3102814 G902139 1985/86 139 mot mot Motion 1985/86:139 Ulf Adelsohn m. fl. Motion Motion 139 0 1985-11-19 00:00:00 2014-11-04 12:36:39 2014-11-04 00:00:00 Fortsatt giltighet av lagen mot skatteflykt (prop. 1985/86:49) Ulf Adelsohn m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G902139/text https://data.riksdagen.se/dokument/G902139 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902139 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1985/86:139</p> <p>Ulf Adelsohn m. fl.<br /> Fortsatt giltighet av lagen mot skatteflykt (prop. 1985/86:49)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Bakgrund</p> <p>Genom lagstiftning år 1980 infördes en generalklausul mot skatteflykt.<br /> Klausulen innehöll ett s. k. omvägsrekvisit, vilket innebar att endast<br /> förfarande som i varje särskilt fall framstod som onormalt eller konstlat med<br /> hänsyn till det ekonomiska resultat som uppnåtts kunde bli föremål för<br /> bedömning enligt klausulen. Lagen skulle endast vara tillämplig på transaktioner<br /> som kunde sägas klart strida mot lagens grunder och som tillsammantagna<br /> syftade till skatteförmåner. Lagen gjordes tidsbegränsad och skulle<br /> utvärderas efter fem år med särskild hänsyn tagen till rättssäkerhetsfrågorna.</p> <p>1983 genomdrev den socialistiska majoriteten i riksdagen en lagändring<br /> som kraftigt utvidgade generalklausulens tillämpningsområde. Genom att<br /> omvägsrekvisitet togs bort skapades i praktiken en ny generalklausul. Varje<br /> förfarande skulle - oavsett om det inneburit ett kringgående eller ej - kunna<br /> medföra att klausulen blev tillämplig. Prövningen skulle i huvudsak begränsas<br /> till att avse den skattskyldiges avsikt med ett visst förfarande. Om det<br /> huvudsakliga syftet varit att vinna fördelar vid beskattningen skulle klausulen<br /> bli tillämplig om förfarandet stod i strid med vad lagstiftaren förutsatt<br /> eller menat.</p> <p>Från moderat sida hävdade vi att en sådan utformning av en författningstext<br /> var oacceptabel från rättsäkerhetssynpunkt.</p> <p>Klausulen är så allmänt formulerad att den kan tillämpas på i princip varje<br /> rättshandling med skattekonsekvenser och leda till högre skatt för den som är<br /> berörd. Det blir i det enskilda fallet omöjligt att i förväg veta om klausulen<br /> kommer att tillämpas.</p> <p>Utvärderingen av generalklausulen</p> <p>JK:s utvärdering omfattar ett begränsat antal avgöranden. Enligt JK:s<br /> mening har myndigheternas tillämpning av klausulen präglats av stor<br /> försiktighet. Det föreliggande materialet kan enligt JK inte tillåta några<br /> egentliga slutsatser rörande generalklausulens effekt.</p> <p>Vi menar att utvärderingen dock ger stöd för vissa antaganden.</p> <p>Det är inte osannolikt att berörda myndigheter dragit sig för att åberopa en<br /> så allmänt avfattad regel på grund av att ett sådant avgörande skulle tillställas<br /> JK och bli föremål för utvärdering och offentlig diskussion. Trots att någon<br /> formell överprövning inte varit aktuell från JK:s sida kan förhållandet ha</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>gjort vederbörande tjänstemän obenägna att grunda beslut på generalklausulen.</p> <p>Det principiella skäl vi tidigare anfört mot den nya generalklausulen<br /> kvarstår med oförminskad styrka. Dessa skäl utvecklar vi i korthet nedan och<br /> hänvisar i övrigt till vår motion 1982/83:2205.</p> <p>Minskad rättssäkerhet</p> <p>När den offentliga sektorn byggs ut förskjuts inflytandet från den enskilde till<br /> stat och kommun. Den offentliga sektorns tillväxt resulterar i allt fler och<br /> alltmer genomgripande regleringar av rättslig natur. När den offentliga<br /> makten griper in allt djupare på varje enskilt område uppstår konflikter<br /> mellan rättsstatens ideal och det allmännas strävan att reglera och styra.</p> <p>Lagstiftningen har allt oftare givits ramkaraktär och fått en mycket allmän<br /> utformning. Därmed blir det i allt högre grad endast formellt som lagstiftningsmakten<br /> utövas av riksdagen. I praktiken har domstolar och myndigheter<br /> givits möjlighet att laga efter läglighet i de enskilda fallen. Riskerna ökar<br /> då för att de enskilda medborgarna behandlas godtyckligt av det allmänna.<br /> Domstolar och myndigheter ges ju större möjligheter att göra skönsmässiga<br /> bedömningar i de enskilda fallen.</p> <p>Det typiska för generalklausuler är att de har en mycket allmän karaktär<br /> och att de kan sätta andra regler ur kraft. Generalklausulen i skatterätten<br /> utgör det första exemplet på en dylik lagstiftning inom ett centralt offentligrättsligt<br /> område. Den är avsedd att tillämpas på förhållandet mellan<br /> statsmakten och den enskilde medborgaren. Detta öppnar vägar till missbruk.<br /> Frestelsen kan bli stor för statsmakterna att i en rad olika sammanhang<br /> genom generalklausuler stärka statens makt på den enskildes bekostnad.<br /> Därigenom skulle domstolar och myndigheter ges allt större möjligheter att<br /> utan att vara bundna av enskilda lagregler döma i konflikter mellan den<br /> enskilde och det allmänna. Den enskilde kan uppleva situationen så att staten<br /> är både part och lagstiftare och genom sin dömande makt den som tillämpar<br /> lagen.</p> <p>Den tidigare lagens s. k. omvägsrekvisit preciserade gränsen mot förfaranden<br /> som av rättssäkerhetsskäl ansetts böra lämnas utanför skatteflyktsklausulen.<br /> Avskaffandet av detta grundläggande rekvisit medförde att generalklausulen<br /> kom att sakna allt eget materiellt innehåll.</p> <p>Vi menar att sådan lagstiftning, som ju saknar varje form av precisering,<br /> står i strid med regeringsformen.</p> <p>Generalklausulen i skatterätten skiljer sig nämligen från andra generalklausuler<br /> så till vida att den ger företräde åt motivuttalanden när lagtext och<br /> motiv kolliderar. Klausulen innebär i praktiken en delegation till de<br /> tillämpande organen att på oklara grunder sätta gällande skatterätt ur spel.<br /> Detta kan inte vara förenligt med Sveriges grundlag. Bestämmelserna kan<br /> ses som ett underkännande av riksdagens förmåga att utöva den lagstiftningsmakt<br /> som enligt grundlagen tillkommer riksdagen.</p> <p>Genom generalklausulen sätts lagar ur kraft som stiftas av riksdagen själv.<br /> De ersätts av en allmänt hållen bestämmelse som i normens form innebär en<br /> omfattande delegation av maktutövning till domstolar och myndigheter.</p> </div> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1985/86:139</p> </div> <div class="block ml_53"><p>9</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Vi menar att det inte kommer att vara möjligt att garantera rättssäkerheten Mot. 1985/86:139<br /> och förutsebarheten i tillämpningen. Risken för godtycke kommer kraftigt<br /> att öka.</p> <p>I praktiken blir konsekvensen av generalklausulen att en fullt laglig<br /> handling kan anses som ogill i skattehänseende med hänvisning till generalklausulen.<br /> Motivuttalanden kan dessutom tolkas så att det icke ens behöver<br /> ha varit den enskildes avsikt att minska sin skatt. Den som säljer sitt småhus<br /> fullt lagligt med en form för försäljningen som leder till lägre skatt än om han<br /> valt en annan form kan i enlighet med generalklausulen åläggas att betala<br /> mer skatt även om han kan visa att försäljningsformen är oberoende av<br /> skatteförmånen.</p> <p>När generalklausulen tillämpas kan en rättshandling anses som ogiltig då<br /> beskattning sker. Den enskilde kan dock fortfarande vara civilrättsligt<br /> bunden av rättshandlingen. Han kan exempelvis vara tvungen att uppfylla<br /> förpliktelser enligt ett avtal trots att generalklausulens tillämpning förändrat<br /> de förutsättningar som gällde då avtalet ingicks. Bryter han avtalet riskerar<br /> han att bli dömd för kontraktsbrott.</p> <p>Sådana situationer skall inte få uppstå i ett rättssamhälle. Vi menar att det<br /> är riksdagens skyldighet att tillse att lagar inte strider mot varandra.</p> <p>Självfallet skall inte heller skattelagar få stiftas utan att hänsyn tas till<br /> innehållet i övriga lagar.</p> <p>Den enskildes möjligheter att förutse skattekonsekvenserna är beroende<br /> av dennes kännedom om statsmakternas inställning i tre hänseenden.</p> <p>Först måste den enskilde känna till lagarna. Dessa finns utgivna i olika<br /> lagsamlingar och är om inte lättillgängliga så dock tillgängliga. Vidare måste<br /> den enskilde rätta sig efter lagstiftningens grunder. Det förutsätter kännedom<br /> om de olika förarbetena - propositioner och riksdagsuttalanden. För det<br /> tredje måste den enskilde känna till statsmakternas avsikter och motiv.</p> <p>Dessa är av två slag i den nya lagen. Dels är det fråga om avsikter och motiv<br /> som är uttryckta i olika sammanhang. Dels förutsätts enskilda enligt förslaget<br /> handla i enlighet med vad statsmakterna ”underförstått accepterat”. Det är<br /> en helt orimlig ordning i ett rättssamhälle.</p> <p>Lagstiftningsteknik får inte missbrukas på ett sådant sätt.</p> <p>Avvägningen mellan rättssäkerhet och effektivitet</p> <p>Den som ensidigt ser till statens intresse av en effektiv skatteindrivning kan<br /> alltid finna motiv för långtgående inskränkningar i den enskildes integritet<br /> och rättssäkerhet. En sådan syn är dock inte förenlig med de rättssäkerhetskrav<br /> som måste gälla. Skattelagstiftningen måste framför statens krav på<br /> effektiv skatteindrivning beakta den enskildes rätt till integritet, lagtillämpningens<br /> förutsebarhet och att staten som lagstiftare, verkställande och<br /> dömande inte brukar denna makt till övermakt.</p> <p>Då det finns en motsättning mellan den enskildes krav på rättssäkerhet och<br /> en effektiv skatteindrivning måste det entydigt slås fast att rättssamhällets<br /> grundläggande principer, som de anges i vår författning, utgör den ram inom<br /> vilken övrig lagstiftning skall rymmas.</p> <p style="margin-left:11px;">Skatteflykt och skattefusk måste motarbetas genom att skattelagarna 1</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>utformas så enkelt och genomtänkt som möjligt. Ett lägre skattetryck och en Mot. 1985/86:139<br /> mindre progressiv inkomstskatt minskar risken för skatteflykt. Det är också<br /> lättare att utforma en klar och enkel lagstiftning om skatterna är färre till<br /> antalet.</p> <p>Den utveckling måste förhindras som leder till att allt som icke uttryckligen<br /> är tillåtet blir förbjudet eller som det t. o. m. kan bli, med hänvisning till<br /> generalklausulen i skatterätten, att också det tillåtna förbjuds.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">att riksdagen avslår proposition 1985/86:49 i sin helhet.</p> <p>Stockholm den 19 november 1985</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Ulf Adelsohn (m)<br /> Lars Tobisson (m)<br /> Anders Björck (m)<br /> Carl Bildt (m)</p> </div> <div class="block ml_24"><p>Ingegerd Troedsson (m)</p> <p>Ingrid Sundberg (m)</p> <p>Staffan Burenstam Linder (m)<br /> Rolf Clarkson (m)</p> <p>Sonja Rembo (m)</p> <p>Per-Olof Strindberg (m)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Nils Carlshamre (m)<br /> Rolf Dahlberg (m)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>L. Arne Andersson (m)<br /> i Ljung</p> </div> <div class="block ml_53"><p>11</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_4"><p>gotab Stockholm 1985 83644</p> </div> <div class="block ml_53"><p> </p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_48" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_35" /> </div> </div> 0 Ulf Adelsohn m 1 undertecknare 0 Lars Tobisson m 2 undertecknare 0 Anders Björck m 3 undertecknare 0 Carl Bildt m 4 undertecknare 0 Ingegerd Troedsson m 5 undertecknare 0 Ingrid Sundberg m 6 undertecknare 0 Staffan Burenstam Linder m 7 undertecknare 0 Rolf Clarkson m 8 undertecknare 0 Sonja Rembo m 9 undertecknare 0 Per-Olof Strindberg m 10 undertecknare 0 Nils Carlshamre m 11 undertecknare 0 Rolf Dahlberg m 12 undertecknare 0 L. Arne Andersson m 13 undertecknare G902139 Ulf Adelsohn m. fl. mot_198586__139.pdf 130605 pdf Fortsatt giltighet av lagen mot skatteflykt (prop. 1985/86:49) https://data.riksdagen.se/fil/739D2F89-6215-47A9-9C8C-EEF9D192085A