2449578 G80321 1984/85 21 prop prop prop Proposition 1984/85:21 Proposition Proposition 21 0 1984-10-04 00:00:00 2024-12-27 15:12:26 2008-06-13 08:44:00 om ändring i lagen (1951:649) om straff vissa trafikbrott (trafiknykterhetsbrotten) importerad skanning2007 https://data.riksdagen.se/dokument/G80321/text https://data.riksdagen.se/dokument/G80321 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G80321 <div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div> <div class=Section1> <p class=MsoNormal><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt; font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt; font-family:Verdana'>1984/85:21</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, m.m. (trafiknykterhetsbrotten);</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>beslutad den 4 oktober 1984.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Regeringen föreslär riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>OLOF PALME</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>STEN WICKBOM Propositionens huvudsakliga innehåll</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I propositionen föreslås en ändrad utformning av bestämmelserna om trafikny kterhetsbrott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Trafiknykterhetsbrotten skall även i fortsättningen delas i två svårhets-grader. Den ena benämns rattfylleri och den andra grovt rattfylleri. Den i praxis använda brottsbeteckningen rattonykterhet avskaffas. Motsvarande gärning kommer i fortsättningen att bedömas som rattfylleri.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den nedre straflbarhetsgränsen sänks frän nuvarande 0,5 till 0,4 promil­le.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Straffskalan för rattfylleri blir böter eller fängelse i högst sex månader. Meningen är att böter skall användas i större utsträckning än f n. i fall som med hänsyn till den trafikfara som har förelegat och övriga omständigheter inte tillhör de allvarligare. Fängelse skall även i fortsättningen spela en betydande roll på området. För återfall i trafikny kterhetsbrott föreslås en ökad användning av fängelse i förhållande till nuvarande ordning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det nya brottet grovt rattfylleri tar sikte på fall där förarens alkoholhalt i blodet har uppgått till 1,5 promille eller mer och där brottet dessutom har medfört särskild fara för trafiksäkerheten. Grovt rattfylleri har enbart fängelse i straffskalan.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vidare skall enligt förslaget ett fordon som har använts vid brott enligt trafikbrottslagstiftningen få förklaras förverkat, om det är uppenbart att      « detta behövs för att förebygga fortsatt sådan brottslighet och förverkande inte är oskäligt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I syfte att förbättra möjligheterna att utföra experimentella försök inom ramen för forskningen kring prestationsnedsättande effekter av droger av olika slag föreslås slutligen att regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer skall få möjlighet att ge dispens från trafiknykterhetsreglerna när fråga är om vetenskaplig eller därmed jämförlig undersökning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Följdändringar föreslås i körkortslagen (1977:477) och vissa andra för­fattningar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:141.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 1985. I    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 21</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section2> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section3> <p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>1    Förslag till</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa traflkbrott</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>dels att 4 § skall ha nedan angivna lydelse,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:10.0pt; margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 4 a och 7 §§, av nedan angivna lydelse.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section4> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section5> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 1.0pt;margin-left:144.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section6> <p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I mom. Den som vid förande av motordrivet fordon eller spårvagn varit så påverkad av starka dryc­ker, att det kan antagas, att han icke på betryggande sätt kunnat föra fordonet eller spårvagnen, dömes för rattfylleri till fängelse i högst ett år eller, där omständighe­terna är mildrande, till böter, dock lägst tjugofem dagsböter.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Till samma straff dömes föraren, om han av annat berusningsmedel var så påverkad som nyss sagts.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den som fört motordrivet fordon eller spårvagn efter att ha förtärt starka drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgick till 1,5 promille eller däröver, skall anses ha varit så påverkad av star­ka drycker underfärden, som iförs-ta stycket sägs.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2 mom. Är det ej styrkt, att föra­re av motordrivet fordon eller spår­vagn var så påverkad, som i 1 mom. första stycket sägs, men har han fört fordonet eller spårvagnen efter att ha förtärt starka drycker i sådan mängd att alkoholkoncentra­tionen i hans blod under eller efter</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den som för motordrivet fordon eller spårvagn efter att ha förtärt alkoholhaltiga drycker (' sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgår till minst 0,4 promille döms för rattfylleri till böter eller fängel­se i högst sex månader.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>För rattfylleri enligt första stycket döms också den som vid förande av motordrivet fordon eller spårvagn är så påverkad av alko­holhaltiga drycker att det kan antas att han inte på betryggande sätt kan föra fordonet eller spårvagnen. Detsamma gäller om föraren på motsvarande sätt är påverkad av något annat medel.</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section7> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:196.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1978:92.  Senaste lydelse 1978:92.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section8> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section9> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>                                                                     </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size: 9.0pt;font-family:Verdana'>                        </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:155.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>färden uppgick till 0,5 men ej till 1,5 promille, dömes till böter, dock lägst tio dagsböter, eller fängelse i högst sex månader.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>3 mom. Vad som sägs i I mom.</span><span style='font-size: 9.0pt;font-family:Verdana'>    </span><span style='font-size:9.0pt;font-family: Verdana'>Första stycket gäller inte förare</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>tredje stycket och 2 mom. gäller ej     av motordrivet fordon som är av-förare av motordrivet fordon, som     sett att föras av gående, är avsett att föras av gående.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:157.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Första och andra styckena gäller inte, omförandet av fordonet ingår som ett led i en vetenskaplig eller därmed jämförlig undersökning till vilken tillstånd har lämnats av re­geringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:133.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>4 mom.&quot;* 4a§</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Har i fall som avses i 4 § första stycket föraren haft en alkoholkon­centration i blodet som uppgått till minst 1.5 promille eller föreligger fall som avses i 4 § andra stycket och är brottet med hänsyn till om­ständigheterna i övrigt att anse som grovt, skall föraren dömas för grovt rattfylleri till fängelse i högst ett år.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gär­ningen har inneburit avsevärd fara för trafiksäkerheten.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>7§</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Ett fordon som har använts vid brott enligt denna lag får förklaras förverkat, om det är uppenbart att detta behövs för att förebygga fort­satt sådan brottslighet och förver­kande inte är oskäligt.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 april 1985.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1978:92.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>'' Momentet föreslås upphävt i prop. 1983/84: 117.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section10> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section11> <p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2    Förslag till</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Lag om ändring i körkortslagen (1977:477)</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 16 och 21-23 §§ körkortslagen (1977:477) skall ha nedan angivna lydelse.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size: 9.0pt;font-family:Verdana'>                        </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>16 §' Ett körkort skall återkallas</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om körkortshavaren har brutit</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. om körkortshavaren har brutit mot I § andra stycket eller 4 § la-</span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>            </span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>mot I § andra stycket, 4 § eller 4 gen (1951:649) om straff för vissa</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>a § lagen (1951:649) om straff för trafikbrott,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vissa trafikbrott,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om körkortshavaren har brutit mot 5 § samma lag och överträdelsen inte kan anses som ringa,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om körkortshavaren genom upprepade förseelser i väsentlig grad har visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse för förare av motordrivet fordon eller spårvagn,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om körkortshavaren i annat fall har brutit mot en från trafiksäkerhets­synpunkt väsentlig regel vid förande av ett motordrivet fordon eller en spårvagn och överträdelsen inte kan anses som ringa,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om körkortshavaren på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende ej bör ha körkort,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om det med hänsyn till brottslig gärning som körkortshavaren har gjort sig skyldig till kan antagas att han ej kommer att respektera trafikreg­lerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken eller om han på grund av sina personliga förhållanden i övrigt ej kan anses lämplig som förare av körkortspliktigt fordon.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om körkortshavarens förutsättningar för rätt att föra körkortspliktigt fordon är så väsentligt begränsade genom sjukdom, skada eller dylikt att han från trafiksäkerhetssynpunkt ej vidare bör ha körkort,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om körkortshavaren ej följer föreläggande att ge in läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om körkortshavaren ej följer föreläggande att förnya körkort,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>10.   om körkortshavaren begär att körkortet skall återkallas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                                          </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§2<br> Om det vid prövningen av en an-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family: Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det vid prövningen av en an­<br> sökan om förhandsbesked eller kör-</span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sökan om förhandsbesked eller kör­<br> kortstillstånd finns hinder mot att</span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kortstillstånd finns hinder mot att<br> meddela körkortstillständ på gmnd</span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>meddela körkortstillständ på grund<br> av sökandens personliga förhällan-</span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av sökandens personliga förhållan­<br> den eller om ett körkort eller ett</span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den eller om ett körkort eller ett<br> körkortstillstånd återkallas med</span><span style='font-size:9.0pt;font-family: Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>körkortstillstånd återkallas med<br> stöd av 16 § 1-6, skall en spärrtid</span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stöd av 16 § 1-6, skall en spärrtid<br> på lägst en månad och högst tre är</span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på lägst en månad och högst tre år</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1980:977. Paragrafen föreslås ändrad även i prop. 1983/84: 117.  Senaste lydelse 1980:977. Paragrafen föreslås ändrad även i prop. 1983/84: 117.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section12> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section13> <p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>bestämmas. Vid brott som avses i I § andra stycket eller 4 § 1 mom. lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott skall spärrtiden bestäm­mas till lägst ett är.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>bestämmas. Vid brott som avses i I § andra stycket, 4 § andra stycket eller 4 a§ lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott skall spärrtiden bestämmas till lägst ett år. Detsamma skall gälla vid brott som avses i 4 § första stycket nämnda lag, om körkortshavaren före färdens slut förtärt alkoholhal­tiga drycker i sådan mängd att al­koholkoncentrationen i hans blod uppgick till minst 1,5 promille.</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section14> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 3.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22 §3 I stället för att körkortet återkallas skall körkortshavaren meddelas varning i sädana fall som avses i 16 § 2-6, om varningen av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section15> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om körkortshavaren har brutit mot 4 § 2 mom. lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott men inte före färdens slut hade förtärt starka drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgick till 0,8 promille, får varning meddelas honom i stället för återkallelse om omständigheterna är mildrande.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om körkortshavaren har brutit mot 4 § första stycket lagen (1951:649) om strafi' för vissa tra­fikbrott men inte före färdens slut hade förtärt alkoholhaltiga drycker i sådan mängd att alkoholkoncen­trationen i hans blod under eller ef­ter färden uppgick till 0,8 promille, får varning meddelas honom i stäl­let för återkallelse om omständighe­terna är mildrande.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section16> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 2.0pt;margin-left:139.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>23 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>&quot;</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section17> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Om körkortshavaren vid förande av ett motordrivet fordon eller en spårvagn har gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller visat uppen­bar likgiltighet för andra männi­skors liv eller egendom eller före­tett tydliga tecken pä påverkan av starka drycker eller annat ämne, el­ler om han till följd av sjukdom, skada eller dylikt saknar fömtsätt­ningar att föra körkortspliktigt for­don på ett trafiksäkert sätt, skall körkortet omhändetas.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Misstänks att körkortshavaren vid förande av ett motordrivet for­don eller en spårvagn har brutit mot 4 § lagen (1951:649) om straff för</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om körkortshavaren vid förande av ett motordrivet fordon eller en spårvagn har gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller visat uppen­bar likgiltighet för andra männi­skors liv eller egendom eller före­tett tydliga tecken på påverkan av alkoholhaltiga drycker eller annat medel, eller om han till följd av sjukdom, skada eller dylikt saknar fömtsättningar att föra körkorts­pliktigt fordon på ett trafiksäkert sätt, skall körkortet omhändertas.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Misstänks att körkortshavaren vid förande av ett motordrivet for­don eller en spårvagn har brutit mot 4 § eller 4 a § lagen (1951:649) om</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section18> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'> Senaste lydelse 1980:977. Paragrafen föreslås ändrad även i prop. 1983/84: 117. &quot; Senaste lydelse 1982: 305. Paragrafen föresläs ändrad även i prop. 1983/84: 117.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section19> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section20> <div> <table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=395 height=43> <tr> <td valign=top align=left height=43 style='padding-top:0cm;padding-right: 1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anses mildrande. Bestämmelserna i andra stycket gäller även vid förande av ett motordri­vet spårfordon på järnväg eller tunnelbana.</span></p> </td> </tr> </table> </div> <p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vissa trafikbrott, och hade han före färdens slut förtärt starka drycker i sådan mängd att alkoholkoncentra­tionen i hans blod uppgick till minst 0,5 promille under eller efter fär­den, skall körkortet omhändertas sedan analysbeviset har erhållits. Är det fråga om ett brott mot 4 § 2 mom. nämnda lag, men uppgick al­koholkoncentrationen inte tiU 0,8 promille, skall körkortet inte om­händertas om omständigheterna vid brottet kan anses mildrande.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>straff för vissa trafikbrott, och hade han före färdens slut förtärt alko­holhaltiga drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod uppgick till minst 0,4 promille under eller efter färden, skall kör­kortet omhändertas sedan analys­beviset har erhållits. Är det fråga om ett brott mot 4 § nämnda lag, men uppgick alkoholkoncentra­tionen inte till 0,8 promille, skall körkortet inte omhändertas om om­ständigheterna   vid   brottet   kan</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section21> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 april 1985.1 fråga om brott som har begåtts före ikraftträdandet gäller dock 23 § i dess äldre lydelse. Äldre bestämmel­ser tillämpas också i övrigt, om någon efter ikraftträdandet dömts med tillämpning av 4 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott i dess före den 1 april 1985 gällande lydelse.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3    Förslag till</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 9.0pt;margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att I § lagen (1976: 1090) om alkoholutandnings­prov skall ha nedan angivna lydelse.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section22> <div> <table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15> <tr> <td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right: 1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I</span></p> </td> </tr> </table> </div> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alkoholutandningsprov får före­tagas på den som skäligen kan miss­tänkas för brott som avses i 4 § la­gen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. Detsamma gäller annat brott, vara fängelse kan följa, om provet kan ha betydelse för utred­ning om brottet.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alkoholutandningsprov får före­tagas på den som skäligen kan miss­tänkas för brott som avses i 4 § e/-ler4 a § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. Detsamma gäl­ler annat brott, vara fängelse kan följa, om provet kan ha betydelse för utredning om brottet.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section23> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 april 1985.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>' Paragrafen föreslås ändrad även i prop. 1983/84: 117.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section24> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section25> <p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>4    Förslag till</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Lag om ändring i traflkskadelagen (1975:1410)</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 10.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigen föreskrivs att 12 och 20 §§ traflkskadelagen (1975:1410) skall ha nedan angivna lydelse.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section26> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section27> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>12 </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family: Verdana'>§</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section28> <div> <table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=212> <tr> <td valign=top align=left height=212 style='padding-top:0cm;padding-right: 1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trafikskadeersättning med an­ledning av personskada kan jäm­kas, om den skadelidande själv uppsåtligen eller genom grov vårds­löshet har medverkat tUl skadan. Ersättning till förare som har gjort sig skyldig tiU brott som avses i 4 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott kan även jämkas, om fö­raren därvid genom vårdslöshet har medverkat till skadan. Har per­sonskada lett till döden, kan ersätt­ning tiU efterlevande också jämkas, om den avUdne uppsåtiigen har medverkat tiU dödsfallet.</span></p> </td> </tr> </table> </div> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Trafikskadeersättning med an­ledning av personskada kan jäm­kas, om den skadelidande själv uppsåtligen eller genom grov värds-löshet har medverkat till skadan. Ersättning till förare som har gjort sig skyldig till brott som avses i 4 § eller 4 a§ lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott kan även jämkas, om föraren därvid genom vårdslöshet har medverkat till ska­dan. Har personskada lett till dö­den, kan ersättning till efterlevande också jämkas, om den avlidne upp­såtligen har medverkat till dödsfal­let.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Trafikskadeersättning med anledning av sakskada kan jämkas, om vål­lande på den skadelidandes sida har medverkat tiU skadan. I fall som avses i 10 § andra stycket skall sådan medverkan anses föreUgga, om vållande i samband med förandet av det skadade fordonet eller det fordon varmed den skadade egendomen befordrades eUer bristfällighet på fordonet har medverkat tiU skadan.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Jämkning enligt första eller andra stycket sker efter vad som är skäligt med hänsyn till den medverkan som har förekommit pä ömse sidor och omständigheterna i övrigt.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section29> <div> <table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=27 height=15> <tr> <td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right: 1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'> <p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>20 r</span></b></p> </td> </tr> </table> </div> <br clear=ALL> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Har skada för vilken trafikska­deersättning utgått vållats uppsåtli­gen eller genom grov vårdslöshet, inträder försäkringsanstalten intill det utgivna beloppet i den skadeli­dandes rätt till skadestånd av ska-devållaren. Detsamma gäller, om skadan har vållats genom vårdslös­het av förare som har gjort sig skyl­dig till brott som avses i 4 § lagen (1951:649) om straff för vissa tra­fikbrott.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har skada för vilken trafikska­deersättning utgått vållats uppsåtli­gen eller genom grov vårdslöshet, inträder försäkringsanstalten intill det utgivna beloppet i den skadeli­dandes rätt till skadestånd av ska-devällaren. Detsamma gäller, om skadan har vållats genom vårdslös­het av förare som har gjort sig skyl­digtill brott som avses i 4 § eller 4 a § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section30> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:98.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>' Paragrafen föreslås ändrad även i prop. 1983/84: 117.  Paragrafen föreslås ändrad även i prop. 1983/84: 117.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section31> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section32> <p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section33> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Är ägare eller innehavare av järnväg eller spårväg enligt lag eller annan författning ansvarig för skada för vilken trafikskadeersättning har utgått, får försäkringsanstalten kräva ersättningen åter från den ansvarige i den omfattning som är skälig med hänsyn till gmnden för ersättningsansvaret på ömse sidor och omständigheterna i övrigt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 april 1985.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5    Förslag till</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>drycker m.m.</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 9.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att I § lagen (1958:205) om förverkande av alko­holhaltiga drycker m.m. skall ha nedan angivna lydelse.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section34> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section35> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt; margin-left:144.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>l</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section36> <p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alkoholhaltiga drycker eUer and­ra bemsningsmedel, vilka påträffas hos den som gör sig skyldig till gär­ning som avses i 21 kap. 13 eller 14 § brottsbalken och därvid är be-msad, så att det framgår av hans åtbörder eller tal, skola vara förver­kade, om ej särskilda skäl äro där­emot.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samma lag vare, om sådana drycker eller berusningsmedel på­träffas hos den som bmtit mot 4 § lagen om straff för vissa trafikbrott, 13 kap. 6 § luftfartslagen eller 325 § sjölagen eller hos någon som med­följt vid tillfället, såframt berus­ningsmedlen må antagas hava varit avsedda även för den som begått gärningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Medför någon i strid mot gällan­de bestämmelser spritdrycker, vin eller starköl vid offentiig tiUställ-ning, skola de ock vara förverkade som i första stycket sägs.</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alkoholhaltiga drycker eller and­ra bemsningsmedel, som påträffas hos den som gör sig skyldig till gär­ning som avses i 21 kap. 13 eller 14 § brottsbalken och därvid är be-msad så att det framgår av hans åtbörder eller tal, skall förklaras förverkade, om det inte finns sär­skilda skäl däremot.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detsamma gäller, om sådana drycker eller bemsningsmedel på­träffas hos den som brutit mot 4 § eller 4 a § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, 13 kap. 6§ luftfartslagen (1957:297) eller 325 § sjölagen (1891:35 s. </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I) </span><span style='font-family:Verdana'>eller hos någon som medföljt vid tillfäl­let, om bemsningsmedlen kan an­tas ha varit avsedda även för den som begått gärningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Medför någon i strid mot gällan­de bestämmelser spritdrycker, vin eller starköl vid offentiig tillställ­ning, skall de också förklaras för­verkade, om det inte finns särskilda skäl däremot.</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section37> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 april 1985. Senaste lydelse 1977:297.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section38> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section39> <p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b><b><span style='font-family:Verdana'>                                                                 </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>9</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6    Förslag till</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207)</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs ati 6 kap. I § skadeståndslagen (1972:207) skall ha nedan angivna lydelse.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'>                 </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6 kap.<br> I</span><span style='font-family:Verdana'>                                                                            </span><span style='font-family:Verdana'>§'<br> Skadestånd med anledning av</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Skadestånd med anledning av<br> personskada kan jämkas, om den</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>personskada kan jämkas, om den<br> skadelidande själv uppsåtligen eller</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>skadelidande själv uppsåtligen eller<br> genom grov vårdslöshet har med-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>genom grov vårdslöshet har med­<br> verkat till skadan. Skadestånd till</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>verkat till skadan. Skadestånd till<br> förare av motordrivet fordon som</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>förare av motordrivet fordon som<br> har gjort sig skyldig till brott som</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>har gjort sig skyldig till brott som<br> avses i 4§ lagen (1951:649) om</span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>avses i 4§ eller 4 a§ lagen<br> straff för vissa trafikbrott kan även</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>(1951:649) om straff för vissa tra-<br> jämkas, om föraren därvid genom</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>fikbrott kan även jämkas, om föra­<br> vårdslöshet har medverkat till ska-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>ren därvid genom vårdslöshet har<br> dan. Har personskada lett till dö-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>medverkat till skadan. Har per-<br> den, kan skadestånd till efterie-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>sonskada lett till döden, kan skade-<br> vande också jämkas, om den av-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>stånd till efterlevande också jäm-<br> lidne uppsåtligen har medverkat till</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>kas, om den avlidne uppsåtligen har<br> dödsfaUet.</span><span style='font-family:Verdana'>                                </span><span style='font-family:Verdana'>medverkat till dödsfallet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skadestånd med anledning av sakskada eller ren förmögenhetsskada kan jämkas, om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jämkning av skadestånd enligt första eller andra stycket sker efter vad som är skäligt med hänsyn till graden av vållande på ömse sidor och omständigheterna i övrigt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I april 1985.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1975:1357.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section40> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section41> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                      </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JUSTITIEDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'>               </span><span style='font-family: Verdana'>PROTOKOLL</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:189.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1984-08-30</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peter­son, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carls­son, Thunborg, Wickbom</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Wickbom</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lagrådsremiss om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1    Inledning</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inom justitiedepartementet har i mars 1983 upprättats promemorian (Ds Ju 1983:6) Trafiknykterhetsbrotten, Förslag till ändringar i lagstiftningen. Den innehåller bl. a. förslag tiU en ändrad utformning av straffbestämmel­serna om rattfylleri och rattonykterhet. Promemorian har remissbehand­lats. Till protokollet i detta ärende bör fogas dels promemorian som bilaga 1, dels en inom justitiedepartementet upprättad sammanställning över remissyttrandena som bilaga 2.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I promemorian har lämnats en översikt över bl. a. gällande svensk och utländsk rätt samt nuvarande förhållanden i övrigt vad gäller trafiknykter­hetsbrotten. Vidare har redovisats tidigare uttalanden av riksdagen beträf­fande frågor om påföljd för rattfylleri samt vissa undersökningar och statistiska uppgifter pä området. TiU en del kommer jag in pä dessa frågor i det följande, men i övrigt får jag hänvisa till promemorian. Detsamma gäller i fråga om de närmare överväganden som har redovisats där.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>I detta sammanhang tar jag också upp en skrivelse den 4 mars 1983 frän statens väg- och trafikinstitut där institutet har hemställt om lagstiftnings­åtgärder med syfte att öka möjligheterna att utföra experimentella försök inom ramen för forskningen kring prestationsnedsättande effekter av droger av olika slag. Även skrivelsen har remissbehandlats. En inom justitiedepartementet upprättad sammanställning över remissyttrandena bör fogas till protokollet som bilaga 3.</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section42> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section43> <p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b><b><span style='font-family:Verdana'>                                                                </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>11</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:192.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2    Allmän motivering 2.1 Bakgrund</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagstiftningen har utvecklats successivt</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I vårt land har trafiknykterhetsfrågan länge stått i förgmnden när det har gällt arbetet på att förbättra trafiksäkerheten. Samtidigt som motorfor­donstrafiken har genomgått en intensiv utveckling har allt starkare fram­hållits betydelsen av att fordonsförare avhåller sig från bmk av alkohol eller andra medel som kan nedsätta förarförmågan. Sverige får också sägas ha tillhört föregångsländerna på detta område genom att man här tidigare än i de fiesta andra länder har insett vikten av att genom en sträng lagstiftning betona kravet på nykterhet i trafiken.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trafiknykterhetslagstiftningen i vårt land har genomgått en betydande utveckling alltsedan de första straffbestämmelserna infördes på 1920-talet. Ansvarsområdet har successivt utvidgats, och kravet på nykterhet vid ratten har efter hand skärpts. Ett betydelsefullt led i utvecklingen var när frihetsstraff infördes som regelmässig påföljd för rattfylleri år 1934.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Straffbestämmelserna om trafikonykterhet fick i huvudsak sin nuvaran­de konstmktion när de s.k. promillebestämmelserna infördes år 1941. Dessa bestämmelser innebar en betydelsefull landvinning för kampen mot trafikny kterhetsbrott. Man behövde inte längre föra bevisning om att föra­rens körförmåga var nedsatt i det särskilda fallet, utan straffansvaret kunde direkt knytas tiU alkoholkoncentrationen i förarens blod.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regleringen år 1941 innebar vidare att man delade in trafiknykterhets-brottet i två svårhetsgrader. För det svårare brottet, som senare fick beteckningen rattfylleri, skulle den straffas som vid förande av bil, motor­cykel eller traktortåg hade varit så påverkad av starka drycker, att det kunde antas att han inte på betryggande sätt hade kunna föra fordonet. Hade föraren under körningen en alkoholkoncentration i blodet av 1,5 promille eller däröver, skulle han anses ha varit så påverkad av starka drycker som nyss nämnts. Straffet för detta svårare brott var — och är fort­farande - fängelse i högst ett år eller vid mildrande omständigheter dags­böter, dock minst tjugofem.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det lindrigare brottet, sedermera i allmänhet benämnt rattonykterhet, förelåg, om det inte var styrkt att föraren var så påverkad som fömtsattes för rattfyUeriansvar men alkoholkoncentrationen uppgick till 0,8 promUle. Straffet för detta brott var dagsböter, lägst tio, eller fängelse i högst sex månader. Straffskalan är densamma i dag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom lagstiftning år 1951 fördes bestämmelserna om trafiknykterhets-brott över tUl den nuvarande lagen (1951:649) om straff för vissa trafik­brott (trafikbrottslagen, TBL). Där infördes samtidigt en särskild regel om s.k. drograttfylleri. Ansvar såsom för rattfylleri skulle, om påverkans-rekvisitet var uppfyllt, ådömas även förare som var påverkade av andra bemsningsmedel än alkohol.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section44> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section45> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                    </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Bestämmelserna om trafiknykterhetsbrott har sedan år 1951 ändrats flera gånger. År 1957 sänktes den nedre promillegränsen vid rattonykterhet från 0,8 till 0,5 promille. 1 samband därmed tillkallades på riksdagens begäran en utredning för översyn av trafiknykterhetsregleringen. Denna utredning lade är 1963 fram sitt betänkande (SOU 1963:72) med förslag till ändrad lagstiftning om trafiknykterhetsbrott. Betänkandet innehöll mänga uppslag som kunde tas till vara vid det fortsatta arbetet pä en trafiknykter­hetsreform, men förslaget som helhet ansågs inte kunna läggas till grund för omedelbara lagstiftningsåtgärder. Ytterligare utredning i ämnet be­dömdes nödvändig.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det fortsatta utredningsarbetet anförtroddes åt den år 1966 tillkallade trafiknykterhetsbrottskommittén som år 1970 lade fram betänkandet (SOU 1970:61) Trafiknykterhetsbrott-Förslag 1970. Kommittéförslaget har i vissa delar lett till lagstiftning av stor praktisk betydelse när det gäller kampen mot trafiknykterhetsbrott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Sålunda antog riksdagen år 1974 ett pä grundval av kommitténs betän­kande utarbetat förslag till lag om försöksverksamhet med rutinmässiga alkoholutandningsprov. Denna lag gav polisen befogenhet att i vissa situa­tioner mtinmässigt ta alkoholutandningsprov på motorfordonsförare utan att det förelåg misstanke om trafiknykterhetsbrott redan före provtagning­en.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Samtidigt ändrades — likaledes i överensstämmelse med förslag av kom­mittén - promillereglerna i trafikbrottslagen på det sättet att straffansvar inträder även när promillegränsen för rattfylleri eller rattonykterhet inte har uppnåtts under själva färden utan först efter dennas slut. Därmed har det s. k. tillbakaräkningsproblemet som tidigare ofta komplicerade utred­ningarna vid brott av denna typ praktiskt taget försvunnit.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>De goda erfarenheterna av försöken med rutinmässiga alkoholutand­ningsprov har lett till att lagstiftningen härom numera har permanentats genom lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov. Enligt denna lag får, på samma sätt som gällde under tiden för försöksverksamheten, prov för att utröna eventuell alkoholförtäring mtinmässigt tas på motorfordonsföra­re vid i förväg beordrad trafikkontroll, vid trafikolyckor och vid vissa angivna trafiköverträdelser.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I propositionen med förslag till den nu berörda lagen betonade föredra­gande statsrådet särskilt den från allmänpreventiv synpunkt primära bety­delsen av att höja risken för upptäckt och lagföring vid trafiknykterhets­brott. I anslutning härtill påpekades att erfarenheterna frän försöksverk­samheten med mtinmässiga utandningsprov gav stöd för uppfattningen att utandningsproven var ett effektivt hjälpmedel i kampen mot brottslighet av detta slag.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section46> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section47> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sanktionssystemet omdiskuterat</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alltsedan fängelse infördes som regelmässig påföljd för rattfylleri i mit­ten av 1930-talet har sanktionssystemet på området varit mycket omdisku­terat.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I samband med att riksdagen i 1957 års lagstiftningsärende begärde en översyn av trafiknykterhetslagstiftningen gjorde första lagutskottet (I LU 1957; 16) vissa uttalanden i ämnet. Bl.a. framhölls att det i domstolspraxis otvivelaktigt hade utvecklats en alltför schablonmässig rättstillämpning. I sådana fall där föraren trots straffbar blodalkohoihalt inte hade uppvisat någon högre grad av påverkan och hade genomfört körningen utan att något anmärkningsvärt hade inträffat utmättes enligt utskottet ofta straff som inte stod i rimlig proportion till straffreaktionen för andra och mera kvalificerade gärningar. Utskottet uttalade också att vid rattfylleri som förstagångsförseelse böter och villkorlig dom borde kunna komma i fråga i större utsträckning än dittills. Riksdagen följde utskottets utlåtande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Spörsmålet om påföljder för rattfylleri blev därmed en huvudfråga för både 1957 års och 1966 års trafiknykterhetsbrottskommittéer. Sistnämnda kommitté ansåg att det inte längre var nödvändigt att i samma utsträckning som tidigare schablonmässigt använda fängelse för att markera samhällets ogillande av trafiknykterhetsbrott. För rattfyllerister med alkoholproblem borde i stället enligt kommittén normalt användas skyddstillsyn med före­skrift om nykterhetsvårdande behandUng, i vissa fall i förening med intag­ning i s.k. tillsynsanstalt. För rattfyllerister utan alkoholproblem skulle enligt kommitténs mening villkorlig dom jämte ett högt bötesstraff kunna användas i inte obetydlig utsträckning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen av kommitténs betänkande uttalade det stora flertalet remissinstanser sig för att man borde gå ifrån den relativt schab­lonmässiga användningen av fängelsestraff vid rattfylleri och för ett mera nyanserat påföljdsval med ökad tillämpning av inte frihetsberövande på­följder. Opinionen var dock splittrad när det gällde i vilken omfattning och på vilket sätt en sådan nyansering borde ske.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mänga hälsade i stort sett med tillfredsställelse de riktlinjer för påföljds­valet som kommittén hade förordat. En del av de instanser som gärna såg en nyansering av påföljdsvalet menade dock att föreskrifter om nykter­hetsvårdande behandling i samband med skyddstillsyn hade en alltför repressiv karaktär och därför var olämpliga från behandlingssynpunkt. Å andra sidan befarade inte sä få remissinstanser att en tillämpning av de riktlinjer för påföljdsvalet som kommittén hade förordat kunde få en nega­tiv effekt från allmänpreventiv synpunkt. De föreslog antingen en mera begränsad nyansering i påföljdsvalet eller att dåvarande stränga påföljds­praxis i stort sett skulle bibehållas. Många remissinstanser framhöll att det individualpreventivt inriktade påföljdsval som kommittén hade förordat kunde genomföras endast med avsevärt förstärkta resurser inom kriminal­vårdens frivård och inom nykterhetsvärden.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section48> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section49> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                      </span><span style='font-family:Verdana'>14</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trafiknykterhetsbrottskommitténs förslag ledde inte till lagstiftning i dessa delar. Det huvudsakliga skälet till det torde ha varit farhågor för att den föreslagna ändringen av påföljdspraxis skulle leda till att trafiknykter-hetslagstiftningens allmänpreventiva effekter försvagades.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utveckling i praxis</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under den tid som gått sedan trafiknykterhetsbrottskommittén tillkal­lades år 1966 har emellertid en betydelsefull utveckling ägt mm i praxis utan stöd av någon speciell lagändring. Under de senare åren har sålunda antalet domar till villkorlig dom eller skyddstillsyn eller annan vård i genomsnitt för hela riket utgjort ca 17-18 procent av antalet domar för rattfylleri där annan påföljd än böter har tillämpats. Som jag skall åter­komma till föreligger det dock betydande lokala olikheter i praxis. Motsva­rande siffra var under tiden närmast före brottsbalkens ikraftträdande år 1965 endast drygt 1 procent.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots denna utveckling är rattfylleri fortfarande det brott som leder till i särklass flest fängelsestraff Det rör sig om 4500—5000 fangelsedomar om året och rattfylleristerna utgör en dryg tredjedel av dem som nyintas i kriminalvårdsanstalterna.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När det gäller rattonykterhet har utvecklingen i praxis blivit den att fängelse tillämpas endast i rena undantagsfall. Det rör sig om mindre än 2 procent av antalet domar per är för detta brott. Även de som t. ex. återfallit i rattonykterhet efter förhållandevis kort tid med en blodalkohoihalt som närmar sig rattfyllerigränsen döms praktiskt taget alltid till böter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nya infallsvinklar</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen har så sent som i november 1980 (JuU 1980/81:1) stäUt sig bakom nuvarande ordning i fråga om val av påföljd för rattfylleri och har även därefter gjort uttalanden av likartad innebörd. I 1980 års ärende uttalade dock justitieutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande med hänvisning till viss statistik angående tingsrätternas praxis att en ordning som &quot;påtagligt innebär att lika fall inte behandlas lika i våra domstolar&quot; från rättvisesynpunkt inte kan godtas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan om påföljder för trafiknykterhetsbrott tas upp på nytt i den inledningsvis nämnda departementspromemorian. Enligt promemorian ta­lar starka skäl för att denna problematik bör behandlas utifrån delvis andra infallsvinklar och i ett något mera genereUt perspektiv än som har skett tidigare.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag skall senare närmare gå in på det förslag som läggs fram i promemo­rian. Här vill jag bara nämna att förslaget innebär både lindringar och skärpningar i förhållande till nuvarande ordning. Sålunda skapas enligt förslaget ett ökat utrymme för att använda böter som påföljd i de mera okomplicerade rattfyllerifallen, medan fängelse skall finnas kvar som på-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section50> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section51> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>följd för fall där det föreligger försvårande omständigheter i en eller annan form, t.ex. återfall. Vid återfall i rattonykterhet förordas en straffskärp­ning på det sättet att fängelse i stäUet för böter skall tillämpas när alkohol­halten närmar sig gränsen mot rattfyUeri.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I promemorian behandlas också frågan om den nuvarande gränsen vid 0,5 promille för rattonykterhet är för hög och alltså bör sänkas. Frågan -som även den har varit föremål för debatt under årens lopp - har fått förnyad aktualitet bl. a. genom olika forskningsresultat rörande inverkan på körförmågan av relativt små alkoholdoser. Motorföramas helnykter­hetsförbund (MHF) har gjort särskilda framstäUningar i detta ämne och frågan har även tagits upp i riksdagsmotioner.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag ämnar också i det följande gå in på frågan om att införa en möjlighet att förverka fordon vid rattfyUeri och andra trafikbrott. Även det är något som tidigare har diskuterats i olika sammanhang och som nu aktualiserats på nytt i departementspromemorian.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2 Närmare om behovet av ändrade påföljdsregler</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Två skäl för en översyn</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I promemorian pekas framför allt på två skäl som gör det påkallat att nu se över frågan om påföljder för trafiknykterhetsbrott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För det första framhålls att det under senare är har varit en uttalad målsättning i det kriminalpolitiska arbetet att minska antalet frihetsberö­vanden inom kriminalvården. Denna strävan som kommit tUl uttryck bl. a. i olika beslut av riksdagen (se t.ex. uttalanden i prop. 1980/81:100 s. 28 och JuU 1982/83:26 s. 35) skall enligt promemorian ses mot bakgrund av att det numera är allmänt erkänt att kriminalvård i anstalt har många negativa effekter. Anstaltsvistelserna medför generellt sett en dålig rehabi­litering och återfallsfrekvensen är hög. De har vidare ofta en nedbrytande inverkan på personligheten. Det har också hävdats att de allmänpreventiva verkningarna av frihetsstraffen kan ifrågasättas i betydligt större utsträck­ning än man kanske tidigare har bmkat anta.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots att det sålunda råder enighet om att frihetsberövandena inom kriminalvärden bör nedbringas, har enligt vad som framhålls i promemori­an antalet fängelsestraff ökat mycket kraftigt under de senaste åren. Me­dan antalet dömda som togs in i kriminalvärdsanstalt under åren 1976 och 1977 utgjorde 9 901 resp. 9 742, var motsvarande antal för åren 1978-1981 10 547, 10 822, 12 541 och 13 234. Även de genomsnittliga strafftiderna har ökat påtagligt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt promemorian förtjänar denna tendens, oavsett dess orsaker, stor uppmärksamhet i det fortsatta kriminalpolitiska arbetet. I promemorian betonas att lagstiftningsåtgärder bör sättas in för att minska användningen av fängelsestraff. Annars riskerar statsmakternas upprepade uttalanden om att en sådan utveckling bör eftersträvas att föriora i trovärdighet.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section52> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section53> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                      </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En metod att begränsa användningen av fängelsestraff är att ändra påföljdsreglerna för sådana brott där fängelse i dag döms ut i stor utsträck­ning. Att överväga en sådan åtgärd beträffande rattfylleri ligger enligt promemorian särskilt nära till hands från flera olika synpunkter. Brottet är som nämnts den enskilda gärning som föranleder i särklass flest domar på fängelse. Reformer på området har nyligen genomförts både i Danmark och Finland och för svensk del har frågan aktualiserats vid flera tillfällen sedan riksdagen år 1957 begärde en utredning i ämnet. Enligt promemorian har troligen även den omständigheten att rattfylleristerna är en förhållan­devis avgränsad grupp bidragit tiU att tanken på en ändring har förts fram i olika sammanhang på senare tid. Förändringar i sanktionssystemet för dem kan därför genomföras utan att det leder till mera generella förskjut­ningar i kriminalpolitiken.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det andra principiella skälet som talar för ändringar när det gäller påföljderna för rattfylleri är enligt promemorian att det nuvarande påföljds­systemet är tämligen komplicerat och att det har visat sig leda till en ojämn rättstillämpning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I den delen påpekas i promemorian att den normala påföljden för rattfyl­leri utan mildrande omständigheter är fängelse. De principer som har antagits i praxis innebär att det framför allt är i ett typfall som man anser sig kunna döma till annan påföljd än fängelse. Det är när det föreligger ett klart värdbehov i förening med påtaglig risk för att ett frihetsberövande skulle försvåra en påbörjad återanpassning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I promemorian konstateras att dessa principer kan ställa domstolarna inför mycket svåra avgöranden i enskilda fall. Principerna är visserligen i linje med tankarna bakom brottsbalkens päföljdssystem och har sin mot­svarighet på andra områden. Just när det gäller ett brott som rattfylleri kan emellertid principerna i praktisk tillämpning leda till resultat som för den enskilde framstår som orättvisa eller i varje fall inkonsekventa.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta hänger enligt promemorian i första hand samman med att rattfyl­leri är ett relativt vanligt brott samtidigt som de närmare omständigheterna i olika fall åtminstone ytligt sett ofta kan förefalla likartade. Den tidigare ostraffade och skötsamme som har dömts till fängelse för rattfylleri gör lätt jämförelser med andra som kanske trots tidigare belastning i form av brott och misskötsamhet i nykterhetshänseende har dömts till skyddstillsyn för samma brott med hänsyn till att vårdbehov har ansetts föreligga.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till detta kommer enligt promemorian att avvägningen mellan allmän-och individualpreventiva faktorer kan vara så vansklig att det framstår som ofrånkomligt att olika domare ibland kommer till skilda resultat på ett faktiskt underlag som kan synas likartat. Detta kan i sin tur leda till att praxis kommer att variera mellan olika domstolar. I den delen hänvisas i promemorian till att riksdagen på grundval av visst statistiskt material uttalat farhågor för att tingsrätterna i sin rättstillämpning synes komma till resultat som inte är enhetliga över hela landet. Riksdagen begärde i detta</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section54> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section55> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                    </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>ärende en närmare undersökning av domstolarnas handläggning av dessa frågor (JuU 1980/81:1, rskr 30). Undersökningen anförtroddes åt utred­ningen (Ju 1980:05) om möjligheterna att använda utandningsprov som bevismedel vid trafiknykterhetsbrott. Utredningen har redovisat detta uppdrag till justitiedepartementet. Jag återkommer härtill i det följande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen av promemorian har frågan om det finns behov av att nu se över regleringen av trafiknykterhetsbrotten med sikte på att minska användningen av fängelsestraff till övervägande del besvarats ja-kande. Ett betydande antal remissinstanserdäribland riksåklagaren (RÅ), hovrätten över Skåne och Blekinge, kammarrätten i Jönköping, domstols­verket, rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, brottsförebyggande rå­det (BRÅ) och trafiksäkerhetsverkethar anslutit sig till de i promemorian anförda synpunkterna på behovet av en sådan översyn.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>En del av dessa remissinstanser betonar emellertid att man inte bör undervärdera fängelsestraffets betydelse som brottsavhållande faktor när det gäller trafiknykterhetsbrotten. Exempelvis framhåller rikspolisstyrel­sen att fängelsestraff för rattfylleri har fyllt en viktig funktion från allmän­preventiv synpunkt och att starka skäl måste föreligga för att motivera en ändring på den här punkten. Styrelsen anser vidare att konsekvenserna av promemorieförslaget är svåra att överblicka och att man därför möjligen bör överväga en mindre långtgående förändring av påföljdssystemet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Flera andra av de remissinstanser som intar en positiv hållning till grundtanken i promemorieförslaget anför en liknande tveksamhet när det gäller just fängelsestraffets allmänpreventiva betydelse på det här områ­det. Många av dessa anser emellertid att de i promemorian framförda skälen för en ändrad syn på påföljderna för trafiknykterhetsbrottenintres-set av att minska användningen av fängelsestraff och betydelsen av att åstadkomma ett mer enhetligt sanktionssystemgör det motiverat att se över regleringen. Uttalanden i denna riktning görs av bl. a. RÅ.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Även om sålunda flertalet remissinstanser i princip delar den i prome­morian framförda synen på behovet av en reform, har från några håll -bl.a. Stockholms och Sollentuna tingsrätter samt Motorförarnas Helnyk­terhetsförbund (MHF) och Trafikförsäkringsföreningenframförts en mot­satt uppfattning. Dessa remissinstanser anser att hänsynen till allmän laglydnad kräver att påföljden för rattfylleri även i fortsättningen normalt bestäms till fängelse och att de i promemorian anförda skälen för en ändring inte väger upp de tänkbara nackdelarna med den föreslagna lös­ningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Avvägning av olika intressen nödvändig</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Själv vill jag till en början konstatera att den närmare utformningen av bestämmelserna om trafiknykterhetsbrott är en svårbedömd fråga som under en följd av år har varit föreniål för ingående diskussion i skilda sammanhang. Det är också uppenbart att flera olika intressen måste vägas 2   Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 21</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section56> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section57> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                      </span><span style='font-family:Verdana'>18</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mot varandra, om man vill få till stånd en ordning som ter sig acceptabel. Det grundläggande intresset är naturligtvis att värna om trafiksäkerhe­ten. Den som framför ett motorfordon efter att ha förtärt alkohol utgör en stor fara i trafiken — inte bara för sig själv utan även för andra trafikanter. Hans förmåga att manövrera fordonet försämras, liksom hans reaktions­förmåga och allmänna omdöme. Detsamma gäller, om han är påverkad av något annat bemsningsmedel än alkohol eller av mediciner som verkar nedsättande på hans förarförmäga. Det är därför mycket angeläget att sådana handlingar motverkas. Men samtidigt får påföljdsordningen inte vara mer ingripande än vad som är oundgängligen nödvändigt, och man måste här som pä andra områden tillgodose berättigade anspråk på propor-tionalitet och likformighet i tillämpningen. Detta är i själva verket av grundläggande betydelse när det gäller tilltron till och respekten för straff­lagstiftningen och för domstolarnas verksamhet och därmed pä sikt också för den allmänna laglydnaden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den trafiknykterhetsbrottslighet som kommer till polisens kännedom uppvisar år från är mycket stabila siffror. Samtidigt är säkerligen det s. k. mörkertalet - dvs. skillnaden mellan det faktiska antalet brott och antalet brott som upptäcks — mycket betydande pä detta område. Alla tillgängliga undersökningar tyder emellertid på att det stora flertalet trafiknykterhets­brott begås av ett speciellt klientel med ofta uttalade alkoholproblem. För den genomsnittlige föraren är onykterhet i trafiken i allmänhet helt främ­mande. Förklaringen torde vara att medvetenheten om de faror som är förenade med att sätta sig bakom ratten efter alkoholförtäring är djupt rotad hos allmänheten. Delvis kan detta, som har framhållits både i prome­morian och under remissbehandlingen, hänga samman med att domstolar­na under lång tid har markerat samhällets entydiga avståndstagande till sådana handlingar genom en sträng praxis vid päföljdsvalet för rattfylleri och med den körkortsäterkallelse som blir följden i händelse av upptäckt. Men det torde också bero på att insikterna om hur nedsatt förarförmågan blir av alkoholförtäring till följd av information och trafiksäkerhetspropa­ganda numera är så utbredda att de flesta redan av det skälet avhåller sig från att köra motorfordon efter alkoholförtäring.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I promemorian uttalas med hänvisning härtill att den regelbundna an­vändningen av fängelsestraff säkerligen har haft stor betydelse när det på sin tid gällde att - i strid mot en tämligen utbredd allmän inställning -inprägla vikten av nykterhet i trafiken. Eftersom emellertid trafiknykterhe­ten numera sedan länge är förankrad hos allmänheten, skulle det enligt promemorian kunna hävdas att den i ett internationellt perspektiv mycket stränga påföljdspraxis som tillämpas hos oss inte längre har någon avgö­rande betydelse för allmänhetens inställning till trafiknykterhetsbrott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gentemot detta resonemang kan dock uppenbarligen riktas invändning­ar. Som MHF har framhållit måste kampen för trafiksäkerheten vara en fortgående process, inte minst med tanke på de nya förargenerationer som</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section58> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section59> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>successivt tillkommer. Trafiksäkerheten är också en så viktig fråga att det nu aktuella området inte lämpar sig för kriminalpolitiska experiment. Å andra sidan är det, som jag nyss nämnde, för många människor antagligen främst andra faktorer än hotet om fängelsestraff - däribland risken för trafikolycka och upptäckt samt för körkortsäterkallelse - som verkar avhällande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening måste ytterligare en omständighet beaktas i detta sammanhang. Rättsskipningen bygger bl.a. på ett grundläggande krav pä proportionalitet mellan gärning och påföljd. Däri ligger även ett anspråk på att samhällets reaktioner pä olika brott skall stå i ett förhållande till varandra som uppfattas som rimligt. Nuvarande praxis i rattfyllerimål grundlades vid en tid då reaktionerna på andra vanliga brott, t. ex. förmö­genhetsbrott, låg på en betydligt högre nivå än den nu gör. Detta visar sig framför allt genom att det i regel fordras att den dömde lagförts en eller flera gånger förut för att en domstol skall välja frihetsberövande påföljd för förmögenhetsbrott. Det torde således höra till ovanligheterna att den som för första gången döms för förmögenhetsbrott får fängelse. Dessutom har den genomsnittliga längden av de fängelsestraff som döms ut för förmögen­hetsbrott minskat.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad gäller trafiknykterhetsbrotten har visserligen andelen domar till villkorlig dom och skyddstillsyn ökat. Benägenheten att döma ut mer än en månads fängelse för rattfylleri har också minskat. Det torde emellertid stå klart att utvecklingen i praxis inte har haft samma omfattning som för t. ex. förmögenhetsbrotten. Därtill kommer att frihetsstraffen för trafiknykter­hetsbrott är så korta att villkorlig frigivning inte kan ske, medan reglerna om villkorlig frigivning har inneburit en ytterligare förkortning av de något längre frihetsstraffen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammantaget innebär detta att det skett en betydande förskjutning i förhållandet mellan straffnivån för trafiknykterhetsbrotten och den som gäller för åtskillig annan brottslighet. Det kan enligt min mening sättas i fråga om den relativa förhöjning av straffnivån för trafiknykterhetsbrotten som sålunda har ägt mm är sakligt motiverad.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Angeläget att främja en enhetlig praxis</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med hänsyn till att det har lagts fram flera förslag och i olika samman­hang gjorts många olika uttalanden pä det här området har det vidare otvivelaktigt sedan länge rått en allmän ovisshet om vad som egentligen kommer att hända med påföljderna för rattfylleri. Detta har sannolikt bidragit till den splittring av praxis som jag berört i det föregående. Det är angeläget att denna ovisshet undanröjs och att frågan får en lösning som kan ligga till grund för en ändamålsenlig och enhetlig rättsutveckling i framtiden. Enligt min mening finns det anledning att rätt utförligt diskutera denna fråga. En enhetlig rättstillämpning när det gäller domstolarnas val av påföljd i rattfyllerimål utgör på längre sikt en fömtsättning för att lagstift-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section60> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section61> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                    </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>ningen på området skall behålla sin förankring hos allmänheten och är därmed också en förutsättning för den allmänna laglydnaden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Jag nämnde förut att praxis när det gäller påföljder för rattfylleri har genomgått en beaktansvärd utveckling under de senaste två decennierna. Införandet år 1965 av brottsbalken med dess individualpreventivt inriktade påföljdssystem torde ha bidragit till detta. I övrigt har emellertid utveck­lingen i stort sett fortgått utan något speciellt lagstöd.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Jag vill emellertid särskilt peka på några lagändringar som har antagits under senare år och som är av betydelse i det här sammanhanget. Till dessa ändringar räknar jag till en början den år 1980 införda bestämmelsen i 6 § TBL om att domstolen vid bestämmande av påföljd för bl. a. trafiknyk­terhetsbrott får ta hänsyn till den körkortsäterkallelse som brottet föranle­der. Bestämmelsen torde hittills ha haft endast begränsad betydelse när det gällt valet mellan fängelse och kriminalvård i frihet. Den har troligen haft större betydelse som stöd för att ådöma ett kortare fängelsestraff än vad som eljest skolat följa (se NJA 1982 s. 350). Den sänkning av minimitiden för fängelse till fjorton dagar som genomfördes är 1981 har också öppnat en möjlighet för domstolarna att i vissa fall göra avvikelser från den normala påföljden en månads fängelse för rattfylleri. I det lagstiftningsärendet uttalade dock riksdagen att kortare fängelsestraff än en månad i rattfylleri­mål bara borde användas i klara undantagsfall (JuU 1980/81:32).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Införandet av lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) har gett domstolarna möjlighet att överlämna den dömde till sådan vård som där avses. Förutsättningen för en sådan påföljdsbestämning är visserligen så till vida restriktiv att den dömde måste vara &quot;i trängande behov&quot; av vård. Den nya lagstiftningen har dock ett något större tillämp­ningsområde vid trafiknykterhetsbrott än vad som tidigare gällde i fråga om överlämnande till nykterhetsvård, låt vara att den tillämpas i mycket liten utsträckning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Jag vill här vidare erinra om de ändringar som med verkan fr. o. m. den 1 juli 1983 har gjorts i brottsbalkens påföljdsregler och som bl.a. syftar till att minska användningen av fängelsestraff genom att göra kriminalvården i frihet mer effektiv. Påföljden skyddstillsyn har gjorts mer intensiv och fått ett stramare innehåll i flera avseenden. För den villkorliga domens del innebar ändringarna att den påföljden i betydligt större utsträckning skall användas för dem som lagfors för första gängen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Samtidigt ändrades också reglerna för bötesmaximum vid s. k. kombina­tionsdomar, dvs. domar där villkorlig dom eller skyddstillsyn förenas med böter. Ändringen innebär att upp till 180 mot tidigare högst 120 dagsböter kan ådömas i dessa fall. Enligt vad som anfördes i propositionen (rop. •1982/83:85 s. 72) kurtde denna möjlighet att döma ut ännu meraliännbara böter i någon mån bidra till att utvidga tillämpningsområdet för kriminal­vård i frihet. Denna lagändring torde inte sakna betydelse i förevarande sammanhang, eftersom kombinationen med ett högt bötesstraff gör det</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section62> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section63> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>möjligt att använda villkorlig dom eller skyddstillsyn även vid brott med högt straffvärde.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De lagändringar som har redovisats nu har antagits efter det att riksda­gen år 1980 uttalade farhågor för en bristande enhetlighet i tillämpningen när det gäller påföljd i rattfyllerimäl. Frågan är emellertid om man kan räkna med att lagändringarna på sikt kommer att bidra till enhetligheten i rättstillämpningen när det gäller trafiknykterhetsbrott eller om tvärtom en ökad splittring kan befaras, om inga särskilda åtgärder vidtas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna fråga bör ses mot bakgrund av den praxis som f n. anses vara vägledande när det gäller val av påföljd för rattfylleri. Enligt vad högsta domstolen har uttalat i en serie rättsfall anses presumtionen om fängelse­straff för rattfylleri kunna brytas främst i det typfallet att det finns ett uttalat behov av värd - för alkoholmissbruk eller liknande - och att det dessutom föreligger en påtaglig risk för att ett fängelsestraff skulle komma att försvåra en redan påbörjad anpassning. Annan påföljd än fängelse har också valts när den dömde haft dokumenterade svårigheter att klara av ett frihetsberövande, liksom vid något tillfälle med hänsyn till att brottet i det enskilda fallet har medfört endast ringa trafikfara.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot denna praxis som ligger helt i linje med den allmänna inriktningen av brottsbalkens påföljdssystem kan i och för sig knappast några erinringar riktas från principiell synpunkt. Som tidigare har konstaterats är det dock klart att den i det enskilda fallet kan ställa domstolarna inför mycket svåra avgöranden. Inom ramen för det flexibla påföljdssystem som brottsbalken erbjuder måste man visserligen räkna med att olika domstolar i viss ut­sträckning kan komma till skilda resultat på grundval av en tämligen likartad personutredning. Men situationen är särpräglad när det gäller just rattfylleribrottet. Det är tämligen vanligt förekommande och omständighe­terna i mål med olika utgång kan mänga gånger förefalla ganska likartade. En bidragande orsak till det — utöver den tidigare berörda ovissheten om vad som skall ske med trafiknykterhetslagstiftningen - kan vara att dom­stolarna i åtskilliga enskilda fall funnit att det regelmässigt ädömda frihets­straffet för rattfylleri har slagit för hårt. Det kan inte uteslutas att man på sina häll därför gjort stora ansträngningar för att finna stöd för att döma ut en ennan följd också i fall då det sakliga underlaget inte har varit särskilt starkt. Det har också visat sig i praktiken att rättstillämpningen kan leda till resultat som för den enskilde framstår som orättvisa eller inkonsekventa. Detta kan medföra att förtroendet för lagstiftningen och domstolarna tar skada.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsrätternas praxis i rattfyllerimål är nämligen långt ifrån enhetlig. Som jag redan har varit inne på uppmärksammades denna fråga av riksda­gen i anledning av en motion till 1978/79 års riksmöte. I justitieutskottets betänkande (JuU 1980/81:1) presenterades viss statistik över tingsrätter­nas val av påföljd för rattfylleri. Materialet grundades på mål om rattfylleri där omständigheterna inte hade bedömts som mildrande. Det visade relä-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section64> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section65> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                      </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tionen mellan antalet domar i vilka påföljden bestämts till ä ena sidan skyddstillsyn eller villkorlig dom och å andra sidan fängelse. Materialet visade mycket stora lokala variationer. T.ex. hade man i ett län dömt till villkorlig dom eller skyddstillsyn i 2,8 procent av fallen medan motsvaran­de andel i ett annat län var 26,3 procent. Mellan domstolar i ett och samma län noterades också stora variationer från 50 procent, alltså varannan dom, till cirka 4,5 procent, alltså en dom till villkorlig dom eller skyddstillsyn på 22 fängelsedomar. Vid några tingsrätter hade under den tid som den här statistiken avser över huvud taget inte dömts till annat än fängelse för rattfylleri.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även senare års statistik visar på mycket skiftande förhållanden. Bl.a. kan nämnas att en tingsrätt år 1982 dömde tUl villkorlig dom eller skydds­tillsyn oftare än till fängelse (relationen 15:13), medan några tingsrätter under samma år över huvud taget inte tUlämpade villkorlig dom eller skyddstillsyn för rattfylleri. Mellan dessa ytterligheter finns praktiskt taget alla variationer representerade.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som jag tidigare nämnde begärde riksdagen en närmare undersökning av bl.a. tingsrätternas handläggning om frågor om päföljdsval i mål om ratt­fylleri. Regeringen uppdrog åt utredningen om alkoholutandningsprov som bevismedel för trafiknykterhetsbrott att genomföra den undersökningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen har låtit sin expert, t.f professorn Hans Klette, kartlägga tingsrätternas påföljdsval i rattfyllerimäl åren 1979-1982 och därefter på grundval av dennes rapport upprättat en promemoria vilken — liksom Klettes rapport - har getts in till justitiedepartementet. I sina slutanmärk­ningar konstaterar utredningen bl.a. att relationstalen mellan frivårdspå-följder och fängelsestraff varierar mellan skilda tingsrätter och att dessa variationer är mer framträdande under den tidigare än under den senare delen av fyraärsperioden 1979-1982, då en sammanpressning ägt rum kring riksmedeltalet. Under den senare delen av den granskade perioden finns det emeUertid enligt utredningen också några tingsrätter som är extrema i den meningen att de har antingen utdömt fler frivårdspåföljder än fängelsestraff eUer ej tillämpat några frivårdspåföljder alls.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Klette gör i sin rapport den slutkommentaren att problemet med Ukhet inför lagen beträffande påföljdsvalet vid rattfylleri synes vara ett allvarligt rättssäkerhets- och rättviseproblem. Ett sätt att komma till rätta med problemet kan enligt Klette vara att domstolarna i större utsträckning föranstaltar om personutredning i rattfyllerimål. Klette hävdar dock att en viktigare metod att förbättra likheten inför lagen vore att använda böter om påföljd för rattfylleri i fall utan viss konkret trafikfara.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening inger det allvarliga betänkligheter att tingsrätterna synes ha en så varierande praxis i rattfyllerimålen. Även om - som utredningen påpekar - talen frän en del tingsrätter är så små att det är svårt att dra säkra slutsatser, kan statistiken tillspetsat uttryckt tolkas så att det i stor utsträckning beror på vilken tingsrätt som handlägger målet.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section66> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section67> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                    </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>om fängelse eller kriminalvård i frihet skall följa på rattfylleri. Utredningen har fö. också konstaterat att det bland de tingsrätter som har en mycket hög andel frivårdspåföljder finns några som har handlagt sä många mål alt det skulle kunna påstås att deras rättstillämpning markant avviker från den normala fördelningen mellan olika påföljder. Att riksgenomsnittet när det gäller andelen frivårdsdomar numera har blivit ganska stabilt från år till år är enligt min mening inte heller något hållbart försvar för den bestående ordningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Mycket talar också för att fängelsestraffen fördelar sig socialt orättvist. Personer med goda sociala förhållanden kan t. ex. ha lättare att få fram de läkarintyg och andra handlingar som påverkar utgången av målet. Till en del kan detta också hänga samman med att offentlig försvarare förordnas i varierande utsträckning i mål av aktuellt slag. Jag vill här också erinra om den ändring av rättegångsbalken som trädde i kraft den I januari 1984 och som innebär mera preciserade regler när det gäller rätten att få offentlig försvarare, se bl.a. prop. 1983/84:23 s. 16-17.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>När man närmare skall bedöma i vad mån den nuvarande ordningen är ägnad att leda till en splittring i praxis och om den av detta skäl bör ändras finns det enligt min mening anledning att skilja mellan olika typer av fall. Vad först gäller de allvarligare rattfyllerifallen står det till en början klart att fängelse i fortsättningen liksom hittills bör vara normalpäföljden. Sam­tidigt måste domstolarna i dessa faU - liksom vid andra grova brott - ha möjlighet att bedöma påföljdsfrågan utifrån en helhetssyn pä det förelig­gande fallet, där gärningsmannens personliga förhållanden — däribland en eventuellt påbörjad rehabilitering - rimligen också fortsättningsvis måste kunna tUlmätas betydelse. De kriterier för päföljdsvalet som kan härledas ur framför allt högsta domstolens praxis framstår därvid som ändamålsen­liga.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Problemen på området gäller som jag ser det främst de mindre komplice­rade rattfyllerifallen. När det gäller sådana fall förhåller det sig sannolikt så att principen om att fängelsestraff som regel skall ådömas numera — inte minst bland domstolarna — saknar den förankring som den hade tidigare. Den alltmer utbredda insikten om fängelsestraffets skadlighet och bris­tande effektivitet liksom statsmakternas upprepade gånger tillkännagivna strävan att begränsa dess användning har säkerligen bidragit till detta. Resultatet blir i dessa mål en viss osäkerhet i tillämpningen som även tar sig uttryck i en skiftande praxis när det gäller att införskaffa personutred­ning och att bedöma sådan utredning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Minskning av antalet fängelsestraff angelägen</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Jag vill också tillägga att jag även för egen del - vid sidan av kravet på större enhetlighet i rättstillämpningen - fäster stor vikt vid den generella strävan att minska användningen av frihetsstraff som har satt sin prägel på senare års kriminalpolitiska arbete. Denna inriktning bör beaktas pä hela</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section68> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section69> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                      </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>det straffrättsliga fältet och således även när det gäller trafiknykterhetsrot-ten.Till detta kommer - som jag tidigare påpekat - den relativa straffhöj­ning som har skett för trafiknykterhetsbrotten i förhållande till åtskillig annan vanlig brottslighet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om man i enlighet med promemorieförslaget ökar utrymmet för böter som påföljd för rattfylleri med sikte pä de mindre allvariiga fallen, skulle detta otvivelaktigt vara ägnat att bidra till en ökad enhetlighet i rätts­tillämpningen. Samtidigt skulle man tillgodose det intresse av att minska användningen av fängelsestraff som jag var inne på nyss. Jag skall strax återkomma till denna fråga. Dessförinnan skall jag emellertid beröra spörs­målet om man i nuvarande läge bör införa en mera värdinriktad påföljd för vissa rattfyllerifall.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bör en nykterhetsvårdande påföljd införas?</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I sitt tidigare nämnda betänkande frän år 1970 föreslog 1966 års trafik-nykterhetsbrottskommitté en ändrad praxis enligt vilken den normala på­följden för rattfylleri skulle bli skyddstillsyn, kombinerad med föreskrift om skyldighet för den dömde att underkasta sig nykterhetsvårdande be­handling hos socialvården.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som har framhållits i promemorian förhåller det sig också otvivelaktigt så att det bland rattfylleriklientelet finns ett mycket stort antal alkohol­missbmkare och alkoholproblematiker. Redan det förhållandet att någon har uppnått en så hög alkoholhalt som 1,5 promille utgör en stark indika­tion på att det rör sig om en person med alkoholproblem. Det är mot den bakgrunden naturligtvis av stor betydelse för möjligheten att minska trafik-nykterhetsbrottslighetens omfattning att man pä alla sätt söker komma till rätta med det - ofta dolda - alkoholmissbruk som det här är fråga om. Detta är en uppgift främst för socialtjänsten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget från år 1970 synes av flera skäl — som närmare har utvecklats i promemorian — inte kunna aktualiseras nu. Däremot har frivårdskommil-tén i sitt slutbetänkande (SOU 1984:32) Nya alternativ till frihetsstraff föreslagit att kontraktsvärd skall införas som straffrättslig reaktion. Utred­ningen har särskilt diskuterat i vad mån en sådan påföljd skulle kunna användas vid rattfylleri och dragit slutsatsen att det bör finnas ett inte oväsentiigt utrymme för det.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet remissbehandlas f.n. Jag kan således fä anledning att åter­komma till denna fråga senare. De ändringar som föreslås i det följande är utformade på sådant sätt att man på den punkten bibehåller handlingsfrihe­ten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av skälen för en ändring</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av vad jag förut har anfört framgår att det finns två huvudskäl som vart för sig talar för att en översyn av sanktionssystemet för rattfylleri nu bör företas.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section70> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section71> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För det första måste åtgärder vidtas för att komma till rätta med den brist pä enhetlighet i rättstillämpningen som av allt att döma föreligger när del gäller underrätternas val av påföljd i mål om rattfylleri. För det andra skulle en översyn med sikte på att minska antalet fängelsestraff ligga i linje med det numera allmänt omfattade kriminalpolitiska målet att minska antalet frihetsberövanden inom kriminalvården. Detta intresse gör sig na­turligtvis särskilt starkt gällande i ett läge då frihetsberövandena ökar. Det förtjänar i den delen att påpekas att den ökning av antalet fängelsestraff som berördes i promemorian har fortsatt även under senare år. Antalet dömda som togs in i kriminalvårdsanstalt var år 1982 13 835 och år 1983 15 177. Till detta kommer intresset av att uppnå en bättre proportionalitet i förhållande till påföljderna för andra brott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mycket viktigt är emellertid att en ändrad ordning på området inte uppfattas som en uppmjukning av samhällets inställning gentemot trafik­nykterhetsbrott. Som jag strax återkommer till finns det också utrymme för skärpningar i en del hänseenden. Min avsikt är att det åtgärdsprogram som jag föreslär i det följande sammantaget skall innebära en effektivise­ring av kampen mot trafiknykterhetsbrottsligheten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3 Vidgat utrymme för böter vid rattfylleri</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande regler</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Straffskalan för rattfylleri omfattar f n. som förut framgått fängelse i högst ett år eller, där omständigheterna är mildrande, böter, dock lägst 25 dagsböter. För rattonykterhet föreskrivs böter, dock lägst tio dagsböter, eller fängelse i högst sex månader.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mildrande omständigheter vid rattfylleri brukar huvudsakligen anses föreligga då brottet inte har medfört någon nämnvärd fara för trafiksäker­heten. I praxis tillämpas bestämmelsen i huvudsak vid rattfylleri med moped. När det gäller rattfylleri med bil anses i praxis omständigheterna mildrande bara i enstaka undantagsfall, i regel bara när föraren har påtagit sig en strängt begränsad trafikuppgift, t. ex. omparkering eller flyttning av en bil på tomtmark.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorians förslag</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I syfte att komma till rätta med de problem som jag berörde i föregående avsnitt föresläs i promemorian att förutsättningarna för att tillämpa bötes­straff vid rattfylleri vidgas. Böter är enligt vad som anförs en i många sammanhang lämplig påföljd som saknar de skadeeffekter som är förenade med frihetsberövande straff. En ordning som innebär att ett större utrym­me än f n. skapas för att tillämpa böter som påföljd för rattfylleri bör enligt promemorian på en gång minska antalet fängelsestraff och åstadkomma större enhetlighet i tillämpningen. Fängelse bör enligt förslaget huvudsakli­gen reserveras för grova fall av trafiknykterhetsbrott.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section72> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section73> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt förslaget skulle trafiknykterhetslagstiftningen innehåUa en brotts­typ för normalfallen med böter som straff i flertalet situationer (rattfylleri) samt en grövre brottstyp med fängelse som normalstraff (grovt rattfylleri). Till normalbrottet skulle hänföras de fall där föraren har haft en alkoholhalt i blodet som uppgått till 0,4 promille eller däröver. Den nuvarande termen rattonykterhet -som inte förekommer i lagstiftningen men som allmänt begagnas av domstolarna som beteckning pä ett promillebrott där alkohol­halten understiger 1,5 promille - föreslås bli utmönstrad. Till den grövre typen skulle hänföras fall då föraren antingen har haft en alkoholkoncen­tration i blodet av minst 1,5 promille eller också på andra gmnder kunde bedömas ha varit så påverkad att det kan antas att han inte pä betryggande sätt kunnat föra fordonet. Härutöver skulle krävas att en av tvä särskilda fömtsättningar var uppfyllda, nämUgen antingen att brottet utgjort återfall i trafiknykterhetsbrott eller att föraren under körningen gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik. Straffskalan skulle enligt förslaget omfatta böter eller fängelse i högst sex månader för det ordinära rattfylleribrottet, men böter skulle bli den normala påföljden. För grovt rattfylleri skulle straffskalan enbart omfatta fängelse med ett maximum på ett år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget har fått ett blandat mottagande vid remissbehandlingen. Fler­talet remissinstanser ställer sig, som jag tidigare har framhållit, bakom huvuddragen i promemorieförslaget och anser att man bör sträva efter en minskad användning av fängelse. En del av de instanser som anser att man bör genomföra en reform efter de huvudsakliga linjer som dras upp i promemorian kritiserar förslaget från bl. a. lagtekniska synpunkter. Andra anser att förslaget går alltför långt. Avstyrkande yttranden har emellertid lämnats även av andra instanser än dem som i princip motsätter sig förändringar på det aktuella området. Till stöd för de avstyrkande yttran­dena har i huvudsak åberopats att den föreslagna ordningen skulle medföra en risk för att lagstiftningens preventiva effekt går förlorad.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Själv ansluter jag mig i allt väsentligt till de tankegångar som ligger till grund för promemorians förslag. Klart är att förslaget skulle leda till att en inte obetydlig andel av de rattfyllerister som nu får fängelse skulle få böter i stället. Detta i förening med de preciserade rekvisiten för det nya brottet grovt rattfylleri — med enbart fängelse i straffskalan — skulle vidare sannolikt kunna bidra till att främja en enhetlig tUlämpning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men även om jag alltså har sympati för huvuddragen i promemorians förslag inger den där valda lösningen en viss tveksamhet. Enligt min mening är förslaget alltför långtgående i flera hänseenden. Framför allt gäller att, om man pä detta sätt skulle göra böter till den normala påföljden för rattfylleri, detta som jag ser det skulle innebära en alldeles för drastisk kursändring på ett område där fängelsestraffet har en mycket lång tradition bakom sig. Även om utvecklingen i Danmark och Finland - där liknande reformer har genomförts — kan tolkas så att en minskad användning av fängelse inte behöver leda till flera rattfylleribrott, kan det finnas skäl att</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section74> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section75> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gä fram med något större försiktighet. Den föreslagna konstruktionen av det grova rattfylleribrottet avviker vidare uppenbarligen frän vedertagen lagstiftningsteknik genom att återfall angetts som en särskild kvalifika-tionsgrund och genom att enligt förslaget bara vissa särskilda omständighe­ter får beaktas vid bedömningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag ser också en annan olägenhet i den relativt strikta uppspaltning på bötesbrott och fängelsebrott som promemorieförslaget leder till. En sådan ordning kan, som jag ser det, vara ägnad att minska domstolarnas benägen­het att tUlämpa kriminalvård i frihet för denna typ av brott. Detta skulle enligt min mening vara olyckligt i belysning av att många av dem som åtalas för rattfylleri har ett latent behov av hjälpinsatser för mer eller mindre uttalade alkoholproblem. En reform på det här området bör mot den bakgrunden utformas på sådant sätt att den inte hämmar den pågående utvecklingen i riktning mot en ökad användning av individualpreventivt inriktade påföljder för trafiknykterhetsbrott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ny brottskonstruktion</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som jag ser det bör man ta till vara grundtankarna bakom promemorie­förslaget men välja en något annorlunda utformning av reglerna. Den i promemorian föreslagna brottskonstruktionen bör dock i princip genomfö­ras. Trafiknykterhetslagstiftningen bör i fortsättningen innehålla en brotts­typ för normalfallen och en annan brottstyp för de grova fallen av trafik­nykterhetsbrott. Straffskalan för den ordinära brottstypen bör omfatta böter eller fängelse i högst sex månader. För den grova brottstypen bör enbart fängelse ingå i straffskalan. Villkorlig dom eller skyddstillsyn bör kunna användas i enlighet med den fömt berörda praxis som högsta dom­stolen har lagt fast. Jag hyser också sympati för att använda de brottsbe­teckningar som föresläs i promemorian - rattfylleri och grovt rattfylleri -en ordning som f.ö i princip stämmer överens med den som gäller i Finland. Samtidigt bör termen rattonykterhet utmönstras. Den förekom­mer som nämnts inte i lagstiftningen men används allmänt som beteckning på promillebrott där alkoholhalten understiger 1,5 promille.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till den ordinära formen av rattfylleribrott bör först och främst hänföras merparten av de brott som avses i 4 § 2 mom. TBL - alltså rattonykter­hetsfallen. Dit bör emellertid också räknas åtskilliga fall som nu bedöms som rattfylleri enligt 4 § 1 mom. TBL. Jag tänker då på de förhållandevis okomplicerade rattfyllerifallen, främst s. k. promillekörning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Straffskalan för den ordinära brottstypen bör alltså omfatta både böter och fängelse. Som jag skall utveckla närmare i specialmotiveringen bör böter kunna tillämpas för brott som hänförs hit utan krav på att det måste föreligga mildrande omständigheter i den mening detta uttryck anses ha f.n. Men i åtskilliga fall bör naturligtvis fängelse tillämpas även i de fall som det här gäller. Jag syftar då bl. a. på en del av de fall då föraren saknat körkort, när brottet utgör återfall inom en viss tid i trafiknykterhetsbrott</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section76> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section77> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                      </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>eller när det är fråga om särskilt hög promille och brottet vid en helhetsbe­dömning bör anses som särskilt allvarligt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det grova rattfylleribrottet - med enbart fängelse i straffskalan - bör i första hand ta sikte pä fall där gärningen har medfört särskild fara för trafiksäkerheten. Jag tänker dä pä sådana fall där fordonet framförts pä ett vårdslöst sätt eller där det har varit fråga om en särskilt ansvarsfull förar-uppgift.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De ändringar i trafiknykterhetslagstiftningen som jag sålunda föreslår överensstämmer alltså i fråga om den principiella utformningen i stora delar med promemorieförslaget men går inte lika långt som det. 1 åtskilliga av de fall där promemorieförslaget skulle leda till böter för rattfylleri kommer nämligen de riktlinjer som jag förordar att leda till fortsatt använd­ning av fängelse. Men kvar står att utrymmet utvidgas för att döma till böter för de mindre allvarliga fallen av rattfylleri. Vidare skapas det under­lag för en mer enhetlig påföljdspraxis i mål av detta slag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag övergår härefter till att behandla frågan om vilka promillegränser lagstiftningen bör innehålla vid en omkonstruktion av brottsbeskrivning­arna.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4 Promillegränserna</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4.1  Bakgrund</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser om s.k. promillekörning infördes som förut har redovi­sats i den svenska trafiknykterhetslagstiftningen år 1941. Redan då drogs den övre gränsen vid 1,5 promille. Förare med en alkoholkoncentration i blodet som uppgick till eller översteg detta gränsvärde skulle dömas för det brott som senare fick beteckningen rattfylleri. Den nedre straffbarhets-gränsen gick vid 0,8 promille. Låg alkoholkoncentrationen i intervallet 0,8-1,49 promille, dömdes föraren för det mindre allvarliga brott som brukar kallas rattonykterhet. Genom en lagändring år 1957 sänktes nedre straffbarhetsgränsen till 0,5 promille.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4.2  Den nedre gränsen</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan var den nedre promillegränsen för straffbarhet lämpligen bör ligga har varit föremål för åtskillig diskussion under årens lopp. 1949 års trafiknykterhetsutredning — vars arbete låg tUI grund för 1957 års ändring - hade redovisat en rad experimentella undersökningar enligt vilka värdet 0,4 promille var den gräns vid vilken man kunde finna lika stor sannolikhet för att förarförmågan var nedsatt som för att den inte var det. Vid blodal-koholvärden på 0,5 promille kunde däremot enligt dessa undersökningar nedsättning av förarförmågan konstateras i det övervägande antaget fall. Därvid hade man dock inte beaktat det avdrag - då pä 0,13, numera på 0,14 promille - som görs med hänsyn till de med analysförfarandet förena­de felmöjligheterna.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section78> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section79> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>29</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1957 års trafiknykterhetskommitté tog i sitt betänkande (SOU 1963:72) Nykterhet i trafik upp frågan om en sänkning av den nedre promillegrän­sen. Kommittén hänförde sig till vissa nyare medicinska undersökningar som enligt dess mening klart visade att gränsen vid 0,5 promille måste anses väl hög.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs överväganden ledde inte till några lagstiftningsåtgärder. Dåvarande chefen för justitiedepartementet uttalade i direktiven till 1966 års trafiknykterhetsbrottskommitté bl.a. att en sänkning av den nedre promillegränsen till 0,4 skulle innebära att Sverige skulle inta en särställ­ning bland de nordiska länderna. Bl.a. av hänsyn till intresset av att så småningom nå nordisk enhetlighet borde man i Sverige t.v. låta gränsen vid 0,5 promille ligga fast.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trafiknykterhetsbrottskommittén hade mot den bakgrunden inte anled­ning att uppehålla sig vid frågan om en sänkning av promillegränsen. Frågan om förhållandevis små alkoholdosers effekt på förarförmågan har emellertid varit föremål för fortsatt uppmärksamhet och forskning både i vårt land och internationellt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan behandlas även i den nu aktuella promemorian och då med hänvisning till senare års undersökningar beträffande alkohol och trafik­risker (se promemorians avsnitt 4). Sålunda har i en svensk undersökning från år 1970 den kritiska nivån i risksituationer beräknats ligga mellan 0,2 och 0,4 promille, medan den i situationer som inte är lika krävande har uppskattats ligga vid 0,4-0,5 promille. Vidare redovisas en fältstudie beträffande effekterna av små alkoholdoser på förarprestationer i kritiska situationer som genomfördes år 1975 av statens väg- och trafikinstitut pä uppdrag av trafiksäkerhetsverket. Vid undersökningen tilldelades ett antal försökspersoner föraruppgifter som bestod i olika manöverprov, varvid en signifikant skillnad mellan nyktert och alkoholpåverkat körbeteende kunde konstateras. Resultatet visade entydigt en försämrad körprestation när den genomsnittliga blodalkoholhalten var 0,42 promille.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I promemorian föreslås bl.a. med hänvisning till dessa undersökningar att den nedre straffbarhetsgränsen sänks till 0,4 promille.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen har förslaget fått ett blandat mottagande. Unge­fär hälften av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan har tillstyrkt förslaget, medan ungefär lika många har framfört en motsatt uppfattning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De remissinstanser som har ställt sig bakom förslaget har i allmänhet godtagit att ändringen genomförs på grundval av de undersökningsresultat som redovisas i promemorian. Från några håll - bl. a. statens rättskemiska laboratorium - har emellertid framhållits att ytterligare forskning behövs pä området. Några remissinstanser - däribland MHF - har uttalat sig för att man bör gå ännu längre och sänka gränsen till 0,3 promille. En del pre­missinstanser har särskilt betonat att reformen är så angelägen att intresset av nordisk rättslikhet inte bör få lägga hinder i vägen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många remissinstanser ställer sig å den andra sidan avvisande till förslå-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section80> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section81> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                    </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>get. Som skäl har frän många håll anförts att de åberopade undersökningar­na erbjuder ett alltför knapphändigt undertag för en åtgärd av detta slag. Man bör därför vänta till dess att antingen utredningen om alkoholutand­ningsprov har avslutat sitt arbete eller väg- och trafikinstitutet har redovi­sat resultatet av de undersökningar som avses med den inledningsvis omnämnda skrivelsen (se vidare avsnitt 2.7). Från några håll - bl.a. Advokatsamfundet - åberopas också intresset av största möjliga nordiska rättslikhet på det här området.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>En annan invändning — framförd av bl.a. hovrätten över Skåne och Blekinge, kammarrätten i Jönköping och rikspolisstyrelsen - tar sikte pä att en sänkning av den nedre straffbarhetsgränsen kommer att leda till ett ökat tryck på de rättsvårdande myndigheterna och att inte minst polisen får ökat arbete med dessa frågor. Från polishåll befarar man också att antalet falskt positiva utandningsprov kommer att öka. Med falskt positiva utandningsprov avses sådana fall där den efterföljande blodananlysen fri-tar föraren frän misstanke trots att utandningsprovet angivit att han har straffbar promille. Vidare befaras att man måste göra en del ompriorite­ringar och föra över utredningsresurser till trafikövervakningen från andra angelägna delar av polisverksamheten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>För egen del vill jag först framhålla att det från åtskilliga synpunkter skulle kunna synas som en fördel att i stället för att laborera med en nedre promillegräns införa ett generellt förbud mot att föra motorfordon under alkoholpåverkan. Denna tanke har emellertid väckts förut och därvid avvisats av en betydande remissopinion (se bl.a. SOU 1970:61 s. 15 och 16), främst med hänvisning tiU rättssäkerhetsskäl och praktiska komplika­tioner. Det är därför svårt att se annat än att systemet med en nedre gräns måste behållas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Med denna utgångspunkt bör naturligtvis den nedre straffbarhetsgrän­sen bestämmas efter vad som är motiverat med hänsyn till trafiksäkerhe­tens krav. Vid den bedömningen måste man också i viss utsträckning bortse från att toleransen mot alkohol är mycket individuell i den meningen att körförmågan för somliga förare inte blir nämnvärt nedsatt efter förtä­ring av mindre mängder alkohol medan för andra en sådan försämring inträder mycket snabbt. Den nedre promillegränsen bör emellertid faststäl­las med utgångspunkt frän vad som gäller i fråga om alkoholens inverkan på genomsnittsförarens körförmåga.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>De kunskaper som vi nu har på detta område — bl. a. genom de åberopa­de undersökningarna ~ talar otvivelaktigt för att det nuvarande gränsvär­det på 0,5 promille generellt sett ligger något för högt och att en sänkning därför är motiverad. Visserligen kan det naturligtvis sägas att ytterligare forskning pä området skulle vara av värde. Att märka är vidare att det främst är experimentella undersökningar — av typen laboratorieundersök­ningar, simulatorförsök och fältstudier - som har åberopats till stöd för en sänkning och att några statistiska s. k. olycksriskundersökningar (jfr Ds Ju</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section82> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section83> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                    </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>1983:6 avsnitt 4.1) inte på senare tid har analyserats med denna utgångs­punkt. Jag anser emellertid för egen del att det underlag som föreligger är tillräckligt för slutsatsen att en sänkning bör göras. Då har jag också vägt in i bedömningen att en sänkning är ägnad att ytterligare inskärpa del allvar varmed samhället ser på de risker som är förenade med alkoholpåverkan i trafiken och sålunda är ägnad att främja trafiksäkerheten på längre sikt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den omständigheten att man i de andra nordiska länderna liksom i övrigt i större delen av vår omvärld tillåter något högre alkoholkoncentrationer bör som jag ser det inte hindra att man från svensk sida på detta sätt markerar vilken vikt vi tillmäter trafiknykterhetsfrågan. Som har framhål­lits i promemorian måste man f.ö. konstatera att en fullständig nordisk rättslikhet på det här området ändå inte torde vara möjlig att uppnå inom överskådlig tid.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Givetvis kan man ha olika uppfattningar om var den nedre gränsen bör sättas. Själv anser jag att det skulle vara att gå för långt att som förordats från en del håll nu sänka gränsen ända ned till 0,3 promille. En sådan åtgärd har som jag ser det inte tillräckligt stöd i det material som föreligger (jfr Ds Ju 1983:6 avsnitt 4.1 och 6.5.</span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1). </span><span style='font-size: 9.0pt;font-family:Verdana'>Jag tillstyrker liksom ett betydande antal remissinstanser i stället promemorians förslag att gränsen sätts vid 0,4 promille, en lösning som föreslogs redan i betänkandet (SOU 1963:72) Nykterhet i trafik. Det är emellertid angeläget att den forskning som går ut pä att undersöka effekterna på förarprestationer av små alkoholdoser fortsätter. Jag återkommer i det följande till detta. På grundval av framtida forskningsresultat kan det finnas anledning att ta upp frågan på nytt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Med den brottskonstmktion som jag har förordat i det föregående kom­mer alltså rattfylleribrottet såvitt gäller promillekörning i fortsättningen att avse alla fall där alkoholkoncentrationen överstiger 0,4 promille.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vid polisens arbete med mtinmässiga alkoholutandningsprov används f n. i allmänhet en s. k, 0,5 0/00-ampull som markerar om blodalkoholhal­ten kan antas uppgå till eller överstiga 0,5 promille. Ett inte obetydligt antal av utandningsproven visar sig i praktiken vara falskt positiva, vilket alltså innebär att en efterföljande blod analys fritar föraren. Detta torde i regel bero på att det normalt förflyter viss tid efter gärningen till dess att blodprov kan tas liksom på den reducering som görs med hänvisning till de felmöjligheter som är förenade med analysförfarandet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I avbidan på att det arbete som bedrivs av utredningen om alkoholutand­ningsprov leder till resultat synes de nuvarande 0,5 0/00-ampullerna lämpli­gen böra användas också forsättningsvis, även om mitt förslag om sänk­ning av straffbarhetsgränsen till 0,4 promiUe godtas. Detta måste innebära att problemet med de falskt positiva proven minskar i omfattning, något som i sig får betecknas som en fördel (jfr JuU 1976/77: 15 s. 4-8).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Jag fäster också stor vikt vid att en sådan lösning innebär att man undgår att sänkningen i ett inledningsskede leder till alltför stark belastning pä polisens trafikövervakningsresurser. Verksamheten med rutinmässiga al-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section84> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section85> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                    </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>koholutandningsprov får nämligen bedömas vara av stor betydelse för upptäcktsrisken och därmed även för allmänpreventionen. Den bör därför i all möjlig utsträckning intensifieras. Av vikt är bl.a. att prov i större omfattning än f.n. tas i samband med trafikolyckor och allvarligare trafik­förseelser.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2.4.3 Den övre gränsen</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Som förut har angetts har den övre promillegränsen, som f n. i praktiken markerar skillnaden mellan ett lindrigare och ett svårare brott, alltsedan promillelagstiftningen infördes i Sverige år 1941 legat vid 1,5 promille.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Till stöd för en lösning som innebär att man avskaffar denna promille­gräns kan enligt promemorian åberopas att vaije gränsdragning mellan olika alkoholhalter på den här aktuella nivån framstår som konstlad frän medicinsk och vetenskaplig synpunkt (jfr SOU 1970:61 s. 138). För att en lägre gräns bör ligga vid 0,4 promille eller däromkring kan vetenskapligt stöd åberopas. När det gäller väsentligt högre alkoholhalter saknas dock naturliga gränser mellan olika promillehalters betydelse för förarförmågan. I promemorian åberopas därvid bl. a. att de olycksriskundersökningar som har företagits visar att en genomsnittlig olycksriskökning framträder i en progressivt stigande skala, där varje gränsdragning måste vara i viss mån godtycklig.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det är således enligt promemorian svårt att komma ifrån att den övre promillegränsen kan framstå som irrationell. En gräns av detta slag kan vara lämplig för att markera den ungefärliga nivån pä den alkoholhalt som bör förutsättas för att en strängare påföljd än böter skall ådömas. Men den lämpar sig knappast som en skarp skiljelinje mellan två olika brottstyper, av vilka den ena praktiskt taget alltid föranleder bötesstraff och den andra normalt ett strängare straff. Detta gäller enligt promemorian så mycket mera som det i praktiken kan vara beroende av rena tillfälligheter huruvida föraren när själva blodprovstagningen äger rum har en alkoholhalt som når upp till den aktuella gränsen eller inte.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Ytterligare ett särskilt skäl som talar för att gränsen med den funktion den har i dag bör slopas är enligt promemorian att gränsen av allt att döma skapar stora svårigheter vid en eventuell övergäng till att använda utand­ningsprov som rättsliga bevismedel i stället för blodprov. Den tidigare nämnda utredningen om alkoholutandningsprov arbetar med denna fråga. För att behålla gränsen talar - sägs det i promemorian - främst intres­set av enhetlighet i tillämpningen. Den övre gränsen tjänar också som ett tydligt riktmärke för när man tillämpar å ena sidan böter, å andra sidan fängelse, villkorlig dom eller skyddstillsyn. Men den enhetlighet som upp­nås på detta sätt kan enligt promemorian i viss utsträckning sägas utgöra en chimär med hänsyn dels till att det som nämnts kan vara beroende av slumpen huruvida den övre gränsen har uppnåtts eller ej, dels till att den knappast ensam på ett objektivt sätt ger uttryck för brottets svårhet.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section86> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section87> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 promemorian framhålls också att det skulle innebära en avgörande förändring av rattfylleribrottets nuvarande konstruktion, om den övre promillegränsen slopades. Övervägande skäl talar enligt promemorian där­för för att 1,5-promillegränsen inte tas bort i denna etapp utan att den frågan aktualiseras först i samband med de övriga lagändringar som en eventuell övergång till utandningsprov som rättsligt bevismedel förutsät­ter. I promemorieförslaget har emellertid gränsen fått en mindre avgörande betydelse än den har i dag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen har det helt övervägande antalet instanser god­tagit uppfattningen att man åtminstone t. v. bör behälla 1,5-promillegrän­sen. Även jag anser mig i nuvarande läge böra inta den ståndpunkten. Jag är emellertid beredd att instämma i promemorians grundsyn att den övre promillegränsen i sin nuvarande funktion framstår som något irrationell.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan huruvida ett rattfylleribrott framstår som så allvarligt att fängelse bör ådömas bör — som jag tidigare har framhållit - avgöras efter en mera samlad bedömning än f.n. Det är ofrånkomligt att alkoholkoncentrationen i blodet därvid utgör en betydelsefull omständighet. Den bör dock inte vara helt avgörande. Därtill bör som jag tidigare berörde trafikfaran och eventu­ell annan trafikbrottslighet som ingår i det brottsliga förfarandet vägas in i bedömningen. Till dessa frågor skall jag återkomma i specialmotiveringen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag anser det därför vara ett steg i rätt riktning, om man vid en lösning som till sina huvudprinciper bygger på promemorieförslaget minskar den aktuella promillegränsens praktiska betydelse. Det kan ske genom en ordning som innebär dels att frågan om ett trafiknykterhetsbrott hör till den grövre brottstypen avgörs pä grundval av en mer allsidig bedömning än f.n., dels att fängelse används som påföljd i större utsträckning än nu även när det gäller vissa allvarligare fall där promillen understiger den övre gränsen. Jag återkommer strax till detta.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5 Straffskärpning för trafiknykterhetsbrott i vissa fall m. m.</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av vad jag fömt har angett framgår att straffet för rattonykterhet numera praktiskt taget alltid bestäms till böter. I ljuset av vad som nyss har redovisats rörande 1,5-promillegränsen kan den skarpa skiljelinje som f.n. iakttas mellan brott under och över den aktuella nivån förefalla i viss mån konstlad.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt promemorian gäller dessutom att rättstillämpningen i fråga om påföljder för rattonykterhet i vissa hänseenden ter sig som alltför mild utifrån de anspråk som från allmänpreventiva utgångspunkter kan ställas på påföljdssystemet. I promemorian förordas därför en straffskärpning för vissa fall av rattonykterhet. De fall som dä åsyftas är när brottet utgör återfall.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Liksom de remissinstanser som gått in på frågan är jag i princip beredd att tillstyrka detta förslag, i vart fall när det gäller fall då alkoholhalten vid </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 21</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section88> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section89> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>                                                                    </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>återfallet har närmat sig den övre promillegränsen. Jag återkommer till frågan i specialmotiveringen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>1 detta sammanhang vill jag också än en gäng understryka vikten av att man när det gäller valet mellan fängelse och kriminalvård i frihet för sådana trafiknykterhetsbrott där påföljden inte kan stanna vid böter strä­var efter en strikt tillämpning av den praxis som utvecklas av högsta domstolen. Det är naturligtvis inte godtagbart om det lokalt uppkommer en praxis som påtagligt avviker från den som i allmänhet tiUämpas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2.6 Förverkande av fordonet vid rattfylleri och andra trafikbrott</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>F.n. gäller enligt 36 kap. 2 § BrB bl. a. att egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt balken får förklaras förverkad, om det är påkallat till förebyggande av brott eller annars särskilda skäl föreligger. 1 stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat. Bestämmelsen är tillämplig endast vid brott enligt brottsbalken. Liknande regler har emeller­tid i stor omfattning införts i specialstraffrätten, dock inte i trafikbrottsla­gen som inte innehåller några bestämmelser om förverkande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I 36 kap. 3 § BrB föreskrivs bl.a. att föremål som på gmnd av sin särskilda beskaffenhet och omständigheterna i övrigt kan befaras komma till brottslig användning får förklaras förverkat även i annat fall. Denna bestämmelse är i och för sig tillämplig även i fråga om brott mot special­straffrätten. Med hänsyn till kravet på att föremålet skall ha &quot;särskild beskaffenhet&quot; är den dock endast i mycket speciella situationer tillämplig på fordon som har använts som hjälpmedel vid trafikbrott. En sådan situation kan vara att fordonet är behäftat med avsevärda brister som gör det farligt från trafiksäkerhetssynpunkt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>F.n. finns det alltså knappast möjlighet att förklara ett fordon som har använts vid trafiknykterhetsbrott förverkat.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Frågan om man genom särskilda regler bör skapa en sådan möjlighet har berörts i flera tidigare sammanhang. Tanken har därvid i allmänhet varit att en sådan sanktion skulle kunna fä en stark allmänpreventiv effekt både genom de kännbara ekonomiska följderna och genom den pedagogiska och psykologiska betydelsen av att sanktionen är anknuten till det föremål som är en direkt fömtsättning för brottet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I betänkandet (SOU 1970:61) TrafiknykterhetsbrottFörslag 1970 gjordes frågan till föremål för en ingående utredning (s. 275-314). Trafiknykter-hetsbrottskommittén uttalade i betänkandet med hänvisning till denna utredning och efter samråd med företrädare för andra nordiska länder att den angivna vägen inte var framkomlig. Huvudskälet var enligt kommittén att fordonsförverkande skulle drabba alltför slumpmässigt och ojämnt. Även flera andra komplikationer som skulle uppstå redovisades. Vid re­missbehandlingen av 1970 års betänkande instämde nästan samtliga instan­ser i kommitténs uppfattning.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section90> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section91> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Frågan har i olika sammanhang fått aktualitet även härefter. Bl.a. kan nämnas att en särskild kommitté inom Europarådet som arbetat med trafiklagstiftningsfrägor har pekat pä möjligheten av att använda förver­kande av bilar som en alternativ påföljd vid trafikbrott. Rikspolisstyrelsen har - med överiämnande av skrivelser från Svenska polisförbundet och Jurist- och samhällsvetareförbundet - år 1978 yort framställning om en ny utredning av frågan. Det aktuella spörsmålet har också behandlats i riksda­gen (se JuU 1980/81:33).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I den nu aktuella departementspromemorian uttalas att det tidigare utredningsarbetet får anses ha gett vid handen att fordonsförverkande inte rimligen kan användas som en mera reguljär sanktion vid rattfylleri. Över huvud taget gäller enligt promemorian att avsevärda svårigheter möter, om man vUl införa en förverkandesanktion med bestraffande syfte på detta område. I promemorian erinras om att en generell återhållsamhet när det gäller att använda förverkandeinstitutet i sådant syfte har anbefallts vid tillkomsten av brottsbalkens nuvarande förverkanderegler (prop. 1968:79 s. 44, 58) och om att riksdagen har tagit avstånd från tanken att använda förverkande på sådant sätt när det gäller brottet olovlig körning (TU</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>1980/81:1).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Samma betänkligheter möter emellertid enligt promemorian inte mot att införa en möjlighet till fordonsförverkande som enbart tar sikte på fall dä det är påkallat för att förebygga brott. En sådan möjlighet skulle kunna fylla en funktion även vid andra trafikbrott än onykterhet i trafik, närmast då olovlig körning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I promemorian konstateras att det praktiska utrymmet för att förverka fordon i brottsförebyggande syfte visseriigen är synneriigen begränsat. Det är endast i helt speciella fall som återfallsrisken är till den grad påtaglig att förverkande i detta syfte ter sig rimligt. Sådana specialfall inträffar emel­lertid ibland enligt vad erfarenheten visar. Det kan då enligt promemorian inte sällan te sig närmast stötande att det inte finns någon möjlighet att förklara fordonet förverkat.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vad som åsyftas i promemorian är exempelvis situationer då någon lagfors för ett stort antal upprepade trafiknykterhetsbrott under kort tid och det står alldeles klart att det skulle vara förenat med betydande trafikrisker att låta honom få behålla fordonet. Motsvarande gäller kanske i ännu högre grad beträffande brottet olovlig körning, eftersom det inte sällan är uppenbart att den tilltalade är bUägare och avser att fortsätta bruka bilen. Det finns enligt promemorian exempel frän praxis på fall där lagföring har skett för flera tiotals faU av olovlig körning och den tilltalade öppet förklarat att han kört bil till domstolsförhandlingen och även avser att köra därifrån.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Med hänvisning till det anförda föreslås i promemorian att det i trafik­brottslagen införs en särskild regel som gör det möjligt att förklara ett fordon som har använts vid brott enligt lagen förverkat. Fömtsättningen</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section92> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section93> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för att detta skall få ske skall bl. a. vara att förverkande av särskilda skäl är påkallat för att förebygga brott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen har det helt övervägande antalet remissinstan­ser tillstyrkt förslaget. Flera av instanserna har därvid särskilt framhållit att en förutsättning för att en regel om förverkande skall vara godtagbar är att den får en så restriktiv utformning som har avsetts i promemorian.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Själv kan jag liksom flertalet remissinstanser ansluta mig till departe­mentspromemorians ståndpunkt. En förverkanderegel med sikte på sä­dana låt vara mycket speciella fall som avses i promemorian skulle otvivel­aktigt vara av värde. I de fall som det här gäller skulle uppenbarligen en möjlighet tUl förverkande fylla ett omedelbart trafiksäkerhetsintresse. Den skulle samtidigt vara ägnad att öka respekten för gällande regler. Om en bestämmelse i ämnet blir så avfattad att det uttryckligen framgår att fordonsförverkande kan användas endast i direkt brottsförebyggande syf­te, synes betänkligheter av det slag som har brukat anföras mot en mera generell möjlighet till förverkande inte kunna anföras.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen - som tillhör de remissinstanser vilka motsatt sig försla­get - har uttalat att man skulle nå samma effekt genom att belägga det ifrågavarande fordonet med körförbud. Jag kan emellertid inte hälla med om detta. I de specialfall dä en tillämpning av bestämmelsen kan bli aktuell rör det sig i regel om fordon som får föras endast av körkortshavare. Om gärningsmannen över huvud taget innehade körkort vid brottstillfället, måste ju situationen när förverkandefrågan aktualiseras i praktiken vara den att körkortet är återkallat t.v. eller åtminstone omhändertaget i avbi­dan på beslut om återkallelse. Redan härigenom gäller ett förbud för gärningsmannen att framföra fordonet. Det är svårt att se att det förbudet skulle kunna förstärkas genom ett körförbud. Ett sådant kan knappast innebära ett mer effektivt hinder mot att gärningsmannen fortsätter att använda fordonet än en körkortsäterkallelse. Vad man skulle uppnå genom promemorieförslaget är just att förhindra att fordonet används när det gäller sådana undantagssituationer då man har anledning att räkna med att gärningsmannen annars tämligen omgående skulle göra sig skyldig till nya trafikbrott alltså i första hand uppenbara fall av lagtrots. Av anförda skäl kan jag inte heller dela domstolsverkets uppfattning att en välavvägd straffsanktion skulle åstadkomma samma brottsförebyggande effekt som förslaget i denna del.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina överväganden har sålunda lett mig till den slutsatsen att prome­morians förslag i princip bör godtas. Till den närmare utformningen av en regel i ämnet återkommer jag i specialmotiveringen.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section94> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section95> <p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b><b><span style='font-family:Verdana'>                                                               </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>37</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.7 Undantag från trafiknykterhetsregleringen vid vissa vetenskapliga un­dersökningar m. m.</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som jag angav inledningsvis har statens väg- och trafikinstitut gjort en framställning om att det i vissa speciella fall skall vara möjligt att låta bli att tillämpa trafikbrottslagens regler om trafiknykterhetsbrott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Institutet framhåller att kunskap om i vilken grad olika faktorer påverkar trafikantens beteende och prestationsförmåga i trafiken av flera skäl är nödvändig. Vad beträffar alkoholens inverkan hänvisar institutet till de förut berörda undersökningar enligt vilka prestationsnedsättande effekter pä bilkörningsförmågan uppstår även vid blodalkoholkoncentrationer un­der 0,5 promille. Ett område inom vilket kunskapen är mycket begränsad är enligt institutet hur körförmågan påverkas av olika typer av droger. Det är inte minst angeläget att öka vetandet om effekterna av kombinationer av olika droger och kombinationen av alkohol och droger. Inom detta område saknas dessutom, i motsats till vad som gäller beträffande alkohol, regler om vilka preparat som får användas och regler beträffande maximala koncentrationer i samband med bilkörning. Den märkning av trafikfarliga läkemedel som införts betecknar institutet för sin del som otillräcklig, eftersom just kombinationseffekterna är så ofullständigt kända. Även ef­fekterna pä prestationsförmågan i trafiken av faktorer som sjukdom och uttröttning är alltför litet kända.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I institutets framställning pekas på bestämmelsen i 19 § vägtrafikkungö­relsen (1972:603). Enligt denna får fordon inte föras av den som på grund av sjukdom, uttröttning eller påverkan av starka drycker eller andra stimu­lerande eller bedövande ämnen eller av annat skäl inte kan föra fordonet på betryggande sätt. Eftersom denna regel är undantagslös, omöjliggörs enligt institutet viss forskning inom områden som är av yttersta vikt för trafiksä­kerheten. Om experimentella undersökningar kan påvisa en försämrad prestationsförmåga hos en motorfordonsförare beroende av påverkan av alkohol eller annat medel, gäller ju dessutom att föraren har gjort sig skyldig till brott enligt 4 § TBL.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt vad institutet vidare framhåller finns visseriigen f n. möjlighet att med exempelvis laboratorietest undersöka eventuella effekter av här aktu­ellt slag. Att översätta resultat från laboratoriet till verklig trafik har dock visat sig vara mycket svårt. I flera undersökningar har man sålunda funnit endast svaga samband mellan laboratorietesten och realistiska trafikförhål­landen. Till detta kommer att propagandavärdet av trafikinformationsarbe­tet med säkerhet är större, om resultaten härrör från trafiksituationer. Institutet upplyser om att man f.n. bedriver utvecklingsarbete på en körsi-mulator men framhåller i anslutning därtill att simulatorövningar kräver kalibrering genom jämförelse med realistiska prov. Prestationseffekterna måste därför prövas i trafiksituationer. Sädana prövningar behöver dock</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section96> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section97> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inte ske i allmän trafik. De kan enligt institutet ofta med fördel genomföras på avlysta och avspärrade vägar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med hänvisning bl.a. till nu angivna förhållanden hemställer institutet att sådana bestämmelser införs att, utan hinder av 19 § VTK och 4 § TBL, experimentella försök inom ramen för forskningen kring prestationsned­sättande effekter av droger av olika slag kan göras.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen har RÅ redovisat en viss tveksamhet till fram­ställningen. I övrigt har den dock tillstyrkts av samtliga remissinstanser. Flera instanser framhåller emellertid att försök av aktuellt slag inte bör få göras i allmän trafik och att tillstånd till försöken bör förenas med erforder­liga säkerhetsföreskrifter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Själv finner jag liksom de flesta remissinstanserna att det uppenbarligen har ett stort värde att experimentella undersökningar görs pä det aktuella området. Då tänker jag liksom väg- och trafikinstitutet inte minst på intresset av att få en bättre belysning än f.n. av hur olika sorters droger påverkar körförmågan.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Institutets bedömning att 4 § TBL förhindrar undersökningar av olika slag är otvivelaktigt riktig. Bestämmelserna i den paragrafen har generell giltighet och gäller även exempelvis avspärrade områden. De svenska undersökningar som har utförts på området har därför fått förläggas till annat nordiskt land vilket naturligtvis framstår som en onödig omgång.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag föreslår mot denna bakgrund att det i 4 § TBL tas in en särskild bestämmelse om att paragrafens straffbestämmelser inte gäller när fråga är om en körning som ingår som ett led i en vetenskaplig eller därmed jämförlig undersökning till vilken regeringen eller myndighet som regering­en bestämmer har lämnat tillstånd. Om riksdagen godtar förslaget, är det min avsikt att senare för regeringen anmäla frågan om ett bemyndigande för trafiksäkerhetsverket att efter samråd med rikspolisstyrelsen pröva frågor om tillstånd till undersökningar av aktuellt slag och att förena ett tillstånd med de villkor som behövs från säkerhetssynpunkt. Som regel synes nämligen böra gälla att experiment av den art som åsyftas nu bara skall få bedrivas inom avlyst eller avspärrat område. I vart fall bör som jag ser det experimenten inte få förekomma i aUmän trafik. 1 samband med att denna fråga anmäls för regeringen torde också spörsmålet om dispens i aktuellt hänseende från vägtrafikkungörelsen få tas upp.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3   Upprättade lagförslag</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats ett förslag till lag om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslaget bör fogas till regeringsprotokollet som bilaga 4.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härutöver bör följdändringar göras i körkortslagen (1977:477) och flera</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section98> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section99> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>andra lagar. Dessa ändringar är inte av den arten att lagrådet behöver höras över dem. Min avsikt är att ta upp följdändringarna i samband med att jag efter lagrådsbehandlingen anmäler frågan om proposition till riksda­gen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4   Specialmotivering</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget innebär att trafiknykterhetsbrotten även i fortsättningen delas in i tvä svårhetsgrader. Den ena brottstypen föresläs bli benämnd rattfyl­leri och den andra grovt rattfylleri. Det särskilda brott som f.n. bmkar betecknas som rattonykterhet avskaffas. Motsvarande gärning kommer i fortsättningen att bedömas som rattfylleri.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt förslaget kommer 4 § TBL att innehålla regler om rattfylleri. 1 den nya 4 a § meddelas bestämmelser om grovt rattfylleri.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheten att för vetenskapliga ändamål göra undantag frän bestäm­melserna om rattfylleri regleras i 4 §. Den nya förverkanderegeln tas in i en ny 7 § i förslaget.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>4</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family: Verdana'>§</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den nuvarande uppdelningen i fyra moment föreslås avskaffad och ersatt med fyra nya stycken. Det första innehåller regler om promillekör­ning och det andra anger vad som skall gälla i fråga om s.k. kliniskt rattfylleri. I tredje stycket har tagits upp regler som motsvarar det nuva­rande 3 mom. Därtill kommer ett nytt fjärde stycke enligt vilket dispens från straffbestämmelserna kan meddelas i vissa fall.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första stycket</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första stycket innehåller den nya huvudregeln om ansvar för rattfylleri. Den är konstruerad som en promilleregel och innebär att ansvar för rattfyl­leri inträder då alkoholkoncentrationen i förarens blod uppgår till 0,4 promille eller däröver. Någon särskild bestämmelse som tar sikte enbart på alkoholhalter i intervallet 0,4-1,49 promille tas alltså inte upp i förslaget.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att i enlighet härmed promilleregeln till skUlnad frän f.n. har tagits upp som huvudregel skall ses mot bakgrund av att den i praktiken har den helt dominerande betydelsen. Motsvarande lösning har också valts i de andra nordiska länderna. Departementsförslaget överensstämmer pä denna punkt med promemorieförslaget som i den delen allmänt har godtagits vid remissbehandlingen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av språkliga skäl har det i paragrafen i dess nuvarande lydelse förekom­mande uttrycket &quot;starka drycker&quot; ersatts med &quot;alkoholhaltiga drycker&quot;. Detta är inte avsett att innebära någon saklig ändring.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promilleregeln avser bara alkoholbemsning. Frågan om ansyar för den som framför fordon under påverkan av andra medel skall bedömas efter</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section100> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section101> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                    </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>andra stycket. Där föreskrivs ansvar för den som vid framförande av motorfordon är så påverkad av alkoholdrycker eller andra medel att det kan antas att han inte på betryggande sätt kan föra fordonet. Den sist­nämnda ansvarsregeln är avsedd att vid alkoholpåverkan vara subsidiär i förhållande till promilleregeln i första stycket i den meningen att bevisning om påverkansgraden inte skall behöva föras, om promillerekvisitet är uppfyllt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Även straffskalan har ändrats. Den nuvarande regeln om att straffet för rattfylleri är fängelse i högst ett år eller, där omständigheterna är mildran­de, böter, dock lägst 25 dagsböter, har tagits bort. I stället blir straffskalan för rattfylleri enligt förslaget böter - utan särskilt minimum - eller fängel­se i högst sex månader.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det ankommer naturligtvis på domstolarna att bedöma varje särskilt fall utifrån de föreliggande omständigheterna och att därvid tillämpa den nya lagstiftningen i enlighet med vedertagna lagtolkningsprinciper. Intresset av enhetlig tillämpning motiverar emellertid att jag här gör en förhållandevis utförlig redovisning av de intentioner som ligger till gmnd för förslaget och att jag även ger min syn på vissa tillämpningsfrågor av intresse i samman­hanget.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Ändringen innebär bl.a. att förutsättningen för att döma till böter för rattfylleri inte längre blir att omständigheterna har varit mildrande. Böter skall kunna användas även i andra situationer. Tanken är att böter skall kunna användas i fall som med hänsyn tUl den trafikfara som har förelegat och övriga omständigheter framstår som mindre allvarliga. Som framgår av den allmänna motiveringen kommer emellertid fängelse alltjämt att spela en betydande roll på området.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Jag skall i det följande i anslutning till några typfall redovisa min uppfatt­ning rörande frågan i vad mån böter bör kunna tillämpas som påföljd vid rattfylleribrott. Jag följer därvid i huvudsak den genomgång som har gjorts i promemorian, låt vara med en delvis annorlunda lagteknisk utgångs­punkt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Återfall. Enligt promemorian utgör inte minst vid brottslighet av den här aktuella typen återfall otvivelaktigt en omständighet som är ägnad att höja brottets straffvärde. I promemorian uttalas att detta är en socialpsykolo­gisk realitet som det inte går att bortse från när sanktionssystemet utfor­mas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Uttrycker man saken i de termer som brukar användas när straffsyste­met motiveras, kan enligt promemorian en straffskärpning vid återfall i trafiknykterhetsbrott motiveras utifrån individualpreventiva hänsynsta­ganden; att föraren har gjort sig skyldig till sådant brott på nytt visar att den tidigare reaktionen inte var tillräcklig för att avhålla honom från fortsatta brott. 1 promemorian hävdas att man också kan anföra allmänpre­ventiva skäl som motiv - de förare som en gång har lagförts för trafiknyk­terhetsbrott bör känna till att ett hårdare straff hotar dem i händelse av</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section102> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section103> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>återfall. Slutligen redovisas i promemorian att man i moderna kriminolo­giska framställningar vid diskussion av hithörande frågor ofta har hänvisat till rättfärdighets- och proportionalitetsidéer. Resonemanget går dä ut på att lagöverträdarens skuld blir större i och med återfallet. Dessa tanke­gångar torde - sägs det i promemorian - av flera skäl inte generellt låta sig lägga till grund för det straffrättsliga päföljdssystemet. Men just vid brott av den typ som representeras av rattfylleri överensstämmer de utan tvivel med ett naturligt betraktelsesätt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Även omständigheter av helt annat slag talar enligt promemorian för att återfall bör leda till strängare påföljd än enbart böter. Just i de fall då föraren tidigare har dömts för trafiknykterhetsbrott kan det finnas särskild anledning att genom personundersökning och annan utredning söka fä klarlagt om denne har uttalade alkoholproblem och om förhållandena i övrigt är sådana att en individualpreventivt motiverad påföljd bör tilläm­pas, något som naturligtvis liksom f.n. bör förutsätta att omständigheterna är speciella.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Promemorians förslag, som lagtekniskt sett innebär att återfall skulle vara en särskild i lagen nämnd kvalifikationsgrund för grovt brott, har mötts av tveksamhet från en del håll vid remissbehandlingen. Exempelvis anser sig hovrätten över Skåne och Blekinge inte kunna godta tanken att ett återfall skall höja brottets straffvärde. Hovrätten hänvisar bl.a. till att man vid annan brottslighet har avskaffat återfallet som grund för straff­höjning. Från flera håll pekar man också på att det kan bero av tillfällig­heter om föraren tidigare har åkt fast för rattfylleri och även hunnit lag-föras för brottet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Jag har en viss förståelse för de invändningar som har gjorts mot prome­morians resonemang. Inte desto mindre har jag svårt att komma ifrån att det i sak måste anses vila pä en riktig princip. Jag kan godta hovrättens invändning så långt att jag anser att det skulle vara mindre lämpligt att i lagen uttryckligen ange återfall som en särskild kvalifikationsgmnd för grovt brott. När det däremot är fråga om att inom den straffskala som lagen anger välja påföljd, torde det vara helt i linje med vad som gäller pä andra områden att beakta om föraren tidigare har dömts för trafiknykterhets­brott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Jag kan således inte se annat än att, när ett rattfylleribrott utgör återfall i trafiknykterhetsbrottslighet inom en inte alltför lång tid, detta rimligen bör påverka valet av påföljd i skärpande riktning. Att det, som påpekats vid remissbehandlingen, kan bero av tillfälligheter om föraren tidigare har blivit lagförd är knappast någon bärande invändning mot en sådan praxis. Det är främst det förhållandet att återfall sker trots en tidigare lagföring som enligt min mening gör att man måste se särskilt strängt på brottet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I linje med vad som har förordats i promemorian anser jag mot denna bakgmnd att det innebär en rimlig utgångspunkt för bedömningen att böter inte annat än i undantagsfall tillämpas som påföljd för rattfylleri, om den</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section104> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section105> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                      </span><span style='font-family:Verdana'>42</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tilltalade haft en betydande alkoholhalt i blodet - i praktiken torde det få röra sig om mer än en promille — och vid tiden för brottet mindre än tre år har förflutit sedan föraren tidigare dömts för trafiknykterhetsbrott. Till skillnad från några remissinstanser anser jag inte att man härmed kan jämställa det fallet att två rattfylleribrott föreligger till bedömning i samma mål. För att återfallet skall påverka valet av påföljd på det sätt som här berörts bör det som jag nyss sade i princip krävas att gärningsmannen genom en lagakraftvunnen dom eller ett godkänt strafföreläggande har fällts till ansvar för det tidigare brottet och att det alltså står klart att han inte har låtit sig rätta av den påföljd som han fömt har fått.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till de undantagsfall då böter bör kunna tillämpas även i här avsedda fall hör situationer där omständigheterna enligt nuvarande praxis brukar bedö­mas som mildrande. Rattfylleri på moped är ett exempel pä det, att föraren påtagit sig en mycket begränsad uppgift ett annat.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen vUl jag understryka vad som sägs i promemorian om att en individualpreventivt inriktad påföljd givetvis kan vara motiverad i många av de fall som nyss har diskuterats.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Olovlig körning. Enligt promemorian skall den omständigheten att ett rattfylleribrott har begåtts i kombination med olovlig körning inte i sig behöva medföra att rattfylleribrottet hänförs till den grövre gärningstypen. I promemorian hävdas emellertid att fängelse bör ådömas vid en brotts­kombination av detta slag i de fall brotten i betraktande av samtliga omständigheter framstår som särskilt allvarliga. Denna ståndpunkt har i allmänhet vunnit anslutning vid remissbehandlingen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också jag anser att övervägande skäl talar för att den omständigheten att ett rattfylleribrott har begåtts i kombination med olovlig körning inte bör utesluta möjligheten att tillämpa böter som påföljd. Avgörandet bör träffas efter en helhetsbedömning av den trafikfara som förelegat, mängden alko­hol i blodet och övriga omständigheter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilt hög promille. Promemorieförslaget innebär att speciellt höga promillehalter inte utan vidare skall hänföras till den grövre brottstyp för vilken enligt förslaget fängelse normalt skall tillämpas som påföljd. Flera remissinstanser har kommenterat förslaget i denna del. En uppfattning som därvid har förts fram från olika häll är att fängelse rimligen bör tillämpas som påföljd även i fortsättningen i fall då föraren t. ex. har haft en alkoholhalt som i anmärkningsvärt hög grad överstigit 1,5 promille och samtidigt tagit på sig en särskilt ansvarsfull föraruppgift.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag har förståelse för de synpunkter av detta slag som har förts fram och kan i huvudsak instämma i dem. Sä långt vill jag emellertid ansluta mig till promemorian att jag anser att en speciellt hög promillehalt inte i och för sig bör innebära att det skulle vara uteslutet att låta påföljden stanna vid böter. I praktiken är det ingalunda ovanligt i rattfyllerimål att alkoholhalten påtagligt överstiger 1,5 promille. Som påvisas i promemorian har närmare hälften av dem som lagfors för rattfylleri haft alkoholhalter på 2 promille</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section106> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section107> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>eller mer. I stor utsträckning torde det här röra sig om personer som har utvecklat ett beroende av en regelbunden alkoholkonsumtion och därmed även en ofta betydande alkoholtolerans. Detta medför självfallet inte att rattfylleribrottet blir mer ursäktligt. Men det går å andra sidan som jag ser det inte utan vidare att hävda att brottet från trafikfaresynpunkter eller av andra skäl blir mer allvarligt ju högre alkoholhalten i blodet har varit. Som har påpekats vid remissbehandhngen har tiUvänjningsfaktorn mycket stor betydelse för påverkansgraden. Jag vill också hänvisa till vad jag har sagt i den allmänna motiveringen i anslutning till diskussionen om den övre promillegränsen (avsnitt 2.4.3). Även i fall då alkoholhalten kraftigt har överstigit 1,5 promille måste det alltså göras en sammanvägning med övriga omständigheter. Den skall syfta till att bestämma en påföljd som står i proportion till brottets svärhet med den nyansering som den ändrade straffskalan gör möjlig.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Överträdelse av andra trafikregler m.m. Erfarenheten har visat att rattfyllerister ofta upptäcks därför att de bryter mot andra trafikregler eller därför att körsättet annars framstår som anmärkningsvärt. Det kan t.ex. vara fråga om färd med släckta lampor eller åsidosättande av stopplikt. Ett annat exempel erbjuder det fallet att föraren svänger i vägkorsning utan att slå pä körriktningsvisaren eller att han kör anmärkningsvärt långsamt eller osäkert. Om det i sädana och liknande fall samtidigt föreligger omständig­heter som medför att gärningen vid en samlad bedömning framstår som särskilt trafikfarlig, kan grovt fall föreligga enligt 4 a §. I andra situationer måste frågan om påföljden kan stanna vid böter bedömas med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet. Avgörandet bör träffas främst med utgångspunkt frän brottets straffvärde med hänsyn till den trafikfara som förelegat. Har alkoholhalten understigit 1,5 promille och är förseelsen inte av mer allvarligt slag, synes påföljden som regel kunna stanna vid böter även i dessa fall.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Inverkan av körkortsåterkallelse. Bestämmelserna i 6 § trafikbrottslagen ger domstolarna möjlighet att vid bestämmande av påföljd för trafiknykter­hetsbrott ta hänsyn till den körkortsäterkallelse som enligt körkortslagen (1977; 477) kan följa på brottet. Finns det grundad anledning anta att till följd av ett brott enligt trafikbrottslagen beslut kommer att meddelas om återkallelse av behörighet att föra motordrivet fordon och att beslutet kommer att medföra att hinder eller synnerlig svårighet uppstår för gär­ningsmannen i hans yrkes- eller näringsutövning, får sålunda enligt 6 § TBL hänsyn härtill tas vid bestämmande av påföljd för brottet. På motsva­rande sätt får hänsyn tas till ett beslut genom vilket sådan behörighet har återkallats tills vidare.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Jag har inte ansett att det finns något skäl att i detta sammanhang ta upp frågan om en ändring av dessa bestämmelser som i praxis har fått en ganska restriktiv tillämpning Ofr rättsfallen NJA 1982 s. 350 I-IV). Klart är att bestämmelserna får ett vidare tillämpningsområde, om det nu i</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section108> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section109> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                    </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>enlighet med mitt förslag öppnas en möjlighet att döma till böter för rattfylleri utan att särskilda mildrande omständigheter föreligger. Betydel­sen av att böter väljs som sanktion i stället för fängelse är dock så stor att det som jag ser det måste krävas att körkortsäterkallelsen medför alldeles speciella svårigheter för den tilltalade för att man skall kunna låta påföljden stanna vid böter enbart med hänvisning till detta förhållande. I situationer som med hänsyn till själva trafiknykterhetsbrottets art framstår som gräns­fall finns det emellertid anledning att beakta även körkortsfrågan Hänsy­nen till dennas betydelse för den tilltalade kan då tänkas bli avgörande för påföljdsvalet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Jag övergår härefter till bötesnivån i de fall då böter tillämpas som påföljd för rattfylleri. En allmän riktpunkt synes - i linje med vad som förordats i promemorian och som i stort sett har lämnats utan erinran av remissinstanserna — kunna vara att, om inga speciella omständigheter föreligger, antalet dagsböter inte bör understiga 50 när promillen legat nära 0,4 och inte 100 när det är fråga om promillehalter kring 1,5. Det innebär en skärpning i förhållande till nuvarande ordning. En sådan är enligt min mening dock väl motiverad.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den nuvarande föreskriften om ett bötesminimum på 25 dagsböter vid rattfylleri framstår mot denna bakgmnd som missvisande, och sådana mi­nima brukar inte heller sättas ut numera. I överensstämmelse med prome­morieförslaget bör föreskriften därför slopas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vad jag nu har anfört innebär att det även i fortsättningen kommer att finnas ett betydande utrymme för att beivra trafiknykterhetsbrott genom strafföreläggande. Jag hänvisar i den delen till vad dåvarande departe­mentschefen uttalade i anslutning till de ändringar i 48 kap. rättegångsbal­ken som trädde i kraft år 1983 (prop. 1982/83:41 s. 19).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det skulle naturligtvis, som bl.a. RÅ har ifrågasatt vid remissbehand­lingen, ha kunnat övervägas att i detta sammanhang ta upp frågan om en utökning av det maximiantal dagsböter som får ådömas enligt brottsbal­kens allmänna regler. Eftersom jag har inhämtat att den frågan f.n. stude­ras av fängelsestraffkommittén (Ju 1979:04), har jag emeUertid inte velat ta upp den nu. Jag vill dock påpeka att maximum för böter som ådöms i förening med villkorlig dom eller skyddstillsyn numera uppgår tiU 180 dagsböter. Också när böter ådöms som gemensam påföljd för flera brott kan man nå denna nivå.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I de fall fängelse väljs som påföljd bestäms straffet f.n. som regel till fängelse en månad. Den år 1981 införda möjligheten att döma till fängelse på kortare tid, dock lägst 14 dagar, har hittills utnyttjats i rätt begränsad utsträckning. Detta stämmer väl överens med de uttalanden som riksdagen gjorde i samband med att minimitiden förkortades (se JuU 1980/81; 32). Om i enlighet med mitt förslag böter införs i den reguljära straffskalan för rattfylleri och tillämpas i ett inte oväsentligt antal fall, måste naturligtvis utrymmet för att i de fall fangelsepäföljd väljs låta straffet stanna vid 14</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section110> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section111> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>dagar eller tre veckor öka . Det gäller här fall dä brottet vid en samman­vägning av samtliga omständigheter framstår som alltför allvarligt för att böter skall kunna väljas som påföljd, utan att brottet därför tillhör de allvarligaste rattfyllerifallen. Exempel erbjuder situationer då det är fråga om återfall efter ett par är men det nya brottet har medfört en endast förhållandevis ringa trafikfara.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Andra stycket</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I fortsättningen liksom hittills skall straff för rattfylleri kunna ådömas oberoende av alkoholhalten, om det kan styrkas att föraren har varit sä påverkad att det kan antas att han inte på ett betryggande sätt har kunnat framföra fordonet. I praktiken är det numera ovanligt att bevisning förs om påverkansgraden pä annat sätt än genom dokumentation av resultatet av blodanalys.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>De situationer där påverkan styrks på annat sätt än genom blodanalys bör i princip bedömas pä samma sätt som promillefallen. Liksom i dessa bör det alltså finnas ett inte oväsentligt utrymme för att tillämpa böter som påföljd. Man skulle annars fä en omotiverad skillnad mellan s. k. kliniskt rattfylleri och rattfylleri där promilleregeln tillämpas. En sådan skillnad skulle äventyra fördelarna med den senare regeln. Den ändring i straffska­lan som jag har förordat bör sålunda inte tas till intäkt för en ordning enligt vilken t. ex. vittnesbevisning om den tilltalades påverkan åberopas i någon väsentligt större omfattning än f.n. Självfallet kan emellertid särskilda förhållanden föranleda att yttre tecken på alkoholpåverkan frän den tillta­lades sida får ingå som ett led i helhetsbedömningen av den trafikfara som förelegat.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>När det gäller påverkan av andra preparat har - i överensstämmelse med vad som har förordats i promemorian - uttrycket &quot;berusningsmedel&quot; i den nuvarande lagtexten ersatts med &quot;medel&quot;. Det förra uttrycket är nämligen otvivelaktigt något missvisande, eftersom bestämmelsen avser att ta sikte på bl. a. sömnmedel samt lugnande och smärtstillande preparat.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>På samma sätt som har skett i promemorian vill jag i anslutning härtill framhålla att &quot;drograttfylleri&quot; av allt att döma är ett allvarligt problem, i synnerhet vid narkotikapåverkan. Det skulle självfallet vara en stor fördel om man på grundval av kvantitativa bestämningar av olika drogers före­komst i organismen kunde införa någon form av promilleregel även för dessa fall. Tillräckligt underlag för detta finns dock inte f.n. Med hänsyn till att forskning pågår på området kan emellertid tanken kanske bli verklig­het i en framtid. Att, som har förordats från något håll, i nuvarande läge införa ett straffansvar för samtliga fall då en förare är påverkad av något till narkotika hänförligt medel oavsett graden av påverkan torde å andra sidan inte vara välbetänkt. På sakens nuvarande ståndpunkt får man i stället nöja sig med att göra bedömningar från fall till fall. Det bör dock erinras om att riksdagen har slagit fast principer för när s. k. klinisk undersökning skall</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section112> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section113> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>46</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>användas vid förundersökningar rörande misstanke om trafiknykterhets brott. Dessa innebär att sådan undersökning alltid skall ske när man misstänker drogpåverkan (prop. 1981/82: 162, JuU 55, rskr 329.).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje stycket</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta stycke motsvarar 3 mom. i den nuvarande lydelsen. Det bör anmärkas att 4 mom. föreslås upphävt i den proposition med förslag till järnvägstrafiklag som f.n. är beroende på riksdagens prövning (prop. 1983/84:117).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fjärde stycket</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande det tillägg som föreslås här får jag hänvisa tUl den allmänna motiveringen (avsnitt 2.7).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt; font-family:Verdana'>4a</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I denna paragraf föreskrivs ansvar för grovt rattfylleri. Straffet är fängel­se i högst ett år. Böter ingår inte i straffskalan. Liksom enligt promemorie­förslaget är en grundförutsättning för att grovt rattfylleri skall anses före­ligga att föraren antingen har haft en alkoholkoncentration på 1,5 promille eller mer eller också har varit så påverkad som anges i 4 § andra stycket.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huruvida ett rattfylleribrott skall anses grovt bör avgöras med beaktan­de av samtliga omständigheter. Som framgår av andra stycket tar bestäm­melsen i första hand sikte på sådana rattfyllerifall som har medfört en avsevärd fara för trafiksäkerheten. Det är framför allt tvä situationer som bör beaktas i sammanhanget, nämligen om föraren har kört vårdslöst eller om rattfylleribrottet är begånget när föraren haft en särskilt ansvarsfull uppgift.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad avser vårdslös körning finns det, till skillnad frän vad som föreslogs i promemorian, i mitt förslag inte någon formell koppUng till det särskilda brottet vårdslöshet i trafik. Som framhållits vid remissbehandlingen skulle en sådan ordning inte ha varit tillfredsställande från lagteknisk synpunkt, och den skulle också ha kunnat ge underlag för en alltför stel rättstillämp­ning. För att brottet skall bedömas som grovt enbart med hänsyn till förarens körsätt får det förutsättas att trafikfaran har tagit sig ett påtagligt uttryck vid sidan av den fara som rattfylleribrottet i sig självt alltid utgör. Jag tänker då främst pä fall där föraren har vållat antingen en trafikolycka eller ett allvarligt olyckstillbud. Inte heller i sädana mål torde f.ö. någon mera omfattande muntlig bevisning behövas jämfört med vad som nu vanligen förekommer.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening bör alltså frågan om rattfylleribrottets svårhetsgrad i fall av den karaktär som avses nu bedömas pä ett mer nyanserat sätt än vad som föreslogs i promemorian, lät vara att graden av vårdslöshet naturligt­vis spelar in. Som exempel vill jag peka på det faUet att en rattfyllerist har</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section114> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section115> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>varit inblandad i en trafikolycka eller ett allvariigt olyckstillbud men bara varit i mindre grad vållande till det inträffade. Även om han i och för sig har brustit i omsorg och varsamhet på ett sätt som medför ansvar för vårdslöshet i trafik, kan det i ett sådant fall framstå som mindre lämpligt att låta denna omständighet automatiskt innebära att rattfylleribrottet skall bedömas som grovt. Gärningarna bör då enligt min mening kunna rubrice­ras som vårdslöshet i trafik och rattfylleri, och påföljden bör beroende pä omständigheterna bestämmas till böter eller fängelse.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Men i de fall där rattfylleristen har kört pä ett sådant sätt att han ensam eller till huvudsaklig del har varit vållande till en olycka eller ett allvarligt tillbud torde det inte möta några betänkligheter mot att tillmäta hans vårdslöshet den betydelsen att rattfylleriet kvalificeras som grovt. I fall av detta slag bör också vårdslösheten i trafik anses konsumerad av det grova rattfylleriet. Föraren skall med andra ord bara fällas till ansvar för grovt rattfylleri. Givetvis måste dock åklagaren i sin gärningsbeskrivning åbero­pa de omständigheter som innefattar sådan vårdslöshet som medför att rattfylleriet skall bedömas som grovt. Klart är också att föraren, om han har gjort sig skyldig till grov vårdslöshet i trafik enligt I § andra stycket TBL, skaU fäUas till ansvar även för detta brott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Av det anförda följer vidare att enbart den omständigheten att föraren vid sidan av rattfylleri har gjort sig skyldig till en trafikförseelse, som jag ser det, inte i sig bör medföra att brottet bedöms som grovt. Som jag tidigare har framhållit, kan fängelsestraff fö. ådömas även för allvarliga fall av normalbrottet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I överensstämmelse med vad som har uttalats vid remissbehandlingen bör rattfylleribrottet kunna bedömas som grovt även när föraruppgiften har varit särskilt ansvarsfull. Att framföra ett motorfordon i trafik utgör naturligtvis alltid i sig en ansvarsfull uppgift. Jag tänker emellertid här pä situationer när föraruppgiften har varit av speciell karaktär: det kan exem­pelvis vara fråga om en skolskjuts eller en färd inom ett område med lekande barn etc.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Bedöms ett rattfylleribrott som grovt, bör straffet som regel sättas till minst fängelse en månad. Även i det här sammanhanget viU jag emellertid understryka att en individualpreventivt inriktad påföljd givetvis kan vara motiverad i många fall. I detta hänseende bör den praxis tillämpas som högsta domstolen har lagt fast.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>7</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family: Verdana'>§</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I denna paragraf har tagits upp en ny regel om att ett fordon som har använts vid trafikbrott får förklaras förverkat, om det av särskilda skäl är påkallat till förebyggande av brott och om förverkande inte är uppenbart obilligt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I den allmänna motiveringen (avsnitt 2.7) har redogjorts för de speciella</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section116> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section117> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                    </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>fall då bestämmelsen bör kunna tillämpas. Som där har utvecklats tar bestämmelsen sikte på situationer där ett förhållandevis stort antal återfall har förekommit och förverkande ter sig påkallat för att förhindra att den tilltalade fortsätter att begå brott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>En mycket restriktiv tillämpning förutsätts alltså. Detta har markerats i lagtexten genom att bestämmelsen har fått en annan avfattning än 36 kap. 2 § BrB, som annars har bmkat utgöra förebild för förverkandebestäm­melser i specialstraffrätten. För det första krävs det att förverkande &quot;av särskilda skäl&quot; skall vara påkallat till förebyggande av brott. För det andra har inte någon motsvarighet tagits upp till den möjlighet som finns enligt brottsbalksbestämmelsen att förklara egendomen förverkad även i andra fall än när brottsförebyggande synpunkter gör sig gällande. En tredje skillnad består i att redan den omständigheten att förverkande framstår som obilligt avses medföra hinder mot förverkande; det krävs alltså inte att förverkande skulle vara &quot;uppenbart&quot; obilligt. Med hänsyn till syftet med den nu aktuella bestämmelsen föreslås inte heller någon möjlighet att alternativt förklara fordonets värde förverkat.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I de fall då det kan bli aktuellt att tillämpa bestämmelsen får det givetvis förutsättas att gärningsmannen saknar körkort (eller att detta är omhänder­taget).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Klart är att det även när brottsförebyggande skäl talar för förverkande kan vara obilligt att förklara fordonet förverkat. Vid bedömningen av om sä skall anses vara förhållandet har naturligtvis bl.a. fordonets värde betydelse liksom om någon annan medlem av gärningsmannens familj använder fordonet och har ett starkt behov av det.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Bestämmelsen är avsedd att kunna utgöra underlag även för beslag enligt de allmänna reglerna i 27 kap. rättegångsbalken.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Givetvis kan det ofta förhålla sig så att fordonet inte tillhör gärningsman­nen utan någon annan. Med den restriktiva tillämpning som här förutsätts synes någon särskild begränsning med hänsyn till detta inte vara nödvän­dig. Därvid har jag även beaktat de allmänna reglerna i 36 kap. 4 § BrB i fråga om hos vem förverkande kan ske. Bestämmelsen i paragrafens första stycke c kan i praktiken inte bli tillämplig i de fall som avses här och knappast heller regeln i första stycket b. Förverkande kan därför enligt de allmänna bestämmelserna normalt tänkas ske endast hos - förutom gär­ningsmannen - någon medverkande (första stycket a) eller den som efter brottet har förvärvat fordonet antingen genom familjerättsligt fång eller också genom annat fång i ond tro (första stycket d). Om fordonet inte ägs av gärningsmannen utan av någon som endast medverkat till brottet eller av någon som efter brottet har förvärvat fordonet, får det oftast anses obilligt att förklara fordonet förverkat. Skulle så undantagsvis inte vara fallet, bör emellertid förverkande också kunna ske. Såvitt gäller fall då någon efter brottet förvärvat fordonet kan man sålunda tänka sig illojala transaktioner från gärningsmannens sida som motiverar ett förverkande.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section118> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section119> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>49</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gärningsmannen kan t.ex. efter brottet ha givit bort fordonet till sin make under omständigheter som ger vid handen att maken i praktiken får ställ­ning som bulvan.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett specialfall föreligger när gärningsmannen innehar fordonet på grund av avtal enligt vUket äganderätten skall övergå först sedan betalning erlagts eller som han annars innehar på gmnd av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt. Såväl säljaren som köparen torde då anses ha en villkorlig äganderätt till fordonet intill dess köpeskillingen har betalats. Sakförver­kande av fordonet bör alltså kunna riktas mot köparen. Vad angår avbetal­ningssäljarens rätt skyddas denna utan att särskilt förbehåll behöver göras. Detta framgår av bestämmelsen i 36 kap. 4 § tredje stycket BrB som gäller även utanför brottsbalkens område. Där föreskrivs att särskild rätt till egendom som förklaras förverkad består, om ej även den särskilda rätten förklaras förverkad. Med särskild rätt förstås enligt motiven bl. a. säljares rätt till gods som har sålts under äganderättsförbehåll (jfr SOU 1970:61 s. 280).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande m. m.</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagändringarna föreslås träda i kraft den I april 1985. Vad angår över­gångsfrågor bör följande anmärkas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt 2 kap. 10 § första stycket regeringsformen får straff eller annan brottspåföljd inte åläggas för gärning som inte var belagd med straff när den förövades. Inte heller får svårare brottspåföljd åläggas för gärningen än den som var föreskriven då. Motsvarande gäller bl. a. om förverkande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15 § lagen (1964:163) om införande av brottsbalken (BrP), som är tillämp­lig också inom specialstraffrätten, föreskrivs att straff skall bestämmas efter den lag som gällde när en gärning företogs. Gäller annan lag när dom meddelas, skall den lagen tillämpas, om den leder till frihet från straff eller till lindrigare straff. Bedömningen skall ske med utgångspunkt i det kon­kreta fallet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den nya regleringen i 4 § innebär i förhållande till nu gällande ordning en nykriminalisering när det gäller den lägsta straffbara blodalkoholhalten. I det hänseendet skall alltså uppenbariigen äldre lag tillämpas på gärningar som har begåtts före ikraftträdandet. Detsamma får över huvud taget anses gälla beträffande brott som i dag bedöms som rattonykterhet, eftersom den nya regleringen för dessa fall knappast kan leda till lindrigare straff än fömt. Det skulle också strida mot gmnderna för 5 § BrP att beträffande rattonykterhetsfallen tillämpa den strängare bedömning i återfallssitua-tioner som fömt har förordats, om brottet begåtts före ikraftträdandet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även när det gäller gärningar som enligt den föreslagna ordningen skulle bedömas som grovt rattfylleri, får det anses uteslutet att tillämpa den nya regleringen på brott som har begåtts före ikraftträdandet. Bestämmelsen i 4</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>4   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 21</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section120> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section121> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                      </span><span style='font-family:Verdana'>50</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>a §, som till skUlnad från nuvarande 4 § 1 mom. innehåller endast fängelse i straffskalan, kan nämligen inte leda till någon strafflindring.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av grunderna för 5 § BrP följer däremot att den förutsatta övergången från fängelse till böter i normalfallet av rattfylleri skall slå igenom också när den åtalade gärningen har begåtts före ikraftträdandet. I de fall då en gärning som enligt nuvarande ordning bedöms som rattfylleri har begåtts före ikraftträdandet och straffet bedöms kunna bestämmas till böter med tillämpning av 4 § i dess nya lydelse, skall således den bestämmelsen tillämpas. Detta gäller dock inte om omständigheterna har varit mildrande i den gamla lagens mening, eftersom böter då skall ådömas redan enligt den lag som gällde då gärningen begicks.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av 2 kap. 10 § regeringsformen följer som nämnts att den nya förverkan­debestämmelsen i 7 § TBL inte kan tillämpas, om gärningen begåtts före ikraftträdandet. Detta får därmed anses stå klart utan någon särskild före­skrift.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslaget till lag om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Beslut</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section122> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:61.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section123> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Utdrag<br> LAGRÅDET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                              </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:189.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>vid sammanträde 1984-09-20</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Närvarande: fd. justitierådet Hult, regeringsrådet Björne, justitierådet Gregow.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 30 augusti 1984 har rege­ringen på hemställan av statsrådet Wickbom beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Förslaget har inför lagrådet föredragits av revisionssekreteraren Ulf Berg.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet:</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>4§</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I andra stycket har tagits upp en bestämmelse om s.k. kliniskt rattfylleri. Enligt bestämmelsen skaU den som vid förande av motordrivet fordon eller spårvagn varit så påverkad av alkoholhaltiga drycker att det kan antas, att han inte på betryggande sätt kunnat föra fordonet eller spårvagnen, dömas för rattfylleri enligt vad som sägs i första stycket. Detsamma gäller om en förare på motsvarande sätt varit påverkad av annat medel. Bestämmelsen motsvarar i gällande rätt föreskrifterna i 4 § I mom. första och andra styckena, och förslagets lydelse överensstämmer, fränsett vissa redaktio­nellajämkningar, med lydelsen av dessa föreskrifter. I gällande rätt, vari bestämmelsen om kliniskt rattfylleri utgör huvudregel, ansluter därtill i 4 § I mom. tredje stycket en regel om promillekörning. Enligt denna regel skall den som fört motordrivet fordon eller spårvagn efter att ha förtärt starka drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgick till 1,5 promille eller däröver anses ha varit sä påverkad under färden som sägs i första stycket. I det remitterade försla­get, vari promiUeregeln tagits upp som huvudregel till vilken bestämmelsen om kliniskt rattfylleri hänvisar beträffande straff och brottsbenämning, föreligger däremot rattfylleri redan vid en alkoholkoncentration i blodet av 0,4 promille.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den i såväl förslaget som gällande rätt använda lydelsen för att beskriva straffbar påverkan vid kliniskt rattfylleri måste i och för sig anses ge visst utrymme för olika tolkningar beträffande graden av påverkan. Mot bak­grund av det tidigare sagda kunde möjligen ifrågasättas humvida den föreslagna bestämmelsen skall anses innebära en lägre grad av påverkan än den som avses med motsvarande bestämmelse i gällande rätt. Frågan har inte berörts i motiveringen. Av förslaget i övrigt, bl.a. bestämmelsen om grovt rattfylleri i 4 a §, framgår emellertid att förslaget inte innebär någon sådan ändring.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section124> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section125> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                      </span><span style='font-family:Verdana'>52</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I specialmotiveringen har departementschefen ingående behandlat frå­gan under vilka närmare fömtsättningar enligt hans mening böter respekti­ve fängelse bör användas samt, när böter skall utdömas, vilken storlek bötesstraffet bör ha. Lagrådet vill understryka att dessa uttalanden givet­vis är ägnade att tjäna till ledning för domstolarna. Såsom departements­chefen också ger uttryck åt ankommer det emellertid på domstolarna att med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet bedöma vilken påföljd som bör utdömas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7§</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I paragrafen har tagits upp en ny bestämmelse om förverkande. Däri anges att ett fordon som har använts vid brott enligt trafikbrottslagen får förklaras förverkat, om det av särskilda skäl behövs för att ett sådant brott skall förebyggas och förverkande inte är oskäligt. Det använda uttrycket &quot;av särskilda skäl&quot; synes dock inte på ett adekvat sätt ange vad som torde åsyftas, nämligen att förverkande skall ske endast då det står helt klart att behov därav föreligger i brottsförebyggande syfte. Med hänsyn härtill och med en annan mindre jämkning kan bestämmelsen lämpligen ges följande lydelse: &quot;Ett fordon — — — förverkat, om det är uppenbart att detta behövs för att förebygga fortsatt sådan brottslighet och förverkande inte är oskäligt.&quot;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet vill påpeka att ett beslut om förverkande - vilket kan bli mycket kännbart för gärningsmannen - enligt allmänna principer bör beaktas vid bestämmande av påföljd för brottet.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section126> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:64.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section127> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>53</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JUSTITIEDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'>               </span><span style='font-family: Verdana'>PROTOKOLL</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1984-10-04</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Palme, statsråden I. Carisson, Feldt, Sigurd­sen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Dahl, R. Carisson, Hellström, Thunborg, Wick­bom</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Wickbom.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Proposition om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafik­brott, m. m. (trafiknykterhetsbrotten).</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag till lag om änd­ring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet har godtagit det remitterade förslaget i sak.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag instämmer i vad lagrådet har anfört i anslutning till 4 §. Den omstän­digheten att promilleregeln blir huvudregel och att straffbarhetsgränsen där sänks till 0,4 promille avses inte innebära någon ändring när det gäller den grad av påverkan som krävs för ansvar för s.k. kliniskt rattfylleri.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag har inte någon invändning mot att 7 § jämkas pä det sätt som lagrådet har föreslagit.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även i övrigt bör några redaktionella justeringar göras i lagtexten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som jag anförde i remissprotokollet bör följdändringar göras i körkorts­lagen (1977:477) och en del andra författningar, nämligen lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov, traflkskadelagen (1975; 1410), la­gen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m. och skade­ståndslagen (1972:207). Dessa ändringar är av den arten att det är uppen­bart att lagrådets hörande över dem inte erfordas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag avser att inom kort anmäla ett förslag till lag om internationell järnvägstrafik m.m. I samband därmed kommer jag att föreslå vissa änd­ringar i det förslag till järnvägstrafiklag som f.n. behandlas i riksdagen (prop. 1983/84:117). Jag kommer då också att föreslå att straffbestämmel­serna för bl. a. förare av tåg och tunnelbanefordon anpassas till den nya regleringen i trafikbrottslagen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 30 augusti 1984.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section128> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section129> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>54</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels det av lagrådet granskade lagförslaget,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels inom justitiedepartementet upprättade förslag till</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i körkortslagen (1977:477)</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1976: 1090) om alkoholutandningsprov</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i traflkskadelagen (1975: 1410)</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det vid 2 angivna förslaget har upprättats i samråd med chefen för kommunikationsdepartementet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan­den har lagt fram.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section130> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:79.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section131> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt; margin-left:261.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga I</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section132> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>JUSTITIE­DEPARTEMENTET</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section133> <p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt'>_{<span style='font-size:21.0pt; font-family:Verdana'>TRAFIKNYKTERHETSBROTTEN</span>}</p> <p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:17.0pt; font-family:Verdana'>Förslag till ändringar i lagstiftningen</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt'><span style='font-size:17.0pt; font-family:Verdana'>Ds Ju 1983:6</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section134> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section135> <p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b><b><span style='font-family:Verdana'>                                                               </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>56<br> Innehåll</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SAMMANFATTNING   ............................................. </span><span style='font-family: Verdana'>   </span><span style='font-family:Verdana'>58</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Författningsförslag   ............................................. </span><span style='font-family: Verdana'>   </span><span style='font-family:Verdana'>65</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Lagom ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott</span><span style='font-family:Verdana'>         </span><span style='font-family:Verdana'>65</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Lag om ändring i körkortslagen (1977; 477)   .......... </span><span style='font-family:Verdana'>   </span><span style='font-family:Verdana'>67</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1976: 1090) om alkoholutandningsprov ...</span><span style='font-family:Verdana'>      </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Lag om ändring i traflkskadelagen (1975:1410)   ...... </span><span style='font-family:Verdana'>   </span><span style='font-family:Verdana'>70</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkohol­haltiga drycker m.m   </span><span style='font-family:Verdana'>          </span><span style='font-family:Verdana'>71</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Historik  ........................................................... </span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>72</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Gällande rätt   .................................................. </span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>76</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande straffbestämmelser  ....................... </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>76</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Påföljder vid trafiknykterhetsbrott  ................... </span><span style='font-family: Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>77</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänt om påföljder enligt brottsbalken   .... </span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>77</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Påföljdspraxis vid trafiknykterhetsbrott   ..... </span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>79</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Körkortsingripande vid trafiknykterhetsbrott    .... </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family: Verdana'>82</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Begränsning i rätten till trafikskadeersättning m. m  </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>83</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Blodprovstagning och alkoholutandningsprov m.m. </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>84</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Vissa uttalanden av riksdagen beträffande frågor om påföljd för rattfylleri  </span><span style='font-family: Verdana'>          </span><span style='font-family:Verdana'>85</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Vissa undersökningar och statistiska uppgifter   ....... </span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>89</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Alkohol och trafikrisker   ................................. </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>89</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Trafiknykterhetsbrottslighetens omfattning och utveckling ...</span><span style='font-family:Verdana'>        </span><span style='font-family:Verdana'>93</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Klientelundersökningar   .................................. </span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>97</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5 Utiändsk rätt   .................................................. </span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>99</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning   ................................................... </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>99</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Danmark   ................................................... </span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>100</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Finland ....................................................... </span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>102</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>5.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Island   ....................................................... </span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>103</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>5.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Norge   ....................................................... </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>104</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6 Överväganden och förslag  .................................. </span><span style='font-family: Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>105</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>6.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning   ................................................... </span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>105</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>6.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmän strävan att minska antalet fängelsestraff  </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>106</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>6.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande påföljdssystem komplicerat .............. </span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>108</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>6.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Behovet av en reform   .................................. </span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>110</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>6.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Principerna för en ändrad ordning   ................... </span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>113</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>6.5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Den nedre straffbarhetsgränsen   .............. </span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>113</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>6.5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Vidgat utrymme för böter vid rattfylleri   ..... </span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>115</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>6.5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Den övre promillegränsen   ....................... </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>117</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>6.5.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Återfall i trafiknykterhetsbroU   ................. </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>118</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>6.5.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Vårdslös körning ..................................... </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>120</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>6.5.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Olovlig körning   ..................................... </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>120</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>6.5.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Särskilt hög promille ................................ </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>121</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>6.5.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Särskilt ansvarsfull föraruppgift   ............... </span><span style='font-family:Verdana'>  </span><span style='font-family:Verdana'>122</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>6.5.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmän bedömning av påverkansgraden   ..... </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family: Verdana'>123</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.6 Närmare om en ny brottskonstmktion ................ </span><span style='font-family: Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>123</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>6.6.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Brottstyper ........................................... </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>123</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>6.6.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Rattfylleri (normalbrottet)   ...................... </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>124</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>6.6.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Grovt rattfylleri  ..................................... </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>126</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>6.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Förverkande av fordonet vid rattfylleri och andra trafikbrott   .</span><span style='font-family:Verdana'>     </span><span style='font-family:Verdana'>128</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>6.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Körkortsfrågor  ............................................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>131</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section136> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section137> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>57</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7 Specialmotivering   ........................................... </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>132</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott            </span><span style='font-family:Verdana'>          </span><span style='font-family:Verdana'>132</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Övriga lagförslag   ........................................ </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>138</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga I Utdrag av justitieutskottets betänkande 1980/81:1 (rätts­fall från högsta domstolen)</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 2 Utdrag av justitieutskottets betänkande 146 1980/81:1 (tingsrätternas val av villkoriigdom - skyddstillsyn jäm­fört med fängelse vid rattfylleri 1979).</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section138> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:88.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section139> <p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b><b><span style='font-family:Verdana'>                                                                </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>58</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan om påföljder för rattfylleri har under årens lopp varit föremål för åtskillig diskussion. Redan år 1957 gjorde riksdagen ett uttalande av den innebörden att man i viss utsträckning borde kunna gå ifrån fängelsestraff vid rattfylleri som förstagångsförseelse liksom i fall då föraren trots straff­bar alkoholhalt hade kunnat genomföra körningen utan anmärkning. Den­na tanke har inte realiserats, och olika förslag om reformering av päföljds­systemet som därefter lagts fram har i stort sett kommit att stanna på papperet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Starka skäl har bedömts tala för att frågan nu behandlas utifrån delvis andra infallsvinklar och i ett något mera generellt perspektiv än som har skett under senare tid.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under senare är har en allmän strävan sålunda varit att minska antalet frihetsberövanden inom kriminalvården. Detta kriminalpolitiska mål, som kommit till uttryck bl.a. i olika beslut av riksdagen, torde få ses mot bakgmnd av att det numera är allmänt erkänt att kriminalvård i anstalt har många negativa effekter. Anstaltsvistelser medför generellt sett dålig reha­bilitering och hög återfallsfrekvens och har ofta en nedbrytande inverkan på personligheten. Till detta kommer att den kriminologiska forskningen har visat att de allmänpreventiva verkningarna av frihetsstraffen är betyd­ligt mera osäkra än man kanske tidigare allmänt har brukat anta.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots att sålunda enighet råder om att frihetsberövandena inom krimi­nalvården bör nedbringas, kan det konstateras att antalet fängelsestraff har ökat mycket kraftigt under de senaste åren.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det råder naturligtvis ingen tvekan om att det från allmän synpunkt mest tillfredsställande sättet att nedbringa antalet fängelsedomar är att genom kriminalpolitiska och andra åtgärder minska omfattningen av den brottslig­het som ligger till grund för domar av detta slag. Att förebygga brottslighet är ju också det yttersta målet för kriminalpoUtiken. Men tyvärr måste man konstatera att det här blir fråga om åtgärder som först på längre sikt får genomslagskraft.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot denna bakgmnd talar åtskUliga skäl för att lagstiftningsåtgärder nu bör sättas in med syfte att minska användningen av fängelsestraff. Annars riskerar de upprepade uttalandena från statsmakternas sida om att en sådan utveckling bör eftersträvas att förlora i trovärdighet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att överväga en sådan åtgärd beträffande rattfylleri ligger särskilt nära till hands från flera olika synpunkter. Brottet är med 4000-4500 fängelse­straff per år den enskilda gärning som i särklass föranleder flest fängelse­domar, och det här är fråga om endast kortvariga straff. En reform på området har nyligen genomförts i Danmark, och för svensk del har frågan aktualiserats vid flera tillfallen sedan det ovannämnda riksdagsuttalandet</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section140> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section141> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>frän är 1957. Till att tanken på en ändring i olika sammanhang har förts fram på senare tid har troligen hämtöver bidragit att rattfylleristerna är en förhållandevis avgränsad gmpp och att förändringar i sanktionssystemet för dem därför kan genomföras utan att de leder till mera generella för­skjutningar i kriminalpolitiken.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det finns emellertid även ett annat skäl för att frågan om sanktionssyste­met i mål om onykterhet i trafik nu bör tas upp till diskussion. Nuvarande ordning har visat sig vara ganska komplicerad. Den innebär att den nor­mala påföljden för rattfylleri utan mildrande omständigheter är fängelse. Framför aUt i ett typfall anser man sig i praxis emellertid kunna frångå fängelse som påföljd, nämligen när det föreligger ett klart vårdbehov i förening med påtaglig risk för att ett frihetsberövande skuUe försvåra en påbörjad återanpassning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det är uppenbart att de principer som f n. är vägledande för praxis kan ställa domstolarna inför mycket svåra avgöranden i särskilda fall. Den avvägning mellan allmän- och individualpreventiva faktorer som fömtsätts är många gånger så vansklig att olika domare kommer till skilda resultat på ett faktiskt underlag som kan synas likartat. Detta kan i sin tur leda till att praxis kommer att variera mellan olika domstolar. Att sä är förhällandet har också belagts genom statistiska undersökningar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa lagändringar som har antagits på senare tid kan väntas öka ris­kerna för en splittring i rättstillämpningen på området. Här åsyftas bl.a. den nya 6 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott som ger domsto­larna möjlighet att vid bestämmande av påföljd för rattfylleri ta hänsyn till den körkortsåterkallelse som enligt körkortslagen (1977:477) följer pä brottet samt sänkningen av minimum för fängelsestraff från en månad till 14 dagar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Självfallet kan emellertid åtskilliga skäl åberopas mot tanken på en uppmjukning av den nuvarande principen att rattfylleri där omständighe­terna inte är mildrande skall bestraffas med fängelse, om särskilda skäl inte föreligger. Att en förare genom alkoholförtäring nedsätter förarförmågan och ökar riskerna i trafiken är ju oförsvarligt, och många är säkerligen utan vidare beredda att säga att rattfylleribrottet - som fömtsätter en mycket hög alkoholkonsumtion - har ett straffvärde som väl svarar mot den påföljd på en månads fängelse som f. n. bmkar dömas ut.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet med lagstiftningen om trafiknykterhetsbrott är emellertid inte att ge möjlighet till någon form av vedergällning gentemot rattfylleristerna. I stället är syftet att motverka att trafikolyckor uppkommer på gmnd av att molorfordonsförare är påverkade av alkohol eller andra medel. Den fråga man bör ställa är därför snarast om frekvensen av rattfylleri - med åtföljande olycksrisker — skulle öka, för det fall att fängelse inte längre blev normalpåföljden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den regelbundna användningen av fängelsestraff har säkerligen haft mycket stor betydelse när det på sin tid gällde att - i strid mot en tämligen</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section142> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section143> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>60</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utbredd allmän instäUning - inprägla vikten av nykterhet vid ratten. Till följd av kriminaliseringen liksom upplysning, trafiksäkerhetspropaganda och andra faktorer har emellertid numera sedan länge hos allmänheten den uppfattningen vunnit insteg att det är förkastligt att köra bil efter alkohol­förtäring av någon betydelse. Det har med hänvisning härtill hävdats att den i eU internationellt perspektiv mycket stränga påföljdspraxis som tillämpas hos oss inte längre skulle ha någon avgörande betydelse för allmänhetens inställning till trafiknykterhetsbroU. Vidare har framhållits att det främst är andra faktorer än hotet om fängelsestraff - sådana som risken för trafikolycka och upptäckt samt för körkortsåterkallelse - som verkar avhållande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ÅtskiUiga skäl synes därför enligt promemorian tala för att man inte behöver befara någon ökning av trafiknykterhetsbrottsligheten, om man minskar tillämpningen av fängelse som påföljd för rattfylleri. Ett sådant antagande synes bli bestyrkt av erfarenheter från Finland och Danmark. I Sverige uppvisar den registrerade trafiknykterhetsbroUsligheten mycket stabila siffror genom åren. Siffrorna följer i det närmaste helt och hållet utvecklingen i fråga om antalet motorfordon. Den ingalunda oväsentliga uppmjukning i praxis som på påföljdssidan har ägt rum sedan brottsbalken trädde i kraft år 1965 har sålunda inte gett utslag i brottsstatistiken på området.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Klart är emellertid att trafiksäkerheten är en så viktig fråga att det nu aktuella området inte lämpar sig för kriminalpolitiska experiment. AU genomföra en ändrad ordning, som skulle innebära att fängelse inte längre ingår i sanktionssystemet för rattfylleri, kan givetvis inte komma i fråga. Om emellertid fängelse fortfarande får ingå som ett väsentligt element i systemet, synes inte några avgörande betänkligheter kunna anföras mot att man skapar möjlighet till en ökad nyansering på ett sådant sätt att de intressen av en minskad användning av fängelsestraff och av en förenkling av sanktionssystemet som fömt har redovisats så långt möjligt tillgodoses.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vill man genomföra en förändring i fråga om sanktionssystemet vid raUfylleri med nyss angiven inriktning, är det emellertid mycket väsentligt att ändringen inte innebär eller uppfattas som någon uppmjukning av samhällets inställning gentemot alkohol i trafiken. Det finns därför enligt promemorian skäl att i detta sammanhang behandla ett par andra frågor. Om man utgår från att fängelse fortfarande skall spela en betydelsefull roll i påföljdssystemet för trafiknykterhetsbrott, kan det till en början ifrågasät­tas om det är rimligt att fängelsestraff praktiskt taget aldrig tillämpas vid sådana kvalificerade fall av rattonykterhet där fråga är om återfall och blodalkoholhalten närmar sig rattfyllerigränsen. En annan fråga som har fått aktualitet pä senare tid och som också tas upp i promemorian gäller en sänkning av den nedre promillegränsen för straflbarhet. Slutiigen behand­las även spörsmålet om förverkande av fordon som har använts vid brott mot trafikbrottslagen.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section144> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section145> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslagen i promemorian</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ny brottskonstruktion</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I promemorian föreslås en delvis förändrad konstmktion av trafikbrotts­lagens bestämmelser om trafiknykterhetsbrott. Den innebär både skärp­ningar och mildringar i förhällande till nuvarande ordning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den nya konstmktionen innebär att trafiknykterhetslagstiftningen i fort­sättningen kommer att innehålla en brottstyp för normalfallen med böter som straff i flertalet situationer (rattfylleri) samt en grövre brottstyp med fängelse som normalstraff (grovt rattfylleri). En stor del av de fall där föraren har haft en alkoholhalt i blodet som uppgått till 1,5 promille eller däröver skall hänföras till normalbrottet. En konsekvens av detta blir att 1,5 promiUegränsen inte längre kommer att innebära någon avgörande skiljelinje mellan olika promillebrott som inte är att betrakta som grova. Den nuvarande termen rattonykterhet — som inte förekommer i lagstift­ningen men som allmänt begagnas av domstolarna som beteckning på ett promillebrott där alkoholhalten understiger 1,5 promille - föreslås bli utmönstrad.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Rattfylleri</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den nya bestämmelsen om rattfylleri (4 § trafikbrottslagen) innehåller till en böljan en föreskrift om straffansvar för den som framför motordrivet fordon eller spårvagn efter att ha förtärt alkoholdrycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgår tUl 0,4 promille eller däröver. Det innebär alltså en sänkning av den nedre gränsen för straffbarhet från 0,5 till 0,4 promille. En sådan sänkning är påkallad av forskningsresultat som har redovisats på senare tid. Sverige får därigenom den lägsta promillegränsen i västvärlden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den nya rattfylleriparagrafen föresläs också innehålla en bestämmelse som bygger på ett allmänt påverkansrekvisit och som således föreskriver straff för det fallet att någon som framför motordrivet fordon eller spår­vagn är så påverkad av alkohol eller annat medel att det kan antas att han inte på betryggande sätt kan föra fordonet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen innehåller den nya paragrafen om rattfylleri enligt förslaget vissa särskilda bestämmelser om förare av motordrivna spårfordon och av fordon avsedda att föras av gående. Bestämmelserna har motsvarighet i nuvarande lagstiftning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Straffet för rattfylleri enligt den nya brottsbeskrivningen bör normalt vara böter. Straffskalan föreslås emellertid, i överensstämmelse med vad som f n. gäller i fråga om rattonykterhet, omfatta böter och fängelse i högst sex månader.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fängelse bör kunna tillämpas i speciellt allvarliga fall som ändå inte kan bedömas som grova. Exempel erbjuder situationer då en gärning av mera kvalificerat slag har förövats i kombination med olovlig körning eller</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section146> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section147> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                    </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>föramppgiften har varit speciellt ansvarsfuU. Som regel bör dock fängelse inte tillämpas i sådana fall med mindre än att blodalkoholhalten har uppgått tUl 1,5 promille.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vid återfall i trafiknykterhetsbrott bör emellertid fängelse kunna tilläm­pas även vid blodalkoholhalter som vid äterfallstillfället närmar sig 1,5. Detta innebär en skärpning i förhållande till nuvarande ordning. F. n. döms i de nu avsedda situationerna praktiskt taget alltid till böter för rattonykter­het.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Fängelse bör vidare kunna tillämpas i fall då föraren har varit sä omtöck­nad och oförmögen att fullgöra sin uppgift att det skulle te sig stötande att låta påföljden stanna vid böter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Grovt rattfylleri</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>En särskild paragraf (4 a § trafikbrottslagen) om grovt rattfylleri föreslås.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>En gmndförutsättning för att ett rattfylleribrott skall anses vara grovt blir enligt förslaget att föraren antingen har haft en alkoholkoncentration i blodet av minst 1,5 promille eUer också att han på andra grunder kan bedömas ha varit så påverkad att det kan antas att han inte på betryggande sätt kunnat föra fordonet. Hämtöver krävs att en av två särskilda omstän­digheter föreligger.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den ena av de omständigheter som här avses är att brottet utgör återfall. Det bör enligt promemorian i detta hänseende krävas att gärningsmannen har dömts för det tidigare brottet och att det alltså står klart att han inte har låtit sig rätta av den påföljd som han tidigare har erhåUit. Enbart den omständigheten att exempelvis två eller flera rattfyllerier föreligger till bedömning i samma mål bör sålunda inte vara tillräcklig för att kvalificera brotten som grova. Å andra sidan bör det inte krävas att det tidigare brottet har varit grovt eller ens att gärningsmannen vid det tiltfället haft en blodal­koholkoncentration på 1,5 promille eller mer. Redan det förhållandet att han tidigare har brutit mot trafikonykterhetsbestämmelserna bör i princip vara tillfyllest.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den andra särskilda omständigheten som bör kunna föranleda att ett rattfylleribrott bedöms som grovt är enligt förslaget att föraren vid det aktuella tillfället har gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik, dvs. brustit i &quot;den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka be­tingats av omständigheterna&quot;, under förutsättning att oaktsamhet inte varit endast ringa (1 § trafikbrottslagen).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Bestämmelsen föreslås bli så formulerad att domstolen får möjlighet att underlåta att kvalificera ett trafiknykterhetsbrott som grovt även när nå­gon av de särskilt nämnda försvårande omständigheterna föreligger. När fråga har varit om förande av moped kan exempelvis påföljden ofta stanna vid böter även om återfall skulle föreligga. Och generellt beträffande återfall gäller ju, att om lång tid har förflutit sedan det tidigare brottet - då åsyftas en tidrymd av mer än tre år - skälen för att på gmnd av återfallet bedöma brottet som grovt får anses ha fallit bort.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section148> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section149> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Bestämmelsen om grovt rattfylleri avslutas av dessa skäl enligt förslaget med en allmän hänvisning till att brottet skall anses vara särskilt allvarligt med beaktande av samtliga omständigheter för att det skall klassificeras som grovt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Straffet för grovt rattfylleri bör enligt promemorian vara fängelse. Böter föresläs alltså inte ingå i straffskalan. Maximitiden för fängelse bör i överensstämmelse med vad som f n. gäller för rattfylleri vara ett år. 1 praktiken bör som nu fängelse en månad vara normalstraffet, men det kan givetvis inte sällan finnas skäl att bestämma ett strängare straff. När det föreligger särskilda skäl skall fängelsestraffet kunna bytas ut mot exempel­vis skyddstiUsyn med föreskrifter om nykterhetsvårdande behandling.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Förverkande av fordon</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>När frågan om att gä ifrån fängelse som normalstraff för rattfylleri tidigare har diskuterats, har i sammanhanget ofta spörsmålet tagits upp om man bör göra det möjligt att förklara det fordon som har använts vid brottet förverkat. Tanken torde därvid ha varit att en sådan sanktion skulle kunna få en stark allmänpreventiv effekt både genom de kännbara ekonomiska följderna och genom den pedagogiska och psykologiska betydelsen av att sanktionen är anknuten tUl det föremål som är en direkt förutsättning för brottet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det visar sig dock att avsevärda svårigheter möter om man pä detta område vill införa en förverkandesanktion i syfte att bestraffa. Framför allt gäller att sanktionen skuUe drabba slumpmässigt och ojämnt. En generell återhållsamhet när det gäller att använda förverkandeinstitutet i sådant syfte har också anbefallts vid tillkomsten av brottsbalkens nuvarande förverkanderegler.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Dessa betänkligheter möter emellertid inte, om man öppnar möjlighet till fordonsförverkande som enbart tar sikte på fall dä det är påkallat till förebyggande av brott. En sådan möjlighet skulle kunna fylla en funktion även vid andra trafikbrott än onykterhet i trafik, närmast då olovlig kör­ning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Klart är emellertid att det praktiska utrymmet för en tillämpning av fordonsförverkande i brottsförebyggande syfte är synnerligen begränsat. Det är endast i helt speciella fall som återfallsrisken är till den grad påtaglig att förverkande i detta syfte ter sig rimligt. Sådana specialfall inträffar emellertid enligt vad erfarenheten visar ibland, och det kan dä inte sällan te sig närmast stötande att någon möjlighet att förklara fordonet förverkat inte finns. Vad som här åsyftas är exempelvis situationer då någon lagfors för ett stort antal upprepade trafiknykterhetsbrott under kort tid och det står alldeles klart att det skulle vara vanskligt att låta honom fä behålla fordonet. Motsvarande gäller kanske i ännu högre grad beträffande brottet olovlig körning, eftersom det inte sällan står klart att den tilltalade är bilägare och avser att fortsätta bruka bilen.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section150> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section151> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>64</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I sådana och liknande fall skulle en möjlighet till förverkande fylla ett omedelbart trafiksäkerhetsintresse samtidigt som den skulle vara ägnad att öka respekten för gällande regler.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På de skäl som har anförts nu föreslås i promemorian att det i trafik­brottslagen tas in en tiy bestämmelse (7 §) av det innehållet att ett fordon som har använts vid brott enligt lagen får förklaras förverkat, om det av särskilda skäl är påkallat till förebyggande av brott enligt lagen och förver­kande inte är uppenbart obilligt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kontraktsvård m.m.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I promemorian framhålls att ett mycket stort antal rattfyllerister kan antas vara alkoholmissbmkare eller alkoholproblematiker. Det måste där­för fortfarande finnas ett utrymme för att i särskilda fall döma tUl skydds­tillsyn med nykterhetsvårdande föreskrifter eller överlämnande till vård enligt LVM. I promemorian understryks vidare det angelägna i att man söker komma till rätta med det mänga gånger dolda alkoholmissbmk som det kan vara fråga om när det gäller rattfylleriklientelet. De behandlings-och vårdfrågor som här kommer i blickpunkten får hanteras enligt de principer som gäller för socialtjänstens verksamhet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av intresse i sammanhanget är emellertid att frivårdskommittén f. n. prövar frågan om möjligheterna att utforma en straffrättslig påföljd av typen kontrakts vård. Om det visar sig möjligt att införliva den påföljden med det svenska straffsystemet ligger det mycket nära till hands att anta att den kan visa sig lämplig även i en del rattfyllerifall. Frågan får bedömas när resultatet av kommitténs arbete föreligger.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section152> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:62.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section153> <p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section154> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>1    Förslag till</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>dels att 4 § skall ha nedan angivna lydelse,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom: 10.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels att i lagen skall införas tvä nya paragrafer. 4 a och 7 §§ av nedan angivna lydelse.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section155> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section156> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt; margin-left:141.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>4 </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section157> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>1 mom. Den som vid förande av motordrivet fordon eller spårvagn varit så påverkad av starka dryc­ker, att det kan antagas, att han icke på betryggande sätt kunnat föra fordonet eller spårvagnen dömes för rattfylleri till fängelse i högst ett år eller, där omständighe­terna är mildrande, till böter, dock lägst tjugofem dagsböter.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Till samma straff dömes föraren, om han av annat berusningsmedel var så påverkad som nyss sagts.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den som fört motordrivet fordon eller spårvagn efter att ha förtärt starka drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgick till 1,5 promille eller däröver, skall anses ha varit så påverkad av star­ka drycker underfärden, som iförs-ta stycket sägs.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2 mom. Är det ej styrkt, att förare av motordrivet fordon eller spår­vagn var så påverkad, som i I mom. första stycket sägs, men har han fört fordonet eller spårvagnen efter att ha förtärt starka drycker i sådan mängd att alkoholkoncentra­tionen i hans blod under eller efter färden uppgick till 0,5 men ej till 1,5 promille,   dömes  till  böter,   dock</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1982:302.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>5    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 21</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som framför motordrivet fordon eller spårvagn efter att ha förtärt alkoholdrycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgår till 0,4 promille eller där­över, döms för rattfylleri till böter eller fängelse i högst sex månader.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Detsamma gäller om någon an­nars vid framförande av motordri­vet fordon eller spårvagn är så på­verkad av alkoholdrycker att det kan antas, att han inte på betryg­gande sätt kan föra fordonet eller spårvagnen eller om någon på mot­svarande sätt är påverkad av annat medel.</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section158> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section159> <p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>lägst tio dagsböter, eller fängelse i högst sex månader.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mom. Vad som sägs i 1 mom. tredje stycket och 2 mom. gäller ej förare av motordrivet fordon, som är avsett att föras av gående.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mom. Bestämmelserna i 1 och 2 mom. gäller även förare av motor­drivet spårfordon på järnväg eller tunnelbana.</span></i></p> <i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span></i> <p class=MsoNormal style='margin-left:131.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>66</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Första och andra styckena gäller även förare av motordrivet spårfor­don på järnväg eller tunnelbana. Första stycket gäller inte förare av motordrivet fordon som är avsett att föras av gående.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>4 a §. Har, ifall som avses i 4 §, föraren haft en alkoholkoncentra­tion i blodet, som uppgått till 1,5 promille eller däröver, eller varit så påverkad som anges i 4 § andra stycket och har han</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>1.    tidigare dömts för brott som<br> avses i 4 § eller i denna paragraf,<br> eller</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2.    framfört fordonet med sådan<br> oaktsamhet som avses i I §.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>döms för grovt rattfylleri till fängelse i högst ett år.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>För grovt rattfylleri skall dock inte dömas, såvida inte brottet med beaktande av samtliga omständig­heter är att anse som särskilt all­varligt. §</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Ett fordon som har använts vid brott enligt denna lag får förklaras förverkat, om det av särskilda skäl är påkallat till förebyggande av brott och förverkande inte är up­penbart obilligt.</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section160> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den</span><span style='font-size: 9.0pt;font-family:Verdana'>  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family: Verdana'>. Vad som sägs i 4 a § första stycket I</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>gäller även brott enligt 4 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott i dess äldre lydelse.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section161> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:45.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section162> <p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2    Förslag till</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Lag om ändring i körkortslagen (1977:477)</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 16 och 21-23 §§ körkortslagen (1977:477) skall ha nedan angivna lydelse.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size: 9.0pt;font-family:Verdana'>                        </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>16 §' Ett körkort skall återkallas</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>1.    om körkortshavaren har brutit</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size: 9.0pt;font-family:Verdana'>I. om körkortshavaren har brutit<br> mot&quot; 1 § andra stycket eller 4 § la-</span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mot I § andra stycket, 4 § eller<br> gen (1951:649) om straff för vissa</span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4 a § lagen (1951:649) om straff för<br> trafikbrott,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                         </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vissa trafikbrott,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om körkortshavaren har bmtit mot 5 § samma lag och överträdelsen inte kan anses som ringa,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om körkortshavaren genom upprepade förseelser i väsentlig grad har visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse för förare av motordrivet fordon eller spårvagn,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om körkortshavaren i annat fall har bmtit mot en från trafiksäkerhets­synpunkt väsentlig regel vid förande av ett motordrivet fordon eller en spårvagn och överträdelsen inte kan anses som ringa,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om körkortshavaren på gmnd av opålitiighet i nykterhetshänseende ej bör ha körkort,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om det med hänsyn till brottslig gärning som körkortshavaren har gjort sig skyldig till kan antagas att han ej kommer att respektera trafik­reglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken eller om han pä grund av sina personliga förhållanden i övrigt ej kan anses lämplig som förare av körkortspliktigt fordon.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om körkortshavarens fömtsättningar för rätt att föra körkortspliktigt fordon är så väsentligt begränsade genom sjukdom, skada eller dylikt att han frän trafiksäkerhetssynpunkt ej vidare bör ha körkort,</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om körkortshavaren ej följer föreläggande att ge in läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om körkortshavaren ej följer föreläggande att förnya körkort,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>10.  om körkortshavaren begär att körkortet skall återkallas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                                             </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§<br> Om det vid prövningen av en an-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family: Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det vid prövningen av en an­<br> sökan om förhandsbesked eller kör-</span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sökan om förhandsbesked eller kör­<br> kortstillstånd finns hinder mot att</span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kortstillstånd finns hinder mot att<br> meddela körkortstillstånd på gmnd</span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>meddela körkortstillstånd på gmnd<br> av sökandens personliga förhällan-</span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av sökandens personliga förhållan­<br> den eller om ett körkort eller ett</span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den eller om ett körkort eller ett<br> körkortstillständ    återkallas    med</span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>körkortstillstånd    återkallas    med</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:196.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1980:977. ' Senaste lydelse 1980:977.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section163> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section164> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>stöd av 16 § 1-6, skall en spärrtid på lägst en månad och högst tre år bestämmas. Vid brott som avses i I § andra stycket eller 4 § I mom. lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott skall spärrtiden bestäm­mas till lägst ett år.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>68</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>stöd av 16 § 1-6, skall en spärrtid på lägst en månad och högst tre är bestämmas. Vid brott som avses i I § andra stycket, 4 § andra stycket eller 4a§ lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott skall spärrtiden bestämmas till lägst ett är. Detsamma skall gälla vid brott som avses i 4 § första stycket nämnda lag. om</span></i></p> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>körkortshavaren före färdens slut förtärt alkoholdrycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod uppgick till minst 1,5 promille.</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section165> <p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 3.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22 § I stället för att körkortet återkallas skall körkortshavaren meddelas varning i sådana faU som avses i 16 § 2—6, om varningen av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section166> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om körkortshavaren har brutit mot 4§ 2 mom. lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott men inte före färdens slut hade förtärt starka drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgick till 0,8 promille, får varning meddelas honom i stället för återkallelse om omständigheterna är mildrande.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om körkortshavaren har brutit mot 4 § första stycket lagen (1951:649) om straff för vissa tra­fikbrott men inte före färdens slut hade förtärt starka drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgick till 0,8 promille, får varning meddelas honom i stället för åter­kallelse om omständigheterna är mildrande.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section167> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt; font-family:Verdana'>23 </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family: Verdana'>§</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>&quot;</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Om körkortshavaren vid förande av ett motordrivet fordon eller en spårvagn har gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller visat uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom eller företett tydliga tecken pä påverkan av starka drycker eller annat ämne, eller om han till följd av sjukdom, skada eller dylikt saknar förutsättningar att föra kör­kortspliktigt fordon pä ett trafiksäkert sätt, skall körkortet omhändertas.</span></p> <div> <table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=101> <tr> <td valign=top align=left height=101 style='padding-top:0cm;padding-right: 1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Misstänks att körkortshavaren vid förande av ett motordrivet for­don eller en spårvagn har brutit mot 4 § eller 4 a § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, och hade han före färdens slut förtärt starka drycker i sådan mängd att alkohol-</span></p> </td> </tr> </table> </div> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Misstänks att körkortshavaren vid förande av ett motordrivet for­don eller en spårvagn har bmtit mot 4 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, och hade han före färdens slut förtärt starka drycker i sådan mängd att alkoholkoncentra-</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:196.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1980:977. &quot; Senaste lydelse 1982:305.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section168> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section169> <p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>tionen i hans blod uppgick till minst 0,5 promille under eller efter fär­den, skall körkortet omhändertas sedan analysbeviset har erhållits. Är det fråga om ett brott mot 4 S 2 mom. nämnda lag, men uppgick al­koholkoncentrationen inte till 0,8 promille, skall körkortet inte om­händertas om omständigheterna vid brottet kan anses mildrande.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>koncentrationen i hans blod upp­gick till minst 0.4 promille under eller efter färden, skall körkortet omhändertas sedan analysbevisel har erhållits. Är det fråga om ett brott mot 4 § nämnda lag, men upp­gick alkoholkoncentrationen inte till 0,8 promille, skall körkortet inte omhändertas om omständigheterna vid brottet kan anses mildrande.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section170> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Bestämmelserna i andra stycket gäller även vid förande av ett motordri­vet spärfordon på järnväg eller tunnlbana.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den</span><span style='font-size: 9.0pt;font-family:Verdana'>  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family: Verdana'>. I fråga om brott som har begåtts före</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>ikraftträdandet gäller dock 23 § i dess äldre lydelse. Äldre bestämmelser tillämpas också i övrigt, om någon efter ikraftträdandet döms med tillämp­ning av 4 § lagen (1951; 649) om straff för vissa trafikbrott i dess före den gällande lydelse.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>3    Förslag till</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 11.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att I § lagen (1976: 1090) om alkoholutandnings­prov skall ha nedan angivna lydelse.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section171> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Alkoholutandningsprov får före­tagas på den som skäligen kan miss­tänkas för brott som avses i 4 § la­gen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. Detsamma gäller annat brott, vara fängelse kan följa, om provet kan ha betydelse för utred­ning om brottet.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt; font-family:Verdana'>1  </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family: Verdana'>§</span></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Alkoholutandningsprov får före­tagas på den som skäligen kan miss­tänkas för brott som avses i 4 § e/-Ier4 a § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. Detsamma gäl­ler annat brott, vara fängelse kan följa, om provet kan ha betydelse för utredning om brottet.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section172> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section173> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:39.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section174> <p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>70</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section175> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4    Förslag till</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag om ändring i traflkskadelagen (1975:1410)</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom: 10.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 12 och 20 §§ trafikskadelagen (1975; 1410) skall ha nedan angivna lydelse.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section176> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section177> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt; margin-left:142.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section178> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Trafikskadeersättning med an­ledning av personskada kan jäm­kas, om den skadelidande själv uppsåtiigen eller genom grov värds-löshet har medverkat till skadan. Ersättning till förare som har gjort sig skyldig till brott som avses i 4 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott kan även jämkas om fö­raren därvid genom vårdslöshet har medverkat till skadan. Har per­sonskada lett till döden, kan ersätt­ning till efterlevande också jämkas, om den avlidne uppsåtligen har medverkat tiU dödsfallet.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Trafikskadeersättning med an­ledning av personskada kan jäm­kas, om den skadelidande själv uppsåtligen eller genom grov vårds­löshet har medverkat till skadan. Ersättning till förare som har gjort sig skyldig till brott som avses i 4 § eller 4a§ lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott kan även jämkas om föraren därvid genom vårdslöshet har medverkat till ska­dan. Har personskada lett till dö­den, kan ersättning till efterlevande också jämkas, om den avlidne upp­såtligen har medverkat till dödsfal­let.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section179> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trafikskadeersättning med anledning av sakskada kan jämkas, om vål­lande på den skadelidandes sida har medverkat tiU skadan. I fall som avses i 10 § andra stycket skall sådan medverkan anses föreligga, om vållande i samband med förandet av det skadade fordonet eller det fordon varmed den skadade egendomen befordrades eller bristfällighet pä fordonet har medverkat tiU skadan.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:30.0pt;margin-bottom: 2.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section180> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Har skada för vilken trafikska­deersättning utgått vållats uppsåtli­gen eller genom grov vårdslöshet, inträder försäkringsanstalten intill det utgivna beloppet i den skadeli­dandes rätt till skadestånd av ska-devållaren. Detsamma gäller, om skadan har vållats genom vårdslös­het av förare som har gjort sig skyl­dig till brott som avses i 4 § lagen (1951:649) om straff för vissa tra­fikbrott.</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Har skada för vilken trafikska­deersättning utgått vållats uppsåtli­gen eller genom grov vårdslöshet, inträder försäkringsanstalten intill det utgivna beloppet i den skadeli­dandes rätt till skadestånd av ska-devällaren. Detsamma gäUer, om skadan har våUats genom vårdslös­het av förare som har gjort sig skyl­dig till brott som avses i 4 § eller 4a § lagen (1951:649) om strafi&quot;för vissa trafikbrott.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section181> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Är ägare eller innehavare av järnväg eller spårväg enligt lag eller annan författning ansvarig för skada för vilken trafikskadeersättning har utgått, får försäkringsanstalten kräva ersättning åter från den ansvarige i den omfattning som är skälig med hänsyn till grunden för ersättningsansvaret på ömse sidor och omständigheterna i övrigt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section182> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section183> <p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>71</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section184> <p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>5   Förslag till</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>drycker m. m.</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom: 11.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1958:205) om förverkande av alko­holhaltiga drycker m. m. skall ha nedan angivna lydelse.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section185> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section186> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt; margin-left:142.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>l</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section187> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Alkoholhaltiga drycker eller and­ra berusningsmedel, vilka påträffas hos den som gör sig skyldig till gär­ning som avses i 21 kap. 13 eller 14 § brottsbalken och därvid är be-msad, så att det framgår av hans åtbörder eller tal, skola vara förver­kade, om ej särskilda skäl äro där­emot.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samma lag vare. om sådana drycker eller bemsningsmedel på­träffas hos den som bmtit mot 4 § lagen om straff för vissa trafikbrott, 13 kap. 6 § luftfartslagen eller 325 § sjölagen eller hos någon som med­följt vid tillfället, .råframt bems­ningsmedlen må antagas hava varit avsedda även för den som begått gärningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Medför någon i strid mot gällan­de bestämmelser spritdrycker, vin eller starköl vid offentlig tillställ­ning, skola de ock vara förverkade som i första stycket sägs.</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Alkoholhaltiga drycker eUer and­ra bemsningsmedel, vilka påträffas hos den som gör sig skyldig till gär­ning som avses i 21 kap. 13 eller 14 § brottsbalken och därvid är be-msad, så att det framgår av hans åtbörder eller tal, skall vara förver­kade, om det inte finns särskilda skäl däremot.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Detsamma gäller, om sådana drycker eller bemsningsmedel på­träffas hos den som brutit mot 4 § eller 4a § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, 13 kap. 6§ luftfartslagen (1957:297) eller 325 § sjölagen (1891:35 s. </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I) </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller hos någon som medföljt vid tillfäl­let, om berusningsmedlen kan an­tas ha varit avsedda även för den som begått gärningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Medför någon i strid mot gällan­de bestämmelser spritdrycker, vin eller starköl vid offentlig tillställ­ning, skall de också vara förver­kade som föreskrivs i första stycket.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section188> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1977:297.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section189> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section190> <p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b><b><span style='font-family:Verdana'>                                                                </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>72</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1    Historik</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utförliga redogörelser för trafiknykterhetslagstiftningens utveckling i Sverige lämnas i tidigare betänkanden i ämnet (SOU 1940: 20, 1963:72 och 1970:61). Här skall endast sammanfattningsvis anmärkas följande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under 1920-talet böljade frågan om vägtrafikanters förhållande till alko­hol tilldra sig särskild uppmärksamhet från statsmakterna. I 1923 års motorfordonsförordning intogs sålunda en bestämmelse om straffskärp­ning för den som med vissa fordonstyper överskred hastighetsbestäm­melser och därvid var berusad.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den första självständiga straffbestämmelsen för trafiknykterhetsbrott tillkom år 1925. 1 motorfordonsförordningen infördes dä en regel om att den som vid förande av bil, motorcykel eller traktortåg var synbarligen berörd av starka drycker skulle straffas med böter mellan 25 och 1 000 kr. Om föraren dessutom hade ådagalagt grov vårdslöshet eller visat uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom, kunde straffet bestäm­mas till fängelse i högst tre månader.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom ändringar i motorfordonsförordningen år 1930 skärptes både påverkansrekvisitet och straffsatserna. Ändringarna innebar att en förare, som var så påverkad av starka drycker att han kunde antas inte äga nödigt herravälde över sina handlingar, skulle straffas med böter mellan 100 och I 000 kr eller fängelse i högst tre månader. Hade föraren också ådagalagt grov vårdslöshet eller visat uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom, kunde han dömas till fängelse i högst ett år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>År 1934 flyttades reglerna om trafiknykterhetsbrott frän motorfordons­förordningen till en särskild lag om straff för vissa brott vid förande av motorfordon.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I den nya lagen föreskrevs frihetsstraff som regelmässig påföljd. Straffet skulle vara fängelse i högst ett är eller, om omständigheterna var mildran­de, dagsböter, dock ej under tio. Hade föraren ådagalagt grov vårdslöshet eller visat uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom var straffet straffarbete eller fängelse i högst ett år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I propositionen (prop. 1934:208) med förslag till 1934 års reform diskute­rades frågan om att införa ett uttryckligt förbud att tillämpa villkorlig dom vid trafiknykterhetsbrott (prop. s. 45). Departementschefen ansåg sig inte böra biträda ett förslag härom men framhöll bl.a. att han delade uppfatt­ningen att villkorUg dom i regel inte lämpade sig vid brott av ifrågavarande art. Departementschefens uttalande i denna fråga föranledde ingen erinran vid riksdagsbehandlingen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom ändringar år 1941 i 1934 års lag (prop. 1941:159) infördes de s.k. promillebestämmelserna. De innebar att straffansvaret anknöts till alko­holkoncentrationen i förarens blod och att det straffbelagda området de­lades in i två svårhetsgrader. För det svårare brottet, sedermera benämnt rattfylleri, skulle den straffas som vid förande av bil, motorcykel eller</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section191> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section192> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>traktortäg hade varit så påverkad av starka drycker, att det kunde antas att han inte på betryggande sätt hade kunnat föra fordonet. Hade föraren en alkoholkoncentration i blodet av 1,5 promille eller däröver skulle han anses ha varit så påverkad av starka drycker som nyss nämnts. Straffet för detta svårare brott var fängelse i högst ett år eller, om omständigheterna var mildrande, dagsböter, dock minst tjugofem.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det lindrigare brottet, sedermera i allmänhet benämnt rattonykterhet, förelåg om det inte var styrkt att föraren var så påverkad som förutsattes för rattfylleriansvar men alkoholkoncentrationen uppgick till 0,8 men inte till 1,5 promille. Straffet för detta lindrigare brott var dagsböter, lägst tio, eller fängelse i högst sex månader.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den särskilda straffskärpningsregeln för fall av grov vårdslöshet och uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom bibehölls i princip oförändrad.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Också i samband med 1941 års reform diskuterades frågan om kriminal-värd i frihet vid trafiknykterhetsbrott (prop. s. 40). Departementschefen hänvisade till de uttalanden i frågan som hade gjorts år 1934 och framhöll att villkorlig dom inte heller vid den lindrigare brottstypen borde förekom­ma, om inte särskilda skäl talade för det. Någon uttrycklig bestämmelse härom ansågs inte nödvändig. Vid riksdagsbehandlingen gjordes ingen erinran mot departementschefens ståndpunkt i frågan.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Genom lagstiftning är 1951 fördes bestämmelserna om trafiknykterhets­brott över till en ny lag, lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott (trafikbrottslagen, TBL). I lagen föreskrevs dessutom ansvar såsom för rattfylleri för förare som var så påverkad av annat berusningsmedel än starka drycker att det kunde antas att han inte på betryggande sätt hade kunnat föra fordonet. Den särskilda straffskärpningsregeln för fall av grov vårdslöshet och uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egen­dom omarbetades till en särskild straffbestämmelse om grov vårdslöshet i trafik, vars tillämplighet inte var avhängig av att föraren hade gjort sig skyldig till bl. a. trafiknykterhetsbrott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Trafikbrottslagens bestämmelser om trafiknykterhetsbrott har sedan är 1951 ändrats flera gånger. I följande avsnitt lämnas en närmare redogörelse för gällande trafiknykterhetslagstiftning. Här bör endast nämnas några av de viktigare lagändringar och utredningar som har gjorts under senare år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>År 1957 sänktes den nedre promillegränsen vid rattonykterhet frän 0,8 till 0,5 promille. I samband härmed framhöll första lagutskottet (ILU 1957:16) det angelägna i att trafiknykterhetslagstiftningen sågs över i dess helhet. Utskottet gjorde också vissa uttalanden till ledning för det fortsatta reformarbetet. Bl.a. framhölls att det i domstolspraxis otvivelaktigt hade utvecklats en alltför schablonmässig rättstillämpning. I sådana fall där föraren trots straffbar blodalkohoihalt inte hade uppvisat någon högre grad av påverkan och hade genomfört körningen utan att något anmärknings­värt hade inträffat utmättes enligt utskottet ofta straff som inte stod i rimlig</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section193> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section194> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                      </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>proportion till straffreaktionen för andra och mera kvalificerade gärningar. Utskottet uttalade också att vid rattfylleri som förstagångsförseelse böter och villkorlig dom borde kunna komma i fråga i större utsträckning än vad som var fallet i dittillsvarande rättstillämpning. Riksdagen följde utskottets utlåtande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter 1957 års lagstiftningsärende tillsattes en utredning för översyn av trafiknykterhetsregleringen. Denna utredning lade år 1963 fram ett betän­kande (SOU 1963; 72) med förslag till ändrad lagstiftning om trafiknykter­hetsbrott. Fastän betänkandet på flera punkter innehöll värdefulla uppslag, som kunde tas till vara vid det fortsatta arbetet på en trafiknykterhetsre­form, ansågs förslaget som helhet inte kunna läggas till gmnd för omedel­bara lagstiftningsåtgärder. Ytterligare utredning i ämnet bedömdes nöd­vändig.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det fortsatta utredningsarbetet anförtroddes åt den år 1966 tillkallade trafiknykterhetsbrottskommittén. I direktiven till kommittén framhölls att straffmätningen i rattfyllerimål länge hade varit relativt schablonmässig och onyanserad med regelmässigt ådömande av korta, ovillkorliga frihets­straff samt att kommittén borde ägna påföljdsproblemen särskild uppmärk­samhet från de allmänna kriminalpoUtiska synpunkter som låg till gmnd för brottsbalkens påföljdssystem.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trafiknykterhetsbrottskommittén lade år 1970 fram betänkandet (SOU 1970:61) Trafiknykterhetsbrott - Förslag 1970 med förslag bl. a. till lag oni ändring i trafikbrottslagen. I betänkandet föreslogs också en nyansering av påföljdsbestämningen vid trafiknykterhetsbrott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittéförslaget har i vissa frågor lett till lagstiftning av stor praktisk betydelse när det gäller bekämpningen av trafiknykterhetsbrott. Sålunda antog riksdagen år 1974 ett pä gmndval av kommitténs betänkande upprät­tat förslag till lag om försöksverksamhet med mtinmässiga alkoholutand­ningsprov. Denna lag gav polisman befogenhet att i vissa situationer rutin­mässigt ta alkoholutandningsprov på motorfordonsförare utan att det före­ligger misstanke om trafiknykterhetsbrott redan före provtagningen. Sam­tidigt ändrades - likaledes i överensstämmelse med förslag av kommittén — promillereglerna i trafikbrottslagen pä det sättet att straffansvar inträder även när promillegränsen för rattfylleri eller rattonykterhet inte har upp­nåtts under själva färden utan först efter dennas slut. Därmed har det s. k. tillbakaräkningsproblemet som tidigare ofta komplicerade utredningarna vid brott av denna typ praktiskt taget försvunnit.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De goda erfarenheterna av försöken med rutinmässiga alkoholutand­ningsprov ledde till att lagstiftningen härom numera har permanentats genom lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov. Enligt denna lag får på samma sätt som gällde under tiden för försöksverksamheten rutinprov tas på motorfordonsförare vid i förväg beordrad trafikkontroll, vid trafik­olyckor och vid vissa angivna trafiköverträdelser. I propositionen med förslag till denna lag betonade föredragande statsrådet särskilt den från</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section195> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section196> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>75</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>allmänpreventiv synpunkt primära betydelsen av en höjning av risken för upptäckt och lagföring vid trafiknykterhetsbrott. I anslutning härtill pe­kade föredragande statsrådet på att erfarenheterna från försöksverksamhe­ten med mtinmässiga utandningsprov gav stöd för uppfattningen att utand­ningsproven var ett effektivt hjälpmedel i kampen mot brottslighet av detta slag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trafiknykterhetsbrottskommitténs förslag i de delar, som av olika skäl inte har lagts till grund för lagstiftning, innebar huvudsakligen följande. Brottskonstruktionen i 4 § TBL skulle fortfarande bygga pä en fast nedre promillegräns vid 0,5 promille. Det skulle fortfarande finnas en komplette­rande promiUegräns som delade det straffbelagda området i två svårhets­grader av brott, nämligen rattonykterhet och rattfylleri. Kommittén före­slog dock att denna gräns sänktes frän 1,5 till 1,2 promille.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av mera genomgripande betydelse var de förslag som kommittén lade fram i fråga om påföljdsbestämningen vid trafiknykterhetsbrott. Kommit­tén framhöll att det allmänt ansågs förkastligt att begå trafiknykterhets­brott och att brottsutvecklingen relativt sett, dvs. med hänsyn till motor­fordonstrafikens utveckling, syntes ha hållits under kontroll. Mot denna bakgmnd ansåg kommittén att det inte längre var nödvändigt att i samma utsträckning som tidigare schablonmässigt använda fängelse för att marke­ra samhällets ogillande av trafiknykterhetsbrott. Den påföljd som i stället normalt borde komma i fråga för rattfyllerister med alkoholproblem var enligt kommittén skyddstUlsyn med föreskrift om nykterhetsvårdande be­handling, i vissa fall i förening med intagning i s.k. tillsynsanstalt. För rattfyllerister utan alkoholproblem skulle enligt kommitténs mening vill-koriig dom jämte ett högt bötesstraff kunna användas i inte obetydlig utsträckning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen av kommitténs betänkande mottogs förslagen till ändringar i 4 § TBL i stort sett gynnsamt av det stora flertalet remissin­stanser, även om olika meningar kom tUl uttryck bl. a. när det gäller frågan var den kompletterande promillegränsen borde ligga.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I fråga om påföljderna uttalade det stora flertalet remissinstanser sig för att man borde gå ifrån den relativt schablonmässiga användningen av fängelsestraff vid rattfylleri och för ett mera nyanserat påföljdsval med ökad tillämpning av inte frihetsberövande påföljder. Opinionen var dock splittrad när det gällde i vilken omfattning och pä vilket sätt en sådan nyansering skulle ske. Många hälsade i stort sett med tillfredsställelse de riktlinjer för påföljdsvalet som kommittén hade förordat. En del instanser, som gärna föredrog en nyansering av påföljdsvalet, menade dock att före­skrifter om nykterhetsvårdande behandling i samband med skyddstillsyn hade en alltför repressiv karaktär och därför var olämpliga från behand­lingssynpunkt. Å andra sidan befarade inte så fä remissinstanser att en tillämpning av de riktlinjer för päföljdsvalet som kommittéti hade förordat kunde få en negativ effekt från allmänpreventiv synpunkt. De föreslog</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section197> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section198> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                    </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>antingen en mera begränsad nyansering i päföljdsvalet eller ett bibehål­lande i stort sett iw dåvarande påföljdspraxis. Mänga remissinstanser framhöll att det individualpreventivt inriktade päföljdsval som kommittén hade förordat kunde genomföras endast med avsevärt förstärkta resurser inom kriminalvårdens frivärd och inom nykterhetsvården.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Som redan framgått har trafiknykterhetsbrottskommitténs förslag i fråga om konstruktionen av 4 § TBL och om påföljdsbeslämningen vid trafik­nykterhetsbrott inte lett till lagstiftning. Det huvudsakliga skälet härför torde ha varit farhågor för att den föreslagna ändringen av påföljdspraxis skulle leda till att trafiknykterhetslagstiftningens allmänpreventiva uppgift försvagades.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I praxis har emellertid utvecklats en klar tendens till ökad nyansering i valet av påföljd för rattfylleri. Under de senaste åren har sålunda det årliga antalet domar till kriminalvård i frihet (inkl. villkorlig dom) eller annan vård motsvarat ca 17-18 procent av antalet domar för rattfylleri där annan påföljd än böter har tillämpats. Motsvarande siffra var under tiden närmast före brottsbalkens ikraftträdande år 1965 endast drygt I procent. En redo­görelse för päföljdspraxis lämnas i det följande (avsnitt 2.2.3).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den I juli 1981 infördes i trafikbrottslagen en ny bestämmelse enligt vilken domstolen vid bestämmande av påföljd för bl.a. trafiknykterhets­brott får ta hänsyn till ett beslut om körkortsåterkallelse som kan medföra hinder eller synnerlig svårighet för gärningsmannen i hans yrkes- eller näringsutövning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2   Gällande rätt</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2.1 Nuvarande straffbestämmelser</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Bestämmelser om straffrättsligt ansvar för trafiknykterhetsbrott finns i 4 § TBL. I lagmmmet skiljs mellan ett grövre brott (rattfylleri) och ett lindrigare brott för vilket brottsbeteckning saknas i lagen men som i all­mänhet brukar benämnas rattonykerhet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Enligt I mom. första och andra styckena inträder ansvar för rattfylleri när förare av motordrivet fordon eller spårvagn har varit så påverkad av starka drycker eller annat berusningsmedel att det kan antas att han inte pä betryggande sätt har kunnat föra fordonet eller spårvagnen (s. k. kliniskt rattfylleri). Tredje stycket innehåller en presumtionsregel enligt vilket den som har fört motordrivet fordon eller spårvagn efter att ha förtärt starka drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgick till 1,5 promille eller däröver, skall anses ha varit så påverkad av starka drycker som nyss har sagts (s. k. promillerattfyUeri).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Straffet för rattfylleri är fängelse i högst ett år eller, om omständigheter­na är mildrande, böter, dock lägst 25 dagsböter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det lindrigare brottet rattonykterhet bygger uteslutande på den alkohol-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section199> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section200> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                    </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>koncentration som har uppmätts i förarens blod. Enligt 2 mom. skall sålunda den dömas som framfört motordrivet fordon eller spårvagn efter att ha förtärt starka drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgick till minst 0,5 men inte till 1,5 promille. Straffet för rattonykterhet är dagsböter, lägst tio, eller fängelse i högst sex månader. Rattonykterhet är emellertid subsidiärt till det svårare brottet rattfylleri. Om det styrks att föraren har varit så påverkad av alkohol att han inte har kunnat föra fordonet pä ett betryggande sätt, kan han alltså dömas för rattfylleri, även om alkoholkoncentrationen i blodet under eller efter färden inte uppgick till 1,5 promille.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>1 4 § TBL har begreppet motordrivet fordon samma innebörd som i 2 § vägtrafikkungörelsen (1972:603) och avser alltså motorfordon, traktor, motorredskap och terrängmotorfordon. Från promillereglernas tillämp­ningsområde har emellertid genom lagstiftning år 1978 enligt 3 mom. un-dantagits förare av motordrivet fordon, som är avsett att föras av gående.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Genom ett nyligen gjort tillägg till 4 § TBL har i 4 mom. föreskrivits att bestämmelserna om rattfylleri också gäller förare av motordrivet spårfor­don på järnväg eller tunnelbana (prop. 1981/82; 204), JuU 58, rskr 331).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Ansvar för trafiknykterhetsbrott enligt 4 § TBL inträder oavsett pä vilken plats fordonet har förts. Något rekvisit som begränsar dessa brott till körning endast på väg finns allså inte. Ett regeringsförslag att reglerna beträffande vissa fordon skulle begränsas till att avse endast körning på väg avslogs av riksdagen år 1978 (prop. 1977/78; 77, JuU 21, rskr 156).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Trafikbrottslagen har inte någon definition pä begreppet förande av fordon. Det har överlämnats åt rättstillämpningen att i gränsfall avgöra om ett visst förfarande skall bedömas som förande eller inte.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Försök till trafiknykterhetsbrott är inte straffbelagt. Enligt rättspraxis torde däremot de allmänna reglerna om ansvar för medverkan anses till­lämpliga såväl vid rattfylleri som vid rattonykterhet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2.2 Påföljder vid trafiknykterhetsbrott</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2.2.1 Allmänt om påföljder enligt brottsbalken</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Påföljderna för brott är enligt I kap. 3 § brottsbalken (BrB) dels de allmänna straffen böter och fängelse samt disciplinstraff för krigsmän, dels villkoriig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vid val av påföljd skall rätten med iakttagande vad som krävs för att upprätthålla allmän laglydnad fästa särskilt avseende vid att påföljden skall vara ägnad att främja den dömdes anpassning i samhället (I kap. 7 § BrB).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Böter ådöms i dagsböter eller direkt i pengar (penningböter) (25 kap. 1 § BrB). Dagsböternas antal är maximerat till 120. Dagsboten fastställs till belopp från tio till och med 1000 kr. beroende på den dömdes inkomst, förmögenhet, försöijningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt (25 kap. 2 § BrB).</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section201> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section202> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                      </span><span style='font-family:Verdana'>78</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Böter kan dessutom användas i vissa undantagssituationer, såsom när gärningsmannen var under 21 år eller handlade under inflytande av själslig abnormitet (33 kap. 4 § BrB).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fängelse på viss tid får inte understiga Qorton dagar (26 kap. I § BrB). Den som är under 18 år får inte dömas till fängelse om det inte finns synneriiga skäl till det. Den som är mellan 18 och 21 år får dömas till fängelse bara när det av hänsyn till allmän laglydnad föreligger särskilda skäl till det (26 kap. 4 § BrB).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Villkorlig dom får meddelas för brott som har fängelse i straffskalan om det med hänsyn till den tilltalades karaktär och personliga förhållanden i övrigt finns gmndad anledning anta att övervakning eller annan mera ingripande åtgärd inte erfordras. Sådan dom får inte meddelas om brottets svårhet eller andra allmänpreventiva skäl hindrar det (27 kap. 1 § BrB). För den dömde gäller en prövotid av två år då han skall visa skötsamhet och efter förmåga söka försörja sig (27 kap. 3 och 4 §§ BrB).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skyddstillsyn får meddelas för brott som har fängelse i straffskalan om övervakning anses erforderlig och annan, mer ingripande påföljd inte är påkallad. Den som är under 18 år får inte dömas till skyddstillsyn om inte denna påföljd anses lämpligare än vård inom socialtjänsten. Om det lindri­gaste straffet som är stadgat för brottet är fängelse i ett är eller däröver får skyddstUlsyn ådömas bara om det föreligger särskilda skäl därtill (28 kap. 1 § BrB). SkyddstUlsynen kan kombineras med dagsböter eller med fängel­se i lägst 14 dagar och högst tre månader. Dagsböter kan ådömas jämte skyddstillsyn om det är påkaUat för den tilltalades tillrättaförande eller av hänsyn till allmän laglydnad. Fängelse får ådömas jämte skyddstillsyn om det av hänsyn till allmän laglydnad prövas oundgängligen erforderligt att skyddstillsynen förenas med frihetsberövande (28 kap. 2-3 §§ BrB). Skyddstillsynen fortgår under en prövotid av tre år och skall till en början vara förenad med övervakning (28 kap. 4-5 §§ BrB).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 prop. 1982/83: 85 som regeringen nyligen förelagt riksdagen föreslås ändringar när det gäller villkorlig dom och skyddstillsyn. Såväl villkorlig dom som skyddstillsyn avses få ökat utrymme och fömtsättningarna för att dessa påföljder skall kunna ådömas ändras. Frågan om påföljder för ratt­fylleri berörs inte särskilt i propositionen. Av propositionens innehåll kan i övrigt nämnas att övervakningen under prövotiden vid skyddstillsyn skall intensifieras och koncentreras till det första året av prövotiden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om den dömde kan bli föremål för vård enligt socialtjänsten får rätten under vissa fömtsättningar överlämna den dömde tiU sådan vård (31 kap. 1 § BrB). Om han kan bli föremål för vård enligt lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall får rätten besluta om överlämnande till sådan vård. Om det är stadgat strängare straff än fängelse ett år för brottet får överlämnande ske bara om det föreligger särskUda skäl (31 kap. 2 § BrB). Den som befinns vara i behov av sluten psykiatrisk vård eller vård i specialsjukhus för psykiskt utvecklingsstörda kan vidare under vissa förut-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section203> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section204> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>79</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sättningar överlämnas till sådan vård (31 kap. 3 § BrB). Är den dömde i behov av psykiatrisk vård eller tillsyn får rätten förordna att han skall överlämnas till öppen psykiatrisk vård (31 kap. 4 § BrB).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.2 Påföljdspraxis vid trafiknykterhetsbrott</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Normalpåföljden för rattfylleri har efter genomförandet av 1934 års trafiknykterhetsreform varit fängelse. Numera bestäms i allmänhet fängel­sestraffet till en eller två månader eller i vissa fall 14 dagar eller tre veckor.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Böter som enda påföljd får som nämnts användas bara när omständighe­terna anses mildrande. När så är fallet döms i regel tUl ett bötesstraff pä 50-100 dagsböter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid rattonykterhet tillämpas huvudsakligen bötesstraff på 40-100 dags­böter. Endast i ett mindre antal fall döms till fängelse eller annan påföljd.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mildrande omständigheter vid rattfylleri har ansetts huvudsakligen före­ligga då brottet inte har medfört någon nämnvärd fara för trafiksäkerheten. I praxis tillämpas bestämmelsen i huvudsak vid rattfylleri med moped. Vid rattfylleri med bil anses i praxis omständigheterna mildrande endast i enstaka undantagsfall, i regel bara när den trafikuppgift som föraren har påtagit sig är av strängt begränsad innebörd, t.ex. när det är fråga om omparkering eller flyttning av bil på tomtmark.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Påföljdsvalet vid trafiknykterhetsbrott var före år 1965, då brottsbalken trädde i kraft, relativt schablonmässigt och onyanserat. Av hänsyn till allmän laglydnad tillämpades som regel vid rattfylleri ovillkorliga frihets­straff av en till två månaders längd. Vid rattfylleri med moped bestämdes dock straffet vanligtvis till enbart böter, i genomsnitt 60 till 80 dagsböter. Vid rattonykterhet tillämpades före brottsbalkens tillkomst huvudsakligen böter, i genomsnitt 50 till 70 dagsböter. I viss utsträckning förekom också korta fängelsestraff vid rattonykterhet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brottsbalkens ikraftträdande medförde inte omedelbart någon ändring i tidigare praxis. Högsta domstolens päföljdsval innebar alltjämt att påfölj­den för rattfylleri utan mildrande omständigheter normalt skulle vara fäng­else. En uppmjukning har dock skett successivt och huvudregeln har frångåtts i vissa fall där särskilda skäl ansetts tala för en påföljd som inte innebär frihetsberövande, närmast skyddstillsyn, eventuellt i förening med böter. Sådana skäl har t.ex. ansetts föreligga om det föreligger ett klart värdbehov i förening med påtaglig risk för att frihetsberövande skulle medföra försvårad anpassning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter hand har i ökande utsträckning hänsyn tagits till gärningens sam­band med den tilltalades personliga förhållanden, och större utrymme har getts åt individualpreventiva och humanitära överväganden i påföljdsfrä-gan. Denna tendens kan i än högre grad märkas i underrätternas praxis, även om bedömningarna synes skifta mellan olika underrätter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudprincipen för högsta domstolens val av påföljd för rattfyUeri, där omständigheterna inte är mildrande, är i dag att hänsynen till allmän</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section205> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section206> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                      </span><span style='font-family:Verdana'>80</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>laglydnad kräver att påföljd, som inte innebär frihetsberövande, tiUämpas endast om särskilda skäl talar för det. Härvidlag beaktas i synnerhet om den dömde påböijat försök att återanpassa sig till ett ordnat liv och om det föreligger risk för att denna process försvåras om den dömde berövas friheten. Resonemang av denna typ har förts främst beträffande dem som varit allvarligt alkoholskadade. Annan påföljd än frihetsberövande har också valts när den dömde haft dokumenterade svårigheter att klara av ett frihetsberövande liksom någon gäng också med hänsyn till att brottet i det enskilda fallet har medfört endast ringa trafikfara.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En utförlig redogörelse för högsta domstolens praxis t.o.m. är 1980 finns i justitieutskottets betänkande 1980/81: 1 s. 6 f. till vilken här kan hänvisas (bilaga </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I). </span><span style='font-family:Verdana'>Till komplettering av redogörelsen kan nämnas föl­jande, senare publicerade fall.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NJA 1981 s. 308. Den tilltalade åtalades för bl.a. rattfylleri alternativt rattonykterhet. Av analysbevis framgick att alkoholkoncentrationen i hans blod i samband med körningen uppgick till 1,48 promille. Domstolarna fann honom skyldig till rattonykterhet och olovlig körning. Påföljden be­stämdes av högsta domstolen till böter. Högsta domstolen uttalade i dom­skälen bl.a. att det syntes bäst överensstämma med utformningen av bestämmelserna om ansvar för trafiknykterhetsbrott och med praxis i rattfyllerimål att man för rattonykterhetsbrott där omständigheterna i öv­rigt kring körningen inte ter sig särskilt anmärkningsvärda använder bötes­straffet ända intill den av lagstiftaren bestämda promillegränsen för rattfyl­leri. Självfallet skall därvid antalet dagsböter i princip variera efter graden av alkoholkoncentrationen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>NJA 1981 s. 723</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I.   Den tilltalade var en 59-ärig kvinna som levt under goda sociala och<br> ekonomiska förhållanden. Det förhållandet att lagföringen hade inneburit<br> allvarliga påfrestningar för henne och att fängelsestraffet skulle drabba<br> henne hårt ansågs av högsta domstolen inte utgöra sådana särskilda skäl<br> att en frihetsberövande påföljd kunde undvikas. Påföljden bestämdes till<br> fängelse en månad.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span lang=EN-US style='font-family: Verdana'>II.   </span><span style='font-family:Verdana'>Den tilltalade var en 30-årig man som befann sig i en mycket besvär­<br> lig familjesituation. En beaktansvärd risk ansågs föreligga för att hans<br> hustms psykiska hälsa skulle påverkas menligt om han tvingades avtjäna<br> ett frihetsstraff, något som i sin tur också skulle gå ut över barnen. Enligt<br> högsta domstolen kunde det inte anses föreligga tillräckliga skäl att välja<br> annan påföljd än fängelse.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NJA 1982 s. 190. Den tilltalade hade vid tiden för körningen ett avance­rat alkoholmissbruk. Senare och vid tiden för åtalet hade inträtt en positiv förändring och han var avhållsam frän alkohol. Högsta domstolen fann att hans situation måste bedömas som ömtålig och att risken för att avtjänan­det av frihetsstraff skulle fä till följd att den synbarligen gynnsamma</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section207> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section208> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>utvecklingen bröts var påtaglig. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn i förening med böter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>NJA 1982 s. 350</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I.     Den tilltalade, som var lastbilschaufför, hade till följd av den åtalade<br> körningen tillfälligt blivit av med sitt körkort och under äterkallelsetiden<br> varit arbetslös. Till följd därav hade han förlorat en inkomst mellan 20000<br> och 25 000 kr. Högsta domstolen fann att det inte förelåg sädana skäl som<br> enligt domstolens dittillsvarande praxis skulle kunna motivera en icke<br> frihetsberövande påföljd. När det gäller verkningarna av körkortsäterkal­<br> lelsen fann högsta domstolen att de svårigheter denna medfört för den<br> tilltalade var så betydande att straffet kunde stanna vid 14 dagars fängelse.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span lang=EN-US style='font-size: 9.0pt;font-family:Verdana'>II.     </span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den tilltalade som var lastbilschaufför, hade till följd av den åtalade<br> körningen tillfälligt blivit av med sitt körkort. Han hade då förlorat sin<br> anställning som lastbilschaufför. Högsta domstolen fann att den tilltalades<br> förlust av anställningen som chaufför delvis uppvägdes av att han fått<br> annan anställning och efter det att äterkallelsen upphört hade återfått<br> anställningen som chaufför. Påföljden bestämdes till en månads fängelse.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>III.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den tilltalade var åkeriägare. Genom körkortsäterkallelsen gick hans årsinkomst ned med omkring 20000 kr. Högsta domstolen fann att det av utredningen i målet fick anses framgå att trafikfaran under körningen även med beaktande av den jämförelsevis höga alkoholhalten i blodet (1,92 promille) typiskt sett var obetydlig och att de svårigheter som körkorts­äterkallelsen medförde i den tilltalades näringsutövning var synnerligen stora. Påföljden bestämdes till fängelse 14 dagar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>IV.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den tilltalade var innehavare av en blomsteraffär och äterkallelsen av körkortet hade inneburit avbräck i rörelsen. Omsättningen hade gått ned med 10 procent. Högsta domstolen fann att trafikfaran under den åtalade körningen typiskt sett inte var ringa samt att körkortsäterkallelsen visseriigen medfört svårigheter i den tilltalades näringsutövning men att dessa inte kunde anses ha varit synnerligen stora. Påföljden bestämdes till fängelse en månad.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Också frän hovrätternas praxis finns en del publicerade avgöranden rörande påföljder för trafiknykterhetsbrott. Här skall endast hänvisas till fall som har publicerats i Rättsfall frän Hovrätterna (RH) under de senaste åren, nämligen RH 3:80 (rattonykterhet, böter), 19:80 (rattonykterhet, böter), 23:80 (rattfylleri, viUkoriig dom), 25:80 (rattonykterhet, böter), 89:81 (rattfylleri m.m., fängelse), 118:81 (rattonykterhet, fängelse), 125:81 (rattfylleri, körkortsäterkallelse, fängelse) 169:81 (rattfylleri, vill­koriig dom), 191:81 (rattonykterhet, fängelse), 6:82 (rattfylleri, fängelse), 25:82 (rattfylleri, fängelse 14 dagar), 31:82 (rattfylleri, fängelse), 35:82 (rattonykterhet, fängelse) och 46:82 (rattfylleri, motorcykel, fängelse 14 dagar).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>6    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 21</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section209> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section210> <p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>82</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section211> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Domstolarnas val av påföljder för rattonykterhet och rattfylleri under åren 1977-1980 framgår av Tabell 1. här nedan.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Tabell 1 Personer som dömts eller godkänt strafföreläggande för brott mot 4 § trafikbrottslagen som huvudbrott 1977-1980.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>(Källa: Rättsstatistisk årsbok 1978-1980, samt i fråga om år 1980, uppgift från statistiska centralbyrån.)</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section212> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1977</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1978</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section213> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section214> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>PÅFÖLJD</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Rattfylleri    Rattonyk-    Totalt terhet</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Rattfylleri    Rattonyk-    Totalt terhet</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section215> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section216> <p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Fängelse Böter</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Sluten psyk. vård och vård i specialsjukhus för psyk. ut­vecklingsstörda Öppen psyk. vård Skyddstillsyn</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>därav med anstaltsbehandl. Villkorlig dom Vård enligt barnavårdslagen Vård enligt nyklerhetsvårdslagen 34 kap. 1 § 1 p. BrB tillämpad Fri från påföljd Påföljd eftergiven</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>4046 669</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>554</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:7.0pt; font-family:Verdana'>6</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:7.0pt; font-family:Verdana'>232</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>21</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>31</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>165</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>59 5 652</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>4 105 6321</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>556 6</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>233</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>30</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>33</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>174</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>3</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>4</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:15.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>4439 673</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>9 1</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>565 6</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>256 22 28</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>183</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>133</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5 223</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt; font-family:Verdana'>14</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>3 12</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:15.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>2 35</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>4572 5 896</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>9</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>579</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>6</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>259</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>34</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>30</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>218</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section217> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'> <tr style='height:11.5pt'> <td width=114 valign=top style='width:85.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.5pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Totalt</span></p> </td> <td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.5pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>5723</span></p> </td> <td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.5pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5740</span></p> </td> <td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.5pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>11463</span></p> </td> <td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.5pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>6179</span></p> </td> <td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.5pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5424</span></p> </td> <td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:11.5pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>11603</span></p> </td> </tr> <tr style='height:21.6pt'> <td width=520 colspan=7 valign=top style='width:390.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:21.6pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> </tr> <tr style='height:16.8pt'> <td width=114 valign=top style='width:85.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:16.8pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:16.8pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1979</span></p> </td> <td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:16.8pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:16.8pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:16.8pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1980</span></p> </td> <td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:16.8pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:16.8pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> </tr> <tr style='height:24.0pt'> <td width=114 valign=top style='width:85.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:24.0pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>PÅFÖLJD</span></p> </td> <td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:24.0pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Rattfylleri</span></p> </td> <td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:24.0pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Rattonyk­terhet</span></p> </td> <td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:24.0pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Totalt</span></p> </td> <td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:24.0pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Rattfylleri</span></p> </td> <td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:24.0pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Rattonyk­terhet</span></p> </td> <td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:24.0pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Totalt</span></p> </td> </tr> </table> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section218> <div> <table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=38 height=99> <tr> <td valign=top align=left height=99 style='padding-top:0cm;padding-right: 1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>335</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:7.0pt; font-family:Verdana'>23</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>141</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1 6103</span></p> </td> </tr> </table> </div> <p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Fängelse Böter</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Sluten psyk. vård och vård i specialsjukhus för psyk. ut­vecklingsstörda Öppen psyk. vård Skyddstillsyn därav med anstaltsbehandl. eller fr. o. m. år 1980 i kombination med fängelse Villkorlig dom Vård enligt barnavårdslagen Vård enligt nyklerhetsvårdslagen 34 kap. 1 § 1 p. BrB tillämpad Fri från påföljd Påföljd eftergiven</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Totalt</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>4574 512</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>3</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>551</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>3</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>295</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>28</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>32</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>158</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>3 6157</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>139 5 305</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1 20</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>8</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>13</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>I</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>54</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>5541</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal></p> <div> <table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=38 height=22> <tr> <td valign=top align=left height=22 style='padding-top:0cm;padding-right: 1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4713 5817</span></p> </td> </tr> </table> </div> <p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>4467 513</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>4</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>          </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>         </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>571</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>      </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>585</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:34.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>3</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:34.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>303</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>41</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:34.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>33</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:34.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>212</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:33.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>3 11698</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:7.0pt; font-family:Verdana'>160</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5 229</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1 12</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>8</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>7</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>2</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>44</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>2 5465</span></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>4627 5 742</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>4</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>2</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>597</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>6</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>343</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>30</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>35</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>185</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>3 11568</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section219> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>2.3 Körkortsingripande vid trafiknykterhetsbrott</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Körkortshavare som har gjort sig skyldig till brott mot 4 § TBL drabbas även av andra sanktioner än de rent straffrättsliga.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Enligt 16 § I körkortslagen (1977:477) skall körkortet som regel återkal­las om körkortshavaren har gjort sig skyldig till rattonykterhet eller rattfyl-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section220> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section221> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                    </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>leri. Samtidigt med äterkallelsen bestäms en spärrtid under vilken tid något körkort inte får lämnas ut. Spärrtiden är lägst en månad och högst tre år. Vid rattfylleri skall spärrtiden bestämmas till lägst ett år. I stället för återkallelse kan varning under vissa omständigheter meddelas körkortsha­varen vid rattonykterhet. För att varning skall få meddelas krävs att alkoholkoncentrationen i blodet under eller efter färden är lägre än 0,8 promille och att omständigheterna är mildrande. I avvaktan på slutligt avgörande i återkallelsefrågan skall körkortet återkallas tills vidare om det på sannolika skäl kan antas att körkortet kommer att slutligt återkallas till följd av att körkortshavaren har gjort sig skyldig till trafiknykterhetsbrott. Mål om återkallelse prövas av länsrätten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den normala spärrtiden vid rattonykterhet över 0,8 promille och rattfyl­leri under 2 promille är ett är. Vid rattonykterhet under 0,8 promille tillämpas som regel en spärrtid om sex månader i de fall dä varning inte har ansetts tillräcklig. Vid blodalkoholhalter över 2 promille bestäms spärrti­den i allmänhet till minst 18 månader. Är det fråga om upprepad trafiknyk­terhetsbrottslighet varierar spärrtiden mellan 18 och 36 månader.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Körkortslagen innehåller även bestämmelser om omhändertagande av körkort vid misstanke om trafiknykterhetsbrott. Omhändertagande skall ske bl.a. om körkortshavaren vid förandet av motordrivet fordon, spår­vagn eller motordrivet spårfordon på järnväg eller tunnelbana har företett tydliga tecken pä påverkan av starka drycker eller annat ämne. Misstänks körkortshavaren ha gjort sig skyldig till rattfylleri eller rattonykterhet och hade han före färdens slut förtärt starka drycker i sådan mängd att alkohol­koncentrationen i hans blod uppgick till minst 0,5 promille skall körkortet omhändertas när resultatet av blodanalysen har erhållits, dock att omhän­dertagande inte skall ske vid misstanke om rattonykterhet när omständig­heterna vid brottet kan anses mildrande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Om det föreligger synnerliga skäl får enligt 24 § körkortslagen återkallel­se underlåtas eller spärrtid sättas ned, om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten. Om återkallelse underläts får varning meddelas i stället.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2.4 Begränsning i rätten till trafikskadeersättning m. m.</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I trafikskadelagen (1975: 1410) finns bestämmelser om ersättning frän trafikförsäkring för skada i följd av trafik med motordrivet fordon (trafik­skadeersättning).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Enligt 12 § trafikskadelagen kan trafikskadeersättning med anledning av personskada jämkas om den skadelidande uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet har medverkat till skadan. Ersättning till förare som har gjort sig skyldig till brott enligt 4 § TBL kan även jämkas om föraren genom vårdslöshet har medverkat till den egna skadan. Denna särregel har moti­verats av önskemålet att låta trafikskadereglerna få viss preventiv effekt mot trafiknykterhetsbroU (LU 1975/76:3 s. 24-32, rskr 113).</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section222> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section223> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                    </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Av samma skäl har i 20 § trafikskadelagen tagits in en särskild regel om rätt för försäkringsanstalten att av den som vållat skadan återkräva det som försäkringsanstalten har betalat i trafikskadeersättning, om skadan har vållats genom vårdslöshet av förare som har gjort sig skyldig till brott enligt 4 § TBL.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2.5 Blodprovstagning och alkoholutandningsprov m. m.</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>1 trafiknykterhetsmäl användes tidigare regelmässigt som särskilda be­vismedel dels blod- och urinprovsanalys, dels klinisk undersökning jämte läkarens uttalande om graden av den misstänktes påverkan.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Blodprovstagningen och läkamndersökningen ägde rum med stöd av 28 kap. 12 § rättegångsbalken. Där föreskrivs att den som skäligen kan miss­tänkas för brott på vilket fängelse kan följa får underkastas kroppsbesikt­ning. Vid behov får vid sådan kroppsbesiktning tas blodprov och utföras annan undersökning som kan ske utan nämnvärt men för den misstänkte. Är det fara i dröjsmål får enligt 28 kap. 13 § rättegångsbalken de nämnda åtgärderna beslutas av polisman. Efter den ändring av sistnämnda para­graf, som trädde i kraft den I januari 1975, får blodprov tas inte bara av läkare utan även av legitimerad sjuksköterska. Däremot får endast läkare utföra den kliniska undersökningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Närmare föreskrifter om blod- och urinprovstagning för alkoholbestäm­ning har meddelats av socialstyrelsen i kungörelsen SOSFS (M) 1979: 106.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Enligt socialstyrelsens föreskrifter skall som regel vid blodprov för alkoholbestämning två provrör fyllas med vardera cirka 10 ml venblod. Provrören och protokollet från den kliniska undersökningen sänds med expresspost till statens rättskemiska laboratorium där analys sker. Frän det medelvärde av blodalkoholkoncentration som erhålls vid som regel fyra analyser gör laboratoriet med hänsyn till de med analysförfarandet förenade felmöjligheterna ett avdrag med i allmänhet 0,14 promille.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>1 prop. 1981/82; 162 föreslogs att användningen av kliniska undersök­ningar i mål om trafiknykterhetsbrott skulle begränsas. Enligt förslaget skulle sädana undersökningar göras i regel endast när en fordonsförare som misstänks för trafiknykterhetsbrott kan antas vara påverkad av annat bemsningsmedel än alkohol eller när det annars finns särskilda skäl för läkarundersökning. Riksdagen hade inte någon erinran mot förslaget (JuU 1981/82:55, rskr 329). Den nya ordningen tillämpas från 1 juli 1982.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Som ett hjälpmedel vid bedömningen av om det i ett enskilt fall finns anledning att ta blodprov på en förare har polisen sedan år 1956 använt sig av alkoholutandningsprov (kvalitativa utandningsprov). Någon särskild reglering av utandningsprovens användning fanns inte före år 1975. Dess­förinnan ansågs det allmänt att polisen inte hade befogenhet att föranstalta om utandningsprov pä andra förare än sådana som redan före provtagning­en skäligen kunde misstänkas för trafiknykterhetsbrott. Genom lagstift-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section224> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section225> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>85</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ning åren 1974-1976 tillkom som förut nämnts lagstiftning om alkoholut­andningsprov (se avsnitt </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om den på vilken alkoholutandningsprov skall företas vägrar att med­verka till sådant prov får enligt 4 § lagen (1976; 1090) om alkoholutand­ningsprov blodprov tas för utrönande av alkoholpäverkan även om brotts­misstanke inte föreligger. Sistnämnda bestämmelse fick sin nuvarande lydelse i samband med att användningen av kliniska läkamndersökningar begränsades den 1 juli 1982. Tidigare fick också läkamndersökning äga mm i de fall som avsägs i paragrafen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen (Ju 1980:05) om alkoholutandningsprov som bevismedel vid trafiknykterhetsbrott har enligt sina ursprungliga direktiv till uppgift att pröva om det finns rättsliga och praktiska fömtsättningar för användning av alkoholutandningsprov som bevismedel vid trafiknykterhetsbrott (kvantitativa utandningsprov). Frågan om sådan användning av luftanalys­tekniken är beroende på bl. a. resultatet av en omfattande försöksverksam­het som f.n. pågår i flera större tätorter i landet. På dessa orter lämnas regelmässigt utandningsprov av de misstänkta motorfordonsförare, som frivilligt samtycker till åtgärden, för analys i ett instmment som är kon-stmerat så att det är möjligt att omedelbart avläsa alkoholkoncentrationen i blodet. Utredningen har ännu inte lagt fram några förslag i dessa frågor.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3   Vissa uttalanden av riksdagen beträffande frågor om påföljd för rattfylleri</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan om valet av påföljd för rattfylleri har under senare år flera gånger aktualiserats i riksdagen både i samband med behandlingen av enskilda motioner och i samband med frågor om päföljdssystemet i övrigt. I det följande lämnas en kortfattad redogörelse för vissa uttalanden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I en motion till 1973 års riksdag efterlystes förändringar i trafiknykter­hetslagstiftningen bl. a. när det gällde päföljdsvalet. Riksdagen hänvisade i sitt beslut med anledning av motionen till trafiknykterhetsbrottskommit-téns betänkande (SOU 1970:61) Trafiknykterhetsbrott - Förslag 1970, och riksdagen fömtsatte att proposition pä gmndval av kommitténs förslag skulle komma att utan onödigt dröjsmål föreläggas riksdagen. Riksdagen fann inte anledning föregripa de ställningstaganden som förestod beträffan­de de i motionen upptagna spörsmålen. Motionen avslogs (JuU 1973:12).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 prop. 1974; 154 föreslogs som nämnts en lag om försöksverksamhet med mtinmässiga alkoholutandningsprov. I samband med riksdagens be­handling av förslaget väcktes en motion rörande straffskalan vid rattonyk­terhet. Riksdagen avslog motionen men framhöll att den föreslagna för­söksverksamheten kunde antas ge bättre underlag för ett samlat ställnings­tagande till trafiknykterhetsbrottskommitténs betänkande i stort, inte minst beträffande valet av påföljder (JuU 1974:37).</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section226> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section227> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>86</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I en motion till 1975 års riksmöte yrkades att riksdagen skulle föreläggas förslag till ett mera nyanserat påföljdssystem vid trafiknykterhetsbrott i huvudsaklig överensstämmelse med trafiknykterhetsbrottskommitténs be­tänkande. Motionären begärde också förslag om förstärkning av nykter­hetsvårdens resurser sä att ett mera nyanserat påföljdssystem skulle kunna genomföras.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen avslog motionen men uttalade att en reform pä trafiknykter-hetslagstiftningens område snarast borde komma till stånd. Emellertid borde resultatet av den beslutande försöksverksamheten med rutinmässiga alkoholutandningsprov avvaktas innan ställning togs till hur lagstiftningen borde närmare utformas (JuU 1975/76; 8).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan om valet av påföljd vid rattfylleri berördes också i samband med lagstiftningen år 1976 om alkoholutandningsprov. I prop. 1975/76:162 utta­lade sig departementschefen för en fortsatt utveckling som innebar att domstolarna inom ramen för gällande ordning i större utsträckning än tidigare tillmätte individualpreventiva hänsyn betydelse när det gällde att bestämma påföljden för rattfylleri.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med anledning av motionsyrkanden kring dessa uttalanden framhöll justitieutskottet att utskottet utgick från att departementschefen ej avsett att styra rättstillämpningen när det gäller val av påföljd i mål om ansvar för rattfylleri utan endast velat notera att rättspraxis utvecklats på visst sätt duU 1976/77: 15).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 samband med att påföljden ungdomsfängelse avskaffades år 1979 inför­des möjlighet att i särskilda fall kombinera skyddstillsyn med ett kortvarigt fängelsestraff Samtidigt begränsades möjligheten att döma ungdomar mel­lan 18 och 21 år till fängelse. Enligt uttalanden i förarbetena avsågs lagstift­ningen inte innebära någon ändring när det gäller påföljden för trafikbrott. Såsom särskilda skäl att av hänsyn till allmän laglydnad ådöma ungdomar mellan 18 och 21 är fängelse nämndes bl. a. trafikbrott, där kortare frihets­straff regelmässigt utdöms (se prop. 1978/79; 212 s. 64. JuU 38 s. 44).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I samband med att det är 1980 infördes en ny bestämmelse i trafikbroUs-lagen som möjliggjorde för domstolarna att anpassa påföljden till betydel­sen i det särskilda fallet för den tilltalade av körkortsäterkallelsen gjordes vissa uttalanden som gick ut på att avsikten inte var att frångå den nuva­rande ordningen i vad denna innebär att fängelse är normalpäföljden för rattfylleri (JuU 1980/81:1).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under hösten 1980 behandlade riksdagen en motion med yrkande om förslag till ett mera nyanserat påföljdssystem vid trafiknykterhetsbrott. I samband därmed presenterades inför justitieutskottet viss statistik över tingsrätternas val av påföljder för rattfylleri. Materialet grundades pä mål om rattfylleri där omständigheterna inte hade bedömts som mildrande och visade relationer mellan antalet domar, i vilken påföljden hade bestämts till skyddstillsyn och villkorlig dom resp. fängelse. Materialet (bilaga 2) visar stora variationer mellan olika tingsrätter.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section228> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section229> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>87</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I ärendet uttalade justitieutskottet att den i rättspraxis antagna grundsat­sen att hänsyn till allmän laglydnad kräver att påföljden för rattfylleri normalt bestäms till fängelse har haft stor betydelse som avhållande faktor när det gäller bilkörning i samband med alkoholförtäring. Uppfattningen att man måste hålla isär alkoholförtäring och bilkörning har enligt utskottet en fast förankring hos det stora flertalet medborgare. Och det är, uttalade utskottet, ett viktigt trafiksäkerhetsintresse att denna uppfattning vid­makthålls. Utskottet fann sig mot den angivna bakgrunden inte böra föror­da någon ändring av gällande rätt i fråga om valen mellan frihetsberövande och icke frihetsberövande påföljd i normalfall av rattfylleri. Utskottet anförde vidare.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hotet om fängelsestraff avhåller emellertid inte alla medborgare från att köra motorfordon i alkoholpåverkat tillstånd. Mycket talar för att det bland dem som ändå kör i sådant tillstånd finns mänga som har uttalade alkoholproblem. För dessa personer torde fängelsestraffet i regel varken avhålla frän fortsatt brottslighet eller ha någon positiv effekt från vård-eller behandlingssynpunkt. Tvärtom kan ett fängelsestraff i vissa fall få direkt skadliga effekter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Synpunkter av nyss nämnd art ligger bakom den praxis som har utveck­lats när det gäller val mellan frihetsberövande och icke frihetsberövande påföljder för rattfylleri som har begåtts av personer med dokumenterade alkoholproblem. Denna praxis, som medger en icke frihetsberövande på­följd, ofta i förening med vårdinsatser, har enligt utskottets mening fog för sig och tillgodoser också i viss mån motionärernas önskemål om ett mera nyanserat påföljdssystem. Detsamma gäller den praxis som medger en icke frihetsberövande påföljd också i andra särskilda fall, exempelvis där trafik­faran bedömts som ringa.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av det anförda framgår att utskottet ställer sig bakom gällande rätt beträffande val av påföljder i mäl om ansvar för rattfylleri. Som framgår av vad som har sagts tidigare i detta betänkande innebär införandet av den i proposition 1979/80; 178 föreslagna och av utskottet tillstyrkta möjligheten att vid påföljdsvalet ta hänsyn till beslut om körkortsåterkallelse inte någon principiell ändring i nuvarande ordning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid bedömningen av motionsspörsmålet har utskottet noterat att tings­rätterna i sin rättstillämpning synes komma till ett resultat som inte är enhetligt över hela landet. Även om vissa variationer måste accepteras i ett system med ett stort antal i dömandet självständiga domstolar är det enligt utskottets mening förvånande att olikheterna mellan skilda tingsrätters päföljdsval är så stora som det i detta ärende framlagda materialet pekar pä.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt utskottets mening förefaller det inte troligt att olikheterna kan förklaras enbart med hänvisning till skiljaktigheter i de faktiska förhållan­dena i de olika målen. En förklaring kan vara att domstolarna arbetar från olika utgångspunkter såväl när det gäller personutredningen och annan handläggning av målen som när det gäller valet av påföljd.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En ordning som — såsom här synes vara fallet — sä påtagligt innebär att lika fall inte behandlas lika i våra domstolar kan från rättvisesynpunkt inte godtas. Det material som utskottet kunnat studera är dock inte tillräckligt för att det skall vara möjligt att avgöra om förhällandet kräver någon</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section230> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section231> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                      </span><span style='font-family:Verdana'>88</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ändrad lagstiftning eller annan form av ingripande frän statsmakternas sida.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad som framkommit i detta ärende motiverar emellertid enligt utskot­tets mening en närmare undersökning av domstolarnas handläggning, t. ex. av frågor om förordnande av offentlig försvarare, och påföljds val i mäl om ansvar för rattfylleri. Det bör ankomma på regeringen att närmare besluta om formel na för en sådan undersökning. På grundval av de resultat som undersökningen kan komma att visa får ställning tas till frågan om behovet och arten av vidare åtgärder.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen gav som sin mening regeringen tUl känna vad utskottet anfört om en undersökning av domstolarnas handläggning m.m. i fråga om mål rörande ansvar för fylleri.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Undersökningen har av regeringen uppdragits åt utredningen (1980:05) om alkoholutandningsprov som bevismedel vid trafiknykterhetsbrott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I prop. 1980/81:44 föreslogs att minimitiden för fängelse skulle sänkas från en månad till 14 dagar. I propositionen underströks att det f. n. inte var tillrådligt att låta ett fängelsestraff under en månad utgöra standardpåfölj­den för rattfylleri. Justitieutskottet (JuU 1980/81: 32) delade denna uppfatt­ning; tidigare praxis när det gällde straffmätningen borde alltså inte ändras i normalfallen. Med anledning av motionsyrkanden rörande straffmätning­en i mål om rattfylleri anförde utskottet att det enligt utskottets mening måste uppmärksammas att &quot;rattfylleribrottet innefattar gärningar av myc­ket varierande straffvärde&quot;. Detta talade enligt utskottets mening för att det i särskilda fall borde finnas möjlighet för domstolarna att även i mål om rattfylleri - i de fall där annan påföljd än fängelse inte bör komma i fråga -göra en mera nyanserad straffmätning än f. n. Hänsynen till aUmän laglyd­nad kunde visserligen sägas i viss mån tala mot denna bedömning. Samti­digt måste emellertid beaktas att det beträffande de korta fängelsestraffen snarast torde vara straffets art än straffets längd som verkade avskräckan­de. Utskottet fortsatte.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad som nu har sagts och särskilt den omständigheten att även fängelse­straff pä kortare tid än en månad har en avskräckande effekt leder utskot­tet till uppfattningen att man inte bör avskära domstolarna frän möjligheten att tillämpa strafftider understigande en månad även för vissa fall av rattfylleri. Denna möjlighet bör enligt utskottets mening dock kunna ut­nyttjas enbart när omständigheterna klart är sådana att det inte finns skäl att tillmäta gärningen samma straffvärde som normalt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det är knappast möjligt att mera exakt ange när det finns skäl att tillmäta ett rattfylleribrott lägre straffvärde än normalt, utan det måste i varje särskilt fall bli fråga om en bedömning som grundar sig pä samtliga omstän­digheter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att blodalkoholhalten bara obetydligt har överstigit 1,5 promille kan inte ensamt vara utslagsgivande. En omständighet som kan vara av betydelse är trafikfaran i det enskilda fallet. Att denna varit, typiskt sett, obetydlig är en omständighet som, tillsammans med andra, kan tala för ett kortare fängelsestraff än annars. En annan omständighet som kan vara av vikt vid</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section232> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section233> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>89</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bedömningen är orsaken till bilkörningen. Det finns t.ex. skäl att se mildare på en körning som - utan att det är fråga om en nödhandling -sker i ett angeläget syfte än en körning som äger rum utan sådant syfte. Till de omständigheter som kan påverka straffmätningen hör också, såsom departementschefen uttalar, sädana körkortsåterkallelser som medför hinder eller synnerlig svårighet för gärningsmannen i hans yrkes- eller näringsutövning. Men även i sådana fall måste det, liksom i övriga fall, bli fråga om en samlad bedömning av alla omständigheter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis vill utskottet slå fast att - såsom framgår av det anförda - möjligheten att döma till kortare fängelsestraff än en månad för rattfylleri skall tillämpas endast i klara undantagsfall.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Justitieutskottet har slutligen i samband med behandlingen av prop. 1981/82:204 om straffansvar för onykterhet vid förande av tåg m.m. all­mänt uttalat att det är ett viktigt trafiksäkerhetsintresse att uppfattningen att man måste hålla isär alkoholförtäring och bilkörning vidmakthålls. Det sagda måste enligt utskottet vara en utgångspunkt för det fortsatta lag­stiftningsarbetet pä området (JuU 1981/82:58 s. 7).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4   Vissa undersökningar och statistiska uppgifter</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.1 Alkohol och trafikrisker</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under de senaste årtiondena har gjorts ett stort antal vetenskapliga undersökningar för att belysa de trafikrisker som är en följd av alkoholför­täring. Undersökningarna har gjorts frän skilda utgångspunkter och med olika metoder. I trafiknykterhetsbrottskommitténs betänkande (SOU 1970:61) finns en utförlig redovisning av de år 1970 kända vetenskapliga undersökningarna på detta område (s. 77-115).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till en särskild grupp av undersökningar kan hänföras de som har gjorts i form av laboratorieundersökningar, simuleringsförsök eWer fältstudier för att studera och mäta de olika funktionsnedsättningar som är förenade med alkoholförtäring. Vid laboratorieundersökningarna undersöks funktioner som har betydelse för körförmågan såsom syn, uppmärksamhet, reaktions­tid, omdöme m. m. Vid simuleringsförsöken görs undersökningen i en s. k. körsimulator där man söker efteriikna verklig bilkörning. Fältstudierna görs på testbanor med oliks slags prov och fordon för att pröva alkoholens roll i praktiska trafiksituationer.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trafiknykterhetsbrottskommittén sammanfattade resultaten av dessa typer av undersökningar pä följande sätt. I området kring 0,5 promille kan hos flertalet individer påvisas funktionsnedsättningar av olika slag. Ju högre blodalkoholhalten är desto mera allmänt nedsätts körförmågan och desto kraftigare blir påverkansgraden. Mellan 1,0 och 1,2 promille torde praktiskt taget varje individ ha så nedsatt körförmåga att han är direkt olämplig att föra motorfordon.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan tidigare hade emellertid åtskilliga undersökningar påvisat försäm-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section234> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section235> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                    </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>ringar av körförmågan vid alkoholdoser motsvarande mindre än 0,5 pro­milles koncentration. En klassisk svensk studie från 1950-talet visade sålunda att tröskelvärdet för försämring av körförmågan hos erfarna bilfö­rare ligger mellan 0,35 och 0,4 promille.'</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>På senare tid har publicerats en rad undersökningar beträffande alkohol och trafikrisker. Enligt en svensk undersökning frän 1970 har den kritiska nivån i risksituationer beräknats till 0,2—0,4 promille, medan den i situa­tioner som inte är lika krävande har uppskattats vara 0,4-0,5 promille.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Av särskilt intresse för svensk del är en fältstudie beträffande effekterna av små alkoholdoser pä förarprestationer i kritiska situationer som genom­fördes är 1975 av statens väg- och trafikinstitut på uppdrag av statens trafiksäkerhetsverk. Vid undersökningen tilldelades ett antal försöksper­soner föraruppgifter som bestod i olika manöverprov, varvid en signifikant skillnad mellan nyktert och alkoholpåverkat körbeteende kunde konstate­ras. Resultatet visade entydigt en försämrad körprestation när den genom­snittliga blodalkoholhalten var 0,42 promille.'</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>En annan typ av undersökningar är de s. k. olycksriskundersökningarna. Vid dessa undersöks systematiskt förekomsten av alkohol i blodet dels hos en olycksfallsgrupp, dvs. förare som har varit invecklade i olyckor, dels hos en kontrollgrupp av förare som inte har varit inblandade i olyckor men som utväljs sä att plats, tidpunkt och trafikförhållanden sä nära som möjligt stämmer överens med de undersökta olycksfallen. Härigenom blir det möjligt att grovt uppskatta bl.a. sambandet mellan alkoholförtäring och ökad olycksrisk, dvs. hur mycket större risken vid olika blodalkohol­halter är för att en olycka skall inträffa i jämförelse med risken för en sådan olycka om föraren inte har förtärt alkohol. Om t.ex. förare med 1,0 promille blodalkohoihalt råkar ut för fem gånger sä många olyckor som förare utan alkohol i blodet utgör den förhöjda olycksrisken 5.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Resultaten av samtliga kända olycksriskundersökningar från olika länder för tiden fram till år 1970 sammanfattades av trafiknykterhetsbrotts-kommittén pä följande sätt (SOU 1970:61 s. 88-111). Vid lägre blodalko­hoihalt än 0,5 promille kan olycksrisken inte anses nämnvärt förhöjd. Från 0,5 promille finns det däremot genomsnittligt sett en ökad olycksrisk. Ju högre blodalkoholhalten är, desto mera ökar den genomsnittliga olycksris­ken. Ökningen är inte proportionell utan progressiv. De olika undersök­ningarna visar emellertid olika grader av riskökning vid samma blodalko­hoihalt. Sammanställs tillgängliga undersökningar från olika länder erhålls</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>' Bjerver K. Goldberg. L: Effecls of alcohol ingestion on driving abilily. Results of practical road tests and laboratory experiments. Quarterly Journal of Studies on Alcohol, 1950, 11, 1-30.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'> Leonard Goldberg: Alkohol och trafikrisker, SOU 1970: 61 s. 77 ff. ' Hans Laurell: Effekter av små alkoholdoser på förarprestationer i kritiska situa­tioner. Statens väg- och trafikinstitut. Rapport Nr 68. Linköping 1975. Jfr också Hans Laurell och Jan Törnros: Dagen-efter-effekter av alkohol på körförmågan. Statens väg- och trafikinstitut. Rapport Nr 222 1981.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section236> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section237> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                    </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>följande riskökningssiffror: vid 0,5 promille i genomsnitt 2, dvs. dubbel risk i förhållande till alkoholfria förare, vid 1,0 promille mellan 2 och 18, vid 1,2 promille mellan 2,5 och 35 samt vid 1,5 promille mellan 4 och 50.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Mycket omfattande amerikanska undersökningar frän 1960-talet, som också redovisades av trafiknykterhetsbrottskommittén (SOU 1970:61 s. 95-96), har ansetts tyda pä att alkoholhalter i fältet mellan 0,5 och 0,8 promille som regel är en av flera bidragande olycksfaktorer medan alkohol­halter över 0,8 promille i allt större utsträckning kan bli den dominerande olycksfaktorn.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Undersökningar från tiden efter 1970 har gett i stort sett liknande resul­tat när det gäller den progressiva förhöjningen av olycksrisken efter alko­holförtäring. Enligt en NATO-rapport frän är 1974 skulle sålunda den förhöjda olycksrisken vara 8 vid en alkoholhalt av I promille och 25 eller mer vid en halt av 1,5 promille.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>De nu nämnda undersökningarna hänför sig till andra länder än Sverige och är sålunda inte utan vidare tillämpliga på svenska förhållanden. 1 vårt land har ännu inte företagits någon systematiskt genomförd olycksriskstu­die där pä samma sätt som vid de utländska undersökningarna en särskild kontrollgrupp har använts som jämförelsematerial. Däremot finns en rad undersökningar som syftar till att belysa i hur stor utsträckning alkoholpä-verkade förare är inblandade i trafikolyckor.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Beträffande sådana undersökningar från senare är hänvisas först till den statistik som ärligen redovisas av statistiska centralbyrån i publikationen Vägtrafikolyckor med personskada och som grundar sig på uppgifter frän polisen. Denna statistik visar att misstänkt alkoholpåverkan förelåg för ca 8 procent av de förare som under perioden 1970- 1974 hade varit inblanda­de i trafikolyckor med dödlig utgång. Motsvarande andel vid personskade­olyckor utan dödlig utgång var 6-7 procent. Vid bedömande av denna statistik torde man dock av flera skäl ha anledning att räkna med ett visst bortfall. Det bör vidare uppmärksammas att statistiken hänför sig till antalet förare och inte till antalet olyckstillfällen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Av intresse i detta sammanhang är också statistiken rörande polisens verksamhet med mtinmässiga alkoholutandningsprov. Fr.o.m. maj må­nad 1975 har enligt anvisningarna för verksamheten rutinprov vid trafik­olycka som regel tagits pä samtliga i olyckan inblandade förare, om inte tekniskt hinder har mött mot provtagningen. Antalet utandningsprov som har lett till blodprovstagning har därvid visat sig uppgå till cirka 3 procent av det totala antalet prov vid trafikolyckor (jfr prop. 1975/76:162). Denna statistik måste emellertid ses mot bakgrund dels av att den inte torde inbegripa sådana fall av alkoholutandningsprov där föraren redan före provet har varit skäligen misstänkt för trafiknykterhetsbrott, dels av att tekniskt hinder mot provtagning i allmänhet har mött vid sädana trafikolyc­kor där föraren har varit medvetslös eller svårt skadad. Även här måste man sålunda räkna med ett bortfall.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section238> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section239> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                      </span><span style='font-family:Verdana'>92</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De undersökningar som har gjorts har också i allmänhet visat sig tyda på en högre andel alkoholpåverkade bland förare som har varit inblandade i trafikolyckor. Vad gäller sädana undersökningar bör först nämnas att kriminalvetenskapliga institutet vid Stockholms universitet år 1969 pä uppdrag av trafiknykterhetsbrottskommittén gjorde en analys av samtliga dödsolyckor i trafiken under år 1968 (SOU 1970:61 s. 116-119), samman­lagt cirka I 100. Huvudsyftet var att söka utröna i hur stor andel av olyckorna alkoholpåverkade förare var inblandade. Därvid fanns emeller­tid uppgifter om utandningsprov eller blodprov endast beträffande 5 pro­cent av de överlevande och 40 procent av de dödade förarna. Vid under­sökningen framträdde en skillnad mellan områdena för de tre största kom­munerna och landet i övrigt, något som har antagits hänga samman med att man i storstadsområdena i större utsträckning än i övriga delar av landet har tagit blodprov på dödade förare.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid undersökningen kunde straffbar blodalkohoihalt hos föraren eller någon av de inblandade förarna påvisas i 8,6 procent av samtliga under­sökta olyckor. För storstadsområdena var motsvarande siffra 12,5 pro­cent. Vid de olyckor där förare hade dödats kunde en blodalkohoihalt över 0,5 promille konstateras i 12 procent av samtliga fall och i 32 procent av fallen i storstadsregionerna. De dödade förarna med straffbar alkoholhalt i blodet hade i cirka hälften av fallen omkommit i singelolyckor där inga andra personer skadats.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid statens rättsläkarstation i Lund har gjorts en undersökning om alkohol- eller tablettpåverkan hos förare vid vägtrafikolyckor med dödlig utgång i södra Sverige under perioden 1972-febmari 1975. Underlaget för undersökningen var rutinmässiga blod- och urinprov i samband med ob­duktioner samt uppgifter ur polisrapporterna om de överlevande förarna.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Undersökningen, vars resultat har redovisats av statens trafiksäkerhets-verk, visade att föraren eller någon av förarna hade varit alkohol- eller tablettpäverkad i minst 94 fall eller 21 procent av de totalt 452 fordonsolyc­korna. En särredovisning av singelolyckorna visade påverkan hos minst 35 procent av förarna. Motorcykelolyckoma visade genomsnittligt högre fre­kvens av alkoholpåverkade förare. Av totalt 62 motorcykelolyckor konsta­terades alkoholpäverkan i 18 fall vilket motsvarar 29 procent. Vid singel­olyckorna med motorcykel hade minst 48 procent av förarna varit påver­kade.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I detta sammanhang kan också hänvisas till en särskild analys av vägtra­fikolyckor med dödlig utgång inom Kopparbergs län under år 1975 som har utförts av statens trafiksäkerhets verk. Undersökningen visade att av totalt 56 dödsolyckor i länet under nämnda år misstanke om alkoholpåverkan förelåg i 17 fall (ca 30 procent). Dessa olyckor var till stor del koncentrera­de till veckosluten. Sex av de olyckor som misstänktes vara alkoholbe-tingade var singelolyckor. Av de 17 förare för vilka misstanke om alkohol­påverkan förelåg var 10 yngre än 25 år.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section240> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section241> <p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>4.2 Trafiknykterhetsbrottslighetens omfattning och utveckling</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>För att ge en bild av trafiknykterhetsbrottslighetens utveckling fr. o. m. är 1950 redovisade trafiknykterhetsbrottskommittén resultat av vissa sta­tistiska undersökningar (SOU 1970:61 s. 45-56). Kommitténs undersök­ningar avsåg i första hand tiden fram till år 1967, dä omläggningen till högertrafik ägde rum.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vad först angår utvecklingen i fråga om det absoluta antalet brott som årligen hade kommit till myndigheternas kännedom, dvs. den synliga brottsligheten, redovisade kommittén dels antalet till statens rättskemiska laboratorium inkomna blodprov, dels antalet till polisens kännedom komna trafiknykterhetsbrott minskat med antalet under samma år uppkla­rade fall som hade befunnits inte vara brott, dels antalet personer som hade dömts eller erhållit åtalseftergift för sådant brott. De redovisade sifferse-rierna gav vid handen att det ärliga antalet brott i stort sett hade ökat kontinuerligt och mycket kraftigt under hela perioden. Sålunda var antalet brott som kom till polisens kännedom i grova tal räknat 3 000 år 1950, 8 000 år 1955, 11 000 år 1960 och 15000 år 1967. Under angivna år hade omkring 2 100, 5600, 8200 och 12800 personer dömts eller erhåUit åtalseftergift för trafiknykterhetsbrott. Antalet blodprov, som år 1950 uppgick till drygt 4000, hade sedan dess så gott som åriigen stigit för att är 1967 uppgå till drygt 19000.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Eftersom trafiknykterhetsbrotten hänger samman med bl.a. tillgängen på motorfordon är det av stor betydelse att det absoluta antalet brott jämförs med motorfordonstrafikens utveckling. Man får dä ett mått på den relativa brottsutvecklingen. Trafiknykterhetsbrottskommittén gjorde un­dersökningar för att belysa även den pä detta sätt beräknade relativa brottsligheten, varvid antalet motorfordon (inklusive mopeder) användes som mätare på motorfordonstrafikens utveckling. Antalet motorfordon steg under åren 1950-1967 från omkring 570000 till omkring 3000000.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I syfte att mäta den relativa brottsutvecklingen jämförde kommittén bl.a. antalet trafiknykterhetsbrott med det totala antalet motorfordon vid skilda perioder. Jämförelserna visade att den relativa brottsutvecklingen frän dessa utgångspunkter företedde i väsentliga avseenden en annan bild än den absoluta brottsutvecklingen. Sålunda var t. ex. antalet trafiknykter­hetsbrott per I 000-tal motorfordon under år 1950 5,199 och under år 1967 5,216. En närmare granskning av de presenterade siffrorna visade bl.a. följande. Efter en viss ökning av antalet brott är 1951 följde en viss minskning åren 1952-1954, som förde brottsligheten tillbaka till ungefär samma nivå som år 1950. År 1956 skedde emellertid en ökning som troligen hade börjat redan år 1955. Från och med år 1957, dä den nedre promille­gränsen sänktes från 0,8 promille till 0,5 promille, minskades åter den relativa brottsligheten stadigt fram till och med år 1963. Kommittén disku­terade olika tänkbara orsaker till denna minkning. En förklaring antogs</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section242> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section243> <p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>94</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section244> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kunna vara att skärpningen av lagstiftningen år 1957 verkade avhållande på trafiknykterhetsbrottsligheten. En annan förklaring kunde enligt kommit­tén vara att polisens övervakningsresurser inte räckte till för att hälla upptäcktsfrekvensen på samma nivå som tidigare. Vad särskilt angick år 1963 torde arbetskonflikten vid systembolagsbutikerna i början av året ha inverkat i viss mån. Efter år 1963 var utvecklingen mindre klar. Vissa år, särskilt är 1964, skedde en ökning och andra är en minkning. År 1968 minskade den relativa brottsligheten, vilket enligt kommittén möjligen kunde bero pä den större försiktighet i trafiken som gjorde sig gällande under en tid efter omläggningen till högertrafik i september 1967.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad angår utvecklingen under senare år hänvisas till nedanstående ta­beller. I tabell 2 anges antalet fall av anmälda trafiknykterhetsbrott dels i absoluta tal, dels i relation till antalet motorfordon (person- och lastbilar, bussar och motorcyklar). Med anmälan avses i detta sammanhang att brottet har kommit till polisens kännedom och att utredningen har fortskri­dit sä långt att någon är skäligen misstänkt för brottet (att personblad I har upprättats hos polisen). Bland anmälda brott ingår därför även sädana som under den fortsatta utredningen av olika skäl inte visar sig vara brott. Det bör anmärkas att på grund av omläggningar av statistikmtinerna åren 1968 och 1975 de årliga antalen anmälda brott inte är helt jämförbara.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell 2   Antalet anmälda trafiknykterhetsbrott i förhållande till motorfordonsbe­ståndet</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Källa: Statistiska centralbyråns publikationer</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'> <tr style='height:12.5pt'> <td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.5pt'> <p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År</span></b></p> </td> <td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.5pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Antalet</span></p> </td> <td width=105 valign=top style='width:78.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.5pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Antalet</span></p> </td> <td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.5pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Antalet anmälda brott per</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.9pt'> <td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>anmälda</span></p> </td> <td width=105 valign=top style='width:78.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>registrerade per-</span></p> </td> <td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 000 fordon</span></p> </td> </tr> <tr style='height:45.85pt'> <td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:45.85pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:45.85pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>brott</span></p> </td> <td width=105 valign=top style='width:78.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:45.85pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>sonbilar, last­bilar, bussar och mc i trafik vid årets början, 1 000-tal</span></p> </td> <td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:45.85pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> </tr> <tr style='height:14.15pt'> <td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:14.15pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1968</span></p> </td> <td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:14.15pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>15 923</span></p> </td> <td width=105 valign=top style='width:78.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:14.15pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>2174</span></p> </td> <td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:14.15pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7,3</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.4pt'> <td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1969</span></p> </td> <td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>18442</span></p> </td> <td width=105 valign=top style='width:78.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>2 267</span></p> </td> <td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8,1</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1970</span></p> </td> <td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>17036</span></p> </td> <td width=105 valign=top style='width:78.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>2 393</span></p> </td> <td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7.1</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1971</span></p> </td> <td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>18672</span></p> </td> <td width=105 valign=top style='width:78.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>2488</span></p> </td> <td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7.5</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.9pt'> <td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1972</span></p> </td> <td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>18108</span></p> </td> <td width=105 valign=top style='width:78.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>2 5.53'</span></p> </td> <td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7,1</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1973</span></p> </td> <td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>19680</span></p> </td> <td width=105 valign=top style='width:78.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>2638</span></p> </td> <td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7,5</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1974</span></p> </td> <td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>20931</span></p> </td> <td width=105 valign=top style='width:78.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>2699</span></p> </td> <td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7,8</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1975</span></p> </td> <td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>21685</span></p> </td> <td width=105 valign=top style='width:78.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>2846</span></p> </td> <td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7,6</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1976</span></p> </td> <td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>20766</span></p> </td> <td width=105 valign=top style='width:78.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>2964</span></p> </td> <td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7,0</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1977</span></p> </td> <td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>22 187</span></p> </td> <td width=105 valign=top style='width:78.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>3088</span></p> </td> <td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7,2</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1978</span></p> </td> <td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>22671</span></p> </td> <td width=105 valign=top style='width:78.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>3061</span></p> </td> <td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7.4</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1979</span></p> </td> <td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>21701</span></p> </td> <td width=105 valign=top style='width:78.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>3060</span></p> </td> <td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7,1</span></p> </td> </tr> <tr style='height:12.7pt'> <td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.7pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1980</span></p> </td> <td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.7pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>21681</span></p> </td> <td width=105 valign=top style='width:78.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.7pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>3074</span></p> </td> <td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.7pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7,1</span></p> </td> </tr> </table> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>' Fr. o. m. år 1972 har insamlingen av statistiken beträffande motorfordonsbeståndet lagts om, varför siffrorna fr. o. m. det året inte är fullt jämförbara med tidigare år.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section245> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section246> <p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section247> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>A\ figur I framgår antalet anmälda brott i relation dels till medelbefolk­ningen över 15 år, dels till antalet registrerade personbilar (alltså inte andra fordonskategorier).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Figur 1 Antal anmälda trafiknykterhetsbrott (rattfylleri, rattonykterhet) per 100000 invånare över 15 är 1950-1980' samt per 10000 registrerade personbilar 1950-1979</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:6.0pt; font-family:Verdana'>biOlt</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt; font-family:Verdana'>ItM             ' IM</span></b><b><span style='font-size: 7.0pt;font-family:Verdana'>»</span></b><b><span style='font-size:7.0pt; font-family:Verdana'>             1M0              !</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>•«</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>              1*10            It</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Källa: BRÅ-rapport (1981:1) Brottsutvecklingen. Lägesrapport 1981.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>De statistiska uppgifterna visar sålunda att antalet anmälda trafiknykter­hetsbrott under första hälften av 1970-talet ökade såväl i absoluta tal som vid en jämförelse med befolkningsutvecklingen. Under andra hälften av 1970-talet har emellertid både den absoluta och den relativa brottsutveck­lingen stabiliserats på en tämligen jämn nivå. Den påtagliga minskningen år 1976 torde ha samband med att polisen det året utsträckte verksamheten med rutinmässiga alkoholutandningsprov till hela riket.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Jämförs däremot det absoluta antalet anmälda brott med motorfordons­trafikens utveckling har den relativa brottsutvecklingen legat i stort sett på samma nivå under hela 1970-talet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>De uppgifter som nu har redovisats avser antalet anmälda trafiknykter­hetsbrott, dvs. antalet fall av misstänkta brott. Givetvis leder inte alla misstänkta fall till fällande dom eller ens till att åtal väcks. Bl.a. leder de s.k. falskt positiva utandningsproven' till att blodprov tas i onödan i ett tämligen stort antal fall och därmed registreras också ärendet i statistiken över anmälda brott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Ett bättre mätt på brottsutvecklingen är därför antalet misstänkta trafik­nykterhetsbrott som leder till fällande dom av domstol. I tabell 3 redovisas</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>' Med falskt positivt utandningsprov avses att utandningsprovet visar en blodalko­hoihalt om 0,5 promille eller däröver men att blodanalysen visar att alkoholhalten inte uppgår till den straffbara rattonykterhetsgränsen.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section248> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section249> <p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>96</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section250> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>antalet under åren 1972-1980 dömda trafiknykterhetsbrott i relation dels till medelbefolkningen över 15 är, dels till fordonsbeständet. Antalet dömda brott har hämtats från statistiska centralbyråns statistik över tilläm­pade brottslagrum i tingsrätterna. Det bör uppmärksammas att redovis­ningen avser inte laga kraft vunna domar, varför en del av domarna kan ha ändrats i högre instans. Vidare beaktas inte det förhällandet att någon döms vid ett tillfälle för två eller flera trafiknykterhetsbrott med samma brottsrubricering. I sådana fall redovisas endast ett brott. Det bortfall som sålunda präglar statistiken är emellertid i detta sammanhang tämligen försumbart.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Tabell 3    Antalet dömda trafiknykterhetsbrott i förhållande till motorfordonsbestån­det och till medelbefolkningen över 15 år</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Källa: Statistiska centralbyrån</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'> <tr style='height:17.5pt'> <td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:17.5pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>År</span></p> </td> <td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:17.5pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Dömda brott</span></p> </td> <td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:17.5pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:17.5pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Dömda brott per</span></p> </td> <td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:17.5pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> </tr> <tr style='height:12.0pt'> <td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.0pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.0pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Ratt-</span></p> </td> <td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.0pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Ratt-</span></p> </td> <td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.0pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></p> </td> <td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.0pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1 000 invånare</span></p> </td> <td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.0pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 000 fordon</span></p> </td> </tr> <tr style='height:19.9pt'> <td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:19.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:19.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>fylleri</span></p> </td> <td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:19.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>onykter­het</span></p> </td> <td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:19.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:19.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>över 15 år</span></p> </td> <td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:19.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>(se tabell 2)</span></p> </td> </tr> <tr style='height:13.9pt'> <td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:13.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1972</span></p> </td> <td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:13.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>7114</span></p> </td> <td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:13.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>7831</span></p> </td> <td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:13.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>14945</span></p> </td> <td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:13.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>2,32</span></p> </td> <td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:13.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5,85</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.15pt'> <td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.15pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1973</span></p> </td> <td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.15pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>6972</span></p> </td> <td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.15pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>7 722</span></p> </td> <td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.15pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>14 694</span></p> </td> <td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.15pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>2.28</span></p> </td> <td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.15pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5,57</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1974</span></p> </td> <td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>7 158</span></p> </td> <td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>7 890</span></p> </td> <td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>15048</span></p> </td> <td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>2,33</span></p> </td> <td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5.58</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1975</span></p> </td> <td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>7436</span></p> </td> <td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>8590</span></p> </td> <td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>16026</span></p> </td> <td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>2,47</span></p> </td> <td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5,63</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1976</span></p> </td> <td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>7 034</span></p> </td> <td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>7 873</span></p> </td> <td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>14907</span></p> </td> <td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>2,29</span></p> </td> <td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5,03</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.4pt'> <td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1977</span></p> </td> <td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>7271</span></p> </td> <td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>7981</span></p> </td> <td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>15 252</span></p> </td> <td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>2.33</span></p> </td> <td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4,94</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1978</span></p> </td> <td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>7 858</span></p> </td> <td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>8 320</span></p> </td> <td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>16178</span></p> </td> <td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>2,46</span></p> </td> <td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5,28</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.4pt'> <td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1979</span></p> </td> <td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>7 737</span></p> </td> <td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>7 907</span></p> </td> <td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>15644</span></p> </td> <td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>2.36</span></p> </td> <td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5,11</span></p> </td> </tr> <tr style='height:12.5pt'> <td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.5pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1980</span></p> </td> <td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.5pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>7761</span></p> </td> <td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.5pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>7 721</span></p> </td> <td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.5pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>15 482</span></p> </td> <td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.5pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>2.32</span></p> </td> <td width=94 valign=top style='width:70.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.5pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5,04</span></p> </td> </tr> </table> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De nu redovisade uppgifterna om antalet misstänkta och dömda trafik­nykterhetsbrott måste ses mot den bakgrunden, att det av allt att döma endast är ett förhållandevis litet urval av de faktiskt begångna brotten som upptäcks. Det s. k. mörktalet har länge ansetts vara högt när det gäller trafiknykterhetsbrott. De uppskattningar som har gjorts av den verkliga trafikonykterheten är självfallet mycket osäkra. Bland siffror som tidigare har brukat nämnas i sammanhanget kan här anges att man har antagit att polisen får kännedom om 5-20% av de begångna rattfylleribrotten och 1 -10% av rationykterhetsfallen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa försök har gjorts att uppskatta mörktalet med ledning av den statistik som avser polisens verksamhet med rutinmässiga alkoholutand­ningsprov vid i förväg beordrade trafikkontroller. Sädana beräkningar måste dock ske med stor försiktighet mot bakgrund av att man vid valet av tider och platser för dessa kontroller regelmässigt har beaktat intresset av en effektiv övervakning av trafiknykterheten och därför har låtit polisiära erfarenheter och synpunkter styra valet. Eftersom verksamheten till följd härav har inriktats på tider och platser där det enligt polisens bedömning erfarenhetsmässigt förekommer trafiknykterhetsbrott i särskilt påtaglig</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section251> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section252> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>97</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>omfattning, ger den samlade statistiken över utandningsprovens resultat inte något mera tillföriitligt underlag för generella slutsatser angående den verkliga trafiknykterhetsbrottslighetens omfattning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.3 Klientelundersökningar</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under årens lopp har utförts en rad olika svenska klientelundersökning­ar avseende personer som har gjort sig skyldiga till trafiknykterhetsbrott. Det har därvid ansetts vara av speciellt intresse att söka belysa förekoms­ten av alkoholmissbruk och alkoholproblem hos klientelet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan 1949 års trafiknykterhetsutredning konstaterade i betänkandet (SOU 1953:20) Trafiknykterhet att trafiknykterhetsbrottslingarna i stor utsträckning är alkoholmissbrukare. Till grund för detta konstaterande låg en statistisk-sociologisk undersökning av ett slumpmässigt urval personer som under tiden den 1 juli 1948-den 30 juni 1949 hade dömts för rattfylleri eller rattonykterhet. På grundval av bl. a. uppgifter frän systembolagen om de dömdas alkoholvanor (sådana uppgifter fanns före motbokens avskaf­fande) delades klientelet upp i olika s. k. alkoholvanegrupper. Undersök­ningen visade att 43 procent av klientelet redan före det trafiknykterhets­brott för vilket de senast hade blivit dömda var att anse som alkoholmiss­brukare (mot endast 9 procent bland samtliga män inom befolkningen över 25 år). Vid fördelningen av klientelet pä alkoholvanegrupper hänfördes nära 4 procent till sädana grova missbrukare som hade varit föremål för åtgärd enligt 1 § alkoholistlagen under de tre närmast föregående åren. Närmare 10 procent utgjordes av andra grova missbrukare eller personer med minst tre fylleriförseelser de senaste tio åren och 32 procent av personer med högst tvä fylleriförseelser eller med enstaka lindriga nykter­hetsanmärkningar under de senaste tio åren. - Liknande resultat visade den år 1957 publicerade undersökningen Kriminalitet och alkoholmissbruk (Stockholm, 1957), utförd på uppdrag av Institutet för maltdrycksforskning under ledning av doktor Olof Kinberg.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den expertundersökning som redovisades i 1957 års trafiknykterhets-brottskommittés betänkande (SOU 1963:72) Nykterhet i trafik avsåg ett slumpmässigt urval av de personer som hade dömts för trafiknykterhets­brott är 1953 och är 1956. Undersökningen avsäg endast förstagångsbrotts-Ungar och redovisade i fråga om belastningar i nykterhetshänseende endast fylleriförseelser och intagningar pä alkoholistanstalt. Enligt undersökning­en hade av de år 1953 dömda förstagångsbrottslingarna 22,2 procent före det aktuella trafiknykterhetsbrottet gjort sig skyldiga till fylleriförseelse. Motsvarande siffra för de förstagångsbrottslingar som dömdes år 1956 var 29,9 procent.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Trafiknykterhetsbrottskommittén redovisade en omfattande undersök­ning beträffande ett slumpmässigt urval av de personer som år 1964 hade dömts för trafiknykterhetsbrott. Som alkoholbelastade redovisades i den-</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 21</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section253> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section254> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                    </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>na undersökning de personer som före det aktuella trafiknykterhetsbrottet var registrerade i kontrollstyrelsens register eller hos nykterhetsnämnden i hemortskommunen eller - för trafiknykterhetsbrott - i kriminalregistret på grund av fylleri, trafiknykterhetsbrott eller annat olämpligt alkohol­bruk.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Undersökningen visade att cirka 60 procent av lagöverträdarna var på detta sätt alkoholbelastade före det aktuella brottet. Av rattfyllerifallen var det 64 procent och av rattonykterhetsfallen 52 procent som hade sådana tidigare alkoholbelastningar. Bland bilförarna var andelen alkoholbelas­tade 57 procent och bland mopedisterna 68 procent. Eftersom även det dä aktuella trafiknykterhetsbrottet innebar ett avvikande alkoholbeteende, hade dessa alkoholbelastade alltså minst två och oftast flera registreringar som markerade att de hade betett sig brottsligt eller pä annat sätt olämpligt under inverkan av alkohol. Vid en uppdelning på olika blodalkoholhalter visade det sig att andelen alkoholbelastade ökade med högre promille. I fråga om antalet tidigare alkoholregistreringar framgick att flertalet alko­holbelastade bilförare hade inte bara en utan två eller flera tidigare regist­reringar. Av de tidigare registreringarna dominerade fylleri pä allmän plats. Nära 40 procent av samtliga dömda bilförare var sålunda tidigare registrerade för en eller, i de flesta fall, flera fylleriförseelser. Ser man enbart till de tre senaste åren före det aktuella trafiknykterhetsbrottet var 25 procent av samtliga bilförare belastade med en eller flera fylleriför­seelser. Av undersökningen framgick vidare att vid rattfylleri 13 procent av bilförarna och 29 procent av mopedisterna hade varit föremål för tvångsåtgärder enligt nykterhets vårdslagen. Vid rattonykterhet var mot­svarande siffror för bilförarna 4 procent och för mopedisterna 13 procent.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>För att utröna om klientelets sammansättning förändrats gjorde trafik-nykterhetsbrottskommittén en kompletterande undersökning avseende ett slumpmässigt urval av de personer som hade fällts till ansvar för trafiknyk­terhetsbrott under är 1968 och första halvåret 1969. Denna undersökning begränsades dock till att avse i huvudsak endast registrerade fylleriför­seelser under de tre åren närmast före det aktuella trafiknykterhetsbrottet. 1 detta avseende visade undersökningen i förhållande till 1964 års under­sökning inte någon större förändring i fråga om klientelets sammansätt­ning. Sålunda var liksom år 1964 cirka 25 procent av de för rattfylleri och rattonykterhet dömda bilförarna belastade med en eller flera fylleriför­seelser under de senaste tre åren. För mopedisterna var motsvarande andel 55 procent. Av de bilförare som hade dömts för rattfylleri var 36 procent alkoholbelastade på detta sätt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I detta sammanhang kan också hänvisas till en av beteendevetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet i samarbete med kriminalvårdsstyrel­sen år 1974 utgiven undersökning. Rattfyllerister (KVS Rapport nr 8/1974). Denna undersökning avsåg samtliga personer (sammanlagt 78) som under är 1969 hade dömts för rattfylleri till fängelse vid tingsrätten i en medelstor</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section255> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section256> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section257> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>svensk stad. Enligt undersökningen framgick det direkt av personakterna i 37 procent av fallen att den dömde hade alkoholproblem. Av de dömda hade 60 procent före det aktuella trafiknykterhetsbrottet gjort sig skyldiga till kriminalregisterbrott och 35 procent till tidigare rattfylleribrott. Inom en fyraårsperiod från 1969 års rattfylleribrott hade 24 procent återfallit i raUfylleri och 18 procent i annan brottslighet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>5   Utländsk rätt</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>5.1 Inledning</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Lagstiftningen om trafiknykterhetsbrott i olika länder skiljer sig län­derna emellan såväl i fråga om brottens uppbyggnad och närmare utform­ning som i fråga om de tillämpade påföljderna.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den principiellt viktiga skiljelinjen går mellan de länder som har enbart ett påverkansrekvisit (jfr kliniskt rattfylleri för Sveriges vidkommande) och de som har fasta promillegränser, dvs. att ansvar inträder när blodal­koholhalten uppnår en viss promUlegräns. Därvid bör anmärkas att de utländska promillegränserna inte alltid kan direkt jämföras med de svens­ka, eftersom det i vissa länder i motsats till vad som gäller i Sverige inte görs något avdrag för de med analysförfarandet förenade felmöjligheterna. Av de västeuropeiska länderna tillämpar - fömtom Sverige - följande stater fasta promillegränser, nämligen Belgien (0,8 promiUe), Danmark (0,8 och 1,2 promUle), Finland (0,5 och 1,5 promille), Frankrike (0,8 och 1,2 promille), Förbundsrepubliken Tyskland (0,8 och 1,3 promille), Grekland (0,5 promille), Iriand (1 promille), Island (0,5 och 1,2 promille), Luxem­burg (0,5 och 1,5 promille), Nederiänderna (0,5 promille), Norge (0,5 promille), Portugal (0,8 promille), Schweiz (0,8 promille), Storbritannien (0,8 promille) och Österrike (0,8 promille). Bland stater som saknar fasta promillegränser kan nämnas Italien och Spanien.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Beträffande utomeuropeisk rätt kan anmärkas att enligt senast tillgäng­liga uppgifter om de i USA tillämpade promillegränserna en stat (Indiana) tillämpar en gräns på 0,5 promille, två stater (Maine och New York) 0,6 promille, en stat (Michigan) 0,7 promille, två stater (Idaho och Utah) 0,8 promille och återstående 47 stater I promille. Det bör vidare anmärkas att det amerikanska transportdepartementet i en modellag (Uniform Vehicle Gode) har rekommenderat delstaterna att anta en fast promillegräns om I promille. Fasta promillegränser tillämpas också bl. a. i Canada (0,8 promil­le), Australien (0,8 promille, i delstaten Victoria 0,5 promille). Nya Zee­land (0,8 promille) och Japan (0,5 promille).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I det följande lämnas en närmare redogörelse för trafiknykterhetslag­stiftningen i övriga nordiska länder.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section258> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section259> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>5.2 Danmark</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den danska trafiknykterhetslagstiftningen ändrades i väsentliga hänse­enden år 1976, då promilleregler infördes. Tidigare hade frågan om ansvar för trafiknykterhetsbrott avgjorts med hänsyn till samtliga omständigheter, varvid blodalkoholhalten hade tillmätts stor betydelse.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>De ändrade reglerna (faerselslov nr. 287 af 10. juni 1976), som trädde i kraft den 1 juli 1976, innebär i huvudsak följande. Den som för eller försöker föra ett motordrivet fordon efter att ha förtärt alkohol i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i blodet under eller efter körningen överstiger 1,2 promille, döms för spiritusk0rsel (§ 53, stk. </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I). </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Detsamma gäller den som annars för eller försöker föra ett motordrivet fordon efter att ha intagit alkohol i sådan mängd att han inte kan föra fordonet på betryggande sätt (§ 53, stk. 2). Den som utan att göra sig skyldig till spiritusk0rsel för eller försöker föra motordrivet fordon efter att ha förtärt alkohol i sådan mängd att blodalkoholhalten under eller efter färden över­stiger 0,8 promille, döms förpromillek0rsel (§ 53, stk. 3).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Efter lagändring (lov nr. 258 af 27. maj 1981), som trädde i kraft den I juli 1981, är straffet för spiritusk0rsel med motorfordon, traktor eller molorredskap böter. Har alkoholkoncentrationen i förarens blod under eller efter färden överstigit 2 promille är straffet dock haefte (ett kortvarigt frihetsstraff) eller fängelse i högst ett år (§ 117, stk. </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I). </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till haefte eller fängelse kan straffet också stiga vid en alkoholkoncentration mellan 1,2 och 2 promille om föraren tidigare har dömts för trafiknykterhetsbrott eller har gjort sig skyldig till flera trafiknykterhetsbrott eller under åsidosät­tande av väsentliga hänsyn till trafiksäkerheten har vållat eller framkallat fara för skada på person eller egendom (§ 117, stk. 2).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>FöT promillek0rsel är straffet böter (§ 117, stk. 3). Vid återfall får straf­fet för sistnämnda brott dock höjas till haefte eller fängelse i högst ett år. För spiritusk0rsel med moped gäller samma straffskala som för promille-k0rsel.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>De nu angivna reglerna kompletteras av en särskild bestämmelse enligt vilken motordrivet fordon inte får framföras av den som på grund av sjukdom, matthet, överansträngning, sömnbrist, påverkan av berusande eller bedövande medel eller av liknande orsak befinner sig i ett sådant tillstånd att han är ur stånd att köra fordonet på ett fullt betryggande sätt (§ 54, stk. 1). Straffet är här böter eller under försvårande omständigheter fängelse i högst ett är. Även försök är straffbart.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den danska lagstiftningen innehåller också en straffbestämmelse för den som på grund av alkoholpäverkan eller av annan orsak befinner sig i ett sådant tillstånd att han är ur stånd att framföra cykel eller häst på betryg­gande sätt. Någon promillegräns gäller inte i detta fall (§ 54, stk. 2). Straf­fet är böter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det är också straffbart att överlåta framförandet av fordon eller häst åt</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section260> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section261> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>en person som på grund av alkoholpåverkan eller av annan i § 54, stk. 1 nämnd orsak är ur stånd att fullgöra föramppgiften på betryggande sätt (54 §, stk. 3). Enligt en särskild bestämmelse är vidare personalen på restaurang eller annat offentligt serveringsställe skyldig att försöka avvärja trafiknykterhetsbrott (§ 54, stk. 4). Straffet för brott mot någon av dessa bestämmelser är böter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I fråga om följdverkningarna i körkortshänseende vid trafiknykterhets­brott innebär lagstiftningen att körkort skall återkallas av domstolen för den som har gjort sig skyldig till spiritusk0rsel. Återkallelse skall då ske ovillkorligt, såvida inte särskilt förmildrande omständigheter föreligger. För den som har gjort sig skyldig till promillek0rsel skall däremot körkor­tet återkallas endast villkorligt, om inte vissa särskilt angivna försvärande omständigheter föreligger.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Polisen har getts en generell befogenhet att ta alkoholutandningsprov på fordonsförare.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>0stre och Vestre Landsretter har i en Cirkulereskrivelse af 22.6.1981 till samtliga byretter informerat om de riktlinjer som landsretterna efter den 1 juli 1981 kommer att följa när det gäller påföljder för trafiknykterhetsbrott. Dessa riktlinjer innebär följande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>/. Förstagångsbrott utan försvårande omständigheter enligt §117, stk. 2 0,81 -1,20*/00: böter och villkorlig körkortsåterkallelse l,2l-l,50''/oo: böter och återkallelse av körkortet i 1 är 1,51-2,00°/oo: böter och återkallelse av körkortet i 2 år 2,01 -2,50&quot;/oo: haefte 14 dagar och återkallelse av körkortet 12 1/2 är &gt;2,5I °/oo: haefte 20 dagar och återkallelse av körkortet i 2 1/2 år</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2. Förstagångsbrott med försvårande omständigheter enligt § 117, stk. 2 0,81-1,20&quot;/oo: böter och återkallelse av körkortet i I år 1,21 -1,50'*/oo: böter och återkallelse av körkortet i 2 år l,5I-2,00°/oo: haefte 14 dagar och återkallelse av körkortet i 2 1/2 år 2,01 -2,50**/oo: haefte 20 dagar och återkallelse av körkortet i 3 är &gt;2,5I °/oo: haefte 30 dagar och återkallelse av körkortet i 3 år</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>i. Andragångsbrott</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:174.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>&lt;1,50&quot;/oo: haefte 10 dagar 1,51-2,00&quot;/oo: haefte 14 dagar 2,OI-2,50''/oo: haefte 20 dagar</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>&gt;2,5l&quot;/oo: haefte 30 dagar</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Föreligger försvärande omständigheter av tidigare nämnt slag vid andra-gångsbrottet bestäms straffet efter närmaste högre promillenivä. Över­stiger alkoholhalten 2,5 promille är straffet haefte 40 dagar. Har andra-gångsbrottet begåtts under tid då körkortet varit återkallat, höjs strafftiden med haeftet 10 dagar.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section262> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section263> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Äterkallelsetiden för körkortet är alltid 5 år. Om alkoholhalten vid andragångsbrottet inte har överstigit 1,5 promille och körkortet har åter­kallats endast villkorligt vid förstagångsbrottet är äterkallelsetiden dock 3</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>4.  Tredjegångsbrott</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Minimumstraffet är alltid haefte 30 dagar. Har tredjegångsbrottet ägt rum under tid då körkortet varit återkallat, är minimumstraffet dock fäng­else i 30 dagar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Äterkallelsetiden för körkortet är alltid 10 år. Vid särskilt försvärande omständigheter kan återkallelse ske för all framtid.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Landsretterna har inte antagit några riktlinjer för straffmätningen vid s.k. klinisk spiritusk0rsel enligt § 53, stk. 2 men har i cirkuläret hänvisat till ett uttalande av justitieministern i lagens förarbeten (Lovforslag nr. L 194. Folketingsåret 1980-81 s. 5). Enligt detta uttalande ansåg justitie­ministern att det ligger nära till hands att domstolarna vid straffbestäm­ningen kommer att anlägga samma värdering som ligger till grund för straffskärpning vid de högre alkoholhalterna.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Bötesbeloppen är både vid promillek0rsel och spiritusk0rsel cirka fyra procent av gärningsmannens årliga bmttolön, vilket ungefär motsvarar en månads nettolön för den bötfällde. Det minsta bötesbeloppet är dock 1 000 Dkr och det högsta 40000 Dkr.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>1981 års lagstiftning, som var föranledd av besparingsskäl, innebar en utvidgad användning av böter vid spiritusk0rsel på bekostnad av det fri­hetsstraff i form av haefte som tidigare normalt följde när blodalkoholhal­ten översteg 1,5 promille. Lagändringen innebar också en skärpning när det gäller spärrtiderna vid körkortsåterkallelser.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det bör slutligen anmärkas att möjligheten att tUlämpa kriminalvård i frihet vid trafiknykterhetsbrott ytterst sällan tillämpas vid danska domsto­lar. Av 13085 domar avseende trafiknykterhetsbrott år 1980 utdömdes böter i 4489 fall, fängelse i 8454 fall och annan påföljd i endast 142 fall.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>5.3 Finland</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den finländska riksdagen beslutade år 1976 om omfattande ändringar i lagstiftningen om trafiknykterhetsbrott. Ändringarna som trädde i kraft den 1 april 1977 innebar bl.a. att fasta promillegränser infördes och att bestämmelser om rattfylleri, fylleri i spårbunden trafik samt fylleri i luft-och sjötrafik sammanfördes i ett särskilt kapitel angående trafikfylleri i den allmänna strafflagen (23 kap. strafflagen). Samtidigt infördes regler om att fordonsförare kan underkastas mtinmässiga alkoholutandningsprov.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>De nya straffbestämmelserna innebär i huvudsak följande. Den som framför motordrivet fordon efter att ha förtärt alkohol i sådan mängd att alkoholhalten i hans blod under eller efter färden uppgår till minst 0,5</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section264> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section265> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>promille skall dömas för rattfylleri till böter eller fängelse i högst tre månader. Om alkoholhalten uppgår till minst 1,5 promille eller om förarens förmåga till felfria prestationer är kännbart nedsatt och är omständigheter­na sådana att gärningen har varit ägnad att äventyra annans säkerhet, skall föraren dömas för grovt rattfylleri tUl fängelse i högst två år eller minst 60 dagsböter. Har föraren varit påverkad av annat rusmedel än alkohol finns en särskild bestämmelse. Enligt denna skall en person, som framför motor­drivet fordon under sådan påverkan av annat rusmedel än alkohol eller av alkohol i kombination med annat rusmedel att hans förmåga till felfria prestationer är nedsatt, dömas till böter eller fängelse i högst tvä är för körning under påverkan av rusmedel, såvida gärningen inte är straffbar som grovt rattfylleri. Med rusmedel avses därvid också läkemedel som påverkar prestationsförmågan.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I förarbetena till de nya bestämmelserna uttalades om valet av påföljd för trafiknykterhetsbrott att böter som enda påföljd bör komma till använd­ning främst i de fall där blodalkoholhalten är lägre än 1,5 promille. För fall då villkorligt fängelsestraff används vid grovt rattfylleri framhölls att det villkorliga straffet i allmänhet bör kombineras med böter, en möjlighet som i Finland har införts först år 1976. Undantagsvis avses även vid grovt rattfylleri böter kunna tillämpas som enda påföljd. Denna möjlighet har enligt förarbetena införts med tanke pä de lindrigare fallen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vid förstagångsrattfylleri bestäms påföljden regelmässigt till dagsböter, vars antal bestäms med ledning av den uppmätta blodalkoholhalten, me­dan återfall i rattfylleri vanligtvis föranleder ovillkorligt fängelsestraff i 1 — 2 månader.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vid grovt rattfylleri, dvs. om alkoholhalten överstiger 1,5 promille är det numera fast praxis att påföljden vid förstagångsbrott bestäms till villkorligt fängelsestraff i 1—3 månader, oftast i kombination med dagsböter. Ovill­korligt fängelsestraff förekommer ytterst sällan vid förstagångsbrott såvida den dömde inte har antecknats i straffregistret för annan slags brottslighet. Däremot leder återfall som regel till ovillkorligt fängelsestraff, vars längd varierar med hänsyn till bl.a. alkoholhalten men vanligtvis är 2-4 måna­der.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den som har dömts för trafiknykterhetsbrott, åläggs också förbud att köra motordrivet fordon under viss tid. Körförbudet varierar vanligtvis mellan 6 månader och 2 är.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>5.4 Island</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>1 den isländska trafiknykterhetslagstiftningen föreskrivs att motordrivet fordon inte får föras av den som på grund av alkoholförtäring inte kan anses i stånd att föra fordonet pä fullt betryggande sätt. Det finns två fasta promillegränser i lagen, en nedre vid 0,5 promille och en högre vid 1,2 promille.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section266> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section267> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>104</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mellan 0,5 och 1,2 promille kan dömas till böter, &quot;haefte&quot; (ett kortvarigt frihetsstrafO eller fängelse i högst ett år. I praxis är böter den vanliga påföljden. Undantagsvis förekommer emellertid haefte i 5-10 dagar. Över 1,2 promille är straffet haefte eller fängelse i högst två år. Den vanliga påföljden är i sådana fall haefte i 10-12 dagar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om den alkohol som föraren har förtärt före eller under körningen leder till att blodalkoholhalten stiger efter färdens slut, skall det anses som om den förhöjda blodalkoholhalten förelåg redan under färden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.5 Norge</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt norsk lag (§ 22 vegtrafikkloven av 18. juni 1965, ändrad senast den 10 april 1981) får ingen köra eller försöka köra motorfordon, när han är påverkad av alkohol eller annat berusande eller bedövande medel. Har föraren en högre alkoholhalt i blodet än 0,5 promille eller en alkoholmängd i kroppen som kan leda till så hög blodalkohoihalt, skall han alltid anses vara i lagens mening påverkad.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I Norge finns också en bestämmelse som under vissa förutsättningar straffbelägger sådan förtäring av alkohol eller annat berusande eller bedö­vande medel som äger rum mellan körningens avslutande och blodprovs­tagningen, s. k. efterförtäring.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Straffet för trafiknykterhetsbrott är enligt § 31 i vegtrafikkloven fängelse i högst ett år eller, vid särdeles mildrande omständigheter, böter. I praxis bestäms straffet vid förstagångsbrott, oberoende av alkoholhaltens stor­lek, vanligtvis till fängelse mellan tre veckor och en månad. Vid återfall eller då andra försvårande omständigheter föreligger kan fängelsestraffet emellertid höjas väsentligt. Villkoriig dom kan tillämpas bara när särskilda skäl föreligger säsom exempelvis dä föraren lider av sjukdom eller dä han har varit yngre än 19 år vid körningen. År 1978 erhöll 15 procent av dem som dömdes för trafiknykterhetsbrott villkorlig dom. Bestäms påföljden till villkorlig dom, kombineras denna som regel med böter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I § 33 vegtrafikkloven finns också regler om körkortsåterkallelse. Vid trafiknykterhetsbrott skall körkortet alltid återkallas under minst ett år. Vid återfall av trafiknykterhetsbrott inom en femårsperiod återkallas kör­kortet för alltid. Detsamma gäller om körkortet under den närmast föregå­ende femårsperioden har varit återkallat till följd av bl. a. trafiknykterhets­brott, som har begåtts före femårsperiodens början. Ärenden om återkal­lelse handläggs av poUsen.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section268> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:37.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section269> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>105</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6   Överväganden och förslag</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.1 Inledning</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trafiknykterhetsfrågan har länge betraktats som en väsentlig del av trafiksäkerhetsproblemet. I takt med den intensiva utvecklingen av motor­fordonstrafiken har allt starkare understrukits den grundläggande betydel­sen från trafiksäkerhetssynpunkt av att motorfordonsförare avhåller sig från förtäring av alkohol och andra medel som kan nedsätta förarförmågan och därmed skapa risker i trafiken. 1 vårt land har man också tidigare än i de flesta andra länder insett vikten av att genom en sträng lagstiftning om straff och körkortsäterkallelse ingripa mot fordonsförare som åsidosätter kravet pä nykterhet i trafiken.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trafiknykterhetslagstiftningen har genomgått en omfattande utveckling alltsedan de första straffbestämmelserna infördes på 1920-talet. Ansvars­området har successivt utvidgats, och kravet pä nykterhet vid ratten har efter hand skärpts. Införandet av frihetsstraff som regelmässig påföljd för rattfylleri år 1934 får vid sidan av 1941 och 1957 års promillelagstiftning ses som det mest betydelsefulla steget i utvecklingen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan om påföljder för rattfylleri har under årens lopp varit föremål för åtskillig diskussion. Som framgår av den föregående framställningen (av­snitt </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I) </span><span style='font-family:Verdana'>gjorde 1957 års riksdag ett uttalande av den innebörden att man i viss utsträckning borde kunna gä ifrån fängelsestraff vid rattfylleri som förstagångsförseelse liksom i fall då föraren trots straffbar alkoholhalt hade kunnat genomföra körningen utan anmärkning. Denna tanke har inte reali­serats, och de förslag om reformering av påföljdssystemet som därefter lagts fram har i stort sett kommit att stanna på papperet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En beaktansvärd utveckling har emellertid samtidigt utan stöd av någon speciell lagändring ägt rum i praxis. Under de senaste åren har sålunda det ärliga antalet domar till kriminalvård i frihet (inkl. villkorlig dom) eller annan värd motsvarat ca 17-18 procent av antalet domar för rattfylleri där annan påföljd än böter har tillämpats. Motsvarande siffra var under tiden närmast före brottsbalkens ikraftträdande år 1965 endast drygt I procent. Trots denna utveckling är rattfylleri fortfarandet det brott som i särklass leder till flest fängelsestraff Rattfylleristerna utgör en dryg tredjedel av dem som nyintas i kriminalvårdsanstalterna.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När det gäller rattonykterhet har å andra sidan utvecklingen blivit den att fängelse tillämpas endast i rena undantagsfall. Det rör sig om mindre än 2 procent av antalet domar per år för detta brott. Även den som t.ex. återfallit i rattonykterhet efter förhållandevis kort tid med en blodalkohoi­halt som närmar sig rattfyllerigränsen döms praktiskt taget alltid till böter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen har så sent som i november 1980 ställt sig bakom gällande rätt i fråga om val av påföljd för rattfylleri och även därefter gjort uttalanden av likartad innebörd (se avsnitt 3). Att frågan nu ändå tas upp till diskussion</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section270> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section271> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>106</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sammanhänger med att starka skäl talar för att hithörande problematik bör behandlas utifrån delvis andra infallsvinklar och i ett något mera generellt perspektiv än som har skett under senare tid. I det följande skall dessa skäl redovisas närmare.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En särskild fråga som också skall behandlas i det följande är huruvida den nedre gränsen för straffbarhet - 0,5 promillegränsen - är lämpligt avvägd. Frågan har fått aktualitet bl.a. genom olika forskningsresultat rörande inverkan på körförmågan av små alkoholdoser (se avsnitt 4.1). Motorförarnas helnykterhetsförbund har gjort särskilda framställningar i detta ämne och frågan har även tagits upp i motioner under innevarande riksmöte.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I ett särskilt avsnitt tas slutUgen upp frågan om förverkande av fordon vid rattfylleri och andra trafikbrott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.2 Allmän strävan att minska antalet fängelsestraff</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under senare år har en allmän strävan varit att minska antalet frihetsbe­rövanden inom kriminalvården. Detta kriminalpolitiska mäl, som kommit till uttryck bl.a. i olika beslut av riksdagen (se t.ex. uttalanden i prop. 1980/81: 100 s. 19 och prop. 1981/82: 100 s. 30, 32, jfr också prop. 1982/ 83:100 s. 28), torde få ses mot bakgrund av att det numera är allmänt erkänt att kriminalvård i anstalt har många negativa effekter. Anstaltsvis­telserna medför generellt dålig rehabilitering och hög återfallsfrekvens. De har vidare ofta en nedbrytande inverkan pä personligheten. Till detta kommer att den kriminologiska forskningen har visat att de allmänpreven­tiva verkningarna av frihetsstraffen är betydligt mera osäkra än man kan­ske tidigare allmänt har brukat anta.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots att sålunda enighet råder om att frihetsberövandena inom krimi­nalvärden bör nedbringas, kan det konstateras att antalet fängelsestraff har ökat mycket kraftigt under de senaste åren. Medan antalet dömda som togs in i kriminalvärdsanstaU under åren 1976 och 1977 utgjorde 9901 resp. 9742, var motsvarande antal för åren 1978-1981 10547, 10822, 12541 och 13234. Även de genomsnittliga strafftiderna har ökat påtagligt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna utveckling hänger uppenbarligen till en del samman med att kampen mot narkotikabrottslighet har intensifierats, men detta kan inte vara hela förklaringen. Bland de hypoteser som i övrigt har förts fram förtjänar särskilt nämnas att det klientel som blir föremål för lagföring numera genomsnittligt sett är mera brottsbelastat än tidigare.'</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Oavsett orsakerna till det ökande antalet fängelsestraff förtjänar ökning­en stor uppmärksamhet. Den ger också anledning att överväga åtgärder för att bringa utvecklingen i samklang med statsmakternas upprepade uttalan­den om att antalet fängelsestraff bör minskas. Det skall här nämnas att</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>' Se brottsförebyggande rådets rapport (1982:4) Brottsutvecklingen (s. 75-99).</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section272> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section273> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>regeringen i prop. 1982/83:85 har lagt fram förslag till åtgärder för att effektivisera kriminalvården i frihet som, om de genomförs, är ägnade att öka utrymmet för sådan kriminalvård pä fängelsestraffets bekostnad. De ändrade regler om villkorlig frigivning som föreslås i propositionen innebär också en viss avkortning av fängelsetiderna för en stor grupp intagna. Ökningen av antalet fängelsedomar är emellertid så markant att dessa åtgärder isolerade inte kommer att förmå vända utvecklingen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Förslagen i den nämnda propositionen bygger i stor utsträckning pä delbetänkanden av fängelsestraffkommittén (Ju 1979:04) och frivårdskom­mittén (Ju 1979:05). De båda kommittéerna fortsätter sitt arbete, fängel­sestraffkommittén med bl. a. utformningen av regler om påföljdsval och en översyn av straffskalorna på programmet och frivårdskommittén med att överväga om särskilda alternativ till frihetsstraff av typen samhällstjänst och kontraktsvård bör införas i vårt land. Särskilt frågan om kontraktsvård är uppenbarligen av stort intresse för rattfylleriproblematiken. Även resul­tatet av detta arbete kan, i den mån det leder till lagstiftning, antas komma att bidra till att minska ökningen av antalet fängelsestraff. Men effekterna torde i dessa avseenden ge sig till känna först på längre sikt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det råder naturligtvis ingen tvekan om att det från allmän synpunkt mest tillfredsställande sättet att nedbringa antalet fängelsedomar är att genom kriminalpolitiska och andra åtgärder minska omfattningen av den brottslig­het som ligger till gmnd för domar av detta slag. Att förebygga brottslighet är ju också det yttersta målet för kriminalpolitiken, men tyvärr måste man konstatera att det även här blir fråga om åtgärder som först på längre sikt får genomslagskraft.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund talar åtskilliga skäl för att lagstiftningsåtgärder nu bör sättas in med syfte att minska användningen av fängelsestraff. Annars riskerar de upprepade uttalandena från statsmakternas sida om att en sådan utveckling bör eftersträvas att förlora i trovärdighet. En metod att begränsa användningen av fängelsestraff är naturligtvis att föreskriva an­nat än frihetsberövande påföljd för sådana brott där fängelse i dag utdöms i stor utsträckning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Att överväga en sådan åtgärd beträffande rattfylleri ligger särskilt nära till hands från flera olika synpunkter. Brottet är med 4000-4500 fängelse­straff per är som nämnts den enskilda gärning som föranleder i särklass flest domar pä fängelse, och det är här fråga om endast kortvariga straff. En reform på området har nyligen genomförts i Danmark och för svensk del har frågan aktualiserats vid flera tillfällen sedan riksdagen år 1957 begärde en utredning i ämnet. Som har framgått av det föregående innehöll både 1957 års trafiknykterhetskommittés betänkande (SOU 1963:72) Nyk­terhet i trafik och 1966 års trafiknykterhetskommittés betänkande (SOU 1970:61) Trafiknykterhetsbrott förslag i angiven riktning. Till att tanken på en ändring i olika sammanhang har förts fram pä senare tid har troligen hämtöver bidragit att rattfylleristerna är en förhållandevis avgränsad</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section274> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section275> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>grupp och att förändringar i sanktionssystemet för dem därför kan genom­föras utan att det leder till mera generella förskjutningar i kriminalpoliti­ken.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>6.3 Nuvarande påföljdssystem komplicerat</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den normala påföljden för rattfylleri utan mildrande omständigheter är fängelse. Nuvarande praxis innebär som förut har nämnts att det framför allt är i ett typfall som man anser sig kunna frångå fängelse som påföljd, nämligen när det föreligger ett klart vårdbehov i förening med påtaglig risk för att ett frihetsberövande skulle försvåra en påbörjad återanpassning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det är uppenbart att de principer som f n. är vägledande för praxis kan ställa domstolarna inför mycket svåra avgöranden i särskilda fall. Princi­perna är följdriktiga utifrån det påföljdssystem kring vilket brottsbalken är uppbyggd och har sin motsvarighet på andra områden. Just när det gäller ett brott av den typ som rattfylleri representerar kan emellertid principerna i praktisk tillämpning leda till resultat som för den enskilde framstår som orättvisa eller i varje fall inkonsekventa. Detta hänger i första hand sam­man med att rattfylleri är ett relativt vanligt brott samtidigt som de närmare omständigheterna i olika fall åtminstone ytligt sett ofta kan förefaUa likar­tade. Den tidigare ostraffade och skötsamme som har dömts till fängelse för rattfylleri gör lätt jämförelser med andra som kanske trots tidigare belastning i form av brott och misskötsamhet i nykterhetshänseende har dömts till skyddstillsyn för samma brott med hänsyn till att värdbehov har ansetts föreligga. Till detta kommer att avvägningen mellan allmän- och individualpreventiva faktorer kan vara så vansklig att det framstår som ofrånkomligt att olika domare ibland kommer tUl skUda resultat på ett faktiskt underlag som kan synas likartat. Detta kan i sin tur leda till att praxis kommer att variera mellan olika domstolar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Som har nämnts i det föregående (avsnitt 3) var sistnämnda fråga före­mål för speciell uppmärksamhet när vissa spörsmål rörande trafiknykter­hetsbrotten under 1980/81 års riksmöte behandlades av riksdagen. Justitie­utskottet åberopade viss statistik över tingsrätternas val av ä ena sidan fängelse och å andra sidan skyddstillsyn eller villkorlig dom vid rattfylleri under är 1979. Materialet visade stora variationer; i ett län exempelvis dömdes till villkorlig dom eller skyddstillsyn i ca 2,8 procent av fallen (relationen 1:35) medan motsvarande andel i ett annat län utgjorde ca 26,3 procent (1:2, 8). Mellan domstolar i ett län noterades variationer i andelen domar på villkorlig dom och skyddstillsyn från 50 procent (1:1) till ca 4,5 procent (1:22). Vid några tingsrätter hade under den tid som statistiken avsåg över huvud taget inte dömts till någon icke frihetsberövande påföljd för rattfylleri.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Justitieutskottet konstaterade som framgått av den tidigare framställ­ningen med hänvisning till den presenterade statistiken att tingsrätterna i</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section276> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section277> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>109</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sin rättstillämpning syntes komma till resultat som inte var enhetliga över hela landet. Med hänsyn till vad som i ärendet hade framkommit om olikheter i fråga om päföljdsval vid skilda domstolar, begärde riksdagen en närmare undersökning av domstolarnas handläggning (JuU 1980/81:1, rskr 30). Denna undersökning har som nämnts anförtrotts åt utredningen (Ju 1980:05) om möjligheterna att använda utandningsprov som bevismedel vid trafiknykterhetsbrott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan de nyss nämnda uttalandena gjordes har flera lagändringar av intresse för påföljdsbestämningen vid rattfylleri trätt i kraft. Till en början antog riksdagen i samma ärende en ny bestämmelse (6 §) i trafikbrottsla­gen som ger domstolarna möjlighet att vid bestämmande av påföljd för rattfylleri ta hänsyn till den körkortsäterkallelse som enligt körkortslagen (1977:477) följer pä brottet. Finns det grundad anledning anta att till följd av ett brott enligt trafikbrottslagen beslut kommer att meddelas om åter­kallelse av behörighet att föra motordrivet fordon och att beslutet kommer att medföra att hinder eller synnerlig svårighet uppstår för gärningsmannen i hans yrkes- eller näringsutövning, får sålunda enligt 6 § TBL hänsyn härtill tas vid bestämmande av påföljd för brottet. På motsvarande sätt får hänsyn tas till ett beslut, genom vilket sådan behörighet har återkallats tills vidare.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Senare under samma riksmöte har ytterligare en lagändring genomförts som har ett visst intresse för påföljdsbestämmningen i rattfyllerimäl, näm­ligen sänkningen av minimum för fängelsestraff från en månad till 14 dagar. Fängelsestraff på tider under en månad är inte avsett som standardspåföljd för rattfylleri men bör enligt riksdagen i klara undantagsfall kunna tilläm­pas även vid detta brott (JuU 1980/81:32, rskr 252).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I samband med tillkomsten av lagen (1981; 1243) om värd av missbruka­re i vissa fall (LVM) intogs i brottsbalken en ny regel (31 kap. 2 §) av innehåll att, om den som har begått en brottslig gärning kan bli föremål för vård enligt LVM, domstolen skall kunna överlämna åt socialnämnden eller, i fråga om den som redan är intagen i ett hem där sådan värd meddelas, åt styrelsen för hemmet att föranstalta om behövlig värd. Detta avses gälla även i fråga om bötesbrottslighet. 1 förarbetena (prop. 1981/ 82:8 s. 55-58) har särskilt uttalats att överlämnande till vård enligt LVM bör vara en påföljdsform som står till domstolens förfogande även i rattfyl­lerifall, om den tilltalade är i trängande behov av sådan vård och förutsätt­ningarna för denna i övrigt är uppfyllda. Den nya regeln får ett vidare tillämpningsområde i rattfyllerifall än den tidigare bestämmelsen om över­lämnande till nykterhetsvård. I den senare föreskrevs nämligen att över­lämnande endast vid särskilda skäl fick ske, om det för brottet var föreskri­vet strängare straff än fängelse i sex månader. Motsvarande strafftid är enligt den nya bestämmelsen fängelse i ett år.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De ändringar i päföljdssystemet som har redovisats nu är ägnade att i en viss, lät vara förhållandevis blygsam utsträckning minska användningen av</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section278> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section279> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>110</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fängelsestraff vid rattfylleri eller avkorta längden pä straffen i vissa fall. Även om förändringar i den riktningen i och för sig är önskvärda mot den bakgrund som fömt har skisserats, torde man inte kunna bortse frän risken att päföljdssystemet pä sikt kommer att kännetecknas av en än mera påtaglig splittring. Uppgifter som under hand har inhämtats från den utred­ning som utför den av riksdagen begärda kartläggningen bestyrker dessa farhågor. Denna utveckling kan inte anses tillfredsställande, särskilt mot bakgmnd av vad riksdagen har uttalat om vikten av enhetlighet i rättstill-lämpningen på detta område. Än mer komplicerat kan läget bli om i enlighet med förslag frän frivårdskommittén (Ju 1979:05) i betänkande (SOU 1981:90) villkorligt fängelse införs som en ny påföljd och påföljds­systemet dessutom eventuellt kompletteras med nya s. k. alternativ till frihetsstraff säsom samhällstjänst och kontrakts vård. Sistnämnda fråga utreds f. n. av kommittén.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.4 Behovet av en reform</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av det anförda framgår att det finns två huvudskäl som var för sig talar för att en översyn av sanktionssystemet för rattfylleri nu bör företas. Det är här fråga om förhållanden som inte i samband med de överväganden i frågan som ägt rum i tidigare sammanhang har haft samma aktualitet som nu.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För det första skulle en översyn med sikte pä att minska antalet fängelse­straff ligga i linje med den numera allmänt omfattande kriminalpoUtiska målsättningen att antalet frihetsberövanden inom kriminalvården bör minskas. Detta intresse gör sig naturligtvis särskilt starkt gällande i ett läge då frihetsberövandena ökar mycket kraftigt. För det andra har de nuvaran­de principerna för påföljdsval visat sig så komplicerade att särskilt pä längre sikt uppenbara risker finns för bristande enhetlighet i tillämpningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Självfallet kan emellertid åtskilliga skäl åberopas mot tanken på en förändring på detta område. Ett av dessa tar sin utgångspunkt i rattfylleri­brottets straffvärde. Här kan naturligtvis olika meningar göra sig gällande. Trafiknykterhetsbrottskommittén anförde på sin tid följande (SOU 1970:61 s. 216).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fängelse är den normala påföljden för svåra brott. Det är därför mindre lämpligt att fängelse i sä stor utsträckning används som påföljd för ett brott som i det enskilda fallet inte behöver innebära någon konkret fara. De talrika fängelsestraffen vid denna typ av brottslighet kan tänkas medföra en avtmbbning av allmänhetens inställning tiU fängelsestraffet till men för denna påföljds allmänpreventiva verkan vid allvarlig brottslighet. För all­mänheten kan det vidare med hänsyn till brottets karaktär framstå som stridande mot den proportionalitetsidé som utgör en av grundpelarna i straffsystemet att man regelmässigt och praktiskt taget oberoende av den grad av fara som har förelegat i det särskilda fallet ådömer rattfylleristerna fängelsestraff.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section280> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section281> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Med hänsyn tiU denna karaktär hos brottet, att det bestraffas praktiskt taget oberoende av den grad av fara som har förelegat i det särskilda fallet, kan den schablonmässiga tillämpningen av frihetsstraff vidare framstå som ett i viss mån obefogat lidande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Gentemot detta resonemang kan dock uppenbariigen vissa invändningar resas. Frågan om hur farlig alkoholen är från trafiksäkerhetssynpunkt har numera ingående belysts genom ett stort antal vetenskapliga undersök­ningar, dels sådana som tar sikte på att mäta de funktionsnedsättningar av olika slag som är förenade med alkoholkoncentration, dels s. k. olycksrisk­undersökningar. Undersökningsresultaten visar att man redan vid relativt låga blodalkoholhalter har att räkna med en ökad risk för trafikolyckor och att denna risk ökar allt snabbare ju högre alkoholhalten är (se avsnitt 4.1). Att en förare genom alkoholförtäring nedsätter förarförmågan och ökar riskerna i trafiken är naturligtvis mot denna bakgmnd oförsvarligt, och många är säkerligen utan vidare beredda att säga att rattfylleribrottet -som förutsätter en mycket hög alkoholkonsumtion - har ett straffvärde som väl svarar mot den påföljd pä en månads fängelse som f. n. brukar dömas ut.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Syftet med lagstiftningen om trafiknykterhetsbrott är emellertid inte att ge möjlighet till någon form av vedergällning gentemot rattfylleristerna. Syftet är i stället att motverka att trafikolyckor uppkommer på gmnd av att motorfordonsförare är påverkade av alkohol eller andra medel. Den fråga man bör ställa sig är därför snarare huruvida frekvensen av rattfylleri -med åtföljande olycksrisker - skulle öka, om fängelse inte längre blev normalpäföljden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det finns exempel pä forskningsresultat där man i princip har besvarat denna fråga nekande.' Det är emellertid svårt att tro annat än att den regelbundna användningen av fängelsestraff har haft mycket stor betydelse när det pä sin tid gällde att - i strid mot en tämligen utbredd allmän inställning - inprägla vikten av nykterhet vid ratten. Till följd av kriminali­seringen liksom upplysning, trafiksäkerhetspropaganda och andra faktorer har emellertid numera sedan länge hos allmänheten den uppfattningen vunnit insteg att det är förkastligt ati köra bil efter alkoholförtäring av någon betydelse. Det har med hänvisning härtill hävdats att den i ett internationeUt perspektiv mycket stränga päföljdspraxis som tillämpas hos oss inte längre skulle ha någon avgörande betydelse för allmänhetens inställning tUl trafiknykterhetsbrott. Vidare har framhållits att det främst är andra faktorer än hotet om fängelsestraff - sädana som risken för trafik­olycka och upptäckt samt för körkortsåterkallelse - som verkar avhål­lande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Åtskilliga skäl synes därför tala för att man inte behöver befara någon ökning av trafiknykterhetsbrottsUgheten, om man minskar tillämpningen</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>' Här kan t. ex. hänvisas till arbeten på området av Andenaes, Ross och Votey.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section282> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section283> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>112</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av fängelse som påföljd för rattfylleri. Ett sådant antagande bestyrks av det förhållandet att rattfylleristatistiken inte synes ha påverkats vare sig i Finland när man där år 1977 gick över till en ordning som innebär att rattfyllerister regelmässigt döms villkorligt vid förstagångsförseelse eller i Danmark när man år 1981 införde böter som normalstraff. I Sverige uppvi­sar den registrerade trafiknykterhetsbrottsligheten mycket stabila siffror genom åren, siffror som i det närmaste helt och hållet följer utvecklingen i fråga om antalet motorfordon. Den ingalunda oväsentliga uppmjukning i praxis som pä påföljdssidan som enligt det fömt anförda har ägt rum sedan brottsbalken trädde i kraft har sålunda inte gett utslag i brottsstatistiken pä området.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med hänsyn till den tvekan som senare tids forskning har väckt an­gående fängelsestraffets allmänpreventiva verkningar skulle det mot den angivna bakgrunden kunna hävdas att bevisbördan ligger hos den som vill hävda att en förhållandevis regelmässig tillämpning av kortvariga fängelse­straff just pä detta område, där de presumtiva gärningsmännen har så mycket annat att förlora genom brottet, skulle ha en sådan effekt, att de på ett avgörande sätt påverkar brottsfrekvensen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Klart är emellertid att trafiksäkerheten är en så viktig fråga att det nu aktuella området inte lämpar sig för kriminalpolitiska experiment. Att genomföra en ändrad ordning som skulle innebära att fängelse inte längre ingår i sanktionssystemet för rattfylleri kan givetvis inte komma i fråga. Om emellertid fängelse fortfarande får ingå som ett väsentligt element i systemet, synes inte några avgörande betänkligheter kunna anföras mot att man skapar möjlighet till en ökad nyansering på ett sådant sätt att de intressen av en minskad användning av fängelsestraff och av en förenkling av sanktionssystemet som förut har redovisats så långt möjligt tillgodoses. I den mån risken att bli dömd till fängelse utgör en avhållande faktor för den presumtive rattfylleristen torde det nämligen åtminstone inom vissa gränser sakna avgörande betydelse i hur stor frekvens fängelse döms ut för brottet: vare sig fängelse tillämpas i 80 eller exempelvis 50 procent av de fall dä blodalkoholhalten överstigit 1,5 promille måste han nämligen räkna med fängelsestraffet som en beaktansvärd risk. F. ö. torde det ju beträffan­de flertalet presumtiva trafiknykterhetsbrottslingar förhålla sig sä att de knappast kan ha någon säker uppfattning om huruvida deras alkoholhalt har uppgått till 1,5 promille eller inte.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vill man genomföra en förändring i fråga om sanktionssystemet vid rattfylleri med nyss angiven inriktning, är det emellertid mycket väsentligt att ändringen inte innebär eller uppfattas som någon uppmjukning av samhällets inställning gentemot alkohol i trafiken. Det finns därför skäl att i detta sammanhang behandla ett par andra frågor. Om man utgår från att fängelse fortfarande skall spela en betydelsefull roll i påföljdssystemet för trafiknykterhetsbrott, kan det till en början ifrågasättas om det är rimligt att fängelsestraff praktiskt taget aldrig tillämpas vid sådana kvalificerade</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section284> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section285> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>113</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fall av rattonykterhet där fråga är om återfall och blodalkoholhalten när­mar sig rattfyllerigränsen. En annan fråga som har fått aktualitet pä senare tid gäller en eventuell sänkning av den nedre promillegränsen för straffbar­het. Slutligen bör även spörsmålet om förverkande av fordon som har använts vid trafiknykterhetsbrott tas upp i det här sammanhanget.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 det följande avsnittet (6.5 och 6.6) skall principerna för en ändrad ordning i fråga om trafiknykterhetsbrott diskuteras närmare. Därvid skall först spörsmålet om den nedre promillegränsen behandlas och därefter frågan om en omkonstruktion av regleringen av betydelse för päföljdssy­stemet. Även vissa andra frågor kommer att behandlas i anslutning härtill. Frågan om förverkande av det fordon som använts vid brott av aktuellt slag behandlas i ett separat avsnitt (6.8).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.5 Principerna för en ändrad ordning</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.5.1 Den nedre straffbarhetsgränsen</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan var den nedre promillegränsen för straffbarhet lämpligen bör ligga har varit föremål för åtskillig diskussion under årens lopp. Den lagändring år 1957 som innebar att gränsen sänktes från 0,8 till 0,5 promille grundades på förslag från 1949 års trafiknykterhetsutredning. Denna utred­ning hade redovisat en rad experimentella undersökningar som gav vid handen att värdet 0,4 promille syntes utgöra den gräns vid vilken lika stor sannolikhet fanns för nedsättning som för icke nedsättning av förarförmå­gan. Vid blodalkoholvärden av 0,5 promille kunde däremot nedsättning av förarförmågan konstateras i det övervägande antalet fall. Därvid hade dock inte beaktats det avdrag (då pä 0,13, numera på 0,14 promille) som görs med hänsyn till statistisk osäkerhet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tanken på en sänkning av promillegränsen togs upp av 1957 års trafik­nykterhetskommitté i betänkandet (SOU 1963:72) Nykterhet i trafik. Kommittén hänförde sig till vissa nyare medicinska undersökningar som enligt dess mening klart visade att gränsen vid 0,5 promille måste anses väl hög (se SOU 1963:72 s. 70 och 239-269) och uttalade vidare bl. a. att det inte &quot;lär kunna anses tillfredsställande, att en vanlig mansperson normalt skall kunna föra motorfordon efter förtäring av 18 cl starksprit utan att löpa risk för påföljd&quot;.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som fömt har berörts ledde inte kommittéförslaget till några lagstift­ningsåtgärder. Dåvarande chefen för justitiedepartementet uttalade (i di­rektiven till 1966 års trafiknykterhetsbrottskommitté) att en sänkning av den nedre promillegränsen till 0,4 skulle innebära att Sverige skulle inta en särställning bland de nordiska länderna. Bl. a. av hänsyn tiU intresset av att så småningom nå nordisk enhetlighet borde man i Sverige t. v. låta denna gräns ligga fast.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Frågan har emellertid varit föremål för fortsatt uppmärksamhet och det har som förut nämnts (avsnitt 4.1) vid olika pä senare tid utförda undersök-</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 21</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section286> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section287> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>114</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ningar bekräftats att förmågan att köra motorfordon markant försämras redan när blodalkoholhalten når upp till en nivå som understiger 0,5 promille. En begränsad undersökning, som gjordes av statens väg- och trafikinstitut är 1975, visar t.ex. att körförmågan försämras redan vid en alkoholhalt på 0,3-0,4 promille.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan om sänkning av den nedre straffbarhetsgränsen har aktualiserats av Motorfordonsförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) som i en framställ­ning år 1980 tog upp bl. a. den frågan liksom spörsmålet om en omprövning av det avdrag på grund av statistiskt beräknade felmöjligheter som f.n. tillämpas vid blodprovsanalyserna. Enligt MHF;s mening borde dessa frågor utredas. MHF:s skrivelse har efter remissbehandling överlämnats till utredningen (1980; 05) om användningen av alkoholutandningsprov som bevismedel vid trafiknykterhetsbrott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under remissbehandlingen uttalade riksåklagaren att, om det klarläggs att trafiksäkerheten förstärks genom en sänkning av straffbarhetsgränsen, det finns skäl att överväga en sådan sänkning. Riksåklagaren framhöll dock samtidigt att en intensifiering av åtgärder mot trafikonykterhet kan åstadkommas på annat sätt, varvid ökad övervakning och kontroll torde vara de viktigaste. Rikspolisstyrelsen hänvisade till försöksverksamheten med utandningsprov medan brottsförebyggande rådet (BRÅ) menade att det kan vara tveksamt om man skall kriminalisera ett tillstånd men inte andra som är lika farliga men som inte sä lätt låter sig kontrolleras. Enligt BRÅ borde frågan anstå i avvaktan pä resultatet av försöksverksamheten med alkoholutandningsprov. Statens trafiksäkerhetsverk ansåg att det i och för sig fanns goda skäl för en sänkning av straffbarhetsgränsen. Verket pekade dock pä risken att en sänkning av resursskäl skulle leda till att mer påverkade förare undgår upptäckt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens väg- och trafikinstitut uttalade att institutet inte delade en i MHF;s framställning uttalad uppfattning att det &quot;entydigt&quot; skulle finnas ett tröskelvärde vid 0,3-0,4 promille.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MHF har därefter återkommit till frågan i en framställning den 30 no­vember 1982, där förbundet föreslär att den nu aktuella gränsen sänks till 0,3 promille. Enligt MHF skulle en sådan förändring kraftigt bidra till att höja trafiksäkerheten och på ett välgörande sätt underlätta den informa­tionsverksamhet som går ut pä att visa att all alkohol i trafiksammanhang är förkastlig. Frågan har också aktualiserats i riksdagsmotioner vid inneva­rande riksmöte.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det måste naturligtvis alltid i sista hand bli en bedömningsfräga var den nedre gränsen för straffbar alkoholkoncentration bör ligga. Klart är emel­lertid att starka sakliga skäl talar för att gränsen bör sättas lägre än f n. Av de undersökningar som gjorts kan naturligtvis inte slutas att varje förare försämrar sin körförmåga vid en alkoholhalt under 0,5 promille, men man måste på detta område i fortsättningen liksom hittills utgå frän en genom­snittsbedömning. Med denna utgångspunkt kan det otvivelaktigt sägas att</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section288> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section289> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>115</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gränsen sakligt sett snarare bör ligga vid 0,4 än vid 0,5 promille. Detta gäller helt oavsett det avdrag som f. n. görs med hänsyn till den statistiska osäkerhetsmarginalen. Att överväga en sänkning ända ned till 0,3 promille synes dock vara att gå för långt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot tanken på en sänkning kan framför allt åberopas det skäl som dåvarande chefen för justitiedepartementet anförde redan år 1966, nämli­gen att gränsen skulle bli lägre än den som tillämpas i övriga nordiska länder. Det kan tilläggas att gränsen vid en sänkning till 0,4 promille skulle bli lägre än i någon annan stat i västvärlden. Det synes emellertid inte föreligga något principiellt hinder mot att Sverige pä detta sätt markerar vilken vikt trafiknykterhetsfrågan tillmäts hos oss. Det måste också i sammanhanget konstateras att en fullständig nordisk rättslikhet på trafik-nykterhetslagstiftningens område trots decenniers arbete tyvärr har visat sig inte f. n. ligga inom räckhåll under överskådlig tid. Med hänsyn till vad som har sagts nu bör inte heller internationella jämförelser anses utgöra något hinder mot en sänkning av den nedre promiUegränsen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt vad som under hand har inhämtats frän utredningen om alkohol­utandningsprov skulle en sänkning tiU 0,4 promille inte försvära en över­gäng till luftanalysprov som bevismedel i trafiknykterhetsmäl. Vid remiss­behandlingen av MHF:s skrivelse har emellertid, som nämnts, flera re­missinstanser förordat att man avvaktar resultatet av den pågående för­söksverksamheten med alkoholutandningsprov. Det kan naturligtvis åbe­ropas vissa skäl för detta, men någon avgörande betydelse för frågans bedömning har utfallet av försöksverksamheten eller utredningens arbete i övrigt dock knappast. Som fömt har berörts är det utomordentligt angelä­get att en ändrad ordning beträffande valet av påföljd vid trafiknykterhets­brott inte uppfattas som om statsmakterna ser mindre allvariigt än hittills pä att någon kör motorfordon i alkoholpåverkat tillstånd. Tvärtom bör det klandervärda i ett sådant beteende ytterligare markeras, och det bör göras klart att framförande av motorfordon i alkoholpåverkat tillstånd över hu­vud taget inte accepteras. Detta talar med styrka för att den länge diskute­rade sänkningen till 0,4 promille sker redan i detta sammanhang.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis förordas alltså med hänvisning till det anförda att det i en ny promilleregel föreskrivs straffansvar för förare av motorfordon som före körningen har förtärt alkoholdrycker i sådan mängd att alkohol­koncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgår till 0,4 promille eller däröver.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.5.2 Vidgat utrymme för böter vid rattfylleri</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidigare utredningsarbete - och framför allt då 1966 års trafiknykter­hetskommittés förut nämnda betänkande från år 1970 - har visat att en mycket stor andel av de personer som fälls till ansvar för rattfylleri kan antas ha alkoholproblem. Kommittén föreslog mot denna bakgrund en ändrad praxis enligt vilken den normala påföljden för rattfylleri skulle bli</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section290> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section291> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>skyddstillsyn, kombinerad med föreskrift om skyldighet för den dömde att underkasta sig nykterhetsvårdande behandling hos socialvården.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Senare forskning har bekräftat att det bland rattfylleriklientelet finns ett mycket stort antal alkoholmissbrukare och alkoholproblematiker. Det finns t.o.m. forskare som anser att redan det förhållandet att någon har uppnått en så hög alkoholhalt som 1,5 promille utgör en mycket stark indikation pä att det rör sig om en person med alkoholproblem. Det är mot den angivna bakgrunden självfallet av stor betydelse för möjligheten att minska trafiknykterhetsbrottslighetens omfattning att man söker komma till rätta med det dolda alkoholmissbruk som det här många gånger är fråga om.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den av trafiknykterhetsbrottskommittén föreslagna ordningen synes dock av flera skäl inte kunna aktualiseras nu. En päföljdskombination av det slag som kommittén tänkte sig används visserligen i praktiken i en inte obetydlig utsträckning både vid rattfylleri och vid andra brott. Men en systematisk tillämpning av tvångsmässig nykterhetsvärd i så stor skala som skulle bli aktuell om man därigenom radikalt vill minska antalet fängelsestraff för rattfylleri skulle otvivelaktigt vara mindre väl förenlig med principerna för den nya socialtjänstlagstiftningen. Denna innebär ju att socialtjänstens insatser skall bygga på frivillighet, och samma principer gäller för sjukvården. Även rent praktiskt skulle uppenbarligen stora svå­righeter föreligga att bygga upp och genomföra specialinriktade behand­lingsprogram i den skala som det skulle bli fråga om. Tanken på ett specifikt behandlingsprogram inriktat just på trafiknykterhetsbrottslingar har fö. avvisats i olika sammanhang (se bl.a. prop. 1981/82 om riktlinjer för det framtida trafiksäkerhetsarbetet m. m. s. 67 f, TU 26, rskr 231).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vid sidan av det utrymme som naturligtvis fortfarande måste finnas för skyddstillsyn med nykterhetsvårdande föreskrifter och för överlämnande till värd enligt LVM torde man alltså t. v. få utgå från att de behandlings-och värdfrägor som här kommer i blickpunkten får hanteras i enlighet med de principer som gäller för socialtjänsten i allmänhet. Som har berörts förut prövar emellertid frivårdskommittén f. n. den allmänna frågan om möjligheterna att utforma en straffrättslig påföljd av typen kontrakts vård. Om det visar sig möjligt att införiiva den påföljden med det svenska straffsystemet, ligger det mycket nära till hands att anta att den kan visa sig lämplig även i en del rattfyllerifall. Det är dock inte sannolikt att detta inom överskådlig tid kan ske i en omfattning som mera märkbart påverkar antalet fängelsestraff.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vad som mot den angivna bakgmnden ligger närmast till hands är att vidga fömtsättningarna för att tillämpa bötesstraff Det straffet anses vara en i mänga sammanhang lämplig påföljd som saknar de skadeeffekter som har visat sig vara förenade med frihetsberövande straff. En aktuell utveck­ling inom kriminalpolitiken är också att söka åstadkomma att tillämpnings­området för bötesstraff ökar på fängelsestraffets bekostnad (jfr prop. 1982/ 83:93s. 14).</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section292> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section293> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>117</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vill man med de utgångspunkter som har angetts i det föregående åstadkomma en ordning som erbjuder möjlighet att på en gång minska antalet fängelsestraff och åstadkomma större enhetlighet i tillämpningen, bör i nuvarande läge den lösningen väljas att ett större utrymme än f n. skapas för tillämpning av böter som påföljd för rattfylleri. Detta synes lämpligen kunna ske genom att fängelse i huvudsak reserveras för grova fall av trafiknykterhetsbrott. I sä fall aktualiseras frågan om en omkon-stmktion av brottsbeskrivningen i 4 § TBL.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.5.3 Den övre promillegränsen</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När man överväger omkonstruktion i fråga om trafiknykterhetsbrotten bör även frågan tas upp om den övre promillegränsen bör behällas. Denna gräns, som f.n. i praktiken markerar skillnaden mellan ett lindrigare och ett svårare brott, har alltsedan promillelagstiftningen infördes i Sverige år 1941 legat vid 1,5 promille.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till stöd för en lösning som innebär att man avskaffar denna promille­gräns kan otvivelaktigt åberopas att varje gränsdragning mellan olika alko­holhalter pä den här aktuella nivån framstår som konstlad frän medicinsk och vetenskaplig synpunkt (jfr SOU 1970:61 s. 138). För att i enlighet med vad som fömt har förordats en lägre gräns bör ligga vid 0,4 promille eller däromkring kan vetenskapligt stöd åberopas, men när det gäller väsentligt högre alkoholhalter saknas naturliga gränser mellan olika grader av påver­kan och nedsatt förarförmäga. De s. k. olycksriskundersökningar som har företagits visar också att en genomsnittlig olycksriskökning framträder i en progressivt stigande skala, där varje gränsdragning måste vara i viss mån godtycklig.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det är således svårt att komma ifrån att den övre promillegränsen kan framstå som irrationell. En gräns av detta slag kan vara lämplig för att markera den ungefärliga nivån på den alkoholhalt som bör förutsättas för att en strängare påföljd än böter skall ådömas. Men den lämpar sig knap­past som en skarp skiljelinje mellan två olika brottstyper, av vilka den ena praktiskt taget alltid föranleder bötesstraff och den andra normalt ett strängare straff. Detta gäller sä mycket mera som det i praktiken kan vara beroende av rena tillfälligheter huruvida föraren vid blodprovstagningen har en alkoholhalt som når upp till den aktuella gränsen eller inte.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För att behälla gränsen talar främst intresset av enhetlighet i tillämpning­en. Att söka tillgodose det intresset på ett bättre sätt än f. n. är som förut har framgått ett huvudsyfte med de förslag som läggs fram i denna prome­moria. Men den enhetlighet som uppnäs med den övre promiUegränsen som grundval kan i viss utsträckning sägas utgöra en chimär med hänsyn dels till att det som nämnts kan vara beroende av slumpen huruvida den har uppnåtts eller ej, dels till att den knappast ensam pä ett objektivt sätt ger uttryck för brottets svårhet. Det bör vara möjligt att bestämma de faktorer som skall läggas till grund för bedömningen av om ett trafiknykter-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section294> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section295> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>118</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hetsbrott är grovt eller inte på ett mera rationellt sätt än att knyta bedöm­ningen uteslutande till en i viss mån godtyckligt vald promillegräns.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare ett särskilt skäl talar för att gränsen med den funktion den har i dag bör slopas. Frän den förut nämnda utredningen om alkoholutand­ningsprov har inhämtats att utandningsprov i en framtid bör kunna använ­das som rättsliga bevismedel i stället för blodprov, om vissa återstående vetenskapliga test ger positivt resultat. Detta gäller dock i huvudsak endast när fråga är om att skilja ut de förare som har en alkoholhalt pä minst 0,5 promille frän dem som inte är straffbart alkoholpåverkade. Även på nivån 1,5 promille ger utandningsproven praktiskt taget genomgående rättvi­sande resultat, men dessa blir enligt den preliminära bedömning som utredningen har gjort dock inte i samtliga fall till den grad exakta, att det med den avgörande betydelse som den övre gränsen f. n. har skulle vara försvarligt att använda dem som bevismedel även i det hänseendet. Detta betyder att det som utredningen f n. ser saken nära nog är en förutsättning att den övre promillegränsen slopas, om man skall kunna gå över till utandningsprov med den väsentliga effektivitetshöjning i fråga om över­vakning och lagföring som detta skulle innebära.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De skäl som har anförts nu talar otvivelaktigt med viss styrka för att den övre promillegränsen med dess nuvarande funktion slopas. Det bör dock beaktas att detta skulle innebära en avgörande förändring av rattfylleri­brottets nuvarande konstmktion och att frågan som framgått har ett starkt samband med övergängen till utandningsprov som rättsliga bevismedel. Med hänsyn till att även de övriga förslag som aktualiseras i denna prome­moria är av mycket ingripande natur synes övervägande skäl tala för att 1,5-promillegränsen inte slopas i denna etapp utan först i samband med de övriga lagändringar som en eventuell övergäng tiU utandningsprov fömt­sätter. Redan i detta sammanhang bör emellertid den ändringen vidtas att gränsen inte pä samma sätt som f.n. blir ensam avgörande för om ett trafiknykterhetsbrott skall hänföras till en grövre gärningstyp eller inte. Lagstiftningen bör konstmeras så att ytterligare omständigheter måste tillkomma för att brottet skall anses som grovt. I det följande skall närmare diskuteras vilka omständigheter som då bör komma i fråga.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.5.4 Återfall i trafiknykterhetsbrott</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som framgår av avsnitt 5 medför i Danmark, där normalstraffet för rattfylleri är böter, det förhällandet att ett trafiknykterhetsbrott utgör återfall regelmässigt att en villkorlig eller ovillkorlig frihetsberövande på­följd ådöms. Inte minst vid brottslighet av den här aktuella typen utgör otvivelaktigt återfall en omständighet som för det aUmänna rättsmedvetan­det är ägnat att höja brottets straffvärde. Detta är en socialpsykologisk realitet, som det inte går att bortse från när sanktionssystemet utformas. Man kan kanske också uttrycka saken så att en nyordning där böter för rattfylleri får ökat utrymme knappast kommer att bli allmänt accepterad, om inte fängelse kan ådömas vid återfall.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section296> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section297> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>119</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uttrycker man saken i de termer som brukar användas när straffsyste­met motiveras, kan en straffskärpning vid återfall i brott av den aktuella karaktären motiveras utifrån individualpreventiva hänsynstaganden: att föraren har gjort sig skyldig till trafiknykterhetsbrott på nytt visar att den tidigare reaktionen inte var tillräcklig. Man kan också anföra allmänpre­ventiva skäl som motiv: de förare som en gäng har lagförts för trafiknykter­hetsbrott bör känna till att ett härdare straff hotar dem i händelse av återfall. I modernare kriminologiska framställningar har man i diskussio­nen kring hithörande frågor ofta hänvisat till rättfärdighets- och propor­tionalitetsidéer. Resonemanget går då ut pä att lagöverträdarens skuld blir större i och med återfallet. De tankegångar som i all korthet har redovisats här torde av flera skäl inte generellt låta sig läggas till grund för det straffrättsliga päföljdssystemet, men just vid brott av den typ som repre­senteras av rattfylleri överensstämmer de utan tvivel med ett naturligt betraktelsesätt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men även omständigheter av helt annat slag talar för att återfall bör leda till strängare påföljd än enbart böter. Som senare skall utvecklas närmare bör man i ett nytt system, där böter används som påföljd i normalfallen, i huvudsak behålla nuvarande påföljdspraxis för de grova fallen, vilket innebär att en värdinriktad påföljd ibland kan bli aktuell (t. ex. skyddstill­syn med nykterhets värdande föreskrifter). Påföljder av det slaget ådöms i praktiken normalt bara när brottet i sig bedöms förskylla fängelse. Just i de fall dä föraren tidigare har dömts för trafiknykterhetsbrott kan det finnas särskild anledning att genom personundersökning och annan utredning söka fä klarlagt om denne har uttalade alkoholproblem och förhållandena i övrigt är sådana att en individualpreventivt motiverad påföljd bör tilläm­pas, något som naturligtvis liksom f. n. bör förutsätta att omständigheterna är speciella.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med hänvisning till det anförda förordas att den omständigheten av ett brott utgör återfall i trafiknykterhetsbrott i förening med det förhållandet att promillehalten uppgått till 1,5 skall kunna föranleda att gärningen hänförs till den grövre brottstypen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan vilken betydelse det skall tillmätas att ett brott utgör återfall förtjänar emellertid uppmärksammas även när det gäller trafiknykterhets­brott på nivån under 1,5 promille. Som fömt har framgått döms i dessa fall praktiskt taget alltid till böter. Här synes rättstillämpningen snarast vara mildare än vad som framstår som rimligt utifrån de anspråk som frän allmänpreventiva synpunkter kan ställas på påföljdssystemet. När någon har fört motordrivet fordon med en alkoholhalt som närmar sig 1,5-promil­legränsen synes detta i förening med att brottet utgör återfall i fortsättning­en böra leda till att fängelse eUer därmed jämställd icke frihetsberövande påföljd ådöms. Undantag bör göras för fall dä brottet med hänsyn till samtiiga omständigheter framstår som mindre allvarligt, vilket ofta är faUet t.ex. då gärningen har begåtts vid förande av moped. Frågan behandlas närmare i specialmotiveringen.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section298> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section299> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>120</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.5.5 Vårdslös körning</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I tidigare sammanhang har nuvarande påföljdspraxis vid rattfylleri inte sällan kritiserats från den utgångspunkten att fängelsestraff tillämpas oav­sett om brottet har inneburit en konkret fara eller inte. Detta kan emellertid leda tanken fel. Redan den omständigheten att en fordonsförare är alkohol-påverkad i den utsträckning som krävs för rattfylleriansvar måste ju - med hänsyn till den kunskap som vi har om hur alkoholen nedsätter omdömes-och reaktionsförmågan — anses innebära att en i högsta grad konkret fara för trafikolycka föreligger. En fara av samma art kan visserligen i större eller mindre grad föreligga också vid vissa andra tillstånd hos en förare, t.ex. sjukdom, utmattning eller depression. När det gäller alkoholpåver­kan, ett normalt sett självförvållat tillstånd, framstår emellertid förarens förfarande som särskilt oförsvarligt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det sagda hindrar emellertid inte att man vid en övergång till en ny ordning låter det bli i högre grad än f.n. avgörande för påföljdsfrågans bedömning på vad sätt faran har tagit sig uttryck i det särskilda fallet. Tvärtom ligger ett sådant synsätt nära tUl hand och del torde också ligga i linje med allmänhetens syn på det straffvärda i beteenden av denna art liksom med 1957 års riksdagsuttalande. Om den angivna riktlinjen för straffmätningen skulle anges genom en allmän hänvisning i lagen till föra­rens körsätt, trafiksituation etc, riskerar man emellertid otvivelaktigt en ojämn rättstillämpning. En mera ändamålsenlig lösning synes vara att låta det avgörande bli om föraren har gjort sig skyldig till en sådan oaktsamhet i trafikbeteendet att den, om frågan hade prövats isolerad, skulle ha varit att bedöma som vårdslöshet i trafik. Fall av detta slag skulle då bli att hänföra till den grövre gärningstypen och regelmässigt leda till fängelsepåföljd. Hur en sådan ordning skulle kunna genomföras lagtekniskt behandlas i det följande (avsnitt 6.6).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.5.6 Olovlig körning</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det skulle av två skäl kunna diskuteras om man inte borde generellt hänföra samtliga fall där en förare med 1,5 promille eller mer i blodet saknat körkort till den grövre brottstypen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För det första kan man väl anta att faran för trafikolycka i dessa situa­tioner genomsnittligt sett är större än i övriga fall. För det andra har tanken på en övergäng till böter som normalstraff för rattfylleri i det föregående bl. a. motiverats med att den körkortsåterkallelse som följer på ett rattfyl­leribrott i sig utgör en mycket ingripande åtgärd. Denna kan ju inte tillgri­pas i de fall då föraren saknar körkort.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Å andra sidan måste beaktas att brottet olovlig körning kan innefatta mycket olikartade typer av gärningar. Till de mindre allvariiga fallen hör exempelvis fall då någon har framfört en s.k. trimmad moped liksom beroende på omständigheterna en olovlig körning som har ägt rum sedan</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section300> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section301> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>121</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>föraren avslutat sin körkortsutbildning i trafikskola men innan uppkörning har hunnit ske.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Synpunkter som dessa ledde till att den tidigare nästan kategoriska bestämmelsen om betydelsen för körkortsprövningen av en tidigare lagfö­ring för olovlig körning inte togs upp i 1977 års körkortslag. Det uttalades i sammanhanget att större möjligheter till en nyansering med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet borde skapas (se bl.a. prop. 1975/ 76: 155 s. 79 och 1976/77; 113 s. 47 och 52). Samma synpunkter synes göra sig gällande i detta sammanhang.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När det gäller frågan vilken betydelse som skall tillmätas det förhällan­det att körkortsåterkallelse inte kan tillgripas som sanktion i de fall som här är aktuella bör beaktas att ett trafiknykterhetsbrott i kombination med olovlig körning normalt under viss tid utestänger föraren frän rätlen att få körkort. I en del fall — naturligtvis långt ifrån alla - kan denna verkan av brottet drabba föraren lika eller i det närmaste lika hårt som en körkorts­återkallelse.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även rent lagtekniska synpunkter talar mot en reglering som innebär att rattfylleri i kombination med olovlig körning mer eller mindre automatiskt skall bedömas som ett grovt brott. En skillnad föreligger här gentemot vårdslöshet i trafik. Att körningen har skett vårdslöst kan sägas vara en naturlig följd av att föraren har varit alkoholpäverkad, och som senare skall utvecklas närmare kan en ny reglering utformas på det sättet att ett grovt rattfylleribrott konsumerar vårdslöshetsbrottet. En sådan lösning är emellertid inte lämplig när det gäller olovlig körning, som ju är en i förhällande till rattfylleribrottet fristående gärning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad som har anförts nu talar för att den omständigheten att ett rattfylle­ribrott har begåtts i kombination med olovlig körning inte i sig skall behöva medföra att rattfylleribrottet hänförs till den grövre gärningstypen. Regle­ringen bör emellertid utformas på ett sådant sätt att domstolarna ändå far möjlighet att döma till fängelse vid en brottskombination av detta slag i de fall brotten i betraktande av samtliga omständigheter framstår som särskilt allvarliga.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.5.7 Särskilt hög promille</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland de förare som lagfors för rattfyUeri förekommer ett inte oväsent­ligt antal med anmärkningsvärt höga promillehalter i blodet. I en vid Lunds universitet utförd undersökning beträffande samtliga tingsrättsdomar rö­rande rattfylleri från perioden 1 februari-30 april 1981 har konstaterats att en sä hög andel som 45 procent hade en blodalkohoihalt som uppgick till eller översteg 2 promille. Enligt en vid statens rättskemiska laboratorium redovisad sammanställning av blodanalyser som gjorts under tiden oktober 1980-september 1981 var motsvarande andel 47 procent.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I det föregående (avsnitt 6.5.3) har förordats att en alkoholhalt om 1,5 promUle tillsammans med andra särskilt angivna omständigheter skall kun-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section302> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section303> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>122</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>na leda till att ett trafiknykterhetsbrott bedöms som grovt. Det skulle naturligtvis kunna hävdas att en sådan omständighet bör vara att alkohol­halten har varit anmärkningsvärt mycket högre än 1,5 promille. Vill man låta den omständigheten att promillegränsen har varit speciellt hög få avgörande betydelse för bedömningen, blir det emellertid om osäkerhet i rättstillämpningen skall förebyggas ofrånkomligt att i lagtext eller motivvis införa en ny promillegräns. Frågan uppkommer dä omedelbart var denna i sä fall skulle ligga.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det synes dock mindre välbetänkt att komplicera trafiknykterhetslag­stiftningen med en tredje promillegräns, särskilt som ju redan den nuvaran­de 1,5 promillegränsen fömtsätter en alkoholkonsumtionen som är helt oförsvarlig och en högre, i lagstiftningen angiven gräns på ett olyckligt sätt kan vara ägnad att förringa det allvar varmed lagstiftaren ser på en sådan konsumtion. På samma sätt som i det föregående har konstaterats beträf­fande den nuvarande övre gränsen gäller vidare att en ny gräns med nödvändighet skuUe komma att framstå som konstlad och i viss mån godtycklig. Till detta kommer de svårigheter som en sådan lösning skulle innebära om man vill gå över till utandningsprov som rättsliga bevismedel.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med hänsyn till vad som har anförts nu förordas inte någon konstmktion av ett grövre brott som skulle innebära att speciellt höga promillehalter utan vidare förs dit.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.5.8 Särskilt ansvarsfull föraruppgift</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Självfallet är det ägnat att höja ett trafiknykterhetsbrotts straffvärde, om den föraruppgift som föraren har tagit på sig är särskilt ansvarsfull, t.ex. när fråga har varit om framförande av en skolbuss eller ett järnvägståg. Det kunde därför övervägas att låta den omständigheten att föraruppgiften har varit särskilt ansvarsfull ingå bland de kriterier som skall beaktas särskilt vid bedömandet om ett brott skall anses vara grovt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot en sådan lösning talar dock vissa skäl. Om man vänder pä frågeställ­ningen, förhåller det sig ju till en början otvivelaktigt så att det i dagens trafikmiljö är utomordentligt sällan som en föramppgift är så föga ansvars­full att ett trafiknykterhetsbrott av det skälet skulle framstå som mindre allvarligt. Det är i huvudsak endast helt speciella situationer - som exem­pelvis färd in i ett garage - som här kommer i åtanke. En föreskrift om att trafikuppgiftens svårhetsgrad skall beaktas vid bedömandet av om ett trafiknykterhetsbrott är grovt skulle mot den bakgmnden kunna bli svår att tillämpa och i viss mån framstå som missvisande. Till detta kommer önskemålet att man till främjandet av enhetligheten så långt möjligt begrän­sar de faktorer som skall inverka på den aktuella prövningen till sådana som inte drar med sig risker för skiftande bedömningar i praktiken.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av nu anförda skäl förordas att trafikuppgiftens svårhetsgrad inte skall vara ett särskilt kriterium vid bedömningen av om ett trafiknykterhetsbrott skall anses grovt. Omständigheter av detta slag bör i stället beaktas vid</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section304> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section305> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>123</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>straffmätningen inom ramen för skalan för normalfallet. Som senare skall beröras närmare bör fängelse ingå i straffskalan även för normalfallet, och det kommer därmed att finnas möjlighet att i speciella fall bestämma påföljden till fängelse, om föramppgiften har varit särskilt ansvarsfull och alkoholhalten varit hög.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.5.9 Allmän bedömning av påverkansgraden</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I det föregående har fömtsätts att en grundförutsättning för att ett rattfylleribrott skall hänföras till en grövre brottstyp skall vara att förarens alkoholhalt under eller efter färden har uppgått till 1,5 promille. Uppenbart är att detsamma oberoende av alkoholhalten bör gälla, om det kan styrkas att föraren har varit så påverkad att det kan antas att han inte på ett betryggande sätt har kunnat framföra fordonet. En sådan ordning är nöd­vändig bl.a. med hänsyn till fall där blodprov - eller i en framtid utand­ningsprov - saknas eller där analysen inte har varit användbar liksom till situationer dä föraren har varit påverkad av något annat medel än alkohol.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.6 Närmare om en ny brottskonstruktion</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.6.1 Brottstyper</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det resonemang som har förts i föregående avsnitt leder fram till slutsat­sen att trafiknykterhetslagstiftningen i fortsättningen bör innehålla en brottstyp för normalfallen med böter som straff i flertalet situationer samt en grövre brottstyp med fängelse som normalstraff Som förut har framgått är avsikten att en stor del av de fall där föraren har haft en alkoholhalt i blodet som uppgått till 1,5 promille eller däröver skall hänföras till normal­brottet. En konsekvens av detta blir att 1,5 promillegränsen inte längre kommer att innebära någon avgörande skiljelinje mellan olika promille­brott som inte är att betrakta som grova.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När man skall välja brottsbenämningar kan naturligtvis vissa skäl åbero­pas för ati man i samband med en omkonstruktion av traflknykterhetsbrot-ten går ifrån beteckningen &quot;rattfylleri&quot;. Denna kritiserades redan av 1957 års trafiknykterhetskommitté i betänkandet (SOU 1963:72) Nykterhet i trafik (s. 96) bl.a. på den gmnden att rattfylleribrottet alltmera avlägsnat sig från det vanliga fylleribrottet. Sistnämnda brott har numera avkrimina­liserats och termen fylleri förekommer över huvud taget inte i lagstiftning­en. Inte heller &quot;rattonykterhet&quot; synes vara en fullt tillfredsställande be­teckning. En lösning skulle dä kunna vara att i huvudsaklig överensstäm­melse med den nämnda kommitténs förslag övergå till beteckningarna &quot;onykterhet i trafik&quot; och &quot;grov onykterhet i trafik&quot;.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta förslag möttes emellertid på sin tid av stark kritik vid remissbe­handlingen, bl.a. med hänvisning till att beteckningarna rattfylleri och rattonykterhet var mer expressiva än de föreslagna benämningarna, som från något håll betecknades som logiskt otadliga men något fadda. Särskilt</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section306> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section307> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>124</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beträffande rattfylleri åberopades att benämningen var förankrad i det allmänna medvetandet med en speciell, från &quot;vanligt fylleri&quot; avvikande innebörd, och att den hade ett betydande allmänpreventivt värde.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna kritik torde fortfarande ha fog för sig. Redan när termen rattfyl­leri är 1951 infördes i lagtexten konstaterade den dåvarande chefen för justitiedepartementet att den fick anses ha vunnit burskap i värt språk. Detta gäller otvivelaktigt i än högre grad i dag. I själva verket torde det förhålla sig så att brottet av allmänheten under överskådlig tid kommer att kallas rattfylleri oavsett vilken beteckning som förs in i lagtexten. Det är då knappast lämpligt att gä ifrån den aktuella beteckningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om man alltså vill behälla termen rattfylleri, synes tvä lösningar kunna övervägas: antingen benämns som i dag det lindrigare brottet rattonykter­het och det grövre rattfylleri eller också kallas pä samma sätt som i Finland normalbrottet rattfylleri och det allvarligare grovt rattfylleri (jfr vad som i avsnitt 5.3 har redovisats angående den finska terminologin).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den förra lösningen skulle innebära att åtskilliga av de fall då föraren haft en alkoholhalt i blodet av 1,5 promille eller mer skulle betecknas som rattonykterhet. Detta torde te sig främmande för den som har vant sig vid nuvarande terminologi. Bl.a. av det skälet synes den mest tillfredsställan­de utvägen vara att normalbrottet benämns &quot;rattfylleri&quot; och det grova brottet &quot;grovt rattfylleri&quot;. Denna lösning synes också vara att föredra från allmänpreventiv synpunkt. Att härigenom även promillebrott ned till nivån 0,4 kommer att benämnas rattfylleri är knappast någon avgörande olägen­het; allmänheten torde f. ö. oftast använda den beteckningen också i fråga om brott vid låga promillehalter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den sålunda förordade lösningen innebär att det inte längre finns något utrymme för termen rattonykterhet, en beteckning som visseriigen inte förekommer i lagtexten men som allmänt begagnas av domstolarna. Denna konsekvens synes få accepteras. Som redan antytts har den termen knap­past fått samma fasta förankring hos allmänheten som rattfylleri och den kan möjligen ibland missuppfattas som om den avser en ordningsförseelse.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.6.2 Rattfylleri (normalbrottet)</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av vad som har anförts nyss framgår i huvudsak hur en ny gmndläggan­de straffbestämmelse med brottsbeteckningen rattfylleri bör byggas upp. Paragrafen bör innehålla dels en föreskrift om straffansvar för den som framför motordrivet fordon eller spårvagn efter att ha förtärt alkohol­drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgår till 0,4 promille eller däröver, dels en bestämmelse som bygger på det allmänna påverkansrekvisitet och som således föreskriver straff för det fallet att någon som framför motordrivet fordon eller spår­vagn är så påverkad att det kan antas att han inte på betryggande sätt kan föra fordonet. Någon presumtionsregel för fall dä alkoholhalten har gått upp till 1,5 promille eller mer finns det däremot inte behov av i fortsättning­en med den stmktur på regleringen som förut har skisserats.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section308> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section309> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det kan diskuteras om 0,4-promilleregeln eller den allmänna påverkans­bestämmelsen bör betraktas som huvudregel och inleda paragrafen i dess nya utformning. Självfallet kan det från teoretisk synpunkt hävdas att den allmänna påverkansbestämmelsen är den grundläggande. I praktiken har emellertid promilleregeln den helt dominerande betydelsen och lagstift­ningen i Danmark, Finland och Norge har också byggts upp med promille­regeln som huvudbestämmelse. En sådan lösning innebär vidare en lagtek­nisk förenkling. Det förordas därför att paragrafen i sin nya utformning får inledas med promilleregeln.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I förhållande till promilleregeln bör alltså den allmänna päverkansbe-stämmelsen vara subsidiär. Lämpligen bör i sistnämnda bestämmelse arbe­tas in den nuvarande föreskriften för fall då föraren är påverkad av något annat berusningsmedel än alkohol. Mot denna lösning, som föreslogs redan i 1970 års betänkande om trafiknykterhetsbrott, kan möjligen invän­das att &quot;rattfylleri&quot; inte är en helt adekvat brottsbeteckning med avseende pä situationer när föraren har varit påverkad av exempelvis narkotika. Denna invändning synes emellertid inte avgörande: övervägande skäl talar för att även de här avsedda fallen får en brottsbeteckning och något lämpligt alternativ finns då knappast.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Likaledes i överensstämmelsen med 1970 års förslag (se SOU 1970:61 s. 171-172) förordas att uttrycket &quot;bemsningsmedel&quot; ersätts med &quot;medel&quot;. Det förra uttrycket är nämligen otvivelaktigt något missvisande, eftersom bestämmelserna avser att ta sikte pä bl.a. sömnmedel samt lugnande och smärtstillande preparat.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det bör i anslutning härtill framhållas att &quot;drograttfylleri&quot; av allt att döma är ett växande problem, i synnerhet vid narkotikapåverkan. Det skulle självfallet vara en stor fördel om man pä grundval av kvantitativa bestämningar av olika drogers förekomst i organismen kunde införa någon form av &quot;promilleregel&quot; även för dessa fall. Tillräckligt underlag för detta finns inte f.n., men med hänsyn till att forskning pågår pä området kan tanken kanske bli verklighet i en framtid. Att som har förordats frän något håll' i nuvarande läge införa ett straffansvar för samtliga fall dä en förare är påverkad av något till narkotika hänförligt medel oavsett graden av påver­kan torde å andra sidan inte vara välbetänkt, bl.a. med hänsyn till att en stor del av de medel som det här kan vara fråga om har en legitim medicinsk använding. Det bör erinras om att de principer som riksdagen har slagit fast för när s. k, klinisk undersökning skall användas vid förun­dersökningar rörande misstanke om trafiknykterhetsbrott innebär att så­dan undersökning alltid skall ske när man misstänker drogpåverkan (prop. 1981/82:162, JuU 55, rskr 329).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Slutligen bör i den nya paragrafen om rattfylleri bestämmelser meddelas</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Se t. ex. BRÅs rapport Narkotikautvecklingen 1982 (s. 191 ff).</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section310> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section311> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>126</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>motsvarande dem som f.n. finns i 4§ 3 och 4 mom. TBL om förare av motordrivna spårfordon och av fordon avsedda att föras av gående.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av det tidigare anförda framgår att straffet för rattfylleri enligt den nya brottsbeskrivningen normalt bör vara böter. Straffskalan bör emellertid, i överensstämmelse med vad som f n. gäller i fråga om rattonykterhet, omfatta böter och fängelse i högst sex månader.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fängelse bör kunna tillämpas i speciellt allvarliga fall som ändå inte kan bedömas som grova. Exempel erbjuder i överensstämmelse med vad som har utvecklats förut situationer då en gärning av mera kvalificerat slag har förövats i kombination med olovUg körning eller föramppgiften har varit speciellt ansvarsfull. Som regel bör dock fängelse inte tillämpas i sådana fall med mindre än att blodalkoholhalten har uppgått till 1,5 promille. Vid återfall i trafiknykterhetsbrott bör emellertid i överensstämmelse med vad som har förordats förut fängelse kunna tillämpas även vid blodalkohol­halter som vid äterfallstillfället närmar sig 1,5, under förutsättning att inte någon längre tid — då avses tre år eller mer - har förflutit från tidpunkten för det tidigare brottet. Fängelse bör vidare kunna tillämpas i fall då föraren har varit så omtöcknad och oförmögen att fullgöra sin uppgift att det skuUe te sig stötande att låta påföljden stanna vid böter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Men det bör fasthållas att avsikten är att annan påföljd än böter skall väljas endast i undantagsfall. Vidare bör gälla att fängelsepåföljden i dessa fall pä samma sätt som enligt nuvarande praxis bör kunna bytas ut mot kriminalvård i frihet, när särskilda skäl föreligger.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bötesnivån vid rattonykterhet synes att döma av vissa undersökningar som har företagits inom justitiedepartementet vara mycket skiftande och pä en del håll anmärkningsvärt låg. När fråga inte är om rattfylleri på moped och inga speciella mildrande omständigheter föreligger synes fort­sättningsvis som en allmän riktpunkt böra gälla att antalet dagsböter inte bör understiga 50 när promillehalten legat kring 0,5 och inte 100 när fråga är om promillehalter kring 1,5.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De nuvarande föreskrifterna om bötesminimum i 4§ TBL - 25 dags­böter vid rattfylleri och 10 vid rattonykterhet - skulle i den nya ordningen mot denna bakgrund framstå som missvisande, och sådana minima brukar över huvud taget inte sättas ut numera. Föreskrifterna bör därför inte få någon motsvarighet i den nya bestämmelsen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 de fall dä fangelsepäföljd väljs finns genom den sänkning av det allmänna straffminimum som ägt rum möjlighet att nyansera straffmätning­en. Anses fängelse böra väljas som påföljd för ett rattfylleribrott som inte är grovt synes längden av straffet ibland kunna stanna vid 14 dagar eller tre veckor.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.6.3    Grovt rattfyUeri</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En grundförutsättning för att ett rattfyUeribrott skall anses vara grovt bör i enlighet med vad som förut har angetts vara att föraren antingen har</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section312> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section313> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>127</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>haft en alkoholkoncentration i blodet av minst 1,5 promille eller också att han på andra grunder kan bedömas ha varit sä påverkad att det kan antas att han inte pä betryggande sätt kunnat föra fordonet. Hämtöver bör krävas att en av två särskilda omständigheter föreligger.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den ena av de omständigheter som här avses är att brottet utgör återfaU. Det bör i detta hänseende krävas att gärningsmannen har dömts för det tidigare brottet och att det alltså står klart att han inte har låtit sig rätta av den påföljd som han tidigare har erhållit. Enbart den omständigheten att exempelvis två eller flera rattfyllerier föreligger till bedömning i samma mäl bör sålunda inte vara tillräcklig för att kvalificera brotten som grova. Å andra sidan bör del inte krävas att det tidigare brottet har varit grovt eller ens att gärningsmannen vid det tillfället haft en blodalkoholkoncentration på 1,5 promille eller mer. Redan det förhållandet att han tidigare har bmtit mot trafiknykterhetsbestämmelserna bör i princip vara tillfyllest.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den andra särskilda omständigheten som bör kunna föranleda att ett rattfylleribrott bedöms som grovt föreslås vara att föraren vid det aktuella tillfället har gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik, dvs. brustit i &quot;den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingas av omständigheterna&quot;, under förutsättning att oaktsamheten inte varit endast ringa (1 § TBL). Huruvida sådan vårdslöshet ligger föraren till last bör bedömas med tillämpning av de kriterier som i praxis har utvecklats vid tillämpningen av straffbestämmelsen om vårdslöshet i trafik i allmänhet. Läser man den bestämmelsen efter orden, skulle det ju kunna hävdas att redan det förhållandet att föraren har gett sig ut i trafiken i påverkat tillstånd innebär att han har brustit i omsorg och varsamhet på det sätt som krävs för straffansvar för vårdslöshet i trafik. Men en sådan tillämpning är självfallet inte avsedd; detta bör framgå redan av att rattfylleri är särskilt straffbelagt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagtekniskt bör bestämmelsen i nu aktuellt hänseende konstrueras pä det sättet att vårdslösheten i trafik i förekommande fall konsumeras av det grova rattfylleriet. Föraren skall alltså inte i dessa fall fällas till ansvar för vårdslöshet i trafik, men åklagaren måste i sin gärningsbeskrivning åbero­pa de omständigheter som enligt hans mening konstituerar vårdslösheten. Skulle däremot föraren ha gjort sig skyldig till grov vårdslöshet i trafik enligt I § andra stycket TBL, skall han fällas till ansvar även för detta brott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ofta konstrueras bestämmelser om i vilka fall ett brott skall anses vara grovt på det sättet att det vid bedömningen &quot;skall särskilt beaktas&quot; humvi­da någon av vissa angivna omständigheter föreligger. Detta lämnar öppet för domstolen att även i fall då sä inte är förhällandet bedöma brottet som grovt med hänsyn till andra omständigheter. I betraktande av den speciella vikten av en enhetlig rättstillämpning när det gäller gärningar av trafiknyk-terhetsbrottens karaktär bör den lösningen inte väljas i förevarande fall, utan lagens specifikation av försvårande omständigheter bör vara exklu-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section314> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section315> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>128</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>siv. Det kan anmärkas att, enligt vad som inhämtas, förmögenhetsbrottsut­redningen (Ju 1976:04) avser att föreslå motsvarande konstruktion med avseende på förmögenhetsbrotten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Å andra sidan bör avfattningen av bestämmelsen ge möjlighet för dom­stolen att underlåta att kvalificera ett trafiknykterhetsbrott som grovt även när någon av de särskilt nämnda försvårande omständigheterna föreligger. När fråga har varit om förande av moped kan exempelvis påföljden ofta stanna vid böter även om återfall skulle föreligga. Och generellt beträffan­de återfall gäller ju att om lång tid har förflutit sedan det tidigare brottet -då åsyftas en tidrymd av mer än tre år - skälen för att på grund av återfallet bedöma brottet som grovt får anses ha fallit bort.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av dessa skäl bör en bestämmelse om grovt rattfylleri avslutas med ett allmänt krav på att brottet skall anses vara särskilt allvarligt med beaktan­de av samtliga omständigheter för att det skall klassificeras som grovt. Vid den bedömning som i enlighet härmed skall göras kommer naturligtvis trafikfaresynpunkter i förgrunden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Straffet för grovt rattfylleri bör vara fängelse. Böter bör alltså inte ingå i straffskalan. Maximitiden för fängelse bör i överensstämmelser med vad som f. n. gäUer för rattfyUeri vara ett år. I praktiken bör som nu fängelse en månad vara normal straffet, men det kan givetvis inte sällan finnas skäl att bestämma ett strängare straff; t. ex. då flera fall av grovt rattfylleri förelig­ger tiU samtidig bedömning eller vårdslösheten i förarens körsätt har varit speciellt allvarlig.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.7    Förverkande av fordonet vid rattfylleri och andra trafikbrott</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När frågan om att gä ifrån fängelse som normalstraff för rattfylleri tidigare har diskuterats, har i sammanhanget ofta spörsmålet tagits upp om man bör göra det möjligt att förklara det fordon som har använts vid brottet förverkat. Tanken torde därvid ha varit att en sådan sanktion skulle kunna få en stark allmänpreventiv effekt både genom de kännbara ekonomiska följderna och genom den pedagogiska och psykologiska betydelsen av att sanktionen är anknuten till det föremål som är en direkt förutsättning för brottet. Det kan mot den angivna bakgrunden finnas skäl att i detta sam­manhang granska den aktuella problematiken närmare.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>F.n. gäller enligt 36 kap. 2§ BrB att egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt balken får förklaras förverkad, om det är påkallat till förebyggande av brott eller annars särskilda skäl föreligger. I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat. Bestämmelsen är tillämplig endast vid brott inom specialstraffrätten, dock inte i trafikbrotts­lagen som inte innehåller några bestämmelser om förverkande. I 36 kap. 3 § BrB föreskrivs att föremål som på grund av sin särskilda beskaffenhet och omständigheterna i övrigt kan befaras komma till brottslig använding får förklaras förverkat även i annat fall än som avses i 2§ samma kapitel.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section316> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section317> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Denna bestämmelse är i och för sig tillämplig även i fråga om brott mot specialstraffrätten. Med hänsyn till kravet på att föremålet skall ha &quot;sär­skild beskaffenhet&quot; är den dock endast i mycket speciella situationer' tillämplig på fordon som har använts som hjälpmedel vid trafikbrott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det kan alltså konstateras att det f.n. knappast finns möjlighet att förklara ett fordon som använts vid trafiknykterhetsbrott förverkat. Frå­gan om man genom särskilda regler bör skapa en sådan möjlighet ha berörts i flera tidigare sammanhang (SOU 1940; 17 s. 87, SOU 1953; 20 s. 204 f, prop. 1957:72 s. 40, 42). 1 det tidigare nämnda betänkandet (SOU 1970:61) Trafiknykterhetsbrott - Förslag 1970 gjordes frågan till föremål för en ingående utredning (s. 275 - 314). Trafiknykterhetsbrottskommittén uttalade i betänkandet med hänvisning till denna utredning och efter sam­råd med företrädare för andra nordiska länder att den angivna vägen inte var framkomlig. Huvudskälet härtill var enligt kommittén att fordonsför­verkande skulle drabba alltför slumpmässigt och ojämnt. Även flera andra komplikationer som skulle uppstå redovisades.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen av 1970 års betänkande instämde nästan samtli­ga instanser i kommitténs uppfattning. Motorförarnas helnykterhetsför­bund sade sig kunna dela kommitténs uppfattning så långt, att en fordons­förverkande eller liknande kraftig ekonomisk sanktion inte borde införas som en mera allmänt förekommande åtgärd vid rattfylleri. Men för vissa mera farliga rattfyllerister som återfaller i brott skulle det enligt förbundet kunna fä en hämmande verkan. Förbundet föreslog därför att det skulle införas bestämmelser om förverkande av fordon vid sådant rattfylleri som är grovt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Frågan har i olika sammanhang fått aktualitet även härefter. Bl. a. kan nämnas att en särskild kommitté inom Europarådet som arbetat med trafiklagstiftningsfrägor har pekat på möjligheten av att använda förver­kande av bilar som en alternativ påföljd vid trafikbrott. Rikspolisstyrelsen har - med överlämnande av skrivelser från Svenska polisförbundet och Jurist- och samhällsvetareförbundet — är 1978 gjort framställning om en ny utredning av frågan. Det aktuella spörsmålet har också behandlats i riksda­gen (se JuU 1980/81:33).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det tidigare utredningsarbetet får emellertid anses ha gett vid handen att fordonsförverkande inte rimligen kan användas som en mera reguljär sank­tion vid rattfylleri. Vissa av de praktiska och principiella skäl som här skulle möta sammanfattas på följande sätt i ett av högsta domstolen nyli­gen avgjort rättsfall (NJA 1982 s. 59 som dock inte gällde rattfylleri).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>' En sådan situation kan vara när fordonet är behäftat med avsevärda funktionella brister, se t. ex. Rättsfall från hovräuema (RH) 42:81 Ofr RH 26:81).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>9    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 21</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section318> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section319> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>130</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om skyddstillsyn eller villkorlig dom förenas med förverkande av t. ex. en bil, som använts som hjälpmedel vid brottet, skulle den allmänpreven­tiva effekten kunna förstärkas högst väsentligt. Ibland skulle kanske just en sådan förstärkning göra det möjligt att undvika en frihetsberövande påföljd. Å andra sidan kan skyddstillsynen eller den villkorliga domen i detta syfte förenas med ett bötesstraff Visserligen är ibland ett bötesstraff svårare att realisera än ett förverkande, som i regel kan säkerställas genom beslag. Bötesstraffet har emellertid genom dagsbotssystemet den fördelen att det kan anpassas till såväl brottets straffvärde som den dömdes ekono­mi. Den förmögenhetsförlust som följer med förverkande av brottshjälp­medel, särskilt när det gäller bilar och andra transportmedel, kan däremot slå högst ojämnt med hänsyn till föremålets värde, den dömdes ekonomi och hans behov av att kunna använda föremålet. Den nu angivna ojämnhe­ten kan visserligen motverkas genom att i stället en skälig del av föremålets värde förklaras förverkad, men dä går ä andra sidan den pedagogiska effekten i stort sett förlorad och förverkandet kan i realiteten knappast skiljas från ett bötesstraff. Ibland kan den eftersträvade effekten över huvud taget inte nås, därför att föremålet tillhör någon annan och inte är åtkomligt för förverkande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad som nyss har konstaterats om den slumpmässighet och ojämnhet som skulle vara förenad med fordonsförverkande som en mera reguljär sanktion vid trafiknykterhetsbrott gäller i princip även i fall då fråga är om grova brott. Den lösning som föreslogs av Motorförarnas helnykterhetsför­bund vid remissbehandlingen av 1970 års betänkande synes därför inte kunna förordas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Över huvud taget gäller att avsevärda svårigheter möter om man vill på detta område införa en förverkandesanktion med bestraffande syfte. En generell återhållsamhet när det gäller att använda förverkandeinstitut i sådant syfte har också anbefallts vid tillkomsten av brottsbalkens nuvaran­de förverkanderegler (prop. 1968:79 s. 44, 58). Det kan även nämnas att riksdagen har tagit avstånd från tanken att använda institutet förverkande på det sättet när det gäller brottet olovlig körning (TU 1980/81; 1). Samma betänkligheter möter emellertid inte mot att införa en möjlighet till for-donsförverkanden som enbart tar sikte på fall då det är påkallat till före­byggande av brott. En sådan möjlighet skulle kunna fylla en funktion även vid andra trafikbrott än onykterhet i trafik, närmast då olovlig körning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Klart är emellertid att det praktiska utrymmet för en tillämpning av fordonsförverkande i brottsförebyggande syfte är synnerligen begränsat. Det är endast i helt speciella fall som återfallsrisken är till den grad påtaglig att förverkande i detta syfe ter sig rimligt. Sädana specialfall inträffar emellertid enligt vad erfarenheten visar ibland, och det kan dä inte sällan te sig närmast stötande att någon möjlighet att förklara fordonet förverkat inte finns. Vad som här åsyftas är exempelvis situationer dä någon lagfors för ett stort antal upprepade trafiknykterhetsbrott under kort tid och det står alldeles klart att det skuUe vara vanskligt att låta honom få behälla fordonet. Motsvarande gäller kanske i ännu högre grad beträffande brottet</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section320> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section321> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>131</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>olovlig körning, eftersom det inte sällan står klart att den tilltalade är bilägare och avser att fortsätta bruka bilen. Det finns exempel från praxis på fall där lagföring har skett för flera tiotals fall av olovlig körning och det tilltalade öppet förklarar att han kört bil till domstolsförhandlingen och även avser att köra därifrån.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I sädana och liknande fall skulle en möjlighet till förverkande fylla ett omedelbart trafiksäkerhetsintresse samtidigt som den skulle vara ägnad att öka respekten för gällande regler. Om en bestämmelse i ämnet blir sä avfattad att det uttryckligen framgår att fordonsförverkande kan användas endast i direkt brottsförebyggande syfte, synes betänkligheter av det slag som har brukat anföras mot en mera generell möjlighet till förverkande inte kunna anföras- Lämpligen bör en bestämmelse i ämnet kunna tas in i trafikbrottslagen. Fordonsförverkande synes visserligen i praktiken knap­past kunna komma i fråga vid andra trafikbrott än olovlig körning och trafiknykterhetsbrott, men det finns knappast anledning att göra en ut­trycklig begränsning till dessa brott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I enlighet med det anförda föreslås att det i trafikbrottslagen tas in en ny bestämmelse (7 §) av det innehållet att ett fordon som har använts vid brott enligt lagen får förklaras förverkat, om det av särskilda skäl är påkallat till förebyggande av brott enligt lagen och förverkande inte är uppenbart obilligt. För att den avsedda restriktiviteten i tiUämpningen klart skall framgå har avsiktligt en något annorlunda avfattning valts än den som har använts i 36 kap. 2 § BrB och som normalt brukar tjäna som förebild för specialstraffrättsliga bestämmelser. Med hänsyn till syftet med bestämmel­sen saknas anledning att ge möjlighet att i dessa sammanhang tillämpa s. k. värdeförverkande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.8 Körkortsfrågor</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna i körkortslagen (1977:477) om återkallelse av körkort och om spärrtider m. m. anknyter delvis till bestämmelserna i trafikbrottslagen om trafiknykterhetsbrotten (jfr avsnitt 2.3). Om man beträffande dessa brott inför en delvis ny ordning i enlighet med vad som har förordats i det föregående måste också övervägas vilka konsekvenser den nya ordningen bör få i fråga om de aktuella bestämmelserna i körkortslagen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt 16 § körkortslagen skall ett körkort i regel återkallas om körkorts­havaren har brutit mot bl.a. 4 § trafikbrottslagen. En konsekvens av den nya ordningen bör vara att körkortsäterkallelse i princip skall ske så snart en körkortshavare har dömts enligt antingen, 4 § för rattfylleri eller enligt 4 a § för grovt rattfylleri. I sak innebär en sådan ändring att sänkningen av den nedre promillegränsen från 0,5 till 0,4 slår igenom också i körkortslag­stiftningen, något som måste utgöra en naturiig och följdriktig konsekvens av ändringen i trafikbrottslagen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt 21 § körkortslagen skall spärrtiden vid rattfylleri bestämmas till</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section322> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section323> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>132</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>lägst ett är. Samma tid bör gälla om någon döms för grovt rattfylleri inom ramen för den nya ordningen. För att man i övrigt i görligaste mån skall uppnå överensstämmelse med vad som gäller nu bör regeln omfatta även fall när någon har dömts för kliniskt rattfylleri enligt 4 § andra stycket TBL. Härutöver bör samma spärrtid gälla vid brott mot 4 § första stycket TBL, när körkortshavaren har haft en alkoholhalt i blodet på 1,5 promille eller däröver.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Ytterligare konsekvensändringar bör göras i 22 § om varning och i 23 § angående omhändertagande av körkort.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>7   Specialmotivering</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>4§</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Första stycket upptar den nya huvudregeln i fråga om ansvar för rattfyl­leri. Som har angetts i den allmänna motiveringen har regeln konstruerats som en promilleregel. Bestämmelsen innebär att ansvar för rattfylleri kan komma i fråga då alkoholkoncentration i den tilltalades blod uppgår till 0,4 promille eller däröver. Någon särskild strafföreskrift inriktad på lägre alkoholhalter mellan 0,4-1,5 promille tas inte upp. Straffet skall bestäm­mas till böter eller fängelse i högst sex månader. Promilleregeln avser endast alkoholbemsning. Frågan om ansvar för den som framför fordon under påverkan av andra medel skall bedömas efter andra stycket, där ansvar föreskrivs för s. k kliniskt rattfylleri. Den sistnämnda ansvarsregeln är avsedd att vara subsidiär i förhållande till promilleregeln i första stycket vid alkoholpäverkan.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Straffet bör, som har utvecklats i den allmänna motiveringen, normalt bestämmas till böter, medan fängelse bör användas i speciellt allvarliga fall, som ändå inte är att hänföra under den nya brottsbeteckningen grovt rattfylleri (4 a §). I överensstämmelse med vad som har sagts i den all­männa motiveringen kan som exempel på sädana fall i första hand nämnas att gärningen utgör återfall i trafiknykterhetsbrott. Om blodalkoholhalten i en återfallssituation har uppgått till 1,5 promille, skall dömas för grovt rattfylleri enligt 4 a §, och böter kan då inte komma i fråga. Men även om alkoholhalten är lägre och gärningen är att bedöma enligt förevarande paragraf, bör fängelse som regel ådömas när alkoholhalten närmar sig 1,5 promille. Någon ny promillegräns bör uppenbarligen inte införas som utgångspunkt för denna bedömning, men det torde stå klart att det i praktiken blir fråga om alkoholhalter på över I promille. Den nya ordning­en innebär således att man anlägger en strängare syn än f. n. på återfall i vad som nu betecknas som rattonykterhet.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section324> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section325> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>133</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Ett annat exempel på en situation då fängelse bör ådömas för normal­brottet är då gärningen är av mera kvalificerat slag och har förövats i kombination med olovlig körning. Enbart den omständigheten att en kom­bination av rattfylleri och olovlig körning föreligger är emellertid inte tillräcklig, utan arten av både rattfylleribrottet och den olovliga körningen måste beaktas. Ett annat fall dä fängelse bör ådömas kan vara när förar­uppgiften har varit speciellt ansvarsfull. Som exempel kan nämnas förande av buss eller skolskjuts. I de situationer som avses nu bör fängelse normalt sett inte ådömas annat än när alkoholhalten i förarens blod har uppgått till 1,5 promille. Oavsett vilken promillehalt som uppmäts i förarens blod bör dock fängelse kunna komma i fråga, om han varit i särskilt hög grad omtöcknad och olämplig för sin föramppgift.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>För huvuddelen av de brott som bedöms som normalbrott skall emeller­tid påföljden vara böter. Som framförts i den allmänna motiveringen bör antalet dagsböter inte understiga 50 när alkoholhalten legat omkring 0,5 eller 100 när alkoholhalten legat omkring 1,5. Speciella omständigheter bör dock liksom f. n. kunna föranleda ett lägre bötesstraff. Det bör även anmärkas att något hinder i och för sig inte föreligger mot att döma till exempelvis skyddstillsyn med nykterhetsvårdande föreskrifter även för det fall att brottet i och för sig inte bedöms förskylla svårare straffan böter (jfr Kommentar till brottsbalken, del III, 2 u s. 97 och 112).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I de fall då straffet i enlighet med vad som nyss har sagts inte bör stanna vid böter får straffmätningen ske enligt de principer som tillämpas i dag. Utrymmet för ett fängelsestraff under kortare tid än en månad bör dock kunna ökas något. Vidare bör utrymme finnas för att byta ut ett fängelse­straff mot en icke frihetsberövande påföljd i samma utsträckning som i dag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Bevisningen i mål om ansvar enligt första stycket blir liksom hittills analys av blodprov. Några ändringar som skulle göra det möjligt att åbero­pa prov av utandningsluften föreslås inte i detta sammanhang. Normalt skall någon klinisk läkamndersökning inte behöva göras i de fall som avses nu (se prop. 1981/82: 162). En sådan skall emellertid liksom f.n. äga rum när föraren misstänks vara påverkad av andra medel än alkohol och ansvar således kan komma i fråga enligt andra stycket.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I de fall då alkoholhalten understigit 0,4 promille kan ansvar enligt det stycket också komma i fråga vid enbart alkoholbemsning. Samma sak gäller om blodprov av någon anledning inte har kunnat tas men alkoholpå­verkan ändå kan visas exempelvis genom vittnesbevisning. Den nya ord­ningen utgör i praktiken inte någon ändring i förhållande till vad som gäller nu i dessa hänseenden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Däremot uppkommer en skillnad i förhällande till nuvarande ordning i det fallet att det finns både utredning om att alkoholhalten har uppgått till 0,4 promille eller mer och exempelvis vittnesbevisning om att föraren har varit så alkoholpäverkad som förutsätts i andra stycket. Åtal bör då väckas</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section326> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section327> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>134</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för rattfylleri enligt första stycket, men den utredning som föreligger om förarens faktiska alkoholpåverkan kan givetvis påverka straffmätningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om i ett särskilt fall föraren har en alkoholhalt som uppgår till 0,4 promille eller mer och dessutom är drogpåverkad i sådan grad som fömt­sätts enligt andra stycket, skall straffansvar ådömas med åberopande av båda styckena.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I tredje stycket har tagits upp bestämmelser dels om att paragrafen också gäller förare av motordrivet spårfordon pä järnväg eller tunnelbana och dels om att promilleregeln i första stycket inte gäller förare av motordrivet fordon som är avsett att föras av gående. När det gäller förare av spårfor­don torde regeln i framtiden kunna undvaras, om en motsvarande regel inflyter i en ny järnvägstrafiklag (jfr prop. 1981/82: 204 s. 7-8).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det är uppenbart att den nya eller åtminstone delvis förändrade ordning som har föreslagits här leder till ett minskat utrymme för tillämpning av 6 §, som ger domstolen viss möjlighet att vid straffets bestämmande ta hänsyn till en kommande körkortsåterkallelse. Bestämmelsen kan emeller­tid fortfarande fä betydelse i åtskilliga fall, och någon anledning att i detta sammanhang ändra den synes inte föreligga.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4a §</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I denna paragraf föreskrivs ansvar för grovt rattfylleri. Straffet är fängel­se i högst ett år. Böter ingår inte i straffskalan.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som en första förutsättning för att ett rattfylleribrott skall kunna bedö­mas som grovt föreskrivs att föraren skall ha haft en alkoholkoncentration i blodet som uppgår till 1,5 promille eller mera eller att han annars har varit så påverkad att det kan antas att han inte pä betryggande sätt kunnat föra fordonet. Till den angivna grundfömtsättningen skall komma antingen att det är fråga om återfall eller också att föraren samtidigt har gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik. Dessutom krävs att brottet med beaktande av samtiiga omständigheter är att anse som särskilt allvarligt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De angivna förutsättningarna för ansvar för grovt rattfylleri har närmare berörts i den allmänna motiveringen (avsnitt 6.6.3). I fråga om återfall bör särskilt anmärkas att, om längre tid än ca tre år har förflutit sedan den tilltalade förra gången dömdes för trafiknykterhetsbrott, man normalt bör kunna avstå från att mbricera brottet som grovt. Efter så lång tid synes nämligen skäl för att beakta återfallet vid bedömningen av det nya brottets straffvärde knappast längre föreligga.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den tidigare domen kan avse såväl rattfylleri enligt 4 § som grovt rattfyl­leri enligt förevarande paragraf. Även en dom på böter för brott där alkoholhalten varit obetydligt över gränsen för straffbarhet kan göra att det nya brottet skall bedömas som grovt, fömtsatt att alkoholhalten vid det brottet uppgått till 1,5 promiUe eller däröver.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som tidigare har nämnts är avsikten att vårdslösheten i trafik skall konsumeras av den nya straffbestämmelsen. Om den tUltalade visseriigen</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section328> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section329> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>135</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bedöms ha gjort sig skyldig till straffbar vårdslöshet men rattfylleribrottet ändå inte bedöms som grovt skall han dömas för både rattfylleri enligt 4 § och för vårdslöshet i trafik enligt I § andra stycket, skall alltid dömas till särskilt ansvar för det brottet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I det fallet att brottet har begåtts vid förande av moped föreligger naturligtvis ofta skäl att avstå från att betrakta det som särskilt allvarligt. Detsamma gäller andra fall där omständigheterna enligt nuvarande praxis bedöms som mildrande, t.ex. körning helt korta sträckor.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvar för medverkan till trafiknykterhetsbrott anses kunna ådömas enligt 23 kap. 4 § brottsbalken. För att ansvar för medverkan till grovt rattfylleri enligt denna paragraf skall kunna ådömas fordras att den med-verkandes uppsåt också omfattar de omständigheter som föranleder att brottet bedöms som grovt. I annat fall kan han naturligtvis dömas för medverkan till rattfylleri, om hans uppsåt täcker det brottet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7§</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I denna paragraf har tagits upp en ny regel om att ett fordon som har använts vid trafiknykterhetsbrott får förklaras förverkat, om det av särskil­da skäl är påkallat tUl förebyggande av brott och om förverkande inte är uppenbart obilligt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I den allmänna motiveringen (avsnitt 6.7) har redogjorts för de speciella fall då bestämmelsen bör tillämpas. Som där har utvecklats tar bestämmel­sen sikte pä situationer där ett förhållandevis stort antal återfall har före­kommit och förverkande ter sig päkaUat för att förhindra att den tilltalade fortsätter att begå brott. En restriktiv tillämpning fömtsätts alltså. Detta har markerats i lagtexten genom att bestämmelsen har fått en annan avfattning än 36 kap. 2 § BrB, som annars har brukat utgöra förebild för förverkandebestämmelser i specialstraffrätten. För det första krävs det att förverkande &quot;av särskilda skäl&quot; skall vara påkaUat till förebyggande av brott och för det andra har inte någon motsvarighet tagits upp till den enligt brottsbalksbestämmelsen föreliggande möjligheten att förklara egendomen förverkad även i andra fall än när brottsförebyggande synpunkter gör sig gällande. Det bör också anmärkas att, med hänsyn till syftet med den nu aktuella bestämmelsen, någon möjlighet att alternativt förklara fordonets värde förverkat inte har öppnats.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I det fall dä det kan bli aktuellt att tillämpa bestämmelsen får det givetvis fömtsättas att gärningsmannen saknar körkort (eller att detta är omhänder­taget).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Klart är att det även när brottsförebyggande skäl talar för förverkande kan vara uppenbart obilligt att förklara fordonet förverkat. Vid bedöm­ningen av om så skall anses vara förhållandet har naturligtvis bl. a. fordo­nets värde betydelse.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen är avsedd att kunna utgöra underlag även för beslag enligt de allmänna reglerna i 27 kap. rättegångsbalken.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section330> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section331> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>136</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Givetvis kan det ofta förhålla sig så att fordonet inte tillhör gärningsman­nen utan någon annan. I ett av de förslag i ämnet som redovisades i det tidigare nämnda betänkandet SOU 1970:61 förordades med hänvisning till sådan fall att förverkande skulle få ske bara hos gärningsmannen själv (s. 280-281).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Med den restriktiva tillämpning som här fömtsätts synes någon sådan begränsning inte vara nödvändig i betraktande av de allmänna regler om hos vem förverkande kan ske som gäller enligt 36 kap. 4 § BrB. Bestäm­melserna i den paragrafens första stycke b och c kan i praktiken inte bli tillämpliga i de fall som avses här. Förverkande kan därför enligt de allmänna bestämmelserna tänkas ske endast hos - fömtom gärningsman­nen - någon medverkande (första stycket a) eller den som efter brottet förvärvat fordonet antingen genom familjerättsligt fång eller också genom annat fång i ond tro (första stycket d). Om fordonet ägs av en medverkande eller av någon som efter brottet har förvärvat fordonet får det väl oftast anses uppenbart obilligt att förklara fordonet förverkat. Skulle så undan­tagsvis inte vara fallet, bör förverkande också kunna ske. Såvitt gäller faU då någon efter brottet förvärvat fordonet kan man sålunda tänka sig illojala transaktioner från gärningsmannens sida som motiverar ett förverkande. Gärningsmannen kan t. ex. efter brottet ha givit bort fordonet till sin make. Med hänsyn till vad som har anförts nu synes frågan om hos vem förver­kande kan ske böra följa allmänna regler.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Ett specialfall föreligger när gärningsmannen innehar fordonet på grund av avbetalningsköp med äganderättsförbehåll för säljaren. Såväl säljaren som köparen torde då anses ha en villkorlig äganderätt till fordonet intill dess köpeskillingen har betalats. Sakförverkande av fordonet bör alltså kunna riktas mot köparen. Vad angår avbetalningssäljarens rätt skyddas denna utan att särskilt förbehåll behöver göras. Detta framgår av bestäm­melsen i 36 kap. 4 § tredje stycket BrB, som gäller även utanför brottsbal­kens område. Där föreskrivs att särskild rätt till egendom som förklaras förverkad består, om ej även den särskilda rätten förklaras förverkad. Med särskild rätt förstås enligt motiven bl. a. säljares rätt till gods som har sålts under äganderättsförbehåU (jfr SOU 1970:61 s. 280).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Ikraftträdande m. m.</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Någon särskild tidpunkt för ikraftträdande av de nya reglerna i trafik­brottslagen föreslås inte här. Vad angår övergångsfrågor bör följande an­märkas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Enligt 2 kap. 10 § första stycket regeringformen får straff eller annan brottspåföljd inte åläggas för gärning som inte var belagd med straff när den förövades. Inte heller får svårare brottspåföljd åläggas för gärningen än den som var föreskriven då. Motsvarande gäller bl. a. om förverkande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I 5 § lagen (1964: 163) om införande av brottsbalken (BrP), som är</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section332> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section333> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>137</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tillämplig också inom specialstraffrätten, föreskrivs att straff skall bestäm­mas efter den lag som gällde när en gärning företogs. Gäller annan lag när dom meddelas, skall den lagen tillämpas, om den leder till frihet från straff eller till lindrigare straff Bedömningen skall ske med utgångspunkt i det konkreta fallet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den nya regleringen i 4 § innebär i förhällande till nu gällande ordning en nykriminalisering när det gäller den lägsta straffbara blodalkoholhalten. I det hänseendet skall alltså uppenbarligen äldre lag tillämpas på gärningar som har begåtts före ikraftträdandet. Detsamma får över huvud taget anses gälla beträffande brott som i dag bedöms som rattonykterhet, eftersom den nya regleringen för dessa fall knappast kan leda till lindrigare straff än förut. Det skulle också strida mot grunderna för 5 § BrP att beträffande rattonykterhetsfallen tillämpa den strängare bedömning i återfallssitua-tioner som förut har förordats, om brottet begåtts före ikraftträdandet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även när det gäller gärningar som enligt den föreslagna ordningen skulle bedömas som grovt rattfylleri, får det anses uteslutet att tillämpa den nya regleringen på före ikraftträdandet begångna brott. Bestämmelsen i 4 a §, som till skillnad frän nuvarande 4 § I mom. innehåller endast fängelse i straffskalan, kan nämligen inte antas leda till någon strafflindring.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av grunderna för 5 § BrP följer däremot att den förutsatta övergången från fängelse till böter i normalfallet av rattfylleri skall slå igenom också när den åtalade gärningen har begåtts före ikraftträdandet. 1 de fall då en gärning som enligt nuvarande ordning bedöms som rattfylleri har begåtts före ikraftträdandet och straffet bedöms kunna bestämmas till böter med tillämpning av 4 § i dess nya lydelse, skall således den bestämmelsen tillämpas. Detta gäller dock inte om omständigheterna har varit mildrande i den gamla lagens mening, eftersom böter dä skall ådömas redan enligt den lag som gällde då gärningen begicks.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad som sagts nu gäller utan att någon särskild övergångsbestämmelse införs. Med sikte på ett speciellt fall har dock en särskild övergångsbe­stämmelse bedömts nödvändig. Av 4 a § följer att en av förutsättningarna för att ett rattfylleri skall kunna bedömas som grovt är att gärningen utgör återfall i brott som avses i 4 eller 4 a §. Samma sak bör gälla om någon, som har dömts för trafiknykterhetsbrott enligt den nu gällande ordningen, efter den nya lagstiftningens ikraftträdande pä nytt gör sig skyldig till trafiknykterhetsbrott. En särskild föreskrift om detta har tagits upp i anslutning till ikraftträdandebestämmelsen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av 2 kap. 10 § regeringsformen följer som nämnts att den nya förverkan­debestämmelsen i 7 § TBL inte kan tillämpas, om gärningen begåtts före ikraftträdandet. Detta får därmed anses stå klart utan någon särskild före­skrift.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section334> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section335> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>138</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.2 Övriga lagförslag</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I den allmänna motiveringen (avsnitt 6.8) har redogjorts för de ändringar den nya ordningen bör leda till i körkortslagen (1977:477).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härutöver föreslås redaktionella jämkningar i lagen (1976:1090) om alko­holutandningsprov, trafikskadelagen (1975:1410) och lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section336> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:90.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section337> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>139</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Underbilaga 1 Utdrag ur justitieutskottets betänkande 1980/81:1</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NJA 1968 s. 484. Den åtalade var en 20-ärig yngling, som levde under välordnade förhållanden. Han uppgavs i ett läkarintyg förefalla vek ock känslig och något räddhågad men företedde inte psykiska abnormdrag. Högsta domstolen dömde honom till fängelse en månad.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NJA 1972 s. 60. Den tillalade var advokat, som behandlats pä sjukhus för psykiska besvär. Enligt läkarintyg led han av svär depressiv neuros och ett frihetsstraff sades kunna innebära allvarliga risker för hans psykiska hälsa. Högsta domstolen dömde tiU villkorlig dom.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NJA 1974 s. 682. Den tilltalade var 18 år gammal. Han var tidigare ostraffad. Körningen skedde under en relativt kort sträcka och pä mindre trafikerade gator. Högsta domstolen fann med beaktande av de särskilda omständigheterna att hänsyn till allmän laglydnad inte krävde frihetsberö­vande påföljd. Påföljden bestämdes till villkorlig dom.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NJA 1975 s. 438. Den tilltalade var 22 år och hade utvecklat ett grovt alkoholmissbruk med betydande sociala skadeverkningar. I målet uppgavs att vidtagna rehabiliteringsätgärder pä läng sikt syntes skola ge positiva resultat. Om han måste undergå frihetsstraff skulle hans anpassning i samhället allvarligt försvåras. Högsta domstolen dömde till skyddstillsyn med föreskrift om värd och behandling.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NJA 1975 s. 756. Den tilltalade hade sedan flera är missbrukat alkohol. Vid tiden för den aktuella brottsligheten stod han under övervakning av nykterhetsnämnd och fick akut behandling pä alkoholpoliklinik. Han in­togs sedermera på allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare. Högsta domstolen bestämde påföljden till värd enligt nykterhetsvärdslagen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NJA 1976 s. 39. Den tilltalade hade sedan slutet av 1950-talet flerfaldiga gånger dömts för bl. a. förmögenhetsbrott, trafiknykterhetsbrott och olov­lig körning. Han var dömd till internering och överförd till värd utom anstalt. Sedan läng tid tillbaka hade han haft allvarliga alkoholproblem och var sjukskriven för nervösa besvär och alkoholproblem. Under den senas­te tiden hade hans sociala situation förbättrats och stabUiserats. Enligt högsta domstolen fanns anledning befara att en fortsatt gynnsam utveck­ling i fråga om hans sociala och personliga förhållanden skulle brytas om han berövades friheten genom en vistelse i anstalt. Den tidigare ädömda interneringen förklarades skola avse även det nu aktuella brottet. Förord­nande om äterintagning i anstalt meddelades ej.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I ett till domen fogat särskilt yttrande tillade två av ledamöterna i domstolen, justitieråden Conradi och Nordenson följande:</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>&quot;Samhället gör numera betydande insatser för rehabilitering av alkoho­lister. Resocialiseringsarbetet är ofta långvarigt och mödosamt, och även</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section338> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section339> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>140</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>om ansträngningarna i det särskilda fallet i stort sett visar sig medföra positiva resultat, inträffar erfarenhetsmässigt nästan oundvikligt ett eller annat bakslag, som ej sällan kan ha formen av ett rattfylleribrott. Döms den skyldige då till fängelse, är risken för stor för att det nedlagda arbetet pä hans äteranspassning spolieras. Kostnaderna och arbetet har varit förgäves.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>HD har i flera rättsfall markerat, att i situationer av nu angiven art särskilda skäl föreligger att döma till påföljd som innefattar kriminalvård i frihet. Hänsynen till allmän laglydnad får alltså vika för individualpreven­tiva - och samhällsekonomiska - överväganden. Avgörandet i förevaran­de mäl bör uppfattas som ett led i den utveckling som sålunda pågår i rättspraxis.&quot;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NJA 1976 s. 587. Den tilltalade som nyss fyllt 18 år, stod under övervak­ning enligt barnavärdslagen. Han saknade yrkesutbildning. Högsta dom­stolen noterade att hans yttre levnadsförhållanden efter hovrättens dom syntes ha i någon mån stabiliserats och att risk förelåg för att en till synes positiv utveckling skulle brytas om han nu tvingades undergå ett fängelse­straff. Det syntes emellertid domstolen tveksamt om dessa förhållanden -ens med beaktande av den tilltalades ungdom - var av sådan art att de ensamma kunde anses utgöra sådana särskilda skäl som måste föreligga för att en icke frihetsberövande påföljd skulle kunna tillämpas i fråga om rattfylleribrottet. Högsta domstolen bestämde likväl påföljden till skydds­tillsyn. Påföljdsvalet motiverades främst av att den tilltalade i samband med lagföring varit berövad friheten så länge att ett fängelsestraff med hänsyn bl.a. till avräkningsreglerna skulle bli så kortvarigt att det inte kunde förväntas få några gynnsamma effekter från individualpreventiva synpunkter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NJA 1977 s. 614. Den tilltalade, en 26-årig kvinna, hade begäu brottet i en situation, då hon gripits av förskräckelse inför hotet att efter ett gräl med sin pojkvän bli ensam kvarlämnad på en tältplats. Högsta domstolen fann att omständigheterna i samband med gärningen inte kunde anses mildrande. Med hänsyn till vad som upplysts om den tilltalades personliga förhållanden - händelsen hade orsakat en djup depression hos henne -och med beaktande av att omständigheter vid gärningens begående gjorde att brottet framstod som mindre allvarligt än rattfylleribrott i allmänhet fick enUgt högsta domstolen tillräckliga skäl anses föreligga att inte ådöma frihetsberövande påföljd. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och böter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En av ledamöterna i domstolen, justitierådet Conradi, var av skiljaktig mening och ville döma till böter. Conradi anförde;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>&quot;Omständigheterna kring körningen är rätt speciella. Enligt vad A. uppgivit kom den dåvarande fästmannens brytning med henne helt plöts­ligt, och hans hot att lämna henne ensam på campingplatsen var tydligen allvarligt menat. I paniken kunde hon inte tänka klart utan ville bara komma bort från platsen. Det skall anmärkas, att utredningen visar att A.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section340> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section341> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>141</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>är en vek och känslig person. Den sträcka hon körde var inte särkilt lång -mellan en och tvä km; trafiken var obetydlig, eftersom körningen ägde mm pä natten, och alkoholkoncentrationen i blodet översteg obetydligt det kritiska promilletalet 1,5.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med hänsyn härtill har jag inga betänkligheter mot att liksom tingsrätten beteckna omständigheterna säsom mildrande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det här till bedömande föreliggande fallet bör emellertid sättas in i ett större sammanhang. Det synes vara mycket ovisst, om planerna på en reform av rattfyllerilagstiftningen kommer att leda till något resultat. 1 ett sådant läge bör domstolarna kunna anse sig berättigade att - försiktigt -mjuka upp den stelbenthet och enligt min mening ibland orimliga stränghet i bedömningen av rattfylleribrott som präglat rättstillämpningen. Jag har gjort mig till tolk för ett mera nyanserat synsätt i rättsfallet NJA 1966 s. 603 (se s. 609) och har i fallet NJA 1976 s. 39 antagit att en utveckling i praxis är på gång när det gäller behandlingen av vissa alkoholister som gör sig skyldiga till rattfylleri. Det kan nu finnas skäl också att - försiktigt -utöka området för beaktande av mildrande omständigheter. I praktiken kan det många gånger kriminalpolitiskt sett vara högst förnuftigt - även från allmänpreventiv synpunkt - att döma till ett högt bötesstraff. I förhäl­lande till villkorlig dom har bötesstraffet bl.a. även den fördelen, att personundersökning kan underiåtas.&quot;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En annan ledamot, justitierådet Vängby, tillade för egen del till utveck­ling av sin mening:</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>&quot;Jag delar helt Conradis mening att det är mycket ovisst, om planerna pä en reform av rattfyllerilagstiftningen kommer att leda till något resultat, och att i sådant läge domstolarna bör kunna anse sig berättigade att försiktigt mjuka upp den stelbenthet och ibland orimliga stränghet i bedöm­ningen av rattfylleribrott som präglat rättstillämpningen. Också enligt min mening kan ett högt bötesstraff i många situationer utgöra en lämplig påföljd från allmänpreventiv - och samhällsekonomisk - synpunkt även vid allvarligare brott. Med nu gällande utformning av reglerna om ansvar för rattfylleri synes det dock vara bäst förenligt att tillämpa bestämmelsen om mildrande omständigheter på vad som skulle kunna betecknas som ringa brott. Det torde få ankomma pä lagstiftaren - om enligt det förut anförda inte vid en separat reform av rattfyllerilagstiftningen så åtminstone på lång sikt vid en fortsatt översyn av påföljdssystemet - att avgöra om enbart bötesstraff skall i större utsträckning tillämpas vid rattfylleri. Med nuvarande lagstiftning är det likväl möjligt att åstadkomma en mera nyan­serad rättstillämpning genom att domstolarna - vid sidan av fall då enligt en numera ganska stadgad praxis bör dömas till skyddstillsyn - försiktigt vidgar tillämpningen av villkoriig dom i förening med böter när, såsom i förevarande fall, skäl talar mot tilllämpning av frihetsberövande påföljd med hänsyn till att omständigheterna är särpräglade.&quot;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NJA 1978 s. 92. Den tilltalade var sedan lång tid tillbaka hemfallen ät allvariigt alkoholmissbruk. Åtgärder mot alkoholmissbruket ansågs enligt högsta domstolen vara av väsentlig betydelse från påföljdssynpunkt. Ge­nom päböijad antialkoholbehandling m.m. hade den tilltalades sociala situation förbättrats men ansågs alltjämt osäker. Påföljden fastställdes till skyddstillsyn och böter.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section342> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section343> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>142</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NJA 1978 s. 178. Den tilltalade undergick behandling i nykterhetsvår­dande syfte och hade nyligen varit intagen för vård på alkoholklinik. Utredningen i målet fick enligt högsta domstolen anses ge vid handen att den tilltalade alltjämt var i behov av läkarbehandling för sitt alkoholmiss­bmk, men att utsikterna till rehabilitering kunde bedömas som ganska goda om den pågående behandlingen fick fortgå utan avbrott. Högsta domstolen förordnade att en tidigare ädömd skyddstillsyn skulle avse även nu aktuellt brott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NJA 1978 s. 229. Den tilltalade hade i olika omgångar vårdats på sjukhus för kronisk alkoholism. Han syntes emellertid vara på god väg att komma till rätta med sina alkoholproblem och hade numera ordnade hemförhållan­den med ett uppenbarligen mycket gott stöd i sin hustru. Enligt högsta domstolen förelåg risk att den sociala återanpassningen skulle brytas om han nu dömdes till frihetsstraff Påföljden bestämdes till skyddstillsyn.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NJA 1979 s. 381. Den tilltalade, en byggmästare, hade länge haft psy­kiska besvär, som accentuerats i anslutning till skilsmässa och åtalet för rattfylleri. Han genomgick psykiatrisk behandling och var sjukskriven. Enligt läkare skulle ett fängelsestraff innebära risk för ytterligare försäm­ring av hans psykiska hälsa, och möjligheten av desperata impulshandling­ar kunde inte uteslutas. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn med före­skrift om öppen psykiatrisk vård.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NJA 1980 s. 74. Den tilltalade hade inom loppet av ett halvår gjort sig skyldig till tre rattfyllerier. Brotten hade begåtts under en period av svårt alkoholmissbruk. Genom att underkasta sig frivillig vård under drygt tre månader hade han lyckats komma till rätta med missbmket. Avtjänandet av ett fängelsestraff skulle enligt högsta domstolen allvarligt kunna skada hans sociala återanpassning och medföra risk för återfall. Påföljden be­stämdes till skyddstillsyn.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NJA 1980 s. 112. I Den tilltalade var vid brottstillfället obetydligt över 18 år. Han hade påböijat värnpliktstjänstgöring men hemföriovats efter att ha visat tydliga tecken på nervositet och omogenhet. Han hade inte några som helst alkoholproblem. Högsta domstolen bestämde påföljden till vill­korlig dom och beaktade därvid den tilltalades ålder vid gärningens be­gående och hans omogenhet. Av betydelse var också att körningen skett en kort sträcka och ägt mm vid en tidpunkt dä trafiken var obetydlig. </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>Den tilltalade var vid brottstillfället under 18 är. Körningen ägde rum under natten omkring 3 mil vid ett tUlfälle då han saknade varje anledning att alls köra bil. Högsta domstolen fann att det beträffande den tilltalade inte framkommit sädana personliga omständigheter att en påföljd som inte innebär frihetsberövande borde väljas. Påföljden bestämdes till fängelse en månad.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section344> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section345> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>143 Underbilaga 2</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section346> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utdrag ur justitieutskottets betänkande 1980/81:1</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Tingsrätternas val av villkorlig dom-skyddstUlsyn jämfört med fängelse vid rattfylleri 1979.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'> <tr style='height:9.1pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.1pt'> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>AB län</span></i></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.1pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:4.5</span></i></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.1pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Nian</span></i></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.1pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:4.5</span></i></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Handen</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:4</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Halmstad</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:6</span></p> </td> </tr> <tr style='height:9.1pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.1pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Huddinge</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.1pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:2</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.1pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Varberg</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.1pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:3,5</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Jakobsberg</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:3,5</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> </tr> <tr style='height:7.9pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:7.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Nacka</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:7.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:3</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:7.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>O län</span></i></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:7.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:4.4</span></i></p> </td> </tr> <tr style='height:9.1pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.1pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Norrtälje</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.1pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:3,5</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.1pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Göteborg</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.1pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:4,8</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.15pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.15pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Sollentuna</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.15pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:8</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.15pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Mölndal</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.15pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:2,5</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.9pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Solna</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:3</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Stenungsund</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:2</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.15pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.15pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Stockholm</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.15pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:5,8</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.15pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Uddevalla</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.15pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:13</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.9pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Södertälje</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:4,5</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> </tr> <tr style='height:7.9pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:7.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Södra Roslag</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:7.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:2</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:7.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Plan</span></i></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:7.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:9.8</span></i></p> </td> </tr> <tr style='height:8.4pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Borås</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:16,5</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>C län</span></i></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>}:8.7</span></i></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Sjubäradsbygden</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>0:13</span></p> </td> </tr> <tr style='height:7.9pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:7.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Uppsala</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:7.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1: 14</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:7.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Trollhättan</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:7.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:9,5</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Vänersborg</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:2,5</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.4pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Dian</span></i></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:5.3</span></i></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Åmål</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>0:11</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Eskilstuna</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:5</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.4pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Katrineholm</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:3</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Rlän</span></i></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:8.1</span></i></p> </td> </tr> <tr style='height:9.1pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.1pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Nyköping</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.1pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:8,5</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.1pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Falköping</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.1pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:7</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.4pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Lidköping</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:14,5</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.15pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.15pt'> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Elan</span></i></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.15pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:5.1</span></i></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.15pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Marieslad</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.15pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:3,5</span></p> </td> </tr> <tr style='height:13.45pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:13.45pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Norrköping</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:13.45pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:4</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:13.45pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Skövde</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:13.45pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:14,5</span></p> </td> </tr> <tr style='height:12.7pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.7pt'> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Flän</span></i></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.7pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:4,1</span></i></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.7pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Slän</span></i></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.7pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:5.9</span></i></p> </td> </tr> <tr style='height:9.1pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.1pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Eksjö</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.1pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:8</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.1pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Arvika</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.1pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:2,5</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.4pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Jönköping</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:2</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Karlstad</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:6,5</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.15pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.15pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Värnamo</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.15pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:20</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.15pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Kristinehamn</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.15pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:3,5</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Sunne</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>0:14</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.9pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>G län</span></i></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:8.2</span></i></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.9pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ljungby</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>0:18</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>T län</span></i></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:4.8</span></i></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Växjö</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:4,5</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Hallsberg</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:11</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Karlskoga</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:19</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.4pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Hlän</span></i></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:5.8</span></i></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Lindesberg</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:7</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.4pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kalmar</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:2</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Örebro</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:3</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>More 0. Öland</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>0: </span><span lang=EN-US style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>II</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.4pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Oskarshamn</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:10</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>V län</span></i></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:2.9</span></i></p> </td> </tr> <tr style='height:8.4pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Sala</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:2</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.9pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Hän</span></i></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:2.8</span></i></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Västerås</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:5,5</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gotland</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:2,8</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.4pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Wlän</span></i></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:6.4</span></i></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Klän</span></i></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:35</span></i></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Falu</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:5,5</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Karlskrona</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>0:13</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Hedemora</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:5,5</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Leksand</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:6</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.9pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Lian</span></i></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:6.5</span></i></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Ludvika</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:6,5</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.4pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Hässleholm</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:9</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Mora</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:12</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.9pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kristianstad</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:5</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.4pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Simrishamn</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:10</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Xlän</span></i></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:4.1</span></i></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Bollnäs</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>0:21</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Mlän</span></i></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:5,5</span></i></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Gävle</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:2,5</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.9pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Helsingborg</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:7.5</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Hudiksvall</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:6</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.4pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Landskrona</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:22</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.4pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Lund</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:5,5</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Ylän</span></i></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:5.8</span></i></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Malmö</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:9</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Härnösand</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:2,5</span></p> </td> </tr> <tr style='height:9.1pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.1pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Trelleborg</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.1pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:1</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.1pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Sundsvall</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.1pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:9</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ystad</span></p> </td> <td width=87 valign=top style='width:65.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:2</span></p> </td> <td width=135 valign=top style='width:101.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> <td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </td> </tr> </table> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section347> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section348> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b><b><span style='font-family:Verdana'>                                                               </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>144</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'> <tr style='height:8.9pt'> <td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Zlän</span></i></p> </td> <td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:4.6</span></i></p> </td> </tr> <tr style='height:9.1pt'> <td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.1pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Jämtbygden</span></p> </td> <td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.1pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:13</span></p> </td> </tr> <tr style='height:12.5pt'> <td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.5pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Östersund</span></p> </td> <td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.5pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:2,5</span></p> </td> </tr> <tr style='height:12.95pt'> <td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.95pt'> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>AC län</span></i></p> </td> <td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.95pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:10.4</span></i></p> </td> </tr> <tr style='height:8.4pt'> <td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Lycksele</span></p> </td> <td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:12</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.4pt'> <td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Skellefteå</span></p> </td> <td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1; 10</span></p> </td> </tr> <tr style='height:12.7pt'> <td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.7pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Umeå</span></p> </td> <td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.7pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1: 13</span></p> </td> </tr> <tr style='height:12.95pt'> <td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.95pt'> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>BD län</span></i></p> </td> <td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:12.95pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:5.9</span></i></p> </td> </tr> <tr style='height:8.4pt'> <td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Boden</span></p> </td> <td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.4pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:4</span></p> </td> </tr> <tr style='height:8.65pt'> <td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gällivare</span></p> </td> <td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:8.65pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:4</span></p> </td> </tr> <tr style='height:9.1pt'> <td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.1pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Haparanda</span></p> </td> <td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.1pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:9</span></p> </td> </tr> <tr style='height:7.9pt'> <td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:7.9pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Luleå</span></p> </td> <td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:7.9pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>0: 14</span></p> </td> </tr> <tr style='height:9.85pt'> <td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.85pt'> <p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Piteå</span></p> </td> <td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt; height:9.85pt'> <p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:3,5</span></p> </td> </tr> </table> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>Hela riket</span></i><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>            </span></i><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>1:5.2</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section349> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:83.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section350> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>145</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över departementspromemo­rian (Ds Ju 1983:6) Traflknykterhetsbrotten. Förslag till ändringar i lagstiftningen</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av hovrätten över Skåne och Blekinge, Sollentuna tingsrätt. Stockholms tingsrätt, Trelle­borgs tingsrätt, kammarrätten i Jönköping, länsrätten i Stockholms län, länsrätten i Jämtlands län, domstolsverket, riksåklagaren, rikspolisstyrel­sen, kriminalvårdsstyrelsen, övervakningsnämnden i Stockholm, andra avd., brottsförebyggande rådet (BRÅ), socialstyrelsen, statens rättske­miska laboratorium, statens järnvägar, statens väg- och trafikinstitut, tra­fiksäkerhetsverket, juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet, länsstyrelsen i Uppsala län, länsstyrelsen i Östergötlands län, länsstyrel­sen i Kristianstads län, länsstyrelsen i Norrbottens län. Fängelsestraff­kommittén (Ju 1979:04), Frivårdskommittén (Ju 1979:05), Utredningen (1980:05) om alkoholutandningsprov som bevismedel vid trafiknykterhets­brott. Landstingsförbundet, Göteborgs kommun. Svenska Läkaresällska­pet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges domareförbund. Nationalför­eningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF), Tjänstemännens central­organisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska Polis­förbundet, Föreningen Sveriges statsåklagare. Föreningen Sveriges åkla­gare. Föreningen Sveriges länspolischefer och Föreningen Sveriges polis­chefer, Kungl. Automobilklubben (KAK), Motormännens riksförbund (M), Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) och Trafikförsäkrings­föreningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands län har överlämnat ett yttrande från polis­styrelsen i Linköpings polisdistrikt och Centralorganisationen SACO/SR har utan eget ställningstagande överlämnat yttranden frän Förbundet för jurister, samhällsvetare och ekonomer (JUSEK) och Sveriges Socio­nomers, Personal &amp; Förvaltningstjänstemäns Riksförbund (SSR).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Allmänna synpunkter rörande påföljdsvalet</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Hovrätten över Skåne och Blekinge</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Hovrätten ställer sig bakom den allmänna strävan att nedbringa antalet fängelsestraff och att vidta lagstiftningsåtgärder med detta syfte. Det råder numera inom kriminologisk forskning allmän enighet om att kriminalvård i anstalt medför många negativa effekter för de dömda. Det finns vidare belägg för att sädana negativa effekter kan uppkomma redan efter de förhållandevis korta fängelsestraff som normalt ådöms för rattfylleri. Myc­ket talar för att de föreslagna lagändringarna kommer att leda till ett minskat antal fängelsestraff En viktig fråga är emellertid vilka effekter </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10   Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 21</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section351> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section352> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>146</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>från allmänpreventiv synpunkt en sådan minskning av fängelsestraffet vid rattfylleri skulle få. Hovrätten kan sålunda, i brist på närmare undersök­ningar, inte utan vidare godta utredningens påstående att de allmänpreven­tiva verkningarna av frihetsstraff skulle vara osäkrare än vad man bmkat anta, när detta påstående används som ett argument mot fängelsestraffets allmänpreventiva effekt pä rattfylleribrott. Visserligen kan man liksom utredningen hävda att fängelsestraffets betydelse från allmänpreventiv synpunkt varit särskilt påfallande under en tid när det gällde att hos befolkningen inpränta vikten av nykterhet vid ratten. Men därmed är inte sagt att den allmänpreventiva effekten av fängelsestraffet numera upphört eller ens minskat i betydelse. Med det anförda vill hovrätten dock inte hävda att en nyansering av påföljdsvalet vid rattfylleri är otänkbar av hänsyn till allmänpreventionens krav. Tvärtom talar mycket starka skäl för en uppmjukning av nuvarande ganska rigida påföljdspraxis. Ett sådant viktigt skäl är som förut nämnts frihetsstraffets negativa effekter på de intagna. Ett annat skäl är den ohållbara situation som kriminalvården hamnat i genom att resurserna inte räcker till, platsbristen är akut, kostna­derna har ökat o. s. v. Den omständigheten att rattfylleribrott leder till så många fängelsestraff som upptill 5 000 per år synes också vara skäl nog för att överväga lagstiftningsåtgärder med syfte att nedbringa antalet sådana straff. Hovrätten vill ytterligare anföra som skäl för en minskning av fängelsestraffen att en sådan reform i sin tur säkerligen kommer att ned­bringa domstolarnas arbete med rattfyllerimäl. För närvarande är denna typ av mål vanligt förekommande och kräver betydande resurser, inte minst för hovrättens del.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Sollentuna tingsrätt</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Om man godtar metoden att minska användningen av fängelsestraff genom lagstiftningsåtgärder av den typ som föreslås i promemorian ligger det naturligtvis på gmnd av den höga frekvensen av sädana straff vid rattfylleri nära till hands att låta detta brott bli föremål för åtgärderna. Det i och för sig vällovliga syftet att nedbringa antalet frihetsstraff bör emellertid inte förverkligas pä det sättet. Antagandet att ett borttagande av frihets­straffet vid rattfylleri inte pä ett avgörande sätt skulle påverka brottsfrek­vensen (s. 95) är enligt tingsrättens mening alltför löst grundat. Man bör i stället rikta in sig på att genom kriminal- och trafikpolitiska åtgärder försöka, om än på sikt, minska antalet rattfylleribrott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Rent allmänt anser tingsrätten större enhetlighet i påföljdsvalet önsk­värd. Tingsrätten hyser dock stor tvekan om det föreliggande förslaget är ägnat att åstadkomma detta mål.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Tingsrätten delar justitieutskottets är 1980 uttalade uppfattning att den i nuvarande rättspraxis antagna grundsatsen att hänsyn till allmän laglydnad</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section353> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section354> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>147</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section355> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kräver att påföljden för rattfylleri normalt bestäms till fängelse har haft stor betydelse som avhållande faktor när det gäller bilkörning i samband med alkoholförtäring. Med hänsyn härtill och till vad som i övrigt upptagits förordar tingsrätten att fängelse eller motsvarande alltjämt skall vara regel vid högre promUlehalter än 1,5.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Trelleborgs tingsrätt</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trelleborgs tingsrätt har avvikit från det schablonmässiga utdömandet av 1 månads fängelse för rattfylleri genom att döma till annan påföljd i hälften av fallen. Detta skall ses mot bakgrund av riksdagsuttalanden samt att minst 60% av rattfylleristerna vid vetenskapliga undersökningar befun­nits ha alkoholproblem och att förekomsten av sädana problem även av högsta domstolen funnits ha avgörande betydelse för val av skyddstillsyn i stället för fängelse. Tingsrätten befäste för sin del en tidigare päböijad utveckling i sådan riktning vid en sammankomst i början av 1975 för domare, nämndemän, åklagare, advokater och företrädare för kriminal­vård och socialvård. Sammankomsten utmynnade i en överenskommelse att i samtliga fall av rattfylleri, om ej redan motsvarande utredning förelåg, förordna om personundersökning, läkarintyg (§ 7-intyg) eller yttrande av nykterhetsnämnd (socialnämnd). Sådan utredning ser tingsrätten alltjämt som en nödvändig förutsättning för att kunna tillämpa I kap. 7 § brottsbal­ken om avvägning mellan allmän- och individualpreventiva påföljder och för att kunna följa riksdagens uttalanden om en övergång från ett schablon­mässigt straff till ett nyanserat päföljdsval. Därtill kommer att endast en regelmässigt insatt personutredning ger likhet inför lagen i en djupare mening. Att förlita sig pä insatser av advokat eller den tilltalade själv är inte tillräckligt. Rattfylleristen saknar ofta insikt om eget missbruk och är inte öppen för att diskutera åtgärder mot missbruket ens med sin advokat. Advokaterna tränger sällan igenom denna yttre attityd. Personundersö­karen har genom tingsrätten inriktats på frågan om alkoholproblematik och hinner ofta nå en sådan kontakt med den tilltalade, att denne senast vid huvudförhandlingen är öppen för vårdinsatser, med föreskrifter om nyk­terhetsvård i form av kontakt med läkare, antabusbehandling etc.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsrättens domar till skyddstillsyn och böter - har även sedan riks­åklagaren anbefallt åklagarna att skärpa sin prövning av frågan om över­klagande av andra rattfylleridomar än till fängelse - överklagats i sä ringa utsträckning att slutsatsen måste dragas att åklagarna funnit att person­utredningen ger undertag för att tingsrättens domar överensstämmer även med högsta domstolens intentioner. Vid en undersökning av senare års överklaganden har sålunda befunnits att åklagarna överklagat tingsrättens domar till skyddstillsyn för rattfylleri endast i 4 av 47 fall.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsrätten vill därför, mot bakgmnd av den likartade bedömningen i domstolen och av åklagarna, hävda att obligatorisk personutredning är ägnad att medföra en likartad praxis i riket vid utdömande av påföljd för rattfylleri redan med nuvarande lagstiftning.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section356> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section357> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>148</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I detta sammanhang vill tingsrätten framhålla att högsta domstolens praxis när det gäller att avväga påföljden i förhållande till hinder eller synnerliga svårigheter genom förväntad körkortsäterkallelse i yrkes- eller näringsutövning, inom tingsrätten utsatts för kritik såsom byggande på en felaktig tolkning av riksdagsuttalandena.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Kammarrätten i Jönköping</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det är värdefullt att bestämmelserna om onykterhet i trafik omprövas med inriktning pä en mera nyanserad tillämpning och pä ett minskat användande av frihetsstraff. Utgångspunkten måste härvid vara att straff skall utmätas i den utsträckning som är nödvändigt för att dess syfte skall uppnås och att ingen skall åsamkas större lidande än vad som är nödvän­digt. Kammarrätten kan sålunda i stor utsträckning ansluta sig till huvud­linjerna i de förslag som framförs i promemorian.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Normalstraffet för rattfylleri är i dag ett kortvarigt fängelsestraff. Riks­dagen har så sent som vid 1980/81 års riksmöte ställt sig bakom gällande rätt ifråga om val av påföljd för rattfylleri. Anledningen till att frågan nu ändå tas upp till behandling anges i promemorian vara att antalet frihets­berövanden inom kriminalvärden bör minskas och att de nuvarande pä-följdsreglerna är sä komplicerade att det finns uppenbara risker för bris­tande enhetlighet i tillämpningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det är ägnat att förvåna att i promemorian inte ens antyds att förslagen, om de genomförs, också kan beräknas medföra betydande statsfinansiella fördelar i form av avsevärt minskad belastning på kriminalvårdens re­surser, ansenliga bötesinkomster och minskat produktionsbortfall hos de för rattfylleri dömda. Vidare medför förslaget fördelar för domstolarnas verksamhet genom vidgad möjlighet för ensamdomare att avgöra trafik­nykterhetsmäl. Det är givet att dessa omständigheter inte får vara avgöran­de vid ställningstagandet till behovet av en reform men de utgör dock omständigheter som måste belysas och beaktas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I promemorian sägs vidare att syftet med lagstiftningen mot trafiknyk­terhetsbrott är att motverka att trafikolyckor uppkommer genom att mo­torfordonsförare är påverkade av alkohol eller andra medel. Hotet om ett fängelsestraff påstås därvid tidigare ha spelat en stor roll i avhållande syfte men att numera andra faktorer tillmäts större betydelse. Enligt kammarrät­tens mening torde hotet om en frihetsberövande straffpåföljd i förening med risken för körkortsåterkallelse alltjämt utgöra de faktorer som i främs­ta rummet verkar avhällande från att köra bil i berusat tillstånd. Fängelse­straffets allmänpreventiva effekt i rattfyllerimål bör därför inte undervär­deras och det är viktigt att det finns kvar för allvarligare fall.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det kan inte uteslutas att ett avskaffande av fängelsestraffet som nor-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section358> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section359> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>149</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>malpåföljd vid rattfylleribroti kan komma att uppfattas som en förändrad syn pä allvaret i rattonykterhetsbrott. För att motverka en sådan effekt torde omfattande information och upplysning erfordras för att vidmakthål­la den nuvarande negativa inställningen till alkohol i trafiken. Det bör härvid framhållas att frihetsstraff fortfarande ingår i straffskalan.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det är självklart att en kontinuerlig uppföljning av reformen bör ske. Skulle en försämrad trafiknykterhetssituation inträffa måste en ompröv­ning ske.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Länsrätten i Jämtlands län</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Lagstiftningen om trafiknykterhetsbrott har till syfte att söka bekämpa de olyckor i trafiken vilkas uppkomst har samband med alkohol- eller drogpäverkan hos motorfordonsförare. Av en mångfald vetenskapliga un­dersökningar framgår att trafikolycksriskerna är mycket stora vid alkohol­förtäring. När en förare med vett och vilja sätter sig bakom ratten under inflytande av alkohol och därigenom äventyrar andra trafikanters liv och hälsa innebär detta en sådan ansvarslöshet som måste mötas med en kraftig reaktion frän samhällets sida. För att syftet med lagstiftningen skall uppnås måste vid överträdelser, enligt länsrättens mening, som regel till­gripas frihetsstraff Sverige har under en trettioårstid kunnat hålla den relativa trafiknykterhetsbrottsligheten på en någorlunda konstant nivå. Risken är överhängande att en övergäng från det regelmässiga frihetsstraf­fet för rattfylleri till ett bötesstraff tas som en attitydförändring av synen på trafiknykterhetsbrotten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Domstolsverket</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Rattfylleri är det enskilda brott som föranleder det största antalet fängel­sestraff. Kriminalvårdens kostnader för att bereda rattfyllerister plats i fängelserna kan beräknas till omkring 50 miljoner kr åriigen. I dagens ekonomiska läge bör givetvis alla möjligheter till en besparing tas till vara, särskilt som en reform får anses ligga i linje med samhällets kriminalpolitis­ka målsättningar. Det är vidare en alltmer utbredd uppfattning att den samlade reaktionen mot den som gör sig skyldig till rattfylleri ofta är alltför kraftig. Dessa omständigheter sammantagna med vad som framkommit om bristande enhetlighet i rättstillämpningen utgör anledningen till ändring av bestämmelserna.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Riksåklagaren</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Promemorian innehåller en fyllig och allsidig diskussion om päföljdsval och straffmätning vid trafiknykterhetsbrott. Av vad som därvid framkom­mit anser jag, lika med promemorians upphovsmän, att förändringar i angivna hänseenden är påkallade. Jag biträder sålunda i allt väsentligt i princip det framlagda förslaget. Således anser jag att den trend mot större flexibilitet i den sedan länge alltför stela päföljdspraxis som rått på detta</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section360> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section361> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>150</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>område bör fortsätta, att normalpåföljden för rattfylleri bör vara böter och att möjligheter bör tillskapas för att råda bot på den dokumenterade olikhet som råder såvitt avser päföljdspraxis beträffande rattfylleri.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen har ingen erinran mot en allmän strävan att minska antalet frihetsberövanden inom kriminal värden. Fängelsestraff i rattfylleri­mäl har fyUt en viktig funktion frän allmänpreventiv synpunkt varför starka skäl måste föreligga för att motivera en ändring av nuvarande påföljd för rattfylleri. Enligt styrelsens mening är konsekvenserna av för­slaget svåra att överblicka. En mindre långtgående förändring i påföljdsva­let borde därför övervägas för att kunna bedöma konsekvenserna av en ändring av nuvarande normalpåföljd för rattfylleri.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen finner emellertid, trots betänkligheter beträffande på­följdsvalet, att förslaget kan godtas då det på längre sikt föreligger uppen­bara risker för bristande enhetlighet i tillämpningen av päföljdsvalet för rattfylleri vid domstolarna. Även om högsta domstolens praxis i rattfylleri­mål synes klar har fängelse i åtskilliga fall ersatts av andra påföljder. En sådan utveckling är inte tillfredsställande från allmänpreventiv synpunkt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I promemorian anförs att riksdagen redan 1957 gjort ett uttalande av den innebörden att man i viss utsträckning borde kunna gå ifrån fängelsestraff vid rattfylleri som förstagångsförseelse liksom i fall då föraren trots straff­bar alkoholhalt hade kunnat genomföra körningen utan anmärkning. Vi­dare framhålls att åtskilliga skäl synes tala för att man inte behöver befara någon ökning av trafiknykterhetsbrottsligheten om man minskar tillämp­ningen av fängelse som påföljd för rattfyUeri. Styrelsen delar denna upp­fattning. En reform inom trafiknykterhetslagstiftningen bör därför enligt styrelsens mening inriktas pä sådana förändringar att användandet av fängelsestraff&quot; vid trafiknykterhetsbrott klart begränsas. Detta ligger också i linje med en allmän strävan under senare är att minska antalet frihetsbe­rövanden inom kriminalvården.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Brottsförebyggande rådet (BRÅ)</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>BRÅ delar uppfattningen att antalet fängelsestraff bör minskas och finner likaså att det ligger nära till hands att i det syftet se över sanktio­nerna i fråga om rattfylleribrottet. Enligt BRÅs mening finns det anledning förmoda att hotet om fängelsestraff inte ensamt verkar brottsavhållande för den som överväger bilkörning efter alkoholförtäring. Upptäcktsrisken i sig liksom risken för indraget körkort torde spela en avgörande roll i sammanhanget.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section362> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section363> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>151</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Socialstyrelsen</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>När det gäller påföljden har styrelsen inga invändningar mot att böter får komma till användning i större utsträckning även i de fall där f. n. fängelse utgör normalpäföljden. Det står i överensstämmelse med den kriminalpoli­tiska utvecklingen att söka minska användningen av frihetsberövande på­följder i de fall detta med hänsyn till allmänpreventionens intresse inte är nödvändigt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Emellertid bör man också särskilt uppmärksamma de individualpreven­tiva synpunkterna. De personer som fälls till ansvar för trafiknykterhets­brott utgör i stor utsträckning ett specialklientel med betydande alkohol­problem. För sädana personer har varken ett högt bötesstraff eller ett fängelsestraff någon egentiig individualpreventiv effekt. Det borde vara angeläget att söka finna andra päföljdsformer som bättre än de nämnda kan tänkas hjälpa dessa personer att komma till rätta med sina alkoholproblem och därigenom förhindra återfall i rattfylleri. Det fortsatta arbetet med översynen av trafikbrottsligheten bör därför inriktas på att söka få fram påföljdsformer i vilka kan ingå mer effektiva nykterhetsvårdande åtgärder än vad som f n. är fallet. I ett sådant påföljdssystem är det enligt socialsty­relsens uppfattning viktigt att ta tillvara de resurser som socialtjänsten förfogar över.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Statens väg- och trafikinstitut</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Svensk traflknykterhetslagstiftning har länge varit föregångare och ut­gjort ett föredöme för internationell lagstiftning pä området. Sverige kan också berömma sig av att ha en, i internationeU jämförelse, mycket låg frekvens av trafikanter som har blodalkoholkoncentrationer över 0.5 pro­mille.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Trots detta torde det inte vara möjligt att förneka att alkoholen fortfaran­de utgör ett av våra allvarligaste problem i trafiksäkerhetsarbetet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I en internationell jämförelse framstår den svenska lagstiftningen som mycket strikt. Det bör dock framhållas att det finns länder som är ännu mera restriktiva. I vissa östeuropeiska länder tilläts i princip ingen alkohol­förtäring i samband med förande av motorfordon.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Debatten huruvida det är just den restriktiva lagstiftningen som har gjort att Sverige intar den relativt gynnsamma positionen har pågått intensivt i många år. Åsikt står mot åsikt och forskningsresultat mot forskningsresul­tat. Något, ens tillnärmelsevis, entydigt svar föreligger inte. Åtgärderna mot trafikonykterhet är ett komplext system innehållande lagstiftning, information etc. Det är därför vanskligt att genomföra punktvisa föränd­ringar utan att rubba hela systemet.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section364> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section365> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>152</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande användningen av fängelsestraffet och dess allmänpreventiva respektive individualpreventiva effekter framläggs i promemorian inte någ­ra vetenskapliga belägg för de föreslagna förändringarnas framtida positiva effekter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 den vetenskapliga litteraturen finns såväl stöd för argument emot en minskning av användningen av fängelsestraff med hänsyn till trafiksäker­heten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De undersökningar som avser den allmänpreventiva effekten av olika sanktioner hänför sig just till skandinavisk lagstiftning, men kan dessvärre inte ge någon god vägledning eftersom de mynnar ut i diametralt motsatta slutsatser.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Institutet vill därför icke lägga andra synpunkter på denna fråga än att allmänheten informeras ingående om de eventuella förändringar som in­förs.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Trafiksäkerhetsverket</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De föreslagna ändringarnas primära syfte är uppenbarligen att väsentligt nedbringa antalet fängelsepåföljder vid trafiknykterhetsbrott. Häremot har verket inga frän trafiksäkerhetssynpunkt principiella invändningar att göra.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakultetsnämnden ställer sig allmänt positiv till promemorians förslag om ändringar i trafiknykterhetslagstiftningen och framhåller därvid föl­jande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1   På trafiknykterhetsomrädet finns tre viktiga samhällsintressen: trafik­<br> säkerhetsintresset, det kriminalpolitiska intresset och det nykterhetspo­<br> litiska intresset. Av dessa måste trafiksäkerheten enligt fakultetsnämnden<br> sättas främst.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De tvä grundläggande motiven för den aktuella reformen är enligt pro­memorian önskan att minska användningen av fängelsestraff och att öka enhetligheten i rättstillämpningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Fakultetsnämnden anser, att fängelsestraff i dag inte är lika nödvändig som tidigare för att upprätta trafiknykterhetslagstiftningens generalpreven­tiva effekt. Fängelsestraffets nuvarande användning vid rattfylleri strider också enligt fakultetsnämnden mot den grundläggande principen om ett rimligt och rättvist förhållande mellan brott och straff om man jämför med straffmätningen vid andra brott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Rättviseproblemet eller problemet om likhet inför lagen beträffande påföljdsvalet vid rattfylleri är enligt fakultetsnämnden i dag ett ännu större problem än vad promemorian framhåller. Det finns i dag sex alternativ till normal straffet en månads fängelse vid rattfylleri, nämligen </span><span lang=EN-US style='font-family: Verdana'>I) </span><span style='font-family:Verdana'>dagsböter (vid mildrande omständigheter), 2) skyddstillsyn med föreskrifter om be­handling av alkoholproblem jämte dagsböter (vid särskilda skäl), 3) villkor-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section366> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section367> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>153</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lig dom jämte dagsböter, 4) 14 dagars fängelse, 5) TBL 6 §. och 6) överläm­nande till värd enligt LVM - BrB 31:2, dessutom används nådeinstitutet i icke obetydligt grad vid rattfylleribrottet. HD har endast i begränsad grad förmått vägleda underinstansernas rättstillämpning under senare år. Speci­ellt tingsrätterna har utvidgat användningen av ovanstående pä-följdsalternativ med stor rättsolikhet som följd.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakultetsnämnden anser, att en större användning av bötesstraffet är nödvändig för att likheten inför lagen skall återställas till en rimlig nivå.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands län</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen tillstyrker i huvudsak de föreslagna lagändringarna.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheter vid länsstyrelsen från arbetsuppgiften som allmänt ombud i körkortsmål visar att flertalet körkortshavare uppfattar en återkallelse av körkortet som ett allvarligare ingrepp vid trafiknykterhetsbrott än ett kor­tare fängelsestraff En minskad användning av fängelse som påföljd för sådana brott torde därför inte ha någon avgörande betydelse för den allmänna laglydnaden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kristianstads län</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget innebär i viss utsträckning en anpassning till nuvarande dom­stolspraxis att i allt flera fall döma till inte frihetsberövande påföljd vid rattfylleri. Denna praxis har dock kommit att variera i allt för hög grad mellan domstolarna och detta förhållande talar för att en översyn av påföljdsreglerna vid trafiknykterhetsbrottet nu sker. Som framhålls i pro­memorian har frekvensen av dessa brott visat i huvudsak stabila siffror trots att praxis i fråga om påföljdsval gått i mildrande riktning. Såväl den allmän- som individualpreventiva effekten av korta frihetsstraff har med visst fog kommit att ifrågasättas. Länsstyrelsen delar dock uppfattningen att fängelsestraffet hittills har bidragit till att trafiknykterhetsbrotten har hållits under förhållandevis god kontroll genom att hos allmänheten in­skärpa brottets farlighet och hänsynslöshet. Denna insikt torde dock vara så fast rotad att det finns skäl att vid normalfallet av rattfylleri slå in pä nya vägar i fråga om päföljdsvalet. Påföljden är ju endast en av flera faktorer, som verkar avhållande. De flesta människor har i allt högre grad ett mycket stort behov av körkort för sin utkomst eUer andra viktiga ändamål. De länga körkortsåterkallelsetider, som praktiskt taget alltid följer på ett rattfylleri, har utan tvivel en stark preventiv verkan. Det förutsätts att praxis i detta hänseende står fast. Risken för upptäckt är givetvis något som bidrar till att avhålla förare från att köra i påverkat tillstånd. I detta sammanhang är det angeläget att påpeka att polisens resurser i fråga om bekämpning av onykterhet i trafik i vart fall inte minskar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även de korta fängelsestraffen medför stora påfrestningar av psykisk och social natur för den dömde och dennes familj. Bakom ett betydande antal av rattfylleribrotten döljer sig svåra alkoholproblem och för berörda</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section368> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section369> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>154</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>människor måste vårdinsatser anses vara en lämpligare påföljd än frihets­straff Vara domstolar har ju också intagit denna ståndpunkt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Givetvis finns det risk för att allmänheten kan uppfatta den föreslagna ändringen i päföljdsvalet som ett uttryck för att en mindre fördömande attityd mot rattfylleribrottet skulle råda än tidigare. De skärpningar, som förslaget innebär i förhållande till nuvarande ordning, bl.a. sänkningen av den nedre straffbarhetsgränsen och en strängare syn pä återfall, motverkar dock förhoppningsvis till viss del den risken. Vid sidan av böter ingår ju fängelse i straffskalan liksom nu är fallet. För att ytterligare inskärpa att trafiknykterhetsbrottet inte betraktas som mindre svårt än tidigare är det enligt länsstyrelsens mening viktigt att man i trafiksäkerhetspropagandan med oförminskad energi framhåller oförenligheten mellan förande av mo­torfordon och alkoholförtäring och bmk av andra droger. Särskilt vad gäller narkotika är behovet av upplysning om dess trafikfarlighet stort. Självklart är att de bötesstraff som utdöms för rattfylleri bör ligga inom den översta delen av straffskalan utom när omständigheterna varit mildrande eller promillen legat nära den lägre straffbarhetsgränsen. Vidare anser länsstyrelsen att effekten av påföljdsreformen på trafiknykterhetsbrottens utveckling måste följas med största uppmärksamhet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis tillstyrker länsstyrelsen förslaget.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Fängelsestraffkommittén</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En gmndläggande strävan i vårt arbete är att inskränka användningen av fängelsestraff. Detta främst mot bakgrund av de numera klart konstaterade skadeverkningarna för dem som utsätts för frihetsstraff Fängelse bör användas endast då annan påföljd av olika skäl är utesluten. I detta syfte överväger vi bl.a. bötesstraffets användningsområde. Vi anser att böter bör och kan användas i större utsträckning än i dag. Böter är en påföljd med vissa klara fördelar. Ett bötesstraff innebär ett påtagligt och märkbart obehag genom ingrepp i den dömdes ekonomi. Ingreppet kan enkelt an­passas till brottets svårhet och den dömdes betalningsförmåga. Ett högt bötesstraff torde av såväl de dömda som av folk i allmänhet upplevas som en kännbar påföljd. Bötesstraffets allmänpreventiva verkningar skall såle­des inte underskattas. Vidare bör särskilt framhållas att bötesstraffet inte, utöver det åsyftade ekonomiska ingreppet, är förenat med några direkta skadeverkningar för den dömde. Detta i motsats till fängelsestraffet. Vi överväger också under värt arbete vissa förändringar av bötesstraffets konstmktion, bl. a. en höjning av antalet ådömbara dagsböter. Bötesstraf­fet skulle härmed i vissa faU för den dömde bli en ännu mer kännbar påföljd än f n., något som skulle kunna öka böternas slagkraft som alternativ till fängelsestraffet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den föreslagna ökade användningen av böter som påföljd för trafiknyk­terhetsbrotten ligger i linje med vår strävan att minska användningen av fängelse. Enligt vår uppfattning finns det inte någon gmndad anledning</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section370> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section371> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>155</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>befara att en sådan förändring skulle leda till minskad trafiksäkerhet. Vi kan här instämma i vad som i denna fråga uttalats i promemorian. Vi tillstyrker således att bötesstraffet erhåller ett vidgat utrymme som påföljd för rattfylleri.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utredning om alkoholutandningsprov som bevismedel vid trafiknykter­hetsbrott</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen delar uppfattningen att fängelsestraffet har sådana negativa konsekvenser för den dömde att det redan av den anledningen är motiverat att öka användningen av bötesstraff på bekostnad av det fängelsestraff som nu följer på rattfylleri. För en ordning som innebär att böter blir normalpå­följden vid rattfylleribrott talar också den bristande enhetlighet i domsto­larnas påföljdsbedömning vid rattfylleri som oundvikligen måste bli resul­tatet när ett vidsträckt register av påföljds varianter står till domstolarnas förfogande i det fall endast fängelse ingår i straffskalan.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan om böter eller fängelse vid trafiknykterhetsbrott har emellertid också andra aspekter än de rent kriminalpolitiska. Trafiknykterhetslag­stiftningen syftar givetvis primärt till att främja trafiksäkerheten genom att motverka trafikolyckor och onödigt lidande som förorsakas av alkoholpå­verkade fordonsförare.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I värt land har sedan länge rätt uppfattningen att ett av de väsentligaste medlen att uppnå en alkoholfri trafikmiljö är en sträng päföljdspraxis som innebär att rattfyllerister regelmässigt döms till fängelse. Enligt utredning­ens mening innebär dock detta synsätt en överdriven tillit till fängelsestraf­fets allmänpreventiva funktion när det gäller den kategori människor som det finns störst anledning att avskräcka från trafiknykterhetsbrott, nämli­gen de som förtär så mycket alkohol att blodalkoholhalten kan komma att överstiga rattfyllerigränsen och som därför i regel kan betraktas som alkoholproblematiker. I den mån dessa personer låter sig styras i sitt handlande av förnuftsmässiga överväganden torde det i allmänhet vara andra, mera näraliggande faktorer än den avlägsna risken att avtjäna ett kort fängelsestraff som avhäller dem frän att sätta sig bakom ratten, t. ex. risken att skadas vid en olycka eller att upptäckas av polisen och förlora körkortet. Enligt utredningens mening är aUtså fängelsestraffet inte något särskilt verksamt medel när det gäller att avskräcka alkoholpåverkade människor från att ge sig ut i trafiken. Från trafiksäkerhetssynpunkt är det därför utan betydelse om dessa personer döms till ett kännbart bötesstraff eller ett kort fängelsestraff.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot kan man inte bortse från att den regelmässiga användningen av fängelsestraff vid rattfylleri i ett historiskt perspektiv har haft stor pedago­gisk betydelse när det gällt att inskärpa vikten av nykterhet i trafiken hos den stora allmänheten med måttliga alkoholvanor. Som utförligt redovisas i promemorian torde det emellertid numera vara främst andra faktorer än hotet om fängelsestraff som har avgörande betydelse för allmänhetens</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section372> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section373> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>156</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inställning till trafiknykterhetsbrott. Det är också utredningens uppfattning att hotet om fängelsestraff har mist mycket av dess tidigare betydelse när det gäller att förmå enskilda människor att avhålla sig från bilkörning efter alkoholförtäring. Det finns därför inte heller anledning befara någon ök­ning av trafikonykterheten om användningen av fängelse som påföljd vid rattfylleri minskar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen har således inte någon erinran mot förslaget att reservera användningen av fängelsepäföljden till de svårare fallen av trafiknykter­hetsbrott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svenska läkaresällskapet</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrunden till de föreslagna förändringarna synes vara dels att anpassa följderna till den allmänna humanisering som sker när det gäller påföljder för brott i samhället, dels ett försök att nedbringa den stora volym som rattfylleribrotten intagit inom den institutionella kriminalvården. Man för i utredningen också en del resonemang kring dels att den allmänpreventiva effekten av fängelsestraff när det gäller påföljder har ifrågasatts under senare tid, dels att huvuddelen av dem som döms till fängelse för rattfylleri har avancerade alkoholproblem och därför är fängelse inte rätt påföljd.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När det gäller det första argumentet, önskan om en humanisering av påföljderna, torde det väl råda allmän enighet om det vällovliga i en sådan strävan. De övriga resonemangen som förs i utredningen är mindre överty­gande och klar dokumentation för deras giltighet saknas som regel. När det gäller resonemanget att en stor del av de dömda har ett utvecklat alkohol­beroende eller motsvarande, är det viktigt att här poängtera, att detta inte automatiskt medför att denna grupp är opåverkbar, när det gäller olika typer av straff. Naturligtvis finns en mindre gmpp missbrukare där så är fallet. Detta gör dock inte att flertalet patienter med alkoholproblem eller alkoholberoende är opåverkbara av de olika sanktioner, som gäller för övriga medborgare i samhället. De få undantag som det här är fråga om, torde kunna behandlas enligt de regler som gäller övriga fall med psykisk sjukdom, som blir föremål för rättspsykiatrisk undersökning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ur alkoholmedicinsk synpunkt torde det vara mest angeläget att de individer som begår trafiknykterhetsbrott erbjuds adekvat vård så att man har möjligheter att förebygga utvecklingen av alkoholism alternativt be­handla alkoholmissbmkarna för att om möjligt få en rehabilitering till stånd. På sä sätt kan också fortsatta trafiknykterhetsbrott förebyggas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den kombination av sanktioner och stödjande behandling, som bland annat praktiseras vid alkoholkliniken i Malmö (Malmö allmänna sjukhus) synes vara ett intressant exempel på ett modernt trafikmedicinskt omhän­dertagande av personer med alkoholproblem. Man har där i samarbete med länsstyrelsen genomfört en praxis, som innebär att körkort omhänder­tas under viss tid för personer som begått trafiknykterhetsbrott. Under denna tid blir de föremål för behandling och kontroll och de har en</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section374> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section375> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>påtagligt förbättrad nykterhet under denna period. Erfarenheterna från denna verksamhet är positiva i så måtto att de individer som haft alkohol­problem under kortare eller längre tid kunnat motiveras till nykterhet under utredningens gång. De som fått sina körkort med villkor att inneha­vet omprövas efter <span style='text-transform:uppercase'>'/t </span>- I — 2 år har kunnat motiveras till fortsatt behandling och kontroll, varvid en betydligt förbättrad nykterhet under omprövningstiden kunnat konstateras i många fall. Risken att förlora sitt körkort respektive chansen att få behålla det utgör för mänga människor ett starkt incitament till skötsamhet i nykterhetshänseende. Ett villkorUgt fängelsestraff kan sannolikt också öka motivationen att avstå från alkohol­missbmk, men det är ovisst i vilken grad. Det skulle ha utomordentligt intresse att fä en vetenskaplig studie genomförd med syftet att bestämma effekten av den beskrivna medicinska verksamheten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Tyvärr hänskjuts möjligheterna att ersätta det tidigare sanktionssyste­met med ett meningsfullt vårdalternativ, s.k. kontraktsvärd, till den s.k. frivårdskommittén, som för närvarande arbetar med denna typ av frågor.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Advokatsamfundet anser det angeläget att minska användningen av fängelsestraff och delar den uppfattning som kommit tUl uttryck i prome­morian att man kan minska användningen av sådana straff i fråga om trafiknykterhetsbrotten utan risk för en ökning av ifrågavarande brottslig­het. Påföljdspraxis kan genom den föreslagna reformen väntas bli betydligt enhetligare och kommer säkerligen också att från allmänhetens synpunkt uppfattas som rättvisare än den nuvarande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Sveriges domareförbund</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>De kriminalpolitiska strävandena att minska antalet frihetsberövanden skall framför allt ses mot bakgmnd av en växande insikt om att kriminal­vård i anstalt har många negativa effekter såsom bl.a. att anstaltsvistel­serna medför dålig rehabilitering och hög återfallsfrekvens. Dessa argu­ment äger emellertid i lägre grad giltighet vad gäller trafiknykterhetsbrot­ten, eftersom de frihetsstraff som ådöms för rattfylleri oftast är mycket korta och avtjänas under förhållandevis fria former. Strävandena att av kriminalpolitiska skäl minska antalet frihetsberövanden utgör enligt för­bundets mening därför i sig inte något bärande skäl för en reform på trafiknykterhetslagstiftningens område.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. NTF</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den nuvarande trafiknykterhetslagstiftningen får anses väl förankrad hos allmänheten och man kan säga att allmänheten uppfattar det så att straffen står i proportion till brottens allvarliga natur. Mot den bakgrunden man NTF inte dela den uppfattning som framförs i promemorian att en liberalisering av straffskalan är nödvändig. Sä sent som hösten 1980 utta-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section376> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section377> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>158</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lade riksdagens justitieutskott att det ställde sig bakom gällande rätt beträf­fande val av påföljder i mål om ansvar för rattfylleri. Såvitt NTF känner tiU har det sedan dess inte förekommit något som påkallar att påföljderna skall mildras.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vilka argument som än används för att påstå att staten fortfarande ser allvarligt på trafiknykterhetsbrotten kommer allmänheten att uppfatta för­slaget i promemorian för vad det verkligen är, nämligen att staten bedömer sådana brott mildare än tidigare eftersom straffet för rattfylleri sänks frän fängelse till dagsböter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NTF anser att förslaget kan fä allvarliga följder från trafiksäkerhets- och trafiknykterhetssynpunkt. Av den officieUa statistiken framgår att antalet trafiknykterhetsbrott stagnerat under senare hälften av 1970-talet. Den hittillsvarande lagstiftningen och de övriga åtgärder som vidtagits har således medfört att den ökning som skedde under första hälften av 1970-talet har förhindrats. NTF kan inte acceptera att detta är tillräckligt. Antalet brott är fortfarande för högt och följderna så allvarliga att fortsatta kraftfulla åtgärder behövs i en strävan att minska antalet brott. Mot den bakgrunden kan NTF inte acceptera en liberalisering av påföljderna för rattfylleri och NTF avstyrker därför förslagen i promemorian till den delen. NTF anser att departementspromemorian inte utgör ett tillfredsstäl­lande underlag för att genomföra för trafiksäkerheten så väsentliga föränd­ringar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En gmndläggande strävan från lagstiftarens sida bör vara att inskränka användningen av fängelsestraff. Detta främst mot bakgrund av de numera klart konstaterade skadeverkningarna för dem som utsätts för frihetsstraff. Fängelse bör användas endast då annan påföljd av olika skäl är utesluten. 1 detta syfte bör övervägas att utöka bötesstraffets användningsområde. TCO anser att böter bör och kan användas i större utsträckning än idag. Böter är en påföljd med vissa klara fördelar. Ett bötesstraff innebär ett påtagligt och märkbart obehag genom ingrepp i den dömdes ekonomi. Ingreppet kan enkelt anpassas till brottets svårhet och den dömdes betal­ningsförmåga. Ett högt bötesstraff torde av såväl de dömda som av folk i allmänhet upplevas som en kännbar påföljd. Bötesstraffets allmänpreven­tiva verkningar skall således inte underskattas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den föreslagna ökade användningen av böter som påföljd för trafiknyk­terhetsbrotten ligger i linje med samhällets strävan att minska användning­en av fängelse. Enligt TCOs uppfattning finns det inte någon grundad anledning befara att en sådan förändring skulle leda till minskad trafiksä­kerhet. TCO kan här instämma i vad som i denna fråga uttalats i prome­morian. TCO tillstyrker således att bötesstraffet erhåller ett vidgat utrym­me som påföljd för rattfylleri.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I promemorian framhålls ofta behovet av vård för dem som döms för</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section378> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section379> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>159</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rattfylleri. I förslaget ges emellertid ingen anvisning hur denna vård skall initieras och meddelas. Det enda som nämns är ett förslag om kontrakts­värd i ett kommande förslag från frivårdskommittén. TCO anser det ange­läget att ett sådant förslag snarast framläggs eftersom del utgör en nödvän­dig komplettering till den här föreslagna lagstiftningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>JUSEK. Förbundet för jurister och samhällsvetare</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det är en allmänt vedertagen uppfattning att all alkoholförtäring i sam­band med fordonskörning är förkastlig. Det framstår därför som självklart att samhället - med hänsyn till det viktiga intresse trafiksäkerheten utgör - med kraft ingriper mot exempelvis trafiknykterhetsbrott. Att fängelse skall vara den normala påföljden vid allvarligare trafikbrottslighet torde därför vara av allmänt omfattad åsikt, som inte blott avspeglar sig i dom­stolarnas påföljdsval vid rattfylleri utan även i att 1957 och 1967 års trafiknykterhetskommitteers förslag inte lett till några väsentliga ändring­ar. Riksdagen har också sä sent som 1980 och 1981 ställt sig bakom gällande praxis vad gäller val av påföljd i dessa hänseenden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De i promemorian framförda förslagen till ändringar i trafiknykterhets­lagstiftningen synes främst ha sin grund i en allmän kriminalpolitisk strä­van att minska omfattningen av frihetsberövanden i stort. Gällande rätt är dikterad av hänsynen till allmän laglydnad, som med trafiksäkerhetsintres­set som utgångspunkt, har här gjort sig särskilt starkt gällande. Denna ståndpunkt bör enligt JUSEKs uppfattning även framgent vara den för­härskande. Oavsett de skäl, som från kriminalpolitiska synpunkter kan anföras mot användandet av fängelse i allmänhet, bör nuvarande principer för beivrande av trafiknykterhetsbrott därför vara vägledande så länge frågan om fängelsestraffets allmänpreventiva effekt beträffande rattfylleri ej närmare utretts.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som ett skäl för ändring av gällande rätt anförs vidare i promemorian, att nuvarande päföljdspraxis är oenhetlig och skiftar från domstol till domstol. Som grund för detta påstående presenteras en rudimentär undersökning, vilken enligt JUSEKs åsikt ej kan ligga till grund för lagändring. Det bör i detta sammanhang påpekas, att Högsta domstolen under senare är i ett flertal fall angivit vilka riktiinjer, som bör gälla vid påföljdsval för rattfyl­leri.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis anser JUSEK att de skäl, som anförts för de princi­piella ändringarna är illa underbyggda och kan antas vid en noggrannare undersökning, sakna bärkraft. JUSEK vill i detta sammanhang särskilt påpeka att ändringar av sä djupgående natur, som nu är i fråga, inte bör ske enbart på gmndval av en departementspromemoria. Inom svensk lagstift­ning gällande praxis, att större lagändringar föregås av en parlamentarisk utredning, bör gälla även här. Mot bakgrund av det sagda, avstyrker således JUSEK, att de föreslagna ändringarna genomförs.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section380> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section381> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>160</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Sveriges socionomers. Personal &amp; Förvaltningstjänstemäns riksförbund, SSR</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>SSR delar i stort de synpunkter som framförts i betänkandet och beträf­fande synpunkterna om anstaltsvistelsernas negativa effekter delas de helt av förbundet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>För rattfylleristerna torde fängelsestraffen närmast ha ett allmänpreven­tivt värde och allmänpreventionens betydelse är diskutabel.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den utveckling beträffande påföljder vid trafiknykterhetsbrott som skett sedan brottsbalkens tillkomst ser SSR positivt på. Allt fler rattfyllerister med uttalade värdbehov erhåller idag skyddstillsyn där man medvetet försöker bearbeta den bakomliggande alkoholproblematiken. Denna ut­veckling bör få fortsätta och förutsätter ett intimt samarbete mellan krimi­nalvårdsmyndigheterna, sjukvärden och socialtjänsten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>För de rattfyllerister där inget uttalat vårdbehov föreligger förefaller böter vara en bra reaktion mot brottet. Emellertid anser förbundet att frivårdskommitténs utredningsarbete bör avvaktas innan man tar ställning till ändringar i påföljderna för trafiknykterhetsbrott. Frivårdskommittén arbetar för närvarande med att söka finna nya påföljder som kan ersätta fängelse. Möjligen kan man i det utredningsarbetet finna påföljder som kan lämpa sig för just rattfylleribrotten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Förbundet vill därför inte föreslå några förändringar utan förordar att man fortsätter utveckla den praxis som man nu slagit in på, det vill säga döma till skyddstillsyn i de fall där ett klart värdbehov föreligger och för övrigt döma till fängelse och villkorlig dom. Med den utvidgning av områ­det för villkorlig dom som nu träder i kraft 1983-07-01 bör detta vara möjligt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige, LO</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>LO har i sitt kriminalpolitiska program deklarerat sin inställning till användandet av fängelsestraff. Denna stämmer väl överens med den som redovisas i PM. Vi är medvetna om att rattfylleribrottet intagit en särställ­ning i den kriminalpolitiska debatten i Sverige. Det har från mänga håll framförts att fängelsestraffet är en nödvändig markering i förhällande till detta allvarliga brott. Det är mot den bakgrunden alla tidigare försök att avskaffa fängelsestraff vid rattfylleri har stupat. Eftersom man i det här förslaget dels sänker rattfyllerigränsen till 0,4 promille och dels har kvar fängelse för grovt fylleri menar vi att samhället har gjort den nödvändiga markeringen. Det bör dessutom tilläggas att kännbara böter, som det kan bli fråga om, för många människor är ett minst lika hårt straff som fängelse.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad vi anfört ovan tillstyrks förslaget i de delar LO har yttrat sig över.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section382> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section383> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>161</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Svenska Polisförbundet</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Förbundet är negativ till utgångspunkten för det framlagda förslaget, som i huvudsak syftar till att begränsa andelen fängelsestraff Förslaget torde härutöver sakna stöd i den allmänna rättsuppfattningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det är också sannolikt - i motsats till vad som antas i promemorian -att ett genomförande av allmänheten kommer att uppfattas som att samhäl­let ser mindre allvariigt på trafiknykterhetsbrott än tidigare. Det kan mot den bakgrunden inte heller uteslutas att detta också kommer att påverka attitydbildningen till alkohol och bilkörning negativt. Förslaget riskerar därför att motverka de trafiksäkerhetssträvanden som samhället på olika sätt ger uttryck för. I ekonomiska termer kan det innebära att besparingar inom ett myndighetsområde leder till fördyringar inom ett annat och i en sådan omfattning att en faktisk merkostnad för samhället uppstår. Till detta skall läggas de omätbara förluster som kan uppstå i form av en ökad personskadefrekvens i trafiken.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Förbundet motsätter sig inte att lagstiftning ses över och reformeras. Det måste dock finnas andra utgångspunkter för sådana åtgärder än all­männa besparingssträvanden. Pä motsvarande sätt är det motiverat att se över och reformera påföljdssystemet. Men också på det här området är det angeläget att det först skapas reella alternativ till de påföljder som idag används. Risken är annars uppenbar att reformsträvanden av allmänheten uppfattas som strävanden till avkriminalisering med de konsekvenser detta kan få för normbildningen i samhället.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges statsåklagare</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Huvudsyftet med föreslagna lagändringar anges vara att minska använd­ningen av fängelsestraff för trafikonykterhetsbrott. Samtidigt gäller det att inte låta omfattningen av denna brottslighet öka. Det finns uppenbarligen statsfinansiellt intresse att minska antalet fängelsestraff. Därutöver påpe­kas i promemorian att det nuvarande systemet leder till en oenhetlig, splittrad rättstillämpning. Häri kan statsäklagarföreningen instämma. Hu­mvida de föreslagna lindrade påföljderna kommer att på sikt verka lika eller mindre brottsåterhållande som nuvarande praxis är vanskligt att uttala sig om. Man kan bl. a. inte bortse frän risken att en övergång till eller förskjutning mot bötesstraff kommer att vidga den krets, som är eller kan göra sig bötesimmun. En övergång till bötesstraff som normalpåföljd för det nuvarande rattfylleribrottet får antagas medföra en nedpressning av de bötesstraff som nu följer på rattonykterhetsbrott. Föreningen vUl dock — inte minst med hänsyn till det starka intresset av att rättstillämpningen skall uppfattas som rättvis och enhetlig - i huvudsak tillstyrka förslaget.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges åklagare</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Föreningen har en i flera hänseenden kritisk instäUning till de föreslagna ändringarna i lagstiftningen rörande trafikonykterhetsbrotten. </span></i><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>11    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 21</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section384> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section385> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>162</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige har blivit något av ett föregångsland på trafiksäkerhetens områ­de - inte minst dä det gällt att genom lagstiftning och rättstillämpning hos allmänheten inpränta den från trafiksäkerhetssynpunkt viktiga principen att alkoholförtäring och bruk av andra medel, som kan nedsätta körförmå-gen inte hör ihop med att föra ett motorfordon. Den allmänpreventiva effekten av att fängelse utgjort den normala påföljden för rattfylleri dä omständigheterna inte varit mildrande har, enligt föreningens uppfattning, varit av stor betydelse för trafiksäkerheten och vunnit förståelse hos en bredare allmänhet. Så sent som i slutet av 1980 ställde sig riksdagen bakom gällande rätt ifråga om val av påföljd för rattfylleri och även därefter har riksdagen gjort uttalanden av likartad innebörd. Trafiksäkerheten, som berör de flesta medborgarna, bör inte utan mycket tungt vägande skäl bli föremål för kriminalpolitiska experiment. Tidigare framlagda förslag till en ändrad syn på påföljder för rattfylleri har inte heller lett till någon lagänd­ring så vitt avser påföljden. Den ändrade tillämpningen i praxis av icke frihetsberövande påföljder har inte rubbat gmndprincipen att fängelse utgör normalpåföljden för rattfylleri då omständigheterna inte är mildran­de. De enda undantagen frän denna princip har varit då det föreligger särskilda skäl att utdöma en annan påföljd. De fall rörande påföljd för rattfylleri som refereras i Nytt Juridiskt Arkiv behandlar ofta sådana undantagssituationer. Måhända kan urvalet av vilka fall som refereras ge en felaktig bild av grundprincipen att fängelse alltjämt är normalpäföljd för rattfylleri av ifrågavarande slag. Enligt föreningens mening måste förslaget uppfattas som en uppmjukning av samhällets inställning tUl alkohol i trafi­ken när huvudinriktningen är att betydligt färre frihetsstraff skall utdömas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under senare år har man strävat efter att minska antalet frihetsberövan­den, därför att kriminalvård i anstalt har mänga negativa effekter. För­eningen delar uppfattningen att en anstaltsvistelse generellt sett är nedbry­tande och medför dålig rehabilitering med hög återfallsfrekvens. När det gäller rattfyllerister, som regelmässigt döms till korta fängelsestraff, vilka avtjänas på öppna anstalter - ofta med möjligheter att sköta det ordinarie arbetet under dagtid - är de negativa effekterna inte lika framträdande som när det gäller längre fängelsestraff, som måste avtjänas pä slutna anstalter. Den omständigheten att rattfylleri är den gärning som föranleder flest domar pä fängelse utgör, enligt föreningens uppfattning, i sig inte något bärande skäl för att ändra normalpäföljden för rattfylleri, om man inte anlägger rent ekonomiska aspekter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges länspolischefer och Föreningen Sveriges polischefer Föreningarna anser inte promemorians förslag i vad avser sanktionssy­stemet i mål om onykterhet i trafik vara ägnat att påverka trafiknykterhets­brottsligheten i positiv riktning. Tvärtom föreligger uppenbar risk för att ett genomförande av förslaget, vilket synes tillkommet mer för att minska antalet fängelsedomar än av omsorg om trafiksäkerheten, av allmänheten</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section386> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section387> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>163</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>kommer att upplevas som en uppmjukning av samhällets inställning gent­emot alkohol i trafiken med en sämre laglydnad som följd. Den i rättspraxis antagna gmndsatsen att hänsyn till allmän laglydnad kräver att påföljden för rattfylleri normalt bestäms till fängelse har haft och har fortfarande stor betydelse som avhällande faktor när det gäller bilkörning i samband med alkoholförtäring. Uppfattningen att man måste hälla isär alkoholförtäring och bilkörning har en fast förankring hos det stora flertalet medborgare. Det är ett viktigt samhällsintresse att denna uppfattning vidmakthälles. Så sker bäst genom att nuvarande praxis vad gäller påföljder i trafiknykter­hetsmäl inte ändras.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Hotet om fängelse avhåller emellertid inte alla människor frän att begå trafiknykterhetsbrott. För till exempel människor med allvariiga miss­bmksproblem torde fängelsestraffet i regel varken verka avhållande eller ha någon rehabiliterande effekt. Detsamma kan emellertid sägas om böter. Gällande praxis medger för personer som gjort sig skyldiga till rattfylleri och som har dokumenterade alkoholproblem en icke frihetsberövande påföljd, ofta förenad med vårdinsatser. Även om nykterhets vård som ger resultat är svär alt anordna måste ett sådant påföljdsval ur individualpre­ventiv synpunkt vara att föredra framför ett bötesstraff Vad slutligen gäller fängelse kan de negativa effekter som kriminalvård i anstalt förvisso medför med hänsyn till de korta tider det är fråga om i detta sammanhang och det sätt på vilket denna påföljd normalt verksläUes inte antas vara särdeles stora.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis finner föreningarna övervägande skäl tala mot en ändring i enlighet med promemorians förslag av sanktionssystemet i mäl om onykterhet i trafik. Föreningarna förordar istället att nuvarande rätts­praxis bibehälles vad gäller påföljderna för denna brottslighet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Kungl. Automobilklubben (KAK) och Motormännens riksförbund (M)</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Inledningsvis vill KAK och M framhålla att samhällets kostnader för kriminalvård i anstalt i detta sammanhang inte bör tillmätas någon betydel­se.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Fråga är i stället huruvida en övergäng frän fängelse till bötesstraff i normalfallen dvs. i de fall där påföljden f n. bestämmes till ett kort fängel­sestraff kan tänkas medföra en negativ effekt sä att antalet rattfylleribrott ökar. Vid bedömandet av detia problem måste stor betydelse tillmätas det förhällandet att körkortsäterkallelse är obligatorisk vid rattfylleribroti. Om man bortser frän sådana förare som inte fäster något avseende vid om de drabbas av fängelsestraff och körkortsäterkallelse - ofta är dessa förare körkortslösa - finns det åtskilligt som talar för att övriga förare avhåller sig från att köra i påverkat tillstånd mera på gmnd av risken för körkorts­äterkallelse än fängelsestraff</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Organisationerna har, bl. a. på grund av vad ovan anförts, kommit till att övervägande skäl talar för att någon ökning av antalet rattfylleribrott och</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section388> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section389> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>164</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>någon minskning av trafiksäkerheten inte synes kunna bli följden av att straffet för rattfylleri normalt blir böter. KAK och M tillstyrker sålunda förslaget i denna del.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Motorförarnas helnyklerhetsförbund (MHF)</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För omprövningen av sanktionssystemet har JuPM framfört två huvud­skäl, som sägs inte ha varit lika aktuella vid tidigare överväganden. Det första är att antalet frihetsberövanden inom kriminalvärden bör minskas &quot;i linje med en numera allmänt omfattande kriminalpolitisk målsättning&quot;, och det skälet gör sig särskilt starkt gällande i ett läge, dä frihetsberövande ökar mycket kraftigt. Om man inte nu försöker minska fängelsestraffen skulle statsmakternas upprepade uttalanden i sådan riktning mista i trovär­dighet. Det andra skälet är att de nuvarande påföljdsreglerna skulle vara sä komplicerade, att det finns uppenbara risker för bristande enhetlighet i tillämpningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad det första skälet angår är det väl en självklar humanitär strävan i en demokrati att frihetsberövandena begränsas, i den mån sä kan ske utan äventyrande av väsentliga samhällsvärden. En sådan strävan var lika aktuell och levande för de framsynta radikaler, som kämpade för general-preventionen, speciellt senare år. Klart är emellertid att bekymren för kriminalvärden aktualiserats genom den starkt stegrade beläggningen. An­talet dömda som togs in pä anstalterna steg under femårsperioden 1976— 1981 frän 9 901 till 13 234 samtidigt som de genomsnittliga strafftiderna ökade genom mycket länga tider för narkotikahajar och ekonomiska brottslingar. Olika åtgärder för att nå en begränsning har ju redan vidtagits, och att blicken fallit även på gruppen rattfyllerifångar, omkring 4 000 per är, är inte ägnat att förvåna. För den gruppen åtgår dock inte mer än l/IO av antalet anstaltsplatser. De straffkolonierna hör också till de allra billi­gaste anläggningarna och det är helt otroligt att de skulle användas för det tyngre brottslingsklientelet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till förmån för tanken att begränsa fängelsestraffen anför JuPM att det numera är allmänt erkänt att anstaltsvistelserna har många negativa effek­ter: generellt dålig rehabilitering och hög återfallsfrekvens, ofta nedbry­tande inverkan på personligheten. Sädana erfarenheter är inte nya, men att framhålla dem förrycker alldeles proportionerna vid en diskussion om rattfylleriet. Det hade varit välgörande om JuPM bland sina många citat erinrat något om den realistiska bedömning, som 1967 års trafiknykterhets­brottskommitté kostade på sig när den framlade sitt förslag om begräns­ning av rattfylleristraffet. Kommittén betonade, att det korta frihetsstraffet - till skillnad frän lägre frihetsstraff - knappast torde medföra några allvarligare negativa verkningar för den dömde, och anförde vidare;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkställigheten äger i regel rum på öppen anstalt och avser vanligen endast en eller ett par månader. I den mån det är fråga om personer som är</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section390> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section391> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>165</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nedgångna av spritmissbmk eller på annat sätt kan man inte se bort ifrån<br> att anstaltsvistelsen verkar fysiskt återställande, även om denna förbätt­<br> ring endast är temporär. Vidare har den dömde vissa möjligheter att<br> påverka tiden för verkställigheten och få den förlagd exempelvis till semes­<br> tern. --- Även om man emellertid beaktar de särskilda förhållanden</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som motverkar de negativa verkningarna för rattfyllerister av ett fängelse­straff innebär det uppenbarligen i regel en allvarlig påfrestning och i många fall en social belastning att tvångsvis bli berövad friheten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även det andra av JuPM åberopade huvudskälet att nu ändra normal­straffet för rattfylleri förefaller vara något överdrivet. Man åberopar att påföljdsreglerna skulle blivit så komplicerade numera att uppenbara risker för oenhetlighet i tillämpningen föreligger. Därmed åsyftas i första hand faran för ojämnheter genom de under sista åren införda möjligheterna att i särskilda fall gå ned till 14 dagars straff, resp. att beakta allvarliga nackde­lar för yrkesutövare av körkortsförlusten. Detta är ju svårigheter som riksdagen väl besinnade vid sina beslut och som domstolarna därefter säkert klarar upp på egen hand i praxis. Vidare åsyftas den oenhetlighet, som noterats tUl följd av att enstaka domsagor synes ha börjat döma efter egna modeller utan att följa lagstiftarens klart angivna intentioner. Sädana företeelser bör man rimligtvis söka komma till rätta med genom andra medel och utan att lagen görs om efter dessa domares önskemål. Det är ju klart att en domare i allmänhet måste ha betydande marginaler att i sitt dömande beakta föreliggande omständigheter i det enskilda fallet, och man kan inte räkna med att någonsin helt förverkliga den fina rättsprincipen att lika fall skall bedömas lika. Domarens marginaler blir givetvis ganska begränsade vid tillämpningen av en i lagen fixerad promillegräns, vid vilken lagstiftaren fastställt en viss sorts straff såsom normalpåföljd vid brottet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tilläggas bör att om argumentet brist på enhetiighet i rättstillämpningen skulle vara ett viktigt skäl att ändra rattfyllerireglerna måste man fråga hur det stämmer överens med det nya lagförslaget. Där vill man ju med stor frihet frän promilleregler lägga i domarens hand att beakta eller icke beakta en serie olika omständigheter vid brottet (trafikfara, hög alkoholhalt, trafikuppgiftens svårighetsgrad, vårdslöshet, olovlig körning etc). Dessa omständigheter får dä bli avgörande för om fängelse tillgripes. Man kom­mer säkerligen icke i närheten av den enhetlighet i tiUämpningen som promilleregeln avsett att skapa och som varit dess styrka vid brottsbekäm-pandet. I argumentationen härden enhetligheten dock vanligen rubricerats schablonmässig till skillnad från nyanserad lagtillämpning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här skall inte påstås att JuPM förtiger invändningarna mot att överge fängelset som normalstraff vid rattfylleri. Man erinrar om hur farlig alko­holen är från trafiksäkerhetssynpunkt och att detta ingående belysts ge­nom ett stort antal vetenskapliga undersökningar dels om de funktionsned­sättningar av olika slag (syn, hörsel, reaktionsförmäga, samordning av</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section392> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section393> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>166</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>musklerna etc), som följer med alkoholpäverkan, och dels de s. k. olycks­riskundersökningarna. Dessa senare klargör att redan relativt låga blodal­koholhalter medför ökad risk för trafikolyckor och att riskerna mångfaldigt ökar med stigande alkoholhalter (avsnitt 4:1). Mot den bakgrunden utgår JuPM från att många utan vidare är beredda att säga att rattfylleribrottet -som förutsätter en mycket hög alkoholkonsumtion - har eti straffvärde, som väl motiverar den vanliga påföljden av en månads fängelse. Men eftersom det inte är fråga om vedergällning utan att motverka trafikolyckor genom att föraren är påverkad av alkohol eller andra medel, bör frågan i stället vara, huruvida frekvensen av rattfylleri skulle öka om fängelse inte längre vore normalpåföljden. Inför denna frågeställning sprider JuPM en viss skepsis genom att påpeka att det finns exempel på forskare, som besvarat frågan nekande. 1 samma andetag förklarar man (i klassiska ordalag från 1970 års betänkande, kap. 8; vi har tillåtit oss markera tanke­stegen lite tydligare) dock att det är svårt att tro annat än att den regel­bundna användningen av fängelsestraff haft mycket stor betydelse, när det gällt att inprägla nykterhet vid ratten. Det var när det pä sin tid gällde att - i strid mot en tämligen utbredd allmän inställning - inprägla detta. Med hänvisning tUl att det numera sedan länge hos allmänheten den uppfattningen vunnit insteg att det är förkastligt att köra bil efter alko­holförtäring anser man det kunna hävdas, att vår stränga påföljdspraxis inte längre skulle ha någon avgörande betydelse för allmänhetens inställning till trafiksäkerhetsbrott. Främst skulle andra faktorer än straff­hotet numera verka avhällande, såsom risken för trafikolycka, för upp­täckt och för körkortsäterkallelse.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Av de glidande resonemangen drar JuPM den lugnande slutsatsen att &quot;åtskilliga skäl synes tala för att man inte behöver befara någon ökning av trafiknykterhetsbrotten&quot;, ifall användningen av fängelsestraffet vid rattfylleri minskas. Det antagandet finner man bestyrkt av ändringar i utländsk straffpraxis där först återfaU i rattfylleri ger ovillkoriigt fängelse (Finland 1977 och Danmark 1981). För Sveriges del hänvisas tUl att den</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'> I en not anges tre forskares namn utan att något sägs om innebörden i deras forskning. Det är ett okvalificerat sätt att utnyttja samlingsvolymen &quot;Drinking and Driving in Scandinavia&quot;. Man kunde åtminstone ha upplyst att den ene forskaren helt underkänner den andres mätmetoder såsom undermåliga och att den tredje nyligen kritiserat sitt hemlands stränga promilleregler men framhållit den svenska 1,5-gränsen som verklighetsnära.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>JuPM går uppenbart för långt när på tal om forskningen rentav ifrågasattes, att personer som hävdar det allmänpreventiva korttidsstraffets gynnsamma verkningar på laglydnaden, skulle ha bevisbördan härför. I annat sammanhang har en av de åberopade forskarna (Andenaes) gett svaret, att vi inte får överdriva vår ovetenhet och har rätt att kalkylera på basis av sunda förnuftets erfarenheter i många mänsk­liga angelägenheter. Det är ett fundamentalt faktum i det sociala livet, att obehagliga konsekvenser har en mycket starkt motiverande kraft för de flesta människor. För lagstiftaren är värderingsfrågan den allvarliga: Hur många fängelsestraff är vi villiga att godta för att rädda ett liv eller för att rädda en person från att bli rullstolsbunden för resten av sitt liv?</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section394> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section395> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>167</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>registrerade trafiknykterhetsbrottsligheten visat mycket stabila siffror ge­nom åren, eftersom de i det närmaste följt utvecklingen av antalet motor­fordon. Den redan gjorda uppmjukningen i rättspraxis efter brottsbalken har inte gett utslag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härtill må anmärkas att uppbyggnaden av allmänhetens attityder genom påverkan av domstolarnas verksamhet torde vara en fråga på lång sikt, varför åberopandet av Finland och Danmark ger föga vägledning. F. ö. kan man bättre förstå att Danmark efter fyra års promilleregler tog steget tillbaka av besparingsskäl, när man får veta att fängelsefallen 1980 uppgick till 8 454, alltså ungefär dubbelt sä många som i Sverige. Besparingsskälet kan ju inte vara så starkt hos oss. För Sveriges del verkar det oroande att kalla utvecklingen stabil när trafikonykterheten stigit i takt med antalet motorfordon. Detta borde vara svårt att acceptera, när man blickar mot framtiden och kan förvänta stigande fordonsantal. Vid ökning av faror för människors liv och hälsa bmkar man eljest inte väga resonera så. Inför konstaterade faror av luftföroreningar genom bilavgaser har man inte slagit sig till ro med att ökningen är en naturlig följd av att bilantalet ökat. Och om dödsolyckorna inom ett område går starkt upp till följd av ökad trafik­frekvens, finner sig myndigheterna inte i det, därför att det bara beror på bilantalets ökning. Man vidtar självklart åtgärder för att öka säkerheten (hastighetsbegränsningar eller skärpt bevakning t.ex.) - eller bör åtmins­tone göra det.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till slut framhåller JuPM att &quot;några avgörande betänkligheter&quot; inte bör möta, så länge fängelse fortfarande får ingå som ett väsentligt element i systemet. I den mån risken att bli dömd till fängelse utgör en avhållande faktor för den presumtive rattfylleristen, skulle det &quot;åtminstone inom vissa gränser sakna avgörande betydelse i hur stor frekvens fängelse döms ut: vare sig fängelse tiUämpas i 80 eller exempelvis 50 procent av de fall, då blodalkoholhalten överstigit 1,5 promille, måste han nämligen räkna med fängelsestraffet som en beaktansvärd risk&quot;.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inför detta resonemang inställer sig gärna frågan hur man kan göra en sådan exemplifiering om 30 procents minskning utifrån det framlagda lagförslaget. Finns det något sakligt underlag härför i förslaget eller är det bara fråga om en lugnande tankelek? Dessutom skulle det vara intressant att veta, om den som formulerat meningen om rattfylleristen som nyktert kalkylerar om beaktansvärda risker, någonsin har talat med någon som haft över l,5&quot;/oo i blodet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TiU sist finner JuPM det dock vara &quot;mycket väsentiigt&quot; att den föreslag­na ändringen i sanktionssystemet &quot;inte innebär eller uppfattas som någon uppmjukning i samhällets inställning till alkohol i trafiken&quot;, varför det synes angeläget anses att några andra frågor tas upp i sammanhanget (undre promillegränsen sänkt till 0,4 och förverkandemöjlighet i undan­tagsfall).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De vaga och glidande resonemangen om verkan av den minskade all-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section396> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section397> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>168</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mänpreventionen och behovet att kamouflera åtgärden tyder på stor osä­kerhet om riskerna för trafiksäkerheten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den avgörande frågan är hur det går med trafiksäkerheten, om lagförsla­get genomföres. Något mera bestämt uttalande om de sannolika verkning­arna av förslaget ges inte i JuPM. Men justitieministern har gått ut i pressen med den franka förklaringen att de påföljder som föreslås bättre skulle tillgodose trafiksäkerhetsintressena än de påföljder som nu gäller. I sammanhanget hade det onekligen varit av intresse att få del även av vad chefen för kommunikationsdepartementet, som bär det egentliga ansvaret för trafiksäkerheten, anser om riskerna med förslaget.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt gäller förfluten tid skulle det enligt resonemangen i JuPM knap­past vara utrymme för något tvivel om att som det generalpreventiva straffet varit en oumbärlig moralbildande kraft för opinionsbildningen bland motorförarna, när det gällt att inse det förkastliga i nämnvärd alko­holpåverkan vid ratten. Men när det gäller nuet och framtiden räknar man tydligen med att denna moralbUdande faktor inte längre skall behövas sedan den nämnda gynnsamma inställningen väl uppkommit och talar gärna om andra återhållande faktorer (risker för trafikolycka och körkorts­indragning och risk för upptäckt). Detta är ju inte några helt nya företeelser i sammanhanget och det har sina risker att förlita sig på goda opinioners varaktiga bestånd i sinnevärlden. De är inga statiska företeelser. Det borde vara självklart att kampen för trafiksäkerheten måste vara en fortgående process. Inte minst de nytillkommande skarorna av unga motorförare måste ständigt motiveras och vinnas för en riktig inställning till denna sida av trafiksäkerheten, en uppgift som blivit allt svårare med de stigande alkoholvanorna bland yngre.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man kan endast spekulera om de psykologiska föriopp som kan följa, ifall lagstiftaren tar steget att reducera det normala straffhotet för alkohol­päverkan vid eller över 1,5/00 från fängelse till böter vid förstagångsfall. Man bör då skilja på de mera omedelbara verkningarna och verkningar i senare stadier av opinionsbildningen. För motorförare, som lever ett så­dant fritids- eller umgängesliv att de alltemellanåt tangerar promillegrän­sen, när de ska ta sig hem med sitt motorfordon, är det väl rimligt att anta att tidningsmeddelandena om den nya lagen leder till minskad försiktighet i medvetande om att de ogynnsamma konsekvenserna inte blir sä allvarliga som förut. Också folk med hyggligare alkoholvanor kan finna anledning att lätta på sin återhållsamhet inför körningen, även om LS/oo ligger i risk­zonen. De som kan räkna med mildare påföljd, måste antas vara väsentligt fler än de äterfallsfyllerister, som kan hotas av fängelse för grovt rattfyl­leri. Bland de senare återfinns de gravt alkoholskadade rattfylleristerna, som endast i ringa grad kan påverkas av straffhotet och är i stort behov av nykterhetsvårdande behandling. I senare stadier av opinionsbildningen torde man få räkna med att den föreställningen slår igenom bland motorfö­rarna att statsmakterna inte längre ser så allvarligt på alkoholpåverkan vid</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section398> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section399> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>169</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ratten. Man måste vara optimist för att tro annat än att lagförslaget leder till ökad trafikonykterhet med allvarliga konsekvenser för trafiksäkerhe­ten. Tilläggas mä att försämringar i trafiksäkerheten vid en värdering lätt kan bli av en helt annan storleksordning än de småskurna besparingar i fängelsekostnader, som åberopats i argumentationen för lagförslaget. Det krävs inte alltför mänga onödiga trafikolyckor, där människoliv gått till spillo och psykiska eller fysiska skador uppkommit med livslänga handi­kapp eller lidanden till följd, för att vid en summering i pengar skall komma upp till ansenliga belopp.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Trafikförsäkringsföreningen</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget att minska användningen av fängelsestraff vid rattfylleri base­ras i promemorian pä följande resonemang. Man inleder med att konstate­ra att regelbunden användning av fängelsestraff säkerligen haft mycket stor betydelse när det gällt att inprägla vikten av nykterhet vid ratten och anför därefter; &quot;Till följd av kriminaliseringen liksom upplysning, trafiksä­kerhetspropaganda och andra faktorer har emellertid numera sedan länge hos allmänheten den uppfattningen vunnit insteg att det är förkastligt att köra bil efter alkoholförtäring av någon betydelse&quot;. Därefter säger man att det hävdats att den mycket stränga påföljdspraxis som tillämpas hos oss inte längre skulle ha någon avgörande betydelse för allmänhetens inställ­ning till trafiknykterhetsbrott och att det främst är andra faktorer - risken för trafikolycka och upptäckt samt för körkortsåterkallelse - som verkar avhållande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I promemorian diskuteras inte hur stabil denna allmänhetens uppfattning kan vara, inte heller betydelsen av att bibehålla en sträng påföljdspraxis för att markera för de nytillkommande körkortshavarna hur allvarligt samhäl­let ser på trafiknykterhetsbrotten. Det är nog dessutom ofrånkomligt att vilka argument som än skulle användas för att hävda att man fortfarande har en oförändrad syn pä dessa brott skulle allmänheten uppfatta förslaget i promemorian för vad det faktiskt är nämligen en mildare bedömning - en sänkning av straffet från fängelse till dagsböter. Förslaget i departements­promemorian att inskränka användning av fängelsestraff till fall av uppre­pat rattfylleri innebär för övrigt snarast att man förordar fängelsestraff för den gmpp, där mänga i första hand torde vara i behov av vård, men avstår från att använda det vid trafiknykterhetsbrott som är av den karaktären att ett sådan straff kan förväntas ha preventiv betydelse.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt vår mening är det med hänsyn till trafiksäkerheten otvetydigt av stor betydelse att upprätthälla inställningen att det är grovt förkastligt att köra bil efter alkoholförtäring. Detta hindrar naturligtvis inte att man successivt skall ersätta fängelsevistelse med vård och rehabilitering för alkoholmissbrukare. Men denna förändring bör ske i takt med att resurser för vård och långsiktig rehabilitering verkligen skapas. Här bör också möjligheter att använda kontraktsvård som straffrättslig påföljd finnas. Sistnämnda fråga är emellertid för närvarande föremål för utredning.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section400> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section401> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>170</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Närmare om behovet av en reform</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Hovrätten över Skåne och Blekinge</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>När det gäller den i promemorian åberopade omständigheten till stöd för uppfattningen att det nuvarande päföljdssystemet är komplicerat kan enligt hovrätten först konstateras att praxis i högsta domstolen är klar och tämligen enhetlig i berört hänseende. Åberopad statistik utvisar emellertid stora variationer mellan de olika tingsrätterna när det gäller valet mellan villkorlig dom - skyddstiUsyn och fängelse vid rattfylleri. Detta är i och för sig naturiigt med hänsyn till att vårt påföljdssystem i gmnden är behandlingsinriktat. Inom behandlingsforskningen har under senare är lagts fram mänga resultat som visar att rattfylleristerna i betydande ut­sträckning har vårdbehov. Många domare tar fasta pä detta medan andra är mera återhållsamma inför valet av behandlingsinriktade påföljder. Ut­redningens förslag innebär naturligtvis inte att sådana variationer i på­följdsvalet upphör. Ett vidgat utrymme för böter vid rattfylleri kommer framför allt att medföra att antalet fängelsestraff nedbringas men effekten av en sådan reform blir antagligen mindre i fråga om ådömandet av skydds­tillsyn. Det är svårt att förstå att man med utredningens förslag skulle kunna uppnå större enhetiighet i rättstUlämpningen i vad gäller de vårdin-riktade påföljderna.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>De av utredningen nämnda lagändringarna har genomförts bl.a. med syfte att åstadkomma sä rättvisa och ändamålsenliga straff som möjligt. Påföljderna för rattfylleri har härigenom med nödvändighet kommit att bli mera differentierade än tidigare. Därmed är dock inte sagt att påföljdssy­stemet blivit mer komplicerat. Det är i stället fråga om olika bedömningar vid tillämpningen av ett relativt enkelt system.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Hovrätten delar utredningens uppfattning att det föreligger ett behov av en reform främst med tanke på den kriminalpolitiska inriktningen att minska antalet frihetsberövanden inom kriminalvården. I fråga om reform­planen kan man tänka sig att antingen gå fram på den hittills inslagna vägen med en successiv utvidgning av området för de icke frihetsberövande påföljderna eller att åstadkomma mera drastiska förändringar av lagstift­ningen. Även om hovrätten hyser vissa sympatier för den första fram­gångsvägen anser hovrätten likväl att tiden nu är mogen för ett djärvare grepp i denna straffrättsfråga.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Sollentuna tingsrätt</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Om det uppgivna behovet av större enhetlighet i rättstillämpningen, grundat på det faktum att benägenheten att döma till kriminalvård i frihet i stället för tiU fängelse visat sig starkt variera mellan olika domstolar, skall</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section402> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section403> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>171</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>endast sägas att det verkar egendomligt att, samtidigt som man (s. 102) framhåller att det bland rattfyUeriklientelet finns ett mycket stort antal alkoholmissbrukare och alkoholproblematiker, beröva en sådan person möjlighet till skyddstillsyn med eventuell vårdföreskrift som han skulle vara i behov av genom att förändra normalpäföljden frän fängelse till böter. Det är ju allmänt känt att man i praxis sällan bryr sig om att närmare undersöka någons personliga förhållanden när endast böter anses böra utdömas för brottet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det torde vara helt klarlagt, att trafiknykterhetsbrotten tillhör de brott som i det allmänna medvetandet framstår som mest straffvärda och att det sedan länge tillämpade normalstraffet fängelse för rattfylleri har ett starkt stöd i opinionen. Även om de andra faktorer som framhålls i promemorian (s. 95) bidrar till att nykterhet i trafiken iakttas av flertalet förare är nog antagandet att det främst är sådana faktorer som risken för trafikolycka och upptäckt samt för återkallelse av körkortet som verkar avhåUande en alltför bräcklig grund för en reform av nu aktuellt slag. Det finns enligt tingsrättens mening en betydande risk för att den centrala frågan om en sådan reforms inverkan på rattfyllerifrekvensen måste besvaras på annat sätt än man gjort i promemorian. Det sägs också (s. 94 O att det är &quot;svårt att tro annat än att den regelbundna användningen av fängelsestraff har haft mycket stor betydelse när det på sin tid (kursiverat här) gällde att - i strid mot en tämligen utbredd allmän inställning — inprägla vikten av nykterhet vid ratten&quot;. Det är säkert i och för sig riktigt att allmänhetens inställning till alkohol och trafik är en annan i dag än under det tidiga 1930-talet och helt klart att den uppfattningen numera råder hos de flesta att det är förkastligt att köra bU efter alkoholförtäring. Härav torde man emeller­tid långt ifrån kunna dra den slutsatsen att principen om fängelse som normalpåföljd vid allvarligare fall av trafikonykterhet kan slopas utan att den uppfattning som &quot;vunnit insteg&quot; hos allmänheten successivt bleknar bort. Nya — och hittills flera fordonsförare följer med varje generation och den uppfattning som på det aktuella området inpräntats hos deras företrä­dare bör vara bestående.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det betonas i promemorian (s. 96) att en ändrad ordning som skulle innebära att fängelse inte längre ingår i sanktionssystemet för rattfylleri &quot;givetvis&quot; inte kan komma i fråga. Som nyss framhållits synes man med uttalanden av detta slag vilja ge intryck av att den föreslagna reformen inte är så omfattande och eventuella farhågor för negativa effekter av densam­ma överdrivna. Vid en närmare granskning finner man emellertid att de förändringar som föreslås är mycket ingripande och detta är man också i promemorian (s. 105) medveten om. Man säger även uttryckligen (s.  113 O att böter skall vara straffet i flertalet normalsituationer. Så blir</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section404> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section405> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>172</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>också erfarenhetsmässigt päföljdsvalet vid de flesta brott där böter tas upp i straffskalan i första och fängelse i andra hand. Det räcker här att erinra om den mycket sparsamma användningen av fängelse vid rattonykterhet i rådande underrättspraxis vilken också fått stöd av HD i nyare rättsfall. Som en ytterligare begränsning av användningen av frihetsstraff, utöver den som alltså kommer att automatiskt kunna förutses vid rättstillämp­ningen, uttalas att fängelse som regel inte bör utdömas med mindre blod­alkoholhalten uppgår till 1,5 promille. Endast i de fall som i promemorian betecknas som grovt rattfylleri föreslås fängelse (i särskilda fall utbytt mot kriminalvård i frihet) som enda påföljd.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som närmare skall utvecklas i det följande lär emellertid utrymmet för tUlämpningen av bestämmelsen om grovt rattfylleri i förslaget vara alltför begränsat för att risken för en negativ effekt av reformen skall kunna undvikas. Vid valet mellan att föreslå å ena sidan skyddstillsyn kombine­rad med föreskrift om nykterhetsvårdande behandling och å andra sidan böter i straffskalan som normalpåföljd för rattfylleri för tillgodoseende av önskemålet om en minskning av antalet utdömda fängelsestraff har man i promemorian pä anförda skäl (s. 102 f) stannat för det senare alternativet. Tingsrätten vill här hänvisa till vad som nyss sagts om risken för att användningen av kriminalvård i frihet som påföljd för rattfylleri i vissa fall där det av sociala skäl är motiverat kommer att minska om förslaget genomförs. En helt annan sak är emellertid att införa skyddstillsyn med värdföreskrift som normalpåföljd vid rattfylleri. Även den allmänpreven­tiva effekt som ligger i bötespåföljden går då till stor del förlorad. Dessut­om låter sig skyddstillsyn enligt brottsbalkens system inte införas i på­följdsskalan för vissa brott. Tingsrätten ansluter sig därför - under fasthål­lande vid att fängelse bör bibehållas som normalpåföljd vid rattfylleri — i och för sig till det i promemorian valda alternativet pä denna punkt. Tilläggas bör dock att den i jämförelse med fängelse kända svårigheten att verkställa bötesstraff ytterligare förringar dess värde ur allmänpreventiv synpunkt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Trelleborgs tingsrätt</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots att tingsrätten inte dömt schablonmässigt till fängelsestraff utan använt alla lagens möjligheter till differentiering efter rattfylleriets art och rattfylleristens person och därför lagt ned mycket arbete på varje enskilt mäl anser tingsrätten inte att påföljdssystemet som sådant är mer kompli­cerat att tillämpa vid rattfylleri än i andra mäl där valet står mellan fängelse och annan påföljd. Eftersom päföljdsvalet är viktigt såväl för den enskilde som allmänpreventivt bör det krävas av domstolarna att arbeta med dessa frågor. Att efterge kravet pä val av en rätt anpassad påföljd ur ett differen­tierat päföljdssystem endast för att undvika arbete i domstolen kan inte få komma i fråga. Domstolens arbete kan f ö. i stället, med större ekonomisk vinst, minskas i en mängd formfrågor där byråkratin breder ut sig. Att</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section406> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section407> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>173</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>olika domstolar dömt väsentligt olika är däremot mera beaktansvärt men är en följd väsentligen av att personutredning inte gjorts i samma utsträck­ning och detta kan lätt tillrättas utan stora kostnader.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Likhet inför lagen tillämpas endast i yttre mening, om i framtiden mer­parten av rattfylleristerna döms till böter. I egentlig mening avser likhet inför lagen också likhet med beaktande av brottets art och brottslingens personliga fömtsättningar, så att lika behov av anpassningsåtgärder tillgo­doses lika. Detta uppnås, såvitt det över huvud taget är möjligt i en domstol, om obligatorisk personutredning sker och hela komplexet av åtgärder står till förfogande. Vad som i sammanhanget är önskvärt är snarare en utbyggnad av samarbetet mellan domstolarna och socialtjänsten än en formell förenkling av påföljdsvalet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsrätten delar den kriminalpolitiska målsättningen att antalet frihets­berövanden bör minskas. Däremot menar tingsrätten att frågan om fortsat­ta uppenbara risker för bristande enhetlighet i tillämpningen kan lösas genom regelmässig personutredning. Tingsrätten vill understryka att vad som skall eftersträvas inte är vedergällning mot rattfylleristen utan att motverka trafikolyckor och att frågan gäller om rattfyllerierna ökar om fängelse inte är normalpäföljd. Tingsrätten delar uppfattningen att fängel­sestraffet p. g. a. sin allmänpreventiva effekt haft betydelse i kampen mot rattfylleriet men att det numera till väsentlig del kan och bör ersättas med andra medel. I denna del hänvisar tingsrätten till vad tingsrätten anfört ovan sid 5 n. Med anledning av uttalandet i betänkandet (sid. 96) om en eventueU uppfattning av förslaget i betänkandet som en uppmjukning av samhällets inställning gentemot alkohol i trafiken vill tingsrätten dock här uttala att en rätt bedriven upplysning om skyddstillsyn med nykterhetsvär-dande föreskrifter för alkoholproblematiker av allmänheten kan antagas bli godtagen som en bättre åtgärd än fängelse, enligt de erfarenheter tingsrät­ten har.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Domareförbundet</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den i promemorian redovisade statistiken för 1979 över tingsrätternas val av påföljder för rattfylleri visar stora variationer mellan olika tingsrät­ter. Mest påfallande är att några tingsrätter över huvud taget inte dömt till annan påföljd än fängelse, medan andra tingsrätter ganska ofta tillämpat villkorlig dom eller skyddstillsyn. En bidragande orsak till dessa skillnader torde vara svårigheterna att väga de allmän- och individualpreventiva faktorerna mot varandra, vilket förklarligt nog kan leda till att olika doma­re ibland kommer till skilda resultat på underiag som kan synas likartat. Sådana avvägningsproblem förekommer självfallet inte bara när det gäller att bestämma påföljden för trafiknykterhetsbrott men framstår här som</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section408> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section409> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>174</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>särskilt påtagliga med hänsyn till de stränga allmänpreventiva krav som uppställs för detta brott. Även om det sålunda finns förklaringar till före­komsten av variationer i påföljdspraxis, är det emellertid otillfredsställan­de att variationer förekommer i så hög grad som statistiken utvisar. Ett annat förhällande som ytterligare kan komplicera päföljdsbestämningen vid trafiknykterhetsbrott är den år 1981 tillkomna nya bestämmelsen (6 §) i trafikbrottslagen, som ger domstolarna möjlighet att vid straffets bestäm­mande ta hänsyn till verkningarna av den körkortsäterkallelse som enligt körkortslagen följer på brottet. Denna bedömning måste nämligen ofta - i vart fall i underrätterna - göras på grundval av ganska osäkra förhållan­den.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Päföljdspraxis vad gäller trafiknykterhetslagstiftningen företer också stereotypa drag. Förbundet syftar härvid närmast pä den klara skiljelinje mellan å ena sidan böter och å andra sidan fängelse som den nuvarande promillegränsen vid 1,5 utgör. En sådan skarp gränsdragning kan framstå som onödigt stel, i synnerhet som det ofta kan bero på tillfälligheter om alkoholkoncentrationen vid provtagning når upp till den aktuella gränsen. Den stränga påföljdspraxis som i allmänhet gäller för rattfylleri kan från kriminalpolitiska synpunkter också framstå som orimligt härd i jämförelse med den praxis som utvecklats inom andra brottsområden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vad ovan anförts ger anledning att se över den nuvarande konstruk­tionen av lagstiftningen mot trafiknykterhetsbrott. Vid en sådan översyn bör enligt förbundets mening de trafiksäkerhetsmässiga aspekterna liksom tidigare komma i förgrunden. Det kan därför inte komma i fråga att i någon större utsträckning frångå fängelse som en viktig del vid utformningen av påföljdssystemet. Förbundet kan dock dela den i promemorian uttalade uppfattningen att det sannolikt förhäller sig sä, att fängelsestraffet inte numera har samma stora betydelse för upprätthållande av allmänpreven­tionen som det tidigare har haft och att det därför bör kunna finnas ett visst utrymme för en ökad användning av bötesstraffet. Det i promemorian redovisade förslaget har visserligen en sådan inriktning men är enligt förbundets mening alltför långtgående och skulle, genom den markanta minskning av antalet fängelsestraff som skulle bli följden, innebära att de allmänpreventiva effekter som under lång tid har byggts upp kom att äventyras. Detta beror bl. a. på de svagheter som bötesstraffet i sin nuva­rande utformning har såsom allmänpreventivt sanktionsmedel. Som för­bundet i annat sammanhang påtalat är det otillfredsställande att domstolar­na i flertalet fall har att bestämma dagsbotens storlek med ledning av den tilltalades egna uppgifter om sina ekonomiska förhållanden utan den myn­dighetskontroll av uppgifterna som borde vara självklar. Indrivningsmöj­ligheterna är också begränsade, och vidare är lagstiftningen om bötesför-vandling och den praxis som utvecklats på detta område generös mot den bötfällde.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I promemorian hänvisas bl.a. till att man 1981 i Danmark införde böter</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section410> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section411> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>175</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>som normalstraff för trafiknykterhetsbrott och att detta, såvitt statistiken utvisar, inte medfört någon ökning av antalet överträdelser mot lagstift­ningen. Enligt vad domareförbundet inhämtat föreligger emellertid i förhål­lande till svensk lagstiftning den inte helt oväsentliga skillnaden att man i Danmark samtidigt som man utdömer bötesstraffet bestämmer det antal dagar i haefte som den bötfällde skall avtjäna vid utebliven betalning. Detta innebär, enligt vad förbundet också inhämtat, att den dömde normalt har ett är på sig att betala böterna men att han, om sä inte sker, tvingas att avtjäna haeftet utan att det regelmässigt sker någon prövning av bötesför-mägan eller villigheten att betala.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Med hänsyn till vad ovan anförts är det tveksamt om bötesstraffet utgör ett tiUräckligt allmänpreventivt sanktionsmedel beträffande ifrågavarande brott. Härtill kommer att svårigheter vid valet mellan fängelse och krimi­nalvård i frihet - som lett till de variationer i rättstillämpningen som man vill undvika - kvarstår i de fall då brottet bedöms som grovt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Påföljdssystemet är i dag föremål för översyn av bl.a. frivårdskommit­tén, som undersöker möjligheterna att i systemet införa alternativ till fängelse. Sädana påföljder - särskilt den s. k. kontraktsvården - kan tänkas vara lämpad för många rattfyllerister. Enligt förbundets mening vore det klokt att avvakta kommitténs överväganden innan man genomför några mera ingripande ändringar i påföljdsreglerna för förstagångsrattfyl­leri.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Om en lagändring likväl anses böra genomföras bör den inriktas på en betydligt mera försiktig uppmjukning av reglerna än förslaget innebär. Möjligen bör gällande lagkonstmktion med fängelse som normalpåföljd bibehållas men möjligheterna att döma till böter ökas vid rattfylleri, d.v.s. när alkoholkoncentrationen uppgått till 1,5 promille eller däröver.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>JUSEK</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>De trafiksäkerhetsmässiga synpunkterna bör alltjämt ligga till grund för päföljdsvalet vid trafiknykterhetsbrott. Detta innebär att en kraftig reak­tion från samhällets sida ter sig nödvändig, för att hålla trafiksäkerheten på en acceptabel nivå. Några bärkraftiga skäl för övergång frän fängelse till böter som normalpåföljd för rattfylleri har ej heller anförts. Då risken för att alkoholpäverkad förare blir upptäckt uppfattas som liten, ligger det i sakens natur att påföljden måste framstå som ett påtagligt obehag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Ett kortare fängelsestraff förefaller därför vara en väl avvägd reaktion. Vid en bedömning av bötesstraffets allmänpreventiva effekt, bör också invägas de begränsade möjligheter till förvandling av böter vid bristande betalning, som numera föreligger. Emellertid finns det enligt JUSEKs uppfattning fall där nuvarande rättstillämpning med nästintill obligatoriskt fängelse kan framstå som alltför hård. Detta kan vara fallet, dä trafikfaran varit obetydlig, men mildrande omständigheter enligt gällande rätt likväl inte anses föreligga.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section412> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section413> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>176</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vad slutligen angår frågan om att i vissa fall kunna förverka ett fordon, som använts vid brott enligt trafikbrottslagen, tillstyrker JUSEK i princip förslaget. Frågan kan dock vara förenad med praktiska svårigheter bland annat därför, att en person som vanemässigt kör bil olovligt ofta använder sig av olika fordon, som inte tillhör honom själv och kan betinga ett icke obetydligt värde.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges åklagare</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Föreningen delar uppfattningen att avvägningen mellan allmänpreven­tiva och individualpreventiva faktorer mänga gånger kan vara vansklig och att det är i hög grad olyckligt att päföljdspraxis när det gäller rattfyUeri uppvisat så stora variationer mellan olika domstolar. Domarna kan för allmänheten ofta förefalla orättvisa eller i vart fall inkonsekventa om den tidigare ostraffade och skötsamme döms till fängelse, medan den brottsbe-lastade och misskötsamme kommer undan med en icke frihetsberövande påföljd. Samma effekter av den moderna kriminalpolitiken uppstår emel­lertid även när det gäller annan brottslighet, beträffande vilken allmänpre­ventionen gör sig starkt gällande, ehuru effekten är mer framträdande när det gäller rattfylleri på grund av att detta brott har en mycket hög frekvens. De nyligen införda reglerna att vid bestämmandet av påföljd för rattfylleri hänsyn skall tas till körkortsåterkallelse och den generella sänkningen av straffminimum för fängelse till 14 dagar kommer enligt förarbetena till respektive lagar att fä en begränsad tillämpning och torde, enligt förening­ens uppfattning, inte i någon avgörande grad påverka påföljdssystmet för rattfylleri. Före tillkomsten av lagen (1981:1293) om värd av missbrukare i vissa fall kunde ett överlämnande till nykterhetsvård enligt nykterhets­värdslagen ske om det förelåg särskilda skäl. Sådana särskilda skäl ansågs ofta föreligga om en för rattfylleri misstänkt person var intagen för vård. Den omständigheten att kravet på särskilda skäl inte längre behövs för att domstol skall fä besluta att den som är föremål för vård enligt LVM skall överlämnas till socialnämnden eller styrelsen för det hem där vederböran­de i förekommande fall redan är intagen torde i praktiken inte medföra någon ökad användning av överlämnande till värd. Ett genomförande av förslagen skulle enligt föreningens uppfattning, inte göra påföljdssystemet mindre komplicerat. Däremot skulle brottsrubriceringen bli tämligen kom­plicerad.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Motorförarnas Helnykterhetsförbund. MHF</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det stora problemet vid det judiciella bekämpandet av trafiknykterhets­brotten är att denna brottslighet i betydande utsträckning hänger samman med och i hög grad är ett utflöde av det samhälleliga alkoholmissbruket. Det hörde till trafiknykterhetsbrottskommitténs förtjänster att den gav en klar och ingående belysning av detta sammanhang i 1970 års betänkande (kap. 4). Det var en ganska dyster bild av det trafikonyktra brottslings-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section414> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section415> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>177</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>klientelet pä grundval av prof. Sveris undersökning av domsmaterial för 1964, kompletterad med uppgifter ur kriminalregistret, kontrollstyrelsens fylleriregister och nykterhetsnämndernas material. JuPM citerar en hel del fakta frän dessa undersökningar och fyller ut det med siffror frän en 1974 publicerad rapport (&quot;Rattfyllerister&quot;) från beteendevetenskapliga institu­tionen i Uppsala angående samtliga (78 st.) vid tingsrätten i en medelstor stad dömda rattfylleristerna är 1969.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs sammanfattande bedömning var att en mycket stor del av de trafikonyktra lagöverträdarna, säkerligen mer än hälften och troligen långt fler kan antas ha alkoholproblem. Klientelet har i allmänhet låg ekonomisk och social ställning. 36% av de dömda bilförarna saknade körkort vid brottets begående (för 12% var körkortet återkallat och 24% hade aldrig fått körkort). Enligt kommittén tyder mycket på att klientelet till alldeles övervägande del utgöres av personer, som gång på gång begär trafiknyk­terhetsbrott utan att bli upptäckta annat än i undantagsfall. Den citerade rapporten frän beteendevetenskapliga institutionen pekade åt samma håll. Peronakterna i 37% av fallen gav direkta uppgifter om alkoholproblem. 35% av de dömda hade före det aktuella brottet gjort sig skyldiga till rattfylleri och inom fyra år efter brottet återföll 24% i rattfylleri och 18% i annan brottslighet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även om man beaktar att &quot;alkoholproblem&quot; får anses vara ett rätt obe­stämt begrepp och tillika nyanserar talet om rattfylleriklientelets låga sta­tus med det självklara påpekandet att rattfylleri ändå är klassmässigt mindre betingat än de klassiska fängelsebrotten, så tränger komplikationen med alkoholmissbrukarna allt kraftigare fram som ett vanskligt problem vid rattfylleribekämpandet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trafiknykterhetsbrottskommittén drog också slutsatserna av sin sanno­likt realistiska syn på de alkoholskadade rattfylleristerna och framlade ett omfattande och väl genomarbetat expertprogram för nykterhetsvärdande behandling, som alltfort bör beaktas. Verksamheten skulle äga rum inom kriminalvärdens ram efter dom om skyddstillsyn och förekomma i två former. I flertalet fall skulle domen gå ut på nykterhetsvårdande behand­ling i öppen vård. För mer nergångna fall skulle den gälla intagning på särskilda tillsynsanstalter under högst två månader, varunder den nykter­hetsvårdande behandlingen skulle starta för att sedan fortsätta under över­vakning i öppen värd. Man räknade med att kriminalvården behövde två nya tillsynsanstaUer med specialinriktning pä nykterhetsvård om vardera 40 platser. Årligen skulle där kunna tas emot ca 1000 fall. Kommittén utarbetade riktlinjer för behandlingen på dessa specialanstalter och över­vakningen under den efterföljande nykterhetsvärden. Tillika skisserades personalorganisationen och gjordes kostnadsberäkningar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vid remissen av kommittéförslaget avböjde MHF väl tanken att för lindriga alkoholproblematiker låta skyddstiUsyn med öppen och ofta föga </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>12    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 21</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section416> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section417> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>178</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förpliktande nykterhetsvärd ersätta frihetsberövandet. Man befarade, att den modellen skulle bryta sönder domstolarnas praxis och hos allmänhe­ten underminera den generalpreventiva skyddsmur mot rattfylleriet, som fyra decenniers konsekventa lagtillämpning byggt upp. Den andra delen av förslaget, skyddstillsyn med nykterhetsvårdande behandling på speciell tillsynsanstalt jämte eftervård, hälsades däremot med tillfredsställelse, dä den syntes samtidigt tillgodose kraven på individual- och allmänpreventiv effekt. Man underströk som angeläget att värdprogrammet verkligen kom till stånd och blev utbyggt enligt kommitténs skissering med tUlräcklig tillgång av läkare, psykologer och utbildad värdpersonal.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet vidhåller denna bedömning och vill understryka att ett sådant värdbehov inom kriminalvårdens ram är ännu mera angeläget i dag än för tio år sedan.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JuPM innehåller dock inga som helst förslag i sådan riktning utan fram­håller tvärtom flera skäl för att den av kommittén föreslagna ordningen inte aktualiseras. Härom anfördes:</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En påföljdskombination av det slag som kommittén tänkte sig används visserligen i praktiken i en inte obetydlig utsträckning både vid rattfylleri och vid andra brott. Men en systematisk tillämpning av tvångsmässig nykterhetsvärd i så stor skala som skulle bli aktueU om man därigenom vill minska antalet fängelsestraff för rattfylleri skulle otvivelaktigt vara mindre väl förenlig med principerna för den nya socialtjänstlagstiftningen. Denna innebär ju att socialtjänstens insatser skall bygga pä frivillighet, och sam­ma principer gäller ju för sjuk värden. Även rent praktiskt skulle uppenbar­ligen stora svårigheter föreligga att bygga upp och genomföra specialinrik­tade behandlingsprogram i den skala som det skulle bli fråga om.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid sidan av det utrymme som naturligtvis fortfarande måste finnas för skyddstillsyn med nykterhetsvårdande föreskrifter och för överlämnande till vård enligt LVM torde man alltsp t. v. få utgå från att de behandlings-och vårdfrågor som här kommer i blickpunkten får hanteras i enlighet med de principer som gäller för socialtjänsten i allmänhet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan JuPM även berört frivårdskommitténs arbete med frågan om en s. k. kontraktsvård, som kanske kunde tänkas visa sig lämplig som påföljd i en del rattfyllerifall dock utan att mera märkbart kunna påverka antalet fängelsestraff kommer man fram till slutsatsen att det ligger närmast till hands att vidga fömtsättningarna för att tillämpa bötesstraff som en i många sammanhang lämplig påföljd utan att ha frihetsstraffets skade­effekter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt vi förstår kan den, som är intresserad att göra något åt vården för alkoholskadade rattfyllerister, vända på JuPM:s resonemang och hävda att tillsynsanstalterna för vård inom kriminalvårdens ram i dagens läge är mycket mera angelägna än när förslaget framlades 1970 och därför att alkoholisterna starkt ökat och samhällets allmänna nykterhetsvärd starkt reducerats. Sedan nykterhetsvärdslagen avskaffades och ersattes av so­cialtjänstlagen med dess målsättning om frivillighet och integritet, för-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section418> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section419> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>179</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section420> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>svann möjligheten att ställa missbrukare under övervakning och LVM blev nödfallslag som kraftigt minskade intagningsmöjligheterna. Det är ovisst vad de serviceinriktade socialnämnderna numera åstadkommer utöver den service i form av penningbidrag som alkoholisterna åtrår. Nämnderna får inte ens föra talan hos länsrätten om tvångsintagning enligt LVM. Med fog kan man också ställa sig tvivlande till den praktiska möjligheten för tings­rätter att i rattfyllerimäl pröva den besvärliga bevisningen om förutsätt­ningarna för intagning enligt LVM. Påpekas mäatt den äldre specialindika­tionen &quot;farlig för annans personliga säkerhet&quot;, som kunde omfatta också rattfyllerister, i LVM begränsades till farlig för hustru, barn &quot;eller annan närstående&quot;. Att klara av samhällsskyddet för andra mot alkoholisternas farlighet ansågs vara rättsväsendets sak.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan socialvärdsintresset nu effektivt nedbringat nykterhetsvårdsmöj-ligheterna till ett minimum genom LVM vore det olyckligt, om rättsväsen­det också skulle avvisa speciella tillsynsanstalter såsom en möjlighet att byta frihetsstraff mot nykterhetsvärdande behandling. JuPM;s tanke att i stället vidga bötesstraffets användning såsom en &quot;lämplig påföljd&quot; verkar alltför aningslös och bekväm, när det gäller att göra något åt de av 1970 års kommitté analyserade alkoholskadade rattfylleristerna i låg ekonomisk och social ställning som kommer igen gång efter annan med återfall, var fjärde kanske inom fyra år. För domstolarna kan det inte kännas menings­fullt att bara döma ut böter för en deklasserad låginkomstgmpp utan betalningsförmåga för att snart fä återse dem igen efter mer eller mindre livsfariig framfart på vägarna. Därmed löser rättsväsendet inte något pro­blem för samhället.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänt om en ny brottskonstruktion</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten över Skåne och Blekinge</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen har föreslagit att rattfylleriet gradindelas i normalbrott och grova brott. En sådan gradindelning förefaller välgrundad, särskilt som rattfylleribrottet enligt utredningens förslag skall rymma gärningar av vari­erande valör och svårighetsgrad. Brottet är dock detsamma, dvs. framfö­randet av motordrivet fordon i påverkat tillstånd. Den föreslagna termino­login framhäver också pä ett välgörande sätt att det inte finns trafiknykter­hetsbrott av bagatellartad karaktär något som ibland kunnat tolkas in i brottet &quot;rattonykterhet&quot;.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis finner tingsrätten nuvarande regler, där i princip fängelsestraff är regel vid promillehalter över 1,5, vara att föredraga fram­för promemorians förslag. För det fall lagstiftaren vill minska antalet fängelsepäföljder vore det lämpligare att undersöka möjligheterna att ut­vidga tillämpningen av skyddstiUsyn och vUlkorlig dom i förening med böter. Det finska systemet kan därvid tjäna som förebild.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section421> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section422> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>180</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Kammarrätten i Jönköping</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I promemorian framhålls i olika sammanhang önskemålet om att få till stånd en mera enhetlig och samtidigt mera nyanserad påföljd i rattfylleri-målen än den nuvarande tämligen schablonmässiga straffmätningen. Utan tvivel är det också så att de förslag som redovisas i promemorian i mänga fall skapar förutsättningar för en mera nyanserad straffmätning. En påtag­lig risk föreligger dock enligt kammarrättens mening att den nuvarande oenhetligheten i straffmätningen överförs på gränsdragningen mellan ratt­fylleri och grovt rattfylleri och i någon mån också när det gäller att utpeka de rattfyllerisituationer som skall anses så allvarliga att fängelsestraff skall utdömas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Domstolsverket</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den föreslagna brottskonstruktionen synes väl anpassad till intentio­nerna bakom reformen. Vissa farhågor kan dock hysas att de nuvarande svårigheterna att differentiera i påföljdsdelen överförs till valet mellan rattfylleri och grovt rattfylleri.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Riksåklagaren</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Jag finner det väl motiverat, att indela trafiknykterhetsbrotten på sätt föreslagits i rattfylleri och grovt rattfylleri. Sänkningen från 0,5 till 0,4 promille synes vara ägnad att ytterligare stärka kriminaliseringens allmän­preventiva effekt. Jag har därvid också beaktat att en sådan sänkning inte kan antas försvåra en eventuell övergäng till mätning av alkoholkoncentra­tionen med anlitande av utandningsprov.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Styrelsen har inget att erinra mot den nya konstruktion som föreslås där rattfylleri är tänkt som en brottstyp för normalfallen och där grovt rattfyl­leri avser de grövre fallen. Styrelsen har heller inget att erinra mot att endast fängelse skall ingå i straffskalan för grovt rattfylleri. Den övre promillegränsen vid 1,5 promille har passats in i systemet på ett sätt som är ägnat att lösa upp den relativa stelhet som präglar gränsdragningen mellan böter och annan påföljd vid trafiknykterhetsbrott. Genom de nya brotts­konstruktionerna ökar möjligheterna att tillämpa böter samtidigt som ratt­fylleribrottens påtagliga straffvärde på olika sätt ändå markeras.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Beträffande brottstypernas benämning anser fakultetsnämnden, att be­teckningen &quot;trafikonykterhet&quot; eller &quot;rattonykterhet&quot; för normalbrottet och &quot;rattfylleri&quot; för det grövre brottet är att föredra framför promemo­rians &quot;rattfylleri&quot; respektive &quot;grovt rattfylleri&quot;. Därvid skulle de nuva­rande brottens straffskalor och brottsbenämningar helt överensstämma med de framtida samt dessutom de gällande brottsbenämningarna bibehäl-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section423> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section424> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>181</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>las. Eftersom rattfylleribrottet då skulle ha fängelse som enda straff, kom­mer heller inte allmänheten att uppfatta ändringarna i lagstiftningen som någon lindring i brottspåföljden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands län</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Genom den föreslagna brottskonstmktionen med enhetlig beteckning rattfylleri/grovt rattfylleri sker såsom påpekats i promemorian en anpass­ning till allmänt språkbmk. Dessutom kan utmönstringen av begreppet rattonykterhet och uppluckringen av gränsen vid en blodalkohoihalt av 1,5 promille förväntas medföra att man kommer ifrån den otillfredsställande praxis som i dag råder pä mänga häll att förekomsten av en hundradels promille mer eller mindre vid provtagningstillfället får avgöra om påföljden skall bestämmas till böter eller fängelse.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Fängelsestraffkommittén</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vad gäller den föreslagna nya konstruktionen av trafiknykterhetsbrottet är vi fn. inte beredda till något direkt eller definitivt ställningstagande. Här uppkommer frågor av betydelse för värt vidare utredningsarbete. I vissa delar innebär förslaget en nyorientering i lagstiftningssammanhang. Som exempel kan nämnas att man tillmätt återfallet betydelse som objek­tivt rekvisit för grovt brott. Vidare att man gått ifrån den nuvarande huvudprincipen att samtliga omständigheter skall beaktas vid avgörandet av om ett brott är grovt eller inte. Trots vissa betänkligheter mot den föreslagna konstmktionen och gränsdragningen mellan normalt och grovt brott anser vi oss inte ha anledning avstyrka förslaget i denna del. Det är inte så utformat att vi hyser några avgörande betänkligheter mot det. Vi vill dock förbehålla oss att vi kan få anledning att återkomma till vissa av de frågor som aktueliserats i denna del.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Utredningen om alkoholutandningsprov som bevismedel vid trafiknykterhetsbrott</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I princip har utredningen inte något att invända mot den föreslagna gränsdragningen mellan grovt rattfylleri och rattfylleri. Man kan dock fråga sig om det över huvud taget är möjligt att uppnå ett frän straffvärde­synpunkt rimligt resultat i det enskilda fallet med den skarpa skiljelinje mellan de båda brottstyperna som föreslås i promemorian, lät vara att normalbrottet rattfylleri också har fängelse i straffskalan. Det är givet att man kan få en enhetligare rättstillämpning beträffande vad som är grovt rattfylleri men knappast något enhetlighet beträffande påföljden för sådant rattfylleri som är av allvarligare slag utan att det likväl skall rubriceras som grovt. I promemorian anges också flera exempel pä situationer där man tänkt sig att den misstänkte skall dömas till fängelse oaktat rattfylleribrot­tet inte kan mbriceras som grovt.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section425> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section426> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>182</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Samfundet har inga invändningar mot den nya brottskonstruktion och den gränsdragning som gjorts mellan normalbrottet och grovt brott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>JUSEK</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>De nuvarande brottsbenämningarna rattfylleri och rattonykterhet är synnerligen väl inarbetade i det allmänna rättsmedvetandet. Några överty­gande skäl för ändring av denna terminologi har inte anförts. Benämningen rattonykterhet bör i stället med fördel kunna införas i själva lagtexten. Det framstår därjämte som mindre adekvat att benämna ett brott rattfylleri, om föraren inte visat kliniska tecken på påverkan, vilket ofta torde vara faUet vid låg promillehalt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>JUSEK ställer sig vidare avvisande till den i promemorian föreslagna benämningen &quot;grovt rattfylleri&quot; och konstmktionen härav. Förslaget in­nebär att ett ur lagstiftarens synvinkel särskilt allvarligt trafiknykterhets­brott normalt kommer att föranleda ett fängelsestraff, som ligger nära nog i botten pä straffskalan. Rattfylleri anses i sig vara ett allvariigt brott och blir inte mer allvariigt genom att det kaUas grovt rattfylleri. Benämningen &quot;grovt&quot; bör enligt JUSEKs uppfattning förbehållas gärningar, som har ett betydligt högre strafTminimum än fängelse i Qorton dagar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Rattfylleri (normalbrottet)</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Hovrätten över Skåne och Blekinge</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>När det gäller normalbrottet (rattfyUeri) ställer sig hovrätten bakom utredningens förslag att stadgandet i första hand bör straffbelägga s. k. promillekörning med en subsidiär bestämmelse om s. k. kliniskt rattfylleri. Hovrätten förordar att den nedre promillegränsen bestäms till 0,5 promiUe. Skäl talar också, för att man slopar den övre gräns som hittills gällt för rattonykterhet. Normalstraffet bör vara böter. Hovrätten delar dock utred­ningens uppfattning att fängelse bör kunna ädömas i speciellt allvarliga fall som ändå inte kan bedömas som grova. Självfallet måste domstolarna här visa stor äterhällsamhet och särskilt motivera varför avsteg görs frän normalstraffet böter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Hovrätten delar ställningstagandena i promemorian när det gäller olovlig körning, särskilt hög promille, ansvarsfull föraruppgift och allmän bedöm­ning av påverkansgraden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I promemorian föreslås böter som nomralpåföljd för rattfylleri oavsett promille. Vidare har beträffande straffmätningen anförts, att antalet dags­böter inte bör understiga 50 när promillehalten legat kring 0,5 och inte 100 när fråga är om promillehalter kring 1,5. Förslaget leder tiU svårigheter att</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section427> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section428> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>183</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>nyansera bötesstraffet vid promillehalter överstigande 1,5 då ju maximum är 120 dagsböter. Man bör i detta sammanhang notera att det inte är ovanligt med promillehalter överstigande 2,25, vilket för närvarande leder till fängelse överstigande en månad.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Trelleborgs tingsrätt</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Tingsrätten, som erinrar om önskvärdheten att i vad som egentligen är normalfallet alltjämt tillämpa skyddstillsyn i förening med böter, delar uppfattningen i betänkandet, att när enbart böter utdöms, antalet dags­böter inte bör understiga 50 när alkoholhalten legat kring 0,5 promille och inte 100 när fråga är om en promUle kring 1,5.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Kammarrätten i Jönköping</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Kammarrätten vill inte motsätta sig att böter införs som normalstraff för rattfylleri under de närmare fömtsättningar som anges i promemorian. När böter nu införs på ett område med så allvarlig brottslighet som det här är fråga om anser kammarrätten att det allvarligt bör övervägas att öka det straffmaximum om 120 dagsböter som finns angivet i 25 kap. 2 § första stycket brottsbalken.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Eftersom rattfylleribrott med promillehalter kring 1,5 promille inte bör föranleda lägre straff än 100 dagsböter (jfr promemorian s. 119) vore det bra med ett utrymme uppåt för allvarliga brott som ändå inte bör föranleda fängelse. Kammarrätten anser att möjlighet bör införas att ådöma upp till 180 dagsböter. Det är viktigt att bötesstraffen blir kännbara om använd­ningen av fängelsestraff minskas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Riksåklagaren</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vad gäller den närmare utformningen av den föreslagna bestämmelsen om rattfyUeri för normalfallet har jag intet att erinra.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Angående straffmätningen vid det föreslagna normalbrottet anges i pro­memorian att vid en alkoholkoncentration av cirka 0,5 promille straffet bör uppgå till omkring 50 dagsböter och att i de fall där alkoholkoncentrationen ligger omkring 1,5 promUle bötesstraffet bör uppgå till omkring 100 dags­böter. Jag har intet att invända häremot men vill dock tillägga att 50 dagsböter bör vara normalstraffet även vid den lägsta promillegränsen, 0,4. Eftersom bötesmaximum alltjämt är 120 dagsböter i hithörande fall, blir emeUertid möjligheterna till en tillfredsställande reaktion på rattfylle­rier där alkoholkoncentrationen är högre än 1,5 promille och fråga inte är om grovt rattfylleri knappast tillräckliga. Genomförs förslaget bör enligt min mening därför övervägas om inte bötesmaximum skall höjas. En sådan i detta sammanhang genomförd höjning torde inte skapa några problem för genomförandet av de reformer som enligt de nu arbetande utredningarna angående påföljder för brott kan aktualiseras under de närmaste åren. Jag</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section429> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section430> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>184</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vill i detta sammanhang erinra om de ändringar av bötesmaximum som införs från och med den I juli i år i BrB 27:2 och 28:2 (SFS 1983:240).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen har ingen erinran i stort mot den föreslagna lagtek­niska konstmktionen av trafiknykterhetsbrotten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad avser påföljden för &quot;enkelt&quot; rattfylleri menar styrelsen att det är tveksamt huruvida förslaget med böter för normalfallet men med fängelse kvar i straffskalan i realiteten kommer att medföra den minskning av antalet fängelsedomar för trafiknykterhetsbrott som man sålunda bör efter­sträva. Tveksamheten grundar sig främst pä att det enligt förslaget kom­mer att finnas flera möjligheter till avsteg frän normalstraffet i fall som bedöms som speciellt allvarliga men som ändå inte kan bedömas som grova. Detta innebär att det är svårt att förutsäga i vilken omfattning fängelse trots allt kan komma att användas vid &quot;enkelt&quot; rattfylleri. Styrel­sen noterar härvid också att något statistiskt underlag inte har redovisats i promemorian för att utifrån de föreslagna förändringarna visa att använ­dandet av fängelsestraff vid trafiknykterhetsbroti verkligen kommer att minska.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om den gmpp, som enligt förslaget i promemorian även i fortsättningen får fängelse för rattfylleri som inte är grovt kommer att vara liten, saknas enligt styrelsens mening anledning att låta fängelse ingå i straffskalan för detta brott. Blir däremot den gruppen stor kommer förslaget inte att medföra någon avgörande minskning av antalet fängelsedomar för trafik­nykterhetsbrott och således inte heller innebära någon större förändring av påföljdsvalet för dessa brott. Styrelsen föreslår därför att en klar skiljelinje skapas mellan rattfylleri och grovt rattfylleri genom att fängelse utmön­stras ur straffskalan vid rattfylleri. Styrelsens förslag torde också innebära att utrymmet för olikartat päföljdsval vid &quot;enkelt&quot; rattfylleri minskar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen har gjort vissa beräkningar angående hur en förändring i lag­stiftningen enligt styrelsens förslag skulle påverka antalet fängelsedomar för trafiknykterhetsbrott. Styrelsens beräkningar baseras på uppgifter om intagna i mars 1983.1 genomsnitt beräknas 400-450 personer med rattfyl­leri som huvudbrott vara intagna i anstalt. Av de intagna i mars hade drygt 20% en tidigare rattfyUeridom inom föreliggande treårsperiod. Nästan 80% av rattfylleripopulationen har således i promemorians mening inte återfallit i rattfylleri. Enligt styrelsens beräkningar torde emellertid 10-20% förutom för rattfylleri också ha dömts för oaktsamhet enligt 1 § trafikbrottslagen. Användande av fängelsestraff enbart vid grovt rattfylleri skulle mot bakgrund av ovanstående uppgifter reducera dagens rattfylleri-population i kriminal värdsanstalterna med omkring 60%.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section431> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section432> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>185</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Trafiksäkerhetsverket</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som påpekas i utredningen har promilleregeln framför den allmänna påverkansbestämmelsen den i praktiken helt dominerande betydelsen. Det kan därför synas naturligt att straffbestämmelsen får inledas med promil­leregeln. Häremot kan invändas att straffbestämmelsen bör formuleras med utgångspunkt från målsättningen att bmk av bemsningsmedel över huvud taget inte skall förekomma i trafiken. Detta önskemål synes försva­gat om den allmänna påverkansbestämmelsen görs subsidiär i förhållande till promilleregeln. Men anledning härav föreslås att den nuvarande ord­ningen bibehälles.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Läkaresällskapet</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Läkaresällskapet framhåller att koncentration av alkohol bör anges i SI-enheter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges statsåklagare</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från processuell synpunkt är innehållet i den föreslagna 4 § inte till­fredsställande. Rattfylleribrottet blir inte längre häktningsgrundande. Det finns uppenbarligen behov av att i vissa situationer exempelvis för att bryta en kedja av rattfylleribrott - kunna inskrida med sädana tvångsme­del som gripande, anhållande och häktning. Det skulle te sig märkligt om sådant ingripande inte kunde ske vid rattfylleri, som upprepas flerfaldigt under en kort tid. Det rör sig ändock om gärningar som innebär fara för andra människor. Den här påtalade bristen är allvarlig. Om föreningens synpunkter nedan under § 4 a vinner gehör kan den emellertid undanröjas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges åklagare</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen avstyrker, att den övre promillegränsen slopas och att böter skaU utgöra normalpåföljd även för sådana fall av rattfylleri som idag normalt leder till fängelse (över 1,5 promille eller så påverkad som fömt­sätts i 4 § I mom. 2 st. TBL). Ett genomförande av förslaget, som alltså skulle innebära att gällande presumtionsregel för fall dä alkoholhalten uppgäti till 1,5 promille eller mer slopas, skulle, enligt specialmotivering­en, få den konsekvensen att åtal väcks för rattfylleri enligt första stycket i aktuellt lagmm om det både fanns utredning om att promillehalten uppgått till minst 0,4 och exempelvis vittnesbevisning om att föraren varit så påverkad av alkohol som förutsatts i andra stycket. Enligt föreningens uppfatining skulle tillgänglig bevisning om att föraren varit påverkad få en mycket begränsad betydelse om förslaget genomfördes.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt förslaget skall fängelse kunna utdömas för speciellt allvariiga fall av rattfylleri som ej kan bedömas som grova. Som exempel härpå har anförts att gärningen förövats i kombination med olovlig körning eller att föraren haft speciellt ansvarsfull föramppgift under den fömtsättningen att promillehalten överstigit 1,5 promille. Vidare skulle återfall - även om</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section433> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section434> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>186</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>promillehalten varit något under 1,5 och fall där föraren varit så omtöck­nad att det skulle te sig stötande att låta påföljden stanna vid böter kunna leda till fängelse. Föreningen delar uppfattningen att de nämnda fallen bör leda till fängelse. Föreningen har inte heller något att anföra mot rekom­mendationerna gällande bötesnivån. Föreningen tillstyrker att gällande straffminima utgår. En negativ konsekvens av förslaget när det gäller påföljd för rattfylleri - böter eller fängelse i högst 6 månader - är att möjligheten till anhållande av utredningsskäl försvinner.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Grovt rattfylleri</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten över Skåne och Blekinge</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tanken att ett återfall skall höja brottets straffvärde och föra upp brottet i en svårare grad kan inte godtas. Regelmässigt är det enbart omständighe­terna vid brottet som kan kvalificera detta till grovt brott (jfr nedan). Återfallet hänförs däremot till gärningsmannens situation.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det är vidare svårt att acceptera att återfall i rattonykterhetsbrott skall bli bestämmande för om ett rattfylleribrott skall mbriceras som grovt när man numera vid annan brottslighet avskaffat återfallet som gmnd för straffhöjning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten anser att den av utredningen valda konstruktionen bör ytterli­gare övervägas. Frågan om återfallets betydelse för päföljdsval och straff­mätning utreds för närvarande av fängelsestraffkommittén. Det förefaller rimligt att en reglering av återfallet vid rattfylleri anpassas till vad som avses gälla äterfallsreglering i allmänhet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen har föreslagit att också den omständigheten att fordonsfö­raren gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik bör, i förening med det förhållandet att alkoholhalten uppgått till 1,5 promille, föranleda att rattfyl­leribrottet bedöms som grovt. Här föreslås alltså kvalifikationsgmnden bestå av ett annat brott (vårdslöshet i trafik). Enligt hovrätten är detta en dålig lösning. I stället bör man vid straffmätningen vara hänvisad tiU de regler som i allmänhet gäller vid brottskonkurrens. Hovrätten avstyrker förslaget i denna del.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten förordar att bestämda kvalifikationsgmnder anges i lagmm­met och att dessa hänförs tUl gärningen, t.ex. körningens farlighet, att bilen framförts inom bostadsområde med lekande barn, att det rört sig om ett kollektivt trafikmedel med passagerare, skolskjuts osv. Mycket hög promille bör också kunna beaktas. Däremot anser hovrätten inte som fömt nämnts att ett återfall i trafiknykterhetsbrott ovUlkorligen skall kvalificera brottet som grovt. Det bör enligt vad som sägs i paragrafens andra stycke alltid krävas att brottet med beaktande av samtiiga omständigheter är att anse som särskilt aUvarligt.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section435> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section436> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>187</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sollentuna tingsrätt</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget uppges vidare innebära att presumtionsregeln slopas och att s.k. kliniskt rattfylleri som grund för ansvar blir subsidiärt till ansvar på grund av konstaterbar alkoholhalt i blodet, exempelvis i fall där blodprov saknas. Liksom för närvarande skall straffbar påverkan kunna föreligga oberoende av alkoholkoncentrationen i promille och omfatta även påver­kan av annat medel än alkohol. Samma straffskala föreslås gälla i normal­fallet både vid promillebedömning och vid klinisk bedömning. Man tycks emellertid ändå vilja anse klinisk påverkan som allvarligare eftersom sådan påverkan enligt förslaget alltid skall kunna ligga tiU grund för en bedöm­ning av rattfylleribrott som grovt. Genom den koppling mellan promUle över 1,5 och de kliniska fallen som sålunda görs i första stycket av den föreslagna 4 a § synes gmnderna för gäUande presumtionsregel (att man vid en promille av minst 1,5 skall anses vara så påverkad att man kan antas vara olämplig som förare) leva kvar i förslaget trots vad promemorian innehåller om motsatsen. Vad gäller klinisk påverkan av annat medel än alkohol föreslås även sådan påverkan alltid kunna medföra att ett rattfyl­leri (vilken beteckning pä goda gmnder behållits även för dessa fall) be­döms som grovt. Någon allvarlig erinran kan kanske inte riktas häremot, eftersom påverkan i förslaget liksom för närvarande måste vara på visst sätt kvalificerad för att alls vara straffbar, men möjligen skulle man, så som förslaget i övrigt är konstruerat, kunna tänka sig någon ytterligare kvalifi­kation i de fall som skall kunna bedömas som grova, på samma sätt som vid promUlebedömning endast 1,5 promille eller däröver skaU kunna ha denna verkan. Det förefaller annars kunna bli sä att en återfaUsbrottsling eller den som utom rattfylleriet gör sig skyldig till vårdslöshet i trafik riskerar att bli härdare dömd om han företer vanlig klinisk påverkan men inget blodprov kunnat tas än om han varit lika påverkad men vid blod­provstagning visat sig ha mindre än 1,5 promiUe i blodet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Grovt rattfylleri skall alltså enligt förslaget kunna föreligga, då en förare haft en alkoholkoncentration i blodet om 1,5 promille eller mera eller varit sä påverkad som krävs för ansvar även i normalfallet. Bortsett från att böter helt utgått ur straffskalan för sådana fall överensstämmer förslaget så långt i huvudsak med nuvarande bestämmelse om rattfylleri. Emellertid måste ytterligare en av två särskilda fömtsättningar föreligga för att ansvar för grovt brott skall kunna komma i fråga, nämligen att föraren tidigare dömts för trafiknykterhetsbrott eller att han vid förande av fordonet gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik. Men inte nog med detta. Brottet måste dessutom &quot;med beaktande av samtliga omständigheter&quot; vara att anse som &quot;särskilt allvarligt&quot;.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan de först nämnda alternativa kvalifikationsgmnderna innebär en avsevärd begränsning av tillämpningsområdet för den strängare straffska­lan. Till skillnad från vad som numera i allmänhet gäller har man i förslaget stannat för att specificera de alternativa försvårande omständigheter som</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section437> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section438> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>188</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>måste föreligga vid sidan av de alternativa grundfömtsättningarna för grovt brott. Som skäl härför har man anfört vikten av en enhetlig rättstillämp­ning. Mot denna lagstiftningsmetod finns från tingsrättens synpunkt ingen­ting att erinra i och för sig. I promemorian (s. 106 ff) diskuteras därefter utförligt vilka försvårande omständigheter som borde kunna göra rattfyl­leribrott till grovt. Utom återfall och samtidigt begången vårdslöshet i trafik nämns som tänkbara omständigheter olovlig körning, särskilt hög promille och särskilt ansvarsfull föraruppgift. Andra omständigheter än de tvä förstnämnda har man ansett böra kunna beaktas vid straffmätningen inom skalan för normalfallet men inte kunna konstituera grovt brott. Urva­let av försvärande omständigheter i detta hänseende har enligt tingsrättens mening blivit alltför snävt med hänsyn till att uppräkningen gjorts exklusiv. Vad som sägs om att övriga nämnda omständigheter skulle vara mindre kvalificerande än återfall och vårdslöshet i trafik är inte övertygande. Även de förra är bra exempel på lämpliga kvalifikationsgrunder för grovt brott och bör därför tas med i uppräkningen i texten till 4 a § i förslaget. Då det emellertid finns även flera andra faktorer som kan förtjäna att beaktas vid en prövning av detta slag, bör uppräkningen dessutom avslutas med &quot;därmed jämförbar omständighet&quot; eller liknande uttryck. Även om tings­rätten som nämnts ansluter sig till förslaget i vad det här gäller en specifi­cerande lagstiftningsmetod är ett sådant tillägg nödvändigt för en alltför stark begränsning av tillämpningsområdet för att den högre straffskalan skall undvikas. Tillägget kan skrivas in i lagtexten utan att någon nämn­värd risk för bristande enhetlighet i rättstillämpningen uppkommer.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad nu sagts framstår som än mera betydelsefullt då man går vidare i lagtextförslaget och kommer till sista stycket av 4 a §. Den mycket kraftiga begränsning som här föreslås tar i själva verket udden av hela lagförslaget i vad det gäller möjligheterna att tillämpa den strängare straffskalan. I promemorian (s. 121) framhålls vikten av att domstolarna får möjlighet att underlåta att kvalificera ett trafiknykterhetsbrott som grovt även när nå­gon av de i texten medtagna försvårande omständigheterna föreligger. Som exempel nämns återfall i trafikonykterhet vid förande av moped och åter­fall mer än tre är efter tidigare dom. Även om det i och för sig är riktigt att en kvalificerande bedömning i särskilda fall bör få underlåtas måste lagtex­ten enligt tingsrättens mening utformas sä att det klart framgår att det då skall vara fråga om undantagsfall. Den i promemorian föreslagna skriv­ningen leder i stället till en helt annan slutsats, nämligen att rattfylleribrott endast undantagsvis skall bedömas som grova och fängelse endast undan­tagsvis fä användas som påföljd. Som redan flera gånger har framhållits synes man härigenom ha velat åsidosätta allmänpreventionens krav vid trafiknykterhetsbrott i en omfattning som inte kan accepteras.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section439> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section440> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>189</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För grovt rattfylleri skall enligt promemorian kunna dömas</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>för rattfylleri som utgör återfall. Tingsrätten vill här peka på risken för oenhetlig bedömning. Den som inte hinner lagforas för sitt första rattfylleri när han begår det andra, t. ex. därför att polis och domstolar har stor balans, slipper undan med böter men den som döms i en del av landet där stora balanser inte förekommer riskerar fängelsestraff.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>för rattfylleri i kombination med vårdslöshet i trafik. Tingsrätten finner antagligt att den kan medföra vissa fördyringar att behöva inkalla vittnen i rattfyUerimål. Detta ökar kostnaderna och medför längre vänte­tider (i Stockholm kan det t. ex. ta extra tid att finna lämplig förhandlings­dag för polisvittnen). Till detta kommer att handläggningstiden vid domstol kommer att öka. Det är också en slump om vittnen iakttagit körningen varför olika bedömningar av likartade körningar kommer att bli vanliga. Det finns däremot fog för antagandet att redan den som har druckit sä avsevärda mängder alkohol att promillehalten överstiger 1,5 kör vårdslöst.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>undantaget i 4 a § sista stycket att för grovt rattfylleri inte skall dömas om inte brottet med beaktande av samtliga omständigheter är att anse som &quot;särskilt allvarligt&quot; kommer säkerligen att ge upphov till tolkningsproblem och innebära risk för oenhetlig bedömning. Precisering torde vara nödvän­dig.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>d)  medhjälp till rattfylleri medför i nuvarande praxis regelmässigt fängel­<br> sepåföljd. Om förslaget i promemorian genomföres torde fängelse för<br> medhjälp till rattfylleri inte längre bli aktuellt. Det torde förvisso vara svårt<br> att styrka att medhjälparens uppsåt omfattade återfall eller vårdslöshet i<br> trafik. Det framgår inte av promemorian om denna strafflindring är avsedd.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Trelleborgs tingsrätt</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsrätten delar den kritik som i betänkandet från rättviseskäl och eljest framföres mot en fix gräns vid 1,5 promUle med så avgörande betydelse för påföljden som nu. Redan graden av påverkan vid en viss blodalkohoihalt beror i sådan män av tillvänjning m.m. att 1,5-gränsen, även om den ytligt framstår som rättvis och lika, är sakligt olämplig. Olikheten inför lagen i rattfylleridomar ligger till stor del i den nuvarande konstmktionen av ett botes- och ett fängelsestraff med en avgörande gräns vid 1,5 promille, därvid utrymme inte finns att ta hänsyn till andra viktiga trafiksäkerhetsfaktorer. Förslaget i betänkandet undanröjer i väsentlig grad detta missförhållande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad ovan sagts föranleder slutsatsen att 1,5-gränsen ej heller är saktligt väl underbyggd som en gmnd för bedömning av när grovt rattfylleri förelig­ger. Någon 1,5-gräns bör därför enligt tingsrättens mening inte omnämnas i 4 a §. Det underlättar också övergäng till luftprovsanalyser.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section441> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section442> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                     </span><span style='font-family:Verdana'>190</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagtexten i 4 a § I st 2 p bör lyda &quot;framfört fordonet med sådan straffbar oaktsamhet som avses i 1 § 1 st&quot;, för att ej inkludera ringa oaktsamhet, som ej är straffbar, eller grov vårdslöshet, som ej bör konsu­meras av rattfylleriet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten i Jönköping</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För att brottet skall rubriceras som grovt rattfylleri fordras enligt försla­get att vissa särskilt angivna omständigheter skall föreligga. Någon samlad bedömning av samtliga omständigheter skall inte - säsom vanligen sker vid brottsbalksbrott - göras. Kammarrätten har visserligen sympati för att man klart och tydligt anger vad som krävs för att ett visst brott skall föreligga. Fråga är emellertid om man med den föreslagna tekniken når alla de situationer dä rattfylleriet för det allmänna rättsmedvetandet framstår som grovt. Det gäller t.ex. det fall att en mycket hög promillehalt -kanske långt över 2 - föreligger och körningen har ägt mm på en starkt trafikerad gata. Kammarrätten vill ifrågasätta om inte den tekniken är bättre att man i lagtexten exemplifierar de omständigheter som vanligen gör brottet grovt men överlåter åt domstolen att fritt göra en bedömning pä grundval av samtliga omständigheter. Som motiv för att använda den i promemorian förordade lösningen anförs att förmögenhetsbrottsutredning­en väntas föreslå en sådan teknik och att större enhetlighet kan uppnäs med en sådan. Det är knappast något sakskäl att en kommande utredning tänker sig en viss lösning. Det är vidare högst tveksamt om större enhet­lighet uppnäs i fråga om utmätandet av straffet med den föreslagna tekni­ken. Det är ju detta - och icke enhetligheten i brottsrubriceringen - som är det viktiga.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En omständighet som gör att rattfylleribrottet skall anses som grovt utgör enligt förslaget att föraren tidigare dömts för rattonykterhetsbrott. Det räcker alltså inte att han tidigare gjort sig skyldig tUl sådant brott men ännu inte hunnit lagforas och dömas. Förslaget kan enligt kammarrättens mening få stötande konsekvenser. Om en person gjort sig skyldig tiU rattfyUeri och ånyo begår sådant brott innan han hunnit dömas för det första brottet kan det ibland vara motiverat att anse brottet som grovt, särskUt om en icke lagakraftvunnen dom rörande det första brottet förelig­ger.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Riksåklagaren</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag ställer mig tveksam till den föreslagna utformningen av det grova rattfylleribrottet. Kvalificeringen av brottet är här utformad med givna fömtsättningar och inte, som annars i svensk strafflagstiftning är förhärs­kande, genom mer generella formuleringar till vilka ofta exemplifieringar är anknutna. Promemorian diskuterar för- och nackdelar med den föreslag­na låsta kvalificeringen. Deg fördel promemorian främst framhåller, enhet­lig lagtillämpning, är förvisso angelägen att uppnå. Risken med att begrän-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section443> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section444> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>191</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sa sig till vissa närmare angivna kvalificeringsgmnder är emellertid uppen­bar. Genom att på detta sätt göra undantag frän den syntetiska lagstil som vunnit burskap i svensk straffrätt finns risk för en alltför stel rättstillämp­ning där klart grova fall kan komma att falla utanför bestämmelsen samti­digt som &quot;normalfall&quot; av rattfylleri lätt kan komma att föras in under densamma. Jag vill därför ifrågasätta om inte kvalificeringen i överens­stämmelse med modern svensk strafflagstradition borde utformas på ett mer generellt sätt med angivande av exempel till ledning för rättstillämp­ningen. Det bör emellertid av såväl lagtext som förarbeten klart framgå, att med grovt rattfylleri endast skall avses de särskilt allvarliga fallen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad gäller den närmare utformningen av den föreslagna 4a § kan först konstateras, att punkt I innefattar en principiell nyhet. Kvalificeringen har baserats på återfall i rattfylleribrott. Såvitt jag kan finna är det en nyhet i svensk rätt att återfall får betydelse för brottsmbriceringen. Närmast skul­le förslaget i denna del vara att jämföra med bestämmelsen om olovlig körning. Denna bestämmelse är emellertid enligt sin utformning snarare ett exempel på huvudregeln att återfall i brott kan avspegla sig i straffmätning­en.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att i praktiken återfall har och alltjämt bör ha viss betydelse för straff-mätningen vid rattfylleri är klart. Jag delar i det sammanhanget de i promemorian framförda synpunkterna angående betydelsen av återfall vid trafiknykterhetsbrott där alkoholkoncentrationen ligger närmast under 1,5. Men jag är inte övertygad om att den föreslagna återfaUsregeln i 4 a § bör godtas. Skäl finns att den kan leda till en alltför stel rättstillämpning. I detta sammanhang vill jag vidare påpeka att det inte framgår av förslaget om återfaUsregeln förutsätter att den tidigare domen har vunnit laga kraft. Jag fömtsätter att det med förslaget avses att i analogi med vad som gäller enligt BrB 26:3 kvalificeringen endast hänför sig till lagakraftvunna domar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt punkt 2 i det föreslagna första stycket av 4a § anförs som ytterli­gare en självständig kvalifikationsgmnd att vederbörande framfört fordo­net med sådan oaktsamhet som avses i I § trafikbrottslagen. Här skall först anmärkas, att den föreslagna bestämmelsen lagtekniskt fått en olycklig utformning. Det lagrum som hänvisas till omfattar såväl ringa, &quot;normal&quot; som grov oaktsamhet. Eftersom det självfallet inte är meningen att ringa oaktsamhet skall omfattas av bestämmelsen, krävs en omformulering. I sak vill jag i denna del anföra följande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad gäller straffbestämmelsen om vårdslöshet i trafik är den så utformad att det objektiva gärningsinnehållet praktiskt taget helt avgränsas av culpa-begreppet. Vidare krävs inte mer än att en abstrakt fara förelegat för trafikolycka. Det behöver således inte visas att fara för viss trafikolycka förelegat i det konkreta fallet. Det torde därför i själva verket förhälla sig sä att konkurrens ofta föreligger mellan rattfylleri och vårdslöshet i trafik. Det är dock i förhållandevis fä fall där åtal väcks för såväl ratifylleri som vårdslöshet i trafik. Att bevisa vårdslöshet i trafik kan nämligen många</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section445> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section446> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>192</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>gånger vara vanskligt. Ofta är det rena tillfälligheter som i det särskilda fallet ger underlag för att konstatera straffbar oaktsamhet, framför allt gäller detta när endast abstrakt fara förelegat. Med hänsyn till att straffet för vårdslöshet i trafik i regel ligger under 40—50 dagsböter inses lätt att inte minst på gmnd av resursanvändningssynpunkter den inte sällan svär-bevisade oaktsamhetsfrågan ej kommer upp i domstolarna. Och även om vårdslöshet i trafik skulle kunna styrkas, får detta ringa praktisk betydelse, eftersom påföljden för rattfylleriet regelmässigt torde konsumera påföljden för oaktsamhetsbrottet. Men med den föreslagna regleringen blir förhåUan-det ett annat. Här kan det bli nödvändigt att lägga ned betydande resurser för att närmare utreda om den som gjort sig skyldig till rattfylleri också är förvunnen till ansvar för vårdslöshet i trafik. Som jag tidigare anförde kan detta vara en nog sä bekymmersam fråga att utreda. Den föreslagna be­stämmelsen föranleder därför i denna delen tveksamheter även frän resurs­användningssynpunkt. Jag vill också framhålla att, eftersom förslaget byg­ger på att specifikationen av de försvårande omständigheterna är exklusiv, det förhållandet att den som kört rattfull också konstateras ha gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik kan få en omotiverat stor betydelse. Som ovan framhållits är det ju ofta rena tillfälligheter som gör att straffbar trafikovarsamhet i samband med rattfylleri manifesteras; flertalet trafik­nykterhetsbrott torde uppdagas i samband med mtinkontroller.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det kan hos allmänheten uppfattas som stötande om vid återfall döms för normalbrottet rattfylleri då blodalkoholkoncentrationen uppgick till 1,5 promille eller däröver. 4a § sista stycket bör därför ändras enligt följande förslag: &quot;För grovt rattfylleri skall dock inte dömas dä omständigheterna är mildrande.&quot; I likhet med förslaget i promemorian blir 1,5-promillegrän­sen inte ensam avgörande om ett återfall i trafiknykterhetsbrott skall hänföras till den grövre gärningen eller inte. Emellertid torde en sådan konstruktion medföra att trafiknykterhetsbrottets straffvärde höjs hos all­mänheten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Även om avsikten är att vårdslöshet i trafik konsumeras av den nya straffbestämmelsen om grovt rattfylleri kan förslaget antas medföra att åklagaren måste skaffa fram bevisning genom vittnesmål frän bl. a. polis­män för att styrka att brottet är att anse som särskilt allvarligt. Eftersom styrelsen inte har tillgång till beräkningar över hur mänga fall av rattfylleri som kan antas bli bedömda som grova vill styrelsen endast påpeka att det från polisens sida är angeläget att vittnesmål från polismän inte ökas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Brottsförebyggande rådet</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vad gäller resonemangen kring vilka omständigheter som bör kvalificera rattfylleribrottet till grovt ansluter sig BRÅ till förslaget. Dock hyser BRÅ en viss tveksamhet inför att överge den allmänt begagnade termen ratt­onykterhet för det lindrigare brottet.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section447> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section448> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>193</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även för den grupp som kommer att dömas för grovt rattfylleri finns enligt styrelsens mening anledning alt ifrågasätta om inte i större utsträck­ning icke frihetsberövande påföljd skulle kunna användas än vad fallet är i dag. En mer differentierad påföljdsbestämning bör nämligen kunna tilläm­pas i dessa fall när framför allt skyddstillsynen men även den villkorliga domen får ett annat innehåll efter den 1 juli 1983. Sålunda uttalas i proposi­tionen 1982/83: 35 bl. a. att skyddstillsynen skall intensifieras och att inne­hållet i den pä skilda sätt skall stramas upp med avsikt att tillämpnings­området för skyddstillsynen kan vidgas ytterligare något på fängelsestraf­fets bekostnad. Eftersom en övervägande del av lagöverträdarna på trafik-nykterhetsområdet har alkoholproblem borde i stället för fängelse över­lämnande till vård enligt lagen om vård av missbrukare (LVM) i vissa fall kunna komma till användning vid grovt rattfylleri. Om den sistnämnda påföljden mer systematiskt skall komma till användning torde det emeller­tid vara nödvändigt med en översyn av sociallagstiftningen där bl.a. den vård som avses i LVM ges ett sådant innehåll att den kan uppfattas som ett realistiskt alternativ till kriminalvärdspäföljd.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Trafiksäkerhetsverket</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den verkliga omfattningen av alkoholpåverkade förare i trafiken kan svårligen beräknas. Det torde dock stå klart att det s.k. mörkertalet är mycket högt. Vidare kan på goda grunder antas att de brott som upptäcks representerar ett slumpmässigt urval av den totala brottsligheten i fråga. I förslaget uppställs återfall i trafiknykterhetsbrott som ett rekvisit för grovt rattfylleri. I och för sig kan det understundom finnas fog för att inordna ett återfall under försvårande omständigheter. Att uppta just denna omstän­dighet som ett rekvisit på grovt brott är dock att lägga alltför stor vikt vid de tillfälligheternas spel som i betydande utsträckning kan antas vara avgörande för om en viss person under en viss tidsperiod blir rapporterad och dömd mer än en gång eller inte.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att trafikövervakning och därmed straffrättsliga påföljder och körkorts-åtgärder i så hög grad har karaktär av stickprov eller följder av olycksrap-portering torde allmänt anses rimligt eller av resursskäl i vart fall ofrån­komligt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt; font-family:Verdana'>13    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 21</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section449> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section450> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>194</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den slumpmässighet detta innebär, både i stort och frän den enskilde trafikantens synpunkt, har inte hindrat att trafikövervakning och olycks-rapportering bidrar till bättre regelefterlevnad och därmed förbättrad tra­fiksäkerhet och att risken för körkortsäterkallelse har en icke obetydlig preventiv effekt i strävandena att förebygga rattfylleri och andra allvarii-gare brott mot trafiksäkerhetsmotiverade regler.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att som utredningen föreslår låta upprepad slump få en avgörande betydelse mellan slopat och bibehållet eller skärpt frihetsberövande torde, inte bara som princip utan också i praktiskt tillämpning, svårligen kunna fä önskvärd förankring i det allmänna rättsmedvetandet. Den inte minst av begränsade övervakningsresurser orsakade relativt höga graden av slump­mässighet på detta område talar alltså för att beivra enskilda händelser och att hänsyn till tidigare uppdagade och beivrade regelbrott inte sätts i system på det sätt och med de straffrättsliga konsekvenser ett genomföran­de av promemorieförslaget skuUe innebära.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande vårdslöshet i trafik bör i första hand påpekas att såväl abstrakt som konkret fara för trafikolycka ryms inom straffbar gärning. Det synes därför mycket väl kunna göras gällande att förande av motordri­vet fordon i starkt påverkat tillstånd i sig utgör sådan fara att straffbar oaktsamhet föreligger. Vidare kan även i vårdslöshetsfallen slumpen antas få ett alltför stort inflytande på gränsdragningen mellan rattfyUeribrotten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den lagtekniska konstmktionen synes även av andra skäl ha blivit onödigt svårtillgänglig i försöken att exklusivt ange grunderna för det grova brottet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det kan--- inte möta några betänkligheter mot att låta fängelse ingå i</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>straffskalan enbart vid grovt brott samt uforma denna bestämmelse sä att samtliga omständigheter - måhända exemplifierade i lagtexten - beaktas vid avgörandet om brottet skall anses som grovt. Trafiksäkerhetsverket delar således inte utredningens uppfattning att en sådan lösning skulle vara mindre lämplig. Här förordad konstruktion av rattfylleribrottet torde, i förhållande till utredningens förslag, bättre bidra till den ökade enhetlighe­ten i rättstillämpningen som eftersträvas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande det grövre brottet - grovt rattfylleri med promemorians terminologi - vill fakultetsnämnden framhålla, att ett direkt och klart samband mellan hög promillehalt (1 promille och mera) och påverkansgrad inte finns enligt forskningens nuvarande ståndpunkt, eftersom tillvänj­ningsfaktorn anses ha mycket stor betydelse i dessa fall. PromUletalet torde därför i dessa fall vara av mindre betydelse för bedömning av trafikfaran än vad man hittills ansett. Någon 1,5-gräns bör därför enligt fakultetsnämnden inte omnämnas i 4 a §.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4 a § p. 2 bör enligt fakultetsnämnden lyda &quot;framförs fordonet med</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section451> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section452> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>195</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>sådan straffbar oaktsamhet som avses i 1 § 1 st&quot; för att inte ringa oaktsam­het (ej straffbar) eller grov oaktsamhet (straffbar med fängelse enligt 1 § 2 st) också skall inkluderas i denna punkt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Sista stycket av 4 a § bör enligt fakultetsnämnden dessutom lyda &quot;... såvida inte brottet med beaktande av omständigheterna är att anse som särskilt trafikfarligt&quot;.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>En alternativ utformning av lagtexten för det grövre brottet - en utform­ning som fakultetsnämnden föredrar - är följande; &quot;Om trafikonykterhe­ten (rattonykterheten) med hänsyn till omständigheterna innebär särskild trafikfara, döms för rattfylleri till fängelse i högst ett år. Vid bedömandet av brottets svårhetsgrad skall särskilt beaktas om det utgör återfall eller är förenat med straffbar vårdslöshet i trafik enligt I § 1 st.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Återfall föreslås utgöra ett av rekvisiten för grovt rattfylleri, vUket normalt bör medföra fängelsestraff. En mycket stor del av de personer som återfaller i trafiknykterhetsbrott har allvarliga alkoholproblem. De torde därför inte vara åtkomliga för de allmänpreventiva effekterna av ett stad­gande om fängelsestraff. I stället blir vård- och behandlingsaspekter domi­nerande. Det kan därför ifrågasättas om det är ändamålsenligt att låta återfall utgöra en av förutsättningarna för en frihetsberövande påföljd. Det förefaller vidare inkonsekvent att fordonsförare utan alkoholproblem, vilka i större utsträckning torde beakta det avskräckande i ett frihetsberö­vande, enligt förslaget normalt inte riskerar fängelsestraff.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>En alkoholpäverkad förare är ofta före och under färden övertygad om att han kan framföra sitt fordon pä ett trafiksäkert sätt. När den påverkade föraren avgör om han ska föra fordonet eller inte, torde han därför i de allra flesta fallen inte låta sig avskräckas av att rattfylleriet kan komma att betraktas som grovt om han kör oaktsamt. Den allmänpreventiva effekten av det föreslagna stadgandet i 4 a § första stycket 2 trafikbrottslagen torde därför vara ringa.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Utgångspunkten för den treårsperiod, inom vilken återfall i trafiknykter­hetsbrott ska konstituera grovt rattfylleri, har i den allmänna motiveringen angivits till dagen för brottet medan i specialmotiveringen angivits dagen för domen. I åtskilliga fall förflyter lång tid mellan trafiknykterhetsbrottet och domen, varför det är viktigt att nämnda utgångspunkt klart anges.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands län</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I departementspromemorian föresläs att bl.a. tidigare dom för trafik­nykterhetsbrott skall kunna konstituera grovt brott. Enligt länsstyrelsens mening är det inte rimligt att kräva att dom föreligger beträffande det tidigare brottet. Det bör räcka att två eller flera rattfyllerier föreligger till bedömning i samma mål. Med den föreslagna ordningen är det en uppenbar</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section453> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section454> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>196</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>risk för att åklagares och/eller domstols arbetsbelastning och möjligheter att snabbt handlägga ett mål kan bli avgörande för om ett rattfylleribrott skall bedömas som grovt och därmed om påföljden skall bestämmas till fängelse eller böter. 1 promemorian sägs att det skall stå klart att gärnings­mannen inte har låtit sig rätta av en tidigare påföljd för att han vid återfall skall kunna dömas för grovt brott (sid. 120). Resonemanget synes åter­spegla en väl optimistisk tro på just domens individualpreventiva verkan. Redan ett avslöjat rattfylleribrott och samhällets reaktion på detta med förundersökning och eventuellt interimistisk återkallelse av körkortet bör tillmätas sådan betydelse att ett återfall bör kunna bedömas som grovt brott också innan dom föreligger för det tidigare brottet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kristianstads län</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Länsstyrelsen har inte något att erinra emot att det införs en ny brotts­typ, benämnd grovt rattfylleri med fängelse som påföljd. Eftersom 1,5 promille sedan länge varit gränsvärde i den nuvarande lagstiftningen mel­lan lindrigare och svårare brott får det anses lämpligt att detta värde, jämsides med ett allmänt påverkansrekvisit, används också i den nya lagen. 1 och för sig reses inte några invändningar mot att återfall och vårdslöshet i trafik är sådana försvårande omständigheter, som kan utgöra förutsättning för att grovt brott skall vara för handen. Möjligen kunde det finnas fog för att låta återfall vara grund för grovt rattfylleri även om 1,5 promille inte uppnåtts vid den senare körningen. I promemorian har man dock med skärpa uttalat att - i motsats till vad som nu vanligen är fallet -fängelse skall vara den normala påföljder vid upprepat brott när alkohol­koncentrationen närmat sig 1,5 promille. Länsstyrelsen ifrågasätter dock om inte andra beteenden av lika eller än mera straffvärt slag än de som förslaget upptar borde föras in under brottsrubriceringen. Exempelvis gäller detta grov olovlig körning, särskilt ansvarsfull föraruppgift och hög­gradiga berusningstillständ. Visserligen kan det invändas, att fängelse skall vara den normala påföljden i dessa fall även om brottet inte rubriceras som grovt. Det är viktigt att beteckningen grovt rattfylleri kommer att användas för fall, som verkligen framstår som utpräglat klandervärda. Det kan synas svårförklarligt — inte minst för allmänheten — att en förare, som haft 1,5 promille och gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik kan dömas för grovt rattfylleri under det att förslagsvis en skolskjutsförare, som haft 3 promille i blodet och trots stark berusning lyckats genomföra körningen utan större anmärkning, döms för rattfylleri. Om ytterligare kriterier infördes under grovt rattfylleri skulle naturligtvis, som framhållits i promemorian, pröv­ningen bli något mera komplicerad. Under all förhållanden skall ju inte grovt brott anses föreligga om inte brottet med beaktande av samtliga omständigheter är att anse som särskilt allvarligt. Häri ligger att även vid återfall och vårdslöshet i trafik en bedömning måste göras frän fall till fall. Denna bedömning torde emellertid inte i avgörande grad vara svårare att</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section455> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section456> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>197</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>göra än motsvarande prövning om rattfylleri i kombination med grov olovlig, särskilt ansvarsfull föraruppgift och utpräglat höggradig berusning skall utgöra grovt brott. Beträffande höögradig påverkan kan dock bevislä­get vara något svårare nu när läkarundersökning normalt inte företas vid ren alkoholbemsning. Omständigheterna kring gripandet är dock oftast sådana, att det klart framgår om föraren varit höggradigt alkoholpäverkad. Vid fall av misstänkt berusning av annat än alkohol genomförs läkarunder­sökning, varigenom en tillräckUgt tillförlitiig bedömning av påverkansgra­den får anses föreligga.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagets innebörd att vårdslöshet i trafik skall anses konsumeras vid grovt rattfylleri är inte invändningsfri. Några övervägande skäl för att införa en sådan regel för ett enstaka trafikbrott synes inte finnas. Påföljds­valet kan ändå göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utredningen om alkoholutandningsprov som bevismedel vid trafiknykterhetsbrott</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen ifrågasätter om det ine vore en bättre lösning att bestäm­melsen om grovt rattfylleri konstmeras på det sätt som nämns i promemo­rian på sidan 121. Då skulle ett trafiknykterhetsbrott som med hänsyn till samtliga omständigheter är särskilt allvarligt bedömas som grovt rattfylleri och bestraffas med fängelse. Vid bedömandet av om brottet är grovt skulle särskilt beaktas om det utgör återfall eller är förenat med vårdslöshet i trafik eller om det eljest inneburit allvarlig trafikfara. En sådan konstmk­tion utesluter alltså inte att domstolen bedömer brottet som grovt med hänsyn till andra omständigheter än dem som exemplifieras i lagtexten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med en sådan brottskonstmktion är det inte heller nödvändigt att behål­la 1,5 &quot;/oo-gränsen i lagstiftningen. Som framhålls i promemorian finns det också tungt vägande invändningar mot denna gräns. Ett slopande av 1.5 &quot;/oo-gränsen skulle visserligen i någon mån motverka den eftersträvade enhetligheten vid påföljdsbestämningen, men genom lämpligt avvägda mo­tivuttalanden bör det enligt utredningens mening vara möjligt att styra rättsutvecklingen också på detta område. I promemorian har man uppen­bariigen inte heller tänkt sig att 1,5 &quot;/oo-nivån skall vara avgörande för frågan om fängelse eller böter även om den har västentlig betydelse för brottsmbriceringen. Som ett exempel på fall där fängelse bör komma i fråga vid normalbrottet rattfylleri nämns i promemorian att den misstänkte har återfallit i trafiknykterhetsbrott och blodalkoholhalten understiger men närmar sig l,5&quot;/oo- Enligt utredningens mening gör sig samma synpunkter gällande vid påföljdsvalet då en förare - utan att det är fråga om återfall -fömtom att ha färdats värdslöst i trafikbrottslagens mening har en hög blodalkohoihalt som dock ligger under l,5&quot;/oo-nivån. Utredningen anser dessa brott vara så allvariiga att det är rimligare att de bedöms som grovt brott och bestraffas med fängelse.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section457> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section458> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>198</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Domareförbundet</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet vill framhålla att den lagtekniska lösning som presenteras -och som radikalt skiljer sig frän vad som är bmkligt - inte kan godtas. Det bör inte komma i fråga att domstolen efter att ha konstaterat att samtliga i paragrafen angivna rekvisit för grovt brott föreligger uttalar, att brottet inte är att anse &quot;som särskilt allvarligt&quot;. Väljer man konstmktionen med ett normalbrott, som skall förskylla böter, och ett grovt brott, på vilket skall följa fängelse, bör lagstiftaren på sedvanligt sätt ange vilka omständigheter som normah konstituerar brottets grovhet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I promemorian anförs att man avstått från en sådan lösning av det skälet att den skulle leda till ojämnhet i rättstUlämpningen. Farhågor härför torde emellertid vara överdrivna och borde, om de är befogade, leda till vitt­gående ändringar i hela strafflagstiftningen. Såsom konstateras i prome­morian har emellertid relativt snabbt utbildats en fast praxis rörande vad som skall utgöra mildrande omständigheter vid rattfylleribrott. Det finns ingen anledning att anta att sä inte skulle ske när det gäller grovt rattfylleri. Svårigheterna att få till stånd en enhetiigthet i rättstiUämpningen hänför sig väsentligen till frågor som rör påföljdsvalet, där de faktorer som skall beaktas oftast är mänga fler än vid bedömningen av om ett brott är grovt eller ej.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>JUSEK</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JUSEK ställer sig avvisande tiU den i promemorian föreslagna benäm­ningen &quot;grovt rattfylleri&quot; och konstmktionen härav. Förslaget innebär att ett ur lagstiftarens synvinkel särskilt allvarligt trafiknykterhetsbrott nor­malt kommer att föranleda ett fängelsestraff, som ligger nära nog i botten på straffskalan. Rattfylleri anses i sig vara ett allvarligt brott och blir inte mer aUvarligt genom att det kallas grovt rattfylleri. Benämningen &quot;grovt&quot; bör enligt JUSEKs uppfattning förbehållas gärningar, som har ett betydligt högre straffminimum än fängelse i fjorton dagar.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt promemorian skall grovt rattfylleri bli benämning på de gärningar, där föraren haft en alkoholkoncentration i blodet på lägst 1,5 promille och dessutom tidigare dömts för rattfylleri eller i samband med körningen gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik. JUSEK finner, pä nedan anförda skäl, den föreslagna konstmktionen olämplig.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad först gäller frågan om återfall i brott framstår det som främmande för svensk lagstiftning att i lagtext ange att ett brott, som utgör återfall, av denna anledning skall bedömas som grovt och därför medföra ett strängare straff än eljest. Frågor om återfall har beträffande grövre brott fått sin reglering i 26 kapitlet brottsbalken. Vad angår övriga brott, ger gällande lagstiftning utrymme för att inom den tillämpbara straffskalan döma till strängare straff vid återfall. Så sker till exempel regelmässigt vid olovlig körning och i viss män även vid trafiknykterhetsbrott. Det finns även anledning att observera, att den föreslagna konstmktionen inte omfattar de</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section459> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section460> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>199</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>fall, dä någon skall dömas för flera rattfylleribrott samtidigt. Detta innebär till exempel, att den som under en längre tid undandragit sig delgivning av stämning i ett rattfyllerimål och under tiden gör sig skyldig till nya sådana brott inte regelmässigt riskerar strängare straff än böter. Promemorieför­slaget är vidare otillfredsställande på så sätt, att det ger utrymme för visst godtyckte, när det gäller att avgöra om en tidigare rattfylleridom, med hänsyn till den tid som förflutit, skall anses äterfallsgmndande eller inte.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vad sedan gäller de fall där föraren gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik, blir denna gärning visserligen föremål för polisutredning, men leder mer sällan till åtal, eftersom oaktsamheten i allmänhet anses ingå i rattfyl­leribrottet. Endast i grövre fall bmkar vårdslösheten medföra åtal. Den föreslagna ordningen kommer i praktiken innebära att vittnen måste höras och annan bevisning förebringas, för att styrka att rattfylleribrottet skall bedömas som grovt eller inte. Detta kommer att medföra en avsevärt ökad arbetsbelastning för rättsväsendet och detta vid en tidpunkt, då dess re­surser är utomordentligt ansträngda.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>För grovt rattfylleri skall, enligt promemorian, likväl inte dömas, om inte gärningen med beaktande av samtliga omständigheter är att anse som särskilt allvarlig. Förslaget ger i denna del utrymme för godtycke och kan leda till stora skillnader i rättstillämpningen; skillnader som kan bli avse­värt större än de som enligt promemorian påstås föreligga redan i dag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Promemorians förslag om rattfylleri och grovt rattfylleri bör, enligt JUSEKs mening, icke i någon del resultera i lagstiftning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges statsåklagare</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Konstruktionen av brottet med en konstaterad eller presumerad olämp­lighet som gmndförutsättning och som ytterligare förutsättningar antingen återfaU i brott eller visad trafikfarlighet kan godtagas. Att endast återfall efter dom på rattfylleri skall göra bestämmelsen tillämplig är dock enligt föreningens mening ej tillrådligt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Som skäl för ståndpunkten att endast avdömt rattfylleri skall vara äter­fallsgmndande anges, att den som inte bättrat sig efter det han döms för rattfyUeri förtjänar att därefter bedömas efter en strängare bestämmelse. För honom skall normalpäföljden bli fängelse. Resonemanget är rimligt. Att endast den som tidigare dömts för rattfylleri, skall bedömas strängare är svårbegripligt. Den skapar orättvisa. Polisingripandet vid misstanke om rattfylleri med sina speciella moment, alkotest, läkarundersökning och blodprovstagning, borde utgöra varning och föranleda bättring. Därtill kommer att den misstänkte berövas sitt körkort. Detta skall i princip omhändertas. Körkortsomhändertagandet är för flertalet rattfyllerimiss-tänkta ingripande och uppfattas i allmänhet som mer påtagligt och hårdare än den dom på böter, som senare meddelas. Det finns ingen anledning att tUlmäta en mellankommande dom särskild betydelse vid bedömningen av ett återfaUsbrott. Det är inte sä ovanligt, att en person med alkohol- och</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section461> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section462> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>200</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>måhända andra problem ertappas med ett flertal rattfyllerier under en kort tid. Han blir vid varje särskilt tillfälle föremål för de åtgärder, som beskri­vits ovan. I varje fall efter det första ingripandet har han klart för sig vilka konsekvenser hans handlande får. Skillnaden för honom mellan återfall efter en dom och återfall utan sådan är ingen eller obetydlig. Återfall bör därför - vare sig vederbörande under mellantiden dömts eller ej - kunna grunda ansvar enligt den strängare bestämmelsen. Om inte, blir det när­mast fråga om tillfälligheter om dom skall ges enligt 4 a § för enkelt rattfylleri med böter som normalstraff eller enligt 4 a § för grovt rattfylleri med fängelse som normalpäföljd. Det blir ytterst beroende av de rätts­vårdande myndighetemas handläggningstider eller till och med av den misstänktes egna, kanske taktiska åtgärder. Det måste nämligen kunna inträffa situationer, då han kan undgå ansvar för grovt brott genom att se till att en dom, som annars skulle kvalificera ett senare brott, inte vinner laga kraft.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I promemorian understryks den självklara vikten av enhetlighet i rätts-tilllämpningen 4 a §:s första del, där de fall explicit angivits, då rattfylleri­brottet skall bli grovt, främjar enhetlighet. Utformningen av §;s sista stycke torde, däremot motverka strävandet efter enhetlighet. Det kan befaras att undantagsstadgandet där blir huvudregel och domstolen, som vill tillämpa det, behöver inte ens - som det utformats - ange grunden därför. Den kan nöja sig med att ange, att omständigheterna inte är sådana att rattfylleriet skall anses som grovt. Bestämmelsen kan exempelvis ges innehållet att för grovt brott skall inte dömas om omständigheterna i det speciella fallet är mildrande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges åklagare</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen ser ingen anledning att införa en gradindelning av rattfylleri. Om sä ändå skulle ske, har föreningen följande synpunkter på utformning­en av brottet grovt rattfylleri.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen tillstyrker de föreslagna gmndrekvisiten för grovt rattfylleri - att föraren antingen haft minst 1,5 promille alkoholhalt i blodet eller att föraren på andra grunder kan bedömas ha varit så påverkad att det kan antas att han inte på betryggande sätt kunnat föra fordonet - samt att domstolen skall ges möjlighet underlåta att kvalificera brottet som grovt, även om någon av de särskilt försvårande omständigheterna som nämns som alternativa rekvisit utöver grundrekvisitet föreligger. När det gäller de två alternativa rekvisiten vill föreningen anföra följande. Föreningen delar uppfattningen att återfall normalt bör medföra att brottet anses som grovt. Om lång tid förflutit eller om förandet exempelvis gällt moped kan ju brottet bedömas som normalfall med stöd av sista stycket. Föreningen ställer sig tveksam till förslaget att brott som är kombinerat med värdslös-het i trafik skall medföra att rattfylleribrottet bedöms som grovt - bortsett från att föreningen, som tidigare anförts, anser att alla fall, där föraren haft</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section463> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section464> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>201</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en promillehalt överstigande 1,5 normalt bör leda till fängelse. Vårdslöshet i trafik är ofta en följd av att föraren är rattfull. Det är skälet till att åklagare i dag ofta underlåter att kombinera ett åtal för rattfylleri med ett åtal för vårdslöshet i trafik, såvitt inte vårdslösheten framstår som allvarlig och fristående från rattfylleriet. Erfarenhetsmässigt saknar trafikovarsamheten betydelse med hänsyn till påföljden i sådana fall. Ofta underiåter polismyn­digheten att inleda förundersökning för vårdslöshet i trafik. Ett genomfö­rande av förslaget skulle exempelvis få följande konsekvenser. En blodal­kohoihalt av 2,80 promille utan andra komplikationer skulle bedömas som rattfylleri, medan en blodalkohoihalt av 1,51 promille samt en mindre dikeskörning eller rattonykterhet för ett par är sedan (0,55 promille) skulle bedömas som grovt rattfylleri. Enligt föreningens uppfattning ligger straff­värdet i nu aktuella situationer i att föraren över huvud taget ger sig ut i trafiken med en promillehalt överstigande 1,5 promille och därmed utgör en allvarlig trafikfara. Det är ofta en tillfällighet om föraren till följd av att han är påverkad råkar köra i diket eller köra på en framförvarande bil.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family: Verdana'>KAK och M</span></i></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KAK och M anser det helt riktigt att påföljden för grovt rattfylleri, om inte särskilda skäl föreligger, skall vara fängelse. Emellertid bör man i större utsträckning än hittills använda sig av icke frihetsberövande på­följder då vederbörande förare på grund av alkohol- och/eller psykiska problem har värdbehov.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationerna vill även fästa uppmärksamheten på möjligheten till påföljd av typ kontraktsvård när särskilda skäl att välja denna form av påföljd föreligger.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad därefter beträffar rekvisiten för att ett rattfylleribrott skall kunna bedömas såsom grovt synes den föreslagna lydelsen av lagtexten i 4 a § vara något oklar. Lydelsen av I st 2 p medför även att s. k. abstrakt trafikfara skall beaktas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt organisationernas uppfattning är detta mindre lyckligt med hän­syn till de svårigheter som nästan alltid föreligger när det gäller att bedöma humvida ett visst körsätt skall betraktas säsom en ordningsförseelse eller ha medfört fara för trafikolycka.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beaktas bör även att begreppet ringa oaktsamhet i I § trafikbrottslagen synes falla inom ramen för den föreslagna lydelsen av 4a § I st 2 p. För att avgränsa räckvidden kan man anknyta detta rekvisit för grovt rattfylleri till att vederbörande förare gjort sig skyldig till strafitar oaktsamhet i sam­band med trafikolycka. En sådan anknytning synes också vara lättare att förankra hos fordonsförarna.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sista stycket synes kunna inrymmas i det näst sista stycket enligt föl­jande:</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- döms, såvida brottet med beaktande av samtliga omständigheter</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>är att anse som särskilt allvariigt, för grovt rattfylleri till fängelse i högst ett år.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section465> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section466> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>202</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den nedre promillegränsen</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Hovrätten över Skåne och Blekinge</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>De redovisade undersökningsresultaten ger måhända visst stöd för en sänkning av den nedre promillegränsen för straffbarhet, dvs. att den sätts under 0,5 promille. Man kan faktiskt finna vetenskapliga belägg för att denna gräns bör sättas lägre än vad utredningen föreslagit (0,4 promUle). Emellertid är det av vikt att det kriminaliserade området hålls inom snäva gränser och inte tillåts expandera utan att man noga överväger de kriminal­politiska konsekvenser detta skulle medföra. En sänkning av den nedre straffbarhetsgränsen för trafiknykterhetsbrott skulle troligen leda till en icke önskvärd ökning av trycket på de rättsvårdande myndigheterna. Det står också klart att den nuvarande 0,5-promillegränsen är väl &quot;inarbetad&quot; och allmänt accepterad. Härtill kommer att en sänkning av promillegrän­sen skulle motverka intresset av nordisk rättslikhet, vilken det finns sär­skild anledning att slå vakt om på detta område. Sålunda skulle Sverige komma att avvika frän våra grannländer och därmed vidga de skUlnader i fråga om bedömningen av trafikbrott som redan finns. Hovrätten anser sig sålunda inte kunna tillstyrka förslaget i denna del.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Sollentuna tingsrätt</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Tingsrätten anser sig av den summariska redovisningen i promemorian kunna dra den slutsatsen att en sänkning tiU den föreslagna gränsen 0,4 promille kan vara motiverad och instämmer i att den bristande överens­stämmelsen mellan svensk och övrig västeuropeisk lagstiftning som i så fall skulle uppstå inte utgör något bärkraftigt motargument. Då inte heller någon annan invändning av betydelse synes kunna riktas mot förslaget i denna del finner tingsrätten ingen anledning att motsätta sig den föreslagna ändringen. Härigenom förstärks den allmänpreventiva effekt som enligt tingsrättens mening vid trafikonykterhetsbrott bör vara huvudsyftet vid utformning av straffbestämmelser.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I promemorian har föreslagits en sänkning av straffbar alkoholpromille i blodet tUl 0,4 promille. En utvidgning av det straffbara området bör enligt tingsrättens mening inte ske utan att övertygande skäl för en sådan skärp ning föreligger. I promemorian konstateras (sid 58), att enligt resultaten av samtliga kända olycksrisksundersökningar frän olika länder olycksrisken vid lägre alkoholhalt än 0,5 promille inte kan anses nämnvärt förhöjd. Mot denna bakgmnd finner tingsrätten - som fömtsätter att trafikbrottslagen just tar sikte på att öka säkerheten i trafiken - att tillräckliga skäl saknas för en utvidgning av det straffbara området. Detta gäller så mycket mera som Sverige, om förslaget genomföres, skulle vara det enda land som straffbelägger promillehalten under 0,5. Tingsrätten avstyrker därför för­slaget i denna del.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section467> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section468> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>203</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Trelleborgs tingsrätt</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom redan vid 1957 års traflknykterhetslagstiftning framhölls är all alkoholkonsumtion i samband med bilkörning förkastlig. Moderna risk­undersökningar torde peka på att riskökningen vid alkoholförtäring snara­re borde ge en gräns vid 0,1 än 0,5 promille. Olika praktiska skäl spelar givetvis in vid avvägningen av var gränsen skall dragas. En gräns redan vid 0,3 promille skulle ytterligare markera att man inte ser mindre allvarligt än hittills på trafiknykterhetsbrotten. Tingsrätten tillstyrker en sänkning av gränsen och kan för sin del godtaga såväl 0,3 som 0,4 promille.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den promillegräns för straffbarhet som tillämpas i dag har vunnit tämli­gen stark förankring i det allmänna medvetandet. Gränsvärdet tiUämpas också i många andra länder, däribland samtliga övriga nordiska länder. Såvitt känt förekommer inte en lägre promillegräns än 0,5 någonstädes. Redan dessa omständigheter talar starkt mot en sänkning av gränsen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till stöd för förslaget om en sänkning åberopas i promemorian ett antal äldre undersökningar, som i några fall redan varit föremål för remissbe­handling. I dessa undersökningar har den kritiska nivån för funktionsned­sättningar hos bilföraren beräknats till olika promilletal frän 0,2 och uppåt. Någon undersökning som entydigt visar vid vilken alkoholkoncentration körförmågan generellt är så försämrad att trafiksäkerheten utsätts för oacceptabla risker och som därmed talar för att straffbarhetsgränsen bör sänkas till den nivån, redovisas inte. Som framhålls i promemorian är det därför slutligen en bedömningsfråga var den nedre gränsen för straffbar alkoholkoncentration lämpligen bör ligga. En sänkning av gränsen till 0,4 promille skulle i och för sig kunna uppfattas som en klar markering frän samhällets sida om dess inställning till frågan om alkoholförtäring i sam­band med bilkörning. I ett längre perspektiv kan emellertid en sådan inriktning knappast ha någon moralbildande effekt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som förslaget i promemorian är utformat synes sänkningen av promille­halten tiU 0,4 närmast vara betingad av en önskan att kompensera för den minskade användningen av frihetsstraff för rattfylleri. Någon sådan sam­mankoppling av frågorna anser kammarrätten inte böra komma i fråga.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid en sammanvägning av skälen för och emot förslaget i detta avsnitt finner kammarrätten inte tillräckligt starka skäl tala för en sänkning av straffbarhetsgränsen tUl 0,4 promille och kammarrätten avstyrker därför förslaget i denna del.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om den föreslagna utvidgningen av det straffbara området likväl genom­förs måste den för att vinna genklang hos allmänheten följas upp med information om lagändringen och omfattande kontroUverksamhet på fältet. Om så ej sker visar erfarenheten att allmänhetens respekt för och följsam­het tiU de nya reglerna inte blir den förväntade. Särskilt måste information riktas till utlänningar eftersom en så låg gräns är okänd i andra länder. Det är olyckligt om dessa skall drabbas av straff och andra åtgärder för gär­ningar som de inte kan ana vara straffbara.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section469> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section470> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>204</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Länsrätten i Jämtlands län finner inga bärande skäl för en sänkning av promillegränsen för straffbarhet till 0,4 promille.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Länsrätten i Stockholms län</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Såsom förslaget till ändringar i körkortslagen utformats kommer den föreslagna lydelsen i och för sig inte att medföra några reella ändringar i rättstillämpningen. Länsrätten har därför i huvudsak ingen erinran mot de föreslagna ändringarna. Länsrätten anser det dock angeläget att i detta sammanhang något kommentera sänkningen av den nedre promillegränsen från 0,5 till 0,4.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Länsrätten, som i och för sig finner det antagligt att måltillströmningen kommer att öka till följd av sänkningen av den nedre promillegränsen, har ingen erinran mot den föreslagna sänkningen. Länsrätten konstaterar dock att det inte av promemorian med önskvärd tydlighet framgår att körförmå­gan redan vid en promillehalt av 0,4 försämras i den utsträckningen att en sänkning av den nuvarande nedre promillegränsen bör ske till följd härav.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I och med att den nedre promillegränsen sänks från 0,5 till 0,4 vidgas utrymmet för att med stöd av 22 § andra stycket körkortslagen förordna om körkortsingripande i form av varning. I prop. 1975/76; 155 sid. 106 anförde departementschefen i fråga om möjligheten att meddela varning vid trafiknykterhetsbrott att dittillsvarande praxis syntes vara väl restrik­tiv när det gällde att avgöra om mildrande omständigheter förelegat vid rattonykterhetsbrott där alkoholkoncentrationen inte hade uppgått till 0,8 promille. Enligt departementschefens mening borde det emellertid finnas ett större utrymme för varning i det fall alkoholkonsumtionen lett till en alkoholkoncentration som endast relativt obetydligt överstigit 0,5 promil­le. Enligt nu gällande praxis torde varning i trafiknykterhetsfall endast meddelas i ovan angiven situation. Länsrätten finner det därför angeläget att man i samband med en sänkning av den nedre primillegränsen från lagstiftarens sida uttalar om nu gäUande, till synes restriktiva praxis, skall bestå. För det fall att den gällande rättstillämpningen överensstämmer med lagstiftarens tidigare uttalade intentioner anser länsrätten att det vore lämpligt med en justering nedåt av den övre promillegränsen i 22 § andra stycket körkortslagen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Domstolsverket</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I promemorian redovisas tungt vägande skäl till stöd för sänkning av den nedre straffbarhetsgränsen. Den slutliga gränsdragningen är dock aUtid en bedömningsfråga. Denna bedömning bör inte påverkas av en allmän öns­kan att kompensera för den föreslagna minskade användningen av frihets­straff vid rattfylleri. DV vill inte motsätta sig förslaget men önskar framhål­la vikten av att en utvidgning av det straffbara området effektivt följs upp med den information och kontroll som påkallas av en så betydelsefull lagändring. Det ligger en uppenbar fara i att en alltför ambitiös lagstiftning</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section471> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section472> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>205</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>utan erforderlig information och kontroll minskar trafikanternas respekt över huvud taget för lagstiftningens krav på nykterhet i trafiken.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Riksåklagaren menar att sänkningen av straffbarhetsgränsen frän 0,5 till 0,4 promille synes vara ägnad att ytterligare stärka kriminaliseringens allmänpreventiva effekt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Under senare år har i olika forskningsrapporter påvisats att prestations­nedsättande effekter uppkommer pä körförmågan även vid blodalkohol­koncentrationer under 0,5 promille. Vid vilken promillenivå straffbarhet skall inträda bör avgöras utifrån vetenskapliga bedömningar. Rikspolissty­relsen har därför i annat yttrande till departementet tillstyrkt att experi­mentella försök inom ramen för forskningen kring prestationsnedsättande effekter av droger av olika slag skall fä genomföras inom landet i statens väg- och trafikinstituts regi. Resultatet av dessa prov bör avvaktas innan den nedre straffbarhetsgränsen sänks.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Om den nedre straffbarhetsgränsen sänks till 0,4 promille bör uppmärk­sammas att antalet s. k. falska positiva prov kan öka. Styrelsen vill påpeka att en sådan reform medför en inte oväsentlig kostnadsökning för polisen eftersom polisen måste tillföras mer kvalificerade instrument för att säk­rare kunna mäta alkoholhalten vid den lägre blodalkoholkoncentrationen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Brottsförebyggande rådet</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>----- BRÅ har - tidigare uttryckt tveksamhet inför att nu justera</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>promillegränsen och har anfört, att en eventuell ändring borde anstå i avvaktan pä resultatet av utredningen (1980:05) om användningen av alkoholutandningsprov. BRÅ vidhåller den uppfattningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Övervakningsnämnden i Stockholm, andra avdelningen</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Nämnden ställer sig negativ till en sänkning av den nedre straffbarhets­gränsen från 0,5 till 0,4 promille. Därvid vill nämnden framhålla följande. Den nedre straffbarhetsgränsen 0,5 promille, som för närvarande tilläm­pas i Sverige, är internationellt sett låg. Önskar man uppnå någon form av internationell rättslikhet - åtminstone inom Norden - torde förutsättning­arna vara större om den nedre straffbarhetsgränsen bibehålls vid 0,5 pro­mille.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Bakom en i rättegång styrkt blodalkoholhaU om 0,5 resp. 1,5 promille ligger ofta en avsevärd alkoholkonsumtion enligt de dryckesmönster som är vanliga, dvs. en under åtskilliga timmar utsträckt förtäring som avslutats viss tid före körningen. Det bör dock framhållas att 0,5 promille och i än högre grad 0,4 promille under andra förutsättningar kan uppnås efter en mycket obetydlig alkoholförtäring. I promemorian förekommande uttalan­den - sid. 94 xm och 98 my - kan ge upphov till missförstånd i denna fråga.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section473> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section474> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>206</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den absoluta abstrakta faran för trafikolycka torde vara mycket uttun­nad vid en så låg blodalkohoihalt som 0,4 promille (jämför SOU 1970:61 s. 124 ö-m). Enligt nämndens uppfattning är det viktigare att gränsen 0,5 promille görs effektiv än att promiUegränsen sänks.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den nuvarande nedre promillegränsen får med hänsyn till den praktiska tillämpningen anses i viss män skenbar. Dels sker blodprovstagning ofta så lång tid efter körningen att alkoholhalten i blodet sjunkit en del och dels görs ett schablonavdrag för statistiska felmöjligheter med i regel 0,14 promille. Högre effektivitet skulle kunna uppnås genom sådan provtagning i omedelbar anslutning till körningen som direkt kan läggas till gmnd för ansvarsbedömningen. Nämnden emotser här med intresse de förslag som utredningen om alkoholutandningsprov kan komma att lägga fram. En bättre trafikövervakning är naturligtvis också ägnad att effektivisera till-lämpningen av den nedre promillegränsen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt nämndens uppfattning bör en sänkning av den nedre straffbar­hetsgränsen inte genomföras om den inte kan självständigt motiveras. Sålunda bör förslaget inte genomföras endast som ett led i en påföljdsre­form.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis finner nämnden de principer för rattfylleribrott som förslaget innehåller vara i det väsentiiga väl underbyggda. Med de uttalan­den som gjorts ovan tillstyrker nämnden därför förslaget.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen tillstyrker förslaget att den nedre promillegränsen sänks från 0,5 till 0,4.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens rättskemiska laboratorium tillstyrker promemorieförslaget men tycker att underlaget för förslaget är ofullständigt redovisat.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statens väg- och trafikinstitut</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande förslaget om en sänkning av rattonykterhetsgränsen till 0,4 promille delar institutet inte den åsikt som framförs i promemorian om att denna gräns måste utgå från en genomsnittsbedömning. Beroende på vad situationen kräver av den påverkade är det möjligt att påvisa negativa effekter vid olika blodalkoholkoncentrationer. Som VTI redan i tidigare remissyttrande framhållit finns inget &quot;entydigt&quot; tröskelvärde vid 0,3-0,4 promille.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 undersökningar vid VTI har påvisats försämrade körprestationer i relativt enkla situationer när blodalkoholkoncentrationerna hos försöks­personerna varierat från 0,24—0,39 promille.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om uppgiften ställer mycket stora krav på fordonsföraren, vilket kan inträffa i s. k. kritiska eller komplexa situationer har försök visat att presta­tionsförsämringen kan inträffa vid mycket låga blodalkoholkoncentra­tioner.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots att det givetvis finns en mängd andra prestationsnedsättande fak­torer finner institutet inget skäl varför man med trafiksäkerhetens bästa för ögonen skall tolerera en blodalkoholkoncentration som för en 80-kilos</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section475> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section476> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>207</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>person kan motsvara konsumtion av mer än 10 cl starksprit och som bevisligen leder till försämrade körprestationer även hos vältränade för­sökspersoner.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>VTI vill därför förorda en lägre promillegräns. Därigenom skulle en tydligare markering ske av samhällets avståndstagande från sammanbland­ningen av alkohol och trafik. Lagstiftningen skulle dä tydligt visa att vidtagna förändringar går i riktning mot en skärpning. Institutet föreslår därför att straffbarhetsgränsen sätts tUl 0,3 promille.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En straffbarhetsgräns vid 0,3 promille skulle samtidigt underlätta infö­randet av utandningsluftapparatur som evidens.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>0,3 promille har vidare den fördelen att den alkoholkonsumtion som resulterar i denna koncentration ligger nära vad allmänheten, enligt TSVs undersökningar, uppfattar som möjligt att konsumera utan att 0,5-gränsen överskrids. I praktiken har man alltså redan mer eller mindre accepterat en gräns vid ungefar 0,3 promille.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Trafiksäkerhetsverket</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid anknytning av straffbarheten till alkoholhalt i blod eller utandnings-luft måste av praktiska skäl en nedre straffbarhetsgräns finnas. Detta förhållande får dock inte överskugga den i sammanhanget grundläggande utgångspunkten att allt bruk av bemsningsmedel är oförenligt med förande av motordrivet fordon. En fixering vid diskussion om den straffbara pro­millehalten kan i sin förlängning frambringa den vilseledande slutsatsen att viss alkoholkonsumtion i detta sammanhang skulle kunna förenas med den moderna vägtrafikens krav. Betydelsen av om gränsen bestäms till 0,5 promille eller lägre bör därför inte ges alltför stora proportioner. I sak har trafiksäkerhetsverket dock inget att erinra mot den föreslagna sänkningen men det bör framhållas att en sänkning av resursskäl kan leda tiU att mer påverkade förare undgår upptäckt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande den nedre straffbarhetsgränsen anser fakultetsnämnden lik­som promemorian, att det i sista hand blir en bedömningsfråga var en promillegräns bör ligga, men att ett hänsynstagande till samtliga relevanta faktorer snarare pekar på en 0,3-gräns än den föreslagna 0,4-gränsen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som vetenskapligt skäl kan åberopas att moderna riskundersökningar som tar hänsyn till bortfallens inverkan pä slutresultaten snarare pekar på att gränsen bör ligga vid 0,1 promille än vid 0,5 promUle vad beträffar riskökningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom kan som skäl åberopas att redan vid 1957 års reform påpe­kades att trafiknykterhetslagstiftningen skulle utgå ifrån att aU alkoholkon­sumtion i samband med bilkörning är helt förkastlig, något som senast påpekats av justitieutskottet under årets riksmöte och som också under­stryks i promemorian.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section477> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section478> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>208</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av ovanstående synes framgå att det naturliga vore att sätta gränsen vid O promille, vilket emellertid torde vara omöjligt av mänga skäl, såväl praktiska som medicinska. En 0,3-gräns tycks då vara en rimlig avvägning, varvid statsmakterna ytterligare markerar, att man inte ser mindre allvar­ligt än hittills på trafiknykterhetsbrotten, även om man ändrar påföljden frän fängelse till böter i omkring 1/3 av fallen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I promemorian betonas det angelägna i att en ändrad ordning beträffande valet av påföljd vid rattfylleri inte uppfattas som om statsmakterna ser mindre allvarligt än hittills på att någon kör motorfordon i alkoholpåverkat tillstånd. Bl.a. denna ståndpunkt tas till intäkt för förslaget att sänka straffbarhetsgränsen. Det finns emellertid enligt länsstyrelsens uppfattning en risk för att de föreslagna reglerna kan uppfattas som att lagstiftaren numera ser mindre allvarligt pä att någon för motorfordon med en hög koncentration av alkohol i blodet (1,5 promille och högre) medan man ser allvariigare än tidigare pä bilkörning med en förhållandevis låg alkoholkon­centration (0,4-0,5 promille). Länsstyrelsen vill emellertid inte motsätta sig förslaget att sänka straffbarhetsgränsen, trots att detta torde innebära att gränsen blir den lägsta i västerlandet. Från länsstyrelsens och det allmänna ombudets praktiska verksamhet i körkortsärenden är det emel­lertid väl känt att många ungdomar har helt felaktiga föreställningar om hur mycket öl man kan dricka utan att uppnå straffbar alkoholkoncentration i blodet. En sänkning av straffbarhetsgränsen kan därför vara ägnad att hos dessa ungdomar betona vikten av att helt avstå frän alkoholförtäring i samband med bilkörning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands län</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det kan ifrågasättas om den föreslagna sänkningen av straffbarhetsgrän­sen bör stanna vid 0,4 promille. I promemorian anges beträffande den åberopade undersökningen 1975 vid VII att resultatet entydigt visade en försämrad körprestation när den genomsnittliga blodalkoholhalten var 0,42 promille (sid. 57). Av rapporten från undersökningen framgår visserligen att medelvärdet för hela undersökningen var just 0,42 promille men fram­för allt att också de försökspersoner vars blodalkoholhaU låg i intervallet mellan 0,24 och 0,40 promille drabbades av prestationsförsämringar (VII;s rapport nr 68 sid. 16).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kristianstads län</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det vetenskapliga material, som redovisats, talar för en sänkning av straffbarhetsgränsen till 0,4 promille. Det synes därför inte finnas några sakliga skäl att åberopa mot en sådan skärpning av trafiknykterhetskravet, varför förslaget tillstyrks.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section479> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section480> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>209</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Utredningen om alkoholutandningsprov som bevismedel vid trafikonykter­hetsbrott</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I promemorian föreslås också en sänkning av den nedre gränsen för straffbarheten frän 0,5 till 0,4 <span style='text-transform:uppercase'>&quot;/oq. </span>På denna punkt vill utredningen givetvis kraftigt understryka vikten av att fordonsförare avstår helt från alkoholför­täring. Även alkohol i små mängder kan påverka körningen negativt och det kan därför från teoretisk synpunkt hävdas att gränsen för tilläten alkoholhalt vid körning borde ligga vid 0,0 promille. Detta är emellertid en praktiskt ogenomförbar linje. Var gränsen skall dragas blir en omdömes­fråga, där svaret främst måste grundas pä vetenskaplig forskning angående den alkoholnivå, vid vilken genomsnittligt en påtaglig negativ påverkan av körförmågan inträder. Som redovisas i promemorian och även framgår av en till utredningen överlämnad redogörelse för olycksfallsriskundersök-ningar av Leonard Goldberg är en sänkning av straffbarhetsgränsen moti­verad av trafiksäkerhetshänsyn. Utredningen tillstyrker därför förslaget att sänka den nedre gränsen för strafltiarhet till 0,4 <span style='text-transform:uppercase'>&quot;/qo.</span></span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Läkaresällskapet</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Anpassningen av den nedre promillegränsen frän 0,5 &quot;/oo &lt; blodalkohol­koncentration till 0,4 &quot;/oo får närmast ses som en anpassning till den tidigare lagstiftningens intentioner, där man nu också tagit hänsyn till de osäker­hetsmarginaler som vidlåder gällande bestämningsmetoder och i sig sålun­da inte något nytt i dessa sammanhang.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Samfundet anför tvekan beträffande den föreslagna sänkningen av nedre gränsen för straffbarhet till 0,4 promille. Visseriigen talar forskningsresul­tat för en sådan sänkning. Önskvärdheten av en sä enhetlig trafikbrottslag­stiftning som möjligt inom Norden utgör likväl ett starkt skäl att bibehålla nuvarande nedre straffbarhetsgränsen vid 0,5 promille, som man också har i Norge och Finland.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Sveriges domareförbund</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Enligt förbundets mening h*ar någon övertygande utredning för en sänk­ning av den nedre promillegränsen från 0,5 till 0,4 inte framförts. Förslaget i denna del avstyrkes därför.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>MTF</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I promemorian föreslås att den nedre straffbarhetsgränsen sänks från 0,5 till 0,4 &quot;/oo- NTF tillstyrkte i sitt yttrande över MHF;s skrivelse den 28 april 1980 förslaget om en utredning och NTF anförde därvid bl.a. att det var viktigt att klargöra om och vilka trafiksäkerhetsvinster som kan uppnås genom en sänkning av den lägre straffbarhetsgränsen och förändring av praxis rörande osäkerhetsmarginalema. MHF:s skrivelse har överlämnats </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>14   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 21</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section481> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section482> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>210</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till utredningen om användning av alkoholutandningsprov som bevismedel vid trafiknykterhetsbrott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även om vetenskapliga undersökningar talar för att straffbarhetsgränsen sänks anser NTF att ett ställningstagande måste anstå till utredningen om alkoholutandningsprov slutfört sitt arbete. Anledningen till detta är att vissa problem kan uppstå när det gäller osäkerhetsmarginalerna. Såvitt NTF känner till kan ett accepterande av alkoholutandningsprov som bevis­medel leda till att en annan osäkerhetsmarginal måste tiUämpas än de 0,l4&quot;/oo som nu dragés av vid blodprov. Det är olämpligt att föregripa utredningens arbete genom att redan nu besluta om en sänkning av den nedre straffbarhetsgränsen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>JUSEK</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den nedre gränsen för straffbar alkoholkoncentration i blodet föreslås i promemorian bli sänkt från 0,5 till 0,4 promille. Det huvudsakliga skälet för detta synes vara att understryka att ändring av påföljdsvalet för rattfyl­leri inte får uppfattas som om samhället numera såge mindre allvarligt på trafiknykterhetsbrott än tidigare. Även om all fordonskörning efter alko­holkonsumtion är klandervärd, är det anförda skälet för ändringen inte godtagbart. Det måste krävas starka kliniska skäl för en sänkning av promillegränsen och några övertygande sädana har inte redovisats i pro­memorian. Det förefaller därför även vanskligt att i Sverige införa en straffbar promillegräns, som ligger sä lågt, att den, såvitt känt, inte tilläm­pas i något annat land. Därtill kan läggas att en sänkning av promillegrän­sen kommer att ställa ökade krav pä utredningsresurser hos polis- och åklagarmyndigheterna. JUSEK avstyrker den föreslagna ändringen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Polisförbundet</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I promemorian läggs också förslag om att sänka den nedre gränsen för straffbarhet från en alkoholkoncentration på 0,5 till 0,4 promille. Även om förslaget synes ha tillkommit i avsikt att balansera förslaget om en på­följdsförändring för rattfylleri anförs sådana starka skäl för en sänkning att den synes väl motiverad som en isolerad reform i denna del.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet tillstyrker därför förslaget om en sänkning av gränsen för straffbarhet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges statsåklagare</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En sänkning av straffbarhetsgränsen från nuvarande 0,5 till 0,4 promille förefaller onödig och tjänar knappast något kriminalpolitiskt syfte. Visser­ligen redovisas i promemorian resultatet av undersökningar, som kan tyda på att en kritisk gräns - i varje fall vid experimentella undersökningar — ligger någonstans i skiktet straxt under 0,5 promille, men bärande skäl saknas för att av endast denna anledning sänka straffbarhetsgränsen. För­hållandena dä rattfylleribrottet begås är ej sädana att en sänkning av</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section483> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section484> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>211</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>straffbarhetsgränsen med 0,1 promille, vilket svarar mot ett obetydligt alkoholintag, skulle leda till förbättrad trafiknykterhet. Det är för övrigt värt att notera, att gjorda utvärderingar av inträffade trafikolyckor inte tycks visa att förare med små mängder alkohol i kroppen - mindre än 0,5 blodalkoholpromille - skulle utgöra en särskild riskgrupp i trafikhän­seende. Den straffbarhetsgräns, som gäUt under lång tid och som omfattas av lagstiftningen i länder med vilka vi har täta kontakter, bör gälla också fortsättningsvis.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges åklagare</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Enligt företagna undersökningar är körförmågan hos den genomsnittlige föraren nedsatt redan vid promillehalter i blodet understigande 0,5 promil­le. Föreningen tillstyrker därför förslaget att den nedre straffbarhetsgrän­sen sänks till 0,4 promille. Enligt föreningens mening finns det ingen anledning att i detta hänseende låta strävan efter likformighet med de övriga nordiska länderna hindra denna reform, i synnerhet som trafikonyk-terhetslagstiftningen redan nu skiljer sig inom Norden.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Polischefsföreningarna</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Körförmågan försämras redan vid en alkoholhalt i blodet om 0,3 promil­le enligt forskningsresultat. Dock stannar man i promemorian för den slutsatsen att en sänkning ända ner till 0,3 promUle är att gå för långt. Resonemanget är inte konsekvent. Med den föreslagna sänkningen frän 0,5 till 0,4 promille kommer Sverige att vara det land som har ett av västvärl­dens lägsta promilletal. De medicinska erfarenheterna ger vid handen att man borde gått ända ner till 0,3 promille. Föreningarna anser därför att därest man avser att röra i den numera helt vedertagna regeln om 0,5 promille så bör man ta steget fullt ut och gä ner tUl ur medicinsk synpunkt riktiga gränsen 0,3 promille. Att stanna vid 0,4 promille synes vara att göra någon form av kompromiss som inte är sakligt underbyggd. Ur polisiär synpunkt finns också ett annat skäl till att man över huvud inte bör sänka den nuvarande gränsen. Statsmakterna har ju under senare tid propagerat för att avkriminalisera viss brottslighet för att den samlade rättsapparatens resurser i stället ska kunna tas i anspråk för grövre och mer organiserad brottslighet. Den föreslagna förändringen kommer ju för polisens del att innebära att den måste utreda ett mycket större antal trafiknykterhets­brott. Dessa brott - som väl ändå måste anses vara av den Undrigare arten - kommer alltså att ta resurser i anspråk pä ett sätt som står helt i kontrast mot vad statsmakterna föreskrivit bl.a. i budgetpropositionen. Det synes alltså från polisens synvinkel bli nödvändigt att omprioritera vissa utred­ningsresurser mot denna typ av brottslighet. Detta kommer antagligen inte att uppfattas som meningsfullt ute i polisdistrikten.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section485> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section486> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>212</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>M och KAK</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Statens Väg- och trafikinstitut har för kort tid sedan i skrivelse till Justitiedepartementet begärt dispens frän vissa bestämmelser i vägtrafik-kungörelsen m.m. Denna begäran har motiverats med att man önskar utföra praktiska prov för att bl. a. utröna humvida den nedre promillegrän­sen bör bibehållas eller eventuellt sänkas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Med hänsyn härtill anser organisationerna att anledning för dagen sak­nas att sänka den nedre promillegränsen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>MHF</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Beträffande den nedre straffbarhetsgränsen vid 0,5 &quot;/oo har förbundet vid sin senaste kongress uttalat att denna gräns borde sänkas till 0,3 &quot;/oo. Undersökningar visar att körskickligheten försämras redan vid blodalko­holkoncentrationer kring 0,2 &quot;/oo, varför den gällande gränsen ligger för högt. I dag tillämpas dessutom en felmarginal vid mätningen på 0,14 &quot;/oo, vilket i realiteten innebär att först vid 0,64 &quot;/oo kan någon rättslig påföljd bli aktuell.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>MHF har tidigare tillskrivit regeringen i denna fråga och vidhåller att den nedre promillegränsen skall sänkas till 0,3.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Trafikförsäkringsföreningen</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det förslag som framförs rörande sänkning av den nedre gränsen för straffbarhet bör anstå till dess nu pågående utredningsarbete rörande bl. a. alkoholutandningsprov slutförts.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Förverkande av fordon</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Hovrätten över Skåne och Blekinge</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Hovrätten delar utredningens uppfattning att det undantagsvis kan före­komma fall då fordonsförverkande i brottförebyggande syfte kan te sig motiverat. Emellertid ställer sig hovrätten ytterst tveksam till om utred­ningens förslag bör genomföras. Man torde knappast kunna räkna med att det klientel som skulle bli utsatt för en sådan sanktion skulle avhälla sig från fortsatt brottslighet på grund av hotet om förverkande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Sollentuna tingsrätt</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Man kan visserligen fråga sig om en bestämmelse med ett så begränsat tillämpningsområde har något praktiskt värde. Tingsrätten instämmer dock pä i promemorian anförda skäl i att en bestämmelse av här nämnt slag måste ges en restriktiv avfattning och vill inte motsätta sig att det föreslag­na stadgandet genomförs. Genom att ingen inskränkning skett till visst brott enligt lagen och inte heller till brott av viss svärhet är viss praktisk nytta av bestämmelsen ändå tänkbar, särskilt vid vissa fall av upprepad olovlig körning, som framhålls i promemorian. Slutligen skall påpekas att</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section487> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section488> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>213</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>det tydligen varit promemorieförfattarens tanke (s. 127) att endast förebyg­gande av upprepat brott enligt trafikbrottslagen skall avses med stadgan­det. Denna precisering bör för tydlighetens skull inskrivas i den föreslagna lagtexten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den föreslagna förverkandebestämmelsen tillstyrks. Enligt tingsrättens mening finns behov av en möjlighet att förverka fordon som t.ex. kan befaras användas av personer utan körkort eller ofta kör onyktra. Härige­nom kan också polisen omhänderta bilnycklar för att förhindra fortsatt olovlig körning, vilket i dag inte är faUet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Trelleborgs tingsrätt</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Meningarna inom tingsrätten om förverkande är delade. Å ena sidan har framhåUits att stora tUlämpningssvårigheter föreligger och att stadgandena kan bli ett slag i luften. Å andra sidan har ansetts att faran för förverkande framstår som mer påtaglig och fattbar än fängelsestraffet, att förverkande har särskild psykologisk effekt inte minst pä unga förare som behöver en allmänpreventiv varning och att förhandenvaron av förverkandepäföljden kan utgöra ett stöd för den som tmgas till alkoholförtäring i samband med en påtänkt körning. Förverkandet är dessutom önskvärt som underlag för ett i många fall påkallat beslagtagande av fordonet. Tingsrätten har enats om att godtaga förslaget.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Kammarrätten i Jönköping</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Förslaget att öppna möjlighet till förverkande av fordon för att i särskil­da fall förebygga brott enligt trafikbrottslagen väcker viss tveksamhet. Förverkande som kriminalpolitiskt instmment har tidigare vid flera tillfäl­len prövats av riksdagen men avstyrkts. Förverkandepäföljden fömtsätts nu tillämpas med stor urskiljning men likväl kan inte farhågor om slump­mässig och ojämn tillämpning av sanktionen uteslutas. Kammarrätten viU trots dessa farhågor inte motsätta sig förslaget, dä erfarenhetsmässigt sådana speciella situationer stundom inträffar att ett förverkande kan te sig rimligt och berättigat.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Länsrätten i Jämtlands län</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Med hänsyn till med vilken restriktivitet bestämmelsen skall tillämpas kan det ifrågasättas om den överhuvudtaget behövs.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Domstolsverket</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Som även berörts i promemorian väcker förslaget angående förverkande åtskilliga principiella betänkligheter. DV ifrågasätter främst lämpligheten av att bestämmelsen får sä generell utformning att även olovlig körning omfattas. En välavvägd straffsanktion torde här i erforderlig utsträckning</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section489> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section490> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>214</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>även svara för den brottsförebyggande effekt som förslaget önskar tillgo­dose, utan de obestridliga nackdelar som är förknippade med förverkande vid olovlig körning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Riksåklagaren och rikspolisstyrelsen tillstyrker förslaget.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vad avser straffmätning vid dom på fängelse delar styrelsen uppfattning­en i promemorian att fängelse en månad även i fortsättningen bör vara normalstraffet. I de faU där fordonet förverkas i brottsförebyggande syfte bör hänsyn härtill kunna tas vid straffmätningen när fängelse eller böter utdöms. En sådan situation skulle kunna vara ett av de undantag där mindre än en månads fängelse kan komma i fråga för grovt rattfylleri.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Övervakningsnämnden i Stockholm, andra avdelningen</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det är i dagens samhälle inte ovanligt att motorfordon förs av andra personer än den som äger fordonet. Detta gäller sannolikt även när föraren begår rattfylleri. I den mån fordonsförverkande mot rattfylleristen eller annan medverkande till brottet inte kan ske i sådant fall uppstår en ojämn­het i tillämpningen. Förverkandets syfte att förebygga brott blir under sådana förhållanden inte tillgodosett på ett adekvat och likformigt sätt. Risken härför förstärks av det förhållandet att presumtiva återfallsrattfyl-lerister - just dem som förslaget riktar sig mot - kan tänkas gardera sig på förhand mot förverkande genom att föra fordon som tillhör annan. Försök till manipulationer med äganderätten tUl fordonet kan också bli vanliga.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det sägs i förslaget att förverkande inte skall ske om det är uppenbart obilligt med hänsyn bland annat tUl fordonets värde. Eftersom det inte skall vara fråga om något värdeförverkande innebär detta resonemang att en rattfyllerist som kör en relativt sett biUig bil kan komma att drabbas av allvarligare konsekvenser genom förverkande än en som kör en dyr bil och därför undgår förverkande även om brotten är jämförbara (s. 134 öx). En sådan konsekvens synes inte lämplig.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Enligt nämndens uppfattning bör det framlagda förslaget om förver­kande av fordon vid trafikbrott inte genomföras.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Brottsförebyggande rådet</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>BRÅ tillstyrker förslaget i vad avser möjligheten att förverka fordonet vid trafikbrott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Socialstyrelsen</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Mot förverkande - oberoende av om det sker som en sanktion eller i förebyggande syfte - talar att det kan drabba vederbörande slumpmässigt och ojämt. Fordonet kan tillhöra någon annan. Värdet kan variera högst betydligt. Den dömde kan disponera över flera fordon. Lika lite som en</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section491> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section492> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>215</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>körkortsåterkallelse effektivt kan förhindra någon från att köra bil, lika lite kan ett förverkande av fordonet göra det. Men framför allt talar mot ett förverkande att det kan drabba vederbörande ekonomiskt mycket ojämt. Ett förverkande skulle också komma att uppfattas som en extra påföljd som drabbar somliga men inte alla. Om man till förebyggande av återfall vill hindra vederbörande att disponera en viss bil borde ett tidsbegränsat körförbud pä fordonet kunna ha samma effekt. Visserligen förhindras inte vederbörande därigenom från att köra bilen. Men han förhindras ju inte heller särskilt effektivt från att köra bil genom att en viss bil förverkas. Genom ett körförbud skulle däremot en definitiv ekonomisk förlust för­hindras.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Statens väg- och trafikinstitut</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Då det gäller förslaget om förverkande av fordonet har VTI ej andra synpunkter än att om förslaget genomförs måste möjligheten att kringgå sanktionen elimineras.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Juridiska fakulteten vid Lunds universitet</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Fakultetsnämnden accepterar användningen av förverkande i enstaka fall men betonar att bötesstraffet kan ges en effekt liknande förverkan genom en höjning av antalet dagsböter utöver nuvarande 120.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>De föreslagna reglerna om förverkande av fordon tillgodoser ett behov som för länsstyrelsen, polismyndigheterna och det allmänna ombudet i körkortsfrågor under lång tid framstått som uppenbart. Förslaget har inte sådant nära samband med övriga trafiknykterhetsregler att det behöver ingå i ovan föreslagna samlade översyn. Reglerna torde framför allt kom­ma att tillämpas vid upprepade fall av olovlig körning. Med den restriktiva utformning stadgandet föresläs få, torde rättssäkerhetsaspekter vara väl tUlgodosedda. Länsstyrelsen tillstyrker detta förslag.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kristianstads län</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Länsstyrelsen tillstyrker förslaget. Det förutsätts att förverkande kom­mer att tillämpas med största restriktivitet. Bestämmelserna synes behöv­liga främst vid fall av systematiskt bedriven olovlig körning, då det för det allmänna rättsmedvetandet kan te sig stötande att låta föraren behålla fordonet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Fängelsestraffkommittén</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vi har i princip inte något att invända mot att möjlighet öppnas till förverkande av fordon som använts vid brott enligt trafikbrottslagen. Vi vill dock ifrågasätta om genom promemorian frågan blivit föremål för sådan omsorgsfull och genomlysande utredning som bör krävas för lagstift-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section493> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section494> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>216</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ning i betydelsefulla och för den enskilde ingripande frågor. Att en bestäm­melse av den innebörd som föreslagits måste tUlämpas restriktivt är uppen­bart. Denna restriktiva tillämpning bör kunna framgå tydligare av lagtex­ten. Vidare bör i motiven klarare kunna redogöras för när bestämmelsen skall tUlämpas. VUka brott eller brottskombinationer enligt trafikbrottsla­gen skall föreligga? Inom vilken tid skall återfall ske och i vilken brottslig­het? Vilka omständigheter hämtöver skall beaktas? Fordonets värde? Den dömdes personliga och ekonomiska omständigheter? Slutligen kan anmär­kas att promemorian behandlar trafiknykterhetsbrotten. Det kan ifrågasät­tas om man pä det bristfälliga underlag som föreligger haft anledning att i det sammanhanget införa en möjlighet till förverkande av bil vid olovlig körning, vilket det ju i praktiken huvudsakligen kommer att bli frågan om.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utredningen om alkoholutandningsprov som bevismedel vid trafiknykter­hetsbrott</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl den föreslagna lagtexten som motivuttalandena ger vid handen att förverkandebestämmelsen skall tillämpas mycket restriktivt och endast i brottsförebyggande syfte. Med hänsyn till den talrika förekomsten av motorfordon i vårt land förebygger man emellertid inte trafikbrott genom att förverka ett fordon. Den kritik som riktats mot tidigare förslag om fordonsförverkande är också fortfarande bärkraftig.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det kan emellertid inte uteslutas att det i enstaka fall skulle vara moti­verat att vid uppenbart lagtrots ingripa med förverkande. Det är inte heller oviktigt att en förverkandebestämmelse också bereder väg för möjligheten att beslagta fordonet enligt 27 kap. rättegångsbalken. Det torde inte sä sällan hända att en och samma person med endast ett par timmars mellan-mm grips flera gånger som misstänkt för trafiknykterhetsbrott. I sådana fall skulle det vara rimligt att polisen skulle kunna beslagta fordonet i avbidan på rättens prövning av förverkandefrågan. Det kan inte heller uteslutas att risken att bli av med fordonet är ägnad att öka respekten för gällande trafikregler.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De tungt vägande skäl som kan anföras mot en förverkandebestämmelse leder emellertid utredningen till den ståndpunkten att förslaget i denna del ej kan godtas.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det torde inte heller råda någon tvekan om att flertalet av dem som skulle drabbas av förverkandepäföljden skulle uppfatta förverkandet sna­rare som en ekonomisk förlust än som ett medel att förhindra dem att begå nya brott. Mot den bakgrunden bör det enligt utredningens mening övervä­gas om det inte vore en lämpligare lösning att helt enkelt låta dessa personer drabbas av en ekonomisk sanktion i form av böter vid sidan av det fängelsestraff som regelmässigt torde bli påföljden för dessa personer. En sådan lösning kräver emellertid ändring i brottsbalken eftersom fängel­se för närvarande inte kan kombineras med böter för samma brott.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section495> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section496> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>217</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Samfundet tillstyrker den föreslagna regeln om fordonsförverkande då en sådan åtgärd kan vara ett effektivt medel att stävja de mest flagranta fallen av lagtrots.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Sveriges domareförbund</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Förslaget till förverkandebestämmelse är inte tillräckligt genomarbetat och bör framför allt belysas i ett större sammanhang. Det kan ifrågasättas om en bestämmelse av ifrågavarande slag kommer att få en sådan praktisk betydelse att det finns anledning att lagstifta därom.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>NTF</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>NTF delar uppfattningen att i vissa speciella fall kan ett förverkande av fordonet vara en lämplig och nödvändig åtgärd. NTF vill dock framhålla att en sådan åtgärd måste tillämpas mycket restriktivt.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>JUSEK</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vad slutligen angår frågan om att i vissa fall kunna förverka ett fordon, som använts vid brott enligt trafikbrottslagen, tillstyrker JUSEK i princip förslaget. Frågan kan dock vara förenad med praktiska svårigheter bland annat därför, ati en person som vanemässigt kör bil olovligt ofta använder sig av olika fordon, som inte tillhör honom själv och kan betinga ett icke obetydligt värde.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Polisförbundet</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Förbundet tillstyrker de förverkansmöjligheter av fordon som föreslås. Såsom förslaget är utformat tar det närmast sikte på de jämförelsevis fä fall där vederbörande genom upprepad brottslighet visat sig närmast likgiltigt för samhällets åtgärder. De invändningar om att åtgärder av det här slaget hårdast drabbar dem med begränsade ekonomiska möjligheter kan enligt förbundets mening inte väga så tungt att samhället ska sakna möjligheter att förhindra en upprepad brottslighet av det här slaget.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Föreningen Sverigs statsåklagare</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Föreningen ställer sig tveksam till förslaget att fordon skall kunna för­verkas på den grund att förverkandet skulle drabba alltför slumpmässigt med hänsyn till fordonets värde, den dömdes ekonomi, den dömdes framti­da behov av fordonet etc. Enligt förslaget är det praktiska utrymmet för en tillämpning av fordonsförverkande i brottsförebyggande syfte synneriigen begränsat. Om återfallsrisken i en situation är till den grad så påtaglig som fömtsätts i förslaget för att förverkande skall kunna ske, så torde, enhgt föreningens uppfattning, en häktning vara mer adekvat än ett förverkande av fordonet.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section497> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section498> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>218</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Polischefsföreningarna</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Föreningarna tillstyrker förslaget om möjlighet att förverka fordonet vid rattfylleri och andra trafikbrott. Även om möjligheten i praktiken blir begränsad, är den ur polisiär synpunkt värdefull.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>M och KAK</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Ett förverkande av fordon som används vid brott mot trafikbrottslagen drabbar givetvis ojämnt. Med hänsyn till att stadgandet är avsett att tillämpas endast i undantagsfall, vill KAK och M inte motsätta sig förslaget i denna del. I sammanhanget bör beaktas att enbart förekomsten av en möjlighet till förverkande kan ha en skärpande psykologisk verkan.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>MHF</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>När det gäller förverkande av fordon har MHF aktualiserat frågan tidi­gare. För närvarande är det inte möjligt för domstolarna att döma till förverkande av fordon ens vid mycket svåra trafikbrott och rattfylleri. Även om man inte skall tillmäta förverkandeinstitutet alltför stor betydelse torde hotet om att förlora den egna bilen kunna bli en tillräckligt konkret och känsloladdad upplevelse för att några skulle avstå från att sätta sig vid ratten och i stället ta taxi hem. MHF ser därför positivt på att man inför en sådan möjlighet, även om förbundet är införstått med att användningsom­rådet blir begränsat.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Om vårdpåföljder</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I promemorian har antytts möjligheten att döma tiU skyddstillsyn med nykterhetsvårdande föreskrifter även om brottet i sig inte bedöms förskyl­la svårare straffan böter. Detta torde, såvitt tingsrätten känner till, knap­past tillämpas. Påföljden överlämnande till vård enligt lagen (1981:1243) om vård av missbmkare i vissa fall torde knappast förekomma för rattfyl­leribrott, åtminstone inte vid Stockholm tingsrätt. Det saknas skäl att tro att dessa påföljder skulle tUlämpas mer i fortsättningen om den föreslagna ändringen av rattfylleristraffet genomföres.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Trelleborgs tingsrätt</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Tingsrätten tillstyrker att lagförslaget genomförs som en paketlösning. Dock anser tingsrätten att domstolarnas val av påföljd inom den föreslagna skalan för rattfylleri om bter eller fängelse i högst 6 månader inte i en kommande proposition bör styras alltför hårt till ett val enbart mellan böter och fängelse.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Om den åtalade har alkoholproblemen bör i trafiksäkerhetens intresse liksom även av kriminalpolitiska och nykterhetspolitiska skäl skyddstUl­syn användas i förening med höga böter - i trafiksäkerhetens intresse för</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section499> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section500> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>219</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>att hindra återfall, av kriminalpolitiska skäl för att minska utslagningen genom fängelse och av nykterhetspolitiska skäl för att nå farliga förare i ett tidigt skede.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vid rattfylleri enligt nuvarande lag, med en blodalkohoihalt om minst 1,5 promille, föreligger alkoholproblem i minst 60% av fallen. Härtill kommer, att redan en promille om 0,8-1,00 i regel antyder alkoholproblem. Alko­holproblematiker är inte hjälpta med böter och kan f ö. ofta inte betala dem, varför påföljden är individualpreventivt meningslös. Fängelse är skadligt och främjar utslagning och återfall. Reformen bör därför kombine­ras med uttalanden från statsmakterna att personutredning bör ske genom personundersökning, läkarintyg (§ 7-intyg) eller utredning genom social­nämnden vid dessa högre alkoholhalter och att vid behov av vård skydds­tillsyn med föreskrifter om nykterhetsvård bör väljas i kombination med böter. Detta innebär samtidigt en skärpning av reaktionen genom att en del av 0,8/1,0-1,5 promilleklientelet överföres från nuvarande bötesstraff tiU kriminalvård i frihet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Tingsrätten vill understryka att trafiknykterhetsbrottskommittén 1970 menade att den normala påföljden för rattfyllerister med alkoholproblem borde vara skyddstillsyn med föreskrifter om nykterhetsvårdande behand­ling. Tingsrätten vill som sin erfarenhet redovisa, att den fara som en del remissinstanser menat föreligga för att en dylik föreskrift skulle vara olämplig från behandlingssynpunkt inte stämmer med tingsrättens erfaren­het. Åtal för rattfylleri utgör en så påtaglig upplevelse att den tilltalade ofta efter hand, under personutredningen eller i rätten, öppnar sig för samtal om behandling och därvid frivilligt godtar någon lämplig åtgärd, såsom kontakt med läkare. Länkarna eller socialvärden samt behandling med samtalsterapi och/eller antabus.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Unga förare och förare med alkoholproblem utgör särskilda trafikrisker. Omkring 30% av trafiknykterhetsbrottslingarna är mellan 18 och 24 är. En lika stor andel återfaller i trafiknykterhetsbrott. Dessa är ofta alkoholpro­blematiker. Samhället har visserligen lyckats att lära förarna i gemen att hälla isär alkohol och trafik men har misslyckats beträffande unga förare och alkoholproblematiker. Det är därför av väsentligt trafiksäkerhetsin­tresse att inrikta trafiksäkerhetsarbetet, inberäknat påföljden för rattfyl­leri, på dessa gmpper. Av dem är särskilt alkoholproblematikerna svära att anpassa genom allmänpreventiva åtgärder och återfaller vid enbart sädana lätt och förblir trafikrisker. Det allmänpreventiva fängelsestraffet har alltså även en motsatt effekt mot den avsedda, i det att det genom de ökade återfallen ökar trafikriskerna. Många av de unga förarna kan lättare än andra nås också med andra medel än hot om fängelse, t. ex. undervisning i skola eller körskola.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section501> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section502> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>220</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frihetsstraffet som avskräckande och moralbildande faktor torde emel­lertid ha ingen eller ringa effekt på alkoholproblematikerna i den situation då de har att välja att köra eller inte. Kan man däremot nå denna stora grupp och hindra de just hos dem frekventa återfallen vore mycket vunnet från trafiksäkerhetssynpunkt. På köpet kan väsentligen nykterhetsvärds-synpunkter främjas, eftersom vård ofta kan sättas in i ett relativt tidigt skede av missbruket då störst möjligheter finns att bryta utvecklingen. Det kriminalpolitiska målet att nedbringa det lidande fängelse ger främjas ock­så. Att använda de redan hårt prövade - alkoholmissbruk har vanligen sin orsak i nägon form av utslagning i samhället, psykisk ömtålighet, misslyc­kande i arbete eller familj etc. - som offer för att påverka andra, mer lyckligt lottade samhällsmedborgare att hålla isär alkohol och trafik strider mot elementär rättvisa och humanitet. En nyanserad och saklig beskriv­ning av merparten av rattfylleriklientelet och av fängelsestraffet skulle förvisso också få allmänheten att förstå och godta ett nyanserat påföljds­val. Allmänpreventionens verkan skulle därför kvarstå på dem som över­huvud är mottagliga för avskräckning och moralbildning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsrätten har samma uppfattning som redan 1966 års trafiknykterhets­kommitté, nämligen att den normala påföljden för rattfylleri - eftersom de flesta rattfylleristerna är alkoholproblematiker - bör vara skyddstillsyn med föreskrift om nykterhetsvärd. Det nykterhetspolitiska intresset av att komma tillrätta med det dolda alkoholmissbruket är så stort att en tidig insats bör ske. Trafiksäkerhetsintresset sammanfaller med det nykterhets­politiska intresset. I betänkandet anföres att sädana föreskrifter otvivelak­tigt skulle vara mindre väl förenliga med principerna för den nya sociallag­stiftningen. Tingsrätten delar ej denna uppfattning. Redan vid personun­dersökningarna i rattfyllerimälen, som i stor utsträckning gjorts av anställ­da vid socialbyråer, har den tilltalade ofta kommit till insikt om värdet av nykterhets vård och frivilligt börjat deltaga i sådan. I vart fall vid huvudför­handlingen har ofta en sådan frivillig accept av eller rent av önskan om hjälp med missbruket mognat fram. I realiteten bygger en formell tvångs­föreskrift av domstolen därför på frivillighet och stämmer väl med social­tjänstlagstiftningen. Härtill kommer att rattfylleristen redan genom sitt brott utsatt sig själv och andra för fara till liv och hälsa samt att återfall i rattfylleri är vanligt. En avsevärd fara föreligger därför för att han till följd av missbruket kan komma att skada sig själv eller andra. Även en före­skrift mot en icke samarbetsvillig rattfyllerist kan därför försvaras. Inom tingsrättens verksamhetsområde har inte förekommit nägon antydan hos kriminalvårds- eller socialvårdsorgan om att det rent praktiskt skulle, såsom i betänkandet sägs, vara &quot;stora svårigheter att bygga upp och genomföra specialinriktade behandlingsprogram i den skala som det skulle bli fråga om&quot;. Tvärtom har berörda organ positivt ställt upp då tingsrätten påkallat biträde. Tingsrätten menar vidare att skyddstillsyn med nykter-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section503> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section504> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>221</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hetsvårdsföreskrift bereder vägen för ett önskat införande av kontrakts­värd för drogmissbrukare. Till dess sä sker bör socialvård, hälso- och sjukvård samt kriminalvård gemensamt delta i denna del av arbetet för trafiksäkerhet och nykterhetsvård.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten i Jämtlands län</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den allmänna målsättningen att minska antalet fängelsestraff ställer sig länsrätten givetvis helt bakom. Vi känner oss dock ytterst tveksamma om man genom lagstiftningsåtgärder på just trafikbrottens område skall uppnå det syftet. En mycket stor del av rattfylleristerna är alkoholmissbrukare. Vad dessa behöver är vård, vilket kan tUlgodoses genom den nuvarande lagstiftningen. Detta förutsätter dock omprioriteringar så att den sociala sektorn får större personella och ekonomiska resurser. Det går inte att bortse från nuvarande påföljdspraxis där skyddstillsyn med nykterhetsvär­dande föreskrifter ådöms i praktiken endast när brottet i sig bedöms förskylla fängelse. Att döma en alkoholmissbrukare till ett högt bötesstraff är inte bara ett slag i luften utan också inhumant.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övervakningsnämnden i Stockholm, andra avdelningen</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt departementsförslaget kommer utrymmet för att döma till böter i stället för fängelse vid rattfylleribrott att öka. De skäl som anförts för en sådan ändring synes övertygande. Nämnden vill dock framhålla att försla­get i praktiken sannolikt kommer att minska tillämpningen av inte bara fängelse utan också skyddstillsyn vid rattfylleribrott. Huruvida en minskad användning av skyddstillsyn kommer att negativt återverka pä återfalls­frekvensen vid rattfylleri är svårt att uttala sig om.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt nämndens erfarenheter är skyddstillsyn i åtskilliga fall menings­full som påföljd vid trafiknykterhetsbrott. De som ådöms skyddstillsyn har ofta alkoholproblem men lever i övrigt under förhållanden som framstår som relativt ordnade. De tillhör nämndens mera godartade klientel. Nämn­dens intryck är att de flesta rattfyllerister som får skyddstiUsyn gör en allvarlig satsning för att komma ifrån sitt alkoholberoende. Ofta har en behandlingskontakt i själva verket etablerats redan före övervakningens böljan. Genom övervakningen sker en kontroll av att behandlingen genom­förs. Den dömde sköter mestadels kontakten med övervakaren mycket bra och övervakningen har ofta kunnat upphöra efter ett år. Det är inte ovan­ligt att den nykterhetsvårdande behandlingen fortsätter även efter över­vakningens upphörande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden finner mot bakgrund av det anförda det vara väsentligt att skyddstillsyn med nykterhetsvärdande behandling fortfarande får ha sin plats i päföljdssystemet vid trafiknykterhetsbrott och att påföljden kan användas även i vissa fall där blodalkoholhalten har legat under 1,5 promil­le (s. 108).</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section505> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section506> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                   </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>222</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Frivårdskommittén</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Principen vid kontraktsvård är att den tilltalade skall ha frihet att välja mellan ett fängelsestraff av viss längd och viss tids vård för sitt missbruk. Erfarenheterna av missbruksvård visar att vårdtiden inte kan,vara alltför kort, om man önskar positiva effekter av vården. Detta begränsar emeller­tid samtidigt värdalternativets möjligheter att konkurrera med fängelseal­ternativet, särskilt när fråga är om så korta fängelsestraff som de som är aktuella vid rattfylleri. Lagöverträdare är troligen inte villiga att genomgå långvariga behandlingsprogram i stället för en månad i fängelse. Kon­traktsvärd av denna art torde därför inte kunna bli någon normalpåföljd för rattfylleri.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Det är emellertid möjligt att utforma en annan form av kontraktsvård för rattfyllerister som bättre kan konkurrera med korta fängelsestraff Den kan exempelvis bestå av viss tids öppen poliklinisk missbruksvård, innebäran­de vårdkontakt ett par gånger i veckan. Den kan också efter förebilder i USA (Ds K 1980: 6 s. 98-100) bestå av regelbunden undervisning i trafik­kunskap m. m. under några månader. En kontraktsvård som utformas på detta sätt får emellertid mycket begränsade allmänpreventiva effekter. Det är därför tveksamt om den kan ersätta fängelsestraff som normalpåföljd för rattfylleri i vårt land, där påföljden för detta brott hittills i regel bestäms uteslutande med hänsyn till allmänpreventionens krav.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Läkaresällskapet</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Omhändertagande av körkort i kombination med behandling och kon­troll har visat god effekt pä nykterheten hos personer med alkoholproblem och borde beaktas vid lagstiftningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Sveriges domareförbund</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Päföljdssystemet är i dag föremål för översyn av bl.a. frivårdskommit­tén, som undersöker möjligheterna att i systemet införa alternativ till fängelse. Sådana påföljder - särskilt den s. k. kontraktsvärden - kan tänkas vara lämpad för mänga rattfyllerister. Enligt förbundets mening vore det klokt att avvakta kommitténs övervägande innan man genomför några mera ingripande ändringar i päföljdsreglerna för förstagångsrattfyl­leri.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>TCO anser det angeläget att ett kommande förslag från frivårdskommit­tén snarast framläggs eftersom det utgör en nödvändig komplettering till den föreslagna lagstiftningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges åklagare</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Föreningen delar uppfattningen att det inte är nägon framkomlig väg att, säsom trafiknykterhetsbrottskommittén föreslagit, normalt döma rattfyl­lerister med alkoholproblem till skyddstillsyn med föreskrifter om nykter-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section507> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section508> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>223</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>hetsvärd. Tvångsvis nykterhetsvärd i sä stor skala som här skulle bli aktuell kan inte rimligen anordnas — särskilt inte efter tillkomsten av den nya socialtjänstlagstiftningen, som bygger på frivillighet i första hand när det gäller vården. Med hänsyn till vad föreningen anfört ovan om den allmänpreventiva effekten av att fängelse utgör normalpåföljd för rattfyl­leri avstyrker föreningen förslaget att normalslraffet för sådant brott skall vara böter och att fängelse skall vara reserverat enbart för grova fall.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Ytterligare om alkoholutandningsprov</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Sollentuna tingsrätt</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I promemorian anförs vidare (s. 103 a ff) olika skäl för att promillegrän­sen 1,5 inte bör bibehållas och böter alltså bli huvudpäföljden även vid så hög alkoholkoncentration i blodet som 1,5 promille och däröver. Efter en redovisning av dessa skäl kommer man fram till att gränsen dock inte slopas nu utan först i samband med övriga lagändringar vid eventuell övergäng från blodprov till utandningsprov. Varför då inte vänta helt med att ta bort gränsen i stället för att behälla den som gräns mellan normalt och grovt rattfylleri men i övrigt inte tillmäta den annan betydelse än som en i motiven rekommenderad fömtsättning för fängelse vid vanligt rattfylleri i de undantagsfall dä sådan påföljd bör komma i fråga. Den vikt av enhet­lighet i rättstillämpningen, som promemorieförfattaren lägger fram som den ena huvudgmnden för hela reformen, är ett skäl så gott som något att behälla 1,5-gränsen oförändrad, givetvis under förutsättning att tillräckligt vetenskapligt stöd finns för denna i fråga om sambandet mellan bems-ningsgrad och trafikfarlighet.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Enligt styrelsen är den främsta förutsättningen för att kunna minska användningen av fängelse att upptäcktsrisken uppfattas som reell av all­mänheten. Risken för upptäckt är främst beroende av vilka resurser poli­sen förfogar över för trafikövervakning.</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Polispersonalen utnyttjas orationellt i ärenden angående misstanke om trafiknykterhetsbrott eftersom transporten och väntetiden för blodprovs­tagning ofta måste tas frän tid för trafikövervakning. Även det fortsatta utredningsförfarandet är administrativt betungande. Dessa problem löses om nuvarande blodanalys kan ersättas med luftanalys såsom för närvaran­de undersöks inom utredningen beträffande luftundersökningsteknik vid misstanke om trafiknykterhetsbrott. Styrelsen vill framhålla att även med nuvarande lagstiftning måste polisen tillföras kvalificerade instrument för att kunna genomföra tillförlitliga alkoholutandningsprov, dvs. prov som varken är falskt positiva eller falskt negativa. Från rättssäkerhetssynpunkt är detta av utomordentligt stor betydelse eftersom beslut om blodprov i regel fattas efter genomfört alkoholutandningsprov. Det är således möjligt</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section509> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section510> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>224</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>att öka upptäcktsrisken om polisen förfogar över högklassig utmstning. Trafikövervakningen skulle därmed få större avhällande effekt än för när­varande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Statens väg- och trafikinstitut</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I och med att man inför begreppet grovt rattfylleri skapar man också nya definitioner varför VTI finner att man borde kunna slopa den övre gränsen. Vi utgår då frän att man tillämpar de nya straffbestämmelserna i enlighet med förslaget. Ett slopande av den övre gränsen skulle också underiätta införandet av utandningsprov som bevismedel, som också framhålls i promemorian. VTI menar således att man redan nu kan slopa den övre gränsen (1,5 promille).</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Utredningen om alkoholutandningsprov kommer med största sannolik­het att inom något år föreslå att utandningsprov används som rättsliga bevismedel i stället för blodprov. Ett sådant förslag, som i hög grad är ägnat att främja trafiksäkerheten, fömtsätter att de nu föreslagna rekvisi­ten för grovt rattfylleri ändras.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Reglerna om trafiknykterhetsbrott intar en central plats i människornas rättsmedvetande. Fasthet och stadga i lagstiftningen är därför en nödvän­dighet. Upprepade ändringar av rättsreglerna på detta område kan urholka fordonsförarnas uppfattning om lagstiftningens innehåll och ändamål. Det är därför enligt länsstyrelsens mening olämpligt att nu genomföra en ge­nomgripande reform, vilken inom något år kommer att följas av ännu en författningsändring. I stället bör en samlad översyn av trafiknykterhetslag­stiftningen ske när ovannämnda förslag föreligger.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Utredningen om alkoholutandningsprov som bevismedel vid trafiknykter­hetsbrott</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Som framhålls i promemorian medför användningen av utandningsprov som bevismedel i stället för det traditionella blodprovet väsentliga effekti­vitetsvinster särskilt när det gäller polisens övervakning av nykterheten i trafiken. Även lagföringen av de för trafiknykterhetsbrott misstänkta för­enklas och blir mindre kostsam. Då det numera inte torde råda något tvivel om att det är risken för att bli upptäckt som är den väsentligaste brottsför-hindrande faktorn när det gäller trafiknykterhetsbrott, anser utredningen det synnerligen angläget att polisen ges ökade möjligheter till trafiknykter-hetsövervakning. Ett sätt att påtagligt intensifiera denna övervakning utan ökade kostnader för staten är just användningen av luftanalysteknik.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vid högre alkoholhalter kan variationerna i analysresultaten från samti­digt tagna utandnings- och blodprov undantagsvis i absoluta tal vara så stora - ehum procentuellt av samma storleksordning som vid den lägre</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section511> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section512> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>225</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>promillegränsen - att det f. n. synes möta stora svårigheter att med den avgörande betydelse som 1,5 &quot;/oo-gränsen har i straffrättsligt hänseende ersätta blodanalyser med luftanalyser. Variationerna är dock inte större än att luftanalyserna kan användas i rättsliga sammanhang för att ange nivån på alkoholhalten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pä grund av det nu anförda skulle utredningen med tillfredsställelse hälsa att 1,5&quot;/oo-gränsen redan nu utmönstrades frän lagstiftningen. Ett sådant steg skulle medföra att luftprovsanalyser utan större svårighet skulle kunna användas för rättsligt bruk.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den i promemorian omnämnda försöksverksamheten med luftanalystek­nik, som sedan några år har bedrivits i Sverige under ledning av Roger Bonnichsen och Leonard Goldberg och vars resultat skall läggas till grund för ett eventuellt beslut om övergång till luftanalysteknik för rättsligt bruk, har genomgående visat säkra resultat vid lägre alkoholhalter. Den nedre straffbarhetsgränsen, 0,5&quot;/oo eller 0,4&quot;/oo som nu föreslås, utgör därför inget hinder för övergång tUl luftanalysteknik.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Om drograttfylleri m. m.</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>BRÅ</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BRÅ noterar som positivt att uttrycket &quot;annat berusningsmedel&quot; i lag­textförslaget föreslås utbytt till &quot;annat medel&quot;, liksom att drog-rattfylleri­et fortsättningsvis skulle kunna bedömas enligt båda svårighetsgraderna i stället för som nu, bara efter den högre skalan. Förslaget erbjuder dock inte någon lösning för att komma till rätta med problemet hur påverkan av annat medel än alkohol skall mätas och bedömas. De svårigheter som möter härvidlag har beskrivits och kommenterats av Artur Solarz i SvJT 1980 s 40 ff. Drograttfylleriet synes vara ett problem i växande (se Schu-bert-Ceder-Holmgren om narkotika hos bilförare i BRÅs rapport 1982:2 Narkotikautvecklingen 1982). Det är också välkänt att kombinationen av alkohol-läkemedel/andra droger kan medföra en högre påverkansgrad och därmed en större trafikfara än alkoholkoncentrationen i blodet ger vid handen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Läkemedlens betydelse som trafikolycksfaktor har studerats av Solarz (Läkemedelspåverkan och trafik. Stockholm 1978). Genom den märkning av trafikfarliga läkemedel som numera sker riktas allmänhetens uppmärk­samhet mot problemet med läkemedelspäverkan. Promemorian innehålller ställningstagandet att straffansvar inte bör införas för samtliga fall då en förare är påverkad av något narkotiskt medel med hänsyn till den kompli­kation som de legalt föreskrivna läkemedlen innebär. BRÅ menar emeller­tid att det är påkallat att söka en modell för säkrare bedömningar i dessa fall av påverkan. Kanske bör en annoriunda konstruktion av rattfylleri­brottet i dessa fall övervägas om de analystekniska problemen framstår som svårlösta. </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>15    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 21</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section513> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section514> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>226</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statens väg- och trafikinstitut</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I detta sammanhang bör påpekas att lagens utformning för närvarande omöjliggör forskning för att ytteriigare belysa de prestationsnedsättningar som kan förorsakas av låga blodalkoholkoncentrationer och av droger av annat slag. Sålunda medges inga som helst avsteg när det gäller förande av motorfordon. Inte ens dispensmöjligheten föreligger även om forsknings­behovet skulle vara aldrig så väl dokumenterat och undersökningarna kunna ske under betryggande former. Institutet har tidigare framfört dessa synpunkter och fömtsätter att även detta problem kan fä sin lösning i det kommande lagförslaget. Den något märkliga situationen föreligger att vid forskning är promiUegränsen snarast O medan utredningen nu föreslär en allmän gräns pä 0.4 promille.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Läkaresällskapet</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Läkaresällskapet menar att berusning med andra medel ägnats större uppmärksamhet. Den lösa formuleringen i 4 § &quot;om någon på motsvarande sätt är påverkad av annat medel&quot; ger möjlighet till godtycke. Då nu läkemedlen har klassats efter trafikfarlighetssynpunkt borde det vara möj­ligt att i en bilaga ange läkemedel och olämpliga doser.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Trafikupplysning, körkortsåterkallelse m.m.</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Trelleborgs tingsrätt.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det görs ofta gällande att allmänpreventionen verkar främst då stadgan­det/praxisen är ny men att den sedan efter hand minskar i värde. Andra medel erfordras då mot den ansvarslöshet rattfylleristen ådagalägger. Det­ta torde karaktärisera dagens situation i vårt land. Andra åtgärder står nu till buds för att avhålla förare från att köra med sprit i kroppen. Möjlighe­terna att ge saklig upplysning om trafikfaran p. g. a. alkohol med dess nedsättning av reflexer och reaktioner är numera stora genom press, radio och TV. Den längre skoltiden inbjuder till upplysning och påverkan upp tUl körkortsåldern. Körkortsutbildningen med körskolor ger också i ökande grad möjlighet härtill. Faran för att själv skadas, att själv behöva betala reparationskostnader och inte minst att bli av med körkortet spelar för genomsnittsföraren en väsentlig roll. Även om mänga fortsätter att köra trots körkortsåterkallelse, bUr deras körning mindre frekvent och försikti­gare, inför risken att upptäckas. Vid en nödvändig prioritering av samhäl­lets insatser för trafiksäkerheten bör ökad trafikkontroU för ökad upp­täcktsrisk gå före fängelse. Hit hör användandet av luftanalysteknik och snabbt flyttbara kontroller.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Domstolsverket</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DV konstaterar att 4 § trafikbrottslagen i den föreslagna lydelsen öppnar möjlighet för ensamdomare att avgöra trafiknykterhetsmäl i långt större</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section515> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section516> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>227</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>omfattning än vad som nu är fallet vilket är ägnat att medföra besparing för staten. Möjligen kan antalet trafiknykterhetsmäl öka något vid de allmänna domstolarna. Målutvecklingen torde dock vara mer beroende av polisens prioritering av sina kontroll- och utredningsinsatser än den föreslagna utvidgningen av det straffbara området i och för sig.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Riksåklagaren</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De föreslagna ändringarna av trafiknykterhetsbrotten får självfallet be­tydelse för åklagarnas praxis vid utfärdandet av strafföreläggande. Detta har dock inte berörts i promemorian. Det är emeUertid från processekono­misk synpunkt angeläget att de klara fallen i största möjliga utsträckning kan bli föremål för strafföreläggande. I fall där alkoholhalten inte över­stiger cirka 1,5 promille och där inte heller återfall är för handen eller eljest omständigheter av försvårande karaktär föreligger inom ramen för den föreslagna 4 §, bör enligt min mening strafföreläggandeinstitutet kunna komma till användning.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Trafiksäkerhetsverket</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens diskussion kring förslag om ändrade straffbestämmelser ger anledning att beröra den ur trafiksäkerhetssynpunkt än mer angelägna frågan om återkallelse av förarbehörigheten på gmnd av brott och för­seelser i trafiken. Denna samhällets reaktion har i flera avseenden vidare konsekvenser för den enskilde än vad en straffrättslig reaktion har. Det är därför motiverat att ta tag i de olägenheter som nu finns beträffande den absoluta kopplingen mellan den straffrättsliga sidan av saken och ingripan­det på körkortssidan. Målsättningen bör vara att samhällets reaktion be­träffande förarbehörigheten skall komma i direkt anslutning till gärningen. Receptet är effektiva instmment för snabba och administrativt lätthanter­liga ingripanden. En sådan strävan har kommit till uttryck redan i proposi­tionen 1967:55 sid. 62. Gmnderna härför och närmare förslag om steg i denna riktning har sedermera i utkastsform redovisats av generaldirektö­ren till bland annat dåvarande statsrådet och chefen för kommunikations­departementet. Utkasten biläggs detta yttrande.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section517> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:49.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section518> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>228</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttrandena över skrivelsen 1983-03-04 från statens väg- och trafikinstitut ang. dispens från vissa bestämmel­ser i trafikbrottslagen (1951:649) och vägtraflkkungörelsen (1972:603)</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden över skrivelsen avgetts av hovrätten över Skåne och Blekinge, kammarrätten i Jönköping, riksåklagaren (RÅ), riks­polisstyrelsen, socialstyrelsen, statens rättskemiska laboratorium, trafik­säkerhetsverket, länsstyrelsen i Östergötlands län, länsstyrelsen i Kris­tianstads län, Svenska Läkaresällskapet, Sveriges advokatsamfund, Sveri­ges domareförbund. Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF), Svenska Polisförbundet, Föreningen Sveriges statsåklagare. För­eningen Sveriges åklagare. Föreningen Sveriges länspolischefer. Förening­en Sveriges polischefer, Motormännens riksförbund (M), Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) och Trafikförsäkringsföreningen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Framställningen tillstyrks utan närmare kommentarer av Sveriges do­mareförbund. Föreningen Sveriges statsåklagare, Föreningen Sveriges åklagare och Motormännens riksförbund (M).</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands län: När det gäller genomförandet av försöken fömtsätter länsstyrelsen att de kommer att ske inom avspärrade områden t. ex. körgårdar eller motorbanor dvs. avskilda frän allmän trafik.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande säkerhetsföreskrifter m. m. bör ledning kunna hämtas från de bestämmelser en polismyndighet har att följa vid godkännande av motorbanor (se RPS FS 1982:6). Pröningen av nämnda dispenser bör kunna åläggas länsstyrelsen i respektive län. Samråd i säkerhetsfrågor kommer dä att ske med den lokala polismyndigheten.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen: Styrelsen tillstyrker    att experimentella försök</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skall få genomföras i trafiksituationer inom ramen för forskningen kring prestationsnedsättande effekter av droger av olika slag. För sådana försök bör dock inte utfärdas generella bestämmelser utan provverksamhet bör få ske endast efter särskild ansökan hos regeringen.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Provverksamheten bör endast få genomföras på avlysta och avspärrade banor under betryggande kontroll. Innan provverksamhet påbörjas bör forskningsledaren samråda med den lokala polismyndigheten, vilken bör ges befogenhet att vid behov utfärda säkerhetsföreskrifter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Liknande synpunkter framförs av Svenska polisförbundet. Föreningen Sveriges länspolischefer. Föreningen Sveriges polischefer. Nationalför­eningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) och Trafikförsäkringsför­eningen.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens rättstekniska laboratorium (professorn Jan Schubert): Jag delar VTIs bedömning om betydelsen av forskning över prestationsnedsättande drogers effekter på bilförare under realistiska trafikförhållanden. VTIs</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section519> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section520> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>229</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mbricerade begäran synes mig därför väl motiverad och jag har inga invändningar mot den. För att kunna dra meningsfulla slutsatser frän experimenten viU jag dock framhålla betydelsen av att man också skapar möjligheter att utföra analyser av drogkoncentrationer i blod frän försöks­personerna.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska Läkaresällskapet: Kunskaper om människors förmåga att upp­fatta och reagera på förhållanden i trafikmiljön är gmndläggande för hur denna miljö skall utformas; skyltning, signaler utefter vägar, hastighets­bestämmelser, vägbredd, styrka, riktning och manöverbarhet hos fordo­nens strålkastarljus är exempel på förhållanden, som skall utformas med hänsyn till trafikanters, särskilt motorfordonsförares ålder, utbildning och hälsotillstånd.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I sistnämnt avseende bör naturligtvis ej blott sjukdomar och skador utan även inverkan av droger, använda som lake- eller bemsningsmedel, tillmä­tas intresse. Att effekter av alkoholbmket härvidlag är synnerligen viktiga att uppmärksamma står klart mot den obestridliga erfarenheten att körför­mågan blir nedsatt av alkohol samt att bmket är oerhört omfattande. Även andra kemiska påverkningar är viktiga, t.ex. verkan av läkemedel, narko­tiska preparat intagna i bemsningssyfte samt lösningsmedel, använda yrkesmässigt och genom sin ångbildning skadliga för arbetare som tvingas andas in dem.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Man bör eftersträva så god kunskap om orsakerna tUl trafikskador som problemen i fråga motiverar. Det är då angeläget framhåUa den eventuella inverkan som låga halter i blodet av alkohol kan utöva. Ävenså betydelsen av resttillstånd som kvarstår efter att alkoholen lämnat kroppen är viktiga att utreda. Dessa förhållanden synes vara av stort intresse med tanke på den personliga säkerheten i trafiken för dem som är påverkade, och de är av betydelse som orsak till skador på medtrafikanter.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När det i vägtrafikkungörelsen och trafikbrottslagen föreskrivs så stränga regler beträffande förande av motorfordon under inverkan av alkohol att seriösa studier av de tillhörande trafikriskerna tillintetgörs, dä har reglerna motverkat sitt syfte. Ovan och i skrivelsen från VTI har några aktuella anledningar tUl studier omnämnts; betydelsen av låga blodalkohol­halter för skickligheten att föra motorfordon, jämförelser av resultat från körsimulatorprov och prov på avlyst bana eller testbana är exempel. För att möjliggöra sådana studier, vilka är angelägna för trafiksäkerhetsregler­nas framtida utformning, bör VTI erhålla dispens från vad som gäller enligt vägtraflkkungörelsen i § 19 och trafikbrottslagen § 4. Däremot ställer sig Svenska Läkaresällskapet avvisande till prov i verklig trafik. Till dispen­sen kan lämpligen knytas de villkor, som skall vara uppfyllda för att säkerheten för berörd personal och tredje man skall förbli fullt betryggan­de. Medicinsk kontroll bör utövas av de berörda personerna så att inte arbetet ger upphov till oförmodade reaktioner.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten i Jönköping: Man bör enligt kammarrättens mening sam-</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section521> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section522> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>230</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tidigt undersöka om det inte finns behov av att kunna utfärda motsvarande dispenser på luft- och sjötrafikområdena.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trafiksäkerhetsverket: Proven behöver såvitt framgår av skrivelsen inte ske i allmän trafik. Trafiksäkerhetsverket fömtsätter därmed att försök inte avses att genomföras på områden som är att anse som väg enligt 2 § vägtrafikkungörelsen (1972:603) (VTK). Någon möjlighet till undantag från 19 § VTK torde därför inte vara erforderlig och kan inte heller tillstyr­kas. Trafiksäkerhetsverket avstyrker således begäran i denna del.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett med 19 § VTK likalydande förbud mot körning i terräng återfinns i 37 § terrängtrafikkungörelsen (1972:594) (TTK). För att försöksverksam­het skall kunna genomföras torde krävas undantag från detta förbud. Sådana undantag ankommer på regeringen att medge.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trafiksäkerhetsverket föreslär att regeringen ges rätt att i det enskUda fallet, då undantag meddelas frän 37 § TTK, även förordna att förande i enlighet med undantaget inte skall vara straffbart enligt 4 § trafikbrottsla­gen (1951:649). En bestämmelse härom bör förslagsvis införas som en ny 7 § i trafikbrottslagen och utformas enligt följande.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 § Regeringen får för visst eller vissa fall besluta att förande av motor­drivet fordon i enlighet med av regeringen meddelat undantag från 37 § tertängtrafikkungörelsen (1972:594) inte skall vara brott enligt 4 §.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksåklagaren: Det är angeläget att forskningen avseende olika drogers och läkemedels inverkan på motorfordonsförares prestationsförmåga främjas. Resultaten av denna forskning är av stor betydelse för utform­ningen av ansvarsreglerna för trafikbrott.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>VTLs hemstäUan är betingad av att experimentella försök inom ramen för forskning kring prestationsnedsättande effekter av droger inte kan göras med hänsyn till bestämmelserna i 19 § vägtrafikkungörelsen och 4 § trafikbrottslagen. VTLs skrivelse ger närmast det intrycket att all vidare forskning på området är omöjlig om inte undantag från nämnda bestämmel­ser införs. För egen del finner jag VTLs uppfattning med hänsyn tiU den tekniska utvecklingen i allmänhet väl pessimistisk. Självfallet vore det för forskningens skull önskvärt om undantag från dessa bestämmelser kunde ske i någon form. Innan denna fråga närmare övervägs bör emeUertid enligt min mening en kartläggning ske av de befintliga tekniska möjlighe­terna att med hjälp av simulatorer och liknande anordningar visa och mäta prestationsförmågan hos motorfordonsförare som utsatts för påverkan av något slag. Även en bedömning av den förväntade tekniska utvecklingen på området bör göras. Skulle det visa sig att tillräckliga tekniska resurser finns eller kan förväntas bör enligt min mening inga ingrepp i förevarande syfte göras i 19 § vägtrafikkungörelsen och 4 § trafikbrottslagen. Jag vill i detta sammanhang erinra om att det anses naturvetenskapligt omöjligt att uppställa promUlegränser vid läkemedelsrattfyUeri och att en presumtions­regel med fasta koncentrationshalter för alla aktiva substanser som ingår i läkemedel inte för närvarande är möjlig att praktiskt införa.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section523> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section524> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>231</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I den mån nämnda kartläggning ger vid handen att fortsatt forskning pä området kräver tillgäng till en realistisk trafikmiljö kan en utredning av frågan om införande av undantagsbestämmelser i bl.a. 19 § vägtrafikkun­görelsen och 4 § trafikbrottslagen bli aktuell. Det ligger i sakens natur att dessa undantagsregler, om de kommer tUl stånd, måste bli ytterst restrik­tiva bl. a. vad gäller platsen för experimentens utförande. Flera straffrätts­ligt komplicerade frågor måste därvid övervägas. Även det skadestånds-rättsliga ansvaret måste belysas.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section525> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:88.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section526> <p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Prop, 1984/85:21</span></b></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>232 Bilaga 4</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section527> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt; font-family:Verdana'>Det remitterade förslaget</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa traHkhrott</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>dels att 4 § skall ha nedan angivna lydelse,</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:10.0pt; margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 4 a och 7 §§, av nedan angivna lydelse.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section528> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section529> <p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt; margin-left:142.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section530> <p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>I mom. Den som vid förande av motordrivet fordon eller spårvagn varit så påverkad av starka dryc­ker, att det kan antagas, att han icke på betryggande sätt kunnat föra fordonet eller spårvagnen dömes, för rattfylleri tUl fängelse i högst ett år eller, där omständighe­terna är mildrande, till böter, dock lägst tjugofem dagsböter.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Till samma straff dömes föraren, om han av annat berusningsmedel var så påverkad som nyss sagts.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den som fört motordrivet fordon eller spårvagn efter att ha förtärt starka drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgick till 1,5 promille eller däröver, skall anses ha varit så påverkad av star­ka drycker under färden, som iförs-ta stycket sägs.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>2 mom. År det ej styrkt, att föra­re av motordrivet fordon eller spår­vagn var så påverkad, som i I mom. första stycket sägs, men har han fört fordonet eller spårvagnen</span></i></p> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all> </span> <p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Den som framför motordrivet fordon eller spårvagn efter att ha förtärt alkoholhaltiga drycker i så­dan mängd att alkoholkoncentra­tionen i hans blod under eller efter färden uppgår till 0,4 promille eller däröver döms för rattfylleri till böter eller fängelse i högst sex må­nader.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Detsamma gäller om någon an­nars vid framförande av motordri­vet fordon eller spårvagn är så på­verkad av alkoholhaltiga drycker att det kan antas att han inte på betryggande sätt kan föra fordonet eller spårvagnen eller om föraren på motsvarande sätt är påverkad av annat medel.</span></i></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section531> <p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:196.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1978:92.  Senaste lydelse 1978: 92.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section532> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section533> <p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>                                                                  </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>233</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size: 9.0pt;font-family:Verdana'>                        </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>efter att ha förtärt starka drycker i</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:156.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>sådan mängd att alkoholkoncentra­tionen i hans blod under eller efter</span></i></p> <p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>färden uppgick till 0,5 men ej till 1.5</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>promille,   dömes  till  böter,   dock</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>lägst tio dagsböter, eller fängelse i</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>högst sex månader. 3 mom. Vad som sägs i 1 mom.     Första stycket gäller inte förare av</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>tredje stycket och 2 mom. gäller ej     motordrivet fordon som är avsett</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>förare av motordrivet fordon som     att föras av gående.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>är avsett att föras av gående.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Första och andra styckena gäller inte, om förandet av fordonet ingår som ett led i en vetenskaplig eller därmed jämförlig undersökning till vilken tillstånd har lämnats av re­geringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>4a§</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Har ifall som avses i 4 § föraren haft en alkoholkoncentration i blo­det som uppgått till minst 1,5 pro­mille eller varit så påverkad som anges i andra samma paragraf och är brottet att anse som grovt, skall föraren dömas för grovt rattfylleri till fängelse i högst ett år.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:144.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gär­ningen har medfört avsevärd fara för trafiksäkerheten. 7§</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Ett fordon som har använts vid brott enligt denna lag får förklaras förverkat, om det av särskilda skäl behövs för att ett sådant brott skall förebyggas och förverkande inte är oskäligt.</span></i></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 april 1985.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1978:92.</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt; font-family:Verdana'>&#9632;* Momentet föreslås upphävt i prop. 1983/84: 112.</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section534> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section535> <p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:21</span><span style='font-family:Verdana'>                                                    </span><span style='font-family:Verdana'>234</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionen  ..................................................... </span><span style='font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-family:Verdana'>I</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll......................... </span><span style='font-family: Verdana'>..... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott </span><span style='font-family: Verdana'>          </span><span style='font-family:Verdana'>2</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i körkortslagen (1977; 477)      </span><span style='font-family:Verdana'>      </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i lagen (1976; 1090) om alkoholutand­ningsprov </span><span style='font-family: Verdana'>          </span><span style='font-family:Verdana'>6</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag till lagom ändring i trafikskadelagen (1975:1410)   </span><span style='font-family:Verdana'>      </span><span style='font-family:Verdana'>7</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag tiU lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m      </span><span style='font-family:Verdana'>          </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag till tag om ändring i skadeståndslagen (1972; 207)      </span><span style='font-family:Verdana'>          </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde 1984—08—30      </span><span style='font-family:Verdana'>          </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ......................................................... </span><span style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmän motivering    ........................................... </span><span style='font-family:Verdana'>.... </span><span lang=EN-US style='font-family: Verdana'>II</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund..................................................... </span><span style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>11</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Närmare om behovet av ändrade påföljdsregler.... </span><span style='font-family:Verdana'>    </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Vidgat utrymme för böter vid rattfylleri.............. </span><span style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Promillereglerna............................................. </span><span style='font-family:Verdana'>   </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Bakgmnd............................................... </span><span style='font-family:Verdana'>   </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Den nedre gränsen   ............................... </span><span style='font-family:Verdana'>   </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Den övre gränsen.................................... </span><span style='font-family:Verdana'>   </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Straffskärpning för trafiknykterhetsbrott i vissa fall m.m     </span><span style='font-family:Verdana'>          </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Förverkande av fordonet vid rattfylleri och andra trafikbrott  .</span><span style='font-family:Verdana'>      </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Undantag från trafiknykterhetsregleringen vid vissa vetenskap­liga undersökningar     </span><span style='font-family: Verdana'>          </span><span style='font-family:Verdana'>37</span></p> <p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Upprättade lagförslag.......................................... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Specialmotivering   ............................................ </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan.   .................................................... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>50</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>&nbsp;&nbsp; </span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut.............................................................. </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>50</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm; margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag av lagrådets protokoll  ................................ </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>51</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom: 0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde 1984-10-04  </span><span style='font-family:Verdana'>      </span><span style='font-family:Verdana'>53</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilagal Departementspromemorian (Ds Ju 1983:6) Trafiknykter­<br> hetsbrotten Förslag tUl ändringar i lagstiftningen   </span><span style='font-family:Verdana'>      </span><span style='font-family:Verdana'>55</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 2     Sammanställning av remissyttrandena över promemorian.</span><span style='font-family:Verdana'>    </span><span style='font-family:Verdana'>145</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BUaga 3     SammanstäUning av remissyttrandena över skrivelsen den</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm; margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 mars 1983 från statens väg- och trafikinstitut   </span><span style='font-family:Verdana'>      </span><span style='font-family:Verdana'>228</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 4     De remitterade förslaget......................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>232</span></p> <p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt; font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984</span></b></p> </div> <span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all style='page-break-before:auto'> </span> <div class=Section536> <p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt; font-family:Verdana'>&nbsp;</span></p> </div> G80321 prop_198485__21.pdf 10337549 pdf om ändring i lagen (1951:649) om straff vissa trafikbrott (trafiknykterhetsbrotten) https://data.riksdagen.se/fil/28B0B199-9162-4233-BCE8-8DD8DDD9B8A3