<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2449587</hangar_id>
 <dok_id>G803219</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>219</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1984/85:219</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>219</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-05-30 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:22:35</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 08:44:18</publicerad>
 <titel>om den statliga personalpolitiken</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G803219/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G803219</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G803219</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regermgens proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om den statliga personalpolitiken;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bcsluiad den 30 maj !985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som angivits i
bifogade utdrag av regeringsprolokoll för de åtgiirdcr och de ändamål som
framgår av föredra­gandens hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:274.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På regeringens vägnar SVANTE LUNDKVIST&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:223.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BO HOLMBERG&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens huvudsakliga Innehåll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I proposilionen behandlas utvecklingen av den statliga
personalpoliti­ken. Två viktiga utgångspunkter anges. Den ena är all
personalpolitiken tydligare än tidigare bör vara ett instrument i förnyelsen av
den offentliga sektorn. Den andra är decentralisering och strävan att bättre
anpassa personalpolitiken i olika statliga verksamheter till de skilda miljöer
i vilka de verkar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens syn på statsförvaltningens personalförsörjning
redovisas. Bl.a. behandlas frågor om personalröriighei och personalutveckling,
lön och personalförsörjning, chefsförsörjning och vissa frägor om arbetshandi­kappade.
Förslag lämnas om vidare användningsområde för anslagna me­del till
lönekostnader vid viss omskolning och omplacering, när det gäller åtgärder för
att bereda arbetshandikappade anställning och undvika sjuk­pensionering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare redovisas den lönepolitik som staten som
arbetsgivare avser att föra. Den innebär bl.a. att verksamhetsintresset
tydligare än under 1970-talet skall vara styrande för statens position i
löneförhandlingarna. Regeringen föreslås få bemyndigande att utan alt höra
riksdagen godkänna avta! om anställningsvillkor för arbetstagare hos de
allmänna försäkrings­kassorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 propositionen redovisas också - mot bakgrund av
meritutredningens betänkande (C )983:01) och dess remissbehandling -
regeringens ställ­ningstaganden lill bl.a. bedömningsgrunderna vid
tjänstetillsättning. Stal' ningstagandena innebär bl. a. att
tjänstetillsättning skall ske på grundval av främsl skicklighet för
arbetsuppgifterna i tjänsten. Meritvärdet av förtjäns­ten får en generellt sett
minskad betydelse, utom i de fall där skicklighets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 219&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bedömningen inle är tillräcklig för ati ge ulslag vid
iir\-alet. När dei gi:lier tillsättning av lär.'rtj,'inster inom del sialliga
lönereglerade området, lämnas förslag om deis bl.a. an den poängmässiga
meriivärdeiingcn skall kLiniia kompletler;is med intervjuer och
rcferensiagning. dels atl iietygsskalaii ior de än!i)esieörel.iska delarna alärariitbiidninccn skall ändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En redopöix'lsc lämnas om jänisiälldheisarhetcl inom
stalsförvailningen under den senaste lioårsperioden och riktlinjerna anges för
del fortsatta arbelet, Huvudansvarei för atl följa och påverka niyntligheiernas
jani-siälldhetsarbeie bör gemensamt ankomm;i på siaicn som arbetsgivare och de
statsanställdas huvudorganisationer. Därior bör en parlsgemensam led­ningsgrupp
inrättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En redogörelse lämnas också om utbyggnaden av den
förebyggande hälsovården för de statsanställda. Under innevarande budgetår
beräknas 94 % av de slatsanslällda ha tillgång till företagshälsovård
Utbyggnaden beräknas vara slutförd under budgetåret 1986/87. Antalet
hälsocentraler i Statshälsans regi beräknas då uppgå till 122.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen redovisas vidare inriktningen av arbetet
för en fördjupad arbetslivsdemokrati inom statsförvaltningen,
medbeslämmandefrågor vid beredningen av regeringsärenden och erfarenheter av
externa arbetslagar-konsulter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen redovisas inriktningen av en ökad
decentralisering av arbetsgi­varuppgifterna lill myndigheterna och av
förenklingen av de personalpoli­tiska regelsystemen. Bl.a. skall nuvarande
system med tjänstetyper och tjänsteföreningar radikalt förenklas. Myndigheterna
skall ges ökade befo­genheter att inom givna ekonomiska ramar inrätta och
tillsätta tjänsler. Nuvarande förhandlingsdelegation inom statens
arbetsgivarverks styrelse skall ersättas av nya &amp;quot;branschanknutna&amp;quot;
förhandlingsdelegationer under styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:58.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana;text-transform:uppercase'&gt;Few.. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ci.VILDE,PARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utaiag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vid
regeiingssammanträde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985-05-30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;N;:rvaröiide: siats;'ädet Lundkvist, ordfonuide, och
.sialsråden Feldt, Si­gurdsen, GtiSta.fsson. Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson,
Andersson. Bo­ström. Bodström., Göransson. Dahl, R. Carlsson, Holmberg,
Hellström, Thunborg, Wickbom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Holmberg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition om den statliga personalpolitiken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Inlednins&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I regeringens skrivelse 1984/85: 202 om den offentliga
sektorns förnyelse (s. 59) harjag anmält min avsikt att föreslå regeringen att
lägga fram en proposition om den statliga personalpolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anhåller nu om att få ta upp denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Staten är Sveriges största arbetsgivare. Redan detta gör
personalpoliti­ken i statsförvaltningen till en angelägen, allmän fråga. Genom
sin slorlek visar siaten vägen och bildar mönster för andra sektorer av
arbetsmarkna­den. Den statliga arbetsgivarpolitiken är dessutom en följd icke
enban av en traditionell arbetsgivares egenintressen, utan speglar också de
bredare synsätt som anknytningen till folkmakt, riksdag och regering medför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid tiden för förhandlingsrätisreformen år 1966 (prop.
1965:60) fanns del ca 410000 arbetstagare med statligt reglerad anställning. I
dag är antalet ca 575000. De senaste åren har antalet minskat någol från att ha
nått sin höjdpunkt kring år 1982. En betydande del av tillväxten har de
deltidstjänstgörande stått för. Den andelen har ökat från ca 13% är 1970 till
ca 30% år 1984.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Antalet anställda med statligt reglerad lön redovisas för
dessa båda år på fyra viktiga sektorer i bilaga I. Där redovisas också
förändringarna under perioden i absoluta tal och i procent. 1 bilaga 2
redovisas motsvarande utveckling uppdelat på heltid och deltid samt på män och
kvinnor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är naturligt för staten att grunda sin personalpolitik
på det demokra­tiska värdesystem som staten själv står som garant för.
Personalpolitiken i staten präglas därför av offentligsektorns ideal om
demokrati, rättvisa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
M&amp;gt;S4.'S5: 219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rällssäkerhet ocii opartiskhet. Frågor om
ansiäliningstryggiiei har av tradi­tion ocksä en framskjuten plats i siatiig
verksKjiihei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Personalfrågorna inom den statliga sektorn är me-
regle.-ade än inom någon annan del av arbeismarknaden. Samiidigi måste
konstateras alt psrsorsaipoHiiken behandlas i etl myckel slon antai
beslämmelser och poliliska uttalanden. Detta har bidragil lill ati
peisonalpolilikcn i dag ät svåröverskådlig och att myndigheternas
arbetsgivarioll inte är lillräckligl tydlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En blick tillbaka visar att personalpolitiken ständigl
befunnit sig i för­ändring. Den har fortlöpande anpassats till ändrade krav
ocii förmsäiining-ar. Mina överväganden i det följande om personalpolitikens
fortsatta ui­veckling inom statsförvaltningen baseras på tvä viktiga
förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De! ena är atl personalpolitiken tydligare än lidigare bör
vara etl instru­ment i förnyelsen av den offentliga sektorn. Denna förnyelse
kommer till Ultryck på flera sätt. Medborgarnas krav pä den offentliga verksctmheien
har ökat. En omprövning sker av den service som staten erbjuder medbor­garna.
Formerna för beslutsfattandet i den offentliga seklorn ändras likaså.
Demokratin fördjupas på olika sätt. Knappare ekonomiska resurser med åtföljande
krav på rationalisering och effektivisering och nya ledningsfilo­sofier ändrar
statsförvaltningens arbetsförutsättningar. Detta är frågor som regeringen har
behandlat i sitt förnyelseprogram för den offentliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra utgångspunkten är decentralisering och strävan
att bättre anpassa personalpolitiken i olika statliga verksamheter till de
skilda miljöer i vilka de verkar. Det leder till att vi måste ompröva
möjligheterna att i alla detaljer utforma personalpolitiken som en politik,
gemensam för hela stats­förvaltningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    Personalförsörjning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1 Personalrörlighet och personalutveckling&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min bedömning: En ökad satsning på personalrörlighet och
personalut­veckling är nödvändig. Statens arbetsgivarverk (SAV) bör tillsammans
med de statsanställdas huvudorganisationer se över de bestämmelser som påverkar
rörligheten inom och mellan statliga myndigheter och mellan statsförvaltningen
och andra arbetsmarknadssektorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN) bör utreda och
praktiskt pröva ett system för utbytestjänstgöring mellan statliga myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för min bedömning: Det ligger i hela samhällels
intresse atl siaten kan rekrytera, utveckla och behålla personal som kan
uppfylla de krav som ställs. Kvaliteten i den statliga verksamheten är direkt
knuten till persona­lens kompetens och engagemang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beliovc; av kompetensutveckling inom statsförvaltningen
kunde under 1960- ocli i970-talen i stor utsträckning tillgodoses genom
jiersoiiaiökning-ar. i dag är situationen en annan. Nya åiagtinden och behov av
ny kunskap kan inie längre rnötas med ökade personalresurser. Flertalel
myndigheter måste för lång tid framöver planera iör minskade elier i bäsia fall
oföränd-:'adc koslnadsramar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samlidigt ökar specialiseringen och behovet av nyu
yrkeskunnande inom många områden. Den tekniska och administrativa utvecklingen
går snabbt, bl.a. til! följd av utvecklingen inom områden som elektronik och
ADB. Förnyelsen och utvecklingen av den offenlliga servicen kräver i vissa fall
en ändrad kompetens och ett annat yrkeskunnade hos de anställ­da. I framtiden
kan många anslällda behöva tillföras nytt yrkeskunnande flera gånger under sina
yrkesliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund är en ökad satsning på
personalutveckling nödvän­dig. Det är särskilt viktigt med
personalutvecklingsinsatser för de anställda vars arbetsinnehåll förändras i
samband med utveckling av verksamhet, organisation eller teknik. Särskild
hänsyn kan behöva tas till grupper med bristande utbildningsbakgrund. En sådan
utveckling kan enligt min mening endast genomföras i kombination med åtgärder
som slimulerar och under­lättar rörligheten mellan arbetsuppgifier både inom
och mellan statliga myndigheter och mellan statsförvaltningen och andra
arbetsmarknadssek­torer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens arbetsmarknadsnämnd (S.AMN) har en viktig uppgift
i samman­hanget genom atl för landet som helhet och för regional/lokal nivå
utveckla system och tekniker för beskrivningar och prognoser av den statliga ar­betsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Personalröriighei ses ofta ur ettdera av två perspektiv -
ett utvecklings-eller ett avvecklingsperspektiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I avvecklingsperspektivet är personalrörligheten ett
viktigt medel att klara personalöverskott till följd av verksamhetsförändringar
vid myndig­heterna, t.ex. ändrad inriktning, övergång till ny teknik eller
ändrad orga­nisation. I avvecklingsperspektivet betonas de anslälldas
anställnings­trygghet. Personalpolitiska regler utvecklade i detta perspektiv
syflar där­för till att smidigt söka ordna fortsatt anställning för de
arbetstagare som berörs av förändringarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det trygghetsavtal som träffades mellan parterna på den
statliga sektorn år 1984 föranleddes bl. a. av de begränsningar i
statsutgifterna som skett de senaste åren (prop. 1983/84:42, AU 10, rskr 103).
Avtalet är en avvägning mellan verksamhetsintressel - att snabbt kunna genomföra
beslutade förändringar - och arbetstagarintressei - att söka tillgodose kravet
på fortsatt arbete för de berörda. För att underiätta omställningarna anvisar
avtalet en rad instrument. Vissa av dessa innebär obligatoriska åtaganden av
arbetsgivaren, andra erbjuder frivilliga möjligheter för arbetstagarna. Avtalet
ger möjligheter lill en viss kompetensutveckling (s.k. omställnings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frop.
1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ir;biid:iing;. doclc endasl under ioruisäiining au den är
relaterad till en viss omplacering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;IVygghetsnviaiei är ell av resultaten av en parlsgemensam
översyn av ds !';.gl;&amp;quot;;&amp;quot; som är av betydelse för de staisan;;iälklas
ansiällningstrygghot. Översynen ledde - fönitom till trygahetsavialet — lil!
ändringar i fiera and;';i koliektivavtal ocii i flera föriåtiningai-. främsl
ornpkiceringäförord-niiigen (i9?i4: ! 10, jfr även prop. 1983/84: 42).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;; 1984 års budgelpioposiiion (prop. !9S3.'84: KiO bil. L5
s. 18. AU 14, rskr 177) framhöll jag att personalrörlighet är en metod att öka
kompeten­sen och bidra iill förnyelse i elt ekonomiskt läge då slörre
nyrekryteringar inte är möjliga. Jag pekade på trygghetsavialets stimulanser
tili frivillig rörlighet men framhöll samtidigt att ytterligare
personalpolitiska stimu-lansinstnmtcni behövde utvecklas. Jag kopplade i detta
sammanhang ihop frågan om personalröriighei med behovet av personalutveckling.
Bakgrun­den var att jag ville se personalrörligheten ur ett
utvecklingsperspektiv i högre grad än vad som varit vanligl dittills.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som ett led i ansträngningarna att utveckla nya metoder
för personalrör­lighet uppdrog regeringen den 11 juli 1984 åt SAMN bl.a. att
utveckla metoder för alt stimulera en önskvärd personalrörlighet, särskilt i
andra situationer än vid akut övertalighel. Slatens institut för
personalulveckling (SIPU) fick samtidigt regeringens uppdrag att utveckla
modeller för indivi­duell systematisk personalplanering baserad på återkommande
personalut­bildning i kombinalion med planerad rörlighet inom och mellan
myndighe­ter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SAMN:soch SIPUis utredningar visar ati utvecklingen av nya
offensiva instrument för personalutveckling och personalrörlighet ofta berör
frågor som är reglerade i kollektivavtal. Mot bakgrund av de positiva erfarenhe­tema
av parternas översyn av trygghetsreglerna avser jag att inom kort föreslå regeringen
att uppdra åt statens arbetsgivarverk (SAV) att tillsam­mans med de
statsanställdas huvudorganisationer se över de beslämmelser som påverkar
rörligheten inom och mellan statliga myndigheter och mellan statsförvaltningen
och andra arbetsmarknadssektorer. Viktiga frågor i det­la sammanhang är
personalutvecklingsinsalser. Det gäller bl. a. vid slörre förnyelse- och
förändringsarbeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En utgångspunkt är alltså att åstadkomma en utveckling av
de anställda och en sådan ökad rörlighet som är motiverad av krav på
effektivisering och förnyelse av verksamheten. Vid framför allt
myndighetsinterna för­ändringar torde därför rörligheten ofta vara kopplad lill
personalutbildning eller annan personalutveckling för de berörda arbetstagarna.
En annan utgångspunkt är att åtgärderna skall vara frivilliga för den
anställde. Jag räknar med att översynen kan komma att medföra ändringar i både
kollek­tivavtal och författningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De rapporter som SAMN och SIPU har lämnat till regeringen
tili följd av de nämnda regeringsuppdragen bör vara viktiga underiag i
översynsarbe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tet. Parterna bör även i övrigt hedriva arbetet i nära
samarbete med S.-\.MN och SiPU liksom med stalskontorei, riksrevisionsverket
och a:-betsniark-nadsslyreisen. Bl.a. bör SAMN kunna länin;i konkreta underlag
för den metodutveckling som behövs genom att initiera eller bedriva försök i
röriighetsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SAMN tog i sin rapporl upp frågan om s.k.
utbytestjänsigöring. Med detta menas att en a.'-betsiagare ijänsigör i sin egen
anställning hos en annan myndighet under cn bestämd tid, t. e.x. elt år. Genom
tjänstgöringen skall arbetstagaren skalTa sig erfarenheter som är av värde både
för den egna myndigheten och för honom själv. Han skall också kunna tillföra
erfarenheter från sin tidigare verksiimhet till utbytesmyndighcten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbytestjänstgöring förutsälter att intresserade
arbetstagare kan skaffa sig information om möjligheterna till sådan
tjänstgöring vid olika myndig­heter. Information behövs också för att få
myndigheter att delta i verksam­heten. En fungerande modell - låt vara i liien
skala - fmns i den nordiska utbytestjänstgöringen (jfr förordningen (1980:848)
om utbytestjänstgöring i andra nordiska länder, omtryckt 1984:32).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SAMN har bl.a. genom sin omplaceringsverksamhet överblick
över personalbehovet och en god bild av myndigheternas arbelsuppgifter och
personalsammansältning. SAMN bör därför vara en lämplig myndighet för alt
administrera ett system med utbytestjänstgöring mellan myndigheter­na. Jag
avser att föreslå regeringen att uppdra åt SAMN att ytteriigare utreda och
praktiskt pröva ett sådant system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa myndigheter står inför stora pensionsavgångar under
de närmaste åren. Detta är ofta förorsakat av en ojämn åldersstruktur vid
myndigheten som kan ha uppstått till följd av förhållanden som rådde långt
tillbaka i tiden. Det gäller bl.a. myndigheter som rekryterade slora grupper
efler andra världskriget. Vanligen rekryteras efterträdare samma år som pen­sionsavgången,
dvs. då vakanserna uppstår. Detta kan konservera en ojämn åldersfördelning. Det
är i dessa fall väsentligl att myndigheterna har en långsiktig planering i
syfte att förebygga problem i samband med sådana
&amp;quot;generationsskiften&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I budgetpropositionen år 1984 (prop. 1983/84: 100 bil. 15
s. 136) tog jag upp frågan om samordning av utbildning mellan myndigheter på
samma ort eller inom samma region. Jag konstaterade då att de erfarenheter som
hade vunnits av en länsvis samordning av vissa myndigheters personalutbild­ning
var uppmuntrande. Jag framhöll alt länsstyrelsen borde kunna fylla en viktig
uppgift genom alt samordna utbildningsbehoven hos regionala och lokala slatliga
organ. Genom att flera myndigheter kan samverka i sin utbildningsplanering ökar
möjligheterna att förlägga personalutbildningen nära verksamhetsorten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund och för att få ytterligare erfarenheter
av länsstyrel­sens möjligheter att samordna brukarna av personalutbildning
uppdrog regeringen ijuli 1984 åt länsstyrelserna i Kronobergs och Västerbottens
län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
19S4,/85:2i9&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;alt inom resp. län genomföra en försöksverksamhet. De
oeiöid;-. länssiy-reiseriia skall enligt uppdraget sammanslälla
utbildningsbehoven inom myndigheterna i länet sami stödja planering för an
genomföra den uibild­ning som behövs. Lösningar bör eftersträvas som ined-or
aii ulbildningen kan ske i näi-a anslulning till den dagliga verksamheten, i
uppd.:'ag;;l ingir alt göra långsiktiga bedömningar ;iv iitbildninghchoven med
hänsyn till regionens särar- och till effekter av siriikturförändringai- sorn
kan leda tili behov av omställningsutbildningai.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SIPU skail enligt uppdraget biträda länsstyrelserna i
fiåga om bl.a. metoder, teknikval, tillvägagångssätt m.m. Vidai-e siial! SIPU
svara iör rådgivning och lämna service till enskilda myndigheter när det gäller
plane­ring och genomförande av utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En utgångspunkt för försöksverksamheten skail vara ai! en
framtida lokal eller regional samordning av utbildningen skall kunna bedrivas
utan tillskott av särskilda medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Resultatet av uppdragen skall slutligt redovisas till
regeringen senast den 30 juni 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2 Lön och personalförsörjning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min bedömning: SAV bör ta upp de förhandlingar som kan
behövas med anledning av de partsgemensamma studierna av myndighelernas
personalförsörjningssituation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för min bedömning: Det finns nära samband mellan
den slatliga lönepolitiken och möjligheterna atl få rätt personal i den
statliga verksam­heten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund beslöt parterna på det slatliga
förhandlingsområdet i avtalsrörelsen år 1984 att gemensaml studera
myndigheternas personal­försörjningssituation. Samtidigt avsattes medel för
selektiva åtgärder som var motiverade av myndigheternas svårigheler att
rekrytera eller behålla kvalificerad personal. Parterna ansåg att man till
kommande avtalsrörelser behövde en kartläggning av problem kring myndigheternas
personalför­sörjning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Studien avser bl.a. alt belysa orsakerna till ev.
förekommande rekryte­ringsproblem, däribland lönenivåfrågor. Studien
uppmärksammar också överskott av personal och söker förklara anledningarna,
t.ex. generella besparingar, rationaliseringar, datorisering eller ändrad
inriktning av verk­samheten. Parterna söker dessulom beskriva vilka åtgärder
myndigheterna har vidtagit för att lösa sina problem och vilka ökade
befogenheier de skulle behöva för att enklare kunna lösa dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 en första etapp har parterna låtil statistiska
centralbyrån göra en specialbearbetning av statstjänstemannastatistiken. Denna
kompletteras nu med intervjuer vid vissa myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;FroD.
1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När resultatet av studien föreligger bör S.V ta upp
förhandlingar om ändringar som kan vara nödviindiga. En särskild fråga i
sammanhanget gäller lönens belydelse föv rekryteringen av dugliga chefer. Jag
återkom­mer senare tii! denna och vissa andrii viktiga frågeställningar som rör
staten -arbetsgivarens lönepolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3 Cbefsförsörjning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min bedömning: Eti särskilt älgärdspj ogram bör utarbetas
i syfte ati underlätta chefsförsörjningen och stärka chefskompetensen. Chefsfrå­gorna
bör fortlöpande lyftas fram i regeringskansliets arbele.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skalen för min bedömning: I statsförvaltningens
personalförsörjning intar chefsförsörjningen en viktig plats. Med
chefsförsörjning avser jag här alla de ålgärder som vidlas för att förse
statsförvaltningen med lämplig chefs­kompetens, dvs. såväl rekrytering som
rörlighets- och utbildningsåtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 betänkandet (Ds C 1983: 16) Meritvärderingen vid
statliga tjänstetill­sättningar m.m., som jag behandlar mer utförligt i det
följande, berörs bl.a. rekryteringen till dé tjänster som regeringen
tillsätter. Merituired-ningen anför där en rad omständigheter som visar att
kraven ökar på den ställiga verksamheten och därmed i första hand på de högsta
cheferna. Mot den bakgrunden blir, menar utredningen, rekryteringen till dessa
befatt­ningar en särskilt viktig fråga. Vidare betonas önskvärdheten av en ökad
personalrörlighet i högre chefsbefattningar, vilket skulle kunna verka vi­taliserande
och utvecklande för såväl individ som verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från dessa utgångspunkter föreslår utredningen en rad
åtgärder för att förbättra regeringens underlag för sina beslut i
tillsättningsärenden. Vidare föreslås åtgärder i syfte att underlätta
rörligheten och slimulera utveck­lingsinsatser för högre chefer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meritutredningen ansåg att del inom regeringskansliet bör
inrättas en gemensam metodutvecklande och rådgivande expertfunktion med uppgift
alt biträda de olika departementsledningarna i arbetet med chefsförsörj­ning.
En sådan funkiion skulle också ge en samlad överblick över departe­mentsgränserna
och därmed främja önskvärd rörlighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Merparten av de remissinstanser som har yttrat sig i dessa
frågor i anser första hand att regeringen i större utsträckning bör delegera
tillsättningen av högre chefer till myndigheterna. Härutöver får utredningen
stöd av många remissinstanser i uppfattningen att underlaget för
tillsättningsbeslu­ten bör förbättras. Av de 14 remissinstanser som yttrade sig
i frågan om att inrätta en stödfunktion i regeringskansliet för chefsfrågorna
ser majorite­ten fördelar i ett sådant arrangemang. Fem avslyrker förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del vill jag framhålla följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Plegeringen har i olika sammanhang, senast i skrivelsen om
den offenl­liga seklorns förnyelse, uppmärksammal hur de lörändratle
fordringarna på statiig verksamhe! påverkar kraven på ledningsfunktionerna. Dei
var också en av utgångspunkterna för regeringens direktiv (Dir 1983:48) tili
verksledningskommitién (C 1983:04). Kommittén har sålunda i uppdrag all bl.a.
lämna förslag för al; l&amp;quot;örbättra underiaget för beslul rörande
veikscliefsijänster och för ati öka personalrörligheten på verkschefsnivA.
Verksledningskommittén värnas avge siu betänkande till sommaren 19-85.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Evi viklig faklor i chefsrekryveringen är självfallet
lönefrågorna, .lag har tidigare beröri sambandet mellan lönepolitiken och
förulsällningarna atl få rätt personal till den statliga verksamheten. Det är
enligt min mening uppenbari att staten även lönemässigt måsle kunna anpassa sig
iill vari­erande förutsättningar i arbetslivet för att ha goda möjligheter atl
rekrytera och behålla dugliga chefer på jlika nivåer. Det är viktigt också för
den önskvärda rörligheten meilan olika samhällssektorer bland kvalificerade
befattningshavare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan viklig fråga gäller chefsutbildningen. På förslag
av chefsutbild­ningskommittén och i enlighet med den plan som lidigare har
redovisats för riksdagen (prop. 1981/82: 100 bil. 3, AU 19, rskr262) genomförs
sedan år 1980 ett utbildningsprogram för verkschefer, deras ställföreträdare
samt för cheferna närmast under dessa. Som regeringen också tidigare har anmält
för riksdagen (prop. 1983/84: 100 bil. 15, AU 14, rskr 177) visar en
utvärdering att utbildningen har initierat och kunnat stödja ansträngningar alt
effektivisera myndigheterna. Utbildningsprogrammet avslutas under budgetåret
1985/86.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En tredje viktig fråga gäller effekterna av regeringens
program för den offentliga sektorns förnyelse. Kraven på den statliga
förvaltningen innebär i korthet att den utifrån fortsatta krav på
rationalisering även skall förbätt­ra sin produktion och service till
medborgarna. Det skall ske genom ökade inslag av omprövning och omprioritering
samt genom att myndigheterna arbetar under minskad detaljstyrning, med ökad
långsikiighel, med bättre uppföljningar och utvärderingsmetoder och under
fortsatta effektivitets-och servicekrav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förnyelsen förutsätter självklart alla statsanställdas
helhjärtade insat­ser. Del är dock ofrånkomligt att cheferna - särskilt den
högsta ledningen i verken - har nyckelfunktioner när det gäller att hantera den
förändring av relationerna mellan statsmakterna och myndigheterna som
regeringens riktlinjer innebär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därför bör ett särskilt åtgärdsprogram utarbetas i syfte
att underiätta chefsförsörjningen och stärka chefskompetensen. Programmet bör
omfatta bl.a. anslällningsfrågor, utnyttjandet av tidsbestämda förordnanden, ul­vecklings-
och utbildningsinsatser, jämställdhetsaspekter saml rekryte­rings-,
avvecklings- och röriighetsfrågor. Flertalet av de frågor jag nu har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I'rap.
1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;H&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nämnl behandlas f.n. av verksledningskommitién. Jag avser
att i untiat sammanhang återkomma till regeringen med mer preciserade förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill emellertid redan nu redovisa vissa huvuddrag i
den inriktning som enligt min mening bör gälla för regeringens fonsalia arbete
med chefsförsörjningsfrågorna. Som en allmän inriktning bör sålunda gälla att
såväl regeringen som myndigheterna mer syslemaliskl och målmedvetet skal!
använda chefsförsörjningen som ett instrument för att styra, utveckla och
effektivisera statlig verksamhet saml för att stärka verksledningar och ta
tillvara chefskompeiens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskilda åtgärder bör inriktas mot&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att förbättra
underlag och framförhållning inför regeringens beslut om tillsättning av högre
chefstjänster,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att utveckla
generella och individuella instrument, t.ex. en flexibel tillämpning av
förordnandetider, för att underiälla och stimulera till rörlighet mellan högre
chefsbefattningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att genomföra
utbildnings- och informationsinsatser samt erfarenhetsut­byte i syfte att
underlätta förändringar och utveckla verksledningar och högre chefer i
regeringskansliet samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-  att öka andelen kvinnor i chefsbefattningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4 Vissa frågor om arbetshandikappade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Det bör ankomma på regeringen att besluta om
använd­ningsområdet för det under trettonde huvudtiteln uppförda anslaget
Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering när det gäller åtgärder för
att bereda arbelshandikappade anställning och undvika sjukpensionering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Arbetsmarknadspolitiken skall
medverka till atl alla får ett meningsfullt arbete. Arbete och försörjning ger
oberoende och frihet. Detta är väsentliga inslag i välfärden och av avgörande
betydelse för demokratin. Den som kan bidra till samhällsaktiviteterna skall
inte behöva ställas vid sidan som passiv åskådare och mottagare. Alla
människors förmåga och resurser skall tas tillvara. Detta är gmndläggande
utgångs­punkter för statens engagemang som arbetsgivare när det gäller atl
bereda arbetshandikappade anställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med nuvarande regler kan statliga myndigheter som
rekryterar sökande med arbelshandikapp få s. k. lönebidrag som motsvarar hela
lönekostna­den. I sin personal- och verksamhetsutveckling skall myndigheterna
verka för att anställda med lönebidrag ges goda förutsättningar att övergå till
reguljära tjänster hos den myndighel där de är anställda och även i övrigt
främja sådana övergångar. Jag vill här framhålla atl intresset att bereda
arbetshandikappade anställning godtas som saklig grund i regeringsfor-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;FTop.
1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mens mening i samband med statliga ijänstetillsätiningar.
Jas återkommer senare till denna i-råg;'. (avsnitt 5.!).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även när det gäller at! behålla arbetshandikappade i
anställning görs stora ansträngningar av såvä! anställningsmyndighelerna som
SA.MN och Statshälsan. Strävan är att underiätta och påskynda rehabilitering
och att så långt möjligt undvika sjukpensioiiering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omfattande insalser görs ocksä för att förebygga ohälsa av
b!, a. statens arbetsmiljönämnd (S.'vN) och Staishälsan. Genom all bl.a. spåi-a
hälso­och sicaderisker medverkar man till en god arbetsmiljö på de statliga arbetsplatserna.
Jag återkommer i det följande med en redovisning av utbyggnaden av den
förebyggande hälsovården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förutsäuningarna är således goda för atl staten som
arbetsgivare även i fortsättningen skall kunna leva upp lill högt ställda krav
och till ambilionen alt vara ett föredöme för övriga arbetsgivare när del
gäller ansvarei för lUi de arbelshandikappade skall ha arbete. Det är
emellertid viktigt att upp­märksamma effekterna för de arbetshandikappade av
olika skiftningar i arbetsmarknadssituationen inom statsförvaltningen.
Myndigheternas minskade ekonomiska utrymme har verkat hämmande på
personaliörlig-heten inom statsförvaltningen. Det har också inneburit att det
för många myndigheter nu är svårare än tidigare att i samband med omplacering
och rehabilitering av arbelshandikappade hitta lämpliga tjänster i den
reguljära organisationen. Det finns risk för att myndigheternas benägenhet
minskar att konstruktivt medverka till sysselsättningen förde
arbetshandikappade. En sädan utveckling vore enligt min mening oacceptabel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund utreder civildepartementet f n.
tillsammans med SAMN vissa frågor som rör finansiering av åtgärder för
omplacering, omskolning och rehabilitering av arbetshandikappade. En
utgångspunkt är att myndigheterna och S.AMN skall kunna söka passande arbeten
för arbetshandikappade inom ett brett område. Vidare skall de regler som styr
verksamhelen, bl.a. förordningen (1979:518) om arbetshandikappade i statligt
reglerad anslällning, m.m. (ändrad senast 1982:1268), ses över med sikte på att
ett stort antal olika ålgärder skall kunna vidlas för att underlätta för
myndigheterna att anställa och behålla arbelshandikappade i tjänst. Jag avser
att senare återkomma till regeringen med förslag om ändringar i
arbetshandikappförordningen med denna innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill emellertid redan nu anmäla en fråga i vilken
riksdagens godkän­nande bör inhämtas. Det gäller användningsområdet för det
under tret­tonde huvudtiteln uppförda anslaget Lönekostnader vid viss
omskolning och omplacering. Anslaget har stor betydelse när det gäller att
finansiera kostnader i samband med bl.a. omskolningar och omplaceringar. I
vissa fall är möjligheten att utnyttja medel från anslaget helt avgörande för
att undvika en sjukpensionering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag nyss framhöll bör ett stort antal olika åtgärder
kunna vidtas för att underiätta för myndigheterna att anställa och behålla
arbetshandikap-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;pade. Det är angclägel att SAMN har goda möjligheter att
siödja inyndig-hclerne i detta arbete, bl.a. genom att i vissa fall
övergångsvis medverka tili finansieringen. En mer flexibel användning av
anslaget, där större hänsyn kan tas till omständigheterna i det enskilda
fallet, är därvid av stor vikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det bör ankomma pä regeringen alt mot bakgrund av vad jag
här har anfört besluta om vidare ramar för användningen av de medel som beräk­nats
på anslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Vissa lönepolitiska frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min bedömning: Den fortsatia inrikiningen av slatens
lönepolitik bör vara följande, nämligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att lönepolitik
och lönesystem skall vara förenliga med en balanserad samhällsekonomi,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att stora
löneskillnader skall undvikas för arbetstagare med likvär­diga arbeten inom
olika arbelsmarknadssektorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att statens
positioner i löneförhandlingarna tydligare skall bestäm­mas av
verksamhetsintressel och av strävan att åstadkomma en ändamålsenlig
personalförsörjning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att
lönesystemet skall främja flexibilitet, decentralisering och delege­ring,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att
lönepolitiken i övrigt grundas på demokratiska ideal om rättvis fördelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för min bedömning: Jag har tidigare (avsnitt 2)
berört sambandet mellan personalförsörjning och lönepolitik. Jag vill nu la upp
några andra frågor om lönepolitiken på det statliga förhandlingsområdet. Låt
mig redan inledningsvis slå fast att lönefrågorna är av utpräglad partskaraklär
- det finns en grundligt etablerad uppfattning att de skall regleras i
kollektivav­tal. De överväganden jag nu kommer att redovisa gäller alltså den
arbelsgi­varpolitiska inriktningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den försia frågan rör sambandet mellan lönepolitik och
samhällsekono­mi. Den har behandlats av regeringen vid ett par tidigare
lillfällen, senasl i regeringsskrivelsen om den offentliga sektorns förnyelse.
Jag nämnde då att den statliga lönepolitiken måste utgå från bl.a. kraven på
samhälls­ekonomisk balans. Lönebildningen på den statliga sektorn får betydelse
för hela samhällsekonomin, både direkt genom sin inverkan på slatsbudge­len och
indirekl som jämförelse för andra arbetsmarknadssektorer. Som jag redan har
nämnt har därför regeringen uttalat (prop. 1983/84: 100 bil. 15, s. 3) att ett
av målen för staten som arbelsgivare är att lönepolitiken skall medverka till
samhällsekonomisk balans. Riksdagen har godtagit denna princip (AU 14, rskr
177).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 19g4/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Diskussionen om den slatliga lönebildningens elTekler på
samhälissko-nomin tar ofta fasta på två delfrågor. Den ena har alt göra med den
ordning enligt vilken anslagsmyndicheierna kompenseras för lönehöjningar i kol­lektivavtalen.
Enligi nuvarande praxis beräknas anslagen lill myndigheter­na sedan ful! hånsyn
tagits liil avialshöjningarna. Därigenom, finna et; nära samband mellan
löneförhandlingarnas resultat och stalsbudgelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I regeringsskrivelsen om den offenlliga sektorns förnyelse
aviseras för­slag om ökad iångsiktichci i den ekonomiska planeringen för
myndigheter­na och om stöire frihet för myndigheterna att besluta om interna
frågor inom givna ekonomiska ramar. En förändring med denna inriktning - i
förening med eu ökat lokalt ansvar för arbetsgivartVågorna; cn fråga som jag
senare återkommer lill - kan aktualisera en ändrad ordning för hur
myndigheterna skall kompenseras för kostnadsökningar iill följd av avtal. En
övergång till ett system med fleråriga ekonom.iska ramar och möjlig­heter lili
överföringar av anslagsmedel mellan budgetåren skulle öka möj­ligheterna för
enskilda myndigheter att la ansvar som arbetsgivare. En omläggning av denna typ
kräver dock ytteriigare analyser. En utgångs­punkt i del arbelel bör vara att
arbetsgivaransvar och kostnadsansvar skall följas åt, dvs. atl kostnadsansvaret
skall ligga på den nivä där avtalet iräffas. Vidare bör ett nytt syslem vara
förenligt med de mål för anställ­ningstryggheten som staten har getl uttryck
för i bl. a. prop. 1983/84:42 om tryggheisfrågor i statlig anställning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra delfrågan om sambandet mellan lönebildning och
samhälls­ekonomin har att göra med de statsanställdas förhandlings- och
konflikt-rätt. Förhandlings- och konflikträtten inom den offentliga sektorn
reser alltid två principiella frågor somjag har pekat på lidigare (skr.
1984/85: 202 s. 57). Den ena handlar om gränsdragningen mot den politiska
demokratin, den andra om skyddel mot samhällsfarliga konflikter. Vårt system
bygger på att parterna tar ett gemensamt ansvar för att förhandlings- och
konflikt-rätlen inle kommer i konflikt med andra samhälleliga värden. Detta kom­mer
till uttryck främst i de s. k. huvudavtalen. Denna ordning bör fortsätta. I
detta ligger bl. a. att parterna efterhand bör anpassa huvudavtalens regler
till förändringar i samhällsutvecklingen och vunna erfarenheler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan lönepolitisk fråga rör fördelningen av del
löneutrymme som står till parternas förfogande i en avtalsrörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om lönespridningen inom det statligt lönereglerade området
mäts som andelen anställda som finns inom inlervallel &amp;quot;medianlönen ±
10%&amp;quot; visar utvecklingen att knappt en tredjedel (31 %) fanns inom
inlervallel år 1970. År 1984 hade den andelen ökat till nästan hälften (48%) av
de anställda. Genom att denna utveckling varit snabbare på det statligt
reglerade områ­det än på den privata sektorn har staten i dag ofta en jämnare
lönestruktur än jämförbara delar av den icke-statliga arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
I9S4/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt kan konstateras alt sialen här står inför ett
dilemma i de fall väsentligt annorlunda fördelningspriricipcr lillämpas inom
andra arbels­marknadssektorer. Successivt ökande skillnader i
anställningsvillkoren för arbetstagare med likvärdiga arbelen inoiT! olika
arbeismarknadssekiorei leder tili spänningar. Eifarenheien visar också att det
uppslår störningar i personalförsörjningen på olika sektorer. För statens del
har detta främst medfört att vissa nyckelgrupper har varit svåra att behålla
eller rekrytera, (..önepolitiken har under senare år anpassats lil! dessa
förhållanden. Bl. a. har lönesystemet kommit att innehålla flera inslag av
individuell anpass­ning av lönen. Jag vill här erinra om dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det statliga lönesystemet bygger i huvudsak på
lönesättning av tjänster och inle av individer. Tidigare var detta system
centraliserat och gav foga utrymme för individuell lönesättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan mitten och slutet av 1970-talet har lönesystemet
emellertid för­ändrats i båda dessa avseenden. .Ar 1978 träffade parlerna ett
avtal -L-ATF - om lokala löneförhandlingar m. m. inom oinrådet för det all­männa
tjänsteförteckningsavtalet (ATF). ATF innehåller vissa grundläg­gande
bestämmelser om lönegradsplacering m.m. av tjänster. L-ATF medger att
myndigheterna i viss utsträckning lokalt får förhandla om anställningsvillkoren
för tjänster och tjänstemän. Årligen fastställs vissa ekonomiska ramar inom
vilka anställningsvillkoren får ändras. Dessa för­ändringar är individuella för
berörda tjänstemän. Genom att de flesta statliga Ijänster numera dessutom är
placerade i variabel lönegrad, dvs. i lönefält, högstlönegrad eller
lägstlönegrad fmns det ett betydligt större utrymme för individuell
lönesältning än tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 anslutning till avtalet om löner 1984-85 för
statstjänstemän m.fl. (ALS 1984-85) Iräffade parterna avtal om införande av
s.k. marknadslönetillägg (.MLT). Ett MLT utgör 300 kr. per månad. En tjänsteman
kan tilldelas ett eller flera MLT enligt överenskommelse som träffas centralt
eller lokalt. MLT får användas för alt rekrylera eller behålla kvalificerad
personal (marknadskänsliga grupper) i syfle alt vidmakthålla myndighetens kompe­lens.
År 1984 utgick ca 17 milj.kr. i MLT.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ytterligare en möjlighet till individuell lönesältning
erbjuder kontrakts­anställning. Den kan förekomma i två olika situationer. Den
ena är alt en redan anställd tjänsteman med kvalificerade arbelsuppgifter -
t.ex. en lekniker eller en ekonom — erbjuds anställning med högre lön hos en
icke-statlig arbetsgivare (flyktfara). 1 det andra fallet får
konlraktsanställ-ning användas då myndigheten vill anställa en sådan
kvalificerad person med icke-statlig anställning på en tjänsl där
löneplanslönen inte är konkur­renskraftig. Beslut i de enskilda fallen fattas
av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan år 1977 har lönerna förde högre chefstjänsterna inom
statsförvalt­ningen bestämts i särskild ordning genom det s. k.
chefslöneavtalet. Detta avtal har lill syfte att åstadkomma en individuell
lönesättning. Chefslö-neavialet tillämpas f.n. på ca 1 400 tjänstemän inom
statsförvaltningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1.9S4,/85: 219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare (avsniu 2) behandlat sambandet mellan
lönepolitik och personalförsörjning, .lag nämnde då den översyn av sambandet
mellan bi. a. lönenivå och personalförsörjning som pancrna på den statliga
arbets­marknaden nu gör. Jag nämnde också alt SAV — niir parterna har avslutat
sin gemensamma sludie - bör tu upp de förhandlingar som sludien ger anledning
till. liedan nu villjag dock slå fast att utvecklingen av lönesysle-met mot en
ökad flexibilitet, decentralisering och delegering bör fortsätta. Ytterligare
en lönepolitisk fråga gäller suinbandei mellan lön och presta­tion. Jag tog upp
den frågan i budgelpropositionen är 1984 (prop. 1983/84; 100 bil. 15 s. 17).
Jag anförde nämligen då ati staten som arbetsgi­vare bör verka för
kollektivavtal som slimulerar god service samt ökar produktivitet och
effektivitet. Jag framhöll att öppenheten för nytänkande miåste öka. Försök med
nya system för löner och andra anställningsvillkor borde genomföras vid vissa
myndigheter. Jag sa vidare att prestationslöne-sysiem borde kunna leda iill
varaktiga förbättringar i effeklivitelen inom ramen för en god arbetsmiljö för
de anställda. För detta krävs en utveck­ling av de anställdas medinflytande i
vissa hänseenden så att deras inlresse av ökad etlektiviiel på enklast möjliga
sätt kan nyttiggöras. Denna form av myndighelsanpassad effektivering
förutsätter en fortsatt medveten delege­ring lill myndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen uttalade (AU 1983/84: 15, rskr 178) i anslutning
lill detta att en ökad flexibilitet i den statliga personalpolitiken är en
fördel också när det gäller rekrytera och behålla personal med önskvärda kvaliflkationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulvecklingen av den statliga personalpolitiken har följt
riktlinjerna i 1984 års budgetproposition. Som jag kunde anmäla till riksdagen
i årets budgetproposition (prop. 1984/85: 100 bil. 15 s. 15) har parterna på
den statliga arbetsmarknaden i avtalet om löner 1984-85 för statstjänstemän m.
fl. (ALS 1984-85) kommit överens om försöksverksamhet med särskilda åtgärder
för atl öka produktivitet, kvalitet och service. Bl. a. skall metoder utvecklas
för mätning av produktiviteten och de anställdas insalser för att uppnå avsedd
kvalitet och service. 1 anslutning härtill kan nya former för de anställdas
medinflytande prövas. Del förutsätts i avtalet att lokala avtal om
försöksverksamhet träffas vid ett antal myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SAV har fört diskussioner med ett flertal myndigheter om
att starta en sådan försöksverksamhet. Vid statens järnvägar (SJ) har eU s. k.
&amp;quot;derno-kratiförsök&amp;quot; pågått inom en enhet av huvudverkstaden i Örebro.
Försö­ket, som påbörjades redan innan ALS 1984-85 träffades, har bl. a. omfattat
medverkan i produktionsplanering och ökad arbetsrotation inom enheien. Försöket
har visat avsevärda produktivitetsförbättringar trots att något
resultatlönesystem inte har införts. Försöksverksamheten kommer nu att vidgas
vid Örebroverkstaden. Då kommer även frågan om att införa ett belöningssystem
att behandlas. Motsvarande försök kommeralt startas på andra håll inom SJ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligi vad i:iu h;ir inhiiniiai liui&amp;quot; diskussionei-
även inletis inom posivc!--ket 0111 en försöksveiksanihcl niwl liknantle
ini'iklnlnc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana;text-transform:uppercase'&gt;SAV &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hur diskiiicrai en viicriigaie
vidgning av lorsöken tili andra inyn-diglieicr. Erfarenlieieina ;idiskussionerna liiilills visiu bl.a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;au
iiivccklingsarlictei mä.sic ske lokili och gemenstimi mellan paneiiui,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;au verksledningarnas
positiva engagemang och stöd iir nödvändigl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ull i.ippen
infoimation före (icli undci&amp;quot; försöksverksamheien till alla anställd;! är
en förutsätlning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;alt del är
nödvändigl alt se över organisation och arbetsformer innan försök startas i
syfie bl. ;i. att åstadkomma cn nödvändig delegering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-        ait enkla och anpassningsbara inllytandcformer
ocli korta kontaktvägar&lt;br&gt;
inom myndigheten är nödvändiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-        att enkla mätmetoder är nödvändiga, bl. a. för
att resultaten skall kunna&lt;br&gt;
förstås och påverkas av de anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;~ att belönade resullal måsle stämma överens med
verksamhetsmålen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-       att system i vilka de anställda får andel i
uppmätta resultatförbättringar&lt;br&gt;
bör utformas så. att de ger belöningen till etl kollektiv. Den skall betalas&lt;br&gt;
ut efter mätperioden.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har i denna översiki av den statliga arbetsgivarens
lönepolitik visat att elt flertal initiativ har tagits för att utveckla
löneinsirumentet till ett effektivt medel för förnyelsen av statsförvaltningen.
Denna utveckling bör fortsätta. Det innebär att verksamhetsintresset tydligare
än under 1970-la­let bör vara styrande för statens positioner i
löneförhandlingarna. Lönepo­litiken skall således främsl syfta till en
ändamålsenlig personalförsörjning.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4   Godkännande av vissa kollektivavtal inom
försäkringskasseområ­det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Regeringen bör bemyndigas att utan att höra
riksdagen godkänna avtal om anställningsvillkor för arbetstagare hos de
allmänna försäkringskassorna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: På försäkringskasseområdet har de
kollektivavtal som SAV hittills har träffat enligt gammal praxis slutits utan
förbehåll om regeringens godkännande. Enligt 18 kap. 13 S tredje stycket lagen
(1962: 381) om allmän försäkring (ändrad senast 19 :000) skall tjänstemän­nens
anställnings- och arbelsvillkor faslslällas under medverkan av rege­ringen
eller den myndighet som regeringen beslutar. Genom ett regerings­beslut den 19
november 1981 uppdrog regeringen åt SAV att gemensamt med de allmänna
försäkringskassorna sluta och säga upp kollektivavtal rörande alla arbetstagare
hos de allmänna försäkringskassorna.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som i lagen (1965:576) om ställföreträdare för kommun
vid vissa 2    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 219&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;IVop. 1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avtalsförhandlingar m.m. ländi-ad senast 1982:101) eller
kungiirelsen (1965:577) med tillämpningsföreskrifter til! nämnda lag (ändrad
senast 1984:783) i övrigi sägs om SAV skall enligi regeringsbeslutet diirvid i
stället gälla S.V cfier samråd med försäkringskassorna. Enligi de nämnda
lillämpningsföreskrifierna skall kollektivavtal om anställnings- eller ar­betsvillkor
som anges i slällföreträdarlagcn och tillhör regeringens eller riksdagens
prövning slutas under förbehåll om regeringens godkännande. De kollektivavtal
som SAV sluter för arbetstagare vid de allmänna försäk­ringskassorna skall
underställas regeringen för godkännande enligt samma principer som för
arbetstagare vid myndigheter under regeringen och för andra arbetstagare med
statiigl reglerade tjänster som t.ex. lärare och präster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 budgetproposition 1985 (prop. 1984/85: 100 bil. 2 s. 3-5)
föreslår rege­ringen elt utvidgat bemyndigande för regeringen atl godkänna
vissa kollek­tivavtal om anställningsvillkor för bl.a. arbetstagare vid
myndigheiema under regeringen och för lärare. Detla bör gälla även
kollektivavtal för anställda inom försäkringskasseområdet. Regeringen bör
således bemyndi­gas all utan att höra riksdagen godkänna avtal om
anställningsvillkor för arbetstagare hos de allmänna försäkringskassorna enligt
samma principer som gäller för andra arbetstagare på det statligt reglerade
området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5    Meritvärdering vid statliga tjänstetillsättningar m.
m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1 Bedömningsgrunderna vid tjänstetillsättning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om värdering av kvalifikationer i samband med
tillsättning av statiigl reglerade tjänster har sedan gammalt tillmätts stor
betydelse från både principiell och praklisk synpunkt. Enligt gällande
lagregler får avse­ende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och
skicklighet. Prövningen i de rent statliga tillsättningsärendena sker med
direkt tillämp­ning av 11 kap. 9 § andra stycket regeringsformen. Det gäller
vid alla statsmyndigheter, inte bara myndigheter under regeringen utan ocksä
vid riksdagen och dess myndigheter. 1 fråga om andra statligt reglerade tjäns­ter
flnns en likalydande föreskrift i 4 kap. 3 § lagen (1976:600) om offenllig
anställning (LOA, omtryckt 1982: 100, ändrad senast 1985: 336).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är självfallet viktigt att avvägningen mellan olika
hänsyn vid merit­värdering sker på ett sådant sätl atl inga faror för den
enskildes rättssäker­het uppstår (jfr KU 1973:26 s. 72). Bakom lagreglerna i
regeringsformen och i LOA om sakliga grunder ligger främst statsnyttan, närmare
bestämt det allmänna intresset av atl offentliga funktioner utövas av personer
som är bäst skickade för uppgifterna. Ändamålet med reglerna är således inte
primärt att skydda arbelstagarinlressena utan främst att tillgodose samhäl-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lets och de enskilda nicdborgarna.s intresse av all
slatliga ijänster lillsalts efler objektiva grunder ijfr prop. l975,/76: 105
bil. 2 s. 206).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 februari 1983 tillkallade regeringen, som jag tidigare
har nämnt, en särskild utredare för att se (n'er vissa frågoi- cmi
menivärderingen vid statliga tjänstctillsiiltningar (Dir 1983:9). Utredaren,
som arbelade under n;imnct meriiutredningcn (C 19S3;0!l. avliimnadc i augusti
samma år sitt betänk:inde (Ds C 19S3: 16) Meriiväidcringen vid slatliga
tjiinstetillsätt-11 i ngar m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Belänkandet har remissbeluindlais. En sammanställning av
remissytt­randena har gjorts inom civildepartementet och tillsammans med utred­ningens
sammanfattning publicerats i departemenisserien (Ds C 1985; 7).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har sedermera i huvudsaklig överensstämmelse
med utred­ningens förslag beträffande värderingsgrunderna beslulat om ändringar
i bl.a. anställningsförordningen (1965:601, omtryckt 1984; 127, ändrad se­nast
1985: 334). Ändringama. som träder i kraft den Ijuli 1985, har följande
innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tjänstetillsättning skall ske på grundval främst av
skickligheten för arbetsuppgifterna i tjänsten, om det inte fmns särskilda skäl
för något annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hänsyn skall tas också lill den förtjänst som förvärvals
genom lidigare tjänstgöring i offenllig eller prival anslällning eller genom
egen verksam­het.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Deltidstjänstgöring som omfallar minsl 40% av
hellidstjänslgöring skall därvid räknas som hellidstjänslgöring vid
förtjänslberäkning, om del inte flnns särskilda skäl för någol annal. Tid för
ledighel från en anställning för studier och andra ändamål far tillgodoräknas
som förtjänst bara när den vid varje särskilt tillfälle uppgår till högst tre
månader. Tid för ledighet för semester, sjukdom, fackligt uppdrag m. m.
tillgodoräknas liksom tidigare i full utsträckning. Fullgjord forskamlbildning
räknas till godo som förtjänst med högsl fyra år i den mån utbildningen inte
räknas som tjänstgöring i en anställning eller som egen verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även andra sakliga gmnder som överensstämmer med allmänna
arbets­marknads-, sysselsättnings- och socialpolitiska mål skall beaktas vid en
tjänstetillsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen till förordningsändringen redovisas i Regeringens
förordningsmo­tiv 1985:3. Av motiven framgår att reformen är avsedd att anmälas
för riksdagens kännedom. Min framställning i det följande om
värderingsgrun-dema och om förenklingar av förtjänstberäkningen ansluter i sak
till för­ordningsmotiven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag redovisar där tre huvudsyften, nämligen att dels
effektivera den offentliga verksamheten genom att tydligare låta
meritvärderingen bestäm­mas av de krav tjänsten ställer på innehavaren, dels
underlätta personal­rörligheten - såväl inom statsförvaltningen som mellan
olika arbetsmark­nadssektorer - genom att jämställa kommunal och privat
anställning saml&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;egen verksamhet med siaiiig. niii- dci gällei ;Ui hcräkiia
en sökande:-; förtjänst, dels ralionalisera luindliiggningen av lil!säuningsäi'eiulcii;i
genom att förenkla ocli fonydliga regierna om förijänsiheriikning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D;'. närmare (tvervägandeii;-! enlici föiordiuiigsmoiivcn
äi&amp;quot; i sammandrag följande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slateii är naturligtvis med hänsyn till st;ilsnytian mest
beiiiinl a\' alt den skickligaste och mesi lämpade rekryteras ul! cn ledig
ijänst. Siaisniakicn har också under senare är i olika sammanhang geu utiryck
föi- åsikten alt efiekiivitelskraven skail beaktas så liingi som möjligi.
Enligi min mening ligger det i såväl det allmännas som den enskilde
arbctsiagarens intresse ai! skickligheten sedd i relalion lill
aibetsuppgificrna i tjänsten tillmiits särskild betydelse vid all
meritvärdering. Bara vid lika eller vid i storl sett lika skicklighet bör
föiljänsten bli utslagsgivande. Denna princip bör gälla oavsett tjänstens nivä.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till skickligheten bör enligt min mening hänföras de
faktorer som är av betydelse för att bedöma den sökandes lämplighet för den
aktuella tjäns­ten. Som meritutredningen och flera remissinstanser framhäller,
bör all relevant erfarenhei värderas inom ramen för skickligheten. Del skall
vara en kvalitativ helhetsbedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hit bör således räknas bl, a. teoretisk och praktisk
utbildning, personliga egenskaper (som prestationsförmåga, yrkesskicklighet,
ledaregenskaper, samarbelsförmåga m.m.,) samt kunskaper och ertarenheter som
har för­värvals i andra offentliga eller privata anställningar eller i egen
verksam­hel. Erfarenheter från områden som vård av barn, studier, utlandsvis­telser,
språkkunskaper, ideellt arbete m. m. bör också vägas in vid bedöm­ningen av
skickligheten, i den mån de är relevanta för den sökta tjänslen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av grundläggande betydelse för meritvärderingen är att det
är de krav som är förknippade med ijänslen som bestämmer vilka
skicklighelsfak-torer som skall beaktas och hur tungt dessa skall väga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meritvärdet a\ förtjänst får en generellt sett minskad
betydelse, ulom i de fall diir skickligheisbedömningen inte är tillräcklig för
atl ge utslag vid urvalet. Värdet av förtjänsten ligger i första hand i den
allmänl personalpo-litiska betydelsen av tidigare yrkesverksamhet, också sådan
som inte är direkt relevant för den aktuella befattningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stora variationer förekommer i dag mellan olika
myndigheler i fråga om vilken typ av tidigare anslällning som inräknas i
förtjänsten och hur beräk­ningen görs. Vissa myndigheter tillgodoräknar bara
statlig anställningstid. I andra myndigheter tillgodoräknas även kommunal eller
landstingskom­munal anställningstid, evenluelll begränsad på visst sätt. Även
anställ­ningstid inom den privata sektorn tillgodoräknas hos vissa myndigheter,
i allmänhet dock med vissa begränsningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag menar att det både av rättssäkerhetsskäl och av
praktiska skäl behövs en enkel bestämning av förtjänstberäkningen. Därför bör
all an­ställning, såväl offentlig som privat, samt egen verksamhet som sökanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;har bedrivii jämställas \id beräkningen a\' förijänsten.
i-ör detta synsält talar ock.så starki bcho\'ct av en ökad personalröriighei
mellan olika ar-betsmarknadssektorc!. S:iintidigl undanröjs en del oönskade
effekter av nuvarande pra.is - som l.ex. alt anslällningslid hos ett statligt
affärsverk i ;illmänhet räknas som Vöriiiinst, medan molsvarande Ijänslgöring
hos ver­kets dotterbolag inle gör det. eftersom bolagen är privairätisliga subjekt.
Bedömningen atl det behövs en enkel bestämning av förijänstberäkningen har stöd
bäde i utredningen och i remissopinionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eflersom kortare ijänslgöi&amp;quot;ing än 40 % av
heltidsljänstg()ring i allmänhet ime bör förekomma enligt .5 §
deltidsförordningen (1980:50), harjag tagil delta lill utgångspunkt för att
föreslå att all deltidstjänstgöring som omfat­tar minst 40% av
hellidstjänslgöring skall räknas som förljänsl vid beräk­ningen av förtjänsten.
Detta förslag avser inte deltidsverksamheter, där alltså bara den faktiska
verksamheten bör räknas. Givetvis får två &amp;quot;paral­lella&amp;quot;
deltidsljänstgöringar inte medföra någon dubbelräkning. Motsvaran­de gäller en
deltidstjänstgöring som kombineras med deltidsverksamhel. Denna förenkling av
förtjänstberäkningen bör även ses i belysning av aU förtjänsten i framtiden
kommer alt få minskad betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.Även sådan ledighel för bl.a. semester, sjukdom eller
fackliga uppdrag som infaller under anställningstiden bör liksom nu
tillgodoräknas som förtjänst. Anställninglid då arbetstagaren har varit ledig
för studier och andra ändamål bör enligt min mening däremoi bara i begränsad
omfattning få räknas lill godo som förtjänst. I syfle alt förenkla bl. a. den
administrati­va hanteringen anserjag att kortare tid för t. ex. studieledighet
o.d. kan få räknas till godo, men bara om denna tid, vid varje särskilt
tillfälle, uppgår till högst tre månader. Om däremot den lediga tiden är
längre, skall själv­fallel ingen del av tiden räknas till godo.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De riktlinjer för förtjänstberäkningen som jag sålunda
förordar får kon­sekvenser även för beräkningen av förtjänsten i samband med
föräldrale­dighel. De nuvarande reglerna om tillgodoräknande av tid för
föräldrale­dighet från slallig ijänsl etc. (förordningen 1978:61) bör därför
generellt utsträckas till att gälla föräldraledighet från all offentlig eller
privat ansläll­ning m. m. När det gäller meritvärdet av föräldraledigheter, hör
del dessut­om till bilden atl som framgått förutsättningarna vid
tjänstetillsättningen kan vara sådana, atl erfarenhet av vård av barn bör ses
som en merit i sig och sålunda vägas in i skicklighetsbedömningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om meritvärdet av forskamlbildning har jag anmält
redan lidi­gare (prop. 1983/84:107 bil. 10 s. 12, UbU 28, rskr 401). Av vad
därvid anförts framgår att det, för att göra forskning och forskarutbildning
mer attraktiva, behövs olika stimulansåtgärder. Ett verksamt led i denna strä­van
kan vara att i förtjänsthänseende jämställa en forskarstuderandes
utbildningstid med anställningslid. Det är enligt min mening naluriigt att en
fullgjord forskarutbildning får räknas till godo som förtjänst med högsl fyra
år. Med fullgjord forskarutbildning avser jag en avlagd doktorsexamen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som normalt kräver minsl fyra års studier. Den som klarar
sin examen på kortare lid får förslus bara räkna sig den liden lill godo. När
en forskarui­bildning genomföis genom t.ex. utövande a\' en doktorandtjiinsi
eller en forsknincsassisicntijänsi görs tillgodoräknandet inom ramen för
tjiinsten. Inic heller här bör del naturligtvis bli fråga om diibbelräkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som j;ig lidig;ii-e nämnde skall även andra sakliga
grunder än förljänst och skickiigiiei beaktas vid lillsältning av statligt
reglerade tjiinster, nämli­gen sådana som överensslämmer med allmänna
arbetsmarknads-, syssel­sällnings- och socialpolitiska mål. Regeringsreformen
och LOA ger som fiarngält utrymme för att beakta också andra sakliga grunder än
skicklighet och förljänst. I grundlagsmoliven (anförda i prop. 1973:90 s. 406)
framgår atl bl.a. arbetsmarknadspoliliska hänsyn kan göra det nödvändigl att
vid vissa ijänstetillsäliningar väga in även andra fakiorer än sådana som bru­kar
hänföras till skicklighet och förtjänst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Något närmare exempel på sådana &amp;quot;andra sakliga
grunder&amp;quot; ges inte i dessa lagar eller lagmotiv. Men som etl sådant
exempel, godtaget i senare lagstiftning och praxis, kan nämnas företrädesrätt
lill åleranställning enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd (ändrad senast
1984:1008; jfr 9 kap. 1 § LOA, prop. 1974; 174 s. 63). Ett annat exempel kan
vara omplacering enligt anställningsskyddslagen (7 S andra stycket) eller
enligt det statliga trygghetsavtalet (TrA-S).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett tredje exempel ur praxis är intresset att bereda
arbelshandikappade sysselsättning-jfr förordningen (1979:518) om
arbetshandikappade i stat­ligt reglerad anställning m.m., (ändrad senasl
1982:1268). Vidare har under de senaste åren strävan att främja ökad
jämställdhet mellan kvinnor och män kommit att godlas som saklig gmnd enligt
regeringsformen - jfr även lagen (1979: 1118) om jämställdhet mellan kvinnor
och män i arbetslivet (omtryckt 1980:412, ändrad senast 1985:34). Det
sistnämnda belyses ut­föriigt i rapporten (SAV informerar 1984 nr 1)
Tjänstetillsältningar och jämställdhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nämnda exemplen på andra sakliga gmnder än skicklighet
och för­ljänst ligger för övrigl i linje med den bedömning som görs i
LOA-motiven (prop. 1975/76:106 bil. 2 s. 206). Där anförs au man - med hänsyn
bl. a. till vad som har uttalats under förarbetena till regeringsformen - torde
kunna utgå från att det vid bestämmandet av tillsättnings- och
befordringsgmnder kommer att fästas stort avseende vid sådana sakliga grunder
som stämmer överens med den allmänna samhällsutvecklingen på det personal- och
arbetsmarknadspolitiska området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser det vara angeläget att i detta sammanhang lyfta
fram även dessa bedömningsgrunder. Det är sålunda angeläget att staten som
arbets­givare även i fortsäUningen strävar efter att vara en föregångare bl.a.
när det gäller att bereda de människor sysselsättning som på gmnd av arbels­handikapp
har svårt att få eller behålla ett meningsfullt arbete eller när det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;t:.ä!lei- åtgärder som främjar jämställdheten mellan
k\innor och män i ar­betslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Någon generell inbördes i-angordning mellan dessa andra
sakliga grunder som kan komma i fråga vid sidan av förtjänst och skicklighet
bör inte tilliimpas. Det är nämligen enligi min mening av största vikt att
individuella hänsyn ocli hänsyn till omstiindigheterna kan las i varje enskilt
fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Här skal! lilläggas att den omständigheten att elt
förtvdligande och en precisering av reglerna vid ijänsteiilisättning nu sker
inte upphäver myn­dighelernas skyldighel enligi omplaceringsförordningen (1984:
110) all an­mäla ledica tjänster lill SAMN.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom flera myndigheler och seklorer lillämpas fasla
karriärvägar, in­lerna syslem för rekrytering och utbildning, meritvärdering,
m.m. Detta gäller bl.a. på domarbanan, inom försvarets område, inom
utrikesförvalt­ningen, för flertalet polismanstjänsler och lärartjänster.
Systemen är i allmänhet så utformade, aU de innehåller olika former av
personalutveck­ling och återkommande skicklighetsbedömningar. Inte sällan
förekommer krav på särskilda examina, inslag av obligatorisk utbildning,
aspiranltjänst-göring eller tjänstgöring på s. k. utbildningstjänster eller
annan obligatorisk tjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till den mångfald verksamhetsgrenar som dagens
förvalt­ning omfattar - alltifrån avancerad teknisk produklion och kvalificerat
utvecklings- och utredningsarbete inom olika samhällsområden till viktiga
normerande och kontrollerande funktioner och renodlade servicefunk­tioner - är
det naturligt alt sådana system utvecklas och tillämpas som är särskilt
anpassade till utbildnings- och rekryteringsfömtsättningarna inom resp.
myndighet eller sektor. De återkommande skicklighetsbedömning­arna i sådana
system ökar självfallet säkerheten i de bedömningar som görs i samband med
tjänstetillsättningar. Det är som jag ser det särskilt viktigt att sådana
skicklighelsbedömningar görs; mekaniskt tillämpade mtiner får inte ersätta
nödvändiga bedömningar och värderingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag återkommer i det följande till frågor om
meritvärdering m.m. vid tillsättning av lärartjänster inom det statligt
lönereglerade området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag övergår nu till vissa andra förslag av meritutredningen
som inte direkt rör värderingsgrunderna vid tjänstetillsättning, nämligen dels
för­beredelsearbete m. m. vid rekrytering, dels vissa frågor om utlandsan­ställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2 Förberedelsearbete m. m. vid rekrytering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min bedömning: Stor omsorg bör ägnas förberedelserna i
samband med rekrytering. Noggranna bedömningar bör göras av bl.a. behovet att
återbesätta en vakant tjänst, tjänstens arbetsinnehåll och krav på tjäns­tens
innehavare. Så många urvalsinstmment som är möjligt och lämp­ligt bör användas
i syfte atl åstadkomma säkra urval.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mfrilutreriningens förslag: Förslaget överensstämmer i
princip mcti min bedtimninu, dock med den skillnaden att ulredningen förordar
förfaunings-regicring av förfai-andei i siiniband med tjänstetillsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: De flesla molsäller sig att föriarandei
föriåttningsrce-Icras. Flera remissinstanser framhåller ;ui ett obligalorium
skulle innebära onödig formalism och byråkrati.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen fiir min bedömning: Del är väsentligt att
myndigheterna planerar sin personalförsörjning på ell sätl som främjar
flexibilitet och framförhnilning. Särskilt stora krav ställs på rekrytering,
utbildning och övrig personalför­sörjning när myndigheterna måste disponera om
sina produktionsresurser pä grund av rationaliseringar, omprioriteringar och
ompiövningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Många överväganden måste göras i samband med planering och
genom­förande av rekryteringar som hänger samman med myndighelens
personal-politk. ekonomi och verksamhet. Stor omsorg måste därför ägnas åt
rekry­teringsförfarandet .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men stor frihet mäste också fortsättningsvis ges olika
myndigheter och sektorer att utveckla och tillämpa egna
rekryteringsförfaranden, inlerna karriärgängar, meritvärderingssystem m.m. som
är anpassade till bl.a. utbildnings- och rekryteringsfömtsättningarna inom
resp. myndighet eller sektor. Därför anserjag att en författningsreglering
riskerar au molverka strävan att åstadkomma smidiga, lokalt anpassade mtiner.
Grundläggande måste dock vara att systemen utformas med hänsyn till atl tjänstetillsätt­ningarna
skall ske främsl på gmndval av skickligheten för arbetsuppgifter­na i tjänsten,
somjag tidigare har framhållit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill emellertid betona att mina invändningar i denna
del mot utred­ningens förslag enban gäller frågan om förfatiningsreglering av
formerna för rekryterings- och urvalsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3 Vissa frågor om utlandstjänstgöring&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min bedömning: Behovet i samband med utlandstjänstgöring
av infor­mation om ijänstgöringslandet i frågor om skatte- och
socialförsäkrings­bestämmelser, politiska, religiösa och sociala förhållanden
m.m. bör tillgodoses av befintliga statliga myndigheter. Detsamma gäller
behovet av information och hjälp med att skaffa arbete vid återkomsten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meritutredningens förslag: Förslagel avviker från min
bedömning. Utred­ningen föreslår att ett särskilt servicehus inrättas i
Stockholm med två filialkontor, ett i Göteborg och ett i Jönköping.
Verksamheten bör bedrivas som en offentlig stiftelse. Stiftelsen skall bl. a.
verka för att arbele erbjuds den som efter mer än ett års anställning, uppdrag
eller annan tjänstgöring i utlandet återkommer till Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;?-5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Keniissinstanserna: Flerlalel anser atl någon ny
organisatorisk cnhei för arbetsförmedling, information m. m. inle behövs utan
att ökade satsningar på områdel bör komma till slånd genom beflnlliga
organisationer. SIDA anför bl.a. - mot bakgrund av sin erfarenhet av
information till och utbildninc av ut!'esande ~ att den utbildning som knyis
till det aktuella landet och uppdraget är den eflckiivaste. SIDA menar också
att en institu­tion ulan naturligt samband med en pågående verksarahet
ulomlunds skul­le få problem all hålla sill informalionsmalerial akluelll.
Skälen för min bediimning: Jag vill först erinra om vad jagjusl har sagt om
meritvärdet av bl.a. utlandsvistelser och språkkunskaper. Jag anförde då att
alla faktorer som är av betydelse för bedömningen av den sökandes lämplighet
för den aktuella tjänsten skall hänföras till skickligheten. Själv­fallet skall
även sådana erfarenheter som inhämtats i samband med ut­landsijänslgöring
beaklas. om erfarenhelerna är relevanta för den sökta tjänsten. Jag vill också
peka på all anslällning - även utlandsanställning -får tillgodoräknas som
fönjänsi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande förslaget att inrätta ett servicehus anserjag
all det skulle vara en dubblering av redan existerande slallig verksamhel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är mot denna bakgrund inle beredd att biträda
förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.4 Meritvärdering m. m. vid tillsättning av lärartjänster
inom det statligt lönereglerade området.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Principen atl skickligheten skall betonas
starkare än för­tjänsten bör gälla också vid tillsättning av statligt reglerade
lärartjän­ster. Det bör ankomma på regeringen all avgöra vilka bestämmelser som
kan behövas och att besluta om dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den tregradiga betygsskalan för de ämnesleoretiska delarna
av lärar­utbildningen bör ersälias av en tvågradig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: För lärartjänster inom det
allmänna skolväsendet har de sakliga grundema för tillsättning preciserats i 17
kap. 38 § skolför­ordningen (1971:235). Som befordringsgmnder vid tillsättning
av icke-or­dinarie tjänst som lärare gäller i följande ordning:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.    kunskaper och färdigheter i ämnen som hör till
ijänslen eller på någon&lt;br&gt;
annan gmnd kan vara av betydelse vid tjänstens utövande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2. längden av väl vitsordad tjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolöverstyrelsen (SÖ) har - i enlighet med bestämmelser i
skolförord­ningen — meddelat föreskrifter för poängmässig värdering av meriter
vid tillsättning av lärartjänster. Meritpoäng tillgodoräknas för graderade
betyg i den ämnesteoretiska delen av utbildningen och för studier efter
läramt-bildningen. Meritpoäng tillgodoräknas vidare för tjänstgöringstid som
lära­re och motsvarande samt för annan yrkesverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I varje tillsättningsärende skall dessutom prövas om del
finns icke-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;poängmässigi värdcringsbara meiiter som [läk.illH!'
iintlriiig av det resullal den poängmässiga värderingen leu lill. Hänsyn las
därvid iill c/&amp;lt;.'/.v meriter som inte kan poängmässicf värdeiiis, såsom
skicklighet som styrkts på annal sätt än genom betyg, fortsatta studier,
velenskaplig! eller pedago­giski rörfatiarskap. ins.'ilser inom
folkbiidningsarbeiei eller verksamhel som ungdomsledare, dels tjänstens
beskaffenhel och skolans särskilda behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Principen att skickliplieien skal! betonas starkare än
föiljänsten bör enligi min mening gälla också vid tillsiiitning av statiigl
regleiTide lärartjän­ster. Jag, vill i dctla sammanhang särskili hånvisa lill
utvecklingen på skcilområdet under den senaste 5-10-årsperioden. Denna period
har för skolans del priiglats av en slark decentralisering, dår ansvaret för
;iii förverkliga nationellt fastställda mål i stor utsträckning har lagts på
kom-niiinerna och de enskilda skolenheterna. Detta lillsammans med bl.a. en
ökad betoning av atl arbetet - särskilt i gmndskolan - bör ske i arbetsen­heler
och arbetslag har inneburil aU arbetsinnehållet i de enskilda lärar­tjänsterna
inte längre är så enhetligt som del åtminstone teoretiski var lidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En praktisk omständighet av betydelse vid tillsättningen
av liirartjänsler är den stora mängd tjänster som skall lillsättas under kort
tid inför varje läsår. Etl annat särdrag är att - trots att skillnaderna i
arbetsinnehåll mellan olika lärartjänster ökat under senare år - läraryrket
fortfarande är relativt enhetligt till sin karaktär jämfört med många andra
yrken. En lärares möjligheter atl visa särskild skicklighet jämfört med andra
lärare är således i många fall begränsade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meritu*;redningen menar bl.a. av dessa skäl atl ett syslem
med poäng­mässig beräkning av meriter bör flnnas även i fortsättningen. Det bör
emellertid enligt utredningen kompletteras så att visad lämplighet för lärar­yrkel
och pedagogisk förmåga kan vägas in. Detta bör ske genom intervju­er och
referenslagning, vilken kan omfalta de tre - fem sökande som har den högsta
meritpoängen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag delar meriluiredningens uppfauning att ett system med
poängmässig beräkning av meriter skall behållas vad avser lärartjänster.
Skicklighet bör emellertid - i enlighet med vad jag nyss anfört - betonas
starkare än vad som i dag normalt är fallel. Att - som utredningen föreslår -
generellt kompleuera poängsystemet med intervjuer och referenstagning skulle
dock enligt min mening kunna medföra betydande praktiska olägenheter bl. a. med
hänsyn till det stora antalet tjänster och det stora antalet sökan­de till
vaije tjänst. Jag förordar därför följande ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolöverstyrelsen bör få i uppdrag att meddela allmänna
råd om poäng­mässig värdering av meriter. Dessa allmänna råd skall vara etl
hjälpmedel för den tillsättande myndigheten. Råden bör ange hur man
poängmässigt bör värdera olika sådana meriter som är generella för sökande till
lärar-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tjänst säsom grundutbildning, fortbildning,
vidareutbildning, tidigare lä-rartjänsigöring och annan &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;a
href="file:///\\atle2-s\rkesverksamhci"&gt;&lt;span style='color:windowtext;
text-decoration:none'&gt;\rkesverksamhci&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sådana meriier bör normalt ha slor
belydelse vid lärartillsäitningar. Vid de flesla tillsättningar bör därior
resultatet av den poängmiissiga nicritviirdcriiigen kunna ligga tiil grund fir
tillsättningsbesluiei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del kan emellerlid enligt min mening finn;is skäl för atl
ibland göra bedömningar som kompletterar den poäncmässiga meritvärderingen. Ett
sådant skäl kan t.ex. vara förhållandena vid den skolenhet dit tjänstgöring­en
avses bli förlagd. Skolenheten kan behö\a en lärare med särskilt breda
ämneskunskaper eller djupa ämnesteoreliska kunskaper inom något områ­de. För
vissa tjänster kan det vara av värde att ha erfarenhet från något bestämt
yrkesområde utanför skolan. Arbetssättet i skolan kan vara sådant alt en
nyanställd lärare behöver ha vissa egenskaper eller vara intresserad av ett
visst säll att arbeta för att verksamheten vid skolan skall kunna ulvecklas i
den riktning som angivits i skolans lokala arbetsplan. Den tillsättande
myndigheten kan därför behöva använda intervjuer och refe­renstagning som
komplelterande urvalsinstrument&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 vad mån hänsyn till förhållanden av delta slag skall las
vid tillsättning av en viss lärartjänst skall klargöras före tillsättningen.
Det kan lämpligen ske i samband med lediganmälan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den poängmässiga meritvärderingen bör också kunna
komplelteras med bedömningar av i vad mån sökande har fullgjort sina tidigare
arbetsuppgif­ter på ett fullgott sätt. Ertarenhelerna visar att detta i
allmänhet inte kommer till uttryck i tjänstgöringsbetyg, utan först vid
referenstagning. Den nuvarande ordningen där man i tjänstgöringsbetyg anger
sättet att fullgöra undervisningen som &amp;quot;gott&amp;quot; eller &amp;quot;mindre
gott&amp;quot; fyller sålunda ingen funktion utan bör utmönstras. Referenstagningen
bör av praktiska skäl begränsas till att avse de sökande som har de högsta
poängmässiga meriterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om referenser eller intervjuer läggs till gmnd för beslut
om tjänstetill­sättning bör dessa självfallet dokumenteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om tillsättningsmyndigheten har använl sig av intervjuer
och referens-tagning som en komplettering till den poängmässiga
meritvärderingen är det naturligt att det slutliga valet mellan de sökande görs
friare än om poängberäkningen är den enda gmnden för tillsättningen. Det är
därför angeläget att den nya ordningen tillämpas så att rättssäkerhetsintressel
inte eftersatts. Möjligheten att överklaga ett tillsättningsbeslut är här
betydel­sefull. Det är också synnerligen viktigt att såväl den tillsättande
myndighe­ten som den besvärsprövande noga dokumenterar vad som förevarit och
påverkat utgången.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det bör ankomma på regeringen att avgöra vilka
bestämmelser som kan behövas och besluta om dessa. I denna fråga harjag samrått
med statsrå­det Göransson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I prop. 1984/85: 122 om lärarutbildning för gmndskolan
berör föredra-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Piop. 1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.ganden frågiin om betyg i lärarulbildningcii. Hon erinrar
därvid om au meritvärdsringcn vitl liiisäiining av läi'arijänslev i
skolväscndei bygger på förektnrisien av gradendc betyg och all riksdag och
regering därfär har förklarat ati cn iregr;idig betygsskala skall ti!lämp:is i
fl-åga om de ämnes-teoretiska delarna liv lärarutbildningen. I propositionen
framhålls också att det fmns starka skäl alt avskaffa den trcgrauig;i
bctygsskalan och att det är bedömninten underkänd - godkänd som är avgörande
för atl garantera kvalitet i ulbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mol bakgrund av de förändringar i mcriivärderingssystemei
somjag har förordat i del föregående anser .jag, efler sam:-åd med chefen för
utbild-ningsdeparlemenict, att det finns förutsättningar att ersätta den
tregradiga betygsskaian för de ämnesteoretiska delarna av lärarutbildningen med
en tvågradig beiygsskala.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den regel som normalt gäller för högskoleutbildningen är
att den myn­dighel som fastställer utbildningsplanen också beslutar om vilken
betygs-skala som skall tillämpas. Med hänsyn till att riksdagen tidigare har
förkla­rat all en tregradig betygsskala, av nyss redovisade skäl. skall
tillämpas för vissa delar inom lärarutbildningen vill jag här redovisa atl
chefen för utbildningsdepartementet har för avsikl att i annat sammanhang
föreslå regeringen att meddela föreskrifier om avskaffande av den tregradiga
betygsskalan och införande av tvågradig beiygskala i berörda delar av
läramlbildningen. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag nu
har anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6    Jämställdhetsarbetet inom statsförvaltningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min bedömning: Huvudinriktningen för det fortsatta
jämslälldhetsarbe­tet inom statsförvaltningen bör vara att successivt bryla
uppdelningen av kvinnliga och manliga arbeten och att öka kvinnornas andel i de
beslutanden positionerna. Huvudansvarei för att följa och påverka arbetet bör
gemensamt ankomma på företrädare för staten söm arbels­givare och de
statsanställdas huvudorganisationer. Därför bör en parts-gemensam ledningsgrupp
inrättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stöd till myndigheterna bör lämnas av bl. a. SIPU. Inom
några myn­digheter bör särskilda intensivsatsningar genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kvinnorepresentationen i statliga styrelser, utredningar
m.m. bör stärkas. Insatserna bör intensifieras och inriktas på att ingen
styrelse eller motsvarande som tillsätts av regeringen skall vara enkönad efter
år 1988.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för min bedömning: Jämsiälldhel mellan kvinnor och
män kräver grundläggande förändringar i attityderna till de traditionella
könsrollerna och i den arbetsfördelning mellan kvinnor och män som nu råder i
samhäl-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;iei. Biide kvinnan och mannen i familjen niiiste ges samma
möjligheiei'och prakliska förutsättningar såväl att utöva ett akiivi
föriildniskap som. att furvär\'sarbeta. Dessa mäl - som alltjämi äi&amp;quot;
giltiga - anges redan i prop. 1975,76: 173 (InU 42. rskr342) om kvinnor i
statlig ijänst. Samtidigt fram­hålls att arbetet med jiim5iäl!dhetsfrågoi'n;i
är intimt förenat med det re­formarbete som fortlöpande pågår inom bl.a.
utbildnings-, arbetsmark­nads-, social-, familje- och skatiepolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jämsliilldhcten inom slalsförvaliningen kan självfallet
inle utvecklas isolerat från utvecklingen inom samhället i övrigt. Staten är
också ur jämställdhelssynpunkt en spegelbild av arbetsmarknaden i stort. Men
sta­ten har enligt min mening ett belydande ansvar alt aktivt driva jämslälld­hetsfrågorna.
Siaten — och övriga offentliga arbetsgivare — bör ägna stor omsorg ål att inom
det egna området skapa goda och likvärdiga arbetsvill­kor och en jämnare
arbetsfördelning mellan kvinnor och män.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nya inriktning av personalpolitiken somjag lar upp i
delta samman­hang - med bl. a. decentralisering av arbetsgivarfunktionen, ökad
perso­nalrörlighet och ökad personalutveckling - får även positiva effekler för
jämslälldhelsarbelel inom slalsförvaliningen. En förutsättning är dock att
myndigheterna tar till vara de nya möjligheterna och ger jämställhetsfrå-gorna
en central plats i sitl förändrings- och förnyelsearbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under den tioårsperiod som har gått sedan år 1975 - och
som fö. har sammanfallit med den av Förenta Nationerna proklamerade
kvinnodeka-den - har strävandena lett till att de formella hindren för
jämställdhet nu är undanröjda. Omfattande uiredningarbeten och
försöksverksamheter har genomförls för att finna modeller för hur
jämslälldhetsarbetet kan bedrivas lokalt på myndigheterna och för
statsförvaltningen i dess helhet. Flera projekl har syftat till atl bryla
könsdominansen i olika yrken. Myndigheter­na har uppmanats atl upprätta och
redovisa särskilda jämställdhetsplaner och att inom sig utse
jämställdhetsansvariga m.m. Särskilda medel har avsatts för projekt inom
jämslälldhelsområdel som normall inte kan anses ingå i myndigheternas
verksamhet och som de saknar medel för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under tioårsperioden har betydelsefulla inbrytningar av
kvinnor gjorls på flera manligt dominerade områden bl. a. inom affärsverken,
polisen och försvaret. Även om de kvantitativt kan tyckas vara blygsamma har de
enligt min mening stort värde för den fortsatta utvecklingen. Genom att fler
kommer in på yrkesområden som domineras av det motsaita könet påverkas
attityderna till könsrollerna i arbetslivet. Nya förebilder skapas som är
vikliga vid yrkesval och val av utbildning. Enligt min uppfattning är allljäml
just traditionella attityder till vad som är specifikt kvinnligt resp. manligt
ett av de största hindren för en snabbare jämställdhetsutveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kvinnornas andel av det totala antalet statligt anslällda
har ökat från 44% till 48%. Kvinnor och män har dock i stor utsträckning olika
yrken också hos staten. De inbrytningar som gjorts gäller främst kvinnor till
mansdominerade områden. Det har generellt varit svårare att få män atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;IVop.
1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;söka till kvinnodominerade yrkesområden. En bidiiigandc
orsak äi- natur-lifjivis au kvinnoi&amp;quot; alltiämi dominerar de liigre
tjiinsterna och lönegraderna. Delta gäller såviil hos staten stmi i kommunal
och privat tjänst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ih/vudinrikiningcn för de! forisatlii
jåmsiälltlhelsarbetei inom siatsloi-vaitningcn bör \'ara att successivi bryla uppdelningen
av kvinnliga och manliga arbeten och att öka k\'innoinas andel i de
besUiislaitande posiiio-nsrna. Den centrala utrednings- t&amp;gt;cli
försöksverksamhet som bedrivits i SAIv1.N;s regi har givii värdefulla bidrag
till kunskaper om meloder och föniisättningar för myndigheternas
jiimstålldhctsarbete. Denna verksam­het kan i allt viisenlligt anses vara
genomförd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ålerkommer i del följiinde till uppläggningen av det
fortsatta jäm-stälidhetsarbetet. Som en bakgrund redovisar jag först de
insatser som på regeringens inilialiv vidtagils sedan den tidigare nämnda
jämslälldhetspro-positionen (prop. 1975/76; 173) år 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hittillsvarande Jämställdhetsarbele&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SAMN kommer senare under innevarande år i enlighet med
uppdrag från regeringen att lämna en samlad redovisning av jämställdhetsarbeiet
i statsförvaltningen mellan åren 1975 och 1984 saml effekterna av detla. SAMN:s
rapport bör enligt min mening vid publiceringen tillställas samtli­ga
myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om jämställdhet mellan kvinnor och män har
uppmärksammats särskilt av siaten som arbetsgivare alllsedan utredningen (Fi
1972:09) angående kvinnornas situation i den statligt lönereglerade offenlliga
för­valtningen tillsattes. 1 den lidigare nämnda propositionen om kvinnor i
statlig tjänst redovisas olika åtgärder för att förbättra kvinnornas situation
och skapa fömtsättningar för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Målel
att både kvinnan och mannen i familjen skall ges samma möjligheter och
praktiska fömtsättningar såväl att ulöva elt aktivi föräldraskap som att
förvärvsarbeta slås fast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En förordning (1976:686) om jämställdhet mellan kvinnor
och män i statlig tjänst utfärdades år 1976 med tillhörande cirkulär
(1976:687). För­fattningarna är numera upphävda och delvis ersatta av
förordningen (1984:803) om jämställdhet i statlig verksamhet. Myndigheterna
ålades i förordningen 1976:686 bl.a. alt åriigen redovisa de åtgärder som
vidtagils för atl främja jämställdhet mellan kvinnor och män samt effekterna av
dessa. Samtidigt beslutade regeringen om försöksverksamhet inom ett antal
myndigheter och områden. Bl.a. skulle dåvarande statens personal­utbildningsnämnd
(PUN) utarbeta en plan för försöksverksamhet med barntillsyn i anslutning till
statens kursgård Sjudarhöjden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare skulle PUN i samråd med de berörda myndigheterna i
kvarteret Garnisonen i Stockholm och med dåvarande statens personalnämnd (SPN)
planera och genomföra en försöksverksamhet med vidareutbildning av anställda i
de lägre lönegraderna. PUN skulle också kartlägga utbildnings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;behovet för lokal\'årdare och utreda behovet av en
utbildning for lokalvår­dare lid lokalvårdsledare och redovisa denna
kartläggning iill regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Televerket fick samma år i uppdrag ;iti genom information,
praktik och viss utbildning intressera kvinnor för manligt dominerade yrken och
inlres­sera män för kvinnligt dominerade yrken. Exempel på mansdominerade yrken
var apparauippsättare. näireparatör. undcrhällsarbeiare. Exempel på
kvinnodominerade yrken var försäljare, riiare. telefonist. Dessutom skulle SPN
utfärda anvisningar för myndigheternas undersökningar av könsfördelningen på
arbetsplatserna, informera om rätten till barnledighet samt utforma
rekryterings- och informationskampanjei'.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försöken vid televerket utvidgades år 1977 till
riksskaiteverket. krimi­nalvårdsverket, försvarets civilförvaltning, tullverket
och slaicns järnvä­gar. Berörda kvinnodominerade yrkesgrupper var här
kontorist, vagnstä­dare, baddare och tvätleriarbetare. Bland de mansdominerade
kan nämnas kronofogdesekrelerare/assistent, vårdare, tullbevakningspersonal,
lokfö­rare, saml anställda med teknisk vagnljänsl och växlingstjänst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försöken med att intressera kvinnor för mansdominerade
yrken har fortsalt genom ett uppdrag som regeringen gav S.AMN i april 1981.
Denna gång inriktades försöksverksamheten på tekniska yrken. Fem slatliga
myndigheter medverkar. De yrken som har valts är ingenjör, maskinist,
verksiadsarbetare, verkstadsförman, lokförare och reparatör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Myndigheterna har upprättat handlingsprogram som omfattar
olika åt­gärder vilka dels kan underlätta anslällning av kvinnor på lediga
tekniska tjänster, dels kan syfta till atl på längre sikt påverka flickor atl
söka sig lill tekniska utbildningar. Exempel på sådana mer långsiktiga ålgärder
är att ställa praklikplalser till förfogande och att kvinnliga tekniker
informerar i skolor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett hinder har visal sig vara att kvinnor ofta saknar
teknisk grundutbild­ning och/eller inte har lillräcklig yrkeserfarenhet från
tekniska yrken. Försöksverksamheten, som är benämnd BRYTTEKNIK, pågår till den
1 juli 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att fä fler män till kontorsyrket påbörjades år 1978
på regeringens uppdrag ett projekt vars syfte var att genom olika informations-
och rekryleringskampanjer försöka bryta den ensidiga könsfördelningen inom
kontorsyrket. Projektet omfattade länsarbetsnämnden i Stockholm och dess
distriktskontor Solna och Norrmalm samt 13 andra statliga myndighe­ter i
Stockholmsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För all bryta könsuppdelningen också vad gäller olika
befattningsnivåer gav regeringen åi' 1977 SPN i uppdrag att i samverkan med
högst tio myndigheter bedriva försöksverksamhet i syfle att stimulera kvinnor
att i större utsträckning söka tjänster i högre lönegrader inom dessa myndighe­ter.
Det gällde lönegrad F18 och högre. De myndigheter som dellog i försöksverksamheten
var länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län, riks­skatteverket,  
riksrevisionsverket,  arbetarskyddsstyrelsen,   arbetsmark-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984,'85: 219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;aads\'erkei. skolöverstyielsen. siaiisiiska centralbyrån,
pateni- tich regi-.streringsverket. posiverkei s:inii leleverkeis hu\iidkontor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En uivärderiiu: som ejoris av S.AMN :iv det s, k.
IMS-försökci \'isar atl syHei - iitl få fic; k\'innt&amp;gt;r alt söka tjiiiislcr i
lönegrad FIS ocb högre - inie ijppnålis. Däremot tillsalles bctydlit;! llcr av
de aktuella ijänsierna med i-;vrunor under rör:-;öksiiden äit som skett under
cn tolvmånadersperiod före. Detta kunde ciiiigi SAM.N tolkas så atl
F18-f(irsökei bidragit till au göra kvinnornas lämplighet synligare för dem som
beslutar vid liänstetill-säiiningarna. Liivärderingen visade också att de
kvinnor som sökie högre tjäniiler gcnomsniuligi hnöc. högre utbildning och
längre arbetslivserfaren­het än de medsökiinde männen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De myndigheter som deltog i FI8-försöket var överens om
att del var svårl ;ut rekrytera kvinnor lill ijänsler över F18 eftersom andelen
kvinnor i del s.k. mellanskiktet, varifrån rekryteringen normalt sker lill
högre be­fattningar, var alltför liten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund uppdrog regeringen i april 1981 ät SAMN
atl med utnyttjande av erfarenheterna av Fl8-försöket biträda några myndigheter
med att planera och genomföra personalutvecklingsåtgärder som skulle leda till
att underlaget breddades för en rekrytering av kvinnor till högre ijänsler.
DeUa projekt som har benämnts KUB (Kvinnor. Utbildning, Befordran) pågår
alltjämt. Det omfattar skolöverstyrelsen med AMU-verksamheten, SID.A,
postverket och statistiska centralbyrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under projektets första år bildades partssammansatta
grupper på myn­digheterna. Inledningsvis gjordes en uppskattning av personalavgångarna
under de närmaste fem åren och en bedömning av vilka tjänster som skulle bli
lediga under samma tid med hänsyn tagen till omorganisationer och de årliga
rationaliseringskraven. Därefter kartlades karriärvägarna på de olika
myndigheterna. I juli 1983 kunde alla myndigheter utom en redovisa hand­lingsplaner
med konkreta mål. Projektet beräknas pågå till den 1 juli 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under våren 1981 gav regeringen SAMN i uppdrag att belysa
hur kvin­nors arbetsmarknad inom den sialligt lönereglerade sektorn skulle
komma att påverkas av framtida datoriseringar. SAMN:s utgångspunkt för under­sökningen
var att kartlägga vilka områden som beräknas datoriseras, vil­ken omfattning
datoriseringen har och hur snabbi den går, vad datorise­ringen innebär för
sysselsättning och arbetsförhållanden samt hur negativa konsekvenser av
datoriseringen kan förebyggas. I februari 1982 redovisade SAMN en rapport lill
regeringen av vilken del bl.a. framgåratt myndighe­ternas beredskap för alt
möta de förändringar som datoriseringen väntas medföra för närvarande är låg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I september 1982 uppdrog regeringen ål SAMN au undersöka
möjlighe­lema för kvinnor alt behålla och vidareutveckla sina arbetsuppgifter i
en arbetsmarknad som präglas av stark strukturomvandling. De myndigheter som deltar
i denna undersökning är televerket genom telekontoret i Sunds­vall, statens
löne- och pensionsverk, lokala skattemyndigheten i Sunds-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vali. paieni- och reuisireringsverkeis bolagsbyrå samt
länsstyrelsen i Väs­lernorrlands län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;S.&amp;#9632;\l&amp;#9632;LN valde myndigheler främst i
Sundsvallsområdel eftersom det var känl ;itt flera av dem skulle komma att
påverkas av datoriseringar och ontnrganisationer under 1980-talet. Det har
också vi.sal sig alt dessa myn­digheter vad giiller fördelning av arbetstfigare
på olika lönegradsfäli. köns-IVirdelning, arbetsiid m.m. är representativa för
statsförvaltningen i dess helhel. Resullatet av undersökningen skall slulligl
redovisas år 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sluiligen bör här nämnas de ålgiirder som vidtagits för
att öka kvinnore­presentationen i samband med att en myndighet skall ge någon
eller föreslå någon lill ell uppdrag. Regeringen har som tidigare framgått
under år 1984 utfärdai en ny jämställdhetsförordning för den statliga
verksamheten. En betydelsefull förändring har därvid genomförls i fråga om
nomineringar till uppdrag och liknande (3 och 4 §§). Enligt den nya
förordningen skall en myndighet, när den föreslår någon lill ett uppdrag inom
ett område där det inte råder en i huvudsak jämn könsfördelning, föreslå en
person av vartde­ra könet, om det kan ske inom ramen för sakliga urvalsgrunder.
När myndigheten själv skall ge nägon ett uppdrag, skall myndigheten på mot­svarande
säll verka för att göra det möjligt alt välja mellan personer av båda könen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konstitutionsutskottel har redan tidigare betonat atl
strävandena alt öka kvinnorepresentationen på olika områden måste fortsätta (KU
1983/84: 30 s. 21). I ärels granskningsbetänkande (KU 1984/85:35 s. 21) uttalar
utskot­tet att det mol den bakgrunden är betydelsefullt att sådana åtgärder i
fråga om uppdrag m. m. som förutsätts i den nya jämställdhetsförordningen
verkligen kommer till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del fortsatta Jämställdhetsarbeiet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De hittillsvarande insatserna har kännetecknats av att
staten som arbets­givare ensidigl prövat olika metoder alt öka jämställdheten.
1 stor utsträck­ning har detta haft formen av centralt initierade och
genomförda försök. Den ansatsen har haft stort värde för att öka kunskaperna om
effektivite­ten i olika meloder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En viktig förändring har skelt genom att staten och de
statsanställdas huvudorganisationer under sommaren 1984 har träffat etl
jämställdhelsav-tal. Avtalel finns intaget i det statliga medbestämmandeavtalet
(MBA-S). Av detta framgår atl tyngdpunkten i jämställdhetsarbetet förskjuts
till myndighetsnivå. Parterna åtar sig nämligen genom avtalet alt lokall verka
för aktiva åtgärder för jämställdheten. Avtalet innehåller de riktlinjer som
bör vara styrande för det framtida jämställdhetsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avtalet påverkar det sätt på vilket jämställdhetsarbetet
organiseras. SAMN fick vid sin tillkomst i uppdrag att verka för jämställdhet i
statsför­valtningen. SAMN har därvid i praktiken verkat normerande för myndig­heterna.
En sådan roll är enligt min mening inte förenlig med uppfattningen 3  
Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 219&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984./S5: 219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;au jämsiät!dhe--;avta!es numera skall vara den vikligasle
grunden for myn-digiieiern:;-; iämsiälldhetsarbele. En anpassning med hiinsyn
härtill bör F.öias i:v S,-\MN;s insirukii(Mi. Jag åieikrminier iill S.AMN;s och
de övrica SLDbsmyndi,;:lietcriiiiE roli i det framtida jämsiälldhcisiiibetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;! den nyssniimnaa förordningen (1984:803) tim
jämsiiilldhci i siailig verksamhel liar regeringen i anslutning bl.a. till 7
k:ip. MB.--S medilcl;ii cn do! iörcskrifier för sina niyndicheier i syfie att
(ikii iämstälklhcien i Slatliga ansiäiiningiir och uppdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Huvuditnsvarei för att följa och påverka del fortsatta
jämställdhelsarbe­tei bör gemensamt ankomma på företrädare för siaten som
arbetsgivare och de .statsanställdas huvudorganisationer. J.ag avser därför att
bjuda in huvudorganisationerna att delta i en parlsgemensam ledningsgrupp lor
jämställdhetsarbeiet i statsförvaltningen. 1 gruppen bör också ingå förelrä­dare
för bl.a. de. cenirala stabsmyndigheterna. Ledningsgruppens uppgift bör vara
att verka för samordning av bl.a. de centrala insalser för ökad jämställdhet
som på olika säll görs av stabsmyndigheterna. Gruppen bör förutom att följa
utvecklingen på jämställdhetsområdet inom statsförvalt­ningen också lämna
förslag till särskilda åtgärder, i försia hand till berörd stabsmyndighet, och
om det behövs, också lill regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En utveckling där myndigheterna sjiilva tar etl ökal
ansvar för jämställd­hetsarbetet förutsätter atl de har lillgång till
kvalificerat stöd i form av utbildning och rådgivning. SIPU har enligt sin
instruktion ett ansvar för att sådant slöd fmns tillhands - såväl på
jämslälldhelsområdel som på andra administrativa områden. SIPU har också
nyligen fåll regeringens uppdrag atl utarbeta en handledning för myndigheterna
inför del lokala arbelel enligt det nya jämställdhetsavtalel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De centrala stabsmyndigheterna, i första hand SAMN.
statskontoret, SAV och SIPU, kommer i sin reguljära verksamhet i nära kontakt
med och kan påverka frågor som direkt eller indirekt inverkar på utvecklingen
på jämställdheten inom statsförvaltningen. Det gäller exempelvis SAMNis
uppgifter inom det statliga arbetsmarknadsområdet, bl. a. i rörlighetsfrågor
eller strukturförändringar i samband med införande av ny teknik. Det är därför
viktigt att dessa myndigheter beaktar jämställdhetsaspekterna i sin reguljära
verksamhet. Det kan ske bl. a. genom att det inom dessa myndig­heter ulses
särskilda Jämsiälldhetsansvariga. Deras uppgift bör vara att följa projekt och
annan utåtriktad verksamhet för att säkerställa att olika aspekter på frågan om
jämställdhet mellan kvinnor och män beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag avser vidare att föreslå regeringen att uppdra åt
några myndigheter all genomföra särskilda iniensivsatsningar på
jämslälldhelsområdel. Erfa­renheterna av den projekt- och utvecklingsverksamhet
som har bedriviis av framför allt SAMN bör därvid tas till vara. Inom dessa
intensivmyn­digheter bör konkreta mål formuleras för könsfördelningen inom
olika yrkesgrupper, enheter, befattningsnivåer m. m. Målsättningen bör ske med
utgångspunkt i en faklisk bemanningsplanering och i första hand avse den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;närmaste ireårsperioden. .Även längre planeringshorisonier
bör kunna fö­rekomma om förutsättningar bedöms finnas för realistiska
målformulering­ar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskilda jämslälldhetsplaner bör upprättas av
intensivmyndigheterna. Dessa bör omfatta bl.a. rekryterings- och
utbildnings.nlaner, phiner för arbetsbyte, rotations- och
cirkukitionsijänsigöring och piimer för praklik­plalser, semestervikariat m.m,
.Ärliga planeringssamtal mellan närmaste chef och medarbetare bör genomföras
systematiskt. Kvinnor bör ingå i alla förekommande arbetsgmpper,
projektgrupper, inlernutredningar m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De berörda myndigheternas reki-yteringsförfaranden bör ses
över. An­nonseringen bör i större utsträckning och tydligare rikta sig till det
under-representerade könet. Bl.a. bör effekten av illustrerade annonser med
bilder av kvinnor resp. män i otraditionella kvinnliga resp. manliga arbelen
prövas. Den mesl meriterade av det underrepresenierade könet bör som regel
kallas till anslällningsintervju. I alla urvalssammanhang, bl.a. vid
ijänsielillsätlning och urval lill utbildning bör de uppsatta jämställdhetsmå­len
beaktas. Det bör särskilt observeras att strävan efter jämställdhet som jag
tidigare har framhållit numera enligt praxis anses utgöra saklig grund i
regeringsformens mening vid tjänstetillsättningar (se den förut åberopade
rapporten S.AV informerar 1984 nr 1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Centralt stöd lill myndigheterna både genom
konsultinsatser och utbild­ning bör lämnas av SIPU. Huvuddelen av kostnaderna
för intensivsats­ningen bör bäras av de berörda myndigheterna själva. Viss del
av SlPUis insalser bör dock kunna betalas från anslaget Särskilda
utbildningsinsat­ser, m. m. under trettonde huvudtiteln. Regeringsuppdraget bör
följas upp årligen. Effeklerna av de olika insatserna bör utvärderas och
resultaten publiceras på lämpligt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Personalulbildning år vid sidan av arbetsrotation,
arbetsutvidgning och delegering en av de viktigaste delarna av personalutvecklingen.
För närva­rande får män mer utbildning i arbetet än kvinnor. SAMN:s sammansläll­ning
av myndighelernas jämslälldhetsredovisningar omfattar 142 myndig­heler med 104
387 kvinnor och 152928 män anställda. Av dessa har vad gäller internutbildning
43 850 kvinnor fått 240531 utbildningsdagar medan 72032 män har fått 565 682
utbildningsdagar. Vad gäller externutbildning har 9 161 kvinnor fåu 31636
utbildningsdagar och 12878 män fäll 50544 utbildningsdagar. Av de totala medel
som anslagits till personalutbildning har närmare tre fjärdedelar gått till
männen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget att myndighetema är uppmärksamma på hur
utbild­ningsresurserna fördelas mellan kvinnor och män. Jag anser att det är
etl rättvisekrav att kvinnoma i slörre utsträckning än hittills får del av den
vidareutbildning som bedrivs inom statsförvaltningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SIPU bedriver i dag en andra försöksomgång med
kompetenshöjande utbildning för i biträdes- och assistentkarriärerna. Syftet är
att öka genom­strömningen till handläggarkarriärerna. Denna utbildning bör
fortsätta som ett led i SlPU;s reguljära verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slj''U bör även — i syfte bl.a. alt förbättra kvinnornas
uivecklingsmöj-ligheier — undersöka i vilken utstriickning högskolans, den
koininiinala vuxenuibildningens och utbildningsradions utbud kan uinyilias inom
rii­men för personalulbildningen, ev. i kombination med utbildning som ar­rangeras
av SIPU eller av myndigheterna själva, SIPU bör inom ramen for befintiiga medel
ombesörja an iiiyndigheiern;; på lämpligt säu får känne­dom om dessa
iitbildningmöjlighcte!-.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cenlral chcfsuibildning inom slalsförvaliningen bcdi'ivs
f.n. av civilde­partementet, SIPU och SAV. Civildepartementets utbildning har i
första hand vänt sig lill verksledningarn;i inkl. landshövdingarna m. fl. .Av
de 140 personer på verkschefsnivä som deltagit har tio varii kvinnor. 1
SAV/SI-PU:s personalchefskurser har totalt 125 personer deltagit, däiav ungefär
20 kvinnor. Det higa kvinnodeltagandet får givetvis ses mot bakgrund av att så
få kvinnor är chefer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa myndigheler med egna chefsutbildningsprogram, bl.a.
televerket och slalens vutlenfallsverk fVaitenfall) har ulvecklal särskilda
chefpro­gram för kvinnor. Jag anser lUi denna väg bör prövas även inom den
chefsutbildning som bedrivs av SIPU och SAV, bl.a. för att härigenom bredda
rekryteringsunderiaget till chefsbefattningarna inom statsförvalt­ningen. Jag
avser därtör att senare föreslå regeringen att en särskild om­gång av
chefsutbildning riktad till enbart kvinnor genomförs på försök. Detta bör
huvudsakligen kunna gmndas pä redan befintliga utbildningar som bedrivs av SIPU
och SAV. 1 dessa kurser bör kvinnor som inle är chefer eller som är chefer på
lägre nivå kunna deltaga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 detta sammanhang vill jag betona vikten av alt
jämställdhetsfrågor också i fortsäUningen alltid tas upp i chefsutbildningar.
Därvid bör i första hand behandlas de åtgärder chefer kan vidta för att främja
jämställdheten. Ett annal inslag bör då vara att ge chefer en slörre insikt i
att kvinnor och män kan reagera olika i olika arbetssituationer utifrån sina
skilda erfaren­heter. En utgångspunkt bör vidare vara att ge ökad insikt hos
chefer om betydelsen av deras slöd i vidareutvecklingen av sina manliga resp.
kvinn­liga medarbetare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag övergår nu till frågan om datoriseringens inverkan på
kvinnornas arbetsmarknad. Dataeffektutredningen (Dir 1978:76) har i sitt
slutbetän­kande (SOU 1984:20) Datorer och arbetslivets förändring visat atl
kvin­nor, särskilt lågutbildade kvinnor med mtinbetonade arbetsuppgifter ris­kerar
att få bära en stor börda av den omställnings- och anpassningspro­cess som den
tekniska utvecklingen i kombinalion med den könssegrege-rade arbetsmarknaden
kan ge upphov till under de kommande åren. Utred­ningen räknar med att var
tredje kvinna i arbetslivet arbetar inom kontors-och serviceområden som direkt
kommer att beröras av datorisering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill här erinra om alt regeringen efter föredragning
av statsrådet Gradin i prop. 1984/85:130 om kvinnornas villkor på
arbetsmarknaden har redovisat sina ställningstaganden till
dataeffektutredningens förslag i den-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;n;i del. 1 propositionen har regeringen även förordat en
projektverksamhet i storleksordningen 15 milj. kr. för budgetåret 1985/86 i
syfle alt stärka kvinnornas ställning pi°i arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad särskilt gäller den slalligl reglerade sektorn har
S.AMN - som redan har nämnts - undersökt datoriseringens inverkan på kvinnornas
arbets­marknad och därvid kommit till i sak samma resultat som dataeffektutred­ningen.
S.AMN har dessulom visal bl. a. all myndighelernas person;iladmi-nislrativa
beredskap vid införande av ny teknik ofta är låg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser det vara angelägel - inte bara ur
jämstäildhetsaspekl ulan även från allmänna personalpolitiska och
arbetsmarknadspolitiska ut­gångspunkter - att denna beredskap snarast höjs.
Myndigheterna bör därför uppmanas au kartliigga vilka arbetsuppgifter som inom
en treårspe­riod kommei att påverkas av datorisering eller annan ny teknik. I
anslut­ning härtill bör utvecklings- och rörlighetsplaner vid behov upprättas
för berörda arbelslagare. Syftet hör vara att bättre ta lillvara den kompetens
som finns, att förebygga övertalighet och atl samtidigt siräva efter att bryta
könsuppdelade arbetsuppgifier. Jag avser atl inom korl åierkomma till
regeringen i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SIPU bör erbjuda myndigheterna sådan utbildning i ny
teknik och da­torisering som främst riktar sig till kvinnor. Det är viktigt att
kvinnorna kan tillgodogöra sig de möjligheter som den nya tekniken skapar både
vad gäller nya arbetstillfällen, arbetsuppgifter och ett rikare arbetsinnehåll.
Erfarenheter visar att kurser som riklar sig lill enbart kvinnor är viktiga vid
sidan av dem som riktar sig till båda könen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag avser atl i annat sammanhang återkomma till regeringen
med förslag om att uppdrag lämnas till SIPU och de övriga större
utbildningsanord­narna dvs. DAFA, statskontoret och Statskonsult AB att
tillsammans redovisa ett program för kompetenshöjande åtgärder inom
ADB-området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De myndigheter som har en utpräglad teknisk verksamhel med
många manliga anslällda tekniker bör sträva efter atl rekrytera fler kvinnliga
tekniker. Vattenfall samarbetar i Norrbotlen med gymnasieskolan i Jokk­mokk om
utbildning av kvinnliga lekniker. Skolan har under de senasle åren anlagit 18
kvinnor till drift- och underhållslinjen, varav tre placerats vid vattenfall
som aspiranter efler avslutad utbildning. Jag anser att denna typ av samarbete
bör kunna fa efterföljare i framför allt myndigheler med regionala
förvaltningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Myndigheter med tekniskt inriktad verksamhet bör aktivt
kunna mark­nadsföra sin verksamhet i skolor, högskolor elc. på orten. Även
träffar med föräldrar till ungdomar som skall välja linje bör kunna arrangeras
genom dessa myndighelers försorg. På detta sätt breddas på sikt rekryte­ringsunderiaget
för myndigheten samtidigt som framför allt flickor kan göras uppmärksamma på
sina möjligheter i tekniska utbildningar och yr­ken. Det kan härigenom bli ett
viktigt inslag i strävandena att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har nyligen i den nämnda propositionen om
kvinnornas villkor på arbetsmarknaden anmiill sin avsikt att kartliigga vilka
ålgärder som kan vidtas för att kvinnorepresentationen skall kunna stärkas inom
Slatliga styrelser m..m. En viktig uppgift inom ramen för k;irtliiycningen blir
att överlägga med arbelsmarknadens parler och andra organisationer som är
företrädda i större omfattning i statliga st\relser, uiredningar elc. om hur
nomineringen av kvinnor skall kunna öka. Insatserna bör enligt min mening intensifieras
och inriktas på att ingen styrelse eller motsvaran­de som tillsätts av
regeringen skall vara enkönad efler år 1988. 1 denna fråga harjag samråti med
statsrådet Gradin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7    Den förebyggande hälsovården&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min bedömning: Del direkla bidragel till Slalshälsans
verksamhet ge­nom anslaget Bidrag till sliftelsen Staishälsan bör anpassas med
hän­syn till att reglerna om samhällets bidrag till företagshälsovård ändras
fno.m. år 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för min bedömning: 1 budgetpropositionen 1976
(prop. 1975/76; 100 bil. 2, InU 34, rskr 168) gjordes vissa principiella
ställningstaganden om utformningen av den statliga företagshälsovården.
Föredraganden fram­höll då bl. a. att det var väsentligt aU de anställda fick
ell inflytande över företagshälsovården. Den skulle omfatta en medicinsk, en
teknisk och en psykosocial del. Det förutsattes att frågan om riktlinjer för
företagshälso­vårdens inriktning och innehåll skulle regleras i avtal rnellan
de centrala parlerna på den statliga arbetsmarknaden. Ett sådanl avtal slöts i
maj 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan den 1 juli 1980 har stiftelsen Statshälsan ansvaret
för företagshäl­sovården för de statligt anställda i enlighet med elt avtal som
SAV den 19 februari 1979 har träffat med de statsanställdas huvudorganisationer
om riktlinjer för organisation m.m. för statlig företagshälsovård (jfr prop.
1978/79; 133, Au 30, rskr294). I korthet innebär avtalel au parterna har
förklarat sig ense att gemensamt inrätta ett organ med uppgift att svara för
företagshälsovården för arbetstagare hos staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statshälsan finansieras enligt avtalet med medel som
staten som arbets­givare ställer lill förfogande efter
kollektivavtalsförhandling mellan par­terna. För det ändamålet har fr.o.m.
budgetåret 1980/81 ett särskilt bi­dragsanslag förts upp i statsbudgeien. Utöver
denna finansiering uppbär Statshälsan ersättning från försäkringskassorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verksamheten bedrivs huvudsakligen genom lokala
hälsocentraler. Prioritering och inriktning av centralemas verksamhet beslutas
av lokala, partssammansatta hälsoråd inom de ramar som fastställs av
Statshälsans slyrelse och genom centrala kollektivavtal, framför allt 1976 års
avtal om riktlinjer för företagshälsovården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbyggnaden av lokala hälsocemrulcr har skett snabbi.
IJibyggnadsiak-icr, har i praktiken fått anpassas til! Viid som varii möjligi
med hänsyn lill lokalanskaffning, personalförsörjning, utbildning av persona!
ocli hälso-i-:ds]-i:daniöicr m.m. Antalet hälsocentraler i drifl var vid
utgången av i~ö:rij budgetåret 96. Uiöver della förekom samarbete med extern
företags­hälsovård med kommunala och privala intressenter vid 95
hiilsocentraler. Anlalet anställda viir 758 och den toiala omsiittningen var
233 milj.kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid utgången av budgetårel 1983/84 hade 335000
statsanställda eller 87% tillgång till föi'etagshälsovård. Under innevarande
budgetår inrättas 16 nya centraler och täckningsgraden ökar till 94%. Under
budgetåret 1986/87 beräknas utbyggnaden vara slutförd. Antalet hälsocentraler i
Statshälsans regi beräknas då uppgå till 122. Riksdagen bör hållas informe­rad
om läget i utbyggnaden av den förebyggande hälsovården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För atl ge en mer konkret uppfattning av verksamheten vid
Statshälsan vill jag här kortfattat redovisa några uppgifter från
verksamhetsåret 1983/84. Under verksamhetsåret förekom 50000 sjukbesök hos
läkare och nära 40000 sjukbehandlingar hos företagssjukgymnast. 22000
förebyggan­de individbehandlingar gjordes hos sjukgymnast. Här överväger besvär
från nacke, axlar, skuldror och armar samt rygg. Belastningsskador och
belastningsbesvär är dominerande. Inom det psykosociala området har
personalkonsulenterna haft eller inlett 3 200 individärenden. Närmare hälf­len
av dessa är direkl relaterade till arbetet. Anlalet kvalificerade tekniska
mätningar av arbetsmiljön har varit 1 400. Här har endast mätningar som
innefattat prolokoll och analys tagits med, inte de dagliga insatserna av
rutinkaraktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27000 kartläggande hälso- och arbelsmiljöundersökningar
har genom­förts. Huvuddelen av dessa, eller ca 20000, är s. k.
basundersökningar som innebär atl såväl hälsa som arbetsmiljö studeras. På så
sätt uppmärksam­mas särskilt sjukdomssymptom som ofta har samband med arbetet.
Unge­fär 5000 undersökningar har riklats mot en viss yrkesgrupp eller gmpp som
har särskilt utsatt arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under verksamhetsåret gjordes totalt nära 16 000 besök på
myndigheter­na. Besöken gällde allt från vanliga arbetsplalsbesök (7 100) till
deltagande i anpassningsgmpp (220), skyddsronder (600) och sammanträden i
skydds­kommittéer (1500). Vid nära 2000 tillfallen medverkade personal från
Statshälsan i myndigheternas interna utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En rad projekt som avser speciella miljörisker eller
personalkategorier har startats. Som ett exempel kan nämnas elt
utvecklingsprojekt som rör datoriseringens påverkan på arbetsplatserna och
arbetsmiljön och under­sökningar av kassapersonal vid posten, tjänstemän vid
arbetsförmedlingar och vid polisen. Ett program för forskning och utveckling
inom företags­hälsovården har utarbetats. Riktlinjer har dragits upp för
utvecklingsarbe­tet inom bl.a. synergonomi, hörsel/buller, arbetsprogram för
hot- och väldssituationer och informations- och åtgärdsprogram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under verksamhelsårel har Slalshälsans
verksamhelsinriklning publi­cerats i en särskild skrift Det här är vår
inrikining. Där beskrivs bl.a. mälen för verksamhelen inom Slalshälsans
hiivudarbeisområden. dvs. behandlande verksamhet (sjukvård, rehabilitering,
stödsamtal och löpande lekniska fiiigor), kartläggande verksamhel (hälso- och
arbetsmiljiiunder-sökningar) och riidgivning och information/utbildning
fdalorisering. stress-påverkan, alkoholfrågor, lokalplanering m. m.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har i prop. 1984/85:89 (SoU I984,'85; 13, rskr
172) om före­tagshälsovård och arbetsanpassning lagl fram riktlinjer för den
framtida inrikiningen och utbyggnaden av företagshälsovården i samhällel i dess
helhet. Rikllinjema omfattar bl.a. åtgärder för att påskynda utbyggnaden av
verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i proposifionen föreslås bl.a. etl nytl bidragssyslem för
att stimulera anslutningen av mindre företag och utbyggnaden av
företagshälsovården. Det nya bidragssystemet innebär en principiell rätl till
bidrag från samhäl­let under fömtsättning alt en företagshälsovårdsenhet
uppfyller vissa fast­ställda villkor. Prövningen av om villkoren är uppfyllda
skail utföras av yrkesinspektionsnämnderna. Bidraget kommer atl ulgå i
förhållande till det antal personer, såväl anställda som egen- och
ensamföretagare, som omfattas av företagshälsovården. En sådan konstruktion
innebär alt den nuvarande kopplingen mellan ersättning och sjukvårdskostnader
försvin­ner och att bidragel i fortsättningen är verksamheisneulralt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill här erinra om vad jag anförde i denna fråga i
årets budgetproposi­tion (prop. 1984/85: 100 bil. 15 s. 80), nämligen atl del
nya bidragssystemet inte är avsett att påverka samhällets sammanlagda bidrag
till Staishälsan. Enligt vad jag har erfarit diskuterar f.n. parterna de
anpassningar som krävs till följd av reformen i det avtal om statlig
företagshälsovård m.m. som bl. a. reglerar statens direkta bidrag till Staishälsan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom Staishälsan pågår enligt vad jag har inhämtat vissa
sludier rörande effektema av den förebyggande hälsovården. Jag räknar med atl
detta kan vara ett underlag för en utvärdering av Statshälsans verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8    En fördjupad arbetslivsdemokrati 8.1 Medbestämmande
för utveckling&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min bedömning: SAV bör tillsammans med de statsanställdas
huvudor­ganisationer påbörja elt utvecklingsarbete rörande medbestämmandet på
myndigheterna. Parterna bör bl.a. initiera och della i studier av
medbestämmandets verksamhetseffekter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för min bedömning: Genom medbestämmanderefoimen
(prop. 1975/76:105, InU 45, rskr 404) kom arbetslivets demokrati inom slatsför-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;'.Mlininijcn ait få en nv inriktnini:. F.n
griindliiggancie insliillning [&amp;#9632;'Jikoni rcibrmen viir .TU cii ökat
löiiiiigarinflyiantlc inom ticn olTcniligii veiksain-licien påverkar
förvaltningen posiii\t. I proposilionen ibil. 2 s. 137) uttalas i.u de
oficiiiligiiiisiälldiis möjiighcici- till arhetsiiliriedsstiillclsc tich iii!
au i;ivcckl;i sina ambitioner, sin diigligliei och sin fantiisi är;iv stor
bctyd-cisc fö; den olTentliga sckiorn.s cfiekii\'itei. De grundläggande
itlée!u;i om tlcniokriiii, siiinvcrkan ocli solitlariiet börenligt
föredraganden genomsyra förvallningens sätt att fuiigtTa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dcssii grundläggande idéer bör vara styrande även för den
fortsatia utvecklingen av medbestämmandet. Verksamhelen inom slatlic - liksom
Ibr övrigt inom all offentlig - förvaltning skiljer sig emellertid principiellt
från prival verksamhet därigenom att innehållet faslslälls genom beslut som
fallas i demokratisk ordning av politiskt tillsatta organ. Vilka lyper av
statlig verksamhet som skall bedrivas och erbjudas medborgarna bestäm­mer
således dessa genom sina politiskt utsedda företrädare i riksdag och regering.
,Av nalurliga skäl kan - och bör - inle alla detaljer i utbudet till
medborgarna beslämmas av de cenirala politiska organen. Men dessa bör sä långl
möjligi ange målen för och den huvudsakliga inriktningen av verksamheten. Del
blir därefler den ansvariga myndighetens sak alt inom ramen för tillgängliga
resurser se till att verksamheten utformas på elt sådant sätt att resultatet
står i bästa möjliga överensstämmelse med de fastlagda målen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den politiska demokraiin gör medbestämmandet inom
statsförvaltning­en i vissa avseenden mer begränsat än inom privat verksamhet.
Vad siaten skall &amp;quot;producera&amp;quot; är således inte tillgängligt för
medbestämmande. Där­emot har de statligt anställda och deras organisationer ett
lika berättigat intresse som andra anställda atl påverka hur den organisation
skall se ut inom vilken de skall verka. Allt medbestämmande inom det statliga
myn­dighetsområdet måste syfta till att åstadkomma så goda förutsättningar som
möjligt för de anställda att genom sina organisationer påverka utform­ningen av
den arbetsmiljö - i vid bemärkelse — inom vilken de utför sina arbelsuppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medbestämmandet har ibland utsatts för kritik. Det har
hävdals all delta alltför mycket &amp;quot;byråkratiserats&amp;quot; och formaliserats.
Det formella har enligt denna kritik hindral medbestämmandet som kraft för
verksamhetens ut­veckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror att kritiken ibland är berättigad. Jag har därför
haft överlägg­ningar med företrädare för de statsanställdas huvudorganisationer
för alt diskutera hur de anslälldas medverkan i förnyelsen av
statsförvaltningen kan fördjupas. Överläggningarna har grundats på vad jag nu
har redovisal om de frågor som bör förbehållas de politiska organen och de som
är öppna för gemensam hantering mellan partema genom medbestämmandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Resultatet av dessa överläggningar har formen av vissa
partsgemen­samma utgångspunkter för utvecklingen av servicen inom
statsmyndighe-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;4   
Riksdagen 1984185. I saml. Nr 219&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;terna  Dessa har dokumenterats och ingår i ell
siudiematerial om service som SIPU lillhandhåller myndigheiema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligi denna gemensamma syn är personalen den ojämförligi
vikligasle resursen i föiändringsarbelet. Personalens kunskaper, erfarenheler
och attiiydei är i själva verket en fundamental del i själva förändringsarbelei.
Det är också personalen som genom sina direktkontakter med medbor­garna avgör
vilket anseende statsverksamheten lår hos allmänheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare framhålls medbesiämmandei som en viklig källa lill
förnyelse och föl-bättrad service. Det iir oftast de anställda som i prakliken
fullgör serviceuppgiflerna och är myndighelens kontaktyta mot allmänheten. De
anställdas erfarenheler och kunskaper måste las tillvara. Genom au de anslällda
på arbetsplatserna och deras fackliga organisationer aktivt enga­geras kan många
idéer, som är grundade på piaktisk erfarenhei, snabbt tas om hand och
genomföras. De anslällda och deras fackliga organisationer är en värdefull
resurs i arbelet med servicefrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samverkansformerna bör enligt de partsgemensamma
utgångspunkterna behandlas mellan myndigheterna och de fackliga
organisationerna redan när förändringsarbelei påbörjas. Sirävan bör vara att
genom en praklisk lillämpning av reglerna om medbestämmande, bl.a.
medbestämmandeav­talen, vidareutveckla ett reelll och sakinriktat medbestämmande
i föränd­ringsarbelei. Genom alt utveckla myndigheternas service baserad på ett
brett deltagande för de anställda i alla led av förändringsarbetet kan den
statliga verksamheten göras effektivare och mer serviceinriktad samtidigt som
de anslälldas inflytande och arbetstillfredsställelse ökas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten för mina överläggningar med
huvudorganisationema var insikten att det är möjligt att förena de allt
starkare kraven på efTekiivi-tet och bättre service med kraven från de
anställda på ett inflytande som står i överensstämmelse med deras idéer,
kunskaper och erfarenheter. För att ytterligare utveckla medbestämmandet avser
jag - bl.a. som en följd av diskussionema med de statsanställdas
huvudorganisationer — att före­slå regeringen att uppdra åt SAV att tillsammans
med huvudorganisatio­nerna påbörja ett utvecklingsarbete rörande
medbestämmandet på myn­digheterna. Partema bör bl.a. gemensamt initiera och
delta i studier av medbestämmandets verksamhetseffekter. Studierna bör avse
bl.a. frågan om på vilkel sätt medbestämmandet medverkar till att myndigheterna
når de politiskt bestämda målen för verksamheten. Medbestämmandets effek­ler
för t.ex. resurshushållningen och arbetsmiljön - i vid bemärkelse omfattande
utvecklingsmöjligheter och arbetsmotivation - bör också upp­märksammas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eflersom utvecklingsarbetet kommer att bedrivas gemensaml
av par­terna bör det vara möjligt att i olika försöksverksamheter pröva
alternativa utformningar av medbestämmandet. Dessa försök kan också ses som ett
led i den fortsatta decentraliseringen av det statliga arbetsgivaransvaret. Jag
återkommer senare till denna fråga (avsnitt 9).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kommer inom korl alt närmare redovisa min syn på
anviindningen av .ADB i statsförvaltningen. Som jitg anmälde i prop. I984,.'85:
10(1 (bil. 15 s. 16) har parterna tillsalt cn gemensam arbetsgrupp i syfle ati
ge underlag för :itt utveckla avtal och vidta andra åtgiii-der för ;itt
fördjupa infl\-tandei Ibr de anstiillda vid utveckling, upphandling och
införande av ny teknik. Jiig iinser det angeliiget atl medbestämmandet
utvecklas även inom delta om­råde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.2 Medbestämmandefrågor vid beredningen av
regeringsärenden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min bedömning: Riksdagen skall hållas underrättad om hur
förhandling­arna mellan SAV och berörda personalorganisationer om medbestäm­mandet
vid beredningen av regeringsärenden fortskrider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för min bedömning: Riksdagen har år 1983 och 1984
behandlat vissa frägor om medbestämmandet vid beredningen av regeringsärenden
(,AU 1983/84: 5, rskr 24; KU 1983/84; 30, rskr 330; AU 1984/85: 3, rskr 5).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med anledning av riksdagens beslul har regeringen den 14
februari 1985 uppdragit ål SAV att på statens vägnar ta upp förhandlingar med
berörda personalorganisationer i syfte att träffa kollektivavtal i de
hänseenden och med de syften som framgår av riksdagens uttalanden, främst KU
1983/84: 30 p. 9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förhandlingarna kommer att förberedas och följas av en
särskild rådgi­vande delegation vid SAV. 1 delegationen ingår företrädare för
bl.a. rege­ringskansliet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förhandlingarna skall bedrivas skyndsamt. Jag anser att
riksdagen bör hållas informerad om hur förhandlingarna fortskrider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.3 Erfarenheter av externa arbetstagarkunsuiter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min bedömning: SAV bör i samverkan med de statsanställdas
huvudor­ganisationer uiarbeta en modell för fördjupade studier av erfarenheler­na
av extema arbetstagarkonsulter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för min bedömning: I årels budgetproposition (prop.
1984/85: 100 bil. 15 s. 69) harjag anmält att regeringen uppdragit åt SAV att i
samverkan med de statsanställdas huvudorganisationer samla in och redovisa
myndig­hetemas erfarenheter av systemet med extema arbetstagarkonsulter. Av
SAV:s redovisning framgår att konsultarbetet visserligen i ett flertal fall har
medfört ett ökat arbete för många berörda myndigheter och även viss förlängning
av projektlider, bl. a. till följd av krav på ytterligare utredning­ar i
projekten. Men detta skall enligt SAV ställas mot att drygt en tredjedel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop,
1984,/85:2I9&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av myndigncierni: anser all konsultens arbele har varit
xärdefiilli ur mvn-dighelens synvinkel. Två tredjedelar av myndigheterna iinser
ati konsul­tens arbeie vr.irit av väide för den lokala
arhetsingiutirgiinisiiiionen. fram­föralli niii-tiet harciiill
kunskapsuppliyggnadcn lios arbeistiigiiroignnisaiio-nen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från fackligt håll framförs att det dominerande motivet
iil! atl anlita arbetstagarkonsult är atl man saknar nödvändiga kunskaper för
ati ha cn bv:-. facklig bevakning. Koiisuliinsalserna har använts både för atl
gr;mska myndigheternas förslag och för alt uiveckla egna. 1 ungefär hälften av
fallen har konsultinsatsen lett till att myndighelens fiirslag iindriits. 1
drygt hälften av fallen anses konsultinsatsen vara av stort eller mycket stort
värde,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Undersökningen visai' enligt min mening atl de externa
arheistagarkon-sullerna ofia kan bidra lil! au de fackliga organisationerna får
möjlighet att medverka i myndighelernas förändringsarbeie med egna iniliativ.
Detta är en viktig del i medbestämmandereformens idéinnehåll. Del är en fråga
för parlerna att i förhandlingar enas om storleken på de resurser som bör
avsättas för ändamålet. SAV bör - i syfte bl.a. att få ett bättre underlag för
dessa förhandlingar - i samverkan med de statsanställdas huvudorga­nisationer
uiarbeta en modell för fördjupade studier av eriarenheterna av externa
arbetstagarkonsulter. Jag avser att i annat sammanhang åter­komma till
regeringen i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9    Decentralisering och förenkling&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min bedömning: Personalpolitiken bör mer än hitlills
ulvecklas till ett effektivt styrmedel för förändringar i statsförvaltningen.
Del bör ske bl.a. genom att arbetsgivaruppgifterna ytterligare decentraliseras
till myndigheterna. Takten får bestämmas med hänsyn till bl.a. de lokala
parternas beredskap att gradvis axla ett större inflytande och ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förenklingen av de personalpolitiska regelsystemen bör
intensi­fieras. Ett nytt enklare pensionsavtal bör förberedas av parterna ge­mensamt.
Det är vidare angeläget att nuvarande system med tjänstety­per och
tjänsteföreningar radikalt förenklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förenklingsarbetet inom det författningsreglerade området
bör fort­sätta. Bl. a. bör myndighetema ges ökade befogenheter att inom givna
ekonomiska ramar inrätta och tillsätta tjänster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande förhandlingsdelegation inom SAV:s styrelse bör
ersättas av nya, &amp;quot;branschanknutna&amp;quot; förhandlingsdelegationer under
SAV;s sty­relse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för min bedömning: Pcrsoniilpoliiikcn inom
slalsförvaliningen reg­leras dels genoin lagar, förordningar och andi';i av
st;iieu uilärdade före-skriftcr. dels genom kolleklivavlal. Det är de enskilda
myndigheterna som h;i!' ansvaret för lillämpningen av dessa regler.
Regelsystemen är emeller­tid så utformade ail den enskilda myndighelens
möiligheiei att lokall anpassa personalpolitiken till de egna (bruisätiningarna
är små i många fråtor. Det stiitliga omrädet känneteckas vid en jämföielse med
andra arbcisniarkniidsseklorer av en hög centralisering. De vikligasle bestäm­melserna
finns inliigna i av regeringen utfärdade generella förfatiningar och i för hela
statsförvaltnigen gållande kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Personalpolitiken bör - somjag i det föregående har
framhållit - mer än hiuills utvecklas till eu effekti\'t styrmedel för att
genomföra de föränd­ringar av statsförvaltningen somjag har behandlat i
regeringens skrivelse om den offentliga seklorns förnyelse. För alt underlätta
detla bör ansvarei för arbelgivaruppgifterna ytterligare decenlraliseras till
myndigheterna. Därigenom skapas ökade möjligheter till anpassning och
utveckling av en aktiv personalpolitik som ansluter till förutsättningarna inom
olika verk­samheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En ökad decentralisering måste självfallel ske med
beaklande av de värden som en sammanhållen central arbetsgivarfunktion innebär.
De slora grundläggande kollektivavtalen på statens område har bl.a. medfört att
kraven på likabehandling och rättvisa i stor utsträckning har kunnat
tillgodoses. Nackdelarna med en långt driven centralreglering har emeller­fid
ökat genom all den statliga verksamheten blivit mer omfattande och komplex. De
generella reglerna har antingen blivit för dåligi anpassade till de
förhållanden som olika delar av statsförvaltningen arbetar under, eller för
detaljerade i de fall att de har utformats för att beakla alla de speciella
förhållanden i vilka de kan komma att tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser atl en framlida ordning för regleringen av den
statliga personal­politiken bör utformas så, atl allmänna principer kommer till
utiryck i regler som gäller för hela statsförvaltningen. Grundläggande avtal om
förändringar i den allmänna förtjänstnivån och om kvaliteten i de särskilt centrala
delarna av anställningsvillkoren bör vara lika för hela statsförvalt­ningen.
Sjuklönesystemet och anställningstryggheten är exempel på så­dana centrala
avtal där jag inte anser det rimligt att statstjänstens villkor skall vara
olika i skilda delar av statsförvaltningen. De grundläggande principerna för
medbestämmandet är ett annat område där det centralt bör finnas fastlagda
kvalitetskrav. Däremot torde medbestämmandet kunna fördjupas om dess tekniska
utformning ges slora möjligheter till lokal anpassning. Detta var f.ö. en
viktig tanke bakom medbestämmanderefor­men. Inom dessa centralt givna ramar bör
staten verka för en långtgående decentralisering till myndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En decentralisering av arbelsgivamppgifterna är inte
kontroversiell mel­lan parterna pä den statliga sektorn. Det visar de
diskussioner jag har fört&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med de statsanställdas huvudorganisationer. En sådan
decentralisering underlättas ju för övrigi beiräffande många fnlgor av au
p;irierna iir över­ens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag bedömer att utvecklingen mot ökad decentralisering kun
komniii atl ta flera år i anspråk. Stor hänsyn måsle nämligen tas till olika
starkii behov av decentralisering inom olika områden liksom till de lokiiki
partcrn:is beiedskap att gradvis axla ett slörre inflylande och ansvar. Jag
utgår från att både SAV och SIPU kommeralt speki en viktig roll i att utveckhi
olika stödinsatser, bl. a. i form av information och utbildning. Jag anser
också -som framgår av regeringens skrivelse om den oflcntliga sektorns
förnyelse — atl tiikten i decentraliseringen får anpassas till de anställdas
beredskap alt acceptera de olikheter som kan vara en naturlig följd.
Erfarenheterna av den decentralisering som genomförts med början under senare
delen av 1970-lalet visar att acceptansen för skillnader mellan myndighetema är
olika i olika personalpolitiska frågor. Samtidigt kan man iaklla alt denna
acceptans förändras - vanligen ökar — över tiden.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens förenklingsuppdrag till SAV&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Decentralisering av sådana arbetsgivaruppgifter som f n. ombesörjes
av främst regeringen och SAV är ett led i strävan att underlätta för de
enskilda myndigheterna att utöva sin arbetgivarroll. Utveckling av befintliga
regel­system är etl annat viktigt inslag. Regelöversyner kan vara inriktade
bäde på att förenkla reglerna och att föra ner befogenheterna till
myndigheterna. Dessa förenklingar kan vara av flera slag. Jag aviserade i årets
budgetpro­posiuon (prop. 1984/85; 100 bil. 15 s. 10) att jag avsåg att föreslå
regeringen att ge arbetsgivarverket i uppdrag att uiarbeta elt
förenklingsprogram för de statliga kollektivavtalen. Uppdraget, som lämnades
den 14 febmari 1985, är brett upplagt och kan väntas lägga en god gmnd för del
fortsatta förenklings- och decentraliseringarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt uppdraget skall SAV som förberedelse för kommande
avtalsför­handlingar se över sakinnehållet i nu gällande avtal. SAV skall
därvid undersöka om regler i olika avtal som berör ett och samma ämnesområde
kan föras samman till ett avtal. Som ett första led i en sådan undersökning
skall SAV redovisa vilka ämnesområden som från myndighetemas syn­punkt är mest
angelägna att förenkla på detta sätt. SAV skall upprätta en plan för i vilken
ordning och vilken takt olika ämnesområden bör ses över.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SAV skall vidare undersöka om regler i olika avtal i
större utsträckning bör anpassas till de skilda krav som ställs på olika
förvaltningsgrenar och myndigheter, t.ex. för affärsverken, försvaret,
rättsväsendet och under­visningsområdet. En sådan områdesanpassning kan ske
t.ex. genom sär-avtal för olika områden. Flera altemativa lösningar bör
belysas.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SAV skall undersöka olika säU aU öka delegeringen av
förhandlingsar­betet så, att de lokala partema inom givna ekonomiska ramar får
förfoga över avtalens innehåll och fillämpning i större utsträckning än f n.
Exem-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;peivis kan centrala avtal i cn del hänseenden vara
disposiliva. Vid under­sökningen bör beaktas att behovet av enhetlighet i
avtalstillämpningen i viss utsträckning kan lillgodoses genom föreskrifter och
allmänna råd fiån SAV.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planer ocb för.slag i dessa delar skall redovisiis för
regeringen senast den 1 oktober 19S5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;S.AV skiill vidare genomföra ytterligare ddegcringar i nu
gällande avial. Bl.a. bör beslutsbefogenheterna enligt de s.k.
arbetsgivarventilerna dele­geras i ökad omfattning. Det gäller delegering såväl
från S.AV ull myndig­heterna som från högre til! lägre myndigshetsnivå.
Möjligheten till selek­tiva delegcringar bör uppmärksammas, t. ex. så. atl bara
en del myndighe­ter eller en grupp av myndigheter får ulöva arbetsgivarbefogenheter
som nu förbehålls SAV.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;S.AV skall slutligen se över språket i avtalen, inräknat
redigeringen. En plan skall upprättas för i vilken ordning och i vilken takt de
olika avtalen kommer atl ses över. Planen skall för godkännande redovisas för
regering­en senast den 1 oklober 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;S.AV skall för sitt arbele med detta förenklingsprogram
utse en särskild samverkansgrupp. 1 gruppen skall ingå företrädare för bl.a.
samtliga af­färsverk, myndigheler som huvudsakligen bedriver
uppdragsverksamhet, myndigheter som har central och regional organisation samt
någon eller några mindre myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan viktig fråga i sammanhanget gäller förenkling av
de statliga pensionsreglerna. En särskild arbelsgmpp med företrädare för
civildepar­tementet, SAV, statens löne- och pensionsverk samt de
statsanställdas huvudorganisationer gör f.n. en översyn av det statliga
pensionsavtalet. Arbelet inriktas huvudsakligen på en formell förenkling av
pensionsreg-lema. Alla relevanta bestämmelser och föreskrifter som nu utgör det
slatliga pensionsavtalet skrivs om och sammanställs till etl enhetligt doku­ment.
Ett utkast som kan användas som underlag för ett nytt pensionsavtal bör, enligt
vad jag har inhämtat, kunna ligga färdigt i slulel av år 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av administrafiva skäl vore det även önskvärt med vissa
maleriella förenklingar av pensionsreglerna. Härvid bör särskilt reglerna om
beräk­ning av fiänstetid för pension ses över i syfte att komma ifrån den
detaljre­gistrering som nu sker. 1 konsekvens härmed bör även reglerna om beräk­ning
av löneunderlag för pension ändras. Det statliga pensionssystemet avviker i
dessa och även i andra avseenden från övriga pensionssystem vilket för med sig
samordningsproblem. Eventuella ändringar far tas upp i kommande förhandlingar
om ett nytt pensionsavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är med hänsyn bl. a. till att reglerna är tekniskt
komplicerade viktigt atl dessa förhandlingar är väl förberedda av partema. Jag
avser därför att ta initiativ till ett förberedande partsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kollektivavtalen är, som nämnts, bara en del i
komplexiteten i den statliga personalpolitiken. Personalfrågor regleras också
genom åtskilliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;författningar som staten-arbetsgivaren ensidigt föriogar
över. Dessa för­enklas fortlöpande. Regeringen har nyligen beslulat om förenklingar
t. e.x. i fn'igor om sjukfrånvaro, tjänstledighet, arbelshandikapp och dellid.
Detla Ibienklingsiirhcte kommer au forisätia. Jag avser :itt inom koii
åierkomma lill regeringen med förslag um bl. a. ökade bcfogenhetei- för
myndigheiema att - inom givna ekonomiska ramar - inrätta och tillsätta
tjänster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Översyn av tjänsteföreningsinsniuiel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 många fall berör en reform i en viss personalpolitisk
sakfråga samtidigt bestämmelser i föifattningar och kollektivavtal. Ett sådanl
exempel gäller den förenkling av reglerna om tjänstetyper och
Ijänsteföreningar, som f.n. diskuleras mellan parterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med tjänstetyper avses i statligt reglerade anställningar
atl en tjänsl kan inrättas som en ordinarie, extra ordinarie eller extra
tjänsl, en arvtides-Ijänst eller ell göromålsförordnande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tiänslelyperna är av betydelse bl.a. för frågan om
tjänsteföreningar, dvs. rätten att samtidigt ha flera statligt reglerade
anställningar. Reglerna om uppsägningstidens längd och vis.sa andra
kollektivavtalsreglerade frå­gor bygger också på förekomsten av tjänstetyper.
.Även för frågan om inrättande av ijänsler har indelningen i olika tjänstetyper
betydelse. Frå­gan om tjänstetyp är avtalsbar - med undantag för ordinarie
domare - och skulle kunna regleras i kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågor om ijänsteföreningar behandlas i 7 kap. 11 § LOA.
Om en arbets­tagare erhåller en annan statiigl reglerad anställning, upphör den
första anställningen automatiskt, om inte någol annat följer av föreskrifter om
förening av tjänst. I stort sett är hela frågan om ijänsteföreningar öppen för
kollektivavtal. De allmänna reglerna om tjänsteföreningar återfinns dock
forlfarande i offentligrättsliga bestämmelser, främst 28-31 §§ anställnings­förordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reglerna om tjänsteföreningar utgår från de förhållanden
som gällde tidigare, då det fanns skillnader i anställningstryggheten mellan
exempelvis en ordinarie, en extra ordinarie eller en extra tjänst.
Tjänsteföreningen innebär i korthet att en anställd som har fått en högre
tjänsl får behålla sin lägre Ijänst, om den kan anses erbjuda bättre
anställningsskydd. Som exempel på tjänsteföreningar kan nämnas att den som
innehar en extra ordinarie tjänst automatiskt får behålla den, om han eller hon
får en högre extra tjänst. Automafisk förening kan också ske mellan exempelvis
en extra ordinarie tjänst och etl långtidsvikariat på en högre tjänst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tjänsteföreningar är mycket vanligt förekommande i
statsförvaltningen. Vissa uppskattningar tyder på att det lotala antalet kan
vara flera hundra tusen. De bereder myndigheterna administrativt merarbete bl.
a. genom att ge upphov till långa vikariatskedjor. De arbetstagare som är
förordnade som vikarier på sådana tjänster vars innehavare innehar eller utövar
högre tjänster upplever många gånger sin anställningssituation som otrygg. Sam-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tidic;i måsle konstateras att del sällan förekommer att en
arbelslagare återgår till sin liigre boltentjänsi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Institiiiel liänsteförcning är i sin nuvarande lUfoinining
cn kviuicvii från tiden före trygchelslagarna och kan numeni i stort anses ha
spelat ut sin roll. 1 irygghetshiinseende är del - med undanlag för vissa av de
relaiivi fä ordinarie tjänsterna - inle längre någon skillnad mellan de olika
tjiinstcty-pcrna. Anställningsskyddet lör arbetstagare med statligt reglerade
ijänster bygger i ställd - i likhet med vad som gäller för den privala
arbetsmarkna­den - på den iillmänna irygghetslagstiflningen och de
kompletterande trvc!:hetsavtal som träffats mellan parlerna på den statligt
reglerade arbets­marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är mol denna bakgrund angeläget att radikalt förenkla
systemet med tjänstetyper och tjänsteföreningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;S.AV har tidigare till de statsanställdas
huvudorganisationer lagt fram etl förslag till avtal om förenkling av systemet
med tjänstetyper och ijänsteför­eningar. I avialel om löner 1984-85 för
slalsljänsleman m.fl. (.ALS 1984-85) har parterna kommit överens om att
fortsätta att förhandla om en sådan förenkling med sikle på ett genomförande i
huvudsaklig överensstämmelse med det av SAV framlagda förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Organisaloriska effekter av SAV:s ändrade roll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En utveckling mot ökad decentralisering och fortlöpande
förenklingar av den centrala statliga personalpolitiken innebär en delvis
förändrad roll för SAV. Redan decentraliserings- och förenklingsarbetct i sig
ställer ökade krav på verket. I lakl med atl förändringarna genomförs bör SAV
inriktas mer mol att stödja myndigheterna i deras vidgade arbetsgivarroll,
bl.a. genom rådgivning, information och utbildning till dem som på myndighets­nivå
har att representera arbetsgivarintresset.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;•S.AV inräUades den 1 januari 1979 i samband med en
genomgripande omorganisalion av statsförvaltningens centrala
arbetsgivarfunktion (jfr prop. 1977/78:157, AU 39, rskr358): De principer som
låg till grund för omorganisationen bör ligga fast med den ytterligare
decentralisering av arbetsgivarfunktionen som jag just har behandlat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 prop. 1977/78: 157 (s. 31) betonas vikten av nära
kontakter mellan SAV och statsförvaltningens övriga myndigheter som är SAV;s
&amp;quot;kunder&amp;quot;. SAV:s inre organisation - vars utformning genom delegation
beslutas av verket självt - har också utformats för att underiätta kontakterna.
En översyn pågår för att ytterligare förstärka SAV:s orientering mol de betjä­nade
myndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De rådgivande och beslutande organen (rådgivande
delegationer och styrelsen) har fått en sammansättning med representation för
olika delar av statsförvaltningen. Däremot har inte styrfunktionen organiserats
så att särskilda organ bildats för olika sektorer av statsförvaltningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagsbeslutet om SAV innebar bl. a. aU en särskild
förhandlingsdele-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gation skulle finnas inom S.A\':s slyrelse. Fin sådan
finns också inriitiad men har. enligt vad jiig har erfiirii. aldrig
samtnantriiti. 1 stället har SAV:s styrelse beslutat även i friigor som enligt
instruktionen kan delegeras lill förhandlingsdelegationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsdelegationen i dess nuvarande form har
uppenbarligen ing­en meningsfull funktion för SAV;s verksamhet, tiaremol visar
erfarenhe­len att konlaklerna med olikii delsekiorer inom del statiigl
lönereglerade områdel behöver fördjupas. J:ig anser därför atl den nuvarande
förhand­lingsdelegationen bör ersättas av nya, &amp;quot;branschanknutna&amp;quot;
förhandlingsde­legationer under S.AV:s slyrelse. Del ankommer på regeringen alt
besluta om de ändringar i inslruklionen för SAV som kan behövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa nya delegalioner bör ha uppgifter som beslutas av
S.AV. Det bör också ankomma på SAV alt besluta om lämplig fördelning av olika
sek­lorer av statsför\'altningen pä resp. &amp;quot;branschdelegalion&amp;quot;. Exempel
på områden kan vara försvaret, affärsverken, det allmänna undervisningsvä­sendet
och statsförvaltningen i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i sammanhanget erinra om att jag i skrivelsen
1984/85:202 om den offentliga sektoms förnyelse uttalar att koncernbegreppet
för affärs­verken och deras bolag behöver utvecklas. Det är självfallet att
detta även berör personalpolitiska frågor. Verksledningskommittén överväger f
n. hithörande frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10   Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hemställer att regeringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dds föreslår riksdagen alt godkänna vad jag har föreslagit
i fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:43.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;användningsområdet
för del under trettonde huvudfiteln upp­förda anslaget Lönekostnader vid viss
omskolning och omplace­ring,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:43.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;meritvärdering
vid tillsättning av lärartjänster inom det statligt lönereglerade området,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;betyg i läramlbildningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:43.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;godkännande av
avtal om anställningsvillkor för arbetstagare hos de allmänna
försäkringskassorna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i
övrigt har anfört om den statliga personalpolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11    Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har
anfört för de åtgärder och de ändamål som han har hemställt om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:219&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
5.0pt;margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Antai
anställda med slutligt regli-rad lon inom olika sektoriT årun 1970 och IV84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1970&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;19S4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Civil(or%altningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Försvarei&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildning, kyrka m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Afllirsvcrken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
  8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lii500&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;155 300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;53 200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;50 41.10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;130 700&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;193 900&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;I6S300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;174 300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;.5739110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;467 7011&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förändringar under perioden 1970— 19S4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:33.85pt'&gt;
  &lt;td width=141 valign=top style='width:105.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:33.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:33.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Förändring&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;antal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;anslällda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=91 valign=top style='width:68.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:33.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Förändring %&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;under&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;perioden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:33.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;årligi genom­snili&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:57.1pt'&gt;
  &lt;td width=141 valign=top style='width:105.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:57.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Civilförvaltningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Försvarei&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utbildning,
  kyrka m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Affärsverken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:57.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-f 39800 -    2 800 -1- 63 200 -t-    6000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1-106 200&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=91 valign=top style='width:68.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:57.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1-34,5 - 5,3 -1-48,4 -1- 3,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1-22.7&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:57.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1-2,14 -0.37 -i-2.86 -f0,25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1-1,47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984,'85:219&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:260.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anställda med .&amp;#9632;ilailil rc»lci&amp;quot;iiii lön: (unklning
pii liellid oi-li dtllid samt pa mviii ocli kvinnor 197(1 nrli t9K4 tjirotiintutll
rtii-drlning)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1970&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hcliid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;i:)eltid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;.Siimlliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Saiiilliea&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Miin     K\in-  Siini-    .Miin     Kvin-   .Simi-   
100%  Anial&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Män     Kvin-   Siini-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:7.0pt;
margin-left:117.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nor     
ni;j.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;noi       m;i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nor      mri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;CivilföivalininEeii&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;5..2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Försvarei&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;80,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulhildning,
kyrka, m.m. 38,-&lt;br&gt;
.Affiirsverken&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;6S,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3?,4    
  9II,(&amp;gt;     2,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=11&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=11 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;100 &amp;#9632;;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:107.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.4      100       115.SOO      57.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=27 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;15.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;95,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1.5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3.3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4.8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=50 valign=top style='width:37.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;53 20(1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;81,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;18.-4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;100%&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=27 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;42.8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;81.2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;7.9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;18.8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=50 valign=top style='width:37.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;130700&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;46.3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;53.7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;100%&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=27 valign=top style='width:20.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.0.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;88.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;4,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:3.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 &amp;#9632;'&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;12.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;I (K)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=50 valign=top style='width:37.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;168 300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;72.3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;27,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;100%&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;£7,0     Mt.Z    
K7.2     4,7&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;g.l      12,8     100      467700     
61,7     38.3     100'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
5.0pt;margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;1984&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Heltid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Deltid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samiliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=141 height=47&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=47 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Civilförvaltningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Försvarei&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Utbildning, kyrka, m. m. 30,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Affärsverken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:13.7pt'&gt;
  &lt;td width=31 valign=top style='width:23.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Män&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kvin-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sum-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Män&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kvin-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sum-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;100%&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anlal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Män&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kvin-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sum-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=31 valign=top style='width:23.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.4pt'&gt;
  &lt;td width=31 valign=top style='width:23.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;47.4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;27,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;75.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;20,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;23,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;155 300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;51,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;48.3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;100%&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=31 valign=top style='width:23.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;66,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;13.2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;79,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9.3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;20.2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;50400&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;75,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;24,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;100%&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=31 valign=top style='width:23.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;. 30,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;29,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;60.3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;lt.7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;28,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;39.7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;193 900&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;42,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;57.6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;100%&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.6pt'&gt;
  &lt;td width=31 valign=top style='width:23.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;57,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;19,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;76.5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;17,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;23.5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;174.300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;62,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;37,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;100%&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;46,0    
24,5     70,5       7,9     21,6     29,5     100      573900      53,9    
46,1     100'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:68.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:201.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;IVop. 1984/8.:219 Innehåll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposilionen  ................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;riXTpositioiiens
huvudsakliga innehåll   ............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uidrag ur prolokoll
vid rcgcringssamm:inträde den 30 m;ij 1985   ....&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning  ...................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rcrsonalförsörjning 
...................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Personalröriighei och personalulveckling  
.............. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l..ön och ncrsonairörsörining   ................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Chefsförsörjning ..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa frågor om arbetshandikappade  
................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa lönepoliiiska
fiågor   ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Godkännande av
vissa kollektivavtal inom försäkringskasseområ­det      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Merilvärdering vid statliga tjänstetillsältningar   ........... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bedömningsgrunderna vid Ijänsietillsättningar   
.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förberedelsearbete m. m. vid rekrylering 
.............. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa frågor om utlandsijänslgöring 
....................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meritvärdering m. m. vid
tillsättning av lärartjänster inom det statligt lönereglerade områdel        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jämställdhet
inom statsförvaltningen    ........................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den
förebyggande hälsovården    ................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En fördjupad
arbetslivsdemokrati   ............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Medbestämmande för utveckling   .......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Medbestämmandefrågor vid beredning
av regeringsärende   ..&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Erfarenheter av extema arbetstagarkonsulter  
..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Decentralisering och förenkling   .................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hemställan   ................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut    ....................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1 Antal anställda med statligt reglerad lön 1970
och 1984 m. m.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;51&lt;br&gt;
Bilaga 2 Anställda med slatligt reglerad lön; fördelning på heltid och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;deltid m. m. 1970 och 1984 .............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Trycken, Stockholm 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G803219</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_198485__219.pdf</filnamn>
<filstorlek>2292992</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om den statliga personalpolitiken</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/ABED660D-4271-4731-9D5C-D84CD094BD8A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>