<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2449563</hangar_id>
 <dok_id>G803193</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>193</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1984/85:193</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>193</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-03-28 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:22:25</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 08:43:45</publicerad>
 <titel>om beskattningen av konvertibla skuldebrev och optionslån</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G803193/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G803193</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G803193</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:240.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om beskattningen av konvertibla skuldebrev och optionslån,
m.m.;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beslutad den 28 mars 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har
tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:288.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pä regeringens vägnar OLOF PALME&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:200.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KJELL-OLOF FELDT&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen föreslås att konvertibla skuldebrev och
optionsrätter skall realisationsvinstbeskattas enligt aktievinstreglerna (evig
beskatt­ning). Detsamma föreslås gälla även för företrädesrätter att teckna ett
konverlerings- eller optionslån. För skuldebrev utgivna i opiionslån före­slås
ingen ändrad beskattning. Sådana skuldebrev skall därför alltjämt beskattas
enligt bestämmelserna för annan lös egendom än aktier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid utgivning av opiionslån skall emissionspriset fördelas
sä att skulde­brevet åsåtts sitt marknadsvärde vid emissionstillfället och
optionsrätten det resterande värdet. Någon motsvarande fördelning av
emissionspriset för ett konvertibelt skuldebrev skall inte göras. En
aktieägares företrädes­rätt att teckna ett konverterings- eller opiionslån
skall anses anskaffad för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;0         kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utnyttjandet av en företrädes-, konverterings- eller
optionsrätt skall inte utlösa realisationsvinstbeskattning. I konsekvens med
detta anknyts ingen anskaffningstidpunkt till ett sådant tillfälle.
Anskaffningstidpunkten får i stället räknas tillbaka till tidpunkten för
förvärvet av det ursprungliga värdepapperet i emissionen. På så sätt får t.ex.
anskaffningstidpunkten för en aktie, som förvärvats med stöd av en inköpt
optionsrätt, bestämmas till dagen för köpet av optionsrätten. Deltar en
aktieägare i en emission av ett konverterings- eller optionslån med stöd av en
företrädesrätt, som grundas på innehav av en aktie (moderaktie) i det emitterande
bolaget, får anskaff­ningstidpunkten på motsvarande sätt räknas tillbaka till
tidpunkten för förvärvet av moderaklien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1  Riksdagen 1984185. I saml. Nr 193&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avdrag för realisationsföriuster på företrädesrätter,
konvertibla skulde­brev och optionsrätter skall medges i samma omfattning som
gäller för andra värdepapper, bortsett från premieobligationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Optionsrätter
som omsätts på kapitalmarknaden föreslås bli förmögen-hetsbeskattade. Som värde
skall tas upp marknadsvärdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som tidpunkt för ikraftträdandet föreslås den I juli 1985.
Har ett konver­tibelt skuldebrev vid ikraftträdandet innehafts i fem år eller
mera får som anskaffningskostnad tas upp skuldebrevets marknadsvärde vid
ikraftträ­dandetidpunkten. De nya bestämmelserna om fördelning av emissionspri­set
tillämpas inte i fråga om optionslån som tecknats före den I juli 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 propositionen föreslås vidare att Stiftelsen
Småföretagsfonden fr.o.m. 1985 års taxering befrias från skattskyldighet för
förmögenhet och all annan inkomst än inkomst av fastighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagförslagen i denna proposition har granskats av lagrådet.
Proposi­tionen innehåller därför tre huvuddelar: lagrädsremissen (s. 20), lagrå­dets
yttrande (s. 145) och föredragandens ställningstagande lill lagrå­dels
synpunkter, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som vill ta del av samtliga skäl för lagförslagen
måste därför läsa alla tre delarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:72.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskatlelagen (1928:
370)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels att 35§3mom., 53§ 1 mom., punkterna 2b och 4 av
anvisningarna till 36 § saml punkterna 4 och 4 a av anvisningarna till 41 §
skall ha nedan angivna lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels att övergångsbestämmelserna till lagen (1984:1060) om
ändring i kommunalskatlelagen skall ha nedan angivna lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels att i anvisningarna till 35 § skall införas en ny
punkt, 9, av nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=192 height=187&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=187 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;mom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;grund av
  avyttring av aktie, an­del i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till ak­tie
  eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbo­lag eller annan rättighet
  som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet
  skatteplik­tig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år. För
  vissa aktier och andelar tillämpas bestämmelserna i 3 a mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35 §&lt;br&gt;
3   mom.' Realisationsvinst på&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3  
mom.   Realisationsvinst   på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mom. grund av avyttring av aktie, an­del i aktiefond, delbevis
eller teckningsrätt till ak­tie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbo­lag
eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsräll eller aktie är
i sin helhet skatteplik­tig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än
tvä är. Det­samma gäller realisationsvinst vid avyttring av konvertibelt skuldebrev,
optionsrätt et-l e r fö ret rädesräit till t eck-n i n g av konvertibelt s ku l-debrev
eller skuldebrev förenat med optionsrätt. Med optionsrätt avses rätt till ny­teckning
eller köp av aktie som bli­vit utfäsl i förening med skulde­brev. För vissa
aktier och andelar tillämpas bestämmelserna i 3 a mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och
som den skatiskyldige innehaft tvä är eller mera, är 40 procent av vinslen
skatte­pliktig. Frän sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst
enligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av
förlust vid avyttring samma är av egendom som avses i detta stycke, äger
skattskyldig åtnjuta avdrag med 3000kronor. Härden skatiskyldige under
beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant
avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 3 000 kronor. I intet fall får dock
skattskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda
beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke minskat med
avdragsgill del av förlust som nyss nämnts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' .Senaste lydelse 1984: 1060.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande Ivddsc&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra struktunationalise-ring
som är önskvärd frän allmän synpunkt, kan regeringen eller myndig­het som
regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis, om företag som
berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om detta senast den dag avyitringen
sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan
tvångs­försäljning som anges i 2§ första stycket 1) lagen (1978: 970) om
uppskov med beskattning av realisationsvinst, är - oavsett tidpunkten för
förvärvet - endast 40 procent av vinsten skattepliktig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tillämpning på ecendom som avses i
detta moment.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har
fastighet överlåtits pä aktie­bolag, handelsbolag eller ekono­misk förening
genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon ande över
bolaget eller föreningen, beräknas skatte­pliktig som har ett bestämmande in-flytrealisationsvinst
vid hans avyttring av aktie eller andel i bola­get eller föreningen som om avyit­ringen
avsett mot aktien eller ande­len svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts fär
inte föranleda att skattepliktig realisationsvinst be­räknas lägre eller att
avdragsgill realisationsföriust beräknas högre än enligt reglerna i detta
moment. Bestämmelserna i detta stycke gäl­ler endast om sådan fastighet utgör
bolagels eller föreningens väsent­liga tillgång. De gäller dock inte vid
avyttring av aktie i sådant bostads­aktiebolag eller andel i sådan bo­stadsförening
som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38 §, om avyitringen
avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i
fasligheten. Lika med lagfartsansökan anses an­nan ansökan hos myndighet om
viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av
aktie eller andel pä grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligt de
regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyitringen
anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande ande­len av fastigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har
fastighet överlåtits på aktie­bolag, handelsbolag eller ekono­misk förening
genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har
ett bestäm­mande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas
skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i
bolaget eller föreningen som om avyitringen av­sett mot aktien eller andelen
sva­rande andel av fasligheten. Vad nu sagts får inte föranleda att skatte­pliktig
realisationsvinst beräknas lägre eller alt avdragsgill realisa­tionsförlust
beräknas högre än en­ligt reglerna i detta moment. Be­stämmelserna i detta
stycke gäller endast om sådan fastighet ulgör bo­lagets eller föreningens
väsentliga tillgång. De gäller dock inie vid avyttring av aktie i sådant bostads­aktiebolag
eller andel i sådan bo­stadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av
anvisningarna lill 38 §, om avyitringen avser endast rätt till viss eller vissa
men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses an­nan
ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om
vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detta
stycke beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid
avyttring av fastighet, skall avyitringen anses ha avsett den mot aktien eller
andelen svarande ande­len   av   fastigheten.   Motsvarande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:49.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avyttrar skaltskyldig aktie i ak­tiebolag och finns vid avyitringen
obeskattade vinstmedel i bolaget till följd av all större delen av dess
tillgångar före avyitringen av aktien överiätits på den skallskyldige eller
annan, skall som skattepliktig reali­sationsvinst räknas vad den skatt­skyldige
erhåller för aktien. Vid be­dömande av frågan om överlåtelse av störte delen av
bolagets tillgäng-ar ägt rum skall även beaktas till­gäng i bolaget som inom
två år efter avyitringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan,
över­låts på den skallskyldige eller ho­nom närstående person eller på ak­tiebolag,
handelsbolag eller ekono­misk förening, vari den skatiskyldi­ge eller honom
närstående person har ett bestämmande inflytande. Har överlåtelse av tillgång i
bolaget ägt rum efter utgången av det be­skattningsår då skattskyldighet för
realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall reali­sationsvinst
enligt detta stycke tas lill beskattning på samma sätt som vid eflertaxering
för nämnda be­skattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid
avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskat­teverket
får medge undantag från detta stycke, om det kan antas alt avyitringen av
aktien etter andelen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gäller vid avyttring av konvertibelt skuldebrev som
utgivits dier op­tionsrätt som utjästs av aktiebolag som nu sagts. Har
aktiebolaget ut­givit konvertibla skuldebrev eller utfäsl optionsrätter skcdl
aktiens, skuldebrevets eller optionsrättens andel av fastigheten anses motsva­ra
aktiens, skuldebrevets etter op­tionsrättens andel av summan av dels alla
aktier i bolaget, dels alla aktier till vilka de konvertibla skul­debreven kan
utbytas och dels alla aktier vilka kan nylecknas med stöd av optionsrätterna.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avyttrar skattskyldig aktie i ak­tiebolag och finns vid avyttringen
obeskattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess
tillgångar före avyitringen av aktien överlåtits pä den skatiskyldige eller
annan, skall som skattepliktig reali­sationsvinst räknas vad den skatt­skyldige
erhåller för aktien. Vid be­dömande av frågan om överlåtelse av större delen av
bolagets tillgång­ar ägt rum skall även beaktas till­gäng i bolaget som inom
två år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan,
över­låts pä den skattskyldige eller ho­nom närstående person eller pä ak­tiebolag,
handelsbolag eller ekono­misk förening, vari den skattskyldi­ge eller honom
närstående person har ett bestämmande inflytande. Har överlåtelse av tillgång i
bolaget ägt rum efter utgången av det be­skattningsår då skattskyldighet för
realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall reali­sationsvinst
enligt delta stycke las lill beskattning på samma sätl som vid eftertaxering
för nämnda be­skattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid
avyttring dels av konvertibelt skul­debrev som utgivits etter options­rätt som ulfäsls
av sådant aktiebo­tag som avses i första meningen av detta stycke, dels av
andel i han-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skett i annat syfte än att erhålla obehörig förmån vid
beskattningen. Mol beslut av verket i sådan fråga får talan inte föras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari
aktierna lill huvud­saklig del ägs eller på därmed jäm-föriigt sätt innehas -
direkt eller genom förmedling av juridisk per­son - av en fysisk person eller
ett fätal fysiska personer (fåmansbo-lag), till ett annat fåmansbolag, vari
aktie - direkt eller genom förmed­ling av annan - ägs eller inom två år efter avyttringen
vid något tillfäl­le kommer alt ägas av den skati­skyldige eller honom
närslående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den
skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i del bolag, som
förvärvat aktien, anses den skallskyldiges aktieinnehav i ett an­nat fåmansbolag,
som inom två är efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i
något av få-mansbolagen. Har överiälelse av aktie i det förvärvande bolaget
eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmans-bolagen,
ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldig­het för
realisationsvinst enligt detta stycke uppkom får realisationsvins-len tas lill
beskattning på samma sätt som vid eflertaxering för nämnda beskattningsår. Vad
nu fö­reskrivits äger motsvarande tillämpning i fråga om handelsbolag eller
ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller förening liksom
teckningsrätt till aktie eller annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avyttringen
av organisatoriska eller marknadslekniska skäl eller förelig­ger andra synneriiga
skäl, kan rege­ringen eller myndighet, som rege-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förestagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;delsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får
medge undan­lag från detta stycke, om det kan antas att avyttringen skett i
annat syfte än att erhålla obehörig förmän vid beskattningen. Mot beslut av
verket i sådan fräga fär talan inte föras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari
aktierna till huvud­saklig del ägs eller på därmed jäm­förligt sätt innehas -
direkt eller genom förmedling av juridisk per­son - av en fysisk person eller
ett fåtal fysiska personer (fåmansbo­lag), till ett annat fåmansbolag, vari
aktie - direkt eller genom förmed­ling av annan - ägs eller inom två år efter avyttringen
vid något tillfäl­le kommer att ägas av den skall­skyldige eller honom
närstående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den
skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som
förvärvat aktien, anses den skaitskyldiges aktieinnehav i ett an­nat fåmansbolag.
som inom tvä är efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i
något av få-mansbolagen. Har överiälelse av aktie i det förvärvande bolaget
eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmans-bolagen,
ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldig­het för
realisationsvinst enligt detta stycke uppkom får realisationsvins-len las till
beskattning pä samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad
nu fö­reskrivits / fråga om avyttring av aktie i fåmansbolag äger beträffan­de
sådant bolag motsvarande tillämpning i fråga om avyttring dels av konvertibelt
skuldebrev el­ler optionsrätt, dels av tecknings­rätt till aktie, dels av
företrädesrätt till teckning av konvertibelt skulde­brev eller skuldebrev
förenat med optionsrätt och dels av annan rät-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;; &amp;gt;,=&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ringen bestämmer, för särskilt fall tighet jämförlig med
aktie. Bei/ä/n-&lt;br&gt;
medge undantag frän tillämpning av melserna i detta stycke äger moi-&lt;br&gt;
detta stycke.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;svarande tiltäiripning också i
fråga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om handelsbolag eller ekonomisk förening och avyttring av
andel i sådant bolag eller sådan förening. Sker avyitringen av organisatoriska
eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synneriiga skäl, kan
regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, för sär­skilt fall medge
undantag frän tillämpning av delta stycke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som närstående person räknas i detta moment föräldrar,
far- eller mor­föräldrar, make, avkomling eller avkomlings make. syskon eller
syskons make eller avkomling saml dödsbo vari den skatiskyldige eller någon av
nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och
fosterbarn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;53 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I mom.' Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger
sä framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser,
meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 S§ sägs:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;a) fysisk person:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för all inkomst, som förvärvats inom eller utom riket;
samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för lid, under vilken han ej varil här i riket bosatt:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för inkomst av här belägen fastighet;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för inkomst av rörelse, som här bedrivits;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för avlöning eller annan därmed jämförlig förmän, som
utgått av anställ­ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som
utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits
härifrän och förvärvats genom verksamhet har i riket;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
till den del beloppet överstiger 7 500 kronor och för annan ersättning enligt
nämnda lag;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för pension på grund av anställning eller uppdrag hos
svenska staten eller svensk kommun;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring
än tjänste­pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven
för­säkringsrörelse;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för ersättning enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring och lagen
(1956:293) om ersätt­ning åt smittbärare samt enligt annan lag eller
författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller
på grund av militärtjänst­göring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om
statligt personskade­skydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersätlning till
sjömän;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;= Senaste lydelse 1984: 1060.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt
lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för timstudiestöd och inkomslbidrag enligt
studiestödslagen (1973: 349);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket
förvärvad inkomst av tjänst;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialav­gifter saml — i den mån avdrag har medgetts för
avgifterna - resliluerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet
eller rörelse här i riket eller tillbehör lill sådan faslighet eller rörelse
och av egendom som avses i 35 § 3 a mom, och som innefattar nyttjanderätt lill
ett hus eller del av ett hus här i riket; samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för vinst  vid  icke  yrkesmässig&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för vinst  vid  icke  yrkesmässig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avyttring av aktier och andelar i så- avyttring dels av
aktier och andelar&lt;br&gt;
dana svenska företag som avses i i sådana svenska företag som avses&lt;br&gt;
punkt 4a av anvisningarna lill 41 §, i punkt 4a av anvisningarna till&lt;br&gt;
om överlåtaren vid något tillfälle 4\, dels av konvertibla skuldebrev&lt;br&gt;
under de tio kalenderår som när- som utgivits av svenska aktiebolag&lt;br&gt;
mast föregått det år då avyttringen och dels av sådana av svenska ak-&lt;br&gt;
skedde haft sitt egentliga bo och tiebolag utfösta optionsrätter som&lt;br&gt;
hemvist här i riket eller stadigva- avses i 35 § 3 mom. första stycket,&lt;br&gt;
rande vistats här;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om överlålaren vid något tillfälle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;under de tio kalenderår som när­mast föregått det är dä avyttringen
skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket eller stadigva­rande
vistats här;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;b) dödsbo:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anvisningar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fill 35 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9. Skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill
realisationsförlust skall inte anses uppkomma, när ett konvertibelt skuldebrev
byts ut mot en aktie eller en optionsrätt utnytt­jas för nyteckning eller köp
av en aktie.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har en aktieägare med företrä­desrätt på grund av
aktieinnehavet förvärvat ett konvertibelt skulde­brev eller en optionsrätt till
ny­teckning, anses skuldebrevet eller optionsrätlen anskaffad vid tid­punkten
för förvärvet av de aktier på vilka företrädesrätten grundats. Har annan
skattskyldig med före­trädesrätt förvärvat ett konvertibeli skuldebrev  
eller   en   optionsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;anses skuldebrevet eller optionsrät­ten anskaffad vid
tidpunkten för förvärvet av företrädesrätten.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En aktie, som förvärvats genom utbyte av ett konvertibelt
skulde­brev efter utgången av juni 1985 el­ler genom nyteckning eller köp med
stöd av en optionsrätt, anses an­skaffad vid den tidpunkt då skulde­brevet
eller optionsrätten förvär­vats etter, i fall som avses i andra stycket, skall
anses anskaffad.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har utbyte av ett konvertibelt skuldebrev skett före
utgången av juni 1985. anses aktien förvärvad i och med utbytet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ett skuldebrev förenat med en optionsrätt förvärvats
genom teckning anses skuldebrevet an­skaffat vid tidpunkten för teckning­en,
oavsett om denna skett med stöd av en företrädesrätt eller ej.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;till 36 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 b.' Avyttras aktie eller andel i aktiefond och har
aktien eller andelen innehafts tvä är eller mera (äldre aktie eller andel),
gäller bestämmelserna i andra och tredje styckena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som anskaffningskostnad för äldre aktie eller andel anses
i regel den genomsnittliga anskaffningskostnaden för samtliga äldre aktier
eller ande­lar av samma slag som den avyttrade, beräknat med hänsyn till
faktiska anskaffningskostnader och inträffade förändringar beträffande
innehavet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anskaffningskostnad för äldre aktie, som är noterad på
börs eller före­mål för liknande notering, och för äldre andel i aktiefond får
bestämmas till ett belopp som motsvarar 25 procent av vad den skattskyldige
erhåller för aktien eller andelen efter avdrag för kostnad för avyitringen. Kan
den skattskyldige göra sannolikt att en beräkning enligt andra stycket leder lill
ett högre belopp, skall dock detta högre belopp anses som anskaffnings­kostnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avyttras delbevis eller teckningsrätt till äldre aktie,
som avses i tredje stycket, tillämpas bestämmelserna i det stycket. Därvid
avser andra me­ningen den del av anskaffningskostnaden för aktien, beräknad
enligt andra stycket, som belöper på delbeviset eller teckningsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid avyttring för senare leverans av aktie som är avsedd
att förvärvas i anslutning till leveransen (terminsaffär), skall skattepliktig
realisations­vinst anses ha uppkommit, trots att aktien förvärvas efter avyttringen.
Motsvarande gäller om avyttringen avsett lånad aktie, som skall återställas lill
långivaren genom överlämnande av aktie av samma slag förvärvad i anslutning
till återställandet (blankningsaffär). Vinst eller förlust vid blankningsaffär
skall beräknas som skillnaden mellan vad som erhålls vid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; Senaste lydelse 1983: 1116.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avyttringen av den lånade aktien och anskaffningskostnaden
för motsva­rande aktie, som återställs till långivaren. Har aktien inte
återställts till långivaren före utgången av det år, som följer närmast efter
avyttringsåret, skall skillnaden mellan vad den skattskyldige erhållit för den
avyttrade aktien och värdet av motsvarande aktie - beräknat efter den lägsta
betal­kurs eller, om sådan saknas, den lägsta köpkurs, som noterats frän avytt-ringsdagen
till utgången av sistnämnda år — anses som skattepliktig reali­sationsvinst.
Avdragsgill realisationsföriust skall därvid ej anses ha upp­kommit. Om vid
återlämnandet av ifrågavarande aktie denna anskaffats till ett pris, som är
lägre än det som beräknats vid tidigare vinstberäkning, skall skillnaden tas
upp som skattepliktig realisationsvinst det år då aktien återställts till
långivaren. Har i stället förlust uppkommit är denna att anse som avdragsgill
realisationsförlust.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har här i riket bosalt skattskyldig förvärvat utländsk
aktie frän annan sådan skaltskyldig och samtidigt förvärvat en rättighet att
omplacera ak­tien i annan utländsk aktie (switchrält) gäller följande. Kostnad
för förvär­vet av denna rättighet eller ersättning i samband med avyttring av
densam­ma skall vid beräkningen av skattepliktig realisationsvinst eller
avdragsgill realisationsförlust i samband med avyttring av den utländska aktien
inte inräknas i anskaffningskostnaden eller den erhållna likviden för aktien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad i femte och sjätte styckena sägs om aktie gäller även
annan egen­dom som avses i 35 § 3 mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid avyttring av ett konvertibelt skuldebrev etter en
optionsrätt, som innehafts två år eller mera (äldre konvertibelt skuldebrev
eller äldre optionsrätt), beräknas an­skaffningskostnaden med motsva­rande
tillämpning av andra stycket. Även tredje stycket gäller beträf­fande äldre
konvertibelt skulde­brev, som är noterat på börs eller föremål för liknande
notering, och beträffande äldre optionsrätt, om rätten ulfäsls av bolag vars
aktier vid avyttringen av optionsrätten är noterade på börs eller föremål för
liknande notering.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:159.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En företrädesrätt till teckning av konvertibeh skuldebrev
eller skul­debrev förenat med optionsrätt, vil­ken grundas på aktieinnehav i
bola­get, anses anskaffad utan kostnad.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:160.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som anskaffningskostnad för ett skuldebrev, som utgivits
förenat med optionsrätt och som förvärvats genom teckning, upptas skuldebre­vets
marknadsvärde vid förvärvet. Som anskaffningskostnad för en optionsrätt upptas
i sådant fall skillnaden  mellan  emissionspriset&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och marknadsvärdet för det skulde­brev med vilket
optionsrätten var förenad. Har teckningen skett med stöd av en företrädesrätt,
som för­värvats genom köp eller byte, med­räknas vedertaget för föreirädes-rälien
i anskaffningskostnaden för optionsrätten. Bestämmelserna I delta stycke
tillämpas inte, om teckningen skett före utgången av juni 1985.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är ett skuldebrev förenat med flera optionsrätter skatt
skillnaden mellan emissionspriset och mark­nadsvärdet Jör skuldebrevet förde­las
mellan optionsrätterna med led­ning av deras marknadsvärden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.&amp;quot;* Avdrag för realisationsförlust, beräknad enligt
punkt 3 ovan, får, om inte annat följer av andra eller fjärde stycket, göras
från sådan realisations­vinst eller lotteri vinst som enligt punkt 5 av
anvisningarna till 18§ är hänförlig lill samma förvärvskälla som förlusten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avdrag för realisationsförlust på grund av avyttring av
premieobliga­tioner, som har utfärdals här i riket, får göras endast frän
realisationsvinst som har uppkommit vid avyttring av sådana premieobligationer.
Har de med förlust avyttrade premieobligationerna utfärdats år 1980 eller
tidigare, får dock avdrag för förlusten göras även från realisationsvinst vid
avyttring av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sådan aktie i
svenskt aktiebolag som vid tidpunkten för avyttringen av aktien är
inregistrerad vid Stockholms fondbörs och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;andel i sådan
svensk aktiefond som, vid ingången av det år då andelen avyttras, till minst
två tredjedelar består av vid Stockholms fondbörs inregistrerade aktier i
svenska aktiebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avdrag för realisationsförlust skall i första hand göras
från den realisa­tionsvinst eller lotterivinst som är hänförlig till samma
beskattningsår som realisalionsföriuslen. Har en förlust inte kunnat utnyttjas
för avdrag nämnda beskattningsår, får avdrag för förlusten göras ett senare
beskatt­ningsår, dock senast sjätte beskattningsåret efter det till vilket
förlusten är hänförlig. En på detta sätt förskjuten realisationsförlust får
dras av endast mot den realisationsvinst eller lotterivinst som det senare
beskattningsåret återstår sedan avdrag har gjorts för de realisationsförluster
som är hänför­liga till det året.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avdrag medges ej för förlust vid avyttring av ett
skuldebrev som ut­givits i förening med optionsrätt till nyteckning eller köp
av aktier, om avyttringen inte också innefattar en överlåtelse av
optionsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot; Senaste lydelse 1985:74.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:131.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;till 41 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4.' 1
fråga om annan förvärvs­källa ån jordbruksfastighet, annan fastighet varav
inkomsten beräknas enligt bokföringsmässiga grunder eller rörelse gäller såsom
allmän re­gel, att inkomst skall anses hava åtnjutits under det är, dä densamma
från den skattskyldiges synpunkt är alt anse såsom verkligen förvärvad och till
sitt belopp känd. Detta är framför allt förhällandet, dä in­komsten av den
skattskyldige upp­burits eller blivit för honom till­gänglig för lyftning
eller, såsom i fråga om bostadsförmån och andra förmåner in natura, då den på
annat sätt kommit den skattskyldige till godo, detta oberoende av huruvida
inkomsten intjänats under året eller tidigare. Vissa intäkter, t.ex. av tjänst,
ränta å i bank eller annan penninginräuning innestående me­del o.s.v. kunna
dock hänföras till nästföregående års inkomst, ehuru de icke uppburils eller varil
till­gängliga för lyftning förrän efter nämnda års utgång. Förutsättning­en
härför är emellertid, alt de intjä­nats under beskattningsåret och uppburits
eller blivit för lyftning tillgängliga omedelbart efter det årets utgång eller
i varje fall sä ti­digt under nästföljande år, att de praktiskt tagel kunna
hänföras till inkomsten under beskattningsåret. Likaledes böra vissa intäkter,
t.ex. hyror av en hyresfastighet, vilka in­flutit redan före beskattningsårets
ingång, hänföras till nämnda års in­komst, därest de avse beskattnings­året
eller del därav samt influtit omedelbart före årets ingång. Sär­skilda regler
gäller vidare enligt punkt 4 a i fråga om intäkt på grund av icke yrkesmässig
avyttring av aktier och andelar i vissa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4, I fråga
om annan förvärvskälla än jordbruksfastighet, annan fastig­het varav inkomsten
beräknas en­ligt bokföringsmässiga grunder eller rörelse gäller såsom allmän
regel, att inkomst skall anses hava åtnju­tils under det år, då densamma frän
den skattskyldiges synpunkt är alt anse såsom verkligen förvärvad och till sitt
belopp känd. Detta är framför allt förhällandet, då in­komsten av den skattskyldige
upp­burits eller blivit för honom till­gänglig för lyftning eller, såsom i fräga
om bostadsförmån och andra förmåner in natura, då den på annat sätl kommit den
skattskyldige lill godo, detta oberoende av huruvida inkomsten intjänats under
året eller tidigare. Vissa intäkter, t.ex. av tjänst, ränta å i bank eller
annan penninginrättning innestående me­del o.s.v. kunna dock hänföras lill
nästföregående års inkomst, ehuru de icke uppburits eller varit till­gängliga
för lyftning förrän efter nämnda års utgång. Förutsättning­en härför är
emellertid, att de intjä­nats under beskattningsåret och uppburits eller blivit
för lyftning tillgängliga omedelbart efter det årets utgång eller i varje fall
så ti­digt under nästföljande år, att de praktiskt laget kunna hänföras lill
inkomsten under beskattningsåret. Likaledes böra vissa intäkter, t.ex. hyror av
en hyresfastighet, vilka in­flutit redan före beskattningsårets ingång,
hänföras fill nämnda års in­komst, därest de avse beskattnings­året eller del
därav samt influtit omedelbart före årets ingång. Sär­skilda regler gäller
vidare enligt punkt 4 a i fråga om intäkt på grund av icke yrkesmässig
avyttring av aktier, konvertibla skuldebrev, op­tionsrätter och andelar i vissa
fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse 1983:452.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;k andra sidan skola utgifterna och omkostnaderna för inkomslförvärvet
avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den skattskyl­dige
bestridda, även om de avse inkomst, som tidigare förvärvats eller först under
ett senare år beräknas inflyta. Även här gäller, alt en utgift, som verkställts
under året före eller efter beskattningsåret, kan vara att praktiskt taget
hänföra lill utgift under beskattningsåret. Sä kan exempel­vis, om ränta ä en i
en hyresfastighet inlecknad skuld erlagis omedelbart efter beskattningsårets
utgång, räntan vara alt anse såsom utgift under beskattningsåret, nämligen för
det fall, alt räntan hänför sig till beskatt­ningsåret. Om avdrag för kostnader
för reparation och underhäll av sådan fastighet, varav intäkterna beräknas
enligt 24 § I mom., gälleräven punkt 8 av anvisningarna till 25 §. 1 fräga om
avdrag för utgifter, som hänföra sig till realisationsvinst, gälla särskilda
bestämmelser (jfr anvisningarna lill 36 § punkt &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I enlighet härmed skola fordringar för utfört arbete
räknas såsom intäkt för det år, varunder de inflyta, och utgifter, vilka icke
omedelbart guldits, avräknas från intäkterna för det år, varunder de betalas.
Ränta ä penning­ar, som innestå i bank å sådan räkning, å vilken räntan gotlskrives
insät­taren per den 31 december anses såsom nämnda dag influten intäkt, medan
däremot ränta ä penningar, som innestå å annan räkning, räknas såsom inkomst
för det år, då räntan förfaller till betalning, även om räntan till någon del
belöpt å ett tidigare eller senare år. Om någon upplåtit avverk­ningsrätt till
skog mol betalning, som skall erläggas under loppet av flera år, skall såsom
intäkt för varje är upptagas den delav köpeskillingen, som under samma år
influtit. Avdrag för minskning i ingående virkesförräd m.m., vartill upplåtaren
kan vara berättigad, fördelas därvid på de särskil­da åren i förhållande till
den under varje år influtna likviden. Detsamma gäller i tillämpliga delar i fräga
om annan lerminsvis inflytande inläkt i egentlig mening. I fråga om intäkt vid
icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom är det däremot utan
betydelse om intäkten skall upp­bäras på en gäng eller i särskilda terminer. Så
skall realisationsvinst re­spektive realisationsförlust beräknas med hänsyn
till köpeskillingens totala belopp, oavsett om detla skall betalas pä en gång
eller terminsvis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 a.'' Flyttar en skattskyldig ut-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4a. Flyttar en skaltskyldig uiom-&lt;br&gt;
omlands och har han tidigare avytt-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lands
och har han tidigare avyttrat&lt;br&gt;
rat aktier eller andelar i ett svenskt&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;aktier
eller andelar i ett svenskt fö-&lt;br&gt;
företag. skall intäkt på grund av&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;retag,
skall intäkt pä grund av av-&lt;br&gt;
avyttringen anses ha åtnjutits när&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;yttringen
anses ha åtnjutits när&lt;br&gt;
flyttningen sker, om intäkten inte&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;flyttningen
sker, om intäkten inte&lt;br&gt;
blivit tillgänglig för lyftning dessför-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;blivit
tillgänglig för lyftning dessför­&lt;br&gt;
innan. Avyttrar en skattskyldig ak-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;innan.
Avyttrar en skaltskyldig ak­&lt;br&gt;
tier eller andelar i ett svenskt före-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tier
eller andelar i ett svenskt före­&lt;br&gt;
tag efter det att han flyttat utom-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tag
efter del att han flyttat utom­&lt;br&gt;
lands skall intäkten anses ha åtnju-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lands
skall intäkten anses ha åtnju­&lt;br&gt;
tits i och med avyttringen. Är i fall&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tils
i och med avyttringen. Är i fall&lt;br&gt;
som nu sagts intäktens storlek be-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som
nu sagts intäktens storlek be­&lt;br&gt;
roende av viss framtida händelse&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;roende av
viss framtida händelse&lt;br&gt;
och kan lill följd härav intäktens&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och
kan till följd härav intäktens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse 1984: 1060.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;totala belopp inte fastställas vid den totala belopp inte
fastställas vid den&lt;br&gt;
taxering som är i fräga, skall till- taxering som är i fräga, skall till­&lt;br&gt;
kommande belopp beskattas vid kommande belopp beskattas vid&lt;br&gt;
taxeringen för det år då beloppet laxeringen för det är dä beloppet&lt;br&gt;
blir tillgängligt för lyftning. Därvid blir tillgängligt för lyftning. Därvid&lt;br&gt;
skall beskattningen ske på grundval skall beskattningen ske på grundval&lt;br&gt;
av förhållandena vid avyttringen av förhållandena vid avyttringen&lt;br&gt;
och med tillämpning av de beskatt- och med tillämpning av de beskatt­&lt;br&gt;
ningsregler som gällde vid taxering- ningsregler som gällde vid taxering­&lt;br&gt;
en för avyttringsåret.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en för avyttringsåret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad nu sagts gäller även vid avytlring av konvertibla
skuldebrev som utgivits av svenska aktiebolag och sådana av svenska aktiebolag
utfösta optionsrätter som avses i 35§ 3 mom. första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som ett svenskt företag räknas vid tillämpningen av denna
anvisnings­punkt svenskt aktiebolag och handelsbolag samt svensk ekonomisk för­ening,
dock ej bostadsaktiebolag och bostadsförening som avses i punkt 2 femte stycket
av anvisningarna lill 38 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas
första gången vid 1986 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande
tillämpas vid nämnda taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för
beskatt­ningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid 1985 års taxering skall be­stämmelserna i 53 § 1 mom.
första stycket d) i lagrummets lydelse en­ligt tagen (1984:353) om ändring i kommunalskatlelagen
tillämpas på Stiftelsen Småföretagsfonden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen om
skattskyldighet för Stiftelsen Småföretagsfonden träder i kraft två veckor
efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk
författningssamling. 1 övrigt träder denna lag i kraft den I juli 1985 och
tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter ikraftträ­dandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkt 2 b
ättonde stycket andra meningen av anvisningarna lill 36 § är inte tillämplig
beträffande en optionsrätt, om teckningen av skuldebrevet med optionsrätt skett
före ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkt 4 f|ärde
stycket av anvisningarna till 36§ i punktens äldre lydelse gäller fortfarande,
om skuldebrev som avses där förvärvats före ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har en skaltskyldig
vid ikraftträdandet innehaft ett konvertibelt skul­debrev i fem år eller mera,
får han vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsföriust som
anskaffningskostnad uppta skuldebrevets mark­nadsvärde vid ikraftträdandet i
stället för det vederlag som erlagts vid förvärvet av skuldebrevet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot; 1984;1060,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5,
Denna lag inverkar inte pä tillämpligheten av den i övergångsbestäm­melserna till
lagen (1984: 1060) om ändring i kommunalskatlelagen (1928:370) intagna
föreskriften att äldre bestämmelser fortfarande skall tillämpas vid 1986 års
taxering i fräga om skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår som har
påbörjats före den I januari 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § 9mom. och 7§ 4 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 mom.' Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk
förening uppta­git lån som löper med ränta vars slorlek är helt eller delvis
beroende av företagets utdelning eller av dess vinst (vinslandelslän), medges
avdrag för räntan i den utsträckning som anges nedan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För sådan ränta pä vinstandelslån som inte är beroende av
del länta­gande företagets utdelning eller vinst får företaget avdrag enligt
bestäm­melserna i 22, 25, 29, 36 och 39 §§ kommunalskatlelagen (1928: 370).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ränta, vars slorlek är beroende av företagels utdelning
eller vinst (rörlig ränta), anses som avdragsgill omkostnad för förelaget i den
förvärvskälla vari det lånade kapitalet har nedlagts endast under förutsättning
att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lånet har ulbjudits
till teckning på den allmänna marknaden eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ensamrätt eller
företrädesrätt till teckning av lånet har lämnats någon som inte äger aktier
eller andelar i det låntagande företaget och inte har sådan intressegemenskap
med företaget som avses i punkt I av anvisning­arna till 43 § eller i 57 § 3
mom. kommunalskatlelagen samt - såvitt gäller fåmansföretag som avses i 35 § I
a mom. kommunalskattelagen - inte heller är förelagsledare i företaget eller
närstående till sådan företagsledare eller till aktie- eller andelsägare i
företaget eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;aktierna eller
andelarna i det låntagande företaget är noterade på svensk börs eller föremål
för liknande notering här i riket och företrädes­rätt lill teckning av lånet
har lämnats aktie- eller andelsägarna i företaget i förhällande lill deras
innehav av aktier eller andelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fall som avses i tredje stycket c) skall det låntagande
företaget dock som intäkt i den förvärvskälla vari det lånade kapitalet har
nedlagts uppta ett belopp motsvarande det sammanlagda värde som genom företrädesrät­terna
kan anses ha tillförts aktie- eller andelsägarna. Beloppet tas till beskattning
vid taxeringen för det beskattningsår under vilket teckningen av länet har
avslutals.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pä ansökan av låntagande företag får riksskalteverket.
under förutsätt­ning att länevillkoren med hänsyn till omständigheterna vid
lånets uppta­gande får antas ha bestämts på affärsmässig grund, besluta att
rörlig ränta skall anses som avdragsgill omkostnad för förelaget utan hinder av
att rätt till teckning av lånet har förbehållits person eller personer som äger
aktier eller andelar i företaget. Beslut av riksskalteverket i fråga som här
avses får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är det låntagande förelaget sådant fåmansföretag som avses
i 35 § I a mom. kommunalskattelagen, gäller - oberoende av bestämmelserna i
tredje och fjärde styckena - att rörlig ränta, som utbetalas lill aktie- eller
andelsägare eller företagsledare i företaget eller dem närstående personer
eller någon som på annan grund har intressegemenskap med företaget, inte är
avdragsgill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste Ivdelse 1984: 1061,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förestagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uttrycken företagsledare och närstående personer har den
innebörd som anges i 35 § 1 a mom. kommunalskattelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hur svenskt aktiebolag utgivit skuldebrev förenat med
optionsrätt lill nyteckning eller köp av aktie medges bolaget ej avdrag för
skill­naden mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 mom.' Understödsförening som inte bedriver till
livförsäkring hänför­lig verksamhet eller som enligt sina stadgar inte får
meddela annan kapital­försäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på
högst I 000 kronor för medlem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;akademier, allmänna undervisningsverk, sådana
sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de
studerande enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar,
samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter
som enligt nämnda stadgar ankommer pä sammanslutningarna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag,
regional ut­vecklingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande av
vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor,
pensionsstif­telser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål
uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser
som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetsta­gare
med ändamål all utge avgångsersättning lill friställd arbetstagare eller främja
åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att
bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller
rationalisering av företags verksamhet, sådana ömsesidiga försäk­ringsbolag som
avses i lagen om yrkesskadeförsäkring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänna pensionsfonden. All-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänna pensionsfonden, All­&lt;br&gt;
männa sjukförsäkringsfonden, Alva&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;manna
sjukförsäkringsfonden, Alva&lt;br&gt;
och Gunnar Myrdals stiftelse, .Apo-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och
Gunnar Myrdals stiftelse, Apo-&lt;br&gt;
lekarsocietetens stiftelse för fram-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tekarsocietetens
stiftelse för främ­&lt;br&gt;
jande av farmacins utveckling&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jande
av farmacins utveckling&lt;br&gt;
m.m.. Bokbranschens Finansie-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m.m..
Bokbranschens Finansie­&lt;br&gt;
ringsinstitut Aktiebolag, Bryggeri-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ringsinstitut
Aktiebolag, Bryggeri­&lt;br&gt;
stiftelsen, Dag Hammarskjölds&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stiftelsen.
Dag Hammarskjölds&lt;br&gt;
minnesfond. Fonden för industriellt&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;minnesfond.
Fonden för industriellt&lt;br&gt;
utvecklingsarbete. Fonden för in-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utvecklingsarbete.
Fonden för in­&lt;br&gt;
dustriellt samarbete med u-länder,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dustriellt
samarbete med u-länder.&lt;br&gt;
Fonden för svenskt-norskt industri-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fonden
för svenskt-norskt industri­&lt;br&gt;
ellt samarbete, handelsprocedurtä-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ellt
samarbete, handelsprocedurrå-&lt;br&gt;
det. Järnkontoret och SIS - Stan-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det.
Järnkontoret och SIS - Stan­&lt;br&gt;
dardiseringskommissionen i Sveri-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dardiseringskommissionen
i Sveri­&lt;br&gt;
ge, så länge kontorets respektive&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ge,
så länge kontorets respektive&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;- Senaste lydelse 1984: 1061.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2   Riksdagen 1984/85. 1 samt. Nr 193&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=425&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=425 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
  1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;kommissionens vinstmedel an­&lt;br&gt;
  vänds till allmänt nyttiga ändamål&lt;br&gt;
  och utdelning inte lämnas till del­&lt;br&gt;
  ägare eller medlemmar, Nobelstif­&lt;br&gt;
  telsen, Norrlandsfonden, Stiftelsen&lt;br&gt;
  Industricentra, Stiftelsen industri­&lt;br&gt;
  ellt utvecklingscentrum i övre&lt;br&gt;
  Norrland, Stiftelsen Insliluiet för&lt;br&gt;
  Företagsutveckling,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                  &lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stiftelsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Landstingens fond för teknikupp­handling och produktutveckling.
  Stiftelsen för produktutvecklings-centrum i Göteborg, Stiftelsen Pro­duktutvecklingscentrum
  i Östergöt­land, Stiftelsen för samverkan mel­lan Lunds universitet och
  näringsli­vet - SUN, Stiftelsen Sveriges tek­nisk-vetenskapliga aitachéverk-samhet.
  Svenska bibelsällskapels bibelfond. Svenska Penninglotte­riet Aktiebolag,
  Svenska skeppshy-potekskassan. Svenska UNICEF-kommitlén, Sveriges exportråd.
  Sveriges turistråd. Aktiebolaget Tipstjänsi och Aktiebolaget Trav och Galopp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:148.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:149.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommissionens vinstmedel an­&lt;br&gt;
vänds till allmänt nyttiga ändamål&lt;br&gt;
och utdelning inte lämnas till del­&lt;br&gt;
ägare eller medlemmar, Nobelstif­&lt;br&gt;
telsen, Norrlandsfonden, Stiftelsen&lt;br&gt;
Industricentra, Stiftelsen industri­&lt;br&gt;
ellt utvecklingscentrum i övre&lt;br&gt;
Norrland, Stiftelsen Institutet för&lt;br&gt;
Företagsutveckling,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stiftelsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingens fond för teknikupp­handling och
produktutveckling. Stiftelsen för produktutvecklings-centrum i Göteborg,
Stiftelsen Pro-dukiutvecklingscentrum i Östergöt­land, Stiftelsen Småföretagsfon­den,
Stiftelsen för samverkan mel­lan Lunds universitet och näringsli­vet - SUN,
Stiftelsen Sveriges tek­nisk-vetenskapliga atlachéverk-samhet. Svenska
bibelsällskapets bibelfond. Svenska Penninglotte­riet Aktiebolag, Svenska skeppshy-polekskassan.
Svenska UNICEF-kommittén, Sveriges exportråd, Sveriges turisträd. Aktiebolaget
Tipstjänst och Aktiebolaget Trav och Galopp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;frikallas frän skattskyldighet för all annan inkomst än
inkomst av fastig­het.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som sägs i 6 mom. tredje och femte styckena har
motsvarande tillämpning i fräga om stiftelse som avses i delta moment. Att
pensionsstif­telse lägger avkastning till kapitalet medför dock skattskyldighet
för all inkomst endast om stiftelsen har överskott på kapitalel enligt 15 §
lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De nya
bestämmelserna om skattskyldighet i 7 § 4 mom. tillämpas första gången vid 1986
års taxering. Vid 1985 års taxering skall Stiftelsen Små­företagsfonden vara
helt befriad frän skattskyldighet vid taxeringen lill statlig inkomstskatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:46.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs alt 3§ 1 mom. lagen (1947:577) om statlig
förmö­genhetsskatt skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3§ 1 mom.' Vid förmögenhetsberäkningen skola, i den mån ej
annat fram­går av 2 mom. här nedan, såsom tillgångar upptagas:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fastighet;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tomträtt,
vattenfallsrätt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lös egendom,
som är avsedd för stadigvarande bruk i skattskyldigs förvärvsverksamhet eller
att däri omsättas eller förbrukas, såsom djur saml maskiner och andra
inventarier, råämnen, varor, jordbruks- och skogsprodukter,
förbrukningsartiklar och dylikt, gruvor, patent- och för­lagsrätter, rätt till
skogsavverkning ä annans mark samt rätt till stenbrott och dylikt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;d)    kapital, som finnes kontant&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;d) kapital, som finnes kontant&lt;br&gt;
tillgängligt eller utlånats eller ned-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tillgängligt
eller utlånats eller ned­&lt;br&gt;
lagts i obligationer eller insatts i&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lagts
i obligationer eller insatts i&lt;br&gt;
bank eller annorstädes eller bestått&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bank
eller annorstädes eller bestått&lt;br&gt;
av andra fordringar eller av aktier&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;av
andra fordringar eller av aktier&lt;br&gt;
eller andelar i ekonomiska för-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;eller
andelar i ekonomiska för­&lt;br&gt;
eningar, bolag, aktiefonder eller re-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;eningar,
bolag, aktiefonder eller re­&lt;br&gt;
derier eller av andel i oskiftat&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;derier etter
av optionsrätter till ny-&lt;br&gt;
dödsbo som vid taxering lill statlig&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;teckning
eller köp av aktier, om så-&lt;br&gt;
inkomstskatl skall behandlas såsom&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dan
optionsrätt är föremål för om-&lt;br&gt;
handelsbolag, i den män samma ka-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sättning
på kapitalmarknaden, el-&lt;br&gt;
pital icke är att hänföra lill i c) här&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ler
av andel i oskiflat dödsbo som&lt;br&gt;
ovan nämnd egendom;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vid taxering till statlig
inkomstskatt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skall behandlas såsom handelsbo­lag, i den män samma
kapital icke är att hänföra till i c) här ovan nämnd egendom;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;e)   lös egendom, som är avsedd för ägarens och hans
familjs personliga&lt;br&gt;
bruk och bekvämlighet och av beskaffenhet att böra hänföras till yttre&lt;br&gt;
inventarier, såsom ekipage, ridhästar, automobiler, motorcyklar, lust­&lt;br&gt;
jakter, motorbåtar och dylikt, så ock smycken;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;f)    besittningsrätt till fastighet, där innehavaren ej
enligt 7 § skall likställas&lt;br&gt;
med ägare, såvida rättigheten är utan vederlag eller mot visst belopp en&lt;br&gt;
gäng för alla upplåten för innehavarens livstid eller för tid, som icke&amp;quot;&lt;br&gt;
kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;g)   rätt till ränta, avkomsl av fastighet eller annan
stadigvarande förmän,&lt;br&gt;
som icke avses i O här ovan, såvida rättigheten är förhandenvarande och&lt;br&gt;
bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid eller för tid, som icke&lt;br&gt;
kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den I juli 1985 och tillämpas
första gången vid 1986 års taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse 1974:998.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
FINANSDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:189.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde 1985-03-14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson. Leijon, Hjelm-Wallén,
Boström, Bodström, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg,
Wick­bom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Feldt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremiss med förslag om beskattningen av konvertibla
skuldebrev och optionslån&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under 1970-talel tillskapades genom civilräiislig
lagstiftning flera nya finansieringsformer för aktiebolagen. Möjligheter
öppnades för bolagen att anskaffa kapital vid sidan av de traditionella
formerna nyemission och lån genom utgivning av konvertibla skuldebrev och
skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning (optionslån). Även för
vinstandelslån infördes civilrätlsliga bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom lagstiftning år 1977 reglerades i
kommunalskattelagen (1928:370), KL, frågorna om avdragsrätt för bolaget för den
ränta som utbetalas på vinstandelslån samt den skattemässiga behandlingen av
före­trädesrätten för aktieägare all delta i sådana lån. Däremot saknas i
övrigt skatteregler som direkt avser de nya finansieringsformerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som är gällande rätt på området har dock i stora delar
klargjorts i några regeringsrällsdomar. Regeringsrättens praxis leder
emellertid i vissa hänseenden till ett otillfredsställande beskatlningsresultat.
Bl.a. har op-lionslånen kunna användas för att tillskapa fiktiva realisationsföriuster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalvinstkommitlén (B 1979:05) har med förtur utarbetat
förslag till realisationsvinslregler på området i två delbelänkanden, (Ds Fi
1983:25) Reavinst på konvertibla skuldebrev och (Ds Fi 1984:24) Reavinst på op­iionslån.
I samband med att det sistnämnda betänkandet överlämnades fann regeringen det
påkallat med provisoriska åtgärder i avvaktan på en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;permanent lagstiftning på grundval av betänkandet för alt
förhindra att optionslänen i stor omfattning utnyttjades för att tillskapa
ytterligare reali­sationsförluster. Regeringen föreslog därför att rätten till
avdrag för reali­sationsförluster på optionsskuldebrev skulle begränsas (prop.
1984/85:97). Riksdagen har numera bifallit förslaget (SkU 27, rskr 141, SFS
1985:74). 1 den nyss angivna propositionen förklarade jag att jag avsåg alt
efter re­missomgången återkomma med förslag till lagstiftning på grundval av
kapitalvinstkommitténs betänkanden och remissynpunkterna. Jag skall nu ta upp
den frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapilalvinstkommilténs förslag lill lagtext på området har
i betänkandet Reavinst på optionslån bearbetats så att det omfattar även det
tidigare förslaget beträffande konvertibla skuldebrev. Lagtextförslaget bör
fogas till protokollet i detla ärende som bilaga 1. Remissbehandling har skett
av kommitténs betänkanden. Förteckningar över remissinstanserna och sam­manställningar
av remissyttrandena bör tilläggas som bilaga 2 och 3. Som bilaga 4 bör fogas en
redogörelse för gällande rätt på de aktiebolagsrätls-liga och skalterättsliga
områdena. Redogörelsen ulgör en sammanfattning av kapitalvinslkommitiéns
framställning i motsvarande delar i de nämnda delbeiänkandena. Innan jag går
vidare vill jag också göra en precisering i terminologiskt hänseende. När
beteckningen optionslån används i det följande åsyftas, om inte något annat
direkt anges ett skuldebrev förenat med en optionsrätt som kan avskiljas frän
skuldebrevet och omsättas separat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:192.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    Allmän motivering 2.1 Inledande synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under senare år har aktiemarknaden kännetecknats av en
kraftig expan­sion. Omsättningen på börsen har mångdubblats. En ny marknad för
aktier i större familjeförelag - OTC-marknaden - har tillskapats. De nya finan­sieringsformer
som fick sin civilrättsliga reglering under första hälften av 1970-talet -
främst konverteringslån och optionslän - har i ökande ut­sträckning använts av
förelagen för anskaffning av kapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den utveckling som ägt rum belyser på ett slående sätt
beskattningens avgörande betydelse för värdepappersmarknaden och för företagens
möj­ligheter all anskaffa kapital pä denna marknad. Ändrade skattemässiga
betingelser för aktieplaceringar bidrog till den starka allmänna kursupp­gången
på börsen. Ulan de nya förmånliga reglerna för vid sidan av börsen marknadsmässigl
omsatta aktier torde dagens OTC-marknad inte ha kom­mit till stånd. Att
beskattningen pä ett avgörande sätt styr marknaden och därmed företagens
kapitalanskaffning framgår också med all önskvärd tydlighet av den
emissionsverksamhet som förekommit när det gäller kon­verteringslån och
optionslän under de senaste åren. Del saknas här anled-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ning all i detalj gå in på denna verksamhet. Redogörelser
för dessa förhål­landen har lämnats i kapitalvinstkommitténs betänkanden
Reavinst på konvertibla skuldebrev och Reavinst på optionslån. Det räcker här
med att konstalera att utgången i två förhandsbeskedsärenden i februari 1983
hos riksskatteverkeis nämnd för rättsärenden föranledde ett totalt stopp för
emissioner av såväl konvertibler som optionslån samt att en väsentligen
annorlunda bedömning av regeringsrätten i december 1983 i samma ären­den var
den utlösande faktorn bakom emissioner pä ett totalt belopp överstigande 6
miljarder kr. under mindre än ett år. Sedan regeringen i början av december
1984 i en proposition till riksdagen föreslagit ett förbud för avdrag för
förluster på skuldebrev utgivna i opiionslån har inga ytterli­gare emissioner
ägt rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 detta ärende är fråga om att ta ställning lill
uttryckliga bestämmelser föl vinslbeskallningen av konvertibla skuldebrev och
optionslån. Av vad jag nyss sagt kan den slutsatsen dras att en utgångspunkt
för en sådan reglering bör vara att dessa finansieringsformer sins emellan och
i förhäl­lande till andra former av finansiering ges en så långt möjligt skatlemässigt
likvärdig behandling. Uppnäs inte neutralitet i detla hänseende kommer valet av
finansieringsform alt styras pä ett frän rationella ekonomiska utgångspunkter i
övrigt omotiverat sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När kapitalvinstkommitlén utformat sina förslag har
arbetet bedrivits med just denna utgångspunkt. Kommittéförslagen, som jag inte
nu i detalj skall redogöra för, innebär bl.a. att konvertibla skuldebrev och
optionsrät­ter i ett optionslån skall likställas med aktier vid
realisationsvinstbeskatt­ning, att aktier som tecknas med utnyttjande av ett
konvertibelt skulde­brev eller en optionsrätt skall anses anskaffade när
skuldebrevet resp. optionsrätten förvärvades samt att optionsrätter skall
utgöra en skatteplik­tig tillgäng vid förmögenhetsbeskattningen. De nu nämnda
förslagen syftar alla till att så långt möjligt åstadkomma ett beskatlningsresultat
som över­ensstämmer med det som uppkommer vid vanlig nyemission av aktier.
Detta syfte har också förslaget frän kommittén om att emissionspriset vid en
emission av ett optionslän skall fördelas pä skuldebrevet och options­rätten
och inte som enligt nuvarande praxis i sin helhet anses belöpa på skuldebrevet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av vad jag redan tidigare sagt framgår alt jag delar den
principiella inställning till hur bestämmelserna bör utformas som kommittén
givit uttryck för. Vid remissbehandlingen har också förslagen i allmänhet fått
ett positivt bemötande. Ett antal instanser har i och för sig riktat
invändningar mot olika detaljer i förslagen men likväl ställt sig positiva till
uppläggningen i stort. Allvarliga betänkligheter mot en lagstiftning på
grundval av kom­mitténs förslag har emellertid också framförts.
Riksskatteverkets (RSV) uppfattning är den all förslagen beträffande
optionslånen medför avsevärt merarbete för beskattningsmyndigheterna och
kontrollproblem som är yt­terst svåra att hantera. Länsstyrelsen i Göteborg
framför liknande syn-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;punkter. RSV framhåller särskilt att de nu aktuella kommittébetänkandena
endast berör en del av kommiitéuppdraget. Verket ifrågasätter om inte en samlad
översyn av realisationsvinstbeskattningen borde föregå ylteriigare lagreglering
inom området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan för egen del i mångt och mycket instämma i vad som
framförts frän RSV och länsstyrelsen i Göteborg. Det aktuella området inrymmer
en betydande komplexitet. En snabb utveckling pågår där nya finansieringsin­strument
- vissa ulan särskild civilrättslig reglering - kommer till använd­ning. Jag vill
inte förneka att detta ger upphov till problem vid beskattning­en. När
beskattningsbestämmelser - som i det aktuella ärendet - skall utformas måste
ofta svåra avvägningar göras mellan å ena sidan kravet på enkla och lätlillämpade
regler och å andra sidan önskemålet om ett materi­ellt riktigt
beskattningsresultat. All tillgodose det sistnämnda önskemålet är när det
gäller realisationsvinstbeskattningen många gånger liktydigt med att åstadkomma
en neutral skaltemässig behandling av olika värdepapper och
finansieringsformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill här skjuta in ytleriigare några påpekanden av
allmänt slag. En evig vinstbeskattning av värdepapper kommer alltid alt inrymma
tekniska problem om beskattningen helt eller delvis ska bygga pä den verkliga
vinsten vid en avyttring. Jag är fullt på del klara med att schabloner i större
eller mindre utsträckning måste tillgripas för att underlätta den praktiska
hanteringen. Jag är emellertid av fördelningspolitiska skäl inte beredd att
förorda vare sig alt den eviga vinstbeskattningen av aktier och liknande
egendom ersätts av en tidsbegränsad beskattning eller att vinstberäkningen helt
frikopplas från den verkliga vinsten. Med det nu sagda har jag velat klargöra
vilka allmänna förutsättningar som bör gälla för lagstiftningsarbe­tet inom
området. Min uppfattning leder emellertid också till den slutsal-sen alt
eventuella framtida ändringar i realisalionsvinstreglerna för aktier och
liknande värdepapper inte kommer alt vara av sä ingripande slag att de i sig
motiverar ett uppskov med lagstiftningsåtgärder beträffande konver­tibla
skuldebrev och optionslån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min bedömning av om en lagstiftning skall genomföras nu pä
grundval av de aktuella kommittébetänkandena grundas sammanfattningsvis på föl­jande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittéförslagen bygger pä en principiellt riktig grund
för beskatt­ningen av vinster på värdepapper. Området i sig kännetecknas av en
stor komplexitet och snabba förändringar vilket gör det nödvändigt att efter­sträva
enkla regler samtidigt som grundläggande fördelningspolitiska öns­kemål sätter
klara gränser för hur långt föreriklingssträvandena kan drivas. Det är
slutligen angeläget alt det provisoriska avdragsförbud som gäller för förluster
pä skuldebrev utgivna i optionslån kan upphävas så att finansie­ringsinstrumentet
åter blir användbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min slutsats blir den att övervägande skäl talar för att
en lagstiftning bör genomföras nu och att denna kan grundas på förslagen från
kapitalvinst-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommittén. Jag vill här mot bakgrund av den nyss
redovisade kritiken mol förslagen påpeka att kommittén också sökt tillgodose
kravet på enkla regler. Det bör också tilläggas att jag i det följande i vissa
delar kommer att avvika från betänkandeförslagen. Detla sker då bl.a. för att
beakta de önskemål om enklare regler som framförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innan jag närmare går in pä de olika förslagen skall jag
något beröra en näraliggande fråga som helt nyligen lagils upp i en gemensam
framställning från Svenska bankföreningen och Svenska fondhandlareföreningen. I
framställningen behandlas aktieoptioner som saknar samband med emis­sioner av
skuldebrev. En redogörelse lämnas för en planerad marknads-mässig omsättning av
sädana optioner, vilket är en helt ny företeelse för svenska förhållanden.
Enligt föreningarnas uppfattning innebär nuvarande skattemässiga behandling av
dessa aktieoptioner ett hinder för en mera omfattande handel. 1 framställningen
föresläs mot den bakgrunden alt vissa nya bestämmelser införs i KL. Del
hemställs all lagstiftningsåtgär­derna genomförs omgående och då lämpligen i
samband med behandlingen av förslagen om oplionslänen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med anledning av framställningen vill jag framhålla
följande. De aktieop­tioner som berörs i framställningen är en nyhet i Sverige.
Om, och i så fall vilka, ändringar i skallereglerna som kan vara påkallade för
att underlätta denna optionshandel är jag för dagen inte beredd att la
ställning till. Jag kan därför inte biträda yrkandet i framställningen om en
omedelbar lag­stiftningsåtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 några remissyttranden över betänkandet Reavinst på opiionslån
har vidare begärts vissa klarlägganden och ytterligare lagstiftningsåtgärder.
Länsstyrelsen i Kronobergs län har framhållit att oklarhet föreligger när det
gäller behandlingen av optionsrätter lill anställda. 1 den frågan vill jag
endast framhålla att de särskilda bestämmelser som infördes föregående höst om
undanlag frän förmänsbeskaltning av anställdas aktieförvärv i det egna
företaget inte är tillämpliga beträffande ett motsvarande förvärv av optionsrätter.
Om en anställd förvärvar en optionsrätt alt teckna aktier i det egna företaget
till förmånspris är denna förmän således i princip skatte­pliktig.
Länsstyrelsen i Stockholms län har framhållit att lågförtäntande reverser
används som vederlagsform bl.a. vid aktieöverlålelser i syfte att framkalla
realisationsförluster. Länsstyrelsen föreslår all sådana reverser i princip
skall behandlas på samma sätt som skuldebrev i optionslån. Frågor kring
beskattningen av räntebärande värdepapper i allmänhet kommer att behandlas i kapilalvinstkommilténs
fortsatta arbete. I detta torde den fråga som länsstyrelsen tagit upp komma att
ingå. Jag är mot den bakgrunden inte nu beredd all la ställning till
länsstyrelsens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2 Beskattningen vid avyttring av ett konvertibelt
skuldebrev&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Ett konvertibelt skuldebrev skall vid
avyttring beskattas enligt aktievinstreglerna i 35 § 3 mom. kommunalskattelagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks överlag. Endast SHIO-Familje­företagen
och Aktiespararnas riksförbund fiamför en avvikande mening och förordar att
beskattning skall ske enligt bestämmelserna i 35 § 4 mom. KL för lös egendom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Vid den reform av aktievinslbeskattningen
som genomfördes år 1976 uttalade den dåvarande departementschefen att obli­gationer
och liknande handlingar normall inte var föremål för samma långsiktiga
värdestegring som aktier och ej heller omsattes i samma ut­sträckning. Det
saknades därför anledning alt vid realisationsvinstbeskatt­ningen jämställa dem
med aktier. Departementschefen ansåg visserligen all de konvertibla
skuldebreven intog en särställning genom alt värdet på dem i många fall kunde
väntas stiga i samma mån som aktierna i det bolag som gett ut skuldebreven. Han
fann emellertid att det då inte fanns tillräck­liga skäl att föra in de
konvertibla skuldebreven under aktievinstreglerna (prop. 1975/76: 180 s. 172).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan är 1976 har förhållandena förändrats avsevärt på
värdepappers­marknaden. Omsättningen har mångdubblats och ett flertal nya flnansie-ringsinstrument
har kommit till användning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett stort antal bolag har gett ut konverteringslån. Många
sådana lån har inregistrerats på Stockholms fondbörs. Konverteringslånen har
blivit en välkänd och allmänt accepterad finansieringsform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De senaste årens utveckling har därför gett ett betydligt
bättre besluts­underlag för bedömningen av den skattemässiga behandlingen av de
kon­vertibla skuldebreven än det som fanns år 1976. Del torde sålunda stå klart
att värdeförändringarna på ett konvertibelt skuldebrev är i stort likartade med
dem som bolagets aktie undergår. En placerare kan alltså genom innehav av ett
konvertibelt skuldebrev tillgodogöra sig aktiens värdesteg­ring. Även vid
kursfall är värdeförändringen pä det konvertibla skuldebre­vet och aktien
likartad, i vart fall ned till en kurs motsvarande skuldebre­vets
inlösenbelopp. Värdeförändringarna på del konvertibla skuldebrevet styrs alliså
i hög grad av kursen på bolagets aktie.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till de erfarenheter som vunnits under den senaste
tioårsperioden hör vidare att konverteringslån mestadels emitteras med
företrädesrätt för bolagets aktieägare. Såväl bolaget som dess aktieägare torde
därför uppfat­ta ett sådant lån som en direkt ersättning för en nyemission av
aktier. Även&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;på marknaden torde ett konvertibelt skuldebrev uppfattas
som ett nära substitut till en aktie.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min uppfattning talar de nu nämnda omständigheterna
- värde­förändringarna på aktien och konvertibeln samt nyemissionskaraktären
hos ett konverteringslån - klart för alt beskatta ett konvertibelt skulde­brev
enligt aktievinstreglerna i 35 S 3 mom. KL. Jag finner det också uppenbart att
en sådan beskattning av de konvertibla skuldebreven bäst tillgodoser den skattemässiga
neutraliteten mellan nyemission och konver­teringslån som finansieringsformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som kapitalvinstkommittén och ett par av remissinstanserna
framhållit finns del dock vissa skäl som talar för att även framdeles beskatta
vinster på konvertibla skuldebrev enligt reglerna för lös egendom i 35 § 4 mom.
KL. Jag tänker dä främst på det förhållandet all ett konvertibelt skulde­brev civilrätlsligt
är ett skuldebrev och omfattar en fordringsrätt mol bolaget. Innehavaren kan
välja all vid löptidens slut inlösa skuldebrevet och alltså avstå från
konvertering. Ett annat sådant skäl är att det rena skuldebrevsvärdel hos konvertibler
i vart fall vid emissionstillfället är större än aktievärdet. Från bl.a. dessa
utgångspunkter kan hävdas alt konvertibla skuldebrev bör beskattas enligt samma
regler som fordrings­rätter i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening bör emellertid de sist nämnda förhållandena
inte tillmätas avgörande betydelse. Huvudsyftet med ett konverteringslån är i
de flesta fall alt öka det emitterande bolagets aktiekapital. Man kan därför
utgå frän att bolaget vid emissionen beräknat emissionskursen så att san­nolikheten
är hög för att innehavaren av ett konvertibelt skuldebrev verkli­gen kommer att
finna det fördelaktigt att utnyttja sin konverteringsrätt. Enligt min
uppfattning bör man normalt kunna utgå från delta förhällande. Den
omständigheten all det konvertibla skuldebrevet även innefattar en fordringsrätl
är därför i allmänhet av underordnat intresse. Vidare är det sä alt även om det
rena skuldebrevsvärdet kan vara förhållandevis stort på ett konvertibelt
skuldebrev sker värdeförändringen huvudsakligen på dess aklievärde. Slutligen
gör den i allmänhet länga konverteringsliden att aktievärdet kan förväntas
närma sig eller t.o.m. överstiga del rena skulde­brevsvärdet. Min slutsats blir
därför att övervägande skäl talar för att jämställa konvertibla skuldebrev med
aktier vid realisationsvinstbeskatt­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag föreslår således att konvertibla skuldebrev skall
beskattas enligt aktievinstreglerna i 35§ 3 mom. KL. I huvudsak innebär detta
att hela vinslen vid en avyttring skall upptas till beskattning om
innehavstiden understiger två år. Uppgår innehavsliden lill två år eller mera
tas 40% av vinsten upp till beskattning. Någon ylteriigare minskning av den
skatte­pliktiga delen av vinsten sker därefter inte oavsett innehavstidens
längd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag medför att den nuvarande skattefriheten för
vinster efter fem års innehav upphör. Jag återkommer senare till frågan om
eventuella särskilda bestämmelser för de konvertibla skuldebrev som ulgetts
tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3 Beskattningen vid avyttring av en optionsrätt till
nyteckning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag:  En optionsrätt skall vid avyttring
beskattas enligt aktie­vinstreglerna i 35 § 3 mom. kommunalskatlelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har godtagit
förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Optionsrätterna är vid emissionen
knutna till sär­skilda optionsbevis, vilka omedelbart efter emissionen kan
avskiljas frän skuldebreven. Optionsbevisen är löpande skuldebrev och kan
därför cirku­lera självständigt. Det är således nödvändigt att ange hur
beskattningen av dem skall ske efter en avyttring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt
rådande praxis kan en avyttring av en optionsrätt komma att beskattas på två
olika sätt. Om endast optionsrätten överläts sker beskatt­ningen enligt aktievinstreglerna
i 35 S 3 mom. KL. Avser avyttringen däremot en unit, dvs ett skuldebrev
sammanhållet med en optionsrätt, sker beskattningen enligt reglerna för övrig
lös egendom i 4 mom. samma paragraf. Innehavaren av en unit kan således i mänga
fall själv välja enligt vilka bestämmelser beskattningen skall ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
praxis skapar osäkerhet och kan även ge upphov till skilda marknader för samma
slag av optionsrätter. Enligt min mening är delta otillfredsställande. Avyttringar
av samma slag av egendom bör beskattas enligt ett och samma regelsystem.
Nuvarande ordning bör därför inte behållas för framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En
optionsrätt berättigar innehavaren alt på vissa i förhand bestämda villkor
teckna en aktie. Någon annan rättighet mot utställaren medför den inte. Dess
värde är därför helt beroende av nyleckningsmöjligheten. Op­tionsrättens värde
och värdeförändringar bestäms således helt av värdet och kursutvecklingen på
aktien. Optionsrätten kan därför sägas vara iden­tisk med en teckningsrätt till
aktie, som endast utsträckts i tiden. På detta sätt uppfattas den också på
marknaden. Teckningsrätter beskattas vid avyttring enligt aktievinstreglerna i
35§ 3 mom. KL. Enligt min uppfatt­ning kan någon annan beskattningsmetod inte
heller komma i fråga för optionsrätter. Även dessa bör således beskattas enligt
aktievinstreglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4 Fördelningen av emissionspriset&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Emissionspriset för ett skuldebrev förenat
med optionsrätt skall fördelas sä alt skuldebrevet åsätts sitt marknadsvärde
och op­tionsrätten det resterande värdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85: 193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom tvä
tillstyrker att emis­sionspriset fördelas. Ett par instanser anser att
fördelningen skall ske med ledning av skuldebrevels och optionsrättens
respektive marknadsvärden. Länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus län samt
Jämtlands län anser att hela emissionspriset skall hänföras till skuldebrevet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Val av fördelningsmetod&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare nämnt kan opiionsbeviset skiljas från
skuldebrevet. Båda dessa värdepapper kan alltså omsättas var för sig. Det är
därför nödvändigt att ange hur emissionspriset i ett optionslån skall fördelas .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fördelningen
av emissionspriset ulgör endast en del av beräkningen av den vid
realisationsvinstbeskattningen avdragsgilla anskaffningskostna­den.
Ställningstagandet i den frågan får emellertid effekter i ett antal hänseenden
varför jag funnit det nödvändigt att först diskutera den. Jag skall senare
återkomma till övriga bestämmelser om beräkning av anskaff­ningskostnaden. Det
kan här anmärkas att motsvarande problem inte uppkommer vid emissioner av konverteringslån
som inte också omfattar optionsrätter. Det beror på att konverteringsvillkorel
— som mycket liknar en optionsrätt - inte är avskiljbart från skuldebrevet.
Någon uppdelning av konvertibelns pris blir därför aldrig aktuell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tar först upp frågan om en verklig fördelning bör
göras eller om nuvarande ordning, som innebär att någon egentlig fördelning
inte görs, bör beslå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill inledningsvis erinra om att jag i prop. 1984/85:
97 preliminärt tagit ställning mol nuvarande praxis. Jag anförde då (s.9) att
det nuvarande rättsläget i fråga om emissionsprisets fördelning inte borde
bestå i ett framtida system för beskattningen av optionslån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 praxis tillämpas nu den metoden att hela emissionspriset
tillförs skul­debrevet. Ingen del därav anses falla på optionsrätten. Motiven
för denna fördelning är dels att bolaget kan anses ha lånat en summa som
motsvarar emissionspriset, dels att bolagen i sin redovisning hänför hela
priset till ett skuldkonto. De remissinstanser som förordar denna
fördelningsmetod gör emellertid detta från en annan utgångspunkt, nämligen den
att metoden är enkel att tillämpa för såväl skattskyldiga som
taxeringsmyndigheter. Pro­blemet med de realisationsförluster som metoden leder
till vill dessa re­missinstanser lösa med ett permanent avdragsförbud för
sädana förluster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan förslaget i prop. 1984/85:97 om begränsning i
avdragsrätten för förluster på skuldebrev utgivna i optionslån las fram har,
såvitt är mig bekant, inga nya optionslån ulgetts eller aviserats. Det är
tydligt att av-dragsförbudet gör att optionslånen inte längre är ekonomiskt
attraktiva. För bolagen är det främst den låga räntesatsen på skuldebreven som
gör optionslånen fördelaktiga. Enligt min mening är det inte troligt att
bolagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;är villiga all höja räntesatserna pä optionslånen för all
pä sä sätt kunna eliminera verkan av avdragsförbudet. 1 det nu rådande läget
väljer bolagen med stor sannolikhet en annan finansieringsform än optionslån
för all täcka sina kapitalbehov. Del torde slå klart att ett permanent
avdragsför­bud av det slag som nu tillfälligt råder skulle förhindra vidare
emissioner av optionslän. En sådan utveckling är enligt min uppfattning inte
önskvärd. Bolagen bör kunna utnyttja de civilrätlsligt tillåtna formerna för
kapitalan­skaffning. Det är därför viktigt att valet av finansieringsform sä
långt möjligt görs oberoende av skattekonsekvenserna för bolagen eller långi­varna.
Det nu gällande avdragsförbudel är inte förenligt med ett sådant synsätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutsatsen av vad jag nu anfört blir därt&amp;quot;ör att
avdragsförbudet måste hävas. Avsikten har också varit att förbudet skulle gälla
kortast möjliga tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län skulle ett
delvis bibehål­lande av avdragsförbudel kunna vara ett alternativ.
Länsstyrelsen föreslär att förlusterna på skuldebreven skulle få kvittas endast
mot vinster på samma slags värdepapper. Del föreligger emellertid en betydande
risk för att ett sådant avdragsförbud fortfarande gör optionslånen ekonomiskt oait-raktiva
samtidigt som lagstiftningen kompliceras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om hela emissionspriset hänförs lill skuldebrevet uppgår föriusten
erfa­renhetsmässigt till 20-30% av det nominella värdet vid en försäljning av
skuldebrevet omedelbart efter emissionen. Enligt min uppfattning gör det­ta att
endast alternativet med full kvitlningsrätl år realistiskt. Jag är emel­lertid
inte beredd att acceptera att den tidigare situationen med avdragsrätl för
fiktiva realisationsförluster återuppstår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den kritik som riktats mot förslaget om en verklig
fördelning av emis­sionspriset och de alternativ som därvid framförts anser jag
inte ha sådan tyngd att de föranleder mig all frångå mitt preliminära
ställningstagande i frågan i prop. 1984/ 85:97. Jag avvisar alltså tanken på en
kodifiering av nuvarande praxis att hänföra hela emissionspriset till
skuldebrevet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om vilken fördelningsmetod som bör ligga till
grund för lagstift­ningen gör jag följande bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De remissinstanser som förordar proportionell fördelning
på grundval av skuldebrevets och optionsrättens respektive marknadsvården (B-metoden)
framhåller i första hand all metoden används i skattepraxis vid fördelning av
en gemensam köpeskilling. De anser att metoden är den principiellt riktiga och
all en ny fördelningsmetod bör införas endast om starka skäl talar för det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min uppfattning bör betydelsen av nyss nämnda
fördelningsprin­cip inte överdrivas. Att den kommit till användning beror i de
flesta fall på all något annat alternativ inte funnits tillgängligt och att
sakliga skäl inte motiverat en annan fördelning. Så är t.ex. fallet vid
försäljning av en del av en fastighet. Några egentliga marknadsvärden på en
fastighets olika delar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;finns sällan. Proportioneringen sker därför i allmänhet
med ledning av olika delvärden av fastighetens totala taxeringsvärde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den situation som nu föreligger är delvis annorlunda.
Skuldebrevet får regelmässigt omedelbart efter emissionen ett marknadsvärde som
med mycket små variationer uttrycker det pris som en kapitalplacerare är villig
att betala för skuldebrevet. Vidare finns noggranna och allmänt acceptera­de
metoder för teoretisk beräkning av ett skuldebrevs värde. Detta kan därför lätt
beräknas. Oavsett om detla sker genom avläsning av det faktis­ka marknadsvärdet
eller genom en teoretisk beräkning kan värderingen ske i nära anslutning till
emissionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En fördel med den av kapitalvinstkommitlén förordade
metoden att åsätta skuldebrevet dess marknadsvärde (C-metoden) är att endast
ett marknadsvärde behövs, nämligen skuldebrevets. För tillämpning av B-me­toden
är det nödvändigt att också ha vetskap om optionsrättens marknads­värde. Även
om noteringar finns på ett flertal optionsrätter är dessa ibland osäkra på
grund av låg omsättning. Optionsrätters marknadsvärde kan i allmänhet inte
heller avläsas förrän en lid gått efter emissionen. Jag vill tillägga all del
heller inte är möjligt att teoretiskt beräkna optionsrättens värde med någon
större grad av säkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I sammanhanget vill jag särskilt framhålla att kapitalvinstkommmitténs
förslag om emissionsprisets fördelning är grundad på en ekonomisk analys av de
för optionslånen tillämpade villkoren. Metoden ger skuldebrevet ett riktigt
värde vilket inte blir fallet med B-metoden. En fördelning enligt C-metoden har
också den fördelen att ofta varken vinst eller förlust upp­kommer vid en
avyttring av skuldebrevet i anslutning lill emissionen. Eftersom sådana avyttringar
är mycket vanliga anser jag att denna följd av en fördelning enligt C-metoden
är en fördel för såväl skattskyldiga som taxeringsmyndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En fördelning enligt B-metoden leder regelmässigt till att
en realisations­vinst uppstår vid en försäljning av skuldebrevet omedelbart
efter emissio­nen. Detta förhållande kan leda till rubbningar av den skattemässiga
neu­traliteten mellan optionslån och andra finansieringsformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid en fördelning enligt C-metoden kommer optionsrättens
anskaff­ningsvärde för en i emissionen deltagande aktieägare att bli indirekt
be­stämt av marknadsvärdet pä skuldebrevet. Värdet kommer således inte att
bestämmas av marknadsvärdet på optionsrätten. Jag vill emellertid betona att
vid emissioner där emissionprisei understiger unitens marknadsvärde - vilka är
de vanligast förekommande i Sverige - inte heller B-metoden ger optionsrätten
ett &amp;quot;rikligt&amp;quot; värde. Båda fördelningsmeloderna medför att
optionsrätten kommer att åsätias ett värde som understiger dess mark­nadsvärde.
Detta är emellertid naturligt vid en sådan emission och direkt jämförbart med
vad som gäller för teckningsrätter vid nyemissioner. Om optionslånet emilteras lill
sitt marknadsvärde ger de båda nu diskuterade fördelningsmetoderna i princip
samma resultat. Jag kan inte finna att en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fördelning enligt metod B i delta avseende är att föredra
jämfört med en fördelning enligt metod C.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
gör jag följande bedömning. Såväl önskemålet om en neutral skaltemässig
behandling av olika finansieringsformer som lill-lämpningsskäl lalar för C-metoden.
Detta bör tillmätas avgörande betydel­se. All C-metoden innefattar en annan
fördelningsprincip än den i beskatt­ningssammanhang gängse kan inte uppväga de
fördelar som är förenade med metoden. Enligt min uppfattning talar övervägande
skäl för metod C. Jag föreslär således att emissionspriset vid en emission av
ett optionslån skall fördelas så att skuldebrevet åsätts sitt marknadsvärde och
optionsrät­ten tillförs det överskjutande värdet. Skulle marknadsvärdet på
skuldebre­vet i något fall överstiga emissionspriset skall hela priset hänföras
till skuldebrevet. Jag vill tillägga alt fördelningen skall gälla för alla slag
av skuldebrev som kan förekomma i ett optionslän, alltså även för konvertibla
skuldebrev och vinstandelsbevis som ingår i ett opiionslån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämning av marknadsvärdet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är skuldebrevets marknadsvärde vid förvärv, som sker
genom teck­ning, som skall fastställas. Teckningen pågår under en kort
tidsperiod, vanligtvis ej överstigande en månad. Vid de hittills företagna
emissionerna av optionslän torde det övervägande antalet av emissionsdellagarna
ha sålt skuldebrevet omedelbart efter teckningen. I vissa fall har
emissionsbanken åtagit sig att försälja skuldebrevet på marknadsmässiga villkor
för långiva­rens räkning i anslutning till emissionen. Härigenom har inom den
korta tidsperiod som teckningen pågår marknadsvärden noterats för skuldebre­ven.
Ett sådant värde har således kunnat avläsas i anslutning till emissio­nen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns anledning att anta att längivarna mycket ofta
även vid framlida emissioner av optionslån kommer att avyttra skuldebrevet i
omedelbar anslutning till emissionen. De flesta aktieägare torde endast vara
intresse­rade av optionsrätten. Den binder i motsats till skuldebrevet ett
förhållan­devis litet kapital och ger dessutom delaktighet i en eventuell
värdestegring pä aktien. Enligt min bedömning torde därför faktiska
marknadsvärden för skuldebreven med stor sannolikhet att kunna avläsas i
anslutning till emis­sionen även framdeles. Alternativet med ett teoretiskt
beräknat värde har fördelen att del kan fastställas redan vid leckningstidens
början. Den som tecknar länet kan således i ett myckel tidigt skede överblicka
konsekven­serna av olika alternativ och planera sina åtgärder utifrån klara
förutsätt­ningar. Emellertid påverkas ett skuldebrevs värde av många olika
faktorer. De viktigaste av dem är visserligen enkla att utpeka men ytterligare
ett stort antal omständigheter kan påverka värdet. Jag anser det inte möjligt
att i författningstexten med tillräcklig noggrannhet precisera hur en teore­tisk
beräkning av marknadsvärdet skall ske. En sådan beräkning mäste därför göras
enligt en förenklad modell. Därmed ökar risken avsevärt för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;alt ett pä så sätl beräknat värde inte obetydligt kommer
alt avvika från det faktiska marknadsvärdet. Under alla förhållanden ger
användning av det faktiska marknadsvärdet en mera korrekt fördelning av
emissionspriset. Dessa omständigheter anser jag avgörande vid valet mellan
faktiskt mark­nadsvärde och ett på teoretisk väg beräknat värde. Jag förordar
alltså användning av faktiska marknadsvärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid avyttring eller inlösen av skuldebrevet utgör
marknadsvärdet av­dragsgill anskaffningskostnad. Detla värde måste bestämmas
för varje skallskyldig som deltar i länet oavsett om han överlåter skuldebrevet
eller ej. Enligt min uppfattning kan det inte komma i fråga att den
skattskyldige själv skall förebringa utredning om marknadsvärdet. En större
enhetlighet i bedömningen måste eftersträvas. Det kan därför ifrågasättas om
inte RSV borde utfärda bindande föreskrifter om marknadsvärden i förekommande
emissioner. Även här är emellertid förhållandena så komplexa all den vägledning
som i sä fall måste ges knappast kan precieras i författnings­text. Jag ser
därför inget annat realistiskt alternativ än att RSV, efter ansökan av de emitterande
bolagen, utfärdar anvisningar om emissionspri­sets fördelning. Detla är en
praktisk lösning som ger möjligheter alt la skälig hänsyn lill alla de olika
faktorer som i det enskilda fallet kan påverka marknadens värdering av ett
skuldebrev.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RSV skall enligt sin instruktion genom bl.a. anvisningar
främja en riklig och enhetlig tillämpning av gällande föreskrifter inom sitt
verksamhetsom­råde. Beträffande realisationsvinstbeskattningen av värdepapper
brukar verket utfärda anvisningar om del sökande bolagets aktier är
börsnoterade eller föremål för liknande notering. Anvisningar på optionslåneområdet
bör ges av RSV i samma utsträckning som nu gäller i andra värdepappers-frågor.
Det ankommer på verket att avgöra om anvisningar skall utfärdas eller ej. 1 de
fall anvisningar inte begärs eller ej utfärdas får det på vanligt sätt ankomma
på den skatiskyldige att i sjålvdeklarationen förebringa utredning om sina
anskaffningsvärden. 1 klarhetens intresse vill jag fram­hålla att det här är
fråga om anvisningar till ledning för taxeringen och inte om bindande
föreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I många fall noteras de störte aktiebolagens skuldebrev
officiellt på fondbörsen. Omsättningen av dem är dock i allmänhet liten och del
kan i vissa fall dröja en avsevärd tid innan en sådan notering finns. De flesta
skuldebrev som avyttras av deltagarna i en emission i anslutning till denna
torde säljas direkt via emissionsbanken lill institutionella placerare. Vet­skap
om marknadsvärdet finns dä hos det emitterande bolaget och emis­sionsbanken men
kan däremot vara svår att erhålla för utomstående. Med hänsyn till dessa
förhållanden anser jag det inte bara lämpligt ulan också nödvändigt all bolagen
till sina ansökningar fogar utredning om marknads­värdet. Utredningen bör
omfatta den tidsperiod som erfordras för alt marknadsvärdet med rimlig grad av
säkerhet skall kunna avläsas. Hur lång liden skall vara kan inte generellt
anges. Tidsperioden fär bedömas med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hänsyn till de föreliggande omständigheterna i det
enskilda fallet. Ofta kan marknadsvärdet avläsas i omedelbar anslutning lill
all handeln i skulde­brev påbörjas. I inget fall torde en längre period än en
månad vara behöv­lig. Marknadsvärdet kommer att vara av betydelse under lång
tid efter emissionstidpunkten. På grund härav bör endast ett värde anges i
anvis­ningen som anskaffningsvärde och delta även om olika marknadsvärden
noterats, t.ex. under olika dagar under den aktuella tidsperioden. Ett
medelvärde bör sålunda anges i anvisningen på samma sätt som nu sker när
anvisningar ges för värderingen av exempelvis inköpsrätter. Vad jag nu sagt
innebär alltså alt jag anser att endast ett marknadsvärde bör anges även om
t.ex, marknadsräntan ändrats under en pågående emission och skuldebrevets
marknadsvärde därför ändrats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Optionsrättens värde bestäms indirekt av marknadsvärdet på
skuldebre­vet som skillnadsbeloppet mellan emissionspriset och skuldebrevets
mark­nadsvärde. Även optionsrättens värde bör givelvis anges i anvisningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skulle flera optionsrätter förekomma i samma unit måste en
fördelning av nyss nämnda skillnadsbelopp ske dem emellan. I den frågan gör jag
följande bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Sverige emitteras optionslån i allmänhet med
företrädesrätt för aktie­ägarna. Därvid tillämpas nyemissionsvillkor, vilket
innebär alt emis­sionspriset understiger marknadsvärdet på de utgivna
värdepapperen. Ef­tersom skuldebrevet skall åsätias sitt marknadsvärde faller
hela övervär­det på optionsrätterna. Enligt min uppfattning medfördetia
förhållande att del mest kortekta resultatet erhålls om fördelningen sker med
ledning av optionsrätternas resp. marknadsvärden. För bestämning av dessa mark­nadsvärden
bör de principer, som jag tidigare redovisat för skuldebrevens del tillämpas sä
långt som möjligt. Det kan dock visa sig nödvändigt alt utsträcka tidsperioden
under vilken marknadsvärdena avläses, Å andra sidan bör i delta fall de
noterade värdena kunna användas i större utsträck­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad jag nu sagt tar i första hand sikte på emissioner som
görs av börsbolag eller bolag vars aktier omsätts marknadsmässigl vid sidan av
fondbörsen. När optionslån ges ul av sädana bolag följer regelmässigt en
omsättning av skuldebrev och optionsrätter. Om ett optionslän ges ut av eti
renodlat familjeförelag, t.ex. vid en riktad emission till en utomstående
intressent, torde i allmänhet några konstaterbara marknadsvärden inte
framkomma. Även i ett sådant fall finns emellertid ett behov av alt faststäl­la
ett marknadsvärde på skuldebrevet för att möjliggöra en uppdelning av
emissionspriset. 1 den situationen blir man hänvisad lill att utifrån formell
ränta och löptid på lånet genom en teoretisk beräkning bestämma skulde­brevets
värde vid leckningslidpunklen. 1 sådana fall torde det inte föreligga något
behov av anvisningar från RSV.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 193&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.5 Beskattningen vid avyttring av skuldebrev utgivna i
optionslån&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Ett skuldebrev utgivet i ett optionslän
skall vid avyttring i likhet med vad som f.n. gäller beskattas enligt reglerna
för övrig lös egendom i 35 § 4 mom. kommunalskatlelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalvinstkommitténs förslag: Beskattningen skall ske
enligt aktievinst­reglerna i 35§ 3 mom. KL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker
kommitténs förslag eller lämnar det utan erinran. Ett antal remissinstanser
avstyrker dock förslaget. Några av dem anser alt den förutsebara
värdestegringen på underkursskuldebrevet skall räntebeskattas. Vissa
remissinstanser anser det vara en stor nackdel all endast skuldebrev utgivna i
optionslån skall beskattas enligt 35 § 3 mom. KL medan övriga skuldebrev -
bortsett frän de konvertibla skuldebreven - skall beskattas enligt 4 mom, samma
para­graf. Dessa remissinstanser framhåller att det i princip inte finns någon
skillnad på skuldebrev utgivna i opiionslån sedan oplionsbevisen avskiljts och
övriga skuldebrev.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: En följd av valet av metod för
fördelningen av emissionspriset blir alt skuldebrevet i ett optionslån ur
långivarens synvin­kel förvärvas lill underkurs i förhållande lill
skuldebrevets nominella vär­de. Villkoren i företagna emissioner av optionslån
har varit sädana att underkursen oftast uppgått till 20-30% av nominellt
skuldebrevsvärde. Vid löptidens slut inlöses skuldebrevet av bolaget till
nominellt belopp. Frågan uppkommer därför om hur denna värdestegring och annan
värdeförändring på skuldebreven skall beskattas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rådande praxis torde innebära följande. Värdeförändringar
på skulde­brev beskattas normall som realisationsvinst efter en avyttring. 1
vissa fall har dock förändringar i kapitalvärdet på skuldebrev ansetts utgöra
ränta (se t.ex. RÅ 1969 Fi 1396, RÅ 1972 ref 51 och RÅ 82 Aa 152). Å andra
sidan beskattas värdeförändringar pä skuldebrev, som ulgetts lill parikurs men
där kursen sedan sjunkit, enligt realisationsvinstreglerna. För vissa typer av
skuldebrev — bankcertifikat, statsskuld växlar och skattkammarväxlar - följer
av särskild lagstiftning (41 e§ KL) att alla värdeförändringar behandlas som
ränta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande praxis för beskattning av realiserade
värdeförändringar på olika slag av skuldebrev är ulan tvivel svåröverblickbar.
Uppkomsten av en penningmarknad i början av 1980-talet och nya typer av
finansieringsin­strument har ylteriigare komplicerat beskatlningssitualionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapiialvinstkommittén har föreslagit alt alla värdeförändringar
på skul­debrev utgivna i optionslån bortsett från upplupen formell ränta skall realisationsvinstbeskattas
enligt aktievinstreglerna i 35 § 3 mom. KL. För-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;slaget har mött relativt stark kritik från
remissinstanserna. Enligt min mening finns visst fog för kritiken, främst av
det skälet att endast ett visst slag av skuldebrev skall omfattas av nya regler
medan andra likartade typer av skuldebrev lämnas utanför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt sina direktiv skall kapitalvinstkommittén bl.a. se
över beskatt­ningsreglerna på skuldebrevsområdel. Kommittén skall också utreda
gränsdragningen mellan realisationsvinst och ränta i vissa fall. Enligt vad jag
inhämtat har kommittén påbörjat arbetet med dessa frågor. Ett betän­kande med
förslag till nya regler om skuldebrevsbeskattningen kan förvän­tas under våren
1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det sagda leder lill den slutsatsen att det inte är
lämpligt att nu ändra reglerna för beskattningen av värdeförändringar på endast
de skuldebrev som utges i optionslån. Samtidigt saknas underiag för en lillföriitlig
bedöm­ning av hur värdeförändringar på andra slag av skuldebrev bör beskattas.
Jag år av det skälet inte heller beredd att nu föreslå ändringar i gällande
regler för skuldebrevsbeskatlningen i övrigt. Jag vill tillägga att jag också
ser det som en fördel alt kapitalvinstkommittén härigenom ges bättre
möjligheter för en förutsättningslös prövning av beskattningsreglerna pä hela
skuldebrevsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avslutningsvis vill jag i klarhetens intresse göra
ytterligare ett påpekan­de, Mitl ställningstagande i den nu aktuella frågan får
inte uppfattas så att jag lar avstånd frän kommitténs principiella uppfattning
om beskattningen av värdestegringen pä ett skuldebrev utgivet i ett opiionslån.
Tvärtom är jag av samma mening som kommittén på den punkten. Jag avser därför
alt pä nytt la upp frågan sedan kommittén avlämnat sitt förslag till beskatt­ningsregler
för skuldebreven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.6 Beskattningen vid avyttring av företrädesrätter att
teckna konvertibla skuldebrev och optionslån&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Företrädesrätter att teckna konvertibla
skuldebrev och optionslän skall beskattas enligt aktievinstreglerna i 35S 3
mom. kom­munalskatlelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i
frågan har tillstyrkt förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Konverterings- och optionslån kan
emitteras såväl med företrädesrätt för aktieägarna som ulan sådan rätt. Det är
också möjligt att utge lån där annan än aktieägare i bolaget fär företrädesrätt
att teckna. Enligt 5 kap 2§ aktiebolagslagen (1975: 1385) har emellertid aktie­ägarna
- vid emissioner som sker mot vederlag i pengar - företrädesrätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att teckna sig för förvärv av skuldebrev såsom om
emissionen gällde de aktier som kan komma att träda i stället för skuldebreven
eller nytecknas på grund av optionsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som framgår av lydelsen av bestämmelsen i aktiebolagslagen
hänför sig företrädesrätten civilrätlsligt till skuldebrevet. Frågan är nu hur
dessa företrädesrätter skall infogas i regelsystemet för beskattning av realisa­tionsvinster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såvitt avser företrädesrätten att teckna ett konvertibelt
skuldebrev är situationen okomplicerad. Som jag tidigare anfört skall ett
konvertibelt skuldebrev vid avyttring beskattas enligt aktievinstreglerna. Det
är därför naturiigt att också företrädesrätten att teckna ett sådant skuldebrev
skall beskattas enligt de bestämmelserna . Därigenom uppnås även överens­stämmelse
i beskattningen mellan denna företrädesrätt och en tecknings­rätt till aktie.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det sedan gäller företrädesrätten att teckna ett
optionslån är lägel något annorlunda. Del beror på att teckningen i ett opiionslån
avser en unit bestående av ett skuldebrev och en optionsrätt. Eftersom jag har
föreslagit att skuldebrevet i ett sådant lån vid avyttring skall beskattas
enligt reglerna för övrig lös egendom i 35 § 4 mom. KL kan det hävdas att också
företrä­desrätten borde beskattas enligt samma bestämmelser. Kommittén har
emellertid i belänkandet Reavinst på optionslån pä ett övertygande sätl visat
att företrädesrättens värde uteslutande beror pä optionsrätten (se sid 68-70
och 91-93 i betänkandet) och mot den bakgrunden föreslagit att företrädesrätten
i skattehänseende även knyts till optionsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag biträder förslaget att företrädesrätten i
skattehänseende bör knytas till optionsrätten. Som en följd av detta finner jag
det naturligt alt beskatt­ningen av företrädesrätten skall ske pä samma sätt
som gäller för options­rätlen. Mitt förslag är således att företrädesrätten att
teckna ett optionslån skall beskattas enligt aktievinstreglerna i 35 § 3 mom.
KL. Härigenom uppnås skaltemässig neutralitet i behandlingen av de tecknings-
och före­trädesrätter som kan förekomma i olika slag av aktieemissioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.7 Beskattningskonsekvenser när en företrädes-, konverterings-
eller optionsrätt utnyttjas&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Utnyttjande av en företrädes-, konverterings-
eller op­tionsrätt skall inte medföra realisationsvinstbeskattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som berört frågan
tillstyrker försla­get.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: När en innehavare av en teckningsrält
utnyttjar denna för förvärv av en ny aktie i del emitterande bolaget utlöser
förvärvet inte någon realisationsvinstbeskattning. Denna regel är inte alldeles
själv­klar. Ett förvärv av aktier genom teckning med stöd av en teckningsrätt
kan jämföras med ett byte. Byte är ett oneröst fång vilket normalt medför
realisationsvinstbeskattning. Regeln är dock både enkel och praktisk. Den är
också logisk med hänsyn till att aktieägaren vid en nyemission endast bereds
möjlighet att behålla sin andel i bolaget. Samma ordning bör därför gälla för
företrädesrätter att teckna konvertibla skuldebrev och optionslän. Del finns
nämligen ingen anledning att utnyttjandet av en företrädesrätt skatlemässigt
skall behandlas på annat sätt än en teckningsrätt eftersom konverterings- och
optionslån i avgörande hänseenden kan jämställas med nyemission.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En
optionsrätt att teckna eller köpa en aktie anses utslockna när den utnyttjas.
Inte heller då utlöses någon realisationsvinstbeskattning. Del är däremot
fallet vid utnyttjandet av en konverteringsrätt. Ett utbyte av ett konvertibelt
skuldebrev lill en aktie realisationsvinstbeskattas alltså enligt nu gällande
praxis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som
tidigare framgått är det min uppfattning att de skalterättsliga regler­na bör
utformas så att de nya finansieringsformerna kan utnyttjas i enlighet med de
syften som ligger bakom den civilrätlsliga lagstiftning genom vilken de
tillskapades. Jag anser alt nuvarande praxis vid konverteringar ulgör ett
hinder för ett rationellt utnyttjande av de konvertibla skuldebreven som
finansieringsalternativ. Härtill kommer att syftet med konverteringsrätten är
detsamma som med optionsrätlen, nämligen att ge innehavaren av rätten möjlighet
all förvärva en aktie. Som en konsekvens av vad jag nu anfört bör följa att en
konvertering i realisationsvinsthänseende jämställs med ett utnyttjande av en
optionsrätt. Jag föreslår således att ett utbyte av ett konvertibelt skuldebrev
till en aktie inte skall föranleda realisations­vinstbeskattning. Delsamma bör
givetvis gälla om en optionsrätt utnyttjas för teckning av en aktie.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:52.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.8 Beräkning av innehavstid&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:17.5pt'&gt;
  &lt;td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Mitl förslag: Innebörd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=223 colspan=3 valign=top style='width:167.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;en av
  reglerna om anskaffningstidpunkt anges i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=183 colspan=2 valign=top style='width:137.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nedanstående
  uppställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:46.55pt'&gt;
  &lt;td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:46.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Värdepapper 1 Företrädesrätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:46.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Aktieägare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;moderaktiens förvärvsdag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:15.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:46.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:46.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Annan a)
  företrädesrätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dagen
  för köpe­avtalet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:46.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;skaltskyldig
  med b)  konvertibelt skuldebrev&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:46.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;inköpt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;c)
  optionsrätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:29.5pt'&gt;
  &lt;td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:29.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 Konvertibelt skuldebrev&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:29.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:15.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:29.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:29.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;dagen för förvär­vet av företrä­desrätten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:29.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dagen
  för köpe­avtalet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:29.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:30.5pt'&gt;
  &lt;td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:30.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:14.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 Skuldebrev ut­givet i ell op­iionslån&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:30.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;dagen för teck­ningen av lånet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:15.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:30.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:30.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;dagen för teck­ningen av lånet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:30.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:30.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:38.4pt'&gt;
  &lt;td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:38.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 Optionsrätt a)  lill nyteckning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:38.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;moderakliens förvärvsdag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:15.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:38.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:38.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;dagen för förvär­vet av företrä­desrätten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:38.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:38.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;dagen för köpeavtalet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:21.6pt'&gt;
  &lt;td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;b)  till köp av aktie&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;dagen för teck­ningen av länet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:15.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:46.8pt'&gt;
  &lt;td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:46.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 Ny
  aktie i     a)  via konverti­belt skuldebrev&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:46.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;moderaktiens förvärvsdag'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:15.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:46.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:46.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:46.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;dagen för för­värvet av det konvertibla skuldebrevet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:46.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:30.25pt'&gt;
  &lt;td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:30.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;b)  via options­rätt till ny­teckning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:30.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:15.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:30.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:30.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:30.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:30.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;dagen för för­värvet av op­tionsrätten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:21.1pt'&gt;
  &lt;td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;c)   via optionsrätt till köp av aktie&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;dagen för teck­ningen av lånet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:15.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:18.7pt'&gt;
  &lt;td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;' gäller ej utbyte som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=120 colspan=2 valign=top style='width:90.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;skett
  före den 1 juli 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom RSV och
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län tillstyrker förslaget eller lämnar det
ulan erinran. RSV anser att reglerna är för svåröverskådliga och förordar en
markant ökning av antalet schabloner. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
vill behälla nuvarande ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Med innehavstid förstås tiden
frän den dag dä egendomen förvärvades till den dag då avtal träffas om dess
avyttring. Vid beräkning av skattepliktig realisationsvinst är innehavstiden av
avgörande betydelse. Innehavstidens längd påverkar nämligen storleken av den
skat­tepliktiga realisationsvinsten. Avyttras egendom som skall beskattas
enligt aktievinstreglerna i 35§ 3 mom. KL skall hela vinsten tas upp till
beskatt­ning om innehavstiden understiger två år. Om innehavsliden är tvä är
eller längre beskattas 40% av vinsten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skall egendomen beskattas enligt reglerna för övrig lös
egendom i 35 § 4 mom. KL gäller likaledes att hela vinsten är skattepliktig om
innehavstiden är kortare än två år. Är innehavsliden två är eller längre men
kortare än fem år bestäms skattepliktig vinst enligt en fallande skala. Vinsten
blir skattefri orh egendomen innehafts fem är eller längre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid beräkning av realisationsföriust gäller samma regler
för bestämning av innehavstid som vid vinstberäkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att bestämma dagen för avyttringen vållar knappast några
problem. Som jag tidigare nämnt anses avyttringsdagen vara den dag då bindande
avtal om överlåtelse av egendomen ingås. Däremot är det inte i alla fall lika
klart hur anskaffningstidpunkten skall bestämmas. Det är därför nödvän­digt att
relativt ingående behandla den frågan. Inledningsvis tar jag upp de
bestämmelser som anknyter lill 35 § 3 mom. KL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag bygger på de i praxis utarbetade reglerna om
beräkning av anskaffningstidpunkt vid nyemission av aktier. Förslaget är
utarbetat med hänsyn lagen lill de många olika överlåtelsesilualioner som kan
förekom­ma vid avytlring av de värdepapper som nu är aktuella. Till grund för
bestämmelserna om anskaffningstidpunkt ligger mina förslag om dels att
företrädesrätten att teckna ett optionslån i skattehänseende skall anses knuten
till optionsrätten, dels att utnyttjande av en företrädesrätt, ett konvertibelt
skuldebrev eller en optionsrätt inte skall utlösa realisations­vinstbeskattning.
Den aktieägare som deltar i en emission kan därigenom via företrädesrätten
härleda sin konvertibel eller optionsrätt tillbaka till den aktie från vilken
företrädesrätten att delta i lånet härrör (moderaktien). Anskaffar han en ny
aktie genom att utnyttja konverlerings- eller options­rätten kan han på samma
sätt härleda förvärvet av aktien tillbaka lill moderaktien via konverterings-
eller optionsrätten och företrädesrätten. Avyttrar aktieägaren ett av de nu
nämnda värdepapperen bestäms dess anskaffningstidpunkt av moderaklien. Skulle
denna aktie vara förvärvad genom ett benefikt fång får han gä tillbaka lill
tidpunkten för närmast föregående onerösa fång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om en skaltskyldig deltar i en emission utan
företrädesrätt, t.ex. vid en riktad emission, bör anskaffningstidpunkten
bestämmas lill dagen för teck­ningen. Detta överensstämmer med gällande rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förvärvar
den skattskyldige ett av de nu aktuella värdepapperen genom köp blir dagen för
köpet anskaffningstidpunkt. Även vid ett sådant förvärv bör gälla att
anskaffningstidpunkten får överföras lill ett genom teckning eller konvertering
förvärvat värdepapper. Jag kan illustrera det nu sagda med ett exempel. Anlag
att en skattskyldig köper en företrädesrätt att delta i ett optionslån och att
han utnyttjar rätten till teckning. Han får då en optionsrätt. Antag vidare att
han utnyttjar optionsrätten och tecknar en aktie, som han sedan avyttrar. Hans
anskaffningstidpunkt för aktien skall dä räknas tillbaka till dagen för inköpet
av företrädesrätten. Resultatet blir detsamma om företrädesrätten i stället
hade gällt ell konverteringslån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har
tidigare föreslagit att utnyttjandet av företrädes-, konverterings-och
optionsrätter inte skall utlösa realisationsvinstbeskattning. 1 konse­kvens med
detla föreslår jag alltså att ingen anskaffningstidpunkt skall knytas lill ett
sådant tillfälle. Karaktäristiskt för regelsystemet är således att ingen
anskaffningstidpunkt är så att säga fristående. Ingen anskaff­ningstidpunkt
anknyts till de tillfällen då företrädes-, konverterings- och optionsrätter
utnyttjas för sina resp. ändamål. Härigenom skiljer sig förslå-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;get från nuvarande praxis, som t.ex. innebär att en via
optionsrätt förvär­vad aktie anses anskaffad vid tidpunkten för utnyttjandet av
optionsrätten. När rätten utnyttjas för nyteckning anses den utslockna och
någon realisa­tionsvinstbeskattning utlöses inte. Anskaffningstidpunkten blir
således be­stämd till en fristående tidpunkt i detta fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RSV och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att
de regler jag redogjort för blir alltför komplicerade. Länsstyrelsen förordar
att anskaff­ningstidpunkten för en via optionsrätt förvärvad aktie skall
bestämmas till dagen för utnyttjandet av optionsrätten, dvs en kodifiering av
gällande praxis. Däremot godtar länsstyrelsen förslaget i den del det rör
konvertibla skuldebrev. Länsstyrelsen framhåller att reglerna därigenom blir
enklare att tillämpa. RSV förordar schablonregler i större utsträckning när del
är fråga om att bestämma anskaffningstidpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De av mig föreslagna bestämmelserna bygger på
nyemissionsreglerna vilket jag anser vara en naturiig utgångspunkt eftersom en
emission av ett konverlerings- eller optionslän kan användas som ett alternativ
till en nyemission. Anknytningen till nyemissionsreglerna anser jag har gjorts
pä enklast tänkbara sätt. Jag är dock medveten om att reglerna om anskaff­ningstidpunkt
för optionsrätter till köp av aktier, vilka jag senare skall återkomma till.
komplicerar systemet något. Å andra sidan ingår även bestämmelserna om
beräkning av anskaffningskostnad som en naturlig del i det av mig föreslagna
regelsystemet. Detta bildar därför en enhet ur vilken ingen regel kan brytas ut
ulan all systemets logiska uppbyggnad går föriorad. Enligt min uppfattning
leder länsstyrelsens förslag inte till någon förenkling jämfört med mitt
förslag. Jag kan heller inte finna att RSV:s förslag om ytleriigare schabloner
leder till en bättre lösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konvertibla skuldebrev och optionsrätter är aktieliknande
handlingar. Deras värde bestäms i hög grad av kursen pä bolagets aktie. Vid
innehav av ell konvertibelt skuldebrev eller en optionsrätt får den
skattskyldige därför del av aktiens värdestegring. Omvandlas skuldebrevet eller
options­rätten lill en aktie övergår i princip värdestegringen till aktien. Med
hänsyn till detta anser jag det felaktigt att räkna innehavsliden på aktien
från den dag dä konverterings- eller optionsrätten utnyttjades. I vissa fall
skulle därigenom värdestegringen bli fullt beskattad under en tväårsperiod
trots att den före utbytet/nyteckningen endast skulle ha beskattats till 40%.
Delta är inkonsekvenl och rubbar neutraliteten i beskattningen av olika
finansieringsformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har även anfört
alt regeln om anskaffningstidpunkt för en via optionsrätt förvärvad aktie kan
vålla kom­plikationer vid utnyttjande av föriustavdrag i fåmansbolag. Jag delar
inte länsstyrelsens farhågor. Den ändring i reglerna om anskaffningstidpunkt
som jag nu föreslår påverkar i sig inte bedömningen av rätten till föriustav­drag.
En annan sak är att själva förekomsten av optionsrätter kan vara av betydelse i
sammanhanget (jfr prop. 1983/84:63 s. 26).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad jag hittills anfört om bestämning av
anskaffningstidpunkt har gällt företrädesrätter, konverfibla skuldebrev,
optionsrätter och aktier, som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förvärvats genom en konverterings- eller optionsrätt, dvs
egendom som efter avyttring skall realisationsvinstbeskattas enligt aktievinstreglerna
i 35§3mom. KL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skuldebrev utgivna i opiionslån beskattas efter avyttring
enligt bestäm­melserna i 35 § 4 mom. KL. Reglerna om anskaffningstidpunkt år
här betydligt enklare. En skattskyldig som deltar i en emission av skuldebrev
anses enligt gällande rätt förvärva skuldebrevet vid teckningstillfället, Detla
gäller oavsett om den skattskyldige har företrädesrätt alt teckna länet eller
ej. Detla är en följd av att sambandet med moderaktien anses brutet i och med
emissionen. Förvärvas skuldebrevet genom köp eller genom annat oneröst fång
bestäms anskaffningstidpunkten pä vanligt sätt till den dag dä bindande avtal om
förvärvet ingås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalvinstkommittén har inte föreslagit någon ändring av
dessa regler. Även remissinstanserna har godtagit nuvarande ordning. Jag
biträder den uppfattningen och föreslår därför ingen ändring av gällande regler
på området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.9 Beräkning av anskaffningskostnad&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:21.6pt'&gt;
  &lt;td width=335 colspan=3 valign=top style='width:251.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mitt
  förslag: Innebörden av reglerna om anskaffningskostnad anges i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nedanstående
  uppställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Värdepapper&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Aktieägare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Annan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;skattskyldig
  med inköpt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:18.7pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;a)
  företrädesrätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;b)  konvertibelt       c) optionsrätt skuldebrev&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.95pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 Företrädesrätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;köpeskillingen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 Konvertibelt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;emissions-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;köpeskillingen
  för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;köpeskillingen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:26.4pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;skuldebrev&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;priset&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;företrädesrätten 4- emissionspri­set&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 Skuldebrev ut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;skuldebrevets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;skuldebrevets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;_                              _&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;givet i ett op-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;marknadsvärde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;marknadsvärde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.85pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;tionslån&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;vid emissionen'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vid
  emissionen'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.5pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 Optionsrätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;skillnadsbelop-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;köpeskillingen
  för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-                             köpeskillingen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.45pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;pet mellan emis-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;företrädesrätten
  -t-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;sionspriset och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reslvärdet'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;skuldebrevets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;marknadsvärde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(restvärde!)'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5 Ny aktie&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;a)      via konverti-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;emissionspriset&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;köpeskillingen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;köpeskillingen          -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;belt skuldebrev&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;för det konver-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;för
  företrädes-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;för det konver-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;tibla skuldebre-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rätten +
  emis-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;tibla skulde-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:27.35pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:27.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:27.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;vet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:27.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;sionspriset för det konvertibla skuldebrevet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:27.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;brevet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;b)      via options-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;restvärdet +&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;köpeskillingen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;köpeskil-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;lätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;nyteckningspriset&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;för
  företrades-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;lingen för op-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.9pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;eller vid köp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;rätten -1- rest-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:73.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;tionsrätten +&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;köpeskillingen'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;värdet 4- ny-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;nytecknings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;teckningspriset&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;priset eller vid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;eller vid köp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;köp köpeskil-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;köpeskillingen'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;lingen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:18.25pt'&gt;
  &lt;td width=234 colspan=2 valign=top style='width:175.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;' gäller ej om teckning av lånet skett före den 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;juli
  1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som milt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom RSV och
länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län tillstyrker förslaget eller lämnar det
utan erinran. Båda dessa instanser tillstyrker förslaget att företrädesrättens
anskaff­ningskostnad skall vara O kr. för den aktieägare som deltar i en
emission. RSV anser i övrigt att reglerna är för svåröverskådliga och förordar
en kraftig ökning av antalet schabloner. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län vill behälla nuvarande praxis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: När jag redogjorde för frågorna
om anskaffningstid­punkten utgick jag från alt emission av konvertibla
skuldebrev och op­iionslån är alternativ till nyemission. Samma utgångspunkt är
lämplig nu. Som jag nämnde i föregående avsnitt kan man med denna förutsättning
som grund bygga ett logiskt och relativt enkelt system som innefattar både
anskaffningstidpunkter och anskaffningsvärden. Jag har tidigare utförligt
redogjort för de grundprinciper som jag anser bör tillämpas. Jag vill här
endast understryka att principen innebär att anskaffningskostnaden får föras
över från ett värdepapper till ett annat vid utnyttjande av företrädes-, konverterings-
och optionsrätter på samma sätt som anskaffningstidpunk­ten får överföras utan
hinder av att någon eller några av dessa rätter utnyttjas. Följande exempel
belyser det nu sagda. Om en skaltskyldig köper en företrädesrätt ati delta i en
emission av konvertibla skuldebrev och senare säljer den aktie som han erhållit
genom alt utnyttja konverte­ringsrätten får han som anskaffningskostnad för
aktien ta upp summan av köpeskillingen för företrädesrätten och emissionspriset
fördel konvertibla skuldebrevet. Givetvis fär även eventuella kostnader i
samband med kon-verteringen inräknas i aktiens anskaffningskostnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De särkilda regler som nu gäller för beräkning av
anskaffningskostnad pä värdepapper, t.ex. fond- och preferensaktiemetoden,
genomsnittsberäk­ning för äldre aktier och schablonregeln, bör bli tillämpliga
på konvertibla skuldebrev och optionsrätter. För skuldebrev utgivna i
optionslån bör således nu gällande regler om beräkning av anskaffningskostnad
på vanliga skuldebrev tillämpas med endast det tillägget alt skuldebrevet vid
emissio­nen skal! åsätias sitt marknadsvärde. För företrädesrätternas del anser
jag emellertid alt del är nödvändigt att göra ett par undantag från gällande aktievinslregier.
Vad jag åsyftar är dels hur anskaffningskostnaden skall bestämmas för en
aktieägare som deltar i en emission, dels schablonre­gelns tillämplighet. Jag
skall nu behandla dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalvinstkommitlén har föreslagit att
anskaffningskostnaden för en företrädesrätt som erhålls i en emission skall åsätias
värdet O kr. Detta kan sägas avvika från gällande regler om beräkning av
anskaffningskostnad. En företrädesrätt är nämligen i princip likvärdig med en
teckningsrätt till aktie och anskaffningskostnaden för företrädesrätten borde
därför beräk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nas pä samma sätt som gäller för teckningsrätten. Denna
anskaffningskost­nad beräknas med en proportioneringsmetod till ett belopp
motsvarande den värdeminskning som moderaktien undergår vid emissionen. Samma proporiioneringsmetod
borde därför tillämpas pä företrädesrätter. Detta skulle innebära att en del av
moderaktiens anskaffningskostnad överförs till företrädesrätten. Så långt
föreligger knappast något större problem. Men om företrädesrätten utnyttjas för
teckning kompliceras situationen högst avsevärt. Företrädesrättens värde skall
nämligen i ett sådant fall överföras till del konvertibla skuldebrevet eller
till optionsrätten. I det fall att skuldebrevet i ett optionslän är
konvertibelt måste värdeöverföringen ske till såväl skuldebrevet som
optionsrätten genom något slags fördel­ningsmetod. Ännu mer komplicerad blir
situationen om uniten består av ett konvertibelt skuldebrev och flera
optionsrätter. Härtill kommer att beräkningen av anskaffningskostnaden för ett
konvertibelt skuldebrev el­ler en optionsrätt i de nu nämnda fallen alltid mäste
ske med tillämpning av den invecklade preferensaktiemetoden. Kommittén har
ansett att en sådan beräkningsmetod blir alltför komplicerad. Av
förenklingsskäl har därför föreslagits att anskaffningskostnaden för
aktieägarens företrädesrätt alltid skall sättas till 0 kr. Ingen del av
moderaktiens anskaffningskostnad skall således överföras vare sig till
företrädesrätten eller optionsrätten. Remiss­instanserna har genomgående ställt
sig positiva till förslaget. Jag delar kommitténs och remissinstansernas
bedömning och föreslår således att förslaget skall genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Schablonregeln för beräkning av anskaffningskostnad finns
i punkt 2 b tredje stycket av anvisningarna till 36 § KL. Enligt regeln fär
anskaffnings­kostnaden för en äldre börsnoterad aktie tas upp till 25% av vad
den skatiskyldige erhållit för aktien vid avyitringen. Som jag tidigare nämnt
bör schablonregelns tillämpningsområde utvidgas. Den bör också omfatta
börsnoterade konvertibla skuldebrev och optionsrätter utgivna av bolag vars
aktier börsnoteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Schablonregeln är en renodlad förenklingsregel. Den är
huvudsakligen avsedd att användas i de fall då svårigheter föreligger att
utreda den verkliga anskaffningskostnaden. Enligt mitt förslag skall
företrädesrättens anskaffningskostnad för aktieägaren bestämmas till 0 kr. En
förenklingsre­gel är då obehövlig. Härtill kommer att dubbelt avdrag skulle
komma att medges för en del av moderaktiens anskaffningskostnad om schablonre­geln
skulle fä användas pä företrädesrätterna. Jag föreslår därför att före­trädesrätterna
inte skall omfattas av schablonregeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.10 Avdrag för realisationsförlust, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Avdrag för realisationsförlust vid avyttring
av företrädes­rätt, konvertibelt skuldebrev, optionsrätt och skuldebrev utgivet
i ett optionslån skall medges i samma utsträckning som nu gäller för andra
värdepapper. Vinster på nämnda slag av värdepapper skall däremot inte fä
kvittas mol föriuster pä premieobligationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitl. Därutöver
har kommit­tén föreslagit att avdrag skall medges för den förlust som uppkommer
om en optionsrätt är värdelös vid optionslidens slut samt alt vinster på börsno­terade
konvertibla skuldebrev skall kunna kvittas mol föriuster pä pre­mieobligationer
i samma utsträckning som är fallet i fråga om vinster på börsaktier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Flertalet har tillstyrkt eller lämnat
förslaget utan erin­ran. Ett par remissinstanser anser att förslaget om
avdragsrätt för en vid optionstidens slut värdelös optionsrätt innebär ett
sådant brott mot nuva­rande ordning för behandlingen av realisationsförluster
att del inte bör genomföras. Näringslivets skaiteddegaiion hemställer att
kvittning får ske mellan förluster på premieobligationer och vinster på
optionsrätter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Rätten till avdrag för
realisationsförlust regleras i punkt 3 och 4 av anvisningarna till 36 § KL. Kapiialvinstkommittén
har föreslagit att dessa bestämmelser skall omfatta förluster som uppkommer vid
avyttring av nu ifrågavaranrle värdepapper. Kommittén har därtill föreslagit en
viss utvidgning i avdragsreglerna så att förluster som uppkom­mer vid avyttring
av premieobligationer, utfärdade år 1980 eller tidigare, blir avdragsgilla mot
vinster som uppkommer på konvertibla skuldebrev inregistrerade vid Stockholms
fondbörs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot att
allmänna regler för realisationsförluster skall få tillämpas på konvertibler
och op­tionsrätter. Detta är också i linje med gällande rätt. Jag delar den
uppfatt­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad sedan beträffar förslaget om avdragsrätl för en vid
optionstidens slut värdelös optionsrätt är att märka att en sådan avdragsrätt
är en nyhet på ifrågavarande beskaltningsområde. Vid
realisationsvinstbeskattningen gäller nämligen alltsedan lagstiftningens
tillkomst alt endast realiserade, dvs. genom avyttring uppkomna, vinster och
förluster beaktas. Ett avylt-ringskrav har således uppställts som en primär
förutsättning för att realisa­tionsvinstbeskattning över huvud taget skall
komma ifråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att frångå kravet på avyttring för ett visst slag av
värdepapper i en speciell situation bör enligt min mening krävas tungt vägande
skäl. För en sådan avdragsrätt har kommittén i första hand anfört att avdragsrätlen
är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;erforderlig för alt symmetri skall erhållas i
beskattningen. Enligt kommit­téns förslag skall såväl optionsrätter som
skuldebrev utgivna i opiionslån beskattas enligt reglerna i 35 § 3 mom. KL.
Härigenom tar, enligt kommit­tén, värdestegringen pä skuldebrevet och den beloppsmässigt
exakt lika stora föriusten på en värdelös optionsrätt beskattningsmässigt ut
varandra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har
emellertid tidigare av olika skäl funnit det mindre lämpligt att nu ändra
beskattningsreglerna för skuldebrev. Det betyder bl.a. att värdesteg­ringen på
skuldebreven tills vidare skall beskattas enligt nu gällande regler, vilket i
sin tur kan komma att innebära att värdestegringen blir obeskattad. Jag har
visserligen också förklarat att jag inte anser det rimligt att denna
värdestegring pä sikt blir helt obeskattad. I den föreliggande situationen är
jag emellertid inte beredd att genomföra en så genomgripande ändring av realisationsvinstreglerna,
som det skulle innebära att införa en avdragsrätl för förluster som uppkommit
utan att avytlring skett. Det förtjänar i sammanhanget att påpekas att
optionsrätter f.n. är föremål för livlig om­sättning. Det är uppenbarligen så att
intresse finns för satsningar i options­rätter, trots all en eventuell framlida
förlust genom alt rätten vid optionsli­dens utgång är värdelös inte är
avdragsgill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad sedan beträffar kommittéförslagel om kvittning av föriuster
på vissa premieobligationer mol vinster på börsnoterade konvertibla skuldebrev
vill jag anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom lagstiftning år 1981 begränsades rätten till avdrag
för förluster som uppkommit vid avyttring av premieobligationer. En sådan
förlust fär nu enligt huvudregeln endast användas för kvittning av vinster pä
pre­mieobligationer. Föriuster pä premieobligationer som utfärdats år 1980
eller tidigare får dock även kvittas mot realisationsvinster på börsnoterade
aktier och på andelar i vissa aktiefonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Betydelsen
av den särskilda regeln om kvittning av förluster mot vinster på börsaktier
kommer att minska vartefter premieobligationer som omfat­tas av bestämmelsen
inlöses. För förluster som uppkommer efter år 1990 kommer regeln att sakna
betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag kan i
och för sig hålla med om att önskemålet om lika behandling av aktier och konvertibler
talar för att kvitlningsregeln bör utvidgas till att avse även vinster pä konvertibler
och eventuellt också, som Näringslivets skattedelegation begärt, vinster på
optionsrätter. Kvitlningsregeln kom­mer emellertid inom en inte alltför
avlägsen framlid att ha spelat ut sin roll. All dä föra in nya slag av
värdepapper under regelns tillämpningsområde syns knappast motiverat. Med
hänsyn lill främst kviitningsbestämmelsens karaktär av övergångsregel avstår
jag frän att föreslå en utvidgning av dess tillämpningsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.11 Beskattningen av upplupen ranta på konvertibla
skuldebrev&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Vid avyttring av ett konvertibelt skuldebrev
skall den ersättning som överlåtaren erhåller i form av upplupen ränta, i
likhet med vad som f.n, gäller, beskattas som inkomst av kapital (ränta)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalvinstkommitténs förslag: Ersättningen för den
upplupna räntan skall ingå som en delpost vid realisationsvinstberäkningen. Den
skall alltså inte anses utgöra inkomst av kapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Flertalet tillstyrker kommitténs
förslag eller lämnar det ulan erinran. Några remissinstanser avstyrker
förslaget. De framhåller främst vederlagets räntekaraktär och risken för kringgäendeåtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Frågeställningen rör
gränsdragningen mellan ränta och kapitalvinst. Den omfattas med andra ord av
det utredningsuppdrag som kapitalvinstkommitlén f.n. arbetar med. Frågan om hur
upplupen ränta skall beskattas är gemensam för en rad räntebärande värdepapper.
Vissa skäl lalar således för att den nu aktuella frågan inte bör behandlas
isolerad från andra likartade fall. Härtill kommer alt den föreslagna ord­ningen
kan öppna vägen för transaktioner av skatteflyktskaraktär. På grund härav
föreslår jag inte någon ändring i den skattemässiga behand­lingen av upplupen
ränta på de konvertibla skuldebreven. Sådan upplupen ränta bör således alltjämt
beskattas som inkomst av kapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.12 Realisationsvinstbeskattning i övrigt och
utdelningsbeskattning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.12.1 Realisationsvinstbeskattning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Bestämmelserna i 35 och 36 §§
kommunalskattelagen skall även i övrigt gälla för konvertibla skuldebrev och
optionsrätter. För företrädesrätter skall bestämmelserna gälla i samma
utsträckning som nu är fallet för teckningsrätter lill aktier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i 53 § 1 mom. kommunalskattelagen om
skattskyldig­het vid avyttring av aktier vid utflyttning från riket skall även
omfatta avyttring av konvertibla skuldebrev och optionsrätter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Samtliga har tillstyrkt förslaget eller
lämnat det utan erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare nämnt bör
konvertibla skuldebrev och optionsrätter vid avyttring beskattas på samma sätt
som aktier. Som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en följd av detta bör bestämmelserna i 35 § 3 mom. KL om
strukturratio­nalisering och tvångsavyltring bli tillämpliga på dem. Det kan
ske utan att lagrummet ändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konvertibla skuldebrev och optionsrätter kan användas av
en skattskyl­dig för att uppnå i princip samma beskatlningsresultat som kan åstadkom­mas
med hjälp av aktier. Bl.a. skulle vissa skatteflyklsregler kunna kring­gås
genom användning av dessa värdepapper helt eller delvis i stället för aktier.
Jag föreslår därför att skatteflyktsreglerna i 35 § 3 mom. KL om
fastighetsöverlåtelser, vinslbolagslransaktioner och interna aktieöverlå­lelser
utvidgas så att de även omfattar konvertibla skuldebrev och options­rätter samt
i det sist nämnda fallet även företrädesrätter. Motsvarande tillägg bör även
göras i 53 § I mom. KL beträffande skattskyldighet för realisationsvinster vid
utflyttning från landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I anvisningarna till 36 § KL bör bestämmelserna om
termins- och blank-ningsaffärer även omfatta konvertibler, optionsrätter och
företrädesrätter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.12.2 Utdelningsbeskattning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag:  Utdelningsbeskaltning skall inte ske av
aktieägare som deltar i konverterings- och optionslån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Samtliga har tillstyrkt förslaget eller
lämnat del utan erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har tidigare framhållit att
emissioner av konver­terings- och optionslån i beskattningshänseende bör
jämställas med ny­emissioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nyemissioner sker i Sverige regelmässigt pä sädana villkor
att teck­ningsrätten fär ett visst värde för en aktieägare som med
företrädesrätt deltar i en emission. Någon utdelningsbeskattning sker dock inte
av aktie­ägaren i ett sådant fall. Det beror på att denne vid en nyemission
endast bereds möjlighet att behålla sin andel i bolagets förmögenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Neutraliteten i beskattningen mellan de nämnda
finansieringsformerna kräver likställighet i detta hänseende.
Utdelningsbeskattning bör därför inte utlösas vid en emission av ett konverterings-
eller optionslån. Detta överensstämmer med nu gällande praxis. Det är därför obehövligt
att reglera frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad jag nu sagt gäller endast om emissionen sker på
normala villkor. Om emissionsvillkoren däremot är sädana alt skuldebrevet i ett
optionslän får ett värde vid emissionstillfället som överstiger emissionspriset
blir situa­tionen annorlunda. 1 ett sådant fall fär en aktieägare som deltar i
emissio­nen utdelning från bolaget med ett belopp som motsvarar skillnaden
mellan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skuldebrevets marknadsvärde och emissionspriset. Utdelningsbeskaltning
skall dä ske för skillnadsbeloppei. En aktieägare utdelningsbeskalias näm­ligen
om denne får ut egendom från bolaget ulan vederlag eller för vederlag som
understiger den erhållna egendomens marknadsvärde. Vid en emis­sion av
konvertibla skuldebrev bör på motsvarande sätt utdelningsbe­skaltning ske om
det rena skuldebrevsvärdet på konvertibeln överstiger emissionspriset.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad jag nu sagt innebär sammanfattningsvis följande. Konverierings-och
optionslån skall inte kunna användas för att kringgå principen om
dubbelbeskattning av utdelning från ett aktiebolag. Är emissionsvillkoren
sådana att det rena skuldebrevsvärdet överstiger emissionspriset kommer utdelningsbeskaltning
att utlösas. Däremot inträder en sådan beskattnings-effekt inte på grund av alt
konverterings- eller optionsrätten har ett värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.13 Övriga typer av optionslån&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Vid emissioner av optionslån som består av
ett skuldebrev och en optionsrätt att köpa en redan existerande aktie
(köpoption), skall samma regler tillämpas som föreslås för optionslån i vilka
options­rätten ger rätt lill nyteckning av en aktie med undantag för att ingen
anskaffningstidpunkt fär räknas tillbaka lill dagen för förvärvet av den aktie
som grundat en eventuell företrädesrätt att delta i lånet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt med det
undantaget att en med stöd av optionsrätt inköpt aktie anses anskaffad vid
tidpunkten för utnyttjandet av optionsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Samtliga har tillstyrkt förslaget eller
lämnat det utan erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Vad jag hittills anfört har - vad
beträffar options­lånen - uteslutande gällt sådana lån som omfattat
optionsrätter till ny­teckning. Under är 1984 har emellertid på marknaden
förekommit en annan typ av optionslån i vilket ell skuldebrev förenats i en unit
med en optionsrätt att köpa en redan existerande aktie. Ett sådant optionslån
företer stora likheter med ett vanligt, aktiebolagsrätlsligl optionslån. Den
likartade konstruktionen av dessa länetyper leder i stort sett till samma beskatlningskonsekvenser
i de båda fallen. Bl.a. kan fiktiva realisations­förluster tillskapas i samma
utsträckning. Med hänsyn till detta och då lån med köpoptioner kan komma att fä
betydande ekonomisk omfattning anser jag det lämpligt alt reglera även dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I stort sett kan de regler jag tidigare föreslagit för län
med nytecknings-optioner tillämpas även pä den nu aktuella lånelypen. Detla
innebär bl.a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att en köpoption som emitlerats gemensamt med ett
skuldebrev kommer att beskallas enligt aktievinstreglerna. Några undantag är
dock nödvän­diga. Jag skall nu diskutera dessa undantag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett optionslån, i vilket optionsrätten avser en rätt att nyteckna
en aktie, är ett direkt alternativ till en nyemission. När jag förslagit
beskattnings­regler för sådana län har jag så långt som möjligt utgått från de
regler som gäller vid nyemissioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avser
optionslånet en rätt att köpa en redan existerande aktie saknar lånet helt
nyemissionskaraktär. Det innebär att sambandet mellan options­rätten och den
aktie som grundat en eventuell företrädesrätt att delta i lånet bör anses
brutet genom emissionen på samma sätl som gäller för skuldebrevet. Någon
tillbakaräkning av anskaffningstidpunkten till dagen för förvärvet av moderaklien
bör därför inte tillåtas. Detta gäller samtliga typer av värdepapper -
företrädesrätt, skuldebrev, optionsrätt och nyköpt aktie — som kan förekomma i
samband med emissionen. Utnyttjas en köpoption för förvärv av en aktie anses
aktien enligt gällande rätt anskaf­fad vid tidpunkten för utnyttjandet av
optionsrätten. Kommittén föreslår ingen ändring på den punkten. Som jag
tidigare påpekat anser jag dock alt en sådan regel är inkonsekvenl. En
värdestegring på aktien leder lill en motsvarande värdestegring på
optionsrätten. Om denna innehafts två år eller längre när utnyttjandet sker och
aktien förvärvas skulle den värde­stegring som skett före ulnyttjandetidpunkten
bli skattepliktig till 100% trots att den förut endast varil skattepliktig till
40%. Om anskaffningslid-punkten i stället fick räknas tillbaka lill tidpunkten
för förvärvet av företrä­desrätten eller optionsrätten skulle den nu påtalade
inkonsekvensen bort­falla. En annan fördel med en sådan bestämmelse är alt
regelsystemet för beräkning av anskaffningstidpunkt blir mer enhetligt. Av
dessa skäl före­slär jag att anskaffningstidpunkten för en med stöd av en
köpoption förvär­vad aktie bör bestämmas till den dag dä företrädesrätten eller
optionsrätten förvärvades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I övrigt anser jag att de regler som jag föreslagit för
vanliga optionslän bör bli tillämpliga pä optionslån där optionsrätten avser
köp av en redan existerande aktie. Jag vill emellertid tillägga följande. Den
nu diskuterade typen av optionslån saknar nyemissionskaraktär. Av detta följer
att frågan om utdelningsbeskattning måste bedömas enligt allmänna regler. Sker
emissionen till underkurs skall därför utdelningsbeskattning ske hos den
aktieägare som deltar i emissionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I min framställning har jag hittills uppehållit mig vid
optionslån i vilka optionsrätten är avskiljbar. I aktiebolagslagen ges
emellertid utrymme för optionslåneemissioner där optionsrätten kan avskiljas
från skuldebrevet endast i en situation, nämligen dä rätten utnyttjas för
nyteckning. Jag skall nu något beröra den låneformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till
att bölja med vill jag understryka att den formen lill dags dato saknat
praktisk betydelse. Såvitt bekant har nämligen inte några skuldebrev med &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;4    Riksdagen 1984/85. 1 .saml. Nr
193&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;icke avskiljbara optionsrätter ulgetts i Sverige. Del är
också svårt att se fördelarna med ett sådant optionslån jämfört med konverteringslån
eller optionslån med avskiljbara optionsrätter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovet av uttryckliga bestämmelser för beskattningen av
vinster på denna typ av lån synes därför i och för sig begränsat. Enligt min
mening bör emellertid den ordning för beskattningen av opiionslån med avskiljbara
optionsrätter som jag föreslår tillämpas även i fråga om lån där optionsrät­ten
endast kan skiljas från skuldebrevet vid nyteckningstidpunkten. Op­tionsrätten
i ett sådant lån kommer alt beskattas enligt 35 § 3 mom. KL medan
skuldebrevsdelen beskattas enligt 4 mom. samma paragraf. Den uppdelning av
emissionspriset som måste göras får ske efter en teoretisk beräkning av
skuldebrevsvärdet vid teckningen. Vad jag förut angett om anskaffningstidpunkt
och anskaffningskostnad för företrädesrätt, options­rätt och aktie som
förvärvas med stöd av en optionsrätt kommer också att gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.14 Bolagets beskattning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Ett bolag som emilterar opiionslån skall
inte medges avdrag för skillnaden mellan emissionspriset och skuldebrevets mark­nadsvärde,
s.k. kapitalrabatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Flertalet godtar förslaget eller lämnar
det utan erinran. Ett antal remissinstanser anser dock alt bolaget bör medges
avdrag. De framhåller främst all underkursen på skuldebrevet utgör en
räntekostnad för bolaget samt att avdragsrätt erfordras för att neutralitet i
skattehän­seende skall uppnås mellan de olika finansieringsformerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Ett aktiebolags utgifter för
anskaffande av kapital utgör avdragsgilla omkostnader vid taxeringen. Härigenom
blir bl,a. den ränta som ett bolag betalar till sina långivare avdragsgill. Ger
ett bolag ut ell lån till underkurs, föreligger också avdragsrätl för
skillnaden mellan skuldebrevets nominella belopp och del belopp som del
låntagande bolaget får in vid utgivningen. Enligt rådande praxis för optionslån
(se bl.a. RÅ 79 1:97) är ell bolag däremot inte berättigat till avdrag för
skillnaden mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde vid
emissionen, den s.k. kapitalrabatten. Att en underkurs kan sägas uppkomma beror
främst på all ett optionslån utges med en räntesats som understiger gällande
marknadsränta för motsvarande lån utan optionsrätter. Optionslän skulle därför
kunna sägas vara utgivna till underkurs. Det har därför hävdats att bolaget vid
återbetalningen av ett sådant lån - vilket sker till skuldebre-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vens nominella belopp - i själva verket betalar ett slags
räntekompensa­tion till långivaren motsvarande underkursen. Enligt de kritiska
remissin­stanserna borde beloppet därför utgöra en för del låntagande bolaget
avdragsgill omkostnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min uppfattning finns visst fog för det nyss
angivna synsättet. Mitl förslag om emissionsprisets fördelning kan också sägas
förstärka argumen­ten för avdragsrätt. Långivarens ingångsvärde pä skuldebrevet
skall fast­ställas till dess marknadsvärde. Frän denna utgångspunkt kan del
hävdas att han egentligen endast lånat bolaget ett belopp motsvarande skuldebre­vets
marknadsvärde. Del överskjutande beloppet skulle då utgöra något slag av
tillskott till bolaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Situationen är dock inte så enkel som jag nu beskrivit
den. Det är nämligen så att de bolag som emitterat optionslån har redovisat
hela det nominella skuldebrevsbeloppet som skuld i sin bokföring och alltså
ingen del som tillskott. Med detla sätt att redovisa kommer underkursen aldrig
all avspegla sig i bolagels räkenskaper. Någon kapitalrabatt kommer alltså inte
fram som kostnad i bokföringen. Enligt vad jag erfarit anses detta sätt alt
behandla optionslånen stå i överensstämmelse med god redovis­ningssed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;A v 41 § KL följer att inkomst av rörelse skall beräknas
enligt bokförings­mässiga grunder. Del innebär bl.a. att bolagels taxering
skall ske på grundval av dess bokföring. Bolagets intäkter och kostnader skall
således framgå av bokföringen. Som jag nyss framhöll framkommer ingen kapital­rabatt
i bolagets bokföring enligt nu rådande redovisningspraxis för op­tionslån. Med
hänsyn lill regeringsrättens praxis skulle avdragsrätt för kapitalrabatt kräva
en uttrycklig reglering i skattelagstiftningen. Enligt min mening är det inte
motiverat att tillskapa en sådan särskild avdragsregel som medför en avvikelse
mellan bokföringen och den skattemässiga be­handlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Något civilrätlsligt hinder för bolagen att i bokföringen
uppdela det inflytande emissionspriset i en skulddel och en tillskottsdel torde
inte föreligga. Huruvida en sådan förändring kommer att göras framdeles kan
inte nu bedömas. Men även med antagandet att bolagen i framtiden redovi­sar
sina optionslån på angivet sätt och att detla dessutom anses överens­stämma med
god redovisningssed anser jag det inte klart att avdrag skall medges för
skillnaden mellan emissionspriset och skuldebrevets mark­nadsvärde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 denna fråga bör nämligen också långivarens beskattning
beaktas. Van­ligtvis eftersträvas s.k. reciprocilet i beskattningen, dvs en
samordning av intäkter och avdrag. Som ett exempel kan nämnas att om en
längivare beskattas för en ränteintäkt bör samma räntebelopp utgöra en
avdragsgill kostnad för låntagaren. Del står inte helt klart hur långivaren i
framtiden kommer alt beskattas för värdestegringen på skuldebreven. En följd av
detta blir att det inte heller är klart hur det låntagande bolagets beskattning
bör utformas i detta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man bör vidare överväga hur neuiralitetsprincipen bäst
skall tillgodoses. Som jag tidigare nämnt är del min avsikt att försöka
åstadkomma beskatt­ningsregler som gör bolagets val av finansieringsform sä
lite beroende av dessa regler som möjligt. Det måste emellertid sägas att en
absolut neutra­litet torde vara närmast omöjlig att uppnå i den nu aktuella
frågan. Om vi jämför ett obligationslån, ett konverteringslån och ett opiionslån
med varandra kan nämligen följande konstateras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Obligationslänet kan antas bli emitterat till marknadsmässig
ränta medan konverterings- och optionslånet åsätts en betydligt lägre
räntesats. Skulde­brevet i optionslånet erhåller sill marknadsvärde vid
emissionen. Den totala avkastningen på detta - formell skuldebrevsränta och
värdestegring upp till det nominella beloppet - motsvarar avkastningen på
obligationen, som löper med marknadsmässig ränta. Marknadsvärdet på det i options­lånet
utgivna skuldebrevet sätts nämligen sä att dess avkastning totalt sett blir marknadsmässig.
Den ränta som bolaget betalar på obligationslånet är avdragsgill vid
taxeringen. För att uppnå neutralitet från bolagets synpunkt mellan dessa två
finansieringsformer borde därför såväl den formella skul­debrevsräntan som underkursbeloppel
på optionslånet vara avdragsgill. Så långt kan neuiralitetsprincipen sägas vara
entydig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När en jämförelse sedan sker med ett konverteringslån ger
den däremot inte till resultat att neutraliteten upprätthålls. De i Sverige
utgivna konver­teringslånen har i allmänhet haft en räntesats som legat mellan
marknads­räntan pä obligationslån och den formella räntan på opiionslån.
Neutralitet i beskattningen ur bolagets synvinkel mellan de olika låneformerna
skulle därför förutsätta att även del konvertibla skuldebrevels emissionspris
upp­delas i en skulddel och en tillskottsdel. En sådan uppdelning tillämpas
inte och del är tveksamt om den över huvud taget är tillåten. Man bör därför
utgå från att det vid emissionen av konverteringslån inte kan uppstå någon
avdragsgill kapitalrabatt. Om en sådan rabatt blev avdragsgill pä options­lån
skulle konverteringslånen uppenbarligen diskrimineras och förmodli­gen bli
ointressanta för bolagen. Bolagets kostnad för ett sådant lån skulle nämligen
bli avsevärt högre än för såväl obligationslån som optionslån. På det senare
skulle, med de nu angivna förutsättningarna, bolagels avdrag i princip motsvara
den likaledes avdragsgilla, marknadsmässiga räntan på optionslänet. För konverteringslånet
blev den avdragsgilla kostnaden av­sevärt lägre. Bolagen kan åstadkomma
neutralitet endast genom alt höja räntan på konverteringslånen till marknadsmässig
nivå. Men delta skulle förta en av de främsta fördelarna med sådana lån,
nämligen möjligheten alt hålla de löpande räntebetalningarna på en så låg nivå
som möjligt. Som jag nyss antydde torde resultatet av en avdragsrätt för
kapitalrabatt pä op­tionslån alltså bli att skattereglerna kraftigt skulle
missgynna konverte-ringslåneformen. Avdragsrätlen skulle således motverka
neutraliteten i skattehänseende mellan de olika finansieringsformerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det skulle visseriigen kunna invändas all ett motsvarande
resonemang kan föras om avdrag för kapitalrabatt inte medges. 1 ett sådant fall
borde ett vanligt obligationslån gynnas eftersom del bäst tillgodoser kravet på
att kostnaderna för kapitalanskaffning skall vara avdragsgilla. Jag är emeller­tid
inte övertygad om att ett sådant synsätt är korrekt. Dels är obligations­lån en
renodlad läneform till skillnad frän konverterings- och optionslån, dels visar
erfarenheten att nuvarande ordning - där avdrag för kapitalra­batt inte medges
- ger utrymme för alla finansieringsformer. Jag är natur­ligtvis medveten om
att möjligheten till avdrag för fiktiva realisationsför­luster på optionslånen
påverkat bolagen vid val av finansieringsform, åtminstone under år 1984. Delta
kan emellertid inte vara enda anledningen till att optionslänen använts. Trots
allt år långivarens skattesituation av underordnat intresse för bolagen.
Bolagen har emitterat konverterings-och optionslån trots att de varit medvetna
om att endast den låga, formella skuldebrevsräntan varit avdragsgill. Detta
tyder i sin tur pä att dessa finansieringsformer har ansetts utgöra i vart fall
likvärdiga alternativ lill obligationslån. Det är alltså fullt möjligt att
neutraliteten i skattehänseende mellan dessa finansieringsalternativ bäst
tillgodoses om avdrag för kapital­rabatt inte medges. Jag vill särskilt
framhålla all neutraliteten alltså kan vara oberoende av vad som anses utgöra
god redovisningssed för konver­terings- och optionslån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De överväganden som jag nu redovisat leder till slutsatsen
att avdrag för kapitalrabatt inte bör medges. För att ingen tvekan skall råda
om vad som skall gälla i detla hänseende - oavsett den bokföringsmässiga
behandling­en av lånen — anser jag det lämpligt att ett uttryckligt
avdragsförbud införs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den framtida utvecklingen på kapitalmarknaden och
redovisningsområ­det saml eventuella lagsliftningsälgärder beträffande
beskattningen av vär­destegringen på skuldebrev utgivna i optionslån får visa om
behov finns av en omprövning av mitt ställningstagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2,15 Förmögenhetsbeskattningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Innehav av en optionsrätt till nyteckning
eller köp av aktier skall förmögenhetsbeskaltas om rätlen är föremål för
omsättning på kapitalmarknaden. Optionsrätten skall las upp lill sitt marknads­värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Optionsrätter, som inte omsätts, skall inte utgöra förmögenhetsskai-tepliktig
tillgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För konvertibla skuldebrev och skuldebrev utgivna i
optionslån skall nuvarande regler gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Samtliga instanser godtar principen om
förmögenhels-beskattning av optionsrätter, Fiertalel tillstyrker kommitténs
förslag eller lämnar del utan erinran. Ett antal remissinstanser anser dock att
options­rätter i bolag, vars aktier inte är inregistrerade på börsen, skall
värderas till ett till 30% reducerat marknadsvärde, vilket ligger i linje med
den värde­ringsregel som gäller för aktier i bolaget. Det framhålls att det
inte är rimligt all en optionsrätt skall kunna bli värderad lill ett högre
belopp än aktien i samma bolag. Aktiespararnas riksförbund anser att
börsnoterade aktier bör las upp till 50% av marknadsvärdet och att motsvarande
värde­ringsregel också bör gälla för bolagets optionsrätter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt gällande rätt förmögenhetsbeskattas
konver­tibla skuldebrev och skuldebrev utgivna i optionslån. Detta förhållande
skall självfallet gälla även för framtiden. Jag kommer därför i det följande
endast alt ta upp optionsrätterna lill behandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Optionsrätter omnämns inte i den uppräkning av värdepapper
som finns i 3§ 1 mom, d) lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. SEL. 1
ett avgörande av regeringsrätten (RÅ 83 1:90) har fastslagits att en
optionsrätt lill köp av aktie, utställd av en privatperson, inte skall förmögenhetsbe­skattas.
Det är sannolikt att motsvarande gäller för optionsrätter utgivna i optionslån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalvinstkommitlén och remissinstanserna är ense om att
optionsrät­ter bör förmögenhetsbeskattas. Enighet föreligger vidare om att
beskatt­ningen bör begränsas till marknadsmässigl omsatta optionsrätter och
-med ett undantag - all del är del noterade värdet som skall gälla som
förmögenhetsvärde på optionsrätter i börsnoterade bolag. För egen del kan jag
ansluta mig till den här redovisade uppfattningen. Något skäl att avvika från
gällande värderingsprinciper beträffande börsbolag anser jag inte före­ligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det råder däremot en viss oenighet om hur optionsrätter i
icke börsno­terade bolag bör värderas. De bolag som åsyftas är de
marknadsbolag, vars aktier omsätts vid sidan av fondbörsen, främst OTC-bolag.
Aktierna i ett sådant bolag förmögenhetsvärderas till 30%' av substansvärdet.
Det kan därför hävdas att optionsrätter i dessa bolag skall få värderas på
motsva­rande sätl som bolagets aktier eller efter någon annan mera förmånlig
grund än marknadsvärdet. I den frågan gör jag följande bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag delar den av kapitalvinstkommittén framförda uppfattningen
alt de skäl som föranledde den särskilda värderingsregeln för aktier i marknads­bolag,
som inte är inregistrarde på börsen, saknar bärkraft när del gäller
optionsrätter. Syftet med den förmånliga aktievärderingsregeln är nämli­gen att
huvudaktieägarens/ägarnas förmögenhetsskaiiesituation inte skulle förändras när
bolagets aktier marknadsintroducerades vid sidan av fond­börsen. Del får vidare
anses angelägel att de optionsrätter som omsätts på marknaden värderas efter
samma grunder. Skulle exempelvis optionsrätter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som givits ut av OTC-bolag las upp till ett lägre värde än
marknadsvärdet favoriseras placeringar i sådana opiionsrätler jämfört med
innehav av optionsrätter som ges ut av börsbolag. Del hittills sagda talar
entydigt för att marknadsvärdet bör vara värderingsnorm för alla optionsrätter
som omsätts på marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot en enhetlig värdering talar å andra sidan att aktierna
i icke börsno­terade bolag värderas efter helt andra grunder än marknadsvärdet.
En sakligt sett omotiverad skillnad i värderingen av aktier och optioner ut­givna
av samma bolag skulle uppkomma om optionsrätter skall tas upp till
marknadsvärdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som framgått är det inte möjligt att uppnå en från alla
utgångspunkter tilltalande lösning. Mina överväganden har lett fram till
slutsatsen att intresset av enhetliga värderingregler för optionsrätter som
omsätts pä marknaden bör tillmätas avgörande betydelse. Jag biträder således
kom­mitténs förslag att alla marknadsmässigl omsatta optionsrätter skall utgöra
skattepliktig förmögenhet och tas upp till marknadsvärdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några ändringar i förmögenhetsbeskattningen i övrigt är
inte påkallade i det nu aktuella sammanhanget. Konvertibla skuldebrev och skuldebrevet
i ett optionslån kommer således även framdeles att förmögenhetsbeskattas enligt
gällande allmänna bestämmelser för värdepapper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.16 Övergångsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: De nya bestämmelserna skall träda i kraft
den I juli 1985 och tillämpas på alla avyttringar som sker efter
ikraftträdandet med följande undantag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.   Har en skattskyldig vid ikraftträdandet innehaft ett
konvertibelt skul­&lt;br&gt;
debrev fem år eller längre får han som ingångsvärde pä skuldebrevet&lt;br&gt;
alternativt använda skuldebrevels marknadsvärde vid ikraftträdan­&lt;br&gt;
det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeln om
emissionsprisets fördelning skall inte gälla för skuldebrev och optionsrätter
som utgetts före ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Schablonregeln
för beräkning av anskaffningskostnad (25-procentre-geln) får inte användas för
optionsrätter som utgetts före ikraftträ­dandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det nu gällande
avdragsförbudet för föriuster på skuldebrev utgivna i optionslån skall
tillämpas vid avyttringar av skuldebrev efter ikraft­trädandet om teckning av
skuldebrevet skett före den I juli 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:  Flertalet remissinstanser har
tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. Några instanser, bl.a.
Näringslivets skatteddega-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tion föreslår att nu gällande regler skall tillämpas även
efter ikraftträdandet på konvertibla skuldebrev som vid ikraftträdandet
innehafts fem år eller längre. Ett annat förslag som framförts är att nuvarande
bestämmelser skall tillämpas på redan utgivna konvertibler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Med hänsyn till att den särskilda
lagstiftning som gäller på området med verkan från december 1984 är av tillfällig
karaktär bör de nya bestämmelserna träda i kraft snarast. Jag föreslår därför
alt de ska gälla fr.o.m. den I juli 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 och med ikraftträdandet kommer i vissa avseenden att
gälla regler som starkt avviker från de nuvarande. Vad jag främst åsyftar är
dels alt en evig realisationsvinstbeskattning ersätter den nu tidsbegränsade för
konvertibla skuldebrev, dels att emissionspriset i ett optionslån skall
fördelas på uni­tens delar vilket inte sker nu. Frågan uppkommer därför om
särskilda övergångsregler bör införas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Näringslivets skattedelegalion har hemställt alt de nya
reglerna inte skall bli tillämpliga pä konvertibla skuldebrev som vid
ikraftträdandet innehafts fem är eller längre. Från de börsbolag som utgetl
konvertibla skuldebrev har i särskilda skrivelser lill finansdepartementet
yrkats att redan utgivna konvertibla skuldebrev inte skall omfattas av de nya
bestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min uppfattning skulle sädana mer eller mindre
långtgående lös­ningar medföra vissa nackdelar. Störningar på marknaden skulle
kunna uppkomma till följd av alt olika förutsättningar skulle gälla för
konvertibla skuldebrev utgivna i samma lån men med olika innehavstid.
Beskattnings­reglerna skulle således inte verka neutralt. Vidare måste två
parallella beskattningssystem tillämpas under en relativt lång tid. Detla
skulle avse­värt försvåra den praktiska tillämpningen för såväl skattskyldiga
som taxeringsmyndigheter. Dessa olägenheter är enligt min mening sä stora alt
jag inte anser det lämpligt att införa övergångsbestämmelser av det slag som
yrkats. Jag anser således att de nya reglerna skall gälla för alla konvertibla
skuldebrev, oavsett innehavstidens längd i del enskilda fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid tidigare ändringar i realisationsvinstlagstiftningen
har ibland särskil­da övergångsbestämmelser införts. Det har emellertid också
förekommit alt de nya reglerna gjorts omedelbart tillämpliga utan undanlag och
delta även i de fall då beskattningen skärpts. Som ett exempel kan jag nämna
att inga övergångsbestämmelser ansågs behövliga när evig realisationsvinst­beskattning
infördes på aktier år 1966. Den dåvarande departementschefen anförde som skäl
för detta att en aktieägare som enligt de gamla reglerna kunde avyttra sina
aktier skattefritt hade att välja mellan alt göra delta före den nya
lagstiftningens ikraftträdande eller att behälla aktierna över denna tidpunkt
och vid en senare försäljning bli beskattad enligt de nya reglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns i och för sig inget grundlagsenhgt hinder mol en
sådan lösning av övergångsfrågorna. Emellertid anser jag det rimligt att
innehavare av konvertibla skuldebrev, som före ikraftträdandet kan avyttra
skuldebreven&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skattefritt, inte beskattas för den vinst de därigenom
hade kunnat erhålla. Detta kan åstadkommas genom att den värdestegring som det
konvertibla skuldebrevet undergått fram till dagen för ikraftträdandet undantas
från beskattning. En bestämmelse av den innebörden har också den positiva
effekten att risken för störningar på konvertibelmarknaden före ikraftträ­dandet
i stort sett torde bortfalla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även för optionslånens del anser jag del möjligt att göra
övergångsreg­lerna relativt enkla. Att helt undvika sådana regler år dock
enligt min mening inte möjligt. Den faktiska situationen torde nämligen vara
den att många för att inte säga de flesta långivare redan har avyttrat del
skulde­brev de erhöll vid emissionen. Dessa skattskyldiga har därför redan
utnytt­jat hela ingångsvärdet — dvs. unitens emissionspris - som avdragsgill
omkostnad vid realisalionsvinstberäkningen. Någon omfördelning av
emissionspriset i efterhand kan inte komma ifråga för dem. En sådan
omfördelning skulle leda lill ett tillskapat ingångsvärde på optionsrätten, som
inte motsvaras av någon faktisk utgift. Ett visst dubbelavdrag skulle bli
följden av en omfördelning. För den som i stället sålt optionsrätten men
behållit skuldebrevet är situationen omvänd. En sådan skallskyldig har inte
fått något avdrag alls för anskaffningskostnad när optionsrätten avytt­rades.
Han skulle därför delvis bli dubbelbeskattad om emissionspriset fördelas om.
Jag föreslår därför alt en särskild bestämmelse införs enligt vilken regeln om
emissionsprisets fördelning inte skall gälla om teckningen i optionslånet skett
före ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen är i och för sig av övergångskaraklär.
Emellertid kommer den att vara av betydelse under myckel lång tid framöver
beroende pä alt anskaffningskostnaden för en optionsrätt i vissa fall kommer
att ingå som en delpost i anskaffningskostnaden för en med stöd av
optionsrätten ny-tecknad aktie. Av det skälet föreslår jag att bestämmelsen tas
in bland reglerna om beräkning av anskaffningskostnad i punkt 2 b av
anvisningar­na till 36 § KL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som en naturlig följd av den nu föreslagna bestämmelsen
bör gälla att schablonregeln för beräkning av anskaffningskostnad i samma
anvisnings­punkt inte får tillämpas på dessa optionsrätter.
Anskaffningskostnaden för en sådan optionsrätt är O kr. och någon
förenklingsregel för beräkning av denna kostnad behövs därför inte. Även här
anser jag det nödvändigt av förenklingsskäl att bestämmelsen omfattar alla
optionsrätter som utgivits före ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med verkan från den 5 december 1984 gäller enligt en
särskild bestäm­melse i punkt 4 av anvisningarna till 36 § KL att avdrag inte
medges för realisationsförlust vid avyttring av ett skuldebrev som utgetts i
förening med optionsrätt. Avdragsförbudet infördes i avvaktan på lagstiftning
om oplionslänen och är alltså av tillfällig karaktär. När en sådan lagstiftning
nu genomförs bör avdragsförbudet upphävas för tiden efter ikraftträdandet. En
särskild övergångsbestämmelse behövs emellertid av den innebörden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att avdragsförbudet alltjämt skall gälla för skuldebrev
som tecknats före ikraftträdandet av de nya bestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 övrigt anser jag inga ytleriigare övergångsbestämmelser
behövliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Upprättade lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom
finansdepartementet upprät­tats förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i kommunalskatlelagen (1928: 370),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om
ändring i lagen 11947: 577) om statlig förmögenhetsskatt. Förslagen bör fogas
till protokollet i detta ärende som bilaga 5.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:192.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4   Specialmotivering Kommunalskattelagen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35 § 3 mom.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I första stycket räknas de olika slag av värdepapper upp,
som realisa­tionsvinstbeskattas enligt bestämmelserna i momentet (aktievinstreg­lerna).
1 uppräkningen har tillagts konvertibla skuldebrev, opiionsbevis och
företrädesrätt att teckna konvertibelt skuldebrev eller skuldebrev för­enat med
optionsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En definition av termen optionsbevis ges i näst sista
meningen av första stycket. Med optionsbevis avses dels bevis om optionsrätt
till nyteckning av aktie, dels bevis om optionsrätt till köp av aktie.
Bestämmelsen omfat­tar endast optionsrätt som ulgetts i förening med
skuldebrev. Andra typer av optionsrätter beskattas inte enligt bestämmelserna i
momentet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I första stycket anges vidare att realisationsvinst vid
avyttring av kon­vertibelt skuldebrev, optionsrätt eller företrädesrätt isin
helhet är skatte­pliktig om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två
år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt andra stycket gäller att 40% av vinsten är
skattepliktig vid avytl­ring om den skattskyldige innehaft egendomen i två år
eller mera. Reglerna i stycket skall därför tillämpas på &amp;quot;äldre innehav&amp;quot;
av konvertibla skulde­brev, optionsrätter och företrädesrätter. Härigenom
kommer även realisa­tionsvinster på dessa värdepapper att omfattas av det
schablonavdrag på 3000 kr. som skaltskyldig får göra från sina totala
realisationsvinster under samma beskattningsår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även dispensregeln om strukturrationaliseringar i tredje
stycket och bestämmelserna om ivångsavyttringar i fjärde stycket blir
tillämpliga på konvertibla skuldebrev, optionsrätter och företrädesrätter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av bestämmelsen i femte stycket följer att vinslen skall
beskattas oav­sett om avytirarens förvärv skett genom ell oneröst fång som köp
eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;byte eller genom ett benefikt fång som gåva, arv eller
testamente. Regeln skall tillämpas på konvertibla skuldebrev, optionsrätter och
företrädesrät­ter. Det innebar bl.a, att, vid ett benefikt fång av ett av dessa
värdepapper, anskaffningstidpunkt och anskaffningskostnad bestäms genom närmast
föregående onerösa fång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De särskilda skatteflyktsbestämmelserna i sjätte - åttonde
styckena blir tillämpliga pä konvertibler och optionsrätter och åttonde stycket
även på företrädesrätter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att hindra skatteundandragande vid
fastighetsförsäljningar har i sjätte stycket intagils en bestämmelse för det
fallet att fastigheten säljs via ett bolag. 1 ett sådant fall blir ofta
realisationsvinsten mindre om aktie­vinstreglerna tillämpas än om
realisationsvinstreglerna för fastigheter an­vänds. Enligt regeln i detta
stycke anses därtör så stor del av fastigheten såld som motsvarar den sålda
aktiepostens andel av hela aktiekapitalet. Säljs 50 aktier av totalt 100 i ett
bolag, vars väsentliga tillgång är en fastighet, anses således halva
fastigheten såld. Realisationsvinsten skall beräknas enligt fastighetsreglerna
med utgångspunkt från detta förhällan­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utger bolaget konvertibla skuldebrev eller optionsrätter
skall detla be­aktas vid vinstberäkningen. Den del av fastigheten som skall
anses såld beräknas med ledning av de överlåtna värdepapperens andel av summan
av antalet aktier, konvertibla skuldebrev och optionsrätter som emilterats av
bolaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sjunde stycket avser s.k. vinslbolagslransaktioner.
Innebörden av re­geln är att del pris den skattskyldige erhåller vid avyttring
av en aktie i ett sådant bolag oavkortat anses utgöra skattepliktig
realisationsvinst. Be­stämmelsen gäller om del vid avyttringen finns
obeskattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess
tillgångar före avyttringen av aktierna överlåtits pä den skattskyldige eller
annan. Om ett sådant vinstbo­lag utger konvertibla skuldebrev eller
optionsrätter skall hela intäkten av den skattskyldiges överlåtelse av
värdepapperet likaledes anses utgöra realisationsvinst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om s.k. interna aktieöveriåtelser i ättonde
stycket med­för alt hela köpeskillingen anses utgöra skattepliktig vinst även
när aktier i ett fåmansbolag överlåts till ett annat fåmansbolag, i vilket
säljaren eller honom närstående person äger aktier. Regeln har utvidgats så alt
även den köpeskilling, som erhålls när konvertibla skuldebrev, optionsrätter
eller företrädesrätter utgivna av ett sådant bolag avyttras, utgör
skattepliktig vinst i sin helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;53§ I mom.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utomlands bosatta skattskyldiga, som avyttrar aktier eller
andelar i svenska förelag, beskattas för realisationsvinsten vid avyttringen,
om den skattskyldige vid något tillfälle under de tio kalenderår, som närmast&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;föregått avyttringsåret, varit bosatt i landet.
Bestämmelsen har utvidgats så att den även omfattar konvertibler och
optionsrätter, som utgetts av svenska aktiebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 9 av anvisningarna till 35 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 första stycket fastslås alt en konvertering eller ett
utnyttjande av en optionsrätt inte skall utlösa realisationsvinstbeskattning.
Till skillnad mot vad som nu gäller skall alltså ett utbyte av ett konvertibelt
skuldebrev mot en aktie inte redovisas lill beskattning. Samma förhållande
gäller redan nu när en optionsrätt används för nyteckning eller köp av en
aktie. 1 detta avseende innebär bestämmelsen således endast en kodifiering av
gällande rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 andra och tredje styckena ges bestämmelser om hur
anskaffningstid­punkter skall fastställas. Bestämmelserna har kommenterats
utförligt i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.8), Jag hänvisar till den
redogörelsen. Tilläggas bör endast att vad som anges om köp av ett värdepapper
också gäller vid förvärv genom byte eller annat oneröst fång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 2 b av anvisningarna till 36 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I denna anvisningstidpunkl har bestämmelser om beräkning
av anskaff­ningskostnad tagits in. Jag får även här hänvisa lill vad som
anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.9). Härutöver vill jag göra
följande påpe­kanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För konvertibla skuldebrev och optionsrätter som innehafts
tvä år eller längre (äldre konvertibelt skuldebrev respektive äldre
optionsrätt) beräk­nas i regel anskaffningskostnaden med användning av den s.k.
genom­snittsmetoden. Denna beräkningsmetod skall alltid användas om konverti­beln
inte är börsnoterad eller föremål för liknande notering. Vid beräkning­en
fördelas den sammanlagda anskaffningskostnaden för alla äldre konver­tibler av
samma slag lika på de konvertibler som innehas vid avyttringstill­fället.
Härigenom erhålls den anskaffningskostnad som är avdragsgill för varje avyttrat
värdepapper av det ifrågavarande slaget. Vid beräkningen skall hänsyn tas till
de förändringar som inträffat beträffande innehavet. Den ursprungliga
anskaffningskostnaden för innehavet skall därför ökas med anskaffningskostnaden
för tillskott av samma slags konvertibla skul­debrev. Det motsatta förhållandel
gäller vid delförsäljningar. Anskaff­ningskostnaden skall då minskas med
erhållet avdrag vid den tidigare försäljningen. Del kan anmärkas att tillskott
kan ske genom att yngre värdepapper passerar tvåårsgränsen. Ä andra sidan skall
anskaffningskost­naden reduceras om ett äldre skuldebrev byts ut mol en akiie.
Innehar den skattskyldige såväl äldre som yngre konvertibler av eti visst slag
får han själv välja vilka som skall anses avyttrade. Vad som nu sagts om äldre
konvertibla skuldebrev gäller även för äldre optionsrätter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För äldre konvertibla skuldebrev som är börsnoterade eller
föremål för liknande notering får som alternativ till genomsnittsmetoden
användas schablonregeln i tredje stycket. Anskaffningskostnaden får dä
bestämmas till ett belopp som motsvarar 25% av nettoförsäljningspriset. Detla
gäller oavsett vilken den verkliga anskaffningskostnaden är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Schablonregeln fär också användas för beräkning av
anskaffningskost­nad vid avyttring av vissa optionsrätter. Eftersom
optionsrätter inte inregi­strerats på börsen har en annan avgränsning gjorts
för dessa värdepapper än den som gäller för konvertibla skuldebrev. De
optionsrätter som omfat­tas av schablonregeln skall ha utgetts av bolag vars
aktier vid avyttringstill­fället är börsnoterade eller föremål för liknande
notering. Genom denna avgränsning kommer således optionsrätter, som utgetts av
inte börsnote­rade bolag, att falla in under schablonregeln om aktierna börjar
noteras före avyttringen. Det motsatta förhällandet inträffar om bolagets
aktier från en viss tidpunkt inte längre börsnoteras. Avgränsningen har alltså
utformats så att de av bolaget utgivna oplionsråtterna i detta avseende alltid
följer bolagels aktier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 4 och 4 a av anvisningarna till 41 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De särskilda reglerna i anvisningspunkt 4a om rätt
beskattningsår för aktievinster vid skallskyldigs utflyttning från riket skall
gälla även för vinster vid avyttring av konvertibla skuldebrev och
optionsrätter som utgetts av svenska aktiebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändringen av anvisningspunkt 4 är en ren följdändring till
ändringen i anvisningspunkt 4 a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nya reglerna skall - med några undantag - tillämpas pä avyttringar
av konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätter, op­tionsrätter
och företrädesrätter till teckning av sädana värdepapper som sker fr.o.m. den I
juli 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett undantag avser schablonregeln för beräkning av
anskaffningskost­nad i punkt 2 b tredje stycket av anvisningarna lill 36 § KL.
Denna regel får inte tillämpas på optionsrätter som har tecknats före
ikraftträdandet. För­budet är en följd av alt den ursprunglige oplionsinnehavarens
anskaff­ningskostnad för optionsrätten är O kr. Av förenklingsskäl har
bestämmel­sen utvidgats att omfatta även inköpta opiionsrätler, som utgetts
före ikraftträdandet. Den omfattar alltså alla sådana optionsrätter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i punkt 3 har intagits för att vidmakthålla
det förbud mot avdrag för realisationsförluster på skuldebrev utgivna i opiionslån
som gällt från den 5 december 1984. Genom den nu införda övergångsbestäm­melsen
kommer avdragsförbudet att begränsas till förluster på skuldebrev som utgetts
under tidsperioden den 6 december 1984 - den 30 juni 1985 pä grund av ett emissionsbeslui
som fattals efter den 5 december 1984.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För skattskyldiga som vid ikraftträdandet innehaft ett
konvertibelt skul­debrev fem år eller längre ges i punkt 4 en alternativ regel
om beräkning av skuldebrevets anskaffningskostnad. Denna fär upptas till
skuldebrevels marknadsvärde per den I juli 1985. Innebörden av regeln är att
den värde­stegring som skuldebrevet undergått fram lill ikraftträdandet undantas
från beskattning. Regeln är frivillig och den skatiskyldige kan i stället
använda sin faktiska anskaffningskostnad vid vinstberäkningen. Väljer han det
sär­skilda ingångsvärdet pä skuldebrevet per den I juli 1985 ersätter detta
värde den faktiska anskaffningskostnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av övergångsbestämmelserna lill lagen (1984: 1060) om
ändring i KL följer att vissa genom den lagen ändrade bestämmelser skall
tillämpas för skattskyldiga som vid 1986 års taxering taxeras för ett
räkenskapsår som påbörjats före den 1 januari 1985. 1 punkt 5,har intagits en
bestämmelse enligt vilken de nya reglerna om konvertibla skuldebrev,
optionsrätter och företrädesrätter blir tillämpliga även på dessa skattskyldiga
vid den taxe­ringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen om statlig inkomstskatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2          § 9 mom.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I lagrummet har tillagts ett nytt stycke i vilket fastslås
att ett bolag som emitterat ett opiionslån inte är berättigat lill avdrag för
skillnadsbeloppet mellan emissionspriset och skuldebrevels marknadsvärde (den s.k.
kapi­talrabatten). Regeln är utformad så att den gäller oberoende av det sätt
på vilket emissionspriset redovisas i bolagets bokföring. Bestämmelsen gäller
endast för optionslån, däremot inte för konverteringslån. Del har inte ansetts
nödvändigt att utsträcka bestämmelsen lill konvertibla skuldebrev eftersom del
inte torde vara möjligt att i redovisningen dela upp emis­sionspriset på ett
sådant lån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bolagets rätt lill avdrag för s.k. kapitalrabatt på län
som emilterats lill en kurs som understiger pari påverkas inte av avdragsförbudel.
Detta gäller i och för sig även för options- och konverteringslån. öm
emissionspriset på ett sådant lån sätts till ett belopp som understiger del
nominella skulde-brevsbeloppel ulgör skillnadsbeloppet en för bolaget
avdragsgill kapital­anskaffningskostnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen om statlig förmögenhetsskatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; I
mom.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrummet har kompletterats genom alt i punkten d) har
tillfogats optionsrätt till nyteckning eller köp av aktie. En sådan optionsrätt
utgör dock förmögenhetsskattepliktig tillgång endast om rätten är föremål för
omsättning på kapitalmarknaden. Övriga optionsrätter skall inte förmögen­hetsbeskattas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förmögenhetsskalteplikten omfattar 'således de
optionsrätter som om­sätts på kapitalmarknaden. Härmed åsyftas främst de
optionsrätter som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fortlöpande
noteras på dags- och affärstidningarnas börssidor med angi­vande av köp-, sälj-
och betalkurser. Även andra optionsrätter kan omfat­tas av bestämmelsen, men
för delta bör krävas att en inte oväsentlig handel regelbundet förekommer i
optionsrätter pä kapitalmarknaden under en längre tidsperiod. F.n. torde någon
sådan handel inte förekomma. Bestäm­ningen av kretsen av skattepliktiga
värdepapper har en motsvarighet i 23 § B lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt. Motsvarande lokution fanns tidigare i 4§ sjätte stycket SFL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Optionsrätter skall
värderas till noterat värde vid beskattningsårets ut­gång. Det noterade värdet
skall alltså gälla trots att det inte framkommer vid officiell handel på
börsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5   
Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagom ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagom ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1947:
577) om statlig förmögenhetsskatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6   
Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:65.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FÖRFATTNINGSFÖRSLAG&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lagom ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskatlelagen (1928:
370) (/e/i att 35 §3 mom., 38 § 1 mom., 39§ 1 mom., 53 § 1 mom., punkterna 2b.
3 och 4 av anvisningarna lill 36§ och punkterna 4 och 4a av anvisning­arna till
41 § skall ha nedan angiven lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels alt i anvisningarna lill 35 § skall införas en ny
punkt, 9, av nedan angiven lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=193 height=172&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=172 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 mom.'
  Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie, andel i aktiefond, delbevis
  eller leckni*igs-rätt till aktie eller andel i ekonomisk förening eller i
  handelsbolag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt
  eller ak­tie är i sin helhet skattepliktig, om den skatiskyldige innehaft
  egendo­men mindre än två år. För vissa aktier och andelar tillämpas be­stämmelserna
  i 3 a mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 mom. Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie,
andel i aktiefond, delbevis eller tecknings­rätt till aktie eller andel i
ekonomisk förening eller i handelsbolag, kon­vertibelt skuldebrev,
optionsskulde­brev, optionsbevis, företrädesrätt till teckning av konvertibelt
skulde­brev eller optionsskutdebrev och optionsbevis eller annan rättighet som
är jämförlig med här avsedd andelsräll eller aktie är i sin helhet
skattepliktig, om den skatiskyldige innehaft egendomen mindre än två är. Med optionsskutdebrev
avses skuldebrev utgivet i förening med optionsrätt till nyteckning eller köp
av aktie och med opiionsbevis bevis om optionsrätt till nyteckning eller köp av
aktie utgivet i förening med skuldebrev. För vissa aktier och an­delar
tillämpas bestämmelserna i 3 a mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avyttrar skaltskyldig egendom som avses i detta moment och
som den skatiskyldige innehaft tvä är eller mera, är 40 procent av vinsten
skatte­pliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst
enligt detla stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av
förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i delta stycke.äger
skattskyldig åtnjuta avdrag med 3 000 kronor. Har den skatiskyldige under
beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant
avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 3 000kronor. 1 intet fall får&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lydelse enligt prop, 1984/85:70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dock skattskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som
svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta
stycke minskat med avdragsgill del av förlust som nyss nämnts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=187 height=145&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=145 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kan
  tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturtalio-nalisering som är
  önskvärd från all­män synpunkt, kan regeringen eller myndighet som regeringen
  bestäm­mer medge befrielse därifrån helt eller delvis, om företag som berörs
  av struklurtationaliseringen gör framställning om detta senast den dag avyttringen
  sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra
strukturratio­nalisering som är önskvärd från all­män synpunkt, kan regeringen
eller myndighet som regeringen bestäm­mer medge befrielse därifrån helt eller
delvis, om förelag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om
detta senast den dag avyttringen sker. Bestämmel­serna i detta stycke gäller ej
ifråga om realisationsvinst vid avyttring av optionsskuldebrev.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan
tvångs­försäljning som anges i 2§ första stycket 1) lagen (1978: 970) om
uppskov med beskattning av realisationsvinst, är - oavsett tidpunkten för
förvärvet - endast 40 procent av vinsten skattepliktig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande
tillämpning på egendom som avses i detta moment.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har
faslighet överlåtils pä aktie­bolag, handelsbolag eller ekono­misk förening
genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har
ett bestäm­mande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas
skattepliktig realisationsvinst vid hans avytlring av aktie eller andel i bolaget
eller föreningen som om avyitringen av­sett mot aktien eller andelen sva­rande
andel av fasligheten. Vad nu sagts får inte föranleda alt skatte­pliktig
realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisa­tionsförlust
beräknas högre än en­ligt reglerna i detta moment. Be­stämmelserna i delta
stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bo­lagets eller föreningens
väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant
bostads­aktiebolag eller andel i sådan bo­stadsförening som avses i punkt 2
femte stycket av anvisningarna lill 38§, om avyttringen avser endast rätt till
viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter    i    fastigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 193&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har
fastighet överlåtits på aktie­bolag, handelsbolag eller ekono­misk förening
genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har
ett bestäm­mande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas
skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget
eller föreningen som om avyttringen av­sett mot aktien eller andelen sva­rande
andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda alt skatte­pliktig
realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisa­tionsförlust
beräknas högre än en­ligt reglerna i detta moment. Be­stämmelserna i detta
stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bo­lagets eller föreningens
väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant
bostads­aktiebolag eller andel i sådan bo­stadsförening som avses i punkt 2
femte stycket av anvisningarna till 38§, om avyttringen avser endast rätt till
viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter    i    fasligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lika med lagfarlsansökan anses an­nan ansökan hos
myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid
försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detta stycke
beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av
fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mol aktien eller andelen
svarande ande­len av fastigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avyttrar skallskyldig aktie i ak­tiebolag och finns vid avyttringen
obeskattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess
tillgångar före avyitringen av aktien överiätits på den skattskyldige eller
annan, skall som skattepliktig reali­sationsvinst räknas vad den skatt­skyldige
erhåller för aktien. Vid be­dömande av frågan om överlåtelse av störte delen av
bolagets tillgång­ar ägt rum skall även beaktas till­gång i bolaget som inom
två år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan,
över­låts på den skatiskyldige eller ho­nom närstående person eller på ak­tiebolag,
handelsbolag eller ekono­misk förening, vari den skatiskyldi­ge eller honom
närstående person har ett bestämmande inflytande. Har överlåtelse av tillgång i
bolaget ägt rum efter utgången av del be­skattningsår då skattskyldighet för
realisationsvinst vid avyttringen av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lika med lagfartsansökan anses an­nan ansökan hos
myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid
försäljning av aktie eller andel pä grund av bestämmelserna i delta stycke
beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avytlring av
fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen
svarande ande­len av fastigheten. Motsvarande gäller vid avyttring av
konvertibelt skuldebrev eller optionshcvis utgi­vet av aktiebolag som nu sagts.
Har aktiebolaget utgivit konver­tibla skuldebrev etter opiionsbevis skall
aktiens, skuldebrevels etter opiionsbevisets andel av fastighe­ten anses
motsvara aktiens, skulde­brevets eller optionsbevisets andel av alla aktier i
bolaget och alla de aktier till vilka ej konverterade skul­debrev kan utbytas
samt alla de ak­tier vilka kan nylecknas med stöd av optionsrätter.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avyttrar skaltskyldig aktie i ak­tiebolag och finns vid avyttringen
obeskattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess
tillgångar före avyitringen av aktien överlåtits på den skatiskyldige eller
annan, skall som skattepliktig reali­sationsvinst räknas vad den skati­skyldige
erhåller för aktien. Vid be­dömande av frågan om överlåtelse av större delen av
bolagets tillgäng-ar ägt rum skall även beaktas till­gång i bolaget som inom
tvä är efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan,
över­läts på den skattskyldige eller ho­nom närstående person eller pä ak­tiebolag,
handelsbolag eller ekono­misk förening, vari den skattskyldi­ge eller honom
närstående person har ett bestämmande inflytande. Har överiälelse av tillgäng i
bolaget ägt rum efter utgången av det be­skattningsår då skattskyldighet för
realisationsvinst vid avyitringen av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;aktie i bolaget uppkom, skall reali­sationsvinst enligt detla
stycke tas lill beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda be­skattningsår.
Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag
eller ekonomisk förening. Riksskat­teverket får medge undantag från detta
stycke, om det kan antas alt avyttringen av aktien eller andelen skett i annat syfte
ån alt erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan
fråga fär talan inte föras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari
aktierna till huvud­saklig del ägs eller på därmed jäm-föriigt sätt innehas -
direkt eller genom förmedling av juridisk per­son - av en fysisk person eller
ett fätal fysiska personer (fåmansbo­lag), till ett annat fåmansbolag, vari
aktie - direkt eller genom förmed­ling av annan - ägs eller inom tvä år efter avyttringen
vid något tillfäl­le kommer att ägas av den skatt­skyldige eller honom
närslående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den
skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i del bolag, som
förvärvat aktien, anses den skattskydiges aktieinnehav i ett an­nat fåmansbolag,
som inom två år efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i
något av få-mansbolagen. Har överiälelse av aktie i det förvärvande bolaget
eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmans-bolagen,
ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldig-hel för
realisationsvinst enligt detta stycket uppkom fär realisations­vinsten tas lill
beskattning pä sam­ma sätl som vid eftertaxering för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;aktie i bolaget uppkom, skall reali­sationsvinst enligt
detta stycke tas till beskattning pä samma sätt som vid eftertaxering för
nämnda be­skattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avyttring
av konvertibelt skulde­brev eller opiionsbevis utgivet av sådant aktiebolag som
avses iförs-ta meningen av detta stycke etter andel i handelsbolag eller ekono­misk
förening, Riksskatteverket fär medge undantag från detta stycke, om det kan
antas att avyttringen av aktien eller andelen skett i annat syfte än alt
erhålla obehörig förmän vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga fär
talan inte föras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avyttrar
skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvud­saklig del ägs
eller på därmed jäm­förligt sätt innehas - direkt eller genom förmedling av
juridisk per­son - av en fysisk person eller ett fätal fysiska personer (fåmansbo­lag),
lill ett annat fåmansbolag, vari aktie - direkt eller genom förmed­ling av
annan - ägs eller inom två år efter avyttringen vid något tillfäl­le kommer att
ägas av den skati­skyldige eller honom närstående person, skall som
skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skallskyldige erhåller för
aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien, anses den skaitskyldiges
aktieinnehav i ett an­nat fåmansbolag, som inom två år efter avyitringen
förvärvar större delen av tillgångarna i något av få-mansbolagen. Har
överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat
större delen av tillgångarna i något av fåmans-bolagen, ägt rum efter utgången
av del beskattningsår då skattskyldig­het för realisationsvinst enligt detla
stycket uppkom får realisations­vinsten las till beskattning på sam­ma sätl som
vid eftertaxering för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=254&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=254 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
  1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;nämnda beskattningsår. Vad nu fö­reskrivits äger
  motsvarande tillämpning i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening
  eller andel i sådant bolag eller förening liksom teckningsrätt lill aktie
  eller annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avyttringen av
  organisatoriska eller marknadslekniska skäl eller förelig­ger andra
  synnerliga skäl, kan rege­ringen eller myndighet, som rege­ringen bestämmer,
  för särskilt fall medge undanlag frän tillämpning av detla stycke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nämnda beskattningsår. Vad nu fö­reskrivits äger
motsvarande tillämpning i fråga om avyttring av konvertibelt skuldebrev eller
op­tionsbevis utgivet av sådant aktie­bolag som avses i första meningen av
delta stycke samt i fråga om han­delsbolag eller ekonomisk förening eller andel
i sådant bolag eller för­ening liksom teckningsrätt till aktie eller
företrädesrätt titt teckning av konvertibelt skuldebrev eller op­tionsskuldebrev
och optionsbevis eller annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avyttringen av
organisa­toriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga
skäl, kan regeringen eller myndig­het, som regeringen bestämmer, för sär skilt
fall medge undantag från tillämpning av detta stycke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som närstående person räknas i detla moment föräldrar, fareller
morför­äldrar, make. avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make
eller avkomling samt dödsbo vari den skatiskyldige eller någon av nämnda
personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/ mom.-
  Till intäkt av kapital räk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nas:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/ mom. Till intäkt av kapital räk­nas:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=43&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=43 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ränta å
  obligationer och å utlåna­de eller i bank eller annorstädes in­satta medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ränta ä obligationer och å utlåna­de eller i bank
annorstädes insatta medel, dock vid avyttring eller inlö­sen av optionsskutdebrev,
som avses i 35 § 3 mom. första stycket, endast upplupen ränta, som iilgår
enligt föreskrift på skuldebrevet och vid avyttring eller inlösen av
konvertibelt skuldebrev ej sådan upplupen ränta som enligt punkt 9 av
anvisningarna till 35 § skall med­räknas i vederlaget för skuldebre­vet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;utdelning å svenska aktier och andelar i svenska
aktiefonder och ekono­miska föreningar samt å andelar i utländska bolag och
aktiefonder, så ock intäkt genom överlåtelse av rätt till utdelning å aktier
eller andelar, som nyss sagis, där ej aktierna eller andelarna samtidigt
överlåtits,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;allt
såvitt intäkten inte är att hänföra till jordbruksfastighet, fastighet som
avses i 24 § 1 mom. eller rörelse. &amp;#9632; Lydelse enligt prop. 1984/85: 70.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till intäkt av kapital räknas även vad som i samband med
ideell för­enings upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas till
med­lem utöver inbetald insats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal
förvärvat rätt till utdelning å svensk aktie eller å andel i svensk aktiefond
eller ekonomisk förening eller i ufländski bolag eller utländsk aktiefond,
skall såsom intäkt upptagas endast det belopp, varmed utdelningen eller, om
förvärvaren i sin lur överlåtit rätten til! utdelning, den därvid erhållna
valutan överstigit det vid förvärvet utgivna vederlaget för rätten till utdel­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såsom utdelning från svensk ekonomisk förening anses
jämväl vad som vid föreningens upplösning utskiftats till medlem utöver
inbetald insats, dock att vid upplösning genom fusion, som avses i 2§ 4mom,
första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, såsom utdelning i
intet fall skall anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhållit
kontant eller eljest i annat än andelar i den övertagande föreningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39 §&lt;br&gt;
Imom.  Från  bruttointäkt  som&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I mom.  
Från   bruttointäkt   som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avses i 38 § 1 mom. får avdrag göras avses i 38 § 1 mom.
får avdrag göras&lt;br&gt;
för förvaltningskostnad samt för för förvaltningskostnad samt för&lt;br&gt;
gäldränta, som inte skall dras av gäldränta, som inte skall dras av&lt;br&gt;
enligt bestämmelserna i 22, 25, 29, enligt bestämmelserna i 22, 25, 29,&lt;br&gt;
33 och 36 S§ samt i 2 mom, av den- 33 och 36 §§ samt i 2 mom, av den­&lt;br&gt;
na paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;na paragraf Avdrag får ej göras för&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sådan upplupen ränta som enligt punkt 9 av anvisningarna
titt 35 § skall medräknas i anskaffnings­kostnaden för konvertibelt skulde­brev.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;53 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I mom.'' Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger
så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade
på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;a) fysisk person:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för lid. under vilken han varit här i riket bosatt:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för all inkomst, som förvärvats inom eller utom riket;
samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för tid. under vilken han ej varil här i riket bosatt:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för inkomst av här belägen fastighet;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för inkomst av rörelse, som här bedrivits;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för avlöning eller annan därmed jämförlig förmän, som
utgått av anställ­ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som
utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits
härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse 1979:612,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot; Lydelse enligt prop. 1984/85: 70.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
till den del beloppet överstiger 7 500 kronor och för annan ersättning enligt
nämnda lag;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för pension på grund av anställning eller uppdrag hos
svenska staten eller svensk kommun;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för belopp, som utgår pä grund av annan pensionsförsäkring
än tjänsie-pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven
för­säkringsrörelse;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för ersättning enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring och lagen
(1956:293) om ersätt­ning åt smittbärare samt enligt annan lag eller
författning, som utgått lill någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller
pä grund av militärtjänst­göring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om
statligt personskade­skydd eller lagen (1977: 267) om krigsskadeersätlning till
sjömän;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt
lagen (1973; 371) om kontant arbetsmarknadsstöd:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för timstudiestöd och inkomslbidrag enligt
studiestödslagen (1973: 349);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket
förvärvad inkomst av tjänst;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691)
om socialav­gifter samt - i den mån avdrag har medgetts för avgifterna - resliluerade,
avkortade eller avskrivna egenavgifter;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller
rörelse här i riket eller tillbehör lill sådan fastighet eller rörelse och av
egendom som avses i 35 § 3 a mom. och som innefattar nyttjanderätt till ett hus
eller del av ett hus här i riket; samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för  vinst  vid  icke  yrkesmässig&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för vinst  vid  icke  yrkesmässig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avyttring av aktier och andelar i så- avyttring av aktier
och andelar i så­&lt;br&gt;
dana svenska företag som avses i dana svenska företag som avses i&lt;br&gt;
punkt 4a av anvisningarna till 41 §, punkt 4a av anvisningarna till 41 §&lt;br&gt;
om överlåtaren vid något tillfälle saml konvertibla skuldebrev och&lt;br&gt;
under de tio kalenderår som när- optionsbevis utgivna av svenska&lt;br&gt;
mast föregått det år då avyitringen aktiebolag, om överlåtaren vid nå-&lt;br&gt;
skedde haft sitt egentliga bo och got tillfälle under de tio kalenderår&lt;br&gt;
hemvist här i riket eller stadigva- som närmast föregått det år då&lt;br&gt;
rande vistats hår;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;avyttringen skedde haft sitt egent-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:159.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;liga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande
vistats här;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;b) dödsbo:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anvisningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lill 35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9. Skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill
realisationsförlust skall inte anses uppkomma när ett konvertibelt skuldebrev
byts ut mot en aktie eller en optionsrätt utnytt­jas för teckning eller köp av
en ak­tie.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En aktie, som förvärvals vid ut­byte av ett konvertibelt
skuldebrev efter utgången av juni månad år 1985 eller genom nyteckning grun­dad
på en optionsrätt anses anskaf­fad vid tidpunkten för förvärvet av skuldebrevet
respektive optionsrät­ten. Har utbyte av ett konvertibelt skuldebrev skett före
nyss nämnda lidpunkt anses aktien förvärvad i och med utbytet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har en aktieägare med företrä­desrätt på grund av
aktieinnehav förvärvat ett konvertibelt skulde­brev eller en optionsrätt till
ny­teckning anses skuldebrevet re­spektive optionsrätten anskaffad vid
tidpunkten för förvärvet ov de aktier på vilka företrädesrätten grundats.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett optionsskuldebrev, som för­värvats med stöd av en
företrädes­rätt titt teckning anses anskaffat vid tidpunkten för teckningen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ersättning för upplupen ränta vid överlåtelse av ett
konvertibelt skul­debrev med räntekupong skall vid beräkning av realisationsvinst
eller realisationsförlust medräknas i un­dertaget för skuldebrevet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;till 36 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2b Avyttras aktie eller andel i aktiefond och har aktien
eller andelen innehafts två år eller mera (äldre aktie eller andel), gäller
bestämmelserna i andra och tredje styckena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som anskaffningskostnad för äldre aktie eller andel anses
i regel den genomsnittliga anskaffningskostnaden för samtliga äldre aktier
eller ande­lar av samma slag som den avyttrade, beräknat med hänsyn lill
faktiska anskaffningskostnader och inträffade förändringar beträffande
innehavet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anskaffningskostnad för äldre aktie, som är noterad på
börs eller före­mål för liknade notering, och för äldre andel i aktiefond får
bestämmas lill ett belopp som motsvarar 25 procent av vad den skattskyldige
erhåller för aktien eller andelen efter avdrag för kostnad för avyttringen. Kan
den skallskyldige göra sannolikt att en beräkning enligt andra stycket leder
till ett högre belopp, skall dock detta högre belopp anses som anskaffnings­kostnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avyttras delbevis eller teckningsrätt till äldre aktie,
som avses i tredje stycket, tillämpas bestämmelserna i det stycket. Därvid
avser andra me-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse 1983: 1116.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ningen den del av anskaffningskostnaden för aktien,
beräknad enligt andra stycket, som belöper på delbeviset eller teckningsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid avyttring för senare leverans av aktie som är avsedd
att förvärvas i anslutning till leveransen (terminsaffär), skall skattepliktig
realisations­vinst anses ha uppkommit, trots att aktien förvärvas efter avyttringen.
Motsvarande gäller om avyttringen avsett lånad aktie, som skall återställas lill
långivaren genom överlämnande av aktie av samma slag förvärvad i anslutning lill
återställandet (blankningsaffär). Vinst eller föriusl vid blankningsaffär skall
beräknas som skillnaden mellan vad som erhålls vid avyttringen av den lånade
aktien och anskaffningskostnaden för motsva­rande aktie, som återställs lill
långivaren. Har aktien inte återställts till långivaren före utgången av det
är, som följer närmast efter avyitringsärei, skall skillnaden mellan vad den skatiskyldige
erhållit för den avyttrade aktien och värdet av motsvarande aktie - beräknat efter
den lägsta betal­kurs eller, om sådan saknas, den lägsta köpkurs, som noterats
från avytt­ringsdagen till utgången av sistnämnda år — anses som skattepliktig
reali­sationsvinst. Avdragsgill realisationsförlust skall därvid ej anses ha
upp­kommit. Om vid återlämnandet av ifrågavarande aktie denna anskaffats lill
ett pris, som är lägre än det som beräknats vid tidigare vinstberäkning, skall
skillnaden tas upp som skattepliktig realisationsvinst det år då aktien
återställts till långivaren. Har i stället förlust uppkommit är denna att anse
som avdragsgill realisationsförlust.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har här i riket bosatt skaltskyldig förvärvat utländsk
aktie från annan sådan skattskyldig och samtidigt förvärvat en rättighet att
omplacera ak­tien i annan utländsk aktie (switchrält) gäller följande. Kostnad
för förvär­vet av denna rättighet eller ersättning i samband med avytlring av
densam­ma skall vid beräkningen av skattepliktig realisationsvinst eller
avdragsgill realisationsförlust i samband med avyttring av den utländska aktien
inte inräknas i anskaffningskostnaden eller den erhållna likviden för aktien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad i femte och sjätte styckena sägs om aktie gäller även
annan egen­dom som avses i 35 § 3 mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid avyttring av konvertibelt skuldebrev eller
optionsbevis som innehafts två år eller mer (äldre konvertibelt skuldebrev
eller äldre optionsbevis) beräknas anskaff­ningskostnaden för sådana skulde­brev
eller bevis av samma slag på sätt som anges i andra stycket. För äldre
konvertibelt skuldebrev som är noterat på börs eller föremål för liknande
notering gäller bestäm­melserna i tredje stycket. I fråga om äldre optionsbevis
gäller be­stämmelserna i tredje stycket om beviset utgivits av bolag vars
aktier vid avyttringen av beviset är note­rade på börs eller föremål Jör lik­nande
notering.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:157.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En företrädesrätt titt teckning av konvertibelt  
skuldebrev   etter   op-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förestagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:72.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.* Förlust genom icke yrkesmäs­sig avytlring
(realisationsförlust) fär dras av i den omfattning som anges i punkt 4 nedan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tionsskuldebrev och opiionsbevis som grundas på
aktieinnehav i bo­lag anses anskaffad ulan kostnad.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som anskaffningskostnad för ett optionsskuldebrev som
förvärvats genom teckning upptas skuldebre­vels marknadsvärde vid förvärvet.
Som anskaffningskostnad för ett optionsbevis upptas i nu angivna fall
skillnaden mellan eniissions-kursen och marknadsvärdet för del skuldebrev med vilket
beviset var förenat. Har teckningen skett med stöd av en företrädesrätt som för­värvals
genom köp eller byte med­räknas vederlaget för företrädes­rätten i
anskaffningskostnaden för optionsbeviset. Bestämmelserna i detta stycke
tillämpas inte om teck­ningen skett före den 1 juli år 1985.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är ett
optionsskuldebrev förenat med flera optionsbevis skall skillna­den mellan
emissionskursen och marknadsvärdet för skuldebrevet fördelas mellan
optionsbevisen med ledning av deras marknads­värden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har ell konvertibelt skuldebrev förvärvats med räntekupong
före den 1 juli år 1985 medräknas inte vad som erlagts för kupongen i an­skaffningskostnaden
för skuldebre­vet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3. Förlust genom icke yrkesmäs­sig avytlring
(realisationsförlust) får dras av i den omfattning som anges i punkt 4 nedan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detsamma gäller i fråga om för­lust som uppkommer genom
alt ett optionsbevis närmast före options­tidens utgång saknar marknads­värde.
Avdrag medges dock ej om optionsbeviset saknar värde till följd av att det
bolag som rätten avser försatts i konkurs, trätt i likvi­dation eller upplösts
genom fusion.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lydelse enligt prop, 1984/85: 70,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Realisationsförlust skall beräknas på samma sätt som
realisationsvinst enligt punkterna 1 - 2 d. Vid förlustberäkningen fär en
fastighets ingångs­värde dock inte beräknas pä grundval av ett taxeringsvärde
enligt punkt 2 a sjätte eller sjunde stycket. Inte heller får omräkning som
avses i punkt 2 a tionde stycket ske eller tillägg enligt punkt 2 a tolfte
stycket göras. Har den med föriusl avyttrade egendomen innehafts under sådan
tid att, om vinst i stället hade uppstått vid avyttringen, endast en del av
vinsten skulle ha räknats till skattepliktig realisationsvinst, är endast
motsvarande del av föriusten avdragsgill. Har föriusten uppkommit vid
fastighetsreglering i fall som avses i punkt 4 av anvisningarna till 35 S, är
endast så stor del av föriusten avdragsgill som belöper på vad den
skattskyldige har erhållit i pengar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.' -Avdrag för realisationsförlust, beräknad enligt punkt
3 ovan, får. om inte annat följer av andra stycket, göras från sådan
realisationsvinst eller lotterivinst som enligt punkt 5 av anvisningarna till
18 § är hänföriig till samma förvärvskälla som föriusten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avdrag för realisationsförlust på grund av avyttring av
premieobliga­tioner, som har utfärdats här i riket, fär göras endast från
realisationsvinst som har uppkommit vid avytlring av sådana premieobligationer.
Har de med föriusl avyttrade premieobligationerna utfärdats år 1980 eller
tidigare, får dock avdrag för förlusten göras även från realisationsvinst vid
avyttring av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sådan aktie i
svenskt aktiebolag som vid tidpunkten för avyttringen av aktien är
inregistrerad vid Stockholms fondbörs och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;andel i sådan
svensk aktiefond som, vid ingången av det år då andelen avyttras, till minst
tvä tredjedelar består av vid Stockholms fondbörs inregistrerade aktier i
svenska aktiebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;c) sådant konvertibelt skuldebrev utgivet av svenskt
aktiebolag som vid tidpunkten för avyttringen av skuldebrevet är inregistrerat
vid Stockholms fondbörs.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avdrag för realisationsförlust skall i första hand göras
från den realisa­tionsvinst eller lotterivinsl som är hänförlig till samma
beskattningsår som realisationsförlusten. Har en förlust inte kunnat utnyttjas
för avdrag nämnda beskattningsår, får avdrag för förlusten göras ett senare
beskatt­ningsår, dock senast sjätte beskattningsåret efter det till vilket
förlusten är hänförlig. En på detta sätt förskjuten realisationsförlust får
dras av endast mot den realisationsvinst eller lotterivinsl som det senare
beskattningsåret återstår sedan avdrag har gjorts för de realisationsförluster
som är hänför­liga fill del året.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till 41 §&lt;br&gt;
4.'' I fråga om annan förvärvs-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4. I
fråga om annan förvärvskälla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;källa än jordbruksfastighet, annan      än
jordbruksfastighet, annan fastig-fastighet varav inkomsten beräknas      hel
varav inkomsten beräknas en-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:180.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse 1981: 1316. ' Senaste lydelse 1983:452,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;enligt bokföringsmässiga grunder eller rörelse gäller
såsom allmän re­gel, att inkomst skall anses hava åtnjutits under det år, då
densamma från den skattskyldiges synpunkt är att anse såsom verkligen förvärvad
och till sitt belopp känd. Detta är framför allt förhållandet, då in­komsten av
den skattskyldige upp­burits eller blivit för honom till­gänglig för lyftning
eller, såsom i fråga om bostadförmån och andra förmåner in natura, då den pä
annat sätt kommit den skattskyldige till godo, detta oberoende av huruvida
inkomsten intjänats under året eller tidigare. Vissa intäkter, t.ex. av tjänst,
ränta å i bank eller annan penninginrättning innestående me­del o.s.v. kunna
dock hänföras lill nästföregående års inkomst, ehuru de icke uppburits eller
varit till­gängliga för lyftning förrän efter nämnda års utgång. Förutsättning­en
härför är emellertid, att de intjä­nats under beskattningsåret och uppburits
eller blivit för lyftning tillgängliga omedelbart efter del årets utgång eller
i varje fall så ti­digt under nästföljande år, att de praktiskt tagel kunna
hänföras till inkomsten under beskattningsåret. Likaledes böra vissa intäkter,
t.ex. hyror av en hyresfastighet, vilka in­flutit redan före beskattningsårets
ingång, hänföras till nämnda års in­komst, därest de avse beskattnings­året
eller del därav saml influtit omedelbart före årets ingång. Sär­skilda regler
gäller vidare enligt punkt 4 a i fråga om intäkt pä grund av icke yrkesmässig avytlring
av aktier och andelar i vissa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ligt bokföringsmässiga grunder eller rörelse gäller såsom
allmän regel, att inkomst skall anses hava åtnju­tits under det år, dä densamma
frän den skattskyldiges synpunkt är att anse såsom verkligen förvärvad och till
sitt belopp känd. Delta är framför allt förhällandet, då in­komsten av den
skattskyldige upp­burits eller blivit för honom till­gänglig för lyftning
eller, såsom i fråga om bostadförmån och andra förmåner in natura, då den på
annat sätt kommit den skatiskyldige till godo, detta oberoende av huruvida
inkomsten intjänats under året eller tidigare. Vissa intäkter, t.ex. av tjänst,
ränta å i bank eller annan penninginrättning innestående me­del o.s.v. kunna
dock hänföras till nästföregående års inkomst, ehuru de icke uppburits eller
varit till­gängliga för lyftning förrän efter nämnda års utgång. Förutsättning­en
härför är emellertid, att de intjä­nats under beskattningsåret och uppburits
eller blivit för lyftning tillgängliga omedelbart efter det årets utgång eller
i varje fall sä ti­digt under nästföljande år, att de praktiskt taget kunna
hänföras till inkomsten under beskattningsåret. Likaledes böra vissa intäkter,
t.ex. hyror av en hyresfastighet, vilka in­flutit redan före beskattningsårets
ingång, hänföras till nämnda års in­komst, därest de avse beskattnings­året
eller del därav samt influtit omedelbart före årets ingång. Sär­skilda regler
gäller vidare enligt punkt 4 a i fräga om intäkt på grund av icke yrkesmässig
avyttring av aktier, konvertibla skuldebrev, op­tionsbevis och andelar i vissa
fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Å andra sidan skola utgifterna och omkostnaderna för
inkomstförvärvet avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av
den skatiskyl­dige bestridda, även om de avse inkomst, som tidigare förvärvats
eller först under ett senare år beräknas inflyta. Även här gäller, att en
utgift, som verkställts under året före eller efter beskattningsåret, kan vara
att praktiskt taget hänföra till utgift under beskattningsåret. Så kan exempel­vis,
om ränta ä en i en hyresfastighet intecknad skuld erlagts omedelbart&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;efter beskattningsårets utgång, räntan vara att anse såsom
utgift under beskattningsåret, nämligen för del fall, att räntan hänför sig
till beskatt­ningsåret. Om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av
sådan fastighet, varav intäkterna beräknas enligt 24 § 1 mom., gäller även
punkt 8 av anvisningarna till 25 §. I fråga om avdrag för utgifter, som hänföra
sig till realisationsvinst, gälla särskilda bestämmelser (jfr anvisningarna
till 36§ punkt 1),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I enlighet härmed skola fordringar för utfört arbete
räknas såsom intäkt för det år. varunder de inflyta, och utgifter, vilka icke
omedelbart guldits, avräknas från intäkterna för det år, varunder de betalas.
Ränta ä penning­ar, som innestå i bank å sådan räkning, å vilken räntan gotlskrives
insät­taren per den 31 december anses såsom nämnda dag influten intäkt, medan
däremot ränta ä penningar, som innestå å annan räkning, räknas såsom inkomst
för det år, då räntan förfaller lill betalning, även om räntan till någon del
belöpt ä ett tidigare eller senare år. Om någon upplåtit avverk­ningsrätt till
skog mol betalning, som skall erläggas under loppet av flera år, skall såsom
inläkt för varje år upplagas den del av köpeskillingen, som under samma år
influtit. Avdrag för minskning i ingående virkesförråd m.m., vartill upplälaren
kan vara berättigad, fördelas därvid på de särskil­da åren i förhållande till
den under varje år influtna likviden. Detsamma gäller i tillämpliga delar i
fråga om annan terminsvis inflytande intäkt i egentlig mening. I fråga om
inläkt vid icke yrkesmässig avytlring av fast eller lös egendom är det däremot
utan betydelse om intäkten skall upp­bäras på en gång eller i särskilda
terminer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så skall realisationsvinst respektive realisationsförlust
beräknas med hänsyn till köpeskillingens totala belopp, oavsett om detla skall
betalas på en gäng eller terminsvis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 a.' Flyttar en skattskyldig ut-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 a. Flyttar en skaltskyldigutom-&lt;br&gt;
omlands och har han tidigare avytt-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lands
och har han tidigare avyttrat&lt;br&gt;
rat aktier eller andelar i ett svenskt&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;aktier
eller andelar i ett svenskt fö-&lt;br&gt;
förelag, skall inläkt på grund av&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;retag,
skall intäkt på grund av av-&lt;br&gt;
avyitringen anses ha åtnjutits när&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;yttringen
anses ha åtnjutits när&lt;br&gt;
flyttningen sker, om intäkten inte&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;flyttningen
sker, om intäkten inte&lt;br&gt;
blivit tillänglig för lyftning dessför-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;blivit
tillänglig för lyftning dessför­&lt;br&gt;
innan. Avyttrar en skattskyldig ak-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;innan.
Avyttrar en skaltskyldig ak­&lt;br&gt;
tier eller andelar i ett svenskt före-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tier
eller andelar i ett svenskt före­&lt;br&gt;
tag efter det att han flyttat utom-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tag
efter del att han flyttal utom­&lt;br&gt;
lands skall intäkten anses ha åtnju-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lands
skall intäkten anses ha åtnju­&lt;br&gt;
tits i och med avyitringen. Är i fall&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lits
i och med avyitringen. Är i fall&lt;br&gt;
som nu sagts intäktens storlek be-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som
nu sagts intäktens storlek be­&lt;br&gt;
roende av viss framlida händelse&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;roende av
viss framtida händelse&lt;br&gt;
och kan till följd härav intäktens&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och
kan lill följd härav intäktens&lt;br&gt;
totala belopp inte fastställas vid den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;totala
belopp inte fastställas vid den&lt;br&gt;
taxering som är i fråga, skall lill-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;taxering
som är i fråga, skall till­&lt;br&gt;
kommande belopp beskattas vid&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommande
belopp beskattas vid&lt;br&gt;
taxeringen för det år dä beloppet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;taxeringen
för det år då beloppet&lt;br&gt;
blir tillgängligt för lyftning. Därvid&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;blir
tillgängligt för lyftning. Därvid&lt;br&gt;
skall beskattningen ske på grundval&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skall
beskattningen ske på grundval&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot; Lydelse enligt prop. 1984/85: 70.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förestagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av förhållandena vid avyttringen av förhållandena vid avyttringen&lt;br&gt;
och med tillämpning av de beskatt- och med tillämpning av de beskatt­&lt;br&gt;
ningsregler som gällde vid taxering- ningsregler som gällde vid laxering­&lt;br&gt;
en för avyttringsåret,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en för avyttringsåret. Vad nu sagts&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gäller
även vid avyttring av konver­tibla skuldebrev och optionshcvis utgivna av ett
svenskt aktiebolag. Som ett svenskt förelag räknas vid tillämpningen av denna
anvisning­punkt svenskt aktiebolag och handelsbolag samt svensk ekonomisk för­ening,
dock ej bostadsaktiebolag och bostadsförening som avses i punkt 2 femte stycket
av anvisningarna till 38 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder
i kraft den I juli år 1985 och tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter
ikraftträdandet om inte annat följer av punkt 2 och med iakttagande av vad som
föreskrivs i punkt 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i punkt 2 b tredje stycket av anvisningarna till 36 § är inte tillämpliga
beträffande ett opiionsbevis som utgivits före den 1 juli år 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har en skaltskyldig
vid utgången av juni månad år 1985 innehaft ett konvertibelt skuldebrev i fem
år eller mer får han i stället för det vederlag som erlagis vid förvärvet av
skuldebrevet vid beräkning av realisations­vinst eller realisationsförlust som
anskaffningskostnad uppta skuldebre­vets marknadsvärde vid den tidpunkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:70.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 2*i 9mom. lagen (1947:576) om statlig
in­komstskatt skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förestagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9mom.'&amp;quot; Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk
förening uppta­git län som löper med ränta vars storlek är helt eller delvis
beroende av företagets utdelning eller av dess vinst (vinstandelslån), medges
avdrag för räntan i den utsträckning som anges nedan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För sådan ränta på vinslandelslän som inte är beroende av
det lånta­gande företagets utdelning eller vinst får företaget avdrag enligt
bestäm­melserna i 22, 25, 29, 36 och 39§S kommunalskatlelagen (1928:370),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ränta, vars slorlek är beroende av förelagets utdelning
eller vinst (rörlig ränta), anses som avdragsgill omkostnad för företaget i den
förvärvskälla vari det lånade kapitalet har nedlagts endast under förutsättning
att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lånet har ulbjudits
till teckning på den allmänna marknaden eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ensamrätt eller
företrädesrätt till teckning av lånet har lämnats någon som inte äger aktier
eller andelar i del låntagande förelaget och inte har sådan intressegemenskap
med företagel som avses i punkt I av anvisning­arna till 43 § eller i 57 § 3
mom, kommunalskattelagen samt - såvitt gäller fåmansföretag som avses i 35 S la
mom. kommunalskattelagen - inte heller är företagsledare i företaget eller
närslående till sådan företagsledare eller till aktieeller andelsägare i
förelaget eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;aktierna eller
andelarna i det låntagande företaget är noterade pä svensk börs eller föremål
för liknande notering här i riket och företrädes­rätt till teckning av lånet
har lämnats aktieeller andelsägarna i företaget i förhållande till deras
innehav av aktier eller andelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fall som avses i tredje stycket c skall det låntagande
förelaget dock som intäkt i den förvärvskälla vari det lånade kapitalet har
nedlagts uppta ett belopp motsvarande det sammanlagda värde som genom företrädesrät­terna
kan anses ha tillförts aktieeller andelsägarna. Beloppet tas till be­skattning
vid taxeringen för det beskattningsår under vilket teckningen av lånet har
avslutats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På ansökan av låntagande företag får riksskalteverket,
under förutsätt­ning att lånevillkoren med hänsyn till omständigheterna vid
länets uppta­gande får antas ha bestämts på affärsmässig grund, besluta att
rörlig ränta skall anses som avdragsgill omkostnad för företaget utan hinder av
att rätt lill teckning av lånet har förbehållits person eller personer som äger
aktier eller andelar i företaget. Beslut av riksskalteverket i fråga som här
avses fär inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lydelse enligl prop. 1984/85:70.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ar det låntagande företaget sådant fåmansföretag som avses
i 35 § la mom. kommunalskatlelagen, gäller - oberoende av bestämmelserna i
tredje och fjärde styckena - att rörlig ränta, som utbetalas till aktieeller
andelsägare eller företagsledare i företaget eller dem närstående personer
eller någon som pä annan grund har intressegemenskap med förelaget, inte är
avdragsgill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uttrycken företagsledare och närstående personer har den
innebörd som anges i 35 § I a mom, kommunalskatlelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har svenskt aktiebolag utgivit skuldebrev i förening med
options­rätt lill nyteckning eller köp av ak­tie medges bolaget ej avdrag för
skillnaden ntellan emissionskursen och skuldebrevets marknadsvärde.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli är 1985 och tillämpas
första gången vid 1986 års taxering. Vid nämnda taxering skall dock, i fråga om
skattskyldig som taxeras för beskattningsår som påbörjats före den I januari är
1985, de bestämmelser som gällde före nämnda dag tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:74.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 3§ I mom. lagen (1947:577) om
statlig förmö­genhetsskatt skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förestagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3§ / mom.&amp;quot; Vid förmögenhetsberäkningen skola, i den
mån ej annat fram­går av 2 mom. här nedan, såsom tillgångar upptagas:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fastighet;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tomträtt, vattenfallsrätl;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lös egendom,
som är avsedd för stadigvarande bruk i skattskyldigs förvärvsverksamhet eller
att däri omsättas eller förbrukas, såsom djur samt maskiner och andra
inventarier, råämnen, varor, jordbruksoch skogsprodukter, förbrukningsartiklar
och dylikt, gruvor, patentoch för­lagsrätter, rätt till skogsavverkning å
annans mark samt rätt till stenbrott och dylikt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;d)    kapital, som finnes kontant&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;d) kapital, som finnes kontant&lt;br&gt;
tillgängligt eller utlånats eller ned-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tillgängligt
eller utlånats eller ned­&lt;br&gt;
lagts i obligationer eller insatts i&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lagts
i obligationer eller insatts i&lt;br&gt;
bank eller annorstädes eller bestått&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bank
eller annorstädes eller bestätt&lt;br&gt;
av andra fordringar eller av aktier&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;av
andra fordringar eller av aktier&lt;br&gt;
eller andelar i ekonomiska för-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;eller
andelar i ekonomiska för­&lt;br&gt;
eningar, bolag, aktiefonder eller re-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;eningar,
bolag, aktiefonder eller re­&lt;br&gt;
derier eller av andel i oskiflat&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;derier eller
optionsrätl till nyteck-&lt;br&gt;
dödsbo som vid taxering till statlig&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ning
eller köp av aktierom opiions-&lt;br&gt;
inkomstskatl skall behandlas såsom&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rätten
är föremål för omsättning på&lt;br&gt;
handelsbolag, i den män samma ka-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kapitalmarknaden.
eller av andel i&lt;br&gt;
pital icke är att hänföra till i c) här&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;oskiftat
dödsbo som vid taxering till&lt;br&gt;
ovan nämnd egendom;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;statlig inkomstskatt skall
behandlas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:158.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;såsom handelsbolag i den mån sam­ma kapital icke är att
hänföra till i c) här ovan nämnd egendom;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;e)    lös egendom, som är avsedd för ägarens och hans
familjs personliga&lt;br&gt;
bruk och bekvämlighet och av beskaffenhet alt böra hänföras till yttre&lt;br&gt;
inventarier, såsom ekipage, ridhästar, automobiler, motorcyklar, lust­&lt;br&gt;
jakter, motorbålar och dylikt, så ock smycken;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;O besittningsrätt till fastighet, där innehavaren ej enligl
7 § skall likställas med ägare, såvida rättigheten är utan vederlag eller mot visst
belopp en gång för alla upplåten för innehavarens livstid eller för tid, som
icke kommer alt utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;g) rätt till ränta, avkomsl av fastighet eller annan
stadigvarande förmån, som icke avses i f) här ovan, såvida rättigheten är förhandenvarande
och bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid eller för lid, som
icke kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den I juli år 1985 och tillämpas
första gången vid 1986 års taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot; Senaste lydelse 1974:998.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (Ds Fi
1983:25) Reavinst på konvertibla skuldebrev&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter remiss har yttranden avgetts av riksbanken, Göta
hovrätt, kam-martätten i Jönköping, bankinspektionen, allmänna pensionsfondens
fjär­de fondstyrelse, riksskalteverkel (RSV), Stockholms fondbörs, länsstyrel­serna
i Stockholms, Södermanlands, Kronobergs. Göteborgs och Bohus samt Jämtlands
län. Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR). För­eningen auktoriserade
revisorer (FAR), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svensk industriförening.
Svenska bankföreningen. Svenska fond­handlareföreningen. Svenska företagares
riksförbund. Svenska sparbanks­föreningen, Sveriges aktiesparares riksförbund,
Sveriges föreningsbankers förbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation
- Familjeföretagen (SHIO - Familjeföretagen), Sveriges industriförbund.
Taxeringsnämnds­ordförandenas riksförbund (TOR) och Tjänstemännens
centralorganisa­tion (TCO).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Post- och Kreditbanken, PK-banken har instämt i del
yttrande som avgetts av Svenska bankföreningen och Sveriges industriförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nästan samtliga remissinstanser tillstyrker huvudförslaget
att realisa­tionsvinst vid avyttring av ett konvertibelt skuldebrev skall
beskattas på i princip samma sätt som aktievinster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänna pensionsfondens Jjärde fondstyrelse anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fondstyrelsen finner övervägande skäl tala för en övergång
till aktie­vinslregier vid överlåtelse av konvertibla skuldebrev och
tillstyrker kom­mitténs förslag. Del är enligt fondstyrelsens mening angeläget
att finansie­ringsinstrumentet konverteringslån verkligen kan utnyttjas av
företagen och att man eftersträvar skaltemässig neutralitet mellan olika former
av emission av riskkapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Södermantands län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom konvertibla skuldebrev i stort följer
kursutveckling för ak­tierna i det emitterande bolaget, är det naturligt att
beskattningsreglerna samordnas. Ett konverteringslån syftar ytterst till att
öka bolagets eget kapital och en jämförelse med nyemission av aktier ligger
därför nära till hands.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6    Riksdagen 1984185. t samt. Nr 193&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett konvertibelt skuldebrev torde ytterst syfta till att
öka företagets egna kapital. Detta förhållande och vissa andra likheter med
aktier styrker uppfattningen att konvertibla skuldebrev naturligt uppfattas som
aktielik­nande handlingar. Länsstyrelsen finner därför i likhet med kommittén
alt övervägande skäl talar för att konvertibla skuldebrev vid realisationsvinst­beskattning
i princip bör jämställas med aktier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska bankföreningen och Sveriges industriförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konvertibla skuldebrev är en finansieringsform som ligger
mellan renod­lade skuldebrev - exempelvis obligationer - och aktier. Det
konvertibla skuldebrevet får emellertid både från aktiebolagsrättslig och
ekonomisk synpunkt anses stå akiien mycket nära. Detta förhållande har av
skilda anledningar inte beaktats i skattelagstiftningen. Beskattningen av
konver­tibla skuldebrev och aktier sker sålunda för närvarande efter olika
regel­system. Om egendom av ekonomskt sett likvärdig natur behandlas efter
olika regler, uppkommer inte sällan snedvridande effekter på marknaden och även
inom rättstillämpningen. Det sistnämnda illustreras av ett par av riksskatteverkeis
nämnd för rättsärenden nyligen lämnade förhandsbesked som bildar utgångspunkt
för kapilalvinstkommilténs betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Principiellt kan man tänka sig tre lösningar angående den skattemässiga
behandlingen av konvertibla skuldebrev:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konvertibeln
delas upp på en skuldebrevsdel och en aktiedel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konvertibeln
behandlas enligt de regler som gäller för andra skulde­brev&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konvertibeln
jämställs med aktier&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligl organisationernas mening skulle en uppdelning av konvertibelns
värde på två delar vara den teoretiskt riktigaste lösningen. En sådan
uppdelning är emellertid förenad med stora praktiska problem, eftersom
konverteringsrätten inte är avskiljbar och således inte noteras separat.
Anledning finns därför inte att närmare överväga denna lösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I valet mellan att behandla en konvertibel som ett
skuldebrev eller som en aktie föreslår kommittén de regler som gäller för
aktier. Ett av skälen för denna lösning är att konvertibelns värdeförändring är
likartad med aktiens (sid 60). Denna motivering grundas på en traditionell
beskrivning av det principiella sambandet mellan kurserna på aktier och
konvertibla skuldebrev vid en positiv kursutveckling. Kommittén diskuterar
emellertid inte möjligheten av att aktiekurserna också kan falla. Det
karakteristiska för konvertibeln är i en sådan situation alt kursfallet blir
mindre än för aktien, beroende på all värdet bara i undantagsfall sjunker under
det rena obligationsvärdet. Bindningen lill vad som gäller för aktier är alltså
inte alllid naturlig. Ell skäl för alt också fortsättningsvis vid reavinslbeskati-ningen
tillämpa skuliebrevsreglerna, vilket kommittén dock inte nämner, bör också
framhållas i sammanhanget. Då konvertibla skuldebrev emit­teras torde deras
obligationsvärde i flertalet fall uppgå lill 80 % eller mer av emissionskursen.
Det är således endast ett mindre värde som faller på aktiedelen vilket också skatlemässigt
kan minska anknytningen lill aktie­reglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med dessa påpekanden instämmer organisationerna i
kommitténs i öv­rigt framförda skäl för all vid avyttring av konvertibla
skuldebrev tillämpa huvudprinciperna för aktievinstbeskattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska sparbanksföreningen anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska sparbanksföreningen finner del värdefullt att
kommittén med förtur tagit upp frågan om konvertibla skuldebrevs skattemässiga
behand­ling. Det är vidare värdefullt att kommittén har gett uttryck för den
grund­inställningen att konverteringslån skall kunna utnyttjas som
finansierings­alternativ utan att beskattningseffekten blir sådan att
aktieägarna kan befaras inte vara beredda att delta i emissionen. Kommittén har
med utgångspunkt från bl a denna grundinställning funnit att de realisations-vinstskatleregler
som gäller för aktier skall gälla för konvertibla skulde­brev. Härigenom skulle
emission av ett till aktieägarna riktal konverte­ringslån aldrig medföra en
viss utdelningsbeskattning. Med hänsyn lill dels att kommitténs förslag medför
att föreliggande hinder mol att utnyttja konverteringslån som finansieringsform
undanröjs, dels att konvertibeln har sådana beröringspunkter med aktier har
föreningen inget alt erinra mot att reavinstskattereglerna för aktier fär
omfatta även konvertibla skulde­brev,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges föreningsbankers förbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är logiskt och naturligt att jämställa konvertibla
skuldebrev med aktier. Den skillnad i beskattning som förelegat har väl snarast
uppfattals som konstlad, inte minst i de fall beskattning inträtt i samband med
konvertering till aktier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TOR anför:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del konvertibla skuldebrevet kan anses innefatta en aktieliknande
del och en obligationsliknande del. Även om den obligationsliknande delen i
vissa fall på grund av utfäst ränta m m kan anses övervägande i ett
inledningsskede måste vid en normal utveckling den aktieliknande delen la över
åtminstone efter ett par är. Mot den bakgrunden delar TOR det i betänkandet
framlagda förslaget att det konvertibla skuldebrevet skall i
reavinstbeskattningen behandlas som en aktie.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SHIO-Familjeföretagen och Sveriges aktiesparares
riksförbund av­styrker förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SHIO-Familjeföretagen anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén anger ett flertal skäl för att i
realisationshänseende jämställa konvertibla skuldebrev med aktier, främst att
värdestegringen pä ett kon­vertibelt skuldebrev och bolagets aktier är i stort
likartad. Såsom kommit­tén själv visar i avsnittet om konvertibla skuldebrev
som finansieringsform och placeringsobjekt är detta emellertid en sanning med
modifikation. Beroende av olika faktorer såsom framför allt konverteringskursen
i för­hållande till kursen på bolagets aktier under emissionsperioden, konverte­ringstidpunkt
och förändringar i marknadsränta på obligationslån ulan konverteringsrätt kan
stora variationer förekomma mellan värdeutveck­lingen pä konvertibla skuldebrev
och bolagets aktier. Kommittén synes ha tagit som utgångspunkt för sin
bedömning att konverteringskursen sätts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lägre än börskursen pä aktien vid emissionstillfället.
Detta är inte ovanligt när emissionen sker med företrädesrätt för aktieägarna.
I sådana fall blir värdeutvecklingen på de konvertibla skuldebreven, i vart fall
teoretiskt, likartad med kursutvecklingen på aktien,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I de fall däremot, dä konverteringskursen sätts över
värdet på akiien vid emissionen föreligger inte någon följsamhel i utvecklingen
av värden på aktie respektive konvertibelt skuldebrev ens teoretiskt förrän aktievärdei
kommit i kapp konverteringskursen. På grund av den exceptionellt snabba
kursutvecklingen under en kortare period har aktievärdet i mänga fall snabbt
kommit i kapp och överstigit konverteringskursen. Det säger sig självt att den
nuvarande utvecklingen inte kan fortsätta under någon längre period. Följsamheien
av värdet på konvertibeln är i dessa fall många gånger beroende på förväntad
kursutveckling, inklusive risk för kraftigt kursfall för akiien, eftersom konverteringstillfället
kan ligga flera är framåt i tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del år enligt organisationens uppfattning inte ovanligt, i
synnerhet i de fall emissionen inte riklats lill aktieägarna, att
konverteringskursen sätts högre än aktiekursen vid emissionen. Som kommittén
påpekar förekom­mer konvertibla skuldebrev även vid sidan av fondbörsen.
Sålunda har till exempel Företagskapital AB i stor utsträckning använt
konvertibla skulde­brev i sin finansieringsverksamhet. Emissionerna av
konvertibla skulde­brev sker regelmässigt utan företrädesrätt för bolagens
aktieägare. Kon­verteringskursen kan också förmodas bli satt högre än aktiernas
värde vid emissionen. Med normal värdeutveckling på aktier kan någon följsamhet
mellan konvertibla skuldebrev och aktier i bolaget sålunda i många fall inte
ens teoretiskt beräknas uppkomma förrän efter en längre period, dvs först vid
tidsnärhet för konvertering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt organisationens uppfattning bör inte en
lagstiftning om konver­tibla skuldebrev utgå från situationen pä aktiemarknaden
vid en tidpunkt då i vissa avseenden extrema förhållanden råder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén nämner vidare som skäl för att i
realisationsvinsthänseende jämställa konvertibla skuldebrev med aktier, alt konverteringslån
ytterst syftar lill alt öka företagels egna kapital och all en emission av ett konver­teringslån
kan uppfattas som en form av aktieemission. Realisationsvinst­beskattningen bör
enligt kommittén vara sä neutral som möjligt i förhållan­de till skilda
aktieemissioner så alt beskattningseffekterna blir likartade oavsett om ett
företag emilterar aktier eller konvertibla skuldebrev.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Organisationen kan för det första inte se alt bolagets
syfte med utgivan­det av ett konvertibelt skuldebrev skall inverka på
utformningen av be­skattningen hos förvärvaren. Närmare till hands ligger i
sådant fall att se till syftet med förvärvet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För del andra bör inte det förhållandet att ett konverteringslån
&amp;quot;kan uppfattas som en form av aktieemission&amp;quot;&amp;quot; anses utgöra ett
skäl för att tillämpa principerna för aktievinslbeskattningen även på
konvertibla skul­debrev. Beskaitningsprinciperna bör inte styras av hur vissa
sakförhållan­den eventuellt kan uppfattas. Avgörande i detta sammanhang bör i
stället vara det faktiska förhållandet alt ett konvertibelt skuldebrev inte är
en aktie och inte heller ur vare sig civilrättslig eller ekonomsk synpunkt är
jämförlig med en aktie. För konvertibla skuldebrev gäller således samma
allmänna förmögenhetsrätlsliga regler som för andra skuldebrev. Del kon­vertibla
skuldebrevet representerar en fordringsrätl och inte som en aktie en
andelsrätt. Den i det konvertibla skuldebrevet ingående konverterings­rätten
innebär visserligen en rätt att i framtiden under vissa förutsättningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;få del i bolagsförmögenheien men innefattar inte i sig
någon andelsrätt. Av stor betydelse i detta sammanhang är också att
konverteringsrätten i normalfallet representerar endast en mindre del av ett
konvertibelt skulde­brevs värde. Värdet av ett konvertibelt skuldebrev utgörs
således i normal­fallet lill helt dominerande del av en fordringsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med den uppdelning som för närvarande görs vid
realisationsvinstbe­skattningen mellan andelsrätter och fordringsrälter faller
konvertibla skul­debrev enligl organisationens mening naturligt in under
fordringsrätterna. Önskemålet om neutralitet vid realisationsvinstbeskattningen
av olika fordringsrätter utgör vidare ett tungt vägande skäl för alt bibehålla
den nuvarande ordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén tar upp frågan om utdelningsbeskattning i
samband med emission av ett konverteringslån. Enligt ovan nämnda under våren
1983 av riksskatteverkeis nämnd för rätlsärenden meddelade förhandsbesked skall
värdet av den företrädesrätt som en aktieägare utnyttjar när han tecknar ett
skuldebrev anses utgöra utdelning från bolaget och beskattas hos ak­tieägaren
som inkomst av kapital. Kommittén anser att det strider mot strävan till
neutralitet mellan skilda typer av aktieemissioner att en form av emission
utlöser utdelningsbeskaltning som helt uteblir vid en annan emis­sion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt organisationens synsätt är skillnaden i fråga om utdelningsbe-skaltningen
mellan en akiieemission och en emission av konvertibla skul­debrev en
konsekvens av att de emitterade rättigheterna är av olika slag. En nyemission
av aktier till de förutvarande aktieägarna innebär inte någon överföring av
värde från bolaget lill aktieägarna. En emission av skuldebrev lill aktieägarna
kan emellertid, beroende på länevillkoren, in­nebära en förmögenhetsöverföring
från bolaget till aktieägarna. Nuvärdet av denna förmögenhetsöverföring
återspeglas dä i del värde som uppkom­mer pä företrädesrätten. Riksskatteverket
har i det nämnda förhandsbe­skedet tagit ställning för att beskalla en sådan förmögenhelsöverföring
vid emissionstillfället. Riksskatteverket har därvid ansett att en uppdelning
av företrädesrätten å ena sidan och den i skuldebrevet ingående konverle-ringsrällen
å den andra sidan inte var praktiskt möjlig varför hela värdet av
fordringsrätten hänfördes lill utdelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av intresse är att riksskatteverkeis ställningslagande lill
frågan om utdelningsbeskaltning således grundar sig på det konvertibla
skuldebrevets egenskap av i huvudsak fordringsrätl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Realisationsvinstbeskattningen av konvertibla skuldebrev
bör enligl or­ganisationens uppfattning styras av denna egenskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges aktiesparares riksförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu föreliggande förslag till förändring av
reavinstbeskattningen på kon­vertibla skuldebrev kan tyckas ge en god slrömlinjeformning
av beskatt­ningen i förhållande till aktier. Förslaget kan uppfattas positivt
av dem som gör frekventa affärer på börsen, liksom av aktiva kapitalförvaltare,
rådgi­vare och fondkommissionärer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Värt förbund har emellertid också ett stort antal
medlemmar, som i de konvertibla skuldebreven med deras annorlunda skatieform
har ett place­ringsalternativ av tilltalande slag. Den längre bindningstiden
uppvägs för dessa människor mer än väl av förmånen att inte bli beskattad efter
fem år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tar man bort möjligheten lill skattefrihet vid
försäljningar efter fem år, kan konvertiblerna enligt Aktiespararnas sätt att
se antas förlora i intresse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som placeringsform, dvs marknaden krymper ytterligare.
Kombinationen av hög utdelning, som beskattas fullt ovanpå arbetsinkomster och
alltså lämnar mycket litet kvar, och en mindre förmånlig reavinslbeskattning fär
denna effekt för privatpersoner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ur; de emitterande förelagens synvinkel bör en förändring
av beskatt­ningsformen innebära att man blir nödsakad att betala högre ränta,
vilket måste uppfattas som negativt för företagens intressenter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SHIO-Familjeföretagen anser vidare all ett genomförande av
förslaget under alla omständigheter bör anstå lill dess regeringsrätten avgjort
de aktuella förhandsbeskedsmålen. Organisationen framhåller att det inte kan
uteslutas alt regeringsrättens besked medför att särskild lagstiftning inte
behövs. Om regeringsrätten skulle fastslå de principer som angivits av riksskalteverket
borde en lagreglering i sådant fall rikta in sig på den proportioneringsmelod
som i förhandsbeskeden medfört att utdelningsbe­skaltning överhuvudtaget kommit
i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även Svenska bankföreningen och Sveriges industriförbund
anser all någon lagstiftning inte bör ske i avvaktan på att de aktuella
förhandsbeske­den avgörs. Organisationerna anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget alt konvertibla skuldebrev, såvitt avser reavinslbeskaltning-en,
skall jämställas med aktier är, vilket kommittén också framhåller, endast en
dellösning i syfte att undvika en oklarhet som för närvarande råder. Det
konvertibla skuldebrevet torde alltså i andra sammanhang -l ex i fråga om
förmögenhetsbeskattning och beskattning vid utdelning och utskifining i
aktiebolag - böra behandlas inte som aktier ulan liksom tidigare enligt de
regler som gäller för vanliga skuldebrev. Detta är enligt organisationernas
mening olyckligt. Flera andra oklarheter råder vad gäller den skattemässiga
behandlingen av konvertibla skuldebrev. En fråga avser förluster som kan uppkomma
vid beialningsinställelse eller konkurs. En annan fråga gäller konvertibla
skuldebrev i fastighetsförvaltande bolag, där aktierna för ägarna utgör
omsättningstillgångar. Skall i sådant fall även konvertiblerna behandlas som
omsättningstillgångar? En ytleriigare fråga gäller konvertiblernas skattemässiga
behandling i del nyligen framlagda förslaget om vinstdelningsskatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även om det finns anledning att skapa klarhet också i bl a
nyssnämnda frågor, anser organisationerna att den av kommittén gjorda avgränsningen
av problemet med hänsyn till omständigheterna är lämpligt vald som grund för
snara lagstiftningsåtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Organisationerna vill dock framhålla att frågan huruvida
lagstiftning nu bör ske ännu bör hållas öppen. Som redan nämnts föranleds kommitténs
förslag av ett par förhandsbesked från riksskatteverkeis rältsnämnd. Be­skeden
har lett till, vilket också kommittén påpekar, alt företagen avslår från att
emittera konverteringslån. Om regeringsrätten efter prövning av
förhandsbeskeden skulle besluta att inte undanröja desamma, är det enligt
organisationernas mening angeläget att kommitténs förslag genomförs om­gående.
Skulle å andra sidan regeringsrätten besluta att undanröja för­handsbeskeden,
saknas motiv för att nu genomföra kommitténs förslag. Lagstiftningen bör då i
stället inriktas på den mer övergripande anpassning i fråga om beskattning av
obligationer och optionsrätter som kommittén avser alt fortsätta sitt arbete
med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TOR framhåller motsatt uppfattning och anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TOR delar uppfattningen alt det är mycket väsentligt att
enkla regler tillskapas för beskattningsfrågor vid konvertibla skuldebrev. Som
finansi­eringsform får sådana skuldebrev anses som mycket betydelsefulla. Enligl
TOR: s mening finns därför anledning att - oavsett vad regeringsrätten kommer
till för ställningstagande i de underställda frågorna - kapitalvinst-kommitténs
förslag blir föremål för lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stockholms fondbörs, Svenska fondhandlareföreningen och
Sveriges föreningsbankers förbund beklagar att förslaget inte omfattar även op­iionslån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges Jöreningsbankers förbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det föreliggande lagförslaget omfattar blott rena
konvertibla skuldebrev. Emellertid utges också konvertibler med därtill knutna
optionsrätter samt rena optionslån. Rättsläget för sädana lån är också det
oklart, vilket bl a visat sig i att flera lån dragits tillbaka. Det är
beklagligt alt förslaget inte kunnat omfatta alla de aktuella
finansieringsformerna. Frågan är om det inte hade varil bättre att vänta med
att lämna ett förslag till dess hela frågan hade kunnat behandlas. Ansågs saken
inte kunna vänta, borde någon form av tillfällig lösning ha kunnat införas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RSV lar upp frågan om vilka konvertibla skuldebrev som bör
omfattas av en lagstiftning och anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De konvertibla skuldebreven har blivit föremål för civilräiislig
reglering i aktiebolagslagen, I och för sig torde hinder dock inte föreligga
att utforma de konvertibla skuldebreven så att de kan konverteras även mot
annat än aktier, t ex. andelar i handelsbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Emellertid avser kommitténs förslag uppenbarligen endast
konvertibla skuldebrev, som kan konverteras mot aktier. För tydlighetens skull
och för undvikande av ej förutsedda effekter, anser RSV därför att det i 35 § 3
mom kommunalskatlelagen (KL) uttryckligen bör anges att med konver­tibla
skuldebrev avses skuldebrev enligt 5 kap 1 § aktiebolagslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare anser RSV att konvertibla skuldebrev som utges av
sådana bostadsaktiebolag som avses i 24 8 3 mom KL uttryckligen bör undantas i
35 §3 mom KL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skuldebreven kan utformas så att konverteringssyftet
skjuts i bakgrun­den sä alt de därigenom mer liknar obligationer. Utges de till
underpris utlöser de enligl nuvarande regler utdelningsbeskattning. Genom de före­slagna
reglerna utlöses beskattning först vid försäljning enligt realisations­vinstreglerna.
RSV vill peka på att det härigenom kan uppslå opåkallad skattelättnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    Anskaffningskostnad&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av förenklingsskäl föreslår kommittén att
anskaffningskostnaden för ett skuldebrev som tecknats av en aktieägare med stöd
av företrädesrätt på grund av tidigare aktieinnehav skall anses motsvara endast
den likvid som erlagis vid emissionen. Detta innebär att avsteg från nuvarande
regler som gäller vid nyemission av aktier, vilka innebär all även en del av
den ursprungliga aktiens förvärvspris skall inräknas i anskaffningskostnaden
för den nylecknade aktien. Med hänsyn till kravet på enkelhet i reglerna är
kommitténs förslag på denna punkt befogat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TOR anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare föreslår kommittén alt anskaffningskostnader för
konvertibla skuldebrev - i förekommande fall sådant skuldebrev jämte opiionsbevis
-skall i det fall den förvärvats med stöd av företrädesrätt pä grund av
aktieinnehav anses motsvara vad som erlagts vid emissionen. Enligl TOR: s
mening talar eftersträvad enkelhet för en sådan lösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska bankföreningen och Sveriges industriförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En svårighet är förknippad med reavinstberäkningen, främst
i fråga om den s k genomsnittsberäkningen beträffande äldre aktier.
Beräkningarna blir inte sällan ytterst komplicerade om ett flertal köp och
försäljningar har skett eller om emissioner har förekommit. Dessa svårigheter
blir sannolikt inte mindre om hänsyn dessutom skall tas till köp och
försäljningar av konvertibla obligationer. Svårigheterna uppkommer framför allt
om den skatiskyldige både har sålt och konverterat skuldebrev av samma slag.
Skall i sådant fall vid beräkningen av ingångsvärdet pä de aktier som erhållits
genom konverteringen även beaktas att en del av anskaffningsvär­det kan ha
konsumerats vid en tidigare försäljning av konvertibler? Denna situation
inträffar om schablonregeln (25% försäljningssumman) används vid reavinslbeskattningen
av konvertiblerna. Det finns därför ett starkt intresse av alt reavinstreglerna
ses över och utformas på sådant sätt att beräkningarna inte blir onödigt
betungande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3   Upplupen ränta&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett flertal remissinstanser har yttrat sig beträffande
förslaget att upplu­pen ränta på ett konvertibelt skuldebrev skall ingå som en
del av realisa­tionsvinsten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Göta hovrätt, allmänna pensionsfondens fiärde fondstyrelse,
länsstyrel­serna i Södermanlands, Kronobergs samt Göteborgs och Bohus län,
Sveri­ges föreningsbankers förbund och TOR tillstyrker förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Göta hovrätt anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hovrätten har från civilrätlsliga och lagtekniska
synpunkter inte funnit anledning till erinran mot förslaget. Förslaget rörande
beskattning av upp­lupen ränta ä konvertibelt skuldebrev aktualiserar
emellertid, om det ge­nomföres, frågan om 19 och 20 §§ köplagen bör ändras sä
att de bringas i överensstämmelse med vad som då kan antas bli handelsbruk.
Detta torde fä övervägas i del arbete som bedrivs i justitiedepartementet med
en ny köplag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om behandlingen av räntan på konvertibla
skuldebrev ansluter fondstyrelsen sig till kommillémajoriteten. Med hänsyn till
önskemålet om likformighet med aktier anser fondstyrelsen alltså att upplupen
ränta frän senaste ränteutbetalning bör ingå som en del av
realisationsvinstbeskatt­ningen medan ränta i övrigt beskattas som inkomst av
kapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Södermanlands län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller upplupen ränta vid överlåtelse av
skuldebrev kan disku­teras om räntan skall beskallas som löpande inkomst eller
som en del av köpeskillingen. Kommittén föreslår det senare alternativet,
framför allt för att fä överensstämmelse med aktievinstreglerna (&amp;quot;upplupen
utdelning'&amp;quot;). Länsstyrelsen kan i princip ansluta sig till denna
bedömning, men befarar att regeln kan välla problem vid tillämpningen, t ex
genom att köpare av skuldebrev yrkar avdrag på en gång för räntan. Om förslaget
genomförs bör det enligt länsstyrelsens mening föreskrivas att det skall framgå
av avråkningsnolan att räntan endast får beaktas vid beräkning av realisa­tionsvinst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Kronobergs län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Civilrättsliga skäl kan visserligen anföras för en
annorlunda behandling av upplupna räntor men ur enkelhetssynpunkt är förslaget
alt föredra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges föreningsbankers förbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I och för sig kan det tyckas felaktigt att upplupen ränta
skall behandlas som en del av köpeskillingen vid överiälelse men inte heller i
denna del vill SFF motsätta sig kommitténs förslag. Den skattskyldige har ju
som regel möjlighet alt själv avgöra om ersättning för ränta skatlemässigt
skall be­handlas som ränta eller som realisationsvinst genom sin möjlighet att
välja överiåielsetidpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Jämttands län, LO och TCO avstyrker
förslaget. Länsstyrelsen i Jämtlands län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Följande skäl talar mot att upplupen ränta skall ingå i realisalionsvinst­beräkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Köplagens
bestämmelser ålägger köparen av ett konvertibelt skulde­brev alt särskilt
betala upplupen ränta utöver vad han erlågger för skulde­brevet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att i princip
tillämpa aktievinstreglerna pä konvertibla skuldebrev innebär inte att något
regelsystem behöver ändras. Enhetliga regler för realisationsvinstbeskattning
av likartad egendom innebär i stället en för­enkling och är dessutom ur
rättvisesynpunkt tilltalande. Att realisations-vinstbeskatta upplupen ränta
innebär emellertid avsteg från principen att ränta som inte härleds till viss
verksamhet skall beskattas under inkomst­slaget kapital. Räntan skulle dessutom
beskattas olika beroende på om den erhålls i samband med försäljning av
skuldebrevet eller annars. En sådan regel skulle enligl länsstyrelsens mening
komplicera tillämpningen av skai-tebestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3. Möjligheter öppnas till inte önskvärda skaiteplaneringsåtgärder.&lt;br&gt;
Även om i beskattningshänseende största möjliga likformighet mellan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;konvertibla skuldebrev och aktier bör eftersträvas, anser
länsstyrelsen, pä grund av det ovan anförda, att övervägande skäl för
närvarande lalar mot att ersättning för upplupen ränta skall ingå i
realisationsvinstberäkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna skallebehandlingen avviker frän den
vedertagna beskatt­ningen av ränteinkomster vilket ger oacceptabla möjligheter
att omvandla högbeskatlade inkomster till lågbeskailade kapitalvinster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TCO anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Oaktat strävandena att jämställa behandlingen av
konvertibla skulde­brev med aktier så menar TCO alt man inte kan behandla den
ränta som det del faklo är fråga om för de konvertibla skuldebreven på annat
sätt och därtill gynnsammare än övriga räntor. Att del av den eventuella värde­stegring
som en aktie uppvisar kan vara beroende av att en utdelning är förestående som
också rätteligen borde beskattas som inkomst av kapital innebär ändå inte att
full jämförbarhet råder med förhållanden för de konvertibla skuldebreven. Den
främsta skillnaden är all skuldebrevets avkastning är på förhand bestämd och
därmed klart avskiljbar från värde-papprels eventuella prisstegring. Detta
förhållande gäller inte för aktier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4   Övergångsbestämmelsen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget om särskild övergångsbestämmelse för de
konvertibla skulde­brev som vid ikraftträdandet innehafts i fem år eller mer
har fått ett blandat mottagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska bankföreningen, Sveriges industrijörbund, Sveriges
aktiespa­rares riksförbund och Sveriges föreningsbankers förbund förordar en ut­vidgad
övergångsbestämmelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska bankföreningen och Sveriges industriförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av förslaget till övergångbestämmelser framgår att
anskaffningsvärdet för konvertibler som vid utgången av är 1983 innehafts i fem
år eller mer alternativt får bestämmas efter det skattepliktiga förmögenhetsvärdel
vid 1984 års taxering. I fråga om konvertibler som inte är börsnoterade upp­kommer
frågan om vilket värde som skall ligga lill grund för bestämmande av
ingångsvärdet. Varken av förslaget eller av gällande lagstiftning i övrigt
framgår hur sådana konvertibler skall värderas. Kommittén synes emeller­tid i
sitt förslag ha utgått från att konvertibler skall tas upp till marknads­värdet.
En sådan övergångsregel medför emellertid stora praktiska värde­ringsproblem.
Enligt organisationernas mening bör därför övergångsregeln utformas så att för konvertibler
som vid utgången av år 1983 har innehafts fem är eller längre skall äldre
regler tillämpas. Om konvertiblerna byts ut mot aktier bör de inbytta aktiernas
ingångsvärde beräknas med ledning av konvertiblernas beräknade marknadsvärde
vid utgången av år 1983.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges aktiesparares rik.sförbiind anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redan under remisstiden har många mindre innehavare av konvertibler
vänt sig lill Aktiespararna angående de försämrade villkor, som kan kom­ma att
gälla för skuldebrev som innehavis fyra år men inte fem år eller som innehavts
tre år eller kortare tid med avsikten att behållas över femårs­gränsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sådana skuldebrev har utgivits av företagen och köpts vid
utgivningen eller i öppna marknaden under vissa i lag fastställda
förutsättningar. Det är inte rimligt all en rältstal som Sverige retroaktivt
skall förändra förutsätt­ningarna. Därför behövs övergångsbestämmelser, om det
är så att kapital­vinstkommitténs förslag genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Aktiespararna anser därför alt bestämmelsen på sidan 35 i
utredningens förslag ändras lill &amp;quot;&amp;quot;Har en skaltskyldig vid utgången
av år 1983 innehaft ett konvertibelt skuldebrev i fyra (fem enligl förslaget)
år eller mer får han - i stället för det vederlag som erlagis vid förvärvet av
skuldebrevet - vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust som
anskaffnings­kostnad uppta det värde lill vilket skuldebrevet skolat upptas i
allmän självdeklaration för fysisk person per den 31 december 1983,&amp;quot;'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom anser .Aktiespararna att, om
kapitalvinstkommitténs förslag genomförs, skall för konvertibla skuldebrev som
inköpts under tiden fram lill dess ny lagstiftning införs, innehavarna ha
möjlighet all tillämpa hittills gällande beskattningsregler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges föreningsbankers förbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Endast på ett par punkter vill SFF föreslå en annan
lösning. I övergångs­reglerna föreskrivs alt skaltskyldig, som vid utgången av
år 1983 innehaft ett konvertibelt skuldebrev i fem år eller mer, får som
anskaffningskostnad uppta del värde till vilket skuldebrev skolat upptas i
allmän självdeklara-fion per den 31 december 1983. SFF menar att denna regel
bör utvidgas fill alt gälla också den som av annat skäl kunnat sälja
konvertibelt skuldebrev under 1983 utan att skattskyldighet för eventuell vinst
förelegat. Skaltefri­het föreligger beträffande konvertibla skuldebrev, som
förvärvats t ex genom gåva från annan än närstående eller genom arv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län, som framför ett alternativt
förslag till övergångsbestämmelse, anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagna bestämmelser kan för ett obegränsat antal år
framöver kom­plicera beräkningen av anskaffningskostnaden för ett konvertibelt
skulde­brev. Kommitténs förslag att den värdestegring som kunnat realiseras
skattefritt före ikraftträdandet skall undantagas från beskattning är också i
jämförelse med tidigare övergångar till evig realisationsvinstbeskattning
generöst. För den som inehaft skuldebrevet i fyra men mindre än fem år blir det
dock en omedelbar skatteskärpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att undvika tillämpningssvårigheler och då
länsstyrelsen, även om förslaget är tilltalande, inte finner det särskilt
angelägel med så långtgåen­de övergångsbestämmelser med hänsyn till den
förhållandevis gynnsamma aktievinslbeskattningen, bör det enligt länsstyrelsens
mening övervägas att tidsbegränsa tillämpningen av övergångsbestämmelserna till
förslagsvis ett år. Bestämmelsen skulle därvid kunna utformas på så sätt att
vinsten på skuldebrev som säljs inom ett år från övergången och som vid
övergången innehafts i fyra år förslagsvis beskallas till 20% och vinsten på
sådana skuldebrev som vid övergången innhafts i fem år eller mer och som säljs
inom ett är därefter beskattas till 10%. Härigenom skulle skälig avvägning
åstadkommas mellan kravet på enkla lillämpningsbeslämmelser och en lindring av
de lillbakaverkande effekterna av den skärpta realisationsvinst­beskattningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna i Södermanlands saml Göteborgs och Bohus
län av­styrker förslaget i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Södermanlands län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén har vidare föreslagit en övergångsregel som tar
sikte på sådana konvertibla skuldebrev, som vid ikraftträdandet innehafts i fem
år eller mer, och som därför enligt nuvarande regler kunnat avyttras skatte­fritt.
Vid tidigare liknande ändringar av reavinstbeskattningen har över­gångsregler
inte utfärdats. Länsstyrelsen ifrågasätter därför behovet av den föreslagna
regeln, eftersom den medför praktiska olägenheter. Bl a blir det nödvändigt att
för lång tid framåt ha särskilda deklarationsvärden tillgängliga för del
relativt begränsade antalet fall som regeln kan bli tillämplig på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen ifrågasätter om det är lämpligt eller ens
önskvärt att införa särskilda övergångsbestämmelser. För icke börsnoterade
konvertibla skul­debrev kan utredningssvårigheter föreligga all vid en
försäljning långt efter anskaffningstidpunkten bestämma förmögenhetsvärdet vid
utgången av år 1983. Börskurserna för konvertibla skuldebrev vid denna tidpunkt
måste vidare hållas aktuella vid varje deklaralionstillfälle. Härtill kommer
all efter det att några år förflutit sannolikt blir fråga om ett relativt fåtal
skattskyldiga som kan tänkas komma att tillämpa övergångsreglerna ifrå­ga. Som
kommittén framhållit har dessutom evig realisationsvinstbeskatt­ning införts
tidigare för såväl aktier som fastigheter ulan några särskilda övergångsregler.
Även förenklingsskäl talar för att några övergångsregler inte införs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanställning av remissyttranden över promemorian (Ds Fi
1984:24) Reavinst på optionslån&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter remiss har yttranden över förslagen i promemorian
avgivits av riksskalteverket (RSV), Göta hovrätt, kammarrätterna i Stockholm
och Jönköping, länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Kronobergs,
Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Jämtlands län, bankinspektionen,
riksgäldskontoret, allmänna pensionsfondens ijärde fondstyrelse, Stock­holms
fondbörs, Akliefrämjandet, Föreningen auktoriserade revisorer (FAR),
Landsorganisationen i Sverige (LO), Svensk indusiriförening. Svenska
fondhandlareföreningen, Förelagareförbundet (SFR), Svenska OTC-föreningen,
Svenska revisorssamfundet (SRS), Svenska sparbanks­föreningen, Sveriges
aktiesparares riksförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation -
Familjeföretagen (SHIO-Familjeföretagen), Nä­ringslivets skattedelegalion.
Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR) och Tjänstemännens
centralorganisation (TCO).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Näringslivets skattedelegation har avgelt sitt yttrande på
uppdrag av Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska bankföreningen. Svenska för­säkringsbolags
riksförbund. Svenska handelskammareförbundet och Sve­riges industriförbund. 1
yttrandet har Post- och Kredilbanken. PK-banken, instämt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska OTC-föreningen har endast yttrat sig över den del
av prome­morian som rör förmögenhetsbeskattningen. Svenska fondhandlareför­eningen
har begränsat sitt yttrande till frågan om förslagets inverkan pä
riskkapitalmarknaden. Mol riksgäldskontorets yttrande har en minoritet omfattande
tre fullmäktigeledamöter reserverat sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag har fåll ett i huvudsak gott mottagande
av remissin­stanserna. Ingen av dem avstyrker förslaget helt. Den kritik som
förekom­mer inriktas mestadels på detaljfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslagen i promemorian tillstyrks helt eller lämnas utan
erinran av Göta hovrätt, kammartälten i Jönköping, länsstyrelserna i Kronobergs
och Malmöhus län. bankinspektionen, riksgäldskontorel, allmänna pensions­fondens
fjärde fondstyrelse, Stocholms fondbörs, LO, Svensk Industriför­ening, Svenska
Revisorssamfundet, Svenska sparbanksföreningen och TCO.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RSV ifrågasätter öm det är lämpligt att nu lagreglera
detta delområde och anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den svenska kapitalmarknaden har under senare år
utvecklats pä ett sätt som få personer har förutsett och en skattelagstiftning
på området torde vara ofrånkomlig. De nya former som uppträtt på marknaden har
från civilräiislig synpunkt visal sig vara av mycket sammansatt natur och det
torde i dag vara för tidigt att ange vilka former utvecklingen under den
närmaste tiden kommer alt ta. Man kan dock utan vidare påstå att civil­rättsliga
regler lämnar utrymme för emissioner av vitt skilda innehåll och att det blir
allt svårare att upprätthålla gränsdragningen mellan tillämpning­en av reglerna
beträffande inkomst av kapital respektive realisationsvinst, - Mot denna
bakgrund är det viktigt att ett nytt lagförslag inte endast framstår såsom
rikligt ulan även medför att reglerna blir möjliga att på ell lättillgängligt sätl
tillämpa inte endast för myndigheterna utan även för de skattskyldiga, vilka
bör ges rimliga möjligheter att överblicka sin skatte­mässiga situation. Den
stora allmänheten har redan idag svårigheter att se skillnaden mellan en
inköpsrätt och en teckningsrätt till nyemission. De nya rätter som vuxit fram
på kapitalmarknaden komplicerar bilden. — För beskaitningsmyndigheternas del
skulle ett genomförande av kommitténs förslag medföra ell avsevärt merarbete.
Förutom att tjänstemän pä alla nivåer måste sätta sig in i problematiken från
såväl civilräiislig som skat­terättslig synpunkt framstår kontrollproblemen som
om inte oöverstigliga sä i vart fall som ytterst svåra alt hantera. Redan i dag
medför gällande rättsläge i vissa hänseenden stor villrådighet på många håll
och kraven på myndigheternas information på framförallt kapitalbeskattningens
område ökar kraftigt. Del föreligger således ett starkt behov av enklare regler
än de kommittén föreslagit. - Kommitténs betänkande berör endast en del av dess
uppdrag, varför den fortsatta översynen kan komma att ske från delvis andra
utgångspunkter med delvis andra resultat som följd. Den komplexitet som numera
kommit all känneteckna värdepappersmarkna­den har medfört att ursprungligen
tämligen strikta gränser kommit att suddas ut och rättsläget har i många fall
blivit osäkert. Det kan därför ifrågasättas om man vid införandet av nya realisationsvinslregler
inte borde ha en samlad syn på hela realisationsvinslbeskatiningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett flertal remissinstanser framhåller dock behovet av
lagstiftningsåt­gärder. Vissa av dem kommenterar också förslaget ur
helhetssynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten i Stockholm anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten delar kommitténs uppfattning om behovet av
lagreglering beträffande realisationsvinstbeskattningen av optionslänen. Det nu
förelig­gande förslaget är i huvudsak konsekvent och redigt samt så enkelt som
kan begäras med hänsyn till materians beskaffenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten i Jönköping anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är en allvarlig brist i vårt skattesystem att regler
saknas om den skattemässiga behandlingen av optionslån. Den behandling lånen
fält i rättspraxis har lett till att denna finansieringsform kommit alt
användas enbart därför att den varit förmånlig ur skatlesynpunkt och inte
därför att den varit motiverad från civilrättsliga utgångspunkter. Eftersom
beskatt­ningen så långt möjligt bör vara neutral i förhållande till olika
finansierings­former är detta självfallet otillfredsställande. - Kommitténs nu
framlagda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förslag är grundat på att finansieringsformerna skall
utnyttjas av bolagen i enlighet med de syften som ligger till grund för den civilrätlsliga
reglering­en av låneformen. Detta är en naturlig utgångspunkt. - Den genomgång
kommittén gör av de olika delproblemen år såvitt kammarrätten har kun­nat finna
grundlig. Kammartätien kan inte heller rikta några väsentliga invändningar mol
de framlagda förslagen. De är så klara och entydiga som man rimligtvis kan
begära i vårt invecklade skattesystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Stocholms län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen finner det angeläget att regler skapas för
realisationsvinst­beskattning av konvertibla skuldebrev, vinstandelslån och
skuldebrev med optionsrätt till nyteckning av aktier. - Länsstyrelsen delar
kommitténs uppfattning att regeringsrättens överprövade förhandsbesked (RA 83 1:
77 I och 2) medfört orimliga skatteförmåner då avdrag medgivits för fiktiva
förluster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Södermanlands län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det får anses principiellt riktigt att utvidga aktievinstreglerna
till alt omfatta också optionslänen och länsstyrelsen biträder därför förslaget
i denna del. Jämfört med vad som gäller nu uppnås störte enhetlighet i
regelsystemet och tillämpningen blir enklare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Kronobergs län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag att beskatta försäljning av
optionsrätter, options­skuldebrev och företrädesrätter enligl samma regler som
gäller för aktier synes logiskt och riktigt. Accepterar man denna lösning
gäller det att skapa en praktiskt tillämpbar metod för vinstberäkning som
samtidigt ger ett materiellt godtagbart resultat. Länsstyrelsen anser att
kommitténs förslag uppfyller dessa krav och tillstyrker därför förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunalskatlelagen saknar särskilda
realisationsvinstregler för op­tionslån och konvertibla skuldebrev. Gällande
praxis leder inte till enhetlig vinstbeskattning. Därtill kommer att avdrag i
visst fall medges för fiktiva förluster. Länsstyrelsen anser det därför
angelägel att vinstbeskattningen regleras genom uttryckliga bestämmelser i
kommunalskattelagen. - Kom­mitténs förslag innebär all nuvarande aktievinslregier
i princip skall tilläm­pas på optionslån och konvertibla skuldebrev. Når avsteg
från nuvarande praxis föreslås såsom vid bestämmandet av anskaffningsvärde för
options­rätt och företrädesrätt vid en emission betingas delta av en strävan
att nä enkelhet i tillämpningen. Länsstyrelsen finner kommitténs förslag väl äg­nat
att läggas till grund för lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalvinstkommitlén konstaterar alt det i
skattelagstiftningen saknas realisationsvinslregler för de nya
finansieringsformer som tillskapats under 1970-talet. Beskattningen sker i dag
på grundval av praxis som i huvudsak&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;uppkommit genom ell par regeringsrättsdomar under år 1983.
Kommitlén anser all denna praxis leder lill otillfredsställande resultat.
Länsstyrelsen delar kommitténs uppfattning all nuvarande praxis i vissa fall
leder lill ett icke önskvärt resultat. Härtill kommer alt flera frågor alltjämt
är oklara. Del är därför bra att kommittén tagit upp beskatiningsfrågorna kring
de nya finansieringsformerna och föreslagit lagreglering av desamma. - En
vägledande tanke vid all skattelagstiftning måste dock vara all reglerna blir
sä enkla och lätta alt tillämpa som möjligt. Det är tveksamt om de förslag som
kommittén lägger fram i betänkandet uppfyller rimliga krav på enkel­het.
Länsstyrelsen är medveten om alt del är ett komplicerat område att lagreglera.
Men frågan är om inte kommittén gått väl långt pä vissa punk­ter. Man har
strävat efter en perfektionism som knappast torde vara möjlig att uppfylla vid
tillämpningen ute i det praktiska taxeringsarbetet. Även för de skattskyldiga
torde det i många fall bli svårt att följa de invecklade regler som föreslås.
Enligt länsstyrelsens mening är den nuvarande praxis som används pä området
avsevärt enklare att tillämpa och förstå än de regler som kommittén föreslår.
Detta innebär dock inte att länsstyrelsen ställer sig avvisande lill de
framlagda förslagen. En lagreglering är önsk­värd och i vissa fall nödvändig.
En avvägning bör dock ske mellan kravet pä teoretisk rättvisa och kravet pä
enkelhet, - Kommittén säger alt dess ställningstagande baseras på
grundinställningen alt de nya finansieringsfor­merna skall kunna utnyttjas av
bolagen i enlighet med de syften som ligger till grund för den civilrätlsliga
regleringen av låneformerna utan att be-skallningskonsekvenserna blir sådana
att aktieägarna kan befaras inte vara beredda att delta i emissionen. Avsikten
är också att försöka komma fram till sådana regler i detta avseende som gör
bolagels val av låneform så litet beroende av beskaltningskonsekvenserna som
möjligt. Delta mål kan dock enligt kommitlén inte uppnås förrän vid den översyn
av hela regelsystemet för realisationsvinstbeskattning av värdepapper som
kommittén enligt sina direktiv skall göra. Kommittén konstaterar att en sådan
allmän översyn kan komma alt leda lill förslag som något avviker från de som kommitlén
nu framför och tidigare lämnat. - Detla uttalande är ägnat all väcka oro.
Enligt länsstyrelsens mening mäste det anses olämpligt att nu införa regler,
som dessutom kraftigt avviker från hittills tillämpad praxis på området, för
att inom en inte alltför lång tidsrymd göra ändringar i desamma. En
lagstiftning nu måste vara så väl genomtänkt att den inte behöver ändras inom
överskådlig tid. - Länsstyrelsen har svårt alt bedöma om kommit­téns förslag
tillgodoser önskemålet alt lagstiftningen sä litet som möjligt skall påverka
företagens låneformer. Det är inte uteslutet att de framlagda förslagen i vissa
delar kan komma att fungera som en stopplagstifning. En sådan måste emellertid
vara enkel. Att införa en omfattande och komplice­rad lagstiftning, vars enda
syfte är att stoppa ett visst förfarande, måste anses olämpligt. Lagstiftningen
kompliceras med ett omfattande regelsys­tem, som det i praktiken aldrig blir
aktuellt att tillämpa. Tyvärt finns det exempel på sådan lagstiftning frän de
senaste åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen 1984/85:97 föreslås en provisorisk lösning
som innebär att en realisationsförlust på grund av avyttring av opiionsskuldebrev
inte blir avdragsgill. Härigenom blir del inte möjligt att emittera optionslån
som löper med ränta understigande marknadsräntan. Detla innebär i sin tur att
marknadsvärdet för ett sådant skuldebrev inte kommer att undersliga det
nominella värdet. Någon underkurs uppkommer inte och följdaklligen inte heller
någon fiktiv realisationsförlust vid avyttring av opiionsskuldebrev. Hela den
problemalik som föranlett utredningens förslag skulle med andra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;V &amp;#9632;,'&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ord kunna lösas genom att det provisoriska förbudet mot
avdrag för reali­sationsförlust permanentas. Alternativt kan ett kviiiningsförbud
införas som innebär att realisationsförlust på optionsskuldebrev endast fär
kvittas mot realisationsvinst på samma slags värdepapper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksgäldskontorel anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige finner kommitténs förslag om beskattning av
optionslän väl motiverade. Det gäller framförallt förslaget om
anskaffningskostnadens fördelning pä skuldebrev och optionsrätt. Det löser
problemet med den kvitlningsmöjlighet som enligt gällande praxis uppkommer vid
omedelbar avyttring av enbart skuldebrev. En sådan utveckling ligger väl i
linje med begränsningen av kvittningsmöjligheterna på premiemarknadens område.
Vidare anser fullmäktige att kommittén löst gränsdragningen mellan kapi­talinkomst
och kapitalvinst på det enklaste och mest logiska sättet. Full­mäktige
tillstyrker således kommitténs förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Aktiefrämjandet anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Akliefrämjandet delar kommitténs inkl reservanternas grunduppfallning
alt företagens val av finansieringsformer inte skall behöva styras av skat­teregler.
Kommitténs förslag innebär dock inget steg i denna riktning. Tvärtom. Företag
finansieras med eget och främmande kapital. Del egna kapitalet består dels av
vinstmedel, dels av aktiekapital. I dag skattediskri-mineras eget kapital i
förhållande till främmande. Kostnaden för främman­de kapital är en avdragsgill
kostnad för rörelsen medan motsvarande kostnad för eget kapital, t.ex.
aktieutdelning är belagd med bolagsskatt. Detta försvårar näringslivets
konsoliderings-, utvecklings- och investe­ringsmöjligheter. Den härda akliebeskattningen,
såväl i företags- som pla-cerarledet har medfört att man utvecklat andra aktieliknande
finansierings­former med lägre skatt. Kommitténs förslag innebär nu att
skattereglerna för dessa skärps så alt de jämställs med aktier, vilket i och
för sig kan vara motiverat. Därmed har man dock bara åstadkommit likställdhet
inom den mest värdefulla, men hårdast beskattade formen av
företagsfinansiering. Samtidigt har man totalt skärpt de stora olikheterna
mellan finansiering genom främmande och eget kapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreningen auktoriserade revisorer anför:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I likhet med kommittén anser FAR att ett aktiebolags val
av finansi­eringsform bör vara så litet beroende av beskaltningskonsekvenserna
som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO anser att förslaget till skärpning av kapitalvinst- och
förmögenhets­beskattningen av de s k oplionslänen är skattepolitiskt motiverad.
Det är speciellt angeläget att skatteflykten i form av handel med fiktiva
förluster på optionsrätter stoppas genom den föreslagna ändringen av reavinslreg-lerna.
LO tillstyrker därför förslaget all i sin helhet tillämpa aktievinstreg­lerna
för oplionslänen samt all opiionsrätler som omsätts på marknaden i
fortsättningen förmögenhetsbeskattas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 193&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska fondhandlareföreningen anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fondhandlareföreningen vill till en början framhålla att
företagens möj­lighet alt under de närmaste åren anskaffa riskvilligt kapital
är av avgöran­de betydelse för det samlade näringslivels utveckling och
tillväxt. Sett ur denna aspekt kan den nuvarande skattemässiga behandlingen av
options­lån sägas ha varil till gagn för företagen och säkeriigen starkt
bidragit lill den höga emissionsvolymen under 1984 där opiionslån varit den
helt dominerande finansieringsformen. Del kan å andra sidan inte bestridas att
neutraliteten i beskattningshänseende mellan olika finansieringsformer torde ha
rubbats genom den nu rådande praxisen på skatteområdet ifråga om optionslån.
Fondhandlareföreningen kan därför för sin del instämma i kommitténs
principiella uttalande att ett aktiebolags val av finansierings­form bör vara
så litet beroende av beskaltningskonsekvenserna som möj­ligt. - När det gäller
den närmare utformningen av kommitténs förslag har uppmärksammats att vissa
regeländringar verkar i skärpande riktning, t ex fördelningen av
emissionspriset och beskattningen av värdestegringen på optionsskuldebrev medan
andra åter kan sägas verka i lindrande riktning, t ex bestämning av
anskaffningstidpunkt, användningen av schablonregeln och 3 000-kronorsavdraget saml
regeln om avdrag för en värdelös options­rätt. Den avvägning som inom kommittén
skett i olika detaljfrågor synes lämplig. Skulle förändringar i skärpande
riktning vidtas kan det ifrågasät­tas om optionslån i fortsättningen
överhuvudtagel kan emitteras på mark­naden. Redan de nu föreslagna reglerna
kommer säkerligen alt ha en stark återhållande effekt på företagens benägenhet
alt emittera optionslån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagareförbundei anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi delar i alla väsentliga hänseenden kommitténs
uppfattning och ställer oss därför bakom lagstiftning i enlighet med förslagen
i belänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Aktiespararnas riksförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då skatlelagslLftningen hittills saknat regler vad gäller
beskattning av optionslån, optionsrätter och optioner, och då praxis inom
området inte heller varil helt entydig, är det angelägel all skattelagstiftningen
på detta område kompletteras. Aktiespararnas Riksförbund anser dock inte att kapitalvinslkommitiéns
förslag till alla delar bör ligga till grund för denna lagstiftning. -
Kommitténs huvuduppgift kan sägas ha varit att hanlera frågan om de s k
&amp;quot;fiktiva&amp;quot; reaförluster, som placerare kunnat tillgodogöra sig vid tecknadel
av nyutgivna optionslån, i det fall placeraren därefter sålt förlagslånebeviset
och behållit optionsrätterna. Enligl kapilalvinstkommil­téns förslag skall den erlagda
teckningslikviden fördelas mellan förlags­beviset och optionsrätterna på sådant
sätt, att varken reaförlust eller reavinst uppkommer för placeraren i
ovannämnda situation. Förbundet anser att denna lösning är rimlig. Förbundet
ifrågasätter dock en del av de argument som i betänkandet framförs för denna
lösning. Kapitalvinstkom­mittén påstår att nuvarande system &amp;quot;'uppmuntrar
spekulation&amp;quot;, och ger upphov lill &amp;quot;handel med
realisationsförluster&amp;quot;. Man pekar vidare på den väldiga volym som
utgivandet av optionslån fått under 1984. Kommitténs främsta argument
förefaller vara, att nuvarande syslem måste ändras där­för att del ger bolagen
och placerarna alltför stora skattefördelar. Förbun­det anser att man även bör
beakta skattereglernas praktiska konsekvenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Faktum är att möjligheten att ge ut opiionslån enligt
hittillsvarande regler pä flera sätl medfört positiva effekter för
riskkapitalmarknaden. En sådan positiv effekt är alt många investmentbolag, som
tidigare på grund av den s k invesimentbolagsrabalten inte kunnat göra vanliga
nyemissioner, ge­nom optionslånen kunnat dra till sig nytt kapital. En annan
positiv effekt är, att en helt ny marknad dvs optionsrättsmarknaden, genom
dessa stora opiionslån kunnat utvecklats betydligt både i omfattning och
funktionsdug­lighet. Facit av 1984 års optionslån är således på sikt stärkta
balansräk­ningar hos börsföretagen och en bättre kapitalmarknad. Förbundet har
svårt att se delta som något &amp;quot;problem&amp;quot; som nödvändigtvis måste
&amp;quot;korri­geras&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SHIO-Familjeföretagen anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt SHIO-Familjeföretagens uppfattning bör ett företags
val av finan­sieringsform vara så lite beroende av beskatlningskonsekvenser som
möj­ligt. Det är viktigt att skattereglerna utformas så att de mindre
förelagens finansieringsmöjligheter underlättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Näringslivets skattedelegation anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hittillsvarande skatteregler för behandling av optionslån
har varit av utomordentligt stor betydelse för företagens kapitalanskaffning.
Under 1984 har sålunda riskvilligt kapital i storleksordningen 7 miljarder
kronor tillförts näringslivet i samband med utgivande av emissionslån. Genom
alt riksdagen antog förslaget i regeringens proposition 1984/85:97 att avdrag
inte skall medges för realisationsförluster vid avyttring av optionsskulde­brev
om beslut om utgivning av skuldebrevet fattats efter den 5 december 1984 har
ett myckel väsentligt incitament för att teckna skuldebrev för­svunnit för
presumtiva längivare. Förelagens möjligheter att anskaffa risk­villigt kapital
genom utgivande av opiionslån har därför starkt beskurits. Kapilalvinstkommilténs
förslag innehåller åtgärder som ytterligare för­sämrar för företagen att denna
väg anskaffa erforderligt kapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots detta anser sig skattedelegalionen i stort kunna
instämma i de grundläggande principer som varit vägledande för
kapitalvinstkommitténs förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TCO anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TCO tillstyrker utredningens förslag. Dessa ligger i linje
med TCOs principiella uppfattning om viklen av vidgade skattebaser och
rimligare fördelning av skatteuttaget mellan arbets- och kapitalinkomster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    Emissionsprisets fördelning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag att unitens emissionspris skall
fördelas så alt skul­debrevet åsätts sitt marknadsvärde och optionsrätten
tillförs det resteran­de beloppet, (metod C), tillstyrks eller lämnas utan
erinran av flertalet remissinstanser. Några remissinstanser förordar dock en
proportionering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med ledning av skuldebrevels och optionsrättens resp,
marknadsvärden (metod B). Tvä remissinstanser anser att nuvarande praxis (metod
A) skall bibehållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RSV och länsstyrelsen I Jämtlands län förordar användning
av metod B. RSV anför:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitlén har framfört tre olika metoder lill grund för
fördelning av emissionspriset. Vid val av metod måste denna så nära som möjligt
ansluta sig lill marknadens bedömningar, eftersom det annars uppstår skevheter
i relationen marknaden - teoretiskt pris med åtföljande inte önskvärda
beskattningskonsekvenser. Den av kommittén angivna metod A kan därför inte
anses lämplig i detta sammanhang. - Enligl fast praxis inom skatterät­ten har
värdehandlingars anskaffningskostnad i samband med emission bestämts med
utgångspunkt i värderelationerna mellan marknadsvärdena. Har sådana inte
funnits under den aktuella tidsperioden har man utgått från de första
noteringarna på börsen eller motsvarande. Den tidsperiod som kunnat förflyta
mellan emissionen och första noteringarna har i vissa fall uppgått till sex
månader eller mera. Det har dock då varit under andra omständigheter när
börskurserna inte varit så starkt fluktuerande som under de senaste åren. Då
det här är frågan om en bevisvärdering har naturligen den nästkommande
börskursen sitt största värde om den ligger nära i liden och kursutvecklingen
har varit jämn. De rättsfall vari denna metod har tillämpats har varil av äldre
datum och avsett andra förhållan­den än de som råder nu och som kan förväntas
komma alt gälla med ell alltmer stigande intresse för kapitalmarknaden. Det
bevisvärde som en sådan metod har måste därför antas bli lägre än vad som hittills
gällt. Metoden har dessutom den nackdelen att det kan komma att ta lång tid
innan den första marknadsnoteringen görs. Vid transaktioner runt ett årsskifte
måste många gånger ett värde fastställas oaktat notering inte skett. Problemet
är dock inte nytt och RSV har i tidigare anvisningar om beskattningskonsekvenser
i samband med utbyte av aktier utgått från ett beräknat marknadsvärde. I
synpunkterna på val av värderingsmetod har RSV även vägt in de praktiska
förutsättningarna för tillämpning av dessa. - Vid val mellan metod B och C kan
mot bakgrund av det tidigare anförda inte entydigt anges all den ena i alla
lägen kan anses ha fördelar framför den andra. Metod C har fördelen av alt
snabbi kunna tillämpas och alt man relativt säkert kan fastställa ett beräknat
marknadsvärde. Metoden ger också ell marknadsvärde som ligger rätt i tiden.
Fördelarna med metod B ligger främst däri alt den bygger på ett etablerat
system och att det finns en fast praxis att falla tillbaka på. Dessutom kan -
vid emission av flera komponenter - man annars komma att tillämpa olika
metoder. En för fastställande av anskaffningsvärdet på skuldebrevet med
utgångspunkt i marknadsvärdet och en annan som tar sikte på värderelationerna
vid första noleringslillfället. Vad som talar starkt för metod B är att den är
fast etablerad även inom andra områden inom skatterätten, fröts att metod C kan
anses mer rättvisande, vill RSV understryka principen om enhetlighet inom beskatlningsområdel
och anser därför alt övervägande skäl lalar för metod B.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Metod A ( = nuvarande rättsläge) har avvisats av kommittén
då del inte kan anses vara riktigt all hävda att optionsrätten förvärvats utan
kostnad. Länsstyrelsen ansluter sig till detta ställningslagande dä nuvarande
rätts­praxis att medge avdrag för fiktiva realisationsförluster vid avyttring
av skuldebrevet måste anses slötande. - Kommitlén har lämnat en redogö­relse
för fördelar och nackdelar med metoderna B och C samt slutligen stannat för att
föreslå att emissionspriset fördelas enligt metod C, Länssty­relsen finner inte
att kommitténs argument för metod C är övertygande. -Metod B innebär alt
anskaffningskostnaden fördelas pä skuldebrevet och optionsrätten med ledning av
värderelationen mellan dessa papper när de kommit ul i marknaden. Inom
skatterätten används denna metod vid fördelning av gemensam köpeskilling på
olika delvärden. De skalterättsliga reglerna är sammantagna mycket
komplicerade. Länsstyrelsen anser att man inte inom skatterätten ulan mycket
starka skäl bör införa ytterligare en fördelningsmetod vid gemensam
köpeskilling. Kommitlén kan inte anses ha anfört sådant skäl för sill
ställningstagande. Kommitlén har anfört alt emissionspriset vanligtvis sätts
under marknadsvärdet för uniten (skuldebrev -i- optionsrätt). Kommittén anser
att underpriset i sin helhet skall hänföras till optionsrätlen. Länsstyrelsen
anser att detta ställningsta­gande är tveksamt. En emission lill underkurs av
skuldebrev innebär i princip att aktieägaren erhåller utdelningsinkomsl med
skillnad mellan marknadsvärdet och emissionspriset. Kommitténs förslag skulle i
flertalet fall innebära att underpriset endast beskattas lill 40% dä del kan
förutsät­tas att innehavstiden för optionsrätten i normalfallet överstiger tvä
är. Schablonregeln vid beräkning av anskaffningsvärde kan även medföra att
underpriset inte beskattas. Om opiionslån emilleras till underkurs anser
länsstyrelsen det vara mera riktigt att underkursen fördelas mellan skulde­brevet
och optionsrätten. - Vid bedömning av fördelar och nackdelar mellan metoderna B
och C anser länsstyrelsen alt metod B är att föredra i förhållande lill metod
C.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen ger även förslag till en alternativ regel
och anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 prop. 1984/85: 97 föreslås som provisorisk lösning att
avdrag ej medges för realisationsförlust vid avytlring av ett opiionsskuldebrev.
Optionslånet består av skuldebrev och optionsrätt. Skuldebrevet är värdemässigt
den dominerande delen. Om räntesatsen på skuldebrevet ligger under gällande
marknadsränta vid emissionstillfället blir marknadsvärdet på skuldebrevet lägre
än skuldebrevets nominella värde. Länsstyrelsen ifrågasätter om sakliga marknadsmässiga
eller företagsekonomiska skäl finns för att utge skuldebrev till lägre ränta än
gällande marknadsränta. Sådana emissioner synes huvudsakligen ha skett av
skatteskäl. Med hänsyn härtill kan ifråga­sättas om inte den kommande
lagstiftningen kan utvecklas från den i prop. 1984/85:97 föreslagna
provisoriska &amp;quot;stoppregeln&amp;quot;. Den föreslagna &amp;quot;stoppregien&amp;quot;
kan ändras på så sätt att avdrag ej medges för realisations­förluster vid
avyttring av ett optionsskuldebrev om optionsskuldebrevel utgetts till lägre
ränta än marknadsräntan vid emissionstillfället. Någon svårighet att fastställa
marknadsräntan torde inte föreligga. En sådan &amp;quot;stoppregel&amp;quot; skulle
troligtvis hindra utgivning av optionslän till lägre ränta än marknadsränta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TOR anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén har visat på tre metoder för beräkning av värdet
på options­skuldebrev och optionsrätten. TOR anser att ur principiell synpunkt
en fördelning av emissionspriset mellan komponenterna efter deras verkliga
värde vore en rikligare lösning. Med hänsyn emellertid lill svårigheter att
fastställa ett rättvisande marknadsvärde på optionsrätlen anser TOR den
föreslagna lösningen fullt godtagbar. Del är vidare väsentligt all den på optionsskuldebrevel
belöpande delen av emissionspriset fastställs förhål­landevis snabbt. Denna del
torde i flertalet fall kunna beräknas med hän­syn till ränta och löplid, då
dessa faktorer torde vara vägledande även för marknaden. Enligl TOR: s mening
är del värdefullt om beloppet kan fast­ställas bindande genom en föreskrift av
RSV.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Endast en remissinstans, länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län, för­ordar direkt att nuvarande praxis skall kodifieras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén redovisar tre olika metoder för fördelning av
anskaffnings­kostnaden mellan skuldebrevet och optionsrätlen. Metod A som
innebär alt hela likviden läggs på skuldebrevet och all opiionsbeviset anses
förvär­vat utan kostnad har, som kommittén anfört, den fördelen att den är
enkel att tillämpa. Den överensstämmer också med den praxis som regeringsrät­ten
tillämpat i de aktuella domarna under år 1983. Den leder emellertid till icke
önskvärda skallefördelar. Som länsstyrelsen visal kan man emellertid komma lill
rätta härmed genom en enkel regel om kviiiningsförbud liknan­de den som
föresläs i proposition 1984/85:97 som en provisorisk lösning. Om ell permanent kviiiningsförbud
införes, kan metod A tillåtas även i fortsättningen. Den är överlägsen övriga
metoder när det gäller enkelhet. Länsstyrelsen förordar en sådan lösning före
införandet av fördelnings­regler enligl någon av metoderna B eller C. -
Kommittén förordar för sin del metod C som innebär alt så stor del av
anskaffningskostnaden får anses belöpa på skuldebrevet som del värde detta
papper kommer alt åsätias då ett rättvisande värde finns i marknaden.
Skillnaden mellan anskaffnings­kostnaden och skuldebrevets marknadsvärde anses
då belöpa på options­rätten. Denna metod garanterar att skuldebrevet inte kan
säljas med av­dragsgill realisationsförlust. Från denna synpunkt är den att
föredraga framför de andra metoderna. Länsstyrelsen anser dock att metod B, som
innebär en fördelning av anskaffningskostnaden på skuldebrevet och op­tionsrätten
med ledning av värderelationen mellan dessa papper när de kommit ul på
marknaden, som mera rättvis. Metoden används inom skat­terätten vid fördelning
av gemensam köpeskilling på olika delvärden. För­enklingsskäl lalar för att man
så långt möjligt bör anknyta lill regler som redan finns inom skatterätten.
Enligt länsstyrelsens mening bör man inte utan mycket starka skäl införa ännu
en metod för fördelning av gemensam köpeskilling. Kommitlén har inte visat att
sädana skäl finns. Man säger endast alt man vid &amp;quot;en samlad bedömning&amp;quot;
stannat för att emissionspriset bör fördelas enligt metod C. Vilken metod man
väljer är för övrigt i första hand beroende på vilket resultat man vill uppnå
med lagstiftningen. Läns­styrelsen anser alt metod B ger ett från laxeringssynpunkt
godtagbart resultat. Metoderna B och C leder emellertid till en onödigt
komplicerad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lagstiftning. Den enklaste lösningen är metod A i
kombination med ett kviiiningsförbud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om hur skuldebrevets marknadsvärde skall bestämmas
kommen­teras av två remissinstanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RSV anför:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt den föreslagna lagtexten skall som
anskaffningskostnad för op­tionsskuldebrev förvärvat genom teckning upptas
skuldebrevets mark­nadsvärde vid förvärvet. Såsom kommittén anfört (sid 93)
kommer viss tid alt förflyta efter teckningen till dess marknadsvärde noteras.
Lagtextens utformning i detta hänseende är därför något missvisande. Någon
precise­ring av begreppet marknadsvärde finns inte heller. För alt undvika
tvister i denna fräga bör anges huruvida med marknadsvärde avses en första note­ring,
medianvärdet av de marknadsvärden som noterats första veckan eller något annat,
mer bestämt, begrepp. En skattskyldig kan annars hävda att realisationsförlust
uppkommit vid försäljning av skuldebrev pä grund av alt man som
anskaffningskostnad använt en inofficiell notering medan däremot en första
officiell notering varit lägre. I detta sammanhang bör särskilt beaktas den
situationen när notering saknas, antingen detta beror på att hembudsskyldighet lill
visst pris föreligger, omsättning inte före­kommer eller annat. - Vad beträffar
kommitténs förslag om alt RSV skall utfärda anvisningar angående värdet på
delarna i uniten (sid 95) synes man inte ha beaktat de uttalanden som gjorts i prop
1983/84: 119 om förenkling av myndigheternas föreskrifter, anvisningar och råd.
Beaktas dessa utta­landen blir det oklart vad kommittén åsyftar med
&amp;quot;anvisningar&amp;quot;. Eftersom någon notering inte sker av optionsrätter
ulan fördelningen föreslås ske utifrån &amp;quot;&amp;quot;etablerade
marknadsprinciper&amp;quot;, anser RSV det mycket tveksamt om &amp;quot;anvisningar&amp;quot;
i form av allmänna råd är en tillräcklig vägledning. Om RSV skall utfärda
anvisningar eller motsvarande krävs en utförligare be­skrivning i lagtext hur
värderingen skall ske. RSV har vidare uppfattal kommitténs förslag så alt
anvisningar eller motsvarande skulle komma att ges ut i väsentligt större
utsträckning än vad som för närvarande sker. RSV vill dock understryka alt
anvisningsformen används när berörda parter utgör ett större antal personer med
spridning över i vart fall en del av landet. Regionala problem behandlas i
skattechefernas meddelandeserie. RSVs anvisningar har därför riktat sig till
aktieägare i börsnoterade företag eller företag som i vart fall varit noterade
på den allmänna marknaden. Anvisningar som avser andra värdepapper eller annat
som kan komma att ingå i en unit medför ett utredningsarbete av ett helt annat
slag än hittills och riktar sig till endast ett begränsat antal personer. Pä
grund härav och dä anvisningarnas främsta uppgift inte innebär en
kontrollfunktion, bör hittills gällande principer i detta hänseende inte
ändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten i Stockholm anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén har stannat för all oplionsskuldebrevets
marknadsvärde bör bestämmas med användning av det faktiska marknadsvärdet.
Kammarrät­ten ifrågasätter lämpligheten av denna metod. I betänkandet har
framhål­lits vissa fördelar med alternativet alt utgå från en teoretisk
beräkning av värdet. Kommittén påpekar också att ett värde beräknat enligt
sistnämnda metod endast marginellt kommer att avvika från faktiskt
marknadsvärde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till dessa fördelar bör enligl kammarrätten läggas det
förhållandet att svårigheter uppkommer när det faktiska värdet skall
fastställas. När skall t ex detta anses vara avläsbart? Vad skall man göra i de
fall där en för­ändring i det allmänna ränteläget inträffar mellan teckningstillfållet
och den tidpunkt då värdepapperen kommer ut på marknaden? Kommiltén har inte
övertygat domstolen om att de faktiska värdena bör användas; åtminstone kräver
en sådan modell precisering genom klara och entydiga anvisningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Beskattningsmetod&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget all aktievinstreglerna skall tillämpas på såväl
optionsskulde­brev som optionsrätter tillstyrks av flertalet remissinstanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Kronobergs län finner förslaget logiskt
och riktigt. Sam­ma uppfattning framförs av riksgäldskontorel. Näringslivets skatiedelega-lion
tillstyrker förslaget trots att reglerna enligt delegationens mening kommer all
medföra försämrade möjligheter för företagen att anskaffa riskkapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TOR anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TOR har i ett flertal yttranden uttalat sig för enkla
regler vid beskattning­en. Förslaget innebär alt optionsskuldebrev kommer att
behandlas pä annat sätl än obligationer, skuldebrev och liknande handlingar.
Att bryta ut en form av skuldebrev från reglerna i 35 S 4 mom. KL kommer
givetvis alt ställa vissa krav såväl på deklaranter som taxeringsnämnder. De
skäl kommittén anfört för sill förslag kan emellertid enligt TOR: s mening
motivera en sådan åtgärd. TOR anser sig därför kunna ställa sig bakom förslaget
men förutsätter att man kommer att göra dessa optionsskulde­brev klart åtskiljbara
från andra skuldebrev.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreningen auktoriserade revisorer godtar
beskattningsprincipen men tillägger:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det bör påpekas alt beskattningen av optionsskuldebrev
enligt 3 mom. i vissa fall kan leda till egendomliga konsekvenser. Ett rent
optionsskulde­brev Ulan konverieringsmöjligheter från vilket optionsbeviset
avskiljts torde som regel vara identiskt med skuldebrev utgivna med
kapitalrabatt vilka beskattas enligl 35 § 4 mom. KL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser avstyrker kommitténs förslag alt realisations-vinstbeskalta
optionsskuldebrevet enligt aktievinstreglerna i 35 § 3 mom. KL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RSV anför:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad avser val av beskaltningsmeiod torde generellt gälla
beträffande skuldebrev att sådan värdestegring som framgår av
emissionsvillkoren beskattas som inkomst av kapital medan värdeförändringar som
hänför sig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;till marknadsmässiga fluktuationer anses utgöra
realisationsvinst eller för­lust. RSV menar att den värdestegring som är avhängig
en emission lill underkurs vad avser ett optionsskuldebrev bör likställas med
ränta (metod 111) eftersom den kan förutsägas och har samband med
optionsrätten. Ofta vidaresäljs emellertid skuldebrevet av den som deltagit i
emissionen och endast optionsrätten behålls. 1 den nya ägarens hand saknar
emellertid skuldebrevet anknytning lill optionsrätten och för honom föreligger
ingen skillnad om ett skuldebrev utgetts med eller utan optionsrätt. På markna­den
skulle alltså kunna finnas i och för sig likvärdiga skuldebrev men med olika
prissättning beroende på att olika beskattningsregler är tillämpliga.
Nackdelarna med ett sådant system är uppenbara och del bör starkt ifrågasättas
om inte fånget skall vara avgörande för beskattningskonsek­venserna. Den som
förvärvat skuldebrev som vid förvärvet saknade an­knytning lill aktie bör
beskattas i enlighet med de regler som normalt gäller beträffande skuldebrev.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén har redovisat tre alternativ för beskattning av
den värde­stegring som uppkommer genom alt skuldebrevet anses utgivet till
under­kurs. Metod I innebär att den förutsebara värdestegringen, dvs ett belopp
motsvarande underkursen, anses utgöra ränta, medan annan värdestegring anses
utgöra realisationsvinst. Kommittén avvisar denna metod såsom varande alltför
komplicerad. Länsstyrelsen delar denna uppfattning. Kom­miltén förordar i
stället metod 11 som innebär att endast den formella räntan beskattas som
inkomst av kapital, medan all annan avkastning av skuldebrevet beskattas som
realisationsvinst. Under skuldebrevets löptid beskattas således endast utbetald
ränta. Vid överlåtelse under löptiden eller inlösen beskattas vinsten som
realisationsvinst. Enligt nuvarande regler för realisationsvinstbeskattning
skulle vinsten vid avyttring eller inlösen av skuldebrevet efter fem år bli
skattefri. Detta anser kommittén inte vara tillfredsställande. Man föreslår
därför alt vinst på skuldebrevsde­len av optionslån skall beskattas enligt
reglerna för aktier i 35 § 3 mom. KL. Enligt kommittén förefaller del naturiigt
att beskatta skuldebrevsde­len enligt detla moment eftersom avyttring av
konvertibla skuldebrev enligt tidigare förslag skall beskattas som akiieöverlåtelse.
Förslaget att beskatta vinst vid avyttring av konvertibelt skuldebrev som aktie
är logiskt och riktigt. Ett konvertibelt skuldebrev kan sägas vara ett
substitut för aktie. Dess kursutveckling anknyter nära till aktiens.
Innehavaren har rätt att när han vill inom en i förväg angiven tidsperiod
påkalla konvertering till aktie i bolaget efter en i förväg fastställd kurs. Detla
gäller inte vanliga skuldebrev även om de utges tillsammans med optionsrätt att
teckna aktie. Sedan optionsrätlen avskiljts är del civilrätlsligt ingen
skillnad mellan detta skuldebrev och vilket annat skuldebrev eller förlagsbevis
som helst. Länsstyrelsen kan inte finna att kommitlén visat, att det föreligger
skäl att införa en speciell regel för beskattning av realisationsvinst vid avytlring
av skuldebrev som en gång emilterats tillsammans med optionsrätt (options­skuldebrev).
Det måste anses som en icke önskvärd komplicering av skattelagstiftningen alt
införa två helt olika beskatlningsmeloder för skul­debrev/förlagsbevis och
liknande handlingar beroende pä om det vid emis­sionen funnits en optionsrätt
knuten till delsamma eller inte. Länsstyrelsen avstyrker därför kommitténs
förslag i denna del. - När det gäller beskatt­ning av den förutsebara
värdestegring som ligger i underkursen är rätts-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;praxis helt klar. Värdestegringen beskattas som ränta.
Värdestegringen kan givetvis avvika något från vad som kan förutses om
marknadsräntan förändras kraftigt under lånets löptid. Av förenklingsskäl fär
man dock bortse härifrän. Länsstyrelsen kommer på detta sätt fram till att
beskatt­ning av underkursen bör ske enligt metod 111.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länssstyrelsen i Jämtlands län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén föreslår bi a att optionsskuldebrev skall
beskattas enligl aktievinstreglerna. Motsvarande har tidigare föreslagits för
konvertibla skuldebrev. Finansieringsformerna konvertibla skuldebrev och
skuldebrev förenade med optionsrätt skulle därigenom vid
realisationsvinstbeskatt­ningen behandlas pä annat sätt än övriga skuldebrev
och obligationer. Förslaget innebär att i huvudsak lika finansieringsformer
(skuldebrev, obligationer) kommer att realisationsvinstbeskattas antingen
enligt aktie­vinstreglerna eller enligt reglerna för övrig lös egendom.
Länsstyrelsen ifrågasätter om inte samma realisationsvinstregler bör gälla för
samtliga dessa finansieringsformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén har angivit tre alternativ för beskattning av
den värdesteg­ring som uppkommer som en följd av att optionsskuldebrevel utges
till underkurs i förhållande lill oplionsskuldebrevets nominella värde. Metod I
har avvisats av kommiltén som alltför komplicerad. Länsstyrelsen delar detta
ställningslagande. Kommittén har lämnat en redogörelse för meto­derna &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och 111 samt förordat alt
optionsskuldebreven skall beskattas enligl metod &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen ställer sig tveksam lill kommitténs
förslag. Av rättspraxis framgår att den förutsebara värdestegringen har ansetts
utgöra ränta. Underkursen är en förutsebar värdestegring och bör enligl
rättspraxis jämställas med ränta. Underkursen vid opiionsskuldebrev kan uppgå lill
avsevärda belopp. Det får därför anses vara principiellt fel all beskatta denna
del som realisafionsvinst. Nackdelen med metod 111 är alt en realisationsvinst
som uppkommer till följd av förändring i det allmänna ränteläget m m även
beskattas som ränta. Av 41 e § KL framgår att realisationsvinster på bankcertificat,
statsskuldvåxlar m m beskattas som ränta. Viss jämförelse kan ske härmed. För
att inte erhålla en alltför komplicerad skattelagstiftning måste vissa
förenklingar i förhållande lill vad som är teoretiskt riktigt ske. Den
huvudsakliga värdestegringen under löptiden pä optionsskuldebreven kan
sannolikt hänföras lill underkursen så vida inte stora förändringar sker av den
långa marknadsräntan. Av förenklingsskäl bör därför hela värdestegringen
beskattas som ränta. Me­toden får anses vara enkel all tillämpa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Aktiespararnas riksförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I syfte att erhålla bättre &amp;quot;neutralitet&amp;quot; mellan
olika finansieringsformer, föreslår kommittén att värdetillväxt på förlagslän.
utgivna tillsammans med opiionsrätler, skatlemässigt ska behandlas på samma
sätt som rea­vinst pä aktier och optionsrätter. Förbundet finner denna ordning
helt orimlig, och kommitténs argumentation i dessa stycken mycket diskutabel.
Skall neutralitet eftersträvas, är det rimliga tvärtom att värdetillväxt på
förlagslån av denna typ beskattas på precis samma sätt som andra ränte­bärande
papper. Det finns nämligen åtskilliga räntebärande papper, såväl förlagslån som
obligationer, på krediimarknaden, som handlas lill under-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kurs. Med kommitténs förslag skulle vi fä tvä olika
skattesystem för räntebärande papper, vilket skulle skapa åtskillig förvirring.
Förslaget i detta stycket bör därför avvisas. Förlagslån utgivna med
optionsrätter bör självfallet realisationsvinstbeskattas pä samma sätt som
andra förlagslån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservanterna i riksgätdsfiillmäktige anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi ställer oss tveksamma till huruvida realisationsvinst
vid avyttring av enbart skuldebrevet i ett optionslån bör beskattas enligl
bestämmelserna för aktier. Enligl vårt förmenande saknas del logiska samband
mellan aktier och skuldebrevet, efter det att optionsrätten har avskiljts, som
finns mellan aktier och optionsrätten respektive optionslänet i sin helhet.
Därför bör beskattningen av enbart skuldebrevet ske enligt de bestämmelser som
gäller för obligationer och övriga skuldebrev fram till den tidpunkt då dessa
värdepappers beskattning i sin helhet prövats. 1 samband med den pröv­ningen
bör även frågorna om beskattning av optionsrätl till nyteckning eller köp av
obligationer samt obligationsfonder lösas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett par remissinstanser kritiserar utformningen av den
föreslagna lagtex­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten i Stockholm anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten delar kommitténs uppfattning att formell
ränta på op­tionsskuldebrev bör beskattas som intäkt av kapital och övrig
avkastning enligt aktievinstreglerna. Uppdelningen är praktisk och lättillämpad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den överkurs, som - framför allt genom fördelningen av
emissionspri­set - uppslår vid inlösen av optionsskuldebrevet, skall enligl förslaget
beskattas som realisationsvinst enligl 35 § 3 mom. Kammartätien kan inte finna
att kommitténs inställning i denna del har kommit till uttryck i den föreslagna
lagtexten. Denna avser - liksom tidigare - endast avyttring. Ett tillägg bör
därför göras om att inlösen i angivna situationer är att jämställa med
avyttring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten anser vidare att legaldefintionen av opiionsskuldebrev
blivit oklar och anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med den föreslagna defintionen avses varje slag av
skuldebrev, alltså -som uttryckligen anges i författningskommentaren - även
sädana konver­tibler och vinstandelsbevis, som ges ut i förening med en
optionsrätt. Denna definition, i förening med de föreslagna ändringarna i
lagtexten, t ex 38 § I mom KL. ger snarast vid handen att termen &amp;quot;konvertibla
skulde­brev&amp;quot; i lagtexten skulle avse endast de konvertibla skuldebrev som
inte getts ut i förening med optionsrätt. Det är tveksamt om delta har varit
kommitténs mening. Del framstår i vart fall inte som självklart alt beskatt­ningen
av konvertibler skall göras beroende av huruvida de är förenade med en
optionsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En liknande kritik kommer frän Näringslivets
skattedelegation som anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 det till punkt 2 b föreslagna tionde stycket av
anvisningarna lill 36 S KL regleras fördelningen av anskaffningskostnaden
mellan optionsskuldebrev och optionsbevis. Med hänsyn till den ordalydelse förfaltningsrummet
fält i den föreslagna texten kommer det inte alt vara tillämpligt på
konvertibelt skuldebrev med tillhörande optionsrätt, Enligl samma stycke skall
köpt företrädesrätt avseende optionsbevis som utgivits tillsammans med op­iionsskuldebrev
inräknas i anskaffningskostnaden för opiionsbeviset. Ej heller på denna punkt
finns bestämmelser om hur köpt företrädesrätt som avser optionsbevis utgivet
tillsammans med konvertibelt skuldebrev skall behandlas. För att täcka in
beskattningen av konvertibla skuldebrev med optionsbevis i dessa situationer
bör lagtexten omformas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4    Avdrag för s.k. kapitalrabatt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget att det emitterande bolaget vid taxeringen inte
skall få avdrag för den s.k. kapitalrabatten - skillnaden mellan unitens
emissionspris och oplionsskuldebrevets marknadsvärde - stöds av flertalet
remissinstanser. En relativt stor minoritet är dock av motsatt uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Näringslivets skattedelegation anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I betänkandet har kommittén relativt utförligt diskuterat
och analyserat emitterande bolags avdragsrätl för kapitalrabatt. Kommittén har
därvid kommit fram lill alt övervärdet inte ulgör låneskuld utan fastmer en
lånta­gares kostnad för anskaffande av kapital. Detta visar sig också därigenom
alt man som princip för den föreslagna realisationsvinstbeskattningen av
skuldebrevet och optionsbeviset ansett alt skuldebrevsdelen skall värderas lill
sitt marknadsvärde och inte lill det nominella värdet. Eftersom options­delen
därför redan från början åsätts ett värde som motsvarar värdesteg­ringen kan
samma övervärde inte också behandlas som låneskuld. Nämnda övervärde utgör i
stället en kompensation eftersom den för skul­debrevet fastställda räntan undersUger
tillämplig marknadsränta. Kommit­téns uttalanden och den föreslagna
uppdelningen av emissionsbeloppet pä skuldebrev och optionsbevis visar därför
all den ansetl att värdestegring­en, dvs kapitalrabatten, vid en skatlemässigt
riklig behandling skall betrak­tas som kapitalkostnad. Härav följer därför att
kapitalrabatten skall vara avdragsgill som lånekostnad för det emitterande
bolaget. Av olika prak­tiska och skalteadminislrativa skäl har dock kommitlén
föreslagit att långi­varen skall beskattas för övervärdet enligl 35 § 3 mom.
KL. - Näringsli­vels skattedelegalion tillstyrker på de av kommittén anförda
skälen att långivarnas beskattning skall ske enligt realisationsvinstreglerna.
Däremot anser vi inte att en sådan beskattning hindrar ett emitterande bolag
från au få avdrag för kapitalrabatter. I detta hänseende har kommitlén ansett
den s k reciprocitetsprincipen vara ett avgörande skäl mol avdragsrätten. Mot vad
kommittén anför i delta avseende kan olika principiella invändningar riktas. Om
man nämligen granskar reciprociteten på grundval av det för­slag kommittén lagt
kan följande noteras. Kommitlén har, som ovan nämnts, kommit fram till att den
omständigheten alt långivaren realisa­tionsvinstbeskattas för övervärdet
förhindrar att bolaget skulle erhålla avdragsrätl. Man måste då först
konstatera att stora grupper av dem som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;köper optionsskuldebrev är institutionella placerare för
vilka skuldebreven utgör omsättningstillgång, Detla gäller banker, fösäkringsbolag,
finansbo­lag och andra skattskyldiga som anses bedriva handel med värdepapper.
För dessa placerares del blir däri&amp;quot;ör realisationvinstbeskattning inte
aktuell utan hela övervärdet beskattas oavsett innehavstid fullt ut som
rörelsein­komst. Eftersom det helt övervägande flertalet av sädana placerare är
aktiebolag kommer övervärdet att beskattas efter samma procentsats som gäller
för det emitterande bolagets avdragsrätt. En beloppsmässig recipro­cilet kommer
därför att gälla i dessa fall, - Vad härefter gäller sådana skattskyldiga
långivare som beskattas enligl de föreslagna hårdare realisa­lionsvinstreglerna
kommer skattebelastningen visserligen att vara olika beroende på om
skuldebrevet avyttras före tvåårsperiodens utgång eller senare men väsentligast
är att beskattning sker. Om skuldebrevet innehafts mindre än tvä år beskattas
100% av vinslen vilket vid en 70-procentig marginalskatt väl kompenserar
effekten av bolagets avdragsrätt. Om skul­debrevet däremot i stället avyttras
efter två är eller mera kommer vid samma marginalskattesats skatten pä
övervärdet att uppgå till 28%. Vid motsvarande bolagsskatt på 52%- blir därför
underkompensationen 24%. Som synes kan inte heller en tillämpning av
realisationsvinstskattereglerna för långivarens del utgöra ett motiv för alt
vägra låntagaren avdragsrätt för kapitalrabatten. Detta om något skulle
nämligen strida mol reciprocitets­principen och visar att kommitténs ståndpunkt
är helt orimlig. - Med hänsyn till vad Näringslivets skattedelegalion sålunda
anfört tillstyrker vi att långivaren realisationsvinstbeskattas samt hemställer
att vid en eventu­ell kommande lagstiftning kapitalrabatter blir avdragsgilla
för de emitte­rande bolagen. Eftersom de föreslagna skärpta reglerna för
beskattning av optionsskuldebrev och optionsbevis kommer alt gälla såväl
samtliga hittills utgivna skuldebrev som skuldebrev som framdeles utges bör
avdragsrätten omfatta även tidigare utgivna optionsskuldebrev.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreningen auktoriserade revisorer anför:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skuldebrevets del av emissionspriset skall tas upp lill
marknadsvärdet vilket torde ligga under det nominella värdet. Om bolaget
utfärdat ett självständigt skuldebrev med en dylik kapitalrabatt skulle bolaget
erhålla avdrag för rabatten såsom för räntekostnad. För att från
beskattningssyn­punkt erhålla neutralitet mellan olika låneformer förordat FAR
att bolag även vid utgivande av ett optionsskuldebrev skall erhålla avdragsrätt
så­som för räntekostnad för skillnaden mellan det nominella värdet och skul­debrevets
marknadsvärde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Aktiespararnas riksförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt det synsätt som ligger bakom kommitténs förslag är
de förlagslån företagen emilterar med optionsrätter emitterade till underkurs,
eftersom en del av den influtna likviden ska betraktas som betalning för
optionsrät­terna, Enligl detla synsätt ger företaget placeraren en
&amp;quot;&amp;quot;kapitalrabatt&amp;quot;&amp;quot; motsvarande mellanskillnaden mellan
lånets nominella värde och dess marknadsvärde. Företaget ersätter således
långivaren på två olika sätt: Dels genom räntan och dels genom en värdestegring
på lånet, som är lika stor som denna kapitalrabatt. Företagets kostnad för
lånet består därför av räntan och kapitalrabatten. Enligt gällande
redovisningspraxis tas emeller-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tid förlagslänet upp lill fullt nominellt värde i
förelagets balansräkning, inte lill marknadsvärdet. Detta gör att företagel
inte redovisar någon förlust, och alltså inte heller kan göra avdrag för denna.
Följden blir, att förelaget får en icke avdragsgill kapitalkostnad. - Enligt
amerikansk redovisnings­praxis las lån utgivna till underkurs upp till
marknadsvärde i bolagets balansräkning. Bolaget får i konsekvens härmed göra
avdrag för kapitalra­batten, som en kostnad på samma sätt som ränteutgifter.
Följden av den ordning som Kapitalvinstkommittén föreslår blir alt opiionslån
blir dyrare för bolagen än andra typer av lån. Del normala förhållandet vid
andra typer av län är ju att företagel betalar en marknadsmässig ränta, vilken lill
sin helhet är en avdragsgill kostnad. Kommitténs förslag kommer därför i
praktiken att starkt inskränka, i värsta fall helt förhindra, utgivandet av nya
optionslän. En sådan utveckling är inte önskvärd. Förbundet instäm­mer därför i
professor Dag Helmers särskilda yttrande på denna punkt. Företagen bör beviljas
avdragsrätl för kapitalrabatten vid optionslån, un­der förutsättning att förslaget
i övrigt går igenom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SHIO-Familjeföretagen anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi anser att företaget skall erhålla avdrag för den så
kallade kapitalrabat­ten, dvs skillnaden mellan oplionslånens nominella värde
och marknads­värde. Detta är naturligt eftersom hela del nominella värdet är
alt betrakta såsom en skuld och enligt gällande redovisningspraxis skall
bokföras på sådant sätt. För mindre företag kan opiionslån ha stor betydelse
eftersom det höga ränteläget medför alt räntekostnaderna för många småföretag
är mycket betungande och optionslånens ränta kan sättas under marknads­räntan.
En nekad avdragsrätt skulle därför försvåra för småförelagen att finansiera
verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även länsstyrelsen i Jämtlands län. Företagareförbundet
och reservan­terna i riksgätd.sfullmäktige förordar att bolagen skall få
avdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5    Avdrag för realisationsförluster&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtliga remissinstanser utom Näringslivets skattedelegalion
godtar förslaget om den allmänna rätten lill avdrag för realisationsföriuster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Näringslivets skattedelegation anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget innehar att enligt en ny punkt 4 c) i anvisning
till 36 S KL vinst vid avyttring av börsnoterat konvertibelt skuldebrev skall
få kvittas mot förlust pä avyltade premieobligationer som utfärdals 1980 eller
tidigare. Däremot föreslås ingen motsvarande kvitlningsrätl för optionsrätter.
- De grundläggande tankarna i kommittéförslagel är att bl a aktier, konvertibla
skuldebrev och opiionsrätler skall behandlas på samma sätt i realisations-vinsihänseende.
I konsekvens med detta bör därför samma kvittningsmöj-ligheter som gäller för
börsnoterade aktier och som föreslås för konvertibla skuldebrev också gälla för
börsnoterade opiionsskuldebrev och optionsbe­vis. Näringslivels skattedelegalion
föreslår alt under punkt 4 a) i anvisning­arna till 36 § KL efter orden
&amp;quot;sådan aktie&amp;quot; tillägges '&amp;quot;eller opiionsbevis&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare bör på samma sätt den förelagna punkten 4 c)
kompletteras med &amp;quot;och optionsskuldebrev&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även förslaget att avdrag skall medges för förlusten på en
optionsrätt som är värdelös vid optionslidens slut tillstyrks eller lämnas utan
erinran av det helt övervägande antalet remissinstanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RSV anför:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom förslaget om avdrag för realisationsförlust för option
som saknar värde vid leckningstidens utgång införs ett nytt moment inom beskatt­ningsområdet
då detla torde strida mot principen om att avyttring skall ha skett för att
avdrag skall medges. Mot bakgrund av helhetssynen i kommit­téns förslag, vill RSV
dock inte motsätta sig förslaget i den delen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser avstyrker förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten i Stockholm anför;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag att avdrag skall medges för förlust på
grund av att ett opiionsbevis saknar marknadsvärde vid optionstidens utgång
bryter mot principen att förlust skall vara realiserad genom att avyttring har
skett till lägre pris än anskaffningskostnaden. De argument som kommittén
framfört i denna del - om den stundom hårfina skillnaden mellan de situationer
där avdrag medges och där sä inte är fallet, om risken för konstruerade
försäljningar m.m. - kan i huvudsak anföras även för andra situationer.
Förslaget innebär i denna del ett så stort avsteg från en grund­princip att det
inte bör genomföras utan samband med en mer samlad översyn av
reavinstbeskattningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsslstyretsen i Göteborgs och Bohus län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommiltén föreslår att skaltskyldig skall fä avdrag såsom
för realisa­tionsförlust om optionsrätt är värdelös vid optionslidens utgång.
Förslaget får ses som en konsekvens av den valda fördelningsprincipen. Det
innebär dock ett allvarligt avsteg från gällande principer för avdrag för
realisations­förlust. Den föreslagna regeln är dessutom komplicerad genom att
av­dragsrätten enligt förslaget inte skall gälla om företaget går i konkurs
eller likvideras eller optionsrätten blir värdelös på grund av att innehavaren
inte utnyttjar densamma. Länsstyrelsen avstyrker kommitténs förslag i denna
del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6    Förmögenhetsbeskattningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtliga remissinstanser godtar principen om förmögenhetsbeskattning
av optionsrätter. Flertalet tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erin­ran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länstyretsen i Stockholms län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande förmögenhetsvärderingen av optionsrätter
föreslår länssty­relsen att dessa blir skattepliktiga endast om de varit
föremål för notering. Delta innebär en förenkling i jämförelse med kommitténs
förslag då svårig­het kan föreligga att dra gränsen huruvida en optionsrätl
skall anses ha omsatts på kapitalmarknaden eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Södermanlands län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad beträffar förmögenhetsbeskattningen delar
länsstyrelsen kommit­téns uppfattning alt optioner tills vidare skall förmögenhetsbeskattas
i den omfattning som föreslås. Avgörande för om förmögenhetsbeskattning skall
ske är således att optionsrätten är föremål för omsättning pä kapitalmark­naden.
Enligt länsstyrelsens mening skulle denna princip möjligen komma till ett
klarare ullryck om i stället frågan huruvida optionsrätlen har varit föremål
för notering eller inte blev avgörande. Det förutsätts därvid, att
optionsrätter, emitterade av bolag, vars aktier börsnoteras, också kommer att
noteras pä börs eller liknande form. Detta förefaller vara en enklare metod att
fastställa huruvida omsättning på kapitalmarknaden ägt rum eller inte. 1 allt
väsentligt torde gränsdragningsproblem härigenom kunna undvi­kas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett antal remissinstanser anser att optionsrätter i bolag,
vars aktier inte är inregistrerade på börsen, skall värderas lill ett lill 30 %
reducerat marknadsvärde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RSV anför:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt kommitténs förslag talar övervägande skäl för att
enhetliga vär­deringsregler bör gälla för samtliga optionsrätter på marknaden. Kommil­tén
föreslår därför att optionsrätter ur förmögenhetsbeskattningssynpunkt skall
upptas till det noterade värdet. Enhetliga regler för samma typer av
beskattningsobjekt är eftersträvansvärt för såväl de skattskyldiga som för
taxeringsmyndigheterna. Möjligen kan därför ifrågasättas om det inte är mer enhetligt
att såväl aktier som optionsrätter i OTC-bolagen förmögen­hetsbeskattas enligt
samma regler, dvs till 30 % av reducerat substans­värde, medan börsnoterade
aktier och optionsrätter till sådana aktier följer del noterade värdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammarrätlen i Stockholm anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller värderingen av optioner i OTC-bolag finner
domstolen de i reservationen framförda argumenten bestickande. Del framstår
inte som rimligt att en optionsrätt skulle kunna åsätias ett högre värde än den
aktie som den till viss kostnad kan utbytas mot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen delar helt den uppfattning som ledamoten
Göran Atier-wall redovisat i sin reservation och särskilda yttrande. Det synes
inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rimligt att optionsrätter skall tas upp till fullt
marknadsvärde vid förmögen­hetsbeskattningen. Optionsrätten motsvaras inte av
någon reell substans. Dess värde är helt immateriellt. Mot detta står att
optionsrätt normalt har ett marknadsvärde. Det finns dock sannolikt
optionsrätter som inte om­sätts och som inte heller har något marknadsvärde.
Dessa kan givetvis inte las upp till förmögenhetsbeskattning. Länsstyrelsen
anser att Atterwalls förslag alt optionsrätt bör upptagas lill ett
förmögenhetsvärde motsvaran­de 30 procent av marknadsvärdet är en bra lösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Aktiefrämjandet anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Akliefrämjandet instämmer i reservanten Atterwalls
självklara uppfatt­ning att optioner i icke börsnoterade företag inte får
förmögenhetsvärderas efter andra principer än företagels aktier. Medan aktierna
värderas lill 30% av dagsvärdet skall optionerna värderas till 100 %, vilket
kan ge optionerna ett högre värde än aktierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreningen auktoriserade revisorer anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommiltén har föreslagit att optionsrätt som är föremål
för omsättning skall förmögenhetsbeskattas och las upp lill det noterade
värdet. När det gäller bolag vars aktier omsätts vid sidan av börsen,
exempelvis OTC-bo­lag, skall dessa aktier värderas efter ett till 30 %
reducerat substansvärde medan enligt kommitténs förslag opiionsrätler utgivna
av dylika bolag skall tas upp lill det noterade värdet. Delta försvårar för
dessa bolag att utnyttja optionslån som finansieringsform eftersom en presumtiv
investe­rare kan föredra att som alternativ till att förvärva optionsrätter
välja att förvärva aktier i bolaget. Mot bakgrund av all valet av
finansieringsform så litet som möjligt bör vara beroende av beskaltningskonsekvenserna
föror­dar FAR att optioner utgivna av bolag, vars aktier omsätts vid sidan av
fondbörsen, tas upp lill 30% av det noterade värdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska fondhandlareföreningen anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitlén har också tagit upp frågan om
förmögenhetsbeskattningen av optioner och föreslagit att optioner som omsätts marknadsmässigl
skall förmögenhetsbeskattas medan andra optioner tills vidare bör vara fria
från förmögenhetsskatt. I denna fråga har en reservation avgivits av en leda­mot,
innebärande att optioner utgivna av marknadsbolag vars aktier om­sätts vid
sidan av fondbörsen, vid förmögenhetsbeskattningen skall las upp till 30
procent av del noterade värdet. Fondhandlareföreningen anser all kommitténs
förslag i denna fråga bryter mot den tidigare redovisade neu­iralitetsprincipen
mellan olika finansieringsformer. Det måste vara direkt olämpligt att optioner,
utgivna av t ex ett OTC-bolag, vid förmögenhetsbe­skattningen kan komma att
värderas högre än själva akiien. Kommitténs förslag i denna fråga avstyrkes
därför. Någon annan lämplig värderingsme­tod än den som föreslås i
reservationen torde inte stå till buds.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SHIO-Familjeföretagen anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag beträffande förmögenhetsbeskattning av optioner
innebär att småföretagens möjligheter att utnyttja optionslån försväras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 193&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Organisationen instämmer därför i reservationen av
kommitténs ledamot Göran Atterwall. Denne framhåller bland annat att en
jämförelse mellan det värde som noteras för optioner utgivna av OTC-bolag är
mångdubbelt högre än dessa företags aktiers taxeringsvärde. Eftersom optioner
kan ses som alternativ till placeringar i aktier är förslaget olämpligt. Enligt
vår mening borde man i första hand avslå helt från att förmögenhetsbeskatta optioner
utgivna av bolag vars aktier omsätts vid sidan av börsen. I andra hand kan Atterwalls
förslag om att optionerna vid förmögenhetsbeskatt­ningen skall las upp lill 30
procent av det noterade värdet accepteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Näringslivets skattedelegalion anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt förslaget skall optionsrätten i s k OTC-bolag vid
förmögenhetsbe­skattningen tas upp lill del noterade värdet. Mot detta har
ledamoten Göran Atterwall med instämmande av sakkunnige Dag Helmers reserverat
sig och föreslagit att i stället 30 % av det noterade värdet skall tas upp.
Eftersom den av reservanterna förordade värderingen bättre överensstäm­mer med
den värdering som vid förmögenhetsbeskattningen görs av OTC-bolagens aktier bör
reservanternas förslag läggas lill grund för en eventuell lagstiftning. En
sådan värdering överensstämmer dessutom bättre med den neutralitet av
beskattningen som eftersträvats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även Företagareförbundet, Svenska OTC-föreningen och
reservanter­na i riksgäldsfullmäktige förordar att optionsrätter i inte
börsnoterade bolag får värderas till 30% av marknadsvärdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Aktiespararnas riksförbund föreslär en annorlunda utformad
förmögen­hetsbeskattning och anför;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalvinstkommitlén föreslär att samtliga marknadsnolerde
optioner och optionsrätter ska las upp till full förmögenhetsbeskattning.
Förbundet vill i denna fråga anföra följande: För del första kan det anses
rimligt att optioner och optionsrätter förmögenhetsbeskattas i samma
utsträckning som börsaktier. Emellertid anser förbundet att börsnoterade aktier
bör tas upp till 50 % av marknadsvärde vid förmögenhetsbeskattning, och samma
bör därför gälla för optioner och optionsrätter. För det andra är det inte
rimligt att optionsrätter avseende OTC-förelag förmögenhetsbeskattas till fullt
marknadsvärde, när de underliggande OTC-aktierna endast tas upp till 30% av
sitt substansvärde. Det skapar en omotiverad skevhel i skattesys­temet. Optonsrälter
avseende OTC-förelag bör i analogi härmed förmö­genhetsbeskaltas exempelvis lill
30% av marknadsvärdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7    Övriga frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.1 Realisationsvinstbeskattningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.1.1 Anskaffningstidpunkt och anskaffningskostnad RSV
anför:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande beräkning av anskaffningskostnaden och
bestämmandet av anskaffningstidpunkten för de olika värdepapper som kan
förekomma i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;detta sammanhang, föreligger ett stort antal olika
situationer med olika resultat som följd. Det föreslagna systemet synes
emellertid vara alltför komplext och svårgenomträngligt mot bakgrund av
önskemålen om en enkel och snabb taxering. Till detta kommer att skattskyldiga
och taxe­ringsnämnder i många fall kan antas få svårigheter med utredning om de
faktiska förutsättningarna för tillämpning av reglerna. För att erhålla ett
fungerande system torde inslaget av schabloner öka markant.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen delar kommitténs uppfattning att ingen del
av moderak­tiens anskaffningskostnad skall överföras till optionsrätten.
Företrädesrät­tens anskaffningskostnad blir således noll kronor. 1 konsekvens
härmed ändrar kommittén det ställningstagande som gjordes i föregående betän­kande
beträffande konvertibla skuldebrev. Där föreslog kommittén, att
företrädesrättens värde skulle proportioneras fram pä samma sätt som gäller för
en teckningsrätt lill aktie i det fall att företrädesrätten försåldes. Man
föreslår nu all även företrädesrätten att teckna ett konvertibelt skul­debrev
skall åsätias anskaffningsvärdet noll kronor. Länsstyrelsen tillstyr­ker detla
förslag.- I övrigt är de förslag som kommiltén lägger fram under detta avsnitt
mycket komplicerade. Delta är åtminstone delvis en följd av att kommittén valt
att fördela emissionspriset enligt metod C. Om man som länsstyrelsen föreslår
väljer metod A i kombination med ett kviiiningsför­bud blir del enkelt att
beräkna anskaffningsvärdena för såväl skuldebrev som optionsrätter. Några
matematiska formler behövs inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De förslag kommittén lägger fram när det gäller
bestämmandet av an­skaffningstidpunkter för optionsrätter, skuldebrev och
aktier som förvär­vats pä grund av optionsrätt är komplicerade. För en inte
alltför förfaren aktieägare torde de komma alt framstå som svårförståeliga.
Även på detta område måste gälla alt reglerna är enkla och lätta att tillämpa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sammanställning av kommitténs förslag när det gäller
anskaffnings­tidpunkt för aktier som förvärvals med stöd av optionsrätt eller
företrädes­rätt visar följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förvärv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Förvärv genom&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anskaffningstidpunkt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:206.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för aktierna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1, Aktie (nytecknad)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Köp
av optionsrätlen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förvärvet av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:206.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;optionsrätten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2, Aktie (nytecknad)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Köp
av företrädes-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Teckning av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rätten&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;optionsrätten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3, Akue (nytecknad)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Erhållit
företrädes-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dagen för för-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rätt p g a tidigare&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;värvet av de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;aktieinnehav&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gamla aktierna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4, Aktie (köp)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Optionsratt&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulnytljandei&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:206.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av options­rätten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del kan ifrågasättas om inte de av kommittén föreslagna
reglerna när det gäller anskaffningstidpunkterna för de genom optionsrätl eller
företrädes­rätt erhållna aktierna gjorts onödigt komplicerade. Den naturliga
och enk­laste vägen att bestämma anskaffningslidpunkten i alla de ovan angivna
fallen år enligt länsstyrelsens mening att utgå från dagen för utnyttjandet av
optionsrätterna. Denna princip överensstämmer med nuvarande praxis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag att anskaffningstidpunkten i vissa fall
skall gå tillbaka till en tidpunkt som ligger före utnyttjandet av optionsrätlen
synes kunna vålla komplikationer när det gäller utnyttjande av förlustavdrag i fåmans­bolag.
Ett fåmansföretag har inte rätt till förlustavdrag om aktier med mer än hälften
av röstetalet i bolaget på utgångsdagen ägs av person som på ingångsdagen inte
ägde aktier med sä stor andel av röstetalet. Ger fåmans-företaget ut ett
optionslån kan genom kommitténs förslag hälften av röste­talet på ulgångsdagen
komma att ägas av utomstående. Som kommittén anfört är löptiden på
optionsrätterna ofta lång. Det kan därför visa sig långt i efterhand alt ett
yrkat förlustavdrag i ett visst fall inte skulle ha medgivits. Även detta
förhållande talar för alt de nya aktierna bör anses förvärvade när
optionsrätten utnyttjas. Om kommitténs förslag på denna punkt än­dock genomförs
bör uppgiflsskyldigheten för fåmansförelagen utökas med uppgift om eventuella
ägare lill optionsrätter som berättigar till nyteckning för att förhindra att
reglerna om förlustavdrag kringgås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.1.2 Företrädesrättens behandling Länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företrädesrättens skattemässiga behandling är, som kommitlén
fram­håller, av stor betydelse. Enligt aktiebolagslagen hänför sig
företrädesrät­ten civilrätlsligt till skuldebrevet. Värdet av densamma hänför
emellertid sig otvivelaktigt till optionsrätten. Detla framgår redan av alt
marknads­värdet för skuldebrevet ligger under del nominella värdet. Under
sådana förhållanden är det naturiigt all beskatta vinst genom avyttring av
företrä­desrätt alt teckna opiionslån enligt de regler som gäller för aktier,
dvs 35 § 3 mom. KL. Länsstyrelsen kommer på denna punkt fram lill samma
ståndpunkt som kommittén men motiveringen är delvis en annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7. / .3 Övriga frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten i Stockholm anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt kommitténs förslag skall möjligheten all medge
skaltefrihet vid avyttring av äldre aktier och dylikt, om det kan främja
strukturrationalise­ring, inie omfatta realisationsvinst vid avyttring
(inlösenfallet nämns inte) av opiionsskuldebrev. Kommiltén motiverar detta
endast med att reglerna om strukturrationalisering inte påkallar någon skatlelindring
beträffande oplionsskuldebreven. Det presenterade materialet gör det inte
möjligt alt bedöma rikligheten av en sådan begränsning. Med hänsyn lill bl a
alt optionsskuldebreven skall omfatta även vissa konvertibla skuldebrev och
möjligheten av att såväl emissionernas utformning som ägarnas benägen­het att
behålla opfionslånet odelat kan komma att ändras på grund av de nu föreslagna
reglerna, kan del ifrågasättas, om inte dispens borde kunna medges även i dessa
fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommiltén har inte motiverat varför den som är bosatt
utomlands inte skulle vara skaltskyldig för reavinst vid avyttring eller
inlösen av opiions­skuldebrev enligt de regler som föreslås gälla för konvertibler
och options­rätter. Kammarrätten kan därför inte bedöma riktigheten av den
föreslagna begränsningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänna pensionsfondens fiärde fondstyrelse anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De tillfälliga förändringar i beskattningsreglerna för
optionsrätter som infördes när kapitalvinstkommitlén överiämnade sitt
betänkande omöjlig­gör i praktiken emissioner av opiionslån under större delen
av innevarande år. Därför vore det önskvärt alt en lagstiftning baserad på det
nu framlagda förslaget - till den del den berör nyutgivna optionslån - kan
träda i kraft snarast möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2 Övriga typer av optionslån och opfionsrätter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RSV anför:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommiltén behandlar opiionslån och den skattemässiga
problematiken kring dessa. Däremot tar man inte upp vanliga optionsavtal även
om avtalet har anknytning till aktier. RSV menar att mol bakgrund av de nya
företeelser som aviserats på kapitalmarknaden bör även del slaget av avtal
regleras. Fråga är emellertid om tvä olika typer av företrädesrätter som lätt
kan förväxlas. 1 del fortsatta ansluter sig RSV till den distinktion som på
senare tid vuxit fram. Med option förstås - utan störte exakthet - företrä­desrätt
i en mer vidsträckt bemärkelse (se sid 143 i betänkandet). Denna företrädesrätt
kan avse såväl materiella ting som rätligheter av olika slag. Med optionsrätt
brukar förslås ett särskilt slag av företrädesrätt och som regleras i 5 kap
aktiebolagslagen. RSV anser att del klart skall framgå vilka regler som skall
gälla i olika situationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén anför i betänkandet att s k sekundäremissioner
knappast torde vålla problem. Påslåendet är riktigt så till vida alt endast en
sådan av någorlunda storleksordning förekommit hittills. De komponenter som kan
ingå i en unit kan emellertid ha blandat ursprung med kanske olika beskatt­ningskonsekvenser.
Detla leder lill frågan om man över huvudtaget skall behandla de två typerna av
emissioner i ett sammanhang. Utdelningsbe­skattning skall ju ske om förmögenhetsöverföring
skett, medan så inte anses vara fallet om optionsrätl erhålls på grund av
tidigare aktieinnehav. Detta framgår emellertid inte heller av den föreslagna
författningstexten enligt vilken företrädesrätt lill teckning av optionslån
beskattas enligt 35 § 3 mom. KL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén föreslår alt avytlring av optionsrätt som avser
rätt att köpa en redan existerande aktie skall beskattas enligt 35 § 3 mom, KL.
Länssty­relsen tillstyrker detta förslag. Optionsrätt att köpa en existerande
aktie kan emellertid förvärvas utan samband med utgivande av opiionslån. Även
sådan optionsrätt bör beskallas enligt ifrågavarande bestämmelse. När det
gäller anskaffningstidpunkt för aktie som köpes på grund av optionsrätt
föreslär kommiltén tidpunkten för utnyttjande av optionsrätten. Detta avviker
från vad som föreslås för andra förvärv på grund av optionsrätt. Reglerna bör
emellertid så långt möjligt vara lika. Länsstyrelsen har ovan föreslagit att
anskaffningstidpunkten alltid skall överensstämma med da­gen för utnyttjandet
av optionsrätten. - En rätt att av ett företag köpa en redan existerande aktie
innebär regelmässigt all aktieägaren tillföres ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;värde från företaget. Delta värde beskattas som utdelning.
Som kommitlén framhåller bör beskattning ske redan vid emissionstillfället för
utdelning. Del beskattade värdet får läggas till inköpspriset. Även om
marknadsvär­det för aktien är högre vid köptillfället bör någon ytterligare
beskattning för utdelning inte ske,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsssnrelsen i Kronobergs län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommiltén har på angivna skål inte behandlat frågan om
anställdas köp av optionsrätter i det egna bolaget. Det är dock angeläget att
denna fråga klarläggs. Tyvärt har det visat sig att rådande oklarheter pä
närliggande områden skapat problem vid taxeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska fondhandlarejöreningen anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fondhandlareföreningen har vidare uppmärksammat att
kommittén i delbetänkandet (s. 57) redovisat gällande rätt för s.k. call
options, dvs optioner som ger innehavaren rätt att köpa en redan existerande
aktie. Nuvarande praxis torde — enligl fondhandlareföreningens bedömning
-förhindra eller i vart fall starkt försvåra handeln med dessa optioner, som
inom en snar framtid avses startas i Sverige. - En positiv utveckling av denna
marknad är önskvärd, då den kan bidra till en ytterligare vitalisering av riskkapiialmarknaden.
Med hänsyn härtill har fondhandlareföreningen låtit utarbeta ett förslag till
lagstiftning beträffande köp- och säljoptioner, som inom kort kommer att
överlämnas till regeringen. Fondhandlareför­eningen kommer att hemställa att
förslaget behandlas i samband med den proposition om optionslån, som regeringen
aviserat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3 Övrigt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Näringslivets skattedelegation anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad angår frågan i vilka fall avdrag för
realisationsförlust bör medges anser vi att sådant avdrag bör gälla i alla
situationer förlust uppkommer. Detla betyder att vi anser det principiellt
felaktigt att inte avdrag medges även vid konkurs, likvidation och fusion.
Sistnämnda avdragsrätt kan dock inte isoleras till att avse enbart
optionsrätter utan gäller även förlust på aktier i konkursdrabbat bolag. Att
avdrag inte medges vid konkurs sam­manhänger med att aktierna i dessa fall inte
ansetts varit föremål för avyttring. Med hänsyn till att gällande rätt i detta
hänseende mäste uppfat­tas som principiellt felaktig och i vissa fall stötande
anser Näringslivets skattedelegation att kapitalvinstkommitlén i sitt fortsatta
arbete bör utreda förutsättningarna för avdrag för förlust vid konkurs m m som
uppkommer på aktier och andra liknande värdepapper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom aktiebolagens utdelningar beskattas med dels
företagens in­komstskatt, dels vinsldelningsskatten, dels aktieägarnas skatt på
utdelning och dels i form av tvångsavsättningar till s.k. förnyelsefonder
uppställs så höga krav på företagens avkastning före skatter och
tvångsavsättningar att mycket stora svårigheter föreligger att genom nyemission
av aktier anskaf­fa nytt riskvilligt kapital. Denna myckel hårda beskattning av
aktiebola­gens avkastning och hittills förelagna och nu föreslagna beskattningsät-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;\,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gärder för optionslånen medför därför att Näringslivels skatledelegations
i olika sammanhang framförda krav på lindring av dubbelbeskattningen inom akliebolagssektorn
ytterligare accentueras. Delegationen får därför yrka alt åtgärder för att
lindra dubbelbeskattningen snarast vidtages.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Aktiefrämjandet anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I vårt akliepolitiska program föreslår vi att en skälig
avkastning på företagens egna kapital eller aktieutdelningarna blir en
avdragsgill kostnad i företagens rörelse på samma sätt som kostnaden för
främmande kapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska fondhandlareföreningen anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det bör starkt understrykas att snabba och ofta
förekommande föränd­ringar i skattelagstiftningen för med sig en betydande
osäkerhet hos aktie­placerarna som är till stor skada för riskkapiialmarknaden.
Ännu viktigare torde dock vara att statsmakterna har en stor förståelse för och
insikt om riskkapitalmarknadens betydelse och funktion för svenskt näringsliv.
Det som närmast åsyftas är lättnader i dubbelbeskattningen av förelag, vilka
sedan flera år är införda i andra länder. Del är fondhandlareföreningens
förhoppning att åtgärder av denna natur i fortsättningen kommer att priori­teras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen vill peka på att del i taxeringsarbetet har
konstaterats all skattskyldiga åsamkat sig fiktiva förluster i andra sammanhang
än vid försäljning av skuldebrev förenade med optionsrätl till nyteckning av ak­tier.
Följande exempel kan belysa detta. En person säljer sina aktier i sitt fåmansbolag
för 2 milj. kr. Marknadsvärdet på aktierna är 1,4 milj.kr. Skälet lill att
köparen är villig att betala 2 milj. kr. är all säljaren accepterar en revers
på 1 milj. kr. med 5 % ränta amorleringsfritt i 10 år. Med tanke på den låga
räntesatsen uppgår skuldebrevels marknadsvärde inte till nomi­nellt belopp utan
till ett betydligt lägre värde. Anlag att skuldebrevels marknadsvärde är 400000
kr. Genom att sälja skuldebrevet strax efter aktieförsäljningen gör säljaren en
förlust på 600000 kr, vilken är avdrags­gill till 100% mot vinsten på
aktieförsäljningen. Å andra sidan redovisas en 600000 kr för hög vinst på
aktieförsäljningen, vilken dock endast är skatte­pliktig lill 40% eller 240000
kr. Av vad som framgår ovan har säljaren gjort en skattevinst på 360000 kr
samtidigt som köparen har en anskaffnings­kostnad på 2 milj. kr. - De nu
angivna transaktionerna kan, enligt länssty­relsens uppfattning, inte
underkännas med stöd av generalklausulen, — Länsstyrelsen anser således att
transaktioner av ovanslående slag bör behandlas på likartat sätt som
optionslän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Göta hovrätt anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hovrätten ifrågasätter om inte åtskilliga av de redovisade
problemen skulle kunna lösas genom ändring i 5 kap. I § aktiebolagslagen på så
sätt att möjligheten för borgenär att skilja optionsbevis från skuldebrev togs
bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;GÄLLANDE
RÄTT&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Aktiebolagslagen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett aktiebolags behov av nytt kapital kunde tidigare i
huvudsak tillgo­doses endast genom nyemission eller genom lån. Under 1960-och 1970-la-len
framfördes från skilda håll önskemål om alternativ till dessa finansie­ringsformer
och från industrin påpekades också alt utländska konkurtenter hade tillgång lill
flera finansieringsalternativ som saknades för de svenska företagen. Som
möjliga finansieringsformer nämndes konvertibla skulde­brev, vinslandelslän och
skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteck­ning. Ett konvertibelt
skuldebrev ger innehavaren rätt att på vissa villkor byta ul skuldebrevet mot
en aktie i bolaget. På ett vinstandelslän är räntan beroende av bolagels vinst
eller utdelning till aktieägarna. En optionsrätt berättigar innehavaren att för
ett i förväg bestämt pris genom nyteckning förvärva en aktie i bolaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I akliebolagsulredningens betänkande Förslag till
aktiebolagslag m.m. (SOU 1971:15) lämnades förslag lill civilrätlsliga regler
för konvertibla skuldebrev och vinstandelsbevis. Utredningen fann dock inte
tillräckliga skäl föreligga all föreslå särskilda bestämmelser om optionslän.
Vid arbe­tet med akliebolagsulredningens förslag behandlades frågan om lagstift­ning
beträffande de nya finansieringsformerna med förtur. Från näringsli­vets sida
hade behovet av lagstiftning om opiionslån starkt framhållits, främst med
hänsyn lill de möjligheter utländska företag hade att uppta sådana lån. Det
framhölls som nödvändigt att svenska företag fick finan­sieringsmöjligheter
likartade de som utländska företag hade. Dessa syn­punkter beaktades vid den
lagstiftning som genomfördes 1973 om nya finansieringsformer för aktiebolag
genom att uttryckliga regler infördes för såväl konverteringslån som
optionslån. Bestämmelserna togs in i en sär­skild lag (1973: 302) om
konvertibla skuldebrev m.m. Dessa bestämmelser överfördes i sak oförändrade
till aktiebolagslagen (1975: 1385). 1 denna lag infördes också regler om
vinstandelslån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätl
lill nyteckning behandlas i 5 kap. aktiebolagslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ell konvertibelt skuldebrev skall innehålla en utfästelse
från bolaget om alt borgenären har rätt att helt eller delvis byta ut sin
fordran enligt skuldebrevet mol en aktie i bolaget. Skuldebrevet, som skall
vara löpande, kan ges ut mol betalning i pengar eller mot annat vederlag t.ex.
aktier i annat bolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vederlaget för ett konvertibelt skuldebrev får inte
understiga det nomi­nella beloppet på den aktie som erhålls vid konverteringen
om inte mel­lanskillnaden täcks genom kontant betalning vid utbytet (1 §).
Denna regel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;är en konsekvens av att ett aktiebolag i princip inte fär
emittera aktier lill underkurs. Vid nyemission i börsnoterade bolag medges dock
emission till en kurs under pari under förutsättning alt skillnaden mellan vad
som skall betalas för de nya aktierna och deras sammanlagda nominella belopp
skall tillföras aktiekapitalet genom överföring frän bolagets eget kapital i
övrigt eller genom uppskrivning av anläggningstillgångar i bolaget (4 kap. 1 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om skuldebrev utgivna i optionslän är i många
hänseen­den desamma som gäller för konvertibla skuldebrev. Skuldebrevet skall
vara löpande och kan ges ut mot betalning i pengar eller mot annat vedertag.
Inget hindrar att skuldebrevet är konvertibelt eller alt det är ett
vinstandelsbevis. Optionsrätten skall ge innehavaren rätt att teckna aktie i
bolaget mot betalning i pengar. Vanligtvis är optionsrätten knuten lill en vid
skuldebrevet fogad kupong, ett optionsbevis. Så är alltid fallet när
optionsrätten får skiljas från skuldebrevet av borgenären och&amp;gt;överlätas
särskilt. Ett sådant opiionsbevis skall vara ett löpande skuldebrev och det kan
således cirkulera självständigt. En optionsrätl som inte får avskiljas från
skuldebrevet kan frikopplas från detta endast vid nyteckning av aktie&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(l§).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid kontantemission har aktieägarna företrädesrätt alt
teckna konver­tibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt såvida
inte annat föreskrivs i emissionsbeslutel (2§, 4§).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bolagsstämman beslutar om emission av konverlerings- och
optionslån. Styrelsen kan dock fatta beslut om en sådan emission om stämman
senare godkänner styrelsens beslut eller om styrelsen erhållit stämmans bemyndi­gande
alt fatta ett emissionsbeslut (3 §, 8-9§§).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av emissionsbeslutel
skall framgå bland annat emissionens belopp, vilka som har företrädesrätt att
delta i emissionen, skuldebrevens nomi­nella belopp, emissionskurs och räntefot
saml tid och villkor för konverte­ring eller nyteckning. Beslutet skall också
ange den rätt som tillkommer borgenär eller innehavare av opiionsbevis för den
händelse aktiekapitalet ökas eller nedsätts före konvertering eller nyteckning
eller om bolaget före samma tidpunkt ger ut nya konvertibla skuldebrev eller
skuldebrev förena­de med optionsrätt eller om bolaget upplöses eller upphör
genom fusion (4§).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bland de viktigare frågor som skall regleras i emissionsbeslutel
är de villkor som skall gälla vid konverteringen eller nyteckningen. Hit hör
beträffande konvertibla skuldebrev utbytesförhållandet, konverteringskur­sen
och den tid under vilken konvertering får ske (konverteringsliden). Motsvarande
frågor vid optionslån rör fastställandet av det antal aktier som opiionsräitsinnehavaren
får teckna, teckningskursen saml den lid under vilken teckningen får ske (opiionstiden).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbytesförhållandet kan bestämmas så all skuldebrevets
nominella vär­de avräknas mot aktiens nominella belopp. På så sätt byts ett
visst antal skuldebrev ut mot ett visst antal aktier. Vanligare är att
konverteringskur-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sen sätts till ett belopp högre än aktiens nominella
varde, som sedan räknas av mot del nominella värdet på skuldebrevet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I emissionsbeslutet för ett optionslån skall anges det
antal aktier som en innehavare av ett opiionsbevis får teckna. Bolaget ar inte
bundet av några tvingande bestämmelser härom, I beslutet kan därför föreskrivas
att en optionsrätl skall ge rätt att teckna en eller flera aktier men också att
flera optionsrätter skall krävas för att teckna en aktie.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Teckningskursen får inte understiga aktiens nominella
belopp men väl dess marknadsvärde. En i princip motsvarande regel gäller för
konverte­ringskursen. Det är möjligt att bestämma en under hela konverterings-
eller teckningstiden fast kurs, men inget hindrar bolaget att föreskriva
varieran­de belopp. Detla kan ske genom att priset för en aktie sätts högre ju
senare konverteringen eller teckningen sker. Även om konverterings- eller leck-ningskursen
är fast kan den komma att ändras som en följd av beslut om fondemission,
nyemission, akliesammanläggning, aktieuppdelning eller genom ny emission av konverteringslån
eller opiionslån under lånels löp­tid. Detsamma gäller vid nedsättning av
aktiekapitalet. Det är vanligt alt leckningskursen sätts högre än aktiernas marknadsvärde
vid emissionstill­fället, varför ingen konvertering eller nyteckning sker
inledningsvis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En vanlig ulforming av konverteringsliden är att varken
bolaget eller borgenären får vidta några åtgärder under lånets första lid.
Därefter medges konvertering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inte heller för opiionstiden gäller några tvingande
bestämmelser. Denna kan. om optionsbeviset får avskiljas från skuldebrevet,
sträcka sig längre än länets löptid. Ofta bestäms att nyteckning inte får ske förtän
en viss tid gått efter emissionstillfället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Aktiebolagslagen saknar bestämmelser om hur teckningen av
ett kon­vertibelt skuldebrev eller ett skuldebrev med optionsrätt skall ske.
Anled­ningen är att teckningen av skuldebrevet inte medför någon skyldighet
utan endast en rätt att vid ett senare tillfälle konvertera till eller nyteckna
en aktie. Del har därför inte ansetts nödvändigt att införa motsvarande
formföreskrifter som gäller vid en nyemission, t.ex. att teckningen måste ske
på en särskild teckningslisla där emissionsvillkoren anges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När teckningen av skuldebreven avslutats skall
emissionsbeslutet regi­streras (7§).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid utbyte av ett skuldebrev mol en aktie skall
skuldebrevet förses med påskrift om utbytet (11 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nyteckning av aktie skall ske på teckningslisla som
innehåller emis­sionsbeslutet (12 §). Belalningav aktien skall ske i pengard §).
Den genom konverlering eller nyteckning utfärdade akiien skall därefter ofördröjligen
upptas i aktieboken (12§). Sedan detla skett kan rösträtt utövas för aktien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senast tre månader efter det att tiden för konvertering
eller teckning gått ut skall bolagets styrelse för registrering anmäla hur
många aktier som ulgetts genom konvertering eller nytecknals och lill fullo
betalats. Om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;konverlerings- eller teckningstiden är längre än ett år
skall anmälan göras senast tre månader efter utgången av varje räkenskapsår
under vilket konvertering eller nyteckning har skett. Genom registreringen är
aktieka­pitalet ökat med sammanlagda nominella beloppet av de anmälda aktierna (14§).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nya aktierna berättigar lill utdelning enligt vad som
bestämts i emis­sionsbeslutet. Rätten till utdelning får dock inte inträda
senare än för räkenskapsåret efter del under vilket aktierna skall ha lill
fullo betalats (I5§).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Aktiebolagslagen medger inte bolagen rätt att emittera
fristående op­tionsbevis. Inte heller föreligger möjlighet att emittera aktier lill
vilka knutits optionsbevis. Dessa måste vid emissionen vara knutna till skulde­brev.
På marknaden förekommer erbjudanden om köp av units bestående av exempelvis en
aktie i ett bolag jämte ett optionsbevis som gäller för teckning av nya aktier
i bolaget. Sådana erbjudanden kan åstadkommas genom sammanförande av en större
post aktier i bolaget med avskiljda optionsbevis från ett av bolaget utgivet
vanligt optionslån. För sådana units gäller vanliga civilrätlsliga regler för
överlåtelse av värdepapper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vinstandelslån behandlas i 7 kap. 2-3§§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är numera förbjudet att ge ut län på villkor all lånet
skall betalas på annat sätt än mol ett nominellt penningbelopp eller med ett
penningbelopp som bestäms med hänsyn till förändringar i penningvärdet. Genom
denna bestämmelse har s.k. delägardebentures förbjudits (2§ första stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Däremot är det tillätet att uppta lån mol skuldebrev med
rätt till ränta, vars storlek är helt eller delvis beroende av utdelningen till
aktieägare i bolaget eller bolagets vinst (länedebentures). Upplagande av
sädana lån beslutas av bolagsstämman eller, efter dess bemyndigande, av
styrelsen (2 § andra stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om vinstandelsbevisen skall kunna konverteras lill aktier
eller om de utges i kombination med optionsrätter gäller de mera utföriiga
bestämmel­serna i 5 kap. om emissionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Realisationsvinstbeskattningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunalskattelagen (1928:370), KL, innehöll ursprungligen
gemen­samma regler för beskattning av realisationsvinst på alla slag av
värdepap­per. Beskattningen avsåg alt träffa egendom som förvärvats i
spekulations­syfte. För lös egendom ansågs ett sådant syfte föreligga när
egendomen innehafts kortare lid än fem år. Vidare betraktades inte egendom som
erhållits genom gåva, arv, testamente och bodelning (benefikt fång) som
förvärvad i spekulationssyfte. Realisationsvinstbeskattningen av aktier och
andra värdepapper begränsades därför till de fall där tillgängen förvär­vats
genom köp, byte eller liknande oneröst fång och vid avyttringstillfället
innehafts under kortare lid än fem år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är 1951 infördes en fallande skala för beräkning av
skattepliktig vinst inom femårsperioden. Dessutom tillkom den s.k. skyldemansregeln,
var­igenom beskattning kom att ske även när egendomen förvärvats genom gåva
från make eller skyldeman eller genom bodelning om överlåtaren förvärvat
egendomen genom ett oneröst fång inom femårsperioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Evig realisationsvinstbeskattning för aktier samt andelar
i handelsbolag och ekonomiska föreningar infördes år 1966. För övrig lös
egendom som obligationer, förlagsbevis och lösöre behölls tidigare
bestämmelser. 1 fråga om värdepapper gjordes således åtskillnad mellan å ena
sidan andelsråtler och å andra sidan fordringsrätter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Realisaiionsvinstkommittén föreslog år 1975 gemensamma realisations­vinslregler
för all lös egendom utom visst lösöre (SOU 1975:53). Enligl förslaget skulle
beskattningen vid en försäljning av en optionsrätt ske på samma sätt som gällde
för en försåld teckningsrätt till aktie. I förslaget intogs också en
specialregel enligt vilken en aktie, som erhållits genom konvertering eller
genom utnyttjande av optionsrätt förenad med eller fogad vid ett skuldebrev,
skulle anses anskaffad när skuldebrevet förvär­vades. Kommittén föreslog vidare
att en konvertering inte skulle utlösa realisationsvinstbeskattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget genomfördes emellertid inte. Vid den reform av
realisations­vinstbeskattningen, med del nämnda betänkandet som grund, som
besluta­des år 1976 då aklievinstbeskatlningen i huvudsak fick sin nuvarande
utformning, företogs överhuvudtaget inga lagstiftningsåtgärder beträffande
konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt. Den enda
lagstiftningsåtgärd som rört beskattningen av de nya finansieringsfor­merna för
aktiebolag vidiogs år 1977 och gällde frågorna om bolagets rätt lill avdrag för
den ränta som utbetalas pä vinstandelslån saml behandlingen av en aktieägares
företrädesrätt att delta i ett sådant lån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Realisationsförlust beräknas i princip enligt samma
grunder som gäller för realisationsvinst. Endast verklig förlust är
avdragsgill. Avdrag tilläts således inte om förlust uppkommer vid användning av
olika schablon­regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avdrag för realisationsförlust får vid taxeringen lill
kommunal inkomst­skatt göras från sådan realisationsvinst eller lotterivinsl
som är hänförlig lill samma förvärvskälla som förlusten. Vid laxeringen till
statlig inkomst­skatt är däremot kvittning mellan underskott av tillfällig
förvärvsverksam­het i en förvärvskälla och inkomst av sådan verksamhet i annan
förvärvs­källa tillåten. Vid båda taxeringarna gäller all underskott inte får
avräknas som allmänt avdrag från den skaitskyldiges inkomst från förvärvskällor
inom andra inkomstslag. Avdrag medges dock för sådan förlust mot reali­sationsvinst
eller lotterivinst under ett senare beskattningsår, dock senast sjätte
beskattningsåret efter del lill vilket förlusten är hänförlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KL saknar således särskilda realisationsvinstregler för
konvertibla skul­debrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till
nyteckning. Beskatt-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ningen måste därför grundas på en analog tillämpning av
bestämmelserna i 35 § och 36§KL samt på praxis. Av regeringsrätten prövade fall
inskrän­ker sig dock fn. fill två, nämligen RÅ83 1:77 I och &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dessa mål gällde beskattningen vid
avyttring av dels ett konvertibelt skuldebrev förenat med en avskiljbar
optionsrätt lill nyteckning, dels en obligation förenad med samma rätt och av
delar av en sådan unit. Avgörandena innefattar många olika delfrågor. Härigenom
har på betydelsefulla punkter klargjorts vad som utgör gällande rätt på
området. Allmänt kan om avgörandena sägas följande. En avyttring av ett
avskiljt optionsbevis saml - givelvis -en genom konvertering eller option nyförvärvad
aktie skall beskatias enligt aktievinstreglerna i 35 § 3 mom. KL. Vid avyttring
av konvertibla skulde­brev sker beskattningen enligt 35 § 4 mom. KL. Ett
skuldebrev utgivet i ett optionslån skall vid avyttring beskattas enligt 4 mom.
samma paragraf och detta även i den situationen alt opiionsbeviset ej avskiljts
utan följer med vid överlåtelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beskattningen vid avyttring av en optionsrätt kan således
komma att ske enligt olika regelsystem. Den avskilda optionsrätten beskattas enligl
35 § 3mom. KL medan 4mom. samma paragraf tillämpas om optionsrätten överläts
gemensamt med skuldebrevet. En innehavare av en unit kan alltså själv välja
vilken beskattningsregel som skall tillämpas vid avyttring ge­nom att försälja optionsrätlen
avskiljd från eller sammanhållen med skul­debrevet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid avyttring av ett konvertiblet skuldebrev eller av
skuldebrevet eller av hela uniten i ett optionslån gäller sålunda att
beskattning sker enligt 35§4mom.KL. Detla innebär att den skattepliktiga
realisationsvinsten reduceras ju längre lid som skuldebrevet innehafts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innehavstid&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skattepliktig realisationsvinst&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mindre än 2 år&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;100%&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;år men mindre
än 3 år&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;75 %&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;år............... 4
år&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50%&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;år &amp;quot;      &amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&amp;#9632;  5 år&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25%&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter fem års innehav är hela vinsten skattefri.
Beskattning av vinst vid avyttring inom femårsperioden sker vidare endast om
skuldebrevet anskaf­fats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, 1 syfte
att förhindra missbruk har den s.k. skyldemansregeln införts. Den innebär att
avyttring av egendom som förvärvals från en närstående genom benefikt fång i
vissa fall föranleder realisationsvinstbeskattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Värdestegring på skuldebrev anses således normalt utgöra
realisations­vinst. I vissa fall har dock ändringar i kapitalvärdet på
skuldebrev ansetts utgöra ränta. Sålunda har vinst vid inlösen eller
överlåtelse av s.k, finans­växlar beskattats som ränta (RÅ 1972 ref. 51). En
liknande bedömning gjordes avseende ett skuldebrev som skulle ges ut till en
kurs som motsva­rade 45 procent av nominellt belopp. Vinsten vid inlösen
betraktades som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ränta (RA82 Aal52). Även inlösen av ett konvertibelt
skuldebrev till överkurs har i praxis behandlats som ränta (RÅ 1969 Fi 1396),
Har skulde­brev från begynnelsen emilterats till pari men kursen sedan sjunkit
be­handlas däremot värdeförändringen på vanligt sätt enligl
realisationsvinst-reglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av särskilda bestämmelser följer att vinster och förluster
på bankcertifi­kat. statsskuldväxlar och skattkammarväxlar skall betraktas som
ränta (41e§KL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som ovan nämnts beskattas avyttring av ett avskiljt opiionsbevis
och en aktie förvärvad med stöd av en optionsrätt enligt 35 §3 mom. KL. Detta
innebär att vinslen beskattas fullt ut om innehavstiden understiger tvä år och
att 40% av vinsten tas till beskattning om innehavsliden är längre. Någon
ytterligare inskränkning i beskattningen sker inte oavsett innehavs­tidens
längd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om skuldebrev med optionsrätt emitteras till pari slås i
de tidigare nämnda regeringsrättsavgörandena fast att hela emissionsbeloppet
för uni­ten faller pä skuldebrevet. Optionsbeviset följer således med utan
någon kostnad. Denna bedömning är en följd av regeringsrättens grundläggande
synsätt alt en aktieägare, som tecknar och betalar det nominella beloppet för
ett skuldebrev, härigenom lämnar bolaget ett lån på delta belopp. Bolagets
utfästelse av en optionsrätt innefattar ingen kostnad för bolaget ulan
representerar för detta en möjlighet att få ännu ett kapitaltillskott genom en
ökning av aktiekapitalet vid en efterföljande nyteckning. Det förhållandet att
utfästelsen representerar ett värde för aktieägaren medför, enligt
regeringsrätten, ej all denne skall anses ha lånat bolaget ett lägre belopp än
vad skuldebrevet nominellt anger och han faktiskt betalat in till bolaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om skuldebrevet förvärvas på annat oneröst sätt än genom
deltagande i emissionen gäller att inköpspriset är anskaffningskostnad. Är
skuldebrevet vid förvärvet förenat med ett optionsbevis men har någon kurs ännu
inte registrerats för detta anses inköpspriset i sin helhet falla på
skuldebrevet. Om förvärvet skett efter den tidpunkt då optionsbeviset börjat
noteras som ett fristående värdepapper, skall sårskild anskaffningskostnad
beräknas för skuldebrevet och för opiionsbeviset, varvid inköpspriset fördelas
på dessa värdepapper med ledning av kursrelationen dem emellan på för­värvsdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tecknas ett skuldebrev med optionsrätt utan företrädesrätt
uppgår an­skaffningskostnaden likaså till emissionsbeloppet. Har
företrädesrätten köpts blir anskaffningskostnaden dels vad som erlagis för
företrädesrätten dels emissionspriset. Anskaffningskostnaden för en inköpt
företrädesrätt anses således till ingen del belöpa på optionsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När ett skuldebrev anskaffas med stöd av en företrädesrätt
anses skulde­brevet förvärvat genom teckningen. Detsamma gäller om
företrädesrätten förvärvats genom köp. Vid ett köp av själva skuldebrevet utgör
köpetillfäl­let anskaffningstidpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anskaffningskostnaden för en optionsrätt är 0 kr. för
aktieägaren enligt regeringsrättens ovan redovisade grundläggande synsätt. För
en inköpt sådan rätt ulgör köpeskillingen anskaffningskostnad. För en aktie som
tecknas med stöd av en optionsrätt blir anskaffningskostnaden lika med det
belopp som betalas in lill bolaget vid teckningen jämte i förekommande fall vad
som betalats för optionsrätlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En optionsrätl som förvärvas genom en företrädesrätt på
grund av ett aktieinnehav eller genom en förvärvad företrädesralt anses
anskaffad vid tidpunkten för deltagande i lånet. Har optionsrätten inköpts blir
dagen för köpet anskaffningstidpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett utbyte av ett konvertibelt skuldebrev mot en aktie likställs
med en avytlring av skuldebrevet och ett förvärv av aktien. Skuldebrevet anses
avyttrat till ett pris som motsvarar antalet aktier som erhållits för skulde­brevet
multiplicerat med aktiekursen. Anskaffningskostnaden för aktien torde motsvara
skuldebrevels marknadsvärde vid utbytet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En aktie som förvärvas genom utnyttjande av en optionsrätt
anses anskaffad vid tidpunkten för teckningen av akiien. Anskaffningsiiden för
en sådan aktie får således inte härledas bakåt i tiden till tidpunkten för
förvärvet av moderaktien om förvärvet av optionsrätten gjorts av en aktie­ägare
med företrädesrätt på grund av aktieinnehavet. Detta är en följd av att
företrädesrätten endast anses ha avseende på skuldebrevet och inte på
optionsbeviset. Optionsrätten anses alltså inte som ett direkt utflöde av det
aktieinnehav som kvalificerar för deltagande i lånet. Genom att företrädes­rätten
endast avser rätt att teckna ett skuldebrev bryts sambandet med de
underliggande aktierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om en aktieägare inte vill delta i en emission som avser
utgivande av konvertibla skuldebrev förenade med optionsrätt och därt'ör säljer
sin företrädesrätt skall beskattningen ske enligt reglerna 35 §3 mom. KL. Re­geringsrättens
motivering till detta är att rätten såsom varande en rätt alt teckna ett
skuldebrev som kan konverteras lill en aktie är jämförlig med en teckningsrält
till aktie.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För inköpta företrädesrätter bestäms anskaffningstidpunkt
och anskaff­ningskostnad genom köpeavtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Optionsrätten
utslocknar när den utnyttjas. Detta medför att ett utnytt­jande av en
optionsrätt inte innebär alt rätten anses avyttrad. Några beskatlningskonsekvenser
uppkommer således inte vid utnyttjande av en optionsrätt för nyteckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan typ av optionsrätter är de som ger innehavaren
rätt att på vissa villkor köpa en redan existerande aktie. Även för dessa
optionsrätter bygger gällande rätt på praxis, främst regeringsrättens
avgöranden i målen RÅ 80 Aal5l och RÅ 83 1:90. Av rättsfallen kan bland annat
följande slutsatser dras. Vederlaget vid upplåtelse av en sådan optionsrätl
skall beskattas enligt bestämmelserna i 35 § I mom, KL. Om själva optionsrät­ten
avyttras sker beskattningen enligl 4mom. samma paragraf. Utnyttjar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;innehavaren
optionsrätten för köp av aktie anses denna förvärvad vid köpetillfället.
Anskaffningskostnaden för aktien blir köpeskillingen jämte vederlaget för
optionsrätten. Vid utnyttjandet av optionsrätlen utslocknar denna. Utnyttjandet
föranleder alltså ingen beskattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;129 Bilaga
5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:219.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De remitterade förslagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskatlelagen
(1928:370) dels att 35 §3 mom., 53 § 1 mom., punkterna 2b och 4 av
anvisningarna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lill 36 §
samt punkterna 4 och 4 a av anvisningarna lill 41 § skall ha nedan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;angivna lydelse, dels all i anvisningarna till 35 § skall
införas en ny punkt, 9, av nedan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;angivna
lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=187 height=185&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=185 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 mom,'
  Realisationsvinst pä grund av avyttring av aktie, an­del i aktiefond, delbevis
  eller teckningsrätt lill ak­tie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbo­lag
  eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie
  är i sin helhet skatteplik­tig, om den skatiskyldige innehaft egendomen
  mindre än tvä år. För vissa aktier och andelar tillämpas bestämmelserna i 3 a
  mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    mom.   Realisationsvinst   pä grund av avyttring av aktie,
an­del   i   aktiefond,   delbevis eller teckningsrätt till ak­tie eller andel
i ekonomisk förening eller i handelsbo­lag,    konvertibelt    skulde­brev,    optionsbevis,  
före-trädesrätt  lill teckning  av konvertibelt skuldebrev el­ler s k u t d e b
r e v fö r e n a t med optionsrätt eller annan rättighet som är jämföriig med
här avsedd andelsräll eller aktie är i sin helhet skattepliktig, om den skatiskyldige
innehaft egendomen mindre än tvä år.  Med optionshcvis avses bevis om
optionsrätt till nyteckning eller köp av aktie utgivet i förening med
skuldebrev. För vissa aktier och an­delar  tillämpas  bestämmelserna  i 3 a
mom. Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den
skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten skatte­pliktig.
Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligl detla
stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av förlust vid avytlring
samma år av egendom som avses i detta stycke, äger skattskyldig åtnjuta avdrag
med 3 000 kronor. Har den skatiskyldige under beskattningsåret varit gift och
levt tillsammans med sin make, får sådant avdrag åtnjutas för dem båda
gemensamt med 3 000 kronor. I intet fall får dock skattskyldig åtnjuta avdrag
med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig
realisationsvinst enligt detta stycke minskal med avdragsgill del av föriusl
som nyss nämnts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse 1984: 1060,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9   Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 193&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förestagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra slrukturtationalise-ring
som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller myndig­het som
regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis, om förelag som
berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om detta senast den dag avyttringen
sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har egendom som avses i delta moment avyttrats genom sådan
tvångs­försäljning som anges i 2§ första stycket 1) lagen (1978: 970) om
uppskov med beskattning av realisationsvinst, är - oavsett tidpunkten för förvärvet
— endast 40 procent av vinslen skattepliktig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tillämpning på egendom som avses i detla
moment.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har
fastighet överlåtits på aktie­bolag, handelsbolag eller ekono­misk förening
genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har eit
bestäm­mande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas skattepliktig
realisationsvinst vid hans avytlring av aktie eller andel i bolaget eller
föreningen som om avyttringen av­sett mol aktien eller andelen sva­rande andel
av fasligheten. Vad nu sagts får inte föranleda att skatte­pliktig
realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisa­tionsförlust
beräknas högre än en­ligt reglerna i detta moment. Be­stämmelserna i delta
stycke gäller endast om sådan faslighet ulgör bo­lagels eller föreningens
väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avytlring av aktie i sådant
bostads­aktiebolag eller andel i sådan bo­stadsförening som avses i punkt 2
femte stycket av anvisningarna till 38 §, om avyttringen avser endast rätt lill
viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med
lagfartsansökan anses an­nan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med
åberopande av fångeshandlingen. Om vinslen vid försäljning av aktie eller andel
på grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligl de regler, som gäller
för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha
avsett den mot akiien eller andelen svarande ande­len av fasligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har
fastighet överlåtits på aktie­bolag, handelsbolag eller ekono­misk förening
genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har
ett bestäm­mande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas skattepliktig
realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller
föreningen som om avyttringen av­sett mot aktien eller andelen sva­rande andel
av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda att skatte­pliktig
realisationsvinst beräknas lägre eller alt avdragsgill realisa­tionsförlust
beräknas högre än en­ligt reglerna i detta moment. Be­stämmelserna i delta
stycke gäller endast om sådan fastighet ulgör bo­lagels eller föreningens
väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avytlring av aktie i sådant
bostads­aktiebolag eller andel i sådan bo­stadsförening som avses i punkt 2
femte stycket av anvisningarna till 38§, om avyttringen avser endast rätt till
viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med
lagfartsansökan anses an­nan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med
åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel
på grund av bestämmelserna i detla stycke beräknas enligt de regler, som gäller
för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha
avsett den mol aktien eller andelen svarande ande­len  av   fasligheten.  
Motsvarande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avyttrar skattskyldig aktie i ak­tiebolag och finns vid avyttringen
obeskattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess
tillgångar före avyttringen av aktien överlåtits på den skatiskyldige eller
annan, skall som skattepliktig reali­sationsvinst räknas vad den skati­skyldige
erhåller för aktien. Vid be­dömande av frågan om överlåtelse av störte delen av
bolagets tillgång­ar ägt rum skall även beaktas till­gång i bolaget som inom
två år efter avyitringen av akiien, direkt eller genom förmedling av annan,
över­låts pä den skattskyldige eller ho­nom närstående person eller på ak­tiebolag,
handelsbolag eller ekono­misk förening, vari den skattskyldi­ge eller honom
närslående person har ett bestämmande inflytande. Har överlåtelse av tillgäng i
bolaget ägt rum efter utgången av det be­skattningsår då skallskyldighet för
realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall reali­sationsvinst
enligt detla stycke tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering
för nämnda be­skattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid
avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskal­teverket
får medge undanlag från delta stycke, om det kan antas att avyttringen av
aktien eller andelen skett i annat syfte än att erhålla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gäller
vid avyttring av konvertibelt skuldebrev eller optionsbevis utgi­vet av
aktiebolag som nu sagts. Har aktiebolaget utgivit konver­tibla skuldebrev etter
optionsbevis skall aktiens, skuldebrevets eller optionsbevisets andel av
fastighe­ten anses nwisvara aktiens, skulde­brevets eller opiionsbevisets andel
av alla aktier i bolaget och alla de aktier till vilka konvertibla skulde­brev
kan utbytas samt alla de aktier vilka kan nylecknas med stöd av optionsrätter.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avyttrar
skattskyldig aktie i ak­tiebolag och finns vid avyttringen obeskattade
vinstmedel i bolaget lill följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen
av akiien överlåtits pä den skatiskyldige eller annan, skall som skattepliktig
reali­sationsvinst räknas vad den skati­skyldige erhåller för aktien. Vid be­dömande
av frågan om överlåtelse av störte delen av bolagets tillgång­ar ägt rum skall
även beaktas till­gäng i bolaget som inom tvä år efter avyttringen av aktien,
direkt eller genom förmedling av annan, över­låts på den skatiskyldige eller ho­nom
närslående person eller på ak­tiebolag, handelsbolag eller ekono­misk förening,
vari den skattskyldi­ge eller honom närstående person har ett bestämmande
inflytande. Har överlåtelse av tillgäng i bolaget ägt rum efter utgången av del
be­skattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av
aktie i bolaget uppkom, skall reali­sationsvinst enligt detla stycke tas till beskattning
på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda be­skattningsår. Vad nu sagts
äger motsvarande tillämpning vid avytlring av konvertibelt skulde­brev eller
optionsbevis utgivet av sådant aktiebolag som avses iförs-ta meningen av detta
stycke eller andel i handelsbolag eller ekono­misk förening. Riksskatteverket
får&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section286&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section287&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i
sådan fråga får talan inte föras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari
aktierna till huvud­saklig del ägs eller pä därmed jäm­förligt sätt innehas -
direkt eller genom förmedling av juridisk per­son - av en fysisk person eller
ett fätal fysiska personer (fåmansbo­lag), till ett annat fåmansbolag. vari
aktie - direkt eller genom förmed­ling av annan - ägs eller inom två år efter avyttringen
vid något tillfäl­le kommer alt ägas av den skatt­skyldige eller honom
närslående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den
skallskyldige erhåller för akiien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som
förvärvat aktien, anses den skallskyldiges aktieinnehav i ett an­nat fåmansbolag,
som inom två år efter avyitringen förvärvar störte delen av tillgångarna i
något av få-mansbolagen. Har överlåtelse av aktie i del förvärvande bolaget
eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmans-bolagen,
ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skallskyldig­het för
realisationsvinst enligl detta stycke uppkom får realisationsvin­sten tas lill
beskattning på samma sätl som vid eflertaxering för nämnda beskattningsår. Vad
nu fö­reskrivits äger motsvarande till-lämpning i fråga om handelsbolag eller
ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller förening liksom
teckningsrätt till aktie eller annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avyitringen
av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller förelig­ger andra
synnerliga skäl, kan rege­ringen eller myndighet, som rege­ringen bestämmer, för
särskilt fall medge undantag från tillämpning av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;medge undantag frän detta stycke, om del kan antas att avyttringen
skett i annat syfte än alt erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot
beslut av verket i sådan fråga får talan inte föras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avyttrar skaltskyldig aktie i ett aktiebolag, vari
aktierna till huvud­saklig del ägs eller på därmed jäm­förligt sätt innehas -
direkt eller genom förmedling av juridisk per­son — av en fysisk person eller
ett fätal fysiska personer (fåmansbo­lag). till ett annat fåmansbolag. vari
aktie - direkt eller genom förmed­ling av annan - ägs eller inom två år efter avyttringen
vid något tillfäl­le kommer au ägas av den skati­skyldige eller honom
närslående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skatiskyldige
erhåller för akiien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien,
anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett an­nat fåmansbolag, som inom två år
efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i något av få-mansbolagen.
Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat
större delen av tillgångarna i något av fåmans-bolagen, ägt rum efter utgången
av det beskattningsår då skattskyldig­het för realisationsvinst enligt delta
stycke uppkom får realisationsvin­sten tas till beskattning på samma sätt som
vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu fö­reskrivits äger
motsvarande lill-lämpning / fråga om avyttring av konvertibelt skuldebrev eller
op­tionsbevis utgivet av sådant aktie­bolag som avses i första meningen av
detta stycke samt i fråga om han­delsbolag eller ekonomisk förening eller andel
i sådant bolag eller för­ening liksom teckningsrätt till aktie eller
företrädesrätt till teckning av konvertibelt skuldebrev eller skul­debrev
förenat med optionsrätt el-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section288&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section289&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;detta stycke.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ler annan rättighet jämförlig med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;aktie. Sker avyitringen av organisa­toriska eller marknadslekniska
skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, kan regeringen eller myndig­het,
som regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undantag från tillämpning av detla
stycke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som närstående person räknas i detla moment föräldrar, fareller
morför­äldrar, make, avkomling eller avkomlings make. syskon eller syskons make
eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda
personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;53 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 mom.' Skyldighet att erlägga skall för inkomst åligger
så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser,
meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;a) fysisk person:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för lid, under vilken han varit här i riket bosatt:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för all inkomst, som förvärvats inom eller utom riket;
samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för inkomst av här belägen fastighet;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för inkomst av rörelse, som här bedrivits;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som
utgått av anställ­ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som
utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits
härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
till den del beloppet överstiger 7500 kronor och för annan ersättning enligl
nämnda lag;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för pension pä grund av anställning eller uppdrag hos
svenska staten eller svensk kommun;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring
än tjänste­pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven
för­säkringsrörelse;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för ersättning enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976: 380) om arbeisskadeförsäkring och lagen
(1956: 293) om ersätt­ning ät smittbärare samt enligt annan lag eller
författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller
på grund av militärtjänst­göring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om
statligt personskade­skydd eller lagen (1977: 267) om krigsskadeersätlning till
sjömän;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för dagpenning frän erkänd arbetslöshetskassa enligl lagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant
arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för limstudiestöd och inkomstbidrag enligt
studiestödslagen (1973: 349);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;- Senaste lydelse 1984: 1060.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section290&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section291&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket
förvärvad inkomst av tjänst;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691)
om socialav­gifter samt - i den mån avdrag har medgetts för avgifterna - resliluerade,
avkortade eller avskrivna egenavgifter;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av faslighet
eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan faslighet eller rörelse
och av egendom som avses i 35 S 3 a mom. och som innefattar nyttjanderätt till
ett hus eller del av ett hus här i riket; samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för vinst  vid  icke yrkesmässig&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för vinst  vid  icke yrkesmässig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avytlring av aktier och andelar i så- avyttring av aktier
och andelar i så­&lt;br&gt;
dana svenska förelag som avses i dana svenska förelag som avses i&lt;br&gt;
punkt 4a av anvisningarna lill 41 §, punkt 4a av anvisningarna till 41 §&lt;br&gt;
om överlåtaren vid något tillfälle saml konvertibla skuldebrev och&lt;br&gt;
under de tio kalenderår som när- optionsbevis utgivna av svenska&lt;br&gt;
mast föregått det år då avyttringen aktiebolag, om överiåtaren vid nå-&lt;br&gt;
skedde haft sitt egentliga bo och got tillfälle under de fio kalenderår&lt;br&gt;
hemvist här i riket eller stadigva- som närmast föregått det år då&lt;br&gt;
rande vis tals här;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;avyttringen skedde haft sitt egent-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;liga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande
vistats här;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;b) dödsbo:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:126.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anvisningar fill 35 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9. Skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisalionsförlusl
skall inte anses uppkomma när ett konvertibelt skuldebrev byts ul mot en aktie
eller en optionsrätt utnytt­jas för teckning eller köp av en ak­tie.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:159.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En aktie, som förvärvats vid ut­byte av ett konvertibelt
skuldebrev efter utgången av juni 1985 eller ge­nom nyteckning eller köp med
stöd av en optionsrätt anses anskaffad vid tidpunkten för förvärvet av skul­debrevet
respektive optionsrätlen. Har utbyte av ett konvertibelt skul­debrev skett före
nyss nämnda tid­punkt anses akiien förvärvad i och med utbytet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:158.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har en aktieägare med företrä­desrätt på grund av
aktieinnehav förvärvat ell konvertibelt skulde­brev eller en optionsrätl till
ny­teckning anses skuldebrevet re­spektive   optionsrätten   anskaffad&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section292&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section293&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förestagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid tidpunkten för förvärvet av de aktier på vilka
företrädesrätten grundats. Har annan skattskyldig än aktieägare med
företrädesrätt förvärvat ett konvertibeh skulde­brev eller en optionsrätt anses
skul­debrevet respektive optionsrätten anskaffad vid tidpunkten för förvär­vet
av företrädesrätten.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett skuldebrev som utgivits för­enat med en optionsrätt
och som förvärvats med stöd av en företrä­desrätt till teckning anses anskaffat
vid tidpunkten för teckningen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;till 36 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 b.' Avyttras aktie eller andel i aktiefond och har
aktien eller andelen innehafts två år eller mera (äldre aktie eller andel),
gäller bestämmelserna i andra och tredje styckena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som anskaffningskostnad för äldre aktie eller andel anses
i regel den genomsnittliga anskaffningskostnaden för samtliga äldre aktier
eller ande­lar av samma slag som den avyttrade, beräknat med hänsyn lill
faktiska anskaffningskostnader och inträffade förändringar beträffande innehavet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anskaffningskostnad för äldre aktie, som är noterad på
börs eller före­mål för liknande notering, och för äldre andel i aktiefond får
bestämmas till ett belopp som motsvarar 25 procent av vad den skattskyldige
erhåller för aktien eller andelen efter avdrag för kostnad för avyttringen. Kan
den skattskyldige göra sannolikt alt en beräkning enligl andra stycket leder
till ett högre belopp, skall dock detta högre belopp anses som anskaffnings­kostnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avyttras delbevis eller teckningsrätt till äldre aktie,
som avses i tredje stycket, tillämpas bestämmelserna i del stycket. Därvid
avser andra me­ningen den del av anskaffningskostnaden för aktien, beräknad
enligt andra Stycket, som belöper på delbeviset eller teckningsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid avyttring för senare leverans av aktie som är avsedd
alt förvärvas i anslutning lill leveransen (terminsaffär), skall skattepliktig
realisations­vinst anses ha uppkommit, trots att aktien förvärvas efter avyttringen.
Motsvarande gäller om avyttringen avsett lånad aktie, som skall återställas
till långivaren genom överlämnande av aktie av samma slag förvärvad i
anslutning lill återställandet (blankningsaffär). Vinst eller förlust vid blankningsaffär
skall beräknas som skillnaden mellan vad som erhålls vid avyttringen av den
lånade aktien och anskaffningskostnaden för motsva­rande aktie, som återställs lill
långivaren. Har akiien inte återställts till långivaren före utgången av det
år, som följer närmast efter avyttringsåret, skall skillnaden mellan vad den
skattskyldige erhållit för den avyttrade aktien och värdet av motsvarande aktie
- beräknat efter den lägsta betal­kurs eller, om sådan saknas, den lägsta
köpkurs, som noterats från avytt­ringsdagen till utgången av sistnämnda år -
anses som skattepliktig reali-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-' Senaste lydelse 1983: 1116.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section294&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section295&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sationsvinsl. Avdragsgill realisationsförlust skall därvid
ej anses ha upp­kommit. Om vid återlämnandet av ifrågavarande aktie denna
anskaffats till ett pris, som är lägre än det som beräknats vid tidigare
vinstberäkning, skall skillnaden tas upp som skattepliktig realisationsvinst
det år då akiien återställts till långivaren. Har i stället förlust uppkommit
är denna au anse som avdragsgill realisationsförlust.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har här i riket bosatt skattskyldig förvärvat utländsk
aktie frän annan sådan skaltskyldig och samtidigt förvärvat en rättighet att
omplacera ak­tien i annan utländsk aktie (switchrält) gäller följande. Kostnad
för förvär­vet av denna rättighet eller ersättning i samband med avytlring av
densam­ma skall vid beräkningen av skattepliktig realisationsvinst eller
avdragsgill realisationsförlust i samband med avytlring av den utländska aktien
inte inräknas i anskaffningskostnaden eller den erhållna likviden för akiien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad i femte och sjätte styckena sägs om aktie gäller även
annan egen­dom som avses i 35 § 3 mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid avyttring av ett konvertibelt skuldebrev eller ett opiionsbevis
som innehafts två år eller mer (äldre konvertibelt skuldebrev eller äldre
optionsbevis) beräknas an­skaffningskostnaden för sådana skuldebrev eller bevis
av samma slag på sätl som anges i andra stycket. För äldre konvertibelt skul­debrev
som är noterat på börs eller föremål för liknande notering gäller
bestämmelserna i tredje stycket. I fråga om äldre optionsbevis gäller
bestämmelserna i tredje stycket om beviset utgivits av bolag vars aktier vid avyttringen
av beviset är note­rade på börs eller föremål för lik­nande notering.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En företrädesrätt till teckning av konvertibelt skuldebrev
eller skul­debrev förenat med optionsrätl som grundas på aktieinnehav i bo­laget
anses anskaffad utan kost­nad.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som anskaffningskostnad för ett skuldebrev som utgivits
förenat med optionsrätl och som förvärvats genom teckning upptas skuldebre­vets
marknadsvärde vid förvärvet. Som anskaffningskostnad för ett optionsbevis
upptas i nu angivna fall skillnaden mellan emissions­kursen och marknadsvärdet
för det skuldebrev med vilket beviset var förenat. Har teckningen skett med
stöd av en företrädesrätt som för-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section296&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section297&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;värvats genom köp eller byte med­räknas vederlaget för
företrädes­rätten i anskaffningskostnaden för optionsbeviset. Bestämmelserna i
detta stycke tillämpas inte om teck­ningen skett före den 1 juli 1985.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är ett skuldebrev förenat med flera optionsbevis skall
skillnaden mellan emissionskursen och mark­nadsvärdet för skuldebrevet förde­las
mellan optionsbevisen med led­ning av deras marknadsvärden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.'' Avdrag för realisationsföriust, beräknad enligt punkt
3 ovan, får, om inte annat följer av andra stycket, göras frän sådan
realisationsvinst eller lotterivinsl som enligt punkt 5 av anvisningarna lill
18 § är hänförlig lill samma förvärvskälla som föriusten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avdrag för realisationsföriust på grund av avytlring av
premieobliga­tioner, som har utfärdats här i riket, får göras endast från
realisationsvinst som har uppkommit vid avyttring av sådana premieobligationer.
Har de med föriusl avyttrade premieobligationerna utfärdats år 1980 eller
tidigare, får dock avdrag för förlusten göras även från realisationsvinst vid
avyttring av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sådan aktie i
svenskt aktiebolag som vid lidpunkten för avyitringen av aktien är
inregistrerad vid Stockholms fondbörs och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;andel i sådan
svensk aktiefond som, vid ingången av del år då andelen avyttras, till minst
två tredjedelar beslår av vid Stockholms fondbörs inregistrerade aktier i
svenska aktiebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avdrag för realisationsförlust skall i första hand göras
från den realisa­tionsvinst eller lotterivinsl som är hänförlig lill samma
beskattningsår som realisationsförlusten. Har en föriusl inte kunnat utnyttjas
för avdrag nämnda beskattningsår, får avdrag för förlusten göras ett senare
beskatt­ningsår, dock senast sjätte beskattningsåret efter det lill vilket
förlusten är hänförlig. En på detta sätl förskjulen realisationsförlust får
dras av endast mot den realisationsvinst eller lotterivinsl som det senare
beskattningsåret återstår sedan avdrag har gjorts för de realisationsförluster
som är hänför­liga lill del året.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avdrag medges ej för förlust vid avyttring av ett
skuldebrev som ut­givits i förening med optionsrätl till nyteckning eller köp
av aktier, om avyttringen inte också innefattar en överlåtelse av optionsrätlen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot; Senaste lydelse 1985:74.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 193&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section298&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section299&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section300&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section301&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section302&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:134.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;till 41 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section303&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4.' 1
fråga om annan förvärvs­källa än jordbruksfastighet, annan fastighet varav
inkomsten beräknas enligt bokföringsmässiga grunder eller rörelse gäller såsom
allmän re­gel, att inkomst skall anses hava åtnjutils under det år, då densamma
från den skattskyldiges synpunkt är att anse såsom verkligen förvärvad och lill
sitt belopp känd. Detta är framför allt förhållandet, då in­komsten av den skatiskyldige
upp­burits eller blivit för honom till­gänglig för lyftning eller, såsom i
fråga om bostadsförmån och andra förmåner in natura, då den på annat sätt
kommit den skallskyldige till godo, detla oberoende av huruvida inkomsten
intjänats under året eller tidigare. Vissa intäkter, t.ex. av tjänst, ränta å i
bank eller annan penninginräuning innestående me­del o.s.v. kunna dock hänföras
till nästföregående års inkomst, ehuru de icke uppburils eller varit till­gängliga
för lyftning förrän efter nämnda års utgång. Förutsättning­en härför är
emellertid, all de intjä­nats under beskattningsåret och uppburits eller blivit
för lyftning tillgängliga omedelbart efter del årets utgång eller i vaije fall
så ti­digt under nästföljande år, att de praktiskt taget kunna hänföras lill
inkomsten under beskattningsåret. Likaledes böra vissa intäkter, t.ex. hyror av
en hyresfastighet, vilka in­flutit redan före beskattningsårets ingång,
hänföras till nämnda års in­komst, därest de avse beskattnings­året eller del
därav samt influtit omedelbart före årets ingång. Sär­skilda regler gäller
vidare enligt punkt 4 a i fråga om intäkt på grund av icke yrkesmässig
avyttring av aktier och andelar i vissa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4. 1 fråga
om annan förvärvskälla än jordbruksfastighet, annan fastig-hel varav inkomsten
beräknas en­ligt bokföringsmässiga grunder eller rörelse gäller såsom allmän
regel, alt inkomst skall anses hava åtnju­tits under det år, då densamma från
den skattskyldiges synpunkt är att anse såsom verkligen förvärvad och lill sill
belopp känd. Detta är framför allt förhållandet, då in­komsten av den
skattskyldige upp­burits eller blivit för honom till­gänglig för lyftning
eller, såsom i fråga om bostadsförmån och andra förmåner in natura, då den på
annat sätt kommit den skatiskyldige lill godo, detta oberoende av huruvida
inkomsten intjänats under året eller tidigare. Vissa intäkter, t.ex. av tjänst,
ränta å i bank eller annan penninginräuning innestående me­del o.s.v. kunna
dock hänföras till nästföregående års inkomst, ehuru de icke uppburits eller varil
till­gängliga för lyftning förrän efter nämnda års utgång. Förutsättning­en
härför är emellertid, att de intjä­nats under beskattningsåret och uppburits
eller blivit för lyftning tillgängliga omedelbart efter det årets utgång eller
i varje fall så ti­digt under nästföljande år, all de praktiskt taget kunna
hänföras till inkomsten under beskatlningsåret. Likaledes böra vissa intäkter,
t.ex. hyror av en hyresfastighet, vilka in­flutit redan före beskattningsårets
ingång, hänföras lill nämnda års in­komst, därest de avse beskatlnings­året
eller del därav samt influtit omedelbart före årets ingång. Sär­skilda regler
gäller vidare enligl punkt 4 a i fråga om inläkt på grund av icke yrkesmässig
avyttring av aktier, konvertibla skuldebrev. op­tionsbevis och andelar i vissa
fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section304&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;- Senaste lydelse 1983:452.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section305&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section306&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förestagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;A andra sidan skola utgifterna och omkostnaderna för inkomslförvärvet
avdragas från intäkten under det år, dä de verkligen blivit av den skattskyl­dige
bestridda, även om de avse inkomst, som tidigare förvärvats eller först under
ett senare år beräknas inflyta. Även här gäller, att en utgift, som verkställts
under året före eller efter beskattningsåret, kan vara att praktiskt laget
hänföra till utgift under beskattningsåret. Så kan exempel­vis, om ränta å en i
en hyresfastighet intecknad skuld erlagis omedelbart efter beskattningsårets
utgång, räntan vara att anse såsom ulgift under beskattningsåret, nämligen för
det fall, att räntan hänför sig till beskatt­ningsåret. Om avdrag för kostnader
för reparation och underhåll av sådan faslighet, varav intäkterna beräknas
enligt 24 § I mom., gälleräven punkt 8 av anvisningarna lill 25 §. 1 fråga om
avdrag för utgifter, som hänföra sig till realisationsvinst, gälla särskilda
bestämmelser (jfr anvisningarna till 36 § punkt 1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I enlighet härmed skola fordringar för utfört arbete
räknas såsom intäkt för del år, varunder de inflyta, och utgifter, vilka icke
omedelbart guldits, avräknas från intäkterna för del år, varunder de betalas.
Ränta å penning­ar, som innestå i bank å sådan räkning, å vilken räntan gotlskrives
insät-laren per den 31 december anses såsom nämnda dag influten intäkt, medan
däremot ränta å penningar, som innestå å annan räkning, räknas såsom inkomst
för det år, då räntan förfaller till betalning, även om räntan lill någon del
belöpt ä ell tidigare eller senare år. Om någon upplåtit avverk­ningsrätt till
skog mot betalning, som skall erläggas under loppet av flera år, skall såsom
intäkt för varje år upptagas den del av köpeskillingen, som under samma år
influtit. Avdrag för minskning i ingående virkesförtäd m.m., vartill upplåtaren
kan vara berättigad, fördelas därvid på de särskil­da åren i förhållande till
den under varje år influtna likviden. Detsamma gäller i tillämpliga delar i
fråga om annan lerminsvis inflytande inläkt i egentlig mening. I fråga om
intäkt vid icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom är det däremot
utan betydelse om intäkten skall upp­bäras på en gång eller i särskilda
terminer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så skall realisationsvinst respektive realisationsförlust
beräknas med hänsyn till köpeskillingens totala belopp, oavsett om detta skall
betalas pä en gång eller lerminsvis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 a.*&amp;quot; FlyUar en skattskyldig ul-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4a. FlyUar en skaltskyldig ulom-&lt;br&gt;
omlands och har han tidigare avytt-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lands
och har han tidigare avyttrat&lt;br&gt;
rat aktier eller andelar i ell svenskt&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;aktier
eller andelar i ett svenskt fö-&lt;br&gt;
företag, skall inläkt på grund av&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;retag,
skall inläkt på grund av av-&lt;br&gt;
avyttringen anses ha åtnjutils när&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;yttringen
anses ha åtnjutits när&lt;br&gt;
flyttningen sker, om intäkten inte&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;flyttningen
sker, om intäkten inte&lt;br&gt;
blivit tillgänglig för lyftning dessför-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;blivit
tillgänglig för lyftning dessför­&lt;br&gt;
innan. Avyttrar en skaltskyldig ak-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;innan.
Avyttrar en skallskyldig ak­&lt;br&gt;
tier eller andelar i ett svenskt före-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fier
eller andelar i ett svenskt före­&lt;br&gt;
tag efter del all han flyttat utom-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tag
efter det att han flyttat utom­&lt;br&gt;
lands skall intäkten anses ha åtnju-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lands
skall intäkten anses ha åtnju­&lt;br&gt;
tits i och med avyuringen. Är i fall&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lits
i och med avyttringen. Är i fall&lt;br&gt;
som nu sagts intäktens storiek be-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som
nu sagts intäktens storiek be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse 1984: 1060.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section307&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section308&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;roende av viss framlida händelse roende av viss framtida
händelse&lt;br&gt;
och kan till följd härav intäktens och kan lill följd härav intäktens&lt;br&gt;
totala belopp inte fastställas vid den totala belopp inte fastställas vid den&lt;br&gt;
taxering som är i fråga, skall lill- taxering som är i fråga, skall till­&lt;br&gt;
kommande belopp beskallas vid kommande belopp beskattas vid&lt;br&gt;
taxeringen för det år då beloppet taxeringen för det år då beloppet&lt;br&gt;
blir tillgängligt för lyftning. Därvid blir tillgängligt för lyftning. Därvid&lt;br&gt;
skall beskattningen ske på grundval skall beskattningen ske på grundval&lt;br&gt;
av förhållandena vid avyttringen av förhållandena vid avyitringen&lt;br&gt;
och med tillämpning av de beskatt- och med tillämpning av de beskatt­&lt;br&gt;
ningsregler som gällde vid taxering- ningsregler som gällde vid taxering­&lt;br&gt;
en för avyttringsåret.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en för avyitringsärei. Vad nu sagts&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gäller även vid avyttring av konver­tibla skuldebrev och
optionsbevis utgivna av ett svenskt aktiebolag. Som ell svenskt förelag räknas
vid tillämpningen av denna anvisnings­punkt svenskt aktiebolag och handelsbolag
saml svensk ekonomisk för­ening, dock ej bostadsaktiebolag och bostadsförening
som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna lill 38 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna lag
träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas i fråga om avyttringar som sker
efter ikraftträdandet om inte annat följer av punk­terna 2 och 3 och med
iakttagande av vad som föreskrivs i punkterna 4 och 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i punkt 2 b åttonde stycket tredje meningen av anvis­ningarna lill 36 § är inte
tillämpliga beträffande ett optionsbevis om teck­ningen av skuldebrevet med
optionsrätt skett före ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Äldre
bestämmelser i punkt 4 av anvisningarna till 36§ tillämpas i fråga om förlust
som uppkommer vid avyttring av ett skuldebrev som utgivits förenat med
optionsrätt lill nyteckning eller köp av aktie om skuldebrevet förvärvals före
ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har en skaltskyldig
vid ikraftträdandet innehaft ett konvertibelt skul­debrev i fem är eller mer får
han i stället för det vederlag som erlagts vid förvärvet av skuldebrevet vid
beräkning av realisationsvinst eller realisa­tionsföriust som
anskaffningskostnad uppta skuldebrevels marknadsvärde vid ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De nya
bestämmelserna om konvertibla skuldebrev, opiionsbevis och företrädesrätter i
35 §3 mom., 53 § I mom. samt punkt 4 a av anvisningarna till 41 § tillämpas vid
1986 års taxering utan hinder av vad som föreskrivs i övergångsbestämmelserna
till Lagen (1984:1060) om ändring i kommunal­skatlelagen (1928:370).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section309&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:44.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section310&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs alt 2§ 9mom. lagen (1947:576) om
statlig in­komstskatt skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 mom.' Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk
förening uppta­git lån som löper med ränta vars slorlek är helt eller delvis
beroende av förelagels utdelning eller av dess vinst (vinstandelslån), medges
avdrag för räntan i den utsträckning som anges nedan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För sådan ränta på vinstandelslån som inte är beroende av
det lånta­gande företagets utdelning eller vinst får företaget avdrag enligt
bestäm­melserna i 22, 25, 29, 36 och 39 §§ kommunalskatlelagen (1928: 370).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ränta, vars storlek är beroende av företagets utdelning
eller vinst (rörlig ränta), anses som avdragsgill omkostnad för företaget i den
förvärvskälla vari del lånade kapitalet har nedlagts endast under förutsättning
all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lånet har ulbjudits
lill teckning på den allmänna marknaden eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ensamrätt eller
företrädesrätt till teckning av lånet har lämnats någon som inte äger aktier
eller andelar i det låntagande företaget och inte har sådan intressegemenskap
med företaget som avses i punkt 1 av anvisning­arna till 43 § eller i 57 § 3
mom. kommunalskattelagen samt - såvitt gäller fåmansföretag som avses i 35 § la
mom. kommunalskatlelagen - inte heller är företagsledare i förelaget eller
närstående lill sådan förelagsledare eller lill aktie- eller andelsägare i
företagel eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;aktierna eller
andelarna i det låntagande företaget är noterade på svensk börs eller föremål
för liknande notering här i riket och företrädes­rätt till teckning av länet
har lämnats aktie- eller andelsägarna i företaget i förhällande till deras
innehav av aktier eller andelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fall som avses i tredje stycket c skall det läntagande
förelaget dock som intäkt i den förvärvskälla vari det lånade kapitalet har
nedlagts uppta ett belopp motsvarande det sammanlagda värde som genom
företrädesrät­terna kan anses ha tillförts aktie- eller andelsägarna. Beloppet
las till beskattning vid taxeringen för del beskattningsår under vilket
teckningen av lånet har avslutals.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pä ansökan av låntagande företag fär riksskalteverket,
under förutsätt­ning all lånevillkoren med hänsyn till omständigheterna vid
lånels uppla­gande får antas ha bestämls på affärsmässig grund, besluta att
rörlig ränta skall anses som avdragsgill omkostnad för förelaget ulan hinder av
alt rätt till teckning av lånet har förbehållits person eller personer som äger
aktier eller andelar i företaget. Beslut av riksskalteverket i fråga som här
avses får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är del lånlagande företaget sådant fåmansföretag som avses
i 35 § I a mom. kommunalskattelagen, gäller - oberoende av bestämmelserna i
tredje och fjärde styckena - att rörlig ränta, som utbetalas till aktie- eller
andelsägare eller företagsledare i företagel eller dem närstående personer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse 1984: 1061,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section311&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section312&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller någon som på annan grund har intressegemenskap med
företaget, inte är avdragsgill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uttrycken företagsledare och närstående personer härden
innebörd som anges i 35 § 1 a mom. kommunalskatlelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har svenskt aktiebotag utgivit skuldebrev förenat med
optionsrätt lill nyteckning eller köp av aktie medges bolaget ej avdrag för
skill­naden mellan emissionskursen och skuldebrevels marknadsvärde.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas
första gången vid 1987 års taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section313&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:83.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section314&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 3S I mom. lagen (1947:577) om
statlig förmö­genhetsskatt skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3§ I mom.' Vid förmögenhetsberäkningen skola, i den mån ej
annat fram­går av 2 mom. här nedan, såsom tillgångar upplagas:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fastighet;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tomträtt, vattenfallsrätl;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lös egendom,
som är avsedd för stadigvarande bruk i skatlskyldigs förvärvsverksamhet eller
all däri omsättas eller förbrukas, såsom djur saml maskiner och andra
inventarier, råämnen, varor, jordbruks- och skogsprodukter,
förbrukningsartiklar och dylikt, gruvor, patent- och för­lagsrätter, rätt till
skogsavverkning å annans mark samt rätt lill stenbrott och dylikt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;d)     kapital, som finnes kontant&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;d) kapital, som finnes kontant&lt;br&gt;
tillgängligt eller utlånats eller ned-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tillgängligt
eller utlånats eller ned­&lt;br&gt;
lagts i obligationer eller insatts i&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lagts
i obligationer eller insatts i&lt;br&gt;
bank eller annorstädes eller bestått&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bank
eller annorstädes eller bestått&lt;br&gt;
av andra fordringar eller av aktier&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;av
andra fordringar eller av aktier&lt;br&gt;
eller andelar i ekonomiska för-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;eller
andelar i ekonomiska för­&lt;br&gt;
eningar, bolag, aktiefonder eller re-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;eningar,
bolag, aktiefonder eller re­&lt;br&gt;
derier eller av andel i oskiflat&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;derier etter
optionsrätt till nyieck-&lt;br&gt;
dödsbo som vid taxering till statlig&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ning
eller köp av aktier om options­&lt;br&gt;
inkomstskatt skall behandlas såsom&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rätten
är föremål för omsättning på&lt;br&gt;
handelsbolag, i den män samma ka-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kapitalmarknaden,
eller av andel i&lt;br&gt;
pital icke är alt hänföra till i c) här&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;oskiftat
dödsbo som vid taxering till&lt;br&gt;
ovan nämnd egendom;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;statlig inkomstskatt skall
behandlas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;såsom handelsbolag i den mån sam­ma kapital icke är att
hänföra lill i c) här ovan nämnd egendom;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;e)    lös egendom, som är avsedd för ägarens och hans
familjs personliga&lt;br&gt;
bruk och bekvämlighet och av beskaffenhet att böra hänföras lill yttre&lt;br&gt;
inventarier, såsom ekipage, ridhästar, automobiler, motorcyklar, lust­&lt;br&gt;
jakter, motorbålar och dylikt, så ock smycken;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;O besittningsrätt till faslighet, där innehavaren ej
enligt 7 § skall likställas med ägare, såvida rättigheten är utan vederlag
eller mot visst belopp en gång för alla upplåten för innehavarens livslid eller
för lid, som icke kommer att utlöpa inom fem är efter beskattningsårets utgång;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;g) rätt till ränta, avkomsl av fastighet eller annan
stadigvarande förmån, som icke avses i O här ovan, såvida rättigheten är förhandenvarande
och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse 1974:998.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section315&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section316&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bestämd
all lillgodonjutas för den berättigades livstid eller för tid, som icke&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommer att utlöpa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inom fem år efter
beskattningsårets utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års
taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section317&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section318&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
LAGRÅDET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:187.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid sammanträde 1985-03-25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Hult, regeringsrådet
Björne, justitierådet Gregow.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 1985
har rege­ringen på hemställan av statsrådet Feldt beslutat inhämta lagrådets
yttran­de över förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i lagen (1947:577) om siaflig förmögenhetsskaU. Förslagen har inför lagrådet
föredragits av kammartättsassessorn Peter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kindlund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av tagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det remitterade förslaget innefattar ikraftträdande- och
övergångsbe­stämmelser som tagits upp i fem punkter. Enligl punkt 1 gäller alt
de föreslagna ändringarna träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas i fråga
om avyttringar som sker efter ikraftträdandet om inte annat följer av punk­terna
2—5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 3 innebär att punkt 4 fjärde stycket av
anvisningarna lill 36 § i punktens nuvarande lydelse fortfarande skall
tillämpas, om skuldebrev som avses där förvärvats före ikraftträdandet av
bestämmelserna i det remitterade förslaget. Lagrådet vill påpeka alt denna
fortsatta tillämpning kommer att omfatta även övergångsbestämmelserna till
nämnda punkt 4 (se SFS 1985:74). Detta innebär att förbudet i vissa fall mot
avdrag för föriusl vid avyttring av ett skuldebrev som utgetts i förening med options­rätl
inte gäller i fråga om skuldebrev beträffande vilka beslut om utgivning fattats
av bolagsstämma eller bolagels styrelse före den 6 december 1984.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 punkt 5 anges alt de nya bestämmelserna om konvertibla
skuldebrev, optionsbevis och företrädesrätter i 35 § 3 mom., 53 § 1 mom. och
punkt 4 a av anvisningarna till 41 § tillämpas vid 1986 års taxering utan
hinder av vad som föreskrivs i övergångsbestämmelserna till lagen (1984: 1060)
om änd­ring i kommunalskatlelagen. Sistnämnda övergångsbestämmelser avser de
nyssnämnda lagrummen i deras nuvarande lydelser. I dessa övergångsbe­stämmelser
föreskrivs att lagen 1984: 1060 träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas
första gången vid 1986 års taxering; dock skall äldre bestäm-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section319&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section320&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;melser fortfarande tillämpas vid nämnda taxering i fråga
om skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1
januari 1985. Del skall anmärkas att de remitterade förslagen inte innebär
ändring i 35 § 1 mom.. 53 § I mom. och punkt 4 a av anvisningarna till 41 § i
de delar dessa erhöll ny lydelse genom lagen 1984: 1060.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Syftet med övergångsbestämmelserna i punkt 5 är att
klargöra all de nu föreslagna reglerna om konvertibla skuldebrev, optionsrätter
och företrä­desrätter i 35 § 3 mom., 53 § 1 mom. och punkt 4 a av anvisningarna
lill 41 § skall gälla vid 1986 års taxering även beträffande de skattskyldiga
med brutet räkenskapsår för vilka nämnda lagrum i sin nuvarande lydelse blir
tillämpliga först vid 1987 års taxering. Delta får anses gälla utan särskild
övergångsbestämmelse. Punkt 5 i del remitterade förslaget kan därför utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som framgått följer av de nämnda övergångsbestämmelserna
till lagen 1984:1060 att vissa skattskyldiga vid 1986 års taxering beskattas
enligt äldre bestämmelser. 1 punkt 1 av övergångsbestämmelserna i det remitte­rade
förslaget anges emellertid att de nu föreslagna nya reglerna träder i kraft den
1 juli 1985 och tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter
ikraftträdandet. Tveksamhet kan mot bakgrund härav uppkomma om
övergångsbestämmelsen till lagen 1984: 1060 alltjämt äger giltighet efter nyss
nämnda lidpunkt. Lagrådet finner det därför påkallat, att det i en särskild
bestämmelse klargörs, att den äldre övergångsbestämmelsen fort­farande skall
gälla vid 1986 års taxering. Vid denna skall således för berörda skattskyldiga
tillämpas dels de bestämmelser i 35§ 3 mom., 53 § 1 mom. och punkt 4a av
anvisningarna till 41 § som gällde intill den I januari 1985, dels de i det
remitterade förslaget intagna nya bestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nu förordade övergångsbestämmelsen kan förslagsvis ges
följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;5. Denna lag inverkar inte pä tillämpligheten av den
i övergångsbe­stämmelserna till lagen (1984: 1060) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370) intagna föreskriften att äldre bestämmelser
fortfarande skall tillämpas vid 1986 års taxering i fråga om skallskyldiga som
då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om statlig
inkomstskatt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändringen av förevarande lag innebär att i 2 § 9 mom.
tillagts en bestäm­melse, vari anges att, om svenskt aktiebolag utgetl skuldebrev
förenat med optionsrätt till nyteckning eller köp av aktie, bolaget inte medges
avdrag för skillnaden mellan emissionspriset och skuldebrevels marknadsvärde.
Såsom övergångsbestämmelse härtill har föreskrivits, förutom alt lagen träder i
kraft den 1 juli 1985, att den tillämpas första gången vid 1987 års taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section321&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section322&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
ärendets föredragning har upplysts att del föreslagna tillägget i sak
överensstämmer med vad som anses gälla redan f.n. (jfr RÅ 1979 1:97). Mot denna
bakgrund torde den föreslagna övergångsbestämmelsen vara ägnad all skapa
oklarhet i tillämpningen. Lagrådet förordar därför alt övergångsbestämmelsen
begränsas till att ange dagen för lagens ikraftträ­dande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
till lag om ändring i lagen om statlig förmögenhetsskatt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
lämnar förslaget utan erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section323&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:86.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section324&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
FINANSDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde 1985-03-28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Anders­son, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg, Thunborg,
Wickbom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Feldt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition om beskattningen av konvertibla skuldebrev och
optionslån, m.m.;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Anmälan av lagrådsyttrande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i kommunalskatlelagen (1928: 370),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i lagen (1947:576) om statlig inkomstskall,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Föredraganden redogör för
lagrådets yttrande och anför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt lagrådets uppfattning blir de nu föreslagna
reglerna om konver­tibla skuldebrev, optionsrätter och företrädesrätter, ulan
att någon särskild övergångsbestämmelse införs om delta, tillämpliga även på
sådana skatt­skyldiga, som enligt övergångsbestämmelserna till lagen
(1984:1060) om ändring i KL i vissa avseenden skall laxeras enligt äldre
bestämmelser vid 1986 års taxering. Jag godtar lagrådels bedömning och föreslår
alt punkt 5 i övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i KL i det
remitterade förslaget utgår. Jag delar också lagrådets uppfattning att lydelsen
av punkt 1 i övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i KL medför tveksam­het
beträffande giltigheten av övergångsbestämmelsen i lagen 1984:1060 efter
ikraftträdandet av den nu föreslagna lagen. Som lagrådet föreslagit bör därför
i en särskild övergångsbestämmelse - en ny punkt 5 - anges alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde
den 14 mars 1985,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section325&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section326&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den äldre övergångsbestämmelsen fortfarande skall gälla
vid 1986 års taxering. Bestämmelsen bör få den utformning som lagrådet har
förordat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig vidare lill vad lagrådet anfört
beträffande övergångs­bestämmelsen till lagen om stattig inkomstskatt (SIL).
Bestämmelsen bör utformas på del sätt som lagrådet förordat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver de justeringar av övergångsbestämmelserna som
följer av de av mig godtagna förslagen från lagrådet har vissa redaktionella
och språkliga jämkningar gjorts i det remitterade förslaget. Bl.a. har termen opiionsbevis
genomgående ersatts av termen optionsrätl. Denna ändring har gjorts i syfte alt
uppnå större konsekvens i lagtexten och för alt tydligare markera au
bestämmelserna även omfattar opiionsrätler som inte kan avskiljas från
skuldebrevet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    Inskränkt skattskyldighet för Stiftelsen Småföretagsfonden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i detta sammanhang också la upp en fråga som rör
beskattningen av Stiftelsen Småföretagsfonden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stiftelsen har bildals i enlighet med riksdagens beslut
med anledning av regeringens proposition (1983/84: 135) om industriell tillväxt
och förnyelse (NU 1983/84:42, rskr 379). Regeringen har den 6 september 1984
fastställt stadgar för stiftelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den nämnda propositionen föruiskickades alt stiftelsen i
likhet med subjekten i dåvarande 53 § 1 mom. första stycket d) KL skulle bli befriad
från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fastighet vid den
kommunala taxeringen. I och med alt stiftelsen nu har bildats återkommer jag
till frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nämnda bestämmelserna beträffande inskränkt
skattskyldighet gäller alltjämt vid 1985 års taxering. Skattskyldigheten till
kommunal inkomst­skatt har emellertid slopats för juridiska personer fr.o.m.
1986 års taxering. Sådana subjekt som tidigare var skattskyldiga endast
kommunalt för sina fastighetsinkomsier är fr.o.m. 1986 års taxering i stället
skattskyldiga för sådana inkomster vid den statliga taxeringen. Skattesatsen
för dem är 40 %. De nya bestämmelserna finns intagna i 7 § 4 mom. SIL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag blir därför att Stiftelsen Småföretagsfonden
las in i sist nämnda lagrum. Härigenom kommicr stiftelsen fr.o.m. 1986 års
taxering all endast beskattas statligt för fastighetsinkomsier. För alt
stiftelsen skall omfattas av den inskränkta skallskyldigheten vid 1985 års
taxering till statlig inkomstskatt bör en särskild regel om detta tas in i
övergångsbe­stämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid 1985 års taxering är stiftelsen alltjämt skaltskyldig lill
kommunal inkomstskatt. För att skattskyldigheten skall begränsas till fastighetsin­komsier
även vid den taxeringen bör ell tillägg göras i övergångsbestäm­melserna till
lagen (1984: 1060) om ändring i KL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section327&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section328&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
föreslagna ändringarna är av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande enligl
min mening inte är påkallat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3   
Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer att regeringen föreslär riksdagen att anta de av lagrådet granskade
lagförslagen med vidtagna ändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4   
Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan­den har lagt
fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section329&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:79.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section330&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:193&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition   ..................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll   ............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagförslag ........................................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928: 370)   .. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring
i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring
i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt ,,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19 Utdrag av protokoll vid
regeringssammanträde den 14 mars 1985   ...&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning  ...................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmän
motivering    ....................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledande synpunkter   .......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beskattningen vid avyttring av ett
konvertibelt skuldebrev .,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beskattningen vid avyttring av en
optionsrätt till nyteckning&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fördelningen av emissionspriset  ........................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beskattningen vid avytlring av
skuldebrev utgivna i options-län    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beskattningen vid avytlring av
företrädesrätter att teckna konvertibla skuldebrev och optionslån           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;................................................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beskattningskonsekvenser när en
företrädes-, konverterings-eller optionsrätt utnyttjas             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beräkning av innehavstid   ..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beräkning av anskaffningskostnad   ....................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.10&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avdrag för realisationsförlust, m.m.......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.11&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beskattningen av upplupen ränta på
konvertibla skuldebrev&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.12&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Realisationsvinstbeskattning i
övrigt och utdelningsbeskatt­ning   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.12.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Realisationsvinstbeskattning  ....................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.12.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utdelningsbeskaltning   ................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.13&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övriga typer av opiionslån  ..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.14&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bolagets beskattning   ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.15&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förmögenhetsbeskattningen    ............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.16&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelser  ....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Upprättade
lagförslag   .................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Specialmolivering  
......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hemställan   .................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut   .......................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1         Kapilalvinstkommilténs
författningsförslag           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2        Remissammanställning, konvertibla skuldebrev              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga
3        Remissammanställning, optionslän     .......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga
4        Gällande räU     ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga
5        De remitterade förslagen    .......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag av lagrådets protokoll den 25 mars 1985   ........... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utdrag av
protokoll vid regeringssammanträde den 28 mars 1985   ...&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Trycken, Stockholm 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section331&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section332&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section333&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G803193</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_198485__193.pdf</filnamn>
<filstorlek>6362729</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om beskattningen av konvertibla skuldebrev och optionslån</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F56531FC-8F6F-4474-8CF9-CF6CB5C2FF96</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>