<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3102870</hangar_id>
 <dok_id>G90219</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>19</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1985/86:19 Ylva Annerstedt m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>19</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-10-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:37:08</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Den statliga personalpolitiken (prop. 1984/85:219)</titel>
 <subtitel>Ylva Annerstedt m. fl. </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G90219/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G90219</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G90219</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1985/86:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ylva Annerstedt m. fl.&lt;br /&gt; 
Den statliga personalpolitiken (prop. 1984/85:219)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1. Meritvärdering vid tillsättning av statligt reglerade&lt;br /&gt; 
lärartjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I diskussionen om tillsättning av statligt reglerade tjänster stryks ofta under&lt;br /&gt; 
att befordringsgrunderna skall vara förtjänst och skicklighet i enlighet med&lt;br /&gt; 
regeringsformens bestämmelser. Förtjänst tolkas allmänt som antalet tjänsteår&lt;br /&gt;
och skicklighet som teoretisk kunskap och förmåga att fullgöra de&lt;br /&gt; 
ifrågakommande uppgifterna. Det förutsätts vidare att sökande vid tillsättning&lt;br /&gt;
av tjänst hos det allmänna skall bli föremål för en strängt saklig&lt;br /&gt; 
bedömning, som utesluter godtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås bl. a. att principen att skickligheten skall betonas&lt;br /&gt; 
starkare än förtjänsten också bör gälla vid tillsättning av statligt reglerade&lt;br /&gt; 
lärartjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser detta vara ett mycket värdefullt förslag, och vi är beredda att ställa&lt;br /&gt; 
oss bakom de redovisade principerna. Det är utomordentligt angeläget att de&lt;br /&gt; 
uttalanden som görs av riksdagen i denna fråga är så entydiga att de inte kan&lt;br /&gt; 
missförstås. Dessvärre är så inte fallet i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande statsrådet gör tvärtom i propositionen vissa konstateranden&lt;br /&gt; 
och uttalanden som mot bakgrund av hans eget förslag är obegripliga:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”En lärares möjlighet att visa särskild skicklighet jämfört med andra lärare&lt;br /&gt; 
är...i många fall begränsad” (s. 26). Är det inte tvärtom? Man kan jämföra&lt;br /&gt; 
med elevers uttalande om t. ex. olika lärare i matematik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Den tillsättande myndigheten kan därför behöva använda intervjuer...”&lt;br /&gt; 
(s. 27). Det är tveksamt om den skicklighet som ett meningsfullt intervjuande&lt;br /&gt;
kräver är tillgänglig i landets alla kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Referenstagning bör av praktiska skäl begränsas till att avse sökande som&lt;br /&gt; 
har de högsta poängmässiga meriterna!” (s. 27). Detta strider mot resonemanget&lt;br /&gt;
i propositionen att prioritera skicklighet. Det finns åtskilliga skickliga&lt;br /&gt; 
lärare som har ett lågt meritpoängtal därför att de inte hunnit samla på sig så&lt;br /&gt; 
många tjänsteår (oftast är det ancienniteten, ”förtjänsten”, som ger ett högt&lt;br /&gt; 
poängtal, och denna tendens blir starkare om graderade betyg för teoretisk&lt;br /&gt; 
kunskap och lärarskicklighet avskaffas). Yngre och skickliga lärare bör inte&lt;br /&gt; 
vara uteslutna från referenstagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De exempel vi här har gett visar att förslaget i propositionen beträffande&lt;br /&gt; 
meritvärdering vid tillsättning av lärartjänster inom det statligt lönereglerade&lt;br /&gt; 
området är motsägelsefullt och oprecist och inte inger förtroende. Det bör&lt;br /&gt; 
därför inte godkännas av riksdagen utan avslås. Regeringen bör återkomma&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;med ett nytt förslag, som på ett bättre sätt tillgodoser behovet av att Mot. 1985/86:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänstetillsättningen skall ske på grundval av främst skicklighet. Det är&lt;br /&gt; 
angeläget att detta sker skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Forskarutbildningens meritvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meritutredningen (COs C 1983/16) utgick från att meritvärdet av forskarutbildning&lt;br /&gt;
i första hand skall beaktas inom ramen för befordringsgrunden&lt;br /&gt; 
skicklighet. Utredningen konstaterade att värdet av fullgjord forskarutbildning&lt;br /&gt;
främst bestäms av om det för tjänsten uppställts behörighetsvillkor som&lt;br /&gt; 
innebär att viss forskarutbildning krävs. Även om formella behörighetsvillkor&lt;br /&gt;
inte finns för en viss tjänst kan anställningsmyndigheten ange för tjänsten&lt;br /&gt; 
önskvärda kvalifikationer, t. ex. forskarutbildning, om myndigheten så&lt;br /&gt; 
finner lämpligt. Utredningen strök vidare under att vid en skicklighetsbedömning&lt;br /&gt;
bör bl. a. relevant yrkeserfarenhet beaktas. Därvid sammanvägs&lt;br /&gt; 
arbetsuppgifternas art, omfattning och kvalitet samt andra faktorer i en&lt;br /&gt; 
helhetsbedömning. I det sammanhanget bör forskarutbildningen beaktas&lt;br /&gt; 
utifrån de krav som ställs på tjänsternas innehavare. I skicklighetskriteriet&lt;br /&gt; 
bör enligt meritutredningen de personliga egenskaperna särskilt uppmärksammas.&lt;br /&gt;
Det gäller t. ex. kreativitet, mognad, analysförmåga, ordningssinne&lt;br /&gt; 
och självständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande fullgjord forskarutbildning som merit när det gäller förtjänst&lt;br /&gt; 
föreslog utredningen att sådan utbildning skall tillgodoräknas med fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta borde enligt utredningen regleras genom en ändring i anställningsförordningen&lt;br /&gt;
(1965:601). Som motiv anges att tiden från antagning till&lt;br /&gt; 
forskarutbildning till dess doktorsexamen avlagts kan sägas motsvara fyra års&lt;br /&gt; 
heltidsarbete. Endast en liten del av forskarutbildningen omfattar rena&lt;br /&gt; 
utbildningsavsnitt, medan huvuddelen av tiden ägnas åt självständiga&lt;br /&gt; 
forskningsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Holmberg ansåg i den forskningspolitiska propositionen 1983/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84:107 att värdet av forskarutbildningsmeriter vid tjänstetillsättning bör&lt;br /&gt; 
förstärkas och främst komma till uttryck vid bedömning av den sökandes&lt;br /&gt; 
skicklighet. Han fann det dock inte nödvändigt att i en särskild förordning&lt;br /&gt; 
reglera värdet av vetenskaplig utbildning ur skicklighetssynpunkt för sådana&lt;br /&gt; 
tjänster där vetenskaplig kompetens inte är ett behörighetsvillkor. I stället&lt;br /&gt; 
skulle det ankomma på statens arbetsgivarverk att informera berörda&lt;br /&gt; 
myndigheter om betydelsen av forskning och meritvärdet av forskarutbildning&lt;br /&gt;
vid tillsättning av statligt reglerad tjänst när det gäller befordringsgrunden&lt;br /&gt;
skicklighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om värdet av forskarutbildning när det gäller befordringsgrunden&lt;br /&gt; 
förtjänst anslöt sig föredragande statsrådet till meritutredningens uppfattning&lt;br /&gt;
att fullgjord forskarutbildning skall få tillgodoräknas med fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nu föreliggande propositionen om den statliga personalpolitiken&lt;br /&gt;
(s. 21-22) skall fullgjord forskarutbildning få räknas till godo vad&lt;br /&gt; 
beträffar befordringsgrunden förtjänst med högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta överensstämmer således med tidigare beslut. Statsrådet Holmbergs i&lt;br /&gt; 
proposition 1983/84:107 framförda uppfattning att forskarutbildningens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meritvärde främst borde komma till uttryck vid bedömning av den sökandes 8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;skicklighet och att statens arbetsgivarverk borde informera berörda myndigheter&lt;br /&gt;
om meritvärdet av forskarutbildning vid tillsättning av statligt&lt;br /&gt; 
reglerad tjänst när det gäller befordringsgrunden skicklighet har emellertid&lt;br /&gt; 
tappats bort i den aktuella propositionen. Statens arbetsgivarverk har inte&lt;br /&gt; 
heller vidtagit några åtgärder. Detta är mycket olyckligt och en allvarlig brist&lt;br /&gt; 
i ärendets hantering. Riksdagen bör därför erinra regeringen om nödvändigheten&lt;br /&gt;
av att statens arbetsgivarverk får i uppdrag att i något av sina cirkulär&lt;br /&gt; 
informera om betydelsen av forskning och forskarutbildningens meritvärde&lt;br /&gt; 
för befordringsgrunden skicklighet vid tillsättning av statligt reglerad tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Betyg i lärarutbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de förändringar i meritvärderingssystemet som föreslagits i&lt;br /&gt; 
propositionen anser föredragande statsrådet att nuvarande betygssättning i&lt;br /&gt; 
lärarutbildningen kan avskaffas. En avveckling av andra betyg än Underkänd&lt;br /&gt;
och Godkänd får enligt vår mening långtgående negativa konsekvenser&lt;br /&gt; 
inte bara för kvaliteten i lärarutbildningen utan även för de studerande&lt;br /&gt; 
själva. Av följande skäl bör nuvarande betygssystem behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vara ett eftersträvansvärt samhälleligt mål att ett betygssystem är&lt;br /&gt; 
sådant att det stimulerar de studerande till att göra goda studieprestationer.&lt;br /&gt; 
Som argument mot graderade betyg brukar ibland framföras att mätinstrumenten&lt;br /&gt;
är dåliga. Om detta skulle vara riktigt gäller det i så fall även&lt;br /&gt; 
instrumenten för att tillse att minimikraven har uppfyllts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besked om vilka kunskaper och färdigheter en sökande till ett arbete&lt;br /&gt; 
besitter kommer även i framtiden att krävas. Om graderade betyg inte&lt;br /&gt; 
förekommer och om alla sökande till en tjänst har vitsordet Godkänd,&lt;br /&gt; 
riskerar en bedömning av den sökande läraren att bli godtycklig. Den&lt;br /&gt; 
kommer att grunda sig på dels tjänsteår, dels helt andra faktorer som&lt;br /&gt; 
personligt framträdande, personliga förbindelser m. m. Situationen blir&lt;br /&gt; 
speciellt ogynnsamm för yngre lärare utan många tjänsteår. Den som har&lt;br /&gt; 
skaffat sig goda ämneskunskaper bör kunna få visa det. Förutsättningarna att&lt;br /&gt; 
bli en bra lärare är normalt större om man behärskar sina ämnen väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har slutligen inte övertygande visats varför man skall ta bort de&lt;br /&gt; 
graderade betygen för blivande lärare vid deras ämnesstudier. Graderade&lt;br /&gt; 
betyg i utbildningen av t. ex. blivande civilingenjörer har inte ifrågasatts. För&lt;br /&gt; 
enstaka kurser i lärarutbildningsämnena används graderade betyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad vi här har anfört hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;1. att riksdagen avslår förslaget till meritvärdering vid tillsättning av&lt;br /&gt; 
lärartjänster inom det statligt lönereglerade området samt begär ett&lt;br /&gt; 
nytt förslag enligt vilket lärartjänsttillsättningen skall ske på grundval&lt;br /&gt; 
av främst skicklighet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om åtgärder för att öka forskarutbildningens&lt;br /&gt; 
meritvärde,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1985/86:19&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3. att riksdagen avslår förslaget om avskaffande av betyg i lärarut- Mot. 1985/86:19&lt;br /&gt; 
bildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 7 oktober 1985&lt;br /&gt; 
Ylva Annerstedt (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Leijonborg (fp) Lennart Alsén (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl-Johan Wilson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ylva Annerstedt</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lars Leijonborg</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lennart Alsén</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Carl-Johan Wilson</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G90219</dok_id>
<subtitel>Ylva Annerstedt m. fl. </subtitel>
<filnamn>mot_198586__19.pdf</filnamn>
<filstorlek>104053</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Den statliga personalpolitiken (prop. 1984/85:219)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/2355DC7C-45B1-40BA-A16A-203CC34FEA4E</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>