3102786G9021131985/86113motmotMotion 1985/86:113 Gunilla André m. fl.MotionMotion11301985-11-19 00:00:002014-11-04 12:36:242014-11-04 00:00:00Ändring i brottsbalken m. m. (företagsbot) (prop. 1985/86:23)Gunilla André m. fl. htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G902113/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G902113https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902113
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1985/86:113</p>
<p>Gunilla André m. fl.<br />
Ändring i brottsbalken m. m. (företagsbot) (prop. 1985/86:23)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Propositionens förslag kan mycket kort sammanfattas så att företag,<br />
oberoende av företagsform, skall ställas till ansvar för brottslighet som<br />
förövas inom ramen för näringsverksamheten.</p>
<p>Ansvar kan utkrävas av företaget oavsett om företagets ledning deltagit i<br />
den brottsliga verksamheten eller inte. Av de allmänna motiveringarna<br />
framgår klart att ansvar kan utkrävas även om företagen eller företagsledningen<br />
inte haft kännedom om brottsligheten.</p>
<p>Den brottsliga verksamheten behöver inte heller ha en direkt anknytning<br />
till företagandet.</p>
<p>Syftet med förslaget är enligt propositionen att stävja det oseriösa<br />
företagandet genom att skärpa kraven på ledning och kontroll från företagsledningens<br />
sida.</p>
<p>Lagförslagets effekter generellt på företagsledning</p>
<p>De skärpta kraven på ledning och ordergivning, liksom på kontroll och<br />
uppföljning, kommer att förändra företagsledningens arbetsvillkor. Ledningens<br />
direkta ansvar för medarbetares, underställdas och anställdas<br />
eventuella brottsliga verksamhet kommer att förhindra den demokratisering<br />
och decentralisering av företagsledningen som eftersträvas i andra sammanhang.<br />
Den hierarkiskt uppbyggda företagsledningen med direkt detaljerad<br />
ordergivning och centralisering av beslut och ansvar främjas. Kort sagt<br />
innebär kraven i propositionen att det auktoritära ledarskapet permanentas.<br />
Så som förslaget utformats är det endast denna form av företagsledning som<br />
med rimlig grad av säkerhet kan undgå ansvar för medarbetarnas eventuella<br />
brottsliga gärningar.</p>
<p>Lagförslagets effekter på val av företagsform</p>
<p>Enligt propositionen skall alla näringsidkare, oavsett val av företagsform,<br />
omfattas av lagen. Det innebär att eget företagande såväl som enkla bolag,<br />
aktiebolag m. m. jämställs.</p>
<p>Ansvaret utkrävs av företaget oavsett om företagets ekonomi är separerad<br />
från ägarens privata affärer eller inte.</p>
<p>Den eventuella ekonomiska brottslighet eller annan allvarlig brottslig<br />
verksamhet som sker inom ramen för ett enkelt bolag kan drabba ägaren</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>personligen. Detta kan inte ske om företaget är ett aktiebolag där endast den Mot. 1985/86:113<br />
ekonomiska insatsen i företaget kan påverkas.</p>
<p>Förslaget styr därför näringsverksamhet från eget företagande och enkla<br />
bolag till aktiebolag eller stiftelseform.</p>
<p>Endast i dessa företagsformer kan företagsägarens privata ekonomi hållas<br />
helt skild från företagets. En utdömd företagsbot kan i dessa fall inte inverka<br />
på näringsidkarens privata egendom utan drabbar endast företaget.</p>
<p>De enkla företagsformerna finns främst representerade i gruppen små<br />
företag. Småföretagaren väljer ofta en sådan företagsform för att företagarens<br />
engagemang och intresse i företaget är så omfattande att även de privata<br />
tillgångarna satsas. Det ligger i samhällets intresse att understödja ett sådant<br />
företagande.</p>
<p>Centerpartiet kan inte se att förslaget i rimlig omfattning tillgodoser<br />
småföretagsamhetens krav på rättssäkerhet.</p>
<p>Lagförslagets effekter på småföretagsamhet</p>
<p>Sorn ovan redovisats kommer småföretag som drivs i de enkla företagsformerna<br />
att missgynnas. Till detta kommer att kraven på den lille företagarens<br />
kunskaper och insatser till alla delar jämställs med kraven för större företag.</p>
<p>Småföretagare liksom andra näringsidkare har en skyldighet att ha<br />
kunskaper om gällande rätt. Vi anser att ett överväldigande flertal av<br />
näringsidkare ägnar betydande tid åt att inhämta upplysningar om de regler<br />
som styr verksamheten. Detta arbete från företagarnas sida bör underlättas.</p>
<p>Lagar och förordningar skall vara så klara att tillämpningsområdet framgår,<br />
liksom påföljd eller annan rättsverkan i det fall lagen överträds.</p>
<p>Förslaget präglas dess värre inte av sådan klarhet som fordras vare sig vad<br />
gäller tillämpningsområde eller påföljd.</p>
<p>Dagens småföretag rymmer en stor tillväxtpotential. Det ligger i samhällets<br />
intresse att utforma ett regelsystem som gynnar denna. Regler som syftar<br />
till att ytterligare öka företagares ansvar kommer att påverka en tillväxt i<br />
småföretag negativt. Det är väl känt att ett allt större antal småföretagare<br />
avstår från att utveckla verksamheten när detta kräver insatser från andra än<br />
företagaren och dennes familj. Det beror inte på en bristande vilja att bereda<br />
arbetstillfällen utan på en osäkerhet om företaget på sikt förmår leva upp till<br />
samhällets förväntningar på arbetsgivare.</p>
<p>Förslaget om företagsbot underlättar på intet sätt småföretagarens situation<br />
som arbetsgivare. Snarare medför förslaget att näringsidkaren förutom<br />
att efterleva gällande regler på arbetsmarknaden i stort därutöver åläggs ett<br />
ansvar för att förutse en medarbetares eventuella brottsbenägenhet.</p>
<p>Vi finner detta orimligt.</p>
<p>Lagförslagets effekter på den ekonomiska brottsligheten</p>
<p>Det råder en bred politisk enighet om att ekonomisk brottslighet, så som<br />
justitieutskottet definierat begreppet, skall bekämpas.</p>
<p>Frågan är i vilken omfattning förslaget kan vara ett verktyg för att avhålla<br />
från och bekämpa sådan brottslig verksamhet.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>I det fall brottsligheten begås av andra än företagsägaren saknar förslaget Mot. 1985/86:113<br />
verkan.</p>
<p>När näringsidkare och gärningsman är samma person kan förhållandet<br />
vara ett annat. När näringsidkare och gärningsman är samma person kan<br />
förslaget i vissa begränsade fall verka preventivt. Det gäller i de fall<br />
näringsidkaren i än större utsträckning än i dag söker informera sig om<br />
rättspraxis.</p>
<p>I det fall en företagare medvetet bryter mot gällande regler och lagar är det<br />
tveksamt i vilken utsträckning den föreslagna lagens konstruktion kan verka<br />
avhållande. Vid medvetna och kalkylerade brott har gärningsmannen ofta<br />
betydande kunskaper om gällande rätt. Gärningsmannen kalkylerar med<br />
riskerna för att brottet uppdagas och beivras. Dessa risker vägs mot den<br />
förväntade vinsten. Ofta är gärningsmannen formellt medellös varför<br />
ekonomiska sanktioner som drabbar honom personligen är verkningslösa. I<br />
det fall gärningsmannen har ekonomiska ägarintressen i företag kan naturligtvis<br />
en ådömd företagsbot åsamka denne ekonomisk skada - givet att<br />
företaget har ekonomiska värden som kan tas i anspråk.</p>
<p>Det finns i sig inget som tyder på att eko-brottslingar driver företag med<br />
betydande ekonomiska tillgångar.</p>
<p>Behovet av lagstiftning</p>
<p>Vi är väl medvetna om det positiva syfte som ligger bakom det presenterade<br />
förslaget. Nuvarande rättsläge innebär att det ansvar som samhället kan<br />
utkräva för ekonomisk brottslighet liksom för annan allvarlig brottslighet<br />
drabbar huvudsakligen gärningsmannen som privatperson och inte det<br />
företag han kan ha använt som täckmantel för verksamheten.</p>
<p>Vad gäller brott mot t. ex. arbetsmiljölagen och miljöskyddslagen står det<br />
klart att ett företag kan tillgodogöra sig betydande vinster på en brottslig<br />
verksamhet. Detta är otillfredsställande.</p>
<p>Förslagets syfte är att förhindra en sådan ekonomisk vinning i företag<br />
vilket vi i sig finner motiverat.</p>
<p>Dess värre har förslaget utformats så att rättssäkerheten på viktiga punkter<br />
sätts i fara. Lagen är utformad som en ramlag där den framtida rättstillämpningen<br />
förutsätts utveckla rättsläget.</p>
<p>Särskilt allvarlig är den rättsosäkerhet som finns inbyggd i förslaget och<br />
som vi redovisat ovan.</p>
<p>Mot den bakgrunden avvisar vi förslaget. Det hindrar inte att arbetet för<br />
att finna acceptabla former vad gäller vinsteliminering i företag fortsätter.</p>
<p>Ett sådant arbete måste utgå från de grundläggande principerna om<br />
rättstrygghet, likhet inför lagen och enkelhet som hittills präglat vår<br />
lagstiftning.</p>
<p>En möjlig väg som bör prövas är att begränsa tillämpningsområdet dels så<br />
att demokratisering och decentralisering av ledningsfunktioner i företagande<br />
främjas, dels så att sanktionen riktas mot de företagsformer där den<br />
allvarligaste ekonomiska brottsligheten och exempelvis de grova miljöbrotten<br />
vanligen återfinns. Enligt vår erfarenhet är det mindre vanligt att de</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_58" />
<div class="block ml_58" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>grova eko-brottslingarna väljer företagsformer där gärningsmannens privata<br />
tillgångar kan tas i anspråk för att täcka företagets skulder.</p>
<p style="text-align:right;">Hemställan</p>
<p style="text-align:right;">Med hänvisning till det anförda hemställer vi</p>
<p style="margin-left:39px;">1. att riksdagen avslår proposition 1985/86:23 om företagsbot,</p>
<p style="text-align:right;">2. att riksdagen om sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om principerna för ett fortsatt arbete inom området.</p>
<p>Stockholm den 19 november 1985<br />
Gunilla André (c)</p>
<p>Elving Andersson (c) Bengt Kindbom (c)</p>
<p>Kersti Johansson (c) Bertil Fiskesjö (c)</p>
<p>Martin Olsson (c) Marianne Karlsson (c)</p>
<p>Ingbritt Irhammar (c)</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1985/86:113</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>11</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_58" />
</div>
</div>
0Gunilla Andréc1undertecknare0Elving Anderssonc2undertecknare0Bengt Kindbomc3undertecknare0Kersti Johanssonc4undertecknare0Bertil Fiskesjöc5undertecknare0Martin Olssonc6undertecknare0Marianne Karlssonc7undertecknare0Ingbritt Irhammarc8undertecknareG902113Gunilla André m. fl. mot_198586__113.pdf116221pdfÄndring i brottsbalken m. m. (företagsbot) (prop. 1985/86:23)https://data.riksdagen.se/fil/6F336CB2-FD89-408D-843D-E69026333A89