<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3102882</hangar_id>
 <dok_id>G90220</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>20</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1985/86:20</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>20</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-10-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:37:13</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>AlfWennerforsm. fl.  Den statliga personalpolitiken (prop. 1984/85:219)</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G90220/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G90220</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G90220</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1985/86:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AlfWennerforsm. fl.&lt;br /&gt; 
Den statliga personalpolitiken (prop. 1984/85:219)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsförvaltningen har i dag många problem som orsakas av att villkoren&lt;br /&gt; 
inom den statliga sektorn på många avgörande punkter skiljer sig från&lt;br /&gt; 
förhållandena på den privata delen av arbetsmarknaden. Det är därför&lt;br /&gt; 
nödvändigt att snarast inleda ett målmedvetet arbete för att undanröja&lt;br /&gt; 
orsakerna till dessa problem. I proposition 1984/85:219 redovisar regeringen&lt;br /&gt; 
att ett antal frågor utreds eller kommer att utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågorna som berör meritvärdering vid tillsättning av lärartjänster behandlas&lt;br /&gt;
i en separat motion, 1985/86:21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönesättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löneutjämningen har drivits betydligt längre inom den offentliga sektorn än&lt;br /&gt; 
inom den privata. Resultatet har blivit att staten erbjuder attraktiva löner&lt;br /&gt; 
främst för unga personer med förhållandevis kort utbildning. Samtidigt är&lt;br /&gt; 
lönerna för personer i chefspositioner och för individer med kvalificerad&lt;br /&gt; 
utbildning avsevärt lägre än vad som är gängse på den privata arbetsmarknaden.&lt;br /&gt;
Under de senaste åren har detta förhållande accentuerats, och därför&lt;br /&gt; 
har statliga myndigheter fått det allt svårare att rekrytera och behålla&lt;br /&gt; 
personer med kvalificerad utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor håller på att förlora många duktiga forskare och&lt;br /&gt; 
lärare på grund av konkurrens från privata företag eller utländska universitet.&lt;br /&gt;
Skattemyndigheter, polis och andra statliga myndigheter har svårt att&lt;br /&gt; 
rekrytera och behålla personer med kvalificerade kunskaper. Inom hela&lt;br /&gt; 
statsförvaltningen är det mycket svårt att rekrytera civilingenjörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det statliga området har man i alltför stor utsträckning bortsett från&lt;br /&gt; 
att arbetsmarknaden är en marknad. Eftersom lönerna på denna del av&lt;br /&gt; 
arbetsmarknaden är låga söker sig personer med valmöjligheter till andra&lt;br /&gt; 
delar av arbetsmarknaden. Detta är en långsam process som vi nu kan se&lt;br /&gt; 
följderna av eftersom lönesättningen inte återspeglar efterfrågeläget. Utvecklingen&lt;br /&gt;
leder också fram till en situation med rekryteringsproblem inom&lt;br /&gt; 
områden där den offentliga sektorn är den enda egentliga arbetsgivaren.&lt;br /&gt; 
Därför är det mycket väsentligt att marknadsanpassa lönesättningen och&lt;br /&gt; 
övriga rekryteringsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarparterna måste ta sin del av ansvaret för att komma till rätta&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;med problemen. Olika typer av följsamhetsavtal med s. k. överhäng, Mot. 1985/86:20&lt;br /&gt; 
garantier m. m. har förvärrat problemen samtidigt som arbetsmarknaden&lt;br /&gt; 
blivit allt stelare. Arbetsmarknadens parter måste tillsammans undvika avtal&lt;br /&gt; 
som låser fast existerande lönerelationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också i ett annat avseende måste lönesättningen marknadsanpassas&lt;br /&gt; 
genom att man tar större hänsyn till de individuella skillnaderna i kunskaper&lt;br /&gt; 
och färdigheter. Redan i dag finns det möjligheter till individuell lönesättning.&lt;br /&gt;
Det är nödvändigt att dessa metoder utvecklas och utnyttjas i högre&lt;br /&gt; 
utsträckning inte minst med tanke på den framtida chefsförsörjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade utvecklingen mot prestationsrelaterad lönesättning inom den&lt;br /&gt; 
offentliga sektorn är därför positiv. Dock måste man vara medveten om de&lt;br /&gt; 
speciella svårigheter som tillämpning av prestationslöneformer har inom den&lt;br /&gt; 
offentliga sektorn. Prestationskraven får inte leda till att rättssäkerheten&lt;br /&gt; 
hotas. Ett oväldigt myndighetsutövande är ett absolut krav i en demokrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda medborgare får inte utsättas för godtycke eller felaktig myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man måste vidare vara medveten om skillnaden i förutsättningar mellan&lt;br /&gt; 
konkurrensutsatt privat servicesektor och de offentliga servicemonopolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom privat verksamhet tvingas man på grund av konkurrensen alltid&lt;br /&gt; 
upprätthålla kvalitet och konkurrenskraftiga priser. I de offentliga servicemonopolen&lt;br /&gt;
finns det risk att kvalitetsaspekterna ej beaktas tillräckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvaron av frihet för konsumenten att välja alternativ hindrar en effektiv&lt;br /&gt; 
kontroll. Verkligt konsumentinflytande och därmed hög kvalitet och effektivitet&lt;br /&gt;
kräver därför att de offentliga servicemonopolen på många områden&lt;br /&gt; 
avvecklas och att verksamheten utsätts för konkurrens. Detta innebär en&lt;br /&gt; 
fördel för de anställda i den offentliga sektorn som därigenom får möjlighet&lt;br /&gt; 
att välja mellan olika arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meritvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga tjänster har av hävd tillsatts med utgångspunkt från förtjänst och&lt;br /&gt; 
skicklighet. Det är tillfredsställande att man vid rekrytering till de flesta&lt;br /&gt; 
arbetsuppgifter inom den statliga sektorn nu i större utsträckning kommer att&lt;br /&gt; 
betona personlig skicklighet. Inte minst i chefspositioner är det viktigt att&lt;br /&gt; 
kunna attrahera dugliga personer. Därför är det positivt att förtjänstreglerna&lt;br /&gt; 
förändras så att en sökande även skall kunna tillgodoräkna sig tjänstgöring&lt;br /&gt; 
hos annan arbetsgivare än staten. Som vi tidigare framhållit är de regler om&lt;br /&gt; 
tidigare anställning hos samma arbetsgivare som hittills tillämpats av staten&lt;br /&gt; 
och kommunerna något som medverkat till en bristande rörlighet på&lt;br /&gt; 
arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att skicklighetskriterierna ges större tyngd ställs också större&lt;br /&gt; 
krav på att myndigheterna specificerar vilka arbetsuppgifter som tjänsterna&lt;br /&gt; 
omfattar och därmed kraven på tjänstens innehavare. Det är enligt vår&lt;br /&gt; 
mening lämpligt att myndigheterna i detta sammanhang prövar för vilka&lt;br /&gt; 
tjänster doktorsexamen skall vara behörighetsvillkor. Antalet tjänster med&lt;br /&gt; 
detta behörighetsvillkor har blivit allt färre. Det är, hävdar vi, negativt att&lt;br /&gt; 
inte staten själv på ett bättre sätt drar nytta av den specialistkompetens men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även generella kompetens som en doktorsexamen ger. Därutöver är 12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;förekomsten av en arbetsmarknad utanför högskolan en förutsättning för en&lt;br /&gt; 
god rekrytering till forskarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att regeringen uppdrar åt berörda myndigheter att göra en&lt;br /&gt; 
inventering av för vilka tjänster doktorsexamen bör vara behörighetsvillkor.&lt;br /&gt; 
I samband med 1987 års budgetproposition bör regeringen redovisa vilka&lt;br /&gt; 
förändringar som på grundval av denna genomgång har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhet inom statlig tjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bristen på jämställdhet bland de statligt anställda avspeglas bl. a. i bristen på&lt;br /&gt; 
kvinnor i chefspositioner. Det är därför viktigt att stödja och stimulera&lt;br /&gt; 
kvinnor att söka chefsbefattningar på s.k. mellannivå. Det skulle vara ett&lt;br /&gt; 
mycket viktigt framsteg i jämställdhetsarbetet om allt fler män inser att det är&lt;br /&gt; 
naturligt med kvinnor i beslutspositioner. Staten som arbetsgivare måste&lt;br /&gt; 
stimulera rekryteringen av kvinnor till arbetsledande positioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar att man ämnar tillsätta en särskild partsgemensam&lt;br /&gt; 
ledningsgrupp med representanter från arbetsmarknadens huvudorganisationer&lt;br /&gt;
och de centrala stabsorganen. Jämställdhetsarbetet måste bedrivas ute&lt;br /&gt; 
på de enskilda myndigheterna. I bästa fall kommer den partssammansatta&lt;br /&gt; 
ledningsgruppen att stimulera insatser på lägre plan. Samtidigt finns det&lt;br /&gt; 
emellertid en betydande risk att den centrala ledningsgruppen blir ett alibi&lt;br /&gt; 
för att myndigheterna inte tar egna initiativ för att befrämja jämställdheten.&lt;br /&gt; 
Tiden för det partssammansatta ledningsorganets verksamhet bör därför&lt;br /&gt; 
begränsas redan från början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställning av handikappade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen presenterar ändrade regler för anslagen till arbetshandikappade&lt;br /&gt; 
i statlig tjänst och hur de skall fördelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt vår mening mycket angeläget att handikappade bereds&lt;br /&gt; 
möjlighet att arbeta på vanliga arbetsplatser - såväl i privat som offentlig&lt;br /&gt; 
sektor. Det vilar ett moraliskt ansvar på staten som arbetsgivare att bereda&lt;br /&gt; 
möjlighet för arbetshandikappade att arbeta inom detta område. Därför&lt;br /&gt; 
finns det inte någon anledning att på sikt vidmakthålla ett särskilt system för&lt;br /&gt; 
lönebidrag till de handikappade som arbetar inom den statliga sektorn. Som&lt;br /&gt; 
vi tidigare har föreslagit i bl. a. motion 1984/85:900 så bör man införa ett&lt;br /&gt; 
flexibelt lönebidrag. Dess storlek bör i princip avgöras av den handikappades&lt;br /&gt; 
arbetsnedsättning - inte av vilken arbetsgivare hon eller han har. Det bör&lt;br /&gt; 
omprövas med vissa intervaller för att ta hänsyn till förändringar i den&lt;br /&gt; 
handikappades förmåga att klara arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På detta sätt kommer myndigheten att belastas med en lönekostnad som&lt;br /&gt; 
motsvarar ungefär lönekostnaden för en normal arbetstagare som arbetar&lt;br /&gt; 
mindre än full tid. Den kostnad som anställningen av den handikappade&lt;br /&gt; 
därutöver medför bör belasta staten inte i egenskap av arbetsgivare utan på&lt;br /&gt; 
samma sätt som gäller för lönebidrag till övriga arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan förändring måste ske på ett sådant sätt att myndigheter med&lt;br /&gt; 
många arbetshandikappade inte ”drabbas”. Tvärtom bör man uppmuntra&lt;br /&gt; 
myndigheterna att öka antalet handikappade som erbjuds arbete.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1985/86:20&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Förutom lönebidragsanställning av arbetshandikappade förekommer det&lt;br /&gt; 
inom den statliga sektorn liksom hos alla andra stora arbetsgivare ett behov&lt;br /&gt; 
att omplacera viss personal som inte klarar av de arbetsuppgifter som tidigare&lt;br /&gt; 
ålagts dem. I dessa fall är det naturligt att staten såsom arbetsgivare står för&lt;br /&gt; 
kostnaderna. Regeringen begär nu att den själv skall få bestämma efter vilka&lt;br /&gt; 
regler som dessa medel fördelas. Det är viktigt att understryka att dessa&lt;br /&gt; 
medel verkligen endast skall nyttjas när det föreligger ett klart behov av&lt;br /&gt; 
omplacering eller omskolning om detta inte kan finansieras på annat sätt.&lt;br /&gt; 
Man måste vara uppmärksam på att det inte på detta sätt växer upp en extra&lt;br /&gt; 
personalstyrka vid sidan om den personal som myndigheten tilldelas medel&lt;br /&gt; 
för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medbestämmandelagens tillämpning i politiska frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom riksdagen uttalat är den nuvarande formen för medbestämmande&lt;br /&gt; 
inom regeringskansliet inte tillfredsställande. Som vi framhöll i motion&lt;br /&gt; 
1984/85:542 är det orimligt att en regering skall behöva MBL-förhandla om&lt;br /&gt; 
det politiska innehållet i dess förslag. Regeringen vill lösa frågan genom att&lt;br /&gt; 
vädja till löntagarorganisationernas goda vilja och hoppas att man i&lt;br /&gt; 
kollektivavtal skall kunna komma överens om att ej föra MBL-förhandlingar&lt;br /&gt; 
om innehållet i regeringens propositioner. Därför bör MBL inom regeringskansliet&lt;br /&gt;
i princip avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIPU:sroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera sammanhang i propositionen hänvisar regeringen till SIPU:s uppgifter.&lt;br /&gt;
Vi vill framhålla att många av de utbildnings- och upplysningsinsatser&lt;br /&gt; 
som SIPU bedriver inte alls måste organiseras och planeras av ett statligt&lt;br /&gt; 
organ. Den typen av verksamhet, som även innefattar de i propositionen&lt;br /&gt; 
nämnda utbildningsinsatserna, bör öppnas för konkurrens från privata&lt;br /&gt; 
utbildningsorganisatörer. Detta skulle leda både till möjligheten att sänka&lt;br /&gt; 
kostnaderna och till ett inflöde av nya idéer. SIPU:s uppgift bör vara att&lt;br /&gt; 
koncentrera sig på utbildningsinsatser som är relaterade till de speciella krav&lt;br /&gt; 
och rutiner som måste gälla inom statlig myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löntagarkonsulter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är positivt att regeringen nu avser utvärdera erfarenheterna från&lt;br /&gt; 
löntagarkonsulter inom det statliga avtalsområdet. Även på resten av&lt;br /&gt; 
arbetsmarknaden bör en utvärdering av erfarenheterna av löntagarkonsulter&lt;br /&gt; 
komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av ovanstående hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om behovet av ändrad statlig lönepolitik,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1985/86:20&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna Mot. 1985/86:20&lt;br /&gt; 
vad som i motionen anförts om doktorsexamen som behörighetsvillkor&lt;br /&gt;
för vissa tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om jämställdhetsarbetet inom statsförvaltningen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om anställning av arbetshandikappade,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;5. att riksdagen beslutar att MBL i princip inte skall gälla vid&lt;br /&gt; 
behandling av regeringsärenden,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om SIPU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 7 oktober 1985&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alf Wennerfors (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Wittbom (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders G. Högmark (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Håkan Stjernlöf (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Sonja Rembo (m)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Ingrid Hemmingsson (m)&lt;br /&gt; 
Görel Bohlin (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Alf Wennerfors</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bengt Wittbom</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Anders G. Högmark</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Håkan Stjernlöf</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Sonja Rembo</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ingrid Hemmingsson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Görel Bohlin</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G90220</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>mot_198586__20.pdf</filnamn>
<filstorlek>145038</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>AlfWennerforsm. fl.  Den statliga personalpolitiken (prop. 1984/85:219)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/638BAC3F-92C2-422D-AEF9-434B648E4A4B</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>