<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3102893</hangar_id>
 <dok_id>G90221</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>21</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1985/86:21</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>21</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-10-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:37:19</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>PerUnckelm. fl.  Den statliga personalpolitiken (prop. 1984/85:219)</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G90221/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G90221</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G90221</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1985/86:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PerUnckelm. fl.&lt;br /&gt; 
Den statliga personalpolitiken (prop. 1984/85:219)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Skolan måste kunna ge varje elev de grundläggande kunskaper och&lt;br /&gt; 
färdigheter som behövs för en positiv framtid. Alla elever har utvecklingsbara&lt;br /&gt;
anlag. Det är skolans skyldighet att ta till vara och utveckla det som är&lt;br /&gt; 
unikt hos var och en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan har tillsammans med föräldrarna ansvar för de värderingar som&lt;br /&gt; 
överförs till de uppväxande generationerna. Att lära eleverna respekt för&lt;br /&gt; 
kunskap och kompetens är av särskild betydelse. I detta ligger bl. a. att&lt;br /&gt; 
förmedla insikten om att det krävs god kunskap för analys och kritiskt&lt;br /&gt; 
tänkande. Likaså är kunskap i de enskilda ämnena en förutsättning för&lt;br /&gt; 
överblick och ”tvärvetenskapliga” områdesstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många faktorer i skolarbetet avgör tillsammans om skolans mål att ge&lt;br /&gt; 
kunskap åt alla nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarens skicklighet och kompetens har särskilt stor betydelse. Lärarskicklighet&lt;br /&gt;
i sin tur handlar inte först och främst om den ena eller andra&lt;br /&gt; 
pedagogiska metoden. Grunden utgörs av lärarens egen hållning gentemot&lt;br /&gt; 
kravet på kunskaper, lärarens kunskaper i de ämnen han/hon undervisar i&lt;br /&gt; 
samt förmåga att förmedla detta till eleverna. Lärarens attityd och uppträdande&lt;br /&gt;
bildar mönster för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag om den statliga personalpolitiken har som grundtema att&lt;br /&gt; 
skicklighet skall ges större tyngd vid tjänstetillsättningar. Denna, som vi&lt;br /&gt; 
anser, riktiga målsättning kommer emellertid inte att kunna förverkligas med&lt;br /&gt; 
de förslag som presenterats beträffande lärartillsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inkonsekvent av regeringen att föreslå att den tregradiga betygsskalan&lt;br /&gt;
för de ämnesteoretiska delarna av lärarutbildningen skall ersättas med en&lt;br /&gt; 
tvågradig skala. Därmed tas ett av de viktigaste instrumenten för bedömning&lt;br /&gt; 
av just skicklighet bort. Möjligheten att få tillgodoräkna sig kvalitetsbetyg är&lt;br /&gt; 
särskilt betydelsefull då läraren söker sina första tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna av förslaget kan belysas med följande exempel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två lärare har avlagt ämneslärarexamen på den historisk-samhällsvetenskapliga&lt;br /&gt;
ämneslärarlinjen. Den ene läraren har i den ämnesteoretiska delen&lt;br /&gt; 
av utbildningen idel betyget ”väl godkänd” (spetsar) på de sex kurserna. Den&lt;br /&gt; 
andre har inget sådant betyg utan endast sex godkända betyg. Enligt&lt;br /&gt; 
nuvarande regler för poängmässig meritvärdering får läraren med spetsar nio&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;meritpoäng mer än den som endast har godkända betyg. Om kvalitetsbetygen&lt;br /&gt;
försvinner, blir det ingen skillnad i meritpoäng mellan de sökande.&lt;br /&gt; 
Meritpoängen blir lika trots de stora skillnaderna vad gäller kunskaper i de&lt;br /&gt; 
ämnen som tjänsten omfattar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den negativa inställningen till kvalitetsbetyg är också inkonsekvent med&lt;br /&gt; 
tanke på att fortbildning, dvs. fortsatta studier, enligt regeringsförslaget skall&lt;br /&gt; 
ges meritpoäng. I båda fallen-förlängda studier resp. kvalitetsbetyg-rör det&lt;br /&gt; 
sig om att läraren har kunskaper utöver dem som krävs som ett minimum för&lt;br /&gt; 
behörighet till tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kvalitetsbetygen tas bort blir fortbildning och vidareutbildning&lt;br /&gt; 
utslagsgivande för graden av skicklighet. I realiteten är det emellertid inte&lt;br /&gt; 
läraren själv som avgör om han eller hon skall genomgå fort- och vidareutbildning.&lt;br /&gt;
Skolstyrelsen fattar beslut om vilka lärare som skall få möjlighet att&lt;br /&gt; 
studera med helt eller delvis bibehållen lön. Styrelsen är då skyldig att pröva&lt;br /&gt; 
om de studier läraren vill ägna sig åt är ”synnerligen betydelsefulla” eller&lt;br /&gt; 
”angelägna” från tjänstesynpunkt. Därmed avgör skolstyrelsen också vad&lt;br /&gt; 
studierna skall få omfatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskilde läraren kan följaktligen göra mycket lite för att själv&lt;br /&gt; 
förbättra det som i den sammanlagda poängberäkningen skall utgöra&lt;br /&gt; 
skicklighet. Förtjänstdelen, dvs. tidigare lärartjänstgöring, kommer därmed&lt;br /&gt; 
att få en större tyngd än vad regeringen vill påskina.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meritutredningen föreslog att för de tre till fem sökande som har den&lt;br /&gt; 
högsta meritpoängen skall kompletterande information vägas in vid det&lt;br /&gt; 
slutliga avgörandet. Informationen skulle gälla ”visad lämplighet för läraryrket&lt;br /&gt;
och pedagogisk förmåga”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar avstånd från detta förslag som generell metod. Däremot&lt;br /&gt; 
vill regeringen öppna fler möjligheter till kompletterande bedömningar.&lt;br /&gt; 
Man säger att det finns skäl för att ”ibland” göra bedömningar som&lt;br /&gt; 
kompletterar den poängmässiga bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vagheten i vad som skall förstås med ”ibland” är enligt vår mening&lt;br /&gt; 
oroande. Det enda som klart anges i regeringsförslaget är att i de fall sådana&lt;br /&gt; 
kompletteringar skall utgöra grund för tillsättningen, skall detta också&lt;br /&gt; 
framgå vid utlysandet av tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller arten av dessa kompletterande upplysningar utgår regeringen&lt;br /&gt; 
från förhållandena vid skolenheten. Som exempel på olika ”skäl” till att&lt;br /&gt; 
komplettera den poängmässiga meritvärderingen nämns att arbetssättet i&lt;br /&gt; 
skolan kan kräva ”vissa egenskaper” hos läraren eller att denne är&lt;br /&gt; 
”intresserad av ett visst sätt att arbeta”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant system öppnar för tjänstetillsättningar där annat än fasta&lt;br /&gt; 
meriter tillåts fälla utslaget. Avgörande kan i stället bli i vilken mån den&lt;br /&gt; 
sökande har samma uppfattning och åsikter som arbetsgivaren. Utrymmet&lt;br /&gt; 
för politiserade tjänstetillsättningar blir därmed stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan tillsättningsordning kan också bli ett verkningsfullt instrument&lt;br /&gt; 
för dem som vill förändra ämnenas ställning i skolan. Regeringen skriver:&lt;br /&gt; 
”Arbetssättet i skolan kan vara sådant att en nyanställd lärare behöver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;( ) vara intresserad av ett visst sätt att arbeta för att verksamheten vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolan skall kunna utvecklas i den riktning som angivits i skolans lokala&lt;br /&gt; 
arbetsplan.” Har blockundervisning genomdrivits på en skola vore det&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1985/86:21&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;förvånande om inte arbetsgivaren vid nyrekrytering försökte hitta lärare som Mot. 1985/86:21&lt;br /&gt; 
är intresserade av att undervisa ämnesövergripande. Den som vill undervisa i&lt;br /&gt; 
varje ämne för sig gore sig icke besvär!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraternas avsikter vad gäller ämnesövergripande undervisning&lt;br /&gt; 
är entydiga. I sin motion (1978/79:2606) med anledning av den nya&lt;br /&gt; 
läroplanen för grundskolan säger man:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Det måste klart slås fast att blocken samhällsorientering respektive&lt;br /&gt; 
naturorientering inte får sönderfalla i sina separata ämnesdelar.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en konferens för socialdemokratiska skolpolitiker år 1982 sade Bengt&lt;br /&gt; 
Göransson apropå blockbetygen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Därför kommer vi mycket klart att säga ifrån att vi under en övergångstid&lt;br /&gt; 
kommer att sätta betyg i de ämnen man undervisar i, men att arbetet med&lt;br /&gt; 
integrationen bedrivs med största energi.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna ordningen för lärartillsättningen kommer att ytterligare&lt;br /&gt; 
undergräva de enskilda ämnenas ställning i skolan. Detta är oacceptabelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig styrning och decentraliserat ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen hänvisar i sitt förslag till den starka decentralisering av ansvaret&lt;br /&gt; 
som skett på skolområdet. Detta har fått till resultat bl. a. ett mindre&lt;br /&gt; 
enhetligt innehåll i lärartjänsterna. Därav drar regeringen slutsatsen att&lt;br /&gt; 
arbetsgivaren skall ges större möjligheter att komplettera den strikta&lt;br /&gt; 
poängberäkningen med en mer skönsmässig bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar inte uppfattningen att skolans mål lättare nås genom att subjektiva&lt;br /&gt; 
inslag ges stort utrymme vid lärartillsättningen. En decentralisering av&lt;br /&gt; 
ansvaret bör ske efter klarare principer.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;Ansvaret för skolans olika delar bör fördelas efter följande riktlinjer:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;□ På staten skall falla uppgiften att ange skolans mål liksom undervisningens&lt;br /&gt; 
innehåll i stort. Det främsta instrumentet härför är läroplanerna. Staten&lt;br /&gt; 
skall dessutom svara för lärarutbildningen samt bestämma behörighetskrav&lt;br /&gt;
och befordringsgrunder för lärartjänsterna. Genom dessa tre&lt;br /&gt; 
nyckeluppgifter kan statsmakterna tillse att kvaliteten upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;Principen om likvärdig utbildning i alla delar av landet säkerställs.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;o På kommunerna faller ansvaret att tillse att skolans mål förverkligas. Hur&lt;br /&gt; 
detta sker måste kunna varieras från plats till plats, från skola till skola.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;De nuvarande specialdestinerade statsbidragen skall avvecklas och&lt;br /&gt; 
ersättas av ett i huvudsak elevbaserat statsbidrag. Det ger kommunerna&lt;br /&gt; 
möjlighet att använda tillgängliga ekonomiska resurser på det sätt som&lt;br /&gt; 
man bedömer bäst gagnar elevernas utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;□ Inom kommunen bör den enskilda skolenheten tillförsäkras ett större&lt;br /&gt; 
inflytande över frågorna av särskild betydelse för undervisningens&lt;br /&gt; 
uppläggning. Exempel på sådana områden är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Lärarkårens sammansättning och storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Klass- och gruppindelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Formerna för samverkan mellan skolans personal och elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Anskaffning av material och inventarier.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Vårt förslag till meritvärdering m. m. vid tillsättning av&lt;br /&gt; 
lärartjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skola som skall klara kravet att ge kunskap åt alla elever måste&lt;br /&gt; 
undervisningen vara av hög kvalitet. Det ger följande två utgångspunkter för&lt;br /&gt; 
meritvärderingen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Skicklighet skall ges störst tyngd.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;2. Utrymmet för subjektiva och lättpåverkade bedömningar måste minimeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I begreppet skicklighet skall räknas in de ämneskunskaper och den&lt;br /&gt; 
lärarskicklighet som erhålls under grundutbildningen samt därefter genomgången&lt;br /&gt;
fort- och vidareutbildning. För ämneslärare är ämnesanknuten fortoch&lt;br /&gt;
vidareutbildning av särskild vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För såväl ämneskunskaper som lärarskicklighet skall kvalitetsbetyg ges.&lt;br /&gt; 
Tre betygsgrader är ett minimum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarnas möjligheter att på eget initativ förbättra sin yrkesskicklighet&lt;br /&gt; 
avgörs ofta av om de får behålla lönen eller inte under fort- och vidareutbildningen.&lt;br /&gt;
En bestämd del av de resurser som fördelas via fortbildningsorganisationen&lt;br /&gt;
bör avsättas för sådan ämnesanknuten fort- och vidareutbildning&lt;br /&gt; 
som lärarna själva begär att få genomgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att öka antalet forskarutbildade lärare höjs kvaliteten på undervisningen.&lt;br /&gt;
Ämneskunnande och systematik i kunskapsuppbyggnaden måste&lt;br /&gt; 
hållas på en hög nivå. Ett vetenskapligt synsätt måste också finnas inom den&lt;br /&gt; 
grundläggande utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag ges ämneslärare i grundskolan och i gymnasieskolan meritpoäng för&lt;br /&gt; 
genomgången och även för delvis genomgången forskarutbildning. Sådan&lt;br /&gt; 
forskarutbildning som svarar mot något av ämnena i tjänsten ger högre poäng&lt;br /&gt; 
än doktorsexamen i andra ämnen. Vid tillsättning av lektorstjänster i&lt;br /&gt; 
gymnasieskolan skall ”särskild vikt” fästas vid doktorsexamen och motsvarande&lt;br /&gt;
examina.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger ett stort värde i att få fler forskarutbildade lärare verksammma i&lt;br /&gt; 
skolan. Det är enligt vår mening därför motiverat att utöka antalet&lt;br /&gt; 
lektorstjänster i gymnasieskolan. Därutöver föreslår vi att det snarast görs en&lt;br /&gt; 
översyn av forskarutbildningens meritvärde vid tillsättningen av lärartjänster.&lt;br /&gt;
Det bör exempelvis prövas om forskarutbildning skall kunna tillgodoräknas&lt;br /&gt;
för fler tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en tjänst skall tillsättas skall, enligt vårt förslag, den som har&lt;br /&gt; 
sammanlagt flest meritpoäng erhålla tjänsten. Arbetsgivaren skall dock ha&lt;br /&gt; 
möjlighet att för de sökande som har de högsta poängmässiga meriterna&lt;br /&gt; 
kunna ta hänsyn till dels meriter som inte poängmässigt kan värderas såsom&lt;br /&gt; 
skicklighet som styrkts på annat sätt än genom betyg (fortsatta studier,&lt;br /&gt; 
vetenskapligt eller pedagogiskt författarskap och lärargärning inom folkbildningsarbete),&lt;br /&gt;
dels till information som framkommer genom intervjuer eller&lt;br /&gt; 
referenser. Sådana eventuella kompletterande bedömningar skall kunna&lt;br /&gt; 
påkalla ändring av det resultat den poängmässiga värderingen lett till. Om&lt;br /&gt; 
sådana meriter, referenser och intervjuer läggs till grund för beslut om&lt;br /&gt; 
tjänstetillsättning skall de dokumenteras.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1985/86:21&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1985/86:21&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Med hänvisning till vad sorn ovan anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen avslår regeringens förslag till meritvärdering vid&lt;br /&gt; 
tillsättning av lärartjänster inom det statliga lönereglerade området,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen avslår regeringens förslag om betyg i lärarutbildningen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att i lärarutbildningarna skall ämneskunskaper&lt;br /&gt;
betygsättas efter en skala med minst tre betygsgrader,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;4. att riksdagen beslutar att i lärarutbildningarna skall lärarskicklighet&lt;br /&gt;
betygsättas efter en skala med minst tre betygsgrader,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om lärarnas möjlighet att genomgå fort- och&lt;br /&gt; 
vidareutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om fler lektorstjänster i gymnasieskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;7. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av forskarutbildningens&lt;br /&gt;
meritvärde vid tillsättningen av statligt reglerade lärartjänster&lt;br /&gt; 
inom grundskolan och gymnasieskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;8. att riksdagen beslutar att arbetsgivaren vid tillsättning av lärartjänster&lt;br /&gt;
skall kunna ta hänsyn även till meriter som inte poängmässigt&lt;br /&gt; 
kan värderas samt till information som framkommit vid intervjuer och&lt;br /&gt; 
referenstagning enligt de riktlinjer som anförts i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 7 oktober 1985&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Unckel (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgitta Rydle (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birger Hagård (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders G. Högmark (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Göran Allmér (m)&lt;br /&gt; 
Hans Dau (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Per Unckel</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Birgitta Rydle</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Birger Hagård</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Anders G. Högmark</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Göran Allmér</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Hans Dau</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G90221</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>mot_198586__21.pdf</filnamn>
<filstorlek>127649</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>PerUnckelm. fl.  Den statliga personalpolitiken (prop. 1984/85:219)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/292B2BDF-8447-473B-9631-F82392B17B35</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>