3102785 G902112 1985/86 112 mot mot Motion 1985/86:112 Per-Olof Strindberg m. fl. Motion Motion 112 0 1985-11-19 00:00:00 2014-11-04 12:36:24 2014-11-04 00:00:00 Ändring i brottsbalken m. m. (företagsbot) (prop. 1985/86:23) Per-Olof Strindberg m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G902112/text https://data.riksdagen.se/dokument/G902112 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902112 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1985/86:112</p> <p>Per-Olof Strindberg m. fl.<br /> Ändring i brottsbalken m. m. (företagsbot) (prop. 1985/86:23)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>I propositionen föreslås att nuvarande sanktioner i brottsbalken skall<br /> kompletteras med en ny ekonomisk sanktion benämnd företagsbot. Sanktionen<br /> skall kunna åläggas näringsidkare och föreslås bli konstruerad som en<br /> särskild rättsverkan av brott.</p> <p>Strängare sanktioner behövs</p> <p>Det finns enligt vår mening ett behov av att kunna ingripa med strängare<br /> sanktioner än i dag mot företag som bryter mot miljölagstiftningen m. m.<br /> Denna ståndpunkt har även intagits av ett stort antal av de remissinstanser<br /> som yttrat sig i frågan. Den metod - företagsbot - som propositionen bygger<br /> på förutsätter dock sådana ingrepp i den centrala straffrätten att vi inte kan<br /> biträda förslaget. Vi kommer nedan att diskutera en lösning som bättre<br /> passar in i existerande regelverk.</p> <p>Allmänt om propositionen</p> <p>Propositionen är baserad på en promemoria från kommissionen mot<br /> ekonomisk brottslighet. Vi har under de senare åren haft anledning att ta<br /> ställning till lagförslag med motsvarande bakgrund.</p> <p>Dessa har kännetecknats av bristfälligt underlag beträffande behovet av<br /> föreslagen lag, avsteg från erkända principer för lagstiftning och en påtaglig<br /> likgiltighet för grundläggande krav på rättssäkerhet.</p> <p>Vi tvingas konstatera att nu aktuell proposition inte endast följer det<br /> beskrivna mönstret utan t. o. m. överträffar föregående förslag. Propositionen<br /> präglas av ringa intresse för elementära straffrättsliga principer och<br /> nonchalans för viktiga rättssäkerhetsfrågor.</p> <p>Lagförslaget har utsatts för stark kritik av lagrådet. En ledamot, regeringsrådet<br /> Mueller, fann inte förslaget dugligt att föreläggas riksdagen. Övriga<br /> ledamöter har, var för sig, på ett tämligen unikt sätt krävt långtgående<br /> ändringar i förslaget för att kunna godta det.</p> <p>Som ett resultat av lagrådets även till omfånget omfattande kritik har<br /> departementschefen tvingats författa nya motiv i väsentliga hänseenden.<br /> Han har sålunda tagit tillbaka tidigare yttranden och gjort större eller mindre<br /> justeringar i lagtext och motiv. Värre är dock att han inte alls besvarat viss<br /> kritik eller underlåtit att klargöra meningen med vissa yttranden. Detta gör</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>att ett från början i väsentliga hänseenden bristfälligt underbyggt lagförslag i<br /> sitt slutliga skick blir minst sagt svårförståeligt.</p> <p>Antas lagen kommer den att bereda dem som skall följa och tillämpa den<br /> stora problem. Det ligger i sakens natur att detta är synnerligen otillfredsställande.<br /> Särskilt då frågan är om strafflag måste höga krav ställas på klarhet.<br /> Otydlig strafflagstiftning utgör enligt vår mening ett hot mot rättssäkerheten.</p> <p>Vi delar i sak den kritik som framförts av regeringsrådet Mueller och finner<br /> således lagförslaget oacceptabelt.</p> <p>Detta är beklagligt, eftersom det finns ett behov av att kunna inskrida mot<br /> företag med strängare sanktioner än vad som är möjligt i nuläget. Det är<br /> emellertid nödvändigt att en lag med sådant innehåll håller högre kvalitet än<br /> det nu framlagda förslaget. Lagstiftning inom detta område måste därför<br /> anstå till dess regeringen förmår att presentera ett godtagbart lagförslag.<br /> Rättssäkerheten får inte åsidosättas av rena tidsskäl.</p> <p>Vi kommer nedan att behandla skilda aspekter på företagsbot. Mot<br /> bakgrund av det anförda är det dock inte meningsfullt att beröra alla enskilda<br /> delar i propositionen vilka vi är kritiska till. Detta betyder att i och för sig<br /> viktiga frågeställningar kan komma att behandlas tämligen kortfattat.</p> <p>Metoden för utkrävande av korporativt ansvar</p> <p>Bankinspektionen, juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet och<br /> flera företagsorganisationer har i sina remissyttranden över eko-kommissionens<br /> förslag särskilt uppehållit sig vid den rättsliga innebörden av ett<br /> korporativt ansvar. Man har framhållit att i Sverige bygger av hävd det<br /> straffrättsliga ansvarssystemet på principen om personligt ansvar. Straffstadgandenas<br /> uppbyggnad bygger på tanken att det är enskilda personer som<br /> begår gärningarna och inte sammanslutningar som sådana. Den allmänna<br /> delen av straffrätten liksom gärningsbeskrivningarna, såväl i brottsbalken<br /> som i speciallagstiftningen, utgår från idén om ett personligt ansvar.<br /> Förändringar i riktning mot ett korporativt ansvar kan därför inte ske utan att<br /> grundläggande principer och värderingar berörs.</p> <p>Vi finner för vår del att det kan inträffa situationer som kräver tillgång till<br /> förstärkta sanktionsmöjligheter mot företagen. Så torde exempelvis vara<br /> förhållandet inom miljöområdet. Det är därför angeläget att lagstiftning<br /> kommer till stånd.</p> <p>Vi menar dock att den metod som valts i propositionen inte är lämplig.<br /> Med hänsyn till att brott endast anses kunna begås av enskilda personer har<br /> sanktionen konstruerats som en särskild rättsverkan av brott. Vad det reellt<br /> är fråga om är dock ett straffansvar där företaget anses som gärningsman.<br /> Förslaget kan därför betecknas som en form av kringgående av en central<br /> straffrättslig princip. Detta kringgående har inte förenats med en tillräckligt<br /> djupgående analys av dess effekter i praktiken. Frågor som vem som är<br /> faktiskt ansvarig för företagets handlande, medverkanansvar och frågor om<br /> straffets storlek har lämnats därhän eller erhållit en ytlig analys.</p> <p>Enligt vår mening skall en ny sanktion endast omfatta åtgärder som berör<br /> de särskilda skyldigheter som är förenade med ett företags verksamhet. Det<br /> skall alltså vara fråga om en för varje situation anpassad lösning. Något</p> </div> <div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1985/86:112</p> </div> <div class="block ml_54"><p>5</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>generellt ansvar bör alltså inte förekomma utan den nya sanktionen bör Mot. 1985/86:112</p> <p>stadgas inom klart preciserade områden. Vi menar att det inte nödvändigtvis</p> <p>behöver vara fråga om ett straffansvar. Det finns anledning att överväga om</p> <p>inte samma syfte kan uppnås genom ett utvidgat skadeståndsansvar i</p> <p>förening med en särskild talerätt för offentliga organ som har att yrka</p> <p>ersättning på det allmännas vägnar. Det finns vidare skäl som talar för att</p> <p>tillämpningen av den nya sanktionen inte skall begränsas till att avse endast</p> <p>näringsidkare.</p> <p>Det finns flera fördelar med en ordning med utvidgat skadeståndsansvar.</p> <p>Konstruktionen skulle passa väl in i vårt rättsliga system och handläggas<br /> enligt sedvanliga regler.</p> <p>Genom att skadeståndsansvaret skulle föreskrivas i särskilda lagar skulle<br /> förutsebarheten och därmed rättssäkerheten öka för företagen.</p> <p>Någon dubbel bestraffning skulle inte ske exempelvis beträffande enkla<br /> bolag och handelsbolag, där ju enligt propositionen såväl individuellt<br /> straffansvar som företagsbot skulle kunna träffa bolagsmannen.</p> <p>Slutligen kunde sanktionen bli strängare än vad som föreslås beträffande<br /> företagsbot. Denna är maximerad till 3 milj. kr. I en skadeståndsprocess<br /> skulle självfallet det allmänna vara oförhindrat att yrka högre belopp.</p> <p>Brister i regeringens förslag</p> <p>Enligt propositionen skall straffansvar inträda inte endast beträffande brott<br /> som inneburit ett åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade<br /> med näringsverksamheten utan även om de ”annars är av allvarligt slag”.</p> <p>Det sistnämnda innebär att företaget åläggs att förhindra sina anställda att<br /> begå brott. För att företaget skall drabbas av företagsbot skall inte krävas att<br /> den verkliga gärningsmannen åtalas eller ens identifieras. Det skall räcka<br /> med att ett brott kan konstateras. Företagsbot skall t. o. m. kunna bli aktuellt<br /> om brottet har utförts av en uppdragstagare som handlat för företagets<br /> räkning. Det kan gälla så skilda brott som stöld, bedrägeri eller rattfylleri.</p> <p>Varken av lagtext eller motiv kan det säkert utläsas hur tillämpningen av<br /> denna regel skall ske. Vi menar att det är orimligt att på ett så generellt sätt<br /> vid straffhot ålägga företagen en allmänt brottsförebyggande uppgift.</p> <p>Rättssäkerhetsaspekten har här satts i andra hand.</p> <p>I propositionen görs stor sak av de dubbla undantagsbestämmelser som på<br /> grund av den diffusa utformningen av ansvarsregeln - blivit nödvändiga.</p> <p>Även undantagsreglerna är dock mycket oklara till sitt innehåll. Enligt den<br /> ena skall företagsbot åläggas om näringsidkaren inte har gjort vad som<br /> ”skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten”. Enligt den andra<br /> skall företagsbot inte tillgripas om det ”skulle vara uppenbart obilligt” att<br /> ålägga den. I motiven lämnas svävande anvisningar om hur bestämmelserna<br /> skall tillämpas. I praktiken överlämnas tolkningen till domstolarnas fria<br /> skön.</p> <p>Företagsbot skall omfatta alla näringsidkare, även handelsbolag och enkla<br /> bolag. Den kommer således att träffa en stor grupp av människor.</p> <p>Företagsbot kommer att kunna utdömas även då företagaren själv utfört ett</p> <p>brott och ådöms ett personligt straff för detta. Dubbelbestraffning kommer 6</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>alltså att kunna ske.</p> <p>När det särskilt gäller handelsbolag kan företagsboten leda till stötande<br /> konsekvenser. Bolagsmännens solidariska ansvar för bolagets förbindelser<br /> innebär att företagsbot som åläggs handelsbolag direkt kan krävas ut i sin<br /> helhet av vem som helst av bolagsmännen, alldeles oberoende av om det var<br /> just hans agerande som föranlett att bolaget ålagts företagsbot.</p> <p>Enligt propositionen skall den uppnådda eller tänkbara vinsten läggas till<br /> grund för företagsbotens beräkning. Det anges dock inte hur värdet av de<br /> ekonomiska fördelarna skall beräknas.</p> <p>Då domstol utdömer företagsbot finner departementschefen att det är ”en<br /> fördel” om det i domskälen redovisas de bedömningar som ligger till grund<br /> för bestämmandet av beloppet. Något krav härom uppställs dock inte.</p> <p>Som framgått av det anförda finns det allvarliga brister i propositionen.<br /> Den kan därför inte biträdas av oss. Vi anser dock att det finns ett behov av<br /> verkningsfullare sanktioner mot företag än som är möjligt i dag. Lagstiftning<br /> gällande den saken bör dock utformas i enlighet med vad vi anfört i denna<br /> motion. Det må ankomma på regeringen att förelägga riksdagen ett förslag<br /> till sådan lagstiftning.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställer vi</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen avslår proposition 1985/86:23 i sin helhet,</p> <p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag om sanktioner mot<br /> bl. a. företag i enlighet med vad som i motionen anförts.</p> <p>Stockholm den 19 november 1985</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Per-Olof Strindberg (m)<br /> Björn Körlof (m)</p> <p>Allan Ekström (m)</p> <p>Ewy Möller (m)</p> <p>Håkan Stjernlöf (m)<br /> Hugo Hege land (m)<br /> Margareta Gard (m)</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="margin-left:7px;">Nic Grönvall (m)<br /> Sven Munke (m)<br /> Arne Svensson (m)<br /> Göran Ericsson (m)<br /> Stig Rindborg (m)</p> </div> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1985/86:112</p> </div> <div class="block ml_53"><p>7</p> </div> <div class="block ml_37" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_58" /> </div> </div> 0 Per-Olof Strindberg m 1 undertecknare 0 Björn Körlof m 2 undertecknare 0 Allan Ekström m 3 undertecknare 0 Ewy Möller m 4 undertecknare 0 Håkan Stjernlöf m 5 undertecknare 0 Hugo Hege land m 6 undertecknare 0 Margareta Gard m 7 undertecknare 0 Nic Grönvall m 8 undertecknare 0 Sven Munke m 9 undertecknare 0 Arne Svensson m 10 undertecknare 0 Göran Ericsson m 11 undertecknare 0 Stig Rindborg m 12 undertecknare G902112 Per-Olof Strindberg m. fl. mot_198586__112.pdf 122104 pdf Ändring i brottsbalken m. m. (företagsbot) (prop. 1985/86:23) https://data.riksdagen.se/fil/A051C037-6DE5-4285-BBF4-6FC06A4AB3D6