2438052G809171984/8517protprotprotRiksdagens protokoll 1984/85:17ProtokollProtokoll"1701984-10-25 00:00:002024-06-25 16:22:212009-12-01 13:49:43Riksdagens protokoll 1984/85:17 Torsdagen den 25 oktoberimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G80917/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G80917https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G80917
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<h1 style='page-break-after:auto'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
protokoll 1984/85:17</span></h1>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kl. 10.00</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förhandlingarna leddes till en början av andre vice
talmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Justerades
protokollet för den 17 innevarande månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Upplästes
följande inkomna skrivelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härmed anhåller jag om ledighet från riksdagsarbetet den
19 november-den 19 december 1984 för att delta i FN:s 39:e generalförsamUng.
Stockholm den 18 oktober 1984 Jan Bergqvist</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren biföll denna anhållan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andre vice talmannen anmälde att
Torgny Larsson (s) skulle tjänstgöra som ersättare för Jan Bergqvist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Meddelande om svar på interpellation 1984/85:23</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 1 Bostadsminister HANS GUSTAFSSON;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Kjell Mattsson har den 4 oktober framställt
en interpellation till mig om det aviserade förslaget om fastighetsskatt på
egnahem och fritidshus. Regeringen överlämnade den 9 oktober till riksdagen
proposition 1984/85:18 om statlig fastighetsskatt. Med hänvisning till
riksdagsordningens 6 kap. 1 § får jag meddela att jag kommit överens med Kjell
Mattsson om att besvara interpellationen i anslutning till att propositionen
behandlas här i kammaren.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om in-terpellationss var</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den .25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelanden om interpellationss var</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om åtgärder mot arbetslösheten i Söderhamn</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Meddelande om svar på interpellationerna 1984/85:33
och 40</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 2 Försvarsminister ANDERS THUNBORG:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill meddela att jag på grund av
tjänsteresa utomlands inte kommer att kunna besvara Rune Torwalds
interpellation om oljebekämpningen till sjöss och Oswald Söderqvists
interpellation om säkerhets-och försvarspolitiken inom föreskriven tid. Jag har
för avsikt att besvara interpellationerna den 16 november 1984.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Meddelande om svar på interpellationerna 1984/85:22
och 29</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 3 Industriminister THAGE PETERSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag ber att få meddela att Hans Peterssons i
Hallstahammar interpellation om strukturförändringarna inom
specialstålsindustrin i Bergslagen och Sven Henricssons interpellation om AB
Gullfibers verksamhet i Söråker enligt överenskommelser med interpellanterna
kommer att besvaras den 15 november.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anledningen till att svaren anstår är i det första fallet
att interpellanten inte har möjlighet att ta emot svaret den dag jag hade för
avsikt att besvara interpellationen och i det andra att svaret kräver längre
förberedelsetid på grund av att de frågor som ställts i interpellationen berör
mer än ett departement.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Svar på fråga 1984/85:51 om åtgärder mot
arbetslösheten i Söderhamn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 4 Industriminister THAGE PETERSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Bertil Måbrink har frågat statsrådet Roine
Carlsson vilka konkreta åtgärder regeringen tänker vidta för att ersätta de
arbetstillfällen som försvunnit i Söderhamn genom nedbantning av statlig
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som
skall svara på frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är väl medveten om problemen på arbetsmarknaden i
Söderhamn. Ett flertal överläggningar har ägt rum mellan industridepartementet
och kommunen om situationen. En stor del av arbetskraften är sysselsatt inom skogs-och
verkstadsindustri. Den fortgående strukturomvandlingen med minskad
sysselsättning inom dessa branscher har därför kommit att drabba kom.mu-nen
mycket hårt. Den besvärliga situationen har lett till att Söderhamn blivit
inplacerad i det regionalpolitiska stödområdet. Kommunen ingår också i
transportstödzonen. De drygt 400 nya arbetstillfällen till vilka
regionalpoli-tiskt stöd lämnats i Söderhamn sedan stödets införande har dock
inte varit tillräckligt många för att undvika en total sysselsättningsminskning
inom industrin i kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statsmakterna
har på senare tid kraftigt ökat de resurser som ställts till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>länsstyrelsens
Gävleborgs län förfogande för regionala utvecklingsinsatser. Beloppet har ökats
från 19,4 till 26 milj. kr. under innevarande budgetår. Detta belopp kan
användas till bl. a. lokaliseringsbidrag i samband med industriinvesteringar.
Vidare har länsstyrelsen tilldelats en beslutsram för lokaliseringslån på 15
milj. kr. Länsstyrelsen prioriterar också Söderhamns kommun vid beslut om stöd
till företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen har således fått ökade resurser. Även länets
utvecklingsfond har möjlighet att medverka med finansiellt stöd till
industriprojekt. Ifall större projekt aktualiseras har statens industriverk och
regeringen resurser för att stödja dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har också nyligen beviljat ett privat regionalt
investmentbolag, Gävleborgs Invest AB, statlig garanti för ett lån på 2 milj
kr. och ett lån på 8 milj. kr. på fördelaktiga villkor. Bolaget skall stödja
och utveckla näringsverksamheter som huvudsakligen bedrivs i Gävleborgs län.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om åtgärder mot arbetslösheten i Söderhamn</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 5 BERTIL MÅBRINK (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tackar för svaret på den fråga jag ställt
till industriministern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De olika insatser som görs från regeringens sida är
naturligtvis bra, men det mesta av pengarna gäller hela länet, och sett ur den
synpunkten är det väl inte så fantastiskt stora summor. Vi måste komma ihåg att
omkring 10 000 personer är öppet arbetslösa i Gävleborgs län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Söderhamn är en kommun som har drabbats särskilt hårt av
de privata företagens s. k. rationaliseringar och strukturomvandlingar. Det har
varit företagsnedläggningar, personalinskränkningar osv. Och det är inte
färdigt ännu. Ytterligare industrier i Söderhamn är i farozonen, t. ex.
Marmaver-ken, som industriministern väl känner till, och Sandarne - det är två
pappersmassefabriker med ungefär 300 anställda på varje plats. Detta kommer att
slå ännu hårdare mot Söderhamns kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lokaliseringslånen och de andra stöden betyder
naturligtvis en viss del, men det är inte tillräckligt. Det är ju inte bara de
privata företagen som har rumsterat om i Söderhamns kommun på det sätt som jag
har redogjort för utan också den statliga verksamhet som finns i Söderhamn. Jag
tänker på Kockums, där man har skurit ner och gjort vissa drastiska
förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att de privata företagen inte har något socialt ansvar
tror jag industriministern och jag kan vara överens om. Jag vet inte var
någonstans man skulle kunna visa på att de har tagit ett socialt ansvar när de
har lagt ner en verksamhet eller gjort inskränkningar. Det har inte kommit
några ersättningsindustrier från det hållet, i alla fall inte i Gävleborgs län
och inte i Söderhamns kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan är om de statliga företagen skall uppträda på samma
sätt eller om de ska ta ett socialt ansvar. Jag menar att de i allra högsta
grad måste ta ett ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som behövs i Söderhamns kommun och som kräver regeringens
medverkan är nya industrier. Jag har ett konkret förslag, som jag har tjatat om
i flera omgångar, nämligen att man skulle ta initiativ för att utveckla ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om åtgärder mot arbetslösheten i Söderhamn</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>träkemiskt
forskningscentrum i Söderhamn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill fråga industriministern hur han ser på detta.
Skall man överlåta detta till de privata företagen att klara av? Jag tror inte
det. Ar staten beredd att gå in och förverkliga ett sådant projekt?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 6 Industriminister THAGE PETERSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig först säga att jag naturligtvis är
mycket tacksam för att få konkreta uppslag från herr Måbrink till projekt som
har en långsiktig ekonomisk bärighet och som kan få en sund ekonomi. Jag är
också beredd att med statliga pengar stödja sådana projekt, som jag sade i mitt
frågesvar till herr Måbrink. Jag är tacksam om jag kan få uppslag, som vi i så
fall skall bearbeta på industridepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill upprepa vad jag sade i svaret, nämligen att
Söderhamn är en hårt ansatt kommun. Det är därför som vi aktivt arbetar med
Söderhamnsregionen och har haft överläggningar, senast i förra veckan, med
kommunledningen i Söderhamn. Vi har förklarat för kommunledningen att
regeringen är beredd att diskutera olika insatser som kan minska arbetslösheten
och, framför allt, bredda näringslivsstrukturen. Vi vet att det är en mycket
hög öppen arbetslöshet i Söderhamn. Vid förra mätningen var över 1 000 personer
i kommunen arbetslösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang får inte de privata industrierna - och
inte heller de statliga - lämnas åt sidan. Vi har i diskussionerna om insatser
för att rädda näringslivsstrukturen i Söderhamnsområdet fört överläggningar med
såväl Stora Kopparberg - som äger Sandarne - som Korsnäs-Marma. Sådana
överläggningar får också omfatta den statliga företagssektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 7 BERTIL MÅBRINK (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har ingen anledning ätt polemisera mot
vad industriministern nu sade. Jag tackar för den generositet som han här
visade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag nämnde ett exempel, ett träkemiskt forskningscentrum.
Det skulle vara betydelsefullt inte bara för Söderhamn, utan jag tror för hela
landet. Vid ett sådant centrum kan man få fram kemiska produkter av
restprodukterna från skogen och massaindustrierna. Dessa kemiska produkter
importerar vi i dag i stor utsträckning, vilket jag tycker är mycket onödigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I området kring Söderhamns kommun och näraliggande
kommuner finns det en bas för träindustri. Jag tror att det också där finns
mycket att göra, exempelvis för att höja förädlingsgraden. Det är viktigt att
man tittar också på den möjligheten. Det är betydelsefullt för hela landet om
vi kan få en sådan utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hoppas att man studerar dessa olika projekt.
Industriministern har också sagt att han är positiv till och öppen för
initiativ.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 8 Industriminister THAGE PETERSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill betoria att vi inte lämnar några
projekt oprövade. På industridepartementet lägger vi nu ned ett kolossalt
arbete för att gå igenom alla de konkreta industriprojekt som kan ge ny
produktion och sysselsätt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ning. Men
vi ställer ett krav på alla projekt. Det är att de skall ha en långsiktig
ekonomi, dvs. vara företagsmässiga projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är en mycket kortsiktig industri- och regionalpolitik
att medverka till att stötta projekt vars överlevnad är tvivelaktig. Det skapar
bara nya problem för de kommuner och regioner där sådana etableringar äger rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är alltså mycket öppen för och intresserad av att diskutera
alla projekt som kan hamna i Söderhamn eller i någon annan kommun, men
projekten kommer att underställas en hårdhänt granskning när det gäller deras
ekonomi.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande o ni interpellationssvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om utveckling av viss järn vägstrafik</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Meddelande om svar på interpellationerna 1984/85:34,
35 och 38</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 9 Kommunikationsminister CURT BOSTRÖM: Herr talman!
På grund av utlandsresa kommer interpellation nr 34 inte att kunna besvaras
inom den föreskrivna tiden. Jag har kommit överens med interpellanten att
besvara interpellationen den 19 november 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Interpellationerna nr 35 och 38 kommer ej heller att kunna
besvaras inom föreskriven tid, på grund av att interpellanten ej kunnat närvara
i kammaren på föreslagen dag. Efter överenskommelse skall interpellationerna nr
35 och 38 besvaras den 26 november 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Svar på fråga 1984/85:37 om utveckling av viss
järnvägstrafik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 10 Kommunikationsminister CURT BOSTRÖM:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Sven Henricsson har mot bakgrund av sommarens
kampanj för inlandsbanan frågat om regeringen är beredd att hindra avveckling
och i stället uppmuntra liknande samlade aktiva åtgärder för utvecking av järnvägstrafiken
ute i landets regioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker det är bra om gemensamma satsningar kan göras
för att främja turismen och öka tågresandet. Resultatet från sommarens
turistkampanj på inlandsbanan visar också att järnvägen kan spela en ökad roll
för turismen. Även om sommarens försöksverksamhet ännu inte är helt utvärderad
Undersöker SJ nu förutsättningarna för en fortsättning nästa år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller Sven Henricssons farhåga för avveckling
vill jag upplysa om att inlandsbanan i väsentliga delar är undantagen från den
prövning som nu enligt riksdagens beslut pågår av vissa trafiksvaga bandelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 11 SVEN HENRICSSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag tackar för svaret på min fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I frågan har jag tagit upp den lyckade satsningen på
inlandsbanan som turist- och reseled. Kalkylen låg på 3 000 biljetter, men
resultatet blev närmare 8 000 s. k. inlandsbanekort.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om utveckling av viss järn vägs trafik</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Men betydelsen av satsningen ligger
inte enbart i det ekonomiska resultatet, vilket också avspeglas i en beräknad
försäljning av 80 000 gästnätter på övernattningsställena utmed banan, utan
mera i att man fått en ny förståelse för inlandsbanan som en resurs som går att
utveckla. Satsningen har också skapat en viss självkänsla och framtidstro hos
människorna i inlandsbanebygderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Framgången bekräftar enligt min mening att det lönar sig
att vara aktiv, att agera för att utveckla en verksamhet. Det finns andra
exempel på detta. Jag kan nämna Forsmo-Hoting-banan, som 1963 i samband med
uppdelningen av banorna i affärsnät och trafiksvaga nät kom att tillhöra det
trafiksvaga nätet. Ingenting gjordes under praktiskt taget 20 år. Banan förföll
ganska snart. Men på 1970-talet krävde en envis folkopinion att banan skulle
rustas upp för att bl. a. avlasta landsvägarna de växande timmertransporterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Först 1981 kunde anslag utverkas för banans upprustning.
Detta ledde till att det blev en ny optimism i bygderna. Jag kunde själv
konstatera hur unga pojkar, som inte hade haft med järnvägsarbete att göra,
rekryterades och bildade en ny generation järnvägsrallare. I dag är banan klar,
och stora volymer rundvirke transporteras till industrierna utmed kusten.
Växande volymer ger SJ nya inkomster från en bana som man hade planer på att
lägga ner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men inte nog med detta. Denna upprustning har nu i sin tur
aktualiserat frågan om att realisera det gamla järnvägsprojektet
Örnsköldsvik-Husum. Det skulle betyda enormt stora transportuppgifter för SJ
och ge företaget välkomna inkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag velat peka på är att en positiv attityd till
offensiva satsningar på järnvägstrafiken ofta leder till nya öppningar, nya
uppslag och lösningar. Jag kanske ofta är kritisk mot SJ och departementet -
någon kanske tycker att jag är det alltför ofta - men kritiken går ut på just
att man där domineras av en passiv nedläggningsfilosofi. Det finns t. ex. nu
planer på att lägga ner persontrafiken på delar av de banor som jag här har
berört.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 12 Kommunikationsminister CURT BOSTRÖM:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Sven Henricsson tycker att departementet är
passivt, och han talar om en nedläggning av persontrafiken på en del bandelar.
Men vad vi gör, Sven Henricsson - och det gör man också ute bland huvudmännen -
det är att undersöka om persontrafiken fortsättningsvis skall bedrivas med
järnväg eller med buss. Det är inte fråga om att vara passiv, utan enligt min
mening är man aktiv när man ser till att det blir ställningstaganden till hur
den framtida kollektivtrafiken skall se ut i de här områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 13 SVEN HENRICSSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag ville med de exempel som jag tog upp göra
gällande att den nu pågående nedläggningsdriven, som gäller flera hundra mil
järnväg, är en verksamhet som man tydligen tänker fortsätta med. I väldigt
många fall, Curt Boström, är denna nedläggning ett resultat av en ganska dålig
skötsel och en viss passivitet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Banstandarden har, som jag sade,
fått förfalla, tidtabellerna har man ofta inte anpassat till de behov som
resenärer och företag har. Sedan trafiken som en följd av detta har minskat har
man sagt, att eftersom trafiken har minskat måste vi lägga ned den. Jag menar
att man i stället borde ha vidtagit mer aktiva åtgärder för att anpassa sig
till de behov som finns i bygderna, t. ex. när det gäller arbetsresor och
skolresor, i stället för att göra ytterligare indragningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är detta som bekräftar att aktivitet lönar sig, tycker
jag. I stället för att anpassa sig till en modern och tidsanpassad busstrafik,
som har följt med tiden och utvecklats, så har järnvägen låtit verksamheten gå
tillbaka och förfalla. Det här borde ha ersatts av en aktiv och offensiv
attityd som kanske hade givit fler öppningar för att be "ra småbanorna
runt om i landet, en attityd av utveckling i stället för avveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag menar, Curt Boström, att frågan gäller policyn, själva
inställningen till hur man skall se på möjligheterna. Skall man stå och se att
det här inte går, det måste vi lägga ned, eller skall man försöka göra någonting
för att förändra och öka möjligheterna att göra trafiken attraktiv?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om utveckling av viss järn vägstrafik</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 14 Kommunikationsminister CURT BOSTRÖM: Herr talman!
Är det inte aktivt, Sven Henricsson, att se till att man tar fram pengar för
att investera i bl. a. just de här banorna? Fortsatta investeringar har skett i
sträckorna Forsmo-Hoting, Storuman-Hällnäs och Arvidsjaur-Jörn, för att ta de
sträckor som Sven Henricsson främst känner till. Där pågår försök att göra de
upprustningar som är nödvändiga, framför allt för att industrin, som Sven
Henricsson nämnde, skall kunna utnyttja järnvägen. Jag tycker att det är
riktigt att vi redan prövar persontrafiken utifrån vad som är vettigast sett
från människornas synpunkt, och att vi gör en avvägning mellan buss och
järnväg. Att inte vänta med att ta ställning i de här frågorna är också att
vara aktiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 15 SVEN HENRICSSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Bara kort: Det är klart att man noterar som
nyttigt och bra att vissa investeringar kommer till stånd, men detta är
faktiskt resultatet av en massiv folkopinion, som långt före centralmakten har
insett värdet av att något händer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan inte heller låta bli att notera, att när de första
investeringarna kom till stånd, Curt Boström, skedde detta tyvärr inte på
tillskyndan av det parti som nu har regeringsställning. Det är jag ledsen över.
Jag hoppas att socialdemokratin nu i regeringsställning kan fortsätta att ha en
mera offensiv attityd när det gäller investeringar i de här banorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om arbetssituationen för trafikflygets kabinpersonal</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Svar på fråga 1984/85:38 om arbetssituationen för
trankflygets kabinpersonal</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 16 Kommunikationsminister CURT BOSTRÖM:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Paul Lestander har mot bakgrund av en
forskningsrapport från år 1980 om fysiska belastningar på kabinpersonal vid
trafikflygning frågat mig, på vilket sätt jag kommer att utnyttja statens
ägarinflytande i SAS för att förbättra kabinpersonalens arbetssituation och
utrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Sverige har vi en tradition att genom lagstiftning lägga
en grund för en bra arbetsmiljö. Den närmare konkretiseringen av arbetsmiljön
är en fråga för arbetsmarknadens parter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Sverige har yrkesinspektionen och arbetarskyddsstyrelsen
ett tillsynsansvar vad gäller arbetsmiljölagstiftningen. Om det rör
flygsäkerheten är luftfartsinspektionen ansvarig myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min uppfattning skall därför eventuella briser i
arbetsmiljön för kabinpersonal tas upp med dessa myndigheter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 17 PAUL LESTANDER (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Först vill jag tacka kommunikationsministern för svaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunikationsministern behandlar den här frågan mycket
lättvindigt. Över huvud taget tar han inte upp frågan om statens ägaransvar.
Inte heller berör han det helt oefterrättliga förhållandet att i princip
ingenting har gjorts i detta avseende, trots att nämnda arbetsmiljörapport kom
redan 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Man har nämligen samma typ av
vagnar som tidigare. Man har samma typ av serveringsutrustning. Man har samma
arbetshöjder. Man har således samma oefterrättliga bänkhöjder. Man har i
huvudsak samma förvaringsbox-ar som tidigare. Finns det då ingenting att hämta,
med tanke på kommunikationsministerns förankring hos det arbetande folket, i
det som människorna säger till honom? För som delägare i ett stort företag som
SAS har man också ett ansvar när det gäller att aktivt arbeta för arbetsmiljön.
Jag vet att de statliga organ finns som räknas upp i svaret. Men jag kan inte
inse att detta har något att göra med statens ägaransvar och statens ansvar för
arbetsmiljön på arbetsplatserna. Det gäller ju vinster som är så pass stora,
som de faktiskt är inom SAS, att det finns utrymme även för konstruktiva
åtgärder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 18
Kommunikationsminister CURT BOSTRÖM:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Som jag sade i mitt svar, Paul Lestander, är
det här i kammaren som beslut fattas om lagstiftning i frågor av detta slag.
Sedan har vi ju myndigheter - det har jag också sagt - vars uppgift är att
bevaka det här arbetet. Det är arbetsmarknadens parter som gemensamt skall
försöka komma till rätta med de här problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paul Lestander säger att det inte har hänt någonting på
detta område. Jag kan bara nämna att en del av de här frågorna nu är lösta. Det
har skett förbättringar även på just materielsidan - nämligen när det gäller
den rullande materielen - där Paul Lestander säger att inte någonting har hänt.
Även beträffande vissa pentryutrymmen osv. har man sett till att förbättringar
åstadkommits.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
till det här med ägarinflytandet. Ja, Paul Lestander vet mycket väl att det är
tre länder som har ägarinflytande i SAS. Sverige har tre fjortondelar av
ägarinflytandet. Det finns givetvis ett problem härvidlag- det är jag medveten
om. Vi har ju tre länders arbetarskyddslagstiftning att ta hänsyn till i
samband med förhandlingarna i detta sammanhang. Men att det görs saker och ting
på det här området, därom råder ingen som helst tvekan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
19 PAUL LESTANDER (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Kommunikationsministern och jag är överens om vilka som äger SAS. Men
det är i huvudsak det enda vi är överens om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller just arbetsrutinerna för kabinpersonalen vill jag säga följande. Man
har samma serveringsrutiner. Man har inte övergått från kannor till en tank.
Det finns en lång rad exempel att anföra. Man har t. ex. inte mätt upp vilka
längder som behövs för att utrymmena i pentryn etc. skall kunna utnyttjas.
Vidare används i stort sett samma vagnar som man hade 1980. Jag hävdar med
bestämdhet - jag är dock medveten om att det kan finnas svårigheter beträffande
arbetsmiljölagstiftningen - att Curt Boströms svar hittills inte har gett något
intryck av att här är kommunikationsministern beredd att verkligen ta krafttag
för att något skall hända. Vi har ju nordiska samarbetsorgan, där samnordiska
problem kan tas upp - om det bara finns en vilja att göra det.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
utökad reguljär flygtrafik från Sturup till utlandet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
20 Kommunikationsminister CURT BOSTRÖM:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Slutligen, Paul Lestander, vill jag framhålla att de här frågorna
självfallet diskuteras i de samnordiska resonemang som förs trafikministrarna
emellan. Det gäller alltså de länder som berörs av SAS verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-family:Verdana'>10 § Svar på fråga
1984/85:59 om utökad reguljär flygtrafik från Sturup till utlandet</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 21
Kommunikationsminister CURT BOSTRÖM:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Per Stenmarck har bett mig redogöra for de överläggningar som
regeringen har haft med SAS i fråga om möjligheterna till utrikes
reguljärtrafik på Sturup samt häri anslutning härtill frågat mig när utökad
reguljärtrafik på Sturup kan komma i gång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
företrädesrätt som SAS har till internationell trafik innebär också speciella
förpliktelser för bolaget att upprätthålla en tillfredsställande
trafikförsörjning. Från myndigheternas sida ställs t. ex. krav på ytterligare
direkta och genomgående hnjer från Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
Sturup förklarade SAS i samband med att tillstånd gavs till svävartrafik mellan
Malmö och Kastrup att företaget är berett att utveckla trafiken på Sturup.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om utökad reguljär flygtrafik från Sturup till utlandet</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad man då avsåg var att förbättra
pendeltrafiken till Kastrup och att undersöka möjligheterna till direkttrafik
med DC-9 till London och till trafik med mindre flygplan till vissa orter i
Västtyskland, bl. a. Hamburg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om ytterligare reguljär utrikestrafik på Sturup
prövas f. n. av en arbetsgrupp med representanter från luftfartsverket, SAS och
regionala intressenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan därför inte nu säga när eventuella nya
flygförbindelser kan öppnas på Sturup.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 22
PER STENMARCK (m):</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag ber att få tacka kommunikationsministern för svaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sturups flygplats är sedan länge en dåligt utnyttjad
flygplats för reguljärflyget. De senaste åren har en viss förbättring skett.
Inrikesflyget till Göteborg har gett rimliga möjligheter för dem som är
verksamma inom näringslivet och för andra att flyga inom Sverige, och det är
naturligtvis glädjande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som i dag behövs är snabba förbindelser även med någon
flygplats i Europa, helst med goda möjligheter till vidaretransporter. En sådan
satsning skulle kunna innebära direktflyg exempelvis till Hamburg. Det vore ett
lämpligt sätt att knyta Malmöhus län närmare till kontinenten. Att just Hamburg
är en lämplig destinationsflygplats framgår inte minst av de undersökningar som
luftfartsverket självt har gjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidsvinsten att flyga från Sturup i stället för från
Kastrup till Hamburg tur och retur är för en malmöbo två och en halv timme. För
övriga i södra Sverige kan tidsvinsten bli ända upp till tre och en halv timme.
Antalet resenärer från södra Sverige skulle enligt samma undersökning öka från
ca 14 000 under 1983 till över 21 000, om man fick direktflyg från Sturup. Med
en satsning på fritidsresande bör rimligtvis siffran kunna höjas 5'tterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En flyglinje mellan Sturup och Hamburg skulle kunna komma
till stånd genom att en av SAS dubbelturer per dag förs över från Kastrup till
Sturup. Själva överföringen skulle därmed också kunna innebära en kapacitetsförstärkning
för flygpendeln. Om inte detta är möjligt menar jag att man allvarligt bör
fundera över möjligheten att låta ett annat flygbolag trafikera sträckan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter ett år vet vi sannolikt resultatet. Då har
resenärerna haft möjlighet att välja mellan att flyga via direktlinjen och att
resa via Kastrup med svävare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag brukar återkomma med den här eller någon
liknande fråga ungefär en gång om året, och jag får alltid hkalydande svar:
Detta håller regeringen på att diskutera med SAS. Kommunikationsministerns svar
i dag är, som jag ser det, tyvärr alltför passivt. Det är i stort sett vad som
stod i budgetpropositionen i vintras. Och jag tycker inte riktigt att det
stämmer med verkligheten. Utredningsarbetet är ju faktiskt tämligen långt
kommet. Därför ställer jag nu en kompletterande fråga: När skall enligt
kommunikationsministerns målsättning reguljär utrikestrafik från Sturup kunna
komma i gång?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 23
Kommunikationsminister CURT BOSTRÖM: Herr talman! Det är omöjligt för mig att
ge ett exakt besked om när reguljär utrikestrafik från Sturup kan bli aktuell.
Jag upprepar att jag har haft flera kontakter med SAS. I den arbetsgrupp som
undersöker förutsättningarna för sådan trafik finns förutom dem jag nämnde i
mitt svar också representanter för Malmö och Helsingborgs kommuner. Jag utgår
från, Per Stenmarck, att SAS positivt prövar möjligheterna att starta sådan
direkttrafik som jag nämnde i mitt svar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om handelsförbindelser och utbildningssamarbete med Iran</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 24 PER STENMARCK (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I den utredning som luftfartsverket har gjort
och som lades fram i början av sommaren talas det om att en målinriktning är
att en direktlinje bör kunna startas redan hösten 1984. Jag medger att detta
inte är möjligt i dag, men min fråga gällde när det enligt
kommunikationsministerns målsättning skall kunna ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vet att en undersökning beträffande Sturups möjligheter
att bli reguljär utrikesflygplats har gjorts och att sådan här trafik aldrig
kommer att drivas i större skala. Men det bör finnas rimliga möjligheter att
låta Sturup utgöra ett komplement till Kastrup och därmed bidra till en
förbättring för främst sydsvenskt näringsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undersökningen är till stor del baserad på rundringningar
till näringslivsföreträdare. Där pekas just Hamburg ut som en lämplig första
flygplats att inleda denna verksamhet på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAS måste naturligtvis göra sina bedömningar, och om man
där är skeptisk till denna verksamhet - jag tolkar det så - hur långt är
regeringen beredd att gå för att tillgodose konsumenternas krav på denna
verksamhet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall citera vad som framkom i ett pressmeddelande
från kommunikationsdepartementet för någon månad sedan: "Från samhällets
sida har vi också önskemål om ytterligare direkta och genomgående linjer från
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>---- Men
trots koncentrationen på SAS och dess företrädesrätt så måste det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>finnas
utrymme även för andra mindre flygbolag:"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innebär detta att något annat bolag kan få tillfälle att
flyga exempelvis mellan Sturup och Hamburg, om SAS inte skulle vara berett att
ställa upp?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11
§ Svar på frågorna 1984/85:9, 29, 63, 92 och 118 om handelsförbindelser och
utbildningssamarbete med Iran</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 25
Statsrådet MATS HELLSTRÖM:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jan-Erik Wikström har frågat utbildningsministern
om det är korrekt att förhandlingar alltjämt pågår med Iran om utbildning av
studenter i Sverige och hur långt i så fall dessa förhandlingar har kommit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bertil Måbrink har frågat utrikesministern om denne är
beredd att medverka till att förhandlingar med Iran rörande försäljning av
utbildnings-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om handelsförbindelser och utbildningssamarbete med Iran</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>platser
vid Malmö tandläkarhögskola skrinläggs samt vilket initiativ regeringen avser
att ta i syfte att minimera handelsförbindelserna med detta land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pär Granstedt har frågat utbildningsministern hur
regeringen ser på lämpligheten av utbildningssamarbete mellan Sverige och Iran
med hänsyn till rådande förhållanden i detta land. Bertil Fiskesjö har frågat
utbildningsministern hur långt planeringen fortskridit och vad den omfattar,
hur säkerheten för berörda lärare m.fl. skall garanteras om utbildningen kommer
till stånd samt huruvida det kan anses försvarligt att med utbildningsinsatser
stödja detta land. Björn Samuelson har frågat utbildningsministern hur långt
planeringen rörande tjänsteexport i form av utbildningsplatser fortskridit och
vilka utbildningsetiska regler som skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågorna
har överlämnats till mig, och jag besvarar dem i ett sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I början av april i år framfördes från iransk sida
önskemål att köpa svenska utbildningstjänster avseende utbildning i Sverige av
läkare och tandläkare. Förhandlingar på strikt kommersiell basis inleddes med
företagen Swedec International AB och Swedeheaith AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varje enskild högskoleenhet ansvarar för utbildning på
uppdragsbasis inom ramen för gällande bestämmelser om kostnadsersättning. Vid
de båda bolagens kontakter med högskoleenheter visade sig i första hand
universitetet i Lund intresserat av att medverka och då med
tandläkarutbildning. Först i september hade utredningsarbetet hunnit så långt
att de båda bolagen och universitetet i Lund kunde bedöma möjligheterna att
sälja berörd utbildning. Swedeheaith beslöt i det läget att lämna projektet. I
samförstånd med universitetet fortsatte Swedec förberedelsearbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Swedec är ett halvstatligt aktiebolag. Enligt dess
bolagsordning skall företagets verksamhet bedrivas på kommersiella grunder och
i enlighet med de allmänna riktlinjer som är fastlagda i denna bolagsordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F. n. utarbetar Swedec en offert rörande
tandläkarutbildningen. Denna beräknas färdigställas inom kort. Det ankommer, i
detta liksom i andra liknande fall, på Swedec att väga in resursfrågor och
administrativa frågor liksom även eventuella säkerhetsaspekter när ett beslut
skall fattas. Om affären kommer till stånd är den, liksom all annan mer
omfattande tjänsteexport, av betydelse för Sveriges utrikeshandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill här tillägga att Sverige varje år tar emot
omkring 1 500 utländska studerande för utbildning inom olika områden. De
kommer, förutom från Norden, i huvudsak från länder i övriga Europa, i Afrika,
Mellanöstern och Sydostasien. Mest efterfrågas utbildning till läkare, tandläkare
och ingenjörer. Detta är ett normalt led i ett angeläget internationellt
utbyte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige deltar som bekant inte i handelsbojkotter mot
andra länder annat än i de fall där särskilt beslut härom fattats av FN:s
säkerhetsråd. Något sådant beslut föreligger inte beträffande Iran. Det står
därför svenska företag fritt att gå in på denna marknad. Det projekt som nu
diskuteras ingår som ett element i Sveriges normala utbyte av varor och
tjänster med Iran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund och med hänsyn till de allmänna
principer om fri handel som styr Sveriges inställning fill utrikeshandeln med
varor och tjänster avser regeringen inte vidta några åtgärder i syfte att
inskränka Sveriges handelsförbindelser med Iran.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 26
JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag ber att få tacka utrikeshandelsministern för svaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Khomeini-regimen har enligt auktoritativa uppgifter
avrättat mer än 40 000 människor sedan man tagit makten i Iran. I det häfte som
jag har här finns bilder och namn på 10 231 människor som avrättats av
Khomeini-regimen i Iran. Det finns också säkra uppgifter om namn på läkare,
medicinstuderande och sjuksköterskor som avrättats, t. ex. för att de gett vård
åt sårade eller sjuka som ansetts vara regimens fiender. Det finns också säkra
uppgifter om att medicinsk personal beordrats att tappa dödsdömda på blod före
avrättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna hänsynslöst blodiga regim har den svenska regeringen
planer på att hjälpa med utbildning av läkare och tandläkare. De som av regimen
utväljs för en sådan utbildning antas naturligtvis efter ideologiska prov. De
skall vara Khomeini-trogna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu säger utrikeshandelsministern att det här bara är fråga
om ett normalt utbyte av varor och tjänster. Det är det naturligtvis inte.
Staten är dels delägare i de företag som har engagerats i offertgivningen, dels
ansvarig för universitet och högskolor. Att över huvud taget tänka sig att
jämföra andra länder, med vilka vi har sådant utbyte, med Iran tycker jag är
groteskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utrikeshandelsministern säger att det här kan vara bra för
vår utrikeshandel. Ja, men ofta kan det vara så, att god affär är exempel på
dålig moral.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är länge sedan jag sett ett svar från en svensk
regering som varit så häpnadsväckande som detta. Jag anser att det papper på
vilket det här svaret är nedskrivet borde rodna av skam.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om handelsförbindelser och utbildningssamarbete med Iran</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 27
BERTIL MÅBRINK (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tackar för svaret på frågorna från mig
och Björn Samuelson. Björn Samuelson är sjuk och kan alltså inte vara här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att prästregimen i Iran måste klassas som en
regim som begår ohyggliga brott mot de mänskliga rättigheterna. Jan-Erik
Wikström har redovisat hur många som har avrättats. Jag kan komplettera med att
säga att tusen och åter tusen iranska demokrater dessutom befinner sig i
prästernas medeltida fängelsehålor och utsätts för en grym psykisk och fysisk
tortyr. Det är fakta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ur det häfte som Jan-Erik Wikström omnämnde kan jag visa
fotografier och dokumenterade data angående personer som avrättats efter svår
tortyr. Här finns en hel familj som prästregimen har avrättat på grund av att
familjemedlemmarna varit engagerade i Irans nationella motståndsråd, som inne i
Iran försöker bekämpa prästerna. Jag kan visa många andra bilder och
dokumentationer på hur det står till i det här landet. Samtidigt blomstrar
handeln mellan Sverige och Iran som aldrig förr. Av den bild avseende 1983, som
nu visas på kammarens bildskärm, framgår att handeln mellan Sverige och Iran
har ökat med 150 % jämfört med 1982, dvs. sedan Mats Hellström fick sin
statsråtdstaburett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror inte att man helt kan avbryta denna handel, Mats
Hellström, men nog borde man väl kunna hålla den på en mycket lägre nivå och
inte låta den</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om handelsförbindelser och utbildningssamarbete med Iran</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>öka så
kraftigt. Man kan inte bara skylla på de svenska företagen - de har ingen moral
närdet gäller handeln, de kan handla med djävulen själv, det vet vi. Men nog
har väl Mats Hellström och regeringen också ett oerhört stort ansvar. Mer än
hälften av exporten på 3,2 miljarder till Iran 1983 utgörs av bilar och maskinell
utrustning - det är inte oväsentligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall återkomma till tjänsteexporten. Man kan inte
låta den ske utan urskillning. Det måste också finnas moraliska och andra
värderingar. Jag är inte mot tjänsteexport, men var finns de utbildningsetiska reglerna,
Mats Hellström?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 28
PAR GRANSTEDT (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill också tacka utrikeshandelsministern
för svaret, även om jag i likhet med Jan-Erik Wikström blev närmast generad å
regeringens och Mats Hellströms vägnar när jag läste det här svaret, i
synnerhet som jag drog mig till minnes tidigare inlägg i denna kammare från
Mats Hellströms sida om handel och moral.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mycket har redan sagts om vad som pågår i Iran. Jag vill
komplettera med några ytterligare uppgifter från Amnesty Internadonal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som tidigare har nämnts har mer än 40 000 människor
avrättats i Iran under de senaste årens Khomeini-välde. Mer än 100 000
politiska fångar har torterats till döds. Skolbarn används för att röja minfält
vid fronten i kriget mellan Iran och Irak. Fängslade kvinnor blir våldtagna,
och havande kvinnor avrättas. Barn tvingas att se på när deras mödrar torteras.
Listan är mycket längre än så.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller frågan om det är riktigt att ställa svenska
offentliga resurser till förfogande för den regim som bedriver den här
verksamheten, möts vi av låt mig säga en politisk axelryckning från regeringen
och utrikeshandelsministern. Man säger att det är bra med tjänsteexport, vi
för frihandel, och FN:s säkerhetsråd har inte fattat något beslut om bojkott;
därmed finns det ingen anledning för regeringen att göra någonting över huvud
taget. Men som också tidigare talare har påpekat är det inte fråga om en handel
vilken som helst. Det handlar om ett halvstatligt bolag, Swedec, som bedriver
offertar-betet och aktivt marknadsför utbildningsresurserna till Iran. Det
handlar om att, vilket inte är minst viktigt, ställa svenska universitet, som
är en svensk offentlig resurs, till den iranska regimens förfogande. Det är
alltså statliga resurser som på detta sätt skall användas för att hjälpa
regimen i Iran. Det är helt klart att det måste föreligga ett ägaransvar för
staten när det gäller hur svenska statliga resurser används. Jag måste mot
bakgrund av svaret ställa frågan: Innebär svaret att den svenska regeringen
struntar i hur statliga resurser används och vad halv- eller helstatliga
företag har för sig, så länge de följer lagens bokstav? Kan inte regeringen
anlägga några moraliska aspekter på hur statliga resurser används?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra fråga jag tvingas ställa är: Om nu Sverige säger
nej till Iran på grund av de övergrepp mot mänskliga rättigheter som där sker,
hur skulle det påverka Olof Palmes medlaruppdrag i kriget mellan Iran och Irak?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 29
BERTIL FISKESJÖ (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag ber att få tacka statsrådet Hellström för
svaret på min fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill inledningsvis säga att jag är lika häpen som
tidigare talare över den kyliga och oengagerade tonen i svaret. Inställningen
tycks vara att Mats Hellström och hans regeringskolleger trycker vilka händer
som helst oavsett hur blodiga de är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har ställt ganska konkreta frågor. Jag har frågat hur
långt planeringen fortskridit och vad den omfattar. Jag har inte fått något mer
uttömmande svar på det - bära svaret att planeringen fortgår. Det är således på
det viset att regeringen och staten underordnade bolag är engagerade för att
dra det här i hamn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en andra fråga reste jag problemet om säkerheten för de
lärare och även för de studenter som skall delta i utbildningen. Jag har mött
mycken oro på hemmaplan: Skall man bygga bunkrar, skall de polisbevakas, hur
skall man kunna skydda såväl svenskar som utlänningar mot terrordåd och
liknande när utbildningen kommer till stånd? Det är frågor som de som är direkt
engagerade på orten ställer sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tredje frågan rör den moraliska sidan av problemet.
Den har de tidigare talarna ingående berört. Jag vill bara erinra om att enligt
uppgift har 21 000 medicinskt utbildade personer fördrivits från Iran, utöver
dem som har avrättats och kastats i fängelse. Man har alltså systematiskt jagat
ut utbildade personer som vi nu då skall hjälpa till att ersätta! Vore det
inte, Mats Hellstörm, en långt mera försvarlig positiv åtgärd att sätta in de
resurser vi kan ha över på att utbilda flyktingstudenter från Iran i stället
för anhängare av denna blodiga regim?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om handelsförbindelser och utbildningssamarbete med Iran</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 30
Statsrådet MATS HELLSTRÖM:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill först säga att jag inte på något
sätt delar den grundsyn som frågarna har på hur frågan skall hanteras. Jag
menar att det vore helt fel av Sverige att bidra till att isolera regeringen i
Iran. Där skiljer vi oss åt; på den punkten har vi helt olika grundsyn. Jag
menar att den linje ni företräder vore kontraproduktiv. Jag och regeringen har
en annan syn på den frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag blev förvånad - inte av de flesta inläggen men av
Jan-Erik Wikströms inlägg när han reste frågan om moralisk indignation.
Wikström var ju själv regeringsledamot i en regering som bara för några år
sedan mycket akfivt medverkade fill att öka vår handel med Iran. Staten vidtog
då för omfattande belopp handelsfrämjande åtgärder i förhållande fill Iran. Det
var kanske motiverat. Men, Jan-Erik Wikström, vad är det som har gjort att du
nu tydligen helt har bytt fot? Det var samma regering i Iran när Jan-Erik
Wikström satt i regeringen som det är nu. Jag tycker att hans indignationsnummer,
riktat mot mig, faller platt till marken om han inte kan redovisa de skäl som
har gjort att han helt ändrat uppfattning just när det gäller att främja
handelsförbindelser med Iran sedan han var med om att ha regeringsansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det har talats
om att vi hjälper regeringen i Iran. Utbildningen skall</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagens protokoll 1984/85:17-18</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Orn handelsförbin delser och utbildningssamarbete med
Iran</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>emellertid
ersättas fullt ut. Vi får kostnadstäckning. Vi har i dag i Sverige ungefär 500
studerande från Iran. 400 av dem är gäststuderande. De får sin utbildning
gratis. Många av dem kom hit när Jan-Erik Wikström satt i regeringen. Deras
studier betalas liksom tidigare av det svenska utbildningssamhället.
Skillnaden mellan de 400 gäststuderande som får gratis utbildning och dessa 50
tandläkare - jag upprepar att det gäller tandläkare - är att kostnaderna för de
senares utbildning skall betalas av den iranska regeringen, eftersom det rör
sig om en tjänsteexport från de svenska bolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av inläggen här är det litet svårt att förstå att vad vi
nu talar om är en tandläkarutbildning för ett femtiotal ungdomar från Iran, som
eventuellt skall komma hit efter de förhandlingar som pågår, utöver de ungefär
500 studerande från Iran, som redan finns här och varav 400 är s. k. gäststuderande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 31
JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Utrikeshandelsministerns argumentation blir
allt märkligare. Skulle man alltså inte kunna ställa högre krav på staten än
på enskilda företag? Självfallet måste man kunna detta. När staten engagerar
sig genom ett halvstatligt företag och genom statliga universitet, räcker det
inte med att säga att denna verksamhet inte är förbjuden. Det har vi inte
heller hävdat. Men vi har sagt att man tar på sig ett väldigt stort moraliskt
ansvar, om man engagerar sig i denna utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är utmärkt om vi kan utbilda flyktingstuderande till
läkare och tandläkare. Men här gäller det att utbilda människor, som har
utvalts efter ideologiska krav och skall ersätta dem som har avrättats av samma
regim.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill ställa en fråga direkt till Mats Hellström: Har
Mats Hellström inget som helst moraliskt engagemang i synen på det som händer i
Iran? Man kan ju såsom handelsminister vara tvungen att acceptera att vi inte
har direkta sanktioner, men man kan ha en moralisk uppfattning. Har Mats
Hellström någonting att säga om Khomeiniregimens framfart i Iran under dessa
år?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 32 BERTIL MÅBRINK (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag kan instämma i vad Jan-Erik Wikström
senast sade. Vi skall inte isolera Iran, framhöll Mats Hellström. Nej, men vi
skall isolera den blodbesudlade prästregimen. Det kan ske genom att den svenska
regeringen litet mer aktivt agerar i internationella och nationella sammanhang
mot regimen. Där har den svenska regeringen tonat ned kritiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte så obetydliga socialdemokrater i detta hus har
förklarat att vi måste vara litet försiktiga i vår kritik av prästregimen,
eftersom vår handel med Iran blomstrar och är så värdefull just nu. Ställer
Mats Hellström upp på detta? Ledande socialdemokrater har alltså sagt så. Jag
behöver inte namnge någon eller i vilket forum det har sagts. Men det är ett
faktum. Vi har ju behandlat motioner som vill skärpa den svenska attityden mot
regimen i Iran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mats Hellström kryper bakom påståendet att det är de
svenska företagen som bestämmer handeln. Ja, det är det i och för sig. Men
sluta upp, Mats Hellström, med att låta regeringstjänstemän agera snöplog för
de svenska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>företagen
i Iran. Ni skickar ju dit inte obetydliga statssekreterare för att underhandla
med prästregimen och bereda väg för svenska företag. Sluta åtminstone upp med
detta. Det är ett minimikrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag frågar än en gång: Finns det några utbildningsetiska
krav när det gäller tjänsteexporten och när man skall sälja utbildningsplatser?
Ett faktum är ju att de tandläkare och läkare som eventuellt skall komma hit -
jag hoppas att det inte blir så - är utvalda av prästregimen, eftersom Iran har
blivit av med så många genom avrättningar och flykter. Finns det några etiska
krav och vad innehåller de?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om handelsförbindelser och utbildningssamarbete med Iran</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 33 PAR GRANSTEDT (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Mats Hellström säger sig inte dela den
grundsyn som ligger bakom våra frågor. Det tycker jag är ett mycket intressant
uttalande. Han delar alltså inte synsättet att man måste vara restriktiv när
det gäller samarbete med våldsregimer av det här slaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidigare har socialdemokraterna varit mycket akfiva när
det gäller att arbeta för att begränsa handelssamarbetet på olika sätt med
regimer som inte respekterar mänskliga rättigheter. Vi minns att
socialdemokraterna varit pådrivande, på ett mycket förtjänstfullt sätt, när det
gäller att få till stånd sankfioner mot Sydafrika. Vi minns alla debatten om
IDB, där socialdemokraterna på den tiden och inte minst Mats Hellström
personligen engagerade sig mycket hårt mot det svenska inträdet i IDB därför
att man inte kunde acceptera förhållandena i olika latinamerikanska stater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu delar Mats Hellström inte längre en sådan grundsyn, och
då är frågan: Beror det på att socialdemokraterna eller Mats Hellström själv
har gjort en djupgående omvärdering i sådana här frågor eller anser man att
regimen i Iran inte är tillräckligt ruskig för att det skall finnas anledning
att visa restriktivitet i fråga om samarbete i olika former?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mats Hellström säger att vi inte hjälper Iran, eftersom
Iran betalar, men det är naturligtvis närmast struntprat. Vad vi gör är att
ställa resurser till Irans förfogande som iranierna inte har själva. Det är
inte en fråga om pengar. Det är fråga om kunskapsresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag ställde två frågor till Mats
Hellström: Struntar regeringen i hur statliga resurser används, om man bara
följer lagens bokstav? Anser regeringen att Olof Palmes medlaruppdrag skulle
påverkas negativt, om Sverige sade nej till att ställa de här resurserna till
Iranregimens förfogande?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 34
BERTIL FISKESJÖ (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I sin replik underströk Mats Hellström, om
jag fattade det rätt, att det gäller tandläkarutbildning. Kan jag ta det som
ett kvitto på att man definitivt och fullständigt har avskrivit alla planer på
läkarutbildning av iranska studenter?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller säkerhetsfrågorna kvarstår problemen. Vi vet
vilka våldsamma motsättningar det finns mellan anhängarna av Khomeinis
förtryckarregim och motståndarna. Vi vet att om vi på detta sätt medvetet
bygger upp ett stöd åt Khomeiniregimen, kommer detta att väcka starka känslor
hos dem som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om handelsförbindelser och utbildningssamarbete med Iran</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har
tvingats fly från diktaturen och nu finns i vårt land. De lärare som skall
angageras i det här arbetet har för mig uttryckt stark oro för hur man över
huvud taget skall kunna garantera säkerheten omkring undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är ju en absurd situation, att en regim först avrättar
en stor mängd läkare, tandläkare och andra intellektuella och jagar
tiotusentals akademiskt utbildade personer ut ur landet och sedan, när brist uppkommer,
vänder sig till oss för att vi skall träda in med en hjälpande hand och utbilda
läkare och tandläkare som är solidariska med denna förtryckarregim. Det är,
Mats Hellström, en absurd situation.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 35
Statsrådet MATS HELLSTRÖM:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag är förvånad över att Jan-Erik Wikström
kunde gå upp i talarstolen utan att beröra den fråga jag ställde om hur han med
sådan moralisk indignation kunde angripa mig, samtidigt som han själv som
regeringsledamot tog ansvar för statliga åtaganden för betydande belopp, inte
för att minska vår handel med Iran, utan för att främja den. Varför har han
ändrat sig så radikalt sedan han var regeringsledamot?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande den fråga Pär Granstedt ställde är det för mig
främmande att göra samma analys av situationen i Sydafrika som av situationen i
Iran. Som jag ser det är det en dålig och ostrukturerad utrikespolitisk analys
att mena att vi bör möta den vita förtryckarregimens apartheidsystem, dess
förtryck av de svarta i Sydafrika, med samma medel som vi möter den' islamiska
revolutionen i Iran med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har varit överens i denna riksdag - även Pär Granstedt
och de andra -och man har varit överens i FN om att apartheidsystemet i
Sydafrika har en alldeles unik karaktär. Detta har gjort att vi i Sverige gått
till lagstiftning i fråga om Sydafrika, vilket vi icke gjort beträffande andra
länder. Detta bygger på den syn som också finns i Förenta nationerna, att
apartheidsystemet i Sydafrika har denna karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om Pär Granstedt allmänt menar att mänskliga
rättighetsfrågor beträffande Sydafrika skall värderas på samma sätt som när
det gäller andra länder, då har han inte den syn som ligger bakom
riksdagsbeslutet och FN-beslutet. För mig verkar det då snarast som om han
något nedgraderar rasförtrycket i Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. Jag menar att varje internationell situation måste
bedömas på grund av sina egna meriter - vare sig det gäller Sydafrika,
Latinamerika eller Iran. Jag vidhåller verkligen att jag anser det vara fel
metod att från svensk sida bidra till att isolera regeringen och folket i Iran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bertil Måbrink tog upp de etiska aspekterna på
utbildningen. Jag har svårt att förstå varför det skulle vara etiskt
förkastligt att möjliggöra tandläkarutbildning. De enda förhandlingar som pågår,
Bertil Fiskesjö, gäller just tandläkarutbildning för ungdomar, och det framstår
inte för mig klart vari det etiskt förkastliga i tandläkarutbildning ligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingen av talarna har här tagit upp det faktum att det i
dag finns 500 iranska studenter i Sverige. Många kom hit och accepterades under
tidigare regeringar. De betalas med svenska skattepengar som gäststuderande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skillnaden
nu är, att eftersom det gäller en tjänsteexport kommer den iranska regeringen
att betala utbildningen. Var finns konsekvensen i ert uppträdande på den
punkten?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 36 JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Mats Hellström försöker nu göra ett stort
nummer av vad tidigare regeringar gjort på det handelspolitiska området. Jag
har inte varit personligt inblandad i detta, men jag får naturligtvis bära mitt
ansvar, och det kan finnas sådant som man kan ångra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men jag har ställt en rak fråga till Mats Hellström: Har
Sveriges utrikeshandelsminister ingenting att säga om det blodiga förtrycket i
Iran? Är det bara en fråga om vad den ena eller andra regeringen gjort? Finns
det över huvud taget något moraliskt engagemang i denna fråga hos Sveriges
utrikeshandelsminister?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om handelsförbindelser och utbildningssamarbete med Iran</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 37
BERTIL MÅBRINK (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag är häpen över Mats Hellström. Jag känner
inte igen honom sedan oppositionsåren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vari ligger det etiska i att utbilda iranska tandläkare?
frågar Mats Hellström. Har inte Mats Hellström lyssnat till vad vi har sagt,
alla vi fyra som varit uppe i talarstolen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den iranska regimen är ju fruktansvärt brutal. Den har
avrättat tandläkare och jagat andra i landsflykt. Nu har man fått brist på dem,
och så har denna brutala regim handplockat ett antal studenter som den vill att
Sverige skall utbilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det sammanhanget ställer vi frågan om det är moraliskt
och etiskt försvarbart att vi ställer upp med expertis för att fillmötesgå dem
på den punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 38 PÄR GRANSTEDT (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är naturligtvis riktigt att Sydafrikas
situation är unik och föranleder speciella åtgärder. Det är ingen som i
debatten har föreslagit någon lagstiftning mot investeringar i Iran eller någon
annan typ av lagstadgade bojkottåtgärder. Men det är fråga om mycket kraftiga
övergrepp på mänskliga rättigheter i bägge fallen. I det ena fallet för alltså
Mats Hellström en isoleringsfilosofi. Om man hävdar att man skall vara
restriktiv när det gäller att ställa svenska statliga resurser till
Iranregimens förfogande, då säger Mats Hellström att det är en dåligt
strukturerad utrikespolitisk analys. Det är att klara sig lätt undan med hjälp
av ett antal fina ord utan någon speciell innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mats Hellström avstod dessutom från att kommentera den
andra punkt som jag tog upp, nämligen Mats Hellströms tidigare
ställningstagande i IDB-frågan. Vidare avstod han från att kommentera de två
frågor som jag ställde redan i mitt inledningsanförande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om handelsförbindelser och utbildningssamarbete med Iran</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 39
BERTIL FISKESJÖ (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill avsluta för min del med att säga att
det är deprimerande att Mats Hellström inte har ett enda ord av kritik, än
mindre fördömande, när det gäller den barbariska regim som pinar sitt eget folk
i Iran. Det är generande att en företrädare för socialdemokratin kan gå förbi
hela den aspekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delar möjligen Mats Hellström den uppfattning som
regeringschefen någon gång lär ha gett uttryck åt, nämligen att man i Iran
håller på att bygga upp demokratin med minutiös noggrannhet? Har man den
inställningen, då är ju regeringens attityd i den här frågan fullt förståelig.
Jag vill bara kraftigt understryka att jag för min del inte delar den
uppfattningen om regimen i Iran.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 40 Statsrådet MATS HELLSTRÖM:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vad gäller frågan om mänskliga rättigheter i
Iran kan det rimligen inte råda något tvivel om regeringens syn.
Utrikesministern har upprepade gånger deklarerat vår syn på frågan om mänskliga
rättigheter och framfört vår kritik här i kammaren. Det har också gjorts
bilateralt från den svenska regeringens sida till Iran. Det har gjorts i FN
från den svenska regeringens sida och redovisats här i kammaren många gånger av
utrikesministern. Utrikesministern har f. ö. nyligen i samtal med Irans
ambassadör återigen klargjort vår inställning när det gäller de mänskliga
rättigheterna i Iran. Så på den punkten kan det rimligen inte råda något
tvivel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan till frågan om etiken - det som vi nu talar om. Jag
skulle endast kunna förstå Bertil Måbrinks fråga över huvud taget om han också
hade sagt att vi inte skall ha gäststuderande från Iran. Men det är ingen som
har ifrågasatt att 400 studenter från Iran betalade - det är skillnaden - vad
det kostar det svenska utbildningssamhället att bedriva utbildning.'Det tycker
jag är riktigt. Nu handlar det om 50 till som vill bli tandläkare, och eftersom
det rör sig om tjänsteexport kommer den iranska regeringen att ersätta
utbildningen. Då säger ni att vi börjar hjälpa regeringen i Iran. Utbildningen
betalas ju. De studenter som är här och som också kommit från Iran till Sverige
under Khomeinis tid får utbildningen betalad av det svenska samhället - och det
råder såvitt jag vet full enighet om detta i den här kammaren. Jag tycker inte
att ert resonemang går ihop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till Pär Granstedt. Jag menar
verkligen att skall man bedriva utrikespolitik måste man se till situationen i
varje land för sig med utgångspunkt i de allmänna värderingarna. Jag kan inte
komma till någon annan slutsats än att det vore felaktig utrikespolitik om vi
skulle bidra till att isolera regeringen i Iran. Jag anser att det vore fel
väg.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 41
JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det finns förvisso många blodiga regimer i
vår värld i dag, men jag tror att det är få som kan mäta sig med Irans regim
just nu. Det är just i ljuset av denna bedömning som det är så viktigt att inte
bara diskutera denna fråga som ett utslag av handelspolitik. Det är möjligt,
som regeringen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>framhåller,
att det här kan vara god affär. Enligt min mening är det framför allt exempel
på dålig moral.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 42 BERTIL MÅBRINK (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman'. Det finns ett antal iranska studenter i
Sverige. Nu känner jag inte till proportionerna, men jag utgår från att en stor
del av dem som är här är motståndare till den prästregim som sitter i Iran. Det
är det första jag vill framhålla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När de andra, de som eventuellt fortfarande är anhängare
till regimen, kom hit vet jag inte - det kanske är några år sedan. Det är i
alla fall ett dåligt argument Mats Hellström använder. Nu är det ju konkret så
att man skall spä på med ytterligare 50 studenter som skall utbildas till
tandläkare, som är handplockade av prästregimen i Iran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under den senaste tiden har vi fått fram en full
dokumentation på vilka ohyggliga brott prästregimen har begått. Då kan det väl
inte vara något fel att vi börjar agera, när statliga intressen är inblandade,
och att vi säger stopp just för att markera för regimen att vi har ögonen på
den och inte kommer att tillåta denna utbildning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om skoimporten från Tjeckoslovakien</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 43 PÄR GRANSTEDT (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Mats Hellström säger att det inte rimligen
kan råda någon tvekan eller något tvivel om den svenska regeringens inställning
när det gäller Iran. Jo, herr talman, och jo, herr utrikeshandelsminister, när
gapet mellan ord och handling blir tillräckligt stort uppstår både tvekan och
tvivel. Detta är en av de allvarligaste aspekterna i den här affären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mats Hellström försöker befria sig från ansvar genom att
säga att varje land måste bedömas för sig och att man skall göra en
välstrukturerad utrikespolitisk analys. Det skulle vara väldigt intressant att
få höra hur man lyckas strukturera sin utrikespolitiska analys så väl att man
kommer fram till att mördarregimen i Iran är en lämplig samarbetspartner för
den svenska regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed avslutad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12 §
Svar på fråga 1984/85:48 om skoimporten från Tjeckoslovakien</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 44 Statsrådet MATS HELLSTRÖM:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Nils Nordh har frågat mig hur jag bedömer
effekterna på den svenska skoindustrin av den pågående tjeckiska säljoffensiven
samt om jag är beredd att i årsprotokollförhandlingarna med Tjeckoslovakien ta
upp de problem det tjeckiska agerandet vållar på den svenska marknaden och för
den svenska försörjningsberedskapen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Importen av skor från Tjeckoslovakien är sedan ett antal
år föremål för kvantitativ begränsning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
anledning av klagomål som inkommit från svenska skotillverkare har</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommerskollegium undersökt utvecklingen av importen av
läderskor från Tjeckoslovakien. Klagomålen gäller en starkt ökande import till
omotiverat låga priser. Kommerskollegium har konstaterat att åtgärder måtte
vidtas för att tillförsäkra den svenska herrskotillverkningen rimliga
konkurrensförutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillgången på läderskor är ett viktigt inslag i den
svenska försörjningsberedskapen. Jag vill erinra om att riksdagen år 1977
fastslog att det för att upprätthålla den produkfionskapacitet som erfordras av
försörjningsberedskapsskäl årligen bör produceras 2-2,5 miljoner par läderskor
i landet. Skall denna produktionskapacitet kunna upprätthållas, måste de
svenska tillverkarna ges möjlighet att verka under rimliga konkurrensvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund har regeringen tagit upp frågan vid de
årsprotokoll-förhandlingar som denna vecka äger rum med Tjeckoslovakien i syfte
att nå en fillfredsställande lösning. I ljuset av vad som framkommer vid
förhandlingarna får från svensk sida övervägas om ytterligare åtgärder blir
nödvändiga, t. ex. en antidumpingprocedur i enlighet med GATT:s regler.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 45 NILS NORDH (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tackar utrikeshandelsministern för
svaret. Det är ett positivt och bra svar. Utrikeshandelsministern poängterar
saker som kommerskollegium tidigare har pekat på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill här bara kort uttrycka att det skulle vara olyckligt
om vår försvarsberedskap minskade på grund av skoimporten från Tjeckoslovakien.
Jag tackar än en gång för svaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 § Föredrogs och hänvisades Propositionerna 1984/85:34
till lagutskottet 1984/85:41 och 42 till justifieutskottet 1984/85:43 till
skatteutskottet 1984/85:45 Bil. 1 till skatteutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bil. 2
till arbetsmarknadsutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i övrigt
till finansutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14 §
Allmänpolitisk debatt (forts, från prot. 16)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 46
Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Att trygga alla människors rätt till en god
livsmiljö i vidaste mening har varit ett övergripande mål för socialdemokratin
ända sedan partiet bildades. Den demokratiska socialismen formulerades som ett
alternativ till den rovdrift med människor och naturresurser som följde i det
kapitalistiska systemets spår.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I det
miljöpolitiska program som det socialdemokratiska partiet antog vid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1968 års kongress konstaterades att människans miljö var
allvarligt hotad. Varningssignalerna kom a|lt tätare både här hemma och
utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill citera programmets beskrivning av den pågående
miljöförstörelsen: "Sjöarna och vattendragen växer igen och förorenas.
Utsläppen från industrier och uppvärmningsanläggningar hos oss och på
kontinenten sveper över vårt land, surar ner luften, sjöarna och marken. Fisket
fördärvas och betingelserna för jord och skogsbruk försämras, rost och
förvittring påskyndas. Kemiska ämnen som används i industrien, jordbruket och
i hushållen förgiftar vår omgivning. Växter och djurlivet skadas."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad det socialdemokratiska partiet ville påvisa var att de
grundläggande villkoren för mänskligt liv på jorden hotas om vi inte rätt
anpassar oss till de naturligt givna förutsättningar som moder jord håller oss
med. Även om kärnvapenupprustningen framstår som det allvarligaste hotet mot
mänsklighetens överlevnad, kan vi också på andra vägar genom oförnuftigt och
kortsiktigt handlande allvarligt äventyra mänsklighetens framtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industrialiseringen har under vårt sekel skapat
förutsättningar för en i stora delar av världen framgångsrik kamp mot nöd och
fattigdom. Men den har också haft en annan sida. De risker för miljöförstörelse
och misshushållning med knappa resurser som följt i spåren av en i många andra
avseenden positiv utveckling har gett socialdemokratin anledning att slå fast
att miljöförstörelsen måste hejdas och förstörd miljö så långt som möjligt
återställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hushållningen med naturresurser och omsorgen om miljön kan
inte överlåtas åt marknadskrafterna och det privata vinstintresset. Den
insikten är gammal inom socialdemokratin. En i verklig mening aktiv miljöpolitik
måste föras under samhällets ledning och ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokratin drev dessa frågor i regeringsställning
under 1960- och 1970-talen. Vi satsade på forskning och utbildning, på
lagstiftning och administration samt på en aktiv samhällsplanering för att hushålla
med mark och vatten och säkerställa markområden för rekreation, friluftsliv
samt vetenskapliga och kulturella ändamål. Vi skyddade stränderna från bebyggelse
och slog vakt om allemansrätten. Industrins utsläpp begränsades. Våra vatten
renades genom en omfattande utbyggnad av kommunala reningsverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En produktkontrollag infördes för att begränsa de kemiska
riskerna. Åtgärder drogs i gång för en bättre avfallshantering. Vi tog itu med
försurningsproblemen och ställde arbetsmiljöfrågorna i fokus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1972 års världsmiljökonferens i Stockholm blev avstamp för
en betydande aktivitet från Sveriges sida i det internationella
miljövårdsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta var, herr talman, en kort och ofullständig summering
av socialdemokratins insatser före 1976. Jag har erinrat om dessa insatser
eftersom man av och till i miljödebatten vill förneka dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom omfattande partimotioner drev vi miljöfrågorna
vidare under oppositionsåren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I regeringsställning har det socialdemokratiska partiet
rustat sig för att föra miljökampen vidare. Ett nytt miljöprogram har
utarbetats. I detta program slår vi fast att en gynnsam ekonomisk utveckling
inte får köpas till priset av</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rovdrift på naturen eller risker för människors hälsa. Vi
slår fast att det övergripande målet för vår politik är att trygga alla
människors rätt till en god livsmiljö nu och i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöförstörelsen och misshushållningen med knappa
naturresurser har animerat en diskussion om tillväxten som mål för den
ekonomiska utvecklingen. Man pekar på avigsidor och avarter inom
industrisamhället, miljöförstörelsen, den sociala utslagningen, befolkningskoncentrationen
i vissa regioner och utarmningen i andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industrivärldens tillväxt har nu under ett antal år varit
låg. Vissa av de problem som tidigare utpekats som en följd av den ekonomiska
tillväxten har under dessa år förvärrats. Vi möts dagligen av rapporter frän
olika länder om hur den sociala utslagningen ökat. Hela orter och ibland
regioner har utarmats på grund av industrinedläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är sålunda inte tillväxten i sig som skapar problem
för oss. Problemen har uppstått därför att tillväxten delvis fått ske med
bortseende från mänskliga, sociala och miljömässiga konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att trygga alla människors rätt till en god livsmiljö
kräver därför en helhetssyn på samhällsutvecklingen, en helhetssyn som omfattar
både ekonomisk utveckling, hushållning med naturresurserna och hänsyn till
miljön. Vi står inför utmaningen att förena ekonomi och ekologi. Insatserna för
en aktiv miljöpolitik och åtgärderna för att trygga sysselsättningen och , den
sociala välfärden måste gå hand i hand med varandra. För att exemplifiera med
en aktuell debatt: Vi skall skydda fjällnära skogar och samtidigt ge
människorna i de norrländska glesbygderna rimliga möjligheter att försörja sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi måste ta vårt ansvar inte bara för dagens människor
utan också för kommande generationer. Vi måste göra vår insats i den
internationella gemenskapen i dessa mänsklighetens överlevnadsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter dessa mera principiella synpunkter på miljöpolitiken
i stort vill jag redovisa hur regeringen driver arbetet i två av de frågor som
spelar en särskilt betydelsefull roll i dagens miljödebatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen på kemiområdet, som i många avseenden
bidragit till att förbättra vår tillvaro, har samtidigt medfört ökade risker
för människor och miljö. En av de första åtgärderna den nya socialdemokratiska
regeringen vidtog var att tillsätta en särskild kemikommission. Vi hade under
fyra år fått avslag på en sådan begäran när vi motionsvägen aktualiserade detta
krav under de borgerliga regeringsåren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kemikommissionen har haft till uppgift att försöka ta ett
samlat grepp över de problem det här är fråga om. Tillsynen över tillverkning
och import måste skärpas. Det framtida jord- och skogsbruket måste bedrivas
utan ett risktagande för hälsa och miljö. Effekterna i arbetslivet av
otillräcklig information och kontroll av de kemiska ämnen som utnyttjas har
genom inträffade skador, sjukdomar och genetiska risker för kommande generationer
med breda streck understrukit behovet av samordnade insatser när det gäller
forskning, lagstiftning, tillsyn och information på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är min
förhoppning att vi på basis av utredningens förslag och de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>synpunkter
som kan komma fram under remissbehandlingen skall kunna skapa trygghet för
människor och miljö i ett samhälle där kemikalieanvändningen ökar på olika
områden. Det får inte vara så, att man skall behöva riskera liv och hälsa för
att kunna försörja sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag behöver inte närmare beskriva den miljökatastrof som
hotar oss i luftföroreningarnas och försurningens spår. Från hela världen når
oss larmrapporter om försurningens härjningar. Naturen förgiftas, skogar dör
och sjöar blir livlösa. Människor drabbas, luftvägssjukdomar ökar, allergier
blir allt vanligare. Korrosionen förorsakar stora materiella skador. Oersättliga
värden går till spillo när luftföroreningarna drar fram mot kulturbyggnader
och konstverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan i slutet av 1960-talet drog vi i Sverige slutsatsen
att luftföroreningar och andra orsaker till försurningen av mark och vatten
kunde leda till katastrofala följder för vår miljö. Vi försökte vinna
förståelse för angelägenheten av internationellt samarbete i denna fråga vid
FN-konferensen 1972. Vi drev frågorna i olika internationella organ och i
bilaterala kontakter med våra grannländer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den socialdemoktratiska regeringen lade 1976 fram ett
åtgärdsprogram för att under en tioårsperiod halvera våra egna svavelutsläpp.
Programmet har genomförts, men vi kan konstatera att detta inte är
tillräckligt. Fortfarande hotas ca 20 000 sjöar. I vissa områden är vårt
grundvatten i fara. Våra skogar påverkas och skadas. Vi måste gå vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För detta krävs både nationella och internationella
insatser. Det var socialdemokratin som fick forma åtgärdsprogrammet förra
gången ett sådant lades fram. Vi måste nu lägga fram ett nytt program för de
åtgärder som krävs i kampen mot detta allvarliga miljöhot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Orsakerna till de omfattande försurningsskadorna är flera.
Utsläppen från förbränningsanläggningar är en tung faktor. Industriutsläpp och
bilavgaser, samt produktionsmetoder i jord- och skogsbruket är andra
försurningskällor. Forskarna diskuterar orsak och verkan och en inbördes
samverkan mellan olika faktorer och dessutom hur klimat och markbetingelser
inverkar. Stor enighet råder emellertid om att en begränsning av luftföroreningarna
är ett verksamt och nödvändigt medel om vi vill komma till rätta med problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför skärpte regeringen kraven på rening av utsläppen
från förbränningsanläggningar. Därför tillsatte regeringen en särskild
aktionsgrupp för att samordna de sju direkt berörda statliga verkens insatser
mot försurningen och ge regeringen-underlag för ett nytt åtgärdsprogram.
Aktionsgruppen har avlämnat sin rapport och den remissbehandlas nu. Därefter
skall åtgärdsprogrammet slutgiltigt utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samfidigt har regeringen fortsatt att driva på dessa
frågor i det internationella samarbetet. Hösten 1982 föreslog Sverige de
övriga nordiska länderna, att vi gemensamt skulle utforma ett program för
ECE-konventionens medlemsländer för att under en tioårsperiod minska svavelutsläppen
med minst 30 % i Europa och Nordamerika. Programmet presenterades i Geneve vid
ECE-konventionens första möte på ministernivå i juni 1983. I dag- litet drygt
ett år senare - har vi fått med oss 20 länder på detta nordiska program.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilt viktigt är det att markera att detta är en
angelägenhet för både öst och väst. Öst och väst måste i denna fråga förenas i
kampen mot en gemensam fiende som bara kan besegras genom samverkan över alla
gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför är det glädjande att vi numera bland de 20 länderna
även kan räkna in Sovjetunionen, DDR, Tjeckoslovakien och Bulgarien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är fullständigt medveten om att en 30-procentig
reducering av svavelutsläppen bara är ett första steg mot att bryta den farliga
trenden i denna viktiga miljöfråga. Det är ändå angeläget att så många länder
som möjligt redan nu är beredda att vidta konkreta åtgärder. Uppgiften blir
därför att söka vidga kretsen av länder som ansluter sig till programmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller skador på skog är det uppenbart att svavlet
inte är den enda boven. Forskarna blir allt säkrare på att kväveföroreningarna
har stor betydelse. Biltrafiken står för en stor del av kväveutsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För åtgärder mot bilavgaserna talar även att de
avgashalter som uppmätts på trafikerade gator - inte bara i Stockholm, utan
även i ett flertal andra större städer - tidvis ligger över
Världshälsoorganisationens gränsvärden och bedöms kunna ge risker för
människors hälsa. Det är alltså dags att skärpa avgasreningskraven för bilar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självfallet underlättas \åra möjligheter att genomföra
dessa åtgärder om det kan ske i samverkan flera länder emellan. Därför fann
regeringen det angeläget att inbjuda representanter för de länder som är
angelägna att snarast övergå till blyfri bensin och effektiv avgasrening till
ett samarbete i dessa frågor. Två expertmöten har hittills hållits här i
Stockholm. Vid det senaste kunde representanterna för tio länder bli överens om
att blyfri bensin i viss utsträckning bör kunna finnas tillgänglig redan under
1986. Experterna ansåg vidare att avgasreningskraven bör skärpas till en nivå
som motsvarar den som f. n. gäller i USA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samarbetet fortsätter nu under svenskt ordförandeskap, och
expertgruppen kommer att träffas igen den 18 december för fortsatta
diskussioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det internationella samarbetet när det gäller åtgärderna
för att begränsa såväl svavelutsläppen som kväveutsläppen avser önskvärda
förändringar under fidsperioden 1980-1993.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur ska vi då i vårt land gå vidare? Låt oss först och
främst slå fast att vår ambition är att även i fortsättningen vara pådrivande i
kampen mot försurningen. På den nyligen hållna socialdemokratiska
partikongressen redovisade jag ett program i tio punkter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fortsatt
effektivt energisparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utsläppen från
industrins processer reduceras med sikte på en halvering. Möjligheterna till
ytterligare avsvavling tillvaratas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett fortsatt
kraftigt internationellt agerande. Siktet skall vara inställt på att få med
alla europeiska länder på det nordiska programmet. Det innebär att utsläppen i
Europa som helhet skall minskas med minst en tredjedel fram till 1993.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kväveoxidutsläppen påverkar i allt
högre grad försurningen av miljön. De måste därför kraftigt minskas. För detta
krävs:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Minskade
utsläpp från bilarna. Övergång till blyfri bensin och s. k. katalytisk avgasrening
snarast möjligt och med siktet inriktat på samverkan med andra länder i Europa
som verkar för ett snabbt genomförande av dessa åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtgärder för
att minska utsläppen också från de tunga dieseldrivna fordonen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtgärder för
att minska kväveoxidutsläppen från energiproduktion och industriprocesser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtgärder för
att minska användningen av handelsgödsel i jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtgärder för
att minska försurningen genom skogsbrukets produktionsmetoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förstärkta
insatser för forskning, rådgivning och information. Vi måste få veta mer men
också bättre kunna ta hand om det vi vet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10. Fortsatt
kalkning för att klara de akuta problemen i sjöar och vattendrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Detta bör vara inriktningen när det
gäller det åtgärdsprogram som vi skall arbeta fram på basis av den aktionsplan
som nu är under remissbehandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen bedömer riskerna för ytterligare skogsskador
som allvarliga. Riskerna för skogsskador är en huvudanledning till att
ytterligare åtgärder för att minska utsläppen snarast måste vidtas, så att
skadorna såväl för samhället som för enskilda kan minskas eller helt
elimineras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har, herr talman, för några dagar sedan fått motta
interpellationer i försurningsfrågan från ett antal centerpartiriksdagsmän. Jag
erbjöd mig att svara på dessa interpellationer i samband med den
allmänpolitiska debatten, alltså i dag. Interpellanterna har emellertid uttalat
önskemålet att få svaren vid ett senare tillfälle. Då jag lovat att tillmötesgå
detta önskemål, kommer jag för dagen att avstå från att gå in på de mera
konkreta frågor som man har ställt till mig i dessa interpellationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill emellerfid redan nu framhålla att jag hälsar med
tillfredsställelse att centern visar intresse för att stödja regeringens
ambitioner i denna viktiga miljöfråga. När det gäller kampen mot
luftföroreningar och försurning kan vi föra den med brett stöd från svenska
folkets sida. Jag är övertygad om att svenska folket sätter stort värde på om
vi i denna allvarliga fråga kan gå till verket med samlad kraft. Tar vi fasta
på den enighet som i grund och botten råder i dessa frågor, kommer också vår
möjlighet att uppträda med fasthet och övertygelse i det internationella
samarbetet att stärkas. Att vi når framgång i det internationella samarbetet är
en avgörande förutsättning för att det allvarliga hotet mot vår miljö på grund
av luftföroreningar och försurning skall kunna avvärjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har utan tvekan under den allra senaste tiden fått
internationellt genomslag för vår kamp mot denna allvarliga fara för skogar och
sjöar och för människors hälsa. Den framgången har vi inte uppnått genom att
bara sitta och titta på - som Thorbjörn Fälldin uttrycke sig i går, när han
värderade den socialdemokratiska regeringsinsatsen i denna fråga. Vi
socialdemokrater kommer oförtrutet att föra kampen mot denna allvarliga
miljöfara vidare såväl nationellt som internationellt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Livsmedelskommittén
kommer inom de närmaste dagarna att redovisa</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>resultatet av sitt arbete. Utredningen tillsattes för att
vi skulle få möjlighet att genomlysa de problem som drabbade vår
livsmedelsförsörjning i samband med den ekonomiska utvecklingen under de
borgerliga regeringsåren. Målsättningen har varit att åstadkomma en
livsmedelspolitik som kan mötas med förtroende av såväl producenter som
konsumenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När jag läser vad som sägs och skrivs i första hand från
centerpartistisk sida om det arbete som pågår och om hur man innan utredningen
lagt fram sina förslag redovisar socialdemokratiska ståndpunkter som inte
föreligger, förstår jag att här är andra intressen ute och går än omsorgen om
jordbruksnäringen och möjligheterna till en livsmedelspolitik som kan mötas med
förtroende av både producenter och konsumenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag beklagar denna iver hos centern att använda
jordbrukarna för sina partipolitiska syften. Centerpartiet hoppas uppenbarligen
på att man skall kunna få människorna att tro att socialdemokratin både vill
ödelägga landskapet och beröva glesbygden dess försörjningsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag avstår från ytterligare kommentarer till dess att vi
har utredningens förslag på bordet. Låt mig bara få säga att socialdemokratin
inte har som mål att avhända landet produktionsresurser utan att underlätta för
i detta fall jordbruksnäringen att utnyttja dem bättre och för ändamål som mera
svarar emot våra behov. Vi vill främja en jordbruksnäring som har framtiden för
sig och som i mesta möjliga mån kan stå på egna ben. Jordbruket skall kunna
påräkna samhällets stöd för en sådan utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hoppas fortfarande, herr talman, på att vi skall kunna
få en konstruktiv och saklig debatt om vår livsmedelspolitik - en fråga som
verkligen angår alla samhällets medborgare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under detta anförande övertog tredje vice talmannen
ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 47
ARNE ANDERSSON i Ljung (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det fillhör de allmänpolitiska debatternas
både brist och förtjänst att de inlägg som görs kanske inte berör precis samma
ämnesområde. Vi har i moderata samlingsparfiet gjort den uppdelningen att jag
håller mig fill frågor som är närmare kopplade till den jordbrukspoliuska
sektorn och att Ivar Virgin i ett senare inlägg behandlar de miljöpolitiska
frågorna, som kanske närmare hade anknufit till det anförande som
jordbruksministern höll alldeles nyss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den jordbrukspolitiska debatten har under den gångna
sommaren getts näring från olika håll. Att en pågående jordbruksutredning, som
dessutom generöst gett offentlighet åt expertmaterial under arbetets gång, har
gett anledning till debatt, är närmast en självklarhet. Tyvärr har debatten
ibland blivit felaktig då detta expertmaterial gjorts till livsmedelskommitténs
ställningstaganden och för den skull förorsakat missförstånd. Detta är att
beklaga men kan kanske inte undvikas. Livsmedelskommittén har sitt sista
sammanträde om några dagar, och av naturliga skäl kan jag inte vare sig
inifiera eller delta i en debatt om de frågor som kommittén har att behandla.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi kommer
att ge klart besked när vi hållit vårt justeringssammanträde och då vi
slutligen presenterar vår produkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Annan debattstimulans har också erbjudits. Jag tänker då i
första hand på den under försommaren utkomna boken "Makten över
maten", där några ekonomer har uttryckt sin uppfattning främst beträffande
- eller i varje fall mest uppmärksammat - den svenska jordbruksprisregleringen.
De lärde förespråkade ju som bekant ett slopande av jordbruksprisregleringen
och en mera abrupt avveckling av livsmedelssubventionerna. Konsekvenserna av
detta blir självfallet betydande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har ingalunda anledning att förmena författarna
Bohlin, Meyersson eller Ståhl att ge uttryck för de uppfattningar som framförts
i boken. Jag vill dock på ett par punkter bestämt anmäla en annan och kritisk
mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det första hade det från mina utgångspunkter varit en
självklarhet att författarna om än aldrig så kort hade berört anledningen till
att vi fortfarande har den nu 50-åriga jordbruksprisregleringen. Som
argumentationen nu förts mot denna reglering kommer hela regleringssystemet
närmast att framstå som ett fånigt påhitt som politiker av oengagemang eller
rent av lättja inte kommit sig för med att avskaffa- något som ligger långt
ifrån sanningen. Men det ligger ingen konflikt i att försvara den svenska
jordbruksprisregleringen om man känner till motiven. Man kan samfidigt ha den
uppfattningen att vi -i takt med att skyddet i våra umgängesländers jordbruk
minskar - också deltar i en diskussion om en lämplig avreglering av svenskt
jordbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med risk för att onödigt länge uppehålla mig
vid denna bok, vill jag ändå på ytterligare en punkt kritisera den. Den presenterades
mindre än ett halvår innan livsmedelskommittén skulle lämna sitt
slutbetänkande. Debatten gagnas inte av sådana hypotetiska resonemang som finns
i denna bok. Enligt min mening skulle långt större värde fästas vid inlägg av
mera realpolitisk karaktär. Det kan rimligen inte ha föresvävat författarna att
deras bok, som den presenterades och vid den tidpunkt den framfördes, skulle
uppfattas som ett realistiskt inlägg i debatten om hur svensk jordbrukspolitik
skall formuleras efter den 1 juli 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vår strävan till avreglering har på denna punkt kommit
något i skuggan, men den skall för den skull absolut inte ifrågasättas utan är
alltjämt en viktig del i moderata samlingspartiets arbete. På andra områden,
såsom förvävs-lagstiftningens och jordlagstiftningens områden i övrigt, har vi
sannerligen inte satt ljuset under skäppan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderata samlingspartiet har ett brett stöd för den
ståndpunkt vi har fört fram här i riksdagen. Detta ges uttryck i motioner som
har väckts till vår partistämma, som f. ö. hålls i detta hus nästa vecka. Utan
att ha fått partistyrelsens tillstyrkan, kan jag ändå inte underlåta att nämna
att förslag som kräver slopande av jordförvärvslagen, avskaffande av
lantbruksnämnderna m. m. finns i de jordbrukspolifiska motioner som vår stämma
har att ta ställning till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag nämner detta enbart därför att det då och då görs
gällande att vi beträffande avreglering driver en polifik av opportuna skäl som
icke skulle gagna det svenska jordbruket. De motioner vi har att ta ställning
fill på vår</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>partistämma ger vältaligt stöd för att riksdagsgruppen i
sin strävan att modifiera dessa ståndpunkter sannerligen inte går för långt.
Jag bedömer att vi är på rätt väg och har starkt stöd från svenskt jordbruk i
dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill också ta upp ytterligare en fråga
som under hösten har fått stor aktualitet, nämligen frågan om det framtida
skördeskadeskyddet. Det är nu snart fem år sedan skördeskadeutredningen lämnade
ett förslag till komplettering av det gamla - i och för sig ganska dåliga -
områdesskyddet. Regeringarna har under denna tid haft olika sammansättning, men
resultatet har för skördeskadeskyddets vidkommande blivit detsamma - ingenting
har gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det något paradoxala förhållandet denna höst har varit att
enskilda företagare har tagit in mycket stora och goda skördar samtidigt som
andra brukare har drabbats av mycket stora skördeförluster. Med den struktur
som skördeskadorna har just i år, har vårt skördeskadeskydd inte mycket att
erbjuda. Jag förutsätter nu att improvisafioner också denna gång kommer att ge
de värst drabbade möjligheter till ekonomisk överlevnad - men detta är i så
fall inte skördeskadeskyddets förtjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hörde i en frågedebatt här i riksdagen för ett par
dagar sedan, att den typ av improvisation som är nödvändig med det nuvarande
dåliga skördeskadeskyddet också har övervägts av jordbruksministern vid detta
tillfälle. Jag vill tacka för det. Den komplettering som har diskuterats är
nödvändig, tills vi kommer fram till en bättre tingens ordning. Vi är helt
överens på den punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Något som på senare tid har varit synnerligen illavarslande,
Svante Lundkvist, är den departementspromemoria som upprättades av en särskilt
förordnad utredningsman. Denna promemoria innehöll som ett av sina mera
uppmärksammade drag att utredaren inte uteslöt att staten - om jag får uttrycka
mig så - skulle stjäla skördeskadeskyddets fonderade'medel, i storleksordningen
600 milj. kr. Detta var sannerligen inget bra handtag till jordbruket utan en
produkt mer utformad för att ge möjlighet för staten att kallt ta sin hand från
skördeskadeskyddet. Redan vid utredningstillfället för några år sedan tog jag
ställning för - det fanns skäl som talade härför - att staten trots allt även
fortsättningsvis skulle vara huvudman för skyddet. Den frågan kan naturligtvis
diskuteras, och så görs ju. Än mera viktigt än huvudmannaskapet är emellerfid,
inte som utredningsmannen föreslog, att fonderade medel tas ifrån skyddet, utan
att skyddet - oavsett hur frågan om huvudmannaskapet löses - får den start som
det förtjänar. Det måste också ha den ekonomiska trygghet vid starten som de
fonderade medlen onekligen utgör. Detta är för moderata samlingspartiets
ställningstagande en utomordentligt viktig del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom vårt parti anser vi fortfarande att det låne- och
bidragssystem som skördeskadeutredningen framförde som ett komplement till
områdesskyddet äger sådana företräden att det kan stå på egna ben som ett
självständigt system. Höstens situation ger vältaligt uttryck för att detta är
en viktig angelägenhet som trots en rad goda skördeår ändå måste få sin lösning
med det snaraste. Jag hoppas att jordbruksministern känner trycket från svenskt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>jordbruk så, att det faktiskt kommer någonting ut av
detta. Svenskt jordbruk behöver denna del av skyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med hänvisning till den ärendeindelning som
jag inledningsvis redogjorde för skall jag inte tala om de miljöpolitiska
frågorna. Dock vill jag gärna helt kort nämna att den inledningsvis gjorda
beskrivningen av socialdemokratins strävanden för att få en god miljö nästan
gjorde att det framstod som om socialdemokratin ensam tidigt insåg att det
moderna industrisamhället var en stor miljöfara och slogs för den
uppfattningen. Jag utgår ifrån, Svante Lundkvist, att vi kan vara överens om
att när vi en gång i fiden övergick från naturahushållningens samhälle, då såg
man från många partiers sida nästan varje fabriksbyggnad och varje rykande
skorsten som ett tecken på välstånd i Sverige. Och det innebar välstånd. Det
gav pengar. Vi övergick från en annan typ av samhälle till ett industrisamhälle,
och då innebar en rykande skorsten eller en fabriksanläggning där det tidigare
inte legat någon anläggning tillgångar som gav sysselsättning och större
möjligheter för befolkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dess värre insåg vi först långt senare - kanske alltför
sent - att industrisamhällets intåg medfört negativa effekter. Det är dem vi nu
diskuterar, och detta kommer Ivar Virgin säkert förnämligt att utveckla. Jag
vill emellertid gärna ha gett denna bakgrund. Så som anslaget i jordbruksministerns
anförande kom att utformas verkade det som om ni hela tiden -redan från den
första rykande skorstenen - varit motståndare, tidigt insett och varnat för att
det fanns en konflikt mellan dessa förhållanden och det välstånd som
industrisamhället trots allt har gett svenska folket. Jag hoppas faktiskt att
det inte var menat på det sättet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 48
Andre vice talman ANDERS DAHLGREN (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skall naturligtvis inte sitta som domare
mellan Arne Andersson i Ljung och jordbruksministern. I rättvisans namn får
emellertid sägas att nog upptäckte socialdemokraterna de här miljöproblemen
tidigare än moderaterna. Det är alldeles uppenbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig, herr talman, med anledning av vad
jordbruksministern sade om besvarandet av interpellafioner säga följande. Det
kunde för kammarens ledamöter möjligtvis framstå så, att interpellanterna inte
varit villiga att ta emot svaren här i dag. Så är det förvisso inte. Att föra
en interpellationsde-batt i dag stämmer bara så illa med debattreglerna som
gäller för den allmänpolitiska debatten. I så fall skulle man på talarlistan i
dag ha varit tvungen att föra upp sju centerpartister i följd, vilket andra
partier kanske inte hade funnit populärt. Dessutom skulle interpellanterna ha
fått nöja sig med två repliker. Det var inte med avsikten att man skulle få ta
emot svaren under tidsnöd som interpellationerna framställdes. Vi tog upp saken
i interpellafioner för att vi skulle få diskutera den och ha god tid till vårt
förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jordbruksministerns allmänna beskrivning av miljöproblemen
finns det ingenting att säga om. En nyhet är möjligtvis att jordbruksministern
nu såvitt jag kan påminna mig för första gången säger att det ligger en utmaning
i att</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagens protokoll 1984185:17-18</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>synkronisera ekonomi och miljö. Det har jag aldrig hört
tidigare. Så lät det aldrig när jordbruksministern var i opposition och
anklagade mig för att jag inte ville göra någonting. Då var det aldrig fråga om
huruvida det fanns pengar. Det handlade alltid om en vilja. Jordbruksministern
anklagade mig för ovilja. Jag är nu glad över att jordbruksministern har insett
att det finns ekonomiska aspekter på denna fråga. Man kan också dra motsatta
slutsatser av jordbruksministerns exempel om sysselsättningen och skyddet av de
fjällnära skogarna. Man kan säga så här: Räddar man inte miljön finns det inga
förutsättningar för en ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här är kanske den stora frågan i dag, herr
jordbruksminister. Jag lyssnade med intresse på vad jordbruksministern sade,
och jag har ingenting att invända mot de tio punkterna som jordbruksministern
räknade upp. De verkar bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill fråga var aktionsplanen för att förverkliga det
här är. Jag vill vidare veta var tidsplanen för att sätta i gång jobbet finns.
Det är väl bra att ha tio budord att leva efter, men det är ännu bättre om man
lever upp till vad som står i dem. Jordbruksministern nämnde inget om det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försurningsfrågan har nått den punkt då det inte längre
råder någon - i varje fall avgörande - oklarhet om vad som är orsaken. Det är
förbränningen av fossila bränslen som orsakar utsläpp av svavel, och det
handlar vidare om kväveoxider från egentligen all förbränning och särskilt den
som äger rum i bilmotorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vet tillräckligt mycket om luftföroreningarnas
förödande verkan för att kunna ta krafttag mot utsläppen. Professor Svante
Oden, som kan kallas för försurningens väckarklocka, gjorde redan i slutet av
1960-talet en förutsägelse om vad försurningen skulle leda till. Han varnade
för döda sjöar, markskador, sämre tillväxt, död skog, hälsorisker, rostskador
samt vittrande byggnadsmaterial och fornminnen. Han drog sina slutsatser från
ett interna-fionellt nätverk av stationer som registrerade nederbördens och
luftens kemiska sammansättning. Han drog också slutsatser från ryska undersökningar
om att även Östeuropa och östra Sovjetunionen skulle drabbas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu kan vi se alla de skador som professor Oden
förutspådde. Han hade bara fel på en punkt: Skogsdöden kom 100 år tidigare än
vad han förutsåg. Felbedömningen berodde på att han trodde att marken först
måste försuras för att skogen skall skadas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men marken har inte den primära betydelsen. I stället är
det oxidanter i luftföroreningarna som bryter ned barrens klorofyll. Detta är
på gott och ont. Skadorna kommer tidigare, men samtidigt kan reningsåtgärder ge
snabbare resultat. Det gäller att ta vara på den tid vi har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu varnar professor Oden ånyo. Han säger att det inom fem
år kommer att finnas kemiska öknar med död skog - fläckvis i södra och
mellersta Sverige. Situationen är betydligt mer allvarlig än vad man tidigare
har trott. Den inventering av södra Sveriges skogar som nu görs visar på minst
en fördubbling av skogsskadorna i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt de uppskattningar som gjorts i Västtyskland av
skogsskadorna har man nu i hela förbundsrepubliken 50-procenfiga skador. I
Baden-Wiirttem-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>berg, som
är den svårast skadade delstaten, är siffran 66 %. Det finns många oroande
tecken i den tyska undersökningen, t. ex. att man funnit skador i mycket unga
bestånd och på plantor. För Sveriges del är det också oroande att se att
försurningsskadorna drar sig norrut. Skillnaden i omfattningen av skador mellan
södra och norra Västtyskland har exempelvis minskat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu gäller det, herr jordbruksminister, att göra någonfing.
Det är av oerhörd vikt att man internationellt inser nödvändigheten av att
åtgärder snabbt vidtas. De kemiska öknar som finns i Östeuropa vittnar om att
det krävs gemensamma krafttag. I Tjeckoslovakien finns det, har det sagts, 60
000 ha död skog och 150 000 ha skadad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I länder med svagare ekonomi riskerar miljöfrågorna att
hamna långt ner på den politiska prioriteringslistan - det har
jordbruksministern själv framhållit här i dag - eftersom det finns ett samband
mellan ekonomi och miljö. Jag anser att Sverige måste medverka till att få till
stånd en internationell katastroffond - kalla det SONOX-fond eller vad ni vill,
men jobba för att en sådan kommer fill stånd - för att finansiera
reningsåtgärder i de länder som har svaga ekonomier. Vi vet att det finns
sådana länder - jag vill inte här peka ut dem - och vi vet att de ställer fill
stora miljöproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag sade tidigare att Västtyskland ligger långt framme.
När det gäller bilavgaserna vill man där ha en lagstiftning om en övergång fill
katalyfisk rening senast år 1989. Detta relativa sena årtal beror naturligtvis
på den gemensamma marknaden, EG. Sådana restrikfioner har vi inte här i
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Thorbjörn Fälldin efterlyste i går uppgifter om när
regeringen tänker framlägga ett förslag om blyfri bensin. Vi har sagt att det
är inget som hindrar att det finns blyfri bensin tillgänglig i Sverige 1986.
Men trots jordbruksministerns långa och välmenande anförande här i dag har det
inte framkommit någonting om dels när regeringen tänker framlägga förslag om
blyfri bensin, dels när vi får katalytisk eller motsvarande rening av
bilavgaserna, dels när vi får skärpta bestämmelser för utsläpp från
industrierna - det är ju inte bara fråga om kväveoxider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ställer dessa frågor därför att statsministern berörde
detta i sin regeringsförklaring. Men nu har jordbriiksministern inte sagt mer
om det här än att man funderar. Det är väl bra att man funderar, men fundera
inte för länge - då rinner tiden ifrån oss allesammans!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag måste beklaga att den svenska regeringen är så inaktiv
när det gäller arbetet med försurningen. Jag beklagar att jordbruksministern
inte finner fiden mogen att under hösten föreslå riksdagen åtgärder vare sig på
den nationella eller på den internationella sidan. Det vore en fruktansvärd
historia om den situation som i dag råder i Västtysklands skogar om några år
skulle råda i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag träffade på min resa i Tyskland tyska skogsmän som
vistas i Sverige både sommar och höst. Efter att ha vistats i Småland i fyra
veckor i sommar sade de med stor bestämdhet: Det vi ser i Småland i dag, det
såg vi i Västtyskland för tre år sedan. Om tre år kommer ni själva i Småland
att se dessa resultat. Det är ganska förskräckligt, herr jordbruksminister, om
vi då fortfarande sitter här med armarna i kors. Visserligen agerar
jordbruksminis-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tern och regeringen litet på det internationella planet,
men i övrigt kommer man inte med några bestämmda förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kanske har vi ännu tid att rädda vår miljö, men klockan är
mycket slagen. Miljöfrågorna måste på nytt bli centrala i den politiska
debatten. Det är nu mycket bråttom. Jag och centern har för länge sedan räckt
ut handen till jordbruksministern och sagt att vi ställer upp i denna fråga,
eftersom den är så stor och så viktig både nationellt och internationellt att
det behövs ett samarbete. Men vi i centerpartiet kan naturligtvis inte vänta
hur länge som helst på åtgärder från jordbruksministern och regeringen. Vill ni
ha ett samförstånd och samarbete, måste ni också agera med, om inte annat så
åtminstone acceptera de förslag som vi har framlagt i motioner och på andra
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jordbruksministerns angrepp från denna talarstol på vår
ledamot i livsmedelskommittén var anmärkningsvärt. Såvitt jag vet är alla
expertkommittéers arbete offentligt. Expertkommittéerna har ju tryckt
omfattande promemorior och redovisat sina resultat kontinuerligt under den tid
som livsmedelskommittén har arbetat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av dessa expertkommittéers promemorior kan man dra
slutsatser. Det är inte svårt. Det var inte heller svårt att dra slutsatser om
vad utredningen skulle resultera i, när Svante Lundkvist hade skrivit
direktiven till utredningen. Det var ännu lättare att dra slutsatser om
utredningens resultat, när man hörde Stig Malm i Lund tala om terapibönder.
Slutsatsen blir helt uppenbar, när samme LO-ordförande för någon månad sedan i
Jämtland uppmanade de jämtländska bönderna att sluta odla sin jord och i stället
röja vandringsleder åt utländska och svenska turister. Förvånar det då herr
jordbruksministern att vi är oroliga över vad som håller på att ske?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I varje fall under sin tid i opposition förklarade
jordbruksministern att det är vikfigt att föra en jordbrukspolitik som omfattas
med förtroende av både konsumenter och producenter. Tror verkligen
jordbruksministern att det som nu håller på att ske efter alla era uttalanden
och utspel innebär en jordbrukspolitik, som omfattas med förtroende av både
konsumenter och producenter, när den leder till att stora delar av vårt land
slås ut och äventyrar vår försörjning i en avspärrningssituation?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 49
ARNE ANDERSSON i Ljung (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill med anledning av den senaste delen
av andre vice talmannens anförande nyss säga att jag inledningsvis deklarerade
att någon debatt om vad som förekommer i livsmedelskommittén rimligen inte kan
äga rum här. Därför förvånar det mig att f. d. jordbruksministern ändå berör
den saken. Så initierad som Anders Dahlgren ändå är, trodde jag att i varje
fall han kunde hålla isär vad som är expertgruppernas synpunkter och vad som är
kommitténs ställningstagande. Då hade det inte varit nödvändigt med den här
typen av slängar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förekom slängar också inledningsvis, där Anders
Dahlgren fann skäl att recensera vem som är duktigast i miljödebatten,
moderater eller socialdemokrater. Det var väl betecknande att han inte sade ett
ord om centerns duktighet i detta avsnitt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller recensioner av den typen kanske vi kan tacka
för hjälpen, men vi uppskattar dem precis till det värde som de har -
ingenting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 50 Andre vice talman ANDERS DAHLGREN (c) repiik: Herr
talman! Såvitt jag kommer ihåg och enligt vad som framgår av mitt manus nämnde
jag inte moderaterna i mitt anförande. Jag gjorde inte det, för jag har fattat
av Arne Anderssons i Ljung inledningsanförande att den moderata
jordbrukspolitiken får vi diskutera när det finns en sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om jag fattade herr Andersson i Ljung rätt, kommer
moderaterna att diskutera den på sin stämma i nästa vecka. Det finns väl då
anledning att återkomma i ett senare skede.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 51 ARNE ANDERSSON i Ljung (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Kammarens protokoll är kanske inte
tillgängligt i eftermiddag, men i morgon förmiddag kan vi finna att det mera
vältaligt skildrar vad Anders Dahlgren sade inledningsvis än vad möjligen
manuskriptet berättar om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tackar inte för den jämförelse Anders Dahlgren gjorde,
för den hade ingenting med centerns miljöengagemang att göra, utan det var en
eftersläng som jag inte tycker hör hemma i sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
52 Andre vice talman ANDERS DAHLGREN (c) replik: Herr talman! Det är alldeles
riktigt att jag började med att betygsätta moderaternas miljöpolitik. Men det
var inte detsamma som deras jordbrukspolitik, eftersom den sistnämnda ännu
inte fanns, enligt herr Andersson i Ljung.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 53
Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag hade ursprungligen planerat att avvakta
inläggen från de övriga partiernas företrädare innan jag gick upp i debatten
igen, men jag tyckte att det som framfördes av andre vice talmannen blev så
pass kraftigt att jag omedelbart måste replikera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anders Dahlgren påstod att jag har angripit den
centerpartisfiska ledamoten i livsmedelskommittén. Jag skall be att få läsa
upp för Anders Dahlgren vad jag sade, så att vi på den punkten är klara med
varandra. Jag tar det direkt ur mitt anförande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"När jag läser vad som sägs och skrivs i första hand
från centerpartistisk sida om det arbete som pågår och om hur man innan
utredningen lagt fram sina förslag redovisar socialdemokratiska ståndpunkter
som inte föreligger, förstår jag att här är andra intressen ute och går än
omsorgen om jordbruksnäringen och möjligheterna till en livsmedelspolitik som
kan mötas med förtroende av både producenter och konsumenter."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag sade var ungefär det som också var naturligt att
säga efter Anders Dahlgrens inlägg, för han upprepar påståendet att experternas
rapporter är uttryck för socialdemokratiska ståndpunkter. Utredningens
ledamöter har inte intagit de ståndpunkter som man mycket tidigt ville pådyvla
socialdemokratin.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skall vi få en saklig debatt i de
här frågorna, bör man ändå vänta med att diskutera vad som är de socialdemokratiska
ståndpunkterna till dess de föreligger. När utredningen har redovisat
resultatet av sitt arbete, är det dags för Anders Dahlgren att angripa de
socialdemokrafiska ståndpunkterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det sedan gäller miljöpolitiken talade Anders Dahlgren
om passivitet i det internationella samarbetet, om vi börjar med det. Det
föreföll mig som om Anders Dahlgren inte har lyssnat. Det är märkligt. Jag har
nu deltagit i åtskilliga överläggningar på ministernivå på det internationella
planet, konferenser och i seminarier samt haft bilaterala kontakter under de år
som gått. Jag skall i all blygsamhet säga att vid den konferens vi hade i
Ottawa -där vi fick uppslutning av de tio första länderna bakom det nordiska
förslaget som den socialdemokratiska regeringen tagit initiativet till -
inledde man med att rikta ett tack till den svenska regeringen för den
aktivitet den utvecklat i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är på något sätt genant att det man vet på
internationell nivå om den svenska regeringens politik känner inte den svenska
centern till. Endera beror det på okunnighet, eller också på illvilja - jag
utgår ifrån att det beror på okunnighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det beklämmande är, Anders Dahlgren, att om man försöker
skapa en föreställning på grundval av ovederhäffiga påståenden om den socialdemokratiska
regeringens inakfivitet, kan omvärlden så småningom få den uppfattningen att
det arbete vi lägger ner i internationella sammanhang inte är trovärdigt och
ingenting att bry sig om, eftersom de partier som står regeringen närmare, dvs.
på nationell nivå, säger att detta inte betyder någonting, detta menar inte den
svenska regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har den inställningen för min del att vi är ense om
tagen och vet vad det internationella samarbetet betyder. Detta har också
Anders Dahlgren betygat. Då är det utomordentligt angeläget att man inte på ett
ovederhäftigt sätt nedvärderar de ansträngningar som den svenska regeringen gör
och som man ändå kan säga har lett till framgång på det internationella planet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad avser regeringen att göra nationellt? Varför denna
inaktivitet? Varför får man ingen tidsplan och var finns aktionsplanen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har sett saken så, att det var regeringens uppgift att
samordna de insatser som kan göras omedelbart här i Sverige på de områden som
berörs. Vi behöver inte utreda, för vi vet så mycket och har goda möjligheter.
Ta samman de resurser vi har och skaffa fram en aktionsplan!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den aktionsplan som utarbetats under naturvårdsverkets
ledning och i samråd med övriga berörda verk har nu varit på remiss.
Remisstiden utgår i början av november. Det är en naturlig hantering, som också
Anders Dahlgren känner till. Hela materialet kommer att föreligga till stöd för
regeringens åtgärdsprogram och till stöd för de olika polifiska partierna, i
den mån de vill ha en annan uppfattning än regeringen om vad som skall ske i
detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När denna aktionsplan är remissbehandlad ger den oss
möjlighet att lägga fram det åtgärdsprogram vi anser vara en absolut
nödvändighet att förelägga detta riksmöte.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi är alltså inte inaktiva och vi
fördröjer inte åtgärderna, utan vi arbetar för att så snabbt som möjligt få
resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag började mitt inlägg med att säga att jag hoppas att
eftersom vi har en gemensam syn på farorna skall vi nu verkligen kunna få en
samverkan omkring behovet av åtgärder. Vi bör kunna ställa upp för Sverige på
den internationella nivån och gemensamt här hemma för att ta de krafttag som
behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror fortfarande att svenska folket värdesätter om vi
kan samverka i en fråga där det inte föreligger några motsättningar i
uppfattningarna. Jag har på den internationella nivån jobbat för att vi skulle
få en samverkan över blockgränserna mellan öst och väst, och vi har fått denna
samverkan. Den är nödvändig för att lösa dessa problem internationellt. Kan vi
få öst och väst att på detta sätt samverka över blockgränserna, skulle det
förvåna mig om vi inte skulle kunna få en samverkan över de blockgränser vi har
i den svenska politiken. Det kommer att vara mitt mål. Anders Dahlgren och
företrädarna för övriga partier kommer att ha tillgång till det underlag vi
gemensamt behöver för att kunna lägga fram ett kraftfullt åtgärdsprogram i
kampen mot försurningen. Får jag sluta med att säga till Arne Andersson i Ljung
att han missförstod mig om han fattade det så att socialdemokratin redan från
början skulle ha varit tveksam till industrialiseringen. Jag sade tvärtom i
mitt anförande att industrialiseringen har varit en av förutsättningarna för
att vi skulle kunna lyfta människor ur nöd och fattigdom. Men vi konstaterar
att den också har haft en annan sida. Det är därför vi inför den fortsatta
utvecklingen har att arbeta med uppgiften att förena ekonomi och ekologi. Vi
måste ha en helhetssyn på samhällsutvecklingen för att kunna garantera att vi i
fortsättningen inte handskas så med våra naturresurseratt vi den vägen på lång
sikt förbrukar våra möjligheter till ett värdigt liv.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 54
Andre vice talman ANDERS DAHLGREN (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Någon har sagt att den som funderar för
mycket på nästa steg kan bli stående på ett ben för resten av livet. Det ödet
vill jag inte skall drabba jordbruksministern eller regeringen i övrigt!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns vissa skillnader mellan regeringens agerande och
det sätt på vilket man angriper försurningsfrågan i andra länder, t. ex.
Västtyskland. Man var inte särskilt miljömedveten där så sent som för tre år
sedan. Men när västtyskarna upptäckte skadorna blev de kolossalt medvetna, och
på bara några år har man lyckats ta till sig problemen. Man har satsat mycket
stora forsknings- och undersökningsresurser, och man har lyckats få fram
förslag till många radikala åtgärder, som syftar till att minska orsakerna till
försurningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att det är viktigt att hela tiden bedriva
aktiviteter, att inte stanna upp i arbetet!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänheten i Sverige har nog klart för sig att
jordbruksministern har sagt till generaldirektörerna att ta fram en rapport om
hur man skulle bära sig åt för att klara dessa problem - en rapport som sedan i
själva verket blev ett meddelande från en ansvarig handläggare inom
naturvårdsverket. Men arbetet behöver inte vara dåligt för det.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Men ännu i denna stund kan inte
jordbruksministern - den som i regeringen har ansvar för miljöfrågorna - tala
om huruvida det kommer en proposition, när den i så fall kommer och vad den
skall innehålla, om man tänker ta upp frågorna om blyfri bensin, om katalytisk
rening eller motsvarande eller om man kommer att gå längre i kraven på renare
utsläpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är detta vi måste få veta! Hela tiden måste jag driva
jordbruksministern framför mig, och jag får inget svar. Kan vi inte få det
svaret nu: Kommer regeringen att lägga fram ett förslag och när sker det i så
fall?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 55 Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det här börjar närmast bli litet beklämmande.
Jag sade nyss att det kommer att läggas fram en proposition under detta
riksmöte. Jag frågade också andre vice talmannen, som också har varit
jordbruksminister, om det är en särskilt ovanlig ordning att vi remissbehandlar
den aktionsplan som verken i fråga gemensamt har arbetat fram. Är det inte
tvärtom naturligt att vi ser till att verkligen ha ett gott underlag när vi
skall lägga fram förslag till åtgärdsprogram?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag upplever det närmast så att centerpartiets problem
tycks vara att man inte tycker riktigt bra om att partiet inte får vara ensamt
om dessa frågor. Det tycks vara problemet. Jag har hela tiden föreställt mig
att vi skulle känna en gemensam glädje i att vi vet att vi här har ett område
där vi kan sätta in våra krafter därför att vi är lika angelägna om att lösa
problemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är förvånad över att Anders Dahlgren varken har
lyssnat eller läst utan bara kör vidare på linjen: Här händer ingenting. Här
görs ingenting. Han nedvärderar hela det jobb vi försöker uträtta. Jag kan inte
finna någon annan förklaring än att det är ett uttryck för någon sorts oro för
att inte centern får vara ensam om dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har sagt många gånger förr att det blir en närmast
barnslig diskussion i en debatt av den här karaktären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan inte Anders Dahlgren vara karl för sin hatt och göra
vissa medgivanden? Låt mig säga att jag under min oppositionstid visst jagade
Anders Dahlgren för att få fart på honom i dessa frågor. Jag skall medge att
Anders Dahlgren under det sista året i regeringen gjorde en bra insats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också säga till Anders Dahlgren att han gärna får
jaga mig med blåslampa om han så önskar. Jag skall inte bli lika irriterad som
Anders Dahlgren var på mig när jag förde motsvarande debatt med honom. Men var
vederhäftig! Det är av gemensamt intresse för oss att inte nedvärdera Sveriges
aktivitet på den här punkten så att vi inte blir trovärdiga inför omvärlden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är det gemensamma ansvaret vi
har att ta, Anders Dahlgren. Sluta med de ovederhäftiga påståendena. Ställ upp
på den gemensamma målsättning vi har. Låt oss slå fast: Här har vi en uppgift
som vi kan lösa i samarbete.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 56
Andre vice talman ANDERS DAHLGREN (c) replik: Herr talman! Jag är naturligtvis
ledsen om jordbruksministern uppfattar mig som ovederhäftig och anser att jag
har sagt ovederhäftiga saker.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad jag har talat om är rädslan för
vad som sker med vår miljö och skogen som dör. Jag kan försäkra
jordbruksministern att jag upplevde ett närmast isande dramatiskt budskap i
Västtyskland när en liten skogsbonde ställde sig upp och berättade vad som
hände i hans skog. Han uttryckte sig så här: Den skog som min farfar och min
far planterade är nu död. - Förstår jordbruksministern vad det ligger i ett
sådant budskap, vad som kan hända i Sverige för den enskilda ekonomin och för
Sveriges nationalekonomi?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker naturligtvis att det är bra att ni
remissbehandlar utredningsförslag. Det är inte alltid ni gör det. I höstas var
det så bråttom att ni inte hann remittera en del av livsmedelskommitténs
förslag, utan ni skrev hastigt en proposition som förelades riksdagen. Jag vill
dock inte dra några paralleller här. Det var ingen bra åtgärd som dä vidtogs,
och det är bra att ni remissbehandlar de förslag som nu finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill naturligtvis inte vara ensamma om den här kampen.
Det skulle vara helt förödande om vi i centerpartiet skulle vara det. Jag har
sträckt ut bägge händerna och sagt: Vi skall jobba gemensamt för att åstadkomma
resultat, men då måste det naturligtvis hända något. Det här är ingenting som
någon skall ta på entreprenad, eftersom det är en stor och dramatisk fråga. Jag
förlitar mig på vad den miljöansvarige i regeringen nu har sagt, nämligen att
det kommer att framläggas ett förslag till riksdagen. Vi får titta på det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det finns en mängd åtgärder, jordbruksministern, som
man kan vidta utan att gå till riksdagen. Jag avser hela det tröttsamma jobbet
på det internationella planet. Jag är väl medveten om hur svårt det är, men det
krävs ett oupphörligt agerande från svensk sida, bl. a. från
jordbruksministern, för att övertyga de andra länderna om att de måste vidta
åtgärder. Även om vi minskar våra utsläpp fill noll, får vi en stor del av
utsläppen från andra länder - f. n. utgör de 80 % av utsläppen i vårt land. Så
länge vi har dessa utsläpp kan vi inte skydda vår skog.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 57
Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag får närmast intryck av att Anders
Dahlgren inte tror att jag har varit i Västtyskland och sett vad som sker där.
Det har jag varit, och jag har haft åtskilliga kontakter med dem som arbetar
med de här frågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller de internationella kontakterna skall jag
inte trötta kammarens ledamöter med att räkna upp vilka som har förekommit
under detta år, men jag kan säga att det har varit intensiva kontakter. Jag
tycker inte att resultatet - att 20 länder i Europa ansluter sig till det
nordiska programmet som den socialdemokrafiska regeringen initierade - är något
dåligt uttryck för den aktivitet som har bedrivits. Jag måste säga att just
detta faktum ger mig, till skillnad mot förr, hopp om att vi nu verkligen ute i
Europa skall få stöd för det som länge har varit de svenska strävandena. Vi är
ju båda ense om att det har varit svårt att tränga igenom på internationell
nivå när det gäller dessa frågor. Naturligtvis är det skogstillståndet i
Västtyskland som har varit en drivande kraft. Var inte orolig, andre vice
talman, för att Sverige på något sätt skulle ligga efter Västtyskland när det
gäller aktivitet. Vi har sett det som vår uppgift att inte isolera oss i denna
kamp utan för att få</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>genomslagskraft arbeta för att
Sverige gemensamt med de länder som vill gå</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Torsdagen
den</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>''' snabbt tar itu med de här
problemen. Det är så vi har lagt upp vårt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25 oktober
1984</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk de- nf. 58 LARS ERNESTAM (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>L-jj</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! Vi har talat om
skogsdöden i dag. Bilderna i våra tidningar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>från
Västtyskland och andra länder i Europa ställer oss ju inför frågan: Vem kan
tänka sig ett Sverige utan skog? Tanken är så svindlande, så förskräckande och
så oroande att skogsdöden och luftföroreningarna har blivit en fråga som just
nu är påtagligare, och griper tag i oss mera handfast, än någon annan fråga.
Får man dessutom på en bild se en äldre aktad politiker, omgiven av sjuka
granar, blir man naturligtvis ännu mer intresserad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det utmärkande för debatten om skogsdöden är att det nu
gäller att bevara en av våra främsta naturtillgångar. Den växande skogen som
kan avverkas och förädlas är en av grundpelarna för vår ekonomi och
sysselsättning. För folkpartiet är grundinställningen klar: Vi måste på allt
sätt motverka luftföroreningarna och vidta åtgärder mot de skador som uppstått
och med tanke på dem som kan komma att uppstå. Det behövs forskning och
åtgärder för att begränsa utsläppen, och det behövs internationella insatser. Forskningen
har hittills ibland givit oklara indikationer, men vi måste också agera med
anledning av indicier och misstankar. Annars kan det bli för sent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det föreslås i naturvårdsverkets rapport, som enligt
jordbruksministern kommer att lämnas i form av en proposition, ökade insatser
för inventering. Det är bra, men jag vill uttrycka besvikelse över att
riksdagen inte ställde sig bakom vårt yrkande om 10 milj. kr. mer till
inventeringsarbete när det gäller årets budget - detta i ett läge då forskarna
så klart dokumenterat att inventeringsanslagen just nu är otillräckliga.
Folkpartiet menar att det var fel att i årets statsbudget ta in mer i
försurningsavgift än vad som redovisades för åtgärder mot försurningen.
Tillsammans med vpk var folkpartiet ensamt om detta krav. Jag tycker att de som
i dag säger sig vara bäst på detta område -varifrån uttalandena än kommer -
borde ha kunnat ställa sig bakom kravet. Då hade det ändå funnits ytterligare
10 milj. kr. för inventeringsarbete. Det är viktigt att vi får en skärpning av
bestämmelserna beträffande bilavgaser -även när det gäller dieselbilar - och
förbränning av olika bränslen. Tidsmarginalerna får vi diskutera när
propositionen läggs fram. Jag delar uppfattningen att det är angeläget att en
tidsplan redovisas. Det finns kanske anledning att på vissa områden gå snabbare
fram än vad som föreslås i naturvårdsverkets rapport. Det internationella
arbetet behöver intensifieras, och om detta har det hittills talats mycket i
dagens debatt. Men jag vill också framhålla att det är mycket viktigt att vi
också på allvar diskuterar jordbrukets och skogsbrukets egen delaktighet i
försurningsprocessen. Trots att så mycket av föroreningarna kommer från andra
länder har våra egna utsläpp den största betydelsen totalt sett.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försurningen
av luftföroreningarna står nu i centrum i miljödebatten. Det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är
naturligt, men det är mycket viktigt att miljödebatten inte blir ett</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>enfrågeproblem. Ibland kan man göra
den reflexionen att den i och för sig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mycket angelägna debatten om tidigare viktiga miljöfrågor
har gjort att andra miljöproblem har fåttstå tillbaka. Kanske hade vi i dag
haft en bättre framförhållning, om vi samtidigt hade diskuterat också andra
miljöfrågor. Detta är ingen kritik mot den tidigare debatten utan bara en
reflexion att vi nu samtidigt som vi sätter in alla krafter i kampen mot
försurningen också måste bevaka andra miljöproblem. Jag vill ta upp några
problem härvidlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utsläppen av olika tungmetaller som bly, kadmium och
kvicksilver är betydande. En fråga som har diskuterats många gånger i
riksdagen, men som ännu inte har funnit sin lösning, gäller insamling av
batterier som innehåller kvicksilver och kadmium. Genom förbränning av
hushållssopor tillförs atmosfären betydande kvantiteter av dessa metaller. Jag
vill fråga jordbruksministern när vi kan vänta det försenade förslaget till
riksdagen om hur denna insamling skall gå till. För folkpartiet är detta en
mycket angelägen fråga som måste lösas. Förbränningen av hushållssopor har
dessutom visat sig medföra andra miljörisker. För folkpartiet är det också
angeläget att även sophanteringen får en säker lösning. Detta gäller också
avfallsfrågorna i stort. I försurningssammanhanget har också avfallet från
gruvindustrin tagits upp. Det finns dessutom ett stort antal gamla soptippar
och avfallsplatser som kan orsaka läckage av tungmetaller. Dessa skadehärdar
måste lokaliseras och bli föremål för åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också nämna en frågeställning som i dagarna har
aktualiserats, nämligen detta att kommunala reningsverk använder bristfälliga
fällningskemikalier. Jag har ställt en fråga till jordbruksministern om detta
och skall inte nu gå djupare in på saken. Naturligvis är det mycket allvarligt
att tungmetaller på detta sätt kommer ut i naturen bakvägen, dvs. genom
användning av rötslam i jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har för folkpartiets räkning i kemikommissionen ställt
mig bakom de målsättningar som redovisas där. I detta sammanhang vill jag bara
beklaga att utredningen är ofullständig och saknar ekonomisk analys. Det är ju
när man kan överblicka kostnadsläget som man kan se var de knappa resurserna
bör sättas in. Jag hyser förhoppningen att jordbruksministern efter remissomgången
föranstaltar om de kompletteringar som är nödvändiga för att
utredningsförslaget skall kunna föreläggas riksdagen. Grundinställningen, att
vi skall ha en säker hantering av kemikalierna beträffande både arbetsmiljö och
yttre miljö, accepteras självfallet av folkpartiet med tanke på parfiets
traditionella inställning. Jag vill bara läsa in i riksdagens protokoll att det
i år är hundra år sedan riksdagen på förslag av Sven Adolf Hedin fattade de
första besluten på arbetsmiljöområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Blyfri bensin kan diskuteras i försurningssammanhang.
Miljontals bilar kan ju redan nu köras med blyfri bensin. Detta alternativ bör
finnas om något år, oavsett när beslutet om katalysatorrening skall genomföras.
Om vi i detta sammahang skall använda etanol från jordbruket eller någonting
annat bör diskuteras. Det vikfiga är att vi får blyfri bensin. Det får inte
endast bli diskussion om hur man skall disponera jordbrukets
överskottsprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är tillfredsställande att jordbruksministern i en
proposition har redovisat förslag till ändringar i miljöskyddslagen i syfte att
minska skade-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verkningar vid övergödning i jordbruket. Vi kan inte
begära att endast kommuner och industriföretag skall ta miljöhänsyn. En
konsekvent miljöpolitik måste innebära att hänsyn tas inom alla näringar, även
inom jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad vi från folkpartiet i vår motion kritiserar i detta
sammanhang är att jordbruksministern inte, såsom beställts av riksdagen,
redovisar förslag till stödåtgärder, forskning, ökad rådgivning och
miljöförbättrande åtgärder. Denna fråga diskuteras f. n. i jordbruksutskottet,
och jag vill därför nu inte ytterligare gå in på denna. Vi får återkomma till
den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Att behålla och bevara vårt naturarv är
grunden för en heltäckande miljöpolitik. Trots det är det inom naturvården som
de största resursbristerna finns och som de största hoten föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För folkpartiet är det självklart att vi måste spara de
fyra återstående outbyggda älvarna för kommande generationer. Där är hotet
överhängande. För folkpartiet är det lika självklart att vi måste bevara våra
fjällskogar. Naturvårdsverkets ställningstagande är ett minimikrav. Min fråga
till jordbruksministern är: Kan vi lita på att jordbruksministern ställer sig
bakom naturvårdsverkets synpunkter när det gäller de tre områden som man
tvistar om?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För folkpartiet är det också oundgängligen nödvändigt att
arbetet med tillskapande av nya nationalparker inte avstannar. Är
socialdemokraterna beredda att ta fram de resurser som erfordras för detta?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hade i tisdags en diskussion med jordbruksministern om
de s.k. 5:3-skogarna och det akuta utrotningshot som olika djur och växtarter
står inför. Sverige har ratificerat Bernkonventionen och därvid påtagit sig
förpliktelser att skydda växter och djur. Nu föreligger ett hot avseende dessa,
och det framgår klart att nuvarande hänsynsregler för naturvården inte är
tillräckliga för att säkra arternas fortbestånd. Här måste det enligt
folkpartiet vidtas åtgärder i form av både lagstiftning och anslag till flora-
och faunavård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvården har kanske alltid fått nålpengar i förhållande
till de resurser som satsas på andra områden. Jag vill dock, även om
jordbruksministern kanske finner mitt yttrande vara något hårt, säga att de två
socialdemokratiska regeringsåren varit något av förlorade år när det gäller
ekonomiska resurser för naturvård. Vi har inte rätt att förbruka alla våra outbyggda
älvar och orörda fjällskogar. Vi har inte rätt att låta vårt skogsbruk bedrivas
på ett sådant sätt att en rad växter och djur försvinner från vår flora och
fauna. Naturvården måste få ekonomiska resurser så att skyddsåtgärder kan
vidtas i de mest akuta avseendena.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 59
JOHN ANDERSSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Nedsmutsningen av miljön och allt vad den för
med sig skakar grundvalarna för vår kulturs existens, och frågan om människor,
djur och växter har någon framtid är ytterst beroende av vårt handlande nu -
vilka beslut som fattas och vilka åtgärder som vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det problem som den senaste tiden beskrivits i så många
drastiska ordalag är försurningen av mark och vatten samt skogsdöden. Detta har
man länge haft kännedom om, men det är på senare tid som problemets vidd och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>omfattning blivit allt klarare. Men trots att det
praktiskt taget dagligen kommer rapporter om försurningssskador, får man ändå
ofta höra att mycket kring försurningsproblematiken är höljt i dunkel och att
mera forskning måste till. Självklart behövs också mera forskning. Men såmycket
vet vi ändå att det är föroreningar och utsläpp från olika pågående
verksamheter som är orsaken till det problem som i dag kan betraktas som vårt
största. Vi kan alltså redan nu vidta olika åtgärder, för faran med att vänta
på olika forskningsresultat är att det kan vara för sent att vidta åtgärder när
dessa resultat kommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag kommer i det följande att beröra några
avsnitt i den pågående miljöförstöringen och i anslutning till dessa ställa
några frågor till jordbruksministern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försurningsproblemet har omfattande internationella
aspekter. En stor del av det sura nedfallet över vårt land kommer utifrån, och
här måste det till internationella överenskommelser. En hel del är gjort i den
vägen, det skall inte förnekas, men enligt vår mening måste nya grepp tas för
att påskynda utvecklingen internationellt. Vi anser att initiativ nu bör tas till
en ny internationell konferens, där man även bör aktualisera ett åtgärdsprogram
för hela Europa. I ett sådant åtgärdsprogram skulle en internationell
miljöavgift kunna diskuteras, vilken skulle kunna användas till åtgärder för
att minska utsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De är bra att Anders Dahlgren nu tycks vara överens med
oss om detta. Vi fick nämligen vara ensamma när vi i våras röstade för det här
förslaget. Vi skrev i vår motion bl. a. att svenska försurningsexperter vid den
internationella konferensen i Stockholm 1982 hävdade att 40 miljarder kronor
skulle räcka för en så omfattande satsning på avsvavling av bränslen och
rökgaser att utsläppen i Europa skulle halveras på tio år. Man ansåg att den
summan skulle uppnås t. ex. genom en höjning av energikostnaderna i Europa med
3%. Jag tackar för att vi får ytterligare stöd för den här synpunkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt de rapporter som nu kommer från övriga Europa
förvärras skadorna på skogen mycket snabbt. Detta måste ju rimligen innebära
att möjligheterna till att uppnå internationella överenskommelser och åtgärder
ökar. Min första fråga till jordbruksministern blir därför: Är jordbruksministern
beredd att ta initiativ till en sådan konferens?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den 9 april i år hade jag och tre andra vpk-ledamöter en
frågedebatt med jordbruksministern om luftföroreningarna från industri- och
värmeanläggningarna. Vi hade i våra frågor efterlyst åtgärder för skärpta krav
på de befintliga anläggningarna. I den debatten framhöll jag att miljökraven
naturligtvis inte skall vara avhängiga av företagens lönsamhet - här måste
självfallet andra kriterier gälla - men när företagen redovisar mycket stora
vinster så tycker man ändå att de kunde visa större beredvillighet att accptera
kostnader för en bättre reningsteknik. Jordbruksministern delade min
uppfattning då, jag hoppas att detta gäller fortfarande. Jordbruksministern
aviserade också då ett nytt samlat åtgärdsprogram, vilket också skulle rikta
sig mot de befintliga anläggningarna. Min andra fråga till jordbruksministern
blir då:</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>46</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan jordbruksministern tänka sig
att i detta åtgärdsprogram vidta rikrade åtgärder mot t. ex. de ca 100 värsta
utsläppskällorna, dvs. de som släpper ut över 400 ton svaveldioxid per år? Kan
jordbruksministern också tänka sig att de 15 värsta, alltså de som släpper ut 2
000 ton per eller mer, skall ges förtur och att dessa skall börja åtgärdas
redan nästa år?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu är det inte enbart svavelutsläppen som förorsakar
försurning och skogsdöd. Senare års forskning har visat kväveoxidernas stora
roll i sammanhanget. Trafiken svarar för ca 60 % av kväveoxidutsläppen och för
ca 10% av svavelutsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har under många år diskuterat frågan om bilavgasernas
rening och införandet av blyfri bensin. Från regeringshåll har sagts att vi
skall försöka harmonisera våra åtgärder på detta område med övriga länder i
Europa. Detta kan i och för sig vara positivt, om man på detta sätt påskyndar
utvecklingen. Men nu senarelägger t. ex. Västtyskland tidpunkten för de nya
kraven till 1989. Den kan väl, Anders Dahlgren, inte innebära något bevis på
miljömedvetenhet när man där först beslutar om en tidpunkt och sedan skjuter
fram den, trots de omfattande skador som Västtyskland har. Innebär nu detta att
även vi skall skjuta på åtgärderna? Om harmoniseringen får sådana konsekvenser
att vi skall dröja med införandet av blyfri bensin och avgasrening, ja, då är
det inte positivt. Hur ser jordbruksministern på risken att Sverige genom
detta, även "harmoniserar" skogsskadorna med Västtyskland? Är
jordbruksministern nu beredd att vidta skyndsamma åtgärder för att blyfri
bensin och katalytisk avgasrening införs redan från den 1 januari 1986?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu förhåller det sig också på det sättet att det är den
tunga trafiken, och då främst lastbilarna, som svarar för stora delar av såväl
kväveoxid- som svavelutsläpp. Även om man nu åtgärdar utsläppen från
personbilar återstår då att åtgärda kväveutsläppen från den tunga trafiken.
Utsläppen från en enda tung lastbil per kilometer är 10-15 gånger större än för
en personbil. Det finns inte heller möjligheter att på något avgörande sätt
minska kväveoxidutsläppen från denna tunga trafik genom avgasrening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det läget uppkommer den naturliga frågan om
möjligheterna att flytta över en större del av transportarbetet på trafikmedel
som i mindre omfattning förorenar miljön - jag tänker då främst på järnvägarna.
Om man omdisponerar de långväga godstransporterna till spårbunden trafik,
skulle utsläppen av svavel och kväve minska kraffigt. Det skulle för resten
också innebära andra samhälleliga vinster i form av mindre vägslitage och färre
olyckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur ser jordbruksministern på frågan om att överföra de
långväga transporterna från lastbil till järnväg? Är jordbruksministern beredd
att ta ett inifiativ även i denna fråga?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har här tagit upp några frågeställningar
när det gäller försurningen och hotet mot vår miljö, men tyvärr finns det
otaliga problem utöver dem jag här berört. En av följderna av det sura regnet
över marken är att depåer av metaller sätts i omlopp. Det innebär att vårt
grundvatten och därmed vårt dricksvatten drabbas. Det innebär att allt flera av
våra sjöar och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vattendrag
svartlistas, att fisken i första hand blir farlig som människoföda och i andra
hand dör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det pågår också andra verksamheter som bidrar att försura
mark och vatten. Gödslingen av åkermarken är en sådan. Det finns beräkningar som
visar att ca en femtedel av försurningen beror på en ökad användning av
surgörande gödselmedel. Det gödslas också i vår skogsmark. Nu skall man upphöra
med detta i den sydligare delen av vårt land, men i den norra delen skall man
tydligen fortsätta. Tungmetaller släpps ut från våra värmeverk, helt i onödan
vill jag påstå, därför att batterier innehållande kvicksilver inte har
sorterats ut från soporna. Nog är väl det ändå beklämmande att det år 1984 inte
har införts en återsamling av dessa batterier! Hur länge tänker regeringen
fundera över den här frågan innan man vidtar åtgärder?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har i mitt anförande ställt några frågor
till jordbruksministern, och jag hoppas självfallet att få svar på dessa,
allra helst som det har varit en debatt i debatten där jordbruksministern haft
möjlighet att utveckla regeringens synpunkter på andra saker och ting. Jag
hoppas att förutsättningarna därmed ökat för att jag erhåller konkreta svar på
mina frågor.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 60
Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Om jag får börja med Lars Ernestam, instämmer
jag i vad han sade. Det får ju inte vara så att miljöpolitiken blir något slags
enfrågeproblem. Försurningsfrågan har fått en väldig tyngd i debatten, men jag
delar den uppfattningen att det är angeläget att vi arbetar över hela fältet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan av det som har gjorts beträffande sådant som vi
tidigare diskuterat kan jag påvisa att regeringen har ändrat miljöskyddslagen
så att det blir möjligt att peka ut särskilda föroreningskänsliga
vattenområden, inom vilka myndigheterna skall få rätt att gå in med särskilda
åtgärder för att skydda våra vatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lars Ernestam var inne på frågan om nationalparker. Vi har
i år fått en ny nationalpark, Skuleskogen, som är landets nittonde
nationalpark. Vi är givetvis beredda att fortsätta och se på vilka områden det
finns anledning och möjlighet att gå vidare på den punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller sopförbränningen har regeringen generellt
skärpt miljökraven. I fortsättningen skall avfallsförbränningsanläggningarna
vid sidan av en omfattande rening av stoft från rökgaserna även förses med
reningsutrustning för att förhindra utsläpp av syror och andra sura
komponenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att säga någonfing om naturvårdens område kan jag
nämna att vi har åstadkommit en särskild ädellövskogslag, som syftar till att
bevara landets ädellövskogar för framtiden. Den åtgärden spelar naturligtvis
också en roll i den diskussion vi tidigare hade om lövskogsinblandning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har genomfört en allmän regel om hänsyn till
naturvårdens intresse vid jordbruksdrift i lagen om skötsel av jordbruksmark.
Med de nya hänsynsbestämmelserna kan man skydda flora och fauna i sådana
naturtyper som ligger i anslutning till jordbruksmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har föreslagit särskilda forskningprogram om
alternativa produktionsformer för områdena jordbruk och trädgårdsnäring i den
forskningspolitiska</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>propositionen. De alternativa produktionsformerna bör
utformas så att de bevarar markens produktionsförmåga och minimerar
användningen av kemikalier. Sjukdomar, skadegörare och ogräs bör kontrolleras
genom förebyggande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller batterierna kan jag utan vidare säga att
detta är en fråga som vi nu arbetar med inom departementet med sikte på att
kunna lägga fram förslag. Naturvårdsverket har ju sysslat med dessa frågor, och
det har i första hand gällt att få en prakfisk hantering så att vi kan nå en
lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket genomför en inventering av gamla
soptippar - också den frågan tog ju Lars Ernestam upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller fjällskogen är det inte så, som jag fick
ett intryck av att Lars Ernestam ville tro, att meningen är att vi nu skall
förbruka all fjällskog. Vi är naturligtvis mycket medvetna om att det rör sig
om områden där det kan ta hundratals år att få upp skog igen. Därför måste stor
varsamhet iakttas när man diskuterar var gränserna skall gå för utnyttjandet av
möjligheterna till skogsbruk i dessa områden. Jag har tillåtit mig att säga,
och kan gärna upprepa det, att eftersom vi ännu inte på marken har lagt fast
någon gräns för vad vi menade med fjällskog, gäller det självfallet för oss att
på basis av de inventeringar som nu är gjorda komma fram till mera långsiktiga
beslut. Så länge de olika ärendena skall avgöras i form av besvär, där det
varje gång är fråga om mer begränsade områden, kolliderar naturligtvis de olika
intressena. Alla parter försöker då skydda sitt intresse, därför att de inte
vet hur det hela slutar om man inte får en långsiktig hantering där man på
basis av en inventering kan säga: Så här bör de i detta sammanhang aktuella
områdena utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad är det för områden som skall skyddas? Var kan
skogsbruk bedrivas? Vilken hänsyn måste tas till exempelvis samernas intressen?
Det bör vi komma fram till genom en bättre översiktlig planläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ernestam tog också upp en hel del frågor som var rena
budgetfrågor. Härvidlag kan jag inte lämna något svar nu, eftersom dessa frågor
skall hanteras i budgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tyckte nog att John Andersson var litet blygsam. Han
sade: Jag har ställt några frågor, som jag vill ha svar på. Det var inte bara
"några frågor", utan vad han presenterade var egentligen en lista på
en rad tänkbara åtgärder som man kan vidta för att ytterligare förstärka bl. a.
skyddet mot försurningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälet till att aktionsgruppen kom till var just att den
skulle inventera vilka möjligheter att vidta åtgärder som vi har på olika
områden. För dagen får John Andersson nöja sig med att jag har svarat att
praktiskt taget alla de frågor som han har ställt ligger inom aktionsplanens
ram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aktionsplanen, som nu är på remiss, skall ligga till grund
för det åtgärdsprogram som jag har aviserat under detta riksmöte. Innan jag har
sett remissyttrandena över aktionsplanen och alla där tänkbara uppslag kan jag
inte ge konkreta svar när det gäller själva hanteringen. Det skulle vara
nonchalant mot dem som har att yttra sig i själva remissomgången. Jag bör
givetvis studera vilka synpunkter de har. Det kan ju hända att det finns</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förslag
till ytterligare åtgärder i remissyttrandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är egentligen bara en fråga som, såvitt jag vet, inte
förekommer i aktionsplanen. Det är frågan om vi skall upprätta någon typ av
internationell fond. Jag har befunnit mig i ett visst predikament här i dag.
Jag har, som jag inledningsvis sade, respekterat önskemålet från sju
interpellanter att de skall få svar på sina intepellationer vid ett senare
tillfälle och inte under denna debatt. Frågan om en internationell fond
förekommer i en av dessa interpellationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan nu kan jag dock säga till John Andersson att man kan
tänka sig olika former för att finna vägar för att underlätta för de länder som
kan ha ekonomiska bekymmer närdet gäller att genomföra sina åtgärder. Jag kan
se att Sverige har mycket att bidra med, inte minst på industrisidan, vad
gäller teknisk utveckling. Vi har möjligheter att den vägen stå olika länder
till tjänst. Men hur skall detta betalas? Skall vi överge den princip som hela
tiden har gällt på miljöpolitikens område, nämligen att den som förorsakar
skadan - i detta fall de industrier det gäller - skall vara med och betala den,
eller skall vi lyfta av vederbörande ansvaret och låta några andra betala. Det
är mycket viktiga frågor som vi måste överväga innan vi går ut på
internationell nivå och börjar med någon typ av fondskapande som skulle sätta
den principen ur funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>John Andersson frågade om vi inte skulle ta initiativ till
någon ny konferens. Just nu är det i och för sig ingen brist på konferenser.
Vad som är verkligt angeläget är att vi får fungerande organ. Vi har nu bl. a.
ECE-kommissionen, inom vars ram det pågår ett intensivt arbete - delvis på
basis av de initiativ som har tagits i första hand av den socialdemokratiska
regeringen här i Sverige och i samarbete med regeringarna i de övriga nordiska
länderna - för att skärpa de konkreta åtgärder som kan vidtas. Viktigare än att
hela tiden kalla till nya konferenser tror jag är att vi nu verkligen utnyttjar
möjligheterna att få till stånd ett agerande och att vi i det sammanhanget
också utnyttjar de organ som vi från svensk sida varit med om att skapa just
för den här uppgiften.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A llmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under detta anförande övertog förste vice talmannen
ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 61 Andre vice talman ANDERS DAHLGREN (c) replik: Fru
talman! Mycket skulle naturligtvis kunna sägas om den belåtenhet som
jordbruksministerns anförande vittnar om, men efter att ha lyssnat på
anförandet skall jag inte fortsätta debatten i dag, utan jag ser med stor spänning
fram emot den interpellafionsdebatt vi skall föra. Då kommer ju
jordbruksministerns mun att så att säga öppnas totalt, om jag har förstått hans
anförande rätt. Vi får då veta vilka konkreta åtgärder som kommer att vidtas
för framtiden, och det kommer inte att handla så mycket om vad som gjorts
längre tillbaka i fiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagens protokoll 1984185:17-18</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 62
LARS ERNESTAM (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jordbruksministern säger att vi får diskutera
de ekonomiska frågorna i samband med behandlingen av budgeten, och det är
naturligtvis riktigt. Men principiellt finns det ett samband mellan behoven och
de resurser som står till förfogande. Det är oerhört svårt att föra en
diskussion om de fjällnära skogarna, om nationalparkerna, om urskogar som
behöver skyddas och om markbyten som behöver göras, om vi inte kan sätta allt
detta i samband med de resurser som står till förfogande. Jag anser att dessa
är alldeles för otillräckliga. Men självfallet får vi ta den principiella
diskussionen om hur många miljoner som skall satsas på det ena eller det andra
i samband med budgetdebatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag fick inget svar på den fråga jag ställde om de
fjällnära skogarna. Jordbruksministern hänvisar även där till utredningar som
pågår, men naturvårdsverket, som har arbetat mycket med den här frågan, har ju
nu lämnat sitt förslag. Därför borde vi kunna få svar på frågan: Är jordbruksministern
beredd att medverka till att rädda de tre områden som nu är akut hotade?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett förslag om batterierna har vi väntat på länge. Också i
det fallet sade jordbruksministern att frågan bereds i regeringskansliet. Jag
vill då fråga: Hur lång tid skall en sådan beredning ta? Vi väntar oss ett
förslag under innevarande riksmöte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jordbruksministern berörde också frågeställningarna kring
de lagar som införts, och jag erkänner att en rad lagar för att skydda olika
områden har tillkommit. Från folkpartiets sida har vi i regel ställt oss bakom
dem. Men vad som nu oroar oss i fråga om naturvården är att de hänsynsregler
som finns är otillräckliga för att skydda utrotningshotade växter och djur.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 63
JOHN ANDERSSON (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jordbruksministern tyckte att jag var litet
blygsam. Jag kan nämna att jag i går lämnade in två frågor till
jordbruksministern som berör det här området, och det kanske kompenserar den
blygsamhet jag kan ha visat i dag. Vidare hade jag lagt upp mitt anförande i
den allmänpolitiska debatten så att det inte i första hand skulle omspänna hela
detta frågekomplex, utan jag ville få några frågeställningar belysta. Tydligen
råder det delade meningar om detta med konferenser. Vi menar att det skulle
vara en konferens för att få till stånd ett konkret åtgärdsprogram. I detta
ligger också den bedömning som Anders Dahlgren delvis var inne på, nämligen
kostnadsaspekten för olika åtgärder i olika länder. Man skulle t. ex. inte ha
råd att genomföra de här åtgärderna i alla länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här problemet tog vi upp i en motion redan förra året
och jag anser nog att det här kravet får ökad aktualitet med den utveckling som
nu pågår i fråga om skador och skogsdöd osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan lugna mig med beskedet om åtgärdsprogrammet, men
jag hoppas att de utsläppskällor som vi diskuterade i en frågedebatt i våras
kommer med i programmet och att saken åtgärdas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De svenska
bestämmelserna om blyfri bensin och katalytisk avgasrening</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skulle ju harmoniera med bestämmelserna i Västtyskland
eller inom EG -vilket vi nu sade. Men nu har Västtyskland plötsligt skjutit upp
ikraftträdandet av åtgärderna från 1987 till 1989, och man har flera år på sig
att skjuta upp detta ikraftträdande ytterligare. Jag skulle nog gärna vilja ha
ett besked om inte Sverige måste gå sin egen väg och bryta mark för de här
åtgärderna. Det kan inte vara riktigt att vänta på Västtysklands
ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan har vi frågan om transporterna. Vi vet alla vilken
betydelse trafiken har då det gäller kväveoxidutsläppen. Borde vi inte kunna ta
ett rejält grepp och göra någonting radikalt när det gäller den tunga trafiken,
de tunga transporterna?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 64
Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! När det gäller Lars Ernestams synpunkter om de
fjällnära skogarna har naturvårdsverket visserligen nyligen kommit med sitt PM,
men vi väntar fler PM och vi måste ha allt material på bordet innan vi tar
definitiv ställning. Det skulle alltså vara fel av mig att föregripa
behandlingen av det här ärendet genom att ge ett svar här i dag, innan vi har
hela det underlag som vi skall ha tillgång till när vi gör vår bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självfallet är jag väl medveten om att det hela tiden
gäller ekonomiska resurser för att göra insatser av olika slag också på
naturvårdens område. Jag kan bara erinra om den debatt som fördes här i går och
de anklagelser som riktades mot den socialdemokratiska regeringen för att den
inte är ännu mer sparsam. Alla de borgerliga partierna tyckte att vi skulle öka
våra ansträngningar att minska statens utgifter. Det är inte alla gånger så
lätt att få de olika kraven att korrespondera: å ena sidan de önskemål och krav
som oppositionen reser på regeringen om större utgifter och å den andra sidan
kravet att vi skall ha lägre utgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag menar att skogsägarna över huvud taget, såväl staten
som enskilda stora skogsägare, har sitt ansvar när det gäller möjligheten att
avsätta områden, urskogsområden osv. De områden som här skall avsättas är av
betydelse inte bara från synpunkten att naturvården är berörd, utan också från
det framtida skogsbrukets synpunkt. Det gäller vilka insatser man är beredd att
göra. Här finns alltså ett ansvar som skall bäras gemensamt av alla dem som är
beroende av vad som bör hända i framtiden när det gäller utvecklingen i vår
skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi arbetar med frågan om de miljöfarliga batterierna för
att komma med åtgärder så snart som möjligt, det vågar jag säga. Det har inte
varit så enkelt att hitta de praktiska lösningarna, men jag hoppas att vi skall
kunna komma med ett förslag inom en inte alltför avlägsen framtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>John Andersson ville veta om det fanns risk för att vi
skulle tvingas skjuta på framtiden åtgärder för avgasrening och blyfri bensin
med hänsyn tagen till beslut som den tyska regeringen har fattat. Jag är
fortfarande inte helt på det klara med vilka ställningstaganden som kommer att
göras. Arbetsgruppen skall, som jag nämnde i mitt inledningsanförande, träffas
igen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är påtagligt att våra möjligheter ökar att snabbt
komma fram, om det blir fler länder som samverkar. När det gäller avgaskraven
skall ju bilismen</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fungera över gränserna. Således är det fortfarande min
förhoppning att - och ingenting tyder på motsatsen - den krets av länder som på
vårt initiativ har tagit itu med detta för att snabbare komma fram, skall kunna
hålla fast vid sina ambitioner, så att även vi i Sverige kan få en lösning på
de här problemen inom en tidsram som är acceptabel. Vi får återkomma även på
den punkten med en redovisning av resultaten från överläggningarna i fråga. Det
vore fel av oss, menar jag, om vi arbetade för en isolation. Då skulle vi bara
skapa onödiga problem för oss i stället för att verkligen ta vara på
möjligheterna att underlätta det här arbetet genom samverkan med andra.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 65 LARS ERNESTAM (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jordbruksministern hänvisar till den
ekonomiska debatt som har förts. Men det är så, att vår budget är stramare. Jag
tror att vi har redovisat ett underskott som är 9 miljarder lägre. Vi får
kritik för en hel del besparingar som vi har aktualiserat. Men just
naturvårdsområdet är ett område som vi har prioriterat. Vi menar att det behövs
en förstärkning på detta område när det gäller resurserna. Det kan vara olika
syn på naturvårdens betydelse som ligger bakom resonemanget i detta sammanhang
- det kan tänkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare delar jag jordbruksministerns synpunkter på
ansvaret närdet gäller skogsägarna. Men jag vill ändå framhålla att det ibland
kan tänkas att urskogar och annat finns inom sådana områden där markbyten är
oundgängligen nödvändiga för ett bevarande av dessa skogar. Då måste det
finnas resurser och möjligheter för naturvårdsverket att gå in och skydda
sådana områden. Det kan gälla markägare som ekonomiskt sett är oerhört beroende
av just det område som behöver skyddas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan till det här med batterierna. Jordbruksministern
lovar att vi så snabbt som möjligt skall få ta del av ett förslag. Det gäller
ett ärende som har legat hos regeringskansliet i, tror jag, två år. Jag tycker
att jordbruksministern åtminstone kunde lämna följande svar: Vi kommer att
lägga fram ett förslag under innevarande riksmöte.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan jag få
det svaret eller inte?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller de fjällnära skogarna är jag medveten om
att man bör avvakta svaren från olika intressenter, så att man vet vilken syn
de har på detta. Jag hade ändå hoppats att jordbruksministern i någon mån
skulle ge uttryck för att han i det här sammanhanget prioriterar
naturvårdsintressena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 66 Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag skall bara beträffande det sista säga att
ingen kommer att lyckas framställa saken så, att inte vi inom det
socialdemokratiska, på samma sätt som alla övriga partier - det har jag fått
ett intryck av - känner ett stort ansvar för hur vi skall hantera fjällskogen.
Det är ett ansvar som vi gemensamt skall ta på oss. Men jag tror att det är
riktigt, och jag har sagt det tidigare här, att skall vi rykta vårt värv på
rätt sätt, kan det inte ske genom att vi gör en bedömning av ett område i taget.
Vi måste ha en överblick. På det sättet skapar vi de bästa förutsättningarna
när det gäller att för framtiden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>trygga
utvecklingen i olika avseenden i de här områdena, något som jag föreställer mig
att vi har ett gemensamt intresse av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 67 ULF LÖNNQVIST (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! För socialdemokratin är varje hot mot
människans livsmiljö en uppfordran till målmedvetna och kraftfulla insatser.
Den oro många människor känner över risker för sjukdom och skada i det dagliga arbetet
är oacceptabel. Ohälsa och vantrivsel i arbetet och hänsynslös förstörelse av
den yttre miljön är ett alltför högt pris för ekonomisk tillväxt. Därför måste
miljöförstörelsen, var den än förekommer, hejdas och förstörd miljö så långt
möjligt återställas. Miljön är vår gemensamma egendom, och därför angår det oss
också alla hur miljön förändras och påverkas. Miljön är en väsentlig del i vår
tillvaro. Förstörd miljö begränsar våra möjligheter - beskär vår tillvaro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljön är ett viktigt inslag i den mänskliga friheten. Man
måste ställa sig frågan vilken frihet den känner som varje dag går med oro till
en arbetsplats tyngd av dålig miljö. Man måste fråga sig vilken frihet den
känner som inte längre kan bada i vattendraget därför att det är förorenat. Man
måste fråga sig vilken frihet den känner som inte längre kan höra fågelsången i
skogen därför att miljöförstörelsen har tagit död på skogsfågeln. Man måste
fråga sig vilken frihet den känner som drabbas av allergier och sjukdom av
luftföroreningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så begränsar miljöförstörelsen friheten för de många
människorna. Det är hela tiden den enskilda människan som blir lidande av
miljöförstörelsen. Ändå har den enskilde sällan någon möjlighet att av egen
kraft skydda miljön. Säkerställandet av en livsmiljö som ökar människors
välfärd och frihet måste bygga på solidaritet och gemensamt ansvar. Enskilt
vinstintresse kan aldrig säkra miljövärden. Det krävs ett samhälleligt
engagemang, men det förutsätter i sin tur att människor tillförsäkras
inflytande och medansvar i alla de avgöranden .som berör utformningen av
miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Det som berör alla skall bestämmas av alla",
säger ett gammalt romerskt talesätt. Det är egentligen det enkla uttrycket för
demokratins grundläggande idé. Just på miljöområdet är det viktigt att
åtgärderna byggs på förmågan till hänsyn och tolerans, på känsla och
solidaritet, i ett gemensamt ansvar, på viljan till aktivt intresse och
engagemang. Endast så kan vi genom aktiva insatser förbättra miljön och därmed
öka de enskilda människornas frihet. Den friheten kan aldrig åstadkommas genom
en begränsning av samhällets möjligheter till handlande, aldrig åstadkommas om
man tar ifrån samhället resurser och möjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderaterna menar att man genom att ge samhället mindre
resurser skulle kunna öka enskilda människors frihet, men i stället är det
tvärtom. Det är en begränsning av friheten, ett uttryck för att moderat politik
aldrig kan leda till akfiva insatser för en bättre miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är bara genom en aktiv reformverksamhet som det finns
förutsättningar att stoppa miljöförstörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialdemokratin
har gått i spetsen för det reformarbete som satte sin</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>54</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prägel på utvecklingen i vårt land från tidigt 60-tal till
mitten av 1970-talet och som förde vårt land till en internationell tätposition
på miljöpolitikens område. Svante Lundkvist har tidigare beskrivit hur
socialdemokratin i regeringsställning nu ånyo skjuter fram positionerna på
miljöpolitikens område. Det är en viktig redovisning mot bakgrund av de
attacker som allt emellanåt kommer från de borgerliga partierna om att
ingenting händer på miljöområdet. Det var ändå under de sex borgerliga
regeringsåren som reformarbetet stannade upp. Det är trist att behöva
konstatera detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är ganska självklart att utrymmet för progressiva
insatser är begränsat i regeringar som rymmer starka företrädare för olika
specialintressen, företrädare som väljer att slå vakt om näringen när
näringarnas villkor kommer på kollisionskurs med miljövärdena. Då upplevs
lagstiftningens miljökrav som en form av inblandning och ofrihet. Då blir det
ett led i vissa partiers frihetssträvan att säga; Ta bort bindande regler och
bestämmelser! Öka näringslivets frihet också i nyttjandet av naturvärden!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad leder det till? Frihet för vem? Ja, det blir inte
frihet för de många människorna, däremot möjligen för kapitalintressena att
fritt nyttja det som tillhör oss alla. Men det är en annan frihet än den som
socialdemokratin vill åstadkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är på något sätt patetiskt när Anders Dahlgren
inbjuder socialdemokratin till samarbete på miljöpolitikens område. Jag har
ett exempel från de senaste dagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När regeringen i en proposition föreslår åtgärder för att
komma till rätta med de miljöproblem som är en följd av bl. a. jordbrukets
omfattande användning av handelsgödsel, då kräver centern i en motion avslag på
propositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är det sådant samarbete centern inbjuder till? - samarbete
för att säga nej till aktiva åtgärder för en bättre miljö?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Ett sådant samarbete är det lätt för ett parti
som vill någonting på miljöpolitikens område att säga nej tack till. Låt mig
bara få säga att det på något sätt är lätt att känna igen centern i detta
handlande. När miljöintressen kolliderar med markägarintressen skjuter centern
ständigt miljön åt sidan. Då framträder i öppen dag partiets bräcklighet på
detta viktiga samhällsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är därför inte konstigt, som jag tidigare sade, att
det hände så litet under de borgerliga åren. För partier som är starkt lierade
med olika specialintressen - näringsintressen och markägarintressen - går det
inte att driva en aktiv miljöpolitik. Det är bara ett parti som står oberoende
från sådana intressen som har förutsättningar att kraftfullt driva
miljöfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Miljön handlar om den ofattbara mångfald av
varelser som vi delar livsutrymmet med på en skör planet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljön handlar om skogar och sjöar, slätter och stränder,
sådant som är lätt att skada och svårt att ställa till rätta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Miljön
handlar om att skydda oss själva, våra barn och barnbarn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljön handlar om att människor skall kunna tjäna sitt
uppehälle utan att riskera sin hälsa.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Miljön
handlar om känslan för naturen och det levande, om varsamhet och Nr 17</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=106 height=85>
<tr>
<td valign=top align=left height=85 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Torsdagen
den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>omtanke
men också om att söka kunskap och ta reda på följderna av vad vi gör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöpolitiken kräver ödmjukhet men också beslutsamhet och
handlingskraft. Den kräver den sorts optimism som aldrig ger upp för
svårigheter, som ständigt söker sig framåt. Det är efter dessa riktlinjer och
på det sättet socialdemokratin vill fortsätta sina ansträngningar för att skapa
en livsvänlig miljö åt de många människorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 68 LARS ERNESTAM (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Vi har hört ett anförande av Ulf Lönnqvist.
Det var många svepande formuleringar, men något konkret innehåll hörde vi inte
så mycket av i föredraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har tidigare i denna debatt med jordbruksministern
tagit upp en rad akuta frågeställningar där vi anser att regeringen måste
agera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur är det med frågan om de farliga batterierna, vilken
sedan två år bereds i regeringskansliet? Hur är det med naturvårdens intressen,
etc. etc?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag finner att det finns åtskilligt
för socialdemokraterna att göra på miljöområdet i stället för att hålla sådana
här långa, allmänna inlägg.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 69
IVAR VIRGIN (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Ulf Lönnqvists attacker mot moderata
samlingspartiet tycker jag är högst obefogade. Vi har lagt fram en rad
långtgående förslag inom det område som vi nu debatterar. Jag kommer inte att
ens försöka svinga mig upp till de demagogiska höjder som Ulf Lönnqvist
lyckades uppnå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En god livsmiljö kan endast skapas om enskilda människor
är djupt engagerade för detta. Medvetenheten om miljöproblemen har ökat successivt
under 1970- och 1980-talet - och det är varje politiskt partis ansvar att
ytterligare öka den medvetenheten. Åtgärder för att komma till rätta med
miljöproblem har därför, genom engagemang från alla partier, kunnat vidtas i
god politisk sämja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett sådant aktuellt område är rening av vatten. Där har
betydande förbättringar genomförts, och resultaten är mycket positiva - trots
den beskrivning Ulf Lönnqvist förde fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De allvarligaste miljöproblemen i dag hänger samman med
världens energianvändning. Globalt sett är den skogsskövling som pågår i stora
delar av världen en källa till särskild oro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Generalsekreteraren Tolba i FN:s miljöorgan UNEP
rapporterade nyligen att väldiga områden varje år förvandlas till sterila öknar
och att livsbetingelserna för 800 miljoner människor hotas. Han varnar för att
förlusten av produktiv mark nu når en omfattning som kan bli omöjlig att
kontrollera. Låt larmklockorna ringa, är hans uppmaning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De borgerliga partierna har i riksdagen framfört krav på
att vårt bistånd i ökad utsträckning skall inriktas på dessa ödesfrågor. Vi har
än så länge inte fått stöd för dessa krav.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett annat
globalt miljöproblem är luftföroreningarna. De ger försurade</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>56</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sjöar, skogsdöd och ökade hälsorisker för människorna. Det
är vad debatten i dag huvudsakligen har handlat om. Sverige drabbas i stor
utsträcknig av luftföroreningar från övriga Europa. Endast när det gäller
svaveldioxiden är vår kunskap relativt god. Vi borde öka våra ansträngningar
att kartlägga hur kväveoxider, kolväten och tungmetaller sprids i lufthavet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige tar emot drygt en miljon ton svaveldioxid per år.
Knappt 20 % kommer från svenska källor. Våra utsläpp motsvarar dock nära 50 %
av nedfallet - skillnaden förs med vindarna till andra länder. Öststaterna
svarar för 30 % av nedfallet, Storbritannien och Västtyskland för vardera ca 7
%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund måste man hälsa med stor
tillfredsställelse att Sovjetunionen, Östtyskland och Tjeckoslovakien nu
förenat sig med trettio-procentsklubben och alltså lovat att sänka sina utsläpp
av svaveldioxid med 30 % till år 1993. Personligen tror jag att den borgerliga
västtyska regeringen genom krediterna till Östtyskland starkt bidragit till
detta beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringschefen i Bayern, en delstat som är hårt drabbad
av luftföroreningarna från Östtyskland och Tjeckoslovakien, har mycket aktivt
deltagit i förhandlingarna. Här ser vi exempel på ett konstruktivt samarbete på
ett viktigt område. Detta kanske på sikt kan bidra till överenskommelser som
minskar spänningen i Europa.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Miljööverenskommelser
kan bana vägen för fredsförhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderata samlingspartiet deltar aktivt i ett europeiskt
politiskt samarbete i EDU mellan moderata partier om problemen med de
gränsöverskridande luftföroreningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi argumenterar här hårt för överenskommelser som går
längre än till en 30-procentig minskning av svavelutsläppen till 1993.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vår uppfattning bör Sverige gå vidare i de
internationella förhandlingarna och på samma sätt kräva minskningar utöver de
30 procenten. Det bör vara möjligt. EG-kommissionen har ju utarbetat ett
förslag om en 60-procentig reduktion av svavelutsläppen till 1995. När det
gäller att föra den här kampen vidare bör regeringen vara aktiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sommarens rapporter från bl. a. Västtyskland visar att skogsskadorna
fortfarande ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsstyrelsens inventering av de svenska skogarna, utförd
i slutet av 1983, visaratti 137 av 244 bestånd barman bedömt att mer än 10 %
avträden är skadade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta resultat bör vara en allvarlig varningssignal, och
framför allt understryker det behovet av en ordentlig kartläggning av den
svenska skogen. Jag hoppas att regeringen har haft tid att tänka om i den
frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På ett helt annat sätt än tidigare diskuterar man nu de
hälsorisker som följer i luftföroreningarnas spår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Västtyskland visar undersökningar att de delstater som
har stora skogsskador också visar höga frekvenser av astma och andra
luftrörssjukdo-mar. Sambandet mellan luftföroreningarna och dessa sjukdomar
verkar vara mycket starkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det tycks också som om plötslig spädbarnsdöd orsakas av
höga koncentrationer av vissa ämnen i luften. Vi har säkert också hundratals
dödsfall i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'''cancer, som egentligen är att skriva på
luftföroreningarnas konto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här är allvarliga biologiska varningssignaler, och de
bör leda till en hårdare inställning till alla typer av luftföroreningar. Vi
har tillsammans med centerpartiet lagt fram förslag i riksdagen om hårdare
miljökrav vid kolförbränning. Vi är beredda att successivt ställa lika hårda
krav på all annan förbränning. Vi anser att även kväveoxider, kolväten och
tungmetaller bör få bestämda, låga gränsvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I dessa
frågor har regeringen varit märkligt passiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser att Sverige bör anpassa sig till den västtyska
tidsplanen när det gäller bilavgasrening. Detta har vi framfört i riksdagen
under lång tid. Enligt alla tecken kommer Västtyskland att bli pionjär i Europa
på området och redan nästa år, i mitten på år 1985, införa skatterabatter för
bilar med katalytisk avgasrening och dessutom införa blyfri bensin, som i
skattehänseende kommer att ge en rabatt på 12 öre per liter. I Västtyskland
använder man fullt ut det instrument för miljövårdsstimulanser som moderata
samlingspartiet under flera år föreslagit i riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avsikten med skatterabatterna är att en bilköpare som
skaffar en bil med avgasrening skall ekonomiskt jämställas med eller komma i
bättre position än en bilköpare som väljer en bil utan avgasrening. Först 1989
måste alla nya bilar i Västtyskland vara försedda med en sådan utrustning eller
med en teknik som ger samma minskning av de farliga utsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens agerande på avgiftsområdet verkar mest vara
styrt av en stark finansminister och mindre av analyser av detta slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det talas ibland om ett elöverskott. Jag kan inte förstå
det resonemanget. Om den nu tillkommande kärnenergin hypotetiskt användes för
att ersätta importerad olja och användes för att driva värmepumpar, skulle man
kunna minska luftföroreningarna med 100 000 ton svaveldioxid och 80 000 ton
kväveoxider per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vår satsning på kärnkraft, som i det här hänseendet sker
under politisk enighet, kommer att ge miljömässigt positiva effekter under
resten av 1980-talet och under 1990-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Detta bör
vi alla registrera som ett framåtskridande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis måste vi konstatera att all förbränning
ger allvarliga miljö- och hälsoeffekter genom de utsläpp som med nödvändighet
sker. En minskning av utsläppen måste snarast ske genom att man kraftigt
minskar den sammanlagda förbränningen, förbättrar reningen och satsar på rena
energikällor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderata samlingspartiets väg för att uppnå de här målen
innebär bl. a. ökade reningskrav vid kolförbränning. Vi anser vidare att kraven
på rening vid förbränning av olja, ved, torv och andra bränslen successivt bör
skärpas. Bestämda reningskrav måste också ställas på utsläppen av kväveoxider,
kolväten och tungmetaller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att snabbare minska luftföroreningarna från trafiken
bör Sverige sträva efter en anpassning till den västtyska fidsplanen. Jag tror
att möjligheterna att på det området gå en egen väg i praktiken är obefintlig.
Sverige bör verka för internafionella åtaganden som går längre än till de 30</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>procentens minskning av svavelutsläppen. Sverige bör även
aktualisera åtaganden när det gäller utsläpp av andra ämnen: kväveoxider,
kolväten och tungmetaller. Vi bör stimulera ytterligare reningsåtgärder i
befintliga anläggningar genom t. ex. lägre skatt eller lägre avgifterom man
gåi" längre i rening än vad som krävs i givna koncessioner. Det är ett
sätt att förbättra marknadsekonomins funktionssätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vår uppfattning bör de svenska kärnkraftverken
användas så länge de höga säkerhetskraven är uppfyllda. Om driftsäkra
kärnkraftverk läggs ned år 2010 blir följden allvarliga påfrestningar på
miljön. Då skulle en omfattande utbyggnad av vatten- och kolkraft bli omöjlig
att undvika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I riksdagen har vi också fört fram krav på en utredning om
kärnvärmen, där bl. a. miljöfrågor bör belysas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det här är ett genomtänkt och positivt program
i de här frågorna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>58</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 70
LARS HEDFORS (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Vid det här laget har många talare uppehållit
sig vid det snabbt växande hotet mot mark, vatten och skogar. Det är
naturligtvis bra. Man har vältaligt vittnat om försurningens härjningar i
Sverige och i övriga Europa. Jag kan instämma i allt som sagts på den punkten,
och därmed kan jag också hoppa över den delen av mitt anförande. Jag skall bara
ytterligare belysa den allvarliga situationen med några exempel från mitt eget
hemlän, Kronobergs län, som är ett av de mest försurningsdrabbade länen i
Sverige. Därefter skall jag också nämna något om mina synpunkter på hur man
möjligen skulle kunna komma till rätta med problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kronobergs län är ett sjörikt län, och många av sjöarna är
mycket hårt drabbade av försurning. Sä sent som 1979 bedömde man att ca 70% av
sjöarna skulle vara döda i slutet av 1980-talet. Den dystra spådomen lär dock
inte komma att slå in, bl. a. beroende på ett mycket väl genomfört
kalkningsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundvattenförsurningen är särskilt allvarlig, eftersom
den direkt hotar människors hälsa genom att metaller frigörs i dricksvattnet. I
Kronobergs län har länsstyrelsens naturvårdsenhet på ett mycket föredömligt
sätt låtit utföra ett antal undersökningar av grundvattnet. Syftet med
undersökningarna har varit att dokumentera eventuella förändringar i
grundvattenkemin, att förklara orsakerna till de eventuella förändringarna och
att bedöma känsligheten för framtida grundvattenförsurning. Man har därvid
undersökt såväl kommunala grundvattentäkter som enskilda vattentäkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller de kommunala grundvattentäkterna har man
bl. a. funnit att vatten från brunnar i jord som grupp har ett lägre pH-värde -
medianvärdet är 5,7 - än vatten från brunnar i berg, som har ett medianvärde på
6,8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man har vidare funnit att alkaliniteten har minskat i
många jordbrunnar samt att den aggressiva kolsyran och sulfathalten har ökat i
vatten från majoriteten av vattentäkterna. Man anser det också klarlagt att
relationen mellan hårdheten och alkaliniteten har förändrats så att hårdheten
stigit i förhållande till alkaliniteten, vilket skulle indikera en pågående
försurnings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>process. Sammantaget drar man därför slutsatsen att
känsligheten för framtida försurning är mycket stor i länets västra delar, där
depositionen av försurande ämnen också är betydande, och i de östra delarnas
porfyrområ-den, där berggrundsmaterialet är svårvittrat. Dessutom är
jordbrunnar också i övriga delar av länet känsliga för försurning.
Undersökningarna av de privata vattentäkterna bekräftar att det pågår en
försurningsprocess av grundvattnet och att känsligheten är särskilt stor i
vissa delar av länet och i vissa typer av brunnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsdöden är en annan modern företeelse, som det har
talats mycket om här i dag och som sammanhänger med försurningen. I vårt land
är det kanske särskilt Blekinge som har drabbats. Representanter för
skogsvårdsstyrelsen anser att länet redan har drabbats av minskad tillväxt på
grund av försurningsskador. Man beräknar också att varje procent minskad tillväxt
för Blekinges del betyder en samhällsekonomisk förlust på uppemot 10 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men även Kronobergs län, särskilt då de västra och
sydvästra delarna, visar tecken på en begynnande skogsdöd. På
skogsvårdsstyrelsen i Växjö håller man för troligt att skadorna på skogarna i
Kronobergs län är-lika omfattande som i Blekinge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Efter denna något dystra betraktelse inställer
sig naturligt nog två viktiga frågor: Vad beror nu allt detta på och vad kan
man göra åt eländet? På den första frågan har man numera ett ganska klart och
entydigt svar. Man har sedan länge vetat att svavelutsläppen varit oerhört
försurande. Dessutom vet man nu att också kvävet spelar en viktig roll
härvidlag. Efter hand som den s. k. kvävemättnaden, dvs. den tidpunkt då
växtligheten inte förmår uppta mer kväve, breder ut sig, kommer dess roll att
successivt öka. Jämför man utsläppsmängderna av svaveldioxid och kväveoxider i
Sverige under den senaste 25-årsperioden, finner man dessutom att
svaveldioxiden stadigt har minskat, medan kväveoxiderna lika stadigt har ökat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982 släpptes det ut 330 000 ton svaveldioxid och 324 000
ton kväveoxid i Sverige. Ser man på förhållandena i Europa, finner man där en
liknande bild. Det är alltså kväveoxiderna som håller på att bli den stora
boven i försurningsdramat. Därför måste nu större uppmärksamhet ägnas åt just
den försurningskällan. Det betyder större forskningsresurser och kraftigare
direkta utsläppsbegränsande åtgärder än hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu har det gjorts en hel del i Sverige, inte minst av de
socialdemokratiska regeringarna före 1976 och efter 1982, för att komma till
rätta med försurningen. Hitfills har åtgärderna koncentrerats fill
svaveldioxidutsläppen, bl. a. genom att svavelhalten i eldningsoljor
begränsats och genom kraven på rejäla begränsningar av svavelutsläppen vid
koleldning. De mycket omfattande internationella kontakter som har tagits har i
första hand syftat till att minska svavelutsläppen. Kväveoxiderna har alltså i
stort sett försummats - åtminstone fill helt nyligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På den socialdemokratiska partikongressen i år antogs ett
mycket ambi-fiöst miljöpolitiskt handlingsprogram. I detta fick kampen mot
försurningen en framträdande plats. Begränsningen av kväveoxidutsläppen
betonades. Nu är det dags att gå från ord till handling.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härvidlag är det inte främst
svaveldioxiden som skall uppmärksammas. Redan beslutade åtgärder mot
svaveldioxid kommer nämligen att minska utsläppen högst avsevärt. För att få
ned kväveoxidutsläppen i motsvarande grad - och det blir den vikfigaste
uppgiften framöver - fordras det mycket ingripande och kostsamma åtgärder. Det
gäller då att i första hand uppmärksamma de största nedsmutsarna, nämligen
bilar och andra motorfordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom kunskaperna om hur man därvidlag skall gå till
väga är begränsade, fordras ett intensifierat forsknings- och utvecklingsarbete
på detta område. Det gäller särskilt de dieseldrivna fordonen. Redan nu kan man
emellertid vidta direkta utsläppsbegränsande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den s.k. aktionsgruppen mot försurning har lagt fram en
del konkreta förslag på det området. Det gäller t. ex. krav på katalytisk
avgasrening på bensin- och dieseldrivna fordon enligt de s. k. USA 83-kraven.
Det borde enligt mitt förmenande vara möjligt att införa de kraven i Sverige i
enlighet med aktionsgruppens förslag. Det borde också vara möjligt att med
förtur utreda de ännu strängare s. k. Kalifornienkraven, som gäller tunga
dieselfordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är hur som helst min förhoppning att regeringen skall
verka i den riktningen och arbeta för en bred och samtidig internationell
anslutning till USA 83-kraven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu har jordbruksminister Svante Lundkvist här i dag
utlovat ett kraftfullt åtgärdsprogram under detta riksmöte mot just
försurningen, och det finner jag mycket tillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På sikt kommer det dessutom att bli nödvändigt att en allt
större del av transportarbetet med tunga dieselfordon överförs till
järnvägstransporter. Det är f. ö. ett krav som står i god samklang med
tankegångarna i det järnvägspolitiska program som också behandlades på den
socialdemokratiska partikongressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att minska landets totala kväveoxidutsläpp krävs
naturligtvis också en mängd nya tekniska åtgärder vid våra industrier och våra
energiproduceran-de anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Mängder av andra åtgärder kan vidtas för att
begränsa försurningens härjningar. Det är fortsatta åtgärder mot svavlet. Det
är åtgärder i skogs- och jordbruk. Det är kalkning av yt- och grundvatten. Det
är luftkvalitetsövervakning. Det är breda forsknings- och utvecklingsarbeten.
Det är ett helt spektrum av åtgärder som numera kanske kan hänföras till
kategorin konventionella åtgärder och som jag därför lämnar därhän åtminstone i
det här anförandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 71
LENNART BRUN ÄNDER (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag kommer att behandla jordbrukspolitik i
huvudsak och centerpartiets syn på de jordbrukspolitiska frågorna, men jag
tänkte börja med att litet grand kommentera vad vi kunde höra i radion i dag på
morgonen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det
rapporterades från Etiopien att där svälter 7 miljoner människor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Torka och
dåliga skördar har inneburit svält och död. Det kommer rapporter om att
dagligen dör 1 000 människor. Vi vet också att i hela Afrika svälter minst 50
miljoner människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ställde en fråga till utrikesministern om detta
häromdagen och fick också svar. Jag fick ungefär det patentsvar som man får
från företrädare för regeringen och jordbruksnämnden, att vi först och främst
skall lära människorna där nere att odla sin jord på ett riktigt sätt så att de
kan försörja sig själva. Jag tycker att detta betraktelsesätt är något cyniskt,
eftersom de människor som svälter inte har möjligheter att tillgodogöra sig
denna kunskap tillräckligt snabbt. Dessutom är inte heller de klimatiska
förhållandena sädana att man så där enkelt kan säga att vi skall lösa detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu utlovade visserligen utrikesministern att Sverige skall
öka sin hjälp, men i vilken takt, och hur fort?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Representanter för SIDA sade i radion i dag att man
överväger att lämna hjälp. Det hjälper inte särskilt många människor att vi
sitter och överväger denna hjälp. Vi måste gå till handling. Det var detta Ulf
Lönnqvist talade om för en stund sedan, att vi måste ha handlingskraft, och det
måste vi visa på annat sätt än genom uttalanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker att det resonemang som förs i Sverige om att
jordbruksöverskottet skulle vara ett problem är ganska malplacerat i denna
situation. Vi borde se de överskott vi har såsom en tillgång, både nationellt
och internationellt. Vi har ett ansvar gentemot den övriga världen. Vi har bra
förutsättningar att bedriva jordbruk och borde utnyttja dem i så stor
utsträckning som möjligt och skapa förutsättningar för att andra människor i
världen skall få del av denna mat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall inte kommentera livsmedelskommitténs förslag,
eftersom vi ännu inte vet vad kommittén föreslår, när den nu blir färdig- sista
sammanträdet har nu varit utlyst en hel månad. Men jag tänker med utgångspunkt
från rapporter vi har fått från expertgrupperna framlägga en del synpunkter på
hur vi från centerpartiet ser jordbrukspolitiken och anser att den borde
utformas. Sedan får ledamöter i denna kommitté lyssna om de så vill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det sägs att det svenska överskottet är ett
samhällsekonomiskt problem. Jag kan inte dela den uppfattningen. Den produktion
vi får måste anses såsom en tillgång för det svenska folkhushållet och för Sverige
som nation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man säger att det kommer att bli ett bytesbalansöverskott
på 4,5 miljarder. Den svenska livsmedelsexporten är också 4,5 miljarder. Utan
denna export hade vi inte haft överskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om vi hade bantat ned jordbruket i motsvarande grad hade det
medfört en förlust av 30 000 arbetstillfällen. Det har expertgrupperna
redovisat. Detta skulle också vara en mycket stor påkänning på folkhushållet.
Efter vad jag begriper finns inte förutsättningar att skapa arbete åt så många
människor. Den debatt som fördes i kammaren i går visar klart och tydligt att
socialdemokraterna inte klarar att ge jobb åt folk, trots att vi inte har
bantat ned jordbruket. Det blir också en mycket stor kostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från centerpartiets sida anser vi att det är väsentligt
att ha kvar jordbruksproduktion ute i bygderna, eftersom vi anser att det
svenska</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>62</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>landskapet är vackert och bra som det är. Jordbruket är en
nödvändig ingrediens för att kunna vidmakthålla landskapet sådant som vi är
vana att se det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessutom skulle en neddragning komma till stånd i de mest
känsliga delarna av landet om det som expertgrupperna arbetat fram skulle bli
verklighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även regionalpolitiskt skulle konsekvenserna i så fall bli
dystra. Vi hörde i radio häromdagen en forskare som hade farhågor för
utvecklingen framöver när det gäller glesbygden. Då är det viktigt att vi
behåller de arbetstillfällen som är möjliga att skapa. Ett decentraliserat
jordbruk ger de största möjligheterna fill arbetstillfällen ute i regionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är en källa till trivsel och glädje både för dem som
på detta sätt får möjlighet att sysselsätta sig inom jordbruket och för dem som
nu kan komma ut i bygderna för rekreation - en möjlighet som vi inte får
underlåta att bevara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har också haft en expertgrupp som sysslat med frågor
rörande sårbarhet. Vad skulle hända om vi skulle lägga ned det svenska
jordbruket i den takt som en annan expertgrupp har kommit fram till? Såvitt jag
vet var inte sårbarhetsgruppen helt överens, men det visade sig i alla fall att
vi skulle få problem att försörja oss i en avspänningssituafion. Man hade t.o.
m diskuterat möjligheten att inom massa- och träindustrin försöka ta fram
protein för att på den vägen klara oss i ett krisläge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker att de propåer som förts fram här om att vi
skall dra ner det svenska jordbruksöverskottet innebär ett defensivt, för att
inte säga destruktivt, sätt att arbeta på. Från centerpartiets sida kan vi
inte acceptera en sådan linje. Fälldin sade redan i går i debatten att vår
målsättning är att all mark skall odlas. Det gäller för oss att skapa
förutsättningar för att utnyttja marken. En viktig del i detta är att av
svenska jordbruksprodukter framställa etanol. Det har ju framskymtat i debatten
tidigare i fråga om miljöfrågor att det är viktigt att ta bort blyet från
bensinen. Det är viktigt att då hålla oktantalet på bensinen så högt som
möjligt. Där spelar etanol en viktig roll. Vid etanolproduktion skulle man
dessutom få fram ett proteinfoder av mycket hög kvalitet. Det skulle också ge
andra ingredienser, såsom stärkelse och gluten, som vi i dag importerar. Vi
skulle med ganska stor säkerhet kunna använda 200 000 ha av den svenska
åkerjorden till detta ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett annat vikfigt inslag när det gäller att få avsättning
för de svenska produkterna är export. Vi har i dag ingen vana vid export, men
vi borde kunna skaffa oss det. Det kräver då av oss en jordbrukspolitik som
innebär att vi får en så stor jordbruksproduktion att vi verkligen har utrymme
för export i alla situationer. Här har vi från centerpartiet under detta
riksmöte väckt en motion om att man inte skall använda antibiotika i djurfodret
för att på det sättet ge svenska varor en speciell kvalitet som inte andra
nationer kan ställa upp med. Vi skulle alltså få en konkurrensfördel. Det
återstår att se om vår motion kan bifallas. Vi från centerpartiet kommer i
varje fall att arbeta hårt för det.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När vi
framställer etanol får vi mycket proteinfoder. Men vi kan odla annat</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'proteinfoder också inom jordbruket: ärter, bönor o. d.
Därigenom skulle vi kunna använda mindre fiskmjöl. Detta skulle också vara en
kvalitetshöjande faktor, för det har ju under senare tid kommit fram uppgifter
som visar att alltför mycket fiskmjöl i djurfodret inte är bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer tillbaka till vad jag började med, att vi borde
kunna avsätta en större del till u-hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jordbruket är också i en ekonomiskt svår situation, och
situationen har inte blivit bättre av de åtgärder som den socialdemokratiska
regeringen har vidtagit. Antalet konkurser har ökat. Det innebär ett mycket
stort problem för dem som drabbas. Skall vi då genom prispress försöka banta
ner den svenska jordbruksproduktionen, blir problemet ännu mycket större. Vad
vi behöver är bättre priser till jordbrukarna, inte sämre priser. De bättre
priserna skulle säkert inte inverka så mycket på livsmedelspriserna, eftersom
bonden bara får en ganska liten del av det slutliga konsumentpriset. De
ekonomiskt svaga jordbrukarna har fått det klart sämre under den
socialde-niokratiska regeringen genom de avgifter och pålagor som införts
-handelsgödselavgifter, avgift på lån och rådgivning, osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jordbrukspolitiken går också ut på att ge jordbrukarna en
socialt likvärdig standard i förhållande till andra grupper. Från centerpartiet
har vi under det här riksmötet väckt en motion om semester för bönder. Det är
ett system som fungerar i Norge och Finland men som vi inte har kunnat få här i
Sverige. Vi menar att det vore viktigt att samhället och staten toge ett
ekonomiskt ansvar för att lägga en grund för detta och senare i förhandlingar
skapa förutsättningar för en sådan verksamhet. Det avbytarsystem som finns i
dag ger möjlighet till ledighet möjligen en dag i veckan och uppfyller alltså
inte kraven för att kunna ge semesteriedighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I debatten har också skördeskadeskyddet tagits upp. Årets
väder på sina håll i Sverige har visat hur viktigt det är att vi har ett
skördeskadeskydd som fungerar. Socialdemokraterna har förhalat detta ärende,
och det har naturligtvis även tidigare varit svårt att komma fram till ett bra
resultat. Det har emellertid visat sig att deras idéer om att den fond som
finns inte skulle behövas, var felaktiga. Det krävs ganska stora pengar om
skördeskadorna blir omfattande, och det är risk för att de blir det i år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I debatten har också förts en diskussion om
jordförvärvslagen. Jag skulle vilja säga att det är viktigt att
jordförvärvslagen hanteras på ett vettigt sätt. De förändringar vi fick i lagen
genom det jordbrukspolitiska beslutet 1977 och genom förändringen av
jordförvärvslagen 1979 var viktiga ting för att skapa en levande landsbygd. Jag
är nog inte beredd att i alltför stor utsträckning medverka till att ändra på
den igen, men det är viktigt att lantbruksnämnderna i ökad utsträckning tar
hänsyn till speciella problem i bygder och glesbygder där det är nödvändigt att
behålla människor och att behålla arbetstillfällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsfrågan är också viktig. På det området har vi f. n.
framför allt aktualiserat skogsvårdsavgiften och trygghetpaketet. Vi har ännu
inte fått något förslag, men vi har fått besked om att detta skall tas upp i
budgetarbetet. Jag anser att en av de viktigaste frågorna att lösa för</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>63</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>självavverkande skogsägare är just att få till stånd ett
trygghetspaket, eftersom skadefrekvensen i denna grupp är ganska hög.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutningsvis skall jag svara Ulf Lönnqvist beträffande
ändringar i miljöskyddslagen. Centerpartiet har gått emot detta, därför att en
viss grupp i samhället pekas ut såsom skyldig till de miljöproblem som finns i
ett område. Det är inte på något sätt bevisat att det är på det sättet.
Dessutom förhåller det sig så att de människor som är verksamma i dessa
områden, framför allt runt Ringsjön, är klart medvetna om de problem som finns.
De har upprättat en studieplan för att studera sådana frågor, och de är villiga
att vidta åtgärder, men de vill också ha klart för sig h,ela vidden av
problemet och vem som egentligen är skuld till det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu har regeringen föreslagit att man skall få möjlighet
att göra en plan. Möjligheten har skapats genom införandet av
handelsgödselavgiften, men inga personella möjligheter finns att klara den
rådgivning och den kontakt med jordbrukarna vid lantbruksnämnderna som är en
absolut nödvändighet om detta skall gå ihop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Min taletid är slut. Jag vill bara konstatera
att frågorna om jordbruket i Sverige är viktiga. Vi måste ha en vidare syn på
dem än att bara se till att produktion och konsumtion går jämnt upp i Sverige.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>64</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 72
ULF LÖNNQVIST (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Lennart Brunander säger att skälet till att
centern har motionerat om avslag på regeringens proposition, som skulle ge
möjligheter till ingripanden mot miljöförstörelse i bl. a. Ringsjöbygden,
skulle vara att den utpekar en grupp som särskilt skyldig och att detta icke är
bevisat. Propositionen utpekar, Lennart Brunander, ingen grupp som särskilt
skyldig. Propositionen redovisar det som är oomtvistat, nämligen att den
kraftiga överanvändningen av handelsgödselmedel på ett markant sätt bidrar till
att förstöra Ringsjön. Det är för att få möjligheter att ingripa mot detta som
regeringens förslag är framlagt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man borde studera frågorna, säger Lennart Brunander. Nej,
vi vet tillräckligt. Det gäller nu att gå från ord till handling, precis som
Lennart Brunander sade tidigare i dag. Så ställ nu upp, Lennart Brunander, och
gå från ord till handling! Då kan vi samsas. Då blir det också något
meningsfyllt med den hand som Anders Dahlgren sträckte ut när han inbjöd
socialdemokratin till samarbete i miljöfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det andra som det finns anledning att något kommentera är
det lättsinne Lennart Brunander visar när det gäller överskottsproblematiken på
jordbrukets område. Nog måste det väl ändå väcka någon eftertanke också hos
Lennart Brunander när vi har överskott i den storleksordning som vi har i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På spannmålssidan bedömer man att exportförlusterna detta
år .sammantaget kommer att överstiga 900 miljoner. För kött och fläsk är
exportförlusterna över 1 miljard. Dessa pengar skall ändå tas fram. Även om
jordbruket i första vändan får betala förlusterna genom slaktdjursavgifterna
och ett något sänkt pris på spannmål, är det ytterst konsumenten som kommer att
drabbas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är
kring kostnaderna för överskotten, som vi har anledning att föra diskussionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Än allvarligare är kanske att Lennart Brunander och
centern så blundar för dessa problem att man uppenbarligen är beredd att
åstadkomma stora besvärligheter för det svenska jordbruket. I längden orkar
nämligen inte svenska jordbrukare med att betala slaktdjursavgifter av en sådan
storleksordning som krävs för att täcka exportförlusterna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A llmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 73
LENNART BRUNANDER (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Ulf Lönnqvist säger att det gäller att gå från
ord till handling beträffande utsläppen och för att förbättra situationen vid i
första hand Ringsjön. Jag vill göra Ulf Lönnqvist uppmärksam på att det inte
har funnits reningsanordningar särskilt länge för alla de 25 000 hushållen i
området, och fortfarande går kvävet rakt ut. Man renar alltså inte kvävet, som
är det som kanske framför allt upplevs som ett problem, även om också fosforn
är det. Men fosforrening har man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi skall komma ihåg att Ringsjön är en uppdämd sjö, där
det inte finns fri genomströmning, utan de gamla synderna så att säga lever
kvar i det slam som finns på botten. Det är kanske mot detta som vi måste vidta
åtgärder. Men det problemet löser man inte genom en plan som skulle vara
besvärlig för jordbrukarna, utan förmodligen måste det vidtas andra åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag sade i mitt anförande är inte människorna i området
ointresserade av att göra någonting. Tvärtom är de mycket intresserade. Men det
gäller att samhället ställer upp, med rådgivning, med ekonomisk hjälp i den
situation där det behövs och med finansiering av åtgärder som måste vidtas för
att förbättra läget. Det kallar jag handling. Att göra upp en plan för att
samhället skall kunna gå in och straffa människor om de inte gör som samhället
säger är inte särskilt handlingskraftigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den här frågan kommer vi att få diskutera ytterligare,
eftersom den snart återkommer till riksdagen i samband med att propositionen
skall behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande överskottsproblemen säger Ulf Lönnqvist att vi
behandlar dem vårdslöst - eller hur han nu uttryckte det - och att vi inte har
några tankar om hur överskotten skall hanteras. Men jag redovisade en hel del
tankar om hur vi anser att problemen skall lösas. Vi menar att vi inte löser
dem genom att avhända oss möjligheterna att producera, utan genom att på ett
vettigt sätt använda den tillgång som vi anser att denna produktion utgör. Vi
bör använda den tillgången på ett sätt som kan vara positivt både för oss här i
Sverige och för andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårt förslag när det gäller etanoltillverkningen är också
ett exempel på hur vi vill lösa problemen. Birgitta Dahl har ju för en tid
sedan sagt att hon inte kan tänka sig att staten skall medverka genom att man
tar bort skatten, vilket vi anser nödvändigt och också möjligt att genomföra.
Jag tror emellertid att energiministern har börjat att tänka i något annorlunda
banor, och jag hoppas att tankarna på en förändring fortskrider så att vi kan
få ett resultat också på den punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagens protokoll 1984185:17-18</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>65</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 74 ULF LÖNNQVIST (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag vill säga till Lennart Brunander att
propositionen ger möjligheter till ingripanden också när det gäller utsläpp
från hushållen. Det är ingen skillnad gentemot jordbruket i det avseendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förstår inte Lennart Brunander när han börjar ropa på
ekonomiskt stöd från samhällets sida. Vad det handlar om på detta område liksom
på alla andra områden är att de som bidrar till niiljöförstörelsen naturligtvis
skall vara med och betala. Det må sedan gälla en industri, en kommunal
verksamhet eller något annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom lagstiftning ställer samhället kraven och drar upp
gränserna. Sedan har de som bedriver verksamheten att se till att kraven
uppfylls. Det är inte fråga om att straffa någon, utan det är fråga om att
värna om vår gemensamma miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande överskottsproduktionen vill jag säga att det
inte råder några delade uppfattningar mellan mig och Lennart Brunander när det
gäller att söka alternativa möjligheter att använda t. ex, den åkermark som
Lennart Brunander talade om i samband med de exempel han gav. Att söka
alternativa användningsmöjligheter var ju en av de väsentligaste uppgifterna
för livsmedelspolitiska utredningen. Det skall bli intressant att ta del av hur
den löst det problemet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 75 LENNART BRUNANDER (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Ulf Lönnqvist säger att samhället inte skall
gå in med ekonomiskt stöd, utan det är de som smutsar ner som skall betala
skadorna. Det kan naturligtvis vara riktigt ur den synpunkten att man på det
sättet kan förhindra en fortsatt nedsmutsning. Men det finns här en hel del
gamla synder, och man kan inte straffa dem som nu har verksamheter inom området
för dessa. Man kan framför allt inte straffa jordbruket, eftersom det inte är klart
bevisat att jordbruket har den väsentligaste delen av ansvaret i det här
sammanhanget. Att jordbruket släpper ut kväve och att det har ett medansvar är
naturligtvis helt klart. Men vi vet också att nedfallet av kväve från luften i
dag är så stort att det uppstår problem t.o. m. i skogsmarken. Att det blir
problem i en sjö med så stor yta och förhållandevis liten vattenmängd som
Ringsjön är naturligtvis också helt klart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande produktionsöverskotten säger Ulf Lönnqvist att
också han är intresserad av alternativa lösningar. Han säger också att det
skall bli intressant att se vad utredningen kommer fram till, och det kan jag
hålla med om. Enligt Ulf Lönnqvist skulle det därför vara möjligt för oss att
bli överens om hur marken skall utnyttjas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag får väl vara nöjd med detta sä
länge. Jag tar det som Ulf Lönnqvist sagt som ett löfte om att han ställer upp
och gör någonting, så att det blir möjligt att pröva de här alternativen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>66</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 76
BÖRJE STENSSON (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Genom riksdagsbeslutet den 7 februari 1984
fastställdes det övergripande målet för svensk livsmedelspolitik. Huvudmålet
för en samlad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>livsmedelspolitik,
och därmed också för jordbrukspolitiken, skall vara att trygga vårt lands
livsmedelsförsörjning såväl i fredstid som under avspärrning och krig. Detta
kan ske genom en långsiktig och planerad hushållning med de naturresurser som
utnyttjas i jordbruket. Samtidigt måste detta utnyttjande ske med hänsyn tagen
till naturmiljön. Under det här huvudmålet bör gälla, att konsumenterna får
tillgång till livsmedel av god kvalitet till rimliga priser och att
jordbrukarna får en med andra jämförbara grupper likvärdig standard. Genom
särskilda förhandlingar skall detta mål uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det jordbrukspolitiska beslutet av 1977 fick
inkomstmålet en mera framskjuten plats och konsumentintres.set försköts i
konsekvens därmed till en andrahandsplats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta förhållande gjordes så småningom till en av de stora
stridsfrågorna i den jordbrukspolitiska debatten. I ett tidigt skede hävdade vi
folkpartister att denna olikformighet gagnade varken producenter eller
konsumenter. Likställighet av producentintresset och konsumentintresset kan
motverka olyckliga låsningar i debatten, och vid förhandlingsbordet är det av
värde att ha undanröjt konstruerade motsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jordbruket är en sedan lång tid tillbaka hårt reglerad
näring i vårt land. Motsvarande förhållande råder i praktiskt taget alla
länder. Det innebär att nästan all livsmedelsproduktion och -konsumtion sker
inom ramen för nationellt avgränsade system. Flertalet länder stöder sin
jordbruksproduktion med hjälp av gränsskydd och olika slag av subventioner.
Detta gäller samtliga OECD-länder, inkl. Förenta staterna och Japan. Så är
också förhållandena i vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Just det förhållandet att det är fråga om en starkt
reglerad näring gör att det är av stor betydelse att jordbrukspolitikens mål
och riktlinjer har en bred politisk förankring. Finns denna grundläggande
förutsättning kan jord- och skogsbrukspolitiken få en nödvändig konsekvens och
stabilitet. Resursutnyttjandet i jord- och skogsbruk måste ses i ett mycket
långt perspektiv. Onekligen bär regering och riksdag ansvaret för att jord- och
skogsbruket utvecklas som en omistlig resurs. Folkpartiets principiella
inställning är i vart fall den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommer vår jordbruksmark att räcka i framtiden? Om åkrarna
fortsätter att avkasta alltmer torde vi inte behöva ha mer än två tredjedelar
av dagens åkerareal omkring år 2000. Men vi kan också behöva betydligt större
areal vid sekelskiftet, kanske fyra miljoner hektar mot dagens knappt tre
miljoner, säger statens planverk i en rapport. Vi måste ha en stor buffert mot
miljöförstöring, mot gödsel- och kemikalieförbud och mot avspärrningar.
Planverket bryr sig om åkerarealen, eftersom detta verk är satt att övervaka
hushållningen med mark och vatten inom ramen för den fortsatta fysiska
riksplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns en målkonflikt när det gäller jordbrukets
framtida inriktning, anser planverket i rapporten. Tänker man på låga
konsumentpriser och en ökad intensitet i det konventionella jordbruket med
ökade hektarskördar, kan säkert åkerarealen minskas, men miljöpolifiska,
beredskapsmässiga och resurspolitiska skäl talar i stället för en stor åkerareal.
Försurning, förgiftning</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den. 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk de-ban</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bl</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och sänkta
humushalter minskar markens avkastningsförmåga. I ett sådant läge krävs större
areal, om det skall gå att producera lika mycket. På samma sätt verkar
eventuella förbud eller inskränkningar mot kemiekalie- och
handelsgödselanvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett totalförbud mot handelsgödsel kräver, enligt
planverket, en ökning till fem miljoner hektar åker. Vill vi vidare ersätta
importerat kraftfoder med inhemskt kraftfoder krävs ytterligare åkerareal.
Osäkerheten inför framtiden gör att vi måste ha en ganska stor buffertareal.
Det är farligt att låsa sig vid en kraftigt minskad areal, även om vi nu klarar
vår självförsörjning och därtill ibland har svårplacerade överskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om vi använder den åker vi inte behöver till mat för t.
ex. energigrödeod-ling eller för att framställa etanol, blir det mindre problem
om man vid behov åter skulle vilja använda åkern för odling av livsmedel. Men
det går inte lika lätt om vi planterar skog eller om vi bygger vägar, hus och
flygplatser på den åker som vi inte behöver till mat. Man kan dra slutsatsen av
planverkets rapport att det är angeläget att man är restriktiv när det gäller
bebyggelse av jordbruksmark. Mellan åren 1960 och 1975 slukade tätorterna i
vårt sydligaste landskap ca 6 200 hektar högklassig åkerjord per år. Under
senare år har den siffran sjunkit till ca 2 000 hektar per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det här sammanhanget får vi inte glömma bort vårt
globala ansvar för livsmedelsförsörjningen, i förhållande till den pågående
gigantiska jordförstöringen på vår planet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som tidigare nämnts lyssnade även jag i dag på morgonen
till radions nyhetssändning. Vi fick då ytterligare en bekräftelse på den
obeskrivliga nöd som råder bland befolkningen i Etiopien. 1 000 människor dör
svältdöden varje dag. Under 1985 kommer över 1 miljon människor att dö svältdöden,
om inte åtgärder vidtas i syfte att ge fred och mat i området. Vårt lands
regering måste göra mer för att söka lindra nöden när det gäller den här
pågående katastrofen. Kyrkornas och även andra frivilliga organisationers
räddningsinsatser måste underlättas. I morgonens nyheter meddelades t. ex. att
Storbritanniens regering beslutat sända 26 000 ton vete till det drabbade
området. Krigstillstånd gör det svårt att få fram hjälpen. Men det får inte
utgöra ett skäl för att avstå från försök att få fram det katastrofbistånd vi
kan och bör ge. Från folkpartiets sida är engagemanget stort i denna och
liknande frågor. Vi torde få stöd från socialdemokraternas sida för
enprocentsmålet när det gäller biståndet till de fattiga folken - även om det
varit tveksamt tidigare hur det skulle bli med den saken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här förhållandet ger oss en tankeställare. Samtidigt
med det som sker i Etiopien och andra svältområden framställs överskotten på
svenska jordbruksprodukter som ett stort samhällsproblem. Det är t.o.m. så,
att utövarna av jordbruksyrket ibland tycker sig vara stämplade för att hålla
på med något slags besvärande, miljöstörande verksamhet. Samtidigt, anser jag,
undervärderas de samhällsekonomiska fördelar och framtida goda förutsättningar
som det svenska jordbruket representerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För några veckor sedan träffade jag här i riksdagen en
amerikansk kongressledamot som arbetar med jordbruksfrågor. Han var i Sverige
för att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>studera svenskt jordbruk och det regleringssystem som vi
har här. Han menade att vårt system, i jämförelse med den organisation och det
subvenfioneringssystein som finns i USA, var förhållandevis bra. Det hindrar
inte att vissa förbättringar kan ske. Det är möjligt att det så småningom kan
bli resultatet av den livsmedelspolitska kommitténs arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan inte komma ifrån att det nuvarande
regeringspartiet alltför länge ensidigt förespråkat ett teknokratiskt jordbruk
med orimlig rationaliserings-takt. Större brukningsenheter har pressats fram.
Småbruk har slagits ut. Det är först under de icke-socialistiska regeringsåren
från 1976 som Sveriges lantbruksuniversitet verkligen har satsat på
forskningsprojekt i åkermarkens ekologi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidigare forskning hade som målsättning att öka
hektarskördarna med hjälp av produktionsmedel. Forskningen kring alternativa
odlingsformer är ännu i sin linda. Samarbetsgruppen för alternativ odling, som
inom sina led rymmer biodynamiska odlare och andra odlare med varierande
alternativa odlingar, söker nu samla intresserade till utbyte av kunskap och
erfarenheter med forskare på Lantbruksuniversitetet. Ett forskningsprogram
finns nu. Bl. a. skall gårdar som odlas konventionellt jämföras med gårdar som
sedan lång tid brukas alternativt. Den undersökningen skall ge en bild av de
skillnader som nya brukningsmetoder innebär för både jord och gröda. För
forskningen om alternativen är kontakten med odlarna oumbärlig. I dag är det
hos odlarna som kunskaperna och erfarenheterna finns samlade. Folkpartiet
stöder sådan verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpartiet har i program, i riksdagsmotioner och i
regeringsarbetet sett det som utomordentligt viktigt att det i vårt land
bedrivs ett miljövänligt och resursbevarande jordbruk. Detsamma gäller det
svenska skogsbruket. För dem som har sin yrkesutövning inom jord- och
skogsbruket är det av väsentlig betydelse att det kommande jordbruksbeslutet
ger dessa personer en ökad trygghet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 77
RALF LINDSTRÖM (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag skall i mitt anförande ta upp den något
ihfekterade frågan om havsfiskelaboratoriets lokalisering, utan att därvid ta
upp de direkt regionalpolitiska aspekterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Orsaken till att jag begärt ordet är att det har blivit
mer och mer klart att samtliga instanser som lämnat remissvar på
departementsskrivelsen DsJo 1984:7 har haft ett i väsentliga stycken felaktigt
underlag som grund. Detta gäller främst för lokaliseringsfrågan viktiga fakta.
Jag hoppas att regeringen tar hänsyn till dessa felaktigheter när man läser
remissyttrandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I denna departementsskrivelse sägs bl. a.: "Det
svenska skaldjursfisket bedrivs uteslutande i Kattegatt och Skagerack och utgör
värdemässigt drygt en tredjedel av det totala svenska fisket." Det behövs
ingen utredning för att visa att den uppgiften är helt felaktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare säger utredningen som lämnat denna
departementsskrivelse att 60 % av den svenska sillen och torsken fångas i
Östersjön och 40 % i Västerhavet. Även denna uppgift är helt missvisande.
Enligt en ledare i</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17 .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tidningen Yrkesfiskaren, signerad av den ärade ledamoten
av denna kammare, tillika ordföranden i Sveriges fiskares riksförbund, Jens
Eriksson, utgör ca 30 % av det totala konsumtionsfisket fångster i Västerhavet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt en mycket noggrann och vederhäftig utredning som
Karlskrona kommun slutfört för ett par veckor sedan, är relationerna i stället
20-80, dvs. 20 % av torsken och sillen fångas i Västerhavet och 80 % i
Östersjön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan inte ta gift på att dessa uppgifter är helt
oantastbara, men jag är övertygad om att de senaste uppgifterna är de
riktigaste som man kan komma fram till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man har från västkusthåll i debatter påstått att
sillfångsterna börjar bli större i Västerhavet och att en förskjutning av
sillfångsten snart kommer, till Västerhavets förmån.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Verkligheten
är helt visst en annan:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige kommer aldrig mer att få sina fiskevatten
utvidgade i väster. Det tror jag att vi alla är förvissade om. Däremot är en
ytterligare utvidgning i öster mycket trolig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>All internationell rättskänsla säger att den s. k. vita
zonen öster om Gotland egentligen tillhör den svenska fiskezonen, och vi
förväntar oss alla en snar lösning av gränsfrågan här. Alla tänkbara lösningar
av den frågan torde innebära en ganska stor utvidgning för det svenska
nyttofisket. Det är alltså troligt att nyttofisket kommer att förskjutas ännu
mer i riktning mot österhaven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt instruktionerna och intentionerna vid inrättandet
av havsfiskelaboratoriet är laboratoriets huvudsakliga uppgift att serva och
stödja den svenska fiskenäringen. Därför är det naturligt att ett sådant
laboratorium skall vara beläget i anslutning till Östersjön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man har också frän västkusthåll hävdat att det i
Västerhavet finns många andra fiskarter som havsfiskelaboratoriet måste forska
om. Det är riktigt att det i det saltare vattnet i Västerhavet finns många fler
fiskarter än i österhaven. Men det är också riktigt att påstå att ingen av de
speciella västkustarter som fiskas på svenskt fiskevatten har någon väsentlig
betydelse för det svenska hushållet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En stor del av denna fångst fiskas i andra länders
fiskevatten, med stöd av den kvottilldelning man fått i utbyte mot kvoter som
EG-fiskare fått i Östersjön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grund av den uppenbara överfiskning som svenska fiskare
påstås ha utfört i Västerhavet under de senaste åren kommer det att bli
ytterligt svårt -kanske omöjligt - att få större kvottilldelning i Västerhavet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är den påstådda överfiskningen en realitet - och svenska
fiskare har ännu inte kunnat bevisa motsatsen - kan det betyda att även
Karlskronas utredning är oförtjänt förmånlig för västkustfisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De stora fiskerättsländerna i Skagerrak, Kattegatt och
Nordsjön, Norge och Danmark, har klara skyldigheter att forska om fisket i
dessa hav. Det är skyldigheter som dessa länder fullgör- förmodligen - till
fullo. Den forskning som Sverige behöver utföra i västerhaven kan med fördel
överlåtas till andra institutioner som finns på västkusten. Till den kategorin
forskning kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hätiföras
den historiskt intressanta forskningen i Gullmarsfjorden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt statistik införd i den nyligen avlämnade
utredningen Bättre yrkesfiske, fångades exempelvis 1983 1 900 ton kolja, 1 200
ton räkor och 165 ton långa vid västkusten. Dessa siffror skall sättas i
relation till 166 000 ton fångad sill och 61 000 ton torsk i alla svenska
fiskevatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs-Posten, som helhjärtat har satsat på att
havsfiskelaboratoriet skall ligga kvar i Lysekil, hade den 13 oktober i år en
artikel i tidningen där man refererade en stor uppvaktning som från
västkusthåll har gjorts hos jordbruksministern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I artikeln refererades också på ett sakligt och riktigt
sätt den sammanställning av fakta i havsfiskelaboratoriefrågan som Karlskrona
kommun nyligen gjort. Artikelförfattaren har tydligen blivit övertygad om
äktheten i denna sammanställning. Han kommenterade inte siffermaterialet och
sakupplysningarna med ett enda ord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör i detta sammanhang också anföras att det udda
fisket efter gädda, abborre, ål och lax på östsidan förmodligen är ekonomiskt
lika betydelsefullt för folkhushållningen som det udda fisket i västerhaven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis, fru talman! 80 % - förmodligen mer - av
svensk matfisk fångas i österhaven. 90 % av svenskt havsfiskevatten ligger i
österhaven. Den framtida utvecklingen kommer säkerligen att förskjuta
tyngdpunkten ännu mer mot det hållet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige har en klar skyldighet att forska i de stora
vattenområdena i österhaven. Någon sådan klar skyldighet torde inte föreligga
för våra vatten i västerhaven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För svenskt nyttofiskes och svensk fiskeindustris framtid
torde det vara oundvikligt att förlägga havsfiskelaboratoriet i anslutning till
österhaven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det svenska fiskets framtid står och faller med
fiskemöjligheterna i Östersjön.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 78
GÖTE JONSSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! "Det bidde en tumme." Egentligen är
det en saga som slutar på detta sätt. Men i dagens politiska situation är det
ingen saga, utan en krass verklighet för många barnfamiljer. Den som drar denna
slutsats är Anna-Lisa Hellsten i tidskriften Dina Pengar, där hon klart har
redovisat hur effekten blir för barnfamiljerna med anledning av den största
barnbidragshöjningen i modern tid, enligt de pressmeddelanden som har gått ut
från socialdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När vi satt i förhandlingar om familjepolitiken i våras
var vi från moderaterna klart medvetna om att om vi inte kunde få till stånd en
systemförändring då det gäller familjepolitiken skulle vi hamna i den här
"tumsituationen" där svenska barnfamiljer nu sitter fast. Kontentan
av detta blir att man inte kan lösa barnfamiljernas ekonomiska problem genom
att bygga vidare på ett felaktigt system som utgår från det socialistiska
tänkandet att man skall höja skatter och bidrag och på så vis skapa ökad
rundgång i svensk ekonomi. Sammantaget är det, enligt samma artikel, ca 85 % av
barnfamiljerna som inte får fullt utbyte av denna den största barnbidragshöj-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></i></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningen i modern tid. Att man sedan fill detta kan lägga
bostadsbidragsökningen löser i sig inte problemet när det gäller det felaktiga
system som socialdemokraterna använder sig av för att förbättra barnfamiljernas
situa-fion. Det går inte att fortsätta att öka rundgången med ökade skatter och
bidrag som i sig ger en mycket liten positiv nettoeffekt för barnfamiljerna och
som totalt sett tvärtom blir negativ för väldigt många av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi måste i stället, precis som vi från moderaterna under
flera år påpekat, gå in och angripa de verkliga problemen i familjepolitiken.
Vi måste utgå från de skatteproblem som finns i Sverige, med det felaktiga
skattesystem vi har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När man beräknar nettoeffekten för barnfamiljerna, av
barnbidragsökningarna och finansieringen av dessa har man inte utgått från de
nya skatter som aviserades för ett par dagar sedan. Om vi lägger till
skatteökningarna på mellan 1 000 kr. och 1 500 kr. för de flesta barnfamiljer
som man beslutat om eller som man kommer att besluta om i riksdagen enligt den
socialistiska majoritetens avisering, kommer återigen barnfamiljerna att få en
klart försämrad standard, trots löftena om en mycket väsentlig förbättring
genom de kraftigaste barnbidragshöjningarna i modern tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Vi kan helt enkelt inte fortsätta på det här
sättet. Vi måste i stället gå in och angripa problemen där de verkligen finns.
Vi måste utgå ifrån familjerna och familjernas situation. Vi måste behandla
våra barnfamiljer såsom varande kompetenta att själva besluta om sin tillvaro.
Vi måste bygga upp sociala trygghetssystem utifrån målet om valfrihet för de
enskilda familjerna, där man tar hänsyn till vad föräldrarna själva vill när
det gäller frågan om hemarbete eller förvärvsarbete och när det gäller frågan
om på vilket sätt man skall lösa barnomsorgen. Om vi skall klara detta måste vi
vidta reella förändringar när det gäller bl. a. skattepolitiken. Vi har från
moderat sida redovisat ett bra förslag som ger barnfamiljerna skatt efter
bärkraft. Det är märkligt att man från socialdemokratiskt håll inte är beredd
att gå in och diskutera frågan på den nivån, i stället för att fortsätta på en
gammal, omöjlig väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har sagt att vi vill ha en vårdnadsersättning, för att
på så vis skapa litet grand rättvisa mellan de familjer som löser
barnomsorgsfrågan själva och de familjer som får ta del av den kommunala
barnomsorgen. Vi vill ha avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader, för att
också öka rättvisan utifrån synen på självbestämmanderätten när det gäller
barnomsorgen som sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valfrihet och respekt för familjen, som bäst vet hur man
skall ta hand om sina barn, måste på nytt bli vägledande inom svensk
familjepolitik. Vi måste arbeta för att komma ur det socialistiska
familjepolitiska mönstret. Vi vet och vi har sett att det får katastrofala
konsekvenser för många av våra barnfamiljer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men valfriheten gäller ju inte enbart barnomsorgen, arbete
i eller utanför hemmet samt synen på skatteavdrag och på principen skatt efter
bärkraft, utan valfriheten för familjerna måste ju sträcka sig längre. Vi måste
också få en ökad valfrihet i vården, t. ex. sjukvården. Hur är det med
barnfamiljernas valfrihet på den punkten i dag?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om vi nu analyserar konsekvenserna
av det beslut riksdagen fattade med anledning av Dagmarförslaget, ser vi att
det verkligen åren lustiger dans som pågår i de olika landsfingen. För våra
läkare och framför allt för våra patienter är dansen sannerligen inte lustig,
utan snarare tvärtom. Vi har här på nytt fångats i ett mycket knepigt politiskt
system, där politikerna i princip blir ställföreträdande patienter; politikerna
skall gå in och bestämma om vården, dess inriktning osv. Detta är orimligt.
Från moderat sida varnade vi för detta beslut - vi motarbetade det så mycket vi
kunde. När vi nu ser konsekvenserna av beslutet kan vi säga att det egentligen
blev värre än vad vi befarade. Dagmar har i princip blivit ett vapen i
socialismens händer på vårdområdet i Sverige. Det intressanta är att t.o.m.
sjukvårdsministern anser att man i vissa landsting går för långt när det gäller
att använda den möjlighet som riksdagens majoritet gett landstingen på detta
område. Så har det tydligen varit i bl. a. Göteborg. Det är principen som är
felaktig, framför allt principen om vem som skall disponera
försäkringspengarna. Enligt vår uppfattning är det den försäkrade själv som
skall disponera över pengarna. Enligt beslutet blev det politikerna som
disponerar över pengarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om vi granskar den huvudrekommendation som
Landstingsförbundet skickat till landstingen, finner vi att det är en ganska
skrämmande läsning. Det sägs att man i sig skall kunna tillstyrka
deltidsverksamma läkare, om det är lämpligt att man träffar sådana här avtal.
Vem avgör då om det är lämpligt? Jo, det gör givetvis landstingspolitikerna.
Det är dessa som avgör om det är lämpligt - det är inte patienterna eller de
som bedriver sjukvården. Det sägs att man skall tidsbegränsa tillstyrkan, om
behov finns av anpassningsåtgärder under en övergångstid. Återigen: Det är
landstingspolitikerna som bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingen tillstyrkan för läkare med begränsad verksamhet
och/eller hög ålder, sägs det vidare. Här kommer återigen en
begränsningsklausul in i bilden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan faktor som är viktig att påpeka i detta
sammanhang är att entreprenadavtalen i första hand skall tecknas med juridiska
personer. Fysiska personer - enskilda läkare - skall enbart i undantagsfall
kunna få ett avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad visar detta? Jo, det visar helt enkelt att de enskilda
läkarna inte bara är i händerna på landstingen, utan de hamnar också i händerna
på någon form av organisation, som skall föra deras talan i förhandlingar med
landstinget. Vederbörande läkare är alltså uppknuten två gånger, om man följer
denna rekommendation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare heter det att vårdavtal med enskilda läkare skall
kunna träffas i vissa fall, om lokala förhållanden motiverar sådana här
vårdavtal. Man vill begränsa tiden till mellan två och fem timmar per vecka,
osv. Således: Riksdagsmajoriteten har gett landsfingspolitikerna långtgående
befogenheter när det gäller att bedriva politiken på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de läkare som byggt upp en fritidspraktik är det många
som i dagarna får ett brev från försäkringskassan, där det helt sonika meddelas
att det avtal de tidigare haft med försäkringskassan inte längre gäller. Om
läkarna anser att de blivit felaktigt behandlade kan de anföra synpunkter inom
14 dagar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De fritidspraktiserande läkare som har byggt upp en
organisation för sin fritidspraktik, hyrt lokaler, skaffat material och
utrustning, och - framför allt - som har en grupp patienter att vårda, får helt
plötsligt bara en uppsägning från försäkringskassan innebärande att de fr. o. m.
årsskiftet inte längre fillhör trygghetssystemet. I och med detta är det inte
bara läkaren som hamnar utanför trygghetssystemet utan givetvis i första hand
de patienter som denne läkare har att betjäna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur agerar landstingen? Låt oss först se hur man handlägger
frågorna i Stockholm. Om man utgår från 1983 års siffror finner man att ungefär
30 milj. kr. gick till fritidspraktiserande läkare. Ungefär 200 000 besök per
år gjordes hos fritidspraktiserande läkare. Nu vill landstingets majoritet
skära ner denna besöksvolym med 40 %, dvs. 80 000 besök. Vad innebär detta? Jo,
den majoritet i Stockholms läns landsting som handlägger sjukvårdsfrågor anser
att 80 000 av de 200 000 besöken har varit onödiga, att inan i Stockholm har
sprungit till läkare av okynne. Om det inte är så majoriteten menar, så måste
landstingets egen sjukvårdskapacitet ökas i motsvarande grad, och det är just
vad man är i färd med att göra. Man skall förstärka sina egna läkarresurser med
10 milj. kr. enligt de resonemang som nu pågår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Vad blir följden av detta? Jo, följden blir
givetvis att utöver de läkare, som f. n. är sysselsatta på heltid hos
landstinget och dessutom har en fritidspraktik, måste landstinget anställa nya
läkare. Och varifrån skall dessa nya läkare tas? Jo, de måste tas utifrån
landet. Således blir följden att Dagmaröverenskommelsen får en effekt rakt
motsatt den som majoriteten i denna kammare förutsåg. I stället för att få
läkare att flytta från de tättbefolkade områdena till glesbefolkade områden
blir det precis tvärtom. Om man förbjuder fritidspraktik måste man täcka
läkarbehovet i centralorterna genom att dra läkare från andra orter till de
tättbefolkade områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förhållandet är likadant i Göteborgsområdet. Där säger den
socialistiska majoriteten att man skall tillgripa dispenserna-jag vill kalla
det så-med stor restriktivitet, och man skall i princip inte teckna några
vårdavtal med fritidspraktiserande läkare. I Göteborg har man haft 130 000
besök hos fritidspraktiserande läkare. Effekten där blir densamma som i
Stockholm: i stället för att patienterna går till fritidspraktiserande läkare
måste man inom den offentliga vården anställa nya läkare och på så vis dra
läkare från andra orter, där de hade behövts bättre. Jag skulle kunna räkna upp
ytterligare exempel där effekten blir densamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan fråga som jag skulle ha ställt till statsrådet
Sigurdsen om hon hade varit här gäller studenthälsovården. Läkarna inom
studenthälsovården har f. n. samma förutsättningar som andra läkare att få
ersättning via försäkringskassan. Fr. o.m. halvårsskiftet 1985 skall
studentläkarna få ersättning via direkta statsbidrag. Men vad händer under
mellantiden, mellan den 1 januari och den 1 juli 1985? Det är också oklart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag har med dessa exempel velat påvisa att det
beslut som riksdagen fattade beträffande huvudmannaskapet för sjukvården och
Dagmaröverenskommelsen var djupt olyckliga. Jag hoppas att överenskommelsen
får en mycket kort tillämpningstid i Sverige och att kammaren är beredd att
ompröva beslutet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 79 INGVAR JOHNSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! På grund av en rad djupt tragiska händelser
har frågor kring barnens säkerhet och miljö aktualiserats. Barn har skadats
svårt och dödats som en följd av bristande säkerhet i miljöer där barn vistats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bara några exempel. Jag tänker på fotbollsmål, som vält
och givit barn skador med dödlig utgång. Jag tänker på en olycka, där flera
barn dödades i en oskyddad grustäkt. Det har kommit larmrapporter om skador som
drabbar barnen på skolgårdarna, skador som är värre än vi vetat tidigare. Det
finns exempel på olyckor som skett, därför att lekutrustning såsom
vatten-rutschbanor brister i säkerhet. Barn skadas och dödas i trafiken, därför
att bälteskuddar och säkerhetsbälten i baksätet inte använts. Olyckor som
drabbar barn är helt enkelt mycket vanliga, även om de allvarligaste har
minskat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom barnmiljörådet, som ju bl. a. har fill uppgift att
verka för "en ökad säkerhet för barn och ungdom", har vi därför haft
anledning att skärpa tonen för att få fill stånd åtgärder som kan få olyckorna
att bli färre. Nu måste alla ställa upp i arbetet för att medverka till säkrare
barnmiljöer. Här har föräldrar, folkrörelser och kommuner ett ansvar liksom
regering, riksdag och statliga myndigheter. Fritidsförvaltningar och föreningar
har ett ansvar för att se till att fotbollsmål sätts fast framöver, så att vi
slipper fler olyckor. Vi har ansvar för att se till att grustäkter inte i
fortsättningen är dödsfällor genom att omgärda grustäkter på samma sätt som
exempelvis byggarbetsplatser. Här krävs det sannolikt lagändring för att
bättre skydda barnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi får inte heller vara tillfreds med att skadorna på barn
som vistas på skolgårdar är så omfattande. Det har dessutom överraskande nog
visat sig att många av dessa olyckor har sociala orsaker, dvs. skadorna orsakas
i många fall av elever. Jag tror att flera meningsfyllda aktiviteter på
rasterna och kanske en ökad tillsyn borde kunna minska antalet olyckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nya utrustningar för barns lek såsom exempelvis
vattenrutschbanor kan sfimulera och göra leken roligare, och det är bara bra.
Men det kan inte vara rimligt att lekredskap har sådana säkerhetsbrister att
barnen kan få allvarliga skador. Därför har vi från barnmiljörådet hävdat att
det måste fastställas regler för hur dessa vattenrutschbanor skall vara
utformade så att skaderisken kan minimeras. Jag utgår ifrån att regeringens
skrivelse i denna fråga till ordningsstadgekommittén skall leda till en snabb
lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om alla använder bilbälte även i baksätet, kan många liv
räddas och svåra skador undvikas. Det gäller naturligtvis alla, men bilbälte i
baksätet är i hög grad en barnsäkerhetsfråga, därför att de flesta barn åker i
baksätet. Jag ser därför inga skäl mot att snabbt införa skyldighet att använda
bältena i baksätet. Det är ju en uppfattning som delas av många, exempelvis en
del motororganisafioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det här var bara några exempel på vad som bör
göras för att öka barnens säkerhet. Detta säkerhetsarbete kommer att
underlättas av att vi förväntar oss en bättre registrering av barnolyckorna. I
dag finns ingen fullständig registrering. Men riksdagen uttalade sig i fjol för
att bygga upp en sådan. Därefter har en utredning presenterat förslag, som jag
förväntar mig</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>75</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skall
genomföras. Det är också viktigt att arbetet med säkerhetsfrågorna inte
försummas bara därför att stat och kommun har mycket arbete med andra viktiga
frågor såsom utbyggnaden av barnomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De flesta av farorna för barnens säkerhet kan säkert
undanröjas genom insatser av föräldrarna i hemmet och genom att olika kommunala
organ i samarbete med barn, deras föräldrar och folkrörelser tar itu med
problemen. Det kan vara frågor om hur trafiken skall regleras för att skapa
säkra vägar till dagis och skola. Det kan vara frågor som, vilket jag tidigare
berört, att se till att lokaler och områden där barn vistas görs säkrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men i en del fall kräver säkerhetsarbetet att lagar och
regler ses över, och när det behövs får vi inte tveka om att skärpa
bestämmelserna. Det får inte bli så, att rädslan för nya regler och den kärva
ekonomin i stat och kommun bromsar upp säkerhetsarbetet. Vi får inte lyssna för
mycket på vare sig dem som säger att vi inte har råd med barnens säkerhet eller
på dem som ser allvarliga ingrepp i folkets frihet i varje försök som ökar
säkerheten för barnen. Utöver att olyckorna leder till mycket lidande för barn
och deras anhöriga som drabbas, är kostnaderna för samhället mycket stora.
Därför lönar sig säkerhetsarbetet både utifrån mänskliga och ekonomiska utgångspunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om olyckorna är för många i dag, har antalet
dödsolyckor halverats sedan 1970-talets början. Till stor del har denna
förbättring kunnat ske därför att vi inte tvekat att skärpa lagar närdet varit
nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag har med detta velat fästa uppmärksamheten
på en mycket allvarlig och viktig fråga, och jag hoppas att alla berörda är
beredda att ge arbetet för att minska olyckorna bland barnen hög prioritet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>76</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 80
ULLA TILLÄNDER (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Barnfamiljerna kommer i strykklass när
socialdemokraterna regerar. Det räcker med att göra en hastig tillbackablick på
det senaste året för att få det påståendet bekräftat. Av alla de skatter som
socialdemokraterna har höjt, sin vana trogen, har i synnerhet barnfamiljerna
drabbats. Likadant är det med de nya förslagen till skattehöjningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill inte antyda att den socialdemokratiska politiken
medvetet är dikterad av ovilja mot barnfamiljerna, även om det skulle kunna se
så ut. Snarare är det nog fråga om oförmåga. Men ibland är också den
förklaringen svår att smälta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett exempel är den fördröjda barnbidragshöjningen.
Otvetydiga siffror avslöjade att just barnfamiljerna som en ekonomiskt sårbar
grupp i samhället fick det avsevärt mycket svårare under den socialdemokratiska
skattehöjningspolitiken. En intensiv debatt flammade upp. Det fanns alla skäl
för regeringen att äntligen göra något men något initiativ togs inte. Vi i
centern yrkade på att barnbidragshöjningen skulle kommit redan i juli, och för
det borde det ha funnits en betryggande majoritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nej, regeringens brist på riktig känsla för
barnfamiljernas behov beror nog inte på bristande insikt om hur denna grupp har
det. Det är nog i stället så att regeringens skicklighet är underordnad andra
syften än att i första hand</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förbättra
för barnfamiljerna. Först vid årsskiftet kommer ju den barnbidragshöjning som
undanhållits dem som för länge sedan har varit berättigade till den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man anar mönstret. Taktiskt vill socialdemokraterna lägga
barnbidragshöjningen vid ingången till valåret. Den socialdemokratiska
regeringens taktiska skicklighet verkar till förmån inte främst för
barnfamiljerna utan för det egna taktikspelet. Frågan är bara om regeringen
inte är en smula för smart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Spåren av ett så cyniskt spel förskräcker och avskräcker.
Men framför allt är det tomrummet efter en helhjärtad familjepolitik som känns
påtagligt. Att tomrummet efter en sådan politik får sina avläsbara konsekvenser
börjar bli allt tydligare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. Så som
världen ser ut i dag behöver barnen, det uppväxande släktet, stöd och
stabilitet i den lilla värld som är deras och där de formas. Det måste vara en
fantastisk brist på sinne för proportioner, när man tänker på vad regeringen i
all välmening lägger ut på AMS-bidrag för att få ner arbetslösheten, som är
ett samhälleligt ont, och jämför det med vad den är villig att satsa på en lika
vital faktor i samhället, nämligen på familjen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som det nu är utsätts barnfamiljer för påfrestningar av
olika slag, inte minst de slitningar som bekymmer med ekonomin kan åsamka
människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Och det får följdverkningar på många olika områden. Det är
inte lätt för människor som inte får ekonomin att gå ihop att vara harmoniska
och glada. Det är ett grundskott mot familjens stabilitet. Till det kommer den
bristande förståelsen för problemen. Vad hjälper det sedan om regeringen påstår
sig förstå men ingenting gör?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Insåg man värdet för barnen av vad trygghet och stabilitet
i hemmet innebär så skulle helt andra resurser ställas till barnfamiljernas
förfogande. Tyvärr tycks den förståelsen helt saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man talar om barnomsorg och satsar mycket pengar på den,
men bortsett från att den är orättvist fördelad och ensidigt spenderad och
skevt regionalt och socialt planerad, så menar man med barnomsorg enbart den som
sker på institutioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om inte familjen får fungera som den skall och som den
trygghetsskapande barnomsorg familjen skall vara så kommer all annan barnomsorg
att förfela sitt syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För grundtryggheten måste ju ändå komma från trygga
föräldrar som också av samhället får bekräftelse på värdet av sitt
föräldraskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den första naturvuxna och självklara försvarslinjen mot
drogkultur och vilsenhet och allt det som kan riva ner och förstöra också unga
människor och spoliera en stor del av deras unga liv, den försvarslinjen går i
familjen. All erfarenhet talar för det, och det är dags att dra de politiska
konsekvenserna av det. Ett uteblivet stöd, såväl ekonomiskt, psykologiskt och
socialt, till föräldrar i deras föräldraroll, det innebär att man river ner denna
försvarslinje.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi måste ge föräldrarna kurage att vara föräldrar. De är
de bästa experterna på sina egna barn. Det är inte bara yrkesrollen och
karriären som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>78</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall omhuldas, utan det är också föräldrarollen som man
borde få tillfälle att spela väl, och där är samhället skyldigt att ställa upp
så att människor i alla grupper, inte bara välsituerade, får möjlighet att
under några år uppleva tillfredsställelsen att helhjärtat på deltid eller
heltid vara föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här kostar och det finns ingen kalkyl över vad det ger
igen, men jag tror att de flesta känner på sig att det är en god affär för
samhället i det långa loppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under debatten har den ensidiga satsningen på den
offentliga sektorn med rätta ifrågasatts. Man har kommit bort från tanken att
samhället och institutionerna skall allt bestyra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men alltjämt är det så att socialdemokrater tänker och
planerar i samma banor som under 1960- och 1970-talen och inte kan tänka sig
någon annan form av barnomsorg än den som planeras på central nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om man har gjort ett litet avsteg från de invanda
hjulspåren och accepterar att också föräldrakooperativ får statsbidrag, om än i
mindre omfattning, så är det fortfarande så att det är daghem som gynnas
jämfört med familjedaghem, deltidsförskola och barnomsorg i alternativa former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I stället vill vi i centern ha en större variation och
valfrihet. Vi vill ha ett system som gynnar och understödjer det naturliga
intresset som finns hos föräldrar att ta initiativ till förmån också på
barnomsorgens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I socialdemokratiska system får ungefär två tredjedelar av
förskolebarnen inget alls av de 14 miljarder som den kommunala barnomsorgen
kostar. Det är märkligt att socialdemokraterna kan acceptera det, särskilt som
låginkomsttagare missgynnas liksom glesbygdsbor. Dessutom begränsas valfriheten.
Institutioner prioriteras och föräldrarnas vård av egna barn erkänns inte som
ett arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Devalvering, momshöjning, borttagande av
livsmedelssubventioner och åtskilliga skattehöjningar har drabbat just
barnfamiljerna hårdast. I många familjer, ofta de med lägst inkomst och flest
barn, tvingas båda föräldrarna arbeta heltid för att försörja familjen.
Samtidigt har dessa familjers barn, enligt en LO-rapport, i mindre utsträckning
än höginkomstgrupperna tillgång till daghem och över huvud taget kommunal
barnomsorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En rättvisare fördelning måste ske. Vi måste se till att
de åtgärder som vidtas inriktas på dem som har det ekonomiskt sämst ställt. Det
råder inget som helst tvivel om att det är flerbarnsfamiljer med bara en
inkomst som mer än någon annan grupp behöver ett stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I år har den familjepolitiska debatten främst handlat om
den standardsänkning som barnfamiljerna har fått känna av efter
regeringsskiftet 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots allt som bidragit till att göra det dyrare för
barnfamiljerna att leva har regeringen inte själv lagt fram något förslag till
förbättringar under 1984 och inte heller stött de förslag fill förbättringar
som vi lagt fram och som skulle ha trätt i kraft under 1984. Nu kommer inte
barnbidragshöjningen förrän den 1 januari 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det som man allra mest kan beklaga, det är att socialdemokraterna
går emot vårt förslag om vårdnadsersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Men den
måste byggas ut förr eller senare. Vi måste myndigförklara</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föräldrarna och ge dem möjlighet att välja den barnomsorg
som bäst passar familjens situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi i centern arbetar för en mångsidighet i barnomsorgen
och utrymme för enskildas och föreningars initiativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När ni socialdemokrater säger nej till vårdnadsersättning,
beror det antagligen på att ni ser den som ett hot mot den kollektivistiska,
orättvisa, ensidiga, dyra och ojämnt fördelade barnomsorg som är det enda ni
själva kan tänka er.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
socialdemokraterna är det daghem som det är fråga om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men vi kommer att arbeta vidare för en vårdnadsersättning
som ett alternativ eller komplement till samhällets barnomsorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerns förslag om vårdnadsersättning utgår från
grundtanken att föräldrar skall få mer tid för sina barn och att omsorg om små
barn måste räknas som ett arbete, också om arbetet utförs i hemmet av en
förälder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inkomst av arbete skall naturligtvis vara skattepliktig
också när den har vårdnadsersättningens form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Vi i centern tror att det här är den bästa
investering som man kan göra inför framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdnadsersättningen är en naturlig konsekvens av de här
synpunkterna. Vi vill att samhället går in och sanerar barnfamiljernas dåliga
ekonomiska standard, särskilt flerbarnsfamiljernas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi måste
höja statusen i att vara förälder!</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 81
ERLING BAGER (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Vi kan konstatera att välfärdsbygget inte
alltid blivit vad vi hade tänkt oss. Visst har vi alla fått det bättre - skola,
sjukvård, hyggliga arbetsvillkor, hyggliga löner. Men samtidigt är det uppenbart
att något har gått förlorat på vägen. Det är inte alltid den mjuka omtankens
välfärd vi har skapat, utan ibland snarare den fyrkantiga byråkratins. Den som
söker en "niedmänniska" möts inte sällan av enbart en
"handläggande tjänsteman".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Människor
känner sig vilsna! Vi skall göra en kort historisk tillbakablick.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag är vi vid den tredje-fjärde generationen efter
industrialismens genombrott i vårt land. Automationen i arbetslivet har på
senare år lett till att en del naturliga kontaktpunkter mellan människor
försvunnit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidigare fanns ofta god kontakt mellan generationer - vi
hade ofta tregenerationsfamiljer. I dag finns det barn som aldrig träffar några
gamla. Far- och morföräldrar bor långt bort.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan år
1880 har vi svenskar tiodubblat vår konsumtion.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Man kan
indela samhället i tre sektorer:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemsektorn, med
matlagning, tvätt, omtanke, ömhet etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Marknadssektorn,
där vi har den privata företagssektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samhällssektorn,
med utbildning, sjukvård, barnomsorg, äldreomsorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De senaste 100 åren har inneburit
en radikal omfördelning mellan dessa tre sektorer. Mycket av matlagningen har
gått över från hemsektorn till marknadssektorn. Vi köper halvfabrikat, äter
lagad mat i lunchmatsalar och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A llmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>80</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>restauranger. Vi stoppar inte strumpor, vi köper nya i
stället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvaret för barn, sjuka och gamla har till stor del
övertagils av samhällssektorn. Uppgifter som förr sköttes av företagssektorn
har nu tagits över av samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad skulle behövas i samhället i dag? Jag tror att vi
behöver komplettera den materiella välfärden som byggts upp. Det handlar inte
om att förkasta de materiella landvinningarna. Men det handlar om att inse att
inget samhälle kan bli mänskligt, om det inte tar till vara idealiteten och
räknar med ett personligt ansvarstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ideellt arbete är en undervärderad kraft i vårt samhälle.
Det är fel att tro att alla problem kräver insatser från stat och kommun. Fyra
årtionden socialdemokratiskt styre fick många att tro att ideal och personligt
ansvar var något som hörde till det förgångna. Men glädjande nog började en
omvärdering ske. Trots detta finns det gott om exempel på att ideella och
frivilliga insatser motarbetas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att ge idealiteten rum i samhället är en viktig fråga för
folkpartiet. Partiet har fört fram de här tankarna i årtionden, men inte alltid
mött förståelse. Vi kommer att fortsätta detta arbete. Jag kommer senare att ge
konkreta exempel på hur värdefullt ideellt och frivilligt arbete tyvärr har
motarbetats. Och detta är en mycket olycklig tendens. Frivilliga insatser bör
uppmuntras, inte motarbetas. Många skäl talar för att vi måste skapa en större
förståelse för ideella intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En välvillig tolkning av de här olustiga tendenserna är
att de är ett utslag av en missuppfattning av vad välfärdsutveckling innebär.
En annan tolkning är att det kan gå en ideologisk skiljelinje i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Människor som ägnar sin fritid åt arbete i en förening gör
det därför att de tycker att det är viktigt: idrottsledarna för att de tycker
att det är meningsfullt att engagera sig för ungdom, personer inom Röda korset
därför att de vill hjälpa människor och i kyrkor därför att de har en tro och
vill engagera sig för människor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Här följer
en del exempel på hur ideellt arbete har motarbetats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en mellansvensk stad fick jag höra beskrivas hur
föräldrar, lärare och elever hade beslutat att tillsammans arbeta fram en
skolpjäs som skulle framföras vid ett bestämt tillfälle. Man började träffas
varje vecka för att repetera och förbereda ett scenbygge. Det uppstod en
utmärkt kontakt mellan föräldrar och lärare. Eleverna stortrivdes och arbetade
med att förverkliga framträdandet. Då stoppade tyvärr facket samarbetet, med krav
på ersättning till lärarna för att en fortsättning med det gemensamma projektet
skulle tillåtas. Projektet fick läggas ned.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nej till sommargårdar. I kyrkor och frikyrkor har det ofta
förekommit att ungdomar hjälpt till med en del praktiska sysslor på församlingarnas
sommargårdar mot att de fått gratis kost och logi och gått för en något lägre
lön. Deras arbete har bestått i att t. ex. hjälpa till i köket eller sköta
trädgården. Detta har Hotell- o. restauranganställdas förbund protesterat mot
och krävt att de som arbetar på sommargårdar skall ha högre lön. Några
frivilliga insatser ville man inte acceptera. Ett exempel är baptisternas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ungdomsgård
i norra Halland, Vallersvik, som förra året hotades av facket för att
ungdomarna där hjälpte till. Glädjande nog har nu facket backat och accepterat
de arbeten som görs där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nej till Röda korset. Röda kors-medlemmar bedriver
sjukhusvärdinne-verksamhet. De hjälper patienter att hitta rätt och går ärenden
av olika slag. Den här verksamheten har mött motstånd och stoppats på några
håll i landet. Det skall vara anställd personal i stället för frivilliga
insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett stort problem i många skolor är att mycket förstörs.
Det har man försökt råda bot på genom att göra eleverna mer delaktiga i skolans
skötsel. En del elever har fått hjälpa vaktmästaren, andra har hjälpt till vid
bespisningen. Inte heller detta har gått smärtfritt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sommaren 1982 gick några lärare från Gävle på en frivillig
kurs. Det ogillade Lärarförbundets ordförande Hans Hellers. Han ansåg att
lärarna borde begära extra betalt. Men kursen var frivillig och lärarna deltog
i den av eget intresse, så extrabetalning var inte aktuell. När lärarna vägrade
lyda Hellers order att hoppa av kursen blev de uteslutna ur facket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under den långa tid folkpartiet innehaft en dominerande
ställning i Göteborg har det varit självklart att aktivt uppmuntra och stödja
ideellt socialt hjälparbete. Detta har bl. a. inneburit att kommunen hjälpt
LP-stiftelsen och Räddningsmissionen-Fyrbåken med lokalbidrag. Den nya
socialdemokratiska ledningen i socialnämnden delade inte denna uppfattning
utan stoppade dessa bidrag efter makttillträdet. Detta är ett ofattbart beslut
med tanke på den stora hjälpinsats som dessa föreningar gör. Det är min
förhoppning att socialdemokraterna i Göteborg vid närmare eftertanke kommer att
ompröva detta beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LP-huset i Göteborg fungerar som en uppsamlingsstation för
människor som behöver bistånd. Utöver helinackorderingarna finns det på varje
hem dagbesökare, som inte övernattar men tillbringar varje dag på hemmet för
att få hjälp. I LP-huset bedrivs dessutom en öppet-hus-verksamhet, värmestuga,
kaffeservering, utdelning av kläder samt rådgivning till enskilda och familjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rådgivningsverksamheten rörande alkohol och narkotika har
haft 1 050 besök under 1983. Hjälpverksamheten till enskilda och familjer har
inneburit att 125 personer har utrustats med kläder under 1983. Samtidigt har
44 personer bott sammanlagt 2 149 dagar i LP-sfiftelsens fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Detta
hjälparbete tvingas nu kanske upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill noga betona att jag tycker att facket oftast gör
ett fint arbete med att fillvarata medlemmars intressen. Men jag tycker att man
skall påtala både internt och offentligt när dess arbete motarbetar
betydelsefulla frivilliga insatser i folkrörelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det behövs en bredare debatt kring de här frågorna. Inte
minst inom fackföreningsrörelsen borde det föras en intern debatt. Är det
verkligen - i ett bredare perspekfiv - ett fackligt intresse att lägga hämsko
på människors vilja fill frivilliga ideella arbetsinsatser?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mycket tyder på att det fackliga motståndet under senare
fid har börjat släppa, och detta är bra och nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fru
talman! Inte skulle vår omvärid se bättre ut om organisationer som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A llmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>81</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagens protokoll 1984185:17-18</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>82</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Röda korset. Lutherhjälpen, Frikyrkan hjälper och Amnesty
inte troget och oförtrutet arbetade vidare med att hjälpa människor mot lidande
och orättvisor. För folkpartiet är det en självklarhet att stödja ideellt
arbete både i vårt land och i vår omvärld. Frivilliga insatser skall inte
motarbetas. Idealiteten skall i stället uppmuntras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 82 BLENDA LITTMARCK (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det är lagligt att använda narkotika. Det
kommer kanske som en överraskning för många, men så förhåller det sig faktiskt.
Om en haschpipa går runt i ett gäng, kan bara den som har köpt haschet fällas
för narkotikainnehav. Detta har högsta domstolen fastställt i en dom från
december 1983. I domen sägs att narkotikainnehav inte är olagligt om det skett
i direkt anslutning till konsumtion. Denna dom är prejudicerande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens narkotikakommission kräver inga förändringar
av narkotikastrafflagen - men vi är många som kräver en förändring. I främsta
ledet står Föräldraföreningen mot narkotika, dvs. de människor som har en
bittraste erfarenheten av vad de betraktar som en lucka i lagen.
Föräldraföreningen lägger nu tillsammans med Riksförbundet Narkotikafritt
samhälle ned ett oerhört stort ideellt arbete av det slag som Erling Bager
talade om, bl. a. genom en kampanj i form av en stor namninsamling, för att få
denna lucka i lagen tilltäppt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Sverige har vi bestämt oss för en restriktiv
narkotikapolitik, och denna har ett brett stöd bland människorna. Det har vi
fått belägg för bl. a. genom den SIFO-undersökning i frågan som i dag har lagts
fram. Det är olagligt att inneha, framställa eller handla med narkotika, men
det är alltså helt lagligt att använda den. För att förtydliga: Det är tillåtet
att röka hasch, sniffa kokain, injicera eller dricka amfetamin och heroin. Däremot
är det förbjudet att inneha eller sälja narkotika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu tycker säkerligen många att man för att t. ex. röka
hasch också måste inneha haschet, men det är inte alls nödvändigt. Om t, ex.
polisen stormar in i ett rum där det sitter fem ungdomar och röker hasch, är
det bara den som har haft haschet med sig eller, för att uttrycka det i
juridiska termer, varit i besittning av narkotikan som kan dömas. Men domstolen
måste kunna bevisa vem som hade knarket med sig. Sitter det då fem personer i
ett rum och vägrar att tala om vem det var, kan polisen ingenting göra utan att
alla går fria.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför kräver vi i moderata samlingspartiet att all
icke-medicinsk befattning med narkotika skall förbjudas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F. n. straffas innehav huvudsakligen i samband med
överlåtelse, men en hel rad förfaranden kring konsumtionen av narkotika räknas
inte som innehav. Det är t, ex. tillåtet att stoppa en haschpipa eller ladda en
spruta och låta den gå runt. Det är tillåtet att tillföra sig själv narkotika
genom olika metoder, såsom rökning, snusning, injektion eller nedsväljning,
något som jag talade om redan tidigare. Det är också tillåtet att vara påverkad
av narkotika.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns
utöver gärningen innehav ett område som inte är straffbelagt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är där som vi och flera andra, bl. a.
Föräldraföreningen och Narkotikafritt samhälle, kräver att missbruk av
narkotika skall straffbeläggas. Det har inte varit enkelt att hitta en täckande
brottsrubricering. Men vi har kommit fram till uttrycket olovligt handhavande
alternativt olovlig befattning. Därmed kan det inte förekomma någon hantering,
befattning eller annat handhavande av illegal narkotika utan att åtminstone
någon juridisk person är ansvarig. Så länge som någon handhar narkotikan kan
den användas till att förstöra en annan person. Handhavandet kan alltså inte
avfärdas som något som enbart är konsumentens eller missbrukarens ensak. Jag
påpekar detta därför att det enligt svensk lag inte är straffbart att förstöra
sig själv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är endast tillåtet att handha och använda eller bruka
narkotika för vetenskapliga eller medicinska ändamål, men det är inte
straffbart att använda narkotika för något annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Får vi igenom denna ändring blir det enkelt att förklara
för ungdomar och andra att det är straffbart blott och bart att ta i
narkotikan. Då skulle vi slippa att vid samtal med ungdomar tala om hur farligt
det är med narkotikan. Dessa samtal slutar ofta med att ungdomarna själva
säger: Men det är ju tillåtet att röka hasch.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Föräldrar till ungdomar som råkat in i
missbruket och föräldrar som oroar sig för sina ungdomar vädjar till riksdagen;
Ge oss en heltäckande lag. Det är ett av de viktigaste leden i arbetet att göra
Sverige till ett narkofikafritt samhälle.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under detta anförande övertog tredje vice talmannen
ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 83
ING-MARIE HANSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill inledningsvis kommentera Ulla
Tilländers inlägg, där hon hävdade att socialdemokraterna av spekulation skulle
vänta med barnbidragshöjningen och invänta ett valår. Jag vill försäkra Ulla
Tilländer att så ingående spekulationstankar har vi faktiskt inte inom socialdemokratin.
Det är för oss helt främmande. Vi föreslår nu höjning av fastighetsskatten samt
skatten på bensin, el, tobak och sprit. Det här beror inte på spekulation. Vi
gör det av ansvar för statens och samhällets ekonomi, och vi gör det av ansvar
för att föra en raserad ekonomi efter de borgerliga åren i balans igen. Jag
tycker att det klingar synnerligen falskt när centerpartiet talar om
spekulation inför valet. Debatten belyser mycket klart att centern ser
spekulation i alla politiska åtgärder på grund av att man själv ofta ser
sakerna utifrån det perspektivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill fråga Ulla Tilländer: Hur tänker centern
finansiera den vårdnadsersättning som hon talade för?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därmed, herr talman, vill jag gå över till det ämne som
jag hade tänkt att tala om i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgörande för om vi i framtiden skall kunna forma
samhället efter vår egen modell här i Sverige är om vi kan fördjupa demokratin,
om vi kan slå vakt om den reella yttrandefriheten och tillförsäkra alla en
tillräcklig</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>84</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>överblick så att de kan känna delaktighet i detta arbete.
Det är inte bara risken för dominans av utifrån kommande massmedia som då måste
balanseras med en medveten mediapolitik. Det handlar också om att styrkan och
genomslagskraften från vissa intressegrupper inte får så att säga slå ihjäl
andra röster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den politiska uppgiften att stimulera människors egen
skapande aktivitet, att engagera flera människor i kultur- och samhällsliv samt
att skapa förutsättningar för en kulturell delaktighet i landets alla delar och
bland alla människor, kräver en mycket medveten politisk helhetssyn. Det kräver
också en överensstämmelse i inriktningen av resurserna såväl centralt som
regionalt och lokalt. Det är en spännande uppgift. Om vi inte löser den får vi
en ökad passivitet, ökade kunskapsklyftor och med all sannolikhet ökade sociala
problem med skadegörelse, missbruksproblem och andra utstötnings-mekanismer som
följd. Jag tror att det här sambandet är mer avgörande än de enkla lösningar
som föregående talare har pekat på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till skillnad från alla svåra och bekymmersamma delar inom
det politiska fältet är ju faktiskt kulturpolitiken alltid full av möjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har nu hunnit en bra bit på vägen att bygga ut de
basresurser för ett regionalt fungerande kulturliv som 1974 års kulturpolitiska
beslut innebar. Vi har sedan 1974 fått tio nya statsunderstödda teatrar och två
nya statsunderstödda musikinstitutioner. Vi har fått länsmuseer i alla län, och
vi har i dag folkbibliotek i landets alla kommuner. Vi har fått ett kraftigt
genomslag för de nya bidragen med anslag till kulturverksamhet i folkbildningen.
Som exempel kan nämnas att ABF redovisar att dess kulturverksamhet i
folkbildningen under 1983 redovisat 3 685 000 i publik- och deltagarsiff-ror.
Det här visar vilken oerhörd bredd och spridning av kulturaktiviteter som den
nya kulturpolitiken har inneburit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från samhällets sida har satsningar på kulturändamål
hävdat sig väl i förhållande till andra områden. Visserligen är
kulturkostnaderna så små i förhållande till andra utgifter, att det väl snarast
har gjort dem mindre intressanta i besparingssammanhang, och visst har man nu
gott och väl nått gränsen för möjliga nedskärningar utan att det går ut över
väsentliga delar av verksamheten. Men de offentliga kulturutgifterna har trots
allt inte minskat sin andel av de totala kostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under 1970-talet ökade kulturens andel av den totala
ekonomin från 3,4 % till 4,6%. Mellan 1981 och 1982 skedde en vändning;
kulturens andel minskade, tillväxten bröts och ersattes av en viss
realminskning av kulturkostnaderna. Skillnaderna i kulturinsatser mellan
kommunerna har successivt tenderat att öka under hela 1970-talet fram till
1981. Men glädjande nog finns det ingenting som tyder på att de klyftorna nu
skulle vara på väg att ytterligare vidgas. Tvärtom kan möjligen en - totalt för
samtliga kommuner -svag utjämningstendens skönjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det mest glädjande är att den alldeles färska statistiken
för 1983 visar att en relativt kraftig återhämtning har skett i de kommunala
kulturinsatserna. Realökningen mellan 1982 och 1983 kan uppskattas till ca 5 %.
Det visar att debatten om jämlikhetsaspekten på den kulturella välfärden har fått
ett politiskt genomslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi gick in i år 1984 med
trumpetstötar och kampanjer från främst SAF och moderaterna med budskapet att
George Orwells vision av tvångssamhället hade blivit verklighet, I sommar har
de värsta övertonerna bränt sönder sig själva. Jag tänker på Gösta Bohmans
vårdslösa slängar om friheten i svältens och arbetslöshetens Indien och
koncentrationslägerfångarnas frihet. Det känns besvärande att nämna dessa
uttalanden, men de är ju tyvärr en realitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Människor är naturligtvis arga på krångliga bestämmelser
som de inte förstår. Förmynderi och paragrafrytteri behöver punkteras. Men
samtidigt inser nog envar att friheten för gemene man och kvinna i det här
landet aldrig har varit så stor som nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ovärderlig tillgång för att utveckla och fördjupa
demokratin är en i stora drag gemensam värderingsgrund för vad som är rätt och
fel, för vad man får och inte får. Det handlar egentligen om ett ideellt
kulturarv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1960-talets starka uppslutning kring kravet på politiska
lösningar för att uppnå jämlikhet genom solidariska insatser har nu vridits
över i hårdlansera-de kampanjer för egetansvar och "satsa på dig
själv"-paroller. Välj mellan sjukvård och segelbåt var ett - mycket avslöjande
- utrop av en entusiastisk SAF-direktör. Krossa facket, löd en annan paroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi är inte ensamma i Sverige om den här utvecklingen. Mest
åskådligt kan vi se vad som händer i England. Margaret Thatcher är inställd på
att den engelska fackföreningsrörelsen skall tvingas uppleva sin egen
förintelse. Att hela samhällen därvid går under och att familjernas nöd är
obeskrivlig stämmer inte de konservativa till eftertanke eller mänskliga
hänsyn. Det vi upplever i England är en utmärkt lektion i hur långt värnet av
privilegier kan drivas politiskt. Hittills har, såvitt jag vet, vår svenska TV
inte ens försökt skildra vad som händer annat än i korta snuttar i
nyhetsprogrammen om våldet mellan polis och strejkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska företag gör nu stora vinster - så stora att
svårigheterna att hitta lämpliga investeringsobjekt för pengarna är påtagliga.
En återhållsam lönerörelse är nödvändig för att inte driva upp inflationen -
det har debatten under dagen och gårdagen klart visat. Att de inarbetade
vinsterna används i företagen på ett konstruktivt sätt är en förutsättning för
att ekvationen skall gå ihop. Vinsterna har ju inte ramlat ned i knät på
företagarna, utan arbetats ihop av de anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till de stora förändringar som har skett och
som kommer att ske inom arbetslivet är omfattande satsningar på utbildning inom
yrkeslivet avgörande för om vi skall komma igenom förändringarna med inte bara
produktionsökningar utan också kvalitetsvinster för människorna ute på
arbetsplatserna. Men omställningen kan också kopplas till kulturella aspekter.
Statens kulturråd har utarbetat ett förslag till hur kulturverksamhet via de
lokala arbetsplatserna skulle kunna förstärka yrkesstoltheten, öka gemenskapen
och stimulera till eget skapande och ökad delaktighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De möjligheter som rapporten "Verktyg för
förändring" visar är lika avgörande för hur vi formar samhället som vad
vår massmediepolitik och hur vi löser sysselsättningsproblemen är.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till alla
dessa förslag säger Svenska arbetsgivareföreningen nej. I remiss-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>86</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>yttrandet konstateras att "arbetsgivaren förfogar
över företaget och dess egendom".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Litet längre ned sägs; "Företagens kostnader måste
hållas nere och statens finanser förbättras." Vidare; "De fackliga
organisationerna har stora ekonomiska resurser och bör klara finansieringen
själva."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska arbetsgivareföreningen har inget intresse av och
ser inga ekonomiska möjligheter för en satsning från näringslivets sida på
kultur för de anställda i företagen. Däremot har P.G. Gyllenhammar nu dragit i
gång en ny innovation: Näringslivets kulturfond. Insatt kapital skall uppgå
till 200 milj. kr. med en årlig utdelning på 25 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt som detta sker är arbetslösheten bland de
konstnärligt yrkesverksamma en av de högsta alla kategorier. För många av dem
som får ett eller annat jobb blir årsinkomsten oftast ändå så låg att den
faller helt utanför ramarna för vad andra yrkeskategorier anser vara ett
minimum. Byråkrati och skatteregler trasslar till det för kulturarbetarna,
eftersom normalmodellen inte stämmer med deras förhållanden. Det är positivt
att regeringen nu avser att lägga fram en proposition på grundval av
kulturskattekommitténs betänkande. Men huvudfrågan, nämligen den stora bristen
på arbetstillfällen, är naturligtvis inte löst med förenklade skatteregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den samlade offentliga kultursatsningen har avsevärt ökat
antalet arbetstillfällen inom kultursektorn. Trots det ökar antalet
välutbildade och mycket skickliga musiker, skådespelare, konstnärer osv. mer än
antalet arbetstillfällen. Vi har höjt kvaliteten bland de konstnärligt
yrkesverksamma. Svenskt kulturliv har idag livskraft, och vi borde genom att
utnyttja vinsterna i ett tekniskt utvecklat näringsliv också kunna skapa ett
utrymme för att tillvarata arbetsresultat och skaparglädje från konstnärligt
yrkesverksamma inom alla delar av kulturlivet. Men för det krävs en aktiv
fördelningspolitik. Annars hotas kulturlivets självständighet. Den enskilde
kulturarbetarens arbetsmöjligheter skall inte användas som ett slagträ i en
politisk propaganda - det är detta näringslivets kulturstrategi handlar om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringslivets kulturfond är kanske svaret på den motion
som Gösta Bohman väckte under 1981/82 års riksmöte, i vilken han hemställde att
riksdagen skulle uttala "att nya vägar för finansiering av
kulturverksamheten skall prövas". Åtminstone kulturutskottets ordförande
Ingrid Sundberg tycks ha uppfattat det så. Hon har nu ställt följande fråga
till statsrådet Bengt Göransson; "Vill statsrådet verka för att sådant
stöd inte påverkar utformningen och storleken av utgående statligt stöd utan
betraktas som ett värdefullt komplement?"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall med intresse ta del av kulturministerns svar. De
offentliga kulturutgifterna för 1981/82, som är det senaste budgetåret med
fullständig redovisning, uppgick till 5,6 miljarder. Jämfört med detta är
Näringslivets kulturfond bara litet sparsaint utstrött strössel på
kulturtårtan. Men det glesa strösslet drar till sig blickarna och sätter i gång
debatten, vilket naturligtvis är meningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAS kulturstöd, som enligt vad som aviserats skall uppgå
till 750 000 kr., fyller naturligtvis samma funktion. Drainaten, Konserthuset
och Moderna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>museet
får, efter tidningsuppgifter att döma, ta ut gratisbiljetter för 250 000
Nr 17</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=104 height=85>
<tr>
<td valign=top align=left height=85 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Torsdagen
den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kr.
vardera på flyget för dessa pengar. Osökt gör man den hemska jämförelsen hur
det skulle uppfattas om Stockholms kommun skulle börja ersätta sitt kulturstöd
med månadskort på SL för de anställda eller om staten skulle ersätta
kulturstödet med årskort på SJ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är viktigt att näringslivets kulturintresse
tas till vara, men insatserna borde kunna komma de anställda till del.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 84
ULLA TILLÄNDER (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Nog måste väl Ing-Marie Hansson hålla med om
att det verkar märkligt att socialdemokraterna väntar ända till 1985 med den
förbättring för barnfamiljerna som en höjning av barnbidraget utgör. En höjning
hade ju varit ytterst befogad långt tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill hänvisa Ing-Marie Hansson till den artikel som
Göte Jonsson redan har omnämnt och som återfinns i tidskriften Dina Pengar.
Artikeln är skriven av Anna-Lisa Hellsten. Jag skall citera inledningen på den
här artikeln, som anknyter till den barnbidragshöjning som träder i kraft efter
nyåret. Under rubriken "Det bidde en tumme" skriver Anna-Lisa Hellsten;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Undersökning på undersökning visar, att
barnfamiljerna under en följd av år varit den ekonomiskt mest utsatta gruppen i
samhället. När därför oppositionspartierna i riksdagen under våren kom med
förslag, som alla syftade till att öka barnfamiljernas standard, var
förväntningarna stora på att en bred uppslutning skulle kunna ske om förändring
av barnfamiljernas villkor och att de redan den 1 juli 1984 skulle kunna räkna
med en förstärkning i kassan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu vet vi att så inte skedde. Regeringen föredrog att
lägga ett eget förslag och ökningen kommer den 1 januari 1985, Visserligen
säger socialministern</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att
höjningen av barnbidragen är den största någonsin men i det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>påståendet
ligger ingen redovisning av det pris som får betalas för höjningen. För staten
ger och staten tar."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan redogörs i artikeln för hur litet den här höjningen
ger barnfamiljerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare vill jag som svar på Ing-Marie Hanssons fråga om
hur vi vill finansiera vårdnadsersättningen hänvisa till vår partimotion, där
vi har visat hur vi avser att finansierar vårt förslag till familjepolitik. Vi
har anvisat olika finansieringskällor, varav en utgörs av en omfördelning av
statsbidraget till barnomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förslag som vi har på denna punkt är rättvist, för det
jämställer familjedaghem med daghem, och det ger också statsbidrag till
deltidsförskola och förskola. Som situationen nu är, sedan det
socialdemokratiska förslaget gått igenom, saknar stora grupper i samhället stöd
av samhällets barnomsorg. Man kan dra slutsatsen att det motstånd som finns
från'socialdemokratiskt håll mot vårdnadsersättningen har skapat ekonomiska
orättvisor mellan barnfamiljerna. Det är förvånande att socialdemokraterna står
bakom en sådan politik.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 85 ING-MARIE HANSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tog i min kommentar till Ulla Tilländers
inlägg upp hennes påstående att det skulle vara ren spekulation som ligger bakom
socialdemokraternas förslag. Det sade hon ingenting om nu, och det tycker jag
är bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller finansieringen av vårdnadsbidraget var det
bra att vi fick ett besked. Finansieringen skall ske genom en omfördelning av
statsbidragen till barnomsorgen. Vi har stora köer till barndaghemmen. Det är
många föräldrar som behöver få barnomsorg och som önskar detta. Det sätt på
vilket centern vill lösa problemet innebär att man förlänger köerna till
barnomsorgen, skjuter på genomförandet av barnomsorgens utbyggnad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 86 ULLA TILLÄNDER (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Nog kan det tyckas vara ren spekulation från
socialdemokratiskt håll, när man väntar med barnbidragshöjningen till valåret,
trots att behovet av en barnbidragshöjning visat sig vara så stort och nu
naturligtvis är ännu större genom de skattehöjningar som socialdemokraterna
föreslagit under de senaste dagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ur rättvisesynpunkt är det dessutom stötande, och det är
förvånande att socialdemokraterna ställer sig bakom den tanken, att en så stor
del av barnfamiljerna ställs utanför samhällets stöd till barnomsorg som fallet
nu är. Stödet till barnomsorgen, såsom det är utformat, går företrädesvis till
ekonomiskt och sysselsättningsmässigt gynnade regioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I praktiken sker det faktiskt en omfördelning från
ekonomiskt svagare till bättre ställda, och en sådan omvänd fördelningspolitik
strider i varje fall mot vår uppfattning att trygghetssystemet skall syfta till
att skapa en grundtrygghet för alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 87 ING-MARIE HANSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi skall inte ha en debatt enbart om
barnomsorgen. Det var inte min avsikt. Det var i stället Ulla Tilländers
väldigt kraftiga påhopp på socialdemokraterna som föranledde mig att kommentera
detta. Här redogör hon för finansieringsförslaget och pläderar för ett
vårdnadsbidrag. Då skulle jag vilja fråga: Kommer centern och kds inför
valrörelsen att enas om en gemensam polifik när det gäller barnomsorgen? Står
de båda partierna gemensamt bakom det som Ulla Tilländer här tagit upp?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tredje vice talmannen anmälde att
Ulla Tilländer anhållit att till protokollet få antecknat att hon inte ägde
rätt till ytterligare replik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 88 TYRA JOHANSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill börja med en dikt av Lars Forsell:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Jag måste använda ord när jag talar till er!</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tänk er kaptenen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på en
galeas, en hukarejakt,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en
skonare, en brigatin,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en
fregatt, en korvett, en snau</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med molnet
av segelduk över sig;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gaffel-
och bomsegel,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>toppsegel,
stagsegel,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skothorn,
fallhorn, halshorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det blåser till storm kan han väl inte bara peka</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med handen och ropa: Ta ned dom där! Det skulle se ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-27.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Snickare har en låda med fackord</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Muraren sina</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och den
som ska styra en stat</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kan väl
inte bara gästa</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i stormen: Dom där sitter fel! Reva</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dom där!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag måste använda ord när jag talar till er Ni måste lära
er ord."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För nästan precis nio år sedan
talade jag i kammaren om utarmningen av språket, detta då i anledning av en
motion av herrar Gunnar Helén och Gabriel Romanus. Motionen handlade om det
krångliga överhetsspråket, och den var väl befogad, men jag oroade mig då och
gör det alltjämt för alltför stor förenkling av språket. För långt driven
förenkling kan nämligen leda till utarmning. Jag menar att man måste också
kräva något av den som lyssnar och läser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att jag nu i dag använder en stund av min tid till att
tala om språket beror på att jag så sent som i lördags läste i en rubrik i
Svenska Dagbladet att moderatledaren Ulf Adelsohn vill att svensken skall
"blomina ut".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har mött det uttrycket också i den kolorerade
veckopressen, där det då och då står t. ex. om någon stackars rik flicka, som
haft motgångar och inte kunnat komma fill sin rätt, att hon nu äntligen
"blommat ut". När man blommat ut vissnar man och dör, och det tycker
jag vore tråkigt om svenska folket skulle göra. Nog är det trevligare om vi
blommar upp och sedan fortsätter blomstra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ofta kan vi läsa att någon "fillhör en av de
som". Här finns det två språkfel i en enda kort mening. I våra fidningar
skiljer man inte längre mellan "innan" och "före", och det
får vi tydligen vänja oss vid. Men skall vi nu också vänja</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>90</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>oss av med användandet av ordet "dem"? Numera är
det faktiskt regel att skriva "åt de som", "för de som"
osv. Att sedan avstavningen ter sig huvudlös numera får vi tydligen acceptera i
dataåldern, liksom att korrekturläsning hör till historien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förra veckan talade Carl-Henrik Hermansson och
statsrådet Bengt Göransson om hithörande frågor, och jag är övertygad om att
det i skolorna i fortsättningen kommer att tas mera hänsyn till vårt eget språk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sitt svar då pekade statsrådet Göransson på den roll som
massmedia spelar för svenska språkets utveckling, speciellt radio och TV med
deras stora genomslagskraft. Ibland undrar man om journalisterna är medvetna om
det enorma ansvar som de har just beträffande språket och dess utveckling. Jag
vill inte precis peka ut någon syndare, men när man tänker på att sportsidorna
i tidningarna och sportprogrammen i radio och TV har så många läsare resp.
lyssnare, inte minst bland ungdomar, blir man verkligen betänksam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att kunna använda sitt språk, att kunna uttrycka sig,
innebär styrka. Jag vill att alla barn skall få den styrka, makt och trygghet
som det innebär att behärska sitt eget språk. Det innebär också bättre
förutsättningar för att kunna uttrycka sig nyanserat på andra språk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men då gäller det också att inom landet slå vakt om vårt
språk. Att vi blir alltmer amerikaniserade i olika hänseenden konstateras då
och då, men på senare tid tycker jag att det amerikanska språket på ett oroande
sätt börjat slå ut det svenska här i vårt eget land. Om man skall läsa annonser
för kläder till ungdomar eller för musik, skivor och liknande, behöver man
faktiskt kunna engelska. Affärer och restauranger tar utländska, mest
amerikanska, namn. I skyltfönstren är språket ibland engelska. Visst är det
fint att den unga generationen behärskar det engelska språket - det innebär
också styrka -men det får faktiskt inte gå ut över det egna språket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag anstränger man sig inte ens med att översätta
filmtitlar längre, utan filmerna får heta "Streets of Fire",
"Bad Boys" osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därmed kommer jag in på ett annat problem: dessa filmers
torftiga språk. Faktum är att något nyanserat ordförråd förmedlar de inte till
sin publik. Ett av de mest frekventa orden är "fuck", och det är
mycket användbart, ity det kan användas som såväl substantiv som adjektiv och
verb. Man behöver inget stort ordförråd då.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därmed har jag kommit in på vad som egentligen skulle vara
mitt ämne i dag: filmen. Det går an att klaga på det utländska utbud som finns,
men det måste i sanningens namn också framhållas att det kommer många utomordentligt
bra filiner till Sverige från andra länder. Vill vi som konkurrens och
alternativ ha svenska filmer, då måste vi också ha en medveten filmpolitik.
Filmen är ett mycket viktigt inslag i den moderna kulturen, den når väldigt
många människor, och det är fel att sätta den i strykklass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag menar att vi i Sverige inte bestämt oss för om film är
kultur eller industri. Filmstödet är i dag ungefär hälften av vad t. ex.
Dramaten får.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Intresset för långfilm är starkt. Det är långfilmer man
vill ha i kabel-TV, genom satelliter osv. Men det är förstås enbart den rent
kommersiella filmen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>det gäller. Det kan vara intressant att peka på att inte
ens i England hemmamarknaden räcker till för att en ordinärt kostsam film skall
bli lönsam. Man måste få ut den internationellt om den skall ge vinst. Det
kostar lika mycket att producera en svensk film, och sedan gäller det alltså
att få publik som skall gå till biografen och se den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det viktigaste konkurrensmedlet då för biografen gentemot
t. ex. TV är att man på biografen kan ge nya filmer, Det är därför viktigt att
även små orter får de nya filmerna fort, dvs. innnan de finns på videokassett.
Det måste alltså göras många kopior genast. Normalt görs endast omkring tio
kopior, och det säger sig självt att det då dröjer ganska länge innan de mindre
orterna får chansen. Endast undantagsvis har uppåt 30 kopior skickats ut
samtidigt. I t. ex. Norge och Frankrike ger man stöd för att flera kopior skall
kunna göras, och det är ett viktigt bidrag för filmkonstens överlevnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har gått en biografdöd över landet. På många tätorter
finns det nu bara en enda biograflokal, oftast ägd av någon av de lokalägande
folkrörelserna; Våra Gårdar, Folkets Hus eller Bygdegårdarna. För att överleva
bjuder de ibland ut filmer som de inte står för ur kvalitetssynpunkt men som de
vet får en publik, filmer av typ vilda västern och s. k. gladporr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ges ett fraktstöd som hjälp åt glesbygdsbiograferna,
och det är bra. Utan det stödet hade säkert ännu fler biografer fått slå igen.
Men jag tror att det är dags att också införa något slag av biografstöd. Den
svenska filmpolifiken har hittills endast innefattat produktionsstöd, och det
behövs givetvis. Men det är faktiskt viktigt att det också finns plats att visa
filmerna. Det vore väl rimligt om kommunerna och Filminstitutet delade
kostnaderna för investering i biograflokaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man går nu alltmer över till 16 mm-projektorer, och det är
en framkomlig väg. Den har prövats i Norge, där sådana projektorer nu används
överallt. Därmed kan man göra många parallellkopior, som jag förut talade om, i
16 mm och sända ut dem över hela landet. Därmed stärks biografens
konkurrenskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så kommer vi till publiken. Varför går vilda västern- och
gladporrfilmerna så bra? Ja, det beror först och främst på att det är
ungdomarna, tonåringarna, som är den stora biopubliken i dag. De ställer inte
krav på kvalitet. Vi satsar helt enkelt på tok för litet på mediaundervisning i
skolorna. Med det enorma utbud som väller över oss i dag i samtliga media, är
det en allvarlig uppgift för skolan att göra oss beredda att ta emot det, att
sovra, att välja och att kräva. Detta är också en uppgift som är väl lämpad för
bildningsförbunden. Jag vet att t. ex. ABF är i färd med att utveckla
mediautbildningen, bl. a. genom att starta mediaverkstäder. Självfallet sker
detta i samarbete med medlemsorganisationerna. Det är utmärkt, och sådan
verksamhet är ett nödvändigt komplement till skolornas undervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har i dag en filmcensur, och jag hör själv till dem som
pläderar för en censur av videogram. Men detta är inte den lösning man helst
skulle vilja ha -den tvingas fram av utbudet. Det vore bättre om det gavs dels
ett kvalitetsmedvetande, dels ett bättre och mångsidigare alternativ. Det är
emellertid bara att konstatera - om än motvilligt - att ett fullgott alternativ</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inte är nog. Medvetandegörandet måste också till, därför
att det leder till kvalitetskrav. Av den anledningen är det så viktigt att
ämnet tas upp såväl i skolan som i folkbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Just nu kan vi glädja oss åt ovanligt många
nya svenska filmer på biografernas repertoar. Låt oss hoppas att svenskarna tar
vara på detta och verkligen besöker en biograf, som de flesta har i sin närhet.
Film är bäst på bio, säger biografreklamen. Det är så sant som det är sagt,
precis som teaterpjäserna är bäst på teatern och operorna på operascenen.
Därför är det nödvändigt med en medveten svensk filmpolitik, där vi gör helt
klart för oss att också filmkonsten är en del av kulturen, den svenska och den
internationella.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>92</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 89
LINNEA HÖRLEN (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! "Skolans huvuduppgift är att ge eleverna
kunskaper och färdigheter. Skolan skall också fostra eleverna, ge dem allmänt
godtagna normer och värderingar, stimulera till kritiskt tänkande och träna dem
i demokratiskt arbete."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här är ett citat ur folkpartiets partiprogram om
skolan. Man kan säga att det innebär en dubbel målsättning för skolans arbete.
Det skall tjäna den enskilda människan, och det skall tjäna samhället. De två
målsättningarna står f. ö. inte i strid med varandra - i stället stöder de
varandra. Den människa som fått möjlighet att inhämta goda kunskaper och
utveckla sina personliga anlag efter eget val har bättre förutsättningar att
göra en insats i samhällslivets tjänst än den som mer eller mindre har
tvingats in på en viss bana.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I flera sammanhang har vi därför från folkpartiets sida
talat om behovet av kvalitet och valfrihet i skolan, både här i riksdagen och i
programskrifter av olika slag. Jag vill visa på några exempel i det hänseendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan när det gäller förskolan menar vi det vara önskvärt
med större valfrihet i fråga om formen för barnomsorgen. Familjedaghem och
förskolor i enskild regi bör finnas som alternativ till den kommunala
förskolan. Vi tror också att det skulle tas mera hänsyn till barnens
individuella utveckling i samband med skolstarten. Övergången mellan förskola
och skola måste bli mjukare. Det sista året i förskolan borde vara en
förberedelse för skolarbetet. En tidigare skolstart och intag varje halvår
borde övervägas - önskemål som förskola-skola-kommittén nu arbetar med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om grundskolestadiet har vi betonat vikten av att
alla elever får goda basfärdigheter, i första hand i så viktiga avseenden som
att tala, läsa, skriva och räkna. Vi vill också stimulera till ett pedagogiskt
nytänkande. Ansvaret för det lokala utvecklingsarbetet ligger numera på
kommunerna själva. Strävan bör emellertid vara att skolan skall vara öppen för
pedagogiska alternafiv samt experiment av olika slag. Alternativ pedagogik av
typ Waldorf och Montessori har många värdefulla inslag som kan fillämpas inom
grundskolans ram. Även kristna alternativskolor bör stödjas. Här vill man gärna
efterlysa en öppnare attityd från den nuvarande regeringens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gymnasieskolan har nu ingått i ett reformskede, och
försöksverksamhet planeras och pågår i syfte att skapa underlag för den
konkreta utformningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av
framtidens gymnasieskola. Det är viktigt att bereda gymnasieeleverna frihet.
Skilda intressen och förutsättningar skall ges lika chans att utvecklas inom
skolans ram. Det är därför viktigt att man inom den nu pågående
försöksverksamheten samlar erfarenheter från flera alternativa studiegångar,
som kan ge uppslag till ett flexibelt studiesysteni för gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En bättre arbetsfördelning mellan skola och näringsliv bör
eftersträvas, så att skolan ger den utbildning den är bäst på och näringslivet
tar ansvar för de delar man har bäst förutsättningar att förmedla - detta i
syfte att ge så god kvalitet som möjligt åt utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även när det gäller gymnasieskolor anser vi att
inställningen till fristående skolor skall vara generös, förutsatt att
kvalitetskravet kan upprätthållas. Det anser vi vara fallet när det gäller t.
ex. Göteborgs Högre Samskola och Sigrid Rudebecks gymnasium i Göteborg. Dessa
skolor är sannerligen värda ett bättre öde än det regeringen unnat dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning och kunskapssökande har självständigt värde som
en kritisk och samhällsomdanande kraft. För oss i folkpartiet är det självklart
att en kvalitativt högtstående forskning och högskoleutbildning är av vital
betydelse för den ekonomiska och sociala utvecklingen. Kvaliteten kan hävdas
bl. a. genom att nödvändiga förkunskapskrav upprätthålls och genom att höga
krav ställs på de studerandes arbetsinsatser och förmåga till kritiskt
tänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi lever i ett skede som ställer stora krav
på kunskaper, såväl på bredden som på djupet. Kunskapsmassan som sådan ökar
snabbt, samtidigt som arbetsmarknaden ständigt förändras och tvingar till
fortbildning och kanske till utbildning för nya arbetsuppgifter. Vårt
utbildningssystem har att anpassa sig till dessa ständigt föränderliga
förhållanden. Inom ett sådant flexibelt skolsystem får man dock aldrig pruta på
kraven på kvalitet, och det måste också innehålla ett så stort mått av
valfrihet som möjligt för den enskilde individen. Det är vi från liberalt håll
angelägna att understryka.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpohtisk de-ban</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 90
CATARINA RÖNNUNG (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Under 1900-talet har gamla klassbarriärer
rivits tack vare en god ekonomisk utveckling och ett långvarigt
socialdemokratiskt regeringsinnehav. Socialdemokratisk politik har
kännetecknats av en medveten fördelningspolitik där folkflertalet fått sin
rättmätiga del av standardökning och välfärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En stor, alltför länge kvardröjande klassklyfta återstår
för vårt parti att angripa - den på kulturens område. Den är inte lika synlig
som när det gäller materiella standardskillnader. Men den är i grunden lika
påtaglig, och den påverkar på ett djupgående och definitivt sätt människors
liv. Vi lever i dag i masskulturens tidevarv mycket långt ifrån den i
historiens ljus naiva men varmhjärtade utvecklingsoptimism som kännetecknade
den unga arbetarrörelsen. Så här skrev man i slutet av 1800-talet: "Vi
socialister veta att det skall komma en tid då släpet skall lämnas åt
maskinerna och arbetet åt människorna. Då skola vi alla bliva konstnärer -
konstnärer av olika slag -efter begåvning och krafter, men konstnärer varenda
en, skomakare som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>94</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skådespelare, stenhuggare som litteratörer. Därför, då vi
riktigt förstått det stora i socialismen, då avsky vi halvheten, parodien och
fusket, var det visar sig. Vi fordra då att framtidens bärare-arbetarna-skola
bjudas allt som kan fostra dem för deras höga kulturella uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Och följaktligen vilja vi också att det skall bjudas dem
den fullödigaste konst. . ."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla som haft förmånen att skaffa sig verktyg att förstå,
lära känna och älska konst vet att livet skulle te sig oändligt mycket
torftigare utan de upplevelser och erfarenheter den ger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I alla politiska läger finns människor som påstår att
konst inte är till för alla. Man avfärdar lättvindigt hela frågan genom att
säga att vi skall ge människor det de vill ha och glömmer bort att många inte
har några verkliga alternativ att välja emellan. Staten skall inte ägna sig åt
fördelningspolitik på kulturens område - det är förfelat slöseri, dömt att
misslyckas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta tänkande hos människor som alltid själva anser sig
vara konstförstå-sigpåare är ingenting annat än elitistisk uppblåst högfärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill bestämt hävda motsatsen. Staten har hittills
satsat för lite pengar. Detta förhållande har inte sin grund i kärva ekonomiska
tider utan har varit detsamma i goda konjunkturer. Det beror givetvis på att de
många människorna är så tysta. Man efterfrågar inte det man inte känner till.
Man nöjer sig med de utslätade förljugna kosmetiska produkter som TV,
kiosklitteratur och veckotidningar står till tjänst med. Detta leder till att
masskulturen, ofta smart marknadsförd och hantverksmässigt skickligt gjord,
befäster sin ställning, och att klassklyftorna fördjupas på kulturens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen har i enighet beslutat anta kulturpolitiska mål
- att verka för jämlikhet, decentralisering och att ge fler möjlighet till
kulturell verksamhet. Vi har fastslagit att samhället har ett övergripande
ansvar för att främja spridning av kulturutbudet. Vi kan inte bara i högtidliga
sammanhang ventilera dessa vackra målformuleringar. Vi måste visa att vi tar
dem på allvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tidigaste kulturpolitiska socialdemokratiska
satsningen av bestående värde var inrättandet av Riksteatern. Den har,
decennier innan de kulturpolitiska målen spikades, praktiskt verkat i deras
anda - med bred folklig förankring och i annars teaterlösa delar av vårt land.
När Riksteatern tillkom 1933 fanns det utanför Stockholm bara två städer med
fast teater. Regeringens utgångspunkt den gången var: "Det är icke blott
huvudstadens befolkning som har berättigade anspråk på att komma i åtnjutande
av förstklassig teaterkonst. Nationen i övrigt kan med skäl resa liknande
anspråk." En statsunderstödd turnerande teater såg därmed dagens ljus.
Drygt 30 teaterföreningar bildades över landet. I dag har antalet vuxit till
180. 2 500 föreställningar ges, som ses av över en halv miljon människor på 500
platser över hela vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksteatern är teatern med den bredaste folkliga
förankringen och har därmed en unik kulturförmedlande uppgift. De frivilliga
insatserna -eldsjälarnas arbete på den egna orten om man så vill - för att
främja</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>teaterintresset
och bredda publikunderlaget innebär ett arbete i pengar värderat till 10 milj.
kr. per år. Det teaterintresse Riksteatern skapat över landet har bidragit till
de efter hand bildade länsteatrarna. Riksteatern har själv i ett
inledningsskede bidragit till att starta fem regionala teatrar. Men fortfarande
har vi teaterlösa län och fortfarande står bara länsteatrarna för 25 % av
utbudet i sina respektive län. Ett samspel mellan länsteatrarna och riksteatern
under överskådlig tid kommer därför att vara erforderligt. Speciellt i de
nordliga glesbygdslänen är riksteaterns tjänster efterfrågade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksteatern har verkat som föregångare och vägröjare på
många områden. Satsningen på barn och ungdom som tillkom så tidigt som i mitten
på 1960-talet är värd uppmärksamhet. Unga Riks, barn och
ungdomsteaterav-delningen, gav sammanlagt 621 föreställningar föregående spelar
med förskolan, grund- och gymnasieskolan som målgrupper. För att fostra en ny
teatergeneration har man numera frångått föreställningar med stor publik och
övergått till uppsökande och kontaktskapande verksamhet och föreställningar
med ett begränsat antal åskådare. Repertoarvalet detta år var hundraprocentigt
svenskt. Även i vuxenproduktionen i samband med 50-årsjubileet förra året
dominerade svensk dramatik. Inte mindre än 13 svenska pjäser har producerats.
Av dessa har fyra under året haft urpremiär på Riksteatern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att ge svenska dramatiker en chans att uppföra sina verk
är en värdefull kulturpolitisk insats. Samarbete med fria grupper har inletts
och resulterat i dans- och mimteater. Tyst teater för hörselhandikappade har
spelats. Folkparkerna har visat över 200 föreställningar. Pionjärteatern som
bildades 1965 spelar på fångvårdsanstalter och mentalsjukhus. 25 finskspråkiga
föreställningar av teatrar från Finland har förmedlats genom Riksteaterns
försorg. Nya publikgrupper har därmed dragits in i verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fyrkantigt byråkratiskt nit har riksrevisionsverket satt
Riksteatern under lupp. De har i sin granskning uppehållit sig vid kvantitet
och distribution och angripit teaterns livsnerv - den egna produktionen. Verket
har från början haft en omöjlig uppgift - att kvantifiera kulturupplevelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kritik som varit berättigad skall styrelsen ta ad
notam. Den kommer därför att ta initiativ till en undersökning av publikens
sammansättning för att med denna som underlag bedriva ett ännu aktivare
publikarbete tillsammans med bl. a. Skådebanan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Riksteatern befinner sigf. n. i ett kärvt
ekonomiskt läge, där givetvis det allmänna samhällsklimatet spelat in. Detta
blev påtagligt redan förra året när 50-årsjubileet firades. Man var då tvungen
att ta i anspråk en del i och för sig nödvändiga reserver för att tillgodose
behovet av vuxenföreställningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inflationen och därmed urholkningen av statsbidragens
realvärde, det förändrade löneläget och den stora stegringen av kostnader för
turnéer och hotellrum har slagit hårt på budgeten. Kostnaden per föreställning
blir högst där de bäst behövs, i glesbygd, och då man gör inbrytningar bland
nya teaterovana grupper. För att upprätthålla en meningsfull publikkontakt kan
man heller inte bara ge en enda föreställning per år i annars teaterlösa delar
av vårt land.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Naturligtvis ingår det i styrelsens
uppgifter att se till att de statliga pengarna utnyttjas maximalt, att man är
kostnadsmedveten över hela fältet och att vettiga rationaliseringar görs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grund av otillräckliga produktionsresurser kan
Riksteatern komma i ett olösligt dilemma och tvingas bryta ner denna sin
rikstäckande folkrörelseorganisation.Det skulle innebära att spelplatser måste
överges - spelplatser som har Riksteatern som enda regelbundet återkommande
teater. Riksteaterns basproduktion skall lika väl som Dramatens vara en
nationell tillgång och en garanti för ett visst utbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag är förvissad om att alla som har haft
sitt hjärta hos Riksteatern och varit med om att arbeta för att ge den livsrum
och utvecklingsmöjligheter inser det ytterst allvarliga i den nu uppkomna
ekonomiska situationen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>96</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 91
STURE PALM (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I yttrandefrihetsutredningens betänkande som
nu ligger på regeringens bord finns ett avsnitt som behandlar filmcensuren. Den
frågan har av naturliga skäl engagerat allt fler. Det sker mot bakgrunden av en
allt råare våldsunderhållning i filmer och videogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yttrandefrihetsutredningen, som tillsattes av den borgerliga
regeringen 1977, fick i uppdrag att bl. a. överväga vuxencensurens avskaffande.
Redan en första bekantskap med utredningen ger ett starkt intryck av att de
sakkunniga uppenbarligen haft stora bekymmer med att finna en lösning av detta
näst intill klassiska problem. Det är frapperande att utredningen, samtidigt
som den haft till huvuduppgift att stärka skyddet för den heliga
yttrandefriheten, har tvingats väga in det erbarmliga utbudet av sadistiska
vålds- och porrfilmer i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under mina närmare 17 år som ordförande i statens
filmgranskningsråd, åren 1965-1982, var det ytterst sällan som rådet i sin
bedömning tvingades föra en debatt med yttrandefrihetssynpunkter som
utgångspunkt för sina bedömningar. Detta berodde på att det i filmerna sällan
förekom andra yttranden än ett stumt kroppsspråk till ackompanjemang av
slagjärn, blydaggar, piskor, stiletter och andra våldsverktyg - detta som
ersättning för en normal mänsklig kommunikation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Filmcensurproblemet är av gammalt datum. Till en början
bedömdes ingripandena mot vissa filmer som en ren ordningsfråga. Åtgärderna
blev högst olikartade i lesp. polisdistrikt. Detta skapade problem och för att
möjliggöra en konsekvent rättstillämpning på detta område inrättades statens
biografbyrå 1911. Det är att märka att detta beslut togs i en tid, då det våld
som visades är att betrakta som en mild västanfläkt jämfört med motsvarande
utbud i dagens massmediavärld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan riksdagen tog beslutet om att inrätta biografbyrån,
hade en namninsamling genomförts. Den samlade ca 2 200 namnunderskrifter, och
som exempel på engagemanget på olika håll kan nämnas att även Hjalmar Branting
deltog i riksdagsdebatten. Han anslöt sig till detta förslag med hänsyn fill
ungdomen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I över 70 år har nu detta system fungerat, men 1969
framlades en utredning som ville avskaffa censuren. Den utredningen förklarade
sig vara medveten om filmens påverkan beträffande attitydbildningen, men trots
detta föreslogs att filmcensuren borde avskaffas. Hård kritik framfördes vid
remissbehandlingen, och utredningen föll under bordet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan dess - alltså för 15 år sedan - har våldsutbudet
ingalunda mildrats. Det vet alla som följt utvecklingen på mycket nära håll.
Problemet har också blivit större som en följd av att kanalerna för detta utbud
blivit fler. Genom den nya videotekniken har vi bl. a. fått uppleva hur
sadistiska filmer, som tidigare förbjudits av biografbyrån för offentlig
förevisning, genom videoföretagen spritts i stor omfattning, främst till en
ungdomlig publik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När en större allmänhet under hand fick klart för sig vad
dessa filmer egentligen handlar om, växte opinionstrycket. Resultatet blev
införandet av den s.k. videolagen 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I lagen sägs på krånglig kanslisvenska bl. a.:
"Filmer och videogram med närgångna eller långvariga skildringar av att
någon utsätts för rått eller sadistiskt våld får inte i yrkesmässig verksamhet
eller i annat förvärvssyfte spridas till allmänheten genom saluhållning eller
annat tillhandahållande eller genom visning". Den som överträder lagen kan
dömas till böter eller i vissa fall fängelse upp till sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening har denna lag stora svagheter. Den mest
påtagliga är den bristande samordningen med biografbyrån. Den nuvarande
ordningen innebär att åtal kan väckas vid olika tingsrätter, vilket medför en
ökad belastning av rättsväsendet. Det resulterar också ofta i olika domslut
över samma utbud på skilda håll i landet. Denna lag har i ett slag fört oss
tillbaka till de förhållanden som rådde i vårt land före 1911 - alltså tiden
innan statens biografbyrå inrättades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En positiv effekt av denna ytterst orationella hantering
är att många fått ökad kännedom om vad dessa branscher kan prestera. Hundratals
nämndemän över hela Sverige har pä detta sätt fått ta del av det utbud som
biografbyrån och filmgranskningsrådet tidigare ensamma måste ägna sig åt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkets dom har med denna ökade kunskap sannerligen inte
blivit mild! Även om den tysta majoriteten tyvärr sällan kommer till tals, har
den offentliga debatt som förts i massmedia och inom folkrörelserna visat att
en stor allmänhet kräver kraftfulla ingripanden mot denna typ av filmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta läge föreslår nu yttrandefrihetsutredningen att
filmcensuren för vuxen publik skall avskaffas. Statens biografbyrå skulle
fortsätta granskningsarbetet men begränsa sig till att avge yttranden över
filmer med utgångspunkt i en ny extremvåldsparagraf. Yttrandena skulle sedan
kunna initiera till åtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon besparing blir det inte. Vi skulle få en avlövad
biografbyrå, bortsett från att antalet tjänstemän snarare skulle komma att öka.
Enligt min mening är utredningens förslag pä denna punkt utomordentligt
tandlöst - en smula flumliberalt - med hänsyn till den verklighet som omger
oss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu hör det fill saken - och det framgår av biografbyråns
remissvar - att biografbyråns tjänstemän inte alls vill fungera som något
kontroll- och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>97</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagens protokoll 1984185:17-18</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A llmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>98</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>övervakningsorgan över film- och videoutbudet när det
gäller vuxenpubliken!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget ger anledning till vissa reflexioner. Det finns exempel
pä statlig verksamhet som enbart haft informerande karaktär. Jag tänker bl. a.
på den nu avskaffade varudeklarationsnämnden. Denna nämnd var ett rådgivande
konsumentorgan som i det långa loppet visade sig otillräckligt. För att möta de
nya krav som ställdes blev det nödvändigt att besluta om både en
konsumentombudsman och en marknadsföringslag. För att ge dessa organ kraft
bakom orden inrättades dessutom en marknadsdomstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ur teknisk synpunkt anser jag denna konstruktion mycket
intressant. Den borde enligt min mening mycket väl kunna tillämpas för det
område jag nu talar om. En liknande domstol, med lämpligt sammansatt jury,
föreslogs för några år sedan att gälla för massmedieområdet. Den skulle även
kunna ta ställning till sådana filmer, som kunde bli föremål för rättslig
prövning. Flera remissinstanser bemötte detta förslag mycket negativt, och
förslaget resulterade tyvärr inte i någon proposition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan nu erkänna att vi har varit många som sysslat med
filmgranskning som i detta förslag såg ett fullt godtagbart alternativ till den
nu tillämpade filmcensuren. Förutsättningen för filmcensurens avskaffande
skulle dock enligt min mening vara att allmänheten fick möjlighet att framföra
amnäl-ningar och att en åklagare - med exempelvis konsumentombudsmannens
ställning - snabbt kunde väcka åtal mot filmer och videogram som exponerar
sådant extremvåld som yttrandefrihetsutredningen nu aktualiserar. Med
marknadsföringsområdet som exempel kunde en generalklausul som gäller
våldsfilmer och videogram ersätta en alltför detaljerad lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är övertygad om att hade statsmakterna valt den vägen
för att komma till rätta med extremvåldet, hade vi i dag inte behövt föra denna
debatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länge nog har statsråd av olika färg och kynne
uppenbarligen känt stort obehag att diskutera ingrepp på detta område. Det kan
förklara att de många utredningarna inte lett fram till beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De flesta av oss har en stark motvilja mot allt som kan
betecknas som censur. Även jag tillhör dem. Men regeringar har skiftat och inte
heller under de sex borgerliga regeringsåren utvecklades någon bedövande
handlingskraft för att komma till rätta med dessa problem, trots att där satt
en folkpartistisk kulturminister från ett parti som så kraftigt - inte minst i
sin press- angripit filmcensuren i många år. Jag förstår den tvekan som under
hand uppstod med hänsyn till den verklighet som skulle bemästras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan dess har det blivit personbyte även på denna stol
och i en intervju i Dagens Nyheter den 23 juli i år framhöll den nuvarande
kulturministern om dessa frågor att filmcensuren kan väntas "om så där
10-15 år ändå upplösa sig själv".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del har jag ingen uppfattning om hur länge
filmcensuren kommer att leva, men vad vi vet är att i dagens läge begär en
växande opinion kraftfulla åtgärder mot extremvåldet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Enligt min mening borde förutsättningar
finnas för en bred samling i kampen mot detta underhållningsvåld. Oavsett
vilken handlingslin-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>je
regeringen kommer att välja anser jag att det finns tillräckligt med material
som underlag för att ta itu med problemet. Därför bör man undvika att genom
ytterligare mångårigt utredningsarbete fördröja den redan nu väl genomlysta frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 92 KARIN AHRLAND (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Tidigare i år anspelade nästan alla talare på
George Orwells roman 1984. Nu är debatten om det litterära ödesåret 1984
överstökad. Det kan vara dags att tala om 1984 från en helt annan utgångspunkt.
1984 är nämligen också ett jubileumsår. Det var för precis 100 år sedan som
liberalen F.T. Borg här i riksdagen väckte den första motionen om kvinnlig
rösträtt, för att kvinnan borde få rätt att delta på samma villkor som männen i
valet av dem som skall stifta de lagar "vilka äfven hon skall lyda och
vilka inverka äfven på hennes liv".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var också 1884 som Fredrika-Bremer-Förbundet grundades
efter initiativ av Sophie Adlersparre - signaturen Esseide. Det kan vara av
kulturhistoriskt intresse att veta att bland stiftarna fanns bl, a. Viktor
Rydberg, S. A. Hedin och Ellen Key.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingen vet i dag hur långt F. T. Borg eller Esseide
hoppades nå med sina initiativ för jämställdheten mellan kvinnor och män.
Rösträttskampen tog nästan 50 år, och det samhälle som Fredrika-Bremer-Förbundet
arbetar för är fortfarande ett önskesamhälle. Men ett är säkert; Utan sådana
initiativ som politikern Borgs och opinionsbildaren, kvinnosakskvinnan,
redaktören och idealisten Esseides och deras efterföljares hade vi knappast
kommit så långt som vi ändå har - och det är kanske t. o. m. längre än vad Borg
och Esseide tänkte sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt tycks det just nu vara svårt att komma vidare.
Debatten har, tyvärr, mattats inte minst bland politiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På 1970-talet var debatten också mycket intensivare. Jämställdhetsfrågor
togs upp både i regeringsförklaringar och i den allmänpolitiska debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har noga gått igenom riksdagsprotokollen från de
allmänpolitiska debatterna de senaste åren för att se vad partiledarna sagt om
jämställdhet. Det var, herr talman, en deprimerande läsning. De större
partiernas ledare har inte sagt ett enda ord. De enda som uppehållit sig något
vid ämnet är Ola Ullsten och Lars Werner. I går frågade Bengt Westerberg
statsministern flera gånger vad regeringen vill göra för att få bort de
orimliga marginaleffekter som kan drabba kvinnor som efter en tid hemma vill gå
ut på arbetsmarknaden. Statsministern hade icke något svar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många invänder att politikerna har gjort sitt. Vi har
ingen könsdiskrimine-rande civillagstiftning. Men fortfarande finns det
brister, i skattelagstiftningen och i sociallagstiftningen. Och riksdagen
stiftar inte bara lagar. Riksdagen ägnar mycken tid åt allmänna
arbetsmarknadsfrågor och åt ekonomi. Då är det inte omotiverat att erinra om
att av Sveriges 2,4 miljoner vuxna kvinnor har 400 000 aldrig haft sådan
inkomst att de fått ATP-poäng, eller att den genomsnittliga löneinkomsten för
förvärvsarbetande kvinnor är 63 % av en genomsnittslön för män, eller att bara
knappt 10% av statsanställda över lönegrad F18 var kvinnor.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kan inte ändra på siffrorna enbart genom
riksdagsdebatter. Men om sakerna inte debatteras här i riksdagen kan det
uppfattas som en likgiltighet inför orättvisorna. Alla erkänner ju att
jämställdhet är en politisk fråga, men allt fler politiker har försökt att
rädda sin själ genom att tillägga att nu när vi genomfört så många
jämställdhetsreformer är det mest attitydförändringar som krävs. Det är
olyckligt. Jag kan bara hoppas att den tystnad som just nu råder bland
politiska debattörer i jämställdhetsfrågorna inte blir långvarig. Vi kommer
från folkpartiets sida i varje fall att göra vad vi kan för att hålla debatten
vid liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men, herr talman, debatten måste också föras av andra. Så
länge vi inte nått ett samhälle där kvinnor och män har samma rättigheter och
skyldigheter i hem, arbetsliv och samhälle, för att citera
Fredrika-Bremer-Förbundets stadgar i dag, så länge kommer den debatten att
föras även om intensiteten tycks vara beroende av konjunkturerna. I dag vill
jag ägna några minuter åt att erinra om hur en frivillig partipolitiskt obunden
organisation - Fredrika-Bremer-Förbundet - alltsedan starten med små medel men
med stor entusiasm har drivit debatten i tal, skrift och med många konkreta
gärningar. Förbundet har i Sverige stått fadder för många idéer, som när de presenterats
inte haft något annat fel än att de ofta förts fram på ett så tidigt stadium
att många herrar som annars haft ganska svårt att le åtminstone dragit på mun
litet överseende. Men leenden som inte är hjärtliga får man ofta anledning att
ångra senare. Och den ångern har drabbat en hel del tidigare och nuvarande
ledamöter här i kammaren. Vad förbundet arbetar för har i allmänhet senare
nämligen också anammats av denna riksdag. Det finns ju, herr talman, förnuft
här också fast det ibland sitter långt inne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan under sitt första verksamhetsår bildade förbundet t.
ex. en sjukkassa för lärarinnor och med dem likställda arbetande kvinnor. Man
började också samla in medel till stipendiefonder, som än i våra dagar delar ut
stora summor till kvinnor som annars inte hade haft studiemöjligheter på
vanligt sätt. I dag har vi efter folkpartiinitiativ en lag om jämställdhet i
arbetslivet, som bl. a. skall hjälpa till att bryta könsrollerna på
arbetsmarknaden. Men redan på 1880-talet startade Fredrika-Bremer-Förbundet en
trädgårdskommitté som verkade för att kvinnor skulle utbildas till
trädgårdsmästare och propagerade för en ny yrkesbana för kvinnor. Förbundet
startade en platsförmedling som fungerade ända till 1922, när den offentliga
arbetsförmedlingen hade utvecklats så att förbundets inte längre behövdes.
Förbundsbyrån fungerade också som rådgivningsbyrå i ekonomiska och juridiska
frågor. Yrkesrådgivning för ungdomar är någonting självklart i dag i Sverige.
Det var det inte på 1880-talet. Men Fredrika-Bremer-Förbundet startade den, gav
ut broschyrer om yrkesutbildning och skickade runt föredragshållare i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag finns det särskilda kurser för kvinnor som efter att
ha varit hemma eller borta från arbetsmarknaden ett antal år behöver särskild
träning när de på nytt går ut på arbetsmarknaden. Dessa kurser är helt enkelt
efterföljare till de kom-igen-kurser, dvs. kom tillbaka till yrkeslivet, som
Fredrika-Bremer-Förbundet startade efter kriget och drev i många år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har bara med några exempel velat berätta
om hur initiativ frän en enskild organisation kan påverka samhällsutvecklingen,
initiativ som är så bra att de sedan följs och utvecklas av stat och kommun. I
dag, 1984, när regeringen tycks vilja förbjuda enskild verksamhet på det ena
området efter det andra, vare sig det gäller utbildning eller vård, borde
kanske framför allt regeringspartiet tänka på hur många goda initiativ som har
kommit från och genomförts av ideella organisationer. Fredrika-Bremer-Förbundet
är en av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet har i lika stor utsträckning fungerat som
opinionsbildare, särskilt kanske genom att förbundet har gett ut världens
äldsta kvinnotidning, Hertha, men också på annat sätt. Borgs motion 1884
avslogs - förstås, skulle man kunna säga - och glömdes bort. Men några år
senare gick förbundet till aktion genom att skriva till regeringen med begäran
om rösträtt för kvinnor. Rösträttsrörelsen startade därmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några år senare togs frågan upp på allvar i liberalernas
och i socialdemokraternas program. Det tog som bekant längre tid för våra
företrädare i riksdagen att inse det berättigade i kravet.
Fredrika-Bremer-Förbundet hade, som så ofta tidigare, varit snabbare i tanken
än merparten av riksdagens ledamöter. Långt tidigare hade emellertid förbundet
bevakat kvinnorepresentationen i statliga utredningar, och varje gång hade man
reagerat när kvinnor saknats i de kommittéer som skulle behandla frågor som
angick halva befolkningen, men som enligt dåvarande regeringar skulle skötas av
den andra halvan. Det var ofta ett arbete i motvind. Jag vill bara erinra om
att när kvinnors rätt att delta i skolråd och i fattigvårdsstyrelsen
diskuterades, avstyrktes förslaget av 11 domkapitel och 14 länsstyrelser. De
skrev bl. a.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Reformerna skulle göra intrång på qvinnors af
naturen och samhällsordningen förelagda pligter, komma henne att försumma sina
husliga åligganden för att öda sina krafter på ett tidsödande och för hennes
skaplynne främmande uppdrag m. m. Myndigheterna hafva vanligen kunnat påräkna
qvinnornas ofta oskattbara frivilliga tjenster utan att erbjuda några motsvarande
rättigheter."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi hör att frivillighet diskuterades även för
hundra år sedan, fast då kanske med något annorlunda värderingar än i dag.
Fredrika-Bremer-Förbundet har alltid arbetat frivilligt och utan betalning, och
förbundet har gjort det för att bevaka kvinnors intresse av att få betalning
och erkänsla när de utfört exakt samma arbete som män.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har valt att uppehålla mig mest vid den första hälften
av förbundets hundra verksamhetsår därför att den tiden lätt glöms bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle ha kunnat tala lika länge om den
opinionsbildning som Fredrika-Bremer-Förbundet stått för under sitt andra
halvsekel, men det kommer jag att överlåta åt morgondagens historiker. Låt mig
bara säga att många ledamöter i den här kammaren har fått sin skolning bl. a. i
Fredrika-Bremer-Förbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist kanske jag bör understryka att förbundet till
den alldeles övervägande delen har fått koncentrera sitt arbete på att skapa
bättre villkor</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>102</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för kvinnorna. Men det har hela tiden varit en fråga om
att nå jämställdhet mellan kvinnor och män. Det har aldrig varit ett mål att
arbeta mot männnen; det har alltid varit ett mål att få arbeta tillsammans med
männen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I folkpartiet tycker vi att detta är en god och liberal
målsättning. Vi är som politiskt parti beredda att även i fortsättningen stödja
den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 93 EVERT SVENSSON (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det var ett intressant kulturhistoriskt,
idéhistoriskt och kvinnohistoriskt anförande vi nyss lyssnade till av Karin
Ahrland. Jag är övertygad om att folkpartiet har varit med i det här arbetet,
men jag tror också att socialdemokratin har varit med och att det
socialdemokratiska kvinnoförbundet har gjort storartade insatser i detta
avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hoppas att vi skall kunna arbeta vidare med kraft för
jämställdhet och jämlikhet. Jag tror att man skall använda båda de orden i det
här sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min utskottskollega Ulla Tilländer har varit uppe i
kammarens talarstol. Enligt vad jag har hört har hon sagt att regeringen har
infört barnbidragshöjningen från 1 januari av valtaktiska skäl. Jag förstår
inte riktigt varför man alltid skall misstänka varandra på detta sätt. Det helt
avgörande skälet var ju att vi måste finansiera reformen. Det hade naturligtvis
varit skönt om vi kunde ha infört reformen tidigare, framför allt från saklig
synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från Ulla Tilländer är det inte långt till centerpartiet.
Jag tänkte faktiskt ägna mig åt centerpartiet och kärnkraften i mitt anförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I val efter val har centerpartiet gjort motståndet mot
kärnkraften till en fråga om moralisk och politisk trovärdighet. Nu är det
snart val igen. Hur skall man då ställa sig? Det är i det valet som
trovärdigheten prövas i detta avseende. Nyckelordet i debatten måste bli
avveckling. Låt mig, herr talman, ge en liten bakgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter valet 1976 genomförde vi i Broderskapsrörelsen en
inträngande studie i kärnkraftsfrågan. Den var beställd av vår kongress i
augusti strax före valet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vår slutsats blev att kärnkraften måste avvecklas. Det
första parentestecknet måste sättas. Vi var överens om att avvecklingen skulle
ta tid. Det var en stor femhundratusentonnare som skulle vändas. Det gör man
inte i brådras-ket. När de då aktuella 13 aggregaten skulle kunna tas ur bruk
kunde vi då inte säga, men bort skulle de. Vi sade också nej till bridreaktorn,
som skulle drivas med världens giftigaste bränsle, nämligen plutonium.
Problemet med upparbetning, transport och lagring av använt bränsle ur vanliga
reaktorer var den huvudsakliga orsaken bakom vår rekommendation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kärnkraftsdebatten kom att rasa, som alla vet, och nådde
snart full stormstyrka. Debatten ändade i en folkomröstning där kärnkraftens
avveckling bestämdes till år 2010, dvs. när aggregaten i stort sett ansågs ha
tjänat ut. Då skulle sparande, teknikomläggning och förnyelsebara bränslen i
stort sett klara vår bränsleförsörjning. Olje- och kolanvändningen skulle
dessutom bringas ner till ett minimum.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att detta
beslut inte är enkelt att genomföra vet alla initierade. Ett enda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mindre aggregat motsvarar i stort sett en utbyggd
Norrlandsälv, 1 000 vindkraftverk eller elkraftförsörjningen av Malmö kommun
ett par gånger om. Det behövs alltså en bestämd vilja till avveckling, där
varje år av planering, för att inte säga varje månad, betyder något.
Kärnkraften började planeras under full politisk enighet på 1950-talet, men den
började inte fungera förrän på 1970-talet. Ett kraftverk i någon älv tar bortåt
tio år att bygga ut från det att man bestämmer sig till dess det står färdigt.
Det är besluten 10-20 år tidigare som är avgörande. Oenighet har rått om tiden
för avvecklingen, men folkomröstningen satte det bortre parentestecknet till år
2010. Det är detta vi har att hålla oss till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här kommer jag fram till mitt ärende i denna debatt. Det
finns fyra partier - socialdemokrater, centerpartiet, vpk och kds - som alla är
fast beslutna om att kärnkraften skall avvecklas. Utgången av nästa val kommer
därför att vara helt avgörande när det gäller den här frågan. Med en borgerlig
regering är loppet, enligt min mening, i realiteten kört. Moderaterna kommer
med hjälp av industrin och Ingenjörsvetenskapsakademien, I VA, att se till att
alla planer på avveckling skjuts åt sidan. Folkpartiet vacklar, och ingen vet i
dag riktigt var det står.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu har centern i stort sett valt att attackera
socialdemokratin för vaghet i beslutet att avveckla kärnkraften, men samtidigt
förklarat att dess mål är en borgerlig regering. För att ytterligare stärka den
borgerliga fronten har man kringgått överenskommelsen om 4-procentsspärren och
släppt in kds i den borgerliga familjen och avser därmed att öka denna front
med ett par procent. Med moderaterna som största parti - kanske med
statsministerposten, såsom har antytts under senare tid, kanske större än de
andra tillsammans i en borgerlig regering - kommer vi att få titta i månen
efter kärnkraftens avveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här låter som och är partipolitik. Det är
partipolitiken som avgör frågan. Valutgången 1985 är avgörande. Skulle vi
socialdemokrater mot förmodan förlora, avgörs frågan av centern. Den står
därför inför ett val av samarbetspartner. Den har lovat att gå till höger. Men
det är ihop med socialdemokraterna som kärnkraften kan avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är, herr talman, realiteter som också medlemmar i Folkkampanjen
mot kärnkraft har att ta med i beräkningen. Nu tycks de mest inrikta sin kritik
mot socialdemokratin. I den mån denna kritik är konstruktiv är den naturligtvis
välkommen, men också de måste inse var den största faran ligger när det gäller
kärnkraftsavvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ibland kommer man till ett vägskäl där det är nödvändigt
att bestämma sig. Men innan man kommer dit är det faktiskt inte så dumt att
läsa på kartan och se efter vart vägarna leder, annars kan man lätt bli
överraskad och välja fel väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i denna debatt velat påminna om allvaret i frågan.
Kärnkraftens avveckling eller regeringsmakten ihop med moderaterna - det är
faktiskt det val centern har att göra. Hur allvarligt ser den egentligen på
frågan om kärnkraftens avveckling? Hittills har centern valt moderaterna. Hur
övriga förespråkare för linje 3 gör är naturligtvis också viktigt. De behöver
komma</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fram och hjälpa till för att kärnkraften skall avvecklas.
Det är ett enormt jobb som avgörs i de tusentals enskilda beslut som måste
fattas - och fattas i god fid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dess värre, herr talman, har vi erfarenheter från tidigare
borgerliga regeringar av hur det kan gå med centerns beslutsamhet i denna
fråga. Avvecklingen av kärnkraften är en viktig fråga, och det är angeläget att
vi polifiskt handlar så, att avvecklingen verkligen kommer till stånd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>104</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 94
GÖRAN MAGNUSSON (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är många faktorer som påverkar
utvecklingen i en region. Av avgörande betydelse är bl. a. en väl fungerande
infrastruktur i form av exempelvis kommunikationer, dels i mera koiiventionell
mening såsom vägar, järnvägar, flyg och sjövägar, dels för framtiden i form av
sådant som datakommunikationer. Till infrastrukturen hör också, enligt min
mening, väl utbyggda hamnar, tillgång till utbildning på olika nivåer och
naturligtvis mycken annan privat och offentlig service. Välutbildad arbetskraft
är också väsentlig för näringslivets utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag avser
att beröra dessa frågor ur ett västmanländskt perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Först vill jag emellertid nämna några basfakta om dagens
situation i landets mest industrialiserade län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi känner alla numera igen krisorterna: Spännarhyttan,
Norberg, Skinn-skatteberg, Surahammar, Hallstahammar och Fagersta. Fagersta har
i flera omgångar varit krisdrabbat, och det är nu återigen aktuellt genom att
jobb för 300 människor hotar att direkt försvinna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länets befolkning har sedan 1970 minskat med över 5 000
personer. Minskningen har naturligtvis fördelats olika mellan kommunerna, men
drabbade är framför allt industrikommuner som Fagersta, Hallstahammar och
Köping, vilka tillsammans minskat med 8 800 invånare, alltså avsevärt mer än
länet som helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakom den här summariskt beskrivna befolkningsutvecklingen
döljer sig naturligtvis många faktorer, men ett väsentligt förhållande är utan
tvivel en kraftig nedgång av industrisysselsättningen - från 1975 till 1983 med
drygt 15%; fram till 1990 räknar man med ytterligare 5%. Det innebär alltså
fortsatta minskningar i regioner som redan tidigare har problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De planeringstal man f. n. räknar med i länet innebär en
oförändrad befolkning. För att man skall klara det målet måste minst 7 700 nya
jobb skapas. En befolkningsprognos som är baserad på befarad sysselsättningsutveckling
anger att länets befolkning minskar till under 250 000 invånare. Man kan naturligtvis
påstå att målen är alltför ambitiöst satta, men det är samtidigt angeläget att
inte låta dystra prognoser bli självuppfyllande profetior.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledningsvis berörde jag en välutvecklad infrastrukturs
betydelse. Utbildning är därvidlag en angelägen faktor, och länet har knutit
förhoppningar till högskolan Eskilstuna-Västerås, som anses viktig för
utvecklingen i länet; för införandet av ny teknik i inudustrin med därav
följande utbildnings- och fortbildningsbehov är högskolan betydelsefull.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Universitets-
och högskoleämbetet har föreslagit att förskollärar- och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fritidspedagogutbildningarna
vid vår högskola skal) läggas ned. Förändringar av den utbildningen måste i och
för sig ske. För högskolan i Eskilstuna-Västerås blir ett slopande av
lärarutbildningarna ödesdigert, eftersom dessa utbildningar utgör basen i
högskolan. Alternativa möjligheter måste här erbjudas, så att högskolan kan
spela sin viktiga roll för att tillgodose näringslivets behov av utbildad
arbetskraft inom ny teknik, data och ekonomi. Vid högskolan finns också
förutsättningar att starta en allmän flygteknikerkurs. F 1 ;s övergivna lokaler
på Hässlö kan utgöra en god grund för en satsning på underhållsutbiidning med
profilering mot både militärt och civilt flyg. Försvarets fabriksverks
flygunderhåll i Arboga har också stort behov av högutbildad personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägar är en annan viktig utvecklingsfaktor. Här är det
angeläget att genom ändamålsenliga vägar ta till vara det goda geografiska läge
som Mälarregio-nen har. E 18 i Köping-Arboga-regionen har, genom upprustning av
andra delar av E 18, blivit relativt sett sämre. För västra Mälarområdet skulle
en ordentlig upprustning av väg 250 mellan Köping och Fagersta ha stor
betydelse, samfidigt som Bergslagsområdet skulle få ytterligare en bra
förbindelse söderut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I olika sammanhang har förbättringar av järnvägstrafiken
Örebro-Västerås-Stockholm aktualiserats. Målet är framför allt att förkorta
restiderna, vilket är av avgörande betydelse för bl. a. affärs- och
arbetsresorna. Jag är medveten om att stora pengar behöver satsas i första hand
i Stockholmsområdet, och en bra början är den omfattande ombyggnaden av
Stockholms central. En väl fungerande tågtrafik på aktuella banavsnitt skulle
också medföra förbättringar för Bergslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För sysselsättningen i inre Mälaren och influensområden
där omkring är de moderna hamnarna i Västerås och Köping viktiga. Den för snart
tio år sedan genomförda fördjupningen och upprustningen av farleden har haft
god trafikeffekt förutom att säkerheten har ökat väsentligt. Nuvarande goda
trafikmöjligheter och framtidsplaner på ytterligare fördjupning hotas av
diskussioner om en lågbro över kanalen i Södertälje. Motstående intressen finns
här. Det måste anses otillfredsställande, att en för näringslivet i en region
så viktig pulsåder som kanalen i Södertälje skall kunna äventyras. Även om det
innebär inskränkning av det kommunala planmonopolet, är det frestande att
förespråka möjligheter att på annat sätt säkerställa farledens goda funktion.
Den kommande plan- och bygglagen torde komma att ange vissa möjligheter
därvidlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidigare i detta inlägg rubricerades Skinnskatteberg som
krisort, och det är i och för sig riktigt med hänsyn till förhållandena där och
belägenheten i Bergslagen. Det är samtidigt glädjande att kunna konstatera att
ASSLs verksamhet, genom regeringens ingripande för ungefär två år sedan, är
positiv. Tack vare idogt arbete på lokalplanet och god stöttning genom
regionalpolitiken har också andra etableringar kommit till stånd eller är i
vardande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till den av regeringen tillsatta Bergslagsdelegationen
knyter jag stora förhoppningar. Arbetet där bör kunna leda fill samverkan
mellan lokala,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>regionala och statliga resurser och medverka till att
underlätta den besvärliga situationen i Fagerstaregionen. Resurser finns också
inom ramen för Bruksinvest.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare en åtgärd för att förbättra förutsättningarna
för en positivare utveckling i Fagerstaregionen vore att placera kommunerna där
i stödområde B. Jag är medveten om att ett bifall till ett sådant önskemål
skapar nya gränser i Västmanland, men regeringen har ju möjligheter att göra
undantag. Jag avser då exempelvis ett aktuellt lokaliseringsärende i
Hallstahammar som regeringen snart skall pröva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De dystra siffror över sysselsättning och befolkningstal
som jag tidigare redovisat kan verka deprimerande, men de kan ju också ses som
en utmaning. Positiva inslag saknas inte helt i dagsläget - elektroindustrin
och bilindustrin i länet går bra. Men samtidigt leder framtidsbedömningarna
till en nedskrivning av befolkningstalet jämfört med tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har, herr talman, i detta anförande tagit upp vissa
infrastrukturella frågor som man behöver satsa på i länet och där statliga
insatser också fordras. Inom länet görs nu stora ansträngningar för att
utveckla turismen som näringsgren, och den bör kunna bidra till en ökning av
arbetstillfällena. En annan möjlighet att öka sysselsättningen är att, om
etanolinblandning i bensin skall ske, förlägga en sådan fabrik till länet.
Råvara finns, liksom processkunnande vid Supra i Köping.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
detta anförande instämde Thure Jadestig (s).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>106</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 95
GUNNAR THOLLANDER (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! När jag nu tar till orda i denna debatt gör
jag det enbart därför att jag vill belysa situationen och utvecklingen i den
norra delen av Uppsala län, närmare bestämt i de tre kommunerna Tierp,
Östhammar och Älvkarleby.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att jag återkommer i den allmänpolitiska debatten och
talar om just den här regionen beror inte på att jag önskar vara tjatig, utan
det beror på att situationen där - trots gjorda insatser - är lika besvärlig i
dag. På grund av vissa hot, som jag skall återkomma fill, är situationen kanske
ännu jobbigare i dag än den var för ett år sedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man ser statistiskt på hela Uppsala län, finner man att
arbetsmarknaden där är bättre än den är i många andra län i landet. Därför
vill jag säga några ord om statistik och 9m hur sådan kan föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många vill påstå att statistik ljuger, men jag kan i alla
fall hävda att den i detta fall fungerar utslätande. Det gynnsammare läget i
storstadsområdet Uppsala gör att paniken i Norduppland inte kommer fram med
tillräcklig skärpa. Här borde den länsvisa rapportering som skickas till
överordnad myndighet även belysa regionerna inom länet, så att åtgärder kan
sättas in där de bäst behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hur ser då
situationen ut i dag?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summan av de öppet arbetslösa är oförändrad, ca 1 000,
medan antalet personer som berörs av någon form av arbetsmarknadspolitiska
åtgärder har ökat med drygt 200 sedan förra hösten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>385 ungdomar arbetar i ungdomslag,
vilket naturligtvis är bättre än att gå helt utan arbete. I ungdomslagen kommer
man ändå in i arbetslivet och får på det sättet vara med i den gemenskap som
varje människa självklart borde ha rätt till. Ändå är inte ungdomarna nöjda,
utan de vill ha ett fast arbete där de kan känna fullt ut att de tillhör
arbetslivet och inte är föremål för arbetsmarknadspolitiska insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hälsar därför med tillfredsställelse att regeringen i
veckan anslagit 1,75 miljarder till arbetsmarknaden. Om de pengarna kan leda
till att kommunen och privata arbetsgivare erbjuder våra ungdomar fasta jobb är
pengarna ännu mer välkomna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad har då uträttats under det senaste året? Efter
devalveringen 1982 har något av framtidstron och investeringsviljan återvänt
till företagen. Till länsstyrelsen har ett tiotal investeringsärenden kommit
in, och investeringsbidrag har beviljats med 2,5 milj. kr. Ett trettiotal nya
jobb har på det sättet anskaffats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industridepartementet har också uppfattat vårt läge och
tagit med Tierp och Östhammars kommuner i Bergslagsprojektet, vilket som bekant
ger möjlighet till stöd för större industriinvesteringar. Några mycket
intressanta projekt ligger just nu hos länsstyrelsen för behandling, för att
senare SIND eller regeringen skall fatta beslut. Vi hoppas där givetvis på en
välvillig behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan lång fid fillbaka har länsstyrelsen arbetat med
frågan om decentralisering av den offentliga verksamheten i länet, från
Uppsala till övriga kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Just nu finns ett sådant aktuellt ärende, där Tierps
kommun vill få en kriminalvårdsanstalt utlokaliserad från Uppsala. I
Norduppland tycker vi att detta är ett utmärkt fillfälle för samhället att på
ett konkret sätt hjälpa en utsatt region till några nya jobb.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag talade i inledningen om hot som vilar
över dessa kommuner. Det finns många, men jag stannar vid två, därför att de
drabbar de största industrierna i sina resp. kommuner och dessutom är aktuella
just i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det första finns inom Tierps kommun och gäller
snabbstålsföretaget Speedsteel i Söderfors. Där pågår en patentstrid med ett
amerikanskt företag som i sämsta fall kan leda till att Speedsteel kan förlora
hela sin export till Amerika för sin viktigaste produkt, ASP-stålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare har företaget med hjälp av en engelsk konsult - jag
frågar mig varför en engelsk konsult utreder ett svenskt företag - dragit i
gång en utredning om ämnestillverkningen för bruken i Söderfors och
Långshyttan, de två bruk som utgör Speedsteel. Skulle den ämnestillverkningen
försvinna från Söderfors - utöver att ASP-exporten förlorades - vore det redan
förut halverade 300-åriga järnverket dödsdömt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det andra hotet finns över cellulosafabriken
Skutskärsverken i Älvkarleby kommun. Den kommunen, som är Nordupplands minsta,
bör ägnas särskild uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Här har
arbetstillfällena försvunnit slag i slag och befolkningssiffrorna</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sjunkit
från 10 600 med ungefär hundra per år och är nu nere under 9 500, och prognosen
pekar på 9 000 inom några år. Skutskärsverken, som är den helt dominerande
arbetsplatsen, har rationaliserats i många omgångar, och det hot som nu ligger
innebär att ytteriigare 200 jobb skall bort. Därmed är också den fabriken
halverad, när det gäller anställda, vilket skett under en tioårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! För en sådan kommun krävs krafttag, om man
där skall kunna vända den negativa trenden och ha en möjlighet att överleva.
Jag har stora sympatier för Älvkarleby kommun, när man nu bl. a. kräver;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-15.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att Älvkarieby kommun räknas in
bland Bergslagskommunerna och därmed får möjlighet till regionalpolitiskt stöd
som de övriga kommunerna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:-15.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att sänkta arbetsgivareavgifter
införs för nyetableringen i Älvkarieby kommun,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att stöd för idé- och utvecklingsverksamhet ges och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att ufiokalisering av offenfiig verksamhet sker till
Älvkarleby kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det skulle finnas mycket mer att
säga om den här regionen, men jag stannar vid detta och tycker att det
väsentliga är framfört.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>108</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 96
BARBRO NILSSON i Örnsköldsvik (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! 1 mitt hemlän. Västernorrlands län, pågår f.
n. en livlig kampanj för produkter som kan tillverkas inom vårt eget län. Bl.
a. sprider livsmedelsföretagen en folder som ställer frågan: "Har Din
limpa rest 100 mil?" Syftet är mycket uppenbart. Om länsborna själva är
aktiva när det gäller länets egna produkter gör de den inomregionala industrin
livskraftig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt-länskampanjen skall pågå i tre år, och offensiven
skall leda till fler arbetstillfällen inom befintliga utvecklingsbara branscher
och nya teknikområden. Den drivs av regionala organ i nära samarbete med
länets kommuner och näringslivet. En av de kanske mest expansiva branscherna är
data och elektronik, med SISY, Systematiska Institutet i Västernorrland, som
pro-duktutvecklare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt hemlän, som är ett skogslän, har en väl utvecklad
industritradition, och sysselsättningsnivån har speglat och speglar fortfarande
uppsving eller nedgång. En aktiv regionalpolitik har burit frukt. Åren
1970-1976 noterade vi en utveckling med + 2 320 industriarbetstillfällen.
Sammantaget kunde landets sju skogslän alla konstatera goda
sysselsättningsökningar. De regionalpolitiska medlen innebar bättre spridning
av befolknings- och sysselsättningsökningarna, dämpad storstadstillväxt,
stoppad avfolkning i skogslänen och en ökning av industrisysselsättningen i
norr. Mellan 1977 och 1982 försvann däremot 30 000 industrijobb i skogslänen,
varav 2 097 hos oss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De allt svårare sysselsättningsproblemen beror på
strukturförändringarna inom industrisektorn och främst inom skogsindustrin och
byggmaterielindu-strin. Låt mig bara nämna NCB:s nedläggning av Köpmanholmens
massaindustri i min egen kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag är Västernorrland ett av de hårdast drabbade länen
när det gäller minskning av sysselsättningen. Enligt
arbetskraftsundersökningen, AKU,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avseende
1980-1983 var nettobortfallet 3 300 arbetsfillfällen eller -2,5%, som kan
jämföras med rikets-0,2%. Endast Gävleborgs län överträffar oss med-3,3 % i
bortfall. Inom industrin försvann 11,4%. Där överträffas vi av Södermanland med
det länets 12,6%. Rikets siffra var för motsvarande period 7,6 %. Som exempel
på sysselsättningsminskningen inom den statliga sektorn kan nämnas att residensstaden
Härnösand hittills under 1980-talet förlorat 10% av antalet arbetstillfällen
inom sina statliga institutioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oberoende av sättet att räkna måste jag markera att länets
siffror för arbetslösa personer har legat på alltför hög nivå alltför länge. Det
senaste halvåret har arbetsmarknadssituationen blivit något förbättrad. Trots
det har vi ca 7 000 personer som kvarstående arbetslösa, och alltför många
långtidsarbetslösa. Det ger länet en oroande befolkningsminskning. Medan Stockholms
län under några år fått både en folkökning och ett flyttningsöverskott som är
dubbelt så stort som hela landets har Västernorrland en årlig förlust på mer än
1 000 människor. En del kan förklaras av låga födelsetal men även av att färre
flyttar in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En befolkningsminskning som den i vårt län gör att
glesbygdsområdena blir ännu glesare. Glesbygdspolitiken åren del i en aktiv
regionalpolitik. För att upprätthålla och utveckla levnadsstandarden i
glesbygdsområdena krävs en rad okonventionella metoder. Möjligheten att bedriva
kombinationssysselsättningar är ett sätt. Det är den effektivaste vägen att
skapa en levande glesbygd. För att uppnå detta krävs ökade resurser till
glesbygdspolitiken. Glesbygdsstödet måste räknas upp kraftigt och få användas
flexibelt. Erfarenheterna visar att just det stödet ger betydande resultat med
förhållandevis små insatser. Att bättre utnyttja glesbygdens egna resurser,
att kunna öka vidareförädlingen av egna råvaror och utveckla lokala
samarbetsformer, ger arbetstillfällen som är rena livselixiret för många mindre
orter. Vi kan aldrig se på glesbygden som en belastning utan som en tillgång,
rik på stora och små resurser. Regeringens ambitioner för insatser i glesbygden
visade sig väl i vårens kompletteringsproposition, som gav ett tillskott på 25
miljoner till just skogslänen. Glesbygdsdelegationens rapport visar ju också
tydligt hur väl dessa medel kom till användning. En samverkan över
sektorsgränserna både beträffande medel och människor vore också en fördel,
och insatser i glesbygden får inte bara ses som en följd av god ekonomi i
landet utan måste också ses som en delförutsättning för en god totalekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är rimligt och i enlighet med regionalpolitikens
regler att goda, lokala initiativ i glesbygdsområden stöttas av samhällsorganen
både centralt och regionalt. I princip bör det inte vara någon skillnad om
utvecklingsobjektet hänförs till areella näringar, tillverkningsindustri,
service eller offentlig förvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill ta exemplet SVAR, Svensk Arkivinformation i
Ramsele, för att belysa vilka svårigheter ett från periferin initierat projekt
har mött inom den statliga sektorn. SVAR är i dag en sektion inom riksarkivet,
men vägen dit har varit lång och svår. Ändå måste verksamheten än i dag drivas
under något slags "ur-hand-i-mun-villkor", då endast 700 000 kr.
anslagsmässigt tilldelats SVAR. I övrigt bärs verksamheten nämligen upp av
konstruktioner med</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>110</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lönebidragsanställningar
och av länsarbetsnämndens möjligheter att av och till gå in med
beredskapsmedel. Det vore utomordentligt lämpligt att satsa ordentligt på SVAR,
som fått så fina vitsord i alla kretsar och som har så goda
utvecklingsmöjligheter om chansen ges. Att verksamheten är förlagd till
glesbygden får inte vara en black om foten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig också belysa vilken regionalpolitisk
betydelse de unga högskolorna har. Vi ville med högskolereformen sprida
utbildningsmöjligheterna till nya grupper som förut varit utestängda på grund
av bristande ungdomsutbildning, och vi ville göra högskoleutbildning
tillgänglig över hela landet. Statens utgifter för högskolorna återspeglar en
hög uppskattning av deras betydelse för samhället. De små högskolorna har i hög
grad uppfyllt de förväntningar som ställts på dem, och de spelar en viktig roll
för utvecklingen av näringsliv m.m. på sina orter och i sina närregioner. Denna
högskolans regionalpolitiska och regionalekonomiska betydelse har blivit allt
viktigare. Det är i närsamhället högskolans roll som drivkraft i utvecklingen
av näringsliv och förvaltning får sin konkreta innebörd. Högskolan skall vara
"en spjutspets mot framtiden". Så också i Västernorrland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högskolan i Sundsvall-Härnösand är ett mycket
utvecklingsinriktat exempel och behöver en tillräckligt stor - och
tillräckligt växande - bas för att kunna överleva och förkovras till en verklig
och integrerad del av regionernas näringsliv. Någon försvagning av högskolan i
Västernorrlands län får således inte ske. Tyngdpunkten i den nya
teknikutvecklingen är förlagd till storstadsområdena, medan mitt län saknar
den högteknologiska forsknings- och utvecklingsmiljö som numera starkt
prioriteras av både statsmakterna och företagen i industriella förnyelsebeslut.
Det bör påpekas att Sundsvall-Härnösand ligger 50 mil från närmaste tekniska
högskolor - Luleå, Trondheim eller Stockholm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kunskapsspridning och teknikspridning är därför
insatsområden som i dag är mycket viktiga för mitt läns utveckling. Befintliga
resurser inom skolor, samverkansorganisationer, industrier och myndigheter etc.
måste således stärkas och förnyas så långt möjligt för att teknikutvecklingen i
mer gynnade landsdelar skall kunna avlänkas och även komma Västernorrland till
del. Det är självklart att regering och riksdag därtill aktivt måste stötta det
utvecklingsarbete som pågår i länet. Länsstyrelsen har i olika yttranden till
regeringen krävt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>o inrättande av systemvetenskaplig linje
och utbyggnad av den tekniskt inriktade datautbildningen vid
Sundsvall-Härnösands högskola för grundläggande kompetensuppbyggnad i
regionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>o inrättande av utbildning av
lärare/instruktörer i datakunskap vid länets högskola för att möjliggöra massiva
utbildningsinsatser i samhället,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>o permanentning och utveckling av
högskolans försöksvis drivna kontaktsekretariat,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>o
förstärkning av Stiftelsen Systemtekniska Institutet, SISY,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>o särskilda medel för
förverkligandet av ett framtaget åtgärdsprogram inom data- och
elektronikområdet för Västernorrlands län.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>o etablering av ett centrum för
administrativ datautveckling i Sundsvall -som faktiskt är en av de allra
största orterna i landet när det gäller administrativ databehandling och som
behöver utvecklingsresurser som på något rimligt sätt står i paritet med detta.
Jag förutsätter att regeringen med hänsyn till länets lång- och kortsiktigt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>svåra läge
noga och i en positiv, entusiastisk anda prövar dessa och övriga</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>åtgärdsförslag
som på senare tid levererats till regeringskansliet från</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Västernorrlands
län.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 97
STINA GUSTAVSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skall i mitt anförande ta upp ett par
faktorer som berör den regionalpolitiska inriktningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan mitten av 1960-talet har det regionalpolitiska
stödet huvudsakligen gått till skogslänen. Det är en prioritering som bestått
trots att såväl länsplanering som annan offentlig statistik visar en annan bild
av kommunernas befolknings- och sysselsättningsutveckling. Expansiva kommuner
i norr har erhållit regionalpolitiskt stöd, medan småkommuner söderut med stora
sysselsättningsproblem i stort sett lämnats utanför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett exempel utgör de kommuner som sträcker sig från södra
Östergötland och ner till Blekinge, det s.k. Sydostbandet. I detta
"band" ingår bl. a. kommunerna Uppvidinge, Lessebo och Tingsryd i
Kronobergs län. Ytterligare en kommun i länet, Markaryd, har likartade
problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller att lösa problemen mera långsiktigt behövs
medel som främjar näringslivet och därmed sysselsättningen. En del av de pengar
som regeringen nu ytterligare satsar via AMS borde ha gått till åtgärdsmedel för
att med länsstyrelsernas hjälp kunna användas till regionala utvecklingsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De blygsamma medel som exempelvis utgått till
glesbygdsstöd i några församlingar i Kronobergs län visar positiva resultat.
Sedan stödet infördes 1979 har glesbygdsstödet medverkat till drygt 80-talet
nya och som det bedöms varaktiga arbetstillfällen. Dessutom innebär stödet
många gånger att flera personer får en utökad sysselsättning i befintliga
företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av länets yrkesverksamma är drygt 9 % sysselsatta inom
jord- och skogsbruk. För Tingsryds kommun är siffran hela 18%. Behovet av
kompletterande sysselsättning är stort, eftersom dessa företag ofta är små.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av en studie som Lantbrukets utredningsinstitut gjort
framgår att vart tredje hushåll i Kronobergs län är beroende av jord- och
skogsbruk, skogsindustri eller livsmedelsindustri för sin försörjning. Det
finns i dessa dagar, då livsmedelskommitténs arbete diskuteras intensivt,
anledning påminna om att jordbruk ger både mat och jobb.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett annat orosmoln som dykt upp i Kronobergs län är UHÄ:s
förslag till neddragning av högskolans verksamhet i Växjö. Växjö har en mycket
lång tradition som centrum för utbildning, administration och handel i sydöstra
Sverige. Lärarutbildning har sedan lång tid bedrivits, och det finns en mycket stor
erfarenhet av och kompetens för denna utbildning. När högskoleväsendet
decentraliserades var det naturligt att Växjö fick en högskola, dels på</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänpolitisk
debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>grund av stadens långa tradition pä utbildningssidan, dels
på grund av Växjös geografiska läge. Här finns ett stort naturligt
upptagningsområde. Högskolan i Växjö utgör en viktig och integrerad del i
regionen och bidrar verksamt till hela regionens utveckling. Det finns
etablerade samarbetsformer mellan högskolan och offentlig och privat
verksamhet. Högskolan medverkar till att såväl bibehålla som. öka kompetensen
inom näringslivet och inte minst småföretagsamheten i regionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att bredda utbildningsutbudet har landstinget, Växjö
kommun och länsstyrelsen bildat en stiftelse. Teknikcentrum, med syfte att
bedriva forskning och utbildning inom ämnesområdet informationsteknologi. Motivet
till denna satsning är avsaknaden av teknisk högskola i regionen. Man vill vara
med och konkurrera om de tekniskt avancerade och expansiva företagen och ta
till vara den kompetens som finns dels vid högskolan, dels också i
högteknologiska företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De planer, som UHÄ presenterat och som i det närmaste
innebär en 50-procentig reduktion, rimmar dåligt med de intentioner som finns i
regionen. Därtill har man inte på något sätt tagit hänsyn till högskolans eget
besparingsförslag. Detta förslag går ut på en i pengar räknat lika stor
nedbantning, men med ett bibehållande av basutbildningarna. Tar man bort dessa
hotas hela högskolans existens. Några ersättningar har ej heller presenterats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är som jag ser det naturligt att utgå ifrån regionens
eget behov när man planerar utbildning. Det finns all anledning för regering och
riksdag att vid framtida behandling av högskolan i Växjö se till detta behov.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>112</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 98
STEN-OVE SUNDSTRÖM (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skall under de minuter som står till mitt
förfogande beskriva läget i landets största och av arbetslöshet mest drabbade
län, Norrbotten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsmarknaden i länet har förbättrats väsentligt under
1984 jämfört med tidigare år. Den öppna arbetslösheten var vid månadsskiftet
augustiseptember 6,0% mot 7,2% för ett år sedan. Även om man tar hänsyn till
antalet ungdomar i ungdomslag samt personer i beredskapsarbete och
AMS-utbildning är läget ljusare än i fjol. Genom det nya rekryteringsstödet som
infördes vid årsskiftet har ca 3 000 personer fått arbete. Av dessa har drygt 30%
erhållit tillsvidareanställningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den gynnsammare situationen för länets basindustrier genom
den förbättrade industrikonjunkturen har medfört att de kunnat hålla en
relativt hög investeringsnivå, som i sin tur medfört ökade möjligheter till
arbete för länets verkstadsföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Öppnandet av kulsinterverket i Svappavaara och byggandet
av en ny huvudnivå i Malmbergsgruvan är ett par exempel på mycket positiva
beslut som medför ökade arbetstillfällen. Den s. k. frizonen i Svappavaara har
hitintills gett några nyetableringar, varav det första företaget startar sin
verksamhet under hösten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Totalt
sett bedömer länsarbetsnämndens omkring 50 prognosföretag att ca</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>300 nya
arbetstillfällen tillkommer under det närmaste året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men även om arbetsmarknadsläget nu förbättras i Norrbotten
och arbetslösheten sjunkit med 1,2 procentenheter så kvarstår det faktum att
länet fortfarande har landets största arbetslöshet. Dessutom är det stora
geografiska skillnader i sysselsättningsläget. Östra Norrbotten och
Torne-dalskommunerna har fortfarande en mycket hög arbetslöshet, vilket också
gäller Kirunaområdet, även om där ägt rum en förbättring genom tillkomsten av
ny företagsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett av problemen på länets arbetsmarknad är den förväntade
arbetslösheten på byggsidan i vinter, och det beror bl. a. på att de pågående
investeringarna hos Vattenfall och landstingen slutförs efter hand samit att de
statliga tidigareläggningarna snart är slutförda. Mot den bakgrunden är det
positivt att notera regeringens förslag till insatser för att stödja
byggsyssel-sättningen i vinter i de svårast utsatta länen, och Norrbotten
tillhör den gruppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots att stora insatser görs för att bredda länets
näringsliv och vissa framgångar har noterats, kommer Norrbotten under
överskådlig tid att vara beroende av de tunga basindustrierna för att klara
sysselsättningen. Det är därför glädjande att gruv- och stålhanteringen nu
arbetar i medvind och presenterar en offensiv syn på framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller gruvhanteringen så har det skett en
ljusning vid LKAB, och företaget har åter börjat anställa personal, främst för
starten av kulsinterverket i Svappavaara. Dessutom beräknas satsningen på en
ny huvudnivå i Malmbergsgruvan under investeringsperioden ge ett hundratal
jobb.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar stålindustrin fortsätter den positiva
trenden, och de metallurgiska anläggningarna vid SSAB i Luleå körs med full
kapacitet. Men det är viktigt att notera att även om det f. n. går bra för
länets gruv- och stålindustri, står både LKAB och SSAB inför stora
framtidsinvesteringar, som är absolut nödvändiga att genomföra om man skall
klara konkurrensen och vidareförädlingen av länets råvaror. En fortsatt
förädling av de norrbottniska råvarorna är en viktig förutsättning för att klara
konkurrensen på världsmarknaden och trygga sysselsättningen på sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I huvudsak två faktorer har möjliggjort framgångarna för
länets gruv- och stålhantering; dels draghjälpen av den internationella
konjunkturuppgången, dels den effektivisering av produkfionen som inte varit
möjlig utan de medel som ställdes till förfogande genom regeringens proposition
1982/ 83:120.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingsplanen för Norrbotten sattes i kraft i rätt tid
och innebar en injektion i länets näringsliv. Den innebar t. ex. att SSAB
erhöll 200 miljoner för investeringar i ett första steg som nu håller på att
genomföras. Vidare angavs i propositionen, som riksdagen tog ställning för, att
när det första steget var genomfört skulle ytterligare investeringar följa för
att en jämn investeringsvolym skulle erhållas. Det är mycket viktigt att den
målsättningen fullföljs så att företaget kan klara av en fortsatt positiv
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan viktig förutsättning för ett konkurrenskraftigt
näringsliv är goda kommunikationer. Vi har i Norrbotten under året kunnat
glädjas åt att en rad</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>113</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagens protokoll 1984/85:17-18</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>investeringar har fullföljts på detta område. Nyligen
invigdes Nordkalottvägen, som öppnar stora möjligheter för främst
malmfältskommunerna i kontakterna med det nordnorska näringslivet. Vidare har
en ny flygterminal invigts i Kiruna, och inom kort kommer en ny flygterminal
att tas i bruk i Luleå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många av de insatser som nu slutförs i Norrbotten på t.
ex. kommunikationsområdet hade aldrig kommit till stånd utan en
socialdemokratisk regering. Det har de borgerliga regeringsåren lärt oss. Trots
de stora problem på sysselsättningens område som vi ännu har i Norrbotten,
kommer vi att klara länets utveckling genom ett fullföljande av
utvecklingsplanen med stöd av en socialdemokratisk regering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>114</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 99
BERTIL DANIELSSON (m);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! När jag anmälde mig till talarlistan inför
denna allmänpolitiska debatt, var min avsikt att behandla bostadspolitiken.
Jag föreställde mig då att det skulle bli ett ganska fylligt och genomlysande
block, där väldigt aktuella frågor skulle tas upp till behandling. Intresset
från ledamöternas sida har dock inte varit påfallande stort. Av de två som var
anmälda till detta block återstår nu endast jag. Det blir mer en monolog än en
debatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots detta anser jag att det jag kommer att säga har en
viss vikt och ett visst värde, så jag håller väl mitt anförande ändå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Bostadsminister Hans Gustafsson gjorde i
tisdags ett uttalande med anledning av den nya fastighetsskatten som var av den
karaktären att det inte utan vidare får utlämnas åt glömskans dunkel. Han sade
att det inte bara är synd om småhusägarna. Det är lika eländigt för alla
boende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta uttalande speglar på ett avslöjande sätt den
socialdemokratiska politiken, både i stort och beträffande bostadspolitiken.
Med socialdemokratisk politik kan i varje fall en viss typ av jämlikhet
skapas. Det blir ju lika eländigt för alla. Bostadsministern visar här upp en
påfallande håglöshet, uppgivenhet och en defaitism som man sällan ser hos
socialdemokrater, men inför vetskapen om hur det är och hur det blir inom
bostadspolitiken om socialdemokraterna får råda går det inte längre att hålla
masken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uttalandet visar också att socialdemokraterna är oförmögna
att tänka i nya eller annorlunda banor än de traditionellt socialdemokratiska.
En gång skattehöjning- alltid skattehöjning, tycks vara regeringens
bostadspolitiska signum. Det tycks finnas ett organiskt samband mellan
socialdemokratisk bostadspolitik och skattehöjningar. Och som en följd av alla
skatter måste även subventions- och bidragsvapnet tillgripas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den senaste länken i skattehöjningskedjan heter
fastighetsskatt. Det är den nuvarande hyreshusskatten som ömsar skinn, eftersom
det gamla blivit för trångt för de socialdemokratiska ambitionerna. Nya grupper
av boende får ökade bördor. Bostadsministern kan för sin del fördra nya skatter
eftersom, som han sade, det blir lika eländigt för alla boende. Vi avvisar från
moderat håll givetvis den föreslagna fastighetsskatten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka
motiv anges då mera officiellt för den nya skatten? Omfördelning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inom bostadssektorn för att med den nya skattens hjälp
kunna subventionera nyproduktionen är ett motiv. Ett annat är att
bostadssektorns stöd totalt är för stort, och därför skulle en skatt rätta till
detta. Motivet att budgetunderskottet skall pressas ner har också angivits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den socialdemokratiska föreställningsvärlden finns det
inget utrymme för tankegångar som besparingar och nedskärningar. Snart sagt
varje problem skall lösas med skatternas hjälp, höjda skatter eller nya. Det
märkliga med fastighetsskatten är att den är helt fristående från begreppet
skatt efter bärkraft. Alla skall betala, även om förmåga saknas, Alla skall ha
sin del av eländet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan orättvisa är att de som redan själva betalar sina
boendekostnader drabbas värst. Ägarna till frifinansierade småhus, hus som är
amorterade och bostadshus på jordbruksfastigheter får fullt ut betala skatten.
De som redan nu får räntesubventioner kommer att kompenseras med sänkning av
den garanterade räntan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är cyniskt och ett hån mot alla dem som byggt eller
köpt hus utan statliga lån och som vill ha ett billigare boende på äldre dar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett småhus som taxeras fill 300 000 kr. blir 1 400 kr. dyrare
att bo i när skatten är fullt genomförd, och ett hus med 450 000 kr. i
taxeringsvärde 2 100 kr. dyrare. För att klara detta krävs en löneökning på 5
200 kr., om marginalskatten är 60 %. För många, exempelvis pensionärerna, är
det inte möjligt att höja inkomsterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skatten kommer att drabba olika i olika delar av landet.
De som har en låg inkomst drabbas självfallet hårdare av skatten. För
exempelvis en medelinkomsttagare i Kalmar län innebär skatten en större
påfrestning av ekonomin än för boende i många andra län. Medelinkomsten i
Kalmar län var 1982 ca 55 000 kr. vilket är inte mindre än 17 000 kr. lägre än
i Stockholms län. Det finns bara två län i landet där medelinkomsten ligger
lägre än i Kalmar län. Den nya skatten kommer att svida särskilt hårt i de län
där medelinkomsten ligger lågt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Taxeringsvärdena för lantbrukets bostäder står inte alltid
i relation till inkomstnivån för brukaren. Kombinationen stora hus - låga
inkomster är ganska vanlig. Här slår fastighetsskatten särskilt hårt. Även här
är det boende i de låginkomstlän jag nämnde - Kalmar, Gotlands och Jämtlands
län - som drabbas hårdast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även andra delar av bostadsbeståndet och byggnadsbeståndet
får ökade kostnader. De privata fastighetsägarna får fullt ut betala skatten,
medan allmännyttan i de flesta fall går fri. Handels- och hantverksfastigheter
och restauranger tillhör även de grupper som skall erlägga fastighetsskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När skatten är genomförd beräknas den inbringa 4,7
miljarder kronor. Varje hushåll får i genomsnitt en ökad kostnad på ca 1 000
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den socialdemokratiska propagandan utmålas vi moderater
som de som vill rasera den s.k. sociala bostadspolitiken när vi föreslår
besparingar på tillsammans 2,1 miljarder kronor inom bostadssektorn.
Fastighetsskatten kommer att uppgå till 4,7 miljarder kronor, alltså mer än
dubbelt jämfört med våra besparingar. Det måste vara svårt för
socialdemokraterna att i</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fortsättningen
angripa oss i dessa frågor, när deras skattehöjningar drabbar mer än dubbelt så
hårt som våra besparingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från rnoderat håll kommer vi att göra allt för att stoppa
fastighetsskatten. Om skatten ändå, kanske med vpk;s hjälp, röstas igenom i
riksdagen kommer en borgerlig valseger att medföra att skatten tas bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är förvisso inte bara i fråga om fastighetsskatt som
vi har en annan uppfattning än socialdemokraterna. På nästan varje punkt vill
vi föra en annan bostadspolitik än den regeringen för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall nu inte räkna upp alla de olika förslag till
förändringar som vi vill genomföra. Tid och tillfälle kommer sedermera att yppa
sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En grundläggande tanke i vår polifik är emellertid att
valfriheten måste öka i boendet. Låt människorna i större utsträckning
bestämma!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ökade möjligheter att äga sin bostad måste medges. Krångel
och byråkrati måste minska. Den snårskog av lagar och bestämmelser som omger
boendet måste rensas upp. Både skatter och bidrag måste minska. Inga problem
löses med den socialdemokratiska skattemodellen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Den moderata bostadspolitiken är en politik
för framtiden. Vi avvisar gårdagens lösningar på morgondagens problem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>116</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 100
GUNNAR BIORCK i Värmdö (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Så är det åter en lång dags färd mot kväll -
eller två långa dagars. Under en följd av år har jag försökt att i den
allmänpolitiska debattens sista skälvande minut samla ihop några personliga
intryck av vad som förekommit och se vad den har givit, vad den har lämnat
obesvarat, och vad den till äventyrs kan leda till. Så ock i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den utformning och det innehåll debatten fått, i går och i
dag, gör att en enkel man av folket onekligen känner sin begränsning. Hur svårt
är det inte att skåda in i framtiden! Och hur vanskligt är det inte att göra en
rättvis fördelning av ansvar och skuld för det förflutnas gärningar och
misstag! För det är ju mellan dessa poler, av anklagelser och förutsägelser,
som centrala delar av - främst - gårdagens debatt har rört sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett av problemen, som man underförstår, knappast vågar
tala om, eller förtränger i en opportun glömska, är att personer utanför denna
kammare -"löntagarorganisationernas" ombudsmän - snarare än vi,
folkets valda ombud, är de som till sist avgör vilken kurs den svenska ekonomin
kommer att följa. Kanske borde man - när man anklagar de borgerliga
regeringarna för år av försummade insatser - ändå erinra sig den dag i det
förgångna, då statsminister Fälldin kallade upp herrar Nicolin och Ljunggren
och skickade tillbaka dem till Blasieholmen med order att uppge sitt motstånd
mot löntagarorganisationernas krav. Långt senare riktas kritik mot arbetsgivarparten
för att man släppt fram för höga löner. Varför skedde detta? Och vilka blev de
långsiktiga, psykologiska och moraliska konsekvenserna av denna händelse? Är
det inte så att den svenska borgerligheten egentligen har haft ett vekare
hjärta och ett känsligare samvete än somliga, hurfiga socialdemokrater? Minns
Nils Åslings akutmottagning - som Thage Peterson stängt -och Ingemar Mundebos
ord att "läget kräver åtgärder, som en del av oss inte är beredda att
vidta".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns förmodligen inom alla
partier personer som är beredda att mäta sina egna med strängare mått än dem
med vilka man mäter andra. Courage de ses opinions - även i handling - är
kanske något man ville tillönska borgerlighetens företrädare, om nästa års val
skulle leda till växling vid makten. Förmodligen är det så att så länge
industriarbetarna dominerade arbetstagarsidan fanns det där förståelse för att
höga avtal hotade sysselsättningen, och det fanns alltså en inbyggd
balansmekanism. När utvecklingen medförde att de offentliganställda blev en
dominerande faktor i löneförhandlingarna - samfidigt som deras företrädare i
riksdag och kommuner blev allt talrikare och kunde expandera sin samhällssektor
utan hänsyn till kostnaderna - då försvagades balansen mellan parterna.
Regering och riksdag kom på efterhand, och vad vi får syssla med här i huset är
att sedermera försöka korrigera avtalen genom köpkraftsindragningar i skilda
former, vilka får en generell karaktär och drabbar både skyldiga och oskyldiga
i lika mån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingen kan förmodligen påstå att våra skatte- och
avgiftssystem bygger på en genomtänkt filosofi: Vad vi har framför oss åren
hart när ogenomtränglig djungel av tillfälliga, men permanentade ad
hoc-åtgärder, lagrade bredvid och ovanpå varandra, vars effekter delvis
motverkar varandra och - vad mera är - för många medborgare omöjliggör ett
vettigt och förutsebart ekonomiskt handlande. Sedan socialtjänstlagen,
konsumentverket och våra förvaltningsdomstolar blandat sig i leken har oredan
blivit ännu större än förut. Här behövs uppenbarligen ett drastiskt kirurgiskt
ingrepp. Både medborgarna i gemen och vi själva måste kunna förstå hur systemet
fungerar. Inte ens riksrevisionsverket begriper ju det, enligt egen utsago.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraterna har nu i flera år anklagat de
borgerliga regeringarna för felhandlingar under deras brottning med svåra
lågkonjunkturer, och tillvitat dem ensamma ansvaret för det stora
budgetunderskottet och ökningen av statens skulder. Jag har förgäves suttit och
väntat på att någon skulle tala om hur stort budgetunderskottet och hur stor
statsskulden skulle ha varit, om riksdagen hade bifallit alla de
socialdemokratiska motioner som under åren 1976-1982 innebar överbud i
förhållande till regeringsförslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan inte hjälpa att jag finner de här skulddebatterna
ganska ofruktbara, i den form de utspelas här i kammaren. Det verkligt viktiga
är rimligtvis att man gör en ekonomisk och psykologisk analys av vad man
möjligen kan lära av de samlade misstagen, alltifrån vanföreställningen om
"det dukade bordet" och framöver, och försöker applicera den
kunskapen på den närmaste framtidens - "medellånga" - politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det talades i går mycket om besparingar som en väg ur
krisen. Svenska folket har hittills inte märkt så mycket av krisen - jag gör
här naturligtvis ett undantag för de arbetslösa. Av allt att döma har många
försökt parera den hittillsvarande krisen just genom att minska sina egna
besparingar. Inga indexregleringar kan i längden dölja att vi har blivit
fatfigare, som nation och som personer. Det är en falsk politik, som försöker
dölja detta förhållande: det försenar bara den mobilisering av de egna
krafterna, som kan föra till tillfrisknande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
offentliga debatten om Sveriges ekonomi är förmodligen obegriplig</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagens protokoll 1984/85:17-18</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>118</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för de
flesta, och den sysslar mest med enstaka, dagsaktuella s. k. plånboksfrågor.
Det skulle vara befriande om några av de professionella debattörerna ville göra
sig omaket att emellanåt redogöra för de långa perspektiven, för hur dagens
bördor skyfflas vidare till kommande generationer och för den vertikala
fördelningspolitiken, inte bara den horisontella.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i åtskilliga år försökt fästa uppmärksamheten på
detta här i riksdagen, men man talar ju för döva öron - i den mån här finns
några öron alls. Jag vill dock ge Ulf Adelsohn ett erkännande för att han i
alla fall nämnde ett ord om vår solidaritet med nästa generation. Det borde
inte vara så svårt att tänka konkret på våra egna barn och barnbarn. Vi borde
alltid ha deras fotografier framför oss på skrivbordet eller i fönsterkarmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingvar Carlsson sade i går litet övermodigt: "De
borgerliga är bäst på att opponera, och vi är bäst på att regera." Jag
tycker ganska bra om Ingvar Carlsson, men han är bättre när han är saklig än
när han är övermodig. Ingvar Carlsson var bra på att opponera under 1976/77 års
riksdag. Han var en av de få som tog valnederlaget med fattning och som
bevarade en strävan till saklighet. Kanske kan han ännu en gång få chansen att
visa den förmågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsministern lär ha sagt att "rosornas krig"
aldrig har existerat. Kjell-Olof Feldt är ett levande bevis på att det i varje
fall finns två uppfattningar om ekonomiska realiteter inom socialdemokratin.
Kjell-Olof Feldt står för den ena - vid förra riksmötet i lyrisk form och vid
gårdagens plenum genom att fastslå att "endast ökad produktion kan ge oss
högre reallöner". Kanske skulle han ha villkorat satsen med orden
"ökad produktion till konkurrenskraftiga priser". I så fall hade han
i ett nötskal klämt in en nyttig anvisning till arbetsmarknadens parter, både
dem som svarar för den egentliga produkfionen och dem som svarar för
medborgarnas service av alla slag. Ulf Adelsohn uppmanade oss i går att
"skapa, inte bara fördela och låna". Skapa kan man bara göra där ett
rimligt mått a\ frihet finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För 22 år sedan skrev Tage Erlander en liten bok med
titeln Valfrihetens samhälle. Den kom att vävas in som en paroll i
socialdemokraternas valrörelse 1964, för 20 år sedan. "Paroller",
skrev Tage Erlander, "skall ge en vision av det samhälle vi vill
skapa." I åtskilliga avseenden har utvecklingsoptimismen från detta sekels
mitt senare mötts av svåra besvikelser. I vårt land har skapandet länge hotats
av vår svåraste farsot -avundsjukan, emellanåt utspökad i jämlikhetsideologins
humorlösa förklädnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Produktion, som Kjell-Olof Feldt talade om, innebär just
skapande. Skapandet kan övertas av maskiner eller t. o. m. av robotar, men
någon måste först ha tänkt ut och velat skapa, och i de flesta fall har det
förmodligen funnits ett incitament. Det är incitamenten socialdemokratin inte
förstår sig på, för de är vanligen individuella och inte kollektiva, och de är
inte nödvändigtvis bundna till geografin. Kjell-Olof Feldt och jag hade för en
tid sedan ett samtal om utvandringen från Sverige. Valfrihetens samhälle finns
i dag kanske, för många, utanför våra gränser. Kanske skulle vi fundera på att
bereda det en frizon även här hemma.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med detta ber jag att få tacka för er
välvilliga ilppmärksam-het och önska er en angenäm afton.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 101 HUGO HEGELAND (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Gunnar Biörck i Värmdö talade om courage de
ses opinions. Man kan onekligen säga - om vi skall fortsätta med franska - il
faut du courage, dvs. det behövs mod, om man skall gå upp i talarstolen efter
Gunnar Biörcks slutanförande. Det är inte på grund av att Gunnar Biörck
efterlyser de professionella debattörerna som jag tar till orda, utan för att
ställa en fråga fill Gunnar Biörck så att han fortfarande har en chans att bli
siste talare - det tycker jag att han är väl värd att bli.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Egentligen skulle det här vara en allmänpolitisk debatt.
Men det är ju ingen debatt. Det är i själva verket en långt utdragen
uppläsningsafton, och det är inte riktigt meningen. Ibland finns det t. o. m.
lyriska inslag, en och annan skriver dessutom på hexameter. Debatt är det inte,
utan var och en läser upp sina manuskript.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man frågar sig vad det är för fel på riksdagens
arbetsformer. Här sitter vi några stycken, och många har strukit sig ur
talarlistan. Jag räknade därför fel och missade mitt tiominuters inlägg. Det är
dock ingen katastrof. Nu har jag sex minuter på mig, men jag skall försöka att
tala kortare tid än så. Gunnar Biörck som hade en fader som var ordförande i en
utredning om riksdagens arbetsformer har ju verkligen funderat på vad det är
för fel på våra arbetsformer med tanke på den ödsliga kammaren där det saknas
dubbelt så många öron som frånvarande ledamöter, och man talar alltså för ett
fåtal öron och dividerat med två ännu färre ledamöter. Detta är fel, men vi
sysslar inte med det problemet utan vi håller oss kanske till perifera saker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mitt anförande hade jag tänkt ta upp finansministerns
djärva inflationsmål. Regeringens mål för i år är 4 % inflafion, och högst 3 %
nästa år. Detta tycker jag är fantastiskt! Här misslyckas regeringen med
4-procentsmålet och kommer upp i 6-7 %, dvs. en miss på mer än 50-75 % när det
gäller inflafionsmålet. Regeringen handlar ungefär som en höjdhoppare som hela
sommaren försöker hoppa 2,30 m. När detta inte går försöker han hoppa 2,40 m i
stället. Man kan också göra en jämförelse med en löpare som plötsligt får för
sig att han skall springa engelska milen under 4 minuter och håller på hela
sommaren och tränar. Regeringen har ju ett helt år på sig att få ned
inflationen. När löparen inte klarar detta bestämmer han sig för att nästa år
försöka springa milen på en tid under 3 minuter. Regeringen skall ju nästa år
åstadkomma en inflationstakt under 3 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det allvariiga med detta helt verklighetsfrämmande mål är
att regeringen förlorar all trovärdighet. En anledning fill att man kommer så
här snett är uppfattningen att vi tror att vi har ett givet löneutrymme.
Kjell-Olof Feldt säger att om vi skall klara inflationsmålet för nästa år på 3
% får lönehöjningarna inte bli högre än 5 % i genomsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här argumenterar man precis som om det finns ett givet
löneutrymme. Men det är en av våra stora myter här i samhället, att vi har ett
givet löneutrymme som man sedan kan dela upp på alla anställda i den offentliga</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänpolitisk debatt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och i den privata sektorn. Det finns inte något givet
löneutrymme, utan löneutrymmets storlek och omfattning påverkas bl. a. av vad
som händer under året. Det är naturligtvis fullständigt fantastiskt att alla
skall ha ungefär lika stor höjning för lika insatser, oavsett om företagen går
bra eller dåligt. Volvo med sina jättevinster, 9 miljarder i år, får inte
betala ut högre löner än andra företag i verkstadsindustrin som går med
förlust. Ett annat exempel är att alla statligt anställda som också vill ha
lika stora lönehöjningar - 5 % -trots att staten har ett budgetunderskott på 70
miljarder. Detta går inte ihop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det enda rimliga är att sluta tala om ett givet
löneutrymme och att sluta med centraliserade avtal. Detta driver nämligen
Sveriges ekonomi i botten, om man tar dessa 5 % som en minimigräns för alla när
det gäller lönehöjning. Sedan lägger man på löneglidningen, och så är
inflationskarusellen i gång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad vi skall tala om för alla människor är att
kompensation för inflation är en illusion, herr talman. Det sätter bara i gång
en kompensationskarusell, och då fortsätter prisstegringarna, och vi står snart
inför nästa devalvering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom Gunnar Biörck i Värmdö var vänlig nog att påpeka
vissa goda egenskaper hos statsrådet Ingvar Carlsson, skall jag gärna erkänna
att Kjell-Olof Feldt har börjat med ett pedagogiskt arbete i fråga om den här
omöjliga sitsen. Men det behövs mycket större insatser för att tala om för
svenska folket att vi måste eliminera dessa systemfel när det gäller
löneförhandlingar. Idén att Sverige varje år har ett visst utrymme för
lönehöjningar oavsett var man arbetar håller inte. På det sättet kör vi
ekonomin i botten och ställs snart inför en ny devalvering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>120</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 § Anmäldes och bordlades<br>
Propositionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1984/85:31
Ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samfälligheter, m. m. 1984/85:35 Styrelseordförande i
affärsbank</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 § Anmäldes och bordlades<br>
Motionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1984/85:57
av Bengt Westerberg m.fl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1984/85:58
av Ulf Adelsohn m.fl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1984/85:59
av Lars Werner m.fl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1984/85:60
av Jan-Eric Virgin och Bertil Danielsson</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1984/85:61
av Lennart Brunander och Rime Torwald</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1984/85:62
av Knut Wachtmeister</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1984/85:63
av Thorbjörn Fälldin m.fl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statlig
fastighetsskatt (prop. 1984/85:18)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17 §
Meddelande om interpellation</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelades
att följande interpellation framställts</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den 25
oktober</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85:55 av andre vice talman Anders Dahlgren (c) till
jordbruksministern om åtgärder mot utsläpp av tungmetaller från kommunala
reningsverk:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förhöjda halter av sällsynta grundämnen
- s. k. tungmetaller i åkerjord -kan leda till att grödorna växer sämre
och/eller att de blir mindre tjänliga som föda för människor och djur.
Effekterna är mycket långvariga, och tillförseln av sådana ämnen till den
svenska åkerjorden måste därför följas med stor uppmärksamhet från regeringens
och naturvårdsmyndigheters sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa tungmetaller bildar också svårlösliga föreningar som
sedimenteras i sjöar, vattendrag eller havet. En allmän höjning av halterna
sker i alla försurade vattenområden och i surt grundvatten genom utlösning av
tungmetaller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I utredningen om användning av kemiska medel i jord- och
skogsbruket (SOU 1983:10) anges att en rötslamsgiva kan innehålla tio gånger
mer av tungmetallen kadmium än en normal handelsgödselgiva. Under lång tid
återkommande slamspridning kan lokalt leda till påtagligt förhöjda kadmiumhalter
i jorden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är mot denna bakgrund förvånande att regeringen
tillåter tungmetallanvändning i reningsverk, samtidigt som man ställer hårda
krav på industrin på att minimera utsläppen av tungmetaller i avloppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt tidningsuppgifter används 150 000 ton
fällningskemikalier i avloppen. Naturvårdsverkets beräkningar för 1979 visar
att dessa kemikalier orsakade utsläpp i miljön med 35 000 kilo zink, 500 kilo
koppar, 2 000 kilo bly och 50 kilo kadmium. Sedan 1979 har utsläppen ökat, men
beräkningar saknas. Det finns tillgång till godtagbara kemikalier för
avloppsrening med låga halter av tungmetaller, men i stället används
huvudsakligen restprodukter från industrin som omvandlas till
fällningskemikalier. De kemikalier som en industri förbjuds att släppa ut i
avloppen hamnar alltså där ändå i form av renade kemikalier, tillverkade av en
annan industri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är förvånande att dessa tungmetallhaltiga kemikalier
får tillsättas, när det är de långsiktiga problemen som måste prioriteras i
miljöskyddsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tungmetallerna sprids i vatten och rötslam. Jordbrukarna
erbjuds och uppmanas att utnyttja rötslammet till sina jordar. Det finns dock
inga garantier för rötslammet. Det är risk att det i rötslammet finns
svårnedbryt-bara ämnen, exempelvis kolföreningar, som kan ge skador på
människor, djur och växtlighet. Normer behöver tillskapas för tillåtna halter
av olika ämnen i rötslammet. Det är också angeläget att klargöra ansvarsfördelningen
mellan kommun och jordbrukare om en förgiftning skulle ske.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot denna
bakgrund vill jag fråga jordbruksministern:</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellation</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad avser regeringen vidta för åtgärder för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att minimera
användningen av tungmetaller vid avloppsreningsverken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att kommunerna
skall ta ett juridiskt ansvar för att rötslam som erbjuds jordbrukare inte
innehåller mängder av miljöfarliga ämnen som kan orsaka allvarliga skador på
jordbruksmarken, samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att ämnen med
långlivade miljöeffekter skall prioriteras i miljöskyddsarbetet?</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>122</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18 §
Meddelande om frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelades
att följande frågor framställts</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den 25
oktober</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85:138 av Karin Söder (c) till utrikesministern om
katastrofinsatser i Etiopien:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svältkatastrofen i Etiopien och
andra delar av Afrika har fått en fruktansvärd omfattning. Människor har i
åratal levt på svältgränsen och dör nu i tusental varje dag. Hårdast drabbas
barn och gamla. Farsoter av olika slag följer i katastrofens spår. Den rika
delen av världen har ett stort solidaritetsansvar att komma dessa lidande
medmänniskor till undsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka åtgärder har den svenska
regeringen vidtagit för katastrofinsatser i Etiopien och angränsande länder och
av torkan drabbade områden?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vilka åtgärder planerar regeringen för att förstärka och
effektivisera insatser i nämnda områden?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85:139 av Anita Bråkenhielm (m) till utrikesministern
om innebörden av visst statsrådsbesök i Moskva:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En gynnsam start för den Europeiska
säkerhetskonferensens uppföljningsmöte i Wien förutsätter inte bara resultat
vid Stockholmskonferensen utan också att framsteg görs vid expertmötena i
Ottawa och Bern om mänskliga rättigheter och kontakter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På vilket sätt förbereder regeringen de svenska insatserna
där?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innebär det faktum att det svenska ministermötet i Moskva
nyligen - mot tidigare praxis - genomfördes trots att den åtföljande svenske
journalisten vägrades inresetillstånd i Sovjetunionen en nedtoning av den
svenska respekten för Helsingforsdokumentets andra och tredje korg?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85:140 av Inger Koch (m) till
utbildningsministern om den nya tandläkarutbildningens värde utomlands:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I början av nästa år kommer för
första gången legitimation att meddelas åt tandläkare som genomgått den nya
tandläkarutbildningen. Denna består av en grundutbildning om fyra och ett halvt
år vid högskola följd av en vidareutbildning i form av allmäntjänstgöring inom
folktandvården om ett år. Innehållet i denna nya utbildning är mera omfattande
än i den gamla femåriga högskoleutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oklarhet råder dock om hur behörighetsgivande myndigheter
i andra länder värderar denna nya svenska tandläkarutbildning. I flertalet
länder krävs enligt uppgift en femårig utbildning vid universitet/högskola för
behörighet att utöva tandläkaryrket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
med anledning av detta fråga utbildningsministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad avser statsrådet att vidta för
åtgärder för att klargöra för utländska myndigheter värdet av den nya svenska
tandläkarutbildningen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85:141 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m)
till finansministern om konsekvenserna av vinstdelningsskatten:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Verkstadsföreningen har gått igenom
det år 1983 redovisade resultatet för 430 verkstadsföretag med sammanlagt en
kvarts miljon anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genomgången visar att inte mindre än 11 % av
förlustföretagen beräknas betala vihstdelningsskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Över en tredjedel av de små företagen kommer att drabbas
av vinstdelningsskatten. De minsta företagen, med under 75 anställda, skulle
betala över 6 000 kr. per anställd jämfört med storföretagens 3 100 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genomgången visar också att fondavgifterna blir högre ju
lägre soliditeten är samt att företag med tillfälliga vinsttoppar får svårt att
täcka tidigare års förluster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tidigare i fråga till bostadsministern visat att
ett bostadsförvaltande bolag som AB Stadsfasfigheter för i år kan beräknas
behöva betala en vinstdelningsskatt på ca 3 milj. kr. trots att det ej går med
vinst, medan allmännyttan med ett åldersmässigt likvärdigt bostadsbestånd ej
drabbas. Tar Stafa upp lån för att täcka vinstdelningsskatten ökar skulderna
och därmed underlaget för nästa års vinstdelningsskatt...</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Var dessa konsekvenser av vinstdelningsskatten förutsedda?
Om ej, vilka åtgärder avser regeringen att vidta?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1984/85:142
av Sten Svensson (m) till statsrådet Bengt Göransson om kostnaderna för
arkeologiska utgrävningar på byggnadsplatser;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den uppenbara risken för stora
merkostnader i samband med fornfynd på byggplatsen är en stor belastning för
orter med en medeltida stadskärna. Det går knappast längre att bygga bostäder i
sådana miljöer. Blir det något byggt, blir det kontorshus, där varje
kvadratmeter måste utnyttjas för att ekonomin skall gå ihop.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är i sista hand hyresgästerna
som får betala kostnaderna, medan resultatet av de arkeologiska utgrävningarna
har riksintresse. Som det nu är kan krav på en arkeologisk utgrävning på en
byggnadsplats leda till en avsevärd fördyring eller rent av att tilltänkt
byggenskap inte blir av. I dagens samhällsekonomiska situation måste såväl
kommunala som enskilda projekt i betydande omfattning skjutas på framtiden av
dylika skäl. Har man i förväg fått besked om kostnadsansvaret kan man undvika
den extrakostnad som uppstår när byggnationen fördröjs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är således nödvändigt att en ändring snarast kommer
till stånd beträffande det kostnadsansvar som enligt lagen om fornminnen (9 §)
åvilar "allmänt eller större enskilt arbetsföretag".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med åberopande av vad som här anförts, hemställer jag att
få ställa följande frågor;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är regeringen
beredd att vidta åtgärder i syfte att påskynda det pågående utredningsarbetet i
ärendet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är det
regeringens uppfattning att lagen i första hand bör ändras så att enskilda
fastighetsägare befrias från ett kostnadsansvar för utgävningar som ålagts dem
av statliga myndigheter?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka åtgärder
överväger regeringen för att åstadkomma besparingar och begränsa de
samhällsekonomiska kostnaderna till följd av de arkeologiska utgrävningarna?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85:143 av Agne Hansson (c) till socialministern om
finansieringen av egenföretagarnas företagshälsovård;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Egenföretagares företagshälsovård
omfattas inte i dag av det statsbidrag via försäkringskassan för den medicinska
delen som utgår till övrig företagshälsovård. Det är en märklig diskriminering
av gruppen egenföretagare och försvårar utbyggnaden av en lika
företagshälsovård för alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I utredningen om ersättningen till företagshälsovården (Ds
A 1984:1) förordas att alla skall behandlas lika i fråga om ersättningen från
staten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot
bakgrund härav vill jag fråga socialministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är socialministern beredd vidta
åtgärder som innebär att alla, dvs. även egenföretagare, får ersättning från
staten för den medicinska delen i företagshälsovården?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>124</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1984/85:144
av Larz Johansson (c) till utbildningsministern om statligt reglerade tjänster
för syo-funktionärer:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under föregående riksmöte fattade
riksdagen beslut om statligt reglerade tjänster för syo-funktionärer i
grundskola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. Enligt propositionen
och riksdagsbeslutet skulle tjänsterna inrättas den 1 juli 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta beslut har inte fullföljts och jag ber därför att få
ställa följande fråga till utbildningsministern:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vilka åtgärder avser
regeringen att vidta för att fullfölja riksdagens beslut? Nr 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:306.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Torsdagen den<br>
19 § Kammaren åtskildes kl. 17.59.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25 oktober 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Infidem</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Meddelande om</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SUNE
K. JOHANSSON</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>/Solveig
Gemert</span></p>
</div>
G80917prot_198485__17.pdf5852518pdfRiksdagens protokoll 1984/85:17 Torsdagen den 25 oktoberhttps://data.riksdagen.se/fil/8506B58D-51F4-4CB2-9FCA-1A074793F703