2449571G8032001984/85200propproppropProposition 1984/85:200PropositionProposition20001985-05-30 00:00:002025-12-19 13:22:252008-06-13 08:43:55om närvarorätt för personalföreträdare i kommunala nämnderimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G803200/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G803200https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G803200
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:284.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:200</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85:200</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om
närvarorätt för personalföreträdare i kommunala nämnder;</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslutad
den 30 maj 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har
tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SVANTE LUNDKVIST</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>BO
HOLMBERG</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen föreslås att det införs en permanent
lagstiftning som ger kommunernas och landstingskommunernas anställda en rätt
alt närvara vid sammanträden med andra nämnder än styrelsen. Med närvarorätten
följer yttranderätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna närvarorätten gäller vid en nämnds
behandling av ärenden som rör förhällandet mellan kommunen eller landstingskommunen
som arbetsgivare och deras anställda. Myndighetsutövning mot enskild och frågor
där ett utpräglat partsförhällande råder omfattas emellertid inte av
närvarorätten. Högst tre personalföreträdare och ersättare för dem får finnas i
varje nämnd. De utses av de lokala arbetstagarorganisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna om närvarorätt föresläs bli sammanförda med dem
om parts-sammansatta organ till ett nytt kapitel i kommunallagen (1977:179),
Vissa följdändringar föreslås också i annan lagstiftning. Lagändringarna avses
träda i kraft den 1 januari 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:48.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1984/85. 1 sam/. Nr 200</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i kommunallagen (1977:179)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs i fräga om kommunallagen (1977:179) dels att 3 kap. 13 a och 13 b 88
skall upphöra att gälla, dels att 7 kap. 6 8 skall ha nedan angivna lydelse,
dels all i lagen skall införas ett nytt kapitel, 3 a kap., av nedan angivna
lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 a kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medbestämmandeformer för de anställda.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige inrättar partssammansatta organ.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Partssammansatta organ kan, om inte annat följer av lag
eller annan författning, ha till uppgift alt inom styrelsens eller andra
nämnders verksamhetsområden svara för beredning, förvaltning och
verkställighet i ärenden som rör förhållandet mellan kommunen eller
landstingskommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:159.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sådana organ får inte överlämnas att avgöra frågor
som avser den kommunala eller landstingskommunala verksamhetens mål,
inriktning, omfattning eller kvalitet eller frågor som avses i 3 § första
stycket förvaltningslagen (1971:290) med undantag av ärenden om anställning,
ledighet, vikariat och förslagsbelöning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:161.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:161.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett partssammansatt organ består av företrädare för
kommunen eller landstingskommunen och av företrädare för arbetstagarna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:161.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunens eller landstingskommunens företrädare väljs av
fullmäktige eller av styrelsen eller annan nämnd som fullmäktige utser.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:161.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetstagarnas företrädare ulses av den eller de lokala
arbetstagarorganisationer i förhållande lill vilka</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommunen eller landstingskommunen är bunden av
kollektivavtal om sådant organ.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>38</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige fastställer reglemenlen för partssammansatta
organ. I reglementet anges organens uppgifter, sammansättning, mandatlid och
verksamhetsformer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 3 kap. 9 § andra stycket och 10 § tredje
stycket tillämpas också på ett partssammansait organ. Detsamma gäller i fråga
om bestämmelserna i 3 kap. 10 § andra siycket om förande av protokoll, protokolls
innehåll, justering av protokoll, tillkännagivande om justering och
reservation.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen eller en annan nämnd inom vars verksamhetsområde
ett partssammansait organ har tillsatts får återkalla uppdrag som har överlämnats
till organet, om synnerliga skäl föreligger till det.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Företrädare för de anställda hos kommunen eller
landstingskommunen (personalförelrädare) får, i den omfattning som anges i 5-7
§§, närvara vid sammanträden med andra nämnder än styrelsen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personalförelrädare har rätt att närvara vid en nämnds
behandling av ärenden som rör förhållandet mellan kommunen eller
landstingskommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Om nämnden i särskih
fall medger det, får personalförelrädare närvara vid behandlingen av andra ärenden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarorätt föreligger inte vid handläggning av ärenden
som avses i</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § första stycket förvaltningslagen (1971:290) med
undantag av ärenden om anställning, ledighet, vikariat och förslagsbelöning
samt ärenden enligl andra stycket 2 samma paragraf.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarorätt föreligger inte heller vid handläggning av
frågor som rör</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. förhandlingar med en arbetsta<br>
garorganisation,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppsägningar
av kollekiivav-td,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>arbetskonflikler,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>räitstvisier
mellan kommunen eller landstingskommunen och en arbetstagarorganisation.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personalförelrädare har rätt att delta i nämndens
överläggningar men inte i besluten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En nämnd är skyldig att, med iakttagande av bestämmelserna
i sekretesslagen (1980:100), lämna personalföreträdarna de upplysningar som
behövs för deras verksamhet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personalföreträdare ulses särskih för varje nämnd bland de
anställda hos kommunen eller landstingskommunen, i första hand bland dem som
är anställda inom nämndens verksamhetsområde.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högst tre personalföreträdare och en ersättare för envar
av dem får finnas i varje nämnd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personalförelrädarna utses av den eller de lokala
arbetstagarorganisationer i förhållande lill vilka kommunen eller
landstingskommunen är bunden av kollektivavtal.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i denna lag eller annan författning föreskrivs om jäv
för ledamot eller någon annan som har au hand-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:200</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lägga ärende i nämnd skall också gälla för
personalföreträdare i nämnden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dock
skall jäv enligt 4 § första stycket 5 förvaltningslagen (1971: 290) inte anses
föreligga enbart på grimd av att en personalföreträdare är förtroendeman eller
funktionär hos en arbetstagarorganisation som har intresse att bevaka i ärendet
eller på grimd av att han eller hon i en sådan egenskap på organisationens
vägnar har deltagit i en sådan förhandting i ärendet som ägt rum enligl lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kallelser av personalföreträdare till sammanträden sker i
samma ordning som gäller för kallelser av ledamöter i nämnden. Ersättare
kallas endast då de skall tjänstgöra som ledamöter.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7
kap. 6§ Om beslut av fullmäktige har blivit upphävt genom avgörande som har
vunnit laga kraft och om beslutet redan har verkställts, skall fullmäktige
föranstalta om rättelse av verkställigheten i den mån del är möjligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första
stycket tillämpas pä motsvarande sätl i fråga om beslut av styrelsen eller
annan nämnd eller av revisorerna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första
stycket tillämpas på motsvarande sätt i fråga om beslut av styrelsen eller
annan nämnd eller partssammansatt organ eller av revisorerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986, då lagen
(1972:271) om närvarorätt vid sammanträde med kommunal eller landstingskommunal
nämnd skall upphöra att gälla.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:44.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1984/85:200</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i kommunalförbundslagen (1985:000)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 2 kap. 14 8 och 3 kap. 5 8 kommunalförbundslagen (1985:000)
skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lydelse
enligl prop. 1984/85:216</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:121.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 kap 14 8</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=99>
<tr>
<td valign=top align=left height=99 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om inte
annat är särskilt föreskrivet, gäller bestämmelserna i 3 kap. 1-16 88 och i
3 a kap. kommunallagen (1977:179) i tillämpliga delar i fråga om
kommunalförbunds styrelse och övriga nämnder, partssammansalta organ m.m.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om inte annat är särskilt föreskrivet, gäller
bestämmelserna i 3 kap. 1-16 §§ kommunallagen (1977:179) i tillämpliga delar i fräga
om kommunalförbunds styrelse och övriga nämnder, partssammansalta organ m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3
kap.</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 2 kap. 27 8, 3 kap. 3 och 4 88, 7-11 88, 13 a, 13 b och 16 88 kommunallagen
(1977:179) skall i fillämpliga delar gälla i fråga om förbundsdirektionen.
Härifrån skall dock följande avvikelser gälla.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 2 kap. 27 8, 3 kap. 3 och 4 88, 7-11 88 och 16 8 samt 3 a kap. 1-3 §§
kommunallagen (1977:179) skall i fillämpliga delar gälla i fråga om
förbundsdirektionen. Härifrån skall dock följande avvikelser gälla.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om tillkännagivande om justering av
förbundsdirektionens protokoll gäller föreskrifterna i 2 kap. 13 8 denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanträde för fastställande av budget skall vara
offentligt. Därvid skall bestämmelserna i 2 kap. 10 8 försia-tredje styckena
och 28 8 andra siycket kommunallagen gälla i tillämpliga delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:57.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelege-</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>rade</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:8.0pt;
margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 17 och 23 88 lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade
skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17 8</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=186 height=155>
<tr>
<td valign=top align=left height=155 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 3 kap. 4 8, 5 8 tredje stycket, 7 8 första stycket, 8 och 9 88, 10 8 andra
stycket och 118 samt i 3 a kap. kommunallagen (1977:179) tillämpas på
motsvarande sätt i fråga om arbetsutskottet och kommittéer. Sädana
tillkännagivanden som avses i 3 kap. 10 8 andra stycket nämnda lag skall ske
på anslagstavlan i varje kommun som har valt delegerade.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 3 kap. 4 §, 5 § tredje stycket, 7 8
första stycket, 8 och 9 88, 10 8 andra siycket och 11 8 kommunallagen
(1977:179) om kommunstyrelsen tillämpas pä motsvarande sätt i fråga om
arbetsutskottet och kommitté. Sädana tillkännagivanden som avses i 3 kap, 10
8 andra stycket nämnda lag skall ske pä anslagstavla i varje kommun som har
valt delegerade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsutskottet och kommitté fär kalla en delegerad eller
suppleant för en delegerad, en ledamot av en kommitté eller en tjänsteman hos
en kommun som har vall delegerade eller en särskild sakkunnig att närvara vid ell
sammanträde. Den som har kallats får, om utskottet eller kommittén beslutar
det, delta i överläggningarna men ej i besluten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:6.0pt;
margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsutskottets
och kommittés protokoll och övriga handlingar skall vårdas och förtecknas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=26 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23 8'</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande
besvär över beslut av delegerade, arbetsutskottet eller en kommitté gäller i
tillämpliga delar 7 kap. 18,28 första stycket och 4 8 kommunallagen (1977:179).
Besvär får anföras av varje kommun som har valt delegerade och av den som är
medlem av en sådan kommun.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande
besvär över beslut av delegerade, arbetsutskottet, kommittéer eller
partssammansatta organ gäller i tillämpliga delar 7 kap. 1 8, 2 8 första
stycket och 4 8 kommunallagen (1977:179). Besvär får anföras av varje kommun
som har valt delegerade och av den som är medlem av en sådan kommun.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:8.0pt;
margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande
besvär över kammarrättens beslut tillämpas 7 kap. 5 8 kommunallagen. Besvär
över ett beslut, varigenom kammarrätlen har bifallit besvär eller förbjudit att
del överklagade beslutet verkställs, får anföras även av en kommun som har valt
delegerade och den som är medlem av en sådan kommun.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 7 kap. 6 8 kommunallagen om rättelse av verkställighet fillämpas
beträffande beslut av delegerade, arbetsutskottet eller en kommitté.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 7 kap. 6 8 kommunallagen om rättelse av verkställighet tillämpas
beträffande beslut av delegerade, arbetsutskottet, kommittéer eller
partssammansatta organ.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986. I Senaste
lydelse 1980:279.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
CIVILDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:189.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1985-05-30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsrådet Lundkvist, ordförande, och
statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson,
Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Holmberg,
Hellström,Thunborg, Wickbom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Holmberg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om närvarorätt för personalföreträdare i
kommunala nämnder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt lagen (1972:271) om närvarorätt vid sammanträde med
kommunal eller landstingskommunal nämnd får företrädare för de anställda
närvara vid nämndsammanträden och delta i överläggningarna men ej i besluten.
Nämndens beslut om att tillämpa närvarorätten förutsätter regeringens
medgivande. Medgivandena är tidsbegränsade och gäller f.n. till utgången av år
1985. En omfattande försöksverksamhet med närvarorätt har ägt rum på grund av
denna lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen om den kommunala demokratin lämnade i
betänkandet (SOU 1977:39) Företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner
förslag till en permanent lagstiftning om närvarorätt. Enligt förslaget skulle
närvarorätten baseras på överenskommelser i kollektivavtal. Utredningens
förslag ledde, vad gäller närvarorätten, inte till någon lagstiftningsåtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den 31 augusti 1978 bemyndigade regeringen chefen för kommundepar-tementel
all tillkalla en kommitté' för fortsatt utredning av frågan om medbestämmande
för de anställda i kommuner och landstingskommuner m.m.
(medbestämmandekommittén). Kommittén, som ombildades genom beslut den 5 oktober
1978 och den 7 juni 1979, avlämnade i september 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Ledamöter vid betänkandets avlämnande: F.d,
regeringsrådet Olov Hegrelius, ordförande, chefsrådmannen Svante Boman,
universitetslektorn Agne Gustafsson, direktören Lars Ahlvarsson, direktören
Birger Bäckström, ombudsmannen Rolf Lind, ombudsmannen Judith Rosengren,
avdelningschefen Sven Arnström och förbundsordföranden Kent Christensson.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>betänkandet (SOU 1982:56) Kommunal förvaltning och
medbestämmanderätt. Betänkandet har remissbehandlats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I betänkandet behandlar kommittén i enlighet ined sina
direktiv ett flertal olika medbestämmandeformer för kommunanställda. Förutom
närvarorätten tar kommiltén bl,a. upp frågan om facklig veto- och
självbestämmanderätt samt frågan om partssammansatta organ (PSO) m.m, inom specialreg-lerade
områden. 1 denna proposition behandlas endast kommitténs förslag om
närvarorätten i kommuner och landstingskommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till protokollet i detta ärende bör fogas dels en
sammanfattning av betänkandet som bilaga 1 och de förslag lill ändringar i
kommunallagen (1977:179) och viss annan kommunal lagstiftning som läggs fram i
betänkandet som bilaga 2. En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning
av deras yttranden bör fogas till protokollet i ärendet som bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmän motivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Allmänna utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan början av 1970-talet har det på det kommunala
området utförts ett särskilt utrednings- och lagstiftningsarbete i syfte att
vidga möjligheterna att införa medbestämmanderätt. Riksdagen antog våren 1972
en lag (1972:271) om närvarorätt vid sammanträde med kommunal eller
landstingskommunal nämnd. Därigenom fick regeringen befogenhet att medge
kommunala eller landstingskommunala nämnder att besluta om närvarorätt för
företrädare för de anställda vid nämnders sammanträden. Drygt 200 nämnder har
fått sädana medgivanden. Försöksverksamheten med närvarorätt har blivit föremål
för en relativt omfattande uppföljning och utvärdering. Jag kommer att redovisa
erfarenheterna av försöksverksamheten närmare i det följande (avsnitt 2.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I tilläggsdirektiv i april 1972 fick utredningen om den
kommunala demokratin bl.a. i uppdrag alt belysa hur en vidgad närvarorätt
skulle kunna förenas med den politiska demokratin. Kommittén föreslog i
betänkandet (SOU 1977:39) Företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner
dels en permanent lag om närvarorätt, dels sädana ändringar i lagstiftningen
som skulle möjliggöra inrättandet av parissammansatta organ (PSO). Endast
förslaget om PSO resulterade i lagstiftning. Fr.o.m. den 1 juli 1979 är det
möjligt alt införa PSO i kommuner, landstingskommuner och kommunalförbund.
Reglerna finns i 3 kap. 13 a och 13 b 88 kommunallagen (1977:179). Hittills har
PSO inrättats i mycket begränsad omfattning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL,
ändrad senast 1983:238) skall i princip tillämpas även för de offentligt
anställda. 1 lagens förarbeten har dock framhållits att en demokratisering av
arbetslivet inte får leda till att den politiska demokratin träds för när. I 32
8 MBL rekommen-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>deras parter, som träffar kollektivavtal om löner o.d,,
alt också träffa avlal om medbestämmanderätt för arbetstagare, I lagen sägs
inte något om vilket innehåll sädana avlal skall ha. Ett centralt
medbestämmandeavtal på det kommunala området kom till stånd hösten 1980. Fram
till dess var parterna hänvisade lill lagen och förarbetena vid uttolkningen av
detaljer i MBL. Delta har medfört att ett flertal tvister har dragits inför
arbetsdomstolen, som kommit att spela en framträdande roll i rättsutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del kommunala medbestämmandeavtalet (MBA-KL) träffades
mellan Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet å ena sidan samt Svenska
kommunalarbetareförbundet. Kommunaltjänstemannakarlellen (KTK) och SACO/SR-K
samt till de nämnda huvudorganisationerna anslutna riksorganisationerna å den
andra sidan. MBA-KL är ett ramavtal som är tänkt att följas av lokala avtal i
varje kommun eller landstingskommun. De lokala avtalen skall förutom de
centralt avtalade delarna av MBA-KL innehålla de delar av bilagorna som man
lokalt kommer överens om. Bilagorna (A-G) beskriver skilda medbeslämmandeområden.
MBA-KL upptar medbeslämmandeformerna information, förhandling och behandling i s.k.
medbestämmandegrupp. Hösten 1984 hade lokala medbestämmandeavtal slutils i ett
trettiotal kommuner och ett tiotal landstingskommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av vad jag nu har anfört framgår att det finns olika
former för fackligt inflytande: förhandlingar, närvarorätt och PSO. De tre
olika inflytandesy-slemen har olika funktioner. Förde rena partsförhällandena
finns förhandlingssystemet med samverkansförhandlingar enligt MBL (främst
11-12 och 19 88), det centrala MBA-KL och lokala medbestämmandeavtal. Närvarorätten
äger rum på det område där den politiska demokratin utövas i form av beslut som
fattas av de förtroendevalda. Närvarorätten syftar till au skapa
förutsättningar för ett informationsutbyte mellan de förtroendevalda och
personalrepresentanterna till gagn för båda parter. De förtroendevalda och
personalrepresentanterna möts här inte som partsrepresentanter i första hand. PSO-systemet
är en blandform av de tvä nämnda. Här är partsförhållandena lika klart
uttalade som i fallet med förhandlingar. Beslutsfunktionen grundar sig
emellertid på ett överförande av vissa typer av beslut som annars skulle fallas
av arbetsgivaren ensam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under senare lid har i olika sammanhang frågor om
medbestämmandet inom den offentliga sektorn uppmärksammats. Nya arbetsrättskommillén
(A 1976:02) har i sitt slutbetänkande (SOU 1982:60) MBL i utveckling lämnat en
översiktlig redogörelse för vissa rättsliga frågeställningar med anknytning lill
tillämpningen av MBL inom den offentliga sektorn. Frågan har också uppmärksammats
i riksdagen (AU 1981/82:10, rskr. 113). Regeringen har i en skrivelse lill
riksdagen (skr. 1982/83:176) lämnat en redogörelse för sin syn på frågan om
gränsdragningen mellan de kommun-anställdas förhandlingsrätt och den politiska
demokratin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening måste man sätta in medbestämmandekommilténs</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förslag i detla större sammanhang som rör utvecklingen
över huvud taget av medbestämmandeformerna pä del kommunala området. Kommittén
lämnar förslag till flera olika former av personalinfiytande, nämligen
närvarorätt, facklig vetorätt och facklig självbestämmanderätt samt PSO inom
special-reglerade områden. Förslaget har fått ett blandat mottagande vid
remissbehandlingen. Från flera håll har invändningar rests mot en sä
omfattande reform samtidigt som del pågår ett arbete med att utveckla de
nuvarande medbestämmandeformerna. Jag instämmer i denna kritik. Bland kommitléns
förslag intar emellertid det om närvarorätt en särställning genom den
försöksverksamhet som har pägått under en dryg tioårsperiod. Det finns starka
skäl all överväga en permanentning av försökslagen. Med hänvisning till vad jag
nyss har sagt om den pågående utvecklingen av nuvarande medbestämmandeformer är
jag däremot inte beredd all överväga några helt nya inflytandeformer. Jag tar
därför inte upp kommitténs förslag rörande facklig vetorätt och facklig
självbestämmanderätt eller PSO inom special-reglerade områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag om närvarorätt omfattar såväl kommuner
och landstingskommuner som kyrkliga kommuner. De borgerliga och de kyrkliga
kommunerna har, även om en likformighet har eftersträvats, delvis utvecklats
efter skilda linjer. Skillnader föreligger bl.a. i fråga om kommunernas storlek
och antalet arbetstagare i dessa. Andra olikheter är sammansättningen av
styrelserna och del särskilda inslag som det prästerliga ämbetet utgör. På det
kyrkokommunala området finns dessutom en ojämn struktur i organisatoriskt
hänseende. F.n. pågår genom 1982 års kyrkokommitté (Kn 1982:05) ett
utredningsarbete som rör svenska kyrkans struktur på lokalplanet. Kommitténs
förslag kan komma att påverka kompetensfördelningen mellan pastoraten och
församlingarna. Mot denna bakgrund anser jag att man bör avvakta med alt införa
permanent lagstiftning om närvarorätt på det kyrkokommunala området. Jag lämnar
alltså i denna proposition inte något förslag till lagstiftning pä detta
område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del svenska samhället har under 1900-talet genomgått en
omfattande demokratisering. I del första stegel gällde strävandena den
politiska demokratin, vilket ledde fram till allmän och lika rösträtt. I dag
ligger den svenska politiska demokratin fast. Samtidigt finns det en allmänt
utbredd önskan att på olika sätt förstärka och fördjupa demokratin, inte minst
på det lokala planet. Inom flera kommuner pågår för närvarande ett omfattande
reformarbete med denna inriktning. Med hjälp av bl.a. lokala organ av olika
slag kan initiativ, inflytande och ansvar för verksamheten läggas närmare
medborgarna. Även folkrörelsernas, det övriga föreningslivets och brukarnas
roll i den lokala demokratin har en given plats i det pågående
förnyelsearbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under det senaste årtiondet har också arbetslivet
genomgått en demokra-liseringsprocess. Det främsta uttrycket för denna strävan
är MBL. Vissa anställda har tillförsäkrats styrelserepresenlalion. Vid sidan
härav har en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>omfattande försöksverksamhet med närvarorätt för
personalrepresentanter ägt rum i kommunala nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att tiden nu är mogen att pä det kommunala
området införa en permanent lagstiftning om närvarorätt för
personalföreträdare. Denna lagstiftning innebär alt regeringens tillstånd inte
behöver inhämtas i varje enskilt fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening finns det ett flertal väsentliga motiv
för en sådan ordning. Jag anser att de anställda i kommunal verksamhet bör få
insyn i och inflytande över den verksamhet som myndigheterna bedriver. Med en
fördjupad arbetsplatsdemokrali når man nämligen bäde ökad tillfredsställelse i
arbetet för den enskilde och ett bättre arbetsresultat. Närvarorätten är i
detta hänseende ett viktigt komplement till andra former av inflytande, I den
kommunala verksamheten är det också viktigt att de förtroendevalda har direkta
kontakter med representanter för de anställda så att de kan ta del av deras
synpunkter utan mellanhänder. Jag vill här erinra om att de förtroendevalda i
de flesta fall inte medverkar vid MBL-förhandlingar. Med närvarorätt för de
anställda i nämndernas sammanträden får de förtroendevalda en värdefull,
direkt kontakt med personalens representanter. Även frän myndigheternas
synpunkt är det ett väsentligt intresse att låta de anställda genom sina
kunskaper och erfarenheter bidra till bättre beslut och en bättre verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgångspunkterna för det förslag som jag här kommer att
lägga fram är följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av den debatt som sedan länge pågäll om
arbetsplatsdemokratins förenlighet med den politiska demokratin vill jag
starkt understryka behovet av en klar gränsdragning mellan de beslut som är
öppna för fackligt inflytande och de som helt förbehålles de politiska organen.
DeUa behov motiverar ett antal begränsningar i omfattningen av närvarorätten
som jag kommer att närmare redovisa i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen av medbestämmandet är ett viktigt led i
arbetet med att förnya den offentliga sektorn. 1 kommunerna och
landstingskommunerna pågår en omfattande decentralisering av beslut och
verkställighet. I linje med denna utveckling får de anställda i sin yrkesroll
ett ökat personligt ansvar för verksamhetens planering och genomförande. Också
brukarna av den kommunala servicen fär ett ökat inflytande pä verksamheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är enligt min mening av stor vikt att formerna för
medbestämmandet stämmer överens med de krav som den pågående
utvecklingsprocessen ställer. Med hänsyn till behovet av personalinflytande i
den praktiska arbetssituationen är MBL-systemet enligt min bedömning inte helt
tillfredsställande. Frän denna synpunkt förs förhandlingarna i många fall på
en för hög nivå. Som jag tidigare anfört kan man betrakta en generell
närvarorätt i de kommunala nämnderna som ett viktigt komplement till det
nuvarande medbestämmandesystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förslag som jag här lägger fram innebär
sammanfattningsvis följande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslär att en permanent lagstiftning införs som ger
kommunernas och landstingskommunernas anställda en rätt att närvara vid
sammanträden med nämnderna med undantag av styrelsen. Närvarorätten omfattar
endast närvaro- och yttranderätt. Närvarorätten är tillåten endast i frågor som
berör förhällandet mellan kommunen eller landstingskommunen som arbetsgivare
och deras anställda. Myndighetsutövning mot enskild omfattas inte av
närvarorätten. Frågor som gäller kommunens eller landstingskommunens roll som
förhandlingspart omfattas inte heller, l.ex, förhandlingar med en arbetstagarorganisation
eller uppsägningar av kollektivavtal. Högst tre personalförelrädare och
ersättare för dem fär finnas i varje nämnd. De utses av de lokala
arbetstagarorganisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Permanent lagstiftning om närvarorätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: En permanent lagstiftning införs som ger företrädare
för de anställda hos kommuner och landstingskommuner rätt att närvara vid j
nämndsammanträden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Kommittén anser att övervägande skäl
talar för att tillåta närvarorätt för personalföreträdare i de koinmunala
nämnderna (betänkandet s, 97-104),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: En majoritet av de 66 remissinstanser
som har lämnat synpunkter på förslaget om närvarorätt har en positiv inställning,
ett tjugotal är negativa och ett knappt tiotal är tveksamma eller lämnar andra synpunter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland positiva instanser finns fem landstingskommuner och
17 kommuner, av vilka flertalet har erfarenhet av försök med
personalrepresentanter i nämnderna, samt Svenska kommunförbundet och de
fackliga organisationerna LO, TCO och SACO/SR, De flesta av dessa instanser tillstyrker
kommitléns förslag med viss reservation för detaljfrågor, 1 några fall ifrågasätts
kommitténs förslag om alt kollektivavtal skall vara grunden för närvarorätten.
1 ytterligare några fall är man tveksam till rätlen för personalförelrädare au
göra protokollsanteckningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland remissinstanserna med en negativ inställning finns
Landstingsförbundet och 13 kommuner, varav några med erfarenheter av försök
med närvarorätt. Här är två typer av argument mol förslaget framträdande. Dels
anförs farhågor lör den representativa demokratin. Dels anförs att de
befintliga inflytandeformerna MBL och MBA är tillräckliga eller att del krävs
längre erfarenhet av dessa innan man inför nva former,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SammanfaUning av skälen för mitt förslag: Tiden är nu
mogen att införa en permanent lagstiftning om närvarorätt i kommuner och
landstingskommuner, Mill slällninasiacande sker mot bakurund av
arbetslivets allmänna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>demokratisering och de positiva erfarenheterna av försöken
med närvarorätt i kommuner och landstingskommuner som har ägt rum under en dryg
tioårsperiod. Praktiska erfarenheter av detta slag kombinerade med principiella
överväganden leder till slutsatsen att närvarorätten är väl förenlig med den
politiska demokratins principer, förutsatt att begränsningar sker vad gäller de
nämnder och typen av frågor som omfattas av närvarorätten saml personalrepresenternas
befogenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Sedan början av 1970-lalet pågår
en debatt om huruvida det går all förena arbelsplatsdemokratin och den
politiska demokratin i kommunerna. Från vissa håll har framförts farhågor för
att de reformer som har genomförts för att öka de anställdas inflytande kan
utgöra ett hot mol den politiska demokratin. Andra har genmält att något hot
inte existerar, utan att den företagsdemokratiska utvecklingen tvärtom stärker
den politiska demokratin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utgångspunkt för kritikerna har varil att det inom den
offentliga sektorn är nödvändigt all anpassa de anställdas inflytande till den
politiska demokratin. Regeringsformen och kommunallagen ger begränsningar i
möjligheterna till inflytande för personalen. Att ge ett alltför långtgående
inflytande ål de anställda skulle ge dem ett slags dubbel rösträtt. De skulle
inte endast som andra kommuninvånare kunna påverka politikens utformning genom
de allmänna valen utan också genom medbestämmandesyste-mel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har både förståelse och respekt för synpunkter av
delta slag. Jag är också övertygad om att kritiken grundas på en uppriktig
omsorg om den politiska demokratin. Även jag anser att det är ytterst viktigt
att all nödvändig hänsyn las lill den politiska demokratin, om närvarorätten
införs som ett generellt instrument i medbestämmandet pä del kommunala området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De eventuella riskerna för alt den politiska demokratin
träds för när mäste enligt min mening bedömas mot bakgrund av den konkreta
omfattningen av närvarorätten, I del följande kommer jag därför mera i detalj
att redovisa min syn pä behovet av begränsningar i närvarorätten med hänsyn
till bl.a. de krav den politiska demokratin ställer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av dessa inskränkningar vore det fel att
hävda att de anställdas medbestämmande skulle innebära ett slags dubbel
rösträtt eller på annat sätl vara otillbörligt i förhällande till
kommunmedlemmarna i övrigt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I debatten har också framförts att det finns ett behov av
en gränsdragning mellan den politiska demokratin och arbelsplatsdemokratin. Vad
som här åsyftas är närmast alt staten skulle slå fast vilka sakfrågor som skulle
vara undantagna från fackligt inflytande inom ramen för de befintliga
inflytande-formerna. Jag anser för min del att en gränsdragning av detta slag
är omotiverad, bl.a. med hänsyn till den begränsning som redan finns för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MBL:s tillämpningsområde. Jag vill erinra om att riksdagen
har tillbakavisat framställningar i motioner med detta innehåll. Regeringen har
i en skrivelse till riksdagen (skr. 1982/83:176) kommit fram till att någon
utredning om gränsdragningen mellan de kommunanslälldas förhandlingsrätt och
den politiska demokratin t,v, inte bör göras, I det ärendet anför regeringen
bl,a, alt åtskilliga av de problem som man hittills har upplevt i det politiska
arbetet hos kommuner och landsting helt säkert är tillämpningsproblem som kan
och bör lösas avlalsvägen eller direkt i tillämpningen. Parterna har ett
gemensamt intresse av att finna former för utövandet av de anställdas medbestämmanderätt
som gör arbetstagarinflytandet effektivt och meningsfullt utan alt träda den
politiska demokratin för när. Riksdagen har godtagit regeringens uppfattning
(AU 1983/84:5, rskr, 24),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
försöksverksamhet med närvarorätt som sedan år 1972 har bedrivits i vissa
kommuner och landstingskommuner har blivit föremål för en relativt omfattande
uppföljning och utvärdering. Av en rapport' framgår att omdömena från såväl de
förtroendevalda som personalrepresentanlerna vad gäller närvarorättens inverkan
på företagsdemokratin, den politiska demokratin och den kommunala
administrationen är övervägande positiva. De förtroendevalda ansåg bl.a, att
man haft den största nyttan av närvarorätten i de typiska personalfrågorna.
Personalrepresentanterna var mest nöjda med de förbättrade möjligheterna till
insyn i verksamheten. Över 90 procent ville utvidga närvarorätten. Mindre än en
tiondel av de förtroendevalda och några få procent av personalrepresentanterna
hade upplevt någon konflikt med den politiska demokratin.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 en rappori
1981 frän statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet- redovisas
bl.a, de sammanvägda erfarenheterna av närvarorätten bland tjänstemän,
politiska förtroendevalda och fackliga företrädare i kommunerna. En klar
majoritet inom samtliga kategorier anser att de positiva erfarenheterna
överväger. Även i bedömningen av de fackliga representanternas förmåga att
bidra med information och erfarenheter lill nämnden är bilden enstämmigt
positiv. En mycket liten del av de svarande säger sig ha upplevt någon konflikt
mellan närvarorätten och den politiska demokratin. De fackliga företrädarna
framhåller insynsmöjligheter, ökad kontakt och förståelse samt möjligheten att
framföra synpunkter som de mest positiva erfarenheterna. Informationsutbyte saml
ökad kontakt och förståelse betonas mest av tjänstemän och förtroendevalda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt en rapport från arbetslivscenlrum' visar den sammanvägda
bedömningen av erfarenheterna alt alla parter har en övervägande positiv inställning
till närvarorätten inom landstingskommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera av de remissinstanser som har yttrat sig över medbeslämmandekom-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' (Ds Kn I977:.S) Försöksverksamhet med niirv;iroiatt m7.V76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- Liindell. B,. Bergström. T,: MBL iiuin avtiil</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-"'Söder. M,: MBL vid kindstinttens n;imndcr och lörvaltningar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mittens betänkande har redovisat egna erfarenheter av
försök med närvarorätt, I de allra flesta fall anger de att erfarenheterna är
positiva. De ökade möjligheter till informationsutbyte som närvarorätten ger
och ett därigenom breddal och förbättrat beslutsunderlag är vanliga exempel pä
positiva erfarenheter i remissvaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen till att nu föra fram förslag om en permanent lagstiftning
vad gäller närvarorätten är följande. Med hänsyn till den allmänna
demokratisering av arbetslivet som har ägt rum och den försöksverksamhet som
har skett i ett flertal kommuner och de flesta landstingskommuner sedan början
av 1970-talet framstår del som naturligt att stegel nu tas mot en mera fast
formell ordning för närvarorättens utövande. Den debatt som har förts i frågan
om närvarorättens förenlighet med den politiska demokratin har klarlagt de
risker som principiellt kan förknippas med en allmän permanent närvarorätt. De
praktiska erfarenheterna visar dock med all önskvärd tydlighet att farhågorna
har varit betydligt överdrivna. Mot denna bakgrund kan man enligt min mening
tveklöst deklarera att närvarorätten är väl förenlig med principerna för den
politiska demokratin. En förutsättning för att närvarorätten skall fungera
tillfredsställande frän demokratisynpunkt är dock alt den omgärdas av vissa
formella restriktioner vad gäller framför allt personalrepresentanternas
befogenheter och typen av frågor, som kan bli föremål för medbestämmande inom
närvarorättens ram,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den närvarorätt som jag föreslår inskränker sig till en
rätt att närvara vid sammanträdet och att yttra sig. Däremot blir det inte
möjligt för personalrepresentanterna att ställa förslag, delta i besluten
eller att anteckna sin mening till protokollet. Jag föreslår också en
begränsning av närvarorättens omfattning när det gäller typen av frågor där
närvarorätt är tillåten. Enligt mill förslag skall närvarorätt endast bli tillåten
vid behandling av sådana frågor som rör förhällandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare. Denna gränsdragning sammanfaller med tillämpningsområdet för MBL.
Ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild omfattas, med vissa undantag,
inte av närvarorätten, liksom frågor i vilka det föreligger ell utpräglat
partsförhållande mellan kommunen i dess roll som arbetsgivare och dess
arbetstagare. Närvarorätt kan enligl milt förslag inte utövas i styrelsen
(kommunstyrelsen resp, förvaltningsutskottet) och inte heller i utskott eller
avdelning av en nämnd. Med dessa inskränkningar är närvarorätten enligt min
mening väl förenlig med den politiska demokratins principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2,3 Närvarorättens rättsliga grund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Företrädare för de anställda hos kommuner
och landstingskommuner fär en lagfäst rätt att närvara vid en nämnds sammanträden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Genom en bestämmelse i KL ges
kommunfullmäktige resp, landstinget befogenhet att besluta om att
personalföreträdare får närvara vid nämndsammanträden. Frågan huruvida
möjligheten lill närvarorätt skall utnyttjas får enligl förslaget tas upp i kolleklivavtalsförhandlingar
(betänkandet s. 109-113).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Några remissinstanser är kritiska till
alt kollektivavtal skall föregå beslut om närvarorätt. Bl.a. anser några
landstingskommuner att kollektivavtalslösningen inte ger ett tillräckligt skydd
för den politiska demokratin. De förordar i stället att beslutanderätten
ensidigt skall ligga hos fullmäktige resp, landstinget. TCO delar i och för sig
kommitténs uppfattning att kollektivavtal bör föregå beslut om närvarorätt.
TCO förordar dock en lösning som innebär att arbetsgivaren inte kan avvisa
fackliga initiativ till närvarorätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Enligt nu gällande
kommunalrättsliga regler föreligger hinder mot att personalrepresentanter är
närvarande vid kommunala nämnders sammanträden. För att möjliggöra att en
permanent lagstiftning om närvarorätt införs, enligt vad jag tidigare har
förordat (avsnitt 2.2), måste hindren undanröjas. Därvidlag står olika
lösningar till buds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitlén har stannat för en lösning som innebär att
beslut om närvarorätt fär fattas av de beslutande kommunala församlingarna. Det
förutsätts i förslaget att besluten föregås av kollektivavtal om närvarorätten.
Sädana kollektivavtal kan endast omfatta ärenden som faller inom MBL:s
tillämpningsområde. Vad gäller ärenden som faller utanför tillämpningsområdet
för MBL innebär förslaget att beslutanderätten ensidigt ligger hos
kommunfullmäktige resp. landstinget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen
del är jag inte beredd att godta denna del av kommitténs förslag. Enligl min
mening bör utgångspunkten för vilken modell som bör väljas tas i ett
principiellt resonemang om huruvida närvarorätt för personalförelrädare i
kommunala nämnder kan förenas med den politiska demokratin. Jag har i det
föregående (avsnitt 2.2) utvecklat min syn på detta. Jag redovisade därvid den
uppfattningen att en sådan närvarorätt - under vissa förutsättningar - inte kan
anses träda den politiska demokratin för när. Om man accepterar detta
grundläggande synsätt, skulle det vara principiellt felaktigt att överlåta på
enskilda kommuner och landstingskommuner att fatta beslut om huruvida
närvarorätt skall införas. Det rimliga är i stället alt bestämmelsen får en
generell verkan på så sätl alt det direkt stadgas att personalföreträdare fär
rätt all närvara vid nämndsammanträden. En fördel med delta är all man kan
undvika lokala stridigheter om huruvida man skall ha närvarorätt eller inte.
För de fackliga organisationerna bör förslaget var jämförbart med kommitténs
kollektivavtalsmodell, med den skillnaden att de i något mindre utsträckning fär
möjlighet att påverka innehållet i närvarorätten. För kommunernas och
landstingskommunernas del kan det vara en fördel att närvarorätten anges direkt
i lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 200</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag innebär att det får ankomma på de fackliga
organisationerna att ta ställning till om de vill utnyttja den möjlighet till
närvarorätt som lagen ger dem. Jag förutsätter att parterna - l.ex. i
medbestämmandeavtal -kommer överens om den närmare utformningen av
närvarorätten inom de gränser som lagen sätter upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till skydd för den politiska demokratin är det alltså
nödvändigt att i lag lägga fast vissa gränser för närvarorätten. Det gäller
särskilt frågorna om närvarorättens omfattning i fråga om ärendegrupper och om
personalföreträdarnas befogenheter. Frågorna är av så grundläggande betydelse
att del i lag bör låsas fast vad som bör gälla i dessa hänseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Närvarorättens omfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.1 Nämnder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Närvarorätt skall kunna föreligga i alla
nämnder som har förvaltnings- eller verkställighetsuppgifter. Ett undantag görs
dock för kommunstyrelsen resp. förvaltningsuiskoltet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Avviker frän mitl förslag på så sätt
alt något undantag inte görs för kommunstyrelsen resp. förvallningsutskottel
(belänkandet s. 113-116).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Några remissinstanser ifrågasätter om
närvarorätt skall kunna föreligga vid sammanträde med kommunens personalorgan
med hänsyn till att delta organ behandlar frågor av till största del
pariskaraktär. Flera instanser kritiserar förslaget om att utskott eller
avdelningar av nämnd undantas från närvarorätt. Några av dem hänvisar till att
sådan närvarorätt förekommer redan i dag inom försöksverksamhetens ram och all
det hela fungerar bra. Flera kommuner framhåller att personalfrågorna ofta handläggs
inom kommunstyrelsens personalutskoll och att del är just dessa frågor, som
personalrepresentanterna har mest intresse av att bevaka. Från fackligt håll
framhålls att största möjliga lokala frihet bör råda i fråga om närvarorättens
omfattning. Enligt dessa remissinstanser är det av värde för de lokala parterna
att själva kunna avgöra om de l.ex. vill arbeta med närvarorätt i nämnd eller
utskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrunden till mitt förslag: Enligt nuvarande
lagstiftning har kommunerna en inte obetydlig frihet att själva bestämma om sin
organisation. För landstingskommunernas del är denna frihet ännu större.
Nämndorganisationen regleras i KL och i viss speciallagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Själva KL kräver inte att kommunen inrättar några fler
nämnder än kommunstyrelsen. Fullmäktige får i övrigt, med de begränsningar som
kan finnas i speciallagarna, inrätta de nämnder som fullmäktige själv anser</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:200</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>behövliga. Några exempel på sådana nämnder är
fritidsnämnd, kulturnämnd, personal- och organisationsnämnd samt besvärsnänind.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De nämnder
som skall finnas enligt speciallagstiftning är antingen obligatoriska eller
fakultativa. De specialreglerade obligatoriska nämnderna är byggnadsnämnden,
miljö- och hälsoskyddsnämnden, skolstyrelsen, socialnämnden och valnämnden.
Fullmäktige är enligt särskilda författningar skyldig att inrätta dessa
nämnder. För de specialreglerade fakultativa nämnderna erbjuder speciallagarna
alternativ. Fullmäktige fär antingen tillsälta en särskild nämnd, l.ex. arbetslöshelsnämnd
eller brandstyrelse, eller uppdra åt en annan nämnd att vara sådan nämnd. Andra
exempel på sådana nämnder är beredskapsnämnd, civilförsvarsnämnd,
familjebidrags-nämnd och kristidsnämnd. Dessa nämnder är alltså fakultativa i
den meningen att kommunerna inte behöver inrätta en särskild nämnd för
uppgiften, medan uppgiften som sådan i allmänhet är obligatorisk för kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Liksom i
fråga om kommunerna regleras landstingskommunernas nämndorganisation av KL och
viss speciallagstiftning. Landstingskommunernas specialreglerade nämnder är
till antalet färre än kommunernas och är alla utom folkhögskolestyrel.serna
fakultativa. Emellertid är de specialreglerade fakultativa nämndernas uppgifter
liksom hos kommunerna obligatoriska och mäste - om det inte inrättas en
särskild nämnd - läggas på förvaltningsutskottet eller någon annan nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förutom
nämnder kan en kommun eller landstingskommun tillsätta beredningar. Åt en
beredning lämnas oftast eU tillfälligt uppdrag. Om ett uppdrag är förenat med
förvaltning eller verkställighetsätgärder föreligger en nämnd i kominunalrättslig
mening. Som exempel kan nämnas s.k. sjukvårdsdelegationer i vissa
landstingskommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
fullmäktige så beslutat får styrelsen eller annan nämnd uppdra åt en särskild
avdelning inom nämnden all på nämndens vägnar besluta i en viss grupp av
ärenden. Sådan delegering bör enligt uttalanden i prop, 1975/76:187 (s, 206)
förekomma främst i rutinärenden. Beslut som har fattats med stöd av ett delegeringsuppdrag
skall anmälas till resp. styrelse eller nämnd. Det bör också nämnas att
kommunerna med stöd av lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna får tillsätta
lokala organ med uppgift att handha förvaltnings- och verkställighetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen fiir mitt förslag: Den redogörelse som jag nu har
lämnat visar alt det finns stora variationer i den kommunala
nämndorganisationens uppbyggnad. Med hänsyn härtill är det i princip inte
ändamålsenligt att i lag begränsa närvarorätten till vissa nämnder,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om
styrelsen - dvs, kommunstyrelsen i kommunerna och förvaltningsutskottet i
landstingskommunerna - gäller dock särskilda förhållanden som enligt min
mening har avgörande betydelse för bedömningen av frågan om närvarorätt bör tillåtas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen har funktioner som i vissa avseenden sträcker
sig över alla kommunens verksamhetsgrenar. Några av styrelsens viktigaste
uppgifter är all samordna och leda den totala verksamheten, att ha inseende
över övriga nämnders verksamhet, att verkställa fullmäktiges beslut om inte
verkställigheten har uppdragits åt annan samt all ansvara för kommunens
ekonomi. Man brukar säga att styrelsen skall fungera som en kommuns eller
landstingskommuns regering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsens ledande ställning markeras också av att
styrelsen enligt 2 kap. 16 8 andra stycket KL är sista beredningsinstans i alla
beredningspliktiga fullmäkligeärenden. Styrelsen har lill uppgift alt behandla
ärendena frän allmänt kommunala synpunkter, framför allt med hänsyn till
kommunens ekonomi, och att därvid åstadkomma en låmplig avvägning mellan olika
intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen kan också "som första instans"
handlägga vissa ärendegrupper. Del gäller bl.a, uppgifter som ankommer pä s.k. specialreglerade
fakultativa nämnder, t.ex. arbetslöshelsnämnd, brandslyrelse och
civilförsvarsnämnd. Om inte särskild sådan nämnd eller styrelse har tillsalts
eller fullmäktige uppdragit ål annan nämnd att fullgöra uppgifterna, skall
styrelsen göra detta. Dessutom kan styrelsen fullgöra andra nämnduppgifter i
vissa fall, t.ex. beträffande personal- och organisationsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen har alltså uppgifter som markant skiljer sig
från övriga nämnders uppgifter. Den intar en ledande ställning och har det
övergripande politiska ansvaret för verksamheten. Delta kommer i praktiken till
ullryck genom att styrelsen är det slutliga beredningsorganet inför ärendens
avgörande hos fullmäktige. Med hänsyn lill styrelsens roll som centralt
politiskt organ bör enligt min mening en närvarorätt för personalrepresentanter
inte tillåtas vid styrelsens sammanträden. Härigenom kan man stärka skyddet för
den politiska demokratin. Det naturliga är i stället att möjligheterna lill
närvarorätt utnyttjas i ett tidigare skede, nämligen när ärenden förbereds av
andra kommunala nämnder. Jag är medveten om alt det blir vissa problem i de
fall som styrelsen fullgör specialreglerade uppgifter i stället för att en
särskild nämnd gör det. På det landstingskommunala området är förvaltningsutskottet
l.ex. inte sällan också hälso- och sjukvårdsnämnd. I det fallet finns det
emellertid ofta nämnder på lokal nivå, t.ex. direktioner och
primärvårdsnämnder, där närvarorätt kan förekomma. I andra fall får det ankomma
på kommunerna och landstingskommunerna själva att finna lämpliga former för att
tillgodose det behov av information och erfarenhetsutbyte som närvarorätten är
avsedd att ge de anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bortsett från styrelsen bör en närvarorätt tillåtas i alla
typer av kommunala organ som har förvaltnings- och verkställighetsuppgifter och
sålunda utgör en nämnd i kommunalrättslig mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild fräga är om även utskott eller avdelning inom
en nämnd skall omfattas av närvarorätten. Med hänsyn främst till beskaffenheten
hos de ärenden som oftast handläggs hos sådana organ finns det inte något
direkt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>behov av alt där införa personalrepresentation. I de fall
då utskottet eller avdelningen endast har till uppgift att bereda ärenden har
personalrepresentanterna möjlighet att ta del i den följande handläggningen i
nämnden och därvid föra fram sina synpunkter. Om beslutanderätt delegeras till
utskottet eller avdelningen finns tillfälle för personalrepresentanterna att
argumentera för sina åsikter i samband med nämndens handläggning av delegationsfrä-gan.
Det torde också finnas möjligheter alt lämna synpunkter i samband med att
beslut som har fattals med stöd av delegationen anmäls i nämnden. På grund
härav anser jag att utskott eller avdelningar inom en nämnd inte bör omfattas
av närvarorätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.2 Ärendegrupper</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Personalföreträdare får rätt att närvara vid
behandling av ärenden som rör förhållandet mellan kommunen eller
landstingskommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Undantag görs för
ärenden som gäller myndighetsutövning mot enskild, dock inte för ärenden om
anställning, ledighet, vikariat eller förslagsbelöning. Undantag görs också för
vissa frågor som gäller kommunens roll som förhandlingspart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En nämnd kan för särskilda fall medge alt
personalföreträdare får närvara även i andra ärenden än sådana som rör förhållandet
arbetsgivare-arbetstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Avviker från mitt förslag pä sä sätt
att någon begränsning inte görs till ärenden som rör förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetstagare (belänkandet s. 116-123).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Flera remissinstanser berör frågan om
vilka typer av ärenden som personalförelrädarna skall få närvara vid. Svenska
kommunförbundet betonar att det primära syftet med närvarorätt är att ge insyn
i frågor som innefattas i begreppet "förhållandet
arbetsgivare-arbetstagare". Det kan enligt förbundet diskuteras om inte
delta förhållande bör framgå redan av lagtexten. Remissinstanserna ansluter sig
överlag till uppfattningen att närvarorätten i princip inte bör omfatta ärenden
som rör myndighetsutövning mot enskilda. Någon anser att undantaget även bör
omfatta sådan myndighetsutövning som sker genom s.k. normbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: En grundläggande fråga vid
bedömningen om närvarorätt för personalföreträdare i kommunala nämnder skall
införas är om del går att åstadkomma ett tillräckligt skydd för den politiska
demokratin. Åtskilliga remissinstanser har rent allmänt uttryckt farhågor för
alt närvarorätten kommer alt inkräkta på den politiska demokratins område. Som
jag har framhållit tidigare (avsnitt 2.2) är jag dock övertygad om att en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>närvarorätt med vissa begränsningar går alt förena med
principerna för den politiska demokratin. Jag är emellertid tveksam till om kommitténs
förslag om närvarorättens utformning innebär en rimlig avvägning mellan
förelagsdemokratiska synpunkter och de krav som den politiska demokratin
reser. Det bör sålunda övervägas om inte närvarorättens omfattning vad gäller ärendelyper
bör begränsas något ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén redovisar som sin grundinställning all
närvarorätten i princip bör omfatta alla de olika typer av ärenden som
förekommer hos kommunala nämnder, Kommitlén föreslår dock några undanlag. För
det första gör kommittén undantag för ärenden som gäller myndighetsutövning mot
enskilda, dock inte för ärenden om anställning, ledighet, vikariat eller
förslagsbelöning. Ett undanlag föresläs vidare för frågor som rör förhandling
med arbetstagarorganisation, uppsägning av kollektivavtal, arbetskonflikt eller
rättstvist mellan kommunen eller landstingskommunen och arbetstagarorganisation.
Remissinstanserna har i stort sett lämnat kommitténs förslag ulan erinran. Även
jag kan ansluta mig till förslagen. Jag kan således inte finna något bärande
motiv för alt representanter för de anställda skall få närvara vid behandlingen
av de ärendegrupper som jag nyss har angivit. Tvärtom finns det i ärenden om
myndighetsutövning mol enskilda, vilka ofta rör enskildas personliga eller
ekonomiska förhållanden, ett starkt intresse av att hålla ärendebehandlingen
inom en så snäv personkrets som möjligt. I fråga om den närmare avgränsningen
av vad som skall hänföras till ärenden om myndighetsutövning anser jag i likhet
med kommittén att det kan vara lämpligt att ansluta lill förvaltningslagens
(1971:290) definitioner. Jag avser alt återkomma lill denna fråga i specialmoiiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att stärka skyddet för den politiska demokratin bör
man införa ytterligare inskränkningar med avseende på vilka typer av ärenden
som personalförelrädarna skall få närvara vid. Del finns därvid skäl all
överväga om en gräns bör sältas vid ärenden som rör förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>118 MBL stadgas alt lagen äger tillämpning på förhållandel
mellan arbetsgivare och arbetstagare. Även reglerna om partssammansalta organ (PSO)
tar i grunden sikte på sådana frågor. Från samordningssynpunkt kan det därför
vara av värde att anknyta till denna gräns även när det gäller frågan om
närvarorätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett vanligt argument hos dem som är negativa till
närvarorätten är alt denna innebär att de kommunanställda får en särställning i
förhållande till andra grupper av medborgare när det gäller inflytandet på
kommunala angelägenheter. Styrkan i sådana argument minskar dock om
närvarorätten begränsas till ärenden som rör förhållandet mellan kommunen eller
landsfingskommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Att de anställda i
kommunerna och landstingskommunerna kan sägas fä ett större inflytande än kommunmedlemmarna
i allmänhet i sådana ärenden torde mänga säkerligen kunna acceptera.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns aUtså starka skäl för att närvarorätten
begränsas till ärenden som rör förhållandet arbetsgivare-arbetstagare. Del
torde dock inte vara möjligt alt utforma en bestämmelse så att den exakt anger
alla de ärendegrupper som närvarorätten kan omfatta. Det blir därför nödvändigt
med en allmänt hållen beskrivning av närvarorättens omfattning även om det kan leda
till vissa avgränsningsproblem i den praktiska tillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En avgränsning av närvarorätten enligl vad jag nu har
förordat medför att det vid ett nämndsammanträde kan förekomma både ärenden som
omfattas av närvarorätten och sådana ärenden i vilka närvarorätt inte
föreligger. I likhet med vad som är vanligt på det statliga området kan
föredragningslistorna till sådana sammanträden förses med markeringar av vilka
ärenden som skall vara föremål för närvarorätten. Det kan också vara lämpligt
alt behandla de ärenden som omfattas av närvarorätten i ett sammanhang, l.ex. i
inledningen av ett sammanträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag redan har antytt kan man inte utesluta att
oenighet kan uppkomma om huruvida närvarorätt skall tillåtas i enskilda fall. I
vilken utsträckning sådana meningsmotsättningar kan förväntas uppkomma är i
stor utsträckning beroende av hur man löser vissa praktiska problem kring nämndsammanlrädena.
Ett sätt att lösa problemen kan vara att i gränsfallen fä till stånd formlösa
och informella samråd mellan arbetsgivaren och de fackliga representanterna
inför upprättandet av föredragningslistor till nämndsammanträden. Jag vill
emellertid kraftigt understryka att ett sådant samråd givetvis inte får ersätta
eller anses som förhandlingar enligt MBL. Sådana förhandlingar kan dock komma
till bruk om parterna har träffat ett avtal om närvarorättens närmare innebörd
enligt vad jag tidigare har anfört (avsnitt 2.3),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ytleriigare åtgärd för att underlätta tillämpningen är
att tillskapa en ventil på så sätt att nämnden i särskilda fall får besluta att
personalföreträdare får närvara även i andra fall än sädana som uppenbarligen
omfattas av grundregeln. Nämnden skulle alltså med enkel majoritet kunna medge
närvarorätt i tveksamma fall. Självfallet måste den grundläggande begränsningen
i fräga om myndighetsuiövningsärenden alltjämt gälla. Jag vill också poänglera
att det inte kan bli fråga om en generell utvidgning lill särskilda grupper av
ärenden utan endast en bedömning i varje enskilt fall. Jag föreslår en regel
med den innebörd som jag nu har beskrivit. Om dessa åtgärder vidtas är del min
förhoppning alt tillämpningsproblemen blir obetydliga. Skulle del likväl
uppkomma behov av rättslig prövning vad gäller närvarorättens tillämpning
står, beroende pä situationen, rättsreglerna om kommunalbesvär och arbelstvister
i sista hand lill buds.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:200</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Personalföreträdarna 2.5.1 Befogenheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Personalföreträdarna får rätt att
delta i en nämnds överläggningar men inte i besluten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag med
den skillnaden att personalförelrädarna enligt kommittéförslagel har rätt att
få sin mening antecknad i nämndens protokoll (betänkandet s. 131-133).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Ell tiotal remissinstanser avstyrker
eller är tveksamma lill förslaget att personalförelrädarna skall fä rätt att fä
sin mening antecknad till protokollet. Hit hör flera kommuner och Svenska
kommunförbundet, LO anser att personalföreträdarna även bör få förslagsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Som jag har framhållit flera
gånger tidigare är det nödvändigt att noggrant överväga vilka begränsningar som
behöver göras i fråga om närvarorättens utformning lill skydd för den politiska
demokratin. En vikiig fråga i det sammanhanget är utan tvekan vilka
befogenheter som bör tillföras personalföreträdarna. Den givna utgångspunkten
är därvid enligt min mening all närvarorätten måste hällas skild från den
beslutanderätt som enligl demokratiska styrelseprinciper tillkommer de
förtroendevalda. Rätten all framställa förslag med anhängighelsverkan är utan
tvekan nära sammanbunden med beslutanderätten. Det kan därför enligt min mening
inte komma i fråga att utrusta personalföreträdarna med förslags-räu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även frågan om rätt att anteckna sin mening till
protokollet hänger pä sitt sätt samman med beslutanderätten. I motiven till
1977 års kommunallag (prop. 1975/76:187) framhöll föredraganden att en rätt att
anteckna sin mening lill protokollet i princip bör tillkomma endast den som har
rätt att delta i beslutet. På grund härav fråntogs bl.a. föredragande
tjänstemän sin tidigare rätt att få avvikande mening antecknad i protokollet. Enligl
min mening bör en sådan rätt inte heller tillkomma personalföreträdarna,
varigenom klart kan markeras att närvarorätten är skild från beslutanderätten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:45.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.2 Antal och tillsättning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Högst tre personalföreträdare och ersättare
för dem får finnas i varje nämnd. De skall utses särskilt för varje nämnd bland
de anställda hos kommunen eller landstingskommunen, i första hand bland dem som
är anställda inom nämndens verksamhetsområde. Del skall ankomma pä den eller de
lokala arbetstagarorganisationer i förhällande till vilka kommunen eller
landstingskommunen är bunden av kollektivavtal att utse personalförelrädare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag
(betänkandet s, 128-130).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Endast några fä remissinstanser
behandlar denna fråga. LO anser i likhet med kommittén att kollektivavlalsbundna
lokala organisationer bör utse personalföreträdarna. Enligt LO skulle det vara
av visst värde att ha en regel om mandatfördelningen mellan de fackliga
organisationerna. TCO delar uppfattningen att personalföreträdarna i första
hand bör utses bland de anställda inom vederbörande nämnds verksamhetsområde.
TCO anser att det bör ankomma pä de fackliga organisationerna att bedöma om man
bör gä utanför denna krets. Svenska kommunförbundet och några kommuner anser
det vara nödvändigt att personalföreträdarna är anställda hos kommunen med
hänsyn till syftet med närvarorätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Det torde råda enighet om att
personalföreträdare och suppleanter för dem skall utses utan medverkan från
arbetsgivarens sida. Mot bakgrund härav skulle man i och för sig kunna överväga
att överhuvudtaget inte lagreglera frågan om hur personalföreträdarna skall
utses och om deras valbarhet. Sådant som sättet för att utse dem saml mandattid
och mandatfördelning är närmast frågor för de fackliga organisationerna. Några
regler i dessa hänseenden behövs därför inte enligt min uppfattning. Däremot
anser jag i likhel med kommiltén att det i syfte att åstadkomma en viss stadga
i tillämpningen kan vara värdefullt med regler om vem som skall utse personalförelrädarna
och om från vilken krets de skall hämtas. Eftersom del torde vara av avsevärd
betydelse för nämndernas arbete att inte alltför många personalförelrädare är
närvarande vid sammanträdena, är det också av värde med en regel som begränsar
antalet personalförelrädare i varje nämnd. Jag noterar all de fackliga
organisationerna vid remissbehandlingen av kommitténs förslag inte har haft
några invändningar mol lagförslaget i de delar jag nu har berört. Jag föreslår
därför att det genomförs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Jävsbestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Vad som i kommunallagen eller annan
författning stadgas om jäv för ledamot eller annan som har alt handlägga ärende
i nämnd skall även gälla för personaiföreträdare i nämnden. Ett undantag
därifrån görs på så sätt, att jäv enligt 4 8 första stycket förvaltningslagen
inte skall anses föreligga enbart på grund av att en personalföreträdare är företroendeman
eller funktionär hos arbetstagarorganisation som har intresse att bevaka i
ärendet eller på grund av att han i sådan egenskap pä organisationens vägnar
har deltagit i förhandling i ärendet enligt MBL,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag
(betänkandet s. 133-139).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Svenska kommunförbundet, ett par
kommuner samt LO anför uttryckligen att de delar kommitténs uppfattning i fräga
om jävsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: I 3 kap. 9 8 andra siycket KL
finns jävsregler för ledamöter i styrelsen. Regierna innebär, att en ledamot
och annan som handlägger ärende hos styrelsen inte fär delta i eller närvara
vid handläggningen av ärende, som personligen rör honom själv eller hans make,
föräldrar, barn eller syskon eller annan honom närslående. Samma regler gäller
för den som handlägger ett ärende i andra s.k. kommunallagsreglerade nämnder.
Reglerna gäller även för de flesta specialreglerade nämnderna hos
landstingskommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För de flesta specialreglerade nämnderna hos kommunerna
samt för vissa landstingskommunala sådana nämnder gäller förvaltningslagens
jävsregler. Dessa är betydligt strängare än KL:s jävsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om personalförelrädarna inte skall delta i själva
beslutsfattandet skall de dock ta sådan del i handläggningen av ärenden alt de
i jävshänseende bör jämställas med ledamot och annan som handlägger ärenden hos
en nämnd. I likhet med kommittén anser jag därför att en hänvisning bör ske
till de jävsbeslämmelser som gäller för dessa. Det innebär att
förvaltningslagens jävsbeslämmelser kommer att gälla för personalförelrädare i
de flesta specialreglerade nämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personalföreträdarens huvuduppgift är att framföra
arbetstagarnas synpunkter på ärendenas handläggning. Med en närvarorätt av
sådant innehåll förefaller del mig ologiskl att anse jäv föreligga av den
anledningen att personalrepresentanten har en nära anknytning lill en
arbetstagarorganisation. På den statliga sidan har man i kungörelsen (1974:224)
om personalföreträdare i statlig myndighets styrelse m.m. tagit in en
föreskrift som klargör att personalrepresentant, som samtidigt är förtroendeman
eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>funktionär hos arbetstagarorganisation, i särskilt angivna
fall har möjlighet att, utan hinder av bestämmmelserna i 4 § första stycket 5
förvaltningslagen, delta i myndighetens handläggning också av ärende där
organisationen har intressen att bevaka. Samma gäller vid beslut i ärende där
personalföreträdaren pä sin arbetstagarorganisations vägnar deltagit i
förhandling i ärendet enligt MBL, I likhet med kommitlén anser jag att en
undantagsbestämmelse kan utformas pä enahanda sätt såvitt gäller det kommunala
området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill slutligen här endast erinra om alt jag vid
behandlingen av frågan om närvarorättens omfattning (avsnitt 2,4.2) föreslog
att vissa parlsbelonade ärenden direkt bör undantas från närvarorätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Upprättade lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
civildepartementet upprättats förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i kommunallagen (1977:179),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i kommunalförbundslagen (1985:000),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Förslaget till lag om ändring i kommunallagen
(1977:179)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I KL tillhör reglerna om nämnder de centrala stadgandena.
Bestämmelserna om närvarorätt kan få betydelse för varje kommunal nämnd. Pä
grund härav har dessa bestämmelser arbetats in i KL i stället för alt las in i
en särskild lag. För överskådlighetens skull har reglerna sammanförts med dem
om PSO lill ett särskilt kapitel, 3 a kap., om medbestämmandeformer för de
anställda. En smärre justering har också gjorts i 7 kap. 6 8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 a kap.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medbestämmandeformer för de anställda</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 8 Fullmäktige inrättar partssammansalta organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Parissammansatta organ kan. om inte annat följer av lag
eller annan författning, ha till uppgift att inom styrelsens eller andra
nämnders verksamhetsområden svara för beredning, förvaltning och verkställighet
i ärenden som rör förhållandet mellan kommunen eller landstingskommunen som
arbetsgivare och dess arbetstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sådana organ får inte överlämnas alt avgöra frågor
som avser den kommunala eller landstingskommunala verksamhetens mål,
inriktning, omfattning eller kvalitet eller frågor som avses i 3 8 första
stycket förvaltningslagen (1971:290) med undantag av ärenden om anställning,
ledighet, vikariat och förslagsbelöning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna paragraf motsvarar nuvarande 3 kap. 13 a 8. Någon
ändring i sak har inte gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 8 Ett partssammansatt organ består av
företrädare för kommunen eller<br>
landstingskommunen och av företrädare för arbetstagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunens eller landstingskommunens företrädare väljs av
fullmäktige eller av styrelsen eller annan nämnd som fullmäktige utser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetstagarnas företrädare utses av den eller de lokala
arbetstagarorganisationer i förhällande till vilka kommunen eller
landstingskommunen är bunden av kollektivavtal om sådant organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första och andra styckena motsvarar första siycket första
och andra meningarna i 3 kap. 13 b 8,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje stycket. 1 13 b § KL anges f.n. att arbetslagarnas
företrädare skall ulses av berörda arbetstagarorganisationer. Med detta avses
de organisationer i förhållande till vilka kommunen eller landstingskommunen
är bunden av kollektivavtal om inrättandet av PSO (se prop. 1978/79:188 s. 59),
Detta kommer till direkt uttryck i förevarande stycke. Omformuleringen innebär
inte någon ändring i sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 8 Fullmäktige fastställer reglementen för
partssammansatta organ. 1<br>
reglementet anges organens uppgifter, sammansättning, mandattid och<br>
verksamhetsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 3 kap. 9 8 andra stycket och 10 8 tredje
stycket tillämpas också på ett partssammansatt organ. Detsamma gäller i fräga
om bestämmelserna i 3 kap. 10 8 andra siycket om förande av protokoll,
protokolls innehåll, justering av protokoll, tillkännagivande om justering och
reservation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen eller en annan nämnd inom vars verksamhetsområde
ett parissammansatt organ har tillsatts får återkalla uppdrag som har överlämnats
till organet, om synnerliga skäl föreligger till det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna paragraf motsvarar andra och tredje styckena i 3
kap. 13 b 8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 8 Företrädare för de anställda hos kommunen eller
landstingskommunen (personalföreträdare) får, i den omfattning som anges i 5-7
88, närvara vid sammanträden med andra nämnder än styrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen innehåller den grundläggande bestämmelsen om
närvarorätt i kommunala nämnder för företrädare för de anställda hos kommuner
och landstingskommuner. Av lagtekniska skäl har termen personalföreträdare
förts in i lagtexten som en sammanfattande beteckning för företrädare för de
anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Villkoren för närvarorättens utövande berörs inte i denna
paragraf. Dessa villkor har i stället tagits in i 5-7 88, som innehåller
bestämmelser om vilka typer av ärenden som får omfattas av närvarorätten (5 §),
vilka ärenden som undantas (6 8) samt personalföreträdarnas befogenheter när de
deltar i en nämnds sammanträde (7 8).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av paragrafen framgår att närvarorätt föreligger vid
sammanträden med andra nämnder än kommunstyrelsen och förvaltningsutskottet.
Med nämnder avses sädana kommunala eller landstingskommunala organ som har
förvaltnings- och verkställighetsuppgifter. Främst avses de centrala kommunala
nämnder, som inrättas med slöd av KL eller speciallagstiftning och som handhar
förvaltning och verkställighet inom hela kommunen eller landstingskommunen.
Härutöver inbegripes i nämndbegreppet s.k. lokala organ som inrättas på grund
av lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna och s.k. särskilda organ
inom landstingskommunerna, som inrättas med stöd av lagen (1985:127) om
särskilda organ i landstingskommunerna. Om en särskild beredning har anförtrotts
förvaltnings- och verkställighetsuppgifter, l.ex, en sjukvårdsdelegation,
omfattas även denna av möjligheten till närvarorätt. Utskott eller en avdelning
inom en nämnd omfattas däremot inte av närvarorätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ankommer på de lokala fackliga organisationerna att ta
ställning till om de vill utnyttja den möjlighet till närvarorätt som
bestämmelsen i förevarande paragraf principiellt ger dem. Vid de lokala
förhandlingar som får förutsättas föregå närvararorättens införande kan bl.a.
bestämmas vilka nämnder som i det enskilda fallet skall omfattas av
närvarorätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 8 Personalförelrädare har rätt att närvara vid en nämnds
behandling av ärenden som rör förhällandet mellan kommunen eller
landstingskommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Om nämnden i
särskilt fall medger del. får personalföreträdare närvara vid behandlingen av
andra ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen anger vilka ärendegrupper som omfattas av
närvarorätten. Den gäller uteslutande ärenden som rör förhållandet mellan
kommunen eller landstingskommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bedömningen av om en fråga avser "förhållandet
arbetsgivare -arbetstagare" får ledning sökas i motiven lill MBL,
Arbetsdomstolens domar utgör också ell viktigt tolkningsunderlag. Jag kan t.ex.
nämna domen AD 1980 nr 150. Mot bakgrund av de principiella resonemangen i
förarbetena till MBL och i rättspraxis får den närmare preciseringen av de
ärendegrupper som kan komma i fråga för närvarorätt göras direkt i den
praktiska kommunala verksamheten. Som exempel på ärendegrupper som kan anses
falla utanför förhållandet arbetsgivare-arbetstagare kan här endast nämnas
fastighetsöverlåtelser, fördelning av platser i tomlkö och andra beslut som
hänger samman med kommunens mark- och fastighetspolitik. Andra exempel utgör
fördelning av bidrag lill studie- och frilidsorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av paragrafens andra mening framgår all personalförelrädare
fär närvara vid behandling av andra ärenden än de som rör förhällandet
arbetsgivare-arbetstagare, om nämnden i ett särskilt fall medger detla. Syftet
med bestämmelsen är att åstadkomma en viss handlingsfrihet i gränsfall och
därigenom undvika tvister om huruvida närvarorätt skall tillåtas i enskilda
fall. Bestämmelsen lar alltså endast sikte på tveksamma fall. Någon generell</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utvidgning lill särskilda grupper av ärenden eller
undantag från begränsningen vad gäller myndighetsutövningsärenden enligt 6 8
är däremot inte tilläten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 8 Närvarorätt föreligger inte vid handläggning av
ärenden som avses i 3 8 första stycket förvaltningslagen (1971:290) med
undantag av ärenden om anställning, ledighet, vikariat och förslagsbelöning
samt ärenden enligt andra stycket 2 samma paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarorätt föreligger inte heller vid handläggning av
frågor som rör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förhandlingar
med en arbetstagarorganisation,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppsägningar av
kollektivavtal,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>arbetskonflikler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rättstvisler
mellan kommunen eller landstingskommunen och en arbetstagarorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen behandlar vissa ärendetyper som skall undantas
från närvarorätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslå siycket. Hänvisningen till 3 8 första stycket
förvaltningslagen innebär att närvarorätt inte föreligger i ärenden som
innefattar myndighetsutövning, nämligen sådana som innebär utövning av
befogenhet att för enskild bestämma om förmän, rättighet, skyldighet,
disciplinpåföljd, avskedande eller annat jämförbart förhållande. Liksom i fräga
om PSO gäller dock undantaget inte ärenden om anställning, ledighet, vikariat
och förslagsbelöning. Det görs inte heller något undantag för sådana
myndighetsutövningsärenden som avser en obestämd krets av adressater. Delta
har i lagtexten kommit lill uttryck på så sätt att ett undanlag från
huvudbestämmelsen har gjorts för sådana ärenden som anges i 3 8 andra siycket
punkt 2 förvaltningslagen. Eftersom inte någon enskild uppträder som part i
dessa ärenden finns det inte något principiellt betingat hinder mot att
personalföreträdarna har närvarorätt vid ärendenas behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket. I detta stycke anges ytterligare frågor som
är undantagna från närvarorätten. Det gäller en kommuns eller landstingskommuns
förhandlingar med en arbetstagarorganisation, uppsägning av kollektivavtal, arbetskonflikler
saml rättstvister mellan en kommun eller landstingskommun och en
arbetstagarorganisation. Del är uppenbart alt ärenden av denna art bör undantas
från närvarorätten. Ärendena förekommer inte i något större antal. Dessutom
föreligger det på grund av ärendenas art goda möjligheter för personalen och
dess organisationer att i annan ordning argumentera för sina synpunkter och
önskemål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 8 Personalföreträdare har rätt alt delta i nämndens
överläggningar men inte i besluten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En nämnd är skyldig alt, med iakttagande av bestämmelserna
i sekretesslagen (1980:100). lämna personalförelrädarna de upplysningar som
behövs för deras verksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket anger personalföreträdarnas befogenheter
när de utövar sin närvarorätt. Innebörden av bestämmelsen är alt de har rätt
att yttra sig i nämndens överläggningar på samma sätt som nämndens ledamöter.
Däremot har de inte rätt att framställa förslag med anhängighelsverkan. De har
inte heller rätt att anteckna sin mening till protokollet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket. För att personalföreträdarna skall kunna
fullgöra sina uppgifter pä ett tillfredsställande sätl är det nödvändigt alt de
får insyn i vederbörande nämnds verksamhet. Av bestämmelsen i andra stycket
framgår att en nämnd är skyldig att lämna personalföreträdarna behövliga
upplysningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om arbetstagarnas rätt till insyn har samband med
frågan om tystnadsplikt för den som tar emot informationen. Många uppgifter,
som har intresse för de anställda, är av sådant slag att de inte kan spridas
ulan att vålla skada för arbetsgivaren eller annan. Enligt bestämmelsen i andra
siycket skall nämnden iaktta sekretesslagens beslämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 1 kap, 6 8 sekretesslagen finns bestämmelser om
tystnadsplikt för anställda m,fl. Personalföreträdarna skall utses och
entledigas av arbetstagarorganisationerna. De kan därför inte anses som
ledamöter eller anställda i nämnden. Tystnadsplikt kan därför inte åvila dem på
grund av bestämmelsen i 1 kap. 6 8 sekretesslagen. Inte heller torde stadgandena
i 14 kap. 7 8 sekretesslagen, som bl.a. avser företrädare för
arbetstagarorganisationer, vara tillämpliga eftersom personalföreträdarna inte
representerar dessa organisationer utan fungerar som ombud för de i kommunen
resp. landstingskommunen anställda. Tystnadsplikt torde därför kunna åläggas personalförelrädarna
endast med tillämpning av 14 kap. 9 8 sekretesslagen. Om nämnden finner att
sådan risk för skada, men eller annan olägenhet, som enligl en bestämmelse om
sekretess utgör hinder att lämna uppgift till enskild, kan undanröjas genom
förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller
utnyttja den skall nämnden, med tillämpning av den nämnda bestämmelsen,
uppställa sådant förbehåll, när uppgiften lämnas. Nämnden får alltså göra en
prövning i varje enskilt fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 8 Personalföreträdare utses särskilt för varje nämnd
bland de anställda hos kommunen eller landstingskommunen, i första hand bland
dem som är anställda inom nämndens verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högst tre personalföreträdare och en ersättare för envar
av dem får finnas i varje nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket anger inom vilken krets av personer som personalförelrädarna
skall utses. De måste vara anställda i kommunen eller landstingskommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personalföreträdarnas uppgifter förutsätter stor
förtrogenhet med arbets-och personalförhållandena inom verksamhetsområdet för
den nämnd, inom vilken de skall verka. De skal! därför enligt stadgandet i
förstastycket i första hand utses bland den personal som finns anställd inom
vederbörande nämnds</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verksamhetsområde. Eftersom denna krets kan vara relativt
liten, får om särskilda skäl föreligger någon annan som är anställd i kommunen
eller landstingskommunen utses. Med hänsyn till att valet av personalrepresentanter
är av avsevärd betydelse för nämndens arbete får det förutsättas att samråd
sker mellan nämnden och arbetstagarorganisationen innan denna möjlighet
utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av andra stycket framgår att högst tre personalföreträdare
och lika många ersättare för dem får utses inom varje nämnd, I enskilda fall
torde det med hänsyn till de lokala förhållandena vara lämpligt att utse färre
än tre personalföreträdare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 8 Personalföreträdarna utses av den eller de lokala
arbetstagarorganisatio<br>
ner i förhällande till vilka kommunen eller landstingskommunen är bunden<br>
av kollektivavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av bestämmelsen följer all personalföreträdarna skall
utses utan medverkan från arbetsgivarens sida. I likhet med vad som gäller
inom såväl den privata som den statliga sektorn skall företrädarna nämligen
utses av de lokala fackliga organisationerna. Av bestämmelsen framgår att
endast sådana organisationer kommer i fräga i förhällande till vilka kommunen
eller landstingskommunen är bunden av kollektivavtal. Man får utgå från att de
fackliga organisationerna blir överens om vilka organisationer som skall utse
representanter i den enskilda nämnden. En sådan överenskommelse torde vara en
förutsättning för att närvarorätten skall kunna utövas. Ordningen enligt vilken
personalorganisationerna utser företrädare i nämnderna kan, om parterna så
önskar, regleras i kollektivavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 8 Vad i denna lag eller annan författning
föreskrivs om jäv för ledamot<br>
eller någon annan som har att handlägga ärende i nämnd skall också gälla för<br>
personalföreträdare i nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dock skall jäv enligt 4 8 första stycket 5 förvaltningslagen
(1971:290) inte anses föreligga enbart pä grund av att en personalföreträdare
är förtroendeman eller funktionär hos en arbetstagarorganisation som har
intresse att bevaka i ärendet eller på grund av alt han eller hon i en sådan
egenskap på organisationens vägnar har deltagit i en sådan förhandling i
ärendet som ägt rum enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6)
bör de jävsregler som gäller för ledamöter och andra som handlägger ärenden i
en nämnd också gälla för personalföreträdarna. Denna paragraf reglerar jävsfrägor-na.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket. Av bestämmelsen följer att KL;s jävsregler
och de strängare jävsregler som finnsi 4 8 förvaltningslagen kan bli tillämpliga
för personalföreträdarna beroende på i vilken nämnd de tjänstgör.
Förvaltningslagens regler gäller för de flesta specialreglerade nämnderna i
kommunerna, l.ex, socialnämnden, byggnadsnämnden och skolstyrelsen, samt för </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><a href="file:///\\atle2-s\issa"><span
style='color:windowtext;text-decoration:none'>\issa</span></a> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sådana</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nämnder i landstingskommunerna, l.ex. utbildningsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket behandlar det speciella fallet i
jävshänseende att personalföreträdare är förtroendeman eller funktionär i en
arbetstagarorganisation. Personalförelrädarna har en i väsentliga hänseenden
annorlunda uppgift än en föredragande tjänsteman eller en tillkallad sakkunnig.
Persona!företrädarens huvuduppgift är att framföra arbetstagarnas synpunkter
pä ärendenas handläggning, medan tjänstemannen eller den sakkunnige skall
framföra rent fackmannamässiga synpunkter. Om man godtar en närvarorätt av
sådant innehåll, förefaller det ologiskt att anse jäv föreligga av den
anledningen att personalrepresentanten har en nära anknytning till en
arbetstagarorganisation som har intressen alt bevaka i ärendet. På samma sätl
som pä den statliga sidan har därför en undanlagsbestämmelse i denna fråga
tagits in i andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>118 Kallelser av personalföreträdare lill sammanträden
sker i samma ordning som gäller för kallelser av ledamöter i nämnden. Ersättare
kallas endast då de skall tjänstgöra som ledamöter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I KL finns inte några särskilda föreskrifter om kallelser lill
nämndsammanträden. Det är dock vanligt alt sådana föreskrifter las in i ett
reglemente. Av förevarande paragraf framgår att personalföreträdarna skall
kallas på samma sätt som nämndens ledamöter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Förslaget till lag om ändring i kommunalförbundslagen
(1985:000)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 prop. 1984/85:216 har föreslagils att den nuvarande
kommunalförbundslagen skall ersättas av en helt ny lag i ämnet. Den nya lagen
avses träda i kraft den 1 januari 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F.n. utövas kommunalförbunds beslutanderätt av förbundets
fullmäktige. Förvaltning och verkställighet tillkommer styrelse och övriga
nämnder. Denna organisationsform, som alltså motsvarar den som finns i kommuner
och landstingskommuner, finns kvar även i den föreslagna nya lagen. I förbund
med en sådan organisation bör del finnas samma möjligheter lill närvarorätt för
de anställda som skall finnas i kommuner och landsungskom-muner. En hänvisning lill
3 a kap. KL har därför tagits in i den föreslagna nya lagen om kommunalförbund.
Därmed kommer även reglerna om PSO all gälla, på samma sätt som de gör redan
nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En nyhet i den nya lagen är att del införs en enklare form
av organisation av kommunalförbund med endast ett organ, en förbundsdirektion,
med bäde beslutande och verkställande uppgifter. Denna organisationsform lämpar
sig inte för närvarorätt för de anställda. Däremot skall PSO kunna inrättas,
vilket föranleder en teknisk justering av lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 200</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:200</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1979:412) om kommunala indelningsdelegerade</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vissa fall skall kommuner som berörs av
indelningsändringar företrädas av särskilt utsedda indelningsdelegerade.
Närmare beslämmelser om detta finns i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För beredning och verkställighet av ärenden som ankommer
på delegerade skall dessa utse ett arbetsutskott. För sådana uppgifter fär
delegerade dessutom utse en eller flera kommittéer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt lag övergår fullmäktiges beslutanderätt på de
delegerade såvitt avser frågor som gäller den nya kommunbildningen. Delegerade
bör därför ha samma befogenhet som fullmäktige att på sitt område inrätta PSO.
Likaså bör personalföreträdare ha närvarorätt vid kommittéers sammanträden. I
17 8 har därför tagits in en hänvisning till 3 a kap. KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande besvärsförfarandet gäller enligt 7 kap. 2 8
första stycket KL samma regler rörande besvär över beslut av PSO som över
beslut av kommunstyrelsen eller en annan kommunal nämnd. En erinran om detta
har lagils in i 23 8. Detsamma gäller frågan om rätlelseförfarande enligt 7
kap. 6 8 KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i kommunallagen (1977:179),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i kommunalförbundslagen (1985:000),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som
föredraganden har lagt fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:49.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:16.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av betänkancjet (SOU 1982:56) Kommunal
förvaltning och medbestämmanderätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 de direktiv den 7 juni 1979, som slutligen bestämde
kommitténs arbetsuppgifter, framhålls bl. a. att genom 1976 års
medbestämmandelag (MBL) skapats en gemensam grund för de anställdas
medbestämmande i offentlig och enskild verksamhet. 1 förarbetena till lagen
uttalas bl. a. att de kommunalt anställdas medbestämmande måste utvecklas på arbelsrältsreformcns
grund samtidigt som detta måste ske under hänsynstagande till den kommunala
demokratin. Detta ställningstagande utvecklades närmare i förarbetena till den
ungefär samtidigt utfärdade lagen om offentlig anställning (LOA).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom lagen (1979:409) om ändring i kommunallagen
(1977:179)- KL-vilken trädde i kraft den ] juli 1979 öppnades möjligheteratt i
kommuner och landstingskommuner inrätta partssammansalta organ (PSO) med
uppgift alt svara för viss beredning, förvaltning och verkställighet inom
styrelsens eller andra nämnders verksamhetsområden. 1 detta lagstiftningsarbete
togs ställning till flera frågor av betydelse för kommitténs arbete. En av
dessa berörde PSO-inslituiets förenlighet med vår konstitution, en annan avsåg
den gränsdragning som gjordes mellan den kommunala demokratin och förelagsdemokratin.
De modeller till lösningar av ett författningsreglerat medbestämmande för de
kommunalanställda som kommitlén framlägger har utarbetats mot bakgrund av dessa
ställningstaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har i sitt arbete strävat efter att inte
försvåra för kommunerna och landstingskommunerna att inom en yttre ram själva
ordna sin förvaltning och sina verksamhetsformer med hänsyn till skiftande
lokala behov. Ett betydande utrymme har lämnats för att genom överenskommelser
reglera förhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen avses skola gälla även för kommunalförbund
liksom också för den särskilda organisation som kan träda i verksamhet i
samband med ändringar i kommunindelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De allmänna bestämmelserna om medbestämmanderätt föreslås
skola intas i en ny paragraf i 1 kap. KL och de särskilda reglerna om de skilda
medbeslämmandeformerna i ett nytt kapitel, 3 a kap,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fräga om PSO har kommittén föreslagit ett tillägg lill
bestämmelserna i 7 kap. 6 8 andra stycket KL av innebörd alt rältelseförfarandel
skall gälla även beträffande beslut av sådant organ. Kommittén har vidare
föreslagit all författningsändringar vidtas som ger ett större utrymme för PSO
inom den specialreglerade förvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande folkhögskolan gäller särskilda regler för de
studerandes samt lärarnas och den övriga personalens medbestämmande. Om
folkhögskolan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skulle inlemmas i det av kommittén föreslagna
regelsystemet skulle betydande ingrepp behöva göras i för den gällande beslämmelser.
Folkhögskoleväsendet har pä grund av sin särart bedömts inte böra tas med i kommitténs
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På det kyrkokommunula området bör de anställdas
medbestämmanderätt i princip vara densamma som pä den borgerliga/kommunala
sektorn. Kommittén lämnar i detta syfte förslag till författningsändringar
dels i den nyligen föreslagna lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheter,
se prop, 1982/ 83:19, dels i lagen om kyrkliga indelningsdelegerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom beträffande KL bör de allmänna bestämmelserna om
medbestämmande ges i ett sammanhang i en ny paragraf i första kapitlet och
reglerna om de skilda medbeslämmandeformerna i ett särskilt kapitel. 5 a kap.,
i förstnämnda lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarorätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har enligt sina direktiv bl. a. haft lill
uppgift att överväga frågan om närvarorätt för personalföreträdare i de
kommunala och landstingskommunala nämnderna mot bakgrund av vad
demokratiutredningen föreslagit rörande sådan rätt samt vad remissinstanserna
anfört i anledning av förslaget. Del har också ålegat kommittén att följa den
försöksverksamhet på området som inom ett antal kommuner och landstingskommuner
fortgått sedan mitten av 1970-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Demokratiulredningen erinrade i sitt betänkande (SOU
1977:39) om att styrelserepresenlalion var ett led i det företagsdemokratiska
systemet. Denna form för personalinfiytande har efter lagstiftning genomförts
på de enskilda och statliga sektorerna av arbetsmarknaden. Viss
styrelserepresentation har aktualiserats också inom den kommunala sektorn i
form av försöksverksamhet med närvarorätt för personalförelrädare vid
sammanträden med kommunala och landstingskommunala nämnder. 1
försöksverksamheten har deltagit ca 230 nämnder i 36 kommuner och 20
landstingskommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid en analys av försöksverksamheten, som inriktades på
hur närvarorätten inverkat på företagsdemokratin, den politiska demokratin och
den kommunala administrationen, konstaterade demokratiulredningen att närvarorätten
av de i försöken deltagande förtroendevalda och personalrepresentanterna
upplevts som övervägande värdefull. Någon påtaglig praktisk erfarenhet av all
närvarorätten inverkat negativt på den politiska demokratin eller
administrationen kunde inte utläsas ur del tillgängliga materialet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Demokratiulredningen fann att närvarorätten var av
intresse även efter arbetsrätlsreformens genomförande och kom till den
uppfattningen att möjlighet till styrelserepresentation för de anställda i
någon form borde införas också inom den kommunala sektorn och att detta kunde
ske utan negaliv inverkan på den kommunala demokratin. Närvarorätt kunde enligt
demo-kratiulredningens mening vara ett värdefullt komplement till övriga former
av företagsdemokrati. Vikt lades vid de vidgade insyns-, informations- och
kontaktmöjligheter som sådan rätt kunde medföra. Ett starkt bidragande skäl lill
ställningstagandet var den utveckling av styrelserepresenlalion som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skett inom övriga sektorer av arbetsmarknaden. All helt
utesluta styrelserepresentation för de kommunalt anställda skulle kräva mycket
starka skäl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol bakgrunden av dessa överväganden lade
demokratiutredningen fram ett förslag till en permanent särskild lag om
närvarorätt för personalföreträdare vid sammanträde med kommunal eller
landstingskommunal nämnd. Lagen skulle äga motsvarande tillämpning på
kommunalförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget blev föremål för ett omfattande
remissförfarande. Sammanlagt avgavs 267 remissvar. Förslaget tillstyrktes eller
lämnades utan erinran av drygt lOO remissinstanser, medan närmare 60 avstyrkte
förslaget. Något fler än 20 förklarade sig tveksamma eller ville avvakta
effekterna av MBL. Omkring 60 ansåg att försöksverksamheten borde fortsätta
ytterligare någon lid, innan frågan om permanentning av närvarorätten
avgjordes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För tillstyrkande av förslaget anfördes i huvudsak den
allmänna utvecklingen inom arbetsrätten och särskilt införandet av
styrelserepresentation såväl inom privata företag som vid statliga myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De remissinstanser som förordade en fortsatt
försöksverksamhet framhöll framför allt att erfarenhet saknades om hur MBL och PSO
påverkade närvarorättsfrågan och att det definitiva ställningstagandet lill
närvarorätten därför borde anslå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som skäl för avstyrkande av förslaget anfördes i huvudsak
följande. Närvarorätten syftade till att tillföra de kommunala nämnderna en intresserepre-senlation
för en viss grupp av medborgare vid sidan av de förtroendevalda. Den
innefattade ett intrång i de förtroendevaldas suveränitet. Risk fanns för att
de förtroendevaldas och personalrepresentanternas funktioner i nämnderna så
småningom skulle smälla samman och att därmed grunden för den representativa
demokratin rycktes undan. Närvarorätten skulle vidare få endast marginell
betydelse för personalinflytandet, eftersom MBL:s föreskrifter om vidgad
förhandlingsrätt, arbetsgivarens informationsskyldighet m. m. i kombination med
PSO-institulel, övrig arbetsråttslig lagstiftning m. m. bildade ett system av
föreskrifter som kunde anses ge betryggande garantier för all
personalorganisationernas rättmätiga krav på insyn, inflytande och
medbestämmande blev realiserade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försöksverksamheten har därefter fortsalt och efter
ytterligare enkäter har nya utvärderingar ägt rum. Dessa stämmer väl överens
med de av demokratiutredningen redovisade. En klar majoritet av de i de senare
enkäterna dellagande förtroendevalda, personalförelrädare och tjänstemän anser
sålunda att de positiva erfarenheterna av närvarorätten överväger. Eftersom
MBL varil i tillämpning under en del av försökstiden ger enkäterna även en viss
upplysning om hur MBL och närvarorättsinstilutet fungerar tillsamman. En
likaledes klar majoritet hävdar att MBL inte har påverkat närvarorättens
betydelse eller t. o. m. ökat denna. Vad beträffar den politiska demokratin gör
i fråga om primärkommunerna endast en svag minoritet gällande all närvarorätten
kommit i konflikt med denna. Ej heller synes närvaron av personalföreträdare i
nämnvärd omfattning ha uppfattats som besvärande av de förtroendevalda eller
medfört att beslut inte fattats lika fritt som tidigare eller i andra
hänseenden verkat störande i nämndverksamheten. På landstingssidan anförs all
närvarorätten leder lill ökad tungroddhet och längre sammanträden, dvs. i
huvudsak samma olägenheter som man framhåller i samband med MBL-verksamheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvärderingarna ger således en annorlunda bild av
inställningen till närvarorätten än den som framgår av remissvaren.
Anledningen till denna skillnad är inte närmare utredd. Det förtjänar
emellertid att påpekas, att remissvaren avgells av åtskilliga icke kommunala
institutioner samt över 200 kommuner och landstingskommuner. Utvärderingarna
hänför sig till endast ett begränsat antal (ca 35) primärkommuner, som
deltagit frivilligt i försöksverksamheten och därför kan antas vara särskilt
intresserade av närvarorätt. Ä andra sidan är att märka att nästan samtliga
landstingskommuner deltagit. Även med beaktande av materialets brister kan dock
utvärderingarna enligt kommitténs mening inte ge anledning till annan
bedömning än att försöksverksamheten gett ett positivt utslag för
närvarorätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sammanvägning av de av demokratiutredningen gjorda
övervägandena, remissinstansernas ställningstaganden och utfallet av
försöksverksamheten ger enligt kommitténs mening till resultat att åtskilligt
talar för att tillåta närvarorätt i de kommunala och landstingskommunala
nämnderna för personalförelrädare, om den utformas så att intrånget i de
förtroendevaldas suveränitet inte blir större än vad som skäligen kan tålas för
att nå syftet med närvarorätten, framför allt vidgade insyns-, informations-
och kontaktmöjligheter. Grunderna för den kommunala demokratin får inte
rubbas. Denna avvägning är en fräga av politisk natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vilka kommunalekonomiska verkningar som kan följa av ett
utbyggt närvarorättsinstitut torde vara omöjligt att ens tillnärmelsevis ange.
Ett fullt utbyggt system innebär enligt förslaget bl. a. att tre
personalrepresentanter kan finnas i varje styrelse och nämnd. Demokratiulredningen
ansåg att statligt slöd borde utgå för information och utbildning i anslutning
till en närvarorätlsreform. Kommittén anser det knappast vara påkallat med
något särskilt statligt slöd härtill, bl. a. därför att personalrepresentanlerna
enligt förslaget i första hand bör utses bland de anställda inom vederbörande
nämnds verksamhetsområde. Ett utbyggt system med närvarorätt kommer vidare att
ställa sto.-a krav på de fackliga personella resurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom demokratiulredningen anser kommittén att ell närvaroräitsinsii-lul
bör få en sådan utformning, att de kommunala arbetsgivarna och arbetslagarna
får betydande frihet och gemensamt ansvar för utvecklingstakten och den närmare
regleringen av vissa praktiska frågor. Den modell kommitlén framlägger
innefattar därför endast lagsladganden som ger kommunfullmäktige resp.
landstinget befogenhet att besluta om närvarorätt för personalföreträdare saml
vissa grundläggande bestämmelser. Det förutsätts, att arbetsgivaren och
arbetstagarorganisationerna inom ramen för dessa beslämmelser i
kollektivavtalets form träffar överenskommelse om införandel av närvarorätt,
om vilka nämnder och ärenden som i del aktuella fallet skall omfattas av
närvarorätten samt om erforderliga praktiska detaljer. Enligt kommittén skall
emellertid närvarorätten kunna omfatta även frågor som inte kan bli föremål för
kollektivavtal. Beträffande sådana skall det ankomma på fullmäktige eller
landstinget att fatta beslut utan föregående kollektivavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
föreslagna bestämmelserna innehåller följande. Kommunfullmäktige resp.
landstinget får som nämnt befogenhet att besluta om att företrädare för de
anställda hos kommunen eller landstingskommunen får närvara vid styrelsens
eller annan nämnds sammanträden. I princip får närvarorätten gälla alla slags
nämndärenden utom sådana som särskilt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:200</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>39</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>undantagits i lagen. I förslaget har undantag gjorts i
första hand för ärenden som gäller myndighetsutövning mot enskild. Undantaget
omfattar dock inte ärenden om anställning, ledighet, vikariat eller
förslagsbelöning. Närvarorätt skall vidare inte förekomma vid handläggningen
av vissa frågor, i vilka del föreligger ett utpräglat partsförhållande mellan
arbetsgivaren och arbetstagarna, nämligen frågor som rör förhandling med
arbetstagarorganisation, uppsägning av kollektivavtal, arbetskonflikt eller rättsivisi
mellan kommunen eller landstingskommunen och arbetstagarorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskott eller avdelning av nämnd omfattas inte av
närvarorätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personalföreträdare har rätt att delta i nämndens
överläggningar men inte i besluten och att få sin mening antecknad i nämndens
protokoll. Nämnden är skyldig att, med iakttagande av bestämmelserna i
sekretesslagen (1980:100), lämna dem de uppgifter som behövs för deras
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högst tre personalförelrädare jämte suppleanter för dem
får finnas i varje nämnd. De utses av den eller de arbetstagarorganisationer i
förhållande till vilka kommunen eller landstingskommunen är bunden av
kollektivavtal om närvarorätt i nämnden i fråga. Företrädarna skall ulses
särskilt för varje nämnd bland de anställda hos kommunen eller
landstingskommunen, i första hand bland dem som är anställda inom nämndens
verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som stadgas om jäv för ledamot eller annan som har att
handlägga ärende i nämnd skall även gälla för personalföreträdare i nämnden.
Dock görs det undanlaget därifrån, att jäv enligt 4 8 första stycket
förvaltningslagen (1971:290) inte skall anses föreligga enbart pä grund av att
en personalföreträdare är förtroendeman eller funktionär hos
arbetstagarorganisation som har intresse att bevaka i ärendet eller på grund av
all han i sådan egenskap på organisationens vägnar deltagit i förhandling i
ärendet enligt MBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kallelse av personalförelrädare sker i samma ordning som
gäller för kallelse av ledamot i nämnden. Suppleant kallas endast då han skall
tjänstgöra i företrädares ställe.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarorätt innebär endast en laglig rätt för
personalrepresentant all delta i styrelsens eller annan nämns sammanträden vid
handläggning av vissa ärenden. Det är av vikt all de formella föreskrifter som
omgärdar närvarorätten iakttas. Uteblir personalrepresentant från sammanträde
på grund av felaktighet i kallelseförfarandet, föreligger sådant formfel att
beslut som fattats på sammanträdel inte har tillkommit i laga ordning och
följaktligen skall undanröjas i händelse av besvär. Delsamma bör gälla om
personalrepresentant felaktigt vägras all närvara vid behandling av ärende där
närvarorätt föreligger. Även i det motsatta fallet, dvs. då en
personalföreträdare i sin egenskap av personalrepresentant tillåts närvara vid
behandling av ärenden där närvarorätt enligl lag saknas, torde nämndens beslut
få anses inte ha fillkommil i laga ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om personalförelrädares ansvar anför kommittén bl.
a. Skadeståndsansvar synes normalt inte kunna uppkomma för
personalföreträdare. En annan sak är att skadeståndsskyldighel för kommunen
eller landstingskommunen kan uppkomma i fall där ett förvaltningsbeslut blivit
felaktigt pä grund av att man begagnat sig av oriktiga uppgifter frän
personalföreträdare. Med den utformning 20 kap. 2 8 brottsbalken har torde pevsonalfövelrädare
falla inom den personkrets som omfattas av mutansvaret. Personalföreträdare är
också underkastad bestämmelserna om tystnadsplikt med vissa närmare beskrivna
undanlag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Facklig vetorätt och facklig självbestämmanderätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har haft alt överväga om och i vilken
utsträckning medbeslämmandeformerna facklig vetorätt och facklig
självbestämmanderätt, som införts inom den statliga sektorn, kan tillämpas
också på det kommunala området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 sina överväganden erinrar kommiltén om att regeringsformens
beslämmelser inte anses hindra att de kommunala och landstingskommunala beslutande
församlingarna i den mån delegationsbesiämmelser finns överlåter på en
organisation eller enskild individ att svara för viss förvaltningsuppgift. Den
erinrar också om alt gällande bestämmelser inte ulgör hinder för att personalrepresentanlerna
bildar majoritet i ett PSO och därmed har den faktiska beslutanderätten i
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom PSO-institutet bör en veto- eller
självbestämmanderätt hållas inom det verksamhetsområde som avser förhållandet
mellan kommunen eller landstingskommunen som arbetsgivare samt dess
arbetstagare. Likaså förutsätter även sådan rätt ett skydd för den politiska
demokratin. I förslaget har detta spörsmål lösts på så sätt, all veto- och
självbestämmanderätt bestämts kunna avse sådana ärenden som kan överlämnas till
ett PSO att avgöra, under förutsättning att inte annat föreskrivs i lag eller
annan författning. Dock har därvid undantagils ärenden om anställning,
ledighet, vikariat och förslagsbelöning, då dessa fill sin natur torde vara
sådana att de inte lämpar sig för handläggning ulan arbetsgivarens medverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De anställda har egna intressen att bevaka i den kommunala
och lands-fingskommunala verksamheten och denna omständighet drar enligt kommitténs
mening upp ylteriigare gränser för veto- och självbestämmanderätten. Sådan rätt
kan anses motiverad endast i frågor som speciellt nära rör de anställdas
intressen och där arbetstagarinflytandet således är i särskilt hög grad
befogal. Hänsynen till övriga kommunmedlemmars intressen torde vidare fordra
att frågorna skall vara av sådan art att det för kommunmedlemmarna praktiskt
sett saknar betydelse om de avgörs av ett organ i vilket ingår förtroendevalda
ledamöter eller ej. Beträffande självbestämmanderätten är det också helt klart
alt denna måste utövas inom de ekonomiska ramar som kommunen eller
landstingskommunen fastställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar vetorätten är denna speciell så till vida
att den genom att kunna hindra verkställigheten av ett beslut skulle kunna
stoppa den kommunala verksamheten i en viss fråga. Kommittén framhåller, all
en förutsättning för vetorätt därför måste vara all sådana former fastställs
för dess utövande att den inte leder lill otillbörliga störningar i den
kommunala verksamheten. Detta avses skola ske i de föreskrifter för utövandet
av vetorätten liksom även av självbestämmanderätten som enligl förslaget skall
fastställas av fullmäktige resp. landstinget på grundval av det kollektivavtal
som ligger till grund för införandet av dessa medbestämmandeformer. Som
ytterligare säkerhet för den kommunala verksamheten föreslås alt del - liksom
beträffande PSO - införs en möjlighet för vederbörande nämnd att återkalla
vetorätten, om synnerliga skäl föreligger därtill. Detsamma gäller självbestämmanderätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några detaljföreskrifter bör emellertid enligt kommittén
få sin plats i KL. Sålunda bör anges all veto- eller självbestämmanderätten
skall få utövas av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den eller de lokala arbetstagarorganisationer i
förhållande till vilka kommunen eller landstingskommunen är bunden av
kollektivavtal om sådan rätt. För utövandet av rätten skall enligt förslaget
fordras att de arbetstagarorganisationer som deltar i beslutet är ense.
Möjlighet bör finnas för dylik organisation att avstå från deltagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare innefattar förslaget en bestämmelse om att beslut,
som fattals med slöd av självbestämmanderätt efter anmälan skall verkställas av
den nämnd till vars verksamhetsområde ärendet hör. Viss prövning från nämndens
sida skall därvid äga rum. Verkställighet avses sålunda inte skola få ske, om
nämnden finner alt beslutet avser åtgärd som strider mot lag eller författning
eller eljest innebär överskridande av nämndens befogenheter eller står i strid
med de föreskrifter som fullmäktige eller landstinget fastställl för utövandet
av självbestämmanderätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan mot nämnds beslut om verkställighet skall enligt
förslaget kunna föras genom kommunalbesvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Chefstjänstemäns beslutsfunktioner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som i förevarande sammanhang är av intresse är framför
allt sådana befogenheter för chefstjänstemännen som kan anses inkräkta på del
område inom vilket de anställda bör få utöva medbestämmanderätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitlén påpekar att sådana befogenheter som grundar sig
på delegation eller på kommunalt fastställd instruktion inte vållar problem;
beträffande dem finns möjlighet att pä det lokala planet göra ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Annorlunda förhåller del sig med befogenheter som
fastställts i lag eller annan författning. I allmänhet har dessa befogenheter
fastställts i samband med organisationen av verksamheten och vissa bedömningar
har legat till grund för bestämmandet av dem, t. ex. krav på snabbhet,
effektivitet, kvalitet, samlat ansvar o. d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommiltén har med anledning därav gått igenom de lagar och
centrala författningar som f. n. reglerar chefstjänstemännens befogenheter inom
den allmänna sjukvården, den slutna psykiatriska vården, omsorgsorganisationen
saml skol- och brandväsendet. En kort redovisning av denna genomgång lämnas i
betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén konstaterar all frågan om chefstjänstemännens
befogenheter kommit i eu väsentligt annat läge sedan kommittén fick sitt
uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad angår sjukvården träder med ingången av 1983 en ny hälso-
och sjukvårdslag i kraft. Den har utformats som en ramlag och anger i huvudsak
endast mål och inriktning för verksamheten. Några särskilda befogenheter för
chefstjänstemännen av här avsett slag anges inte i lagen. De hinder som f. n.
kan finnas för genomförandet av medbestämmande m. m. finns således inte kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad nu sagts gäller i motsvarande mån ett föreliggande
förslag till lag beträffande omsorger om vissa handikappade, avsedd att ersätta
den nuvarande omsorgslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om skolområdet framhåller kommittén att
skolsystemet fortlöpande är föremål för översyn och att det pågår bl. a. en
viss försöksverksamhet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med koinmundelsnämnder. Situationen inom skolområdet är
enligt kommitténs uppfattning f. n, sådan alt det inte är möjligt att ur
skollagen eller skolförordningen plocka fram några särskilda befogenheter för
chefstjänstemän som kan siigas på något väsentligt sätt utgöra hinder för de
anställda att utöva medbestämmanderätt utan att systemet för skolverksamheten
påverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad angår brandväsendet erinrar kommitlén om att
brandchefens befogenheter mycket detaljerat anges i brandlagen och
brandstadgan samt i lokala brandordningar. Hans ansvar för brandväsendet och
hans därpå grundade befogenhet till långtgående självständigt handlande gör att
endast mindre ingrepp är tänkbara i hans beslutsfunktioner utan att
effektiviteten berörs, I den män befogenheterna grundar sig på brandordningen,
som ju rör endast smärre förhållanden, kan ändring ske på det lokala planet.
Beträffande övriga befogenheter har kommittén kommit till den uppfattningen
att frågan om begränsningar i dessa bör tas upp i sammanhang där effektivitetssynpunkterna
kan bli bättre tillgodosedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis konstaterar kommittén att det i fräga
om de specialreglerade verksamheterna numera inom stora områden saknas i
författning reglerade beslutsfunktioner för chefstjänstemän. 1 dessa fall
föreligger därför inte längre något rättsligt hinder för att bygga upp
organisationsformer som tar nödig hänsyn lill både den politiska demokratin och
de anställdas krav på medbestämmande. I de fall åter då
författningsbestämmelser finns bör enligl kommitténs mening möjligheten att
ingripa i och begränsa beslutsfunktionerna bedömas i samband med att
verksamheten och det författningskomplex som reglerar denna blir föremål för
en mera ingripande översyn som ger tillfälle att på ett rationellt sätt väga
mot varandra kraven på verksamhetens behöriga fullgörande samt tillgodoseendet
av nyssnämnda intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>PSO m. m. inom specialreglerade områden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 3 kap. 13 a 8 KL kan ett PSO få till uppgift att
inom styrelsens eller andra nämnders verksamhetsområden svara för vissa ärenden
under förutsättning all annat ej följer av lag eller annan författning. Denna
begränsning har enligt förarbetena lill lagrummet tillkommit för all göra klart
att organen inte får tilldelas uppgifter som enligt specialförfattningar
ankommer på t. ex. viss nämnd eller tjänsteman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De författningar som gäller för de specialreglerade
nämnderna innehåller i regel en allmän bestämmelse om att vederbörande nämnd
har att utöva inseendet över den verksamhet och handha förvaltningen av de
angelägenheter som anges i resp. författning. En överföring av vissa ärenden
har dock gjorts möjlig genom bestämmelserna i 3 kap. 14 8 KL, enligt vilka
fullmäktige eller landstinget - om ej annat är föreskrivet i lag eller annan
författning -fär besluta alt styrelsen eller annan nämnd skall handha förvaltning
och verkställighet i fråga om egendom som annars förvaltas av annan nämnd
liksom även handlägga frågor om anställning, ledighet, vikariat eller skiljande
från tjänst samt andra frågor beträffande personal som är underställd annan
nämnd. I samband med att denna bestämmelse tillkom, infördes i de
specialförfattningar, som innehåller den generella förvaltningsbeslämmel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sen, del tillägget att denna gäller endast i den mån
arbetsuppgifterna inte tillkommer annan enligt beslut som avses i 3 kap. 14 8
KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grund av nu angivna bestämmelser kan sådana ärenden som
faller under 3 kap, 14 8 föras över från en specialreglerad nämnd till en
kommunallags-reglerad nämnd och från denna lämnas över till ett PSO inom de i 3
kap. 13 a 8 angivna gränserna. Andra ärenden som kan falla inom ett PSO:s
kompetensområde måste däremot fortfarande ankomma på specialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nu angivna ordningen synes inte vara motiverad. Enligt
kommitténs mening finns det inte några vägande sakliga skäl för att inte PSO-institutet
skall kunna införas även i specialreglerade nämnder, i den mån specialförfattningarna
inte av särskilda orsaker förbehållit resp. nämnd vissa funktioner. Kommittén
föreslår därför att sådana författningsändringar vidtas som i princip
undanröjer de hinder som ligger i den generella förvaltningsbestämmelsen.
Detta kan ske genom all - liksom beträffande de med 3 kap. 14 8 avsedda
frågorna - i resp, författning anges att den generella lörvaltningsbe-stämmelsen
för nämnden gäller i den mån förvaltningsuppgifterna inte tillkommer annan
enligt beslut som avses i 3 a kap. 1 8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med den utformning den fackliga veto- och
självbestämmanderätten fått i förslaget anser kommittén ati utrymme finns även
för dessa medbestämmandeformer i de specialreglerade nämnderna. Hänvisning bör
därför ske även till 4 8 i 3 a kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande nämnder för vilka inte gäller någon generell
förvaltningsbestämmelse torde reglerna i 3 a kap. vara giltiga ulan någon författningsändring
inom de gränser resp. specialförfallning i övrigt kan innehålla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Kyrkliga kommuner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I direktiven har framhållits att förutsättningarna för de
anställdas inflytande i princip är desamma på det kyrkliga området som på den
kommunala sektorn i övrigt och all del är angeläget alt de anställda hos
kyrkliga kommuner tillförsäkras i princip samma inflytande som övriga
kommunalanställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommiltén påpekar att den likformighet i organisation och
verksamhet som föreligger leder till att de formella förutsättningarna för
införandet av ökat medinflytande för de anställda i huvudsak är desamma inom de
borgerliga och de kyrkliga kommunerna. Vissa skillnader finns dock bl. a. i
ett par hänseenden som inte bör förbigås i förevarande sammanhang, nämligen i
fråga om kommunstorleken och antalet arbetstagare i kommunerna samt
sammansättningen av kommunstyrelserna och det särskilda inslag som det
prästerliga ämbetet utgör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De borgerliga primärkommunerna minskade starkt i antal
under 1960- och 1970-lalen. Från att tidigare ha utgjort över 1 000 hade deras
antal 1982 gått ned till 279, Endast ett 60-lal av dem har numera mindre än 10
000 invånare. De kyrkliga kommunerna har inte genomgått motsvarande utveckling.
Antalet församlingar har under samma tid ändrats endast obetydligt. Viss förskjutning
av antalet invånare har dock ägt rum. Församlingar med mindre än 500 invånare
liksom de med 5 000 och därutöver har ökat avsevärt i antal, medan antalet
församlingar i skiktet däremellan har minskat. Över hälften av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>landets 2 569 församlingar har nu mindre än 1 000
invånare. Utvecklingen mot ett ökat antal småförsamlingar har i viss män
uppvägts av att intresset för att bilda större administrativa enheter i form av
kyrkliga samfälligheter visar en ökning. F. n. finns 274 särskilt bildade samfälligheter,
varav 176 totala. I samfälligheterna ingår över 900 församlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet anställda uppgår i kyrkokommunerna lill ca 26 000,
varav ungefär 5 000 är säsonganslällda. De borgerliga kommunerna har i runt tal
1 miljon anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis kan situationen på del kyrkokommunala
området sägas vara, att det finns ett mindre antal enheter som har
välutvecklade förvaltningar med många anställda och som i organisatoriskt
hänseende är jämförbara med de mindre eller, i några fall, med de medelstora
borgerliga primärkommunerna. Å andra sidan finns det ett stort antal kyrkliga
kommuner som i fråga om antalet invånare ligger långt under de borgerliga och
som har endast ett fåtal anställda och en föga utvecklad förvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitlén framhåller att betydelsen av behovet av
information, insyn och medinflytande för de anställda i och för sig inte är
beroende av den administrativa enhetens storlek. Skälen för de anställdas
intresseanknytning till den verksamhet de deltar i gäller för såväl stora som
små enheter. Skillnaden ligger i hur man lämpligen skall kunna nä de anställda
för att lämna information och bereda dem tillfälle lill insyn och medinflytande.
Med hänsyn härtill är det viktigt att en anpassning kan ske lill de lokala
förhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På samma sätt som inom de borgerliga kommunerna har under
flera år försöksverksamhet med närvarorätt förekommit i kyrkokommunala nämnder.
Utvärderingar har skett av denna verksamhet som anordnats i totalt knappt 60
kyrkoråd eller andra kyrkokommunala nämnder. Även om underlaget hänför sig
endast lill kyrkokommuner som frivilligt deltagit i verksamheten, kan dock
utvärderingarna anses ge vid handen att - liksom i fråga om de borgerliga
kommunerna - en klar majoritet föreligger för en positiv bedömning av
närvarorätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl kommitténs mening bör i lag lämnas en generell
möjlighet för alla kyrkliga kommuner att införa aktuella informations- och
samverkansformer. Därefter bör det ankomma på de lokala parterna att bedöma om
denna möjlighet skall helt eller delvis utnyttjas eller om andra former med
samma syfte är att föredra. Att lämna några allmänna riktlinjer för hur de särpro-blem
av skilda slag, som kan uppkomma för framför allt småförsamlingarna, bör lösas
har kommitlén inte funnit möjligt. Det torde kunna förutsättas att
uppmärksamhet ägnas sådana problem bl. a. vid de förhandlingar som f. n. pågår
mellan de centrala partsorganisalionerna om ett medbestämmandeavtal på det
kyrkokommunala området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna om kommunstyrelsens och kyrkorådels
sammansättning och inslaget av prästens ämbete innefattar som nämnt vissa
skillnader mellan den kyrkhga och borgerliga kommunen. 1 den borgerliga
kommunen väljs samfliga ledamöter i styrelsen av fullmäktige eller
landstinget. I församlings- och pasloralskyrkoråd är däremot kyrkoherden i
församlingen ledamot i kraft av sitt ämbete; övriga ledamöter väljs av kyrkofullmäkfige
eller kyrkostämman. I fråga om samfälligheter finns dock vissa specialregler.
Vidare ankommer det på kyrkoherden att vaka över all kyrkans lära och ordning
iakttas i församlingen och i prästernas ämbetsförvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar PSO saml facklig veto- och självbestämmanderätt
har kyr-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>koherdens speciella ställning inte sådan betydelse att dessa
medbestämmandeformer bör få en annan utformning än de har eller föreslås skola
kunna få i de borgerliga kommunerna. I fräga om närvarorätlsinstiiulet år
situationen i viss mån annorlunda. Kyrkoherden har inte något politiskt ansvar
för sin verksamhet i kyrkorådet och slår vidare i sådant förhållande lill
församlingen alt han i förevarande hänseende kan jämställas med arbetstagare
hos denna, Kommitlén framhåller emellertid att varken anställning hos kommunen
-med undantag för vissa chefstjänstemän - eller anknytning till intresseorganisation
utgör hinder lör ledamotskap i nämnd. Det ler sig då främmande att låta sådan
anställning eller anknytning få influera på de anställdas närvarorätt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En annan
fråga som har uppmärksammats är huruvida det for de förtroendevalda nämndledaniölerna
gällande kravet på alt vara kyrkobokförd i församlingen samt medlem av svenska
kyrkan också skall uppställas för ledamot i PSO och personalföreträdare i
nämnd. Kommittén framhåller att de ledamöter i PSO som utses av
arbetstagarorganisationerna inte representerar kommunens medlemmar utan är
företrädare för de anställda med uppgift all utöva de anställdas rätt till
medbestämmande på grundval av bestämmelserna i MBL. Som en följd härav bör
krav på kyrkobokföring i församlingen inte uppställas. Motsvarande gäller i
fråga om medlemskap i kommunen för personalföreträdarna i de borgerliga
kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad angår
kravet på medlemskap i svenska kyrkan kan det förefalla inkonsekvenl, om man
skulle tillåta den som inte får rösta i val av kyrkliga förtroendemän att själv
delta i besluten i ett PSO. Detta gäller i synnerhet om vederbörande på eget initiativ
utträtt ur svenska kyrkan och därför kan antas inte vilja stödja dennas
verksamhet helt eller delvis. Del anförda gäller i viss män också i fråga om
personalföreträdare vid nämndsammanträde, vilka ju avses skola ha inflytande på
nämndbesluten utan alt dock få delta i själva beslutsfattandet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om
det vid införandel av bestämmelserna om PSO i KL kraftigt betonades att dessa
organ var att betrakta som en del av den kommunala organisationen, intar de
dock en speciell ställning i denna. Delta framgår bl, a, av att dessa organ
utgör en form för de anställdas medbestämmande enligt MBL och att deras
kompetens är strikt begränsad till att avse frågor som gäller förhällandet
mellan kommunen som arbetsgivare och dess anställda. Vad de kyrkliga
kommunerna beträffar kan därför PSO:s bindning till församlingslivet knappast
anses vara av den art och betydelse att det finns tillräckligt fog att ställa
krav pä en sådan anknytning till kyrkan som eu villkor om medlemskap i denna
innebär. Kommittén erinrar om att den nuvarande LFS innefattar möjlighet att
låta beslut i kyrkokommunall ärende fattas av den som står utanför kyrkan (LFS
56 8 2 mom,). Vad nu sagts gäller i tillämpliga delar även i fråga om
personalföreträdare i nämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
anser sålunda kommittén att de rättsliga förutsättningarna för att införa PSO,
facklig vetorätt och facklig självbestämmanderätt samt närvarorätt för
personalföreträdare vid nämndsammanträden i huvudsak är desamma på det
kyrkokommunala och det borgerliga kommunala området. De ändringar som behöver
göras i det nu föreliggande förslaget till lag om församlingar och kyrkliga samfälligheter
för att ge en rättslig grund för dessa medbestämmandeformer motsvarar vad som
gäller i fråga om KL.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BUaga 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:16.0pt;
font-family:Verdana'>Författningsförslag i betänkandet (SOU 1982:56)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i kommunallagen (1977:179)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen (1977:179)
dels att 3 kap. 13 a och 13 b 88 skall upphöra att gälla, dels alt I kap. 5 8
och 7 kap. 6 8 skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas
en ny paragraf, 1 kap. 6 8, och ett nytt kapitel, 3 a kap., av nedan angivna
lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kap.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommuns och landstingskommuns beslutanderätt utövas av
fullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltning och verkställighet ankommer på styrelsen och
övriga nämnder. Nämnderna bereder även ärenden som skall avgöras av
fullmäktige. För sådan uppgift kan tillsättas särskild beredning bestående av
en eller flera personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ kommuner och landstingskommuner får inrättas partssammansalta
organ med uppgift att svara för viss beredning, förvaltning och verkställighet
inom styrelsens eller andra nämnders verksamhetsområden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige får uppdraga ål styrelsen eller annan nämnd
alt i fullmäktiges ställe fatta beslut i viss grupp av ärenden, i den mån ej
annat följer av lag eller annan författning. Sådant uppdrag får ej avse ärenden
som är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kommuner och landstingskommuner får inrättas partssammansalta
organ med uppgift att svara för viss beredning, förvaltning och verkställighet
inom styrelsens eller andra nämnders verksamhetsområden.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:148.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vis.sa grupper av ärenden inom samma områden får införas
facklig självhestämmanderätl eller facklig vetorätt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:148.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare får införas räll för förclru-dare för de anställda
hos kommuner och landstingskommuner all närvara vid styrelsens och andra
nämnders sammanträden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:148.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 a kap.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:149.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medbestämmandeformer för de anställda</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:149.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:3.0pt;
font-family:Verdana'>/ .«■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:148.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige inrättar partssammansalta organ.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:148.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Partssammansalta organ kan, om ej annat följer av lag
eller annan författning, ha till uppgift att inom styrelsens eller andra
nämnders verksamhetsområden svara för beredning, förvaltning och
verkställighet i ärenden som rör förhållandel mellan kommunen eller
landstingskommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:148.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sådana organ får ej överlämnas alt avgöra frågor som
avser den kommunala eller landstingskommunala verksamhetens mål. Inriktning,
omfattning eller kvalitet eller frågor som avses 13 § första stycket förvaltningslagen
(1971:290) med undanlag av ärenden om anställning, ledighet, vikariat och
förslagsbelöning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:149.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett parissamtnansati organ består av företrädare för
kommunen eller landstingskommunen och av företrädare för arbetstagarna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:149.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunens eller landstingskommunens företrädare väljs av
fullmäktige eller av stvrelsen eller annan nämnd som fidlmäklige utser.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetslagarnas företrädare ulses av den eller de lokala
arbetstagarorganisationer i förhållande lill vilka kommunen eller
landstingskommunen är bunden av kollektivavtal om sådant organ.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JU</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige fastställer reglementen för partssammansalta
organ. I reglemente anges organets uppgifter, sammansättning, mandattid och
verksamhetsformer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna 13 kap. 9 H andra stycket och 10 S tredje
stycket tillämpas också på ett parissammansatt organ. Detsamma gäller i fråga
om bestämmelserna i 3 kap. 10 S andra stycket om förande av protokoll, protokolls
innehåll, justering av protokoll, tillkännagivande om justering och reservation.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige får lämna facklig självbestämmanderätt och
facklig vetorätt ull den eller de lokala arbetstagarorganisationer i
förhållande lill vilka kommunen eller landstingskommunen är bunden av
kollektivavtal om sådan rätt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om inte annat följer av lag eller annan författning får facktig
sjätvbe-stämmanderätl och facktig vetorätt avse ärenden som enligt I § kan överlämnas
tid partssammansalta organ att avgöra med undantag av ärenden om anställning,
ledighet, vikariat och förslagsbelöning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Facklig självbestämmanderätt innebär att beslut som
skulle ha faltals av styrelsen eller annan nämnd i stället får fallas av
arbetstagarorganisationerna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:168.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut .som fattats med slöd av så-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>49</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 200</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>dan rätt skall efter anmälan verkställas av den nämnd
till vars verksamhetsområde ärendet hör.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Verkställighet får inte äga rum om nämnden finner, att
bestulet avser åtgärd som strider mol lag eUer annan författning eller eljest
innebär överskridande av nämndens befogenheter eller all bestulet står i strid
med fullmäktiges föreskrifter enligt 7 § andra stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 ii</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Facklig vetoräli innebär att den nämnd lill vilken ett
ärende hör inte fär verkställa beslut i ärendet, om ar-belstagarorganisalioncrna
förklarat au de inte godtar beslutet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,$</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>För utövandet av facklig självbe-stämmanderäu och facklig vetorän
fordrus alt de arbelsiagarorganisaiio-ner som deltar i beslutet är ense.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Närn,are föreskrifter för utövandet av facklig sjidvbcslämmanderäll
och facklig vetorätt fastställs av fullmäktige.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8<)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Stvrelsen eller annan nämnd inom vars verksamhetsområde ell
paris-sammansatt organ inrättats eller facklig självheslämmanderäll eller
facklig vetorätt lämnats arbetstagarorganisationer får återkalla uppdrag som
lämnats organet eller organisationerna, om synnerliga skäl föreligger lill
det.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>9 a</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige får besluta all företrädare för de anställda
hos kommunen eller landstingskommunen får närvara vid styrelsens eller en
annan nämnds sammanträden.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sädana personalförelrädare har räll att detla i nämndens
överläggningar men inte i besluten .samt att få sin mening antecknad i
nämndens protokoll.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En nämnd är skyldig att, med iakttagande av
bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100), lämna personalförelrädarna de
upplysningar som behövs för deras verksamhet.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:149.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarorätt föreligger inte vid handläggning av ärenden
som avses i 3 ff första stycket förvaltningslagen (1971:290) med undanlag av ärenden
om anställning, ledighet, vikariat och förslagsbelöning samt ärenden enligl
andra stycket 2. samma paragraf.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvaroräll föreligger ej heller vid handläggning av
frågor som rör</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:162.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förhandling
med arbetstagarorganisation,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:150.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppsägning
av kollektivavtal.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:150.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>arbetskonflikt,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:162.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rättsivisi
mellan kommunen eller landstingskommunen och arbetstagarorganisation.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personalföreträdare ulses särskilt för varje nämnd bland
de anställda hos kommunen eller landstingskommunen, i första hand bland dem
som är anställda inom nämndens verksamhetsområde.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högst tre personalföreträdare jämte suppleanter för dem
får finnas i varje nämnd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personalförelrädarna utses av den eller de lokala
arbetstagarorganisationer i förhållande till vilka kommunen eller
landstingskommunen är bunden av kollektivavtal om närvarorätt i nämnden.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i denna lag eller annan författning stadgas om jäv
för ledamot eller annan som har att handlägga ärende i nämnd skall även gälla
för personal-företrädare i nämnden. Dock skall jäv enligt 4 § första stycket 5.
förvaltningslagen (1971:290) inte anses föreligga enbart på grund av att en
personalföreträdare är förtroendeman eller funktionär hos arbetstagarorganisation
som har intresse att bevaka i ärendet eller på grund av alt han i sådan
egenskap på organisationens vägnar har deltagit iförhandling i ärendet som ägt
rum enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kallelse av personalföreträdare till sammanträde sker i
samma ordning som gäller för kallelse av ledamot i nämnden. Suppleant kallas
endast då han skall tjänstgöra i företrädares ställe.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 kap.</span></b></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=62>
<tr>
<td valign=top align=left height=62 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första
stycket tillämpas på motsvarande sätl i fråga om beslut av styrelsen eller
annan nämnd eller av revisorerna.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>68 Om beslut av fullmäktige har blivit upphävt genom
avgörande som har vunnit laga kraft och om beslutet redan har verkställts,
skall fullmäktige föranstalta om rättelse av verkställigheten i den mån det är
möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:151.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket tillämpas på motsvarande sätt i fråga om
beslut av styrelsen eller annan nämnd eller partssammansatt organ eller av revisorerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:200</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i lagen (1957:281) om kommunalförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels
att 3 och 12 88 lagen (1957:281) om kommunalförbund skall ha nedan angivna
lydelse, dels alt i lagen skall införas en ny paragraf, 3 a §, av nedan angivna
lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunalförbunds beslutanderätt utövas av förbundets
fullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltning och verkställighet tillkomma förbundets
styrelse och övriga nämnder. Nämnderna bereda även ärenden som skola avgöras av
fullmäktige. För sådan uppgift kan särskild beredning beslående av en eller
flera personer lillsällas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:179.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ kommunalförbund får inrättas partssammansatta organ med
uppgift att svara för viss beredning, förvaltning och verkställighet inom
styrelsens eller andra nämnders verksamhetsområden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3a§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ kommunalförbund får inrättas partssammansalta organ med
uppgift att svara för viss beredning, förvaltning och verkställighet inom
styrelsens eller andra nämnders verksamhetsområden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:159.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vissa grupper av ärenden inom samma områden får införas
facklig självbestämmanderätt eller facklig vetorätt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare får införas rätt för företrädare för de anställda
hos kommunalförbund au närvara vid styrelsens och andra nämnders sammanträden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12 8</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Där
inte annat är särskilt föreskrivet, tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 1-16 88
kommunallagen (1977: 179) pä motsvarande sätl i fräga om kommunalförbunds
styrelse och övriga nämnder, partssammansatta organ m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Där
inte annat är särskilt föreskrivet, tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 1-16 88
kommunallagen (1977: 179) pä motsvarande sätt i fråga om kommunalförbunds styrelse
och övriga nämnder m. m. Beträffande de i 3 a § angivna medbestämmandeformerna
för de anstådda gäller i tilllämpliga delar bestämmelserna i 3 a kap. samma
lag.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels 17 och 23 88 lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade
skall ha nedan angivna lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
8.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels
att i lagen skall införas en ny paragraf, 14 a 8, av nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 a §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegerade får inrätta partssammansalta organ med uppgift
att svara för viss beredning, förvaltning och verkställighet inom arbelsulskollels
eller kommittéernas verksamhetsområden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I vissa
grupper av ärenden inom samma områden fär införas facklig självbestämmanderätt
eller facklig vetorätt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare får införas rätt för företrädare för de anställda
hos delegerade all närvara vid arbelsulskollels och kommilléernas sammanträden.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 8</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=187 height=171>
<tr>
<td valign=top align=left height=171 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 3 kap. 4 8, 5 8 tredje siycket, 7 8 första siycket, 8 och 9 88, 10 8 andra
stycket och 11 8 kommunallagen (1977:179) om kommunstyrelsen tillämpas på motsvarande
sätt i fräga om arbetsutskottet och kommitté. Sådana tillkännagivanden som
avses i 3 kap, 10 8 nämnda lag skall ske på anslagstavlan i varje kommun som
har valt delegerade.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 3 kap. 4 8, 5 8 tredje stycket, 7 8
första stycket, 8 och 9 88, 10 8 andrastycket och 11 8 kommunallagen
(1977:179) om kommunstyrelsen tillämpas på motsvarande sätt i fräga om arbetsul-skottet
och kommittéer. Beträffande de i 14 a § angivna medbeslämmandeformerna för de
anställda gäller i nlllämpliga delar bestämmelserna i 3 a kap. samma lag.
Sådana tillkännagivanden som avses i 3 kap. 10 8 andra stycket nämnda lag
skall ske på anslagstavlan i varje kommun som har vall delegerade.
Arbetsutskottet och kommitté får kalla en delegerad eller suppleant för en
delegerad, en ledamot av en kommitté eller en tjänsteman hos en kommun som har
valt delegerade eller en särskild sakkunnig att närvara vid ett sammanträde.
Den som har kallals får, om utskottet eller kommitlén beslutar det, delta i
överläggningarna men ej i besluten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsutskottels
och kommittés protokoll och övriga handligar skall vårdas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande besvär över beslut av</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande besvär över beslut av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>delegerade, arbetsutskottet eller en delegerade eller av
arbetsutskottet,<br>
kommitté gäller i tillämpliga delar 7 kommittéer eller partssammansatta<br>
kap. 1 8, 2 8 första stycket och 4 8 orga/i gäller i tillämpliga delar 7 kap.<br>
kommunallagen (1977:179).</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 8, 2 8 första stycket och 4 8
kom-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>munallagen (1977:197).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Besvär får anföras av varje kommun som har vall delegerade
och av den som är medlem av en sådan kommun</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande besvär över kammarrättens beslut tillämpas 7
kap. 5 8 kommunallagen. Besvär över ett beslut, varigenom kammarrätten har
bifallit besvär eller förbjudit att del överklagade beslutet verkställs, får
anföras även av en kommun som har vall delegerade och den som är medlem av en
sådan kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 7 kap. 6 8 kom-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 7 kap. 6 § kom-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>munallagen om rättelse av verkstäl- munallagen om rättelse
av verkstäl<br>
lighet tillämpas beträffande beslut lighet tillämpas beträffande beslut<br>
av delegerade, arbetsutskottet eller av delegerade eller arbetsutskottet,<br>
en kommitté.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommittéer eller partssammansatta</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>organ.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:69.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:200</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>55</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Remissyttrandena</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (SOU
1982:56) Kommunal förvaltning och medbestämmanderätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1 Inkomna
yttranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av hovrätten för nedre Norrland,
regeringsrätten, kammarrätten i Göteborg, socialstyrelsen, skolöverstyrelsen,
arbetslivscentrum, arbetsdomstolen, statskontoret, riksrevisionsverkel,
statens arbetsgivarverk, länsstyrelserna i Uppsala, Jönköpings, Göteborgs och
Bohus, Kopparbergs och Västerbottens län, domkapitlen i Linköping, Strängnäs
och Stockholm, riksdagens ombudsmän (JO), Stockholms, Kronobergs, Hallands,
Skaraborgs, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens läns landsfingskommuner,
39 kommuner, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska kyrkans
församlings- och pastoratsförbund. Landsorganisationen i Sverige (LO),
Tjänstemännens centralorganisafion (TCO), Cenlralorganisafionen SACO/SR,
Sveriges kommunaljuridiska förening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
länsstyrelser redovisar synpunkter från Svenska kommunförbundets
länsavdelningar samt från vissa kommuner, landsfingskommuner och församlingar i
resp. län. Domkapitlet i Linköping har inhämtat yttranden från vissa församlingar
och kyrkliga samfälligheter i stiftet. Svenska kyrkans församlings- och
pastoratsförbund har berett sin förhandlingsdelegation och 250 av förbundets
medlemmar fillfälle att yttra sig. Landsorganisationen i Sverige har erhållit
yttranden från Svenska byggnadsarbetareförbundet och Svenska
kommunalarbetareförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Universitets-
och högskoleämbetet har för sin del inte funnit skäl att närmare ta ställning
till kommitléns synpunkter och förslag. Ämbetet hänvisar till yttranden från
juridiska och samhällsvetenskapliga fakultetsnämnderna vid Stockholm, Uppsala
och Lunds universitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Yttrande
har dessutom inkommit från Medborgarrättsrörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2 Remissinstansernas
inställning i stort</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Förslag som berör det kommunala och landstingskommunala området</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om närvarorätten har en majoritet av de 66 instanser som yttrat sig, 38
remissinstanser, en positiv inställning i principfrågan, 21 instanser avvisar förslaget
och sju instanser är tveksamma eller tar inte ställning. Bland de positiva
remissinstanserna finns fem landstingskommuner och 17 kommuner</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som har eller haft försöksverksamhet med närvarorätt för
personalrepresentanter i nämnder. 35 av de remissinstanser som tillstyrker kommittéförslagel
har lämnat synpunkter och kommentarer till delsamma. De flesta av dessa
instanser fillslyrker förslaget med viss reservation för detaljfrågor. Relafivt
vanligt förekommande är att man betonar att närvarorätten inte får inkräkta på
den politiska demokratin. I några fall ifrågasattes kollektivavtalet som grund
för närvarorätten saml rätten för personalföreträdare att anteckna sin mening
till protokollet. Några instanser anser att närvarorätten även bör omfatta
utskott/avdelning av nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de instanser som avvisar förslaget om närvarorätt
finns en landstingskommun och fem kommuner som har eller haft försöksverksamhet
med närvarorätt för personalföreträdare i nämnder. Två typer av argument mot
förslaget intar en framträdande plats. Dels anförs med direkt eller indirekt
referens lill Agne Gustafssons reservation farhågor för intrång på den
politiska demokratins område. Dels anförs att möjligheter till inflytande genom
MBL, MBA och PSO är tillräckliga eller all det krävs längre erfarenhet av dessa
innan man permanentar närvarorätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om förslaget beträffande vetorätt och
självbestämmanderätt tar 35 av knappt 60 remissinstanser en negaliv ställning,
ett drygt tiotal är positiva och resten är tveksamma eller tar inte ställning.
De positiva yttrandena ansluter i de flesta fallen till kommitténs
argumentation och förslaget tillstyrks utan närmare kommentarer. Bland de
negativa yttrandena intar argument med anknytning till den kommunala demokratin
och existerande inflytandeformer en framträdande roll. I flera fall hänvisas
direkt till Gustafssons reservation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Endast ett fåtal remissinstanser, ett knappt tjugotal, har
tagit upp frågan om chefstjänstemännens beslutsfunktioner i sina yttranden. De
allra flesta av dessa intar en positiv hållning fill vad kommittén anfört.
Ingen instans är tveksam eller negativ. De flesta instanser anmäler utan egen
kommentar att de inte har något att erinra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte heller frågan om införande av PSO och andra
inflytandeformer på förvaltningsområden som är specialreglerade har
uppmärksammats i någon större omfattning. Cirka 25 instanser har tagit upp
frågan. Endast i ett fåtal fall är inställningen negativ. Även här är
kommentarerna och motiven för ställningstagandet sparsamt förekommande bland
såväl de positiva som de negativa yttrandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Förslag som berör kyrkliga kommuner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De remissinstanser som särskilt haft att bevaka de
kyrkliga kommunernas intressen är tre domkapitel samt Svenska kyrkans
församlings- och pastoratsförbund. Bland övriga remissinstanser är det endast
några få som särskilt anfört synpunkter på förslagen med avseende på de
kyrkliga kommunerna. Dessa anför i huvudsak att lagstiftningen på
medbestämmandeområdet bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:200</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vara likformig för borgerliga och kyrkliga kommuner. De
kyrkliga remissinstanser som lämnat svar ställer sig överiag tveksamma eller
direkt avvisande fill kommitténs förslag. Församlings- och pastoratsförbundel
avstyrker såväl närvaroräll som veto- och självbestämmanderätt och ställer sig
tveksam till PSO-institutet på det specialreglerade området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Kommitténs sammansättning och arbetssätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västmanlands läns landstingskommun anför att de frågor,
som behandlas i betänkandet, borde ha utretts av en parlamentariskt tillsatt
kommitté med förankring i såväl Landstingsförbundet som Svenska
kommunförbundet. Frågorna borde sålunda i första hand ha utretts från politiska
utgångspunkter. På grundval av de därvid gjorda bedömningarna och
ställningstagandena skulle sedan förfaltningsförslagen ha utformats. En sådan
uppläggning skulle ha motsvarat den gängse uppläggningen av en utredning, och
landstingskommunen ställer sig krinsk till den i detta ärende valda omvända
ordningen att låta en tjänslemannakommitté först utarbeta "lagtekniska
modeller" för att sedan i efterhand låta de politiska organen yttra sig i
sakfrågorna. Karlstads kommun anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Brister i kommitténs analys m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket anför att införandel av
styrelserepresentationen såväl inom privata företag som vid statliga
myndigheter har varil ell starkt skäl att också för de kommunalt anställda
överväga att införa sådan representation. Demokratiutredningens överväganden i
betänkandet innebar att mycket starka skäl skulle krävas för att helt utesluta
styrelserepresentation för de kommunalt anställda. RRV konstaterar att
utredningen därutöver inte anför några egentliga sakskäl för att införa
närvarorätt i kommuner. Utredningen har vall alt som utgångspunkt för en
närvarorätt ha den motsatta förutsättningen nämligen att närvarorätt skall
införas om inte starka skäl talar emot. RRV anser att utredningen härigenom
inte analyserat frågan om närvarorätt på det förutsättningslösa sätt som hade
varit önskvärt och redovisat för- och nackdelar mot varandra. RRV efterlyser en
genomgång av vilka fördelar som kan vara förenade med den föreslagna
närvarorätten. Verket ifrågasätter även om det föreligger något behov av ett
närvarorätts-institut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län konstaterar att kommiltén
i det nu förehggande betänkandet i stort sett endast behandlat medbestämmandet
utifrån rent juridiska utgångspunkter och att del hade varit önskvärt all
utredningen följt upp den kommunala verksamhetens aktuella förutsättningar mot
bakgrund av arbetsrättsreformens effekter och utvecklingen av olika
samverkansformer såsom exempelvis avlal. Vidare saknas enligl länsstyrel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:200</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sen
en analys av de praktiska erfarenheter och forskningsresultat som framkommit
inom området under senare år. Någon egentlig diskussion om vilka kostnader
utredningens förslag medför finns ej och mot bakgrund av kommunernas nuvarande
ekonomiska situation bör reformförslag prövas ingående även från ekonomiska
utgångspunkter. Den mycket vikliga frågan om hur gränsen skall dragas mellan
medbestämmandet och den polifiska demokratin borde enligl länsstyrelsen
överlämnas till fortsalt utredning eftersom kommitléns majoritet endast uttalat
att det är en fråga som bör bedömas från politiska utgångspunkter.
Landstingsförbundet, länsstyrelsen i Jönköpings län, Hallands läns
landstingskommun och Göteborgs kommun anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet anför att kommittén inte närmare utrett vilka kommunalekonomiska
verkningar som kan följa av ett utbyggt närvarorätts-institut. Mot bakgrund av
kommunernas ekonomiska situation borde kommittén enhgt förbundets mening
ingående prövat reformförslaget även från ekonomiska utgångspunkter. Vad gäller
ersättning till de anställda har kommiltén föreslagit alt den skall lösas kolleklivavtalsvägen.
Vanligt är i dag vid försöksverksamhet att personalrepresentanterna i
arvodeshänseende jämställs med de kommunall förtroendevalda. Länsstyrelserna i
Jönköpings, Kopparbergs och Västerbottens läns samt Lidingö, Eskilstuna och
Gällivare kommuner instämmer i denna kritik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
anser att kommitlén borde ulfört någon analys av närvarorättens praktiska
betydelse med tanke på det omfattande fackliga inflytande som i dag förekommer
med stöd av lag och avlal (informations-och förhandlingsskyldighet,
medbestämmandegrupper, skyddskommittéer, central arbetsmiljökommitté, fid för
fackligt arbete) och på andra grunder (arbetsgrupper, referensgrupper,
projektgrupper etc.) samt genom vad offentlighetsprincipen och vad
anställningsförhållandet i sig kan ge. På samma sätl saknas enligl förbundet en
analys av närvarorättens betydelse för det politiska arbetet i nämnder och
styrelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3
Fortsatt utredningsarbete</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jönköpings
kommun anför med åberopande av reservanten Agne Gustafsson att det från
principiell synpunkt nu är viktigt, att analysera den kommunala demokratins
villkor inför de utvecklingstendenser som gäller för 1980- och 1990-talel. Det
gäller bl. a. nya former och möjligheter för medborgarnas engagemang i t. ex.
lokala organ, kommundelsråd samt som brukare och konsumenter av kommunal
service. En allmän översyn av både den arbetsrättsliga och kommunalrättsliga lagsfiftningen
måste därför enligt kommunens mening vara angelägen inte minst för de
anställdas del. Länsstyrelserna i Uppsala och Jönköpings län samt Karlstads
kommun anför liknande synpunkter. Landstingsförbundet anser alt tiden nu är
mogen för en mer ingående översyn av medbestämmandet inom den kommunala sektorn</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och att i avvaktan på resultatet av en sådan översyn bör
den pågående försöksverksamheten fä fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Borlänge kommim lämnar följande kommentarer/synpunkter som
kommunen anser är av vikt i det vidare arbetet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del dubbla huvudmannaskapet inom skolområdet och problemen
kring detta, kommer alt ytterligare accentueras om förslaget genomföres. Det är
av vikt att arbetet med översynen/reformen av ansvaret för skolfrågorna
påskyndas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det vore olyckligt om en alltför splittrad bild uppstår
inom den offentliga sektorn. Det utrymme som lämnats ål parterna kan medföra
sådana olikheter mellan olika kommuner och landsting samt den statliga sektorn.
Vi utgår från att kommunförbundet lar hänsyn lill detta när (nya) centrala
medbestämmandeavtal skall träffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begränsningen av antalet personalrepresentanter är
positivt. Med vetskap om styrkeförhållandena = medlemsantal mellan våra personalorganisationer,
kan vi dock förutse vissa problem. Vår utgångspunkt som arbetsgivare måste
vara, att på bästa sätt kunna ta till vara de kunskaper som finns i
organisationen. I många frågor kan komma att, genom en "sned" arbetstagarrepresentalion,
saknas kompelens på arbetstagarsidan. Förslagsvis bör därför arbetsgivaren ha
möjlighet att adjungera personalrepresentanter från mindre eller udda fackliga
organisationer. Begränsningen bör vara all organisationen är kollekfivavtalsparl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är av vikt att de formella föreskrifter som omgärdar
närvarorätten iakliages. Formfel innebär alt beslut ej fattals i laga ordning.
Som en följd av detta bör kraven på anmälan av representanter, adresser o. dyl.
preciseras för de fackliga organisafionerna. Oklarhet betr. vem som skall
kallas, fill vilken adress osv., får ej medföra att sådant formfel uppslår. Det
är ett absolut krav att facken måste ansvara för att dessa uppgifter på ett
otvetydigt sätl når arbetsgivaren. Vidare bör ansvaret för att ev. suppleant kallas
åligga den ordinarie personalföreträdaren, ej kallande arbetsgivarrepresentant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl § 8 i förslaget om ändrad kommunallag kan uppdrag
om självbestämmande eller vetorätt återkallas om synnerliga skäl föreligger.
Konstruktionen är ej ny i arbetsträtlslagstiflningen ulan har redan skapat
många och länga diskussioner i andra sammanhang. Vi är medvetna om avsikten med
en sådan konstruktion, men vill likaväl framhålla att en precisering skulle ytterhgare
förbättra lagförslaget och göra reglerna lättare alt efterleva för bägge
parter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Principiella utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser har särskilt redovisat vissa
principiella utgångspunkter för sin bedömning av förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet instämmer i kommitténs allmänna utgångspunkt alt de kommunall
anställda skall tillförsäkras ett medbestämmande som i största möjliga mån
motsvarar vad som tillkommer de anställda inom övriga sektorer av
arbetsmarknaden utan all medbestämmandet för den skull kränker den kommunala
demokratin. En självklar förutsättning vid förbundels bedömning av
möjligheterna till ökat personalinfiytande inom den kommunala sektorn är att
kommunens anställda utöver frågor som rör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förhållandet arbetsgivare-arbetstagare inte skall ha
större inflytande över de kommunala besluten än andra medborgare i kommunerna
har. Förbundet anför vidare att sådana former för personalinflylande bör
eftersträvas alt effektiviteten i verksamheten inte minskar. Under nuvarande
ekonomiska förhållanden är detta speciellt viktigt. Förbundet vill dock inte
bortse från att ett ökat inflytande kan komma att medföra ell ökat engagemang
och ansvar från de anställdas sida lill gagn för verksamheten. Förbundet erinrar
om att riksdagen hemställt att regeringen skall tillsätta en utredning för all
klarlägga gränsdragningen mot den politiska demokratin. Förbundet anser del
tveksamt om delreformer bör göras inom medbestämmandeomrädel innan
gränsdragningen närmare utretts, i varje fall gäller detla de av kommiltén
föreslagna instituten facklig vetorätt och fackligt självbestämmande. Med-bestämmandeutvecklingen
kan även enligt förbundets mening komma att påverkas av de kommunala
medbestämmandeavtalens - MBA-KL och MBA-KLU - faktiska innehåll och fillämpning.
Än så länge finns ej någon större praktisk erfarenhet härvidlag. Förbundet
anser att den lösning som kommitlén förordar - kollektivavtal och därefter fullmäkligebeslut
- är att föredra framför övriga tänkbara lösningar. Med tanke på de skillnader
som föreligger mellan olika kommuner och även mellan olika nämnder i samma
kommun är det betydelsefullt att möjligheter finns till lokal anpassning, anser
förbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet pekar på alt förbundsstyrelsen i ett
yttrande till riksdagens arbetsmarknadsutskott förordat att frågan om
gränsdragningen mot den politiska demokratin snarast blir föremål för en
särskild utredning. Styrelsen framförde då bl. a. att vissa avgöranden i
arbetsdomstolen "skapat en debatt bland förtroendevalda som avspeglar en
osäkerhet om gränsdragningar som på sikt kan vara lill men för såväl den
politiska verksamheten som de företagsdemokratiska strävandena". Denna
osäkerhet blir enligl förbundet knappast mindre genom kommitténs förslag.
Förbundet anför vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid den senaste ändringen av kommunallagen 1979 gavs
formella möjHghe-ter att inrätta partssammansalta organ. De kommunallagsregler
som fanns tidigare upplevdes av arbetstagarorganisationerna som hinder för att
träffa medbestämmandeavtal på den kommunala sektorn. I de avtal som därefter
träffades, MBA-KL (1980) och MILJÖ 81, kom parterna överens om vissa begränsade
möjligheter att inrätta partssammansalta organ med beslutanderätt
(beslutsgrupper). Tre år efter del alt MBA-KL träffades finns endast tre lokala
medbestämmandeavtal, som utnyttjat möjligheterna all inrätta beslutsgrupper,
samtliga endast för förslagsverksamheten. Av de sju lokala arbeismiljöavtal som
träffats sedan 1981 har endast tre bestämmelser om beslutsrätt för
skyddskommittéer. Enligt förbundets uppfattning beror detta på all
arbetstagarorganisationernas intresse för medbestämmandeformer med beslutsrätt
har minskal betydligt. Dessutom har det överhuvudtaget visal sig vara en mycket
tids- och resurskrävande uppgift att förbereda och förhandla fram lokala avtal
både inom arbetsmiljö- och medbestämmandeområdet. Den uppgiften har inte
blivit lättare av att intresset för detta minskat påtagligt under senare år.
Att mol den bakgrunden nu föreslå</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lagförändringar och nya kollektivavtalslösningar är enligt
förbundels uppfattning inte den mest angelägna uppgiften. Förbundet vill
istället instämma i nya arbetsrätlskommitténs (NARK, SOU 1982:60) synsätt
"Alla krafter bör sällas in på att i överensstämmelse med vad som avsågs
av 1976 års lagstiftare utveckla medbestämmandet inom de träffade
medbestämmandeavtalens ram . . ." (s. 8). Enligl förbundets mening är det
dessutom av största vikt att i dag leda in medbestämmandet i former som
engagerar del stora flertalet anställda i verksamheten. De nödvändiga
förändringar av t. ex. hälso- och sjukvården mot en bättre effekfivitel och
serviceanda kräver medbestämmandeformer och en arbetsorganisation som bättre
än hittills lyckas la fillvara det kunnande och de erfarenheter som finns bland
de anställda. Enligt förbundets mening går del inte heller att bortse från de
ekonomiska konsekvenserna av förslagen. Framförallt kommer införandet av nya
medbestämmandeformer som förutsätter kollektivavtal alt ställa krav pä
informations- och utbildningsinsatser för såväl fackligt förtroendevalda som
för arbetsgivarens företrädare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För Tjänstemännens centralorganisation är utgångspunkten
uppfattningen all alla anställda i princip skall ha samma ställning och därmed
också samma rätt till medbestämmande oavsett inom vilken sektor av
arbetsmarknaden de är verksamma. Del är därför tillfredsställande anser TCO att
del nu utretts att närvarorätt i styrelser och nämnder, facklig vetorätt och
fackligt självbestämmande för de anställda i alla typer av kommuner (primärkommunala,
landstingskommunala och kyrkliga kommuner) går att förena med den politiska
demokratin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län samt Skaraborgs
läns landstingskommun delar kommitténs principiella uppfattning att de
kommunalt anställda skall tillförsäkras ett medbestämmande som i största
möjliga mån svarar mot vad som gäller pä övriga sektorer ulan all den kommunala
demokratin kränks. Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser att frågan om
personalinflytande och företagsdemokrati är angelägen, inte endast ur facklig
synpunkt, ulan även därigenom att beslutsunderlaget kan tillföras värdefulla
synpunkter som kommer verksamheten till godo. Länsstyrelsen delar den
principiella uppfattningen att utvecklingen mot ett ökat personalinflytande
kan och bör främjas även pä det kommunala området,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Demokratifrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Borlänge kommun anför att den stora och övergripande
frågan i betänkandet är huruvida föreslagna ändringar medför en inskränkning av
den politiska demokratin. Den försöksverksamhet som ägt rum har gett posifivt
resultat. Få tecken tyder enligt kommunen pä att medbestämmandet inkräktat på
den politiska demokratin. Den nämnd som enligt MBL inrättats för att avgöra
tvister om huruvida en fråga är "politisk" eller inte, har ej heller
anlitats vid något enda tillfälle. En negativ effekt som kunnat konstaleras är,
att det blivit längre sammanträden och mer tungrott, men detta är en allmän
effekt av MBL. Kommunen tror dock att beslutens kvalitet vunnit på detta
förfarande och en förutsättning för att kunna utnyttja de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anställdas kunskaper fullt ul, är just att de kommer in
tidigt i ärendebehandlingen. Föreliggande förslag medger delta, anser
kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Falköpings kommun framhåller att kommunen i yttrande över kommu-naldemokratins
betänkande framhållit att det är fundamentalt att den kommunala demokratin ej
får försämras, begränsas eller ifrågasättas. Man måste härvid beakta att de
kommunalt anställda i allmänhet är bosatta inom kommunen och att de
följaktligen som kommunmedlemmar kan la direkt del i beslutsprocessen, som alia
andra bosatta inom kommunen. Företagsdemokratin får därför enligl kommunens
förmenande icke komma i konflikt med den kommunala demokratin eller bli ett
intrång i de förtroendevaldas suveränitet, utan besluten i de kommunala
nämnderna och styrelserna skall fattas endast av de förtroendevalda, som även
har all la fullt ansvar för den kommunala verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Stockholms läns landstingskommuns mening har
kommittén alltför ensidigt behandlat arbetsräitsliga frågor utan att beakta
villkoren för den kommunala demokratin. De politiskt förtroendevalda är genom
allmänna val utsedda att leda landstingels verksamhet. En förutsättning för
diskussionen om fackligt inflytande i landsfing och kommuner är därför att en
klar gränsdragning kan göras mellan de politiskt förtroendevaldas och de
fackliga företrädarnas funktioner. I de fall där facklig självbestämmanderätt
och vetorätt enligt förslagen skall fillämpas innebär det enligt landstinget
att de anställdas företrädare tar över en del av beslutanderätten från de
kommunalt förtroendevalda. Frågan om var ansvaret för dessa beslut kommer att
ligga, finns det anledning alt studera närmare. Del gäller anser landstinget
också problemet att kunna avgränsa vilka frågor som skall omfattas av dessa medbestämmandeformer.
Del är en svår uppgift all i varje ärende avgöra om frågan kan sägas angå
förhållandet mellan landstinget som arbetsgivare och de anställda som
arbetstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skaraborgs läns landstingskommun anför bl. a. att den
politiska demokratin bör skyddas genom regler i kommunallagen, vilka klarare än
medbestämmandelagen anger området för personalinflylandet. Gränsdragningsfrågorna
bör således inte överlämnas fill arbetsmarknadens parter för lösning via
kollektivavtal. Landstingskommunen anser vidare att sådana grundläggande
frågor som det här gäller inte bör överlämnas till den enskilda kommunen eller landsfingskommunen
att lösa genom förhandlingar med arbetstagarparlen. Del framstår enligl
landstingskommunen som betänkligt, all medbestämmandelagens regler fullt ut
blir tillämpliga i ett sådant syslem. Det ger t. ex. arbetstagarparlen s. k.
kvardröjande stridsrätl för genomdrivande av krav på medinflytande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringsrätten anser att det ligger i sakens natur att de
anställdas intresse av medbestämmande för alt nå bästa möjliga arbets- och
anställningsförhållanden och det allmänna intresset av all förverkliga den polifiska
demokratin fullt ul i den kommunala verksamheten kan komma i konflikt med
varandra. Om arbetstagarinflytandet leder lill ett annat beslutsinnehåll än om
de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förtroendevalda beslutat utan sådan påverkan är del
tydligt all medbestämmandet inkräktat på den politiska demokratin, anser
regeringsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den utformning förslaget fått synes från kommunaldemokratisk
synpunkt närmast innebära att de förtroendevaldas suveränitet beaktats när del
gäller själva beslutsfattandet. Till den kommunala demokratins område hör emellerfid
i Hka hög grad utformningen av beslutsprocessen och medlen för att förverkliga
de beslutande målen. Regeringsrätten anser att de föreslagna
medbestämmandeformerna sammantagna leder lill ett förhållandevis stort intrång
i den kommunala demokratin i detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lidingö kommun framhåller att frågorna om närvarorätt, facklig
vetorätt och självbestämmanderätt i betänkandet diskuteras från förhållandel
arbetsgivare-arbetstagare. Med det vidsträckta förslag som kommitlén framlägger
borde enligt kommunen även relationerna mellan politikerna och medborgarna i
egenskap av väljare och konsumenter av kommunal service övervägas. Gränsen
mellan politiker-fackliga företrädare riskerar alt bli oklar inför
kommuninvånarna om förslaget genomföres. Enligt kommunens mening är del väl
sörjt för medbestämmande för de anställda i kommunerna. Ett viktigt problem är
emellertid att ge medbestämmandet ett innehåll som å ena sidan fillgodoser de
anställdas önskemål om ett reellt inflytande och å andra sidan inte inkräktar
pä de förtroendevaldas grundläggande rätt all leda kommunens verksamheter. Det
har tidigare hävdals, alt personalinflylandet inte fär avse verksamhetens mål,
inriktning, omfattning och kvalitet. Kommunen har intrycket att dessa principer
steg för steg luckras upp. Nu föreliggande betänkande avser att ylteriigare öka
de fackliga representanternas inflytande i den kommunala verksamheten. Delta
leder till all en liten grupp personer får möjlighet till politiskt inflytande
ulan att ha väljarnas uppdrag härför. En sådan ordning strider mol principen om
allmän och lika rösträtt och måste avvisas, anser kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medborgarrättsrörelsen anser att en systematisk delegation
av den kommunala beslutanderätten till icke kommunala sammanslutningar i de
olika former som föreslås i betänkandet icke är förenlig med de former för
kommunal självstyrelse som slås fast i regeringsformen. Enligl 1 kap. 7 8
regeringsformen skall beslutanderätten i kommunerna utövas av valda
församlingar. Viss del av denna beslutanderätt kan de valda församlingarna
delegera men då lill organ som kan direkt härledas ur de valda församlingarna,
antingen till av dessa utsedda kommunala styrelser och nämnder eller fill av
kommunen anställda tjänstemän. Däremot är det ej kommunal självstyrelse i
regeringsformens mening att beslutanderätten i kommunens angelägenheter lyfts
ut ur det kommunala systemet och lämnas över till ideella föreningar, över
vilka kommunen saknar inflytande. Beaktas bör vidare alt dessa föreningar
enligt 2 kap. 17 8 regeringsformen har en grundlagsskyddad rätt att använda
fackliga stridsmedel mot kommunerna för att förmå deras beslutande församlingar
att ge ifrån sig sin beslutanderätt lill dessa föreningar. Den föreslagna
ordningen är enligl medborgarrättsrörel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sen uppenbart oförenlig med den kommunala självstyrelse
som regeringsformen garanterar kommunmedlemmarna. Medborgarrältsrörelsen
avstyrker å det bestämdaste kommitténs förslag såsom stående i strid med
regeringsformens regler om kommunal självstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.6 Övrigt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Borlänge kommun framhåller sin positiva syn på förslagen i
belänkandet. Förslagels genomförande skulle enligt kommunens mening vara en
välkommen åtgärd för att utjämna någon av skillnaderna mellan arbetsmarknadens
olika sektorer. Kommunen tror också reformen är en nödvändig del för att ge
hela arbetsrätlsreformen den praktiska innebörd, även inom den offentliga
sektorn, som den var avsedd att få.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringsrätten uppmärksammar arbetstagarorganisationernas
ställning och anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetstagarorganisationerna föreslås i olika sammanhang
medverka i medbeslämmandesystemet. De skall kunna utöva facklig självbestämmanderätt
och vetorätt samt utse personalföreträdare. Organisationerna är ideella
föreningar och som sådana oreglerade. Det saknas därför lagbestämmelser om hur
de skall fatta sina beslut. Som framgår av förslaget skall vederbörande
kommunala nämnd pröva arbetstagarorganisationernas beslut, innan nämnden
verkställer dem. Denna prövning har emellertid enligt förslaget endast avseende
på frågan huruvida organisafionerna hållit sig inom ramen för sin kompelens.
Däremot skall från det allmännas sida ingen prövning företas av att det beslut
i en kommunal angelägenhet, som anmäls för verkställighet, verkligen är korrekt
uttryck för arbetstagarorganisationernas vilja. Någon grund för prövning av
att besluten är formellt rikliga finns inte, i och med att allmänna beslämmelser
av del slag som gäller för aktiebolag och för ekonomiska föreningar saknas för
ideella föreningar. Del måste inträffa att den kommunala nämnden kommer i beråd
om de beslut som anmäls för verkställighet verkligen är godtagbara uttryck för
de berörda arbetstagarorganisationernas vilja. Den i betänkandet valda konstruktionen
reser hela spörsmålet om det är förenligt med rättsordningens allmänna krav alt
överlämna rätt att besluta i offentliga angelägenheter lill organ, vilka själva
inte är underkastade några som helst offentliga regler för sin verksamhet, som
kan utgöra grund för en prövning av den formella giltigheten av deras beslut.
När det gäller kommunens egna beslut som kan angripas medelst kommunalbesvär är
det viktigt att besluten tillkommit i laga ordning. Om så ej är fallet kan
besluten upphävas pä talan av kommunmedlem. Flyttas beslutanderätten över på
enskilda organ bör på dessa kunna ställas liknande krav om att grundläggande
formella förutsättningar för beslutsfallandet är uppfyllda. Även med hänsyn
till vad sist anförts kan ifrågasättas om ett överförande av formell
beslutsrätt beträffande kommunala angelägenheter lill
arbetstagarorganisationer är förenligt med grundläggande kommunalrättsliga
principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringsrätten anför vidare alt det inte är uteslutet att
medbestämmandet kan leda till en minskad effektivitet i det kommunala arbetet
- här bortses frän den omgång som utövandet av medbestämmandet i sig självt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>innebär. Inom den enskilda sektorn kan en bristande
effektivitet i varu- eller tjänsteproduktionen medföra att företagets bestånd
äventyras och risken för en sådan utveckling torde motverka anspråk på
medbestämmande som får produkiionshämmande följder. Inom den kommunala sektorn
finns antingen ingen sådan återhållande faktor eller är den betydligt mindre
framträdande. Även detta förhållande bör enligt regeringsrätten beaktas när de
legala ramarna läggs fast för vilket medbestämmande som skall kunna utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringsrätten uppmärksammar även att betänkandet inte
berör problemet om grundlagsenligheten i vidare mån än alt det med hänvisning fill
statsmakternas ställningslagande i samband med PSO-lagstiftningen uttalas att
den föreslagna närvarorätten av samma skäl som PSO-verksamheten torde vara grundlagsenlig.
De beslutsområden som enligt de föreslagna lagbestämmelserna skall kunna överlämnas
till vad man kan anta ingalunda oväsentligt medbestämmande - i fräga om
fackligt självbestämmande och fackligt veto ensambestämmande - frän de
anställdas sida är enligt regeringsrätten ganska vidsträckta och inte särskilt
väl preciserade. Med hänsyn härtill finner regeringsrätten att del är en
allvarlig brist att förslagens grundlagsöverensslämmelse inte fått en närmare
belysning i en konkretiserad analys. Just när del gäller kontakterna mellan
olika maktstrukturer framstår klart behovet av en grundlig konstitutionell
granskning av förslaget. Härmed har regeringsrätten inte tagit ställning lill
frågan om de föreliggande förslagens förenlighet med regeringsformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringsrätten diskuterar i sitt yttrande även frågor
gällande kollektivavtal och anför därvid:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I yttrandets lagförslag är anordnandet av de olika
medbestämmandeformerna inte pä samma direkta sätt som i 1977 års förslag
kopplat till kollektivavtal om medbeslämmandeformen och om i vilken omfattning
den skall tillämpas. Alt kollektivavtal mellan kommunen och de arbetstagarorganisationer
som har medlemmar anställda hos den, ändå är en nödvändig förutsättning för att
arbetstagarinflytandet skall kunna förverkligas, kommer i stället till uttryck
däri all personalförelrädarna i PSO och för utövandet av närvarorätten skall
utses av arbetstagarparlen i kommunens kollektivavtal och att facklig
självbestämmanderätt och facklig vetorätt endast kan tilläggas sådan arbetstagarpart.
Denna konstruktion medför alt medbeslämmandesystemet bringas ur funktion, när avialslöst
tillstånd inträder. Fråga uppkommer i vad mån bortfallet av medbestämmandeinslrumenlen
också medför bortfall av beslulsmöjligheter överhuvudtaget inom berörda
områden. I betänkandet har inte närmare belysts vilka praktiska problem ett
sådant avialslöst tillstånd kan medföra. Vad beträffar PSO torde inga beslut
kunna fattas inom det sakområde, som lagts fast i reglementet för vederbörande PSO,
intill dess fullmäktige beslutat vilket organ som skall besluta i "del
utslagnas" ställe (för såvitt inte kommunen håller sig med en beredskapsorganisation,
som automatiskt övertar beslutsbefogenheten). Förhållandet är likartat när det
gäller medbestämmandeformen facklig självbestämmanderätt, medan ingen oförmåga
att fatta beslut inträder genom bortfallet av vetorätten. Men betyder det avtalslösa
tillståndel att tidigare inlagt veto nu</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>.S Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 200</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan negligeras? Vederbörande nämnd kan ju under alla
omständigheter fatta ett nytt beslut, identiskt med det fidigare velodrabbade,
och omedelbart verkställa del nya beslutet. Om vetots effekt skall anses
bortfalla genom avtalets upphörande, inställer sig frågan hur gamla de velodrabbade
beslut fär vara, som nu blir verkställbara. Och kan ännu inte verkställda
beslut, fattade av arbetstagarorganisationerna med slöd av facklig
självbestämmanderätt, saklöst lämnas därhän när avtalslöshet inträder? På
närvarorättens område skall enligl förslaget gälla alt kommunen fär besluta att
personalföreträdare får närvara. Om sådant beslut gäller torde på grund av kollektiv-avialsförpliktelse,
tvång föreligga för kommunen att kalla personalföreträdarna till vederbörande
nämnds sammanträden. Men skall detla iakttagas också vid avialslöst tillstånd,
om personalförelrädarnas mandat av arbetstagarorganisationerna alltjämt
består? Sakligt finns kanske alls ingen anledning att låta de anställdas insyn
och inflytande upphöra. De antydda problemen i samband med avtalslöst tillstånd
synes kunna få sin motsvarighet i anslutning till att man utan något avialslöst
interregnum träffar avtal med omreglering av medbestämmandeomrädena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åre kommun anför att ett omfattande inrättande av
parissammansatta organ ställer krav på administrativa resurser. De små
kommunerna torde ha svårt att svara upp lill detta utan betydande utökning av
den administrativa personalstyrkan. I den allmänna debatten har tillkomsten av
medbestämmandelagen ansetts medföra en formalisering och ibland byråkralisering
av inflytandefrågorna. Genom tillskapandet av veto, självbestämmande och
utökning av PSO-institutet, till den specialreglerade förvaltningen, utökar
enligt kommunens mening risken för ylteriigare byråkralisering av den kommunala
förvaltningen. Kommunen anför vidare att de fackliga organisationerna i dag
har svårt att ta fram personella resurser för sitt arbete. Om de skall ha
möjlighet all låta sig representeras i olika partssammansalta organ och nämnder/styrelser,
torde svårigheterna alt rekrytera fackliga företrädare öka, åtminstone med
dagens utformning av reglerna för facklig förtroendemans ställning på
arbetsplatsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms kommun anför all om kommitténs förslag om nya medbestämmandeformer
genomförs, måste sannolikt de centrala medbestämmandeavtalen sägas upp. Därmed
avbryts de lokala medbestämmandeförhandlingarna i avvaktan på att parterna
centralt fastställer nya förutsättningar för lokala avlal. Vad som nu i första
hand behövs för att kunna vidareutveckla medbestämmandet, är all parterna får
fullfölja det lokala förhandlingsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Örebro kommun anför när det gäller kostnads- och effektivitetsinlressena,
att dessa bör kunna tillgodoses vid de avtalsförhandlingar, som förutsätts
skola föregå kommunfullmäktiges beslut om närvarorätt. En förtroendefull och
nära samverkan med de anställda och deras organisationer är av största värde
för nästan all kommunens verksamhet. Denna samverkan är dock inte enbart en
kvantitativ fråga ulan beror enligt kommunen också på kontakternas och
relationernas "kvalitet". Kommunen framhåller att det numera finns
mänga andra kontaktvägar genom medbestämmandelagen och genom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alt träffa medbestämmandeavtal för att inte också nämna de
informella kanaler och utvecklingsprojekt som etablerats pä olika nivåer inom
kommunen. Synpunkter av denna art bör enligl kommunen kunna ligga till grund
för kommande överläggningar och förhandlingar med de fackliga organisationerna.
Det bör vara möjligt all förena medinflytandeintressena med de
effektivitetskrav som måste ställas under de närmaste åren. De fackliga
organisationerna har knappast något annat intresse än kommunen av att de
fackliga resurserna används till effektiva och rationella samrådsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gällivare kommun anser alt sådana former för
personalinflytande bör eftersträvas sä att effektiviteten i verksamheten inte
minskar. Under nuvarande ekonomiska förhållanden är detta speciellt viktigt.
Här skall dock inte bortses frän att ett ökat inflytande kan komma att medföra
ett ökat engagemang och ansvar från de anställdas sida till gagn för
verksamheten, säger kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Närvarorätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitlén har föreslagit att kommunfullmäktige resp. landsfinget
fär befogenhet att besluta om att företrädare för de anställda får närvara vid
styrelsens eller annan nämnds sammanträden. Med undantag för bl. a. ärenden som
gäller myndighetsutövning mot enskild föreslås närvarorätten gälla alla slags
ärenden. Närvarorätten omfattar inte utskott eller avdelning.
Personalföreträdare har rätt all delta i överläggningarna men inte i besluten
och att få sin mening antecknad till protokollet. Högst tre personalförelrädare
jämte suppleanter får finnas i varje nämnd. De skall ulses i första hand bland
dem som är anställda inom nämndens verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Inställning i principfrågan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1.1 Remissinsianser med en positiv inställning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtta remissinstanser tillstyrker kommitténs förslag utan
att närmare ange motivet. Dessa är: arbetsdomstolen, Huddinge, Södertälje,
Strängnäs, Klippans, Göteborgs, Skövde och Härnösands kommuner. JO har ingen
erinran från rättslig synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De övriga 29 instanserna med positiv inställning har
angivit skäl för sin ståndpunkt och/eller lämnat synpunkter och kommentarer
beträffande principfrågan. Dessa är: kammarrätlen i Göteborg, socialstyrelsen,
skolöverstyrelsen, arbetslivscentrum, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län,
Stockholms, Kronobergs, Skaraborgs, Västmanlands, Väslernorrlands och Norrbottens
läns landstingskommuner, Lidingö, Stockholms, Enköpings, Finspångs,
Norrköpings, Malmö, Grums, Örebro, Västerås, Borlänge, Gävle, Sundsvalls,
Östersunds och Gällivare kommuner. Svenska kommun-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:200</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förbundet. Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens
centralorganisation samt Centralorganisationen SACO/SR.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetslivscenirum anför all det mol bakgrund av den
betydande frihet kommunerna och landstingskommunerna har när det gäller att
organisera sin verksamhet - något som man i dagens debatt om effektiviteten i
den offentliga sektorn fäster stor vikt vid - enligl arbelslivscentrums mening
inte är rimligt att motsätta sig utredningens förslag i fråga om närvarorätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västmanlands, Väslernorrlands och Norrbottens
landstingskommuner hänvisar till egna positiva erfarenheter av
försöksverksamhet med närvarorätt. Skolöverstyrelsen, Gällivare kommun och
Svenska kommunförbundet tillstyrker kommitléns förslag och lämnar i anslutning
härtill synpunkter som i detalj redovisas nedan. Finspångs kommun tillstyrker
närvarorätt och framhåller att personalföreträdare bör vara knuten till den
nämnd där närvarorätten föreligger och alt närvarorätt bör införas genom
utnyttjande av kollektivavtal. Östersunds kommun framhåller att ett antagande
av förslaget om närvarorätt i styrelser och nämnder måste kombineras med
åtgärder som begränsar den omfattande och ibland omotiverade byråkrati som
nuvarande MBL-regler skapat. Med hänvisning lill de positiva erfarenheterna av
försöksverksamheten från berörda kommuner och landsting tillstyrker Östersunds
kommun utredningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skaraborgs läns landstingskommun anför att frågan om
närvarorätt nu bör kunna lösas slutligt. I vart fall bör försöksverksamheten
avlösas av mer permanenta former. Den nuvarande ordningen som förutsätter
framställning från fullmäktige, därefter dispensbeslul av regeringen saml
slutligen beslut av vederbörande nämnd att utnyttja den givna dispensen och
införa närvarorätt är enligl landstingskommunen omständlig och bör redan av det
skälet ändras. I det följande anges vissa förbehåll för den positiva
inställningen, bl. a. i vilken ordning beslut om närvarorätt skall fattas saml
hur reglerna skall utformas. Stockholms läns landstingskommun samt Lidingö och
Norrköpings kommuner tillstyrker förslaget med undantag av kollektivavlalskonstruklionen.
Stockholms kommun anser att den del av förslaget, som innebär all formellt
felaktig tolkning av närvarorätten är grund för att upphäva en nämnds beslut,
inte bör genomföras. Grums kommun tillstyrker alt närvarorätt för
personalrepresentanter får införas efter beslut av kommunfullmäktige, varvid
dock frågan om besluts olaglighel lill följd av formfel vid kallelse av
personalrepresentant bör omarbetas. Kronobergs läns landstingskommun avstyrker
förslaget om personalförelrädares ovillkorliga rätt att få sin mening
antecknad till protokollet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Örebro kommun tillstyrker de föreslagna lagändringarna.
Kommunen föreslår dock, att närvarorätt kommer att möjliggöras även i utskott
av nämnd eller styrelse, i vart fall i sådana utskott som har tillagts
beslutanderätt av nämnvärd betydelse. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
tillstyrker förslaget med hänvisning till positiva erfarenheter av försök med
personalföreträdare i nämnder i vissa kommuner i länet och att
beslutanderätten</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligt förslaget odelat ligger kvar på de förtroendevalda.
Enligt styrelsens mening skall närvarorätt också kunna föreligga i de s. k.
lokala organen exempelvis kommundelsnämnder då dessa utgör nämnd i kommunalrättslig
mening. De lokala kollektivavtalen som förutsätts träffas mellan parterna bör
sålunda innefatta den lokala anpassningen beträffande omfattning och former för
närvarorätten. Vidare bör del slås fast att i normalfallet skall de tre huvudorganisafionerna
utse vardera en personalförelrädare i varje nämnd som omfattas av
närvarorätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gävle kommun anför bl. a. alt en anledning fill att medge
närvarorätt i styrelser och nämnder kan vara en strävan alt åstadkomma en
likformighet inom arbetsmarknaden i stort. Utifrån den erfarenhet som erhållits
under försöksverksamheten synes gränsdragningen enligl kommunen mellan den
kommunala demokratin och förelagsdemokratin ej vålla några större problem.
Närvarorätten förutsätts regleras sä, att de förtroendevaldas suveränitet ej
minskas. Viktigt är också, att kommunernas arbetsgivare- och arbetstagarepari
själva får avgöra och komma överens om hur och när närvaroräll skall införas,
liksom därmed sammanhängande praktiska frågor. Härvid förutsätts också, att
fullmäktige ensam ges befogenhet att besluta om närvaroräll och bestämmelserna
härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även andra remissinsianser med en positiv inställning i principfrågan
tar upp demokratiaspekterna. Kammarrätten i Göteborg anser att det finns
förhållandevis litet fog alt tala om intrång i den kommunala demokratin,
eftersom beslutanderätten stannar helt och hållet kvar hos kommunens
förtroendevalda. Tvärtom finns det anför kammarrätlen från allmänt medborgerlig
synpunkt skäl som kan tala för institutet närvarorätt för personalföreträdare.
De anställdas insyn i och möjligheter alt påverka den verksamhet inom vilken de
är sysselsatta bör många gånger kunna leda till effektivitetsvinster i den
kommunala förvaltningen. Närvarorätten bör bredda konliiklytorna mellan de
förtroendevalda och kommunens anställda med ett bättre beslutsunderlag som
följd. Här kan enligt kammarrättens mening finnas ett motiv för de politiskt
styrande i kommunen all träffa avtal om närvarorätt. Borlänge kommun anför att
kommunalt anställd personal självklart bör ges samma möjligheter till
inflytande som inom andra sektorer av arbetsmarknaden. Inflytandet skall, lika
självklart, begränsas till förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
De erfarenheter kommunen har från flera år med MBL visar också att förslaget
väl utstakar denna gräns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västerås kommun anför att med de begränsningar som finns
inbyggda i förslaget - endast närvarorätt, yttranderätt och rätt att få sin
mening antecknad till protokollet föreslås gälla - torde risken alt den polifiska
demokratin skall trädas för när vara minimal. Posifiva effekter av
närvaro-rätlen kan däremot enhgt kommunen tänkas bli att de förtroendevalda får
möjlighet till direktkontakt med representanter för de anställda samt att la
del av deras synpunkter. Eftersom de förtroendevalda icke är företrädda vid
förekommande MBL-förhandlingar blir närvaron vid nämndsammanträ-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dena de enda tillfällen en sådan kontakt kan skapas.
Närvaron vid nämndsammanträden torde även komma att ge personalföreträdarna
sådana kunskaper och erfarenheter all de får en vidare inblick i och större
förståelse för den kommunala verksamheten. En sådan följd ligger väl i linje
med MBL:s syfte att öka personalinflytandet i verksamheten. Centralorganisationen
SACO/SR tillstyrker förslaget om permanentning av närvarorätten inom ramen för
kommunallagen. Erfarenheterna visar bl. a. dels att någon risk för konflikt med
den politiska demokratin inte föreligger, dels alt övervägande positiva
erfarenheter finns från såväl politiskt förtroendevalda och tjänstemän som
fackligt förtroendevalda, anför SACO/SR. Tjänstemännens centralorganisation
ser närvarorätten som ett komplement till övriga inflylan-deformer och anser
att det nu är dags att permanenta närvaroräll för personalrepresentanter i
styrelser och nämnder, men också i avdelningar och utskott. En sådan närvarorätt
medför inte något intrång i den politiska demokratin enligt TCO:s mening.
Sundsvalls kommun anför alt närvarorätten bör lagfästas och utvidgas all kunna
omfatta också styrelsens och andra nämnders sammanträden när så beslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinsianser betonar viklen av att närvarorätten
inte får inkräkta på den kommunala, representativa demokratin.
Landsorganisationen instämmer med kommitlén i all en sammanvägning av demokrafiutredning-ens
överväganden, remissinstansernas behandling av utredningens betänkande och
utfallet av den under flera år genomförda försöksverksamheten leder fill att
åtskilligt talar för all fillåta närvarorätt för personalföreträdare i
kommunala och landsfingskommunala nämnder och styrelser. En förutsättning är
anser LO att närvarorätten utformas så att intrånget i de förtroendevaldas
suveränitet inte blir större än vad som skäligen kan tålas för att nå syftet
med personalinflylandet, främst vidgade insyns-, informations-och
kontaktmöjligheter. Grunderna för den kommunala demokratin får inte rubbas. Det
är sedan en fråga av politisk natur hur denna avvägning görs. LO anser det
utmärkt alt det öppnas en möjlighet lill permanent facklig närvarorätt och
godtar modellen med fullmäkligebeslut plus kollektivavtal för närvarorättens
införande. Malmö kommun understryker all närvarorätten inte får medföra att
grunderna för den kommunala demokratin rubbas. Liknande synpunkter anför
Enköpings kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1.2 Remissinstanser med en negativ inställning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23 remissinstanser har i principfrågan intagit en negaliv
hållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket (RRV) anser alt del på basis av nu
föreliggande utredningsmaterial saknas skäl alt genomföra kommitléns förslag.
Även om någon fördel skulle framkomma vid ett djupare studium av frågan finner
RRV det osannolikt alt denna skulle kunna uppväga de nackdelar som är
förknippade med förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Täby och Karlskrona kommuner avstyrker förslaget av såväl
principiella</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som praktiska skäl. Eskilstuna kommun anser att kommitténs
förslag ger de kommunalt anställda ett inflytande som sträcker sig längre än
vad som är motiverat med hänsyn lill de anställdas berättigade intresse av
medbestämmande. Förslaget innebär att den politiska demokratin får stå
tillbaka för företagsdemokratin, vilket kommunen starkt motsätter sig. Kommunen
anser att förvallningsdemokralin bör kunna stärkas för de anställda genom
tillämpning och utveckling av nuvarande regelsystem, varvid medbestämmandeavtal
utgör ett exempel. Utöver de principiella invändningarna finns enligt kommunen
även invändningar av praktisk eller ekonomisk natur. Beträffande de praktiska
problemen ansluter sig Eskilstuna kommun lill kommitléledamotens Agne
Gustafsson reservation vad avser frågan om nämndernas storlek och
sammansättning med hänsyn lill kravel på effektivitet och smidighet. Enligt
Uppsala kommuns uppfattning är de principiella invändningar av kommunaldemokratisk
och kommunalrättslig art som kan riktas mot förslaget så starka att de väger
tyngre än de arbetsräitsliga och förelagsdemokraliska motiv som kan tala för en
så långt möjligt enhetlig reglering av medbestämmandeformerna på
arbetsmarknadens olika sektorer. Principiella invändningar kan enligt kommunen
inte undanröjas genom hänvisningar fill skilda enkätundersökningar. Inte heller
det förhållandet all närvarorätten inte föreslås som ett obligatorium och all
del överlämnas till varje kommun alt avgöra om denna medbestämmandeform skall
förekomma undanröjer den principiella kritiken mol förslaget. Kommunallagen bör
inte ges ell sådant innehåll att närvarorätt för personalföreträdare
möjliggörs. Lagstiftningen bör inte legitimera ett system som inkräktar på den
politiska demokratin, anser kommunen. Tingsryds kommun anser att de framförda
skälen för närvarorätt såsom vidgade insyns-, informafions- och kontaktmöjligheter
för personalen är tillgodosedda i dag genom MBL:s föreskrifter om
förhandlingsrätt samt arbetsgivarens informafionsskyldighet. Ett genomförande
av närvarorätten skulle enligt kommunens mening innebära att en viss grupp får
en större möjlighet alt påverka de beslut som skall fallas, varvid en av
hörnstenarna för den representativa demokrafin rycks undan. Vidare får man
anser kommunen en minskad effekfivitel i den kommunala förvaltningen. Dessutom
kommer kommunen all drabbas av ökade kostnader. För Tingsryds kommuns del
kommer en närvarorätt för tre personalföreträdare all betyda kostnader vilket
ungefär motsvarar en årsarbetare. Kommunen anser även i likhel med ledamoten i
kommittén Agne Gustafsson all en utredning om hur man skulle kunna fillgodose
småpartiernas insyn i nämnderna borde vara av väsentlig betydelse för den
kommunala demokratin. Sveriges kommunaljuridiska förening anser att förslaget
är behäftat med sådana brister i fråga om inordning i det kommunala
regelsystemet att del inte bör läggas till grund för lagsfiflning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret tar i sitt yttrande upp den principiella
skillnaden mellan en statlig verksstyrelse och en kommunal nämnd och hävdar att
man inte som kommitlén gjort kan jämställa dem. Statskontoret anställer också
en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>jämförelse mellan del offenlligrällsliga regelsystemet och
det regelsystem för personalinflytande som har sin grund i MBL. Det är enligt
statskontorets mening av största vikt att man använder dessa två system för
regleringar i enlighet med deras ändamål och alt man sålunda håller isär
regleringar som tar sikte på det allmännas verksamhet gentemot medborgarna och
regleringar som siktar till utveckling av de offentliganslälldas medinflytande.
Förslaget om närvarorätt i de kommunala nämnderna utgör enligl statskontorets
mening en hybrid mellan de två systemen som kan vara ägnad att skapa
oklarheter. Förslaget innebär i praktiken ell tillskott av tre personer i varje
nämnd, vilka tillsätts pä ett sätt som avviker från övriga nämndledamölers.
Medborgarnas möjligheter all i allmänna val påverka nämndernas sammansättning
förändras därigenom. Statskontoret poängterar att man inte ifrågasätter
önskvärdheten av all utveckla företagsdemokratin och de anställdas medinflytande
inom den kommunala förvaltningen. Detta bör emellertid ske genom att man
utnyttjar de möjligheter som MBL ger och inte, som kommittén föreslår, genom en
komplettering eller en utspädning av de politiskt tillsatta nämnderna. Den
lösningen kommitlén angett medför ofrånkomhgen en viss förändring av vårt
politiska system och den kan komma att skapa oklarheter i fråga om vilkens
intressen som egentligen är företrädda i en nämnd, anför statskontoret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län anför all kommittén ingående
har berört de svårigheter som gränsdragningen mellan kommunal demokrati och
fackligt medbestämmande inom den kommunala förvaltningen medför. Betänkandet
innehåller huvudsakligen juridiska analyser av problemen med förslag till
tekniska lösningar. Länsstyrelsen anser emellertid all frågan inte enbart bör
bedömas ur lekniskt-juridisk synvinkel. Länsstyrelsen går inte in på frågan om
var gränsen bör dras mellan kommunal demokrati och fackligt medbestämmande men
vill framhålla att det är mycket angeläget att den polifiska demokratin inte
träds förnär genom långt gående insatser i företagsdemokralisk riktning. Det
måste ske en ingående politisk debatt innan statsmakterna beslutar sig för att
öka det fackliga inflytandet i den kommunala förvaltningen genom en permanent
lagstiftning. Länsstyrelsen vill därför starkt understryka all frågan främst
bör bedömas utifrån politiska utgångspunkter, vilket också kommiltén själv
påpekat. Hovrätten för nedre Norrland anser i likhet med ledamoten Agne
Gustafsson all statsmakterna inte bör ta ställning till några nya medbestämmandeformer
i form av permanent närvaroräll i kommunala nämnder eller facklig
självbestämmanderätt och facklig vetorätt på grundval av en argumentering om
löntagarinflytande från 1970-talets början då helt andra förhållanden än de
som nu är för handen var rådande. En allmän översyn bör därför enligt hovrättens
mening äga rum innan slutlig ställning tas beträffande berörda frågor. Denna
bör som Gustafsson anfört gälla både den arbetsräitsliga och kommunal-rällsliga
lagstiftningen samt formerna för den representativa demokratins arbetsvillkor,
anser hovrätten. Kristianstads kommun anför liknande synpunkter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser diskuterar de befintliga
inflytandeformerna i MBL, PSO och MBA-KL i relation lill den föreslagna permanentningen
av närvarorätten. Helsingborgs kommun anser del i nuläget tveksamt alt införa
nya bestämmelser beträffande medinflytande innan redan befintliga regelsystem
till fullo utvärderats. Kommunen hänvisar därvid till att de kommunall anställda
genom bl. a. MBL, MBA-KL och de bestämmelser som medger inrättande av PSO,
tillförsäkrats en omfattande förhandlingsrätt, viltgående rätt till
information samt långtgående möjligheter lill insyn och inflytande. Kommunen
ställer sig emellertid inte negativ till att förbättra möjligheterna lill
medbestämmande och medinflytande, t. ex. genom lokala medbestämmandeavtal, men
kommunen vill understryka den kommunala förvaltningens särdrag. Då nu
förutsättningarna för att motivera en permanent lagstiftning angående
närvarorätten väsentligt har förändrats sedan mitten av 70-talet, kan kommunen
för sin del ej tillstyrka kommitténs förslag, öm lagstiftningen skulle
genomföras anser kommunen att nämnder såsom personalnämnd, social distriklsnämnd,
där myndighetsutövning gentemot enskild person förekommer, samt besvärsnämnd,
där vederbörligt medinflytande kan förutsättas redan ha skett i tidigare
instans, bör undantagas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Jönköpings län, Hallands läns landstingskommun, Katrineholms och Gotlands
kommuner anför liknande synpunkter vad gäller de befintliga inflytandeformerna.
Landstingsförbundet, som anser att såväl kommitléns belänkande som den
praktiska utvecklingen inom medbestämmandeområdet inte ger underlag för att f.
n. ytterligare utveckla lagstiftningen inom medbestämmandeområdet, hänvisar
till vad nya arbets-rättskommiltén anfört, nämligen all en utveckling som har
inletts pä grundval av de träffade medbestämmandeavtalen bör fä fortgå och visa
vad den kan leda lill innan man överväger ytleriigare lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser avvisar förslaget med motiveringen
att närvarorätten inte är förenlig med principen om likställighet och den
kommunala demokratin. Socialstyrelsen finner alt någon sådan form av
närvarorätt, som inte träder den politiska demokratin för nära, knappast kommer
till uttryck i kommitténs förslag. Det kan enligt styrelsens mening
ifrågasättas om inte personalförelrädares närvaroräll i de kommunala och
landstingskommunala nämnderna innebär ett inträng på den politiska demokratins
område. Från denna utgångspunkt kan principiella invändningar riktas mot
förslaget. Kommitténs förslag innebär också att en grupp medborgare - de kommunalanställda
- fär en särställning i förhållande till andra grupper av medborgare när del
gäller inflytande på de kommunala angelägenheterna. Även om
personalföreträdarna inte tilldelas beslutanderätt innebär själva närvaron vid
beslutsfattandet vid slutna sammanträden möjligheter all påverka besluten, som
andra medborgare saknar. En sådan representation är enligt socialstyrelsen
svårförenlig med principen om lika inflytandemöjlig-heier för alla
röstberättigade medborgare. Katrineholms, Vimmerby,</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värnamo, Karlstads och Piteå kommuner anför liknande
synpunkter. Jönköpings kommun instämmer i den av kommittén framförda
utgångspunkten att det är angeläget med ett utvecklat samarbete där de
anställdas kunskaper, erfarenheter och synpunkter kan göra sig gällande. Detta
är enligt kommunen av särskilt stor betydelse i den rådande kommunalekonomiska
situationen med krav om ökad rationalitet och effektivitet inom den offentliga
sektorn. Likaledes är det av stor vikt att hänsyn tas lill de varierande lokala
förutsättningarna och att kommunerna skall ha stor valfrihet beträffande
arbetsformerna med de fackliga organisationerna. För kommunens egen del sker
ett omfattande informationsutbyte bl. a. i samband med budget- och flerårsplaneringsarbele.
Kommunen ställer sig dock tveksam till alt redan nu definitivt besluta om denna
fackliga närvarorätt i kommunala styrelser och nämnder. Även om den hittills
bedrivna försöksverksamheten visal sig vara positiv ur både arbetsgivar- och arbelslagarsynpunkt,
har dock speciella förutsättningar gällt för denna, anser kommunen och hänvisar
därvid till den av Agne Gustafsson avlämnade reservationen. Genom den
föreslagna närvarorätten kommer den kommunalanställda personalen att erhålla
en särställning i förhållande fill övriga grupper av medborgare, som ur kommunaldemokratisk
och representativ synpunkt synes tveksam. I nuvarande läge avstyrkes därför i
enlighet med Agne Gustafssons reservation den fackliga närvarorätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1.3 Remissinstanser som är tveksamma eller inte tar
ställning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sju remissinstanser är tveksamma eller lar inte direkt
ställning till förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åre kommun är av principiella skäl tveksam till införandet
av följande skäl:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Li ksläl 1 i ghe tspri n ci pen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom arbetstagarnas närvarorätt föreslås bli oinskränkt,
förutom beträffande myndighetsutövning mot enskild, får de anställda större
möjligheter att påverka kommunens beslut än övriga medborgarna. De anställdas
synpunkter kan av beslutsfattarna tillmätas större vikt än andra intressenters,
vilket torde vara mycket tveksamt ur grundläggande, demokratisk synvinkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Politikernas oberoende ställning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetet i nämnder och styrelser, det fria meningsutbytet
kan försvåras om en intressenlgrupp inte bara har rätt att närvara utan även
alt yttra sig och få sin mening antecknad till protokollet. Närvarorätten
föreslås gälla i andra frågor än förhållandel arbetsgivare-arbetstagare, även i
specialreglerad förvaltning. Del måste anses vara myckel tveksamt all
personalföreträdare skall ha bättre möjligheter än andra kommunmedborgare alt
följa och lägga synpunkter på planfrågor i byggnadsnämnden, barnomsorg och
äldreomsorg i socialnämnden, bidrag lill idrottsföreningar i fritids- och
kulturnämnden osv.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Den politiska demokratin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åre kommun ser i förslagen en risk att de anställda får en
så stor möjlighet att påverka beslutsfattarna, och i vissa fall ersätta dessa,
att nuvarande ordning att kommunen styrs av folkvalda, starkt kan ifrågasättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett deltagande i kommunens beslutande församlingar, måste
överhuvud taget innebära fullt ansvar mot uppdragsgivarna dvs,
kommunmedborgarna. Kan kommunens invånare utkräva ett sådant ansvar av de
fackliga organisationerna?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Falköpings kommun är tveksam till en generell uppluckring
av kommunallagen i detta hänseende. Ytterligare försöksverksamhet bör bedrivas
inom ramen för bland annat MBL och medbestämmandeavtalen. Halmstads kommun, som
inte tar ställning i principfrågan, anför att risk för den politiska demokratin
föreligger vid permanentning av närvarorätten. Även länsstyrelsen i
Kopparbergs län berör demokratifrågan. Länsstyrelsen i Västerbottens län anför
alt vad gäller formerna för del fackliga inflytandet vill länsstyrelsen
särskilt framhålla vikten av alt sådana lösningar väljs som så lite som möjligt
vållar fördröjning och tröghet i den kommunala förvaltningen. Med den ordning
kommittén förordar blir det de avtalsslutande parternas uppgift alt finna
smidiga former för det fackliga inflytandet. Länsstyrelsen tar särskilt fasta
på att det enligt kommitténs förslag är varje enskild kommuns sak all inom de
ramar som kommunallagen uppställer avgöra både omfattningen och formerna för
det fackliga inflytandet. Med en sådan ordning kan också taklen i den
utvidgning av det fackliga inflytandet, som kommilléförslagen förutsätter,
anpassas lill de skilda förutsättningar som råder i olika kommuner.
Regeringsrätten nämner i förbigående att närvarorätten kan ge såväl positiva
som negativa effekier. Statens avtalsverk anser att det fackliga inflytandet på
del kommunala området inte bör bli större än på det statliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1.4 Synpunkter på vissa detaljfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinsianser tar upp närvarorättens förenlighet
med grundlagen. Hovrätten för nedre Norrland delar kommitléns uppfattning att
de överväganden som låg till grund för bedömningen av PSO-verksamhetens
grundlagsenlighet även torde gälla den föreslagna närvarorätten. Hallands låns
landstingskommun konstaterar i fråga om kommitténs överväganden om
närvarorättens förenlighet med grundlagens bestämmelser att flera remissinstanser,
bl. a. regeringsrätten, i sina yttranden lill demokratiutredningen ifrågasatt
om närvarorätten är förenlig med grundlagen och den kommunala demokratin,
varvid analysen har ansetts knapphändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om lagreglernas utformning och placering har
kommenterats av några instanser. Skolöverstyrelsen finner kommitténs princip
med en ramlag riktig. Med tanke pä varierande lokala förhållanden bör det
avtalsvägen kunna nås lösningar som är bättre anpassade till de enskilda
kommunernas förhållanden än vad som varit möjligt med en lagstiftning som detaljreglerar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verksamheten. Västernorrlands läns landstingskommun anser
att kommitténs förslag om att i kommunallagen öppna möjligheten för kommunerna
att själva besluta om personalrepresentation i nämnder står i överensstämmelse
med den kommunala självstyrelsens princip. Landstingskommunen har inget att
erinra mot en sådan ändring i kommunallagen. Den enskilda kommunen får då
möjlighet att utifrån sina egna förutsättningar besluta om formerna för
personalinflytande. Svenska kommunförbundet och Gällivare kommun anser i likhet
med kommittén att regler om närvaroräll bör las in i kommunallagen. Några
väsentliga olägenheter från vare sig lagleknisk eller praktisk synpunkt torde
inte vara förenade därmed varför det saknas motiv för särlagsliflning enligl
kommunens mening. Svenska kommunförbundet anför alt förbundet i remissvaret
till demokratiutredningens betänkande (SOU 1977:39) underströk att det primära
syftet med närvaro- och yttranderätt för personalrepresentanter är alt ge insyn
i frågor som innefattas i begreppet "förhållandel
arbetsgivare-arbetstagare". Förbundet vill även nu betona detta syfte. Del
kan diskuteras om inte detla förhållande bör framgå redan av lagtexten.
Tjänstemännens centralorganisation tillstyrker de föreslagna lagreglernas
placering i kommunallagstifiningen och ser således inte något motiv för en
särskild lagstiftning om de i betänkandet föreslagna medbestämmandeformerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför att det i
kommunallagen saknas föreskrifter om hur nämndledamot eller suppleant skall
kallas. Del är därför onödigt med regler om hur personalföreträdarsuppleanter
skall kallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet anser rent allmänt alt
lagförslaget är alltför omfattande. Om lagstiftning kommer att ske på grundval
av förslaget är det vikfigl att bestämmelserna förenklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser tar upp kollektivavtalsmodellen.
Svenska kommunförbundet anser att den lösning kommittén förordar -
kollektivavtal och därefter fullmäktigebeslut - är att föredra framför övriga
tänkbara lösningar. Med tanke på de skillnader som föreligger mellan olika
kommuner och även mellan olika nämnder i samma kommun är det betydelsefullt att
möjligheter finns till lokal anpassning anser kommunen. Västernorrlands läns
landstingskommun samt Finspångs och Gällivare kommuner anför liknande synpunkter.
Borlänge kommun noterar att utredningen inte föreslår någon tvingande
lagstiftning utan har lämnat ett betydande utrymme för parterna att reglera
förhållandet sins emellan, bl. a. för all kunna ordna förvaltningen efter
skiftande lokala behov. Det ligger enligt kommunen någonting positivt i denna
handläggningsordning i sig, men farhågor kan också framföras. Utformningen av
lagreglerna kan medföra alt avtal som ej är önskvärda ur arbetsgivarsynpunkt
framtvingas genom stridsätgärder på arbetsmarknaden. En sådan utveckling vore
beklaglig, menar kommunen men de erfarenheter MBL hittills givit, pekar
definitivt inte ål delta håll. Tvärtom har de krav som framförts från arbetstagarhåll
varit mycket moderata. Del finns all anledning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att tro, att så också blir fallet i framliden; kunskaper
och erfarenheter får växa med inflytande och ansvar. Möjligheten att
stridsåtgärder kommer att las i bruk bör dock uppmärksammas, anser kommunen,
Stockholms läns landstingskommun anser att kollektivavtalet innebär ett
otillräckligt skydd för den kommunala demokratin och föreslår att kommuner och
landstingskommuner genom ändring i kommunallagen ges räll att besluta om
närvarorätt utan reglering i kollektivavtal. Även Skaraborgs läns landstingskommun
och Norrköpings kommun avvisar kollektivavtalsformen och förordar att
beslutanderätten ligger hos fullmäktige. Enligt landstingskommunens mening bör
3 kap, 15 8 KL kompletteras med bestämmelser som ger fullmäktige möjlighet att
besluta om närvaro- och yttranderätt även för personalrepresentanter. Det bör
ankomma på den beslutande församlingen att närmare bestämma om närvarorättens
omfattning och om utseendet av personalrepresentanter. Det område som kommittén
föreslagit undantaget från närvarorätten (3 a kap. 10 8) bör anges i KL liksom
att personalföreträdare skall vara anställda hos kommunen/landstingskommunen.
Även bestämmelser om jäv för personalrepresentanter bör ingå i KL anser
landstingskommunen, Falköpings kommun anför alt konsekvenserna av all kolleklivavtalsreglera
närvarorätten kan bli att förtroendemännen direkt och indirekt genom all
avtalen sluts centralt med rekommendation till lokalt tecknande berövas
möjlighet att lokalt själva besluta om och i vilken omfattning närvarorätten
skall komma ifråga. Det kan då också göras gällande att vissa nämnders
verksamhet lämpar sig mindre väl i detta sammanhang. Såvitt framgår av
utredningen föreslås dock ej närvarorätt när utskott eller avdelning inom nämnd
sammanträder. Landstingsförbundet anser att kommitténs modell, som innebär att
införande av närvarorätten skall föregås av kollektivavtalsförhandlingar och
därefter ett kommunall beslut som godkänner avtalet, inte är lämplig, Sveriges
kommunaljuridiska förening anför att genom en avtalsreglering kan ärenden, till
följd av svårigheter att särskilja ärenden, som berör förhållandel arbetsgivarearbetstagare,
komma att omfattas av närvarorätten även om de egentligen är tänkta att falla
utanför. Kollektivavtal om närvarorättens införande bör enligl föreningen
underställas kommunfullmäktige för beslut. Tjänstemännens centralorganisation
delar utredningens principiella grundsyn att det är naturligt att vissa
grundläggande regler om närvarorätten ges i kommunallagen och att
komplettering bör ske i kollektivavtal. TCO har dock en annan uppfattning ån kommitlén
vad gäller frågan om hur närvarorätt ska initieras. TCO anser att kommitténs
resonemang vilar på felaktig grund vad gäller frågan om partslikslällighet. Om man
utgår från att de lokala parterna skall kunna påverka närvarorättens omfattning
och alt den föreslagna beslutsrät-len för fullmäktige skall ha någon praktisk
betydelse kan det enligt TCO konstateras all någon partslikslällighet inte
existerar på det lokala planet. De lokala arbelstagarparterna kommer inte att
ha någon lokal stridsrätt att ta lill och arbetsgivaren kommer att kunna låta
bli att träffa något lokalt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kollektivavtal om närvarorätt. TCO anför vidare att medan
man på den statliga sektorn kan träffa avtal som binder de olika parterna kan
man på det kommunala området blott träffa rekommendalionsavlal. Visserligen år
det mer eller mindre norm att dessa antas av den lokala arbetsgivarparten, men
detta förhållande innebär å andra sidan att det mol bakgrund av hittillsvarande
erfarenheter måste bedömas vara praktiskt taget omöjligt att få till stånd en
uppgörelse som på central nivå automatiskt ger närvarorätt lill de lokala
organisationer som önskar detla. TCO förordar därför en lösning som innebär att
arbetsgivaren inte kan avvisa fackliga initiativ om närvarorätt. Den mest
naturliga vägen att lösa detta är genom att en sådan rättighet lagfästs. Mot
bakgrund av den utformning närvarorätten slutligen fått i kommitténs förslag
beträffande skyddet för den politiska demokratin finns enligt TCOs uppfattning
ingen risk för att en sådan närvarorätt otillbörligt skulle kunna störa den
politiska beslutsprocessen. Det är knappast arbetsgivaren som är den svagare
parten när det gäller införandet av närvaroräu, och eftersom det i praktiken
torde vara omöjligt att uppnå ell tillstånd av exakt partslikställighel på
lokal nivå torde det vara naturligt att man i lagstiftningen tar ställning till
förmån för den svagare parten, som i detta fall otvivelaktigt är de fackliga
organisationerna anför TCO. Dessutom kommer personalrepresentanternas närvaro
att balansera förvaltningsledningens närvaro vid besluten och ge ytterligare
information till de förtroendevalda politikerna. TCO intar dock inte en absolut
negativ inställning till en konstruktion av lagstiftningen där närvarorätten
initieras genom att kollek-livavtal träffas mellan parterna. Förutsättningen
för att en sådan konstruktion skall vara möjlig är dock enligt TCOs
uppfattning att den medför alt de lokala fackliga organisationerna som så
önskar garanteras närvaroräll. Mot bakgrund av det ovan anförda ser dock TCO
för närvarande inga möjligheter att i praktiken lösa frågan på detta sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om närvarorättens förenlighet med den politiska
demokratin, personalföreträdarnas roll med hänsyn till likställighetsprincipen m.
m. har delvis redovisats ovan, dels i vissa fall i avsnitt 3. Allmänna
synpunkter, dels i andra fall i anslutning till instansernas inställning i
principfrågan. Här redovisas synpunkter på dessa frågor med anknytning till
närvarorätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Örebro kommun anför att kommunens långvariga erfarenhet av
fackhg närvarorätt inte ger stöd för de i betänkandet redovisade farhågorna för
den politiska demokratin. Del ligger på de förtroendevalda själva att värna om
den politiska demokratin och att väga de fackliga synpunkterna mol andra hänsyn
i varje enskilt fall. Huddinge kommun anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kopparbergs län anför att genom den
föreslagna närvarorätten får de kommunanställda en särställning i förhållande lill
övriga grupper av medborgare. Länsstyrelsen understryker vikten avatt ett i och
för sig berättigat önskemål om medinflytande hela tiden ställs i relation till
kravet på att den kommunala demokratin förblir okränkt. Denna problematik
har ingående berörts av kommittén. Länsstyrelsen delar helt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:200</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommitténs uppfattning att det i första hand är en
politisk angelägenhet att göra gränsdragningen. Om närvarorätt införs enligt
kommitténs förslag är det enligt skolöverstyrelsens mening viktigt att noga
följa dess konsekvenser för den representativa demokratin vad avser de
kommunala förtroendemännens inflytande. SÖ pekar på alt de olika intressen som
de politiskt förtroendevalda å ena sidan och arbelslagarföreträdarna å andra
sidan har att ta till vara kan ge upphov lill gränsdragningsproblem, som
framgent måste uppmärksammas och analyseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt regeringsrätten torde en realistisk bedömning vara
att en närvarorätt för personalföreträdare i kommunala nämnder innebär en
faktisk påverkan på förtroendemännen och därmed kan verka mot den kommunala
demokratin. PSO har enligt regeringsrättens mening i sig inneburit ett visst
intrång i den politiska demokratin. Det intrång däri som den nu föreslagna
närvarorätten skulle innebära kvalitativt sett är mindre ingripande än det som PSO
medfört. Däremot kommer närvarorätten i den föreslagna utformningen enligl
regeringsrätten att leda till ett kvantitativt sett myckel större intrång i den
politiska demokratin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket anser att ett införande av närvaroräll
för personalföreträdare innebär att dessa får en ökad representation jämfört
med övriga kommunmedlemmar. Dessutom kan de redan i dag påverka beslut inom
sina resp. förvaltningar i egenskap av tjänstemän och experter. I ett större
perspektiv kan en sådan närvarorätt ses som en ökad representation för
offentligt anställda som redan i dag är klart överrepresenterade i de kommunala
församlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hallands läns landstingskommun framhåller all
närvarorätten, som den utformats i lagförslaget, inte slår i överensstämmelse
med den kommunala likställighelsprincipen och inte tar hänsyn lill särskilda
former för det kommunala förtroendemannainflytandet i förvaltningen som den
kommunala självstyrelsen i vårt land bygger på. Genom en närvarorätt av
ifrågavarande slag skulle den kommunalanställda personalen vid sidan om de
politiskt valda representanterna erhålla en särställning i förhållande till
övriga grupper av medborgare anser landstinget. Även om närvarorätt inte
innebär beslutsrätt eller ens förslagsrätt, betyder dock själva närvaron vid beslutsfattandet
goda möjligheter alt direkt påverka besluten som andra medborgare saknar.
Uppsala kommun anser all närvarorätt för personalförelrädare strider mot
grunderna för den kommunala representativa demokratin och mol den demokratiska
principen om lika inflyiandemöjligheter för alla röstberättigade medborgare. Om
den kommunalanställda personalen ges en rätt lill representation vid sidan av
de politiskt valda representanterna får de kommunalanställda en särställning i
förhällande till övriga grupper av medborgare. Närvarorätt med yttrande- och
reservationsrätt för personalföreträdare i de kommunala nämnderna inkräktar på
den politiska demokratin och innebär ett steg i riktning mot ett korporalivt
samhälle, som bygger på andra principer än allmän och lika rösträtt, som enligt
regerings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>formen är grunden för den politiska demokratin och den
kommunala självstyrelsen i Sverige. Utredningens argument att personalen genom
anställningsförhållandet intar en särställning som kan motivera en särbehandling
med hänsyn inte minst lill utvecklingen inom andra sektorer av arbetsmarknaden
är enligt kommunens mening oacceptabelt. Särställningen skall avse frågor som
specifikt rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och de anställda,
inte övriga ärenden inom nämndernas kompetens. För ett legitimt arbetsrättsdemokratiskt
infiytande och medbestämmande i de förstnämnda frågorna finns
tillfredsställande instrument i form av information, förhandling, avtal och
fackligt veto enligt MBL, vartill kommer möjligheter till speciella
medbestämmandeavtal enligt MBA-KL samt handläggning i PSO enligt 3 kap. KL. Kommunalrältens
restriktiva regler beträffande närvaro- och yltranderätt för utomstående vid de
kommunala nämndernas sammanträden har syftat till att skapa förutsättningar
för ett fritt meningsutbyte och för frihet frän påtryckning i
beslutssituationen. Genom närvarorätt för personalföreträdare rubbas dessa
förutsättningar anser kommunen. All närvarorätten begränsas till en ytteranderätt
utan delaktighet i det formella beslutsfattandet saknar reell betydelse. Genom
sina möjligheter alt tillföra överläggningen de synpunkter och frågeställningar
som man finner angelägna eller taktiskt lämpliga kan personalförelrädarna
indirekt påverka även beslutsfattandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Halmstads kommun fastslår att gränsdragningen mellan den
politiska demokratin och företagsdemokratin är en synnerligen viktig fråga.
Kommunen anser att den inte har blivit tillräckligt belyst och utredd i
betänkandet. Enligt kommunens mening synes utredningen i första hand ha sökt
finna modeller för hur de anställdas inflytande skall kunna lösas. Det är
enligt kommunens mening viktigt att den politiska demokratin inte naggas i kanten
och alt gränsen mot de företagsdemokratiska inflytandeformerna inte blir
diffus. Kommunen anser att risk härför föreligger om en permanent närvarorätt
för personalföreträdare införs. I princip kan i och för sig redan införande av
partssammansatta organ kunna medföra en sådan risk. Närvarorätten brukar
försvaras med att de anställda inom kommunerna bör ha samma inflytande som de
anställda i övriga arbetslivet. Kommunen anser att en sådan jämförelse inte är
möjlig all göra. De kommunala organen har att fatta beslut i olika frågor. De
har i princip en av kommunmedlemmarna bestämd politisk sammansättning. Ell
införande av närvarorätt skulle enligt kommunens mening innebära att denna
sammansättning kan rubbas. Enligt kommunens mening mäste det vara klart att den
som fattar besluten också har ansvaret för dessa. En närvarorätt skulle kunna
göra denna ansvarsfördelning oklar. Kombineras den dessutom med facklig veto-
och självbestämmanderätt kommer den att göras ytterligare oklar. Genom medbestämmandelagen
och kommunallagens regler om partssammansatta organ kan de anställda anses ha
fått en stärkt ställning i förhållande till övriga grupper av medborgare i
kommunen. En ständig närvarorätt skulle i högre</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:200</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>grad accentuera denna särställning, anser kommunen. Den
kommunala servicen har till uppgift att tillgodose kommunmedlemmarnas intressen
på vitt skilda områden. Det kan gälla den sociala servicen, insatser på frilids-och
kulturområdena m. m. De som använder denna service har i dag inte några
särskilda reglerade kanaler för att framföra sina speciella önskemål. En
närvarorätt för de anställda skulle i förhållande till kommunmedlemmarna
innebära en ojämlikhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karlstads kommun anför att den föreslagna närvarorätten
ger den kommunalanställda personalen en särställning i del demokratiska
systemet. De anställda har redan med gällande regler större möjligheter alt
påverka besluten än övriga kommuninnevånare - något som ibland har krifiserats.
Alt i ett sådant läge ytterligare förstärka deras päverkansmöjligheler synes
enligt kommunens mening icke motiverat. Jämförelsen med det övriga arbetslivet
är icke hållbar då de kommunala nämnderna, som präglas av insyn och
offentlighet, har en politisk sammansättning, som speglar medborgaropinionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Täby kommun framhåller alt styrelser och nämnder i en
kommun inte är jämförbara med styrelser i privata eller slafliga bolag eller i
statliga verk. Även om del ur arbetstagarnas intressesynpunkt kan ses som en
självklarhet att samma rättigheter skall gälla för arbetstagare inom alla
sektorer av arbetsmarknaden, kan man inte borse från alt närvarorätt i
kommunala nämnder innebär en uppenbar risk för att förtroendet för den
politiska demokratins möjligheter att fungera på ett självständigt sätt i
kommunerna kan komma att urholkas, anser kommunen. Frågan om vilken betydelse
närvarorätten kan få för det politiska beslutsfallandet i nämnderna har enligt
kommunen inte belysts av kommitlén på ett tillfredsställande sätt. Det torde
dock inte kunna uteslutas att närvaron av fackliga representanter - även om
dessa varken har beslutsrätt eller ens förslagsrätt - måste kunna innebära en
påverkansmöjlighet, som andra medborgare saknar. Närvarorätten skulle enligl
kommunen således innebära en exklusiv och permanent rätt till representation
för den kommunalanställda personalen vid sidan om de politiskt valda
förtroendemännen, vilket ger en särställning i förhållande till andra grupper i
samhället. Risken synes uppenbar, att också andra intressegrupper kommer att
framställa krav på medinflytande av liknande slag. Det synes odiskutabelt anför
kommunen all respekten för nämndernas oberoende ställning måste upprätthållas.
De politiskt valda förtroendemännen måste ha möjlighet alt - ulan alt känna
sig påverkade av vissa särskilda gruppintressen - göra en helhetsbedömning mol
bakgrund av de egna politiska värderingarna inför varje avgörande i en fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Södertälje kommun anser alt från kommunens synpunkt skall
närvarorätten upplevas som en möjlighet för de anställda till insyn,
information och kontakter. Med detta som utgångspunkt bör reglerna för
närvarorätten utformas och tillämpas på ett sådant sätt att intrånget i den
kommunala demokratin, dvs, de förtroendevaldas suveränitet att fatta de
slutliga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 200</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avgörandena, blir så litet som möjligt. Mol denna bakgrund
ställer sig kommunen kritisk lill de förslag, som går utöver nämnda syfte, och
därför kan innebära en inskränkning av den kommunala demokratin genom en
utveckling av former av anställningsinflytande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gällivare kommun anför att en självklar förutsättning vid
kommunens bedömning av möjligheterna lill ökat personalinflylande inom den
kommunala sektorn är att kommunens anställda utöver frågor som rör
förhållandel arbetsgivare-arbetstagare inte skall ha större inflytande över de
kommunala besluten än andra medborgare i kommunen har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges kommunaljuridiska förening framhåller
kommunalförvaltningens särart genom principerna om kommunaldemokrali och de
förtroendevaldas styrelse av verksamheten. Frågan är säger föreningen i vilken
utsträckning ett ökat arbetslagarinflylande kan och får rubba dessa
grundläggande principer. Föreningen har inte lill uppgift att la ställning i
politiska sammanhang men vill ändock betona vikten av att gränsdragningen
mellan kommunal- och företagsdemokrati inte görs sä oklar alt osäkerhet om
grundprincipens omfattning uppkommer. Den i betänkandet angivna regleringen av
tillhörande frågor inrymmer många oklarheter. Lösningarna rimmar i vissa fall
dåligt med del kommunala regelsystemet. Lagförslaget bedöms - om det genomföres
- kunna medföra svårigheter all fillämpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinsianser tar upp frågan om brukarinflytande
och inflytande för intressegrupper i den kommunala verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När man diskuterar den kommunala personalens inflytande är
del enligt socialstyrelsens mening viktigt alt man inte glömmer bort de
människor som den kommunala förvaltningen skall betjäna. Socialstyrelsen anser
att inflytandet för sådana grupper som servicetagare och vårdtagare borde ha ytterhgare
diskuterats i detla sammanhang. Styrelsen noterar dock all dessa frågor skall
behandlas av 1983 års demokratiberedning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karlstads kommun anser att det är av stor vikt att de
anställdas inflytande, förstärkt med närvaroräll, inte tillätes la över de
förtroendevaldas beslut och ansvar. Under de senaste åren har krav på s. k. brukarinflytande
framställts från flera håll (Hyresgästförening, Hem och Skola,
handikapporganisationerna m. fl.). Det kan med visst fog hävdas, att dessa
krav är lika berättigade som de anställdas anser kommunen. Vid sådant
förhållande bör inte de fackliga organisationernas önskemål tillgodoses utan
all konsekvenserna vad gäller brukarinflylandet övervägts. Vid en
arbetsmarknadskonflikt måste facklig närvarorätt vålla uppenbara
komplikationer. De anställdas representanter får visserligen inte närvara vid
frågor "som avser konflikter" men kan under hela konflikten närvara
vid övriga frågor. Kommunen vill starkt ifrågasätta det lämpliga i ell sådant
system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hallands läns landstingskommun framhåller viklen av att
man i debatten om den kommunala personalens inflytande inte glömmer bort de
människor som den kommunala förvaltningen ytterst skall betjäna.
Landstingskommunen instämmer oförbehållsamt i Agne Gustafssons uppfattning all
de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommunala nämndernas oberoende ställning måste garanteras,
dvs. de måste vara kapabla att göra de sammanjämkningar utifrån ett
helhetsintresse, som partiernas företrädare skall utgå ifrån i en
representativ demokrati.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Halmstads kommun pekar på att det finns många olika
särintressen på den kommunala verksamheten. Enligt kommunens mening kanaliseras
dessa intressen bäst genom de politiska partierna som via sina representanter i
de kommunala organen har att företräda kommunmedlemmarnas intressen. Kommunen
anser alt en närvarorätt i och för sig kan ge värdefulla synpunkter för
verksamheten i vissa frågor. Kommunen anser också att andra brukare av den
kommunala servicen på samma sätt skulle kunna ge sådana värdefulla synpunkter
om dessa organisationer gavs närvarorätt. Genom en annan definition av sakkunnigbegreppet
i kommunallagen skulle dessa kunskaper kunna tillvaratas om kommunala organ
från fall lill fall kunde besluta alt representanter för de anställda och
övriga skulle få närvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser tar upp småpartiernas
representation.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarorätten kan i praktiken anför regeringsrätten ge de
anställda en ställning som förefaller starkare än de förtroendevaldas. Så kan
till följd av gängse grunder för fördelningen av politiska mandal i nämnderna
den effekten i vissa fall komma all inträffa, att de anställda blir företrädda
i en nämnd under det att ett eller flera politiska parfier kan komma att lämnas
utanför. Detla blir följden om partiets väljarunderlag, som ej behöver vara
obetydligt, dock ej är tillräckligt stort för all berättiga lill plats i
nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hallands läns landstingskommun delar denna uppfattning och
anför vidare att ingen politiskt vald förtroendeman behöver tåla närvaron av
någon utom nämnden stående person vid dess sammanträden. Om någon utom nämndernas
representation stående grupp skall beredas insyn i nämndernas verksamhet bör
detta i första hand tillkomma de politiska minoriteterna. De föreslagna
åtgärderna skulle ytterligare öka de fackliga representanternas inflytande över
den kommunala verksamheten. Kommunen delar härvidlag Agne Gustafssons farhågor
att medborgarna/väljarna i allt större utsträckning kommer att vända sig till
olika aktionsgrupper och alt missnöjet kommer all öka bland dem som direkt
berörs av verksamheten, om lagstiftningen inriktas på att bryta den kommunala
likställighetsprincipen till förmån för endast en part.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Täby kommun anser alt krav på representation i nämnderna
från småpartierna torde bli en oundviklig konsekvens av ett införande av
närvarorätt för personalföreträdare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser gör en jämförelse mellan statlig och
kommunal förvaltning varvid den kommunala förvaltningens särart betonas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringsrätten anser att bakom förslaget kan spåras en
strävan alt skapa en likformighet över hela arbetsmarknaden såvitt avser
medbestämmandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är dock inte enligt regeringsrätten problemfritt att
överflytta vad som gäller inom den enskilda och slafliga sektorn fill den
kommunala med dess särskilda förutsättningar. I den mån resultatet av en
utvidgning lill den kommunala sektorn inte kan förväntas leda till en positiv
nettoeffekt som kan sägas motsvara den de ifrågavarande medbeslämmandeformerna
gett inom andra sektorer, riskerar önskemålet om likformighet över hela
arbetsmarknaden att bli ett självändamål anför regeringsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens avtalsverk framhåller vikten av att det fackliga
inflytandet på det kommunala området inte blir mer långtgående än pä det
statliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hallands läns landstingskommun fäster uppmärksamheten pä
skillnaderna mellan statlig och kommunal förvaltning och därmed även betr.
formerna för de anställdas medinflytande. Frågan om införande av närvaroräll
för de anställdas företrädare vid sammanträden med del högsta politiska organet
inom den statliga förvaltningen - regeringen - har såvitt landstingskommunen
har sig bekant aldrig övervägts och finner det för sin del principiellt lika
oriktigt att införa närvarorätt i de kommunala och landstingskommunala
"regeringarna", dvs. kommunernas styrelse, som i rikets regering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala kommun anser all då del görs gällande att
utvecklingen på andra delar av arbetsmarknaden - styrelserepresenlation för
anställda i aktiebolag och personalföreträdare i de statliga verksstyrelserna -
motiverar motsvarande anordning även på den kommunala sektorn, förbises den
kommunala förvaltningens särart. Det råder en väsentlig skillnad inte bara
mellan offentlig och privat sektor ulan även mellan statliga och kommunala
förvaltningsmyndigheter i de avseenden som här är aktuella. De statliga
förvaltningsmyndigheterna har alt verkställa de politiska instansernas beslut.
På det kommunala planet är det de politiskt valda som själva svarar för
förvaltningsmyndigheternas ställningstaganden. Personalrepresentalion i de
kommunala nämnderna blir därför enligt kommunens mening ett intrång på den
politiska demokratins område på ett annat sätt än när det gäller motsvarande i
de statliga förvaltningsmyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västerås kommun anför alt det är ett vanligt argument att
personalrepresentation i nämnderna kan bli ell hinder för ett fritt
meningsutbyte mellan de politiskt valda ledamöterna och kan negativt inverka pä
deras självständighet och oberoende vid beslutsfattandet. Utan tvekan ligger
det något i dessa synpunkter och man kan inte ulan vidare föra dem åt sidan. Å
andra sidan kan man konstatera att styrelserepresenlation införts inom övriga arbels-marknadssektorer.
Såväl inom bolagsstyrelser (förelag med minst 25 anställda) som inom statliga
organ är personalrepresentanter företrädda. De fackliga representanterna ingår
där vanligen som fullvärdiga ledamöter, vilket innebär att de medverkar även i
beslutsfattandet. Alt utesluta styrelserepresenlalion för de kommunalanställda
skulle mot denna bakgrund kräva starka skäl anser kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges kommunaljuridiska förening anför all i kommunerna
är del politiska momentet betydligt mer accentuerat än i statlig förvaltning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gränserna för facklig medbestämmanderätt borde därför
enligt föreningen göras snävare på den kommunala än på den statliga sektorn.
Förslaget synes emellertid syfta lill motsatsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser redovisar egna erfarenheter av
försök med närvarorätt. I de allra flesta fall anges att erfarenheterna är
positiva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län har sedan 1976 haft
personalrepresentanter, utsedda av personalorganisationerna i sin lekmannastyrelse.
De har där inte endast närvaro- och yttranderätt ulan deltar även i besluten i
frågor som rör länsstyrelsens arbetsmetoder, arbetsordning, organisation,
budget, personalpolitik och liknande. Det har enligt styrelsens mening i stort
sett gått bra att urskilja dessa frågor och det fackliga inflytandet har därför
inte påverkat den politiska balansen i frågor som rör det slag av verksamhet
som länsstyrelsen skall bedriva. Man kan emellertid inte anser styrelsen utan
vidare överföra dessa erfarenheter på det kommunala, landstingskommunala eller
kyrkokommunala området, eftersom där finns ett starkare krav på politisk demokrati,
som visas genom att hela beslutsansvaret ligger på de förtroendevalda.
Beslutanderätten utövas i kommunerna av valda församlingar, medan
länsstyrelsens styrelse visserligen är representativ för den politiska
fördelningen i länet men utses indirekt och i grunden är ett statligt organ som
har sin aukiorisation genom riksdagen och regeringen. En annan skillnad är att
ansvariga tjänstemän vid länsstyrelsen har skyldighet att närvara och delta i
styrelsens överläggning och del slutliga beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har egna positiva
erfarenheter av styrelserepresenlalionen för anställda. Genom denna kan enligt
styrelsens mening en allsidigare belysning av sakförhållandena ske och
personalrepresentanterna ges en kompletterande information. Ett ökat
informationsutbyte har möjliggjorts mellan arbetsgivare och arbetstagare
vilket också lett fill ökad ömsesidig förståelse och stundtals även ett bättre
beslutsunderlag. Det är också känt för länsstyrelsen all den försöksverksamhet
med närvarorätt som sedan 1974 bedrivits vid sex av Göteborgs kommuns nämnder i
stort sett endast givit posifiva erfarenheter och några konflikter med
principerna för den representativa demokratin har inte uppstått. Även Uddevalla
kommun har deltagit i försöksverksamheten och funnit att denna fungerat väl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västernorrlands läns landstingskommun har sedan 1974 haft
försöksverksamhet med närvarorätt för personalrepresentanter vid
sjukvårdsdirektionerna. Erfarenheterna från dessa försök har varit goda.
Närvarorätten får anses ha varit ett betydelsefullt komplement till övriga
former av medbestämmande säger landstingskommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lidingö kommun anför att i Lidingö har fackliga
representanter rätt att deltaga i överläggningarna men ej i besluten i
brandstyrelsen, fillika civilförsvarsnämnd och i kommunstyrelsens personalutskoll.
Erfarenheterna är enligt kommunens mening goda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms kommun har en nära fio års lång erfarenhet av
försöken med dellagande av personalföreträdare i nämndsammanträden.
Erfarenheterna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppges vara positiva. Enligt kommunens mening har
försöksverksamheten inte - vilket är väsentligt - gjort intrång på de
förtroendevaldas suveränitet. Grunderna för den kommunala demokratin har därmed
inte rubbats. Däremot har de förtroendevalda fått bättre underlag för sina
beslut utan alt deras beslutsrätt på något sätt begränsats. De anställdas
möjligheter till insyn, informafion och kontakter med de folkvalda förtroendemännen
har vidareutvecklats anför kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Eskilstuna kommun bedrivs i två av kommunens nämnder,
skolstyrelsen och tekniska verkens nämnd, försöksverksamhet med närvarorätt för
fackliga representanter. Dessa har rätt att dellaga i överläggningarna men inte
i besluten. Någon rätt alt få sin mening antecknad i nämndprotokoll har de
fackliga representanterna inte. Kommunen uppger sig ha positiva erfarenheter
från försöksverksamheten. Främst gäller detta de möjligheter lill
informationsutbyte som närvarorätten ger. I vissa fall har informationen haft
betydelse för nämndbesluten. Vidare framhåller kommunen den kontrollmöjlighet
som de fackliga företrädarnas närvarorätt innebär vad gäller efterlevnaden av
kommunens medbestämmanderutiner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Norrköpings kommun deltar sex nämnder i den pågående
försöksverksamheten med närvarorätt för de anställdas representanter vid
sammanträden med nämnder. Vidare har sedan flera år funnits organ, sammansatta
av företrädare för arbetsgivare och arbetstagare. Större utredningsprojekt har
också under senare år bedrivits under viss medverkan från arbetstagarnas
representanter. Erfarenheterna av den pågående försöksverksamheten är i
huvudsak posifiva. Informationen från ömse sidor har ökat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom Malmö kommun pågår försöksverksamhet med närvarorätt
med energiverksstyrelsen, skolstyrelsen och sociala centralnämnden. De nämnder
i Malmö som tillämpat systemet är posifiva till delsamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun säger sig ha positiva erfarenheter av den
försöksverksamhet med närvarorätt som sedan 1974 bedrivs vid sex av kommunens
nämnder. Bl. a. har den lett lill ett ur verksamhetssynpunkt konstruktivt
informationsutbyte vilket kan vara av intresse för att bredda beslutsunderlaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Skövde kommun har i vissa styrelser och nämnder försöksverksamhet
med närvarorätt för fackliga representanter pågått under ett antal år. Någon
negativ inverkan på arbetet i berörda styrelser och nämnder har närvarorätten
ej inneburit uppger kommunen. Den viktigaste positiva erfarenhelen ligger inom
informationsområdet. Ur personalpolitisk synvinkel finner kommunen ingen
anledning motsätta sig en lagstiftning, som permanentar närvarorätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Örebro kommun har alltsedan starten med försöksverksamhet
med närvarorätt år 1972 deltagit i denna. Närvarorätt har funnits i kommunstyrelsen,
personalnämnden (numera kommunstyrelsens ekonomi- och personalutskoll),
skolstyrelsen och industriverksslyrelsen. Kommunens förtroendevalda, vissa
tjänstemän samt de fackliga organisationerna har vid några</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:200</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tillfällen
redovisat sina erfarenheter i olika enkäter. Erfarenheterna har uppger kommunen
allmänt betecknats som positiva. De förtroendevalda har upplevt det som
värdefullt alt på sammanträdena kunna direktkommunicera med representanter för
de anställda, som komplement till sammanträdeshandlingar och föredragningar.
Fackrepresentanterna har, efter att under de första åren mest ha spelat en
observatörsroll, efterhand blivit mera aktiva och deltar numera ofta i
diskussionerna. Under hand har framkommit, alt de fackliga organisationerna
särskilt värdesätter närvarorätten i ekonomi- och pesronalutskottet, som är
kommunens centrala personal- och arbelsgivaror-gan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Västerås kommun har sedan millen av 1970-talet på försök förekommit närvaro vid
sammanträden med park- och idrottsslyrelsen och styrelsen för tekniska verken.
Någon utvärdering av verksamheten har inte förekommit men på förfrågan har
uppgivils all man vid respektive organ inte har något alt erinra mol densamma.
Närvarorätten har gett personalförelrädarna möjlighet all följa upp de MBL-förhandlingar
som ägt rum samt lämna kompletterande upplysningar i anslutning därtill. Några
negativa effekier av verksamheten har inte kunnat anges, uppger kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I Sundsvalls kommun har
försöksverksamhet med närvaroräll för fackliga företrädare i styrelser och
nämnder pågått sedan 1973. Försöksverksamheten har i Sundsvall omfattat
personalnämnden, brandstyrelsen och kommunstyrelsens organisationsutskott. I
Sundsvalls kommun har, i likhel med de flesta andra kommuner, erfarenheterna av
närvarorällsverksamhelen varit övervägande positiva.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Klippans kommun anför att
inom kommunen tillämpades del föreslagna systemet på försök fram t. o. m. den 1
juli 1982. Av erfarenheterna från försöksperioden kan kommunen knappast dra
slutsatsen att systemet hade någon avgörande inverkan på beslulseffekliviieten.
En av anledningarna till att kommunen inte kunde se några omedelbara positiva
effekter kan möjligen vara det faktum alt försöksverksamheten ej föregicks av
några särskilda förberedelser, såsom utbildning av personalföreträdarna. Av
allt att döma upplevdes dock verksamheten som positiv av de medverkande personalorganisationerna,
säger kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet anför att erfarenheterna av försöksverksamheten har i stort
varit positiva. Den viktigaste positiva erfarenheten ligger inom
informationsområdet. Med systemet med närvarorätt har man fått ett naturligt
forum för en dialog mellan kommunaU förtroendevalda och personalförelrädare.
Enligt förbundets uppfattning bör nu försöksverksamheten ersättas med
permanent lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
del remissintanser redovisar, de flesta i kritiska ordalag, sin uppfattning om
utvärderingar av försöksverksamheten med närvarorätt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetslivscentrum
anför att i allt väsentligt har utredningen korrekt redovisat
forskningsresultaten och slutsatserna förefaller väl grundade. Senare studier
har ytleriigare givit slöd för dessa. Arbetslivscenirum anför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vidare att i den reservation som avgivits av Agne
Gustafsson hävdas dels att resultaten i forskningsprojekten är otillräckligt
underbyggda, dels att utredningen dragit allt för långtgående slutsatser av
dem. Gustafsson skiljer enligl arbetslivscentrums mening inte mellan vad
forskarna anfört beträffande den del av deras studier som rör MBL och den del
som rör närvarorätten, vidare att urvalet skulle vara otillfredsställande. Arbetshvscentrum
anser all försöksverksamhet med närvarorätt bedrivits under tillräckligt lång
tid för att resultaten skall vara representativa och kan därför inte dela
reservantens synpunkter. Arbetslivscentrum anför även att undersökningarna
avser inte enbart en karlläggning av attityder, utan även händelser och ärenden
som belyser närvarorättens konsekvenser. Den väsentliga slutsatsen bygger inte,
som Gustafsson tolkar rapporterna, på kvantitativa attilydmönsler utan på den kvaUlativa
analysen. Forskningsrapporterna visar på förekomsten av problem som
sammanhänger med tidsmässiga och ekonomiska kostnader, och farhågor av
principiell natur. Däremot har inget fall av missbruk av närvarorätten eller
andra förhållanden framkommit, som gör all närvarorätten vid handläggningen av
konkreta ärenden skulle stridit mot vikliga demokratiska principer säger arbetslivscenirum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket anför all de slutsatser som dras i
betänkandet om försöksverksamheten inte är odiskutabla. Således menar
utredningen att försöksverksamheten gett ell posifivt utslag för närvarorätten.
I detta sammanhang bör enhgt RRV påpekas att försöksverksamheten varil
frivillig och skett i ett urval av kommuner med från början positiv inställning
lill närvarorätten. Utvärderingarna av försöksverksamheten avser endast ett
begränsat antal kommuner. Dessutom har inte de mindre kommunerna deltagit.
Vidare har enbart vissa förtroendevalda, tjänstemän och fackliga företrädare
tillfrågats om erfarenheterna från försöksverksamheten. RRV anser att relevanta
undersökningar av sambandet mellan effektivitet och närvarorätt inte redovisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hallands läns landstingskommun anser att resultatet av
enkätundersökningar inte kan anses utgöra något säkert underlag för en
bedömning av hur närvarorätten skulle fungera i mindre och medelstora kommuner.
Den kommunala självstyrelsens utformning gäller ytterst en princip- eller
värderingsfråga och kan därför väl belysas, men ej besvaras genom olika
undersökningar av detta slag. Landstingskommunen ifrågasätter därför starkt all
man låter några slafisfiska genomsnittssiffror i en enkätundersökning få sådan
dignitet alt de får avgöra en så viktig fråga som ändring av kommunallagen när
det gäller den kommunala självstyrelsens utformning. Kommunallagens uppgift är
att vara en garant för en demokratisk beslutsprocess och ett skydd för
minoriteten i den kommunala beslutsprocessen. Det är enhgt landstingskommunen
allvarligt om kommunallagen brister häri i något avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Halmstads kommun anser att den utvärdering som gjorts i
samband med försöksverksamhet med facklig närvarorätt i olika kommunala organ
ger en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>oklar bild och att det inte är möjligt all dra några säkra
slutsatser utifrån undersökningarna. Resultatet av undersökningen kan i alla
fall inte sägas ge resultatet att de kommunaldemokratiska fördelarna skulle
vara sådana att permanent närvarorätt skall införas menar kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet anför att närvarorätten har varit
föremål för flera utvärderingar - såväl före som efter MBLs tillkomst - bl. a.
av dåvarande Centrala rådet för samarbelsfrågor på det primärkommunala området.
Denna utvärdering liksom en av statsvetenskapliga institutionen vid Lunds
universitet gjord utvärdering visar enligt förbundet att man pä de allra flesta
håll och från alla parter är positivt inställd till närvarorätten som sådan. Av
sistnämnda utvärdering framgår alt en majoritet av samtliga grupper (politiker,
tjänstemän, fackliga företrädare) angett att MBL inte gjort närvarorätten
mindre betydelsefull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet anför att de utvärderingar som har
gjorts genom enkäter i olika sammanhang har kritiserats. Förbundet anser alt en
begränsad enkätundersökning som gjordes 1979 inte kan tillmätas den vikt som
kommittén vill göra även om dess resultat i huvuddrag överensstämmer med
tidigare enkäter. Den bör framförallt inte vara den avgörande faktorn för ett
positivt ställningslagande till närvarorätten säger förbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinsianser diskuterar värdet av befintliga inflytandeformer
i förhållande till närvarorätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringsrätten pekar på de möjligheter att vidga
medbestämmande som redan föreligger och framhåller all varje vidgning därutöver
av medbestämmande i egentlig mening innebär en motsvarande försvagning av den
politiska demokratin. Mot bakgrunden härav vore det enligl regeringsrätten av
värde att få närmare belysl hur de allmänna intressena gagnas av en vidgning av
de kommunal- och landslingsanställdas möjligheter all i sill eget intresse
utöva inflytande på denna del av den offentliga sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hallands läns landstingskommun anför alt
medbestämmandelagens regler om utvidgad förhandlingsrätt och arbetsgivarens
informationsskyldighet i kombination med medbestämmandeavtal om parlssammansatla
organ och övrig arbelsrättslig lagstiftning bildar ett system som ger
betryggande garantier för att personalorganisationernas berättigade krav på
insyn, inflytande och medbestämmande blir förverkligade. Handläggningen av
frågor som är av väsentlig betydelse för de anställda bör kunna ske inom
ramarna för detla syslem. Personalens särskilda intresse av att få överblick
över nämndens arbete i dess helhet bör kunna tillgodoses utan närvaroräll.
Landstingskommunen anser att närvarorätt ur företagsdemokralisk synpunkt är av
synnerligen ringa betydelse mot bakgrund av de förutsättningar som tillskapats
genom arbetsrätlsreformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västernorrlands läns landstingskommun anser all en faktor
som kanske förändrar behovet av närvarorätten är det medbestämmandeavtal (MBA-KL)
som i form av lokall avlal i kombination med den lagändring i kommunallagen som
möjliggör inrättande av PSO bör kunna förändra och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kanske ersätta närvarorätten i nämnder. Inom
landstingskommunen har det lokala medbestämmandeavtalet utformats så all
möjlighet lill såväl polili-kerkontakt som behandling av direktion/nämnds
ärende i medbestämmandegrupp är en möjlig realitet redan i dag. Denna form av
personalinflytande bör vara en naturligare väg alt gå. Landstingskommunen anser
också all fördelen med att, i kombination med MBL/MBA utveckla samverkansmodeller
är all man kommer ifrån den principiella diskussion om personalens särställning
gentemot andra grupper av medborgare i politiska beslutsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilstima kommun anför alt i stort sett likvärdiga
resultat i förhållande till närvarorätten kan uppnäs redan inom ramen för den
beredning - inklusive information eller förhandling enligt medbestämmandelagen
i förekommande fall - som varje ärende skall genomgå. Vidare framhåller
kommunen möjligheterna au utveckla träffarna i det kontaktorgan för dialog
mellan förtroendevalda och de fackliga organisationerna som finns i kommunen.
Enligt kommunens mening motsvarar dessa kontakter inte helt en närvarorätt vid
nämndsammanträden, men informationsutbyte och kontroll torde ändå kunna skötas
med god effektivitet. Eskilstuna kommun har tidigare förordat alt
kommunallagens bestämmelse om rätt för nämnd att tillkalla "särskilt
sakkunnig" skulle gälla också fackliga representanter, öm lagtext eller molivultalanden
ändrades pä denna punkt, kunde vederbörande nämnd med enkel majoritet kalla
fackliga företrädare all närvara i de ärenden där nämnden bedömer arbetstagarrepresentanlernas
närvaro som värdefull. En sådan ordning - vilken förordas av ledamoten Agne
Gustafsson - skulle enligl kommunen dels uppfylla informations- och kontrollbehovel,
dels ge en klarare gräns mellan förvaltningsdemokrati och politisk demokrati.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinsianser behandlar frågan om rekrytering av
personalföreträdare. Enligt förslaget skall personalföreträdarna utses bland
anställda hos kommunen, i första hand bland dem som är anställda inom nämndens
verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun ifrågasätter om de inte skall utses bland de
anställda inom nämndens verksamhetsområde. En bindande regel härom torde
knappast vara till förfång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsorganisationen anser i likhet med utredningen del
vara en fråga för kollektivavtalsbundna lokala organisationer att utse
personalföreträdare i styrelser och nämnder. I första hand är del också en
fråga för de fackliga organisationerna att själva göra upp om
mandatfördelningen. Enligl LO:s mening kan del dock vara av visst värde all subsidiärl
falla tillbaka på en mandatfördelningsregel för den händelse de lokala
organisationerna inte kan enas. Som förebild för en sådan bestämmelse kan tjäna
motsvarande regel i lagen om styrelserepresenlation för de anställda i
aktiebolag och ekonomiska föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tjänstemännens centralorganisation delar kommitténs
principiella uppfattning att ledamöter och suppleanter i första hand bör utses
bland de anställda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inom vederbörande nämnds verksamhetsområde. Om särskilda
skäl föreligger för alt gå utanför denna krets förutsätter kommittén samråd
med arbetsgivaren. TCO anser att bedömningen av om särskilda skål föreligger
bör göras av den fackliga organisationen. Något speciellt uttalande om samråd
med arbetsgivaren i de fall särskilda skäl för undantag skulle föreligga
erfordras enligl TCO:s uppfattning inte. Organisationen anför vidare att om man
ser närvarorätten som ett komplement fill övriga medbestämmandeformer och
dessutom - som utredningen gör - anser att närvarorätten skall bygga på
kollektivavtal, framstår det som inkonsekvenl att varje personalförelrädare
skall företräda alla anställda. TCO avvisar denna princip. Några andra motiv
för sitt ställningstagande i denna fråga än en hänvisning till det statliga avtalsområdet
har kommittén inte, och uttalandet ter sig enligt TCO än mera anmärkningsvärt
mot bakgrund av utredningens tidigare resonemang om konflikimöjligheter i
syfte att träffa avtal om närvarorätt. TCO uppfattar dock alt denna fråga är
intressant bara när det gäller vidarespridning av information från personalförelrädare
fill de anställda. Mot bakgrund av den konstruktion som finns i MBA-KL (rätt
att samla de anställda lill fackliga möten på betald arbetstid) beträffande
dessa frågor torde inte delta vålla några problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet ansluter sig fill del förslag
kommittén framfört angående utseende av personalföreträdare och valbarhet.
Förbundet anser det vara en förutsättning att personalföreträdare är anställd
hos kommunen och med hänsyn till syftet med närvarorätten även lämpligen inom
vederbörande nämnds verksamhetsområde. Skolöverstyrelsen saml Täby, Södertälje,
Finspångs och Gällivare kommuner anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser lar upp frågan om ordningen för kallelse
av personalföreträdare samt suppleanternas ställning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Göteborg anför att ett nämndbeslul om en förmån till en enskild kan komma all
upphävas eller undanröjas om personalföreträdare felaktigt har fåll närvara vid
ärendets handläggning. Denna olägenhet är inte önskvärd, och frågan bör därför
övervägas ytleriigare i del fortsatta lagstiftningsarbetet, anför rätlen. Såväl
frågan om sättet för kallelse av personalförelrädare lill sammanträde som
frågan om suppleanternas ställning bör enligt kammarrättens mening kunna överlåtas
till parterna att reglera i avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skaraborgs läns landstingskommun lar upp konsekvensen av
utebliven eller felaktig kallelse till personalrepresentant i nämnd. Kommittén
anger all effekten av utebliven eller felaktig kallelse till
personalrepresentant kan bli att fattade beslut på sammanträde med organet i
fråga skall anses inte ha tillkommit i laga ordning. Landstingskommunen
konstaterar att kommitténs uttalande rör en fråga som i andra sammanhang, t.
ex. beträffande ledamot i nämnd, lämnats åt rättspraxis all avgöra. I de flesta
fall - dock inte undantagslöst - kan vid en rättslig prövning beslut upphävas
som fattats av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:200</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nämnd pä sammanträde vid vilket en ledamot obehörigen
uteslängts genom t. ex. utebliven eller felaktig kallelse.
Personalrepresentanter har inte ställning av ledamöter. Kommittén har inte
heller föreslagit att de skall få samma befogenheter som ledamöter. All då
jämställa ledamot och personalrepresentant i detta avseende kan enligt
landstingskommunen inte vara rimligt. Kommitténs ställningslagande tyder
faktiskt på att kommittén i närvarorätten lagt in en funktion som strider mot
det syfte till ömsesidig information som kommitténs eget förslag grundas på.
Konsekvenserna av ett misstag från arbetsgivarens sida vid tillämpningen av
närvarorätten kan inte rimligen tillåtas bli strängare än när beslut fattats
utan att förhandhngsskyl-digheten enligt MBL iakttagits anser
landstingskommunen. Besluten blir i sådana fall inte ogiltiga utan
skadeståndsskyldighet inträder för arbetsgivaren. Om närvarorätten grundas pä
kollektivavtal som kommitlén föreslår kan del vara lämpligt alt tillämpningen
av denna räll knyts an lill del arbetsräitsliga systemet. Täby kommun anför
liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun anser alt den föreslagna föreskriften om
ordningen för kallelse av personalrepresentant bör utgå. Någon föreskrift om
hur nämndledamot eller suppleant skall kallas finns inte i lagen. Del ankommer
på varje nämnd all bestämma i dessa frågor. Vederbörande nämnd bör enligl
kommunens mening kunna anförtros att besluta också om hur och när
personalrepresentanterna skall kallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centralorganisationen SACO/SR betonar vikten av att
suppleant för personalföreträdare ges möjlighet alt - i likhet med vad som
gäller för de politiskt förtroendevalda - närvara vid sammanträde i nämnd även
vid annat tillfälle än då suppleant inträder vid förfall för ordinarie personalförelrädare.
Detta är viktigt med hänsyn till kunskapsuppbyggnad och för eventuell
succession, anser SACÖ/SR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några instanser kommenterar jävsbestämmelser och
personalföreträdares ansvar, varvid Svenska kommunförbundet, Täby och Gällivare
kommuner samt Landsorganisationen anför att de delar kommitténs uppfattning i
denna fråga. LO tolkar kommittéförslagels innehåll på del sättet att jäv inte
skall anses föreligga för ärenden som behandlas i nämnder och styrelser efter
det att förhandlingar har slutförts eller innan dessa har påkallats. Eljest undantas
från personalrepresentanternas medverkan i alltför vid utsträckning frågor, som
dessa bör inverka på med hänsyn till det bakomliggande syftet med personalrepresentalionen.
Hela budgelbehandlingen skulle t. ex. komma att ske utan personalförelrädarnas
medverkan, säger LO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om undantag för vissa nämnder betr. närvarorätten
tas upp av några instanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet för sin del ansluter sig till
kommitténs uppfattning enligt vilken närvarorätt således i princip kan
föreligga i olika typer av kommunala organ oavsett hur de benämns, dock med det
vikliga påpekandet att organen skall ha förvaltnings- och
verkställighetsuppgifter och sålunda utgöra nämnd i kommunalrättshg mening.
Förbundet ifrågasät-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ter dock om personalföreträdare bör ha närvarorätt vid
sammanträde med personalorgan (personalnämnd) med hänsyn lill att delta organ
behandlar frågor av lill största del partskaraklär. Gällivare kommun anför
liknande synpunkter. Malmö kommun anser att eftersom det ankommer på kommunen
alt själv bestämma omfattningen av närvarorätten torde det dock icke vara
behövligt att detla regleras i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsorganisationen finner det rimligt, alt avgränsningen
oavsett beteckning sker med avseende på om det är ett organ med förvaltnings-
eller verkställighetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser ifrågasätter kommitténs förslag att
utskott eller avdelningar undantas från närvarorätt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätlen i Göteborg anser sig ha svårt att förstå att
närvarorätt för personalföreträdare inte skall kunna gälla också utskott eller
avdelning inom nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sundsvalls kommun anser, all närvarorätten bör kunna
omfatta också utskott, varvid en bedömning kan ske om utskottets verksamhet,
liksom kommunstyrelsens organisationsutskott i Sundsvalls kommun, är sådan alt
del kan vara lämpligt alt personalrepresentanter medverkar i denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Örebro kommun framhåller alt den begränsning av närvarorätten
som följer av förslaget all inte omfatta utskott är olämplig för Örebro kommun.
Liksom i många andra kommuner har uppgiften som kommunens centrala
personalorgan lagts på kommunstyrelsens ekonomi- och personalutskott. Detta
utskott har övertagit de beslulsuppgifter som tidigare åvilade personalnämnden.
De skäl som kommiltén anfört för att närvarorätten ej skall gälla utskott kan
sålunda inte anföras i detta fall anser kommunen. Eftersom dessutom både
arbetsgivare- och fackrepresentanter funnit närvarorätten i personalulskottet
värdefull, skulle det vara ett steg tillbaka all nu avskaffa den. Kommunen
uppger alt den medgivit närvarorätt även i två andra kommunstyrelseulskott,
vilka dock i huvudsak har beredningsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Borlänge kommun anför alt då just personalfrågor är det
område inflytandet avser, kanske i allra högsta grad, är det en självklarhet,
att närvarorätten även skall omfatta personalutskotlen. För att ett reellt
inflytande, och därmed möjlighet alt utnyttja arbetstagarnas kunskaper, skall
skapas bör också närvarorättens innebörd ytterligare utvidgas, anser kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Täby kommun anför att merparten av de ärenden, som rör
förhållandel mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, dvs. personalfrågorna, för
Täbys del handläggs dels av kommunstyrelsens personalutskoll vad gäller förvaltnings-övergripande
personalärenden, dels som delegationsärenden inom styrelser och nämnder
beträffande förvaltningarnas egna personalfrågor. Eftersom det måste vara just
dessa ärenden, som personalrepresentanlerna har mest intresse av att bevaka,
synes det enligt kommunen tveksamt om syftet med närvarorätten, nämligen
den ökade insynsmöjligheten, verkligen kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppnås. De relativt få ärenden, som direkt berör
personalen och som behandlas pä nämndernas sammanträden, är arbetsgivaren
skyldig att MBL-förhandla om före beslut, varför möjligheter till påverkan på
ärendets behandling finns där. Förutsättningarna för nävaroräliens berättigande
kan dock antas variera från kommun till kommun beroende på bl. a. organisationens
struktur, rutiner för ärendebehandling o. dyl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tjänstemännens
centralorganisation delar inte kommitténs uppfattning att del inte föreligger
motiv för alt införa närvarorätt i utskott och avdelningar. Del resonemang
utredningen för i denna fråga är snarast en argumentation för alt närvarorätt
skall införas åtminstone i de fall utskott eller avdelning fattar beslut på
delegation anser organisationen. Vad Landstingsförbundet anförde i sill
remissyttrande över demokratiutredningens förslag styrker enligt TCO denna
uppfattning. Däremot har TCO en viss förståelse för tveksamheten till
närvarorätt i utskott eller avdelning med enbart beredande uppgifter,
åtminstone i de fall uppdraget är temporärt. TCO anser dock att det finns skäl
som talar för en generell närvarorätt i beredande organ. Det är vanligt
förekommande all beredande organ i form av arbetsutskott eller motsvarande dels
har såväl beredande som beslutande uppgifter och dels har en sådan ställning
att beredningen av ärendet är att jämföra med beslut, eftersom den beslutande
församlingen i prakfiken endast konfirmerar beredningens förslag. TCO förordar
att närvarorätten utvidgas till att avse även utskott eller avdelning eller
motsvarande organ. Den närmare regleringen av vilken representation som skall
förekomma med flera frågor förulsälls ske i kollektivavtal. Injtialivrälten bör
dock även i detta fall ligga hos de fackliga organisationerna, eftersom
arbetsgivaren i annat fall skulle kunna undandra sig närvaro genom alt delegera
frågor till avdelning eller utskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centralorganisationen SACO/SR påpekar att redan i dag
förekommer genom försöksverksamhet närvaro i utskott. För de kommuner och
landsting som tillämpat närvarorätt i utskott kan kommitléns förslag innebära
en tillbakagång. Även i fråga om närvarorätt i utskott bör principen enligt
SACO/SR gälla alt största möjliga lokala frihet skall råda för arbetsmarknadens
parter att själva utforma närvarorättens omfattning. Det är av värde för de
lokala parterna alt själva kunna avgöra om de t. ex. vill arbeta med
närvarorätt i nämnd eller utskott. I många fall kan närvarorätt i utskott vara
alt föredraga framför närvarorätt i nämnd, anser SACO/SR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om närvarorätt i folkhögskolestyrelser tas upp av
två instanser. Skolöverstyrelsen delar vad avser närvarorätt för
personalföreträdare i kommunal eller landstingskommunal folkhögskolas styrelse
den bedömning som kommittén redovisar i betänkandet nämligen all folkhögskoleväsendet
på grund av sin särart inte bör tas med i föreliggande förslag. Svenska
kommunförbundet anser i likhet med reservanterna att kommillémajoriteten har
överdrivit svårigheterna med att låta kommitténs överväganden omfatta även
högskolorna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera instanser lar upp närvarorättens omfattning vad
gäller typer av ärenden. Utformningen av närvarorätten enligt förslaget innebär
bl. a. att ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild med vissa undantag
(ärenden om anställning, ledighet, vikariat och förslagsbelöning) inte skall
omfattas av närvarorätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen ansluter sig i allt väsentligt till
kommitténs synpunkter härvidlag och har ingenting alt erinra mot förslaget i
denna del. Även Landsorganisationen ansluter sig till denna uppfattning och
anför att det är viktigt att personalrepresentanlerna får kännedom om alla
problem, som kan uppkomma inom en nämnds verksamhet, och alt
personalföreträdarna ges tillfälle lill en fortlöpande dialog med
nämndledamöterna. Det bidrar lill ökad förståelse och kan förebygga konfliklanledningar
till följd av bristande kännedom om villkoren för verksamheten, anser LO,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun anför att enligt förslaget skall
närvarorätten inte föreligga vid handläggning av frågor som rör rättstvisl
mellan kommunen och arbetstagarorganisation. Kommunen anser att närvarorätt
inte heller bör föreligga vid handläggning av fråga som rör rättstvist mellan
kommunen och anställd, dvs. i de fall frågan rör förhållandet mellan kommunen
som arbetsgivare och dess arbetstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Göteborg anför att om närvarorätt införs
måste nämnderna fortlöpande ta ställning lill huruvida ärendena är av sådan
art att närvarorätt är tillålen eller inte. Samma spörsmål kan komma under besvärsinslansernas
prövning. Dessa problem bör enligt kammarrätten beaktas i de avtal som närmare
skall reglera formerna för närvarorättens utövande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges kommunaljuridiska förening delar uppfattningen
att ärenden som rör myndighetsutövning bör undantas. Innebörden av begreppet
myndighetsutövning kan dock mänga gånger medföra tolkningssvårigheter. Begreppet
bör därför enligt föreningen definieras bättre så att inte ställningstaganden lill
närvarorättens innehåll föranleder besluts upphävande eller andra negativa
rättsliga effekier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen anför att enligt kommitléns förslag
skall närvarorätt inte förekomma vid handläggning av bl. a. frågor, i vilka det
föreligger ett utpräglat partsförhållande mellan arbetsgivaren och
arbetstagarna, nämligen frågor som rör förhandling med arbetstagarorganisation,
uppsägning av kollektivavtal, arbetskonflikt eller rättstvist mellan kommunen
eller landstingskommunen och arbetstagarorganisation. Om en lagstiftning
kommer till stånd på grundval av föreliggande förslag, är det enligl SÖ:s
mening nödvändigt med ett klarläggande av innebörden av ovanstående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet anser att de föreslagna undantagen
är välmotiverade. När det gäller den myndighetsutövning som sker genom normgivning
föreslås däremot inget undantag. Enligt förbundets mening talar mycket för att
även myndighetsutövning i normgivningsfallen borde undantas från närvarorätt.
Det primära syftet med närvarorätten är att ge insyn i frågor</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"förhållandet arbetsgivare-arbetstagare". De
anställdas representanter kan rimligen inte ställa samma krav på närvarorätt
vid handläggning av myndighetsutövningsärenden, anser förbundet. Sundsvalls och
Gällivare kommuner anför liknande synpunkter. Kommunförbundet anför vidare att
det i lagförslaget stadgas att närvarorätt inte föreligger vid handläggning av
frågor som rör rättstvist mellan kommun och arbetstagarorganisation. Samma
regel bör enligl förbundet också gälla vid rättsivisi mellan kommunen och av
kommunen anställd person som inte är medlem i en organisation eller där
organisation avböjer att föra talan för den anställde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tjänstemännens centralorganisation anser alt kommitléns
förslag i stort är väl avvägt vad gäller frågan angående myndighetsutövning.
Till skillnad från kommitlén anser dock TCO all det inte finns anledning att
undanta disciplinärenden eller andra enskilda personalärenden från
närvarorätten. De övriga frågor som tas upp som undanlag från närvarorätt
gäller frågor som närmast sammanhänger med partsförhållandel. TCO anser att det
är självklart att styrelse eller nämnd i egenskap av arbetsgivare utan närvaroräll
för personalrepresentanter skall kunna behandla frågor rörande förhandlingar
om eller uppsägning av kollektivavtal, arbetskonflikler och rättstvisler liksom
förberedelser för förhandlingar enligt medbestämmandelagen. TCO tolkar
kommitténs utredning i ärendet på sådant sätl alt närvaro blir tillåten i
frågor som varit föremål för förhandling enligl MBL 8§ H, 12 och 14 liksom i
frågor som senare kan komma att bli föremål för MBL-förhandling och nämndens
behandling av frågan inte utgör en ren partsförberedelse inför en förhandling.
TCO vill med detta framhålla risken för alt den föreslagna regleringen tolkas
sä snävt all enbart det förhållandet att ett ärende varil föremål för
förhandlingar eller kan komma att bli föremål för förhandlingar utgör hinder
för närvarorätt. En sådan tolkning skulle t, ex. kunna innebära att personalrepresentalion
inte kan utövas vid en nämnds behandling av förslag till budget. TCO anser att
dessa frågor bör utvecklas ytterligare i en kommande proposition i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett tiotal instanser lar upp personalrepresentanternas
rätt till meningsanteckning till protokoll. De flesta ställer sig avvisande
eller tveksamma till förslaget. Täby och Södertälje kommuner avvisar förslaget
i allmänna ordalag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun erinrar om att departementschefen i prop.
1975/76:187 om den nya kommunallagen anförde bl. a.: "Rätt alt få
avvikande mening antecknad i protokollet bör i princip endast den ha, som har
rätt att delta i beslutet." Personalrepresentanterna skall enligt
förslaget inte ha rätt alt delta i beslutet, och det finns enligt kommunens
mening ingen anledning att frångå den ovan nämnda principen. En sådan rätt vore
i vissa fall t. o. m. direkt olämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Halmstads kommun har skälen till att andra än de
beslutsfattande skall få anteckna sin mening till protokollet numera upphört.
Dessa var</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>reglerna om skadeståndsansvar och tjänstefel. Alt ge de
anställdas representanter sådan rätt vid närvaro förefaller därför inte väl
motiverat. Del bör då anför kommunen övervägas om icke även suppleanter,
tjänstemän och övriga sakkunniga skulle ges sådan räll. Liknande synpunkter
anförs av Centralorganisationen SACO/SR som menar att del väsentliga är att de
tjänstemän som är närvarande vid sammanträde i kommunal nämnd som föredragande
eller beredande tjänsteman får lagenlig rätt alt anföra mening i protokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilstuna kommun anser inte alt någon rätt bör ges
utomstående alt fä avvikande mening antecknad i protokollet. Någon ändring i
förhållande till vad som nu gäller bör således inte ske i den delen. Rätten att
tillfoga ärendet skriftliga yttranden torde enligt kommunen finnas också för
särskilt sakkunniga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Falköpings kommun anser all möjligheten att få sin mening
antecknad till protokollet förefaller märklig enär föredragande tjänsteman
tidigare fråntagits denna räll. Del är enligt kommunens förmenande viktigt att
lika villkor mäste gälla i detla avseende. Om personalföreträdare skall finnas förlrädda
i varje nämnd måste sådana regler skapas så att man ej kommer i konflikt med
den kommunala demokratin. Nya regler för MBL-verksamheten måste även tillskapas
liksom nya beredningsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sundsvalls kommun är också emot att
personalrepresentanterna skall få räll att få sin mening antecknad till
protokollet eller s. k. falsk reservationsrätt, öm den emellertid skall
införas bör den enligt kommunen begränsas att avse ärenden som kan gå vidare
till annan instans. Personalorganisationernas möjligheter att framföra sina
synpunkter är tillgodosedda ändå genom de MBL-förhandlingar som föregår ärenden
som är av väsentlig betydelse för personalorganisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges kommunaljuridiska förening erinrar om att
föredragande förvaltningschef numera inte har rätt att inom sitt ansvarsområde
få sin mening antecknad lill protokollet. Ett införande av närvarorätt bör i
likhet med vad som gäller för andra än de beslutande icke kombineras med falsk
reservationsrätt. De kommunala organen kan, när så bedöms lämpligt, från fall fill
fall ge rätt till sådan anteckning, anför föreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet uttrycker sin tveksamhet över
förslaget. I förarbetena till kommunallagen uttalades alt rätlen att få
särskild mening antecknad till protokollet borde omfatta endast dem som deltar
i beslutsfat-landet. Vid handläggningen av fråga som gäller myndighetsutövning mol
obestämd krets och där styrelse respektive nämnd är sista beslutsinstans anser
förbundet det direkt olämpligt all personalföreträdare skall ha räll att få
skiljaktig mening antecknad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Västernorrlands läns landstingskommun anser alt del
med tanke på att kommunallagen skall uppfattas som en ramlag är tveksamt om
sådana detaljföreskrifter som anteckningsrätt skall skrivas in i lagen. Även
här bör den enskilda kommunen själv få utforma detaljföreskriflerna. Anlecknings-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 200</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rätten för exempelvis deltagande tjänstemän har successivt
tagits bort ur praktiskt taget all lagstiftning under senare delen av
1970-talet, anför landstinget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om rätt för personalrepresentanterna att lägga fram
förslag i nämnderna tas upp av två instanser. Landsorganisationen anför att när
personalförelrädarna ges möjlighet till att delta i överläggningarna, framstår
det som svårförståeligt varför inte dessa fär rätt att lägga förslag när många
beslut är så betydelsefulla för de anställda. Kommitténs motivering är
kortfattad och grundar sig på kommunaldemokratiutredningens bedömning alt
förslagsrätten är intimt förenad med beslutsrätten. Denna uppfattning delar
inte LO som anser all det är inte korrekt alt göra den närliggande jämförelsen
med föredragande tjänstemäns ställning, sett från förslagsrätts-synpunkt. Personalförelrädarna
skall bevaka behandlingen av olika ärenden, medan tjänstemännens uppgift är
att framföra fackmannasynpunkler. LO tillägger att del avgörande för förslagels
förenlighet med den kommunala demokratin är om personalföreträdarna deltar i
den direkta beslutsproceduren. Från praktisk synpunkt korresponderar förslaget
i nuvarande utformning mindre väl med den bild förtroendevalda och personalförelrädare
har av innebörden av en överläggningsrätl saml förloppet av ett ärendes
handling under ett nämndsammanträde, anser LO. Delta intryck förstärks när
personalföreträdarna uttryckligen ges rätt att få sin mening antecknad lill
protokollet från sammanträdet. Del finns också enligt LO anledning att påpeka
alt personalrepresentafionen i kommunalägda bolagsstyrelser innebär
förslagsrätt men inte rätt all delta i besluten för personalförelrädarna. Även
Borlänge kommun anser att även förslagsrätt bör tillkomma de ordinarie arbetstagarrepresentanlerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett par
instanser tar upp frågan om sekretessbestämmelserna i anslutning lill
närvarorätten. Göteborgs kommun anför alt nämnd är enligt 9 8 andra siycket i
förslaget skyldig att med iakttagande av bestämmelserna i sekretesslagen lämna
personalföreträdarna de upplysningar som behövs för deras verksamhet. Kommittén
förutsätter att denna upplysningsplikt skall förenas med en ändring i
sekretesslagen så att personalföreträdarna kommer att omfattas av
sekretesslagens föreskrifter. Detta är en lagleknisk lösning som inom ett brett
ämnesområde befriar nämnden från aU göra en sekretessprövning innan sekretesskyddade
uppgifter lämnas till en personalförelrädare. Av praktiska skäl är detta
tilltalande, anser kommunen. Därjämte förutsattes ett stadgande av samma
innehåll som i 14 kap. 7 8 andra siycket andra och tredje meningarna saml
tredje siycket sekretesslagen angående möjlighet att föra vidare eller utnyttja
uppgift. Enligt kommunens bedömning kan då viss oklarhet uppkomma om
omfattningen av nämndens upplysningsplikt. Skall den omfatta alla ämnesområden
som omfattas av närvarorätten eller är den begränsad fill frågor som rör
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, dvs. MBL:s
tillämpningsområde? Anknytningen till ell stadgande av typ 14 kap. 7 8
sekretesslagen antyder närmast att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sistnämnda begränsning avses. Ett klarläggande uttalande
skulle här vara av värde, anser kommunen. Även Landsorganisationen kommentarer
förslaget om alt personalföreträdare får räll att vidarebefordra eljest sekretessbelagd
information till sin organisations styrelse under förutsättning av förbehåll om
att mottagaren iakttar samma tystnadsplikt som eljest råder för personalföreträdaren.
LO understryker att en sådan reglering är väsentlig, dels för
personalrepresentanternas möjligheter att fullgöra sitt uppdrag, dels för alt
förverkliga de bakomliggande motiven för all införa närvarorätt för personalförelrädare
i styrelser och nämnder. Erfarenheterna under ell decennium från slyrelserepreseniationen
för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar förstärker enligt LO
denna uppfattning, där sådant stadgande saknas. Insyns- och informationssyftet
för de anställda kan svårligen uppnås om den fackliga representanten
överhuvudlaget inte har möjlighet att vidarebefordra och rådgöra med sin
organisations styrelse om sekretessbelagd information, som från facklig
synpunkt kan vara väsentlig för organisationens förståelse och framtida
handlande, menar LO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några instanser tar upp behovet av information och
utbildning för personalföreträdare. Svenska kommunförbundet delar inte
kommitténs bedömning i denna fråga. Förbundet håller för sannolikt att informations-och
utbildningsinsatser blir erforderliga. Statligt stöd bör utgå för dessa.
Skolöverstyrelsen och Gällivare kommun anför likartade synpunkter. Centralorganisationen
SACO/SR anser att stöd bör utgå antingen från staten eller från respektive
kommun och landsting. Att delta enligt kommittén inte behövs därför att personalförelrädare
i första hand avses utses bland de anställda inom vederbörande nämnds
verksamhetsområde ulgör ofta ingen anledning till att utbildning och
information inte skulle behövas anser SACO/SR. Ofta är en anställd enbart
insatt i en mindre del av en nämnds uppgifter. Vidare behövs kunskap i olika
lagar som kommunallag, speciallagar etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinsianser lar upp närvarorättens praktiska
konsekvenser i olika avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt regeringsrättens mening torde deltagandel i
sammanträdena av tjänstemän som arbetar inom respektive nämnds
verksamhetsområde allmänt sett vara ägnat att på ett gynnsamt sätt tillföra
nämnden särskild sakkunskap. Positiva verkningar kan således väntas i sådant
hänseende. I andra hänseenden kan, om de fackliga intressena inte sammanfaller
med de politiska, motsättningar komma att uppslå, anser regeringsrätten, som
vidare anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är sålunda tänkbart att i tider av bristande
ekonomiska resurser det kan ligga i de anställdas intresse att slå vakt om en
bestämd gren av verksamheten, under del all den politiska ledningen i kommunen
önskar prioritera en annan gren. För de anställda kan det vara ell intresse att
söka prioritera de mer personalkrävande grenarna och alltså salsa resurserna så
att antalet anställda i verksamheten i minsta möjliga mån behöver minskas. Som
exempel kan från den sociala verksamheten tagas det fallet att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>personalföreträdarna önskar gynna barnomsorgen med dess
anställda framför biståndsverksamheten. Ett uttryck som denna önskan kan taga
sig är att personalförelrädarna vill bestämma vad som utgör "en skälig
levnadsnivå" i kommunen lägre än vad som blivit följden under andra
förhållanden. Bevakandet av de fackliga intressena behöver inte innebära att
slutresultatet blir dåligt sett ur kommunmedlemmarnas synpunkt. Man måste dock
vara medveten om all närvarorätten kan ge såväl positiva som negativa effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Täby kommun anför att vad gäller frågan om närvarorätt i specialreglerade
nämnder kan antas att en hel del praktiska problem måste komma att uppslå under
sammanträdena, eftersom del i många av de ärenden, som dessa nämnder har att
behandla, inte skulle föreligga rätt för personalrepresentant alt närvara. Från
ärende till ärende måste då avgöras huruvida närvarorätt föreligger eller ej.
Till yttermera visso skulle formella felaktigheter i delta avseende, såsom t.
ex. att en personalrepresentant nekats all vara närvarande vid behandlingen av
ett ärende, där han bort få vara med, eller tvärtom, att han tillåtits närvara
vid en ärendebehandling, där han inte skulle ha haft rätt att vara med, medföra
att beslutet skulle kunna undanröjas vid ett överklagande. Nämndens beslut
skulle härvid inte anses vara tillkommet i laga ordning, säger kommunen. Många s.
k. felaktigheter torde bli oundvikliga p. g. a. att det rent praktiskt mäste
vara omöjligt att ha uppmärksamheten riktad på att alla dylika formaliteter
följs under ett sammanträde. Det synes anser kommunen överhuvudtaget tveksamt
om närvarorätt skall tillåtas i sådana specialreglerade nämnder, där flertalet
ärenden utgör myndighetsutövning mol enskild. För det fall alt närvarorätt ändå
skulle komma all tillåtas i specialreglerade nämnder, bör den av praktiska skäl
gälla samtliga ärenden, dvs. även myndighetsutövningsärendena, varvid tystnadsplikten
förutsätts gälla för samtliga deltagare i sammanträdel, anför kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt riksrevisionsverket kan närvarorätt innebära en
risk för att de förtroendevalda minskar nämndsammanirädenas betydelse genom att
i större utsträckning förlägga arbetet lill beredningar i tidigare led. RRV
ifrågasätter om närvarorätten påtagligt kan innebära att beslutsunderlag blir
bättre, till gagn för kommunmedlemmarna. RRV pekar också på att
internadministrationen ökar med ett införande av närvarorätt. Möjligheterna
för personalföreträdare att genom sitt normala arbete som tjänstemän gå
allmänheten till hända samt bereda ärenden minskar i den mån de blir engagerade
i olika nämnders arbete. Frånvaron hos de offenfliganställda p. g. a. politiska
uppdrag är enligt RRV i dag större än i arbetslivet i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet delar kommitténs uppfattning att ett
utbyggt system med närvarorätt kommer att ställa stora krav på de fackliga
personella resurserna och pekar på alt det i dag finns en fara i alt kraven och
förväntningarna på de lokala arbetstagarorganisationerna ökar i en alltför
snabb takt och på ell sådant sätt alt syftet med olika reformer förfelas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centralorganisationen SACO/SR förutsätter att vid
tillämpning av närvarorätten facklig lid ej inräknas i den tid som åtgår för
uppdraget som personalförelrädare och suppleant. Vägledning med denna
inriktning bör kunna lämnas i framtida proposition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Veto- och självbestämmanderätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitlén föreslår att veto- och självbestämmanderätt
införs på det kommunala området. Dessa former skall avse sådana ärenden som kan
överlämnas lill ell PSO alt avgöra, om annat inte föreskrivs i lag eller annan
författning. Ärenden om bl. a. anställning, ledighet och vikariat undantas.
Veto- och självbestämmanderätten kan återkallas av nämnden, om det finns
synnerliga skäl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Remissinstanser med en positiv inställning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sju remissinstanser tillstyrker kommitléns förslag utan
alt närmare ange mofivet. Dessa är socialstyrelsen, arbetsdomstolen, JO,
Landsorganisationen i Sverige, Härnösands, Skövde och Strängnäs kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De övriga sju instanserna med positiv inställning har
angivit skäl för sin ståndpunkt och/eller lämnat synpunkter och kommentarer
beträffande principfrågan. De.ssa är länsstyrelsen i Uppsala län, Örebro,
Västerås, Gävle, Uppsala och Borlänge kommuner samt Tjänstemännens
centralorganisation.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala och Västerås kommuner hävdar förutom
intresseprincipen att ärendena är sådana att det för kommunmedlemmarnas del
saknar praktisk betydelse om del avgörs i ett organ med förtroendevalda eller
ej. Örebro kommun anför liknande synpunkter saml att kommunen förutsätter att
de centrala parterna kommer alt tillföra MBA-KL regler om veto- och
självbestämmanderätt, om kommunallagen blir ändrad i dessa avseenden, varefter
kommunerna lokalt får tillfälle att i lokala medbestämmandeavtal pröva dessa
nya institut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lånsstyrelsen i Uppsala län anför alt även om det på grund
av de varierande lokala förhållandena kan vara svårt att träffa enhefliga avlal
för alla kommuner så bör ramarna inte göras vidare än pä den slafliga sidan där
dessa medbestämmandeformer preciseras lill vissa avgränsade frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gävle kommun framhåller alt villkoren för vetorätt måste
utformas så att ett återkallande omedelbart kan göras om anledning därtill
finns. Önskvärt är också anser kommunen alt total enighet uppnås bland de
fackliga representanterna, vilket innebär att någon lokal
arbetstagarorganisation ej kan aviå frän att delta i beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tjänstemännens centralorganisation kan inte acceptera all
medbestämmandeformerna veto och självbestämmande skulle begränsas till de
frågor där formerna för närvarande är tillåtna på det statliga området. Dessa
frågor är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1984/85. ! saml. Nr 200</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en följd av kollektivavtalsförhandlingar mellan parterna
och inte ell ullryck av vad som är formellt möjligt, TCO anser alt det är
parternas sak alt bedöma vad som är lämpligt att reglera i kollektivavtal inom
de ramar som lagstiftningen ger. TCO anser att förslaget om självbestämmande
och veto är oklart på en punkt, nämligen vad gäller kravet på enighet för de
organisationer som deltar i beslutet. Del framgår nämligen inte om kommittén
anser att kollektivavtalsförhållandet skulle ge en ovillkorlig rätt all delta i
alla fall av självbestämmande och velosiluationer. TCO förutsätter dock att t,
ex. frågan om vilka förutsättningar som ska gälla för deltagande i form av
berörda medlemmar etc. kan regleras i kollektivavtal mellan parterna.
Lagregleringen bör utformas så att detla blir möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Remissinstanser som är tveksamma eller inte tar ställning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissintanser tar upp avgränsningen av kommitléns
förslagsmodell.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norrbottens läns landstingskommun ställer sig tveksam till
den lillämp-ningsinodell som föreslås för medbestämmandeformerna facklig
vetorätt och fackligt självbestämmande. Även om kommiltén anser att dessa medbestämmandeformer
bara bör användas i vissa speciella fall, så innebär den föreslagna modellen enligl
landstingskommunen all fältet lämnas öppet för en vidare tillämpning. Detta är
inte tillfredsställande sett ur den kommunala självstyrelsens och den kommunala
demokratins synvinkel anser landstingskommunen. Liknande synpunkter anförs av
kammarrätten i Göteborg, statens arbetsgivarverk, länsstyrelsen i Kopparbergs
län, Norrköpings och Falköpings kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norrköpings kommun anför all kommunen är tveksam till att
redan nu lagfästa möjligheten att införa facklig självbestämmanderätt och
vetorätt i vissa grupper av ärenden. Erfarenheterna av arbetet i PSO-organ är
ringa och bör först utvärderas, innan en utvidgning av medbeslämmandeformerna
för de anställda sker. Frågan om samordning av vetorätten enligl MBL-lagstiftningen
och nu föreslagen utvidgning i kommunallagen bör penetreras och analyseras
närmare anser kommunen. En utökad byråkralisering av handläggningsförfarandet
går inte att undvika, om förslaget om facklig självbestämmanderätt införs. Den legalilelsprövning,
som nämnd skall göra av beslut som fattats med slöd av sådan rätt, kommer att
medföra att ärendena fördröjs. Åre kommun anför liknande synpunkter vad gäller
utökad risk för byråkralisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Göteborg poängterar att i det fortsatta
lagstiftningsarbetet bör det göras klart alt det nämndbeslut som avser
verkställighet av ett beslut som fatlats med stöd av facklig
självbestämmanderätt är överklagbarl, trots ordalydelsen i nu gällande 7 kap. 2
8 första stycket sista meningen KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enköpings kommun anför att man är myckel tveksam till den
föreslagna fackliga vetorätten och självbestämmanderätten, även med de
inskränkning-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ar kommunfullmäktige får möjlighet alt göra. Kommunen
anser all en verklig facklig vetorätt ej går att kombinera med en målsättning
att grunderna för den kommunala demokratin ej skall rubbas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Remissinstanser med en negativ inställning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35 remissinstanser har i principfrågan intagit en negativ
hållning. Hallands läns landstingskommun avvisar kommitténs förslag ulan
motivering medan de övriga 34 motiverar sitt ställningslagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 av de negativa remissinstanserna anser att man skall
avvakta utvecklingen av redan befintliga medbestämmandeformer -MBA-KL, MBA-KLU,
PSO - och vinna ytterligare erfarenhet av dessa innan nya inflylandeformer
genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms kommun anför att om kommitténs förslag
genomförs måste sannolikt de centrala medbestämmandeavtalen sägas upp. Därmed
avbryts de lokala medbestämmandeförhandlingarna. Parterna bör enligt kommunens
mening få fullfölja det lokala förhandlingsarbetet. Förslaget om införande av
facklig vetorätt och facklig medbestämmanderätt på del kommunala området bör
därför inte för närvarande göras till föremål för lagstiftning, anser kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera instanser tar upp jämförelsen mellan statliga och
kommunala sektorn. Enligt förslaget ligger bl. a. önskemålet om likformighet på
arbetsmarknadsområdet till grund för diskussionen om införandet av
självbestämmande- och vetorätt, dvs. alt de anställdas medbestämmande blir i
stort sett detsamma inom exempelvis den statliga samt den kommunala och
landstingskommunala sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommimförbundel anför alt instituten facklig
vetorätt och facklig självbestämmanderätt visserligen finns på det statliga
området men då endast i begränsad omfattning och dessutom endast i vissa
specifika frågor; användandet av psykologiska lämplighetsprov, systematiserade
planeringssamtal eller systematiserade avskedsintervjuer. På det kommunala
området föreslår kommittén betydligt vidare ramar nämligen i stort sett desamma
som för PSO. Således samtliga ärenden som rör frågor förhållandet
arbetsgivare-arbetstagare såvida det inte gäller verksamhetens mål, inriktning,
omfattning eller kvalitet. Undantagna är ärenden rörande anställning, ledighet
och förslagsbedömning. De speciella förhållanden som råder pä den kommunala
sektorn med t. ex. politiskt inflytande och ansvar i även verkställande och
förvaltande organ gör att del föreligger skillnader gentemot den statliga
sektorn. På grund av dessa förhållanden är förbundet rent principiellt myckel
tveksam lill att införa instituten på den kommunala sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms kommun anser all del politiska momentet som
präglar verksamheten i de kommunala nämnderna i påtagligt högre grad än i de
statliga förvaltningsorganen borde vid en jämförelse leda lill att utrymmet för
de fackliga organisationernas inflytande inom del kommunala området</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gjordes snävare än inom den statliga förvaltningen.
Kommitténs förslag innebär tvärtom att möjligheterna till facklig
bestämmanderätt blir vidare inom det kommunala området, anser kommunen. Att PSO
redan accepterats som ett godtagbart intrång i en politiska demokratin utgör i
sig inget stöd för att införa ytterligare medbestämmandeformer på den politiska
demokratins bekostnad. Eftersom facklig självbestämmanderätt och vetorätt
innebär ett till sin art längre gående avsteg från beslutande i kommunal
ordning än inrättande av PSO, finns det i och för sig grund för alt uppdra
snävare ramar för dessa medbeslämmandeformers tillämpningsområde, om man anser
alt de bör införas i det kommunala systemet, enligl kommunen. Liknande
synpunkter anför länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Vimmerby, Gällivare
och Sundsvalls kommuner samt Sveriges kommunaljuridiska förening.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser lar upp vikten av att avgränsa de
frågor som skall omfattas av fackhg veto- och självbestämmanderätt. Skaraborgs
läns landstingskommun och Svenska kommunförbundet anför att vilka ärenden som
skall anses röra förhållandel arbetsgivare-arbetstagare inte är särskilt klart
angivet i förslaget. Det bör direkt framgå av bestämmelser i KL vilka frågor
som omfattas, nämligen speciella frågor där arbetstagarinflytandet är i
särskilt hög grad befogat och där kommunmedlemmarna inte kan ha något intresse.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför liknande synpunkter.
Regeringsrätten anser att komplikationer kan förutses uppkomma vid lolkningslvister
rörande vilka frågor som är överlämnade till fackligt bestämmande. Eventuella
påföljder kan bli kommunalbesvär och yrkande på skadestånd från
arbetstagarorganisation. Göteborgs kommun anför liknande synpunkter vad gäller
de allmänna definitionerna och att de kan leda lill tolkningsproblem då de
skall omsättas till praktisk verklighet. Kommunen anser att för att undvika skadeslåndsrisken
vid mer omfattande utfästelser så är del nödvändigt göra förbehåll för
fullmäktiges senare prövning, Stockholms kommun anför att del bör ske en
uppräkning av de ärenden som är överlämnade till fackligt bestämmande och på sä
sätt avgränsa sig. Utgångspunkt kan vara motsvarande medbestämmandeformer inom
det statliga området. Stockholms läns landstingskommun anser att frågan om var
ansvaret för dessa beslut skall ligga bör studeras närmare. Landstingsförbundet
tycker alt förslaget får ringa värde på grund av de begränsningar som bör
ställas på dessa frågor för alt säkra den politiska demokratin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser ifrågasätter kommitténs förslag att
de beslut som fattas med stöd av facklig självbestämmanderätt och facklig
vetorätt inte kan överklagas genom kommunalbesvär. Stockholms kommun föreslår
alt kommitléns förslag kompletteras med en bestämmelse i 7 kap. kommunallagen
av innebörd alt beslut som fattas med stöd av facklig självbestämmanderätt kan
överklagas i samma omfattning och på samma grunder som beslut av kommunala
nämnder. Även om de fackliga organens beslut på så</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sätt görs överklagbara bör givetvis bestämmelser finnas om
nämnds skyldighet att i vissa fall vägra verkställa sädana beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun anföra att ett fackligt nej kan förhindra
verkställigheten av ett i vanlig ordning fattat kommunalt beslut ulan möjlighet
till rättslig prövning av riktigheten av det fackliga vetot. En sådan ordning
kan knappast anses förenlig med den kommunala demokratin. I delta sammanhang
bör man också notera den egendomligheten att den berörda nämnden enligt
lagförslaget skall fungera som en prövningsinstans och därvid tydligen utöva i
stort sett samma befogenheter som kammarrätten har att i kommunalbe-svärsmål
utöva gentemot en kommunal nämnd. Vidare ifrågasätter kommunen återkallelsebeslulets
kriterium av den fackliga beslutanderätten. Enligl lagstiftningen om
partssammansatta organ 3 kap. 13 b 8 KL gäller bl. a. att uppdrag, som
överlämnats till sådant organ får återkallas endast om synnerliga skäl
föreligger härför. Motsvarande kriterium föreslås nu gälla även för rätten att
återkalla facklig vetorätt eller självbestämmanderätt, som lämnats
arbetstagarorganisationer. Kommunen ifrågasätter om det kan vara rimligt att
uppställa en sådan förutsättning även i sådant fall. Detta torde innebära att
om ett återkallelsebeslut överklagas kan kommunen råka ut för alt
besvärsinstanserna måhända inte finner sådana synnerliga skäl föreligga all
kommunen har rätt att återkalla uppdraget. En kommun bör stå lika fri att
återkalla som att lämna uppdraget, anser kommunen. Eskilstuna kommun anför
liknande synpunkter vad gäller styrelsens frihet att återkalla uppdrag som
lämnats arbetstagarorganisationer. Täby och Karlstads kommuner och Sveriges
kommunaljuridiska förening har framfört liknande synpunkter som ovan om besvärsinslitulel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser tar upp frågan om svårigheterna med
gränsdragningen mellan politisk demokrati och förvaltningsdemokrati.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västernorrlands läns landstingskommun anför att den för
sin del finner det svårt alt göra en grundad bedömning av huruvida
tillämpningen och konsekvenserna av förfaltningsförslagen, vad del gäller ärenden
som kan överlämnas lill facklig beslutanderätt, låter sig förenas med kravet på
en klar gränsdragning mellan medbestämmandet och den politiska demokratin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser instämmer i den reservation som
gjorts av ledamoten i kommittén Agne Gustafsson, nämligen länsstyrelsen i
Jönköpings län, Kristianstads, Piteå, Jönköpings och Vindelns kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitlén föreslår alt revisionsansvaret ligger kvar hos
styrelsen eller den eller de nämnder vilkas verksamhetsområde berörs av veto-
och självbestämmanderätten. Några remissinstanser ifrågasätter kommitténs
förslag om revisionsansvaret. Sveriges kommunaljuridiska förening anser att
revisionsansvaret är otillräckligt behandlat. Att ett kommunalt organ skulle
ha revisionsansvaret för beslut över vilka det ej råder kan ej vara rikligt.
Detta ansvar måste därför läggas på de faktiskt beslutande. Halmstads och Täby
kommuner anför liknande synpunkter. Stockholms kommun anser att kommitténs
förslag bör kompletteras med en bestämmelse i 5 kap. KL av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>innebörd att revisorernas uppgifter och befogenheter
enligt 3 8 även omfattar lokala arbetstagarorganisationens verksamhet som dessa
handhar med stöd av facklig självbestämmanderätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser tar upp frågan om nämndens verkstältan
av de fackliga organisationernas beslut. Halmstads kommun anför att i vissa
fall skulle kommunen kunna vägra verkställighet av beslutet. Frågan är
emellertid olöst om vad som skall hända om det kommunala organet har en annan
uppfattning än de fackliga organisationerna om laglighelen av det fattade
beslutet och om vad som skall gälla vid arbetskonflikt. Svenska kommunförbundet
anför att nämndens möjligheter att vägra verkställighet är oklart angivna, då
endast vissa besvärsgrunder införts men exempelvis inte alt beslutet
"vilar på orättvis grund". Karlstads kommun och Sveriges
kommunaljuridiska förening anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga synpunkter som framförs a\ de remissinstanser som
intar en negativ ställning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lidingö och Göteborgs kommuner anför att de är positiva lill
en fortsatt utveckling av medbestämmandet under förutsättning att del inom
ramen för den kommunala demokratins suveränitet går att finna sådana medbestämmandeformer
som stimulerar lill ökat samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare och
leder lill en effektivisering av verksamheten enligt kommunerna. Facklig veto-
och självbestämmanderätt är emellertid medbestämmandeformer som inte ställer
krav på samarbete mellan parterna utan som utgår från principen att dela på
ansvar och befogenheter. Även ur administrativ synpunkt är del tveksamt att
överlåta veto- och beslutanderätt till part som inte i övrigt har till uppgift
att ansvara för verksamheten och dess utveckling anser kommunerna. Den
helhetssyn som i många fall är så väsentlig kan gå förlorad om beslutanderätten
splittras på flera parter. Administrativa problem och byråkralisering är
troliga konsekvenser av eller risker i en utveckling i enlighet med förslaget.
Inte minst av ekonomiska skäl måste den kommunala verksamheten drivas
effektivt, vilket i sin lur kräver en väl fungerande administration och ett väl
utvecklat samarbete inom ramen för ett enkelt samverkanssystem anser de båda
kommunerna. Svenska kommunförbundet anför liknande synpunkter vad gäller
administrativa problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms kommun anför att man i del fortsatta
lagstiftningsarbetet bättre bör belysa i vad mån och på vilka rättsliga grunder
skadeståndsskyldighet kan uppkomma för kommun och gentemot kommun på grund av
fel eller försummelse vid utövande av facklig självbestämmande- och vetorätt. Enligl
kommunens uppfattning rör man sig här på ell område där rättsläget kan vara så
ovisst att en klargörande lagreglering är önskvärd. Sveriges kommunaljuridiska
förening anför liknande synpunkter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Chefstjänstemännens befogenheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommiltén konstaterar att det numera inom stora områden i
fråga om de specialreglerade verksamheterna saknas i författning reglerade
beslutsfunktioner för chefstjänstemän. I dessa fall finns inget rättsligt
hinder för att bygga upp sådana organ för medbestämmande som lar nödig hänsyn lill
både den politiska demokratin och de anställdas krav på medbestämmande. Finns
författningsbestämmelser får möjligheter att begränsa beslutsfunktionerna
bedömas vid en mera omfattande översyn av verksamhet och författningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.1 Remissinstansernas synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 remissinsianser har lämnat i huvudsak positiva synpunkter
på vad kommittén anfört om chefstjänstemännens befogenheter, däribland länsstyrelserna
i Göteborgs och Bohus och Jönköpings län. arbetsdomstolen, JO, socialstyrelsen,
Helsingborgs, Gävle, Täby, Göteborgs, Gällivare, Enköpings och Strängnäs
kommuner, Landstingsförbundet och arbetslivscentrum som ulan närmare
kommentarer tillstyrker vad kommitlén anfört. Härutöver har några instanser
lämnat vissa kommentarer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Falköpings kommun anser att här aktuella frågor bör bli
föremål för ytterligare utredning innan slutligt ställningstagande kan ske.
Vidare framhålles att tjänstgörande brandchefs befogenheter på olycksplatser ej
på minsta sätt får beskäras eller ifrågasättas. Huddinge kommun och Svenska
kommunförbundet anför liknande synpunkter vad gäller brandchefens befogenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen anser att vid en framlida översyn av de
regler som styr skolverksamheten bör även sådana frågor som rör skolans
samverkan med elever och föräldrar klarläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige konstaterar all som utredningen har funnit är under senare år
åtskilliga av de beslutsbefogenheter utmönstrade som chefstjänstemän inom olika
områden tillagts i lag eller i författning med stöd av lag. Emellertid finns
del inom några områden fortfarande beslutsbefogenheter hos chefstjänstemän,
som kan utgöra hinder för en utveckling av demokratin i arbetet inom den
kommunala sektorn av arbetsmarknaden. LO framhåller att det bör ske en
fortlöpande prövning av dels den lagstiftning, där chefstjänslemännens
beslutsbefogenheter finns kvar, dels den framlida speciallagstiftningen med
anknytning lill den kommunala sektorn i syfte att undvika hinder för
arbetsdemokratins utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgivarverket anför att det fackliga inflytandet på
den kommunala sektorn inte får bli större än på den statliga sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 PSO på det specialreglerade området</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kommitlén finns inga vägande sakliga skäl för att PSO-institut
inte skall kunna införas även i specialreglerade nämnder, om detta inte hindras
av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslämmelser i specialförfallning. Därför föreslås
ändringar i författningen som undanröjer hinder för detta. I de specialreglerade
nämnderna finns enligt kommitlén utrymme även för veto- och
självbestämmanderätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1 Remissinstanser med positiv inställning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 remissinstanser tillstyrker ulan kommentarer eller har
ingen erinran mot kommitténs förslag, nämligen länsstyrelserna i Jönköpings och
Göteborgs och Bohus län. Tjänstemännens centralorganisation, Svenska kommunförbundet,
arbetsdomstolen, JO, arbetslivscenirum, Gällivare, Göteborgs, Täby, Enköpings,
Helsingborgs och Strängnäs kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinsianser instämmer i kommitténs påpekande all
förslaget fordrar en översyn och ändring av de författningar som gäller för
ifrågavarande beslutsinstanser, nämligen Skaraborgs läns landstingskommun,
Gävle, Huddinge och Uppsala kommuner. Huddinge kommun anför vidare all
införandet av facklig veto- och självbestämmanderätt avstyrks också inom
kommunernas specialreglerade områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sundsvalls kommun anför att PSO-institulel ännu inte
kommit fill användning inom kommunen pä så sätt att sådana organ inrättats. De
har emellertid setts som en lämpUg form t. ex. för anpassningsverksamhet eller
i andra fall när ett mera intimt samarbete mellan förtroendevalda och
representanter för de anställda måste till och bör då kunna inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2 Remissinstanser med negativ inställning och andra
synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De remissinstanser som har en negaliv inställning är
Lidingö, Gotlands, Katrineholms och Kristianstads kommuner och Sveriges
kommunaljuridiska förening.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gotlands kommun anser all befintliga medbestämmandeformer
är tillräckliga, medan de fyra övriga instanserna anför att förslaget ännu
inte bör bli föremål för lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umeå kommun ger ett praktiskt exempel på ett PSO med
beslutanderätt. I kommunen har vid utarbetandet av nytt personalpohliskt
program principiellt lagts fast att PSO med beslutanderätt får införas
beträffande: 1) central arbelsmiljökommitlé och 2) lokala och centrala grupper
för förslagsverksamheten. Detla kräver lokala medbestämmandeavtal som
emellertid ännu ej finns upprättade. I övrigt ges enligt programmet möjlighet lill
beredningsorgan av typ lokala och centrala utbildningsgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åre kommun anför, liksom i veto- och självbeslämmandefrågan,
alt risken blir större för ytterligare byråkralisering av den kommunala
förvaltningen om PSO utvidgas lill att omfatta även det specialreglerade
området.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Medbestämmande på det kyrkliga området</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén anser att de rättsliga förutsättningarna för att
införa PSO, facklig vetorätt och facklig självbestämmanderätt samt närvarorätt
för personalföreträdare vid nämndsammanträden i huvudsak är desamma pä det
kyrkokommunala och del borgeriiga kommunala området. De ändringar som behöver
göras i lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheter för att ge en
rättslig grund för dessa medbestämmandeformer motsvarar vad som gäller i fråga
om KL. Enligt kommitténs mening bör i lag lämnas en generell möjlighet för alla
kyrkliga kommuner alt införa aktuella informations- och samverkansformer.
Därefter bör det ankomma på de lokala parterna att bedöma om denna möjlighet
skall helt eller delvis utnyttjas eller om andra former med samma syfte är att
föredra. All lämna några allmänna riktlinjer för hur de särproblem av skilda
slag, som kan uppkomma för framför allt småförsamlingarna, bör lösas har kommiltén
inte funnit möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.1 Synpunkter från icke-kyrkliga remissinstanser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Endast fyra remissinstanser utanför Svenska kyrkan har
givit någon mening till känna vad gäller förslag angående de kyrkliga
kommunerna. Dessa är länsstyrelsen i Jönköpings län, Svenska kommimförbundel.
Landsorganisationen och Tjänstemännens centralorganisation.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jönköpings län har uppfattningen att
möjligheterna till medbestämmande för de anställda i de kyrkliga kommunerna
inte bör skilja sig från dem som tillkommer övriga kommunalanställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet har efter samråd med Svenska
kyrkans församlings- och pastoratsförbund beslutat alt avstå från att yttra sig
beträffande de kyrkliga kommunerna. Rent allmänt anser förbundet det dock vara
av vikt all så likartade bestämmelser som möjligt fillskapas inom områdena bl.
a. med tanke på att förhandlings- och avlalssystem samt allmänna
anställningsvillkor är likartade inom kyrkliga och borgerliga kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsorganisationen delar utredningens uppfattning att del
från principiell synpunkt är viktigt att församlingarna och andra
kyrkokommunala enheter i medbestämmandehänseende jämställs med övriga
kommunalanställda. LO anser att kommittén har funnit en lämplig modell för hur
detla skall kunna förverkligas. Det finns enligt LO anledning att här erinra om
att framgång i utvecklingsarbetet av arbelsplatsdemokratin på så små enheter
del rör sig om här förutsätter goda förutsättningar för fackligt arbete. LO
anser del därför vara av största betydelse att Nya arbelsrättskommitléns
delbetänkande med förslag om förbättringar av nuvarande förlroendeman-nalag
genomförs. Med beaktande av del anförda anser LO alt utredningens förslag är
väl ägnade att läggas fill grund för snar lagreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tjänstemännens centralorganisation konstaterar alt det
kyrkokommunala</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>området är eftersatt vad gäller möjligheterna lill företagsdemokralisk
utveckling, men konstaterar samtidigt att problemet mest sammanhänger med det
stora antalet arbetsgivare med få anställda. Problemet kan därmed knappast
lösas genom anpassning av lagstiftningen ulan kräver snarare vissa
strukturförändringar. Därför tillstyrker TCO att förändringarna genomförs även
inom det kyrkokommunala området. Det blir sedan parternas sak att i
kollektivavtal söka anpassa tillämpningen till de förhållanden som råder.
Såvitt TCO kan bedöma finns inte i lagstiftningen några hinder för en sådan
anpassning. TCO hemställer alt ovan anförda synpunkter beaktas i del fortsatta
arbetet med förslaget. TCO förutsätter vidare alt det fortsatta arbetet bedrives
sä att den föreslagna regleringen kan träda i kraft utan onödigt dröjsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.2 Domkapitlens och församlings- och pastoratsförbundets
synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Linköping framhåller att det finns en
väsentlig skillnad mellan borgerliga och kyrkliga kommuner, nämligen att de
kyrkliga kommunernas styrelser har all tillvarata Svenska kyrkans - i dess
egenskap av ett trossamfund - intressen. Att härvid överlåta bestämmanderätten lill
partssammansalta s. k. PSO-organ utan krav på samfundslillhörighet finner domkapitlet
starkt betänkligt. Enligt domkapitlets uppfattning har kommittén därjämte ej
på ett tillfredsställande sätt redovisat de merkostnader som oundvikligen
kommer all åsamkas kyrkokommunerna vid ett genomförande av förslaget.
Domkapitlet ställer sig på grund härav tveksam till utredningens förslag och
avvisar införandet av PSO-organ inom del kyrkliga området. Enligt domkapitlets
förmenande torde den informationsskyldighet som föreligger enligt 19 8
medbestämmandelagen och kommande medbestämmandeavtal inom del kyrkliga området
vara tillfyllest.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domkapitlet i Strängnäs konstaterar att hittillsvarande
försöksverksamhet, som bedrivits inom en samfällighel samt en stor och en
medelstor församling i Strängnäs stift i stort sett givit positivt resultat.
Med hänsyn till Svenska kyrkans struktur torde föreslagen lagstiftning enligt
domkapitlets mening icke komma att tillämpas i en stor del av
kyrkoförsamlingarna, då antalet anställda och direktkontakten mellan dessa och
kyrkoråden torde göra lagstiftningen obehövlig. För kyrkoråd utanför de större samfälligheterna
och för församlingskyrkoråden inom dessa kommer avgränsningen av ärenden i 5 a
kap. 1 8 att avsevärt begränsa möjligheterna för fackliga företrädare all vinna
inflytande utöver del som medbestämmandelagen redan ger, anser domkapitlet.
Utredningens överväganden angående krav på valbarhelsvillkor och jämförelsen
med en kommun har skett utan iakttagande av all kyrkorådet även har en
styrande funktion i ell trossamfund. Domkapitlet finner att denna fråga ej kan
- utan närmare utredning -avfärdas på det sätl som skett i belänkandet. Samma
torde förhållandet vara när utredningen diskuterar krav på medlemskap i kyrkan
för PSO-represenlant.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms domkapitel anför att kommitléns analyser såväl
av försöksverksamheten med närvarorätt inom kyrkliga kommuner som av
skillnader mellan borgerlig och kyrklig kommun är väl summariska och så väl
anpassade till demokratiutredningens och kommittédirektivens önskningar att man
får ett allmänt intryck av att den kyrkliga kommunens särart och skiftande
arbetsförutsättningar inte tillräckligt beaktats, t. ex. när det gäller enheternas
slorlek och verksamhetens målsättning. En ytterligare mer förutsättningslös
utredning vore här enligl domkapitlet på sin plats, innan en lagstiftning, som
kan godtas i borgerliga kommuner, också appliceras på kyrkliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det följande redovisas domkapitlets synpunkter i detalj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens diskussion vad gäller risken för intrång på
den politiska demokratin i kommunerna kompliceras i kyrkokommunall sammanhang
av de särskilda förutsättningar som gäller för församlingarna som trossamfund.
Det är i grunden tre intressen av olika slag som skall avvägas mot varandra nämligen
den demokratiska integriteten, den religiösa målsättningen och arbelsplatsdemokratin.
Även om utredningen i alla principiella resonemang starkt betonar vikten av att
den politiska demokratin inte får trädas för när, tenderar den alt i fråga om
försöksverksamheten och i slutsatserna av denna bagatellisera densamma. Vad
församlingarnas religiösa målsättning kan innebära i delta sammanhang vidrörs
knappast. Enligt domkapitlets mening finns vinster att göra för såväl de
anställda som församlingarna med förbättrad arbetsplatsdemokrafi med ökad
medverkan och större intresse från de anställdas sida. Men formerna för detta
och omfattningen borde få en djupare analys på grundval av mer preciserad
försöksverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Partssammansatta organ för väl avgränsade grupper av
ärenden med de begränsningar som redovisas i utredningen förefaller vara en bra
och framkomlig väg till förbättrad arbetsplatsdemokrali. I motsats lill
kommittén förutsätter domkapiflet all valbarhet kräver medlemskap i Svenska
kyrkan, dvs. att samma krav skall gälla för de anställda som för de förtoendeval-da.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domkapitlet
anser för sin del att förslaget beträffande facklig självbestämmanderätt och
vetorätt inte bör genomföras. Kyrkoråd eller andra nämnder bör ensamma få fatta
besluten oavsett ärendelyp. Deras vilja bör inte med hänsyn till den kommunala
demokratin få sättas ur spel av ell fackligt veto.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Redan nu
har kyrkoråd eller annan nämnd möjlighet alt låta företrädare för anställda
närvara vid sammanträde. Det finns en allmän erfarenhet av värdet av detta,
anser domkapitlet. En generell närvarorätt för anställda, med de begränsningar
som förslaget ger, och detaljutformad för de olika lokala förhållandena genom avlal,
skulle innebära en positiv utveckling av redan gjorda erfarenheter. Med hänsyn
till att den kyrkokommunala verkligheten avviker markant frän den kommunala, t.
ex. med sitt stora antal mycket små enheter och med olika verksamhetsgrenar,
som har påtagligt olika förhållande till den religiösa målsättningen
(församlingsverksamheten, folkbokföringen, begravningsväsendet) skulle en
fortsatt försöksverksamhet kunna ge bättre underlag för förhandlingar om avlal
om närvarorätt. Domkapitlet erinrar om att man i fråga om närvaro redan nu har
möjligheter till "adjungering" när det är påkallat. Den närvarorätt
utredningen avser bör därför kunna avgränsas i fråga om ärendeslag och
kompetens. Ett problem</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som drabbar den kyrkliga kommunen och i särskild grad de
mindre enheterna sammanhänger med att många fackliga organisationer kan vara
berörda även på små arbetsplatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tekniskt bör lagreglerna kunna skrivas enklare. Det är
angeläget att man kan tillgodogöra sig lagar av denna art ulan alltför stor
omgång, anser domkapitlet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det sagda leder som helhet till slutsatsen att regeringen
bör åtminstone för kyrkokommunernas del skjuta på de gjorda förslagen. De må i
alla händelser beaktas ytterligare med uppmärksamhet på kyrkans särart och
skiftande lokala förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund anför
sammanfattningsvis att kommitléns förslag i närvarorältsfrågan avstyrkes, att
förbundet är tveksamt till att införa PSO på del kyrkokommunala området men
motsätter sig ej förslaget samt att förslaget om facklig veto- och självbestämmanderätt
avstyrkes. Beträffande närvarorätten förordas ytterligare utredning av
möjligheten alt kalla anställda som sakkunniga i enlighet med Agne Gustafssons
reservation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I del följande redovisas förbundets synpunkter i detalj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande närvarorätten anser förbundet att eu vidgat
inflytande för personalrepresentanter bör möjliggöras. Förbundet menar alt
gränsdragningen mot den politiska demokratin medför större problem på del
kyrkokommunala området än på det primärkommunala. Beträffande den rättsliga
modellen förordar förbundet följande ordning. Enligt församlings-styrelselagen
(1982:1052) 5 kap. 10 8 äger kyrkoråd och annan nämnd kalla bl. a. tjänsteman
eller en särskild sakkunnig närvara vid sammanträde med rådet eller nämnden.
Denna får, om rådet eller nämnden beslutar det, delta i överläggningarna men
inte i besluten. Förbundet föreslår att utredning göres av detla alternativ med
syftet att utvidga innebörden av begreppet sakkunnig lill att även omfatta
företrädare för de anställda. Genom en sådan ordning värnar lagstiftaren på
ett, enligl förbundels mening, mera tillfredsställande sätt om skyddet för den
politiska demokratin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om närvarorätt skulle införas med centralt kollektivavtal
som grund, vill förbundet framföra följande. Kyrkokommunens personalorgan bör
inte gå in i förhandling om lokalt kollektivavtal innan församlingsdelegerade/fullmäk-tige/stämma
har fatlat ett principbeslut om att handlingar får upptagas om medbeslämmandeinslitutel.
Det förhållandet alt kyrkokommunerna lill flertalet är mycket små arbetsgivare
gör att kollektivavtalen för varje medbestämmandeinslilut i viss mån måste få
annorlunda innehåll och förbundet anser det positivt all utredningen pekat på
möjligheten till lokal anpassning. Del bör sålunda kunna krävas att en
samverkan mellan huvudorganisationerna sker om de fackliga organisationerna
önskar ha närvarorätlsinslitut. Enligt utredningens förslag skulle högst 3 personalförelrädare
få utses inom kyrkoråd eller annan nämnd. Förbundet har den uppfattningen att
personalorganisationerna i mindre församlingar och kyrkliga samfälligheter, där
man skulle överväga närvarorätt, i del lokala kollektivavtalet bör kunna finna
en ordning enligt vilken samtliga berörda organisationer får enas om en
gemensam personalföreträdare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F. n. har i kyrkoråd och andra nämnder suppleant ingen i
lagen särskilt uttryckt rätt att överhuvudtaget få yttra sig vid sammanträde.
Det kan i detta sammanhang, i syfte att stärka den representativa demokratin i
mindre</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kyrkoråd, övervägas om inte suppleant för nämndledamot
skall erhålla en i lagen angiven rätt att yttra sig i ärenden som behandlas i
nämnden, anser förbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet avstyrker förslaget om alt personalrepresentant
skall ha rätt att anteckna sin mening till protokollet och anser att sådan rätt
endast bör tillkomma den som deltar i beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet delar utredningens uppfattning att närvarorätt
inte får medges i utskott eller avdelning av nämnd, Enligl utredningen får
närvarorätten gälla alla slag av nämndärenden utom sådana som avser viss
myndighetsutövning. Förbundet ansluter sig till denna uppfattning och att
närvarorätt ej skall medges i ärenden där partsförhållanden föreligger.
Förbundet ifrågasätter dock om personalföreträdare bör ha närvarorätt vid
sammanträde med särskilt inrättat personalorgan (personalnämnd) med hänsyn till
att detta organ till största delen behandlar frågor av pariskaraktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet delar också utredningens förslag angående hur
personalföreträdare skall utses under förutsättning alt sådana
samverkansregler som berörts ovan kan infrias.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det hade enligt förbundets mening varit av stort värde om
reformförslaget prövats även ur ekonomisk synvinkel för de kyrkliga kommunerna.
Förbundet utgår från att de ekonomiska konsekvenserna kan bli mycket kännbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet anser i motsats till kommittén att ett utbyggt
syslem med närvarorätt kommer att ställa stora krav pä informations- och
utbildningsinsatser. Statligt slöd bör således utgå för dessa informations-
och utbildningsinsatser, anser förbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande PSO anser förbundet alt det mol bakgrund av
att PSO-organ endast i ytterst begränsad omfattning inrättats i ett mindre
antal borgerliga kommuner vara tveksamt om sådana former skall införas i församlingssty-relselagen.
Förbundet motsätter sig dock inte att delta sker med hänsyn lill det begränsade
område inom vilket beslut får fattas och lill ett eventuellt behov hos större
kyrkliga kommuner att möjliggöra en utveckling motsvarande den som eventuellt
kan förväntas ske inom primärkommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förbundets mening skulle inte närvarorätten eller PSO
behöva få en annan utformning inom de kyrkliga kommunerna än inom de borgerliga
på grund av den speciella ställning som kyrkoherden intar i egenskap av ledamot
av kyrkorådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande kyrkorådets sammansättning anför förbundet att
fullmäktige enligl kommiltén har möjlighet att utse fler ledamöter i kyrkoråden
för att förhindra ett oförsvarligt intrång i den politiska demokratin.
Förbundet anser det vara tveksamt om antalet ledamöter i ett kyrkoråd bör
bestämmas av om personalföreträdare har rätt all närvara eller ej. Den tidigare
omnämnda synpunkten om samverkan mellan personalorganisationerna torde istället
kunna få motverka det inträng i den representativa demokratin som närvarorätten
kan innebära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen gör enligl förbundets mening delvis
motstridiga uttalanden beträffande församlingsprästernas arbeisräiisliga
ställning hos församlingen dvs. om dessa är arbetstagare hos församlingen eller
ej. Även om en viss tveksamhet tidigare kan ha förevarit beträffande
församlingsprästernas arbetsrättsliga ställning i förhållande till de kyrkliga
kommunerna får det numera anses helt klarlagt, bl, a, genom vad som belyses i
det till utredningen lagda särskilda yttrandet, att församlingsprästernas
anställning är av den karaktären att de är arbetstagare hos församling respektive
kyrklig samfällighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om syftet med närvarorätt och PSO är all tillvarata
de anställdas intressen i frågor som rör förhållandet mellan arbetstagare och
arbetsgivare kan förbundet inte bortse frän att församlingarna utgör delar av
svenska kyrkan som trossamfund. Förbundet anser därför att krav på medlemskap
måste ställas på den som skall utses som personalföreträdare med närvaroräll i
kyrkoråd eller annan nämnd eller ingå som ledamot av partssammansalta organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förbundets uppfattning har utredningen inte
tillräckligt belysl de kommunaldemokratiska och formella konsekvenserna som
facklig vetorätt och facklig självbestämmanderätt skulle medföra. Förbundet
avstyrker förslagets genomförande på det kyrkokommunala området bland annat mot
bakgrund av regeringens beslut att tillsätta en utredning för att klargöra
gränsdragningen mot den politiska demokratin. Medbestämmandeutvecklingen kan
för övrigt också enligl förbundet komma alt påverkas av det medbestämmandeavtal
- MBA-F - som för närvarande häller på att framförhandlas för det
kyrkokommunala området.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:81.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:200</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sid.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringens
proposition .............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>....... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ........................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>....... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag lill
lag om ändring i kommunallagen (1977:179) </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag lill
lag om ändring i kommunalförbundslagen (1985:000)</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6<br>
Förslag till lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>indelningsdelegerade
.................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 30 maj
1985 . ,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning ................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmän
motivering..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna
utgångspunkter............................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Permanent
lagstiftning om närvarorätt........... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Närvarorättens
rättsliga grund ..................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Närvarorättens
omfattning ........................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnder ............................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ärendegrupper ................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Personalföreträdarna .................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Befogenheter ..................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Antal och tillsäUning
............................ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Jävsbeslämmelser .......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upprättade
lagförslag ............................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialmotivering..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till
lagom ändring i kommunallagen (1977:179)</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till
lag om ändring i kommunalförbundslagen (1985:000) </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget lill
lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>....................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemställan ............................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut ...................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1 Sammanfattning av kommitléns belänkande . </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 Kommitténs lagförslag ................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3 Sammanställning av remissyttrandena .......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:51.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>minab/gotab
Stockholm 1966</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G803200prop_198485__200.pdf5075425pdfom närvarorätt för personalföreträdare i kommunala nämnderhttps://data.riksdagen.se/fil/8609548F-3EC6-4F25-A3EA-F24C44CABAEA