2449629G803561984/8556propproppropProposition 1984/85:56PropositionProposition5601984-11-01 00:00:002024-12-27 15:12:372008-06-13 08:45:09med förslag till lag om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibiaimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G80356/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G80356https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G80356
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85:56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>med
förslag till lag om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 1 november 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen all antaga de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:192.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Pä
regeringens vägnar OLOF PALME</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>MATS HELLSTRÖM</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
proposilionen läggs fram förslag lill en ny lag om förbud mot investeringar i
Sydafrika och Namibia. Bland nyheterna i lagen kan särskill nämnas förbud för
svenska juridiska personer att ge lån till sydafrikanska staten eller dess
myndigheter och att ställa säkerhet för sydafrikanska slatens eller dess
myndigheters skulder. Del blir också förbjudet för svenska juridiska personer
att bidra till att egendom hyrs av etl sydafrikanskt eller namibiskt
dotterföretag genom s. k. finansiell leasing. Vidare föreslås skyldighet för
svenska juridiska personer att lämna uppgifter om löner och anställningsvillkor
saml sociala förhällanden för de anställda i sydafrikanska eller namibiska dotterföretag.
Uppgiflsskyldighel skall även gälla för indirekta företagsförvärv samt för
överlåtelser och upplåtelser av patent och lillverkningsräiter till
sydafrikanskt eller namibiskt förelag. Regeringen föreslås också fä ett
bemyndigande att införa förbud mot sådan tekniköverföring lill Sydafrika eller
Namibia när detta med hänsyn till vissa omständigheter är påkallat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Handläggningsordningen i
fråga om ansökningar om undanlag från förbudet mot investeringar m.m. ändras
så alt ansökningar kommer att behandlas gemensamt vid ett tillfälle årligen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vidare föreslås att en
möjlighel öppnas för företagen att efter regeringens medgivande tills vidare
företa bl.a. ersältningsinvesteringar under fömtsättning att företagen åtar sig
att se till att delta inte leder tili en Ulvidgning av verksamhelen i Sydafrika
och Namibia. Etl sådani medgivande kan kompletteras med ytteriigare villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
föreslås inrättande av en fillsynsfunktion. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr
56</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av förslagel till ny Sydafrikalag framläggs förslag till ytterligare
åtgärder som sammantagna innebär en klar framflyitning av Sveriges positioner i
kampen mot apartheid.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:94.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Investeringsförbud m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Svensk juridisk person får inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mot vederlag
förvärva rörelse som drivs i Sydafrika eller Namibia eller del av sådan
rörelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mol vederlag
förvärva aktier eller andelar i elt sydafrikanskt eller namibiskt företag eller
obligationer eller andra för den allmänna omsättningen avsedda
skuldförbindelser som ett sådani förelag utfärdat,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ge ett
sådant företag tillskott av pengar eller annan egendom som är avsedd all
användas i dess verksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ge ell
sådant företag penninglän eller annan kredit med en löptid över två år. eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ställa säkerhet för ell sådani företags skulder med en
löplid över fem är,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3. ge
penninglån eller annan kredit med en löplid över två år till sydafri<br>
kanska staten eller dess myndigheter eller ställa säkerhet för sydafrikanska<br>
statens eller dess myndigheters skulder med en löptid över fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svensk juridisk person fär inte heller genom handling
eller underlåtenhet bidra lill att åtgärder som anges i första stycket vidtas
av utländskt dotterförelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Svensk juridisk person får inte genom handling eller
underlåtenhet<br>
bidra till all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anläggningstillgångar
anskaffas i sydafrikanskt eller namibiskt dotterföretag, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>egendom hyrs
för att stadigvarande brukas eller innehas i ell sydafrikanskt eller namibiskt
dotterföretags rörelse, om hyresavtalels löplid är anpassad lill egendomens
ekonomiska livslängd (finansiell leasing).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulan hinder av förbuden i första stycket fär ärligen
tillgångar anskaffas och egendom hyras till ell sammanlagt värde av högsl
100000 kronor. Undantaget får inte möjliggöra en utvidgning av verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Med dotterföretag i I och 2 §§ avses sådan juridisk
person i vilken en<br>
svensk juridisk person direkt eller genom annan juridisk person</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>äger så många
aktier eller andelar att den har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier
eller andelar, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pä gmnd av
aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensam har ell bestämmande inflytande och
en belydande andel i resultatet av verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Investeringsplan och redovisning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Svensk juridisk person som själv eller genom utländskt
dotterföretag<br>
driver rörelse i Sydafrika eller Namibia skall ärligen upprätta en investe<br>
ringsplan för denna rörelse med angivande av finansieringsmetoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får meddela närmare föreskrifter om sädan
investeringsplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Svensk juridisk person som själv eller genom utländskt
dotterföretag<br>
driver rörelse i Sydafrika eller Namibia skäll årligen lill den myndighet som<br>
regeringen bestämmer redovisa hur verksamheten i dessa länder utveck<br>
las. Redovisningen skall avse</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>produklion,
omsättning, anlal anställda, företagna investeringar och andra sådana
förhållanden som har betydelse för kontrollen av hur denna lag efterlevs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>löner och
anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får meddela närmare föreskrifter om sådan
redovisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undanlag från investeringsförbud m. in.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Regeringen kan för visst fall medge undanlag från
förbuden i I eller<br>
2 § för sädan svensk juridisk person, som sedan den 1 juli 1979 själv eller<br>
genom ulländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia.<br>
Undantaget får inte göra det möjligt för sökanden alt utvidga sin verksam<br>
het i Sydafrika eller Namibia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Etl medgivande om undantag får återkallas eller ändras om
de uppgifter på vilka del grundals var oriktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Ansökan om undantag enligl 6 § skall avse samlliga de
invesleringar<br>
som sökanden vill göra och all den egendom som denne vill hyra under det<br>
kommande verksamhetsåret. Sådan ansökan skall ges in lill den myndighel<br>
som regeringen beslämmer före utgången av det kalenderår som föregår<br>
verksamhetsåret. Regeringen får för visst fall medge undantag från denna<br>
bestämmelse, om det föreligger särskilda skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda åtaganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Regeringen får medge en sådan juridisk person som
avses i 6 § rält<br>
tills vidare att utan hinder av förbuden i I och 2 §§ ersätta anläggningstill<br>
gångar och hyrd egendom samt göra sädana investeringar och hyra sädan<br>
egendom som förbättrar arbetsmiljö och arbetsförhållanden för de anställ<br>
da, om denne ålar sig att inte härigenom utvidga sin verksamhet i Sydafri<br>
ka och Namibia. Medgivandel får återkallas om verksamheten utvidgas<br>
eller det i övrigi föreligger särskilda skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett medgivande får förenas med villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tekniköverföring m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Svensk juridisk person skall i den omfattning och till
den myndighel<br>
som regeringen föreskriver lämna uppgifter om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>överlåtelse
eller upplåtelse av patent eller tillverkningsrätt till ett sydafrikanskt eller
namibiskt förelag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förvärv av
utländskt förelag som äger aktier eller andelar i ett sydafrikanskt eller
namibiskt företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får meddela närmare föreskrifter om
uppgiftsskyldigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Regeringen fär föreskriva att svensk juridisk person
inte får överlåta<br>
eller upplåta patent eller lillverkningsrält fill sydafrikanskt eller namibiskt<br>
förelag utan tillstånd av regeringen eller den myndighet som regeringen<br>
bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TiU syn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § Tillsyn över efterlevnaden av denna lag och av
föreskrifter och<br>
villkor som meddelats med slöd av lagen utövas av den myndighet som<br>
regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsmyndigheten får ålägga svensk juridisk person att
tillhandahålla sådana uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Ett
åläggande får förenas med vite.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ansvarsbestämmelser
m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
Den som bryter mot I eller 2 § eller mot föreskrift som har medde<br>
lats med stöd av 10 § döms, om gärningen skett uppsåtligen, lill böter eller<br>
fängelse i högst två år eller, om gärningen skett av grov oaklsamhel, till<br>
böler eller fängelse i högsl sex månader. I ringa fall skall inte dömas till<br>
ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
anstiftan av eller medhjälp till brott som i första slyckel sägs döms inte till
ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §
Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>underiåter all fullgöra
skyldighel enligt 4 §, 5 § första stycket I eller 9 § första stycket I, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>vid fullgörande av skyldighel som avses i första
punkten eller 11 § andra stycket lämnar orikliga uppgifter, om åtgärden innebär
fara i bevishänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Svensk medborgare, vilken som
företrädare för en svensk juridisk person har utom rikel bmtit mot 1 eller 2 §
eller mol föreskrift som har meddelats med stöd av 10 §, döms enligt denna lag
och vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken ej är
tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Utbyte av brott enligt denna
lag skall förklaras förverkat, om det ej är uppenbart oskäligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Egendom
som använts såsom hjälpmedel vid brott enligt denna lag kan förklaras
förverkad, om det är påkallat lill förebyggande av brott eller det i övrigt
föreligger särskilda skäl. Delsamma gäller egendom med vilken tagits befattning
som utgör brott enligt denna lag. I stället för egendomen kan dess värde
förklaras förverkat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Beslul av tillsynsmyndigheten
enligt denna lag fär överklagas hos kammarrätten genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Åtal för brott enligt denna
lag fär väckas endast efter förordnande av regeringen eller den regeringen
bemyndigar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I
januari 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Genom lagen upphävs lagen
(1979:487) om förbud mol investeringar i Sydafrika och Namibia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>I fråga om ansökan om undanlag
enligt 6§ för investering och hyra under är 1985 gäller äldre bestämmelser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:47.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uldrag<br>
UTRIKESDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:189.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1984-11-01</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden I. Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Bodström, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Thunborg, Wickbom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Hellström</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition med förslag till lag om förbud mot
investeringar i Sydafrika och Namibia</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen (1979:487) om förbud mot investeringar i Sydafrika
och Namibia trädde i kraft den I juli 1979. Med stöd av regeringens
bemyndigande den 30 oktober 1980 tillkallade dåvarande chefen för
handelsdepartementet en särskild utredare' med uppdrag att företa en genomgång
av tillämpningen av lagen och att kartlägga möjligheterna att vidga
sanktionerna mot Sydafrika. Den 10 december 1981 beslöt regeringen att med
oförändrade direktiv överlämna uppdraget lill en kommitté. Denna, som antog
namnet Sydafrikakommitlén avlämnade i juni 1984 betänkandet (SOU 1984:52)
Svensk Sydafrikapolitik. Betänkandet har remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till protokollet i detla ärende bör fogas dels kommitténs
sammanfattning av betänkandet som bUaga 1, dels kommitténs lagförslag som bUaga
2, dels en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av
remissyttrandena som bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer i det följande all redovisa Sydafrikakommilléns
överväganden och förslag. Jag kommer därvid att i väsentliga drag följa
uppställningen i betänkandet. Under avsnitt 2.1 tar jag upp utgångspunkterna
för den svenska Sydafrikapoliliken och redogör för den internationella
ulvecklingen på skilda fronter. Jag går också igenom den svenska
Sydafrikalagen och dess hittillsvarande effekter och berör frågan om
handelsrestriktioner. Under avsnitt 2.2 redovisar jag slutsatser och motiv för
en fortsatt aktiv</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Justiliekanslem Bengt O. Hamdahl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> F.d, ambassadören Sverker Aslröm, ordförande, och
riksdagsledamöterna Jan Bergqvist, Olle Göransson, Birgitta Johansson, Sture
Korpås och Bo Lundgren samt direktören Olle Wästberg.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och skärpt svensk Sydafrikapolitik. AvsniUen 2.1 och 2.2
motsvarar i huvudsak kap. 2-7 i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under avsnitt 2.3 behandlar jag miU förslag till ny lag om
förbud mol investeringar i Sydafrika och Namibia. Detta avsnitt motsvarar
betänkandets kap. 8-11. Slutligen går jag under avsnittet 2.4 igenom
Sydafrikakommilléns övriga överväganden och förslag som jag inte lagit upp
tidigare, således den del som återfinns i 12 kap. i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmän motivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.1 Ulvecklingen i Sydafrika och södra Afrika från år
1978</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Sydaftikakommilténs betänkande lämnas en ulföriig
redogörelse för utvecklingen i Sydafrika och i södra Afrika efter år 1978. Den
täcker de väsentligaste inslagen i utvecklingen och belyser förhållanden som är
av särskill inlresse vad gäller den miljö i vilken de svenska företagen i Sydafrika
har aU verka. Kommittén konstaterar i sin sammanfattning alt apartheidpoliliken
består och skärps.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtliga remissinstanser ansluter sig till
Sydafrikakommilléns grundvärderingar beträffande den sydafrikanska
apartheidpolitiken. Flertalet remissinstanser har inte heller riktat någon
invändning mot betänkandets beskrivning av de faktiska förhållandena.
Industriförbundet anser dock att kommittén tonat ned eller inle redovisal
sädana omständigheter som lalar för aU en uppluckring och eU upphävande av
apartheid skulle kunna ske genom minskad konfrontation och fredlig samverkan
mellan de olika befolkningsgrupperna. Man hänvisar härvid främst till de
förändringar som skett inom näringsliv och arbetsmarknad sedan mitten av
1970-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är riktigt aU just på arbetsmarknadsområdet vissa
förändringar har kunnal accepleras av de vila. Den snabba framväxten av en
svart fackföreningsrörelse som ägt rum sedan början av 1970-lalet och som
resulterat i nya fackliga rättigheter och avskaffandet av lagar och
bestämmelser om s.k. job reservation är dock i stor utsträckning en följd av de
svarta arbetarnas egen kamp snarare än arbetsgivarnas initiativ. Dessa reformer
kan ingalunda entydigt bedömas såsom steg i rätt riktning. Samtidigt med dessa
har nämligen lagsliftning och förslag till åtstramningar rörande "in-flux
control", förbud mot fackligt polifiskt agerande och villkor för registrering
av svarta fackföreningar genomförts. Förändringarna på arbelsmarknaden kan
således bättre betecknas som ett led i moderniseringen av apartheid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvuddragen i apartheidsystemei består och skärps.
Hemlandspolili-ken, som utgör den kanske viktigaste grundstenen i
apartheidpolitiken, påskyndas och befästs trots eU hårdnande motstånd. Ca 3,5
miljoner svarta har ivängsförflyUats från "vita områden" och
ytteriigare 2 miljoner</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hotas
av förflyttning. Allteftersom hemländerna blir självständiga kommer de svarta
all förlora sitl sydafrikanska medborgarskap och i praktiken bli utlänningar i
silt eget land. Redan har 9 miljoner svarta på detta sätt fråntagits sill
sydafrikanska medborgarskap och hänvisats till misär och underutveckling i
hemländerna. Avsaknaden av arbetslillfällen och försörjningsmöjligheter i
hemländerna medför att flertalet arbetsföra tvingas söka sin utkomst i "vita"
områden. Apartheidregimens skäl för denna polilik är ekonomiska, politiska och
ideologiska. Ekonomiskt innebär den alt de vita får nära tillgång till en stor
arbetskraftsreserv samtidigt som regimen slipper ifrån sitt sociala och
ekonomiska ansvar för de svarta. Överskottet på outbildad arbetskraft kan på
detta sätt förflyttas från de "vitas" områden när den inle längre
behövs. Genom de svartas "avnatio-nalisering" förväntar sig de vita
att komma ifrån de svartas krav på nationellt medbestämmande och därigenom
kunna begränsa konfrontationen med de svarta. Politiken syftar till att främja
stamtänkandet och därmed splittringen av de svarta i Sydafrika. Ideologiskt
överensstämmer hemlandspolitiken med apartheidsystemets rasisliska ideologi.
Det finns i dag inga tecken på att hemlandspoliliken skulle avskaffas eller ens
uppmjukas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
tendenser i utvecklingen under de senaste åren är den tilltagande
militariseringen av samhällel och av beslutssystemet och den skärpta
säkerhetslagsliftningen. I den nya "totala nationella strategin" från
år 1977 genomfördes en integrering av utrikes-, försvars- och inrikespolitiken
med en dominans för "säkerhetsaspekten". Militären har givits etl
avsevärt inflytande på viktigare politiska beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ökande apartheidmoiståndel har drivit fram en skärpning och permanentning av
säkerhetslagsliftningen. Kärnan i del lagkomplex som infördes är 1982 utgörs
av Internal Security Act, som är avsedd att skydda landets säkerhet och
upprätthälla lag och ordning. Allt som med en myckel vid definition kan anses
hota statens säkerhet, däri inbegripet politiska, sociala, ekonomiska och
industriella förändringar, kan föranleda gripan-den och åtal för terrorism,
sabotage och omstörtande verksamhet. Vidare har lagsliftning införts för all skydda
strategiskt vikliga industrianläggningar. Här kan nämnas den år 1980 utfärdade
National Key Point Act. enligt vilken ägaren till sådana anläggningar kan
åläggas all salsa resurser på säkerhetsinstallationer och formera egna
säkerhetsstyrkor. Enligt National Supplies Procuremenl Act kan industrier och
företag närhelsl åläggas att för sydafrikanska statens räkning tillverka,
anskaffa och leverera varor eller tjänster av de slag och kvantiteter och inom
den tid och pä den plats som föreskrivs. Protection of Business Act av år 1978
förbjuder industrier eller företag alt agera pä order frän någon utanför
Sydafrika och all lämna information avseende näringsverksamhet som bedrivs i
eller utanför Sydafrika. Denna art av lagstiftning väver in även de internationella
företagen i Sydafrikas totala försvarsstrategi.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I augusti i år hölls val till del nya parlamentels kammare
för färgade och asiater. Valet innebar etl nederlag för regimen och en framgång
för aparl-heidmotståndet. Valdeltagandet lill den färgade kammaren uppgick lill
ca 18% av de röstberättigade och till den asiatiska kammaren ca 10%, således
ett klart ställningstagande som innebär att dessa befolkningsgrupper förkastar
konstitutionen och de rättigheter den innebär. Den nya konstitutionen
genomförs dock som planerat. Den har fördömts av FN:s säkerhetsråd som
ytterligare etl steg mot befästandet av rasåtskillnadspoliliken. Genom att den
svarta befolkningen, som ulgör omkring 70% av den totala befolkningen, förblir
utan representation försäkras den vila minoriteten elt fortsatt maktmonopol.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den nya
konstitutionen lägger den exekutiva makten i presidentens händer och denne
ansvarar enligl författningen för den svarta befolkningens angelägenheter.
President Botha har visat alt han själv kommer att styra tillämpningen av
apartheidlagarna. Genom sill ordförandeskap i Nationella Partiet, som
dominerar parlamentets vita kammare, har Bolha inflytande också över
lagstiftnings- och budgetarbetet. Av apartheidlagarna väntas förbudet mot blandäktenskap
och sexuellt umgänge över rasgränserna komma att föreslås bli upphävda som en
eftergift mot den blandrasiga och asiatiska kammaren, medan förbudet mol
partitillhörighet över rasgränserna torde bestå tills vidare liksom
apartheidlagarna i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
opposition som Nationella Partiet mött från konservativt håll för att ha
medgivit blandrasig och asiatisk representation i parlamentet ledde i juni till
ett uttåg av konservativa afrikander ur det kulturella men ändå politiskt
betydelsefulla Broederbond och bildandet av ett nytt förbund för
afrikandnationalismens bevarande, "Afrikanervolkswag".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motståndet mot apartheidpolitiken har under de senaste
månaderna arbetat mer samlat än på många år. Del var framför allt kampanjerna
för bojkott av valen som enade olika gmpper och organisalioner. United
Democratic Front, UDF, var utan tvekan den ledande organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon vecka efter valen utbröt svåra oroligheler i elt
anlal städer för svarta söder om Johannesburg. Polisen agerade med sedvanligt
hårda metoder. Oron spred sig till andra delar av landel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Orolighetema ufiöstes av hyreshöjningar, som beslutats av
kommunala myndigheter. Många svarta familjer har drabbats hårt av den
ekonomiska nedgången vilken medfört ökad arbetslöshet och sämre inkomster samtidigt
som inflationen drivit upp priserna. Men missnöjet bottnar ocksä i vrede och
bitterhet över rasdiskrimineringen, inle minst dess form av sämre undervisning
för svarta än för vita. Missnöjet har ökal den politiska medvetenheten vartill
också olika antiapartheidorganisalioners systematiska arbete bidragit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är helt klart alt regeringen lyckats försvåra den
öppna oppositionens arbeie bl. a. genom arresteringar och förbud av olika slag.
Det är samtidigt lika klart att lugnet inte på något sätt återställts. Det är
okänt hur många</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>människor som dödats eller särats under den senaste tiden.
Den officiella dödssiffran uppgår till drygt 80 och bara under de första
dagarnas oroligheter sårades över 200. Många människor har arresterats, andra
håller sig gömda. Klyftan vidgas allt mer. Bitterheten växer, inte minsl bland
de unga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förhållande (ill sina grannstater har Sydafrika genom
sin deslabilise-ringspolitik vunnit vissa framgångar. Detta innebär emellerlid
inte all etl normalt och stabilt läge åstadkommits i södra Afrika. De ingångna
avtalen med Mozambique, Swaziland och Angola har medfört en begränsning för
befrielserörelserna SWAPO (South West African Peoples Organisation) och i
synnerhet ANC (African National Congress) att bedriva sin befrielsekamp. Det
sydafrikanska samhällssystemets aggressiva politiska intentioner uttrycks
genom en fortgående militarisering. Militär överlägsenhet ses som en av
grunderna för samarbetet med andra stater i regionen. Nkomati-överenskommelsen
mellan Sydafrika och Mozambique ledde inle till etl upphörande av RNM;s (den
moijambiquiska motståndsrörelsen) verksamhet i Mozambique. Tvärtom
intensifierades attackerna. Nyligen träffades en överenskommelse mellan
Mozambique och RNM i syfte att fä tillstånd ett eld-upphör i Mozambique. Denna
har dock ännu inte lett till något resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sydafrika har fortsatt att utöva påtryckningar mol främsl
Lesotho och Botswana att signera icke-angreppsavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den utrymning av Angola som Sydafrika förpliktade sig
företa under första halvåret 1984 har avstannat. Sydafrika föreslår fortfarande
en uppgörelse i Namibia ulan FN:s medverkan, vari SWAPO skulle reduceras lill
en av flera likställda politiska gmpperingar vilka tillsammans skall bilda
regering i Windhoek. Sydafrika vidhåller sitt krav pä de kubanska impper-nas
tillbakadragande från Angola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varje framtidsbedömning av ulvecklingen i södra Afrika i
riktning mot elt självständigt Namibia och ett Sydafrika fritt från apartheid
blir yttersi vansklig lill följd av de mänga interna och externa faktorer som
påverkar denna. För dagen kan svårligen ses några bestämda tecken på en process
mot en fredlig lösning. Tvärtom är flera av de tendenser som pekar mot en ökad
konfrontation alltmer framträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regimen har inte redovisal några planer för den närmaste
framtiden som i grunden skulle kunna ändra eller än mindre avskaffa
apartheidsystemei. Den har i dag mycket starka militära, ekonomiska och
politiska maktmedel till sitt förfogande. Apartheidsystemet fortsätter att ge
de vila osedvanligt stora materiella privilegier. Dessa kommer sannolikt inle
att överges sä länge man inte tvingas härtill eller hotas av yttre ätgärder.
t.ex. i form av sanktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgörande för hur och när förändringen sker blir de inre
förhållandena, bl.a. den växande politiska medvetenheten hos de svarta och
deras vilja att organisera sig och skrida till verksamma aktioner, den
fortsatta indu-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>strialiseringen som kräver ökad utbildning även av de
svarta och därmed ger stöd åt deras krav på ökal inflylande saml förändringar i
den vita befolkningens attityder. Den verksamhei som bedrivs av befrielserörelserna
och av oppositionen i övrigt mol apartheidpoliliken ulgör etl verksamt medel
för alt påskynda ulvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alt den inre utvecklingen är avgörande innebär inle att
inflytanden utifrån skulle vara ulan betydelse. Den mur av ogillande som omger
Sydafrika och de fördömanden som uttalas av en praktiskt laget enhällig
världsopinion, underminerar i längden de vitas självkänsla förutom att de ger
eU moraliskt stöd ål de svarta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.2 Kraven på inlernaliondla åtgärder Sydafrika och
Namibia i FN m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förhållandena i södra Afrika ställer alltjämt FN inför
organisationens mest seglivade politiska problem. Redan vid FN:s första
generalförsamling år 1946 riktades uppmärksamheten mol Sydafrikas raspolitik.
Mot slutet av 1950-talel och i början av 1960-talel skärptes hållningen mot
Sydafrika. I resolutionsförslag framfördes krav pä ätgärder för att påverka den
allt hårdare rasåtskillnadspoliliken. Genom alt avbryta ekonomiska, militära
och diplomatiska förbindelser med Sydafrika antogs omväriden kunna medverka
till nödvändiga samhällsförändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna isoleringsstrategi vann småningom alltmer fotfäste i
generalförsamlingen. År 1962 antogs av en majoritet av medlemsstaterna en
resolution vari dessa för första gången uppmanades att avveckla sina förbindelser
med Sydafrika samtidigt som säkerhetsrådet anmodades att vidta lämpliga
åtgärder, däribland sanktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en rad resolutioner har generalförsamlingen alll sedan
dess anvisat isoleringssiralegin som en väg för att utöva påtryckningar mot
Sydafrika. Majoriteten av FN:s medlemsstater sluter upp kring denna strategi
som dock beklagliglvis ännu inle kommil till uttryck i beslut av
säkerhetsrådet, med undantag för vapenembargoi är 1977, och därmed resulterat i
bindande praktiska åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sydafrikas raspolitik och Namibiafrågan behandlas årligen
i generalförsamlingen. Varje år antas etl antal resolutioner av i huvudsak
samma innehåll år från år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I resolutionen avseende situationen i Sydafrika fördöms
den sydafrikanska regimens åtgärder mot det egna folkel och dess aggression
mot grannländerna. Apartheid betecknas som ett brott mot mänskligheten och
alla medlemsstater uppmanas att avbryta allt samarbete med Sydafrika, såväl
politiskt, diplomatiskt och kommersiellt som militärt. I resolutionen om
omfattande sanktioner mot Sydafrika uttalas att tvingande sanktioner är det
lämpligaste och effektivaste instmmentel för alt stödja Sydafrikas förtryckta
folks legitima kamp och hävda internationell fred och säkerhet. Vid
generalförsamlingen år 1976 tillkom på svenskt initiativ en sedan dess</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85: 56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>återkommande resolution om förhindrande av nya utländska
investeringar. Från och med är 1978 omfattar resolutionen också finansiella
lån. 1 resolutionen uttalas att ett stopp för nyinvesteringar och finansiella
län utgör ett betydelsefullt sleg i kampen mot apartheid eftersom invesleringar
och lån innebär elt slöd för apartheidpoliliken. Andra återkommande
resolutioner avser oljeembargo, militärt och nukleärt samarbete saml apartheid
inom idrotten. Dessa resolutioner har antagits med en mycket stor majoritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Generalförsamlingen har enträget uppmanat säkerhetsrådet
alt faslstlå att Sydafrikas raspolitik utgör elt hot mot internationell fred
och säkerhet liksom att vidta effektiva och bindande sanktioner mot Sydafrika
enligl FN-sladgans kapitel VII. Samtidigt har generalförsamlingen uppmanat
medlemsstaterna alt i avvaktan på etl säkerhetsrådsbeslut vidta unilaterala
sanklionsålgärder på säll som församlingen konkretiserat i sina resolutioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige stöder och röstar för flertalet av resolutionerna,
men då vissa av dem orsakar principiella problem har vi tvingats att avstå från
att ansluta oss. Det gäller bl.a. formuleringar som ifrågasätter
universalitetsprinci-pen, inställningen lill väpnad kamp i ställel för fredliga
lösningar och säkerhetsrådets kompetens i förhällande till generalförsamlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även säkerhetsrådet har vid flera tillfällen behandlat
Sydafrika- och Namibiafrågan. År 1963 antogs av säkerhetsrådet en
rekommendation till medlemsländerna att upphöra med leveranser av vapen och
militär utrustning lill Sydafrika. I en resolution från år 1970 betecknades
apartheidpolitiken som ett potentiellt hot mol internalionell fred och
säkerhet. Liksom tidigare undvek man således den i FN-sladgan givna
förutsättningen för ell bindande sanktionsbeslul, nämligen etl konstaterande av
säkerhetsrådet att elt dylikt hot föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av det under 1970-talel ökade förtrycket,
apartheidregimens fortsatta ohörsamhet gentemot FN och de ökade sydafrikanska
rustningarna fattade säkerhetsrådet i november 1977 enligl kapilel VII i
FN-sladgan elt bindande beslut om vapenembargo mol Sydafrika. Ullrycket
"hot mot freden" förekom i beslutet men begreppet knöts inte till
själva situationen i Sydafrika eller apartheidsystemei utan till den situation
som skulle uppslå till följd av fortsatta leveranser av vapen lill Sydafrika.
Västmakterna ville med denna formulering undvika att lägga grunden för mer
omfattande sanktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad avser Namibia har säkerhetsrådet antagit flera
resolutioner som fastställer att Sydafrikas närvaro i Namibia är olaglig och
uppmanat medlemsstaterna att tillse att statligt ägda eller kontrollerade
bolag upphör med alla ekonomiska transaktioner i Namibia liksom med vidare
investeringsverksamhet. År 1978 antog säkerhetsrådet enhälligt en
övergängsplan, resolution nr 435, avseende Namibias självständighet.
Säkerhetsrådet har sedan dess fortlöpande behandlat frågan om Namibias
självständighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under sommaren 1984 antog säkerhetsrådet en resolution i
vilken den konstitutionella reformen i Sydafrika fördöms. I resolutionen
uttalas vidare aU den nya konstitutionen befäster apartheidsystemet och
splittrar de icke-vita grupperna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fä
internationella organisalioner, inom eller ulom FN-familjen, torde ha ägnat sä
stor uppmärksamhet ål Sydafrikas apartheidpoliiik som internationella
arbetsorganisationen, ILO. Redan år 1964 antogs av internationella
arbetskonferensen inom ILO en deklaration angående apartheidpoliliken och eU
program för avskaffande av apartheid. 1 den nya deklaration som antogs år 1981
uttalar konferensen alt apartheidpoliliken forlfarande utövas pä elt sätt som
inte ger den svarta befolkningen möjlighet till fritt lilllräde till arbeie och
utbildning, alt lill fullo åtnjuta föreningsfrihet och räu alt organisera sig
och lika möjligheter och behandling pä arbelsmarknaden. Vidare uttalas att de
senaste händelserna visar alt den sydafrikanska regeringen genom
hemlandspolitiken och bruket av repressiva ålgärder fortfarande handlar på ett
sätt som strider mot internationella arbetsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ILO:s deklaration innehåller flera förslag till åtgärder,
säsom avbrytandet av kommersiella förbindelser med den sydafrikanska
regeringen, stopp för offenlliga och privata investeringar genom återkallande
av kreditgarantier och licenser, införandet av obligatoriska uppföranderegler
för utländska företag och ålgärder på sportens och kullurens områden. Inom
ramen för ILO:s program för avskaffandet av apartheid ges bistånd för utbildningsverksamhet,
tekniskt bistånd till befrielserörelserna, lill svarta arbetare och deras
oberoende fackföreningar m.m. Det bör anmärkas aU ILO-deklarationen inte är
bindande för medlemsländerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärder av enskilda länder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är naturiigt alt del i första hand är genom FN som
staterna försöker påverka Sydafrika all ändra sin raspolitik. Verkligt
effektiva sanklionsålgärder kräver bred anslulning, inle minst från de för
Sydafrika ekonomiskt seu viktigare länderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inle desto mindre har elt anlal länder beslutat om
unilaterala ekonomiska åtgärder för alt söka påverka Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den norska regeringen fattade redan år 1976 beslut om alt
vägra valutalicenser för norska investeringar i Sydafrika. Samtidigt fattades
beslul om att vägra statliga kreditgarantier för export lill Sydafrika. Ingen
exportfrämjande verksamhei fär heller bedrivas. Enligt en överenskommelse frän
år 1979 mellan regeringen och oljebolagen i Norge säljs inle norskprodu-cerad
olja lill Sydafrika. Licensansökningar vid försäljning av fartyg till Sydafrika
underkastas en politisk prövning. År 1981 log Norge initiativet lill en
internationell konferens med deltagande av oljeproducerande och oljeexporterande
länder och dellar nu i den expertgrupp som av FN:s generalförsamling utseUs au
förbereda konferensen. - En inlerdeparte-mental arbetsgrupp utreder f. n.
möjliga ytteriigare åtgärder mol Sydafrika. Gruppens arbete beräknas vara klart
i slutet av år 1984.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mellan danska regeringen och danska företag med
invesleringar i Sydafrika föreligger sedan är 1978 en frivillig
överenskommelse om att begränsa verksamhelen i Sydafrika. Sedan är 1980 medges
inte nägon valutauiför-sel för investeringar. Därutöver har folketinget i maj
1984 antagit ett beslut om en skärpning av sanklionspoliliken mol Sydafrika.
Regeringen har av folketingel getts i uppdrag att successivt begränsa
kolimporten från Sydafrika samt att begränsa de ekonomiska relationerna på
andra områden. Vad gäller nyinvesteringar i Sydafrika har folketinget ålagt
regeringen att söka motverka sådana, om nödvändigt genom lagstiftning.
Regeringen har vidare ålagts att i FN:s säkerhetsråd verka för genomförandet av
etl tvingande oljeembargo och för en skärpning av det gällande vapenembargoi.
Regeringen har uppmanats att tillsammans med övriga nordiska länder aktivt
verka för ett avståndstagande vid IMF:s långivning till Sydafrika. Regeringen
har slutligen ålagts alt inom ramen för det nordiska samarbetet resa frågan om
förbud mot försäljning av licenser till Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En kartläggning av handeln med och transporter av olja
lill Sydafrika har påbörjats. Likaså utreds frågan om kolimport och alternativa
importmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen i Holland har sedan några är haft frågan om
bl.a. investeringsförbud under prövning. I första hand inriktade man sig pä
att genom överläggningar med näringslivel uppnå ett frivilligt
nyinvesteringsstopp. 1 maj 1983 fattade pariamentet i Haag beslut om alt
uppmana regeringen att, bl.a. på basis av svenska erfarenheter, komma med
förslag till åtgärder mot investeringar i Sydafrika. Den svenska lagen nämndes
därvid som ett exempel pä ätgärder som regeringen skulle kunna vidta. Kontakter
förekom under hösten 1983 mellan de svenska och nederländska regeringarna. 1
första hand sökte regeringen åter förmå förelagen att frivilligt inskränka sina
investeringar i Sydafrika. Någon överenskommelse nåddes inte. Därefter har
vissa konsultationer ägt rum med företrädare för arbetslagar- och
arbetsgivarorganisationer. Resultatet av dessa överläggningar förutses
presenteras i slutet av år 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I USA har representanthuset antagit ett förslag om
lagstiftning mol bl. a. nyinvesteringar i Sydafrika och finansiella lån till
sydafrikanska regeringen och statliga företag. Förslaget till förbud mot
investeringar är utformat som ett kapitalexportförbud avsett alt förhindra
nyetableringar i Sydafrika. Några ätgärder mol redan existerande amerikanska
dotterbolag i Sydafrika föresläs således inle. Vidare föreslås en s.k.
"fair employment code" avseende amerikanska företags uppträdande i
Sydafrika som syftar fill att främja integration och likaberättigande för
samtliga anställda i amerikanska företags sydafrikanska anläggningar. Dessa
principer avses bli tvingande och särskilda ålgärder, inklusive
straffsanktioner, föresläs för alt kontrollera efterlevnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslagen har diskuterats i en konferens, den s.k.
sammanjämk-ningskommitlén, mellan senalen och representanthuset. Inom samman-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>jämkningskommillén har enighet nåtts om förslagel om
förbud mot lån till sydafrikanska regeringen och till av denna kontrollerade
företag samt har man enats om att uppdra åt State Department att årligen
rapportera om hur amerikanska förelag i Sydafrika behandlar sina svarta
anställda. Övriga förslag synes numera inte aktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därutöver kan noteras att fem amerikanska delstater och 14
släder antagit lagstiftning om bl.a. avveckling av aktieinnehav i amerikanska
företag som innehar sydafrikanska intressen. Förslag lill liknande åtgärder har
framlagts i ytterligare ca 20 delstater och åtta släder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland övriga unilaterala åtgärder kan nämnas alt Japan
förhindrar direkta investeringar och s. k. joint ventures genom att inte
bevilja tillslånd till valutaöverföring. Vidare har regeringen avrått från
invesleringar i Sydafrika från eller via japanskägda förelag utanför Japan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera länder har vidare vidtagit åtgärder för att begränsa
lån- och kreditgivning m.m. lill Sydafrika. Så har, som jag nämnt tidigare,
t.ex. Norge och Holland och även Kanada sedan flera år tillbaka infört
restriktioner vad avser exportkrediter och kreditgarantier. I USA har vissa
banker, bl.a. Export-Imporlbanken, ålagts restriktioner vad avser län och krediter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet oljeexporterande länder, t.ex. medlemsländerna i
OPEC, Norge och även Storbritannien, har med stöd av generalförsamlingens
resolution om oljeembargo mot Sydafrika vidtagit ensidiga ålgärder för alt
förbjuda eller begränsa exporten av olja lill Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2./ .3 De utländska investeringarnas roll i Sydafrika</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De utländska invesleringarna utgör en viktig länk mellan
omväriden och Sydafrika. Huvudskälet lill att utländskt kapital dras lill
Sydafrika torde vara landets råvarurikedom och snabba industriella utveckling.
Sydafrika erbjuder relativt goda vinstmöjligheter. Utlandsägda företag som
bedriver verksamhet i landet ingår vanligtvis i koncerner som har verksamhei i
många länder och som eftersträvar en internationell expansion. Regeringen i
Sydafrika visar på många sätt en välvillig inställning lill utländska förelag
genom l.ex. en förhållandevis låg beskattning. Genom de utländska
investeringarna tillförs Sydafrika inte bara kapital utan även avancerat
teknologiskt kunnande. Investeringarna är också av politisk betydelse i det all
de kan ses som uttryck för all omvärlden hyser tilltro till Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet utländska förelag i Sydafrika uppskattas lill
omkring 2 000-2 500. Det beräknade värdet av utländska direkta investeringar
uppgavs år 1981 till omkring 100 miljarder kr. Därtill kommer indirekta
investeringar molsvarande omkring 80 miljarder kr. Omkring 50% av den
sydafrikanska tillverkningsindustrin är, om än i varierande omfallning,
kontrollerad från utlandet. Det utländska kapitalets betydelse är således
iögonfallande. Ägarbilden domineras av de slora västliga handelsnationerna.
Således beräknas Storbritannien stå för nära hälften av investeringarna. Under</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>senare år har USA och Västtyskland visat en markant
uppgång i sina investeringar och deras andel beräknas till ca20 resp. 15%.
Övriga länder med belydande investeringar är Frankrike. Schweiz och Holland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De svenska investeringarna i Sydafrika beräknades år 1981
uppgå till ett värde av omkring 490 milj. kr. De svenska förelagen svarar för
knappt I % av de utländska företagens produklion i Sydafrika och 0.2"/oo
av bmlloin-vesleringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Synen på de utländska investeringarnas roll i det
sydafrikanska systemet och betydelse för ulvecklingen i Sydafrika är inte
entydig. I generalförsamlingens resolution om stopp för nyinvesteringar i
Sydafrika, som initierades av Sverige år 1976, uttalas den ståndpunkten att
utländska investeringar hjälper och uppmuntrar apartheidpolitiken och att ett
förbud mot sådana invesleringar skulle utgöra ett betydelsefullt steg i kampen
mot apartheid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 den allmänna debatten framförs framför allt från
representanter för näringslivet ofta en annan ståndpunkt, nämligen all de
sydafrikanska företagen i utländsk ägo kan utöva etl positivt inflytande på
ulvecklingen i landet genom alt förbättra arbetsvillkoren för de svarta, genom
att främja den verksamhet som bedrivs av de svarta fackföreningarna och genom
all arbeta allmänt för lika behandling av arbetare och tjänstemän tillhörande
olika raser. Det framhålls att de utländska förelagen kan tjäna som mönster för
de inhemska. Om de tvingas avveckla sin verksamhet skulle elt motiv för de
sydafrikanska myndigheterna att mjuka upp apartheidpoliliken bortfalla och en
förbättring av villkoren utebli eller fördröjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delta resonemang har ofta lett fram till utarbetandet av
"uppförandekoder", i vilka uppställs en rad rekommendationer såsom
bl.a. införandet av minimilöner och lika lön för lika arbete oberoende av ras,
tillhandahållande av utbildning och yrkesträning, erkännande av arbetarnas
räll alt ansluta sig till fackföreningar m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De av Sydafrikalagen berörda företagen saml näringslivets
organisationer har i sina remissvar pä Sydafrikakommitténs förslag enhälligt
ställt sig bakom ell sådant synsätt. Frän näringslivets sida framhålls vidare
att utvecklingen inom näringsliv och arbetsmarknad visat så klara förbättringar
rörande de svartas villkor alt det är detla område av samhällslivet som mest
sannolikt kan utgöra grogrunden för en demokratisk utveckling. Genom förändrade
attityder hos arbetsgivarna och ökade insikter hos de svarta anställda har en
god grund lagts för att inom överskådlig tid fä bort all rasdiskriminering på
arbetsplatserna vilket kommer att få följdverkningar på andra områden i
samhällel och leda lill nödvändiga förskjutningar i del politiska och sociala
mönstret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag bestrider inle att vissa förändringar inom arbetslivet
ägt rum under senare är, såsom t.ex. avskaffandet av vissa s.k. job
restrictions och rällen lill facklig organisering. Kraven på förändringar och
en uppluckring av apartheidsystemei har inte heller kommit enbarl från de
svarta utan även från vissa vila grupper. Man inser all den fortsatta
industrialiseringen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kräver
ökad utbildning och förbättrade livsvillkor för den svarta
befolk-ningsmajorileten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag delar däremol inle
uppfattningen all de utländska förelagen genom sin närvaro kan påverka de
avgörande frågorna inom del sydafrikanska samhället.
Industrialiseringsprocessen i Sydafrika har pågått under hela detta sekel,
framför allt sedan andra världskriget. Utländska företag har funnits pä plats
sedan läng tid tillbaka. Att deras närvaro på elt positivt sätt skulle ha
bidragit till attitydförändringar på andra områden än arbetslivets kan inle
konstateras. En av det sydafrikanska statliga forskningsorganet "Human
Sciences Research Council" nyligen genomförd opinionsundersökning bland
afrikaans- och engelsktalande sydafrikaner visar entydigt på alt en massiv
majoritet av de afrikaanstalande fortfarande sluter upp kring
apartheidsystemels grundpelare. Mer än 90% vill ha fortsatt åtskild skolundervisning.
Nära 80% har en positiv inställning till hemlandspolitiken och separata
bostadsområden för svarta. 80% vill ha kvar förbudet mot giftermål och sexuellt
umgänge över rasgränserna. Även de engelsktalande föredrar åtskild
skolundervisning (55%) och är positiva till hemlandspolitiken (60%). Däremol
förespråkar en majoritet (57%) av de engelskspråkiga avskaffandet av förbudet
mol giftermål och sexuellt umgänge över gränserna och separata bostadsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
går inte att bortse från att utländska ekonomiska intressen är underkastade
sydafrikansk lagstiftning och att de därigenom tvingas all della i
rasdiskrimineringen. Apartheidsystemet har vuxit fram och förstärkts jämsides
med industrialiseringen. De reformer och förbättringar som uppnåtts främsl
genom de svartas egen kamp har ännu inte och kommer sannolikt inle att inom en
överskådlig framtid medföra nägon kursändring i den vila regimens fasta
beslutsamhet att befästa hemlandspoliliken och alt fortsatt reglera villkoren
för de svartas rättigheter till uppehållsullstånd och arbetstillstånd i del
"vila" Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
bör därför fortsätta vår isoleringspolitik så att denna i förening med åtgärder
från andra länders sida kan utsätta minoritetsregimen i Sydafrika för ökal
politiskt och moraliskt tryck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.1.4
Den svenska Sydafrikapolitiken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska Sydafrikapoliliken, föruiom all den ger uttryck för del svenska folkets
avsky för apartheidregimen, har som mäl alt medverka till en förändring av
samhällssystemet i Sydafrika och elt avskaffande av apartheid. Denna politik
innefattar en rad olika åtgärder. Jag skall nedan kortfattat redogöra för
dessa. 1 sammanhanget vill jag påpeka att Sverige ligger långt framme och
enligt min uppfaltning gått längre vad gäller åtgärder riktade mot Sydafrika
än andra med Sverige jämförbara länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
sill bilaterala förhällande lill Sydafrika söker Sverige uppträda på ell sådant
sätt att vår avsky för apartheidpolitiken kommer till tydligt uttryck och att
tryck kan utövas mot regimen. Exempel härpå är vår lagstiftning </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr
56</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om förbud mol investeringar och våra ålgärder på
kulturens, idrottens och vetenskapens områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nordiska utrikesministrarna enades år 1978 om ell
gemensamt nordiskt handlingsprogram för åtgärder mot Sydafrika. Programmet har
haft stor betydelse för ulformningen av de nordiska ländernas.Sydafrikapolilik
både vad avser unilaterala åtgärder och de nordiska ländernas agerande i FN. I
programmet ingår förbud mot eller motverkande av nyinvesteringar i Sydafrika
och förhandlingar med nordiska företag om att begränsa dessas produklion där.
Vidare ingår en rekommendation om avbrytande av idrotts- och kulturkontakter med
apartheidregimen, införande av vise-ringslvång för sydafrikaner samt utökning
av de nordiska ländernas bistånd lill flyktingar, befrielserörelser och
apartheidpoliiikens offer. Inom FN skall de nordiska länderna verka för beslut
i säkerhetsrådet mot nyinvesteringar i och handel med Sydafrika samt arbeta
för en noggrann tillämpning av säkerhetsrådels vapenembargo mol Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
utgångspunkt i det nordiska handlingsprogrammet utfärdade regeringen är 1982
förordningen (1982:562) om beviljande av visering för vissa kategorier
medborgare i Republiken Sydafrika. Reglerna skärptes ytterligare är 1983.
Visering vägras i princip representanter för offentliga organ och för
organisationer som aktivt stöder apartheidsystemei. Alla svenska statliga
myndigheter och institutioner tillställdes samtidigt härmed riktlinjer för
sitl handlande när det gäller samröre med Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa båda åtgärder - visumreglerna saml riktlinjer lill
myndigheter m. fl. - syftar lill att begränsa kontakterna med Sydafrika inom
idrottens, kulturens och vetenskapens områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller de diplomatiska förbindelserna med Sydafrika så
utgörs vår representation av en svensk legation i Pretoria förestådd av en
envoyé samt konsulat i Durban och Kapstaden föreslådda av honorärkonsuler. Legationens
uppgifter skiljer sig i väsentliga avseenden från vad som normall åligger en
diplomatisk representation. Legationen skall således inte arbeta för all främja
de båda ländernas förbindelser på olika områden. 1 stället har
Pretorialegationen l.ex. vad avser handelsutbyte uttryckliga instruktioner att
inte hjälpa svenska företag med exportsatsningar i olika former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare har statsmakterna när det gäller import frän
Sydafrika av uran och kol gjort vissa utlalanden. I fråga om uran har
framhållits (prop. 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken) att "det
måste anses oacceptabelt om svenska kraflföretag skulle köpa uran frän
Sydafrikanska Republiken eller Namibia så länge det är ockuperat av
Sydafrikanska Republiken". I fråga om kol har regeringen (prop.
1983/84:158 om vissa kolfrågor) uttalat starka reservationer från
försörjningssynpunkt mot import frän Sydafrika. Något förbud mol import av
sydafrikanskt kol råder dock inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ytterligare åtgärd att nämna i sammanhangel är beslutet
sedan några år tillbaka att inte bevilja statliga exportkreditgarantier för
export till Sydafrika.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en följd av säkerhetsrådets beslul år 1977 om
vapenembargo mol Sydafrika infördes samma är lagstiftning som förbjuder export
av krigsmateriel och liknande materiel lill Sydafrika. År 1983 utfärdade
regeringen också en förordning om förbud mol införsel frän Sydafrika av
krigsmateriel (SFS 1983:870).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En vikiig
del av vår Sydafrikapolilik är biståndet som, när det gäller södra Afrika, har
etl klart politiskt syfte att bistå de angränsande fria länderna i deras
ansträngningar att slå emot sydafrikanska påtryckningar och all efter hand göra
sig mindre beroende av de ekonomiska och transportmässiga relationerna med
Sydafrika. Den svenska insatsen är högst belydande. Av det totala bilaterala
biståndet om ca 4 miljarder kr. för budgelårel 1984/85 är över 40% eller 1,7
miljarder kr. avdelade för ulveck-lingssamarbete och humanitära insatser i
södra Afrika. Della kan jämföras med slorieken av de svenska investeringarna i
Sydafrika som är 1981 beräknades uppgå till ett sammanlagt värde av ca 0.5
miljarder kr. Del humanitära biståndet utgår främsl som slöd till
befrielserörelserna ANC och SWAPO i deras strävanden alt uppnå ett Sydafrika
fritt frän apartheid resp. ett självständigt Namibia. Biståndet används lill
försörjning och utbildning av sydafrikanska och namibiska flyktingar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen
(1979:487) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia trädde i kraft
den Ijuli 1979. Dess primära syfte är all genom en begränsning av svensk
näringsverksamhet i Sydafrika och Namibia öka det politiska trycket på den
sydafrikanska regimen för att på sikl få till stånd en genomgripande
samhällsförändring där. Lagstiftningen avser att förhindra nyetablering av
företag i Sydafrika liksom all hindra där redan etablerade svenska företag från
att utvidga den verksamhei de bedrev i Sydafrika och Namibia vid tiden för
lagens ikraftträdande. Regeringen kan medge undantag från
investeringsförbudel. Någon garanterad rätt för företagen att företa
ersältningsinvesteringar föreligger dock inle.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avslutningsvis
kan jag med tillfredsställelse konstatera att det finns elt starkt engagemang
för Sydafrikafrågan bland de svenska folkrörelserna. Dessa har genom sin
verksamhet i slor utsträckning bidragit och medverkat till ulformningen och
innehållel i den svenska Sydafrikapolitiken. Vår polilik har härigenom ett
brett slöd och är väl förankrad inom en rad olika organisalioner, såsom
politiska partier, fackföreningar, ungdoms- och kvinnoorganisationer,
solidaritetsgrupper, kyrkor m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7.5 Lagen omförbud mot investeringar i Sydafrika och
Namibia Syftet med lagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen om förbud mot invesleringar i Sydafrika och Namibia
har som mål att utöva ett tryck på den sydafrikanska regimen och härigenom
medverka lill en förändring av Sydafrikas samhällssystem och elt avskaffande
av apartheidpoliliken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftet är gemensamt för alla delar av den svenska
Sydafrikapolitiken</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och för de åtgärder som vidtagits eller planeras av
internationella officiella eller icke-stalliga organisationer och unilaleralt
av slaler eller enskilda grupper. Del är också innebörden i den
isoleringspolilik mot Sydafrika som hävdas av majoriteten av FN:s medlemsstater
och som stötts av Sverige under årtionden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De svenska åtgärderna och den isoleringsslralegi som
hävdas i FN har fullt stöd hos den svarta sydafrikanska opposifionen i exil och
av frontstaterna trots medvetenheten om att verkningsfulla internationella
sanktioner med all sannolikhet skulle leda till ökade svårigheter och lidanden,
inte minsl för de svarta själva i Sydafrika, och lill omfattande ekonomiska
föriuster för vissa av de närgränsande staterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De svenska åtgärderna har hälsats med tillfredsställelse
som ett viktigt bidrag lill övriga internationella åtgärder och man har
uttryckt förhoppningen att andra länder genom unilaterala beslul eller till
följd av resolutioner i FN skall följa det svenska exemplet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inställningen till ekonomiska sanktioner hos
apartheidmoiståndel inne i Sydafrika är av förklarliga skäl svårare alt mäta.
Uttalanden om slöd för ekonomiska påtryckningsåtgärder är förbjudna enligt den
s.k. Internal Security Act och kan medföra fängelsestraff. Företrädare för
fackliga, kyrkliga och andra organisationer har trots detta vid olika
tillfällen, om än i indirekta ordalag, vädjat lill omväriden om sanktioner mol
Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från flera av remissinstanserna har invänts alt ekonomiska
sanktioner är ulan verkan på apartheidregimen. Jag delar inte denna
uppfattning. Sydafrika är starkt beroende av utländska investeringar och av sin
utrikeshandel. Ekonomiska sanktioner skulle få slora negativa konsekvenser för
levnadsstandarden för alla befolkningsgrupper i landet och utan tvekan ha en
förödande långtidseffekt på ekonomin. Den ekonomiska strukturen kommer att i
ökad utsträckning göra landet än mer sårbart för internationella ekonomiska
sankfioner. Den sydafrikanska regeringen har därför också redan vidtagit
ätgärder och infört lagstiftning i syfte att förbereda sig på denna
eventualitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emellertid lorde elt beslul om omfattande internationella
sanktioner inte kunna förutses i nuvarande läge. Men redan elt hot om
internationella sanktioner eller verkställandet av begränsade ekonomiska
bojkotter skulle kunna innebära en effektiv påverkan på den vita minoriteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De sanklionsålgärder och restriktioner mol ekonomiskt
samröre med Sydafrika som flera länder vidtagit har medfört extrakostnader för
Sydafrika. Det mest påtagliga exemplet är det frivilliga oljeembargot.
Sydafrika tvingas också årligen anslå ansenliga summor för att försöka bryta
bojkotterna på kultur- och sportområdena. Ytteriigare sanklionsålgärder bidrar
till att öka regimens extrakostnader för bevarandet av apartheidsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera av de, låt vara mycket begränsade, reformer som
genomförts och som nägol förändrat de svartas ställning torde också delvis ha
drivits fram som en eftergift mot den internationella opinionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är i detta perspektiv den svenska isoleringspolitiken
måste ses. Härtill kommer alt unilaterala ätgärder är en uppmuntran till
motståndsrörelsen, politiskt och moraliskt såväl som materiellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Effekter av lagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sydafrikakommitlén har sökt utreda pä vad sätt och i
vilken utsträckning de politiska målen med lagen har främjats under den lid lagen
varit i kraft. Kommittén konstaterar att det eftersträvade syftet med lagen
hittills endast i begränsad mån kunnat uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Effekter i Sydafrika</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är givet alt en unilateral svensk åtgärd med hänsyn
lill de svenska investeringarnas begränsade ekonomiska betydelse inle kan
förväntas skapa nägon omedelbar avgörande inverkan pä systemet eller medföra
någon beaktansvärd skada för del sydafrikanska näringslivet eller påverka ulformningen
av lagstiftning eller praxis i rasfrågan. Detta var inle heller fömlsett. Den
svenska lagen och den totala svenska Sydafrikapolitiken måste ses i sitl
sammanhang, nämligen som ett av flera led i de gemensamma internafionella
ansträngningarna all genom påtryckningar mol Sydafrika bidra till en
förändring av samhällssystemet. Sverige kan inte ensamt utöva en sädan press.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För Sydafrika lorde däremot det allvarligaste inslaget i
vår polilik vara risken för att andra och för Sydafrika viktigare länder skulle
följa del svenska exemplet eller ensidigt beslula om andra åtgärder av
ekonomisk karaktär. Ett viktigt mäl för våra åtgärder är därför att söka
inspirera andra stater lill efterföljd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I remissvaren från berörda förelag och näringslivels
organisalioner har med kraft understrukits att de som i första hand kan komma
att negativt påverkas av Sydafrikalagen och föreslagna skärpningar är de svarta
anställda vid de svenska dotterföretagen i Sydafrika och deras familjer. Man
anför att arbetslöshet för de svarta i Sydafrika medför långt allvarligare
konsekvenser än för andra befolkningsgrupper. Arbetslöshet innebär inle bara
ekonomisk misär och social utslagning. Rätten lill bostad och hemvist
fömtsätter enligl gällande lagstiftning en fast och långvarig anställning.
Svarta arbetare ulan sysselsättning riskerar tvångsförflyttning till hemländerna:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är väl medveten om effekterna av arbetslöshet för de
svarta i Sydafrika. Arbetslösheten är redan i dag myckel hög, omkring 25%, om
den arbetsföra befolkningen i hemländerna inräknas. Omfattande rationaliseringar
och mekaniseringen inom l.ex. gruvnäringen och jordbruket har lett till
bortfall av tiotusentals arbetstillfällen under årens lopp.
"Överflödiga" svarta har till följd härav tillsammans med sina
familjer förflyttats till ett liv i misär i de extremt fattiga och underutvecklade
hemländerna. Detla är innebörden av apartheid.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är givet all sanktioner i enlighet med de krav som
hävdas i FN i syfte all utöva påtryckningar på Sydafrika med all sannolikhet
skulle leda lill ytterligare svårigheter. Trots detta tillstyrks allmänt
tillgripandel av ekonomiska sanktioner för att få till stånd en förändring av
samhällssystemet i Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Effekter i Sverige</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från de berörda företagen har framförts att tillämpningen
av gällande lagstiftning avsevärt försvagat deras verksamhet i Sydafrika och
fått lill följd alt konkurrentförelag gynnats. AB SKF har bl.a. avvecklat ett
av sina tillverkningsdolterbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KK anför att investeringsförbudel otvivelaktigt verkat
hämmande på ulvecklingen av svensk företagsamhet i Sydafrika och Namibia. Några
företag har avvecklat sin verksamhei. Samtidigt framhåller kollegiet all del
svårligen kan hävdas att de förelag som stannat kvar på marknaden hämmats i
någon betydande grad. Det huvudsakliga skälet härför har varit den kraftiga
recessionen i den sydafrikanska ekonomin med minskat expansionsbehov hos
företagen som följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF m.fl. remissinstanser anför alt en fortsatt eller
skärpt lagstiftning fär som följd en avveckling av dotterföretagen i Sydafrika
och ett upphörande av exporten dit, vilket kan medföra ett bortfall av
3000-4000 arbetstillfällen i Sverige. För vissa regioner och orter kan
effekterna pä sysselsättningen bli mycket besvärande. SAF menar alt de
indirekta och långsiktiga effeklerna för svensk ekonomi kan bli ännu allvarligare,
framför alll för de av företagen som huvudsakligen levererar till
gruvindustrin. Risk föreligger också att de svenska företagens trovärdighet som
leverantörer kommer att ifrågasättas även pä andra håll. Effekterna omfattar
även kapitalförluster för svenska företag genom att dotterbolagen inte kunnal
investera i takt med behoven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND menar all investeringsförbudel hämmar de svenska
företagen och försvagar deras konkurrenskraft pä den sydafrikanska marknaden.
På lång sikt kan lagen fä till följd att företagen får avveckla sin verksamhei.
Enligt SIND torde det vara svart att i längden driva industriell verksamhei pä
sparlåga. En avveckling av verksamheten i Sydafrika får negativa effekler för
svensk sysselsättning och ekonomi men dessa blir totalt sett sannolikt inle
särskilt allvarliga, även om man inte kan utesluta alt de i enstaka fall blir
mer betydelsefulla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS anser att de eventuella sysselsättningseffekterna av
den föreslagna skärpningen av lagstiftningen torde bli ringa men understryker
viklen av en utförlig redovisning av effekterna på arbetskraftsefterfrägan i
Sverige. Slyrelsen föreslår därför en utredning i denna del för planeringen av
de arbelsmarknadspolitiska insaiser som eventuellt kan bli påkallade i framtiden.
Ett sådant förslag har också framförts från Nordiska afrikainstitutet. ISAK och
de kyrkliga organisationerna.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i della sammanhang erinra om de farhågor för
återverkningar på sysselsättningen i Sverige som framfördes från näringslivets
häll i samband med Sydafrikalagens introduktion. Dock har från berörda
remissinstanser inte gjorts gällande all lagen under de år den varit i kraft
lett lill något bortfall av arbetstillfällen i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag utesluter emellertid inte att en fortsatt begränsning
av näringsverksamheten i Sydafrika på sikt kan fä negativa effekter för
företagen och deras anställda i Sverige. För solidariteten med den svarta
befolkningsma-jorilelen i Sydafrika måste vi dock vara beredda att belala elt
visst pris. Effekterna torde emellertid bli relalivi begränsade och kunna
klaras genom normala arbelsmarknadspolitiska insatser. I enslaka fall utesluter
jag dock inte att särskilda arbelsmarknadspolitiska åtgärder kan komma att motiveras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Effekler i iredje land</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid antagandet av den nu gällande lagstiftningen
uttrycktes förhoppningen om all det svenska initiativet skulle inspirera andra
stater till efterföljd. Samtidigt underslröks alt även om de regeringar som har
elt omfattande ekonomiskt samarbete med Sydafrika kunde komma all inta en avvaktande
hållning, skulle de svenska åtgärderna ändå få sin betydelse genom att
intressegrupper i dessa länder skulle komma all uppfatta det svenska
initiativet som etl stöd för sina krav pä åtgärder mot Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sydafrikakommittén konstaterar att lagen hittills inte
fält nägon konkret efterföljd i andra länder med investeringar i Sydafrika men
att lagen otvivelaktigt haft ell inflylande på opinionsbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns flera förklaringar till att inget annat land
ännu velat följa vårt exempel alt vidtaga lagstiftningsåtgärder avseende
invesleringar i Sydafrika. På många håll råder misstro mot sanktioner som elt
effektivt instrument eller finns juridiska betänkligheter alt genomföra
unilaterala sanklionsålgärder ulan stöd av bindande beslul i FN:s säkerhetsråd.
I några länder anses alltför stora ekonomiska intressen stå på spel vilkel
anses särskilt besvärande i nuvarande ekonomiska läge. Farhågor framkommer
också för repressalier mol egna landsmän som är bosatta eller arbetar i
Sydafrika. Flera länder har inga eller så begränsade invesleringar alt frågan
saknar aktualitet. På vissa håll saknas information om den svenska lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill vidare understryka att lagen har varit i kraft
relativt kort lid vilkel kan ha viss betydelse när det gäller andra länders
benägenhet alt följa vårt exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alt inget annat land än Sverige infört förbud eller
restriktioner genom lagstiftning vad avser investeringar i Sydafrika innebär
inte - som jag nyss antytt - att lagen inte haft någon betydelse i den
internationella opinionsbildningen. Den har på många häll i debatten använts
som etl argument för mera energiska ätgärder frän det egna landets sida. Den
har skänkt upp-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>muniran ål de kretsar och gmpper i olika länder som ägnar
sig ät opinionsbildning kring Sydafrika och arbetar för verksamma sanktioner.
I detla hänseende har lagen således otvivelaktigt haft betydelse. I flera
länder åberopas lagen som ett exempel på det slags inlernalionell aktion som på
sikt, om anlalel deltagande länder blir tillräckligl stort, kan utöva en
verkningsfull påverkan på den sydafrikanska regimen och få efterföljd i
ytteriigare länder. I länder som Holland, Danmark och även i USA barden svenska
lagen diskuterats och studerats i lagstiftande församlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är i sammanhanget viktigt att framhålla att de
ekonomiska relationerna med Sydafrika varierar i karaktär och omfattning från
land till land. En rad andra länder har redan i dag vidtagit ensidiga
sanklionsålgärder anpassade lill deras ekonomiska relationer med Sydafrika. Det
svenska investeringsförbudet är således bara ell exempel på en bland flera
andra sanklionsålgärder. En kopiering av den svenska modellen är därför inte
det enda målel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i avsnitt 2.1.2 lämnat en redogörelse för ålgärder
som vidtagits och diskussioner som förs i andra länder. Jag menar alt det finns
anledning att se positivt pä möjligheten av ytterligare åtgärder från andra
länder i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.6 Handelssanktioner</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sydafrikakommittén har övervägt frågan om sanktioner pä
handelsom-rådet men inte varit beredd alt föreslå nägol avsteg från den
principiella hållning som statsmakterna under läng tid intagit i frågan,
nämligen att endast ett beslut av eller en rekommendation frän FN: s
säkerhetsråd kan upphäva de åtaganden pä handelns område som Sverige gjort som
medlem i GATT.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser kritiserar kommitténs
ställningstagande. SIDA påpekar att Sverige redan gör flera inskränkningar i
frihandeln pä t.ex. textilområdel och jordbruksområdet. SIDA menar också all
varuutbytets kraftiga ökning under senare år tyvärr inte stär i
överensstämmelse med Sveriges övriga strävanden att utöva påtryckningar mot och
isolera apartheidregimen. Nordiska afrikainstituiei m.fl. berör frågan om
tolkningen av GATT-avlalet. Institutet anser att det är tveksamt om
GATT-sladgan verkligen är ett hinder för handelsrestriktioner och anför att det
på den punkten finns starkt skilda uppfattningar bland folkrältsexperter. Till
de argument som har anförts mol tolkningen att GATT-avlalet är ell hinder för
handelssanktioner hör att del redan i dag finns exempel på undantag och att
Sverige skulle kunna åberopa artikel </span><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>XXI </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>om handelsrestriktioner i säkerhetssyfte saml artikel </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>XXV </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som medger all en part kan befrias
från vissa av sina förpliktelser enligl GATT om man vid omröslning erhåller tvä
tredjedelars majoritet för delta (en s. k. waiver). ISAK m.fl. anför att utan
kompletterande ätgärder pä handelspolitikens område är risken slor att lagen,
trots försök alt skärpa den och täppa till vissa luckor, möjliggör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85: 56</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fortsatt expansion av produktionen hos svenska företag i
Sydafrika och därför inte får den verkan som avses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots att någol förslag till åtgärder på handelns område
inte framlagts finner jag ändock angeläget att redovisa den principiella ståndpunkt
som Sverige sedan lång lid tillbaka intagit lill frågan om ekonomiska
sanktioner saml även de grundläggande principer varpå GATT-avtalet bygger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges principiella hållning har sedan länge varit att
inte ansluta sig till ekonomiska sanktioner som inle beslutats av eller
rekommenderats av FN:s säkerhetsråd. Endast sädana sanktioner har utsikter att
vinna tillräcklig anslulning för att bli effektiva. Endast ett beslut av
säkerhetsrådet kan lägga konkrela förpliktelser på Sydafrikas viktigaste
handelspartners och ha utsikt att leda lill en förändring i Sydafrika i
riktning mol demokratiska rättigheter för alla sydafrikaner. Sverige har också
ansett att ell beslul av säkerhetsrådet fordras för all vi i sanklionssyfle
skulle frångå våra förpliktelser på handelns område i GATT.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller investeringsförbudel ansågs det möjligt att
göra ett undanlag från dessa principer. Motiven härför är i korthet att den i
lag fastställda rasdiskrimineringen i Sydafrika utgör elt unikt fall av
kränkning av de mänskliga rättigheterna och att apartheid enhälligt och under
lång lid fördömts av FN:s olika organ. Eftersom GATT-avialel inte äger tillämpning
på internationella investeringar har investeringsförbudel kunnal införas ulan
att avvika från några internationella förpliktelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening föreligger inte samma möjligheler vad
gäller införande av sanktioner på handelns område. Genom att fungera som ell
multilateralt accepterat regelverk på den internationella handelns område har
GATT-avlalet skapat elt nödvändigt mått av disciplin och förulsebarhel i det
internationella handelssystemet. GATT bygger på vissa grundläggande principer.
Den viktigaste är att såväl export som import skall styras av regeln om mest
gynnad nalionsbehandling. Inget land skall ges bättre eller sämre behandling än
andra länder. GATT innehåller också en regel om förbud mot kvantitativa
importrestriktioner. En annorlunda tillämpning av denna regel tillåts endast
inom jordbrukets område eller av länder med betalningsbalansproblem. Möjligheter
till ingripande finns också om det kan påvisas alt importen ökat på ell sådani
sätt att inhemsk industri lidit skada. Ålgärder som begränsar exporten lill
vissa länder strider mol artikel XIII som föreskriver en icke-diskriminerande
tillämpning av sådana restriktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjlighelerna lill undanlag från GATT:s regler är i mesta
möjliga mån begränsade. Således kan artikel </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>XXI </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>om undanlag i säkerhetssyfte användas endast för
ålgärder som är nödvändiga för alt skydda väsentliga säker-helsinlressen och
där åtgärderna avser kärnenergiområdel, handel med krigsmateriel eller vidtas i
krigstid eller vid kritiska lägen i de internationella förbindelserna saml
slutligen för åtgärder i överensstämmelse med etl lands förpliklelser enligl
FN:s stadga. Enligt svensk uppfattning ger endast</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslut av FN:s säkerhetsråd etl entydigt slöd för alt i
fredstid införa andra utrikespolitiskt motiverade handelssanktioner än dem som
gäller kärnenergi och krigsmateriel. Ell fätal länder har under åren åberopat
artikeln i andra lägen dock utan att få GATT:s godkännande av sina ätgärder.
Staters tillgripande av artikel </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>XXI </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pä
andra grunder bidrar inte bara till en minskad väridshandel utan också till
försämrade förutsättningar för många länder, inklusive Sverige, att i politiskt
besvärliga lägen hänvisa lill internationella regler i syfte att upprätthålla
export och import i normal omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Artikel </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>XXV, </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som
medger att en part kan befrias frän vissa av sina förpliklelser enligt GATT om
man vid omröslning erhåller tvä tredjedelars majoritet för detta, äger heller
inte tillämpning. Ingen part har beviljats befrielse från sina förpliktelser
enligl denna artikel i syfte att införa utrikespolitiskt motiverade
handelssanktioner. Del kan under inga omständigheter ligga i Sveriges inlresse
all som etl litet och handelsberoende land söka skapa ett första prejudikat
härvidlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är p.g.a. nyss anförda skäl inte beredd att frångå
Sveriges tidigare linje, nämligen att etl beslut i säkerhetsrådet fordras för
att vi i sanktions-syfte skall frångå våra förpliktelser pä handelns område i
GATT. Sverige stöder generalförsamlingens försök att få säkerhetsrådet att
fatta beslut om tvingande ätgärder mot Sydafrika. Vi anser alt läget i södra
Afrika till följd av Sydafrikas hållning är sådani att förutsättningar finns
för säkerhetsrådet att i enlighet med FN-sladgan ingripa med för alla
medlemsstater bindande sanktionsåtgärder. Tillsammans med de övriga nordiska
länderna verkar vi för alt främja åtgärder i säkerhetsrådet som kan resultera i
bindande resolutioner mol bl.a. handel med Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag finner del beklagligt att kraven på en effektiv
isolering av Sydafrika på handelsområdel inte vunnit gehör och att något beslut
inle kunnal fattas i denna riktning i säkerhetsrådet. Vi måste även
fortsättningsvis kraftigt driva frågan i generalförsamlingen och i de andra
fora som kan slå lill buds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Slutsatser och motiv för en fortsatt aktiv och skärpt
svensk Sydafrkkapolitik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftet för den svenska Sydafrikapolitiken är att medverka till
en förändring av Sydafrikas samhällssystem och ett avskaffande av
apartheidpoliliken. Svensk Sydafrikapolitik ger uttryck för det svenska
folkets avsky för apartheidregimen och syftar till att lämna effektiva bidrag
till kampen för avskaffandet av apartheid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulvecklingen i Sydafrika sedan är 1978 har inte visat på
nägon reform som syftar till att fä till stånd en ändring av
apartheidpoliiikens grundvalar. Tvärtom kan hemlandspolitiken och
tvångsförflytiningarna ses som tecken på regimens avsikter att ytterligare
permanenta och konsolidera hörnstenarna i apartheidsystemet. Lagstiftning som
syftar till att beskära den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svarta befolkningsmajoriteiens rörelsefrihet och
bosällningsrätiigheler ytterligare har införts. Den nya konstitutionen genom
vilken färgade och asiater har getts rösträtt och vissa demokratiska
rätlighetef utesluter de svarta som utgör 70% av den totala befolkningen. Den
vita minoriteten är således ännu inle beredd att i grunden förändra syslemel i
en riktning som ger den svarta majoriteten lika rättigheter och etl
demokratiskt inflytande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett markant inslag under de senaste åren har också varil
Sydafrikas allt agressivare politik gentemot grannstaterna i syfte alt försvaga
och dominera dessa. De avtal som slulits och de förhandlingar som förts mellan
Sydafrika och vissa av grannstaterna berör dock inte aparlheidsyslemet inne i
Sydafrika, vilkel ulgör den grundläggande orsaken lill konflikten i södra
Afrika. Sä länge rasåtskillnadspoliliken präglar Sydafrikas inre förhållanden
och den vita regimens politik bestäms av en desperat strävan all fortsätta och
fullgöra denna genom inre och yttre ålgärder, minskar inte spänningarna i
området. Ingenting har skett som minskar kraften i den moraliska indignationen
mot rasförtrycket. Hotet mot freden består.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftet för vår Sydafrikapolitik kvarstår oförändrat. Vi
måste aktivt medverka lill att den förändring av del sydafrikanska systemet som
är ofrånkomlig sker på fredlig väg och inom sådan tid att en våldsam omvälvning
med ofantliga lidanden för både svarta och vila om möjligt undviks. Ju längre
den vita minoriteten försvarar sina privilegier och sin överlägsenhet ju
hårdare och våldsammare kommer motsättningarna att bli.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På det internationella planet måsle vi med ökad kraft verka
för effektiva påtryckningar, i första hand i form av elt bindande beslut om
ekonomiska sanktioner fattat av FN:s säkerhetsråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller unilaterala svenska ätgärder skall
isoleringspolitiken fortsättas så att denna i förening med ätgärder frän andra
länders sida utsätter minoriteisregimen i Sydafrika för ökal politiskt och
moraliskt tryck. Våra ålgärder på idrollens och kulturens områden bör göras så
strikta som är prakliskl och rättsligt möjligt. Lagen om förbud mot
investeringar bör skärpas och kompletteras med bl. a. etl förbud mol finansiell
leasing.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att motverka effeklerna av Sydafrikas
deslabiliseringspolitik måste vi stödja frontstaternas oavhängighet genom bl.a.
fortsatt bistånd, såväl bilateralt som regionall genom SADCC (Southern African
Development Coordinalion Conférence) lill ändamål som direkl eller indirekt
tjänar della syfte. Vi måste fortsätta och om möjligt öka det humanitära
biståndet lill befrielserörelserna och apartheidpoliiikens offer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller frågan om de svenska företagens närvaro i
Sydafrika ansluter jag mig till de bedömningar som tidigare gjorts av
statsmakterna, att frågan om dessas kvarstannande även haren moralisk sida. De
svenska förelagen är liksom övriga utlandsägda företag underkastade
sydafrikansk lagstiftning och kan således i denna mening sägas medverka i
rasdiskrimineringen. Deras strävanden alt förbättra villkoren för sina svarta
anställda lorde ha små möjligheter alt pä nägol mer avgörande säll avvika från
de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>normer som betingas av apartheidsystemei och den
diskriminering som följer därav i såväl lagstiftning som praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En begränsning av svenska ekonomiska intressen i Sydafrika
är således inte bara en fråga om vad som kan tänkas utgöra effektiva
påtryckningar pä den sydafrikanska regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är emellertid inte beredd att föreslå en tvångsmässig
och omedelbar avveckling av svensk näringsverksamhet i Sydafrika.
Apartheidsystemet kan inte överleva på sikl. Vid utformningen av vår
lagstiftning har jag utgått ifrån alt förändringar i det sydafrikanska
samhället kommer att ske och utsikter öppnas till etl avskaffande av apartheid.
Detta utgör enligt min mening etl skäl för att åtminstone nägra svenska förelag
behåller elt fotfäste i Sydafrika i avvaktan pä att apartheidsystemei avskaffas.
Dessa kan då ha en bas på vilken de kan bygga en framtida verksamhet. Denna
utgångspunkt bör prövas grundligt även fortsättningsvis. Del är bl.a. mol den
bakgrunden som jag kommer att föreslå en ny prövning av den svenska
Sydafrikapolitiken till år 1990. Lagstiftningen bör således även fortsättningsvis
innehålla regler som tillåter regeringen att medge undanlag frän del
principiella investeringsförbudel för all ge berörda företag möjlighet att
överleva på spariäga. Jag vill dock underslryka att bibehållandet av dessa
regler inle skall uppfattas såsom en garanti för överlevnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sydafrikakommitlén har i sitl belänkande framhållit att
utvecklingen i och kring Sydafrika kan la en sådan vändning och de inre
förhållandena i landet bli så kaotiska alt förutsättningarna för de svenska
företagens verksamhet radikalt förändras och deras möjligheler att i elt nytt
läge fortsätta eller återuppta en verksamhet bli omöjliga att överblicka.
Vidare kan det länkas att elt svenskt förelag som elt led i samhällets fortsatta
militarisering tvingas att direkl leverera till eller producera för militära
eller polisiära myndigheter eller upprälla s. k. säkerhetskommandon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar den av kommittén framförda uppfattningen alt del
krävs en särskild beredskap från regeringens sida som kan medge etl snabbi
ingripande för att avveckla den svenska företagsamheten i Sydafrika för den
händelse situationen där skulle drastiskt förändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett angeläget mål för vår Sydafrikapolitik i nuvarande
läge är enligl min uppfattning alt få andra länder att med ökad kraft verka för
effektiva påtryckningar i första hand i form av ett bindande beslut om
ekonomiska sanktioner fattat av FN:s säkerhetsråd men framför allt alt i
avvaktan på ett sådant beslut ensidigt besluta om unilaterala sanklionsålgärder
utformade i enlighet med deras respektive ekonomiska relationer med Sydafrika.
Den svenska investeringsförbudslagen kan här tjäna som en förebild för liknande
och andra åtgärder. Vi måsle därför öka vårt informalions-och opinionsarbete i
olika internationella fora. Här finns en stor uppgift för inle minst alla
organisationer med internationella kontakter, såsom politiska partier,
fackföreningar, solidariletsorganisationer, kyrkor m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutningsvis villjag beröra de folkrätlsliga aspekterna
pä den föreslag-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85: 56</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>na
lagstiftningen. Kompletteringen av investeringsförbudel med ett förbud även mot
leasing samt de övriga förändringar och tillägg i lagsliftningen som föresläs
är inte av sädan omfattning eller rättslig natur att de i sak kan föranleda en
annan bedömning av de folkrätlsliga aspekterna pä lagstiftningen än den
statsmakterna redan tidigare redovisal. Del förslag till ny Sydafrikalag som nu
läggs fram går således enligt min uppfattning inle utöver gränsen för en enskild
stats unilaterala handlingsmöjligheter enligt FN-sladgan och folkrätten i
övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller lagstiftningens effekter pä dotterbolag i Iredje land - som berörts av
några remissinstanser - finner jag lämpligt alt erinra om departementschefens
uttalande i prop. 1978/79:196 s. 29. Han anförde att vid eventuella
lagkollisioner måste grundprincipen, enligl folkrätten, vara alt inle tvinga de
egna rättssubjekten, när dessa lyder under främmande stats territorialhöghet,
fill handlingar som är oförenliga med utländska rättssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Lag om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Nuvarande Sydafrikalag ersätts med en ny lag om förbud mot
investeringar i Sydafrika och Namibia. Den nya lagen träder i kraft den I
januari 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Överensstämmer med mill förslag såvitt avser en ny Sydafrikalag. I
fråga om ikraftträdande utgår kommittén frän att lagen kan sättas i kraft vid
årsskiftet 1984/85 eller kon tid därefter (se betänkandet s. 203 och 213-214).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Juridiska fakultetsnämnden vid
Stockholms universitet </span><span style='font-family:Verdana'>ifrågasätter om
del är nödvändigl all ersätta den nuvarande lagen med en ny lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: De förslag som jag nu lägger fram skulle innebära alt
omfattande ändringar fick göras i nuvarande Sydafrikalag. Jag finner del därför
naturiigt all - istället för all göra dessa ändringar i lagen -ersätta den med
en ny även lagtekniskt moderniserad Sydafrikalag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angelägel att den nya lagstiftningen kan träda i kraft sä snan som möjligt.
De nya förslagen i lagen torde inle kräva sådana förberedelser att inte lagen
kan träda i kraft den 1 januari 1985. Jag förordar därför della.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med att mina förslag presenteras lämnas också uppgift om var förslagen
återfinns i den nya Sydafrikalagen,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.1 Förhud mol lån m.m. till sydafrikanska slalen och
dess myndigheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Svenska juridiska personer får inte ge län
eller annan kredit med en löptid över tvä är till sydafrikanska staten eller
dess myndigheter eller ställa säkerhet för sydafrikanska statens eller dess
myndigheters skulder med en löptid över fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska juridiska personer får inle heller bidra till att
sådana åtgärder vidtas av utländska dotterföretag (1 § första stycket 3 och
andra stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensslämmer med mitt förslag (se
betänkandet s. 202).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Kommitténs förslag bemöts positivt av
de flesla remissinstanser som har yttrat sig särskilt häröver, bl. a. SIDA.
ISAK. SEN. SMR och SKU samt Metall. KK vill inte motsätta sig ell sådant förbud
men tillägger all detta ger lagstiftningen en delvis annan inriktning än
hittills. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har från de
synpunkler nämnden har att beakta ingen erinran men tillägger att ingreppet i
renl sydafrikanska förhållanden framstår på visst sätt som mera långtgående än
det nuvarande (se remissammanställningen avsnitt 7.1, s. 105-107).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: I FN:s generalförsamling antogs
år 1976 pä svenskt initiativ en sedan dess årligen återkommande resolution om
förbud mot utländska invesleringar i Sydafrika. Resolutionen omfattar fr. o.m.
år 1978 också etl förslag om förbud mol finansiella lån. 1 resolutionen, vari
uttalas att etl upphörande av nya utländska investeringar i och finansiella lån
lill Sydafrika skulle utgöra ett betydelsefullt sleg i kampen mot apartheid,
uppmanas säkerhetsrådet alt snarast överväga ätgärder för alt åstadkomma ett
avbrytande av utländska investeringar och finansiella lån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resolutionen har anlagils av en överväldigande majoritet i
generalförsamlingen. Sverige har i generalförsamlingen uttalat all en minskad
tillströmning av kapital skulle utgöra ett effektivt sätt att öka pressen pä
den sydafrikanska regimen för att fä den att ändra sin raspolitik. Del skulle
bl.a. försvåra för Sydafrika aU fullfölja sitt ambitiösa och kostnadskrävande
uppbyggnadsprogram på de militära och nukleära områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera länder har vidtagit åtgärder för att begränsa
långivning till Sydafrika. Norge, Holland och Kanada har sedan flera år tillbaka
infört restriktioner vad avser exportkrediter och kreditgarantier. I enlighet
med gällande riktlinjer medger inle den svenska exportkredilnämnden nägra
garantier överhuvudlaget för export till Sydafrika. 1 USA har vissa banker,
bl.a. Export-Importbanken, sedan år 1978 ålagts vissa restriktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots strävandena från olika häll har dock de
internationella bankerna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och kreditinrättningarna inle upphört att bistå Sydafrika
med lån och krediter. Långivningen har snarare ökat under senare är.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot denna
bakgrund finner jag - i likhel med kommittén - det angelägel att införa etl
förbud för svenska juridiska personer alt ge sydafrikanska staten eller dess
myndigheter sådana penninglån eller andra krediter som redan nu är omfattade av
lagen när de ges lill sydafrikanska privata och statliga företag. Detsamma bör
gälla ställande av säkerhet för skulder med en löptid över fem är. Den svenska
juridiska personen bör heller inle genom handling eller underlätenhet få bidra
lill att sådana åtgärder vidtas av etl utländskt dotterföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.2 Förbud mot finansiell leasing</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Svenska juridiska personer fär inle genom
handling eller underlåtenhet bidra lill att egendom hyrs av sydafrikanskt eller
namibiskt dotterföretag genom finansiell leasing (2 § första stycket 2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.
Härutöver har kommittén föreslagit att berörda företag åläggs att redovisa
förekomsten av tidigare ingångna avtal avseende finansiell leasing (se
betänkandet s. 151-153).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Förslagel tillstyrks av bl.a. SIDA,
arbetstagarorganisationerna. SEN. SMR och SKU. KK ifrågasätter dock förslagel
avseende redovisning av redan ingångna leasingavtal. RA och Göta hovrätt ser
ett förbud mol finansiell leasing som naturligt och följdriktigt mot bakgrund
av lagens syfte. Samtidigt ser de dock vissa tillämpnings- och
definitionssvä-righeter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland dem som avstyrker förslagel återfinns JK.
näringslivets organisationer och de berörda företagen (se
remissammanställningen avsnitt 7.1, s. 105-107).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Leasing har under senare år
blivil etl attraktivt alternativ till vanliga investeringar. I dag förekommer
leasing av en mängd olika lillgångar. Begreppet innebär i regel in- eller
uthyrning av olika typer av egendom under en viss bestämd lid. I förhällande
till köp har leasing vissa fördelar. Bl.a. behöver inte det företag som hyr
objektet ha kapital bundet i samma utslräckning. vilket kan vara en fördel i en
lid med snabb teknisk utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Leasing förekommer i skilda former. En skiljelinje går
mellan direkt och indirekt leasing. Med direkl leasing förstås sådana
transaktioner där tillverkare och andra leverantörer marknadsför sina
produkter genom hyresavtal som - i likhet med ell vanligt hyresavtal — tecknas
direkl med kunderna. Vid indirekt leasing överiåler leverantören äganderätten
lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>produkten mot kontant betalning lill etl leasingbolag med
vilket kunden tecknar avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan skiljelinje går mellan finansiell och operationell
leasing eller full-service-leasing.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansiell leasing innebär att ell finansbolag
(leasingbolag) köper in utrustning efter anvisning av kunden. Utrustningen ägs
av leasingbolagel medan nyttjanderätten upplåts lill kunden genom elt
leasingavtal under en första leasingperiod (basperiod) som är anpassad till
utrustningens ekonomiska livslängd, vanligen 3-7 år. Avtalet är i princip
ouppsägbart frän leasingkundens sida och kan inle heller sägas upp av
leasingbolagel så länge leasingkunden fullgör sina förpliktelser. Summan av de
leasingavgifter kunden erlägger under basperioden ger leasingbolagel
ersältning för räntekostnader, administration och affärsrisk. Avgifterna, i
vilka även leasingbolagels vinst ligger inräknad, täcker också avskrivning av
hela eller största delen av leasingobjekieis anskaffningskostnad. Leasingkunden
ansvarar för underhäll, service m. m. vilkel vanligen sker genom att ett
separat serviceavtal tecknas med annan part.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Leasingbolaget har med andra ord en rent finansiell
funktion. Från leasingkundens synpunkt kan leasingen betraktas som en form av
kredit utan säkerhet. Leasingbolagets säkerhet utgörs normall endast av
ägande-rätlen till leasingobjektet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Leasingavgifterna erläggs vanligtvis kvartalsvis i
förskoll och fastställs som en procentuell andel av egendomens
anskaffningsvärde. Som jag nyss berört är för den finansiella leasingen vidare
karakteristiskt att avtalet är ouppsägbart under så lång tid att de samlade
leasingavgifterna överstiger summan av leasingbolagels beräknade avskrivningar
och räntekostnader. Efter avtalstidens utgång har leasingobjektet ofta elt
begränsat andra-handsvärde. Kunden har då normalt option på förlängning av
avtalet, varvid avgiften vanligen reduceras till en tolftedel av den
ursprungliga avgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med operationell leasing avses oftast mera traditionella
hyresavtal med relativt kort avtalsperiod. Avtalsperioden och leasingavgifierna
är inte anpassade till objektets ekonomiska livslängd och inte heller till dess
anskaffningskostnad. Ulhyraren svarar i regel för underhåll och reparationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Leasing har många likheter med förvärv och har därför -
som jag nyss framhållit — blivil ett attraktivt alternativ lill förvärv.
Därigenom har Sydafrikalagen successivt kommit all urholkas. Mol bakgrund av
lagens syfte — all genom ell förbud mot anskaffning av anläggningstillgångar
förhindra en utvidgning av dotterföretagens verksamhet i Sydafrika - är delta
inte tillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen bör därför nu kompletteras med ett förbud mol viss
typ av leasing. Kommittén har i fråga om omfattningen av förbudet kommit fram
lill att det bör omfatta finansiell leasing av sädana objekt som är avsedda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att stadigvarande bmkas eller innehas i rörelsen. Jag
delar kommitténs ställningslagande härvidlag. Förbudet bör således omfatta
finansiell leasing av sådan egendom som, om den hade förvärvats med
äganderätt, skulle ha varit underkastad lagens investeringsförbud, dvs. sädan
leasing som ulgör eu typiskt alternativ till anskaffning av
anläggningsfillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till den närmare utformningen av leasingförbudet, där jag
föreslär en annoriunda lagteknisk lösning än kommittén, och vissa dilhörande
frågor återkommer jag i specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill slutligen fillägga au jag inle finner au
kommitténs förslag om redovisning av tidigare ingångna leasingavlal skulle ge
ett utbyte som slår i rimlig proportion fill den administration m.m. som skulle
krävas. Jag avstår därför från att framlägga något sådant förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.3 Mindre investeringar m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Utan hinder av förbudet mol invesleringar m.
m. får svenskajuridiska personer årligen anskaffa tillgångar och leasa egendom
lill ell värde av högst 100000 kr. ulan krav på ansökan om undanlag förulsau
att anskaffningen eller leasingen inte gör det möjligt för företaget att
utvidga sin verksamhet i Sydafrika eller Namibia (2 § andra stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer med mill förslag, dock
att kommittén endast nämner anskaffning av tillgångar och anger beloppet lill
"understigande lOOOOO kr. per är" (se betänkandet s. 131-132).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Bland de remissinstanser som särskilt
går in på denna fråga anser JK att beloppet borde kunnat sättas betydligt
högre. K K förordar - i stället för en bestämd beloppsgräns - att man tillåter
sådana mindre investeringar som enligt svensk god redovisningssed fär
omkost-nadsföras vid anskaffningen. Kollegiet anser ocksä att undantaget
rimligen måste göras tillämpligt även pä leasing. Enligt ISAK förefaller 100000
kr. per år vara en onödigt generös markering, (se remissammanställningen
avsnitt 7.2, s. 107).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Som jag redan tidigare framhållit
måste tillämpningen av Sydafrikalagen göras så enkel som möjligt. Kommitténs
förslag i denna del, dvs. att frän förbudet mot investeringar m.m. undanta
vissa mindre anskaffningar, är enligt min mening elt sleg i riktning mot ett
önskvärt enklare förfarande. Det rör sig om sådana anskaffningar som i
allmänhet inte har nägon faktisk betydelse för omsättning eller andra faktorer
som kan innebära en utvidgning av verksamheten. Kommittén har som exempel nämnt
anskaffning av möbler, enklare redskap och smärre</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 56</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>reparationsarbeten. Enligl min mening bör
undanlagsmöjlighelen även gälla finansiellt leasad egendom i den mån detta
förekommer av sä begränsade belopp som del är fråga om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om anskaffningen eller leasingen på något sätt skulle
påverka verksamheten i utvidgande riktning faller den naturligtvis under
förbudet. Kommittén har föreslagil all det fria investeringsområdet skall
understiga 100000 kr. Enligt min mening är detta en lämplig avvägning. Jag
förordar dock av lagtekniska skäl att beloppet sätts fill högst 100000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.4 Definition av dotterföretag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: En justering görs i definitionen av dotterföretag
så alt full överensstämmelse uppnås med aktiebolagslagens molsvarande definition
(3 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se
betänkandet s. 163).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Dessa tillstyrker i allmänhel
förslaget. Juridiska fakul-lelsnämnden vid Stockholms universitet erinrar dock
samtidigt om att akfiebolagslagens koncernbegrepp inte utan vidare kan
appliceras på dotterbolag som lyder under utländsk bolagsrätt. SEN, SMR och
SKU anser att man måste vara uppmärksam så att en eventuellt ny praxis inte
kommer att innebära att ännu färre företag än f.n. faller under
investeringsförbudet (se remissammanställningen avsnitt 7.3, s. 107 — 108).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Kommittén har under avsnitt 10.3
i betänkandet lagit upp och utvecklat koncernbegreppet. Kommittén anför att
Sydafrikalagen förutsätter en situalion där det svenska moderföretaget i
praktiken -vid dotterföretagets bolagsstämma, genom direktiv till företagets
ledning eller på annat sätt - kan utöva ett reellt bestämmande inflytande på
verksamheten i Sydafrika, så att därigenom kan säkerställas en kontroll av att
lagens bestämmelser inte säus ur spel. Inflytandet måste vara entydigt och
odiskutabelt framför allt med hänsyn till det straffrättsliga ansvar som åvilar
moderbolaget. Kommittén kommer fram till att inte föreslå någon ändring i
koncernbegreppet eller införande av ett nytt begrepp för att vidga kretsen av
svenska juridiska personer som skall omfattas av Sydafrikalagen. Kommilléns
förslag innebär på denna punkt endast en mindre justering i definitionen av
dotterföretag så att full överensstämmelse nås med molsvarande definition i
aktiebolagslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del kan jag helt instämma i kommitténs
slutsatser. Justeringen av dotlerföretagsdefinitionen är närmast att se som en
teknisk justering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.5 Investeringsplan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: I investeringsplanen skall uppgifter lämnas
om dels invesleringar i anläggningstillgångar, dels egendom som hyrs av
företaget genom finansiell leasing (4 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer med mill förslag (se
betänkandet s. 10, kommitténs lagförslag).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Ingen av remissinslanserna har särskilt
tagit upp frågan om investeringsplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Enligt 2 § i gällande
Sydafrikalag skall en svensk juridisk person som själv eller genom ulländskt
dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia årligen upprätta en
investeringsplan för rörelsen med angivande av finansieringsmetoder.
Investeringsplanen skall enligl 2 § förordningen (1979:488) om förbud mot
investeringar i Sydafrika och Namibia innehålla uppgifter om invesleringar i
såväl anläggnings- som omsättningstillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Investeringsplanen tjänar bl.a. som grund för den
straffrättsliga regleringen och mot denna bakgmnd bör naturligtvis ocksä uppgifter
om hyra av egendom genom finansiell leasing ingå i planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom förbudet tar sikte på investeringar i
anläggningstillgångar fyller uppgifter om anskaffning av omsättningstillgångar
ingen egentlig funktion för att kontrollera efterlevnaden av lagen. Del lorde
dessutom inte vara riktigt att använda begreppet investering i samband med
anskaffning av omsättningstillgångar. Som en av flera ätgärder i syfte att
förenkla lagstiftningen, bör därför uppgiftsskyldigheten såvitt avser
omsätlningstillgängar utgå. Jag kommer att föreslå regeringen att
tillämpningsföreskrifterna ändras i enlighet härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.6 Redovisning av utvecklingen av verksamheten i
Sydafrika och Namibia</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Den nuvarande redovisningsskyldigheten
beträffande ulvecklingen av verksamheten i Sydafrika och Namibia utvidgas lill
au avse även uppgiftsskyldighet rörande löner och anställningsvillkor saml
sociala förhällanden för de anställda (5 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensslämmer med mitt förslag (se
betänkandet s. 135).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Av det fåtal remissinstanser som
särskilt tar upp förslaget om utvidgad redovisningsskyldighet, anser
kammarrätten i Stockholm</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i första hand att nägon redovisningsskyldighet inle bör
åläggas förelagen då syflel endasl är att regeringen skall få viss informaiion
om utvecklingen av de svenska företagen i Sydafrika. Lagtexten bör därför
jämkas så att däri sägs att företagen endasl om del är möjligt bör lämna sädana
upplysningar. Om en uppgiflsskyldighel verkligen behövs bör den också vara
förenad med sanktion. Även KK är tveksamt till att ålägga redovisningsskyldighet
utan att förknippa den med nägon sanktion. SEN, SMR och SKU är positiva lill
att man noggrannare anger vad och hur företagen skall redovisa för svenska
myndigheter och regeringen. ISAK anser att redovisningsskyldigheten bör
utvidgas ytteriigare (se remissammanställningen avsniu 7.4, s. 108).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Så länge svenska dotterföretag
finns i Sydafrika och Namibia är det självklart av väsentligt intresse alt
förelagen på arbetsplatserna gör vad som är möjligt för att förbättra särskilt
de svartas arbets- och levnadsvillkor för att söka minska effeklerna av
rasålskillnadspolifiken. Mol bakgrund av syftet med lagstiftningen ligger det
eU allmänt intresse i att få informaiion om utvecklingen på dessa områden i
förelagen. Som jag senare kommer in pä i anslulning till avsnittet om undanlag
frän förbudet mot investeringar m.m. (avsnitt 2.3.7) bör förelagens
ansträngningar när det gäller att förbättra de svartas förhällanden beaklas vid
prövningen av ansökningar om undantag. Förändringar i negativ riktning av
personalpolitiken, bör ocksä inverka negativt på företagets möjligheter att fä
ansökan beviljad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Informationen ger regeringen en bra allmän grund för bedömning
av ansökningar om undantag från investeringsförbudet. Jag förordar därför alt
den nuvarande redovisningsskyldigheten utvidgas lill alt avse även löne- och
anställningsvillkor samt sociala förhällanden för de anställda. Jag anser inte
att redovisningsskyldigheten bör vara villkorad som en remissinstans förordat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till den betydelse som uppgifierna bör ha vid
prövning av ansökningar om undantag från investeringsförbudet anser jag all
straff-sanktionering kan underlåtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.7 Undanlag från förbudet mol investeringar m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Undantag från förbudet mot investeringar m.
m. skall kunna medges enligt samma bedömningsgrunder som f.n. (6 §). Detla
innebär att ansökan skall behandlas restriktivt och att regeringen alllid kan
avslå en ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensslämmer med milt förslag, dock
att kommittén därutöver har föreslagit en tidsbegränsning av möjligheten att
medge undanlag frän förbudet mol investeringar m.m. lill den 31 december 1990
såvida inte beslul fattas om fortsalt giltighet (se belänkandet s. 123-131).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Kommitténs förslag om tidsbegränsning
avstyrks av bl.a. näringslivets organisationer och de berörda företagen, JK,
Stockholms tingsrätt. KK, och arbetstagarorganisationerna. Del tillstyrks av
bl.a. SEN. SMR och SKU (se remissammanställningen avsnitt 7.5, s. 109-114).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Kommittén har i betänkandet
ingående redogjort för de bedömningsgrunder vid prövning av ansökningar om
undantag frän investeringsförbudel som hittills tillämpats och vad som enligl
kommittén skall gälla framledes. Kommittén har tagit upp frågan om ny- och
ersältningsinvesteringar och hur uttrycket "utvidga sin verksamhet"
bör definieras. Sammanfattningsvis förordar kommittén att inga ändringar görs
i nuvarande förhållanden. I korthet innebär detta alt undanlag i princip bör
medges endasl för sådana investeringar som är nödvändiga för alt företagen
efter hand skall kunna ersätta försliten eller föråldrad anläggningstillgång.
Vidare bör sådana investeringar som syftar lill alt förbättra arbetsmiljö och
arbetsförhållanden för de svarta i regel beviljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte heller enligl min mening bör några ändringar i de
bedömningar som hittills legat till gmnd för prövningen av ansökningar om
undantag från investeringsförbudel göras. Naturligtvis bör samma
bedömningsgrunder tillämpas sävilt avser hyrd egendom (finansiell leasing).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har i detla sammanhang också anmärkt (s. 153)
att företagens redan aktuella leasingavgifter uppgår till icke obetydliga
belopp och alt införande av elt förbud mot finansiell leasing med nödvändighet
kommer all återspeglas i företagens ansökningar om undanlag från förbudet. Jag
är medveten om att det i många fall kommer alt röra sig om större belopp än nu.
Detla är emellertid en oundviklig konsekvens av utvidgningen av
investeringsförbudet. Del ändrar naturligtvis inle de bedömningsgrunder som
jag nyss talat om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidsbegränsning av möjligheten till undantag från förbudet
mot investeringar m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har som nyss nämnts föreslagil en
lidsbegränsning av möjligheten att medge undanlag frän förbudet mot
investeringar m. m. Möjligheten att medge undantag skulle upphöra vid utgången
av är 1990 såvida inle beslul fallas om fortsatt giltighet av
undantagsbestämmelsen. Detta har kommit till uttryck i kommitténs lagförslag pä
så sätt all de bestämmelser som rör undantag frän investeringsförbudet upphör
alt gälla den 31 december 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser i likhel med kommittén att frågan om undantag
från förbudet mot investeringar m. m. bör bli föremål för diskussion och
utvärdering. Det bör dock ske i etl större sammanhang. Jag förordar därför, i
likhet med kommittén, att en ny prövning görs i god tid före den 31 december
1990 av den svenska Sydafrikapolitiken mot bakgrund av ulvecklingen under de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mellanliggande
åren och att vid prövningen särskilt uppmärksammas lagens plats och
överlevnadsmotivets fortsatta giltighet (se också avsnitt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.4.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.8
Handläggningsordning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Ansökan om undanlag från förbudet mot invesleringar m.m. får göras
endasl en gång per år och skall avse samtliga investeringar m. m. som en
sökande vill göra under det kommande verksamhetsåret. Ansökan skall ges in
till tillsynsmyndigheten före utgången av det kalenderår som föregår
verksamhetsåret. Regeringen skall kunna medge undanlag från denna regel om det
föreligger särskilda skäl (7 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se betänkandet s. 139-141).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Förslaget bemöts positivt av de remissinstanser som uttalat sig i frågan. Ett
par remissinstanser, KK och Industriförbundet, berör de fackliga
organisationemas roll som remissinstans i samband med prövning av ansökningar
om undantag från investeringsförbudet (se remissammanställningen avsnitt 7.5,
s. 109-114).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Som jag redan betonat är det önskvärt att lagen får en
utformning som framstår som praktisk för andra länder att följa efter. Det är
viktigt att handläggningstiden för ansökningar om undantag från
investeringsförbudel förkortas och att arbetsbelastningen för berörda företag,
kommerskollegium och i sista hand regeringen minskas. Enligt min mening har det
förslag som kommittén framlagt uppenbara fördelar och det bör därför läggas
till grund för den nya handläggningsordningen. Förslaget innebär att
ansökningar om undantag frän förbudet mot investeringar m. m. skall behandlas
samlat vid ett tillfälle årligen. Ansökningarna skall ges in senast vid
ulgången av kalenderåret och sedan handläggas och prövas av tillsynsmyndigheten
under den påföljande våren. Senast den 1 maj skall samtliga ärenden överlämnas
tillsammans med tillsynsmyndighetens eget yttrande till regeringen som
därefter har alt skyndsamt fatta beslut. Avsikten är att förslaget, förutom att
förkorta handläggningstiden, också skall medföra en större förulsebarhel i
företagens verksamhetsplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har prövat frågan om de fackliga organisationernas roll som remissinstans och
funnit denna så viktig att den självfallet bör gälla även i fortsättningen. Kommittén
har också funnit de fackliga organisationernas önskemål välgrundade i fråga om
att bl.a. få tillgäng till elt preliminärt ställningstagande frän
kommerskollegium i varje enskilt fall innan organisationerna tar ställning.
Viss kritik riktas häremot. Kritiken går ut på att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådan förhandsinformationen om kollegiets
ställningstagande inle ligger i linje med syftet med ett remissförfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Redan nu
fär de fackliga organisationerna tillgång till all informaiion i ärenden om
undanlag frän investeringsförbudel. De får dock inte något preliminärt
ställningstagande. Även i fortsättningen bör de fackliga organisationerna
naturligtvis få tillgång till sä fullständigt material som möjligt. Detta bör
kunna tillgodoses inom den givna tidsramen. När del däremot gäller ett
preliminärt ställningstagande frän tillsynsmyndigheten kan jag inte förorda
rätt för de fackliga organisationerna att i varje enskilt fall få tillgäng till
ett sådani. Däremol kan jag givelvis inte se något hinder i alt myndigheten, i
den omfaltning lid och resurser medger del, lämnar organisationerna
information om sitt ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.9 Särskilda åtaganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Regeringen kan ge ett företag tillstånd
tills vidare att utan hinder av investerings- och leasingförbudet göra de
investeringar och leasa den egendom som är oundgängligen nödvändig, på villkor
att företaget åtar sig att se till alt detla inte leder till en utvidgning av
verksamheten i Sydafrika och Namibia. Tillståndet får omfatta ersättning av
utrangerad, avyttrad eller förlorad anläggningstillgång eller hyrd egendom och
sädana sociala investeringar för vilka undanlag frän förbud mol invesleringar
nu i regel beviljas. Tillståndets efterievnad blir föremål för minst lika
noggrann och ingående kontroll som den som sker i samband med ett beviljat
undantag enligt 6§. Medgivandel kan återkallas om verksamheten i Sydafrika
eller Namibia utvidgas genom invesleringarna eller leasingen eller det i övrigi
föreligger särskilda skäl (8§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Kommittén har i denna fräga anfört att
om olägenheter i fråga om handläggningen består och ökar, kan regeringen
tänkas vilja överväga elt reviderat system för dispensgivningen. Vad kommittén
därvid tänkt sig överensstämmer i väsentliga delar med mitt förslag (se
betänkandets. 135-136).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: SIF, Metall och SALF tillstyrker en
möjlighet för företagen att göra åtaganden eftersom detta kan förenkla
handläggningen och underlätta för andra länder att följa efter. Förbunden
betonar alt företagen i samband med åtagandet måste förbinda sig att aktivt
verka för att förbättra de svartas anställningsvillkor och därvid ange hur och
i vilken omfattning detla skall ske (se remissammanställningen avsnitt 7.6, s.
114-115).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Frågan om elt alternativ lill etl
ansökningsförfarande för varje investering har diskuterats vid flera
tillfällen alltsedan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tillkomsten
av Sydafrikalagen. Sydafrikaulredningen övervägde på sin lid en dispensordning
som skulle ge de svenska företagen i området frihet att inom vissa i lagen
angivna ramar på eget ansvar företa ersältningsinvesteringar i Sydafrika och
Namibia. Utredningen fann emellertid all det på grund av företagens olika
förhållanden knappasl var möjligt alt utforma generella regler på ett
tillfredsställande sätt. I prop. 1978/79: 196 föreslog föredraganden (s. 40)
att regeringen skulle få möjlighet att ge sådana förelag som, innan
lagstiftningen trädde i kraft, förband sig att inte utvidga sin verksamhei i
Sydafrika, räll att göra ersättningsinvesteringar utan särskild dispens. Rätten
skulle omfatta utrangerad, avyttrad eller förlorad anläggningstillgång.
Medgivandet förutsatte från övervakningssynpunkt informationsskyldighet om
verksamheten och efterhandskontroll i samma utslräckning som för andra förelag
som omfattades av investeringsförbudel. Riksdagen tillstyrkte förslagel (UU
1978/79:33, rskr 421) och en betämmelse intogs i Sydafrikalagen (5 §). Inget
företag var dock berett att göra ett sådant åtagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund härav kan det vara förenat med viss osäkerhet att nu uttala sig om
intresset från de berörda företagen för särskilda åtaganden. Enligt min mening
har emellertid en konstruktion med särskilda åtaganden så stora fördelar att
den ånyo bör prövas. Jag har redan tidigare betonat vikten av att förenklingar
görs i lagstiftningen. Elt av de viktigaste syftena med lagen är att den skall
kunna vara ett exempel för liknande åtgärder frän andra länders sida. En
smidigare handläggning skulle öka möjlighelerna härtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetel
med att förenkla tillämpningen av lagen är också väsentligt för all undvika
onödig byråkrati. Mot denna bakgrund har jag valt all lägga fram etl alternativ
till förfarandet enligt 6 och 7 §§ som i slort liknar fidigare alternativa
förslag och som innebär att företagen får möjlighet att fortlöpande göra
oundgängligen nödvändiga ersättningsinvesteringar utan att behöva ansöka om
undantag förutsatt att de åtar sig att se till alt investeringarna m. m. inle
leder till att verksamheten i Sydafrika och Namibia utvidgas. Det bör också
vara möjligt för förelagen att göra sädana sociala investeringar för vilka nu i
regel medges undantag frän investeringsförbudel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
av mitt förslag är alt företagen får möjlighel alt hos regeringen ansöka om
rätt att fortlöpande få göra ersältningsinvesteringar och leasa egendom enligt
vad jag nyss sagt. Som villkor för att regeringen skall kunna bevilja en sådan
ansökan måsle i första hand gälla alt verksamheten härigenom inte får utvidgas.
Ett ytterligare villkor måste vara att det rör sig om ersättning av
utrangerade, avyttrade eller förlorade anläggningstillgångar eller motsvarande
inhyrd egendom eller en social investering. Medgivandet innebär inte befrielse
från all i övrigt rätta sig efter lagens regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att sådana särskilda utfästelser verkligen skall fylla sin funktion, dvs. att
bidra till en förenkling av lagstiftningen, bör de som regel inte vara
tidsbegränsade. Företagen skall dock regelbundet lämna redovisning över</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>genomförda och planerade investeringar m. m. och andra
omständigheter som har betydelse för kontrollen av alt företagen håller sig
inom den givna ramen. Redovisningen blir föremål för ingående granskning av
tillsynsmyndigheten. Uppgifter skall lämnas i investeringsplanen och i den
redovisning som företagen är ålagda alt årligen lämna belräffande verksamheten
i Sydafrika och som enligt gällande lagstiftning skall ges in till kommerskollegium
senast sex månader efter räkenskapsårets slut. Vid sidan av denna åriiga
kontroll skall också en fortlöpande kontroll ske frän tillsynsmyndighetens
sida. Sammantaget blir kontrollförfarandet minst lika omfattande som efter
beviljande av undanlag enligt 6 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det vid den årliga redovisningsgranskningen eller vid
något annat tillfälle visar sig att företagna eller beslutade invesleringar går
utöver åtagandet och meddelade villkor, skall fillsynsmyndigheten utan dröjsmål
påtala detta för företagel och även anmäla förhållandel lill regeringen för
prövning om humvida tillständet skall återkallas och förelaget återgå lill
ansökningsförfarandet enligt 6§. Kan det misstänkas att överskridandet skett
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet kan frågan om väckande av åtal för brott
mot förbudet mol invesleringar m.m. enligt de straffsanktioner jag strax skall
redogöra för aktualiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även i andra fall skall tillståndet kunna återkallas,
nämligen om det i övrigi föreligger särskilda skäl. Sädana särskilda skäl är
t.ex. att företagels verksamhet genomgår en påtagligt snabb expansion pä annat
sätt än genom investeringar eller finansiell leasing eller att företagets
personalpolitik genomgår förändringar i negativ riktning. Bestämmelsen kan
också aktualiseras om företagets invesleringsvolym drastiskt skulle ökas och
därigenom avvika från en mera långsiktig investeringsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från fackligt håll har betonats att företagen också måsle
åta sig att satsa pä ell socialt program och aktivt verka för alt förbättra de
svartas villkor. Jag välkomnar naturligtvis om överenskommelser härom kan nås
mellan förelag och fackliga organisationer i Sverige. Delta påverkar emellertid
inte vår grundläggande inställning, att de svenska företagen så länge de är
kvar i Sydafrika tvingas följa de sydafrikanska lagarna och att de därigenom
utgör en del av apartheidsystemei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill slutligen tillägga, i fråga om vad som skall
anses utgöra en utvidgning av verksamheten, alt samma kriterier självklart bör
gälla här som vid annan prövning enligt lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.10 Överlåtelser och upplåtelser av patent och
tillverkningsrätler m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Svenska juridiska personer som överlåter
eller upplåter patent eller tillverkningsrätler lill sydafrikanskt eller
namibiskt företag skall lämna uppgift härom till en tillsynsmyndighet (9 §
första stycket 1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen bemyndigas införa förbud mot sådana
överlåtelser eller upplåtelser (I0§).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Kommittén har avstått frän att föreslå
förbud mol överlåtelse eller upplåtelse av palenl eller tillverkningsrätt men
funnit del angeläget att sådana överlåtelser och upplåtelser görs till föremål
för registrering och övervakning (se betänkandet s. 174-177).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: JK kan inle finna alt en sädan
registrering och övervakning fyller någon funktion utan endasl innebär
besvärande byråkrati. KK anser alla skäl tala för alt Sverige även pä
tjänstehandelsområdet bör värna om frihandelsprincipen och därför ej överväga
införande av restriktioner i denna handel. PRV understryker att förbud för
juridiska personer att söka patent i Sydafrika skulle vara oförenligt med tankarna
bakom 1883 års Pariskonvention om industriellt rättsskydd. Ell registrerings-
och övervakningssystem är att föredra. PRV pekar på lillämpningssvärigheler
och ifrågasätter om inte en uppgiftsskyldighet blir nästintill meningslös.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget tillstyrkts av ISAK, Nordiska afrikainsiitutet
m.fl. Enligt ISAK lorde del vara möjligt att förbjuda licensöverenskommelser
som avser överlåtelse eller upplåtelse av patent eller lillverkningsrält inom
ett begränsat område, t.ex. energisektorn, och samtidigt övervaka omfattningen
av övrig handel (se remissammanställningen avsnitt 7.7, s. 115-116).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Riksdagen uttalade vid 1979/80
års riksmöte (UU 1979/80:27, rskr 360) att det vore motiverat all regeringen
gjorde en genomgång av Sydafrikalagens tillämpning samt all en sädan genomgång
borde kunna utgöra utgångspunkt för en kartläggning av möjligheterna för
Sverige att vidta åtgärder även på andra områden såsom överföring av teknologi.
Riksdagen konstaterade att teknologiöverföring berör ett brett spektrum av
tjänster, rättigheter och kunskaper som i större utslräckning än varor och
kapitalflöde rör sig över gränserna på etl svårkontrollerbart sätt. En
inventering av detta vida område ansågs ge en bild av möjligheterna för
ålgärder som skulle kunna komplettera investeringsförbudet, bl.a. vad avsäg
tekniska samarbetsavtal, patent och licenser. Vad riksdagen sålunda uttalat
ingick i direktiven för översynen av Sydafrikalagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har i sitt betänkande lämnat en redogörelse för
olika former av tekniköverföring (se betänkandet s. 165-177). Av redogörelsen
framgår att tekniköverföring sker i åtskilliga former. Någon ordentlig
statistik över omfattningen finns f.n. inte. Den statistik som finns gäller
betalningen till och från Sydafrika avseende överlåtelse och upplåtelse av
rättigheter såsom licenser, royallies, patent, film m. m. och är behäftad med
vissa brister. Kommittén stannade bl. a. av delta skäl för att föreslå en
regislre-ringsskyldighet beträffande överlåtelser och upplåtelser av patent och
fillverkningsrätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening är det önskvärt att i linje med vad som
uttalas i direktiven åstadkomma begränsningar i tekniköverföringen till
Sydafrika.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn lill vad kommittén anfört finner jag det emellertid
inle praktiskt och rimligl möjligt att reglera tekniköverföringen ulan alt
dessförinnan ha gjort en kartläggning av förhållandena. Kartläggningen bör
avse den teknikhandel som innebär överlåtelser och upplåtelser av patent och
tillverkningsrätter. Del bör ankomma på regeringen alt beslämma omfattningen
av uppgiftsskyldigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det
skulle visa sig att en omfattande tekniköverföring sker framför allt under
former som kan uppfattas som alternativ till investeringar och således
uppfattas som elt kringgående av syflel med Sydafrikalagen måste regeringen ha
möjlighel alt snabbt kunna ingripa. Regeringen bör därför få riksdagens
bemyndigande att meddela föreskrifler om förbud för svenska juridiska personer
mot alt överlåta och upplåta patent eller tillverkningsrätter lill
sydafrikanskt eller namibiskt företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att kunna tjäna som tillförlitlig kartläggning av
teknikhandeln bör redovisningen naturligtvis vara sä exakt som möjligt. En
straffsanktione-ring bidrar härtill. Som kommittén föreslagit bör underiåtenhet
alt fullgöra uppgiflsskyldigheien därför kunna föranleda bötesstraff. Detsamma
gäller lämnande av oriktiga uppgifter vid fullgörandet av uppgiftsskyldigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsmyndigheten bör redovisa nu aktuell kartläggning i
den åriiga redogörelsen till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.11 Indirekta företagsförvärv</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Svenska juridiska personer som förvärvar
utländskt förelag som äger aktier eller andelar i ell sydafrikanskt eller
namibiskt företag skall lämna uppgift härom till en tillsynsmyndighet (9 § första
stycket 2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se
betänkandet s. 155-158).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: JK anser inte att det finns anledning
alt den föreslagna beslämmelsen införs i lagstiftningen. K K har ingen erinran
mot förslaget. Förslaget tillstyrks av ISAK, SSKF och SKSF, CUF saml
ST-Statskon-toret (se remissammanställningen avsnitt 7.8, s. 116-117).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: I den allmänna debatten har bl.a.
möjligheter att kringgå lagen diskuterats. Som en sådan har nämnts de s.k. indirekta
företagsförvärven. Kommittén konstaterar att möjligheterna att i della avseende
kringgå lagens syften är högst begränsade. I de fall som förekommit har de
lillgångar som indirekt förvärvals i Sydafrika inte varit av den storlek eller
på annat sätt av den betydelse att de utgjort en väsentlig faktor vid
transaktionens tillkomst. Detla har lett kommittén till att anse att det är
osannolikt att ett svenskt företag skulle förvärva ett dotterföretag i ett
annal land just i syfte att komma i besittning av en rörelse i Sydafrika.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar kommitténs uppfaltning. Ell förbud mol indirekta
företagsförvärv eller skyldighet all avyttra den sydafrikanska tillgängen
skulle också stöta på åtskilliga juridiska och politiska problem. Liksom i
fråga om tekniköverföringen finner jag emellertid en uppgiftsskyldighet vara
värdefull som etl led i kartläggningen av svenska företags ägarinlressen i
sydafrikanska och namibiska företag. Jag föreslär därför en skyldighel för
svenska juridiska personer, som förvärvar utländska företag vari ingår sydafrikanska
eller namibiska lillgångar att, i den utslräckning regeringen föreskriver,
anmäla förvärvet lill den tillsynsmyndighet som regeringen bestämmer.
Tillsynsmyndigheten bör i sin tur redovisa denna uppgift i den ärliga
redogörelsen till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.12 Tillsyn m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Tillsyn över efterlevnaden av den nya
Sydafrikalagen bör utövas av en tillsynsmyndighet. Myndigheten får ålägga
svenska juridiska personer som omfattas av lagen att tillhandahålla för
tillsynen behövliga uppgifter och handlingar och härvid ålägga vite (I I §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsmyndighetens beslut skall kunna överklagas hos
kammarrätten genom besvär (I6§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag utom
såvitt avser kretsen av företag som skall kunna omfattas av ett föreläggande.
Kommittén föreslår här att alla svenska juridiska personer som driver
näringsverksamhet och som således kan omfaltas av investeringsförbudet skall
vara skyldiga att lämna begärd informaiion. Kommittén anger kommerskollegium
som tillsynsmyndighet (se betänkandet s. 142 och 210-213).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsfunktionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KK har ingen principiell invändning mol att bli
tillsynsmyndighet men tillägger att förhållandena hittills inle varit sädana att
elt nämnvärt behov av en offentlig tillsyn förelegat. ISAK, SEN. SMR och SKU
stöder förslaget. Infordrande av uppgifter och handlingar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett par remissinstanser, JK och kammarrätten i Stockholm,
anser att bestämmelserna om infordrande av handlingar och uppgifter är för
oprecisa. JK tycker att det är alt gä väl långt i strävandena att utforska om
lagen efterlevs om även andra förelag än dem som direkt berörs av lagen skall
kunna tvingas aU lämna upplysningar. Del måste enligl JK anges i vilka
hänseenden upplysningar skall lämnas. Kammarrätten framhåller vikten av att det
närmare specificeras vilka uppgifter kollegiet skall kunna infordra.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överklagande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm anser med hänsyn till att
lagstiftningen innehåller diskretionära inslag, där bedömningen fömtsätts ske
med hänsyn till bl.a. regeringens utrikes-, handels- och induslripoliliska
ställningstaganden, att regeringen och inte en domstol utgör den naturliga
besvärsinstansen. Kammarrätten ifrågasätter också om ålägganden som inte är
förenade med vite, överhuvud bör vara överklagbara (se remissammanställningen
avsniu 7.9, s. 117-118).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsfunktionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förslag lill skärpningar av Sydafrikalagen som jag nu
lägger fram ökar behovet av en tillsynsmyndighet. Kommerskollegium har redan nu
vissa uppgifter som i allmänhet anses tillkomma en tillsynsmyndighet. Det bör
ankomma på regeringen all beslämma tillsynsmyndighet. Det faller sig därvid
naturligt att kommerskollegium tilläggs denna funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bankinspektionen svarar enligt skilda författningar på
kreditmarknads-omrädet för tillsynen av att kreditinstitutens verksamhet sker i
enlighet med lagar och förordningar. Även bankinspeklionen har härigenom ansvar
för kontrollen av att kreditinstitut i sin verksamhet inte bryter mot Sydafrikalagen
och kan också ingripa med åtgärder. Om inspektionen i sin tillsynsverksamhet
upptäcker brott mot låneförbudet bör inspektionen dock normalt genom anmälan
till kommerskollegium överiåta ät kollegiet all vidta åtgärder. Det sagda
innebär alt bankinspektionen i praktiken kommer att svara för den fortlöpande
kontrollen när det gäller kreditinstituten och alt kommerskollegiets tillsyn i
motsvarande grad kan begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Infordrande av uppgifter och handlingar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsmyndigheten bör kunna infordra vissa uppgifter och
handlingar. Detla har kommil lill uttryck i kommilléns lagförslag på så säll
alt kommerskollegium får ålägga svensk juridisk person att tillhandahälla
sädana uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Kommittén har beträffande
kretsen av företag som skall kunna omfattas av elt föreläggande angivit alla
svenska juridiska personer som driver näringsverksamhet och som således
formelll sell kan omfattas av investeringsförbudel. Förslagel bör modifieras i
ell avseende. Det bör inle komma ifråga alt tillsynsmyndigheten med hjälp av
en vitessanklionerad möjlighet att infordra uppgifter och handlingar får
efterforska huruvida etl vissl företag kan misstänkas falla under lagens
förbud. Delta får enligl gängse regler ankomma på polis-och åklagarmyndigheter.
Däremot är det inget som hindrar att tillsynsmyndigheten gör en förfrågan hos
eu företag om förhällanden som har betydelse härvidlag. Det kan dä
naturligtvis framkomma omständigheter som i sig kan innebära misstanke mot
förelaget för brott mol Sydafrikalagen. De företag mol vilka ett föreläggande
bör kunna riktas bör vara sådana som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medgivits undantag från förbudet mot invesleringar m. m.
eller som gjort ett särskilt åtagande i enlighet med vad jag tidigare förordat
(avsnitt 2.3.9). Vid sidan härav måste sädana uppgifter och handlingar kunna
inkrävas som har samband med en straffsanktionerad redovisnings- eller uppgiflsskyldighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rällen alt infordra uppgifter och handlingar skall alltså
inte användas för att kräva in sädana uppgifter som företagen är ålagda all
lämna utan straffsanktionering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som kommittén anför kan skilda typer av uppgifter och
handlingar bli aktuella, l.ex. protokoll, verifikationer och avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att kunna lägga kraft bakom ett föreläggande bör det
ocksä finnas möjlighet att förena föreläggandet med vite. Vite bör emellertid
inte utsättas regelmässigt utan endast om det föreligger särskilda skäl. Ett
sådant kan vara tredska. Vid bedömningen i dessa frågor bör hänsyn tas till det
berörda förelagets faktiska möjligheter att lämna ut uppgifterna eller
hand-lingama. Dessa möjligheter kan vara kringskurna l.ex. genom etl avtalsförhållande
eller p.g.a. utländsk lagstiftning. Elt föreläggande som inte är förenat med
vite kan naturligtvis följas av ett nytt föreläggande, då förenat med vite.
Fråga om utdömande av vite handläggs enligt gängse bestämmelser, dvs. av
allmän åklagare och domstolar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överklagande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm, som enligt milt förslag blir
besvärsmyndighet, anser att överklagande bör ske till regeringen. Som skäl
härtill anger kammarrätten att det är fråga om politiska bedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan dela kammarrättens uppfattning när det gäller
vissa beslul enligl lagen, t.ex. sådana som rör undanlag från förbudet mot
invesleringar m. m. Dessa bedömningar ligger ocksä pä regeringen.
Lagstiftningen rymmer emellertid andra mera handläggningsmässiga beslut där de
politiska värderingarna inte är framträdande. Det är inom detta område
överklaganden kan bli aktuella. Inom regeringskansliet pågår ett fortlöpande
arbeie med alt minska antalet besvärsärenden hos regeringen. Riksdagen har
godkänt riktlinjerna (prop. 1983/84:120, KU 23, rskr 250). Riktlinjerna innebär
bl. a. att regeringen i möjligaste män skall befrias från besvärsärenden. Kvar
bör endast finnas sädana som kräver ett ställningstagande från regeringen som
politiskt organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn lill vad jag nyss anfört om typer av beslul som
bör bli föremål för överklagande är jag inte beredd att frångå dessa riktlinjer.
Kammarrätten bör således vara besvärsmyndighet. Enligt min mening bör inte
heller göras någon inskränkning i möjligheten att överklaga tillsynsmyndighetens
beslut.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslagsfrågan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommerskollegium hävdar att de nya uppgifterna kommer att
kräva ansenliga resursförstärkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är medveten om att de förslag som nu läggs fram kommer
all medföra vissa ytterligare arbetsuppgifter för kollegiet om del blir
tillsynsmyndighet. Pä andra punkter innebär emellertid förslagen förenklingar.
Med hänsyn härtill bör - såvitt jag nu kan förutse - kollegiets samlade
uppgifter som tillsynsmyndighet ändå kunna klaras inom redan givna resursramar.
Skulle delta visa sig vara omöjligt, kommer jag att la upp frågan om
resursförstärkning mot bakgmnd av då gjorda erfarenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.13 Ansvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Nuvarande sanktioner behälls för brott mot
del utvidgade investeringsförbudet (12 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya uppgiftsskyldigheten belräffande överlåtelser och
upplåtelser av palenl och tillverkningsrätler straffsanktioneras med böter
(I3§1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga uppgiftsskyldigheter, som nu fillkommer, blir inte
straffsank-lionerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lämnande av oriktiga uppgifter vid fullgörande av en
uppgiflsskyldighel likställs i straffhänseende med underlåtenhet alt fullgöra
uppgiflsskyldigheien (13 §2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se
belänkandet s. 177, 207, 210 och 212).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: RA lämnar kommitléns straffbestämmelser
utan erinran, men ifrågasätter tillsammans med länsåklagaren i Västmanlands
län om "orikliga uppgifter" borde utbytas mol "vilseledande
uppgifter". ISAK. SEN. SMR och SKU vill ha utökat straffansvar (se
remissammanställningen avsnitt 7.10, s. 118-119).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Jag finner del inte moliverat att
göra några ändringar i gällande ansvarsbestämmelser i fråga om brott mot
investeringsförbudel. Den som bryter mol förbudet skall alltså kunna dömas
lill böler eller fängelse i högst två år om gärningen skett uppsåtligen eller
till böter eller fängelse i högst sex månader om gärningen skett av grov
oaktsamhet. Ringa fall bör vara straffria. Samma bör gälla för anstiftan av
eller medhjälp till sådant brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Underiåtenhet alt fullgöra skyldigheten att upprätta
investeringsplan och redovisa ulvecklingen av verksamheten i Sydafrika och Namibia
kan nu föranleda böter. Ej heller härvidlag finner jag anledning till någon
ändring. Som framgått av avsnitt 2.3.6. 2.3.10 och 2.3.11. lägger jag nu</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>också fram förslag till ytterligare uppgiftsskyldigheter,
nämligen dels om löner och anställningsvillkor m.m. för anställda i förelaget
(5 § första stycket 2), dels om överiåtelse och upplåtelse av patent eller
tillverknings-räU (9 § första stycket </span><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>I), </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>dels om indirekta företagsförvärv (9 § första stycket 2). Av skäl som
jag redovisat under varje avsnitt föreslår jag straffansvar endast i fråga om
överiälelser eller upplåtelser av patent eller tillverkningsrätler.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De nya
uppgiftsskyldigheterna avses inte bli fullgjorda i sådana former att ansvar
enligl brousbalken kan komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.14 Förverkande och åial m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Någon ändring görs inte i förhållande lill
nuvarande bestämmelser i fräga om förverkande, åtal och tillämplighet av
svensk lag (14,15 och 17§§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se
betänkandet s. 213).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Endast en remissinstans, kammarrätten i
Stockholm. tar särskilt upp åtalsfrågan. Kammarrätten anser med hänsyn till
lagstiftningens innehåll och utformning att möjlighet inle bör öppnas till en
delegation av ålalsprövningen (se remissammanställningen avsnitt 7.11, s.
119).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Enligl nuvarande Sydafrikalag fär
åtal för brott enligt lagen väckas endast efter förordnande av regeringen eller
den regeringen bemyndigar. Det är således regeringen som avgör om åtal skall
anställas om inte regeringen utnyttjar sitt bemyndigande. Delta är en enligt
min mening ändamålsenlig ordning som inte bör ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ej heller bör gällande bestämmelser om förverkande och
tillämplighet av svensk lag ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Sydafrikakommitténs övriga förslag och
ställningstaganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har kartlagt möjlighelerna att på olika sätt
komplettera investeringsförbudet och övervägt vilka ålgärder som skulle kunna
vidtas för att ytterligare markera vår protest mot apartheidregimen. Jag avser nu
att ta upp dessa förslag i huvudsak i den följd kommittén redogjort för dem i
betänkandet. Förslagen under de tvä inledande avsnitten, 2.4.1 och 2.4.2,
återfinns i betänkandet pä s. 112 och 113. Övriga förslag återfinns i kap. 12 i
betänkandet. Frågan om allomfattande ekonomiska sanktioner (betänkandets
avsnitt 12.1) har jag redan berört under avsnitt 2.1.6. Frågor om oljeembargo
och FN: s vapenembargo saml del svenska förbudet i anled-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning därav mol export av krigsmateriel m. m. till
Sydafrika (betänkandets avsnitt 12.2.3, 12.5 och 12.6) tar jag upp i ett
sammanhang under avsnitt 2.4.5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om finansiella län m.m. till sydafrikanska staten
m.fl. (betänkandets avsnitt 12.8) har jag tidigare behandlat under avsnittet
2.3.1 eftersom kommitténs förslag i denna del föreslås ingå i den nya
Sydafrikalagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.1 Upplysning internationeUt om den svenska
SydafrikapoUliken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Etl bidrag pä 1 milj.kr. ställs till
politiska partiers, fackföreningars och folkrörelsers förfogande för
information utomlands om den svenska Sydafrikalagen liksom om den svenska
Sydafrikapolitiken i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.
Därutöver har kommittén föreslagil att initiativ tas lill sammanträffanden
mellan paria-mentariker frän de länder vars politik kan ha en betydelse för att
påverka utvecklingen i Sydafrika. Kommittén har vidare understrukit behovet av
läuillgängligt informationsmaterial om svensk Sydafrikapolitik som kan användas
av säväl myndigheter som organisationer och enskilda saml fömtsätter att sådant
material utarbetas (se betänkandet s. 112.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Förslaget bemöts positivt av de
relativt mänga remissinstanser som särskill kommenterar det. Bland dessa
återfinns SIDA, Nordiska afrikainstituiei, ILO-kommittén, KF.
arbetstagarorganisationerna. SEN. SMR och SKU.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF å andra sidan anser att det är oacceptabelt att
statsbidrag för informaiion i utlandet skall förbehållas dem som är beredda att
propagera för den svenska lagens efterföljd men däremol inle utgå till partier
och organisationer, som är motståndare till lagen (se remissammanställningen
avsnitt 8.1, s. 120).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Som jag redan tidigare framhållit
är elt viktigt mål för vår Sydafrikapolitik att få andra länder alt med kraft
verka för att effektiva påtryckningar kommer till stånd, främsl i form av
bindande beslut om ekonomiska sanktioner av FN:s säkerhetsråd men också, i
avvaktan härpå, i form av enskilda beslul om unilaterala sanklionsålgärder.
Jag finner del därför angeläget alt politiska partier, fackföreningar och
folkrörelser utnyttjar sina internationella kontakter för all utomlands sprida
information om vår lagsfiftning liksom om den svenska Sydafrikapolitiken i
övrigt. Etl särskilt bidrag bör, säsom kommittén föreslagil, utgå till stöd för
dessas arbete. Medel härför bör kunna avsättas inom ramen för biståndsanslaget,
anslagsposten Humanitärt bistånd i södra Afrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 56</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller parlamentariska kontakter som kommittén
berört utgår jag från att riksdagen själv tar de kontakter den anser
ändamålsenliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.2 Ny prövning av den svenska SydafrikapoUliken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min bedömning: Lagen bör i sin helhel omprövas och en ny
utredning bör tillsättas i så god lid alt ev. lagstiftningsåtgärder hinner
vidtas före Ulgången av år 1990. En sådan utredning bör förutsättningslöst
studera den svenska Sydafrikapoliliken mot bakgrund av utvecklingen i Sydafrika
och inlemafionellt under de mellanliggande åren och särskilt uppmärksamma
lagens plats i denna politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer med min bedömning (se
belänkandet s. 113).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: LO och Metall tillstyrker förslagel.
ISAK vill att en ny utredning tillsätts redan nu (se remissammanställningen
avsnitt 8.2, s. 120).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för min bedömning: Del är angeläget att den svenska
Sydafrikapolitikens utformning och innehåll ägnas kontinuerlig uppmärksamhet
av statsmakterna. Ulvecklingen i och utanför Sydafrika saml del internationella
klimatet i Sydafrikafrägan kräver en beredskap och villighet all i varje läge
pröva vilka åtgärder som kan vara bäst ägnade att främja syftet med vår
Sydafrikapolilik. Jag anser det vara lämpligt alt en ny utredning tillsätts i
så god tid före den 31 december 1990 att ev. lagstiftningsåtgärder hinner
vidtas före utgången av det året. Enligt min bedömning bör utredningen fä i
uppdrag att fömtsätlningslöst studera den svenska Sydafrikapolitiken mol
bakgmnd av händelseutvecklingen i Sydafrika och de internationella
omsländigheler som påverkar läget i södra Afrika. Härvid bör särskill beaktas
Sydafrikalagens dittillsvarande effekter i olika hänseenden,
överlevnadsmotivets fortsatta giltighet och lagens plats i den totala svenska
Sydafrikapolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.3 Namibia</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Sverige bör inte införa något förbud mot
import frän Namibia. Någon lagstiftning för att uppfylla kraven enligt
Namibiadek-retel är inte erforderlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensslämmer med mitt förslag.
Reservation föreligger pä denna punkt (se betänkandet s. 181-185, reservation
s. 215 ff).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: SIDA anser att kommittén närmare skulle
ha angivit de svenska internationella åtaganden på handelns område som enligl
kommittén ulgör hinder för restriktioner beträffande bl.a. import frän
Namibia. Nägra remissinstanser förordar etl importförbud, bl. a. ISAK. SEN. SMR
och SKU samt SSKF och SKSF (se remissammanställningen avsnitt 8.3, s. 121-122).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Säkerhetsrådet har antagit flera
resolutioner som fastställer att Sydafrikas närvaro i Namibia är olaglig. Rådet
har uppmanat medlemsstaterna att avstå frän sådana förbindelser med Sydafrika
som innebär ett erkännande av dess överhöghet i Namibia. Svenska regeringen har
följt rådets uppmaningar dels genom att avge en uttrycklig förklaring om
olaglighelen i Sydafrikas närvaro, dels genom att tillse all inga ålgärder
vidtas som kan tolkas som ett erkännande av Sydafrikas överhöghet i området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Säkerhetsrådet har vidare uppmanat alla staler att tillse
att statsägda och statskontrollerade bolag upphör med alla transaktioner som
rör kommersiella eller industriella förelag eller koncessioner i Namibia
liksom med ali vidare investeringsverksamhet m.m. i området. Staterna har också
uppmanats att söka påverka sina privata förelag och medborgare alt inie
investera eller skaffa sig koncessioner i Namibia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige uppfyller dessa rekommendationer i det alt inga
svenska statliga företag har sådan verksamhet som avses i resolutionen. Vidare
har inga privata svenska företag investeringar i produktion eller koncessioner
i Namibia. Genom lagen om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia har
Sverige i själva verket gått längre än rådets uppmaning lill regeringarna att
endast söka påverka företagen lill återhållsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1974 antog FN:s Namibiaråd ett dekret om skydd mot
exploatering av Namibias naturtillgångar. Enligl dekretet förbjuds all
prospektering, utvinning, försäljning, utförsel m. m. av sädana fillgångar som
sker ulan Namibiarådets samtycke. Sverige har stött resolutioner i
generalförsamlingen som åberopar dekretet och understmkit betydelsen av att
det respekteras, trots att Sverige inle anser det vara i formell mening
rättsligt bindande. Regeringen har också fäst de privata
näringslivsorganisationernas uppmärksamhet pä dekretet. Jag vill här peka pä
att det inte finns något svenskägt förelag i Namibia som bedriver verksamhet av
den art som anges i dekretet. Till följd av investeringsförbudel är det också
högst osannolikt att någon sädan rörelse skulle kunna tillkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom kommittén konstaterat uppfyller Sverige i huvudsak
redan kraven i Namibiadekrelet, dels genom investeringsförbudet, dels genom
statsmakternas rekommendationer till statliga och privata företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ytterligare åtgärd som övervägts av kommittén är ett förbud
mot import frän Namibia. Jag instämmer i kommitléns bedömning att ett sådant
förbud i och för sig inte skulle stöta på nägol hinder frän GATT-synpunkl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är av följande skäl - liksom kommitténs majoritet -
dock inte beredd att lägga fram något förslag om förbud mot import från
Namibia. Ett förbud mot import från Namibia skulle ha en myckel begränsad
ekonomisk betydelse p.g.a. handelns ringa omfattning och skulle med lätthet
kunna kringgås genom att handeln leds genom Sydafrika. Att kontrollera efterlevnaden
av ett importförbud skulle erbjuda betydande svårigheter. Det är vidare inte
klarlagt på vilka sätt en mot Namibia riktad åtgärd av detta slag skall kunna
ses som en sanktion riktad mol den ockuperande makten, Sydafrika. Innebörden av
Namibiadekrelet är inte heller ell renodlat importförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Istället avser jag att föreslå regeringen att ånyo fästa
de privata närings-Uvsorganisationernas uppmärksamhet på Namibiadekrelet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.4 Offentlig upphandling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Regeringen bör rekommendera myndigheter och
institutioner att avstå frän upphandling från Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Kommittén konstaterar att statliga
myndigheter och företag har ett visst handlingsutrymme vid upphandling av varor
och i många fall frihet all avstå från inköp i Sydafrika. Kommittén anser att
detta förhållande bör utnyttjas när så är möjligt och att regeringen i lämplig
form markerar sitl inlresse av att så sker (se betänkandet s. 185-187).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Enligl KK:s mening finns del med hänsyn
till GATT-avlalets bestämmelser anledning att iaklta försiktighet med sådana
markeringar som kommittén har föreslagit. ISAK anser bl.a. att möjligheter bör
öppnas för kommuner och landsting att göra solidariielsyttringar (se
remissammanställningen avsnitt 8.4, s. 122).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Frågan om kommuners och
landstings möjligheler lill solidariielsyttringar är föremål för utredning inom
ramen för Slat-kom-munberedningen (C 1983:02). Med hänsyn härtill går jag inle
närmare in härpå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För de statliga myndigheternas upphandling gäller reglerna
i upphandlingsförordningen (1980:850), om inte regeringen föreskriver annat.
För upphandling i vissa fall gäller dessulom förordningen (1980:849) om
tillämpning av GATT-överenskommelsen om statlig upphandling i vilken föreskrivs
bl.a. att GATT-avlalets principer om nationell behandling och
icke-diskriminering skall tillämpas vid statliga myndigheters upphandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl huvudregeln i upphandlingsförordningen skall
myndighelerna vid sin upphandling utnyttja de konkurrensmöjligheter som finns
och även i övrigt iaktta affärsmässighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller de statliga aktiebolagen äger inte
upphandlingsförordningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillämpning pä dessa. I ställel har de alt beakta artikel
XVII i GATT-avlalet i vilken föreskrivs att statliga företag och monopolföretag
skall handla på ett icke-diskriminerande sätt och alt köp och försäljning skall
verkställas uteslutande i överensstämmelse med kommersiella hänsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna ger, som kommittén konstaterat, inom de givna
ramarna visst utrymme för alt avstå frän upphandling i Sydafrika. Jag kommer
alt föreslå regeringen att gå ut med en rekommendafion till myndigheter och
institutioner att begränsa kontakterna med Sydafrika (se avsnitt 2.4.7). Rekommendationen
bör även behandla frågan om upphandling frän Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.5 Oljeembargo och FN;s vapenembargo samt det svenska
förbudet i anledning därav mot export av krigsmateriel m.m. till Sydafrika</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Sverige bör i det nordiska samarbetet och
inom FN verka för ett bindande beslut av säkerhetsrådet om oljeembargo samt ett
effektivt genomförande av de embargon som antagits av oljeexporterande och
oljeproducerande länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige bör också tillsammans med övriga nordiska länder
aktivt följa upp FN:s vapenembargo i enlighet med nordiska handlingsprogrammet
från är 1978. Det svenska förbudet mot export av krigsmateriel och liknande
materiel till Sydafrika, som tillkommit som en följd av vapenembargot, utvidgas
till att omfatta sådan datautmstning och därtill hörande programvara samt
terränggående fordon och drivmedel som är avsedda för sydafrikanska militära
eller polisiära myndigheter eller för sådana myndigheters räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oljeembargo</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag överensslämmer med mitt förslag (se
betänkandet s. 187-188).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FN:s vapenembargo m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytteriigare åtgärder bör vidtas för att stärka FN:s
vapenembargo och främja den intemationeUa efterievnaden. En aktiv svensk
uppföljning av det intemationeUa vapenembargot i enlighet med det s. k.
nordiska handlingsprogrammet rekommenderas. Därvid kan också en i september
1980 avgiven rapport frän en av säkerhetsrådet filisatt kommitté utgöra en
viktig gmndval. I avvaktan på ytteriigare beslut av säkerhetsrådet bör
förslagen i rapporten utredas vidare av utrikesdepartementet. Kommittén
förordar slutligen att man frän svensk sida reser frågan om att säkerhetsrådet
anmodar alla medlemsstater att periodiskt rapportera om egna åtgärder och att
peka på möjligheter att göra vapenembargot mera effektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om det svenska förbudet mol export av
krigsmateriel m. m. överensslämmer kommitléns förslag med mitt förslag (se
betänkandet s. 194-198).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FN:s vapenembargo m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetstagarorganisationerna, ISAK, SEN, SMR och SKU, CUF
m.fl. fillstyrker kommitléns förslag. ISAK poängterar dessutom betydelsen av
kontroll och begränsning av export av elektronik och kämvapenteknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JK delar inte oreserverat kommitténs uppfattning att den
föreslagna utvidgningen av det nuvarande förbudet mot export av krigsmateriel
och liknande materiel är förenlig med säkerhetsrådets beslut om vapenembargo
och att utvidgningen därmed inte skulle strida mot GATT-avtalet. Göta hovrätt
lämnar förslaget utan erinran (se remissammanställningen avsnitt 8.5, s.
122-123).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oljeembargo</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I FN:s generalförsamling har antagits flera resolutioner
om oljeembargo, bl. a. med slöd från de nordiska ländema. Generalförsamlingen
har understmkit vikten av etl effektivt genomförande av de beslut som tagils
av flertalet oljeproducerande och -exporterande länder i syfte att stoppa oljeleveranser
till Sydafrika och uppmanat säkerhetsrådet att enligt FN-sladgans kapitel VII
fatta etl beslut om tvingande oljeembargo. I resolutionen berörs fömtom direkt
försäljning av olja även frågor om transport av olja och oljeprodukter, teknisk
rådgivning, reservdelsförsörjning och kapitalinvesteringar i sydafrikanska
bolag. Generalförsamlingen har uppdragit åt en expertgmpp, i vilken bl.a. Norge
ingår, att förbereda en intemationell konferens i syfte alt effektivisera
genomförandet av oljeembargoåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Införandet av etl ensidigt svenskt oljeembargo skulle -
som kommittén framhåUit - inte stå i överensstämmelse med den svenska
principståndpunkten beträffande ensidiga sanktionsåtgärder på det ekonomiska
området. En sådan åtgärd skulle heller inte ha någon praktisk betydelse eftersom
någon svensk verksamhei inte förekommer, vare sig ifråga om export eller
transporter. Jag vill därför inte föreslå ett svenskt oljeembargo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är emellertid av stor vikt - i enlighet med vad
kommittén anfört -att Sverige både inom ramen för det nordiska samarbetet och i
FN med kraft verkar för ett effektivt genomförande av de embargon som antagits
av de flesta oljeexporterande och oljeproducerande ländema samt främjar ett
bindande beslut av säkerhetsrådet om oljeembargo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FN:s vapenembargo m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom FN har under en lång tid bedrivits omfattande arbeie
att begränsa leveranser av vapen och militär utrustning till Sydafrika. Ett
första viktigt resultat av dessa strävanden kom år 1963 då säkerhetsrådet
rekommenderade medlemsländerna att upphöra med leveranser av vapen och militär
utrustning till Sydafrika. Eftersom del rörde sig om en rekommendation</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>var del inte i folkrällslig mening bindande för staterna.
Under 1970-talel ökade del sydafrikanska förtrycket och rustningarna tilltog.
Säkerhetsrådet fattade mot bakgrund härav är 1977 elt bindande beslut om
vapenembargo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Militariseringen och upprustningen i Sydafrika har
tilltagit trots de åtgärder som jag nyss redovisat. Säkerhetslagsliftningen
har skärpts vartill kommer att Sydafrika bedriver en kontinueriig aggression
mol vissa grannstater. Mot denna bakgmnd är det angelägel att lägga fram
förslag lill ytterligare ätgärder som kan siärka FN:s vapenembargo och främja
dess internationella efterlevnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en följd av säkerhetsrådets beslul om vapenembargo i
november 1977, förbjuder Sverige export av krigsmateriel och liknande materiel
till Sydafrika. Bestämmelser härom finns i förordningen (1977: 1127) om vissa
sanktioner mol Sydafrika. Förbudet omfattar dels sådan materiel som är upptagen
i bilagan till förordningen (1982: 1062) om förbud mol utförsel av
krigsmateriel, m.m., dels motsvarande materiel utformad för polisiärt bruk,
dels förnödenheter särskill avsedda för tillverkning eller underhåll av sådan
nämnd materiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FN:s vapenembargo har ett vidare syfte än att endast
förbjuda krigsmateriel säsom detta definieras i l.ex. svensk lagstiftning. Det
ankommer pä de enskilda medlemsstaterna själva att närmare definiera den
materiel och utmstning som anges i beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har undersökt möjligheterna all skärpa den
svenska hållningen och utvidga det svenska förbudet ytterligare. Kommittén har
därvid kommit fram till att resolutionslexlens beskrivning av den materiel och
utmstning som omfattas av beslutet om vapenembargo kan tillåta en viss
ulvidgning av del svenska förbudet såvitt nu är i fråga. Jag delar kommitténs
bedömning och avser därför all föreslå regeringen all ändring görs i förordningen
(1977: 1127) om vissa sanktioner mot Sydafrika. Den typ av materiel som nu bör
omfattas av förbudet utgörs av sådan datautmstning och därtill hörande
programvara samt terränggående fordon och drivmedel därtill som levereras lill
sydafrikanska militära eller polisiära myndigheter eller för sådana
myndigheters räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.6 SAS fiygförbinddse med Johannesburg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Regeringen bör ta upp frågan om en
nedläggning av SAS flygförbindelse med Johannesburg med de danska och norska
regeringarna. I samband därmed bör lämpliga alternativ lill denna flygförbindelse
utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Den rekommenderar att regeringen nära
följer frågan i kontakt med regeringarna i Danmark och Norge och prövar
möjligheterna att vid ett tillfälle som kan bedömas lämpligt göra den politiska
markering som en nedläggning skulle innebära (se betänkandet s. 188- 190).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: SIDA förordar all Sverige utreder
fömtsättningen för en SAS-förbindelse fill södra Afrika med Harare som slutpunkt.
Bakgmnden härtill är det pågående samarbetet inom ramen för SADCC där svenskt
och nordiskt bistånd ulgår lill uppbyggnaden av ett från Sydafrika oberoende
nät av flygförbindelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ISAK, SEN, SMR och SKU saml SSKF och SKSF m.fl. uttalar
sig för en nedläggning (se remissammanställningen avsnitt 8.6, s. 123-124).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: SAS upprätthäller f.n. en
flygförbindelse i veckan med Johannesburg med mellanlandning i Nairobi. Frågan
om nedläggning av denna flygförbindelse har prövats vid flera tillfällen utan
att något beslut om nedläggning fatlats. Faktorer som därvid haft betydelse har
varit frånvaron av en rekommendation eller ett beslut i FN;s säkerhetsråd och
den obetydliga eller obefintliga inverkan en sådan isolerad aktion skulle ha på
Sydafrika och apartheidpolitiken. SAS har hävdat att en nedläggning av
flyglinjen lill Johannesburg skulle medföra att även förbindelsen med Nairobi
fick läggas ned. Kommittén tillägger att en nedläggning skulle förorsaka vissa
olägenheter för nordiska resenärer, affärsmän och biståndsarbetare och även ur
konsulär synpunkt kunna vara besvärande vid uppkommande behov av snabb
evakuering av svenska medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anser jag inte dessa olägenheter vara så
slora alt de inle skulle kunna gå att lösa tillfredsställande även om
flygförbindelsen med Johannesburg läggs ned. Jag kommer därför att föreslå
regeringen alt ta upp frågan om en nedläggning av denna flygförbindelse med
regeringarna i Danmark och Norge. I samband härmed bör ocksä lämpliga alternativ
till denna flygförbindelse utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.7 Åtgärder på idrottens, kullurens och vetenskapens
områden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Regeringen bör gå ut med en ny
rekommendation till myndigheter och institutioner med riktlinjer avseende
kontakter med Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Kommittén understryker vikten av att
de svenska officiella åtgärderna på dessa områden görs så strikta som är
praktiskt och rättsligt möjligt dvs. undanlag från isoleringsåtgärderna bör
utöver uttalade apartheidmotståndare endast medges för sådana kontakter som är
nödvändiga med hänsyn till tidigare ingångna rättsliga förpliklelser eller
sädana fall där en kontakt kan anses vara av väsentlig betydelse för Sveriges
främjande av internationellt samarbete. Kommittén finner det angeläget alt regeringens
rekommendationer till myndigheterna ses över och ges en utformning i enlighet
härmed och att de tillställs alla berörda myndigheter för efterlevnad.
Rekommendationen i den del som avser bidrag med offentliga medel bör utformas
på ett administrativt och rättsligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>effektivt sätt så att del kan förväntas att den efterievs
lill fullo och att statsmedel inte utgår till angivna typer av kontakter med
Sydafrika (se betänkandets. 192-194).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Juridiska fakultetsnämnden vid
Stockholms universitet finner visumreglerna i förordningen (1982:562) om
beviljande av visering för vissa kategorier medborgare i Republiken Sydafrika
tvivelaktiga. ISAK föreslår all de vetenskapliga och akademiska relationerna
utreds för alt sedan åtgärdas med visumlagstiflning liknande den för idrottsmän
och arfister och alt det vetenskapliga samarbetet mellan sydafrikanska företag
i Sverige och t.ex. högskolor i Sverige upphör (se remissammanställningen
avsniu 8.7, s. 124).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Sverige har på grundval av en
resolution i FN:s generalförsamling och uttalanden i det nordiska
handlingsprogrammet infört visumrestriktioner för vissa sydafrikanska
medborgare. Reglerna, som återfinns i förordningen (1982:562) om beviljande av
visering för vissa kategorier medborgare i Republiken Sydafrika innebär i
korthet att visering i princip skall vägras representanter för offentliga
organ och för organisationer som stöder apartheidsystemei. Undantag görs för
bl.a. turist- och affärsresor såvida besökaren inte är en framträdande representant
för apartheidsystemet. Efter en skärpning den 1 april 1983 av bestämmelserna
(SFS 1983:93) avseende idrottskontakter gäller att personer som inte
representerar ett offentligt organ och som önskar delta i idrottsliga evenemang
skall vägras visering. Visering skall dock beviljas, om vise-ringssökanden
uppenbart är att anse som motståndare till apartheid. Sä skall anses vara
fallet, om sökanden är medlem i en idrottsorganisation i Sydafrika som är
allmänt känd för sitt motstånd mot apartheidsystemet eller om sökanden är
verksam mol eller har framträtt som uttalad kritiker av delta system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom visumrestriktioner har regeringen ocksä gäll ut
med en rekommendation till svenska statliga myndigheter och offenlliga institutioner
att begränsa kontakterna med representanter för apartheidregimen inom vissa
områden. I rekommendationen uttalas också alt bidrag med offentliga medel inte
skall utgå till vissa kontakter med Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening utgör isoleringsaktioner på dessa
områden ett effektivt komplement till sanktioner på det ekonomiska området.
Sydafrika har visat sig vara känsligt för sådana åtgärder och de ligger väl
till för efterföljd, vilket som jag redan tidigare betonat, är ett av de
viktigaste syftena med vår sanktionspolitik. Det finns därför all anledning alt
tillvarata de möjligheter som kan finnas till skärpning på dessa områden i vår
hållning gentemot Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad angår statsbidrag till olika organisationer inom
kultur och idrottsområdena så fördefas bidraget mellan organisationerna av
kulturrådet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>resp. riksidrottsförbundet. Hur pengarna skall fördelas
bestäms av rådet resp. förbundet utan närmare direktiv av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i sammanhanget upplysa om att riksidrottsförbundet
självt beslutat vissa rekommendationer som i korthet innebär att
specialförbunden skall verka för att de internationella idrottsförbunden i sina
stadgar inför bestämmelser om att idrottsutbyte inte får äga rum med land där
diskriminering i olika former förekommer och att idrotlsulbyte i form av
tävling eller uppvisning inle bör förekomma med sådant land som i idrottsligt
sammanhang gör sig skyldigt lill diskriminering, är föremål för bindande
sanktion enligt FN;s stadgar eller beträffande vilket den svenska regeringen
har avbrutit de diplomatiska förbindelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer alt föreslå regeringen att gä ut med en förnyad
rekommendation till myndigheter och institutioner alt avslå från sådana
kontakter med Sydafrika som kan uppfattas som slöd ål apartheid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.8 Internationella valutafonden (IMF)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Sverige bör verka för att den nordiske
representanten inom Internationella valutafonden, när frågor om Sydafrika
behandlas, understryker apartheidsystemels negativa effekter på den sydafrikanska
ekonomin och kritiskt granskar ärenden som berör lån till landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Kommittén är medveten om att svensk
polilik går ul på att söka undvika en politisering av verksamhelen i IMF men
anser att Sydafrikas fall är hell unikt och man därför kan bortse från risken
av ell olyckligt prejudikat. Kommittén finner all, utöver politiskt betänkliga
hinder, även de ekonomiskt-lekniska hindren bestämt bör redovisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén menar också att ett beslut av IMF om lån till
Sydafrika innebär ett uttalande för landels kreditvärdighet och alt IMF-länen
står i direkt motsättning till isoleringspolitiken och ger oförtjänt politisk
prestige åt sydafrikanska regimen. Kommittén anser det viktigt att, när fräga
om lån till Sydafrika uppstår, en reaktion av ogillande och avståndstagande
klart kommer till uttryck. Kommittén uttalar slutligen ett starkt önskemål att
ansvariga svenska myndigheter mätte la hänsyn till kommitténs synpunkter vid
utarbetandet av instmktioner för den nordiska exekutivdirektören (se betänkandet
s. 198-200).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Riksbanksfullmäktige betonar att
medlemsskap i IMF ger rätt att vid betalningsbalansbehov utnyttja fondens
resurser, att göra s.k. dragningar, i en omfattning som primärt bestäms av
medlemmens insats. För vissa dragningar gäller i stort sett automatik.
Politiskt motiverade avståndstaganden från sådana automatiska dragningar
skulle helt förändra förutsättningarna för denna del av fondens verksamhei.
Den andra huvudtypen av IMF-stöd är kombinerad med ekonomiska anpassningspro-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gram varvid en närmare granskning sker av landels
ekonomiska politik och utveckling. Vid de tillfällen Sydafrika behandlats har
diskussionen varit av ekonomisk-teknisk karaktär. Ingel land har gjort renl
politiska markeringar. Vad gäller den nordiska representantens agerande har
hemmamyndig-helernas inställning varil att Norden - med hänsyn till
IMF-sladgans regler och fondens praxis — inle bör ta initiativet lill en
politisering av IMF:s verksamhei. Däremot har den nordiske direktören under
åren 1983 och 1984 instruerats att framföra ekonomisk krilik riktad mot
Sydafrikas arbetsmarknadspolitik. Dessa principer bör tillämpas även
fortsättningsvis. Man bör alltså från nordisk sida inrikta sig på att komma
med kritiska synpunkter av ekonomisk karaktär, innefattande ogynnsamma effekter
av apartheidpolitiken pä landets ekonomiska utveckling och därmed också pä
externbalansen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ISAK anser att regeringen bör ge klara direktiv angående
avståndstagande till lån. Den nordiska representanten bör ha klara politiska
markeringar att agera utifrån. Sverige bör också tillsammans med de övriga
nordiska länderna på lämpligt säll agera för att Sydafrika utesluts ur IMF.
Åven SEN, SMR och SKU är för uteslutning av Sydafrika (se remissammanställningen
avsnitt 8.8, s. 124-125).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: När det gäller Sveriges
möjligheler att agera på egen hand i IMF är dessa begränsade. De nordiska
länderna, som uppträder tillsammans, måste sammanjämka sina åsikter och komma
fram till gemensamma handlingslinjer. Det är vidare väsentligt all Sverige
värnar om att varje land skall ha de rättigheter som följer av medlemskapet om
landet respekterar de förpliktelser det har enligt IMF:s stadga. Vårt agerande
bör givetvis ske inom ramen för de gmndläggande principer och den praxis som
tillämpas inom IMF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den svenska Sydafrikapoliliken, säsom den kommer lill
ullryck i Sveriges agerande i FN och i ålgärder direkt riktade mot den
sydafrikanska regimen, gmndar sig bl.a. pä uppfattningen att apartheidpolitiken
skapar en svår politisk och ekonomisk instabilitet som leder lill stor
osäkerhet om framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är enligt min mening klarlagt att apartheidsystemei
har negativa effekter på den sydafrikanska ekonomin, externbalansen och landets
internationella kreditvärdighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige bör verka för alt den nordiske representanten inom
IMF, när frågor om Sydafrika behandlas, understryker apartheidsystemets
negativa effekter pä den sydafrikanska ekonomin och kritiskt granskar ärenden
som berör lån till landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i denna fräga samrätt med finansministern.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>60</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Upprättat lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag anfört har inom utrikesdepartementet upprättats förslag
till lag om förbud mol investeringar i Sydafrika och Namibia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
gällande lag om förbud mol invesleringar i Sydafrika och Namibia har
lagrädsgranskats. Förslaget lill ny lag innebär att det grundläggande
investeringsförbudet kvarstår men kompletteras med ett förbud mol finansiell
leasing. Även förbudet mol vissa lån m. m. till sydafrikanska förelag behälls
oförändrat men utvidgas till att avse lån m. m. till sydafrikanska staten och
dess myndigheter. Dessutom tillkommer viss uppgiftsskyldighet och en
tillsynsfunktion. Slutligen undergår lagen en teknisk och språklig
modernisering. De föreslagna ändringarna innebär enligt min mening inte att
lagens förenlighet med folkrätten ändras. Inte heller innebär förslagen att
nuvarande grundläggande principer i fräga om lagens uppbyggnad frångås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angeläget alt den nya Sydafrikalagen kan sättas i tillämpning så snart som
möjligt. Jag har förordat elt ikraftträdande den 1 januari 1985. Ett inhämtande
av lagrådets yttrande skulle, med hänsyn till lagrådets nuvarande
arbetsbelastning, komma att fördröja lagstiftningsärendets behandling så att ett
ikraftträdande vid den nyssnämnda lidpunkten omöjliggörs. Om de skärpta
ålgärder som jag föreslär inte kan sättas i tillämpning utan fördröjning
uppstår ett avsevärt men med hänsyn till den internationella opinionen,
särskilt mol bakgmnd av den senasle tidens utveckling i Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till vad nu anförts anser jag att lagrådets hörande kan undvaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till lag om förbud mol invesleringar i Sydafrika och Namibia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Investeringsförbud
m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
§ Svensk juridisk person får inle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>mot vederlag förvärva rörelse
som drivs i Sydafrika eller Namibia eller del av sådan rörelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>mot vederlag förvärva aktier
eller andelar i ett sydafrikanskt eller namibiskt företag eller obligationer
eller andra för den allmänna omsättningen avsedda skuldförbindelser som ett
sådant förelag utfärdat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ge
elt sådant företag tillskoll av pengar eller annan egendom som är avsedd att
användas i dess verksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ge
ell sådant förelag penninglän eller annan kredit med en löplid över tvä år,
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ställa
säkerhet för elt sådant företags skulder med en löptid över fem år,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3. ge
penninglån eller annan kredit med en löptid över två år till sydafri-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kanska staten eller dess myndigheter eller ställa säkerhet
för sydafrikanska statens eller dess myndigheters skulder med en löptid över
fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svensk juridisk person får inte heller genom handling
eller underlåtenhet bidra till att åtgärder som anges i första stycket vidtas
av utländskt dotterföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i första stycket i denna paragraf motsvarar
1 § första stycket punkterna 1-2 i nuvarande Sydafrikalag. Investeringsförbudel
överförs ulan ändring i sak till den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkten 3 i förslaget innehåller det nya förbudet för
svenska juridiska personer alt ge sydafrikanska staten eller dess myndigheter
vissa penninglän och krediter eller ställa viss säkerhet. Del är här fräga om
sådana lån, krediter och säkerheter som redan nu är förbjudna när de ges lill
sydafrikanska eller namibiska företag. När det gäller sädana företag som ägs
eller kontrolleras av sydafrikanska staten faller dessa under del gällande
investeringsförbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbudet i andra stycket för svenska juridiska personer
att genom handling eller underlätenhet bidra lill att åtgärd som avses i
första stycket vidtas av ulländskt dotterförelag är ulan sakliga ändringar
överfört från 1 § första stycket 3 i nuvarande Sydafrikalag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svensk juridisk person får inte genom handling eller
underlåtenhet bidra till all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. anläggningstillgångar anskaffas i sydafrikanskt eller
namibiskt dotter<br>
företag, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. egendom hyrs för att stadigvarande brukas eller
innehas i ett sydafri<br>
kanskt eller namibiskt dotterförelags rörelse, om hyresavtalels löptid är<br>
anpassad till egendomens ekonomiska livslängd (finansiell leasing).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan hinder av förbuden i första stycket får årligen
tillgångar anskaffas och egendom hyras lill ett sammanlagt värde av högst
100000 kronor. Undantaget får inte möjliggöra en utvidgning av verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen saknar motsvarighet i nuvarande Sydafrikalag
utom sävilt avser första stycket punkten I som rör förbudet för svenska förelag
alt bidra till anskaffning av anläggningstillgångar i dotterföretag i Sydafrika
eller Namibia. Detta förbud finns i 1 § första stycket 4 i den gällande
Sydafrikalagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket i paragrafen innehåller förbudet mot
finansiell leasing. Sådan leasing har tidigare berörts i svensk lagsliftning i
lagen (1981: 1099) om särskilt investeringsavdrag vid redovisningen av
mervärdeskatt. I 2 § i lagen lalas om inventarier som hyrs ul under en period
av minsl tre år av akliebolag som avses i lagen (1980: 2) om finansbolag för
alt enligt särskill avtal användas av hyrestagare (finansiell leasing).
Formuleringen tillkom vid utskottsbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har i sitt förslag valt att mera utföriigl ange
de villkor som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>karaktäriserar
finansiell leasing. Skälet härtill är att fråga är om ett straff-sanktionerat
förbud. RA finner del tillfredsställande att faklorer som karaktäriserar
finansiell leasing anges i lagen. Även Göta hovrätt är positiv härtill men
påpekar all etl leasingavtal innehållande enbart mycket begränsad service-
eller underhållsskyldighet faller utanför del förbjudna området även om det i
övrigt haren rent finansiell funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har i sitt förslag angivit de faktorer som normalt kännetecknar finansiell
leasing, nämligen att ulhyraren (leasingbolaget) köper in tillgångarna efter
anvisningar av företaget (leasingkunden) för att tillgångarna skall innehas
och brukas stadigvarande i företagets rörelse, alt leasingavtalets löptid är
anpassad till tillgångarnas ekonomiska livslängd, alt avtalet har en renl
finansiell funktion utan service och underhållsskyldighet samt att avtalet är
i princip ouppsägbart så länge leasingkunden fullgör sina skyldigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
min mening ger kommilléns förslag till definition av begreppet alltför stora
möjligheter alt kringgå förbudet. Jag tänker dä närmast på rekvisitet att
leasingavtalel inte får omfatta service och underhåll. En sådan beslämmelse
torde medelst skilda avtalskonstruktioner relativt lätt kunna kringgås.
Lagtexten har därför i mitt förslag utformats sä att färre men för finansiell
leasing cenlrala och särskiljande rekvisit anges. 1 lagtexten har sålunda
upptagits dels alt egendomen hyrs för att stadigvarande bmkas eller innehas i
etl sydafrikanskt eller namibiskt företag, dels att löptiden är anpassad lill
egendomens ekonomiska livslängd. Dessa tvä faktorer motsvarar också - med viss
precisering och anpassning till aktuella förhållanden - den definition som
redan finns i den nyssnämnda lagen (1981:1099) om särskilt invesleringsavdrag
vid redovisningen av mervärdeskatt. Det kan av flera skäl vara en fördel.
Liksom i den lagen bör också i Sydafrikalagen utlryckligen anges att del är
fråga om finansiell leasing.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utan
alt rättssäkerheten eftersatts minskar en sådan konstruktion enligt mitt mening
i väsentlig män möjligheterna alt kringgå förbudet. Även i en annan del skiljer
sig mitt förslag från kommitténs, nämligen i fråga om angivande av objektet för
leasing. Kommittén använder ordet "tillgångar". Det kan emellertid -
som JK påpekar - ge associationer lill äganderätt eftersom termen används på
del sättet i bokföringslagen (1976:125). Jag finner detla mindre
tillfredsställande. I stället bör ordet "egendom" användas för att
ange de hyrda objekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbudet
mol leasing omfattar sädan egendom som är avsedd att stadigvarande bmkas eller
innehas i rörelsen, dvs. sädan egendom som, om den hade förvärvats med
äganderätt, skulle ha redovisals som anläggningstillgång i företagels
bokföring. Uttrycket "stadigvarande brukas eller innehas" innebär
att egendomens livslängd regelmässigt inte får understiga tre är (jfr.
nyssnämnda 2 § i lagen (1981; 1099) om särskilt investeringsavdrag vid
redovisningen av mervärdeskatt där tidsgränsen "minsl tre år" anges).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Au leasingavtalets längd är avpassad till egendomens
ekonomiska livslängd innebär att de sammanlagda leasingkostnaderna är
anpassade lill del bokförda anskaffningsvärdet hos leasingbolaget. Detla skall
under avtalsperioden kunna få full ersättning för räntekostnader,
administration och risk saml kunna avskriva hela eller största delen av
egendomens anskaffningsvärde. Utrymme måste också finnas för vinst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbudet mot finansiell leasing omfattar egendom som
företaget leasar efter lagens ikraftträdande, oberoende av om leasingen sker
inom ramen för ett dä redan löpande leasingavlal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt andra stycket får utan hinder av förbuden i första
stycket årligen tillgångar anskaffas och egendom hyras lill ett sammanlagt
värde av högst 100000 kr. per år utan all ansökan om undantag frän förbuden
behöver göras. Undantaget fär dock inle möjliggöra en ulvidgning av verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftet med bestämmelsen är - som jag redan framhållit i
den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3.3) - alt underlätta lagens tillämpning.
Undanlagsbestämmelsen avser att omfatta mindre anskaffningar av sådana tillgångar
som enligl god redovisningssed regelmässigt kan omkoslnadsföras. Den omfattar
också egendom som leasas genom ett finansiellt leasingförfarande varvid gäller
att egendomens totala värde enligl leasingavtalel får uppgå till högst den
angivna summan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med dotterföretag i I och 2 §§ avses sådan juridisk person
i vilken en svensk juridisk person direkt eller genom annan juridisk person</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>äger så många
aktier eller andelar att den har mer än hälften av rösterna för samlliga aktier
eller andelar, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på gmnd av
aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensam har etl bestämmande inflylande och
en belydande andel i resultatet av verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I denna paragraf som motsvarar I § andra stycket i
nuvarande Sydafrikalag görs endasl en justering så att överensstämmelse nås
med definifio-nen i aktiebolagslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:147.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Investeringsplan och redovisning 4§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svensk juridisk person som själv eller genom utländskt
dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia skall årligen upprätta
en investeringsplan för denna rörelse med angivande av finansieringsmetoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får meddela närmare föreskrifter om sådan
investeringsplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna paragraf motsvarar 2 § i nuvarande Sydafrikalag och
4 § i kom-miuéns förslag. Enligt första stycket skall investeringsplan
upprättas för rörelse i Sydafrika eller Namibia. Planen tjänar som grund bl.a.
för den straffrättsliga regleringen. Planen skall därför - med hänsyn till det
nya</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>leasingförbudet — naturligtvis också innehålla uppgifter
om egendom som hyrs genom finansiell leasing.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av skäl som jag har angivit i den allmänna motiveringen
(avsnitt 2.3.5) avser jag också att föreslå regeringen en ändring av
tillämpningsföreskrifterna belräffande omsättningstillgångar som innebär att
nuvarande redovisningsskyldighet beträffande sådana tillgångar utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen innehåller i andra stycket elt bemyndigande för
regeringen all meddela närmare föreskrifter om investeringsplanen. Även denna
bestämmelse har sin motsvarighet i nuvarande Sydafrikalag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svensk
juridisk person som själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i
Sydafrika eller Namibia skall årligen till den myndighet som regeringen
bestämmer redovisa hur verksamheten i dessa länder utvecklas. Redovisningen
skall avse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>produktion,
omsättning, anlal anställda, företagna investeringar och andra sädana
förhällanden som har betydelse för kontrollen av hur denna lag efterlevs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>löner och
anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får meddela närmare föreskrifter om sädan
redovisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen som motsvarar 3 § i nuvarande Sydafrikalag och
5 § i kommitténs förslag behandlar i första stycket den redovisning som
svenska moderföretag skall lämna över ulvecklingen av verksamheten i Sydafrika
och Namibia. Det är här fräga om två slag av redovisning. Under första punkten
återfinns den redovisningsskyldighet som moderföretagen redan nu är ålagda och
som rör förhållanden som har betydelse för kontroll av lagens efterlevnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redovisningsskyldigheten enligt punkten 2 är ny och
innebär att företagen skall lämna uppgifter om löne- och anställningsvillkor
samt sociala förhållanden för de anställda i företaget. Denna
uppgiftsskyldighet har inle - säsom i fråga om uppgiftsskyldigheten under
punkten I - ell kontrollsyfte. Uppgifierna om dessa förhållanden i företagen
skall i ställel utgöra allmän information och ett underlag för regeringens
prövning av ansökningar om undantag från förbudet mot investeringar m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgiftsskyldigheten enligl punkten I är
straffsanktionerad i 13 §. Den nya uppgiftsskyldigheten under punkten 2 kan
däremot inte föranleda straffansvar. Med hänsyn till att delta
informationslämnande inte är etl led i kontrollen av lagens grundläggande
investeringsförbud och till den betydelse som informationen har vid prövning
av undantag från förbudet mot invesleringar m. m. är nägon straffsanktion inte
påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På motsvarande sätt som i föregående paragraf utgörs andra
stycket i denna paragraf av ett bemyndigande för regeringen att meddela närmare
föreskrifler om uppgiflsskyldigheien. Detta fär regeringen göra också enligl
nuvarande Sydafrikalag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undantag Jrån investeringsförbud m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen kan för vissl fall medge undantag från förbuden
i I eller 2 § för sådan svensk juridisk person, som sedan den I juli 1979 själv
eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia.
Undantaget får inte göra det möjligt för sökanden att utvidga sin verksamhet i
Sydafrika eller Namibia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett medgivande om undanlag får återkallas eller ändras om
de uppgifter på vilka del grundals var oriktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen reglerar regeringens möjlighel all medge
undanlag från inves-terings- och leasingförbudet och har sin motsvarighet i 4 §
i gällande Sydafrikalag och 6 § i kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt bestämmelsen kan regeringen medge undanlag från
investerings-och leasingförbudel för sådana företag som alltsedan liden för
nuvarande Sydafrikalags ikraftträdande själva eller genom utländska
dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia. Som jag anfört i den
allmänna motiveringen görs ingen ändring i nuvarande bedömningsgrunder i fräga
om undantagsmöjligheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag också tagit upp i den allmänna motiveringen blir
undanlagsbestämmelsen inte pä det sätt som kommittén föreslagit tidsbegränsad.
Jag förordar i stället alt bestämmelsen tas upp i ett bredare perspektiv i
vilkel lagen bör ingå som en del (se vidare härom avsnitt 2.3.7 och 2.4.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansökan om undantag enligt 6 § skall avse samlliga de
investeringar som sökanden vill göra och all den egendom som denne vill hyra
under del kommande verksamhetsåret. Sädan ansökan skall ges in till den
myndighel som regeringen bestämmer före ulgången av del kalenderår som föregår
verksamhetsåret. Regeringen får för vissl fall medge undantag från denna
bestämmelse, om del föreligger särskilda skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna paragraf saknar sin motsvarighet i nuvarande
Sydafrikalag. Den finns som 7 § i kommitténs förslag. HiUills har gällt au
ansökningar kan inges när som helst under året. Delta har medföri vissa
svårigheter bl.a. när det gäller att göra en samlad bedömning huruvida
investeringarna medför risk för ulvidgning av verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 7 § skall ansökningar avseende investeringar m. m.
för det kommande verksamhetsåret inges senast den 31 december året innan.
Ansökan skall avse hela investeringsbehovet. Prövningen av ansökan sker
därefter samlat på sätt som jag redogjort för i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någol tidigaste datum för ingivande av ansökningar är inte
utsatt. Dessa kan därför i och för sig ges in när som helst under året. De blir
dock inle föremål för annan handläggning än den som sker efter ansökningstidens
utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är del fråga om en flerårig investering skall ansökan ges
in året innan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 56</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>investeringen skall påbörjas. De investeringar för vilka
undanlag medgivils behöver inte vara avslutade under det aktuella
verksamhetsåret. De måste dock vara påbörjade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nya handläggningsförfarandet kan av naturliga skäl
inte tillämpas pä ansökningar avseende invesleringar m.m. under år 1985. Härför
måste äldre bestämmelser gälla. Någon särskild ansökningstid gäller således
inle. Detta framgår av lagens övergångsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda åtaganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får medge en sådan juridisk person som avses i
6§ rätt tills vidare att ulan hinder av förbuden i I och 2 §§ ersätta
anläggningstillgångar och hyrd egendom samt göra sådana investeringar och hyra
sådan egendom som förbättrar arbetsmiljö och arbetsförhållanden för de
anställda, om denne åtar sig att inle härigenom utvidga sin verksamhet i
Sydafrika och Namibia. Medgivandet får återkallas om verksamheten utvidgas
eller det i övrigi föreligger särskilda skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elt medgivande får förenas med villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För denna paragraf som motsvarar 5 § i nuvarande
Sydafrikalag, har jag lämnat en redogörelse i den allmänna motiveringen
(avsnitt 2.3.9).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket behandlar regeringens möjlighel att medge
företagen en lillsvidarerätt att göra vissa ersättningsinvesteringar m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att underlätta tillämpningen av lagen och uppnå etl
mindre byråkratiskt förfarande fär regeringen möjlighet att medge förelag att
under eget ansvar göra oundgängligen nödvändiga ersättningsinvesteringar och sädana
invesleringar som förbättrar arbetsmiljön och arbetsförhållandena för de
anställda. Del skall således vara fråga om sådana investeringar för vilka
hittills i regel medgivits undanlag frän investeringsförbudel. Vad nu sagls gäller
också hyra genom finansiell leasing.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förelaget måste åtaga sig att inte tillåta all
verksamheten utvidgas i Sydafrika eller Namibia genom investeringarna och
leasingen. Detla åtagande bör lämpligen kunna ske i ansökan till regeringen.
Om det vid granskningen visar sig att de investeringar och den leasing som
omfaltas av medgivandet leU till en utvidgning av verksamheten kan medgivandet
återkallas. Della kan ocksä ske om det i övrigt föreligger särskilda skäl.
Exempel härpå finns i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl andra stycket kan regeringen knyta villkor lill
medgivandet. Elt sådani kan t. ex. vara att företaget tidsmässigt skall sprida
investeringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tekniköverföring m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svensk juridisk person skall i den omfattning och lill den
myndighel som regeringen föreskriver lämna uppgifter om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>överlåtelse eller upplåtelse av patent eller lillverkningsrält till
elt sydafrikanskt eller namibiskt företag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85: 56</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. förvärv av ulländskt företag som äger aktier eller
andelar i elt sydafrikanskt eller namibiskt företag. Regeringen får meddela
närmare föreskrifter om uppgiflsskyldigheien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som saknar motsvarighet i nuvarande
Sydafrikalag, återfinns i 8 § i kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska juridiska personer åläggs genom beslämmelsen i
första stycket uppgiflsskyldighel belräffande viss teknikövertoring och
indirekta företagsförvärv. Tekniköverföringen avser överlåtelser och
upplåtelser av patent eller tillverkningsrätler till sydafrikanskt eller
namibiskt företag och skall fullgöras i den omfattning som regeringen
föreskriver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även i fråga om uppgiftsskyldighcten beträffande indirekta
förelagsförvärv ankommer det på regeringen att föreskriva i vilken omfallning
uppgiflsskyldigheien skall fullgöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl andra stycket fär regeringen också meddela närmare
föreskrifter om uppgiflsskyldigheien. Sådana föreskrifler bör avse bl. a.
tidpunkten för fullgörande av de olika uppgiftsskyldighelerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 </span></i></b><b><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får föreskriva att svensk juridisk person inte
får överlåta eller upplåta patent eller tillverkningsrält lill sydafrikanskt
eller namibiskt förelag ulan tillstånd av regeringen eller den myndighet som
regeringen beslämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får i denna paragraf ett bemyndigande att
förbjuda överföring av viss teknik till Sydafrika och Namibia. Det kommer att
gälla sädan leknik som enligt 9 § första stycket punkten 1 görs till föremål
för registrering. Som framgår av min redogörelse i avsnitt 2.3.10 sker
tekniköverföring i åtskilliga former av vilka några av flera skäl torde vara
myckel svära att reglera. Den registreringsskyldighel som nu införs avser att
tjäna som en kartläggning av den teknikhandel som sker i form av överföring av
patent och tillverkningsrätler. Skulle det visa sig att överföring sker under
former som framstår som elt kringgående av lagens gmndläggande förbud bör
regeringen ha en möjlighet att snabbt kunna ingripa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen bör få upplysningar om utnyttjandet av
bemyndigandet. Detla kan lämpligen ske i regeringens åriiga skrivelse till
riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TiUsyn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span lang=EN-US
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>11 </span></i></b><b><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn över efterievnaden av denna lag och av
föreskrifter och villkor som meddelats med stöd av lagen utövas av den
myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsmyndigheten får ålägga svensk juridisk person att
tillhandahålla sådana uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Elt
åläggande får förenas med vite.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen som motsvarar 9 § i kommitténs förslag tar i
första slyckel upp tillsynsfunktionen. Någon sädan funktion finns inte enligl
gällande Sydafrikalag. Kommerskollegium har dock uppgifter som normalt ankommer
på en tillsynsmyndighet. Det kan vara lämpligt alt kollegiet fär regeringens
uppdrag att bli tillsynsmyndighet. Tillsynen förutsätts bli utövad i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsmyndigheten kan enligt andra stycket ålägga
förelag att tillhandahålla sådana uppgifter och handlingar som behövs för
tillsynen och därvid förena ett åläggande med vite. Jag har i den allmänna
motiveringen berört dessa frågor (avsnitt 2.3.12).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvarsbestämmelser m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som bryter mot I eller 2 § eller mol föreskrift som
har meddelats med stöd av 10 § döms, om gärningen skett uppsåtligen, lill böter
eller fängelse i högst två är eller, om gärningen skett av grov oaktsamhet,
till böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall skall inte dömas till
ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För anstiftan av eller medhjälp lill brott som i första
stycket sägs döms inte till ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna paragraf innehåller ansvarsbestämmelser för brott
mot förbudet mot investeringar m. m. Den har sin motsvarighet i 6 § första och
andra styckena i gällande Sydafrikalag och 10 § i kommitléns förslag. De ändringar
som görs inskränker sig lill en anpassning till del nya leasingförbudel och
till bemyndigandet i 10 § för regeringen att reglera viss tekniköverföring.
Brott mol sådana föreskrifler som regeringen meddelar med stöd av bemyndigandet
straffas på samma sätt som brott mot förbudet mot investeringar och finansiell
leasing.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 </span></i></b><b><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underiåter att
fullgöra skyldighel enligt 4 §, 5 § första stycket 1 eller 9 § första stycket
I, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid fullgörande
av skyldighet som avses i första punkten eller 11 § andra stycket lämnar
oriktiga uppgifter, om åtgärden innebär fara i bevishänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som motsvarar 11 § i kommitténs förslag
stadgar bötesstraff för underiåtenhet att fullgöra skyldighel att upprätta
investeringsplan (4 §), lämna uppgifter om verksamheten i Sydafrika eller
Namibia enligl 5 § punkten 1 eller lämna uppgifter om överföring av viss teknik
(9 § första stycket punkten </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I). </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Endast
den sistnämnda uppgiftsskyldighcten är ny. Straffbestämmelser för de övriga
finns i 6 § tredje slyckel i nuvarande Sydafrikalag. Även beträffande dessa
görs en ändring genom att även grov oaktsamhet blir straffsanktionerad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En nyhet i förhällande till vad som f. n. gäller är ocksä
att lämnande av oriktiga uppgifter likslälls i straffhänseende med
underlåtenhet att lämna uppgiftema. En förutsättning för straff är emellertid
all åtgärden, dvs. lämnandet av de oriktiga uppgifterna, innebär fara i
bevishänseende. Uppgifterna måsle således ha betydelse för prövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Etl par remissinstanser vill göra en ytterligare
utvidgning så att även vilseledande uppgifter blir straffbara. Jag är
emellertid inte beredd att utsträcka det straffbelagda området på detta sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svensk
medborgare, vilken som förelrädare för en svensk juridisk person har utom
riket brutit mot I eller 2 § eller mot föreskrift som har meddelats med stöd av
10 §, döms enligt denna lag och vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 §
brottsbalken ej är tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen har sin motsvarighet i 7 § i gällande
Sydafrikalag och 12 § i kommitténs förslag. Det görs endast en anpassning till
det nya leasingförbudet och till bemyndigandet för regeringen i 10 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbyte av brott enligt denna lag skall förklaras
förverkat, om del ej är uppenbart oskäligt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Egendom
som använts såsom hjälpmedel vid brott enligt denna lag kan förklaras
förverkad, om det är påkallat till förebyggande av brott eller del i övrigt
föreligger särskilda skäl. Detsamma gäller egendom med vilken tagits befattning
som utgör brott enligt denna lag. I ställel för egendomen kan dess värde
förklaras förverkat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen överensstämmer till det sakliga innehållel med
8 § i nuvarande Sydafrikalag och 13 § i kommitléns förslag. Som en språklig
modernisering har dock ordet "obilligt", utbytts mol
"oskäligt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslul av tillsynsmyndigheten enligl denna lag får
överklagas hos kammarrätten genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar 14 § i kommilléns förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag berört i den allmänna motiveringen skall
tillsynsmyndighetens beslul kunna överklagas lill kammarrätten. Nägon
inskränkning i möjligheterna alt överklaga görs inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aial för brott enligt denna lag fär väckas endasl efter
förordnande av regeringen eller den regeringen bemyndigar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen överensstämmer med 9 § i gällande Sydafrikalag
och motsvarar 15 § i kommitténs förslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har i sitt förslag gjort en justering i lagtexten och skälet härtill skulle
vara att, i enlighet med vad som anfördes i prop. 1983/84: 142 om ändring i
sekretesslagen (1980:100) m. m., uppnå en med andra likartade lagbestämmelser
enhetlig terminologi. Bestämmelser i propositionen avsäg emellertid
principiellt andra situationer än den föreliggande vid vilken regeringen har
den grundläggande prövningsrätten. Formuleringen i nuvarande Sydafrikalag bör
därför kvarstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser
m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1
januari 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Genom lagen upphävs lagen (1979:487) om förbud mot
investeringar i Sydafrika och Namibia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>I fråga om ansökan om undanlag enligt 6 § för
investering och hyra under år 1985 gäller äldre bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
ansökningar om undantag från förbudet mol investeringar och finansiell leasing
under år 1985 måste äldre bestämmelser gälla. Delta innebär att någon tidsgräns
inte är stipulerad för ansökningar. De bör dock av naturliga skäl göras så
tidigt som möjligt under året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär
riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
att antaga inom utrikesdepartementet upprättat förslag till lag om förbud mot
investeringar i Sydafrika och Namibia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
att godkänna de av mig förordade riktlinjerna för den svenska
Sydafrikapoliliken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som föredraganden har lagl
fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:44.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
1</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Sydafrikakommitténs
sammanfattning av sitt betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sydafrikakommittén konstaterar att apartheidpolitiken i
Sydafrika består och skärps. Att Sydafrika vunnit vissa framgångar som
resultat av sin deslabiliseringspolitik gentemot grannländerna innebär inle att
etl normalt och stabilt läge åstadkommits i södra Afrika. Så länge
rasåtskillnadspoliliken präglar Sydafrikas inre förhällanden och den vila
regimens polilik bestäms av en desperat strävan att fortsätta och fullfölja
denna genom inre och yttre ålgärder, minskar inle spänningarna i området.
Ingenting har skell som minskar kraften i den moraliska indignationen mol
rasförtrycket. Hotet mot freden består.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs
bedömning av utvecklingen i Sydafrika är att den vita regimen inte visar några
tecken pä alt vilja åstadkomma en förändring som ger den svarta folkmajoriteten
lika rättigheter och demokratiskt inflytande. Avgörande för hur och när
förändringen sker blir de inre förhållandena, bl.a. den växande politiska
medvetenheten hos de svarta och deras vilja all organisera sig och skrida lill
verksamma aktioner, den fortsatta industrialiseringen som kräver ökad
utbildning även av de svarta och därmed ger slöd ät deras krav pä ökal
inflylande och förändringar i den vita befolkningens attityder. Den verksamhet
som bedrivs av befrielserörelserna och av oppositionen i övrigi mot
apartheidpolitiken ulgör etl verksamt medel för att påskynda utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till dessa
långsamt verkande faktorer kommer möjligheten av plötsliga eruptioner i form av
strejker, upplopp, kravaller och attentat som föranleder våldsanvändning av
militär och polis.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att den
inre ulvecklingen är avgörande innebär inle att inflytanden utifrån skulle vara
ulan betydelse. Den mur av ogillande som omger Sydafrika och de fördömanden som
uttalas av en praktiskt laget enhällig världsopinion, måste i längden
underminera de vitas självkänsla förutom att de ger ett moraliskt slöd ät de
svarta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sverige
bör medverka lill alt den förändring som är ofrånkomlig sker på fredlig väg och
inom sådan tid att en våldsam omvälvning med ofantliga lidanden för både svarta
och vita om möjligt undviks.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommiuén
har under sitt arbeie hållit del väsentliga syftet med svensk Sydafrikapolilik
för ögonen, således all medverka lill en förändring av samhällssystemet och elt
avskaffande av apartheidpolitiken. De svarta lever i etl samhälle där de
systematiskt utsätts för en förödmjukande behandling som strider mot de
internationella reglerna till skydd för de grundläggande mänskliga
rättigheterna. Kommittén har sell det så att svensk polilik, föruiom alt den
ger uttryck för del svenska folkels avsky för apartheidregimen, skall syfta
till att lämna effekfiva bidrag lill kampen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för dess avskaffande. Sverige bör även fortsättningsvis
bedriva en aktiv Sydafrikapolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pä det internationella planet föreslår kommittén att
Sverige med ökad kraft verkar för verksamma påtryckningar, i första hand i form
av etl bindande beslut om ekonomiska sanktioner fallat av Förenta Nationernas
säkerhetsråd. Vapenembargot av år 1977 måsle strikt iakttas av alla stater och
övervakningen skärpas. För svensk del föreslår kommittén alt förbudet mol
export av krigsmateriel m. m. till Sydafrika skall utvidgas och omfalla även
viss materiel och utrustning som inköps av militär eller polisiär myndighet i
Sydafrika eller för sädan myndighets räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige bör markera avståndstagande från
apartheidpolitiken i internationella organ, exempelvis IMF. och verka för att
så många andra länder som möjligt handlar pä molsvarande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller konkreta ätgärder varom Sverige självl kan
besluta fäster kommittén vikt vid att isoleringspolitiken fortsätts så att
denna polilik i förening med ålgärder från andra länders sida utsätter
minoriteisregimen i Sydafrika för ökat moraliskt och psykologiskt tryck. Del
gäller inle minst på idrottens och kulturens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har särskill uppmärksammat Sydafrikas politik
alt genom hot och erbjudanden söka försvaga den politiska och ekonomiska självständigheten
hos grannländerna och att på denna väg i förening med bantustanpoliliken söka
konsolidera apartheidpolitiken. 1 nuvarande läge är del väsentligt alt elt land
som Sverige markerar sin vilja alt göra allt vad som står i dess makt att
stödja dessa länders oavhängighet. Kommittén konstaterar med tillfredsställelse
att en mycket stor del av det svenska bilaterala biståndet går till ändamål som
direkl eller indirekt tjänar detla syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén finner det viktigt alt Sverige fortsätter och om
möjligt ökar sitt humanitära bistånd för stöd till befrielserörelserna m. m.
Detla bistånd är av slor betydelse genom att förbättra flyktingarnas villkor,
bidra lill utbildning m.m. samt skänka en moralisk uppmuntran åt dem som kämpar
för en förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller frågan om de svenska företagen i Sydafrika
ansluter sig kommittén till de bedömningar som gjorts av statsmakterna att
frågan om dessas kvarstannande även har en moralisk sida och alt de
"tvingas delta i rasdiskrimineringen genom att de måste följa sydafrikansk
lag". Samtidigt anser kommittén att skälen mot en tvångsmässig avveckling
fortfarande är giltiga och att de således skall ges möjlighel alt överieva
"pä spariäga" tills förhållandena förändrats. Kommittén finner all
frågan om avvägningen mellan dessa synpunkter är sä viktig att den måste ägnas
kontinuerlig uppmärksamhet av statsmakterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår att bestämmelsen om möjlighel till
dispens från investeringsförbudel skall upphöra att gälla den 31 december 1990,
såvida inte beslut fattas om dess fortsatta giltighet. Statsmakterna får inför
detla</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslul lillfälle all i samlad form la ställning lill en
rad frågor som avser lagens dittillsvarande effekler i olika hänseenden,
överlevnadsmolivels fortsatta giltighet, lagens allmänna plats i den svenska
Sydafrikapolitiken, utvecklingen i Sydafrika och de internationella
omsländigheler som påverkar läget i södra Afrika. Kommittén föreslär vidare
att en ny utredning tillsätts i god lid före den31 december 1990. Denna bör fä
i uppdrag alt förutsättningslöst studera den svenska Sydafrikapolitiken mol
bakgrund av utvecklingen under de mellanliggande åren och all särskilt uppmärksamma
lagens plats i denna polilik.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén
framlägger förslag om skärpning av lagen. Förbudet mol investeringar bör
utsträckas även till leasing av lillgångar. Frågan om andra "luckor"
i lagen diskuteras säsom indirekta förelagsförvärv och koncernbegreppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övervakningen av de svenska dotterföretagen i Sydafrika
skärps och en tillsynsmyndighet skapas. Handläggningsordningen förenklas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En möjlig
alternativ lösning av dispensfrågan diskuteras. Efter överiäggningar med
myndigheterna skall företagen kunna fä räll att företa oundgängligen
nödvändiga invesleringar under förutsätining au de uifäsler sig att inte
fillåta att dessa leder fill en utvidgning av verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag
framläggs om uppgiftsskyldighet beträffande upplåtelse eller överiåtelse av
patent och tillverkningsrättighet till sydafrikanskt eller namibiskt företag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Län eller
krediter till sydafrikanska staten eller sydafrikanska myndigheter förbjuds.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén
anser att alla ansträngningar bör göras för att i andra länder sprida
informaiion om den svenska Sydafrikapolitiken. Del är viktigt att denna blir
känd så att den kan ge impulser lill molsvarande ålgärder i andra länder.
Politiska partier, fackföreningar och folkrörelser bör delta i informationsarbetet.
Särskill stöd härtill bör ulgå. Representanter för paria-menlen i olika länder
bör sammanträffa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammantagna innebär kommilléns förslag en klar
framflyitning av Sveriges positioner i kampen mot apartheid.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:51.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Sydafrikakommitténs författningsförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia,
m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Investeringsförbud m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Svensk juridisk person fär inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mot vederlag
förvärva rörelse som drivs i Sydafrika eller Namibia eller del av sådan
rörelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mol vederiag
förvärva aktie eller andel i sydafrikanskt eller namibiskt förelag eller
obligation eller annan för den allmänna omsättningen avsedd skuldförbindelse
som sådant förelag utfärdat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ge sådant företag tillskolt av pengar eller annan egendom
som är avsedd att användas i dess verksamhei,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ge sådant företag penninglån eller annan kredit med en
löptid över tvä år, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ställa säkerhet för sådant förelags skulder med en löptid
över fem år,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. ge sådani penninglån eller annan kredit som anges i 2
tredje meningen<br>
lill sydafrikanska staten eller dess myndigheter eller ställa sådan säkerhet<br>
som anges i 2 fjärde meningen för sydafrikanska statens eller dess myn<br>
digheters skulder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svensk juridisk person fär inte heller genom handling
eller underiålenhel bidra lill att åtgärd som anges i första slyckel vidtas av
utländskt dotterföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Svensk juridisk person får inte genom handling
eller underlåtenhet<br>
bidra lill aU</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anläggningstillgångar
anskaffas i sydafrikanskt eller namibiskt dotterföretag, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillgångar hyrs
in i elt sådant förelag om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a) tillgångarna inköps av ulhyraren enligt anvisningar
av företaget för alt<br>
stadigvarande innehas och brukas i förelagels rörelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hyresavtalets
löplid är anpassad lill tillgångarnas ekonomiska livslängd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hyresavtalet ej
omfattar service eller liknande underhällsskyldighet och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) hyresavtalet är ouppsägbart, om det inte föreligger
särskilda skäl.<br>
Utan hinder av förbudet enligt första stycket 1 får tillgångar anskaffas lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>elt sammanlagt värde understigande 100000 kronor per år.
Anskaffningen fär inte göra det möjligt för förelaget att utvidga sin
verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Med dotterföretag i I och 2 §§ avses sädan juridisk
person i vilken en<br>
svensk juridisk person direkt eller genom annan juridisk person</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>äger så många
aktier eller andelar att den har mer än hälften av rösterna för samlliga aktier
eller andelar, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på grund av
aktie eller andelsinnehav eller avtal ensam har elt bestämmande inflylande och
en belydande andel i resultatet av verksamheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Investeringsplan och redovisning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S Svensk
juridisk person som själv eller genom Utländskt dotterföretag driver rörelse i
Sydafrika eller Namibia skall ärligen upprälla en investeringsplan för denna
rörelse med angivande av finansieringsmetoder. Planen skall innehålla förutom
uppgift om investeringar i anläggningstill-gängar, uppgift om hyra av sädana
tillgångar som omfaltas av förbudet enligt 2 § första slyckel 2. Regeringen får
meddela närmare föreskrifter om sådan plan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Svensk
juridisk person som själv eller genom ulländskt dotterföretag driver rörelse i
Sydafrika eller Namibia skall ärligen lill kommerskollegium redovisa hur
verksamheten i dessa länder utvecklas. Redovisningen skall avse</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>produktion,
omsättning, anlal anställda, företagna investeringar och andra sådana
förhållanden som har betydelse för kontroll av efterlevnaden av denna lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>löner och
anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får meddela närmare föreskrifter om sädan
redovisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undantag från investeringsförbud m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Regeringen kan för vissl fall efter ansökan medge
undanlag frän 1<br>
eller 2 § avseende sådan svensk juridisk person, som sedan den I juli 1979<br>
eller tidigare själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i<br>
Sydafrika eller Namibia. Undanlaget fär inte göra det möjligt för sökanden<br>
alt utvidga sin verksamhei i Sydafrika eller Namibia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elt medgivande fär återkallas eller ändras om de uppgifter
pä vilka det grundals var oriktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Ansökan om undanlag frän investeringsförbudel skall
inges lill kom<br>
merskollegium före kalenderårets utgång och avse samtliga de investering<br>
ar som sökanden vill göra under del kommande verksamhetsåret. Rege<br>
ringen får för visst fall medge undantag frän denna beslämmelse, om del<br>
föreligger särskilda skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgiftsskyldighet beträffande tekniköverföring m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Svensk juridisk person skall lill kommerskollegium
lämna uppgift om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. överiåtelse eller upplåtelse av palenl eller
tillverkningsrält till sydafri<br>
kanskt eller namibiskt företag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. förvärv av sådant utländskt företag som äger aktie
eller andel i<br>
sydafrikanskt eller namibiskt förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får meddela närmare föreskrifler om
uppgiflsskyldigheien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TiUsyn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Kommerskollegium utövar tillsyn över efterlevnaden av
denna lag<br>
och av föreskrifler och villkor som meddelats med stöd av lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kollegiet får ålägga svensk juridisk person att
tillhandahålla sådana uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Ett
åläggande får förenas med vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvarsbestämmelser m. in.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Den som bryter mot I eller 2 § döms. om gärningen
skett uppsåtli<br>
gen. lill böler eller fängelse i högsl tvä år eller, om gärningen skett av grov</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>oaktsamhet, till böter eller fängelse i högsl sex månader.
1 ringa fall skall inle dömas lill ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För anstiftan av eller medhjälp lill brott mol I eller 2 S
döms inle lill ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1, underiåter att fullgöra skyldighet enligl 4 §, 5 S 1,
eller 8 § 1. eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. vid fullgörande av skyldighel som avses i första
punkten eller 9 §<br>
andra stycket lämnar oriktiga uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Svensk
medborgare, vilken som företrädare för juridisk person har ulom riket brulil
mol I eller 2 §, döms efter denna lag och vid svensk domstol, även om 2 kap. 2
eller 3 § brottsbalken ej är tilllämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Utbyte av
brott enligt denna lag skall förklaras förverkat, om del ej är uppenbart
oskäligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Egendom som använts säsom hjälpmedel vid brott enligt
denna lag kan förklaras förverkad, om det är påkallat till förebyggande av
brott eller del i övrigi föreligger särskilda skäl. Detsamma gäller egendom med
vilken tagils befattning som ulgör brott enligt denna lag. 1 ställel för
egendomen kan dess värde förklaras förverkat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Beslut av
kommerskollegium enligl denna lag får överklagas hos kammarrätten genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Allmänt åtal
för brott enligt denna lag får väckas endasl efter medgivande av regeringen
eller myndighel som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
träder i kraft den I januari 1985. 6 och 7 §§ i lagen upphör att gälla vid
utgången av år 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom lagen
upphävs lagen (1979:487) om förbud mol investeringar i Sydafrika och Namibia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fräga om
ansökan om undantag för investering under år 1985 gäller äldre bestämmelser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:58.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttrandena över Sydafrikakommitténs
betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden över belänkandet avgetls av
justitiekanslern (JK), riksåklagaren (RÅ), Göta hovrätt, kammarrätten i
Stockholm, Stockholms tingsrätt, styrelsen för internalionell utveckling (SIDA),
kommerskollegium (KK), exportkreditnämnden (EKN), överstyrelsen för ekonomiskt
försvar (ÖEF), juridiska fakulietsnämnden vid Stockholms universitet,
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens industriverk (SIND), paient-och
registreringsverket (PRV), fullmäktige i Sveriges riksbank. Nordiska
afrikainsiitutet, ILO-kommittén, Sveriges Exportråd, Svenska Handelskammarförbundet,
Internationella Handelskammarens Svenska National-kommiUé, Jernkonlorel,
Sveriges grossislförbund, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges industriförbund.
Sveriges hantverks- och induslriorganisation (SHIO-Familjeföretagen),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO),
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges redareförening. Svenska
bankföreningen. Isolera Sydafrika Kommittén (ISAK)', Kooperativa förbundet
(KF), Svenska Ekumeniska Nämnden gemensamt med Svenska Missionsrådet och Sveriges
Kristna Ungdomsråd (SEN, SMR och SKU), Svenska industritjänsle-mannaförbundet
(SIF), Svenska metallindustriarbetareförbundet (Metall), Sveriges mekanförbund.
Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU, tidigare Sveriges
ungdomsorganisationers landsråd). Atlas Copco AB, AB SKF, Alfa Laval AB.
Esselte AB, Secoroc AB (Fagersta AB) och Sandvik AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare har yttranden inkommit frän Sveriges
Socialdemokratiska Kvinnoförbund gemensamt med Sveriges Kristna
Socialdemokrater (SSKF och SKSF), Sveriges Arbelsledareförbund (SALF),
Statsjänstemannaförbun-del, avdelning 426 (statskontoret) och AB Distrikt,
Centerns Ungdomsför-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' 1 Isolera Sydafrika Kommittén ingär följande
organisalioner: Afrikagrupperna i Sverige. Afrikagruppernas
Rekryleringsorganisaticn. Arbetarpartiel Kommunisterna. Centerns
Kvinnoförbund, Centerns Ungdomsförbund, Elevorganisationen, Folkpartiels Kvinnoförbund,
Folkpartiets Ungdomsförbund, Frikyrkliga Gymna-sislrörelsen, Förbundel Vi Unga,
Föreningen Svenska U-landsvolonlärer. Internationella Arbetslag. Kommunistiska
Högskoleförbundel, Kommunistisk Ungdom. Kooperaliva Konsumentgillesförbundei.
Kristen Demokratisk Ungdom. Kristna Fredsrörelsen. Kristna Studentrörelsen.
Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer. Metodistkyrkans Ungdom.
Riksförbundet Kyrkans Ungdom. Svenska Baptisters Ungdomsförbund, Svenska Freds-
och Skiljedomsföreningen. Svenska Kvinnors Vänsterförbund. Svensk Kubanska
Föreningen. Svenska Missionsförbundets Ungdom. Svensk Tanzaniska Föreningen.
Sveriges Blåbandsungdom. Sveriges Folkhögskoleelevers Förbund. Sveriges Kristna
Socialdemokraters Förbund. Sveriges Kommunisli.ska Ungdomsförbund. Sveriges
Kristna Ungdomsförbund, Sveriges Socialdemokraters Kvinnoförbund, Sveriges
Socialdemokraters Ungdomsförbund, Sveriges Unga Katoliker, Utrikespolitiska
Föreningarnas FN-förbund, Vänsterpartiets Kommunisterna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bund (CUF) och dess lokalavdelning i Uppsala, Sveriges
socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU), Folkpartiets Ungdomsförbund (FPU),
Kristna Fredsrörelsen, Afrikagmpperna i Sverige (AGIS) och Kommunistisk Ungdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksåklagaren har bifogat yttranden från överåklagaren i
Malmö åklagardistrikt saml cheferna för länsåklagarmyndighelerna i
Västmanlands län och Västerbottens län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningsförslagen har fåll ell blandat mottagande under
remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen tillstyrks eller får elt i huvudsak positivt
mottagande av arbetstagarorganisationerna (Z:0, TCO. SIF. Metad och SALF),
SIDA. KF. Nordiska afrikainsiUutel. ISAK. SEN. SMR och SKU. LSU. de poUiiska
ungdomsförbunden m.fl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetstagarorganisationerna avstyrker dock uiredningens förslag
om all investeringsförbudslagens reglerom undantag från förbudet skall upphöra
all gälla med utgången av är 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet av ungdoms-, solidaritets- och de kyrkliga
organisationerna menar att uiredningen borde ha gått längre och föreslår en
avveckling av svensk näringsverksamhet i Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frän
näringslivels sida och då i första hand frän Industriförbundet. SAF och de
berörda företagen avstyrks förslagen. Eftersom lagens syften inle kunnal uppnäs
bör den avskaffas i ställel för alt skärpas. Industriförbundet/SAF anser all
lagen strider mot folkrätten och alt Sverige inte bör bidra lill att sprida
användandet av exlra-lerritoriell lagsliftning. Sanktioner bör företas endast
pä basis av beslut fattade av FN:s säkerhetsråd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SIF och
MetaU förordar en förenkling av gällande lagstiftning och föreslär, säsom etl
alternativ till nuvarande ordning, all möjligheler skapas för företagen att
träffa överenskommelse med regeringen om en ram för invesleringar all
genomföras ulan föregående prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Den svenska Sydafrikapolitiken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De myndigheter som anmodats att avge yttranden har med
undanlag för JK, SIDA och KK förklarat sig inle ta ställning lill ulformningen
eller innehållet i den svenska Sydafrikapoliliken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JK; Lagen (1979:487) om förbud mot investeringar i
Sydafrika och Namibia (Sydafrikalagen) tillkom i syfte att genom en begränsning
av svensk näringsverksamhet i Sydafrika och Namibia påverka den sydafrikanska
raspolitiken och samhällsordningen. 1 enlighet med FN-sladgan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hävdar Sverige dock som grundläggande princip alt sädana
internationella sanktioner som Sydafrikalagen innebär förutsätter en
rekommendation eller ett bindande beslut i FN:s säkerhetsråd. Sydafrikalagen
som innebär ensidiga svenska sanktioner är således inte förenlig med den
traditionella svenska inställningen. De svenska lagstiftningsåtgärderna var
emellertid avsedda att medverka till att andra stater och säkerhetsrådet skulle
ta ställning lill vidgade sanktioner mot Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De uteblivna effekterna av lagsliftningen borde mot
bakgrund av Sveriges principiella inställning lill unilaterala
sanklionsålgärder snarast ha lett lill slutsatsen alt lagen skulle avskaffas
eller att den i varje fall skulle göras tidsbegränsad i förening med alt
informaiion spreds om den lill andra länder. Skäl saknas för all, särskilt
under nu angivna förhällanden, skärpa lagen ylleriigare. Sannolikheten för att
utvecklingen skall gå i önskad riktning på grund av en skärpning av lagen måste
bedömas som ringa, medan skärpningen troligen fär negativa effekter för de
drabbade företagen och de anställdas sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIDA: Kommittén har tagit ett brett grepp på sitl
utredningsuppdrag, vilket gjort det möjligt alt inte bara sätta in de olika
delarna av den svenska Sydafrikapolitiken i deras rätta sammanhang, utan också
alt ge dem deras rätta proportioner. Inom ramen för den samlade svenska
Sydafrikapolitiken utgör sålunda del svenska biståndet elt högsl belydande
inslag. Av det totala bilaterala biståndet om ca 4 miljarder kronor för budgetåret
1984/85 är över 40% eller 1.7 miljarder kronor, avdelade för
utvecklingssamarbete och humanitära insaiser i södra Afrika. Della kan jämföras
med slorieken av de svenska investeringarna i Sydafrika, som år 1981 beräknades
uppgå lill ell sammanlagt värde av omkring 490 miljoner kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sydafrikalagen, sedd som etl uttryck för svensk
utrikespolitik, samverkar med biståndspolitiken i södra Afrika. Biståndet har
till syfte att bistå de självständiga staterna i deras strävanden att slå emol
sydafrikanska påtryckningar och all efter hand göra sig mindre beroende av de
ekonomiska relationerna med Sydafrika. 1 biståndet ingår ell omfattande
humanitärt slöd till befrielserörelser och till apartheidpolitikens offer.
Utvecklingsinsatser, humanitärt bistånd och åtgärder syftande lill att
apartheid avskaffas bör alltså betraktas som delar i en samlad utrikespolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen ansluter sig principiellt till kommitléns
rekommendationerom fortsalt och utökat svenskl bistånd lill Sydafrikas
självständiga grannländer och lill befrielserörelserna men önskar samtidigt
erinra om de hinder, som bislåndsmyndighelens kapacileisbrist i förening med
mottagande instansers politiska, organisatoriska och administrativa
svårigheter utgör för en ökning av det redan relativt omfattande svenska
biståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KK: Kollegiet kan för egen del ha förståelse för
synpunkten all lagen -trots all den inle lett lill åsyftat resultat - inle nu
bör avskaffas. Däremot är del svårt all tro all kommitténs förslag om
skärpningar i olika avseenden kan leda till meningsfulla resultat. Risken för
all dessa skulle bli konlrapro-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>duktiva är uppenbar. De skärpningar som föreslås ökar den
administrativa belastningen och de rättsliga betänkligheterna. Detta kan
rimligen inte öka benägenheten hos andra länder att efterlikna den svenska
förebilden. I formell mening kan skärpningen anses innebära en framflyitning av
de svenska positionerna men i fråga om huvudsyftet, dvs. au genom andra länders
efterföljd påverka den sydafrikanska regimen, torde effekten bli den motsatta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I belänkandet framställs den framväxande svarta
fackföreningsrörelsen som den kraft som skulle kunna slå en bräsch i
apartheidsystemei. Möjligheterna härtill skulle ökas av att krafter inom del
sydafrikanska näringslivel sägs uppfatta apartheidsystemei som etl hinder mot
ekonomiska framsleg. Om lagsliftningen av olika skäl bör behållas syns del
naturligt att i första hand söka länka den till denna utveckling i Sydafrika.
En möjlig ordning vore att företagen som en förutsättning för fortsatta
investeringar och kvarblivande i Sydafrika åläggs att tillvarata möjligheterna
alt vidta aktiva och konkrela åtgärder för all främja en utjämning mellan
svarta och vita i företagen saml att ärligen redovisa vad som gjorts härvidlag.
Härigenom skulle en kraft för utveckling i rält riktning i Sydafrika kunna
aktivt understödjas samtidigt som önskemålet att genom lagstiftningsåtgärder
kunna markera en skarp hållning också skulle tillgodoses. Vidare, och inle
minsl. skulle förelagen härigenom få tillfälle alt genom egna ålgärder påverka
fömtsättningarna för silt kvarstannande och inte bara behöva passivt åse
ulvecklingen. Det är svårt att förutse hur en sådan inriktning av
lagstiftningen skulle inverka pä möjlighetema lill andra länders efterföljd.
Dock lorde möjligheterna vara större med en sädan utformning än med de av
kommittén föreslagna skärpningarna. Den här förordade utformningen torde också
på etl minst lika gott sätt tillgodose de moraliska och politiska skälen för
lagsliftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringslivets organisationer och företagen delar den
allmänna uppfattningen alt apartheid är ett avskyvärt syslem. oförenligt med
de grundläggande mänskliga rättigheterna och oförenligt med ell modernt
industrisamhälle. Allmänt uttalas dock en kritisk inställning lill den svenska
politikens utformning främst vad avser lagsliftningen avseende förbud mot
invesleringar i Sydafrika och Namibia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handelskammarförbundet; Förbundet är kritiskt mol den
svenska Syd-afrikadebatlen och den svenska Sydafrikapolitiken som lätt kan ge
intryck av opportunism. För alt skapa tilltro i omvärlden lill värt engagemang
i kampen för bättre villkor för de svarta bör Sverige inte ensidigt fokusera
intresset lill förhållandena i Sydafrika ulan konsekvent fördöma varje form av
förtryck och broll mot mänskliga rättigheter i Afrika och övriga delar av
världen. Del som händer i vissa andra afrikanska länder är väl så avskyvärt som
situationen i Sydafrika. Som exempel kan nämnas ulvecklingen i Uganda. Enligl
vittnesförhör i amerikanska kongressen har mer än 100000 människor dödals av
militären i Uganda sedan 1981. Händelserna i södra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Zimbabwe är ett annat exempel på brott mot mänskliga
rättigheter. Går man utanför Afrika kan man exempelvis peka på Vietnams
ockupation av grannländer. Förbundet vill mot denna bakgrund vidga debatten och
det svenska engagemanget till att omfalta även övriga afrikanska staler som
bryter mol de mänskliga rättigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet förordar att Sverige med kraft fortsätter att
fördöma apartheidpoliliken men alt detla bör ske inom ramen för FN:s
rekommendationer. Sverige bör inle frångå principen all endasl vidta
ekonomiska sanktioner som är beslutade av FN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jernkonlorel anser del förvånande att kommittén förordar
en fortsättning av den verkningslösa svenska politiken ulan någon analys av
olika handelspolitiska handlingslinjer. Kontoret tror inte på den linje som
valts i Sydafrikapolitiken men skulle dock ha sett det som politiskt
respektabelt och rakryggat om kommittén tagit en klar, otvetydig ställning till
om svenska förelag i Sydafrika skall "överleva på sparlåga" eller om
man verkligen menar att verksamhelen där skall avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grossistförbundet; Ekonomiska bojkoller strider mot den
traditionella och för Sverige vikliga principen om frihandel som Sverige pä
goda grunder försvarar i internationella fora. Ett undantag är sådana
bojkotter som beslutas av FN:s säkerhetsråd. Lagen belyser inkonsekvensen i den
svenska Sydafrikapoliliken. Både frågan om investeringsförbud och oljeembargo
har varil föremål för resolutioner i FN:s generalförsamling. Sverige och övriga
nordiska länder har röstat för resolutionerna. Beslut om sanktioner har dock
inle fattats av säkerhetsrådet. Sverige dellar, pä principiella grunder, inle
i oljeembargot. Sydafrikakommitlén säger i betänkan-del att "etl svenskl
deltagande i oljeembargot inte skulle stå i överensstämmelse med den svenska
principståndpunkten belräffande ensidiga sanklionsålgärder på del ekonomiska
området". Trots delta principiella motstånd infördes
invesleringsförbudslagen 1979. Pä samma grunder som vi avrådde från att lagen
infördes unilaleralt avstyrker vi nu de skärpningar som Sydafrikakommittén
föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industriförbundet: All internalionell erfarenhet visar all
ekonomiska sanktioner är mycket ineffektiva som påtryckningsmedel för all ändra
de politiska förhållandena i andra länder. Della gäller särskih unilaterala
sådana. Sanktioner bör därför endast företas om de beslutas i FN:s säkerhetsråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den svenska Sydafrikalagen strider mol folkrätten. Även om
lagen formelll riktar sig mot de svenska moderbolagen innebär den i praktiken
ett ingripande mot sydafrikanska rättssubjekt. Den internationella ulvecklingen
pä delta område gör del angelägel alt Sverige inte bidrar till att sprida elt
okontrollerat användande av exlra-lerritoriell lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Sydafrikapolitik bör omprövas i syfte att finna
mer konstruktiva vägar för att förbättra de svartas villkor i Sydafrika. Lagen
är ett dåligt uttryck för moralisk protest och solidaritet. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1984/85. 1 sninl. Nr
56</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den största nytta som kan uppnås genom svenskl näringsliv
för de svarta i Sydafrika är att de svenska företagen får vara kvar på
marknaden och ges ekonomiska möjligheler att föra en företagspolitik som bidrar
till alt förbättra denna folkgrupps villkor. Övervägande skäl talar för att Sydafrikalagen
upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industriförbundets inställning i denna del delas ocksä av
Bankföreningen. Åven Inlernaliondla Handelskammarens Svenska Nationalkommitté
ansluter sig till Industriförbundels yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SHIO-Familjeföretagen anför alt denna typ av utrikes-
eller snarare inrikespolitik vars syfte må vara gott drabbar enbart -
åiminslone hittills - svenska företag och deras anställda i Sverige och inle
minst i Sydafrika. Det hade varit naturligt att utredningen stannat för all
föreslå ett avskaffande av nuvarande investeringsförbud. 1 all synnerhet som
kommittén framhåller att avgörande för de svartas situation i Sydafrika är den
fortsatta industrialiseringen som kräver ökad utbildning även av de svarta och
därmed ger slöd ål deras krav på ökat inflylande och förändringar i den vita
befolkningens attityder. Ett vidgat investeringsförbud kommeri stället alt
medföra försämrade arbets- och utbildningsmöjligheter för de svarta arbetarna.
Detla har ocksä påpekats av ledare för denna grupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF: Föreningen tar bestämt avstånd från apartheid och har
tillsammans med andra arbetsgivarorganisationer inom ILO medverkat till att
ILO redan år 1964 antog sin första deklaration mol apartheid. Föreningen
erinrar ocksä om den Deklaration mot apartheid som är 1973 enhälligt antogs av
Internafionella Arbetsgivarorganisationen, lOE.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen har inga invändningar mol det övergripande
målet för den svenska Sydafrikapoliliken men anser däremot alt Sydafrikalagen
motverkar det uppställda målet, dvs. all pä fredlig väg medverka till att
apartheid avskaffas. Samtidigt skadas vitala svenska intressen och hindras
svenska förelag att fullgöra både sedvanliga åtaganden mot sina anställda och
planerade sociala insaiser. Föreningen är övertygad om alt det finns bättre
sätt än Sydafrikalagen att visa solidaritet med de svarta. Utredningen kunde
t.ex. ha undersökt möjligheten att via Svenska Kyrkan slussa svenska
biständsmedel till Sydafrika för utbildning och annal slöd ät den svarta
majoriteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen anför vidare att Sydafrikalagen utgör ell brott
mot grundläggande principer i folkrätten. Del utmärkande för lagen är att den
svenska regeringen detaljstyr verksamhelen vid svenskägda företag i andra
länder via svensk lag och straffrättsligt ansvar för styrelseledamöterna i de
svenska moderbolagen. Via svensk lag tvingas säväl svenska moderbolag som
dotterbolag i Sydafrika och i iredje länder att tjäna som instrument för den
svenska utrikespolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen erinrar om de mycket allvarliga konsekvenserna
för del internationella ekonomiska samarbetet om denna form av
exlra-lertiloriell lagsliftning sprider sig lill andra länder och områden.
Förbundel hänvisar i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85: 56</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sammanhangel till de dokument som antogs av
OECD-regeringarna i maj 1984 och som ingår i 1984 års "översyn av 1976 års
Deklaration och Beslut om internationella investeringar och multinationella
förelag". Den främsta nyheten i 1984 års översyn är att OECD antagit en
serie regler som syftar till all förhindra alt ett medlemsland inför lagar och
bestämmelser som har exlra-lerritoriell tillämpning och därigenom dels kan
komma i konflikt med etl annat lands lagar eller allmänna policy, dels
därigenom utsäiier multinationella förelag för "conflicting
requiremenls". Förbundet menar att Sydafrikalagen är ett tydligt exempel
på den typ av exlra-lerritoriell lagstiftning som OECD-reglerna avser att
försöka förebygga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetstagarorganisationerna ullalar silt stöd för den
svenska Sydafrikapolitiken och ställer sig i stort sett positiva lill de
förslag som lagts fram av Sydafrikakommitlén. Samma inställning redovisas av
KF.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIF; Förbundet har under många år ägnat förhållandena i
Sydafrika stor uppmärksamhet och har aktivt deltagit i det arbete som följer av
Sydafrikalagens tillämpning. Utöver detla försöker förbundel på olika sätt
stödja de svartas befrielsekamp, inte minst via internationella fackliga
organisalioner. Yttre påtryckningar genom internationella aktioner av olika
slag kan givetvis ocksä ha betydelse. Förbundet stöder därför del arbeie som
görs från svensk sida i olika internationella sammanhang på att fä till stånd
effektiva sanklionsålgärder. Viktigast är alt FN:s säkerhetsråd fattar enhälligt
beslut om ålgärder mol Sydafrika p.g.a. del hot mot världsfreden som
aparlheidsyslemet innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
möjligheter som finns att stödja en fredlig utveckling mot demokrati och
rättvisa i Sydafrika bör utnyttjas. Del är därför vikligt alt svenska företag
kan fortsätta alt verka i Sydafrika för att ge oss möjligheten alt genom de
svenska förelagen påverka villkoren för de svarta. Vid en avveckling frånhänder
vi oss möjligheten att vara pådrivande i denna utveckling. Elt tillbakadragande
av svenska förelag lämnar uirymme för sydafrikanska apartheidintressen alt ta
över och della påskyndar sannolikl inte en positiv utveckling för de svarta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Metall; Förbundel stöder de krafter som genom samfällda
internationella åtgärder vill isolera Sydafrika för att på så sätt öka det
politiska trycket för förändringar. Förbundel hyser dock stor tveksamhet mol
ensidiga svenska ålgärder och förespråkar ell arbeie som i första hand går ut
på att uppnå en gemensam inlernalionell praktisk/konkret politik mol Sydafrika.
Invesleringsförbud kan då vara en del av en sådan mer sammanhållen polilik. De
större västländerna har etl avgörande ansvar i denna polilik. En stor del av
värt gemensamma arbete måste därför riktas mot regeringar, politiska partier
och folkrörelseorganisationer i västvärlden. Genom elt aktivt opinionsarbete
kan regeringarna förvänlas ändra sina allilyder och öka del politiska och
ekonomiska trycket mol Sydafrika. Därigenom kommer vår egen sanktionsmeiod på
investeringsområdet att bli framgångsrik i en mer praklisk mening.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundel menar all den svenska Sydafrikapoliliken, i
jämförelse med andra länder, hävdal sig väl. Sverige ligger långl framme när
del gäller FN-arbeiet och biståndet och är etl av de få länder som genomfört
etl förbud mol nyinvesteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Metall stöder Sydafrikakommilléns belänkande i många
avseenden. En fortsatt starkt negativ hållning mot rasistregimen är inle bara
viktig ulan också nödvändig. Hållningen ska manifesteras inom ramen för
FN-arbetet, fortsatt och ökad bislåndsgivning till södra Afrika, men också en
restriktiv hållning mot de svenska förelagens verksamhet i Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet anser all den viktigaste politiska handling vi
kan företa oss idag är att verkligen försöka förmå andra länder att skärpa sin
hållning mot den sydafrikanska regimen. Utan en sädan kraftig omsvängning i
både attityder och praklisk politik blir vår egen politik enbart symbolisk. Förbundet
kommer även i fortsättningen att arbeta hårt för att den internationella
fackliga rörelsen ökar sitt agerande mol apartheid och förutsätter att
regering, politiska partier och andra organisationer verkligen tar kraftlag i
denna uppgift. Utredningen öppnar ju entydiga möjligheter till elt internationellt
opinionsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO; Förbundet har bl. a. genom den Fria
fackföreningsinternationalen slött de fackliga organisationerna i Sydafrika i
deras kamp mot de vilas förtryck. Även pä annat sätt har TCO nationellt och
internationellt givit sill slöd ät kampen mot apartheid i Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som ulvecklingen varit inom Sydafrika sedan lagen tillkom
och trots den ringa internationella effekt som del svenska investeringsförbudel
medföri, finner TCO det välgrundat att förbudet mot investeringar i svenska
förelag i Sydafrika bibehälles. Del är vidire nödvändigl all fler länder aktivt
deltar i kampen mol apartheid för att den skall bli framgångsrik. En vikiig
förulsällning för att fä en ökad förståelse för denna kamp är att information
sprids om de konkrela åtgärder som hittills vidtagits inom den svenska
Sydafrikapoliliken. TCO vill därför starkt underslryka värdet av kommitténs
förslag om alt särskilt slöd bör utgå för att sprida kunskap om den svenska
Sydafrikapoliliken både inom Sverige och utomlands. I denna
upplysningsverksamhet bör de politiska partierna, de fackliga organisationerna
och andra folkrörelser della.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO ulgår från all det i Sverige råder enighet om all
Sverige ska ta avstånd från och fördöma den sydafrikanska apartheidpoliliken.
Detla måste dä rimligtvis ocksä innebära att vi är beredda att offra något för
att ge eftertryck ät vad vi känner. LO tillstyrker därtör kommitléns förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO pekar vidare på alt de svenska förelagen har en myckel
liten del av den totala utländska produktionen i Sydafrika; enligl beräkningar
mindre än I %. En lag om förbud mol invesleringar i Sydafrika och Namibia blir
med tanke på delta och del faktum att andra investerarländer ej följer efter,
en symbollag. LO bedömer dock symbolvärdet vara sä slort all lagen bör
behällas, även om andra nationer ej följer efter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KF: Konsumentkooperationen har för egen del tagit
ställning genom restriktioner och i många fall inköpsbojkolter vad gäller
varuutbytet med Sydafrika. Samtidigt har konslalerais all effeklerna av dessa
ålgärder inle hindrat att handeln med Sydafrika lillvuxit. 1 detta läge syns våra
egna insatser främst ha fungeral som moraliskt stöd till dem som arbetar för
människovärdets återupprättande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förbundels
grundläggande värdering är all konsumentintresset bäsl tillgodoses genom fri
utrikeshandel. De åtgärder som KF och dess medlemsföreningar redan vidtagit
mol apartheidpoliliken är därför ur principiell synpunkt extraordinära. Trots
alt föreslagen lagstiftning har konsekvenser som syns svåröverskådliga och i
vissa delar tveksamma är förbundet dock berett att tillstyrka denna. Sverige bör
i enlighet med förslagen göra ansträngningar för alt genom internalionell
samverkan ekonomiskt och politiskt isolera Sydafrika. För nödvändig
internationell opinionsbildning blir då särskill väsentligt att redovisa svensk
Sydafrikapolitik. För folkrörelsernas medverkan härvid föreslås i utredningen
att samhällsbidrag skall kunna utgå vilkel tillstyrks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ST Statskontoret och AB Distrikt: Den svenska politiken
har ett brett slöd i den svenska opinionen, inle minst inom den svenska
fackföreningsrörelsen. De svenska fackförbunden hjälper, bl.a. genom LO/TCO:s
bi-siåndsnämnd och olika solidaritelsinsamlingar, lill att bygga upp en demokratisk
fackföreningsrörelse i länder, där del fackliga arbetet förtrycks. TCO har bl.
a. genom kongressbeslut fördömt förtrycket i Sydafrika.
Siais-tjänstemannaförbundel har antagit etl internationellt handlingsprogram,
som i etl särskilt avsnitt behandlar lägel i södra Afrika.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förbundena
tillstyrker den skärpning av lagen som kommittén föreslår och anför att detla
är ell viktigt sleg framåt i arbelet att isolera Sydafrika och avskaffa
apartheid. Sverige måste dock gä ännu längre och avveckla alla ekonomiska
inlressen i Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SALF
stöder internationella ålgärder i syfte all isolera Sydafrika för att på sä
sätt öka del politiska trycket för förändringar. SALF förespråkar elt arbeie
som går ul pä all uppnå en gemensam inlernalionell praktisk/kon-krel polilik
mol Sydafrika. Investeringsförbud kan vara en del av en sädan mer sammanhållen
polilik. En fortsatt stark negaliv hållning mot rasistregimen är inle bara
viktig utan också nödvändig. Hållningen ska manifesteras inom ramen för
FN-arbetet. fortsall och ökad bislåndsgivning till södra Afrika, men också en
restriktiv hållning mol de svenska företagens verksamhet i Sydafrika. Den
viktigaste politiska handling vi kan företa oss idag är att verkligen försöka
förmå andra länder att skärpa sin hållning mot den sydafrikanska regimen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även ungdoms-, solidaritets- och de kyrkliga
organisationerna ger sitl stöd till den svenska Sydafrikapolitiken. Flertalet
av dessa anser dock alt den borde skärpas ytteriigare bl.a. genom en avveckling
av svensk näringsverksamhet i Sydafrika och ell förbud mol handel med
Sydafrika.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SEN. SMR och SKU; Bakom vårt remissyttrande står elt
femtiotal kristna kyrkor, samfund, missionsorganisalioner och ungdomsrörelser i
Sverige. Genom våra tre samarbetsorgan - SEN, SMR och SKU -uttrycker vi värt
stöd för en aktiv svensk antiaparlheidpolilik. En väsentlig del av en sådan
polilik är humanitär hjälp, bistånds- och utvecklingsprojekt till förmån för
den svarta folkmajoriteten i Sydafrika och Namibia och deras grannstater. Ell
annal inslag i denna solidarilelspolilik är ekonomiska påtryckningar på
aparlheidregimen. De kristna rörelserna i Sverige har sedan flera år aktivt
sökt skapa opinion för en begränsning av Sveriges ekonomiska förbindelser med
Sydafrika och Namibia.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den nu
föreliggande utredningen om svensk Sydafrikapolitik har framlagt nägra förslag
lill begränsning av Sveriges ekonomiska förbindelser med apartheidregimen. Vi
anser dock alt Sverige på flera punkter kan gå längre än vad utredarna
föreslår. Någon effektiv åtgärd för all begränsa överföring av svensk teknologi
till Sydafrika föresläs inte. Genom alt inte på något sätt reglera handeln -
t.ex. genom licenstvång el.dyl. - riskerar man nu att invesieringsförbudeis
ekonomiska effekt urholkas. Sverige bör vidare betydligt mer aktivt än f n.
söka påverka andra stater - genom diplomatiska och andra internationella
kanaler - alt pä olika sätt utöva påtryckningar mol regimen i Pretoria.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ISAK; Del är lSAK:s uppfattning att svensk
Sydafrikapolitik bör utformas utifrån målsättningen att den skall ge etl så
kraftigt stöd som möjligt till molståndskampen och i molsvarande grad försvaga
aparlheidregimen. Vi menar all Sverige har råd alt bära denna solidaritet med
de förtryckta i Sydafrika och att en majoritet av vårt folk är beredd att bära
de kostnader som krävs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
sanktioner mot Sydafrika är viktiga som påtryckningsmedel pä regimen saml för
arbetet med att driva fram internationella sanktioner genom FN och i andra
länder. Sanktioner är elt komplement lill befrielsekampen och är en av de
möjligheter vi har alt stödja oppositionen i Sydafrika i att medverka lill att
den förändring som är ofrånkomlig sker pä fredlig väg och inom sädan tid att
elt blodbad om möjligt undviks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sydafrikaulredningen föreslår i betänkandet en rad
ålgärder för att förbättra den nuvarande Sydafrikalagen. ISAK välkomnar dessa
förslag. Vi menar dock att förslagen bör ingå i en plan för att avveckla de
svenska förelagens verksamhet i Sydafrika och Namibia samt att åtgärder mot
handeln bör införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AGIS; Enligl direktiven har Sydafrikakommitlén haft att
utvärdera den nuvarande lagstiftningen, men inle alt belysa förutsättningar och
effekler av mer omfattande ekonomiska sanktioner mot Sydafrika eller att
föreslå sådana. Det har bidragit till all egentligt underlag för överväganden
om en samlad isoleringspolitik saknas i själva utredningen. En stor del av den
kritik som Afrikagrupperna anser kan riktas mot det delvis bristfälliga
underiagel i uiredningen återfaller således på de regeringar som beslutat om
direktiven.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Afrikagrupperna menar att en total ekonomisk bojkott måste
beslutas om Sverige i lid ska kunna ge ell effektivt stöd till det folkliga
motståndet mol apartheid, att folkmajoritetens organisationer i Sydafrika stär
bakom kraven på bojkott, att Sveriges internationella förpliktelser i GATT och
andra sammanhang inte innebär någol avgörande hinder för en sädan bojkoll. saml
alt bojkotten kommer att innebära en ytterligare ekonomisk politisk belastning
för en redan hårt trängd regim i Sydafrika, samt alt Sveriges uppoffringar är
högsl rimliga mol bakgrund av del våld och det lidande som en sanklionspolilik
kan bespara folken i hela södra Afrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LSU; Landsrådet har bland sina medlemsorganisationer
huvuddelen av de svenska ungdomsorganisationerna, såväl partipolitiska som
partipolitiskt obundna. Det har under en längre tid funnits en bred majoritet
bland medlemsorganisationerna för all Sverige på olika sätt bör försöka isolera
Sydafrika. Sydafrikakommitténs belänkande har inte förändrat den bilden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som represeniani för merparten av de svenska
ungdomsorganisationerna, stär vi fast vid vårt tidigare krav på att Sverige så
långl möjligt bör isolera Sydafrika. Det innebär att vi stödjer de skärpningar
kommittén föreslår men anser att Sverige bör gå längre. Vi anser att regeringen
bör utse en ny kommitté med uppgift att la fram förslag till hur de svenska
investeringarna i Sydafrika ska avvecklas och svensk handel med Sydafrika så
långt möjligt begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska investeringar gynnar Sydafrika och svenska
intressen utnyttjar otillbörligt rasätskillnad för alt förbättra sina resultat.
Det är grunden för ställningstagandet att dispensmöjligheierna bör avskaffas
och svenska förelag åläggas att dra sig tillbaka frän Sydafrika. Oberoende av
hur effektiva svenska insatser mol Sydafrika blir, är förtrycket där till sin
natur så unikt att svenska insatser mot det är motiverade. Genom att
upprätthålla kontakter med Sydafrika bidrar Sverige, om än i liten omfattning,
lill rasät-skillnadssystemets fortlevnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kristna Fredsrörelsen stöder de riktlinjer för agerande
som Sydafrikakommitlén presenterar. Sverige bör medverka till alt förändringar
i Sydafrika sker på fredlig väg innan en våldsam omvälvning med ofantliga
lidanden blir nödvändig. 1 relation till kommitléns beskrivning av situationen
i Sydafrika samt dess ställningslagande alt Sverige ska medverka lill en
fredlig utveckling i Sydafrika lägger kommittén fram förvånansvärt få förslag
till förändring av den nuvarande lagen. För att göra Sydafrikalagen effektiv
och trovärdig bör kommitléns förslag kompletteras med etl förslag som innebär
alt de ekonomiska sanktionerna mol Sydafrika skärps ytterligare och att en
plan för att avveckla de svenska förelagen i Sydafrika och Namibia utarbetas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSKF och SKSF: Vi konstaterar med slor tillfredsställelse
all utredningen drar den enligt vår mening självklara slutsatsen att del inte
finns nägra skäl att avskaffa eller försvaga den lagstiftning som i sä hög grad
varil etl ullryck för elt svenskt avståndstagande gentemot en utpräglad
rasislregim.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allra minsl får de uteblivna internationella effekterna,
dvs. det faktum att sä få eller inga länder tagit efter värt exempel, leda till
en sädan uppgiven-hel. Liksom uiredningen menar vi att detta i ställel måste
leda till ytterligare informations- och opinionsarbete i olika internationella
fora.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSKF och SKSF tillstyrker förslagen till skärpningar i
lagen och menar ocksä alt Sverige myckel aktivt bör verka för elt vidgat
nordiskt samarbete när det gäller en gemensam hållning genlemol Sydafrika.
Gemensamma nordiska akiioner skulle ge ylleriigare slagkraft åt opinionsarbetet
internationellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSU; Kommittén har inte låtit den bakgrund som man själv
tecknar i betänkandet också fä sin logiska följd i det nya lagförslag som man
lägger fram. Kommittén har således inle på etl övertygande sätt löst den kanske
för svensk polilik (och inlernalionell opinion) viktigaste frågan; huruvida
Sverige efterlever sin egen kritik eller endasl "säger en sak och handlar
på ett annat säll", dvs. hur pass irovärdig vår Sydafrikapolitik är.
Enligl vårt förmenande finns det bara en lösning pä della dilemma: all
framlägga en avvecklingsplan för de idag verksamma svenska förelagen. Det är
vad vi menar är den logiska följden av bakgrundsbeskrivningen. Tidsaspekten i
en avveckling är naturligtvis vikiig i delta sammanhang, inte minst med tanke
på de konsekvenser elt dylikt beslul kan komma all fä pä den svenska
arbetsmarknaden. För all minimera dessa negativa erfarenheter anser SSU 15 år
kunna vara en rimlig tidsperiod att ge förelagen och Sverige genom normala
arbelsmarknadspolitiska insaiser möjlighel till en avveckling under ordnade
former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CUF; Förbundel ser med tillfredsställelse på de förslag
som utredningen lagl om en skärpning och utvidgning av Sydafrikalagen.
Samtidigt är vi besvikna över att uiredningen inte lagl några förslag som
syftar till en total avveckling av svensk företagsverksamhet i Sydafrika och
Namibia. Del bästa säll som Sverige kan medverka lill all "en våldsam
omvälvning med ofantliga lidanden för både svarta och vita undviks" är att
genomföra en total isolering av Sydafrika i syfte alt få lill stånd en
internalionell isolering som tvingar aparlheidregimen på fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CUF förespråkar en total planmässig avveckling av svensk
förelagsverksamhet i Sydafrika och Namibia. Ett första sleg bör vara all
omedelbart avskaffa dispensmöjligheierna i nuvarande lagstiftning. Även
handeln med Sydafrika bör avvecklas eftersom även den stöder apartheidregimen
och är intimt förknippad med förelagsinvesteringar. GATT-avlalet innebär enligt
förbundets uppfatining inte ett hinder för Sverige att genomföra en
handelsbojkotl mol Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala CUF-disiriki; De förslag lill skärpning som lagts
fram av Sydafrikakommitlén är bra men dessvärre inle tillräckliga.
Övervinlringsteorin häller inle. Alla förelag i Sydafrika måste följa sydafrikansk
lag och därmed medverka i rasismen. Företagen medverkar i militariseringen.
Del är nödvändigt att man upprättar en plan över hur man skall bryta det ekonomiska
samarbetet med Sydafrika.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FPU; Vi ser med tillfredsställelse alt Sydafrikakommiltén
föreslår en skärpning i praktiken på vissa punkter i svensk Sydafrikapolilik.
Men tyvärr är del relativt små förändringar man föreslår. FPU anser all Sydafrikapoliliken
är obefogat försiktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sydafrikalagens tillkomst 1979 var etl viktigt framsleg.
Tyvärr har den ytterst generösa tillämpningen av dispensmöjligheten i viss mån
urholkat lagen. Därför är det bra all utredningen säger all de moraliska
argumenten för investeringsförbudet bör tillmätas stor vikt. Etl annat
klarläggande som uiredningen gör är all man framhåller att svenska företag
tvingas delta i rasdiskrimineringen genom att de måsle följa sydafrikansk lag.
Förhoppningsvis kan dessa påpekanden lägga grunden till ställningstaganden i
dispensärenden på politisk och moralisk grund snarare än rent juridiskt som
hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tanken om övervintring bygger på föreställningen att
förelagen kan stå neutrala i konflikten mellan rasismens förespråkare och den
röstlösa svarta folkmajoriteten. Uiredningen har själv konstaterat all della
inle är möjligt. Därför borde del bli ell självklart svenskt ställningstagande
att svenska företag inte ska tillåtas spela denna roll i ett föriryckarsysiem.
FPU förordar därför etl totalt tillbakadragande av de svenska invesleringarna,
inte enbart ell nyinvesleringsstopp. Dock las ett steg i rält riktning:
kommittén föreslår alt dispensinstiiutel tidsbegränsas till är 1990, och
avvecklas därefter. Della är en klar framflyitning av positionerna i svensk
Sydafrikapolilik. FPU menar dock att dispensmöjligheten bör avskaffas
omgående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handeln med Sydafrika har ökal kraftigt under den tid som
lagen verkat, med ca 300%. En heltäckande svensk Sydafrikapolitik som syftar
lill att begränsa och hindra ekonomiska relationer mellan länderna bör kompletteras
med ell stopp för all handel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunistisk ungdom: Sydafrikaulredningen gör en riklig
analys av utvecklingen och den nuvarande situationen i Sydafrika. Däremot drar
man inle de nödvändiga slutsatserna av delta. Det finns inget som tyder pä alt
apartheidpolitiken i Sydafrika skulle vara på väg all mjukas upp. Tvärtom lyder
ulvecklingen pä ett ökal förtryck, ökad militarisering och ell försök av
regimen att cementera apartheid. Del är därför märkligt att uiredningen inle
föreslår ätgärder som svarar upp mol det ökade förtrycket. Skärpningen av den
svenska Sydafrikalagen borde vara betydligt större.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Utvecklingen i Sydafrika och södra Afrika efter år
1978</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet s. 35—67</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser har inte riktat någon invändning
mol utredningens beskrivning av ulvecklingen i Sydafrika och södra Afrika och
av de fakliska förhållandena.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industriförbundet anser dock att kommiuén tonat ned eller
inte redovisat sädana omständigheter som talar för alt en uppluckring och ett
upphävande av apartheid skulle kunna ske genom minskad konfrontation och
fredlig samverkan mellan de olika befolkningsgrupperna. Kommittén synes
överskatta möjligheterna att en förbättring av de svartas villkor skulle kunna
ske med våld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industriförbundet invänder ocksä mot beskrivningen att
apartheidmoiståndel blivit mer militant och mer enat och att samtidigt
splittringen bland regimanhängare ökat. Även om del finns betydande militanta
inslag i apartheidmotståndet genom ANC:s verksamhei anser förbundet att kommittén
underlåtit all tillfredsställande redovisa de rörelser och organisationer som
arbetar ulan våldsmetoder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förbundel
anför alt viktiga förändringar särskill sedan millen av sjuttiotalet ägt rum i
del sydafrikanska arbetslivet. Innebörden av dessa är att diskrimineringen av
svarta arbetare och tjänstemän pä ett radikalt sätt minskat. Genom främst
ändrad lagstiftning, förändrade attityder hos arbelsgivare och ökade insikter
hos de svarta anställda har en god grund lagts för att inom överskådlig lid få
bort all rasdiskriminering pä arbetsplatserna. En sådan utveckling har
givetvis stor betydelse för de svartas möjligheter att på lika villkor och
genom egna arbetsinsatser skapa bättre materiella och sociala
levnadsförhållanden. Då diskrimineringen försvinner på arbetsplatsen och också
pä arbetsmarknaden i stort får detla följdverkningar på andra områden i
samhällel. Nya värderingar om likaberättigande liksom elt nytt synsätt pä
medmänniskan gör sig gällande, vilket efter hand bidrar lill nödvändiga
förskjutningar i det politiska och sociala mönstret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF beklagar starkt att Sydafrikakommittén systematiskt
underskattat allvaret och betydelsen av såväl det sydafrikanska näringslivets
motstånd mot apartheid som de förändringar i arbetslivet som åstadkommits
särskilt under de senasle fem åren. Dessa förändringar grundas inte heller
enbarl — vilket kommittén förutsätter - på behovet av utbildad svart
arbetskraft ulan framför alll på moraliska värderingar saml en växande insikt
om att rasdisl riminering och avsaknad av grundläggande mänskliga rättigheter
är oförenlig med ulvecklingen mol etl modernt industrisamhälle och marknadsekonomi.
Enligt föreningens mening erbjuder Sydafrikas fortsatta utveckling till ett
modernt industrisamhälle den starkaste drivkraften till förändrade attityder,
till utjämning och lill avskaffande av rasdiskriminering även utanför
arbetslivets område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Företagens roll i utvecklingen i Sydafrika</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frän näringslivets organisationers och de berörda
företagens sida hävdas uppfattningen alt de utlandsägda företagen i Sydafrika
genom sin närvaro kan positivt bidra till en förändring av samhällssystemet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Indusiriförhiindei; Näringslivet insåg tidigt det omöjliga
och mänskligt orimliga i att bibehålla elt rassegregerat arbetsliv. Därtör har
frän det hållet gjorts, och görs, aktiva och framgångsrika insatser för all
påverka arbeis-marknadslagstiftning. förbälira de svartas anställningsvillkor
saml ordna mer lillfredssläliande utbildning och en anständigare
bostadssituation. Härvid har de utlandsägda företagen, däribland svenska,
allisomoftasi varil föregångare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom den
ekonomiska ulvecklingen. som innebär ökad efterfrågan på utbildad arbetskraft,
kommer integrationssträvandena att främjas. Ulvecklingen inom näringsliv och
arbetsmarknad har visat så klara förbättringar rörande de svartas villkor att
det är detta område av samhällslivet som sannolikast kan utgöra grogrund för en
demokratisk utveckling som omfattar även de svarta. Då diskrimineringen
försvinner på arbetsplatser och också på arbetsmarknaden i stort får detta
följdverkningar på andra områden i samhället. Nya värderingar om
likaberättigande liksom ell nytt synsätt på medmänniskan gör sig gällande
vilkel efter hand bidrar till nödvändiga förskjutningar i det politiska och
sociala mönstret.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SAF;
Enligl föreningens mening erbjuder Sydafrikas fortsatta utveckling lill ett
modernt industrisamhälle den starkaste drivkraften lill förändrade attityder,
lill utjämning och lill avskaffande av rasdiskrimineringen även utanför arbetslivels
område. De snabba och djupgående förändringarna i del sydafrikanska arbetslivet
kan pä sikt inte undgå att påverka attityder, handlingsmönster elc. inom andra
delar av samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handelskammarförbundet;
Så länge Sverige inle kan få med sig andra länder i en verksam bojkott inom
ramen för FN gör de svenska företagen mer nytta än skada i landet. Kontakten
med ytlerväriden är viktigare för alt förbättra förhållandena i Sydafrika än en
isolerad svensk aktion med negligerbar effekl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grossistförbundet: De svenska företagens närvaro innebär
positiva möjligheter för opinionsbildare. Även om de naluriigen måsle verka
inom det regelsystem som finns i landel, kan de genom sitl uppträdande tjäna
som förebilder vad gäller socialt ansvar, arbetsmiljö, utbildning,
fackföreningsverksamhet etc. Förutsättningarna för en förbällrad situation för
den svarta befolkningen förbättras genom ekonomiskt framåtskridande, som ökar
efterfrågan på svart arbetskraft och därmed förutsättningarna för
yrkesutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SIF; Vi bör
utnyttja de möjligheler som finns au stödja en fredlig utveckling mot demokrati
och rättvisa i Sydafrika. Det är därför viktigt all svenska förelag kan
fortsätta alt verka i Sydafrika för att ge oss möjligheten att genom dessa
påverka villkoren för de svarta. Vid en avveckling frånhänder vi oss
möjligheten att vara pådrivande i denna utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan bild av förelagens roll i utvecklingen i
Sydafrika tecknas av ungdoms-, solidaritets- och de kyrkliga organisationerna.
Nedan redovisas några av dessa.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ISAK; Företagens fortsatta medverkan i Sydafrikas
näringsliv bidrar till all förslärka del apartheidsystem man med lagen vill
bekämpa. Mot enstaka mycket marginella positiva effekler av svenskl dellagande
i del sydafrikanska näringslivels kollektiva agerande måste ställas det faktum
att de svenska företagen allt mer integreras i apartheidregimens totala
strategi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LSU; Svenska investeringar gynnar Sydafrika och svenska
intressen utnyttjar otillbörligt rasåiskillnaden för att förbättra sina
resultat. Genom nya lagar och p.g.a. det hårdnade lägel kan svenska förelag
tvingas medverka i Sydafrikas krig mot sina egna förtryckta medborgare.
Argumentet alt svenska investeringar skulle underminera apartheidsystemei
motsägs av alt del officiella Sydafrika på alla sätt uppmuntrar utländska
invesleringar medan de svartas egna representanter i de flesla fall
förespråkar investeringsslopp och sanktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CUF; De svenska förelagens verksamhet i Sydafrika och
Namibia innebär tveklöst ell slöd för aparlheidregimen. Företagen överför
teknologi och tillverkar varor av strategisk betydelse. De betalar
bolagsskatten som lill slor del går lill regimens ökade militärutgifter.
Företagen omfattas av säkerhetslagsliftningen och kan i konfiiklsiluationer tvingas
att använda våld för att försvara apartheidpoliliken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FPU; Svenska företag måste följa alla sydafrikanska lagar,
även rasisliska sådana om t.ex. tvång för svarta att bära pass där det skrivs
in var de arbetar och fär uppehålla sig. Arbetare på svenska företag i
Sydafrika blir årligen arresterade för brott mot dessa passlagar. Svarta är i
lag förbjudna alt la vissa arbeten - detla måste svenska förelag respekiera vid
tillsättningar av platser. Det är dessutom en myt all svenska förelag skulle
ha möjlighet all radikalt bryta mot aparlheidsyslemet och föregå med gott
exempel: man har separerade personalmatsalar med olika matsedlar ("traditionell"
mat för de svarta), saml separerad förelagshälsovård, som om svarta och vita
skulle lida av olika sjukdomar. Naturiiglvis kan svenska förelag inle bryta sä
mol ell hell lands traditioner som man kanske vill ge sken av. De senaste åren
har vidare tillkommit en rad lagar som väver in även internationella företag i
Sydafrikas totala försvarsstrategi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Effekter av lagstiftningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet s. 103-113.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Effekter i Sverige</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KK: Investeringsförbudel har otvivelaktigt verkat hämmande
på utvecklingen av svensk företagsamhet i de båda länderna. De med stöd av
meddelade dispenser gjorda invesleringarna har varit av begränsad omfattning.
Några förelag har i samband med lagens ikraftträdande och därefter avvecklat
sin verksamhet. Med undanlag för de s.k. indirekta förvärven</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har givetvis inga nyetableringar skett på marknaden.
Samtidigt skall sägas all det svårligen kan hävdas alt de företag som stannat
kvar pä marknaden hämmats i nägon belydande grad i sin utveckling till följd av
investerings-förbudet. Det huvudsakliga skälet härför är att den sydafrikanska
ekonomin under senare är präglats av en kraftig recession med minskal expansionsbehov
hos förelagen som en följd. 1 etl längre perspektiv och vid en allmän ekonomisk
uppgång i Sydafrika skulle däremot följderna av redan nuvarande lagstiftning
bli besvärande för förelagen eftersom en konkurrenskraftig verksamhet
svårligen kan bedrivas om den ej får expandera när så är ekonomiskt möjligt och
lämpligt. En skärpt lagstiftning och framför alll etl borttagande av
dispensmöjligheten skulle efter hand omöjliggöra företagens verksamhet i
Sydafrika i nuvarande former. Om investeringar helt skall förbjudas efter 1990
torde effekten bli att företagen avytirar sin verksamhei i Sydafrika. Redan
hotet om ett sådani förbud lorde föranleda överväganden i den riktningen. Del
bör påpekas att en avyttring knappast innebär alt verksamheten nedläggs ulan
drivs vidare av andra. Sydafrikanska inlressen skadas således inle, utan
tvärtom uppkommer möjlighet till förmänliga förelagsförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS; Begränsningen av svenska företags investeringar i
Sydafrika kan medföra vissa negativa konsekvenser för sysselsättningen i
Sverige. Vid den svenska Sydafrikapolilikens utformning förutsattes dock att
sädana problem skulle kunna lösas genom normala arbetsmarknadspolitiska insatser.
Styrelsen anser att de eventuella sysselsättningseffekterna av den nu
föreslagna skärpningen av lagsliftningen torde bli ringa, men vill ändå
underslryka vikten av all man utförligare redovisar de bedömningar som görs
rörande lagstiftningens effekter pä arbetskraftsefterfrågan i Sverige. En sådan
redovisning skulle, enligl styrelsens mening, vara av värde för planeringen av
de arbelsmarknadspolitiska insaiser som evenluelll kan bli påkallade i
framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND; För flertalet av de berörda företagen spelar
visserligen den sydafrikanska marknaden en underordnad roll, men för de
förelag som levererar ulrusining lill gruvindustrin är den dock belydande.
Härtill har den marknaden också en indirekt betydelse för utveckling av
produkter som kan exploateras på andra marknader. Förbudet mot investeringar
hämmar självfallet de svenska förelagen och försvagar deras konkurrenskraft på
den sydafrikanska marknaden. Om förbudet utvidgas till alt även avse leasing av
tillgångar - vilket i och för sig vore i enlighet med lagens anda -försämras
situationen givetvis ytterligare. Behovet i dagsläget av investeringar och
därmed förmågan att hålla ut trots investeringsförbudel. varierar mellan de
berörda förelagen. På lång sikt kan emellertid lagen få lill resultat att de
svenska företagen får avveckla sin verksamhet i Sydafrika, även om möjligheten
till dispens bibehälls. Det kommer vara svåri all i längden driva industriell
verksamhet "pä spariäga". Ell avskaffande av dispenserna kommer av
allt all döma all avsevärt påskynda en avveckling</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av de svenska förelagens verksamhet. En isolerad
avveckling av de svenska dotterbolagens verksamhet i Sydafrika kommer
sannolikl inle nämnvärt skada Sydafrikas intressen, däremot gynnar den de
svenska företagens konkurrenter. Hur sysselsättningen i Sverige påverkas kan
man inte bedöma med säkerhet. Leveranser från Sverige till dotterbolag i
Sydafrika beräknas molsvara 1000 arbetstillfällen. Det är inte säkert all
förelagen avvecklar sina dotterbolag där. På lång sikl bör en slörre eller
mindre del kunna ersättas med ökad försäljning i resten av världen. Vissa av de
svenska leverantörerna av gruvulrustning kan dock få svårt att även på lång
sikt ersätta bortfallet av exporten till Sydafrika, vilket kan leda till vissa
omställningsproblem för den arbetskraft som berörs. Till della kommer de mer
svårbedömbara konsekvenserna för förelagens konkurrenskraft på grund av
Sydafrikas betydelse som referensmarknad för gruvindustrin. En avveckling av
de svenska dotterbolagens verksamhet i Sydafrika fär sammanfattningsvis negativa
effekler för svensk sysselsättning och ekonomi men de blir totalt sett
sannolikl inle särskill allvarliga, även om man inte kan utesluta att de i
enstaka fall blir mer betydelsefulla. Alll talar för att de negativa
återverkningarna på Sverige blir slörre än på Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ÖEF har
yttrat sig över frågan om utredningsförslagels påverkan på Sveriges
försörjningsberedskap och anför att man för sin del inte funnit att nägon
försämring härvidlag ägl rum under de år lagsliftningen varil i kraft. De
ätgärder som nu föreslagits bedöms mot bakgrund av tidigare analyser och
erfarenheterna under perioden 1979-1984 samt de behov som föranleds av 1982
års försvarsbeslut inte medföra nägra allvarliga konsekvenser för
försörjningsberedskapen enligt ÖEF.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Från
näringslivels organisationers och förelagens sida har påpekats de risker för
förlust av arbetslillfällen och försämrade exportmöjligheter som en skärpning
av gällande lagstiftning skulle medföra. Vidare framhålls de konsekvenser som
en avveckling eller fortsatt begränsning av näringsverksamheten har för de
sydafrikanska svarta anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Industriförbundet:
Ell bortlagande av svenska invesleringar i Sydafrika skulle innebära stora
kapitalförluster och tusentals förlorade arbeten i Sverige och Sydafrika -
förluster som inte motiveras av något uppnäeligl mål. Den ekonomiska skada
företagen åsamkas genom investeringsförbudel begränsas inle lill värdet av den
produktion som uteblir på grund av att byggnads- och maskininvesieringar inte
får göras. Den allvariigaste skadan kommer av att investeringsförbudel
undergräver förtroendet hos anställda och kunder för företagens förmåga och
vilja att långsiktigt ge anställningstrygghet och all uthålligt betjäna
marknaden. För dotterbolagens ledning är det en slor och svår uppgift all
övertyga olika intressenter om företagens överlevnadsförmäga. Företagen har
svårigheter att rekrytera och behålla nyckelpersoner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SAF;
Föreningen erinrar om att Sydafrika ulgör den ojämföriigl viktigas-le marknaden
för svensk export och tillverkning i Afrika. Den förra utred-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningens förhoppning att Sydafrikalagen skulle bidra lill
all öppna allerna-liva marknader i Afrika har inte infriats. Om en fortsatt
eller skärpt lagstiftning leder lill att dotterbolagen i Sydafrika måste läggas
ner och exporten upphör kan man räkna med elt bortfall av 3000—4000 arbetstillfällen
i Sverige. För nägra svenska regioner och orler kan effekterna på
sysselsättningen bli mycket besvärande. De indirekta och långsiktiga effeklerna
för svensk ekonomi kan bli ännu allvarligare. Som exempel kan nämnas all de tre
svenska företag som huvudsakligen levererar till gruvindustrin, genom ell
påtvingat avtag skulle överlämna en av sina nu viktigaste marknader lill sina
främsta konkurrenter på världsmarknaden. En del av dessa konkurrenter är
sydafrikanska. Som kommittén noterat är tillgången till den sydafrikanska
gruvindustrin särskill vikiig för produkt-ulvecklingen och därmed för de
svenska förelagens konkurrenskraft. Om svenska företag av renl politiska skäl av
sitt hemlands regering tvingas bort från en viktig marknad finns del också
påtaglig risk för att svenska företags trovärdighei som leverantörer kommer att
ifrågasättas även på andra håll. Del "pris" som Sverige får belala
omfattar ocksä kapitalförluster för svenska företag. Sädana har redan uppkommit
genom att dotterbolagen inte kunnat investera i takt med behovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Exportrådet. Handelskammarförbundet. Grossislförbundet.
Mekanför-bundei m.fl. påpekar all uiredningens förslag skulle få negativa konsekvenser
för svensk export.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland förelagen framför AB SKF att lönsamhelen vid SKFs
sydafrikanska dotterbolag har försämrats. Ett tillverkande bolag har
avvecklats. Leveransvolymerna till denna marknad från sysierbolagen inom koncernen
har minskal. Marknadsandelar har förlorats, i främsta rummet till importörer av
japanska lager. Verksamheten behäftas med osäkerhetsmoment och en teknisk
stagnation som hämmar företagens möjligheter all upprällhålla sina
marknadspositioner. Ytterligare inskränkningar i verksamheten skulle
allvarligt hämma den sociala utvecklingen till skada för enskilda anställda och
för SKFs anseende. Sysselsältningsförluster skulle dessulom uppkomma, förutom
vid anläggningar i Sverige och vid flera koncernfabriker utomlands, framför
alll i Sydafrika där mänga medarbetare skulle försällas i en svår ekonomisk
och social situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alfa Laval AB pekar på svårigheterna att rekrytera
utbildad arbetskraft specielll på högre och mera ansvarsfyllda poster. Ända
sedan lagen trädde i kraft har man haft svårt att övertyga personalen om att
förelaget skall fortleva. Konkurrenterna använder lagstiftningen för alt
övertyga kunden om att Alfa Laval inle är alt räkna med i framliden. Om lagen
skärps lorde en nedläggning av verksamheten bli nödvändig med friställning av
ca 150 medarbetare, varav 50 svarta, som följd. Effeklerna i Sverige av en
sådan nedläggning torde omfatta ca ett 50-lal anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Atlas Copco AB menar all investeringsförbudel innebär en
starkl hämmande faklor, inle bara för den lokala tillverkningen, ulan också
när det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gäller försäljningen i Sydafrika av produkter exporterade
frän främsl de svenska tillverkningsenheterna. En ytterligare skärpning skulle
få till följd minskad sysselsättning inom koncernen och etl minskat leknologiiillskoti
lill Atlas Copcos totala utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De svenska sanktionsbestämmelserna skapar vidare hos
kunderna osäkerhet om Allas Copcos förmåga lill framlida leveranser. En
skärpning av Sydafrikalagen skulle öka dessa hinder för Atlas Copco och i
molsvarande män underiälta för företagets sydafrikanska och amerikanska
konkurrenter. Exporten frän Sverige fill Sydafrika uppgår till ca 100 MSEK,
vilket molsvarar en sysselsättning pä ca 300 personer, arbetare och tjänstemän.
Ett mer eller mindre stort bortfall av exporten lill följd av investeringsförbudet
m. m. skulle slå ojämnt, men skulle främst drabba sysselsättningen i Örebro,
Nacka och Kalmar. Om Allas Copco i Sydafrika på sikl måsle avveckla sin
verksamhet drabbas 700 anställda, representerande alla raser. Med
familjemedlemmar betyder detta ca 3 000 personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Esselte AB ler det sig något orealistiskt att tala
om all de svenska dotterbolagen i Sydafrika bereds möjlighet till övervintring
och överlevnad till den dag annorlunda förhållanden råder. På sikt kommer deras
möjligheter lill anpassning till marknadens krav och till den lekniska
ulvecklingen att leda lill en utarmning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Secoroc AB (Fagersta AB) menar att utredningsförslaget i
realiteten innebär att svenska företag pä sikt ej kan fortsätta sin verksamhet
i Sydafrika. Detla skulle få starkt negativa effekter pä affärsresultatet inom
Secoroc AB. Förutom bortfall av utdelning och royalty från del sydafrikanska
dotterbolaget, bortfaller resullalel på leveranserna från Sverige. Möjligheterna
att bedriva målinriktat produktutvecklingsarbete försämras. Antalet anställda
inom Fagerslaorlen bedöms som en följd av de föreslagna åtgärderna komma all
minska med 50-75 personer. Della är myckel allvarligl pä en ort, som idag är
synnerligen hårt drabbad av sysselsält-ningsminskningar som en följd av
nedskärningar och slrukluromvandling inom specialslålindusirin.
Utredningsförslaget skulle vidare medföra stor osäkerhet för den personal som
verkar inom det sydafrikanska dotterbolaget. Nyckelpersoner kommer med största
sannolikhet all inom kort lid söka sig lill andra arbetsgivare, varvid risken
för elt snabbt sönderfall av verksamheten kommer alt bli akut.
Konkurrenlföreiag skulle sannolikt härvid komma i åtnjutande av den teknologi,
varpå förelagels marknadsställning bygger, vilket skulle bli lill storl men
för bolaget pä marknader även utanför Sydafrika. Den osäkerhet som
Sydafrikalagen skapat och som ytterligare poängteras av den tid efter annan
återkommande debatten om en skärpning av lagsliftningen, inverkar skadligt på
bolagets möjlighet att framstå som en tillförlitlig leverantör eller
samarbetspartner. Denna negativa påverkan gäller även Secoroc AB:s verksamhei i
stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sandvik AB; De invesleringsbegränsningar som rått under en
längre lid förhindrar företagel att i önskad takt förbättra arbetsförhållandena
i våra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fabriker. Affärsmässigt kan konstaleras, att Sandviks
försäljning i Sydafrika utanför bergborrområdel i huvudsak är baserad på
export från Sverige och väsentligt bidrar till såväl lönsamhet som
sysselsättning i Sverige (ca 400 personer berörda). Företagets ställning på
bergborrområdel är myckel speciell. Om konkurrenter genom den föreslagna
lagsliftningen skulle kunna överta våra affärer och eventuellt vårt know-how
inom bergborrning, skulle delta innebära en stor fara för Sandviks och Atlas
Copcos affärer på detla område. I det större arbetsmarknadspolitiska
perspektivet kan 2-3000 arbetstillfällen synas vara en låg siffra. Om man
däremol betänker, all del i det aktuella fallel är enskilda förelag som drabbas
och alt i fallel Sandvik-orten Sandviken kanske skulle fä uppleva ett bortfall
av 3-400 personer, är della en oerhört hög siffra. Normala
arbelsmarknadspolitiska insaiser lorde här inte pä långt när vara tillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redareföreningen; Den ekonomiskt mest betydelsefulla delen
av svensk sjöfartsverksamhet till och frän Sydafrika representeras av den
linjesjöfart som numera drivs genom Rederi AB Transocean, i vilket
Transallanlics och Broströms Sverige-baserade linjelrafik samlats. Om rederiet
till följd av vikande lastunderlag skulle tvingas inställa Sydafrikatrafiken
finns inle längre ekonomiska förutsättningar all fortsätta den också i
bisiändssam-manhang betydelsefulla trafiken på angränsande u-länder. En
nedläggning av Transoceans linje skulle med all sannolikhet leda till
försäljning av de båda där engagerade fartygen med åtföljande föriust av 150 å
175 arbetstillfällen till sjöss och lill lands i Sverige och 20 ä 30 i
Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de fackliga organisationerna framför Metall och SALF
att man delar uiredningens syn när det gäller de svenska företagens överlevnad
tills vidare i Sydafrika. De ska alltså kunna överleva "på sparlåga"
tills silualionen ändras i posiiiv riktning. Om situationen genomgår försämringar
ska en beredskap finnas för ett snabbt borttagande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Metall:
När del gäller företagens möjlighet att överleva på sparlåga lar inte kommittén
konsekvenserna av sitt eget resonemang. Det är riktigt all ell förelag kan
överleva en viss tid om del får möjlighet all återinvestera förslitet
realkapital; men om den tekniska utvecklingen går fori och marknaden ökar
kraftigt så försämras de svenska företagens konkurrensförmåga i snabb takt.
Alt överleva på spariäga kommer vid en sådan utveckling alt bli en ren
illusion. De svenska produktionsbolagen i Sydafrika sysselsätier omkring 3 000
personer. 1 Sverige torde omkring I 000 personer vara anställda i produklion
direkt till de sydafrikanska dotterbolagen. Siffran blir högre om man inräknar
även den export som blir möjlig tack vare att förelagen faktiskt finns i
Sydafrika. Sambandet mellan att vara på plats med produktion och svensk export
är svårt att uppskatta i anlalel jobb. Det räcker med att konstalera all della
samband finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundel anser alt uiredningen lar för lätt på jobben -
framför allt i Sydafrika. Den som förlorar etl jobb i etl svenskt dotterbolag i
Sydafrika har utomordentligt svårt all finna etl annal och likvärdigt arbete.
Det finns </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7
Riksdagen 1984185. I saml. Nr 56</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:
56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inget utbyggt socialförsäkringsskydd. Arbetslösheten blir
därtör tyngre att bära än i någol annal land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundel tror all det är viktigare med jobben i de
svenska dotterbolagen i Sydafrika än i moderbolagen i Sverige. Med en hårdare
politik mot de svenska Sydafrikaförelagen, skulle jobb gä förlorade även i
Sverige. Dessa förluster är lättare alt bära än i Sydafrika. Vissa förelag och
orter kommer dock alt drabbas hårdare genom alt beroendet av dotterbolagen är
större.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om regeringen väljer en hårdare polilik mol Sydafrika som
hotar de svenska jobben måste ocksä regeringen se till att extraordinära
insatser sätts in på de orler där viss indragning kan komma all ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO: Genom möjligheten till övervintring ges de svenska
företagen en chans alt på likvärdig grund arbeta i sydafrikansk ekonomi sedan
apartheidsystemet avvecklats. Dessulom kan svenska förelag redan nu så långt
sydafrikansk lagstiftning tillåter verka för mer jämställda villkor för sina
svarta anställda. En avveckling av svensk företagsamhet i Sydafrika kommer att
leda till att inhemska och utländska konkurrenter övertar den svenskägda
verksamhelen hell eller delvis. Minskad sysselsättning i såväl Sverige som
Sydafrika skulle bli en följd medan nägra positiva resultat i kampen mot apartheid
inte skulle kunna uppvisas. De svenska dotterföretagen har liten betydelse för
den sydafrikanska ekonomin. De sysselsätter drygt 3 000 personer i Sydafrika.
Här hemma beräknas ca 1000 personer ha jobb till följd av inlernleveranserna
mellan moder- och dotterföretag. Inkluderas även den övriga exporten till
Sydafrika uppskattas antalet arbetstillfällen till 2-3000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiska afrikainsiitutet har förordat en noggrannare
utredning om invesieringsförbudeis och andra sankiionsätgärders effekter på
den svenska ekonomin. De enda bedömningar som har framförts, framhåller
institutet, är uträkningar av de berörda företagen samt Industriförbundet om
hur stor andel av omsättningen som kan anses härröra från produktion på eller
för den sydafrikanska marknaden. Dessa tal har sedan använts för alt ange hur
stor del av sysselsättningen som är Sydafrikarelalerad. Siffrorna har varierat
mellan 2000 och 4000 anställda i förelag i Sverige, som skulle ha sina arbeten
på grund av Sydafrikamarknaden. Denna beräkningsmetod är emellertid långt ifrån
den enda möjliga. Inslitutel anser all delta är ett område där ekonomisk
expertis både inom och utom Sverige borde kunna anlitas för att ge underlag för
en realistisk bedömning av alternativen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även ISAK anser att en opartisk utredning i denna fråga
skulle vara värdefull och ge underlag för en bedömning av huruvida normala
arbelsmarknadspolitiska insaiser är tillräckliga eller om särskilda ålgärder
är nödvändiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SEN. SMR och SKU ställer frågan vad Sverige som land är
berett att betala i form av uteblivna vinster, försämrad handelsbalans eller
arbetslöshet och efterlyser en redogörelse för vad olika skärpningar av
Sydafrikalagen eller rent av en avveckling av svensk företagsamhet skulle
kosta. Man</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uttalar att priset för vår solidaritet med den svarta
majoriteten självfallet inte ska betalas av enskilda arbetare eller fackklubbar
genom ökad arbetslöshet - priset bör gemensamt betalas t.ex. genom garanterad
sysselsättning för dem som riskerar att stå utan arbete. Organisationerna
menar alt del har stort symboliskt värde all vi faktiskt är beredda all ta
konsekvenserna av en skärpt hållning gentemot Sydafrika. Man är villig all
medverka i en ulredning av både de etiska och samhällsekonomiska sidorna av
frågeställningen om solidaritetens pris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AGIS: Afrikagrupperna anser det vara möjligt att med
tillgäng till bl.a. de uppgifter förelagen förfogar över göra kvantitativa
uppskattningar av de konsekvenser som räknas upp, även om uppskattningarna
ibland kan bli grova. Det går ocksä att klarare än kommittén gör precisera för
vilka produktgrupper och företag, samt genom vilka mekanismer sysselsättning
och försäljning påverkas. Om delta redovisas i en ulredning med opartiska
experter kan bedömningarna av kostnader bli föremål för en mer kvalificerad
debatt och olika ålgärder för att minimera eventuella mer betydande förluster
diskuteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Effekter i Sydafrika</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frän näringslivets organisationer framhålls alt den
svenska lagstiftningen inte haft nägon effekl pä förhållandena i Sydafrika och
Namibia. Allmänt framhålls att ekonomiska sanktioner är ineffektiva instrument
för att åstadkomma politiska förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industriförbundet och SAF hänvisar i sina yttranden till
de studier som nyligen gjorts vid bl.a. EG-parlamenlet och Inslitutel för
Internationell Ekonomi i Washington och vid Harvarduniversilelel. Slutsatserna
i dessa studier är enstämmiga och pekar på att sanktionsvapnei visat sig ha mycket
dålig effekl när det gäller uppställda mål att påverka andra stater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiska afrikainstitutet menar att alla unilaterala
ålgärder ingår i en lotalitet som påför den sydafrikanska regimen väsentliga
extrakostnader för att bevara systemet. Enbart oljeembargot, som visserligen
inle pä länga vägar har lyckats skära av leveranserna totalt, har fört lill
ungefär 2 miljarder USD ärligen i extrakostnader. Andra typer av ålgärder
verkar i samma riktning, om än inte i samma storleksordning. Under den lågkonjunktur
Sydafrika nu erfar med en negativ tillväxttakt är del självklart att alla
extrakostnader märks och således bidrar till all försvaga regimen. Institutet
anför vidare all därtill måste läggas att unilaterala sanklionsålgärder. i
avsaknande av bindande och allomfattande sanktioner genom FN. aren uppmuntran
till motståndsrörelsen, politiskt och moraliskt såväl som materiellt. En
försvagning av regimen är etl molsvarande stärkande av motståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samma argument framförs av ISAK m.fl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad avser effekterna av lagsliftningen på de svarta
anställda i Sydafrika</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har näringslivets organisationer och de berörda företagen
enhälligt framhållit de förödande konsekvenser som arbetslöshet i Sydafrika
kan medföra för den svarta befolkningen. Man påpekar att utredningens
underlätenhet all beakta dessa anställda är elt uttryck för en häpnadsväckande
likgiltighet för enskilda människors levnadsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF; Den svenska Sydafrikalagen berör uppskattningsvis
närmare 20000 personer - anställda och deras anhöriga. De är alla för sill
levebröd direkl beroende av de svenska dotterföretagen i Sydafrika. 20000
personer molsvarar hela befolkningen i en medelstor svensk kommun - l.ex. Nynäshamn.
Om de svenska dolierförelagen till följd av lagen tvingas lägga ner eller
kraftigt inskränka sin verksamhei i Sydafrika är del således elt mycket storl
antal människor som riskerar all förlora både levebrödet och någorlunda
anständiga levnadsvillkor. En lag som får sådana konsekvenser svarar illa mot
kommitténs tal om att den svenska lagen är etl uttryck för moralisk protest och
solidaritet. De 20000 kommer att drabbas - fast lindrigare - även om de svenska
dotlertorelagen kan fortleva trots skärpt lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagens omedelbara effekt är all undergräva de svenska
dotterföretagens möjligheler att genom invesleringar och en lönsam produktion
bygga ul. modernisera och därmed erbjuda sina anställda en god arbetsmiljö och
goda arbetsvillkor, hyggliga löner. Den minskar ocksä möjligheten att befordra
jämställdheten mellan vila och svarta genom att förbättra villkoren för den
minsl kvalificerade arbetskraften, genom all utbilda svarta och genom andra
ålgärder som förbättrar de svartas sociala förhållanden — lex. med avseende pä
bosläder. Nuvarande Sydafrikalag och dess tillämpning har redan börjat beskära
de svensk.i förelagens möjligheler i nämnda hänseenden. En skärpning av lagen
kommer all ytterligare slå mot marginalerna och därmed mot förutsättningarna
alt driva en god, framåtsyf-tande, icke-diskriminerande personalpolitik.
Möjligheterna förde svenska företagen all framgent uppträda som elt föredöme
minskar. Sydafrikalagen försvårar ocksä för de fackliga organisationerna. Deras
rekrytering är beroende av att de kan utverka bällre arbetsförhållanden för
sina medlemmar. Det gäller särskilt bland grupper som saknar fackliga
traditioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet av näringslivets organisationer och företagen
redovisar synpunkter och åsikter liknande dem som anförts av SAF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Efterföljd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser noterar alt ett av lagens
syften, nämligen att andra länder skulle följa vårt exempel, inte uppnåus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från näringslivels organisalioner och från företagen
framhålls all det inte torde vara sannolikt att uiredningens förslag skulle
vara ägnat att i högre grad än 1979 års lag förmå andra stater alt följa det
svenska exemplet. Ingel i förslagel kan föranleda ändrad uppfatining hos de
slaler som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hyser misstro mot sankfioner som ell effeklivi instrument
eller hos de slaler som hyser juridiska beiänkligheier mol all genomföra
unilaterala sanklionsålgärder ulan stöd av bindande sanktioner i FN:s
säkerhetsråd. SAF finner del anmärkningsvärt att kommittén avstått frän att
bedöma sannolikheten av att den svenska lagsliftningen skulle få någon
efterföljd av vikl för utvecklingen i Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även KK
finner det svårt att tro alt kommilléns förslag om skärpningar i olika
avseenden kan leda till meningsfulla resultat. Risken för all dessa skulle bli
kontraproduktiva är uppenbar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Metall:
Lagen kommer att bli svårtillämpad och inle mindre byråkratisk än idag. Man kan
utgå ifrån alt andra länder kommer att tveka att införa liknande sanktioner på
grund av den krångliga karaktären. Förbundet menar därför alt all politisk
fantasi och uppfinningsrikedom borde användas för att utforma en lagstiftning
som är enkel, lätt att ta efter och naturiiglvis blir en verklig belastning för
den sydafrikanska regimen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SIF: När
lagen infördes fanns förhoppningar om att andra länder skulle följa efter med
en liknande lagsliftning. Hittills har lagen emellertid inte fäll någon konkret
efterföljd i något annat land. Förbundet delar kommilléns uppfattning att
detta inle bör leda till slutsatsen att lagen nu bör avskaffas. Elt avskaffande
skulle uppfattas som en seger av den sydafrikanska regimen och utnyttjas i
dess propaganda. Samtidigt skulle en sådan åtgärd vara en stor besvikelse för
dem som inom och utanför Sydafrika bekämpar apartheidsystemet. Del skulle
sannolikl ocksä minska Sveriges möjligheter att åstadkomma verksamma sanktioner
frän FN:s sida.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det bör
också tilläggas att lagen varil i kraft relalivi kort tid, vilket kan ha viss
betydelse när det gäller andra länders bristande inlresse alt följa värt
exempel. Erfarenheterna av lagens tillämpning visar dock att lagen behöver
förändras, så alt lagens syfte uppnås bättre samtidigt som en omfattande
administrativ handläggning kan undvikas. Härigenom skulle troligen andra länder
ha lättare all ta efter vår lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nordiska
afrikainstitutet framhåller att intresset för lagen som etl exempel pä en
begränsning av de ekonomiska relationerna med Sydafrika är stort. Någon
kopiering av den svenska lagen är däremol inte realistiskt att vänta, eftersom
de ekonomiska relationerna med Sydafrika varierar i karaktär och omfattning
från land lill land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Afrikainsiitutet m.fl. remissinstanser hänvisar till de
diskussioner som pågår i bl.a. Danmark och USA om ålgärder av sanktionskaraktär
varvid den svenska lagen använts i debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SEN. SMR
och SKU anser inte att det avgörande för Sveriges hållning genlemol
rasistregimen i Sydafrika är vilka ätgärder andra stater vidtar eller underiåter
all vidta. Del övergripande målet för svensk Sydafrikapolitik måste istället
vara att från svensk sida efter de resurser som slår till buds i vårt land
aktivt stödja den svarta folkmajoriteten i deras kamp för en människovärdig
tillvaro.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Sanktioner på handelsområdet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet s. 179-181.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIDA; Det skulle enligt styrelsens mening ha varit
värdefullt, om kommittén närmare än som skett hade angivit de Sveriges
internationella åtaganden på handelns område som enligt kommittén ulgör hinder
för restriktioner på vår export till och import från Sydafrika. Väl så
intressant i sammanhanget är Sveriges handel med det ockuperade Namibia, där
kommittén anfört att ålgärder som kan tolkas som avsteg från frihandelsprincipen
bör undvikas. Emellertid bör påpekas, att Sverige i sin utrikeshandel kan
uppvisa flera exempel pä inskränkningar i frihandeln. 1 samband med
diskussioner kring svensk biståndspolitik har sålunda den svenska
prolek-lionismen avseende textil- och beklädnadsvaror samt jordbruksprodukter
kritiserats. Mer näraliggande uttryck för ingrepp i frihandelsprincipen är i
detta sammanhang naturligtvis frågan om förbud mot kapitalexport till
Sydafrika, investeringsförbudet och kommitléns eget förslag om förbud av export
av datautrustning, terränggående fordon och drivmedel för militärt och
polisiärt bmk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiska afrikainsiitutet: Den stora luckan i kommitténs
betänkande är den bristfälliga behandlingen av handelsfrågorna. Mot bakgmnden
av den mycket snabba tillväxten av exporten lill Sydafrika under de senaste
åren, är detla anmärkningsvärt. Varor är bärare av teknologi, i synnerhet maskinutrustning
som för närvarande utgör ca 45% av den totala svenska exporten till Sydafrika.
I nyckelfärdiga anläggningar är teknologikomponenten ännu Slörre. Kommitténs
ovilja att överhuvudtaget gå in på handelsrestriktioner motiveras utifrån
frihandelsprincipen och åtaganden som medlem av GATT. Huruvida GATT-stadgan
verkligen är ett hinder för handelsrestriktioner är kontroversiellt. På den punkten
finns starkl skilda uppfattningar bland folkrältsexperter. Flera argument har
anförts mol den rådande tolkningen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Redan idag
finns många exempel på undanlag;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>GATT-stadgan
medger undanlag, som Sverige kunde åberopa, artikel </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>XXI </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>om handelsrestriktioner i säkerhetssyfte saml
artikel </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>XXV
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som medger dispens
("waiver") från GATT-stadgan i enskilda fall;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prejudikat
finns; (Ghanas handelsrestriktioner gentemot Portugal på 1960-talet);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) Sydafrika bryter självl grovt mol GATT-stadgan i och
med sin subven-<br>
lioneringspolitik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e) Eventuella handelsrestriktioner skulle inle ha en
handelspolitisk moti<br>
vering, utan en rent politisk med hänvisning lill FN;s ställningslagande<br>
lill aparlheidsyslemet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>O Andra medlemsländer skulle knappasl stödja Sydafrika i
fall deUa land skulle anföra besvär.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns därför all anledning alt utreda GATT-frågan
noggrannare frän juridisk såväl som politisk och ekonomisk synvinkel. Om GATT
inle anses som ett hinder för handelsrestriktioner vore det i sin lur en viktig
uppgift att utreda hur ell licensieringssysiem för handeln med Sydafrika kunde
tänkas fungera, t. ex. efter mönster av det system som gäller för import av
jordbruksprodukter till Sverige som en skyddsåtgärd för det svenska lantbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ILO-kotnmittén: Sydafrikakommiltén finner del beklagligt
att kraven pä effektiv isolering av Sydafrika på handelsområdet inte har vunnit
gehör och all något beslul inle kunnal fattas i denna riktning i
säkerhetsrådet. Den anser det självklart alt Sverige även fortsättningsvis bör
kraftigt driva frågan i generalförsamlingen och i de andra fora som kan stå
lill buds. Till dessa torde få räknas ILO som i deklarationen 11:1 av år 1981
förespråkar avbrytande av bl.a. kommersiella förbindelser med den sydafrikanska
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ST-Statskontoret och AB Distrikt: Utan ålgärder på
handelspolitikens område är det stor risk att lagen om investeringsförbud, även
när den skärps som utredningen föreslär, inte får den verkan som är avsedd. De
svenska företagen i Sydafrika kan även i fortsättningen öka produktionen.
Näringslivet har självt påpekat att det är svårt att skilja pä invesleringar
och handel. De svenska förelagen i Sydafrika har en stor omsättning inle bara
pä vad de producerar ulan ocksä pä vad de importerar för alt sälja i Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En stor del av den ökande handeln med Sydafrika under
senare är har varit inlernhandel mellan moderbolag och dotterenheter i
Sydafrika. Genom all manipulera prissättningen kan de verkliga invesleringarna
döljas och risken är därmed stor att de svenska företagen i Sydafrika
expanderar i smyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom den okontrollerade handeln kan ocksä teknologi
överföras, l.ex. vid försäljning av s. k. tum key-projeki. En fortsatt handel
riskerar ocksä all sälta FN:s vapenembargo ur spel. Det är ju som bekant ibland
svårt att skilja på civil och militär ulrusining, t.ex. datorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ISAK menar att handeln borde ha granskals närmare av
uiredningen och åtgärder ha föreslagits ocksä för att kontrollera och
väsentligt begränsa Sveriges handel med Sydafrika. Detla är desto angelägnare
då invesleringar och handel intimt hänger samman. Utan kompletterande ätgärder
pä handelspolitikens område är risken stor alt lagen, trots försök alt skärpa
den och täppa lill vissa luckor, möjliggör fortsatt expansion av produktionen
hos svenska företag i Sydafrika och därför inte får den verkan som avses.
Handeln överför viktig teknologi till Sydafrika och stöder därmed
apartheidregimens strävanden att göra den sydafrikanska ekonomin mindre
beroende av omvärlden. ISAK vill här specielll peka på handel inom
energiområdet. Internationellt pågår ett arbeie för alt stödja och följa upp
OPEC:s oljeembargo som kostar Sydafrika slora summor. ISAK föreslår alt
licenslvång pä all handel med Sydafrika införs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En omfattande handel bedrivs mellan de svenska
moderföretagen och de sydafrikanska dotterföretagen. Del är uppenbart alt denna
handel minskar effekterna av investeringsförbudel. Inlernhandeln bör utredas
och lämpliga åtgärder vidtas för att begränsa densamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AGIS: Såväl den föregående som den nu aktuella
Sydafrikakommittén hänvisar till GATT-överenskommelsen och andra
internationella åtaganden som avgörande hinder mol alt Sverige skulle begränsa
handeln med Sydafrika. Kommittén hänvisar också i den föreliggande utredningen
till den principiella hållning som statsmakterna intagit i fråga om beslul i
FN:s säkerhetsråd som förutsättning för alt bryta GATT:s regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men trots den principiella hållning kommittén refererar
till har Sverige vidtagit, och vidtar, ålgärder av sanktionskaraktär ulan
beslut i säkerhetsrådet och trots GATT-överenskommelsen. Svenska företag har
sedan 1950-talet underkastat sig de begränsningar i handeln som USA och övriga
NATO-stater infört mot vissa länder för varor pä den s. k. COCOM-listan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra avsteg från frihandelsprincipen finns i de
förordningar om "handel med vissaländer" som främst reglerar
importen av teko-produklerfrån s.k. lågprisländer. 1 vissa fall har dessa
förordningar baserats på frivilliga överenskommelser, i andra fall är besluten
mer klart ensidigt svenska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som ett tredje exempel, utöver Sydafrikalagen själv, kan
anföras de markeringar som kommittén redovisar pä sid. 82, enligt vilka
"Sydafrika inte kan komma ifråga som exportör av kol lill Sverige"
resp. "del måsle anses oacceptabelt om svenska kraflföretag skulle köpa
uran från Sydafrikanska republiken eller Namibia ...". 1 den mån de
nämnda uttalandena ska betraktas som "Åtgärder mol Sydafrika" (rubrik
5.1) måsle de rimligen föranleda och följas av ett faktiskt stopp för kolinköp
resp. uranhandel. 1 sä fall är de naturligtvis ocksä ell avsteg från
frihandelsprinciperna, oavselt vilken legal utformning de fält i resp. fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men vad som sagts visar att ett principiellt
ställningslagande för frihandelsprincipen inle utesluter att Sverige kan
införa begränsningar eller stopp i handeln med vissa länder och varor. Sålunda
är frågan om åtgärder mot Sydafrikahandeln inle primärt en fråga om frihandel
eller ej, utan en fråga om vilken kraft regering och riksdag är beredd att
lägga bakom påtryckningarna pä det rasisliska Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KF anser att möjligheterna att lagstifta om importstopp
bör prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CUF och Uppsala CUF-dislrikt anser alt handeln med
Sydafrika bör begränsas. CUF tillägger att GATT-avialet inte innebär ett hinder
för Sverige all genomföra en handelsbojkotl mot Sydafrika. CUF vill också att
"inlernhandel" mellan moder- och dotterbolag i Sydafrika skall
försvåras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSKF och SKSF: Förbunden menar att förbud mol import av
vissa varor från Sydafrika skulle kunna motiveras. Främsl tänker förbunden dä
på importen av jordbruksprodukter, såsom konserverad och färsk frukt m. m. Åven
vin- och sprilprodukler borde omfattas. Delta är krav som de fackliga
representanterna vid Vin- och Sprilcentralen länge har framfört.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att avslå frän import av dessa varor skulle inte bara vara
etl led i en allmän sanklionspolilik utan också markera ell svenskl
avståndslagande från de förhällanden som de sydafrikanska lantarbetarna tvingas
leva under, där även kvinnor och barn utnyttjas på ett säll som bara kan
jämföras med slavarbete. Det borde gå att få förståelse för en sädan polilik
ulan att del skulle uppfattas som ett stort brott mot våra åtaganden i GATT.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FPU; En heltäckande svensk Sydafrikapolitik som syftar
lill all begränsa och hindra ekonomiska relationer mellan länderna bör
kompletteras med ell stopp för all handel. Som elt första steg i
karlläggningssyfte skulle licenslvång kunna införas generellt. Etl sådant tvång
innebär definitivt inle nägol brott mot GATT:s stadgar om licenserna beviljas.
Nästa sleg skulle vara alt inle bevilja licens för vissa varugrupper. En sådan
åtgärds förenlighet med GATT-avtalet bör utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunistisk Ungdom förordar att all import och export
mellan Sverige och Sydafrika förbjuds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Förslaget till lag om förbud mot investeringar i
Sydafrika och Namibia</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1 Förbud mot finansiell leasing samt lån m.m. till
sydafrikanska staten och dess myndigheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet s. 146-153 och 200-202.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JK; Kommittén har ansett det nödvändigl alt komplettera
lagen med ell förbud mot leasing. Jag har dock inte kunnal finna att kommittén
visat all så skulle vara fallel liksom inte heller all ell sådant förbud inte
skulle slå i slrid mol de traktatförpliktelser som åvilar Sverige. Delade
meningar råder mellan experter om ens ett renl investeringsförbud är tillätet
pä grund av sådana förpliklelser. Della framkom inle minsl under den nyssnämnda
remissbehandlingen av sydafrikautredningens betänkande. Jag anser således inte
all ett förbud mot leasing bör införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RÅ; En av nyheterna i föreliggande förslag är att
finansiell leasing skall omfattas av lagen. Eftersom investeringsförbudel nu
relalivi lätt kan kringgås genom ett leasingförfarande och detta dessulom för
aktuella förelag ofta är mer gynnsamt ur ekonomisk synpunkt än investeringar
synes kommilléns förslag i denna del naturligt. Med hänsyn fill intresset av
fömlsebarhet är det tillfredsställande att de faktorer som karaktäriserar
finansiell leasing angetts i laglextförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsäklagarmyndigheten i Västmanlands län anser att det
kommer att föreligga svårigheter all tillämpa lagen. Bl. a. synes möjligheterna
obefintliga att få in handlingar som styrker kommitténs fyra uppställda
rekvisit för finansiell leasing.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göta hovrätt finner förbudet mot finansiell leasing följdriktigt
men konstaterar samtidigt att vissa definilionssvårigheter föreligger</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIDA tillstyrker förslagel om förbud mol finansiell
leasing liksom även förbudei mot lån och krediter lill sydafrikanska staten och
dess myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KK förordar i första hand en annan lösning som går ut på
att lagsliftningen, om den av olika skäl bör behällas, länkas lill
ulvecklingen i Sydafrika. En möjlig ordning vore alt förelagen som en
förutsättning för fortsatta invesleringar och kvarblivande i Sydafrika ålades
att tillvarata möjligheterna all vidta aktiva och konkrela åtgärder för att
främja en utjämning mellan svarta och vita i företagen samt att årligen
redovisa vad som gjorts härvidlag. Om denna väg inte används hävdar KK all del
i och för sig är svårt all principielll erinra mol införandet av etl
leasingförbud kombinerat med ell dispensförfarande. Leasingförbudet bör dock
definieras mera entydigt än enligt kommitténs förslag. Detla inbjuder till
definitionslvisler och kring-gåenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KK fortsätter: Kommittén föreslår alt företagen åläggs att
lill kollegiet redovisa förekomsten av tidigare ingångna avtal om finansiell
leasing. Självfallet kan det ur kontrollsynpunkt ha ett värde alt ha tillgäng
till en "ingående balans" av detta slag. Å andra sidan skall erinras
om att när den nuvarande lagen trädde i kraft föreskrevs ingen sädan skyldighet
ifråga om innehavet av anläggningstillgångar. Då del inte synes aktuellt alt nu
begära in uppgifter om anläggningstillgångar e.d. har en förteckning över
löpande leasingavlal värde enbart för kontrollen pä just detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KK vill inte motsätta sig ell förbud mol finansiella lån
och krediter lill sydafrikanska staten m.fl. Införande av etl sådani förbud ger
emellertid lagstiftningen en delvis annan inriktning än hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har,
frän de synpunkten nämnden har att beakta, ingen erinran mot förslagen.
Ingreppet i rent sydafrikanska förhällanden framstår dock genom förbudei mol
vissa lån m. m. på visst sätt som mera långtgående än de redan nu gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MetaU, LO. TCO och SIF tillstyrker förslagen i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MetaU anför; I praktiken har den finansiella leasingen
samma funktion som investeringar. Om man väl bestämt sig för alt lagen ska vara
kvar sä bör den också innefatta leasing. Den bör i så fall bli föremål för
samma dispensgivning och räll lill dispenser som övriga invesleringar.
Finansiell leasing kan tyvärr inte införas i lagstiftningen utan att förorsaka
ytterligare problem. Redan tidigare har det varit svårt — för att inte säga
omöjligt -att särskilja mellan ny- och ersältningsinvesteringar. Det blir inte
lättare att göra denna åtskillnad på leasingsidan. Dispensansökningarna kommer
också att beröra betydligt högre belopp än tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ISAK menar att ett allmänt förbud mol all form av leasing
är en konsekvent linje för att täppa till detta kryphål i den nuvarande lagen
men finner inga hållbara skäl för att som utredningen föreslår göra en
åtskillnad mellan finansiell och operationell leasing. Båda metoderna strider
mot lagens syfte och målsättning. ISAK finner det ej godtagbart alt ingångna
leasing-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avtal, som kan vara upp lill sju år, får fortsätta att
löpa liden ut. ISAK menar vidare att avsaknaden av utredning om legoproduklionen
är en uppenbar brist och del är lSAK:s förhoppning alt en ulredning skyndsamt
utförs som behandlar legoproduklionen vid svenska dotterföretag och som
föreslår åtgärder mol densamma. ISAK stöder kommitténs förslag all även lån och
kreditgivning till den sydafrikanska staten, dess myndigheter och statsägda
förelag bör förbjudas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SEN. SMR och SKU finner det positivt all
investeringsförbudel utvidgas lill att omfatta även leasing och krediter till
sydafrikanska staten m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2 Mindre investeringar m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet s. 131-132.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JK; Kommittén har föreslagit att undantag skulle gälla
frän investeringsförbudet för vissa investeringar till etl belopp
understigande 100000 kr. per år. Syftet med detla är att underlätta
tillämpningen av lagen. I likhet med kommittén anser jag det angeläget alt
lagtillämpningen underlättas. Det "dispensfria" beloppet borde dock
kunna sättas betydligt högre, vilkel skulle innebära minskad byråkrati och
besparingar för både företag och myndigheter vid handläggningen av dispensärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm; Kommittén föreslår att
lillgångar understigande 100000 kr. skall få anskaffas utan hinder av förbudei
i 2 § första stycket 1 under förutsätining att tillgången i fräga inte gör del
möjligt för företaget alt utvidga sin verksamhet. Denna förutsätining bör komma
till klarare ullryck i lagtexlen (2 § andra stycket) förslagsvis enligt
följande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"------ understigande 100000 kr per år förutsatt att
anskaffningen inte</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gör det möjligt---- ".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göta hovrätt tillstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KK förordar i ställel för en bestämd beloppsgräns om
100000 kr., au man tillåter sådana mindre invesleringar som enligt svensk god
redovisningssed fär omkoslnadsföras vid anskaffningen. Undanlaget för mindre
investeringar måste också gälla leasing.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ISAK. SEN, SMR och SKU anser alt förslaget att tillåta
investeringar till etl sammanlagt värde av högst 100000 kr. per år förefaller
vara en onödigt generös markering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.3 Definition av dotterföretag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet s. 158-163.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RÅ; Kommitléns förslag att justera lagens koncernbegrepp så
att det kommer i överensstämmelse med del i aktiebolagslagen angivna
tillstyrks. Även om de svårigheter som från utrednings- och bevissynpunkt
föreligger när del gäller relationerna mellan moderbolag och dotterbolag
därigenom inte elimineras så är förslaget ägnat att underlätta
rättstillämpningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsäklagarmyndigheten i Västmanlands län: Den föreslagna
ändringen i 3 § är klarläggande och lillsiyrkes. Svårighet alt få fram i punkt
2 angivet avtal kan förutses och därmed möjligheten att styrka det bestämmande
inflytandet och den belydande resullalandelen. Likaledes kan svårigheter
uppslå alt styrka att den svenska juridiska personen har en betydande andel i
resultatet i de fall då andelen las ut genom affärstransaktioner mellan skilda
juridiska personer, varav några finnes utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göta hovrätt; Justeringen av koncernbegreppet framstår som
välmotiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Juridiska fakulietsnämnden vid Stockholms universitet;
Kommiuén föreslår en mindre justering av definitionen å dotterbolag för att
åstadkomma en närmare överensstämmelse med motsvarande definition i
aktiebolagslagen. Fakulietsnämnden har icke någol att tillägga i det
hänseendet utöver en erinran om all aktiebolagslagens koncernbegrepp inte ulan
vidare kan appliceras på dotterbolag som lyder under utländsk bolagsräii.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ISAK anser alt det är olyckligt att företag kan äga mindre
poster i sydafrikanska företag utan att falla under Sydafrikalagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SEN, SMR och SKU anser att man här måste vara uppmärksam,
sä att en ev. ny praxis inte kommer att innebära att ännu färre företag än f.n.
faller under investeringsförbudel och KK:s tillsyn. Det är redan nu otillfredsställande
alt l.ex. ASEA inle alls förekommer i KK:s redovisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.4 Redovisning av utvecklingen av verksamheten i Sydafrika
och Namibia</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet s. 132-135.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm: Allmänt sett är del angeläget
att förelagen inte utan starka skäl betungas av en uppgiflsskyldighel.
Kammarrätten anser därför att nägon förpliktelse inte bör åläggas företagen när
syftet endast är att regeringen skall få viss informaiion om utvecklingen av de
svenska företagen i Sydafrika. Laglexlen bör jämkas sä att däri sägs att
företagen endast om del är möjligt också bör lämna sådana upplysningar som
anges i 5 § första stycket 2 och 8 § första stycket 2 i kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KK är principiellt tveksam alt ålägga
redovisningsskyldighet om sociala förhållanden eftersom den inle är förknippad
med någol förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ISAK anser det av största vikl all även övriga förelag som
har en mindre ägarandel skall avge årsredovisningar. 1 årsredovisningen bör
ingå att redovisa omfattningen av och vad som ingär i inlernhandeln.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.5 Undantag från förbudet mot investeringar m.m. och
handläggningsordning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet s. 115-131 och 137-141.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JK: Om möjligheterna till dispens upphör i enlighet med
kommitténs förslag lorde detla med all sannolikhet leda lill alt företagen
tvingas avveckla verksamhelen i Sydafrika. Föruiom all del medför
friställningar kommer det enligl min mening att aktualisera frågan om
ersällning till företagen för ekonomiska förluster. Vid tillkomsten av
Sydafrikalagen förutsattes ocksä alt ersättning skulle kunna utgå på grund av
investeringsförbudel även om en lagfäst ersättningsrält inle föreslogs (se SOU
1978:53 s. 176 och prop. 1978/79: 196 s. 43; jft. även prop. 1971:77 s. 22 ff).
Dessa konsekvenser av elt upphävande av dispensmöjligheterna har kommittén inte
berört. Enligl min mening skulle elt upphävande av dispensmöjligheierna kunna
komma all förorsaka staten en vittgående ersättningsskyldighet. Det kan inle
uteslutas all för en sådan skyldighel åberopas artikel I i tilläggsprotokoll nr
1 den 20 mars 1952 lill den europeiska konventionen den 4 november 1950
angående skydd för de mänskliga rättighelerna och de grundläggande friheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad avser den föreslagna handläggningsordningen
ifrågasätter JK om inte handläggningen av det enskilda ärendet går snabbare om
inle alla ärenden kommer in samtidigt till KK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göta hovrätt har ingen invändning mot ändrad
handläggningsordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm: Även andra åtgärder än
invesleringar är förbjudna enligt lagen (jfr rubrikerna lill 1-3 och 6-7 §§).
Del torde vara avsett att 7 § skall omfatta ansökningar om undanlag från
samlliga de i I och 2 §§ angivna förbudspunklerna och alltså inte enbart
investeringsförbudet (jfr bet. s. 153 ang förbudet mot finansiell leasing). I
så fall bör 7 § anges gälla "undanlag från investeringsförbudel m.m."
och avse "samtliga de åtgärder enligt I och 2 §§ som sökanden vill företa
under det kommande verksamhetsåret". Vidare bör "mm" i lagens
rubrik sättas direkl efter "investeringar".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt: Det förekommer ytterst sällan och då
i rena undanlagsfall beroende på särskilda omständigheter alt till lagar eller
lagregler redan då de beslutas fogas bestämmelse om deras upphörande. Tingsrätten
anser att dispensmöjlighelen inle bör vara tidsbegränsad på sätt som föreslås.
Den föreslagna bestämmelsen bör alltså utgå. För den händelse bestämmelser om
att dispensmöjlighelen skall upphöra år 1990 anses vara av sådan betydelse alt
de skall redan nu medtagas, bör det enligl tingsrätten ske genom att
dispensbestämmelserna medtages i form av övergångsbestämmelser och alt de
således inle infogas i själva laglexlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KK har inle någon erinran mot handläggningsordningen men
finner det problematiskt att ge de fackliga organisationerna tillgäng lill ett
preliminärt ställningslagande i dispensärenden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KK fortsätter härom: Ur praktisk synpunkt innebär det alt
liden för kollegiets ställningstagande pressas ihop ylleriigare. Av större vikl
är alt mot förslaget kan resas principiella betänkligheter. Syftet med
remissförfarandet är att myndigheterna skall kunna fä in sädana uppgifter som
behövs för elt ärendes avgörande eller fä tillgång lill sakkunskap som de
själva saknar. Med den av kommittén förespråkade ordningen görs remissförfarandet
snarasl till etl fomm för en intressent att diskutera en myndighets tilltänkta
ställningstagande i ell visst ärende, någol som knappasl är rimligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industriförbundet: De dispensansökningar företagen gjort
hittills under den nuvarande lagen har skell under en period av lågkonjunktur i
Sydafrika. Under den väntade högkonjunkturen krävs ökade insatser för att de
svenskägda företagen inte skall förlora nödvändiga marknadsandelar till
konkurrenterna. För att klara den önskvärda "övervintringen" kommer i
flera fall mer omfattande investeringar att erfordras än varom företagen ansökt
under den gångna perioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industriförbundet fortsätter: Kommittén skiljer mellan ny-
och ersältningsinvesteringar och förmodar att undantag från
investeringsförbudel i princip bör ges endast på sådana investeringar som är
nödvändiga för att företagen efter hand skall kunna ersätta försliten,
föråldrad, elc. anläggningstillgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet instämmer i vad Bo Eklöf anfört: 1 en värld av
tekniskt framåtskridande, där inte endast fillverkningsleknik,
dislributionsmetoder och administrativa system förändras i en allt snabbare
takt ulan också själva efterfrågan på produkter och tjänster oupphörligen byter
skepnad, är detta en ohållbar begränsning. Etl företag, vars investeringar
begränsas lill ersättning av förslitna och föråldrade anläggningstillgångar och
som är förhindrat alt salsa pä nya produkter, metoder och syslem, slås
obönhörligen ut. Förlorare är företagets anställda och ägare. Vinnare är de
konkurrerande företagen på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén anser (sid. 135), att i den mån företagen inte
kan peka pä en positiv utveckling syftande till en förbättring av de svarta
anställdas villkor, della förhållande bör beaklas vid prövningen av ansökan om
dispens. Förbundel vill understryka att vad som framför allt motverkar en
förbättring av de svarta anställdas villkor vid de svenskägda förelagen är Sydafrikalagen.
Kommittén försätter här lättvindigt företagen i etl dilemma. Förbättring av de
svartas villkor förutsätter ju att företagen kan utvecklas ekonomiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet vill framföra principiella invändningar mol
förslaget (sid. 140) att vid remiss till fackliga organisalioner dessa skall fä
tillgång till ett preliminärt ställningstagande frän kommerskollegium i varje
enskilt fall. Förslagel har korporaliva drag som är betänkliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom att fixera datum då dispensmöjlighelen skall upphöra
uppnäs samma effekl beträffande bortfall av överlevnadsmöjligheter som ell direkl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>snabbi beslul härom skulle ha medfört. Försäljning av
företag skulle riskeras komma att ske under sådan press att betydande
kapitalförluster blev oundvikliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om lagen skall innehålla en seriös överlevnadsmöjlighet
kan dispensmöjlighelen inle särskiljas frän lagens giltighet i övrigi. Skall
Sydafrikalagen överhuvudtaget finnas bör lagen som helhet tidsbegränsas. För
Sverige och för de Sydafrikaanslällda oavsett hudfärg har lagen enbart
negativa konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Införs en ny lagstiftning bör den bli föremål för samlad
översyn före ulgången av 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF: Dispenser är lagens instrument för att möjliggöra att
företagen överiever utan att expandera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De svenska regeringarnas dispensgivning har varit ytterst
restriktiv. Det är tydligt au lagens långsiktiga överlevnadsmål i flera fall
fått ge vika för kortsiktiga partipolitiska överväganden - främsl alt slippa krilik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under de gångna fem åren har de svenska dotterbolagen bara
fält investera för ca 30 milj. kr, vilket är mindre än de investerade året
före lagens tillkomst. Det föreligger därför ett belydande uppdämt
investeringsbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt föreningens bedömning är det - även inom ramen för
befintlig lagsliftning — nödvändigt att väsentligt liberalisera dispensgivningen
om den önskade övervintringen skall vara möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sydafrikakommitténs förslag till skärpningar av lagen
skulle drastiskt försämra de svenska dotterföretagens möjligheter att överleva.
Del gäller bl.a. förslaget all låta förbudet/dispensgivningen även omfatta den
för företagen utomordentligt viktiga leasingen av maskiner och inventarier. För
att upprätthälla företagens förmåga att överleva torde det bli nödvändigt att
lämna dispenser för alt företagen skall kunna leasa i åtminstone nuvarande omfaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del mest akuta hotet mot förmågan att överleva är
förslaget att låla lagens dispensmöjligheier upphöra 1990 - om inte riksdagen
fattar särskilt beslut om annal. Om och när dispensmöjligheierna upphör, upphör
ocksä möjligheten att fortleva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De svenska dotterföretagen skulle således försättas i den
omöjliga situa-fionen att bara kunna planera och investera om ett
tidsperspektiv som idag är fem år och som de närmasle följande åren förkortas lill
fyra, tre, två, ell, respektive noll år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Företagens kunder och leverantörer - som genomgående är
producerande företag - kommer givetvis att vara föga intresserade av att köpa
de svenska företagens produkter eller leverera insalsvaror om de räknar med all
leveranser i respektive riktning och särskilt serviceåtaganden och försörjning
med reservdelar upphör vid en given snar tidpunkt. Ju närmare 1990, desto
svårare skulle det ocksä bli för de svenska förelagen alt behälla de
kvalificerade medarbetare som krävs för att fortsätta verksamheten. Dessa
faktorer sammantagna medför all ell beslul om alt dispenserna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>upphör 1990 kan få en snöbollseffekt. De svenska
dotterföretagen kan snabbt försältas i en akut kris och tvingas lägga ner
verksamheten och sälja tillgångarna med slora svenska kapitalförluster som
följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna skärpning av lagen kan således få de för Sverige
ogynnsamma konsekvenser som Sydafrikakommittén varnat för och som den velat undvika.
Den kan ocksä innebära att levnadsbetingelserna för de 20000 människor som är
beroende av de svenska dotterföretagen, snabbi och radikalt försämras. Den
påtalade risken skulle väsentligt reduceras om riksdagen i stället beslular alt
lagen i dess helhet skall göras lill föremål för en omprövning före 1990.
Föreningen är för sin del övertygad om alt nackdelarna med Sydafrikalagen vid
den lidpunkten kommer att vara så uppenbara alt del då finns goda
förutsättningar all lagen avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkter framförs av de berörda företagen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grossistförbundet: Den nuvarande dispensordningen behöver inle
skärpas. Redan i dagsläget syns lagen och del dispensförfarande som utbildats
ha lett till minskande omfattning av de svenska dotterbolagens verksamhet i
Sydafrika. Med en ytteriigare skärpning och införande av förbud mol
leasingförfarande föreligger risk för företagens överlevnad redan i elt kortare
perspektiv än Sydafrikakommilléns "övervintringsperspekliv".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO hänvisar i denna del till Metalls yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Metall anser det vara räu att tillsätta en ny utredning om
ell par år för alt på nytt pröva vår svenska sanklionspolilik.
Dispensmöjligheten är en del av lagen och ska dä prövas tillsammans med hela
lagstiftningen. Dispenserna behöver inte bli föremål för särskild
uppmärksamhet. Förbundet tycker det är fel att helt avbryta rätt lill dispens
vid en viss lidpunkt och på så säll låla förelagen klara sig bäsl de kan.
Regering och riksdag ska i stället lala klarspråk om företagens vara eller inte
vara i Sydafrika. Den kommande prövningen bör alltså baseras på de
förutsättningar som finns vid prövningsiillfället. Att redan nu låsa sig för en
politik efter år 1990 är att gå händelserna alltför långt i förväg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om lagen bibehälls och flyttas fram är del en riklig älgärd
all ändra handläggningsordningen i enlighet med utredningens förslag. Del blir
både lättare och svårare. Lättare genom alt handläggningsordningen får en fast
rutin. Svårare genom att leasing införs och dispensernas storlek ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO; De erfarenheler av dispensförfarandet, som kommittén
redovisar är enligt TCO;s uppfattning goda. Dispensinstiiutel bör därför såsom
kommittén föreslär, bibehållas med de förändringar som kommittén föreslär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt TCO:s uppfaltning borde det vara möjligt att låta möjlighelerna
att erhålla dispens frän investeringsförbudel vara beroende av en redovisning
frän förelagens sida om de åtgärder som de inom ramen för sydafrikansk lagsliftning
vidtagit för att förbättra de svartas arbetsvillkor, fackliga strävanden och
sociala villkor i övrigi. Härvidlag skulle de lokala fackliga organisationerna
i Sverige kunna spela en vikiig och posiiiv roll när det gäller att utforma de konkrela
kraven på förelagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
finner dock inte att kommittén anfört något giltigt skäl för att fastställa en
lidsgräns. Redan med nu gällande lagstiftning har regeringen möjlighel att
vägra dispens från investeringsförbudel. TCO finner det dessulom självklart att
en ny utredning för översyn av den svenska Sydafrikapolitiken lämpligen bör
tillsättas inom en femårsperiod. 1 utredningsuppdraget bör givetvis även ingå
en översyn av dispensförfarandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
uttalade målsättning är emellertid, som redan sagts att verksamhei bör få
bedrivas pä sparlåga. En tidsbegränsning motverkar, enligt TCO:s uppfaltning,
syftet med utredningens egna förslag. TCO avstyrker därför utredningens förslag
på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
tillstyrker en förenklad handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIF
avstyrker förslagel att fastställa en bestämd tidsgräns för slopande av
dispensmöjligheten eftersom delta direkt motverkar kommitténs grundinställning
och företagens möjligheter till övervintring. Förbundel förordar alt dispensgivningen
kopplas lill konkreta åtaganden frän företagens sida att förbättra villkoren
för de svarta. De fackliga organisationerna i Sverige måsle ges en vidgad roll
vid detaljutformningen av ålgärdskraven och som remissinstans innan
överenskommelse Iräffas och dispens ges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nordiska
afrikainsiitutet tycker att det är svårt att se en saklig motivering tili all
utställa datumet för dispensförfarandets upphörande till 1990. Om möjligheten
till dispens från lagen betraktas som en risk för att lagen urholkas och om den
ger ett intryck av ambivalens i den svenska politiken skulle större konsekvens
uppnås om dispensmöjligheten omedelbart inskränktes eller slopades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ISAK;
Inför en eventuell fortsatt dispensgivning bör lagens anda som förbudslag
kraftigare markeras genom stor restriktivitet med dispenser. Utredningens
förslag är au dispensklausulen i lagen skall upphöra fr. o. m. utgången av år
1990, om inte specielll beslut fattas av riksdagen innan dess. Alt på detta
sätt vänta ytterligare 5—6 år med att pröva om läget i Sydafrika är allvariigt
nog för elt tillbakadragande är enligt vår mening en grov undervärdering av
allvaret i den nuvarande situationen. Att vänta till 1990 kan ocksä ses som ett
officiellt erkännande av att de svenska företagen skulle kunna fortsätta verka
i Sydafrika utan att utgöra etl stöd för apartheidregimen. ISAK tolkar
kommitténs betoning av den beredskap som krävs som ell förslag om att en avvecklingsplan
redan nu upprättas, något som torde vara nödvändigt för att möjliggöra snabba
ingripanden.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>SEN, SMR och SKU finner
del positivt alt man angett en tidsgräns för hur länge dispensmöjlighelen i
princip skall finnas kvar. Dock föresläs att redan nu fattas ett principbeslut
om gradvis avveckling av svensk företagsamhet i området. Avvecklingen bör
givelvis ske inom en noga angiven tidsplan och pä elt sådant sätt, all svenska inlressen
skadas så lile som möjligt. Renl konkret bör företagen ifråga åläggas att
upprätta en avvecklingsplan, som ska syfta till fullbordad avveckling, såvida inle
dramatiska förändringar inträder dessförinnan till förmån för den svarta folkmajorile-</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr
56</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>len
i området. Mot denna avvecklingsplan ska sedan regeringen och riksdag väga de
årliga investeringsplaner som företagen enligt uiredningens lagförslag skall
upprätta och bedöma huruvida dispens frän investeringsförbudel kan anses
motiverad utifrån avvecklingsperspektivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LSU
menar att de nuvarande dispensreglerna på elt olyckligt sätt fokuserat
intresset på de tillfällen då relativt generösa dispenser givits. Genom att
lagen i praktiken tillätit ganska stora investeringar och leasing varit
oreglerat har opinionsbildningen försvårats. Det skulle sannolikt vara lättare
all driva opinion kring en lag som konsekvent stoppade investeringar i
Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.6
Särskilda åtaganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
s. 135-136.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Metall:
Utredningen pekar på, som etl alternativ lill nuvarande lagstiftning,
frivilliga överenskommelser mellan företagen och regeringen. Utgångspunkten
för sådana frivilliga överenskommelser är naturiiglvis fortfarande en
restriktiv Sydafrikapolilik och med den nuvarande lagstiftningen som bas. Det
innebär att företagen inle får expandera, men att man tar slörre hänsyn till
den omvärld som förelagen faktiskt lever i. Man erkänner då också att del är en
utomordentligt stor skillnad mellan expansion och en faktisk möjlighet lill
överlevnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
föreslår att regeringen noga undersöker fömtsättningarna för en sådan förenklad
lagstiftning som kan ha följande utseende:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Lagen
kvar, men regeringen ges möjlighet att träffa överenskommelse<br>
med Sydafrikaförelagen om att de inte ska expandera i Sydafrika. Rege<br>
ringen och företagen fastställer någon slags relativ gräns för den investe<br>
ringstakt som behövs för överlevnad. Detta borde kunna uttryckas i pro<br>
cent av förädlingsvärden. Måttet är inle exakt, men är så tilltagel alt man<br>
klart kan påvisa en restriktiv hållning mol företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förelagens investeringar och
leasing kontrolleras i efterhand genom uppgiflsskyldighel från företagen till
regeringen. Om det visar sig att förelagen gått för långt i sin expansion
korrigeras delta efter hand. Om ingen korrigering sker av kursen, kan
regeringen bestämma alt företagen ska omfattas av den strängare lagstiftningen,
dvs. dispensansökningar för både investering och leasing ska ske pä förhand som
i nuvarande lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Företagen förbinder sig i den
frivilliga överenskommelsen med regeringen all salsa på etl socialt program
inom förelagen. Detla program ska kunna uttryckas i pengar och det ska ocksä ha
elt antal givna områden där satsningar faktiskt kan ske till de svartas förmån.
Till exempel:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>löner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utbildning och befordran</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sociala förmåner typ
sjukförsäkring, pensioner, yrkesskadehjälp m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>d) bostäder</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e) fackels möjligheler att arbeta inom företaget O
arbetsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIF tillstyrker kommitléns förslag mol bakgrund av alt de
restriktiva delarna i lagen finns kvar, vilket torde kunna fungera som en
lämplig press på företagen vid överläggningarna med regeringen. En vikiig del i
en sådan överenskommelse bör vara, all företagen förbinder sig all aktivt verka
för att förbättra de svartas anställnings- och sociala villkor. Företagen bör
således åläggas att redovisa en detaljerad plan för konkrela åtgärder på
området. Del bör gälla t.ex. fackliga rättigheter, löner, övriga anställningsvillkor,
rekrytering, utbildning och personalutveckling, övriga sociala förmåner etc.
Även här kan givetvis de fackliga organisationerna i Sverige spela en viktig
roll vid detaljutformningen av åtgärdskraven. 1 redovisningen efter årets
utgång bör företagen kunna visa på konkreta framsteg för att slippa tvånget att
söka dispens för kommande års investeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SALF vill att frågan prövas om möjligheterna att stödja en
förändring i Sydafrika genom att företag som arbetar för en förbättring av
situationen kan medges ökad dispens. Förelagen skall dä förbinda sig i
frivilliga överenskommelser med regeringen alt satsa på elt socialt program
inom företagen. Detta program ska uttryckas i pengar och det ska också ha ett
antal givna områden där satsningar kan ske till de svartas förmån, l.ex.
sociala förbättringar, löner och arbetsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ISAK avvisar kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.7 Överlåtelser och upplåtelser av patent och
tillverkningsrätter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet s. 165-177.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JK; Kommitténs förslag i denna del fyller inle någon
funktion utan innebär endast besvärande byråkrati.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KK anser alla skäl lala för att Sverige även på tjänstehandelsområdet
bör värna om frihandelsprincipen och därför ej överväga införande av restriktioner
i denna handel med Sydafrika. På tjänstehandelsområdet pågår för övrigt arbete
både i GATT och OECD som syftar till liberaliseringar iniernationelll.
Självfallet kan ändå införas en uppgiftsskyldighet av del föreslagna slaget.
Värdet av en sädan lorde dock vara tämligen begränsat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>PRV: Verket vill underslryka att lagsliftningsätgärder i
syfte alt förhindra svenska juridiska personer au söka patent i Sydafrika
skulle vara oförenliga med tankarna bakom 1883 års Pariskonvention. Verket
delar kommitténs uppfaltning alt etl generellt förbud mot tekniköverföring genom
överlåtelse eller upplåtelse av palenl eller tillverkningsrättigheler bör
undvikas. Ett registrerings- och övervakningssystem är att föredraga. Till-lämpningen
av det föreslagna systemet kan emellertid bli myckel vansklig. Kommitténs mofivering
till den föreslagna regleringen visar hur oklar gränsen är mellan sådan
överföring av leknik som omfaltas av den föreslagna uppgiftsskyldigheten och
transaktioner som faller utanför. Vanligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är t.ex. att försäljning av maskiner kombineras med
utfästelse all siälla expertis lill fört"ogande för maskinernas
installation och för att säkra deras ekonomiska drift. Moliven ger ingen lednipg
för bedömningen i vilken mån sädana avtal skall betraktas som avtal, varigenom know-how
licensieras, och följaktligen vara underkastade uppgiflsskyldighel. De skäl som
kommittén anför mot etl förbud talar sålunda ocksä — om än med nägol mindre
styrka - mot en slraffsanktionerad uppgiftsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan kan också ställas om inte en politisk åtgärd mol
Sydafrika som begränsar sig till en uppgiftsskyldighet blir nästintill
meningslös, särskilt som kommittén inte ser någon rimlig möjlighel att ens
framdeles införa ett förbud. Eftersom uppgiftsskyldigheten endasl tar sikte på
en ganska begränsad del av teknikutbylet mellan Sverige och Sydafrika kan den
information som inhämlas genom regleringen knappasl tjäna ett ändamål som står
i rimlig proportion till den administration som regleringen trots alll förutsätler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO. SIF och Metall tillstyrker kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ISAK: Utredningen beskriver de olika sätt pä vilka
tekniköverföring sker. Här går man mycket hastigt förbi frågan om handelns
betydelse för tekniköverföring. Detla är en allvarlig brist. ISAK finner
kommitténs förslag otillräckliga och menar att det redan idag torde vara
möjligt att förbjuda licensöverenskommelser som avser överlåtelse eller
upplåtelse av patent eller tillverkningsrättigheler inom ett begränsat område t.ex.
energisektorn och samtidigt övervaka omfattningen av övrig handel. En
utvärdering av övervakningen bör sedan göras med syfte att föreslå ytterligare
åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SEN. SMR och SKU; Positivt är alt man ålagt företag att
rapportera om överföring av patent och licenser. Svenska förelag bidrar idag -
både genom export från Sverige och genom sina dotterbolag i Sydafrika till att
stärka apartheidregimens oberoende inom energi- och mililärsektorerna. Del är
därför angelägel all statsmakterna på något sätt i lag reglerade vilka typer av
tekniskt kunnande (i form av utbildning, materiel och tillverkningsprojekt)
som fär överföras från Sverige till Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSKF och SKSF tillstyrker kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSU anser att man pä etl klarare sätt i laglexlen bör
framhålla risken för tekniköverföring inom områdena data och energi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FPU tillstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.8 Indirekta företagsförvärv</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet s. 153-158.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JK; Kommittén har beträffande s. k. indirekta förvärv föreslagil
att svensk juridisk person, som vid förvärv av etl utländskt företag vari ingår
sydafrikansk tillgäng, skall anmäla delta till kommerskollegium. Kommittén har
inte angivit något skäl för alt en sådan ordning införs. Underläten-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hel att lämna uppgift föreslås inle heller straffsanktionerad.
Jag anser inle att det finns anledning att den föreslagna beslämmelsen införs i
lagsliftningen om investeringsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KK har ingen erinran mot kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ISAK menar att etl förbud mot indirekta företagsförvärv av
sydafrikanska dotterbolag bör ingå i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.9 Tillsyn, infordrande av uppgifter m.m. samt
överklagande av tillsynsmyndighetens beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandets. 141-142 och2IO-213.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JK; I specialmotiveringen lill 9 § andra stycket har
kommittén föreslagit alt kommerskollegiet fär ålägga varje svensk juridisk
person att tillhandahälla sädana uppgifter och handlingar som kollegiet anser
sig behöva för tillsynen över efterievnaden av lagen om investeringsförbud.
Åläggandel fär enligt förslaget förenas med vite. Enligt min mening är det att
gå väl långt i strävandena att utforska om lagen efterlevs om även andra
förelag än de som direkt berörs av lagen skall kunna tvingas all lämna
upplysningar. Kommittén har inte ens angivit i vilka hänseenden uppgifter
skulle lämnas. Förslagel, som innebär ytterligare byråkrati, är enligt min
mening alltför oprecist för att kunna läggas till gmnd för lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm; Det framgår varken av lagtexten
eller motiven vilka uppgifter förelagen skall vara skyldiga att lämna ut som
underlag för den tillsyn som skall ankomma pä kommerskollegium eller mot vilka
företag ett åläggande kan riktas. I del fortsatta lagstiftningsarbetet måste
klargöras vad som är avsett och lagtexten förtydligas i enlighet därmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I motiven till 14 § sägs aU beslut som kommerskollegium
meddelar enligl lagen får överklagas. De beslut som torde komma i fräga är
ålägganden enligl 9 § andra stycket - med eller ulan vite. Det kan lill en
början sättas i fråga om älägganden, som inle är förenade med vite, överhuvud
bör vara överklagbara. Härtill kommer emellertid att kommittén utan aU redovisa
nägra närmare överväganden föreslår att kammarrätten skall vara
besvärs-instans. Med hänsyn lill lagens innehåll och utformning finner
kammarrätten att regeringen och inle en domstol utgör den naturliga
besvärsinstansen när del gäller de beslut som kommerskollegium fattar i
egenskap av regeringens tillsynsmyndighet över lagens efterievnad.
Bestämmelsen härom bör föras in omedelbart efter 9 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KK: Kollegiet har ingen principiell invändning mot au en
tillsynsfunktion införs. Det bör dock sägas alt förhållandena hiuills inte
varit sädana aU eu nämnvärt behov av en offentlig tillsyn förelegat. AU förutse
hur omfauande en tillsynsuppgift kommer att bli är inte möjligt. Den nya lagen
innefattar bestämmelser som träffar en betydligt större och mera obestämd krets
än den nuvarande, främst då bestämmelsen om uppgiftsskyldighet belräffande
tekniköverföring. Erfarenheten lalar för aU inle minsl i den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>allmänna debatten kommer att framföras ett belydande antal
uppgifter om olika förhållanden som kan påkalla aktivitet frän en
tillsynsmyndighets sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kollegiet finner del vidare uppenbart att elt genomförande
av samtliga eller huvuddelen av kommitténs förslag kommer att medföra en
kraftigt ökad arbetsbelastning pä della område för kollegiet vilken ej kommer
att kunna bemästras inom ramen för existerande resurser. En förstärkning blir
helt nödvändig. Om lagstiftningen däremol uiformas såsom kollegiet förordat,
dvs. att nuvarande lagstiftning i huvudsak bibehålls varvid dispensmöjligheten
dock anknyts till ätgärder för att utjämna förhållandena mellan svarta och vila
i företagen, bedömer kollegiet att arbetsuppgifiema bör kunna klaras utan
betydande resursförstärkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ISAK stöder kommitténs förslag om att kommerskollegium
skall bli tillsynsmyndighet med uppgift och befogenhet alt kontrollera lagens
efterlevnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SEN, SMR och SKU är positiva till all kommerskollegium får
uttryckliga befogenheter att vara tillsynsmyndighet och övervaka förbudels
efterlevnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.10 Ansvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet s. 177, 207, 210 och 212.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RÅ; Straffbestämmelserna i förslagets 10 och </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ har i huvudsak sin motsvarighet i
1979 års lag. Någon erinran mot dessa föreligger inte från min sida. Jag vill
dock under hänvisning till vad länsåklagaren i Västmanlands län anfört
ifrågasätta om formuleringen av förslagets 11 § 2 p täcker vad man enligl moliven
vill uppnå med denna kriminalisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsäklagarmyndigheten i Västmanlands län;
Ansvarsbestämmelsen i 10 § förutsätter uppsåt eller grov oaktsamhet, varjämte
brott icke föreligger i ringa fall. Det vore tacknämligt om i motiven gavs
någon antydan om vilka kriterier som gör oaklsamhel grov och när ringa fall kan
anses föreligga. Visserligen krävs för åtal medgivande på sätt anges i 15 §,
därvid får förutsättas att åtalsmedgivande icke förekommer i de ringa fallen
eller när eventuell oaktsamhet icke är grov. Ur fömndersökningssynpunkl vore
det emellerlid värdefullt att få ledning av motiven. Av betänkandet kan utläsas
att ringa fall skulle föreligga om överträdandet icke medför att det
sydafrikanska förelaget utvidgar sin verksamhei. Svårighet att molbevisa elt
påstående om att verksamheten icke utvidgats genom den ifrågasatta
investeringen kan befaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 11 § 2 straffbelägges lämnadet av orikliga uppgifter.
Enligt specialmotiveringen skall förtigande av uppgifter innefattas i della rekvisit.
Jag kan emellertid väl föreställa mig att de uppgifter, som lämnas, i sig är
riktiga och fullständiga men genom sättet varpå de lämnas leder till oriktiga
slutsatser. Jag ifrågasätter om icke rekvisitet bör vara "vilseledande
upp-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gifter", vilket torde innefatta såväl oriktiga som
ofullständiga och ej lämnade uppgifter men även i sig rikliga uppgifter, som
lämnas på sådant sätt att felaktiga slutsatser dragés.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm: Enligl 11 § 1 i förslaget är vissl
uppgifislämnande straffsanktionerat (4 §, 5 § I och 8 § 1), medan del i fråga
om en del andra uppgifter visserligen föreligger uppgiflsskyldighel men denna
saknar påföljd för det fall att skyldigheten inle iakttas (5 § 2 och 8 § 2).
Endast belräffande 8 § första stycket 2 motiveras avvikelsen. I den delen anges
(bet. s. 210) alt uppgiftsskyldighcten enligl andra punkten - lill skillnad
frän första punkten — inte skall tjäna som underlag för elt evenluelll framtida
förbud och därför inte föresläs bli slraffsanktionerad. Kammarrätten kan inte
finna att bärande motiv har förebringats för en sädan skillnad, som måste
framstå som svårförståelig för förelagen. Om uppgifterna verkligen anses sä
väsentliga att de behöver omfattas av en uppgiftsskyldighet bör ocksä
underlåtenhet att fullgöra skyldigheten vara förenad med sanktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet: I
sill tidigare yttrande kritiserade fakultetsnämnden det då framlagda förslagel
för att del ville använda en inom straffrätten etablerad term
"medverkan" i en ny och speciell betydelse innefattande även vissa
fall av passivitet. Kritiken vann gehör hos departementschefen såtillvida alt
uttrycket "medverka" byttes mol "bidra". Det senare
uttrycket synes dock rent språkligt, liksom del förra, förutsätta viss
aktivitet. Sakligt sett kvarstår också betänkligheterna mol alt genom tämligen
vaga molivultalanden söka kriminalisera passivitet som i andra sammanhang
allmänt seU menats inle kunna eller böra medföra straffansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ISAK anser det av stor vikl att brott som upptäcks kraftigt
beivras och att lagen formuleras så att även anstiftan av eller medhjälp till
brott bestraffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SEN. SMR och SKU finner det svårbegripligt alt man i lagen
inle ens vill straffbelägga uppsåtliga handlingar i Sverige, som syftar till
brott mol lagen. Det är nu fritt fram för olika företagskonsulter att ge ut
handböcker i hur man kringgår investeringsförbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.11 Förverkande och åtal</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet s. 213.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm anser att del inle nu bör öppnas
en möjlighet i 15 § till en delegation av åtalsprövningen. Kammarrätten jämför t.ex.
regeringens exklusiva åtalsprövningsräU enligt 2 § lagen (1977:1016) med vissa
bestämmelser pä tryckfrihetsförordningens område.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Sydafrikakommitténs övriga förslag och ställningstaganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.1 Upplysning internationellt om den svenska
Sydafrikapolitiken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet s. 111-112.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser ställer sig positiva lill
förslaget och betonar vikten av att informationsverksamheten om
Sydafrikapolitiken intensifieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF, å andra sidan, anser att del är principiellt iveksaml
alt låta staten via statsbidrag engagera politiska partier och organisationer
som instmment för alt genom övertalning och "information" påverka
andra länders lagstiftning i viss riktning. Än mer oacceptabelt är, enligt SAF,
om kommittén tänkt sig all de föreslagna statsbidragen för information i
utlandet skall förbehållas dem som är beredda att propagera för den svenska
lagens efterföljd - men däremot inte utgå till partier och organisationer, som
är motståndare till lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.2 Ny prövning av den svenska Sydafrikapolitiken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet s. 113.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetstagarorganisationerna tillstyrker utredningens
förslag att i god tid före är 1990 tillsätta en ulredning med uppgift alt
utvärdera lagen. De förutsätter att hela lagen dä blir föremål för utvärdering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF föreslår i första hand att Sydafrikalagen redan nu
avskaffas, i andra hand alt riksdagen beslutar alt efter ulredning ompröva
lagen i dess helhel före år 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1SAK:S uppfattning är att en sådan utredning bör
tillsättas redan under 1985 för au följa den snabba ulvecklingen i södra Afrika
och den svenska Sydafrikapolitiken. Vid tillsättandet av en ny utredning bör
åtminstone en expert/ledamot utgöras av en representant för de många
folkrörelserna och organisationer som företräder en konsekvent sanklionspolilik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LSU anser all regeringen bör utse en ny kommitté med
uppgift att ta fram förslag lill hur de svenska investeringarna i Sydafrika ska
avvecklas och svensk handel med Sydafrika så långt möjligt begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSKF och SKSF; Att låla tidsbegränsningen av
dispensmöjligheten föregås av en ny ulredning kan synas onödigt men samfidigt
är det viktigt alt vi regelbundet och med inte alltför långa mellanrum summerar
vad som hänt i Sydafrikafrågan och drar nya slutsatser. Det är en vikfig
markering i den internationella debatten och en lika viktig stimulans för den
inhemska opinionen alt vi vaksamt följer ulvecklingen och visar oss beredda
till nya steg i vår sanktionspolitik</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.3 Namibia</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandets. 181-185.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Juridiska fakulietsnämnden vid Stockholms universiiel
finner - eftersom kommittén inte föreslär något importförbud - icke anledning
alt vidare ingå på frågan men anmärker att den inte finner kommitténs påslående,
alt Sverige inle längre skulle ha några ur GATT-avtalet härflytande
förpliktelser belräffande handeln med Namibia, övertygande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiska afrikainsiitutet: Institutet anser det lämpligt
med en särskild ulredning om svenska företags exploatering av Namibias
naturtillgångar. FN:s generalförsamling har i flera resolutioner uppmanat
medlemsländerna att vidta ätgärder, inklusive nationell lagstiftning, för all
säkra efterlevnad av dekretet om skydd mot exploatering av Namibias
naturtillgångar. Visserligen har Sverige de senaste åren lagt ned sin röst
gällande dessa resolutioner, men de gemensamma nordiska röstförklaringarna
innehåller inga reservationer mot de paragrafer som gäller dekretet (operativa
paragrafer nr 28 i res 37/233A och nr 46 i res 37/233A för åren 1982 resp.
1983) som motivering för röstnedläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Institutet finner det förvånande att det beträffande
handeln med Namibia inte har föreslagils åtgärder, eftersom volymen är mycket
blygsam och således skulle få obetydliga negativa effekter i Sverige, samt all Namibia
inte är medlem av GATT. I detla sammanhang vore det vikligt att la reda på i
vilken grad handelsstatistiken återger verkligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ISAK; Ett
importförbud från Namibia har ringa betydelse men är viktigt som politisk
manifestation mol den olagliga sydafrikanska ockupationen av Namibia. ISAK
stöder därför reservanternas förslag om att importförbud bör införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även AGIS föreslår förbud mot import frän Namibia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SEN. SMR och SKU menar all ell förbud mol import från Namibia
lorde få slor symbolisk betydelse, eftersom Sverige därigenom skulle visa alt
del tar Namibia-dekrelet pä allvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala CUF-disirikt; Ett importförbud från Namibia bör
införas. Namibia har en unik ställning i världen och därför kan man genomföra
speciella ätgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSKF och <span style='text-transform:uppercase'>5ä;5F </span>ansluter
sig lill synpunkterna i Jan Bergqvisls reservation när del gäller importförbud
från Namibia. Den frihandelsprincip som Sverige anslutit sig till gäller ju i
första hand att motverka protektionism. Förbunden har svårt att tro att någon
skulle tolka etl svenskl importförbud som ell avsteg från denna princip när del
i stället handlar om att inte vilja handla med en olaglig regim.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>FPU: Etl
importförbud bör omedelbart kunna verkställas för att uppfylla de åtaganden vi
gjort, t.ex. i Namibiadekrelet. Importförbudet bör råda så länge som Namibia är
ockuperat av Sydafrika. Del står inle heller i slrid med GATT-avlalet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.4 Offentlig upphandling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet s. 185-187.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIDA: Inom ramen för Sveriges utvecklingssamarbete med
länderna i södra Afrika - varav tre (Botswana, Lesotho och Swaziland) är
länkade lill Sydafrika genom den sydafrikanska tullunionen - händer det att
frågan om inköp av sydafrikanska varor reses. Styrelsen vill i della sammanhang
framhålla att svenska biståndsmedel i princip inle får utnyttjas för sådana
inköp, vare sig för SIDA:s egen verksamhei eller för bisiåndsprojekt i
mottagarländerna. När sä varit påkallat har för den skull ocksä bindning till
svenska leveranser avtalsfästs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KK: Kommittén uttalar att bl. a. statliga företag har
frihet alt avstå från inköp i Sydafrika och att della förhällande bör utnyttjas
när sä är möjligt samt att regeringen bör i lämplig form markera sitt intresse
av att så sker. Eftersom GATT:s artikel XVII som bl. a. innehåller regler om icke-diskriminering
och affärsmässighet vid upphandlingar är tillämplig i sammanhanget finns enligl
kollegiets mening anledning iaktta försiktighet med dylika markeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ISAK anser att regeringen bör ge kommun-slat-utredningen
direktiv som öppnar möjligheten för kommuner och landsting att göra
solidaritetsyttringar. Svenska statliga företag och myndigheter bör inte
handla med Sydafrika. Regeringen bör på lämpligt sätt reglera detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSKF och SKSF föreslär en "informationskampanj"
speciellt riktad mot de statliga företagen i Sverige t. ex. Vin- och Sprilcentralen
och Statens Järnvägar så att dessa företag konsekvent intar samma hållning till
kontakter med Sydafrika som ägaren/staten gör. I detta avseende bör man ha rätt
alt ställa lile större krav på de statliga företagen i fråga om medvetenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.5 Oljeembargo, FN:s vapenembargo och Sveriges förbud mot
export av krigsmateriel m.m. till Sydafrika</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandets. 187-188 och s. 194-198.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JK; Kommittén har föreslagit att elt tillägg görs till 1 §
förordningen (1977: 1127) om vissa sanktioner mol Sydafrika som innebär ett
utvidgat exportförbud med avseende på datautrustning och därtill hörande programvara
samt terränggående fordon och drivmedel. Enligl kommitténs mening skulle en
sådan ulvidgning av Sveriges nuvarande förbud mot export av krigsmateriel och
liknande materiel till Sydafrika vara förenlig med säkerhetsrådets beslut om
vapenembargo. Utvidgningen skulle därmed inle strida mot GATT-avtalet. Jag
delar inle oreserverat kommitténs uppfattning i detta hänseende. Jag ser inte
heller nägon anledning till att frågan om ändringar i den nyss angivna
förordningen tas upp i samband med den förevarande genomgången av tillämpningen
av Sydafrikalagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göta hovrätt har ingen erinran mol förslaget i fråga om krigsmaleriel-exporl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ocksä SIDA stöder kommitténs förslag i denna del</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ISAK delar kommitténs uppfallning om vikten av alt siärka FN:s
vapenembargo och stöder kommitténs förslag. ISAK vill också ytteriigare poängtera
betydelsen av kontroll och begränsning av export inom den elektroniska sektorn
liksom vad gäller kämvapenteknik. Elektronisk utrustning kan som regel
användas lill både civila och militära ändamål. Del är därför angelägel att den
nya utredningen specielll uppmärksammar den sydafrikanska krigsindustrin och
dess internationella kontakter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SEN. SMR och SKU; Mot bakgrund av att Sverige redan
självmant ålagt sig minst lika omfattande exportrestriktioner ifråga om
östblocket, är uiredningens förslag knappasl särskilt långtgående, även om det
är välkommet. Det hade varit både befogal och möjligt att föreslå ytterligare
inskränkningar i svensk teknologiexport lill Sydafrika. Inom energiförsörjningsområdet
l.ex., spelar svensk teknologi en stor roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO och Metall tillstyrker kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSKF och SKSF tillstyrker kommitléns förslag i fråga om krigsmateriel-export.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiska afrikainstitutet rekommenderar en närmare ulredning
om efterföljandet av det av Förenta Nationernas säkerhetsråd är 1977 beslutade
vapenembargot mot Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.6 SAS flygförbindelse till Johannesburg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandets. 188-190.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIDA; Slyrelsen finner alt kommittén mer ingående kunde ha
redogjort för de alternativ som föreligger. Den uttalade premissen att SAS
förbindelse vid nedläggning av sträckan Nairobi - Johannesburg måste avslutas
i Nairobi — och därför bli olönsam - är inte den enda länkbara. Inom ramen för SADCC
arbetar de nio medlemsstaterna i södra Afrika f.n. på att bygga upp ett ifrån
Sydafrika oberoende nät av flygförbindelser, med Zimbabwes huvudstad Harare som
centrum. För detla arbete utgår svenskt och nordiskt bistånd, bl.a i form av
teknisk expertis till SADCC:s transport- och kommunikationskommission i Mapuio (Mogambique).
Mot denna bakgrund vill styrelsen förorda att Sverige tar initiativ till en
studie varigenom fömtsättningarna för en SAS-förbindelse till södra Afrika med Harare
som slutpunkt undersökes. Upprättandet av en sådan förbindelse skulle utgöra etl
slöd för de nordiska biståndsinsatser som redan är under utförande på
flygtrafikens område i södra Afrika. Förbindelsen skulle också möjliggöra för
den stora grupp av nordiska resenärer som inom och utom biståndet reser på
länderna i området att undvika mellanlandningar i Johannesburg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ISAK; Nedläggningen av SAS flyglinje lill Sydafrika ses
som ett vikligt mål för de nordiska antiapartheidrörelsernas gemensamma
strävan. ISAK</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tolkar kommilléns förslag som att regeringen snarasl bör
ta upp frågan med de övriga delägarna i SAS och att kontakt även las med andra
länder som har flygtrafik pä Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SEN, SMR och SKU tror att del skulle vara möjligt att
finna andra länder och flygbolag vars förbindelser med Sydafrika är marginella
och där man skulle kunna överväga molsvarande åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSKF och SKSF menar att Sverige myckel aktivt bör verka
för etl vidgat nordiskt samarbete när det gäller en gemensam hållning genlemol
Sydafrika. Gemensamma nordiska akiioner skulle ge ytterligare slagkraft ät
opinionsarbetet internationellt. Etl första konkret sleg måsle vara att lägga
ned SAS flygningar på Johannesburg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.7 Åtgärder på sportens, kulturens och vetenskapens
områden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet s. 192-194.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet
finner de svenska viseringsålgärderna tvivelaktiga ur renl rättsliga
synpunkter. Del är visserligen icke någon allmän mänsklig rättighet garanterad
av vare sig FN-konventionen eller Europarådskonvenlionen att besöka Sverige.
Att för inresa till Sverige för vetenskapliga eller kulturella ändamål
diskriminera mellan medborgare i den sydafrikanska republiken beroende på
deras politiska eller rasliga hemvist eller aktiviteter kan inle väcka respekt
då del gäller alt bekämpa och motverka just sädana tendenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ISAK föreslår att de vetenskapliga och akademiska
relationerna utreds för all sedan åtgärdas med visumlagstiflning liknande den
för idrottsmän och artister. Det vetenskapliga samarbetet mellan sydafrikanska
företag i Sverige och t.ex. högskolor i Sverige bör upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala CUF-dlstrikt; Högskolan i Luleå är etl exempel på
att statliga forskningsmedel går till projekt med sydafrikanska inlressen. Man
bör utarbeta klara regler för vilka projekt de svenska myndighelerna kan
stödja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.8 Internationella valutafonden (IMF)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet s. 198-200.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksbanken; Fullmäktige vill försl framhålla alt IMF:s
betalningsbalansstöd till medlemsländerna inte är långivning i traditionell
mening. IMF:s egna resurser består av de inbetalningar medlemsländerna gjort i
reservtillgångar och egen valuta. Medlemskapet ger rätt att vid belalningsbalansbe-hov
utnyttja fondens resurser, att göra s.k. dragningar, i en omfattning som primärt
bestäms av medlemmens insats. För vissa dragningar gäller i stort sett
automatik, dvs. ett medlemslands begäran blir inte föremål för detaljerad
prövning. Denna automafik har ansetts angelägen för att medlemmen snabbt skall
kunna möta uppkommande betalningsbalansproblem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Politiskt motiverade avståndstaganden från sädana
automatiska dragningar skulle helt förändra fömtsättningama för denna del av IMF:s
verksamhet. Enligt fullmäktiges mening bör Sverige värna om principen att elt
medlemsland i en inlernalionell organisation skall ha de rättigheter som följer
av medlemskapet, om landet i övrigi respekterar sina förpliktelser enligl
organisationens stadga. Del framstår som särskilt viktigt för små länder att
slå vakt om denna princip.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sydafrika har under den aktuella perioden fömtom
ovannämnda dragningar erhållit IMF-stöd som kombinerats med ekonomiska
anpassningsprogram. Därvid har lånebeslulen, som fattals av IMF;s direktion,
föregåtts av en närmare granskning av landets ekonomiska politik och utveckUng.
Det är att observera att dessa diskussioner vid samlliga fillfäUen varil av
ekonomisk-teknisk karaktär. Ingen direklionsledamot har gjort renl politiska
markeringar. Ej heller har något land begärt formell omröstning. Vad gäller den
nordiske representantens agerande har hemmamyndighe-temas inställning varil alt
Norden - med hänsyn till IMF-sladgans regler och fondens praxis - inte bör ta
initiativet till en politisering av IMF:s verksamhet. Däremol har den nordiske
direktören under 1983 och 1984 instruerats att framföra ekonomisk krilik riktad
mot Sydafrikas arbetsmarknadspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
fullmäktiges mening bör här redovisade principer för IMF:s betalningsbalansstöd
till Sydafrika tillämpas även fortsättningsvis. Vid de tillfallen då det blir fräga
om stöd kombinerat med anpassningsprogram bör man från nordisk sida inrikta sig
på att komma med kritiska synpunkter av ekonomisk karaktär. Denna kritiska
granskning skall givetvis innefaita ogynnsamma effekter av apartheidpoliliken
pä landets ekonomiska utveckling och därmed också på externbalansen. Som ovan anlytts
har de nordiska länderna kunnat enas om en sådan handlingslinje.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige vill slutligen beröra en institutionell fråga
som bör beaktas när del gäller kravet på en svensk reaktion mot lån till
Sydafrika. De fem nordiska länderna är företrädda av en exekutivdirektör i IMF.
Instmktioner till direktören fastställs - och måste fastställas - genom en sammanjämkning
av de fem ländernas synpunkter. Om etl land i valkretsen håller fast vid en
avvikande mening leder det i praktiken till att direktörens möjligheler att
agera blockeras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ISAK anser
att regeringen bör ge klara direktiv till riksbanken angående ett svenskl
avståndstagande till frågan om län till Sydafrika. Den nordiska representanten
bör ha klara politiska markeringar att agera utifrån. Sverige bör tillsammans
med de övriga nordiska länderna på lämpligt sätt agera för alt Sydafrika
utesluts ur IMF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SEN. SMR och SKU anser att Sverige här kan gå mer aktivt
tillväga och verka för en uteslutning av Sydafrika ur IMF. Här behövs medvetna
svenska påtryckningar både pä de övriga nordiska länderna och på andra staler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala CUF-dislrikt menar att Sydafrika genasl måsle ut
ur IMF.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:56</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionen ................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll ............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslag ......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag av regeringsprotokoll den 1 november 1984 ...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning ...................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmän
motivering ....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Utgångspunkter ..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.1.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utvecklingen i Sydafrika och södra
Afrika från är 1978 .</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kraven på internationella
åtgärder ................ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>..... </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.1.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De utländska investeringarnas roll
i Sydafrika </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.1.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den svenska Sydafrikapoliliken ...................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.1.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen om förbud mol investeringar i
Sydafrika och Namibia </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.1.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handelssanklioner .......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutsatser och motiv för en
fortsatt aktiv och skärpt svensk Sydafrikapolitik </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om förbud mot invesleringar i
Sydafrika och Namibia ...</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.1 Förbud mol lån m.m. till sydafrikanska staten och
dess</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>myndigheter .............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förbud mol finansiell leasing .......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mindre investeringar m.m.................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Definition av dotterföretag ............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Investeringsplan ........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Redovisning av utvecklingen av
verksamheten i Sydafrika och Namibia </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undanlag från förbudei mot invesleringar
m. m. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handläggningsordning ................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskilda åtaganden ...................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överlåtelser och upplåtelser av
patent och tillverkningsrätler m. m </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Indirekta företagsförvärv ................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3.12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillsyn m.m......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3.13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansvar .............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3.14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förverkande och åtal m.m................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Sydafrikakommilléns övriga förslag och
ställningstaganden ..</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upplysning internationellt om den
svenska Sydafrikapoliliken </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ny prövning av den svenska Sydafrikapoliliken
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Namibia ......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Offentlig upphandling ...................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:53.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Oljeembargo och FN:s vapenembargo
samt det svenska förbudet i anledning därav mol export av krigsmateriel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>m. m. till Sydafrika .......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SAS flygförbindelse med
Johannesburg .......... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtgärder pä idrottens, kullurens
och vetenskapens områden </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Internationella valulafonden
(IMF) .................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upprättat lagförslag
.................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialmolivering
......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemslällan ................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut .......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:56</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilagal
Sydafrikakommilléns sammanfattning av silt betänkande .</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 2
Sydafrikakommitténs författningsförslag .. </span><span style='font-family:
Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3 Sammanställning av remissyttrandena över Sydafrikakom<br>
milléns betänkande .................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:91.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>NorstedtsTryckeri, Stockholm 1984</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G80356prop_198485__56.pdf5563487pdfmed förslag till lag om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibiahttps://data.riksdagen.se/fil/640274F0-A252-4675-B529-A17D4225CD04