3102859 G90218 1985/86 18 mot mot Motion 1985/86:18 Ingvar Karlsson i Bengtsfors Motion Motion 18 0 1985-10-07 00:00:00 2014-11-04 12:37:03 2014-11-04 00:00:00 Den statliga personalpolitiken (prop. 1984/85:219) Ingvar Karlsson i Bengtsfors html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G90218/text https://data.riksdagen.se/dokument/G90218 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G90218 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1985/86:18</p> <p>Ingvar Karlsson i Bengtsfors<br /> Den statliga personalpolitiken (prop. 1984/85:219)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>I proposition 1984/85:219 om den statliga personalpolitiken tas den statliga<br /> personalpolitiken upp ur ett antal aspekter. Bl. a. konstateras att personalpolitiken<br /> mera än tidigare bör vara en del i förnyelsen av den offentliga sektorn.<br /> Vidare understryks att en decentralisering av arbetsuppgifterna från central<br /> nivå till myndigheterna bör ske i syfte att skapa ökade möjligheter till<br /> anpassning och utveckling av personalpolitiken utifrån de förutsättningar<br /> som är för handen inom olika verksamhetsområden. Mot dessa allmänt<br /> hållna deklarationer från föredraganden som riksdagen erbjuds ta del av<br /> finns knappast något att erinra. Ej heller anser jag det här vara motiverat att<br /> närmare ta upp den lönepolitiska roll staten bör ha. Detta är ett område som<br /> finns skäl att återkomma till i annat sammanhang eftersom statens roll i<br /> lönebildningen på ett avgörande sätt påverkar samhällsekonomin i dess<br /> helhet. Jag vill dock erinra om att från centerpartiet tidigare understrukits att<br /> en mer individuell lönesättning efter kompetens och skicklighet bör ske även<br /> inom den offentliga sektorn. Detta bör kunna underlätta rekryteringen av<br /> kvalificerad personal till statliga tjänster.</p> <p>Meritvärdering vid statliga tjänstetillsättningar m. m.</p> <p>I propositionen behandlas även den s. k. meritutredningens förslag. Jag kan<br /> dela uppfattningen att skicklighet skall tillmätas större betydelse vid<br /> tillsättning av tjänster än tidigare. Föredraganden tar särskilt upp meritvärderingen<br /> vid tillsättning av lärartjänster inom det statligt lönereglerade<br /> området. Även för detta område framhålls att skicklighet skall betonas<br /> starkare än förtjänsten. Med dessa utgångspunkter är det förvånande att den<br /> tregradiga betygsskalan för de ämnesteoretiska delarna av lärarutbildningen<br /> föreslås ersatt med en tvågradig skala. Enligt min mening måste - även om<br /> större vikt än tidigare skall läggas vid referenser och intervjuer inför en<br /> tjänstetillsättning - väl inhämtade teoretiska kunskaper i ett visst ämne<br /> premieras. Jag kan inte dela föredragandens åsikt att bedömningen underkänd-godkänd<br /> är tillräcklig för att ge en rättvisande bild av hur en person har<br /> inhämtat teoretiska kunskaper i ett visst ämne och därmed kvaliteten i<br /> undervisningen. Jag anser att väl dokumenterade teoretiska kunskaper i ett<br /> ämne är väl så viktiga för att en lärare skall kunna ge en bra undervisning.<br /> Den tregradiga betygsskalan för de ämnesteoretiska delarna av lärarutbildningen<br /> bör därför bibehållas, och propositionen avslås i denna del.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1* Riksdagen 1985186.3sami. Nr 16-22</p> </div> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Jämställdhetsarbetet inom statsförvaltningen</p> </div> <div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1985/86:18</p> </div> <div class="block ml_4"><p>I propositionen redovisas vidare jämställdhetsarbetet inom statsförvaltningen.<br /> Jag delar självfallet strävandena att stärka det underrepresenterade<br /> könets ställning inom olika områden av statsförvaltningen. Metoden att<br /> försöka öka kvinnorepresentationen i statliga utredningar, styrelser m. m.<br /> genom att ställa krav på nominering av flera personer till samma uppdrag är<br /> dock synnerligen tveksam. En myndighet måste vid en nominering av en<br /> person till ett visst uppdrag få utse den som man anser som lämpligast oavsett<br /> kön. Det är inte rimligt att nominera någon med det förbehållet att han eller<br /> hon kan vara diskvalificerad för uppdraget på grund av sitt kön. En<br /> nominering av flera personer till samma uppdrag ger också det organ som<br /> slutligt utser personerna möjlighet att i t. ex. en utredning om en kontroversiell<br /> fråga välja en person som det finner lämpligast för sina egna syften.<br /> Enligt min mening bör man därför söka andra vägar för att stärka<br /> kvinnorepresentationen i statliga styrelser och utredningar än den ovan<br /> redovisade metoden med nominering av flera personer till samma uppdrag.</p> <p>Medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden</p> <p>Slutligen vill jag framhålla - i anledning av vad som delges riksdagen om<br /> hanteringen av medbestämmandefrågor vid beredningen av regeringsärenden<br /> - att centerpartiet tidigare i flera sammanhang understrukit att förhandlings-<br /> och informationsverksamheten vad avser propositioner kaftigt bör<br /> begränsas av framför allt principiella skäl. Det är inte rimligt att ur den<br /> politiska demokratins synpunkt låta personalorganisationerna på det sätt<br /> som nu sker påverka en politisk beslutsprocess. Den nuvarande ordningen<br /> med förhandlings- och informationsverksamhet enligt medbestämmandelagen<br /> vid beredningen av regeringsärenden bör därför avskaffas.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p> <p style="margin-left:28px;">1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1984/85:219 i den del som<br /> rör betyg för de ämnesteoretiska delarna i lärarutbildningen,</p> <p style="margin-left:28px;">2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförts om</p> <p style="margin-left:28px;">a) lönesättningen inom den offentliga sektorn,</p> <p style="margin-left:28px;">b) jämställdhetsarbetet inom statsförvaltningen,</p> <p style="margin-left:28px;">c) medbestämmandefrågor vid beredningen av regeringsärenden.</p> <p>Stockholm den 7 oktober 1985</p> <p>Ingvar Karlsson (c)<br /> i Bengtsfors</p> </div> <div class="block ml_53"><p>6</p> </div> </div> </div> 0 Ingvar Karlsson c 1 undertecknare G90218 Ingvar Karlsson i Bengtsfors mot_198586__18.pdf 76036 pdf Den statliga personalpolitiken (prop. 1984/85:219) https://data.riksdagen.se/fil/62530966-A62C-437D-845A-9733FF519128