<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3102904</hangar_id>
 <dok_id>G90222</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>22</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1985/86:22 Lars Werner m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>22</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-10-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:37:24</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Den statliga personalpolitiken (prop. 1984/85:219)</titel>
 <subtitel>Lars Werner m. fl. </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G90222/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G90222</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G90222</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1985/86:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Werner m. fl.&lt;br /&gt; 
Den statliga personalpolitiken (prop. 1984/85:219)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Propositionen behandlar delar av den statliga personalpolitiken och de nya&lt;br /&gt; 
krav som ställs på denna i meningen att förnya den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi tidigare nämnt i olika sammanhang är det av största vikt att en&lt;br /&gt; 
förnyelse av den offentliga sektorn innebär att densamma används som en&lt;br /&gt; 
spjutspets för att utveckla demokrati på arbetsplatserna, främjar jämställdhet&lt;br /&gt;
och rättvis lönepolitik och på olika sätt söker utnyttja förnyelsen så att&lt;br /&gt; 
den offentliga sektorn blir ledande på olika områden. Om en ”förnyelse” av&lt;br /&gt; 
den offentliga sektorn däremot innebär att den skall försöka likna den privata&lt;br /&gt; 
sektorn så mycket som möjligt i stället för att söka egna, nya och bättre vägar&lt;br /&gt; 
hotar förnyelsen att utebli samtidigt som orättvisor från den privata sidan&lt;br /&gt; 
överförs till den statliga och kommunala personalpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas åtgärder som kan komma att bli av värde för en&lt;br /&gt; 
utvecklad gemensam sektor samtidigt som det i propositionen också pekas på&lt;br /&gt; 
lösningar, som inte utan vidare kan accepteras, även om åtgärderna är till för&lt;br /&gt; 
att söka lösningen på besvärligheter som uppträder för den offentliga sektorn&lt;br /&gt; 
i dess konkurrens med den privata sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna motion kommer med hänvisning till ovanstående främst två&lt;br /&gt; 
områden att beröras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Lönesättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Samhällsinflytandet över lönesättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller lönesättningen så delger regeringen i propositionen&lt;br /&gt; 
riksdagen sin uppfattning att det är uppenbart att staten även lönemässigt&lt;br /&gt; 
måste kunna anpassa sig till varierande förutsättningar i arbetslivet för att&lt;br /&gt; 
kunna rekrytera och behålla dugliga chefer på olika nivåer. I klartext torde&lt;br /&gt; 
man kunna säga att för de högsta posterna måste lönerna höjas rejält för att&lt;br /&gt; 
kunna konkurrera med mycket höga löner i det s. k. näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är naturligtvis en följd av att chefsrollen har kommit i centrum under&lt;br /&gt; 
de senaste åren och att den konkurrens om mycket framgångsrika chefer som&lt;br /&gt; 
sker i näringslivet innebär problem för den offentliga sektorn, som har att&lt;br /&gt; 
hålla sig i stort till de statliga löneplanerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vår del ser vi en fara i att försöka lösa dessa problem genom att främst&lt;br /&gt; 
försöka följa den privata löneutvecklingen för chefspersonal eftersom detta&lt;br /&gt; 
kommer att innebära att de stora löneskillnader som finns på den privata&lt;br /&gt; 
sidan överförs också till den offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen pekas för övrigt också på att den statliga lönepolitiken har&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;inneburit mindre lönespridning. En framtida satsning på främst de redan Mot. 1985/86:22&lt;br /&gt; 
högavlönade cheferna skulle innebära att de stora grupper av lågavlönade&lt;br /&gt; 
som har störst behov av lönehöjningar skulle halka efter ytterligare. Detta&lt;br /&gt; 
skulle naturligtvis - om man betraktar lönearbetarkollektivets sammansättning&lt;br /&gt;
på det offentliga området i stort innebära att främst kvinnor fick en&lt;br /&gt; 
sämre position i förhållande till de högre avlönade som i huvudsak är män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan utveckling motverkar inte bara tanken på en solidarisk lönepolitik&lt;br /&gt; 
utan också jämställdhetssträvanden. Båda områdena är sådana där den&lt;br /&gt; 
statliga lönepolitiken bör gå före och skapa bättre förhållanden i stället för att&lt;br /&gt; 
följa den privata sektom. Principerna om lika lön för lika arbete och försöken&lt;br /&gt; 
att minska lönespridningen till förmån för de lägst avlönade skulle hotas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En alternativ väg att försöka motverka en chefsflykt bort från den&lt;br /&gt; 
offentliga sektorn till den privata är att sträva efter att utveckla demokratiska&lt;br /&gt; 
arbetsformer med större rättigheter för personalen på den offentliga sidan&lt;br /&gt; 
samtidigt som man hårt beskattar extremt höga löner och andra förmåner&lt;br /&gt; 
brevid lönen på den privata sidan. Vi är - även om vi på kort sikt inser&lt;br /&gt; 
problematiken - övertygade om att en långsiktig lösning av problemen inte&lt;br /&gt; 
kan ske genom att tävla med privata arbetsgivare om chefspersoner endast&lt;br /&gt; 
genom att satsa på höga (och förmodligen helst högre) löner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser det också vara mycket viktigt att man - samtidigt som man kanske&lt;br /&gt; 
tvingas göra vissa justeringar av chefslönerna - ser till att det breda&lt;br /&gt; 
lönearbetarkoilektivet av lågt avlönade får sådana lönehöjningar att gapet&lt;br /&gt; 
trots allt minskar. Dessa frågor har också varit föremål för reservation från&lt;br /&gt; 
vpk som finns fogad till AU:s betänkande 1984/85:15 om anslag till statlig&lt;br /&gt; 
lönepolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar samhällsinflytandet över lönepolitiken framhålls i denna&lt;br /&gt; 
proposition att lönepolitiken bör vara förenlig med en ”balanserad samhällsekonomi”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen påpekas att lönebildningen på den statliga sektorn skall&lt;br /&gt; 
vara förenlig med en balanserad samhällsekonomi. Få kan motsätta sig detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem vill stå för en samhällsekonomi i obalans? Det påpekas också i&lt;br /&gt; 
propositionen att lönebildningen på den statliga sidan får betydelse för andra&lt;br /&gt; 
arbetsmarknadssektorer. Givetvis. Trots detta är de problem med chefstillsättningen&lt;br /&gt;
som har behandlats speciellt i denna proposition exempel på&lt;br /&gt; 
motsatsen, dvs. de privata lönerna gör det svårt att föra rättvis statlig&lt;br /&gt; 
lönepolitik och påverkar följaktligen samhällsekonomin i stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den statliga löne- och personalpolitiken så har de folkvalda&lt;br /&gt; 
ett ansvar för att en bra sådan politik förs samtidigt som samhällsekonomin&lt;br /&gt; 
vårdas. Tyvärr utgör inte riksdagen ett stöd för de statsanställda, utan&lt;br /&gt; 
tvärtom förutsätts att såväl riksdag som regering skall föra en begränsande&lt;br /&gt; 
politik vars yttersta gränser strikt dikteras av det s. k. ”samhällsekonomiska&lt;br /&gt; 
utrymmet”. Bl. a. har regeringen som motiv för avskaffande av riksdagens&lt;br /&gt; 
lönedelegation anfört att lönedelegationen inte fungerat som man tänkt sig,&lt;br /&gt; 
utan lämnat de statsfinansiella aspekterna åt sidan och finansutskottet skall i&lt;br /&gt; 
framtiden ta över en del av lönedelegationens uppgifter. I dagarna har en&lt;br /&gt; 
löneminister tillsatts för att hålla i bl. a. den statliga lönepolitiken. Regeringen&lt;br /&gt;
har på detta sätt stärkt sitt inflytande över den statliga lönebildningen som&lt;br /&gt; 
därmed kan riskera få ökade inslag av anpassning till en statlig åtstramnings- 22&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;politik. Det finns skäl att här peka på den avvikande mening som vpk lämnat Mot. 1985/86:22&lt;br /&gt; 
med anledning av FiU:s yttrande 1984/85:3 y och som finns uppföljt i vpk:s&lt;br /&gt; 
särskilda yttrande fogat till KU:s betänkande 1984/85:4 där avskaffandet av&lt;br /&gt; 
riksdagens lönedelegation behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte från början avfärdas att en utveckling där den privata sektorns&lt;br /&gt; 
anställda tillkämpar sig ökade löner på profitens bekostnad och som följs av&lt;br /&gt; 
den offentliga sektorn skulle kunna ha positiva effekter på statsfinanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löneökningar på den privata sidan som sker på vinsternas bekostnad&lt;br /&gt; 
tillför samhällsekonomin resurser samtidigt som en positiv löneutveckling på&lt;br /&gt; 
den offentliga sidan till viss del återbetalas över skatten. Löneplanerna på&lt;br /&gt; 
den offentliga sektom innehåller två riktiga principer. Lika lön för lika arbete&lt;br /&gt; 
och samma lön för likvärdigt arbete oavsett bostadsort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya lönesystem får inte bryta med dessa principer. Då får vi samma&lt;br /&gt; 
lönesplittring också mellan olika regioner och kommuner på den offentliga&lt;br /&gt; 
sektorn som vi nu har på den privata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen framställs decentralisering och delegering som åtgärder&lt;br /&gt; 
vilka leder till ökat inflytande för de anställda. Men samtidigt betonas starkt&lt;br /&gt; 
att alla skall verka inom uppifrån beslutade ekonomiska ramar. Hela frågan&lt;br /&gt; 
om en mer demokratisk arbetsorganisation har därför ett bestämt samband&lt;br /&gt; 
med den ekonomiska fördelningspolitiken i samhället i stort. Att få vara med&lt;br /&gt; 
och förverkliga en hård åtstramning är fjärran från demokratisering och ökat&lt;br /&gt; 
personalinflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De folkvalda har ett ansvar också inför statens anställda för en bra&lt;br /&gt; 
personal- och lönepolitik, särskilt för de breda grupperna i låg- och&lt;br /&gt; 
mellanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens inflytande bör öka. Formerna för detta bör utredas. Förhandlingsdelegationen&lt;br /&gt;
bör vara sammanhållen även om man inom den ramen kan&lt;br /&gt; 
tänka sig mindre förhandlingsdelegationer för olika områden. Annars kan&lt;br /&gt; 
man inte hålla fast vid principen om minskade löneklyftor. De i propositionen&lt;br /&gt;
angivna riktlinjerna för förhandlingsverksamhet är en öppning för mer&lt;br /&gt; 
marknadsanpassade löner också på den statliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vare sig regeringens nu starka inflytande över löne- och avtalsförhandlingar&lt;br /&gt;
eller ett förstärkt inflytande för riksdagen får inkräkta på den fria&lt;br /&gt; 
förhandlings- och avtalsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hänvisning till det anförda och med anledning av proposition&lt;br /&gt; 
1984/85:219 föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen sägs om anpassning av chefslönerna inom den offentliga&lt;br /&gt; 
sektorn till den lönesättning som råder inom det privata näringslivet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen sägs om behovet av ökad löneutjämning inom den offentliga&lt;br /&gt; 
sektorn genom höjning av de lägre löneskikten,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:32px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i Mot. 1985/86:22&lt;br /&gt; 
motionen sägs om ökat inflytande för riksdagen över statens personaloch&lt;br /&gt;
lönepolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 7 oktober 1985&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Werner (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bertil Måbrink (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jörn Svensson (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Nils Berndtson (vpk)&lt;br /&gt; 
Inga Lantz (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;gotmb Slockholm 1985 83335&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lars Werner</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bertil Måbrink</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Jörn Svensson</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Nils Berndtson</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Inga Lantz</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G90222</dok_id>
<subtitel>Lars Werner m. fl. </subtitel>
<filnamn>mot_198586__22.pdf</filnamn>
<filstorlek>128372</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Den statliga personalpolitiken (prop. 1984/85:219)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/47F35F87-EB54-40EF-96F0-40085AA35B28</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>