<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3102804</hangar_id>
 <dok_id>G90213</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>13</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1985/86:13 Nic Grönvall</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>13</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-10-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:36:34</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändring i marknadsföringslagen (1975:1418), m. m. (prop. 1985/86&apos;13</titel>
 <subtitel>Nic Grönvall</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G90213/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G90213</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G90213</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1985/86:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nic Grönvall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring i marknadsföringslagen (1975:1418), m. m. (prop. 1985/86'13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984/85:213)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Med anledning av regeringens ovanstående proposition får jag anföra&lt;br /&gt; 
följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverkets riktlinjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjebegreppet inom marknadsföringslagstiftningen är ett rättsligt begrepp,&lt;br /&gt;
som saknar motsvarighet i andra rättsområden. Den rättsliga&lt;br /&gt; 
ställningen hos konsumentverkets riktlinjer har varit föremål för debatt och&lt;br /&gt; 
utredning. Rättsutvecklingen och olika former av uttalanden av lagrådet och&lt;br /&gt; 
föredragande statsråd synes emellertid nu ha väsentligen klarlagt konsumentverkets&lt;br /&gt;
riktlinjers rättsliga ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhålls på flera ställen av föredragande statsråd saknar alltså&lt;br /&gt; 
konsumentverkets riktlinjer rättslig förpliktande effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste emellertid beklagligtvis konstateras att i vissa avseenden&lt;br /&gt; 
kvarstår långtgående osäkerhet om konsumentverkets riktlinjers rättsliga&lt;br /&gt; 
ställning. Denna osäkerhet framgår särskilt tydligt av föredragande statsråds&lt;br /&gt; 
utläggningar på s. 35. En upprepad läsning av andra stycket på denna sida&lt;br /&gt; 
leder endast till att osäkerheten om riktlinjernas rättsliga ställning konfirmeras&lt;br /&gt;
trots att föredragande statsråd tidigare med emfas understrukit att&lt;br /&gt; 
riktlinjernas rättsliga natur är väl belyst numera. Särskilt framgår osäkerheten&lt;br /&gt;
av statsrådets förhållande till de s. k. skall-reglerna. Statsrådet synes å&lt;br /&gt; 
ena sidan mena att de inte är bindande men å andra sidan också att man inte&lt;br /&gt; 
kan avvika från dessa regler utan att följder kan ifrågakomma. Dessa båda&lt;br /&gt; 
uttalanden kan uppenbarligen inte vara förenliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med 1975 års marknadsföringslagstiftning, som citeras på s. 12 i&lt;br /&gt; 
propositionen, angavs att riktlinjerna ”normalt ligger till grund för marknadsdomstolens&lt;br /&gt;
bedömning”. Detta är i grunden felaktigt. Det är angeläget&lt;br /&gt; 
att riksdagen nu gör en markering av att detta uttalande helt strider mot&lt;br /&gt; 
modern syn på den rättsliga innebörden av konsumentverkets riktlinjer.&lt;br /&gt; 
Riksdagen måste entydigt uttala att all rättsskapande verksamhet inom&lt;br /&gt; 
marknadsföringsrätten vilar på marknadsdomstolen och ingen annan. Marknadsdomstolen&lt;br /&gt;
varken kan eller får påverkas av riktlinjerna som sådana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreligger ett konkurrensförhållande mellan konsumentverkets&lt;br /&gt; 
riktlinjer och näringslivets självsanerande verksamhet. Föredragande statsråd&lt;br /&gt;
uttalar på s. 29 att riktlinjesystemet måste ha företräde framför&lt;br /&gt; 
egenåtgärder från näringslivets sida. Några meningar senare uttalar emeller&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1985/86. 3 sami. Nr 13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;tid statsrådet att lagstiftningen inte får innebära att företagen avlyfts sitt&lt;br /&gt; 
förstahandsansvar för marknadsföringen. Även på detta område synes&lt;br /&gt; 
således angeläget att riksdagen gör klarläggande uttalanden. Riksdagen bör i&lt;br /&gt; 
detta sammanhang entydigt uttala att näringslivets medverkan vid utformningen&lt;br /&gt;
av den marknadsetiska standarden skall ha en ledande roll. Konsumentverket&lt;br /&gt;
skall blott i det fall då konsumentverket kan påvisa underlåtenhet&lt;br /&gt;
från näringslivet ha rätt att inleda förhandlingar för utgivande av&lt;br /&gt; 
riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående 4 § marknadsföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § marknadsföringslagen är tillämplig på produktionsmetoder och konstruktioner&lt;br /&gt;
för produktion och ej på enstaka produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den framlagda propositionen innehåller förslag om en generell öppning av&lt;br /&gt; 
4 § för hela tjänstesektorn. Motiveringen för denna väsentliga lagstiftningsåtgärd&lt;br /&gt;
är mycket dålig. Inte ett hållbart exempel kan ges för förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viss del av de tjänster som tillhandahålls konsument faller numer under&lt;br /&gt; 
konsumenttjänstlagen - främst tjänster som avser arbete på lös sak och i viss&lt;br /&gt; 
utsträckning på fast egendom. Därmed har den del av tjänstesektorn som ur&lt;br /&gt; 
konsumentsynpunkt har ansetts angelägen reglerats. (Det skall här emellertid&lt;br /&gt;
framhållas att kritik vid framläggandet av konsumenttjänstlagen riktats&lt;br /&gt; 
mot denna för att blott en mindre del av tjänstesektorn blivit föremål för&lt;br /&gt; 
lagstiftning.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämplighet av 4 § förutsätter alltså att verksamheten skall vara av viss&lt;br /&gt; 
permanent natur och icke hänförlig till enstaka produkter. En genomgång av&lt;br /&gt; 
de tjänster som erbjuds konsumenterna visar att den totalt dominerande&lt;br /&gt; 
delen av sådana tjänster redan specialreglerats under skilda författningar.&lt;br /&gt; 
Man har svårt att i fantasin formulera en konsumenttjänst som skulle vara&lt;br /&gt; 
farlig för konsumenten och som inte därmed faller ur marknadsbruk av sig&lt;br /&gt; 
själv. De exempel som lämnats i propositionen och som i debatten framförts&lt;br /&gt; 
är alla exempel som reglerats i andra författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mycket olämpligt och kan i viss omfattning hävdas vara farligt för&lt;br /&gt; 
upprätthållande av god efterlevnad till given lag om i lag införs bestämmelser&lt;br /&gt; 
som skapar osäkerhet av innebörden om bestämmelsens innehåll. Av allt&lt;br /&gt; 
förarbete och av alla uttalanden som gjorts om förslaget att öppna 4 §&lt;br /&gt; 
marknadsföringslagen för tjänstesektorn framgår entydigt att det är närmast&lt;br /&gt; 
omöjligt att ge exempel på sådana tjänster som skulle kunna falla under 4 §.&lt;br /&gt; 
Något förslag om denna utvidgning av tillämpningsområdet för 4 § bör därför&lt;br /&gt; 
icke genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direkt talerätt för företagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen avvisas framlagt förslag om rätt för företag att direkt väcka&lt;br /&gt; 
talan i marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen framhålls på många sätt det angelägna i näringslivets&lt;br /&gt; 
medverkan till utveckling av den marknadsetiska standarden. Det är därför&lt;br /&gt; 
angeläget och av utomordentlig betydelse att näringslivet får tillgång till ett&lt;br /&gt; 
eget direktverkande sanktionssystem i det fall näringslivet önskar ingripa&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1985/86:13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;mot en marknadsetiskt klandervärd verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning innebär att ett företag som önskar rikta marknadsetisk&lt;br /&gt; 
kritik mot annat företag först har att göra anmälan därom till konsumentombudsmannen&lt;br /&gt;
som först då har att utreda saken. Sedan utredningen hos&lt;br /&gt; 
konsumentombudsmannen lett till att denne beslutat att inte föra saken till&lt;br /&gt; 
domstol kan företaget agera. Det behöver inte särskilt markeras att det i&lt;br /&gt; 
många fall lett till att en klandervärd, konkurrensskadlig verksamhet då&lt;br /&gt; 
sedan länge förlorat aktualitet. De av statsrådet åberopade skälen för att&lt;br /&gt; 
avvisa förslaget om direkt talerätt för företag är inte hållbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående talan i marknadsdomstolen då yrkande medgivits&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i tidigare motion till riksdagen påvisat det orimliga i att en part som&lt;br /&gt; 
velat böja sig för, av ett eller annat skäl, krav från konsumentombudsmannen&lt;br /&gt; 
därmed inte kan skydda sig från att bli indragen i processföring i marknadsdomstolen&lt;br /&gt;
och de därmed förenade kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att upprätthålla kongruens mellan olika lagar inom&lt;br /&gt; 
civilrättens komplex. Det är en enligt svensk rätt allmänt accepterad princip&lt;br /&gt; 
att den som medger talan aldrig skall kunna ådra sig rättegångskostnader. I&lt;br /&gt; 
själva verket utgör just prövningen av rättegångskostnaderna en väsentlig del&lt;br /&gt; 
av prövningen av huruvida ett påstående skall medges eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan i marknadsdomstolen ger inte rätt till kostnadsersättning av&lt;br /&gt; 
motparten även om målet vinns. Det är ur den synpunkten alldeles orimligt&lt;br /&gt; 
att så att säga påtvinga en part som fullgjort vad som krävs av honom&lt;br /&gt; 
skyldigheten att företräda en ståndpunkt i marknadsdomstolen som han&lt;br /&gt; 
redan övergivit. De skäl som åberopas till stöd för denna ordning - nämligen&lt;br /&gt; 
att marknadsrätten är beroende av prejudikat och praxisutveckling och att&lt;br /&gt; 
för den skull KO måste ha rätt att driva mål denne bedömer vara av&lt;br /&gt; 
principiell betydelse - är inte ett hållbart skäl eftersom en processovillig part&lt;br /&gt; 
uppenbarligen inte ger den belysning till tvisteföremålet som är nödvändig&lt;br /&gt; 
för att en säker och trygg rättspraxis skall utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av det som anförts yrkar jag&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;1. att riksdagen uttalar att näringslivets egenåtgärder skall utgöra&lt;br /&gt; 
grundvalen för den marknadsetiska utvecklingen i landet liksom att&lt;br /&gt; 
konsumentverket blott i fall då brist i denna utveckling kan påvisas&lt;br /&gt; 
skall äga inleda förhandlingar för utgivande av konsumentverkets&lt;br /&gt; 
riktlinjer i frågan,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;2. att riksdagen uttalar sig för att konsumentverkets riktlinjer icke&lt;br /&gt; 
längre skall utges under beteckningen konsumentverkets författningssamling&lt;br /&gt;
eftersom detta kan leda till uppfattningen att konsumentverkets&lt;br /&gt;
riktlinjer har bindande verkan,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;3. att riksdagen uttalar att rättsbildningen inom marknadsföringsområdet&lt;br /&gt;
uteslutande bör tillkomma marknadsdomstolen som därvid&lt;br /&gt; 
är fri från hänsynstagande till konsumentverkets riktlinjer,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1985/86:13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;4. att riksdagen ur den föreslagna lydelsen i 4 § marknadsföringslagen&lt;br /&gt;
utesluter ur tredje stycket orden ”eller tjänster som tillhandahålls&lt;br /&gt; 
mot ersättning”,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;5. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om sådan&lt;br /&gt; 
ändring i marknadsföringslagen som innebär att ett företag får rätt till&lt;br /&gt; 
direkt talan i marknadsdomstolen mot annat företag i konkurrensärende,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;6. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om sådan&lt;br /&gt; 
ändring i lagstiftningen som innebär, i kongruens med rättegångsbalkens&lt;br /&gt;
regler, att talan som medgivits i marknadsdomstolen ej får&lt;br /&gt; 
föranleda prövning där och ej heller får föranleda att den part som&lt;br /&gt; 
lämnat medgivandet åläggs att på något kostnadskrävande sätt delta i&lt;br /&gt; 
processföring i marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 7 oktober 1985&lt;br /&gt; 
Nic Grönvall (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1985/86:13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;gotab Stockholm 1985 83333&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Nic Grönvall</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G90213</dok_id>
<subtitel>Nic Grönvall</subtitel>
<filnamn>mot_198586__13.pdf</filnamn>
<filstorlek>112352</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ändring i marknadsföringslagen (1975:1418), m. m. (prop. 1985/86'13</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/46EFB81A-9EE8-4A9A-B17F-C50077927659</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>