3102784G9021111985/86111motmotMotion 1985/86:111 Karin Ahrland m. fl.MotionMotion11101985-11-19 00:00:002014-11-04 12:36:232014-11-04 00:00:00Ändring i brottsbalken m. m. (företagsbot) (prop. 1985/86:23)Karin Ahrland m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G902111/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G902111https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902111
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1985/86:111</p>
<p>Karin Ahrland m. fl.</p>
<p>Ändring i brottsbalken m. m. (företagsbot) (prop. 1985/86:23)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>I propositionen föreslås en ny typ av sanktion mot företag kallad företagsbot.</p>
<p>Sanktionen skall kunna riktas mot näringsidkare som är såväl fysiska som<br />
juridiska personer. Den skall gälla alla typer av brott som kan begås i<br />
näringsverksamhet. Företagsbot skall kunna utdömas både för brott som<br />
medfört eller kunnat medföra ekonomiska fördelar och för brott som ej har<br />
karaktär av vinningsbrott. Sanktionen är utformad så att den innebär ett<br />
klander av de aktuella näringsidkarna.</p>
<p>Folkpartiet yrkar avslag på propositionen.</p>
<p>Vi ifrågasätter inte propositionens uppfattning att de sanktioner som för<br />
närvarande finns för att komma till rätta med brott som begås vid utövning av<br />
näringsverksamhet är otillräckliga. Detta gäller såväl sanktioner mot ekonomisk<br />
brottslighet som sanktioner för brott mot t. ex. konsumentlagar,<br />
arbetsmiljölagar och naturvårdslagar.</p>
<p>I propositionen föreslås en nykonstruktion som i realiteten innebär att<br />
straff kan åläggas juridiska personer. Lagtekniskt är detta löst genom att den<br />
nya sanktionen utformas som en särskild rättsverkan av brott. Vi avvisar inte<br />
kategoriskt principen att ålägga juridiska personer ett straffansvar men anser<br />
inte att frågan är tillräckligt utredd. Förändringar i riktning mot ett icke<br />
personligt ansvar kan därför inte ske utan att en grundläggande genomgång<br />
sker av de principer och värderingar som styr straffrätten. De principiella<br />
frågor som sammanhänger med detta måste därför belysas tydligare. Bl. a.<br />
måste gränserna för det straffrättsliga ansvaret mellan fysiska och juridiska<br />
personer närmare studeras samt gränserna mellan straff och andra verkningar<br />
av brott.</p>
<p>Det har från lagrådets ledamöter framförts kraftig kritik mot lagförslagets<br />
utformning. Lagrådets yttrande är unikt så till vida att de tre ledamöterna har<br />
var sitt yttrande. Gemensamt för dessa är en skarp kritik mot enskildheter i<br />
förslaget. Föredraganden har i sin anmälan av lagrådets yttrande varit beredd<br />
att i vissa avseenden ta hänsyn till lagrådets kritik. Det framgår emellertid av<br />
föredragandens anmälan att man från regeringens sida är beredd att ta andra<br />
hänsyn vid bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten, i vilket den<br />
föreliggande propositionen är en del, än när det gäller annan brottslighet.</p>
<p>Föredraganden skriver: ”1 skilda sammanhang har därvid betonats att den<br />
omständigheten att den ekonomiska brottsligheten har fått sin nuvarande<br />
omfattning i stor del beror på att det allmänna inte har följt med i<br />
utvecklingen. Detta hänger i sin tur samman med att kriminalpolitiken av</p>
<p>tradition i allt väsentligt har varit inriktad på vad som brukar kallas den 1</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43"><p>Mot.</p>
<p>1985/86</p>
<p>111-113</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1985186.3sami. Nrlll-113</p>
</div>
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_48" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>traditionella brottsligheten och att de medel som har utvecklats i det arbetet Mot. 1985/86:111<br />
inte förslår när det gäller att komma till rätta med de mer sofistikerade<br />
metoder som vanligtvis kännetecknar den ekonomiska brottsligheten. Insatserna<br />
i kampen mot denna brottslighet har därför i stor utsträckning gått ut på<br />
att finna nya vägar och nya sätt att bemästra den. När det som här gäller ett<br />
nytt grepp på en principiellt viktig fråga - straffrättsliga sanktioner mot bl. a.<br />
juridiska personer - visar erfarenheten att man måste räkna med att ett<br />
initiativ kan vara föremål för skilda värderingar”.</p>
<p>Folkpartiet har i sina tidigare motioner med anledning av regeringens<br />
propositioner angående bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten<br />
haft anledning att betona att beivrandet av denna brottslighet inte får ske<br />
genom tillskapandet av en särskild rättsordning. När föredraganden skriver<br />
”att ett initiativ kan bli föremål för skilda värderingar” polemiserar han<br />
därmed mot de lagrådsledamöter som anser att förslaget är oacceptabelt ur<br />
rättssäkerhetssynpunkt. Som folkpartiet har framhållit vid flera tidigare<br />
tillfällen anser vi att ett sådant resonemang är farligt. Vi vill därför också vid<br />
detta tillfälle med skärpa ta avstånd från förslaget eftersom det enligt vår<br />
uppfattning leder till att skyddet för rättssäkerheten sätts lägre än vad som<br />
hittills varit självklart i svensk rätt.</p>
<p>Vår främsta kritik mot lagförslaget är att det inte ger tillräcklig vägledning<br />
för näringsidkarna och därmed brister i förutsebarhet. Det framgår inte klart<br />
vilka skyldigheter som ställs på näringsidkaren för att han skall undgå att<br />
drabbas av företagsbot. Ledamoten av lagrådet, regeringsrådet Mueller</p>
<p>skriver: ” av den föreslagna formuleringen av lagtexten - som är</p>
<p>tillämplig på en mängd olika slag av situationer och som gäller alla som är<br />
verksamma inom företaget oavsett vilken ställning de därvid intar - går inte<br />
att utläsa vilka förebyggande åtgärder som samhället vid nyss nämnda ansvar<br />
kräver av näringsidkaren. Inte ens den som uppriktigt strävar efter att hålla<br />
sig inom lagens råmärken kan med tillräcklig grad av säkerhet förutse<br />
tillämpningen av förevarande lagregler; han får inte något tillfredsställande<br />
besked om vilka förebyggande åtgärder samhället kräver av honom i skilda<br />
situationer för att han skall undgå sanktionen.”</p>
<p>En annan allvarlig brist i förslaget är att det inom mycket vida ramar<br />
lämnas öppet för åklagaren och domstolen att bestämma resp. efterge<br />
sanktionen. Under dessa omständigheter torde det vara näst intill omöjligt<br />
att kunna garantera en enhetlig rättstillämpning.</p>
<p>Sammantaget ger förslaget ett intryck av att lagstiftaren har resignerat<br />
angående möjligheterna att i lagen klart ange förutsättningarna för straffansvaret.<br />
I stället formulerar lagstiftaren allmängiltiga ansvarsregler och som<br />
motvikt till dem allmängiltiga jämkningsregler. Förslaget blir därmed ett<br />
paradexempel på sådan ramlag som inte tillgodoser elementära krav på<br />
rättssäkerhet. Detta är desto allvarligare som det är första gången i svensk<br />
rätt som tekniken med ramlag använts för att bestämma ett straffansvar.</p>
<p>Som vi inledningsvis anmärkte delar vi propositionens uppfattning att det<br />
behövs skärpta sanktioner för näringsidkare när de i sin näringsverksamhet<br />
bryter mot lagar och regler. Detta kan ske genom skärpningar av såväl de<br />
straff som ådöms näringsidkaren som fysisk person som påföljder i form av</p>
<p>förverkande, skadestånd, vite och sanktionsavgifter. Regeringen bör åter- 2</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>komma till riksdagen med förslag om i vilka sammanhang sådana skärpning- Mot. 1985/86: lil<br />
ar skall ske. I enlighet med vad vi ovan anförde bör regeringen också fortsätta<br />
arbetet med att finna former för straffsanktionerna för juridiska personer<br />
men utformade så att sådana sanktioner tillgodoser kraven på rättssäkerhet.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med anledning av vad vi i motionen anfört hemställer vi</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen avslår proposition 1985/86:23 om företagsbot,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad vi i<br />
motionen anfört om förslag till skärpta sanktioner för brott i näringsverksamhet.</p>
<p>Stockholm den 19 november 1985<br />
Karin Ahrland (fp)</p>
<p>Lars Sundin (fp) Bengt Rosén (fp)</p>
<p>Hans Petersson (fp)<br />
i Röstånga</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1* Riksdagen 1985186.3 sami. Nr 111-113</p>
</div>
</div>
</div>
0Karin Ahrlandfp1undertecknare0Lars Sundinfp2undertecknare0Bengt Rosénfp3undertecknare0Hans Peterssonfp4undertecknareG902111Karin Ahrland m. fl.mot_198586__111.pdf123312pdfÄndring i brottsbalken m. m. (företagsbot) (prop. 1985/86:23)https://data.riksdagen.se/fil/9DEB5BE4-0AA6-43CF-8F73-E87AFD40F910