3102888 G902205 1985/86 205 mot mot Motion 1985/86:205 Lars Ernestam m. fl. Motion Motion 205 0 1985-11-25 00:00:00 2014-11-04 12:37:16 2014-11-04 00:00:00 Skärpta avgasreningskrav för personbilar, m. m. (prop. 1985/86:61) Lars Ernestam m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G902205/text https://data.riksdagen.se/dokument/G902205 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902205 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Motion till riksdagen<br /> 1985/86:205</p> <p>Lars Ernestam m. fl.</p> <p>Skärpta avgasreningskrav för personbilar, m. m.<br /> (prop. 1985/86:61)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>I propositionen redovisas vissa riktlinjer för införande av skärpta avgasreningskrav<br /> för personbilar. Riktlinjerna innebär att avgasreningskrav som<br /> motsvarar gällande federala krav i USA införs i Sverige frivilligt för 1987 och<br /> 1988 års bilmodeller och obligatoriskt fr. o. m. 1989 års modeller.</p> <p>Med anledning av den under förra riksmötet avlämnade propositionen<br /> Program mot luftföroreningar och försurning (prop. 1984/85:127) yrkade<br /> folkpartiet att katalytisk avgasrening borde införas fr. o. m. 1987 års bilmodeller,<br /> dvs. två år tidigare än vad som föreslogs i den då aktuella<br /> propositionen. Vårt krav motiverades av bilavgasernas uppenbara påverkan<br /> på försurning, skogsdöd och människors hälsa. Att ställa skärpta krav på<br /> avgasrening framstår i dag som en av de anlägnaste åtgärderna i arbetet på att<br /> minska försurningen.</p> <p>Vår utgångspunkt när vi nu har att behandla den föreliggande propositionen<br /> är densamma som tidigare. Avgasrening bör införas vid den tidigaste<br /> tidpunkt då detta är tekniskt genomförbart. För ett knappt år sedan krävde<br /> folkpartiet att obligatorisk avgasrening skulle införas fr.o.m. 1987 års<br /> bilmodeller. Riksdagsmajoriteten bestående av socialdemokrater och moderater<br /> avslog tyvärr detta krav. Det är emellertid nu inte möjligt att upprepa<br /> kravet, eftersom nästan ett år har gått. Vi anser därför att de skärpta<br /> avgasreningskraven skall bli obligatoriska fr. o. m. 1988 års bilmodeller.<br /> Detta innebär att de skärpta avgasreningskraven kan träda i kraft ett år<br /> tidigare än vad regeringen har föreslagit.</p> <p>I regeringens proposition tas inte ställning till vilken teknik som skall<br /> utnyttjas för att begränsa utsläppen. I stället föreslår regeringen att vissa<br /> normer fastställs som upptar de högsta gränsvärden som skall vara tillåtna.<br /> Därmed lämnas det öppet vilken typ av teknik som skall användas vid rening.<br /> Detta anser vi vara en fördel. Därmed finns det möjligheter att annan teknik<br /> än katalysatorrening kan komma till användning.</p> <p>I propositionen aviserar föredragande statsrådet att han ämnar återkomma<br /> till regeringen med förslag till föreskrifter om avgasgodkännande och<br /> kontroll av bilar enligt de nya kraven. Dessa förslag var ursprungligen tänkta<br /> att ingå i den nu föreliggande propositionen men utgick efter hård kritik från<br /> bl. a. lagrådet. Konsekvensen av lagrådsremissens förslag hade blivit att<br /> endast billeverantörer hade fått rätt att ge tillstånd till typbesiktning.<br /> Därmed hade billeverantörerna kunnat föreskriva vilka typer av avgasrelaterade<br /> delar som skulle få monteras i bilen för att föreskrifterna enligt<br /> typintyget skulle uppfyllas. Ett sådant förslag leder enligt vår uppfattning till</p> </div> <div class="block ml_5" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>en snedvriden konkurrenssituation inom bilverkstadsbranschen. Genom<br /> föreskrifter av det slag som lagrådsremissen upptog skulle de s. k. märkesverkstäderna<br /> i praktiken ges monopol på alla reparationer som är relaterade<br /> till avgassystemet. Vidare skulle konsekvensen bli att biltillverkarna endast<br /> godkänner att deras originaldelar användes i bilarna. Detta skulle komma att<br /> leda till betydande svårigheter för de företag som säljer och tillhandahåller<br /> icke-originaldelar till motorfordon. Det finns anledning att påminna om att<br /> näringsfrihetsombudsmannen, NO, riktade skarp kritik mot det ursprungliga<br /> förslaget med hänsyn till riskerna för de fria verkstäderna och den fria<br /> reservdelsförsäljningen.</p> <p>I propositionen föreslås också en differentiering av bensinskatten och<br /> försäljningsskatten på motorfordon till förmån för sådana bilar som använder<br /> blyfri bensin. Det är glädjande att regeringen nu äntligen uppfyller<br /> riksdagens i våras mot socialdemokraternas vilja fattade beslut om detta och<br /> lägger fram ett förslag.</p> <p>Differentieringen föreslås vara 16 öre per liter. Med utgångspunkt i troliga<br /> försäljningsvolymer för blyad resp. blyfri bensin sägs detta bli statsfinansiellt<br /> neutralt om skatten för blyfri bensin sänks med 14 öre per liter och skatten för<br /> blyad bensin höjs med 2 öre per liter från den 1 januari 1986. Det är en brist i<br /> propositionen att det inte framgår vilka försäljningsvolymer för resp. sorts<br /> bensin som man har anledning att räkna med.</p> <p>Blyfri bensin kan i dagsläget användas av 25-30 % av bilarna i nuvarande<br /> fordonsbestånd. Den kommer emellertid inte att finnas tillgänglig vid alla<br /> bensinstationer omedelbart utan kommer att införas successivt. En rimlig<br /> bedömning kan därför vara att mellan 10 och 15 % av bensinförsäljningen<br /> kommer att gälla blyfri bensin och resten blyad bensin. Under sådana<br /> omständigheter blir den föreslagna skattedifferentieringen statsfinansiellt<br /> neutral och vi kan acceptera förslaget.</p> <p>I ett senare skede när användningen av blyfri bensin blir större finns det<br /> anledning att ompröva storleken på skattedifferentieringen, men vi är inte i<br /> dag beredda att på så lösa grunder som presenteras i propositionen godkänna<br /> en skattesatsförändring från den 1 juli 1987 som omnämns (nämligen att<br /> skatten för blyfri bensin blir 8 öre lägre per liter och skatten på annan bensin 8<br /> öre högre än vad den är i dag). Om introduktionen av blyfri bensin sker i<br /> något långsammare takt än antagits i propositionen skulle detta nämligen<br /> innebära en förtäckt skattehöjning, vilket vi avvisar.</p> <p>Det hade i detta sammanhang varit naturligt att också ta upp frågan om<br /> beskattningen av dieseldrivna fordon. Regeringen har emellertid inte gjort<br /> detta, vilket vi anser vara en stor brist. Om man gör en sammanvägning av de<br /> olika utsläpp som härrör från dieselbilar kan det utan tvekan hävdas att<br /> dieselbilar är klart mer miljövänliga än bensindrivna bilar. Vi anser detta<br /> vara ett skäl att inte skattemässigt diskriminera de dieseldrivna bilarna. Efter<br /> de många skattehöjningarna för personbilar under de senaste åren och<br /> särskilt höjningen av kilometerskatten, senast den 1 mars i år, har driftskostnaderna<br /> för dieselalternativet blivit väsentligt högre än för bensinbilar, trots<br /> att de förra kan anses vara mer miljövänliga. Vi anser därför att regeringen<br /> bör återkomma till riksdagen med förslag som undanröjer denna diskriminering.</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1985/86:205</p> </div> <div class="block ml_53"><p>10</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Hemställan</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1985/86:205</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Med anledning av vad vi i motionen anfört hemställer vi</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen beslutar att de skärpta avgasreningskraven enligt<br /> propositionen skall bli obligatoriska fr. o. m. 1988 års bilmodeller,</p> <p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad vi i<br /> motionen anfört angående det angelägna i att utforma nödvändiga<br /> åtgärder för kontroll av avgasnormerna på ett sätt som inte diskriminerar<br /> de fria bilverkstäderna eller de fristående bildelsgrossisterna,</p> <p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen hos regeringen begär förslag som undanröjer den<br /> skattemässiga diskrimineringen av dieseldrivna fordon.</p> <p>Stockholm den 25 november 1985<br /> Lars Ernestam (fp)</p> <p>Bengt Rosén (fp) Kerstin Getterman (fp)</p> <p>Leif Olsson (fp)</p> </div> <div class="block ml_54"><p>11</p> </div> </div> </div> 0 Lars Ernestam fp 1 undertecknare 0 Bengt Rosén fp 2 undertecknare 0 Kerstin Getterman fp 3 undertecknare 0 Leif Olsson fp 4 undertecknare G902205 Lars Ernestam m. fl. mot_198586__205.pdf 92373 pdf Skärpta avgasreningskrav för personbilar, m. m. (prop. 1985/86:61) https://data.riksdagen.se/fil/7A36E981-640E-4CA1-9859-CC4CC9FA03CE