<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2449552</hangar_id>
 <dok_id>G803181</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>181</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1984/85:181</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>181</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-03-21 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:20:05</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 08:43:29</publicerad>
 <titel>om utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G803181/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G803181</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G803181</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om
utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården, m. m.;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beslutad den 21 mars 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i
bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de åtgärder och del ändamål som
framgår av föredragandens hemslällan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pä regeringens vägnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;OLOF PALME&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:225.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;G. SIGURDSEN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen redovisas - mot bakgmnd av hälso- och
sjukvårdslagens mål för hälso- och sjukvården om en god hälsa och en vård pä
lika villkor för hela befolkningen - regeringens syn på inriklningen och
utvecklingen av hälso- och sjukvården med särskild tonvikt på de förebyggande
insatser­na.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionen utgår från det remissbehandlade förslag till
principprogram för hälso-och sjukvården i perspektivet 1990-2000 som lagls fram
av den s.k. HS 90-ulredningen i huvudrapporten Hälso- och sjukvård inför
90-talel. Propositionen utgår vidare från cancerkommitténs remissbehandlade
betän­kande Cancer - orsaker, förebyggande m.m. I fräga om förtroendenämn­derna
inom hälso- och sjukvården ulgår propositionen från den remissbe­handlade
rapporten Förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården. När det gäller den
psykiatriska hälso- och sjukvården grundas bedömningarna på socialberedningens
remissbehandlade betänkande Psykiatrin, tvånget och rättssäkerheten samt
Spri-rapporlen Psykiatri i samverkan. I de psykiatriska ivångsfrågorna pågår
beredning inom socialdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen föreslås att lagen om förtroendenämnder
inom hälso- och sjukvården förlängs atl gälla under ytterligare ell är t.o.m.
den 30 juni 1986, i avvaklan pä fortsatt beredning av frågan om formerna för
förlroende-nämndsverksamheten och dess omfattning. Bl.a. övervägs en samordning
med de av socialberedningen föreslagna insynsnämnderna för den psykia­triska
vården. Vidare föreslås den ändringen i hälso- och sjukvårdslagen alt som etl
särskilt krav pä en god hälso- och sjukvård skall gälla alt värden skall
inriktas på att förebygga ohälsa och att kraven på en god hälso- och sjukvård
skall avse all hälso- och sjukvård och inte enbart den som drivs av
landstingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Riksdagen 1984/85. 1 sand. Nr 181   - &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen betonas betydelsen av en samlad
folkhälsopolitik. Speciell uppmärksamhel ägnas de grupper i samhällel som
utsätts för de slörsla hälsoriskerna. Hälso- och sjukvårdens fortsaita
utveckling bör baseras på principerna om ett offentligt ansvar, solidarisk
finansiering, närhet, tillgäng­lighet och valfrihet, slöd lill egenvård, krav
på en helhetssyn med patientens problem i centrum och en offensivt präglad
hälsopolilik som så långt möjligl leder lill alt ohälsa förebyggs. Utvecklingen
måste ske inom begränsade samhällsekonomiska ramar och i enlighet med de mäl
som redovisats i propositionen (1984/85:40) med rikllinjer för den ekonomiska
politiken lill 1980-talels slut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om det förebyggande arbetet förordas i
propositionen ell starkare samarbete mellan de många samhällssektorer som kan
medverka till alt främja goda hälsoförhållanden och motverka ohälsa. Underlag
för hälsopo­litiska program mot hjärt-kärlsjukdomar, cancer och skador
redovisas liksom vissa hälsopolitiska ulgångspunkler för samhällsplaneringen.
Under­lag lill program mot psykisk ohälsa och rörelseorganens sjukdomar bör tas
fram med förtur. En bältre skadestaiistik föreslås som grund för intensifie­rade
skadeförebyggande insalser. Hälsoupplysningens roll och behoven av olika
älgärder för förbättrade kostvanor och minskal tobaksbruk betonas. En
intensifierad informationsverksamhet om tobakens skadeverkningar inriktad i
första hand mot barn och ungdom förordas. Vidare redovisas vissa hälsopolitiska
mål och insatser vad avser alkoholpolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I syfte att siärka samarbetet mellan olika
samhällssektorer kring del förebyggande hälsoarbetet kommer en rådgivande
hälsopolitisk expertgrupp att knytas till hälso- och sjukvårdsberedningen inom
socialdepartementet. Vidare betonas betydelsen av alt del samhällsmedicinskt
inriktade arbelet vidareutvecklas pä landstingsnivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mol bakgrund av hälso- och sjukvårdslagens krav på bl.a.
tillgänglighet och kvalitet i vården redovisas den pågående och önskvärda
utvecklingen mot en förstärkt primärvård och en delvis förändrad roll för
länssjukvården. Därvid betonas bl.a. behoven på lokal nivå aven förstärkt
samverkan mellan landstingens hälso- och sjukvård och olika primärkommunala
organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inriktningen av forsknings- och utvecklingsarbetet mol
preveniion, allmänmedicin, epidemiologi, omvårdnad och rehabililering bör
stärkas. Forskning om arbetslöshetens hälsomässiga konsekvenser bedöms mycket
angelägen. Hälso- och sjukvårdsberedningen bör i sitt arbele behandla
forskningsfrågor, och del bedöms önskvärt atl landstingen fördjupar sitl
engagemang i forskningsfrågor och bl.a. slimulerar all forskning förläggs lill
primärvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763) dels att 3 § skall ha nedan angivna lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels atl i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, och
närmast före 2 a § en ny rubrik av nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:164.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Krav på hälso- och sjukvården&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2a§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvården skall bedri­vas så atl den uppfyller
kraven på en god vård. Detla innebår särskih att den skall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.   inriktas mol all förebygga ohäl­&lt;br&gt;
sa,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vara av god kvalilet och tillgo­dose
patientens behov av irygghel i vården och behandlingen,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:163.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vara lätt tillgänglig,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bygga på respekl för patienlens
självbestämmande och integritet,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;främja goda konlakler mellan
patienten och hälso- och sjukvårds­personalen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt
utformas och genomföras i samråd med patien­ten.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Patienten skall ges upplysningar om sitt hälsotillstånd
och om de meloder för an förebygga, utreda och behandla sjukdom och skada som
Slår till buds. Om upplysningarna inle kan lämnas till patienten skällde i
stället lämnas lill en nära anhörig till honom. Upplysningar får dock inle
lämnas till patienten eller någon anhörig i den mån det finns hinder för detla
i 7 kap. 3 # eller 6 § sekrelessla­gen (1980:100) eller i 6 § andra styc­ket
eller 6 a § försia stycket lagen (1980:11) om lillsyn över hälso- och
sjukvårdspersonalen m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Varje
landstingskommun skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta
inom landstingskommunen. Även i övrigt skall landstings­kommunen verka för en
god hälsa hos hela befolkningen. Vad som i denna lag sägs om landstingskommuner
gäller också kommuner som inte ingår i en landstingskommun. Bestämmelser om
förvaltningsutskott skall därvid avse kommunstyrelsen. Vad här sagts ulgör inte
hinder för annan att bedriva hälso- och sjukvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:154.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En god hälso- och sjukvård skall särskih&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vara av god kvalitet och tillgo­dose
patientens behov av irygghel i vården och behandlingen,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vara lätt tillgänglig,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bygga på respekl för patientens
självbestämmande och integritet,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;främja goda konlakler mellan
paiienien och hälso- och sjukvårds­personalen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:154.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vården och behandlingen skaU så långi del är möjligl
utformas och genomföras i samråd med patien­ten.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Patienten skall ges upplysningar om sitt hälsotillstånd
och om de behandlingsmetoder som står tid buds. Om upplysningarna inle kan
lämnas tiU patienten skaU de i stället lämnas tiU en nära anhörig UU honom.
Upplysningar får dock inte lämnas till patienten eller någon anhörig i den mån
det finns hinder för detta i sekretesslagen (1980:100).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:55.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag om fortsatt
giltighet av lagen (1980:12) om förtroendenämnder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inom hälso- och
sjukvården&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs att lagen (1980:12) om förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården,
som gäller till utgången av juni 1985, skall fortsätta att gälla till utgången
av juni 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
SOCIALDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:189.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985-03-21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
slalsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peierson, Andersson, Bodsiröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg,
Hellström, Thunborg, Wickbom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Sigurdsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition om utvecklingslinjer för hälso- och
sjukvården, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvärden utgör en viklig del av den svenska
välfärden. Vårdfrågorna angår och engagerar människor mer än det mesta i det
svenska samhället. Det finns också etl starki stöd hos allmänhelen för en
rättvis demokratisk hälso- och sjukvård som finansieras solidariskt. Dess grund
är att människor tillerkännes ett värde i sig som är lika för alla och inte
beroende av ekonomiska, sociala eller hälsomässiga faktorer. Denna människosyn
och vår demokratiska vård utgår från människors intresse och levande engage­mang
för atl gemensaml forma elt samhälle där riskerna för ohälsa, ulslagning och
isolering akfivt bekämpas. En sådan kamp måste föras på demokratins grund och
med möjlighel lill aktivt deltagande för alla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763; HSL) anger det
övergripande målet för hälso- och sjukvården i termer av en god hälsa och en
vård pä lika villkor för hela befolkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En utveckling mol HSL:s mål förutsälter en samlad
folkhälsopolitik inriktad pä att skapa goda livsvillkor för befolkningen och
därigenom förebygga ohälsa. Härfill kommer krav på god kvalitet och tillgänglighet
i vården. Detla kräver en konstrukfiv samverkan mellan slaten och huvud­männen
för hälso- och sjukvården. Ansvarsfördelningen mellan stal och landsting
fastställdes av riksdagen vid behandlingen av propositionen om hälso-och
sjukvårdslag m.m. (prop. 1981/82:97, SoU 51, rskr 381). Riksda­gen och
regeringen har ett övergripande ansvar för planeringen och samordningen av
hälso- och sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingen har det demokratiska ansvaret för atl ulforma
hälso- och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sjukvärdens insatser med utgångspunkt i HSL:s krav och
lokala förutsätt­ningar och behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under de senaste decennierna har huvudmannaskapet för
olika grenar av den offenlliga hälso- och sjukvården såväl i fred som krig
överförts till landstingen. Provinsialläkarväsendet övergick år 1963 lill
landslingen och primärkommunernas sladsdistriktsläkare m.fl. inordnades år 1968
i lands­tingens organisalion som därmed fick ansvaret för den helt övervägande
delen av den öppna hälso- och sjukvård som bedrivs utanför sjukhusen. År 1967
överlog landstingen de tidigare slatliga mentalsjukhusen. Karolinska sjukhuset
och Uppsala akademiska sjukhus har överförts till resp. landsting. Stora delar
av de uppgifter som tidigare ankom på länsläkarorganisalionerna har också
övertagits av landslingen. I riksdagsbeslutet om HSL slås också fasl att den i
fred gällande hälso- och sjukvårdslagstiftningen utgör grunden för sjukvården i
krig enligt den s.k. totalförsvarsprincipen. Del innebär att ansvar i fred för
viss verksamhel följs av ansvar för atl förbereda, genomföra och leda samma
verksamhel i krig. Enligt HSL åligger det således hälso- och
sjukvårdshuvudmännen att redan i fred planlägga och vidta de olika
förberedelser som fordras för att de skall kunna bedriva sin verksamhet under
beredskap och krig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingen har numera del demokratiska ansvaret för
huvuddelen av all hälso- och sjukvård. Därvid skall landstingen enligt HSL
planera hälso- och sjukvården med utgångspunkt i befolkningens behov av vård.
Verksamheten skall vidare samordnas med kommuher, enskilda vårdgivare saml även
andra landstingskommuner för alt åstadkomma elt samlat utbud av värd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det övergripande målet för hälso- och sjukvården som anges
i HSL gäller såväl landstingens verksamhet som den hälso- och sjukvård som
bedrivs av andra huvudmän än landsling, t.ex. inom företagshälsovård,
skolhälsovård. studerandehälsovård vid universitet och högskolor samt den
privata hälso-och sjukvärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen och regeringen har etl särskilt ansvar för atl
utveckla en samordnad politik som vägledning för de beslut av hälsopolitisk
betydelse som ligger utanför huvudmännens direkta beslämmande men som spelar en
avgörande roll för utvecklingen av hälsotillståndet i landel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsmakterna har också ett övergripande ansvar för
resursfördelningen mellan olika samhällssektorer. Detla kräver tillgång till
underlag för överväganden av regering och riksdag om bl.a. hälso- och
sjukvärdens resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I dag är totalkostnaden för samhällels hälso- och sjukvård
omkring 65 miljarder kr. per år. Della moisvarar närmare 10 procenl av
bruttonatio­nalprodukten. Från alt under 1970-talel ha ökat mer än BNP har
hälso- och sjukvårdens andel av samhällsekonomin varit i stort selt oförändrad
de senaste åren. Utbyggnadstakten har således de allra senasle åren svarat mot
tillväxten i hela samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De direkta slatliga bidragen och ersättningen frän
sjukförsäkringen svarar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för närmare en fjärdedel av dessa kostnader. Dessa bidrag
och ersällningar bör vara utformade så all de stimulerar en utveckling av hälso-
och sjukvården i överensstämmelse med de värderingar och överväganden som
ligger i HSL. Proposifionen (1983/84:190) och riksdagens beslut (SfU 31, rskr
393) om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m.m. är ell uttryck
härför. Beslutet innebär att statsbidragen och ersättningen frän den allmänna
försäkringen till hälso- och sjukvärden i ökad ulslräckning fördelas utifrån
befolkningens behov av vård i stället för all ge ersättning för prestationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Staten har också etl ansvar för läkarutbildningen och en
del av utbildningen av andra personalkategorier inom hälso- och sjukvården.
Slalen har även direkt ansvar för medicinsk forskning och annal forsknings-och
utvecklingsarbete av betydelse för hälso- och sjukvårdens utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillsyn av säkerhel och kvalitet inom hälso- och
sjukvården hör också lill statens ansvar. Socialstyrelsen och hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd har pä myndighetsnivå givits detta ansvar. I
socialslyrelsens tillsynsfunktion ligger också atl löpande följa i vilken
utsträckning lagstiftningens mål för hälso- och sjukvården förverkligas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen svarar enligt instruktionen (1981:683 m.
fl.) för tillsyn över bl. a. hälso- och sjukvård och hälsoskydd. Tillsynen
skall ske med beaktande av huvudmännens självständighet och behov av alt
anpassa sin verksamhel efter lokala förhållanden. Styrelsen skall även för
statens del svara för övergripande planering, samordning och uppföljning på
riksnivå av verk­samhetsgrenarnas omfattning, innehåll, kostnader och
ulveckling. I social­styrelsens uppgifter ingår naturiigen att göra analyser
och bedömningar av det medicinska innehållet och den medicinska effektiviteten
i hälso- och sjukvården-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillsammans med huvudmännen driver staten Sjukvårdens och
socialvår­dens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) som har vikliga
uppgifter för att utveckla och effektivisera hälso- och sjukvården, dess
planering, organisation och utnyttjande av lokaler och utrustning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Staten har således ett övergripande ansvar för hälso- och
sjukvårdspoliti­ken liksom ett direkl ansvar för lagstiftning, utbildning,
forskning och viss finansiering. Med hänsyn härtill finner jag det angeläget
atl riksdagen regelbundet får del av fakta om utvecklingen vad avser
befolkningens hälsa samt hälso- och sjukvärdens verksamhet för att kunna göra
de ställningsta­ganden som föranleds därav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I denna proposition kommer jag mot denna bakgrund att
redovisa vissa allmänna utgångspunkter och överväganden som enligt min mening
bör vara vägledande för hälso- och sjukvårdspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Speciell uppmärksamhet ägnas behovet av en samlad
hälsopolitik som Derör även andra samhällsområden än hälso- och sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare behandlas vissa frågor om vårdens innehåll,
struktur och fillgång-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lighet samt om personalförsörjning, utbildning, forskning
och statistik,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovel av långsikliga utvecklingsperspektiv är stort inom
hälso- och sjukvårdssektorn, Mina överväganden skall i första hand ses som elt
underlag för den långsiktiga utvecklingen av hälso- och sjukvården i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund tar jag även upp vissa frågor rörande
planering och uppföljning av hälso- och sjukvärden samt motiverar de ändringar
i hälso-och sjukvårdslagen som jag föreslär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Patientens behov av slöd vid problem i kontakterna med
hälso- och sjukvården behandlar jag något i anslutning lill mitt förslag om en
ettårig förlängning av lagen om förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården.
Vissa frägor kring patienlens krav på integritet och sekreless i värden har jag
emellertid behandlat i den lagrädsremiss med förslag till en ny
palienljour-nallag, som jag senare denna dag kommer all föreslå alt regeringen
fattar beslut om,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det följande anmäler jag de belänkanden och annal
utredningsmaterial som ulgör grunden för mina överväganden och förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialdepartementets sjukvårdsdelegation (S 1966:39) log
med utgångs­punkt i principprogrammet Hälso- och sjukvård inför 80-talel (HS
80) initiativ till arbetet med ell samlat underlag för ett nytt principprogram
inför 90-talet (HS 90). Arbetet har - sedermera under hälso- och sjukvårdsbered­ningen
(S 1983:02) - letts av en arbetsgrupp med föreirädare för staten.
Landstingsförbundet och de centrala fackliga organisationerna. Arbetsgrup­pen
har överlämnat huvudrapporten (SOU 1984:39) Hälso- och sjukvård inför 90-talet.
Denna har remissbehandlals. Inom ramen för HS 90-arbelet har vidare publicerats
ett femtontal underiagsstudier, huvudbilagor och expertrapporter (SOU 1981:1
saml SOU 1984:40-48). Huvudrapportens sammanfattning m.m., uppgifier om
arbeisgruppens sammansättning samt en redovisning av remissutfallet bör fogas
lill regeringsprolokollet i detla ärende som bilaga 1 och 2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommitlén (S 1979:07) har överlämnat betänkandet
(SOU 1984:67) Cancer - orsaker, förebyggande m.m. jämte elt slort antal
expertrapporter (DsS 1984:1-6) m.m. Betänkandet har remissbehandlals. Det
anknyler, i vad avser cancerfrågorna, nära lill del hälsopolitiska synsätt som
förespråkas i HS 90. Betänkandels sammanfattning, uppgifter om kommitténs
sammansätlning och en redovisning av remissutfallet bör fogas till
regeringsprotokollel i detta ärende som bilaga 3 och 4.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En arbetsgrupp inom socialdepartementet har utvärderat
verksamhelen enligt lagen (1980:12) om förtroendenämnder inom hälso- och
sjukvården och avgetl rapporten (Ds S 1984:16) Förtroendenämnder inom hälso-
och sjukvården. Rapporten har remissbehandlats. Rapportens sammanfattning,
uppgifter om arbetsgruppens sammansätlning och en sammanslällning av
remissutfallet bör fogas till regeringsprolokollet i detta ärende som bilaga 5
och 6.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialberedningen (S 1980:07) har avgetl betänkandet (SOU
1984:64) Psykiatrin, tvånget och rättssäkerheten. Betänkandet har
remissbehandlats. Frågan om en reviderad psykialrisk tvångslagstiftning bereds
f.n. inom socialdepartementet. I betänkandet behandlas även den allmänna psykia­trins
inrikining och ulveckling. Spri, socialstyrelsen, Landsiingsförbundei och
Svenska kommunförbundel har gemensamt lagl fram rapporten (Spri-rapport
1984/176) Psykiatri i samverkan. Jag kommer vid mina överväganden om den
psykiatriska vården atl beakta rapporten och socialberedningens förslag i fråga
om psykiatrins allmänna inrikining och ulveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare har statens kulturråd till regeringen överlämnat
rapporten (1982:7) Kullur i vården. Jag kommer att åberopa denna rapport vid
mina överväganden när det gäller innehållet i vården, särskilt den instilutions­bundna
långtidssjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksrevisionsverkel (RRV) har i revisionsrapporten (Dnr
1982:719) Kostnadsutveckling och resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården
behandlal frågor om planerings- och uppföljningsansvaret inom hälso- och
sjukvården. Jag kommer delvis atl utgå frän denna rapporl vid mina överväganden
i dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare har RRV i februari 1985 tili regeringen överlämnat
revisionsrap­porten (Dnr 1984:235) Personal- och utbildningsplaneringen i
hälso- och sjukvärden. En granskning av socialstyrelsens ansvar och uppgifter.
Jag kommer atl åberopa denna rapporl vid mina överväganden i anslutning till
personal- och utbildningsfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En särskild utredningsman har i betänkandet (Ds 8 1984:12)
Vissa ansvarsfrågor i hälso- och sjukvård analyserat innebörden av bestämmelser­na
i HSL om det medicinska ledningsansvaret och föreslagit vissa författ­ningsändringar.
I belänkandel har också redovisats ansvarsfördelningen mellan skilda
yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården. Betänkandet har remissbehandlats. Av
remissutfallet framgår att det finns starka önskemål framför allt från hälso-
och sjukvårdshuvudmännen och vissa personalorga­nisationer att analyserna i
betänkandet snarast bör läggas fill grund för ytterligare överväganden om hur
ansvarsfrågorna i framliden bör vara reglerade inom hälso- och sjukvärden. Jag
avser inom korl att i annat sammanhang återkomma angående formerna för de
fortsalla övervägandena i dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Allmänna utgångspunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1 En samlad folkhälsopolitik&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En av de viktigaste delarna av vår personliga välfärd är
atl sä längl möjligl behålla en god hälsa och att vid sjukdom, skada eller
handikapp erhålla en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;högl kvalificerad vård och omsorg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vår hälsa bestäms i hög grad av de livsvillkor och den
livsstil som präglar våra liv. I etl historiskt perspekliv framgår lydligt hur
den ekonomiska och sociala utvecklingen och fördelningen av välfärden haft
avgörande betydelse för befolkningens hälsa. Detla återspeglas t.ex. i
utvecklingen av spädbarns­dödligheten som för 100 år sedan var 150 promille -
150 döda barn under första levnadsåret för varje tusen levande födda. På
1930-talet hade den tack vare förbätlrad näringssituation, ulbildning och
hygien sjunkit avsevärt. Fortfarande fanns dock stora skillnader i
spädbarnsdödlighet mellan olika samhällsgrupper. I Stockholm varierade
exempelvis spädbarnsdödligheten mellan 14 och 49 promille beroende pä familjens
sociala och ekonomiska situation. Della föranledde medicinalstyrelsen atl år
1935 framhålla atl det inle fanns anledning att acceptera en spädbarnsdödlighet
för någon samhällsgrupp som var högre än den som gällde för den ekonomiskt mesl
välsituerade fjärdedelen av befolkningen. &amp;quot;Vad en socialgrupp kan köpa för
pengar skall samhällel lillgodose för andra grupper.&amp;quot; De åtgärder som
krävdes för att nå detta mål gällde i försia hand bättre hygien och
näringsstandard samt en utbyggd - för hela befolkningen lätl tillgänglig
-hälso- och sjukvård. År 1937 anlog riksdagen mot bl.a. denna bakgrund elt
förslag om en avgiftsfri mödra- och barnhälsovård. I dag har spädbarnsdöd­ligheten
sjunkit till 7 promille och skillnaderna mellan olika samhällsgrupper är mycket
små.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har genom detta exempel sökl illustrera hur vi genom
en samlad politik för folkhälsan lyckats uppnå en i ett internationellt
perspektiv myckel låg spädbarnsdödlighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På motsvarande sätl kan konstateras vilken betydelse
bättre hygien och kost. förbättrade arbetsvillkor och arbets- och
boendemiljöer, allmän skolgång samt medicinski förebyggande insalser under det
senaste århun­dradet haft för befolkningens hälsoutveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De livshotande infektions- och bristsjukdomar, som förr
dominerade sjukdomsbilden och skördade mänga offer i unga är, är nu i stort
sett utplånade. Vid mitten av 1800-talet var den förväntade livslängden för
nyfödda drygt 40 år. I dag är den förvänlade livslängden för en nyfödd flicka
ca 79 är och för en pojke ca 73 år. De senaste redovisade uppgifterna från SCB
visar för perioden 1979-1982 all medellivslängden ökat med 0,9 är för
kvinnornas del och med 1,1 år för männens del. Det senare innebär all 70-lalets
tendens till stagnation för männens del har brutits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den aktuella utvecklingen innebär inle bara atl den
förväntade medellivs­längden ökat utan också atl befolkningens hälsa
förbältrals i olika avseenden. Störst skillnad redovisas för de äldre där varje
ny generation är mindre märkt av etl tidigare hårl liv i det gamla
fatiig-Sverige. Tillsammans med starkt förbättrade ekonomiska villkor innebär
delta möjligheter till aktivitet och delaktighet i samhället långt upp i åren.
För befolkningen i s.k. förvärvsakliv ålder har minskade risker i irafik- och
arbetsmiljön inneburil&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;väsentliga förändringar liksom den reducerade konsumtionen
av sprit och tobak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom sjukvården har genomförls en rad förändringar som
gett starkt förbättrade resultat och som ökal möjligheterna lill delaklighet i
värden och samhällslivet. Utvecklingen inom psykiatrin ger ytterligare etl
tusental människor varje år chansen atl byla en passiv institutionsvård mol etl
egel liv ute i samhället med erforderliga stöd- och hjälpinsatser. Ny
undersöknings-och behandlingsmelodik ger människor alll bältre hjälp vid t.ex.
nedsatt syn, hörsel och rörelseförmåga. Vårdinsatser flyttas i snabb takt från
långtidsvård lill aktiv sjukhemsvård eller hemsjukvård vilket innebär ökade
möjligheter till ell liv pä egna villkor för den enskilde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De erfarenheter som vunnits i detta folkhälsoarbete är i
hög grad relevanta även för dagens och morgondagens hälsopolitik, trols atl
hälsoriskerna och hälsoproblemen inte är de samma som förr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälsoriskerna i dagens samhälle finner vi i bl.a. fysiskl
och socialt bristfälliga arbetsmiljöer, trafik- och boendemiljön, arbetslöshet
och risk för arbetslöshet, missbruk av alkohol och narkotika, konsumlion av
tobak, olämpHga kostvanor, samt psykologiska och sociala påfrestningar som är
förknippade med våra relalioner - och brist på relationer - till medmänni­skor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa hälsorisker återfinns i den vardagsverklighet som
präglar våra liv och avgör i hög grad våra möjligheter att leva etl hälsosamt
liv. Detta gäller nära nog alla de hälsorisker som orsakar vår tids stora
folksjukdomar som t.ex. hjärt-kärlsjukdomar, psykisk ohälsa, tumörer och
allergier samt skador.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även om Sveriges befolkning i dag har ett förhållandevis
gott hälsofill-stånd föreligger dock fortfarande stora skillnader mellan olika
social- och yrkesgrupper vad gäller risk att drabbas av ohälsa och för tidig
död.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Generellt har arbetare och ofla också lägre tjänstemän en
högre sjuklighel och dödlighet i yrkesverksam ålder än övriga grupper. Personer
med särskilt hög risk alt drabbas av ohälsa och tidig död återfinns t.ex. bland
gruv- och stålarbelare, stuveri- och lagerarbetare samt bland personer med
olika lyper av servicearbete. Andra utsatta grupper är långvarigt arbelslösa,
ensambo­ende frånskilda män saml invandrare. Barn med risk att drabbas av
sjukdom eller dålig hälsa återfinns oftast i familjer med låg inkomst samt
sociala och psykiska problem. Det är mol denna bakgrund väsentligt att i det
förebyggande arbetet ägna speciell uppmärksamhel åt de grupper i samhället som
är utsatta för de största hälsoriskerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De slora folksjukdomarna är således betydligt vanligare
bland dem med lägre välfärd än bland dem med bättre livsvillkor. Trots detta
kallas dessa sjukdomar ofta välfärdssjukdomar. En mer adekvat beteckning - i
ett svenskt perspektiv - vore ofärdssjukdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns också de sjukdomsgrupper och hälsoproblem vars
orsaker ännu inte är kända eller som är av medfödd eller ärftlig karaktär,
l.ex. vissa av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rörelseorganens sjukdomar såsom ledgångsreumatismen,
åtskilliga neurolo­giska sjukdomar och den senila demensen eller sjukdomar som
diabetes och psoriasis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En viktig del i vår allmänna välfärds- och hälsopolitik är
- liksom tidigare -att söka skapa förbättrade förutsättningar för en posiiiv
hälsoutveckling för hela befolkningen. Detta innebär i bred mening en folkhälsopolitik
baserad på medborgarnas engagemang och prioriteringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2      Vård på lika villkor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett cenlrall mäl för hälso- och sjukvårdspolitiken är atl
säkerslälla att alla vid sjukdom oberoende av ålder, kön, nationalitet,
bostadsort, utbildning, betalningsförmåga, etnisk tillhörighet och kullurella
olikheler, förmåga att ta initiativ, sjukdomens arl och sjukdomens varaktighet
kan erhålla god vård. Den hjälp och vård man får skall enbari bero på del behov
av värd man har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna för hela befolkningen att få god vård på
lika villkor har avsevärt förbättrats, inle minsl under de senasle årtiondena.
I etl interna­tionellt perspektiv torde Sverige tillhöra de länder som har de
minsta skillnaderna vad avser vårdens tillgänglighet för olika grupper i samhäl­let.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt finns dock forlfarande relativt stora skillnader
mellan olika befolkningsgrupper vad avser möjligheter att vid behov få god
vård. De som oftare än andra har svårt atl få god vård återfinns särskilt bland
glesbygdsbor, invandrare, ensamstående äldre samt långvarigt arbetslösa och
förtidspen­sionärer. Det finns i delta sammanhang anledning all betona
betydelsen av att olika handikappgrupper bereds möjlighel till en
lättillgänglig och väl samordnad, kontinuerlig vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är väsentligt atl utjämna dessa skillnader mellan
olika gruppers möjligheter atl erhålla en god vård. Samlidigt krävs fortsatta
insatser för att förbättra möjlighelerna för somatiskt och psykalriskl
långtidssjuka att så långt möjligt bo och leva på egna villkor. Jag ålerkommer
till dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mol bakgrund av denna verklighet och hälso- och
sjukvårdslagens mål &amp;quot;en god hälsa och en vård på lika villkor för hela
befolkningen&amp;quot; redovisar jag i del följande vissa generella utgångspunkter
och grundläggande krav som bör vara vägledande för den framlida svenska hälso-
och sjukvårdspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3      Grundläggande krav på hälso- och sjukvården&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I HSL anges de grundläggande kraven pä en god hälso- och
sjukvård. Härutöver anges vissa krav på ulformningen av den landstingskommunala
verksamheten. Molsvarande krav finns också lill vissa delar uppslällda för
annan hälso- och sjukvård, bl.a. i lagen (1980:11) om lillsyn över hälso- och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sjukvårdspersonalen m.fl. och i allmänna
läkarinstruklionen (1963:341) m.m. Jag kommer i det följande atl någol utveckla
innebörden av dessa och andra krav som enligt min mening är av grundläggande
betydelse med hänsyn lill målel för hälso- och sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Når jag lalar om landstingskommun avser jag regelmässigt
även de tre kommuner (Göleborg, Malmö och Gotland) som inte ingår i en
landslings­kommun men som har samma ansvar för hälso- och sjukvården som en
landstingskommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.1  Offenlligl ansvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En grundläggande princip är sedan länge att all
yrkesmässigt bedriven hälso- och sjukvård, oavselt vem som är huvudman och
praktiskt ulför verksamheten, skall stå under offenllig insyn, lillsyn och
konlroll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvården skall ställas lill förfogande på
lika villkor för alla medborgare med hånsyn lagen lill individuella behov men
oberoende av deras utbildningsbakgrund, inkomsl och bosättningsort m.m. För att
säkerställa detta mål krävs av hälso- och sjukvårdshuvudmännen en akliv insals
för kontinuerlig förnyelse. Elt mycket omfattande sådani ulvecklings­arbete
pågår också i olika landstingskommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är därvid vikligt att analysera och ulvärdera hälso-
och sjukvårdens effektivitet. En självklar utgångspunkt för dessa
effektivitetsbedömningar är givelvis del mål som enligt HSL gäller för
verksamhelen: en god hälsa och en värd på lika villkor för hela befolkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En ulveckling mol elt privaliseral och mer
marknadsorienterai hälso- och sjukvårdssystem skulle enligt min mening innebära
minskade möjligheter alt uppnå en god hälsa och en vård på lika villkor för
hela befolkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett privat vinstbaserat system gör en ålskillnad mellan -
eller om man så vill diskriminerar - olika grupper i samhället uiifrån andra
kriterier än all tillgängliga resurser skall fördelas efter behovel av värd.
Större tätorter ger i etl marknadsorienterai system bättre underlag för en
lönsam verksamhet än vård och service i glesbygden. Hälflen av alla
privatpraktiserande läkare finns också i de tre största städerna med omkring en
fjärdedel av befolkningen. Lättbehandlade sjukdomar och patienter är ofta mer
lönsam­ma än de som kräver en lång tids vård eller myckel kostnadskrävande
vård. I en privatfinansierad verksamhel har människor med goda ekonomiska
resurser större möjlighet än de med små resurser att få sina vårdbehov
tillgodosedda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvården passar därför inle in i
marknadsekonomin eflersom vårdbehoven ofta är störsl hos dem som har sämst
möjlighet atl hävda sina intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En inle bara formell utan även reell valfrihet för
patienten förutsätter ett gemensamt samhälleligt ansvar för en rättvis
fördelning av vårdresurserna. Detta gäller såväl mellan olika delar av landel
som mellan olika befolknings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;grupper och skilda delar av hälso- och sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detla är inget teoretiskt resonemang. Erfarenheter från
länder med marknadsorienterade hälso- och sjukvårdssystem visar entydigt alt de
resurssvagare grupperna med slora vårdbehov har mycket svårare att få den vård
de behöver än resursstarka grupper med betydligt mindre vårdbe­hov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är också övertygad om att en hälso- och sjukvårdspolitik
som ulgår från den enskildes behov av vård och omfattar hela befolkningen har
ett brett folkligt stöd i Sverige. Det är en klar minoritet bland befolkningen
som är beredda all försämra hälso- och sjukvärden för att få lägre skatt. Del
är en än mindre grupp i vårt samhälle som stödjer tanken att man skall kunna
köpa sig förbi vårdkön eller få vård som ulgår från betalningsförmåga snarare
än behov. Inle heller finns nägon slörre sympati för tanken att vårdorganisa­tionen
skall struktureras, dimensioneras och lokaliseras med uigångspunkt i
lönsamhetskriterier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den enskildes möjligheter alt aklivi efterfråga vård
påverkas dels av värdutbudets omfattning och inriktning, dels av dennes
begränsade kunska­per om behandlingsmetoder etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den efterfrågan som finns pä sjukvård bygger därför till
stor del pä beslut som fattas - och bör fattas - av dem som har atl
tillhandahälla en god professionell vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den avgörande frågan mot denna bakgrund är därför hur
tillgängliga resurser för vård skall fördelas för alt hela befolkningen skall
kunna efterfråga den vård de behöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fördelningen av hälso- och sjukvårdens resurser måste utgä
från hela befolkningens behov av vård. Det är t.ex. inte motiverat atl använda
knappa personella och finansiella resurser för atl ulöka anlalel läkare i ett
område med mycket hög läkartäthet när det saknas läkare i många andra områden.
Della gäller även om en ytterligare läkare till del redan läkartäta området kan
peka pä atl även där finns en tillräcklig efterfrågan för att bedriva
exempelvis en privatpraktik. Hälso- och sjukvården kan enligt min mening inte
styras efler marknadsekonomiska principer. Etl sådant syslem skulle mer
tillgodose de professionella vårdgivarnas möjligheter att välja patienter än
befolkningens möjligheter all få den vård de behöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns mot denna bakgrund en belydande enighel om atl
vården även i framtiden väsentligen skall finansieras genom skatter och
obligatoriska försäkringar. All erfarenhet visar att höga patientavgifter leder
till att vissa grupper utestängs från vården. En väsentlig orsak lill detta är
all patienter med svåra och långvariga sjukdomar har en sämre privai ekonomi än
den genomsniltliga befolkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna offentligt finansierade hälso- och sjukvård bör till
helt övervägande del tillhandahållas av den gemensamma sekiorn. Landstingen är
därvid bäsl lämpade att svara för huvudmannaskapel för huvuddelen av den
offentligt bedrivna hälso- och sjukvården. Detta hindrar inle atl det också är
både&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lämpligt och önskvärl med andra huvudmän. Jag vill därvid
bl.a. peka på atl skolhälsovården och företagshälsovården svarar för behoven av
hälsovård men även viss sjukvård för en slor del av befolkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill åven framhålla att den privat bedrivna hälso- och
sjukvården, främst genom hellidsprakliserande läkare och sjukgymnaster, är elt
värde­fullt komplement till den offentliga hälso- och sjukvärden. Denna verksam­hel
bör även fortsättningsvis bedrivas med samhällsstöd via den allmänna
sjukförsäkringen. Den bidrar liksom l.ex. psykologernas verksamhel lill den
valfrihet inom vården, som jag anser del angeläget atl så långt möjligt
bibehålla och utveckla och som jag även berör i det följande. Den kan också
visa på metoder och distributionssätt som bör prövas mot de vederiagna inom de
offenlliga huvudmännens organisalion. Verksamheten mäste dock underordnas
kravel på en rättvis fördelning av vårdresurserna så all hela befolkningen får
del av en vård på lika villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.2 Solidarisk finansiering&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan grundläggande princip för den svenska hälso- och
sjukvården är att den skall finansieras solidariskt av medborgarna genom
skaller och socialförsäkringsavgifier eller andra allmänna medel. Den andel av
koslna­derna för hälso- och sjukvård som finansieras genom direkla
patientavgifter i samband med vårdbesök etc. måste hållas så låg att den inte
utgör hinder för behövlig vård. Åven detla är en välfärdspolitiskt central
princip som vi måste slå vakl om. T.ex. den avgiftsfria förebyggande mödra- och
barnhälsovården har lelt lill stora hälsomässiga framgångar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landslingen har det huvudsakliga ekonomiska ansvarel för
sjukvärdens finansiering. Statens bidrag utgick tidigare lill stor del som
prestationsrela­terade ersättningar men utgår nu som mera allmänna bidrag
beräknal på befolkningsunderlaget. Jag finner del för min del vara en viktig
markering alt staten över budgeten medverkar i hälso- och sjukvårdens
finansiering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En god hälso- och sjukvård som tillhandahålls till låga
avgifter för patienterna är således en viklig hälsopolitisk grundsten. Delta är
emellertid inle tillräckligt. En god hälso- och sjukvård förutsätter också att
den som drabbas av ohälsa inte dessulom får ekonomiska problem lill följd av
sin sjukdom. Den allmänna sjukförsäkringen ingår därför som en viktig
beståndsdel i hälso- och sjukvårdspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sjukförsäkringen syfiar till aU dels ge den försäkrade
tillgång till sjukvårdsförmåner av olika slag, dels ge kompensalion för det
inkomstbort­fall som uppkommer p.g.a. sjukdom. En god och lätl tillgänglig
hälso- och sjukvård måste därför kompletteras med försäkringsbestämmelser som
ger den enskilde en ekonomisk grundtrygghet i samband med sjukdom. De båda
delarna komplellerar varann. År inte den ekonomiska kompensationen tillräcklig
kan den sjuke tvingas att ålergå till sitt arbete alltför tidigt eller avslå
frän alt i tid söka värd. Därigenom kan sjukdomsförloppet förlängas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;onödan. DeUa innebär givelvis ökade kostnader för säväl
den enskilde som samhället i stort. Är - å andra sidan - väntetiden lång inom
sjukvården, leder detta i sin tur till atl människor får gå onödigt länge med
en obehandlad sjukdom eller skada. Det medför såväl mänskligt lidande som
produktions­bortfall och onödiga koslnader för sjukförsäkringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill betona atl en väl fungerande allmän sjukförsäkring
ulgör en grundläggande förutsättning för atl åsladkomma en god hälso- och
sjukvård för hela befolkningen. Riksdagen har upprepade gånger avvisal
motionsför­slag om försämringar i sjukpenningförsäkringen. Jag vill i detta
sammanhang erinra om all chefen för socialdepartementet förbereder förslag lill
direktiv till en kommitté som skall ulreda sjukförsäkringens roll när del
gäller förebyggande åtgärder och i samband med rehabililering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.3 Egenvård, anhörigvård och professionell vård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den helt övervägande delen av all hälso- och sjukvård
uiförs genom att vi själva eller våra anhöriga och vänner ger den vård och
omsorg som behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förutsättningarna för en god egenvård av detta slag kan
förbättras genom stöd från hälso- och sjukvården och apoteken, t.ex. genom
hälsoupplysning som ökar möjligheterna all själv klara olika hälsoproblem.
Folkrörelser, t.ex. de fackliga organisationerna, folkbildningsförbunden samt
handikapp-och pensionärsorganisationerna betyder också erfarenhetsmässigl
mycket för alt stödja och vidareutveckla delta värd- och omsorgsarbete i bred
mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Egenvård skall inte ses som en ersättning för
professionell värd. Tvärlom är del väsentligt atl den professionella vården -
när den behövs - ses som ell stöd och komplement lill den vård och omsorg som
bedrivs av oss själva, våra vänner och anhöriga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna helhetssyn är särskilt väsentlig vid en
omstrukturering av den professionella vården mot öppnare vårdformer. Det finns
annars en uppenbar risk att anhöriga och vänner - exempelvis när del gäller
vården av äldre personer med slora omsorgsbehov - upplever att deras ansvar
blir orimligl stort. Den professionella hälso- och sjukvården och
socialtjänsten har elt stort ansvar när det gäller att säkerställa de
erforderliga vård- och serviceinsatser som är en förutsättning för en god
egenvård och anhörigvård. Utvecklingen av hemsjukvården illuslrerar väl detla
samverkansbehov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Delta ansvar blir inle mindre - ulan större - under de
närmaste årtiondena, bl.a. till följd av att antalet personer i åldern 20-64 år
kommer all minska betydligt i förhållande till anlalet personer som är 75 år
och äldre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 181&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.4    Närhel, tillgänglighet, valfrihei&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Elt viktigt krav på hälso- och sjukvården är - som jag
lidigare belonal - alt vårdresurserna fördelas rättvisi - dvs. efler behov -
oberoende av var man bor i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Geografisk närhel lill vården år dock inle tillräcklig.
Vården måste också vara så organiserad att man lätl kan komma i kontakt med
vårdgivaren. Slora förbättringar har otvivelaktigt uppnåtts, inte minsl under
de senasle årtiondena, i vårdens tillgänglighet. Samtidigt kan konstaleras att
vården inte alllid kunnat anpassas till patienlens behov och önskemål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De anslrängningar som görs för atl öka vårdens
tillgänglighet genom exempelvis öppethållande under lider som passar människor
bäsl, l.ex. på kvällstider och lördagar, ökade möjligheter för direkta
telefonkontakter med ansvarig vårdpersonal och ulbyggd jourservice i
primärvården som inklude­rar hembesök, är i dag betydande. Särskilt
betydelsefullt är del ulvecklings­arbele som inriklas på all skapa kontinuitet
i kontakterna mellan läkare och annan vårdpersonal i förhållande lill den
enskilde patienten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser del särskilt viktigt atl också understödja
insalser för alt undanröja administraliva hinder för hälso- och sjukvårdens
tillgänglighet. Jag vill i delta sammanhang erinra om att regeringen nyligen,
efler förslag från mig i samråd med chefen för civildepartementet, givit
socialstyrelsen och Spri i uppdrag atl stödja tvä landsling i en
försöksverksamhel i syfte all förbättra valfriheten för patienten genom att
begränsa remisskraven i värden och andra regler för val av vårdinstitution och
vårdpersonal och ersätta dem med väl fungerande informalion till patienterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också erinra om atl jag nyligen erhållil
regeringens bemyndigande att tillsälta en ulredning (Dir 1984:46) om den s.k.
alternativa medicinens roll inom den samlade hälso- och sjukvårdande
verksamheten i samhället. En viktig utgångspunkt för detta utredningsarbete är
atl den enskilde så långt del är möjligl får frihet alt själv välja
behandlingsformer och behandlingsmeto­der samtidigt som de vårdsökandes behov
och säkerhel beaklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.5    Patienten i centrum&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvärdens uppgifl är atl förebygga ohälsa
samt bota, lindra, trösta och ge omvårdnad vid sjukdomar och andra
hälsoproblem. Med sin starka inriktning på människan i en problemsituation
måste värden präglas av helhetssyn, förståelse, inlevelse och ett varsamt bemötande.
Med helhetssyn avser jag i likhel med HS 90 att man ser människors symtom och
sjukdomar, deras orsaker och konsekvenser i såväl elt medicinskt som elt
psykologiskt och socialt perspekliv, Åven vid hälsoproblem som ur professionell
synvinkel kan bedömas vara bagatellartade känner den enskilde ofta stor oro och
kan behöva mycket information och annal stöd vid sidan av slrikl medicinska
behandiingsätgärder. Jag anser atl detla förhåll­ningssätt gentemot patienten
alllid är förenligl med en hög medicinsk och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;teknisk kvalilet i vården, med tillförlitlig och säker
diagnostik och behandling genom goda tekniska hjälpmedel och hög kunnighet hos
de anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den enskilde individens möjligheter att påverka sin egen
hälso- och sjukvård behöver förstärkas. Särskilt gäller detta de patienter som
behöver långvariga sjukhusvistelser eller har sjukdomar som medför återkommande
vislelser på vårdinstitutioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För dessa patienter blir sjukhuset eller sjukhemmet en
väsentlig del av livsmiljön, och de bör därmed ha en självklar rält att
bestämma i olika vardagsfrågor. En viktig slrävan inom vården måsle därför vara
all inle onödiglvis överta ansvar och befogenheter från patienterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En utgångspunkt i vården bör vara atl patienten lever i en
så normal miljö som möjligt med hänsyn lill sjukdomen. Den enskildes
möjligheter att leva och bo på egna villkor-d.v.s. som vanligt-bör endast
begränsas om delta är en absolut förutsättning för att kunna ge en god
medicinsk vård. Den utveckling av hemsjukvården som värdform som pågår är mol
denna bakgrund av stor vikt liksom utvecklingen mot hemliknande boendemiljöer
inom den slutna långtidssjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i detta sammanhang också betona de krav som finns
i HSL och tillsynslagen på all man i vården visar respekt för patientens
självbestäm­mande och integritet. 1 princip väljer patienten fritt om och hur
han vill bli undersökt och behandlad. Detta förutsätter alt patienten fått
information om sitl hälsotillstånd och om de undersöknings- och
behandlingsmetoder som står till buds. Vården skall alltså så långt det är
möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett ökat inflytande från patienternas sida måste också
följas upp av en decentralisering av olika beslutsfunktioner inom hälso- och
sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I förändringsarbelet inom hälso- och sjukvärden mot ett
fördjupat inflytande bör patieniorganisationer, folkrörelser och lokala
föreningar kunna få en vidgad roll. Redan i dag bedriver många ideella
organisafioner och patieniorganisationer ett mycket betydelsefullt arbete,
exempelvis i den öppna psoriasisvården och i anslulning till vården av
missbrukare. Sådana insatser bör kunna vidareutvecklas och därmed tillföra
engagemang och nya kvaliteter till verksamhelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De frågor och utvecklingslinjer som jag här aktualiserat
behandlas f.n. inom 1983 års demokratiberedning. Denna lägger under våren fram
vissa förslag för alt siärka brukarnas slällning inom bl.a. hälso- och sjukvår­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.6 Förtroende för hälso- och sjukvården&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den enskilde måste kunna känna etl odelat förtroende för
hälso- och sjukvården, oavsett om den bedrivs i offentlig eller privat regi. I
HSL anges också att &amp;quot;en god hälso- och sjukvård särskilt skall vara av god
kvalitet och tillgodose patienlens behov av trygghet i värden och behandhngen,
vara lätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tillgänglig, bygga på respekl för patientens
självbestämmande och integritet och främja goda kontakler mellan patienten och
hälso- och sjukvårdsperso­nalen&amp;quot;. Åven genom lillsynslagen har
lagstiftaren markerat förtroendefrå­gornas grundläggande betydelse för en god
hälso- och sjukvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förtroendet gäller även de ansvariga politikernas vilja
och förmåga atl ulforma värdens innehåll och struktur och fördela resurserna sä
att målet en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen
successivt kan förverkligas. I den demokratiska processen avspeglas hur väl de
politiskt ansvariga lyckats utforma en hälso- och sjukvård som tillgodoser
folkflerta­lets önskemål och krav i relalion lill de ekonomiska uppoffringar
man är beredd atl göra för att ha tillgång till en god hälso- och sjukvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förtroendet gäller härutöver personalens kunskaper och
färdigheter. Dessa är grundläggande för en riktig diagnostik och behandling och
basen för att patienter och anhöriga får välgrundad information. Den allmänl
höga utbildningsstandarden och - för vissa grupper - krav på behörighel eller
legitimation säkerställer atl vi kan känna förtroende för hälso- och
sjukvårdspersonalen i detla hänseende. Personalen slår ocksä under särskild
tillsyn av socialstyrelsen och har ansvar inför tillsynsmyndigheten och
hälso-och sjukvårdens ansvarsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.7    Inlegriletsskyddet i vården&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mänga uppgifter som är nödvändiga för korrekt diagnos,
behandling och kontroll berör sådant som hör lill det innersta privala området.
Det är därför elt oavvisligt krav atl sådana uppgifter inte förs vidare på etl
sådant sätl att obehöriga kan få del av dem. Reglerna om tystnadsplikt och
sekretess inom sjukvården är därför mycket stränga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till att en viktig del av informalionen om den
enskildes hälsoförhållanden finns i patientjournalerna, kommer jag senare denna
dag att föreslå regeringen att lagrådets yttrande inhämtas över etl förslag om
en särskild patienijournallag, som bl.a. syftar till alt ytterligare skydda uppgifter
i joumalhandlingar mot otillbörlig insyn. Detta är viktigt för all yllerligare
stärka pafieniernas förtroende för hälso- och sjukvården och dess perso­nal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.8    En offensiv hälsopolilik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvårdens insatser för alt förebygga ohälsa
måste ses i elt perspektiv som omfattar såväl hälsorisker i del omgivande
samhällel som de risker som är relaterade till den enskilde individens
livsstil. Vanligen finns ell slarkt samband mellan samhälls- och
individperspektivet. Även i det förebyggande arbetet krävs därför en helhetssyn
för att öka och underiätta möjlighelerna atl leva etl hälsosamt liv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvården har en lång tradilion vad avser
insalser för atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förebygga ohälsa, t.ex. olika infektionssjukdomar. Väl
kända och effektfulla exempel är vaccinationer mot smittkoppor och polio. Inom
mödra- och barnhälsovården har man också med stor framgång utvecklat metoder
för att motverka hälsorisker och tidigt uppmärksamma hälsoproblem så att de kan
elimineras eller begränsas lill sina konsekvenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under senare tid har ånyo folkhälsoperspektivet kommit i
förgrunden. Jag vill l.ex. peka på miljörörelsens stora betydelse för att lyfta
fram del ekologiska samspelet mellan miljö och människa och vikten av en god
miljö från hälsosynpunkt. För miljövårdspolitiken spelar också
miljöstörningarnas hälsoeffekter stor roll. Fackföreningsrörelsen har varit
pådrivande för utvecklingen av en arbelsmiljöpolilik som förbältrat folkhälsan
i det hänseendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns inom många av våra folkrörelser elt engagemang
för en från hälsosynpunkt förbätlrad livsstil genom bältre kost, mer mofion och
begränsningar av tobakskonsumtionen och alkoholbruket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom dagens hälso- och sjukvård pågår också ett angeläget
ulvecklings­arbete inom det förebyggande området, bl.a. inom primärvården, vid
samhällsmedicinska enheter och inom socialmedicin, hygien och miljömedi­cin,
yrkesmedicin och företagshälsovård. Även inom läns- och regionsjuk­vården görs
viktiga utvecklingsinsatser som är direkt inriktade på atl förebygga ohälsa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Karakteristiskt för detta arbete är alt det ofta baseras
på kartläggningar och analyser av hälsorisker och hälsoproblem i olika
befolkningsgrupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag finner det angeläget att detta epidemiologiskt
inriktade arbete vidareutvecklas sä att de kunskaper om hälsorisker och
sjukdomar som finns inom hälso- och sjukvården bättre kan utnyttjas i det
förebyggande arbelel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är dock inte tillräckligt att utveckla denna
kunskapsbas. Kunskaperna måste också aktivt förmedlas till andra
samhällssektorer, politiker i kommuner och landsling, arbetsmarknadens parter,
folkrörelser och fill enskilda, dvs. till dem som direkt har möjlighet att
vidtaga åtgärder som minskar hälsorisker och befrämjar en god hälsa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Drivkraften och basen för detta samhällsinriktade arbete
är givetvis befolkningens engagemang och prioriteringar som de kommer till
uttryck i den demokratiska processen och i direkt lokalt samhällsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En viktig uppgift för hälso- och sjukvärden är att bidra
med kunskaper till medborgarna om &amp;quot;varför vi blir sjuka&amp;quot; och om vilka
möjligheter det finns alt förebygga ohälsa och skador t.ex. i närmiljön. Det
samarbete mellan hälso-och sjukvårdshuvudmännen, folkbildningsförbunden och
utbildningsradion som ulvecklats l.ex. i Malmöhus läns landsting finner jag därför
vara av stor betydelse. Det är min förhoppning alt denna typ av samverkan
mellan professionella grupper inom hälso- och sjukvården och olika folkrörelser
och massmedia utvecklas över hela landel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom dagens hälso- och sjukvård är dock samspelet med andra
samhälls-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sektorer relativt outvecklat. Jag vill därför särskilt
betona all hälso- och sj ukvården i ökad utsträckning bör utveckla arbetsformer
- lokalt, regionall och nationellt - som säkerställer det erfarenhetsutbyte och
den dialog som krävs för elt konstruktivt och verklighetsförankrat
hälsopolitiskt arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kunskaper om olika hälsorisker är också viktiga när vi som
enskilda personer väljer t,ex, vad vi äter, dricker och gör på vår fritid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill särskilt betona att den offensiva hälsopolitik
jag här förordar syfiar till att öka möjligheterna för medborgarna själva att
påverka faktorer som är av stor betydelse för deras hälsa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Erfarenheler från ulländska och svenska program riktade
mol bl,a, hjärt-kärlsjukdomar och olycksfall har visat att en framgångsrik väg
alt åstadkomma mera hälsovänliga levnadsvanor och livsvillkor är alt skapa
kanaler för etl akiivt medborgardeltagande i elt brett samhälleligt föränd­ringsarbele
, Della mäste engagera inte bara hälso- och sjukvårdens personal, utan även
skola, sociala institutioner, folkrörelseorganisalioner, intresse­grupper,
sludieförbund elc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En demokratiskt och lokalt förankrad hälsopolitik ökar
medborgarnas möjligheter - och därmed friheten - atl själva påverka livsvillkor
och livsstilsfaktorer av betydelse för den egna hälsan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4 Hälso- och sjukvården och samhällsekonomin&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvården har många samband med
samhällsekonomin. Genom hälso- och sjukvårdens insatser kan många sjuka och
skadade människor få tillbaka sin arbetsförmåga och därmed återgå lill
produktivt arbete. Genom förebyggande åtgärder kan sjukdomar och skador förhind­ras,
vilka eljesl skulle krävl vårdresurser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åven i ett sysselsättningspolitiskt perspektiv har
sjukvården slor betydel­se, I Sverige arbetar bortåt var tionde yrkesverksam
person inom hälso- och sjukvård, 170 000 av de 321 000 arbeten som fillkommit
under 1970-lalel har gälll hälso- och sjukvård. Kvinnorna utgör 87 procenl av
hälso- och sj uk vårdspersonalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den ökade sysselsättning som hälso- och sjukvårdssektorns
expansion skapat har hafl slor regionalpolitisk betydelse. Genom
skatteutjämningsbi­dragen har det varil möjligl att åstadkomma en någorlunda
likformig dimensionering av hälso- och sjukvården i olika delar av landet. I
regioner med relativt svagt näringsliv har detta inneburit en avsevärd
sfimulans med återverkningar för hela den ekonomiska strukturen. Genom den
decentra­lisering av hälso- och sjukvården som sketl med utbyggnaden av lokala
sjukhem och vårdcenlraler har denna effekt ytterligare förstärkts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvården har stor näringspolitisk betydelse.
Sektorn upp­handlar för ca 14 miljarder kr. årligen från det svenska
näringslivet. Dess byggnads- och utmstningsinvesteringar är betydande. Sektorn
har därför stor betydelse för att upprätthålla inhemsk efterfrågan och stödja
näringsli-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vels hemmamarknad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvården innebär ett incitament och stöd för
den lekniska utvecklingen. Viktiga utvecklingsprojekt beträffande t.ex.
datautrustning och sjukvärdsteknisk utrustning har initierats genom hälso- och
sjukvårds­sektorns behov. Detta har lett lill att sekiorn också har betydelse
ur exportsynpunkt. Sverige är neltoexportör av medicinsk-teknisk ulruslning.
Svensk läkemedelsinduslri exporterar för mer än 1 miljard kr. åriigen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under 1980-talet har hälso- och sjukvården andel av BNP
varit i slorl sett konstant (9,5-9,7 procent). Detta kan jämföras med t.ex. USA
där hälso-och sjukvårdens andel av BNP ökal från 9,5 procenl till 10.8 procenl
mellan åren 1980-1984. Detta illuslrerar all elt mer marknadsorienterai hälso-
och sjukvårdssystem kan vara mer kostnadsdrivande och svårare atl anpassa lill
lillgängliga resurser än en hälso- och sjukvård som i huvudsak bedrivs inom
ramen för den gemensamma sektorn. En orsak fill della är all hälso- och
sjukvården i hög grad är utbudsstyrd. Del år i hög grad producentens beslut som
slyr verksamheten. Etl finansieringssystem som bygger på prestations­ersättningar
och som saknar en övre gräns för antalet preslalioner tenderar därför alt gynna
en expansion av verksamheten framför en effeklivisering. Antalet prestationer
kommer i ett prestalionsrelaterat ersättningssystem att bli fler än i etl
behovsorienterat utan att ha ett direkt samband med de medicinska behoven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvården utgör självfallet i elt finansiellt
perspektiv en kostnad. Samhällels kostnader för hälso- och sjukvärden är
omkring 65 miljarder kr., dvs. närmare 10 procent av BNP. Drygl 35 procent av
de direkta skatterna på hushållen går till hälso- och sjukvård. År 1970 var
motsvarande andel 25 procenl. Den senaste långtidsutredningen (LU 84) beräknar,
under förutsättning av kraftigt dämpade pris- och löneökningar, låg inflation
och väsentligt reduceral statligt budgetunderskott så atl finansiell balans uppnås,
att den lotala tillväxten under resten av 1980-talel kan bli 2-2,5 procenl
årligen. Den kommunala konsumfionen kalkyleras enligt två alternativ med 1
resp. 2 procenl ärlig ökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill således peka på hälso- och sjukvårdssektorns
stora samhällseko­nomiska betydelse och dess roll för sysselsättningen och de
regionalpoliliska målen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den fortsatta reformeringen av hälso- och sjukvården måste
rymmas inom de samhällsekonomiska ramar som den långsiktiga ekonomiska
politiken förutsätter. Ekonomisk tillväxt och balans i samhällsekonomin med låg
inflation och full sysselsättning och återbetalning av utlandsskulder, som
regeringens ekonomiska politik syfiar fill, är av avgörande betydelse för vilka
resurser som kan avsättas för hälso- och sjukvården. Riksdagen har antagit
prop. 1984/85:40 (FiU 6, rskr 58) och därmed givit rikthnjema för den
ekonomiska politiken till 1980-talels slut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De ekonomiska ramarna för landslingens verksamheter
förutsätter jag kommer att i vanlig ordning behandlas vid överläggningar mellan
regeringen och Landstingsförbundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.5 Samspelet mellan stat och landsting i hälso- och
sjukvården&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den ansvarsfördelning mellan stat och landsting som
fastställdes vid riksdagens behandling av propositionen om hälso- och sjukvårdslag
m.m. (1981/82:97, SoU 51, rskr 381) innebär - som jag lidigare redovisal - alt
staten har ett övergripande ansvar för hälso- och sjukvårdens omfattning och
inriktning. Detta ansvar förutsätter alt riksdag och regering pä olika områden
anger mål och rikllinjer för den landstingskommunala hälso- och
sjukvårdsverksamheten pä sätt som anges i kapilel 8. 5 § i regeringsformen.
Samtidigt har landslingen genom kommunallagen och HSL det demokratis­ka
ansvaret för att en god hälso- och sjukvård skall erbjudas åt dem som är
bosatta inom landstingskommunen. Planeringen skall därvid även avse den hälso-
och sjukvård som erbjuds av annan än landstingskommunen. Landstingen ges stor
frihet all utforma hälso- och sjukvårdens insalser utifrån lokala och regionala
förutsättningar och behov. Många uppgifter har decentraliserats och den
kommunala självstyrelsen stärkts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medborgarna utkräver politiskl ansvar när del gäller
rätten till en god hälso- och sjukvård av sina förtroendevalda i första hand i
landslingen men även i riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medborgarna har också befogade krav på atl man inom de
politiska partierna redovisar och står för en sammanhållen hälso- och
sjukvårdspoli­tik. Det är viktigt för den demokratiska processen att
medborgarna får klarhet i ansvarsfördelning och samverkansformer mellan olika
beslutsnivå­er.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund redovisar jag i det följande några
instrument som är viktiga i samspelet mellan staten och landstingen när det
gäller hälso- och sjukvårdens utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagar och andra författningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den statliga regleringen av landstingskommunernas
verksamhet sker genom lagar, förordningar och statliga myndigheters
föreskrifter m.m. Regleringen kan uppdelas på beslämmelser i regeringsformen, i
kommunal­lagen samt olika specialförfattningar såsom hälso- och sjukvårdslagen,
tandvårdslagen och den s.k. tillsynslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvårdslagen innehåller i huvudsak allmänna
bestämmelser om mål och riktlinjer för hälso- och sjukvården. Denna ramlag
kompletteras enligt bemyndigande i lagen av bestämmelser meddelade av
regeringen eller socialstyrelsen. Vidare kan den statliga tillsynsmyndigheten
utfärda allmän­na råd till ledning för tillämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av de allmänt hållna bestämmelserna i HSL och
begräns­ningarna i de statliga myndigheternas normgivning m.m. finner jag det
angeläget att riksdagen regelbundet informeras om utvecklingen inom hälso-och
sjukvårdssektorn. Detta arbetssätt utgör ett viktigt inslag i det demokratiska
samspelet mellan riksdagen och landstingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningar på politisk nivå mellan företrädare för
stat och landsting&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningar om hälso- och sjukvårdens utvecklingslakt
sker återkom­mande med syftet atl anpassa volymförändringen till de ramar
samhälls­ekonomin ger. När det gäller hälso- och sjukvårdens innehåll,
utveckling och arbetssätt ger arbetet i hälso- och sjukvårdsberedningen
möjligheter till övergripande politiska diskussioner. Jag anser att dessa
överläggningar är ell instrument som ger en god bas för atl skapa en gemensam
politisk grundsyn på hälso- och sjukvårdens utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsbidrag och ersättningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsbidragen och ersättningarna lill landstingskommunerna
är sedan läng lid lillbaka ell instrument för alt finansiera och påverka
landslingskommu­nala verksamheler. Bidragen, som totalt inom landstingen uppgår
lill närmare 25 procent, har under senare år genomgått väsentliga förändring­ar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen beslöt ufifrån förslag i propositionen om vissa
ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m (1983/84:190) att huvuddelen av
dessa bidrag och ersättningar till de offentliga sjukvårdshuvudmännen skall
utgå som en samlad ersättning per invånare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En utveckling mot etl förenklat ersättningssystem av detta
slag ställer krav pä lämplig uppföljning och analys av utvecklingen inom hälso-
och sjukvärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund har - i enlighet med riksdagens beslut
- regeringen uppdragit åt socialstyrelsen alt i samarbete med
Landstingsförbundet och Spri klarlägga planerad och faktisk utveckling vad
avser primärvårdens utveckling, de individ- och samhällsinriktade förebyggande
insalsernas omfattning och inriktning samt den psykiatriska vårdens utveckling
mot öppnare vårdformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser atl denna form av uppföjning av centrala delar
inom hälso- och sjukvården är av stor betydelse för regeringens och riksdagens
överväganden vad avser den nationella hälso- och sjukvårdspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det nya ersättningssystem som fastlades vid riksdagens
behandling av propositionen (1983/84:190) om vissa ersällningar till
sjukvårdshuvdmän-nen, m.m. innebär ocksä en övergång frän etl prestalionsrelaterat
lill ett mer behovsbaserat ersättningssystem. Socialförsäkringsutskottet och
socialul­skotlet angav därvid atl ett fortsatt utvecklingsarbete i denna
riktning borde ske inför 1986 års överläggningar. Detta arbete pågår inom
regeringskansliet i nära samverkan med den översyn som f.n. görs av det
kommunalekono­miska skalleutjämningssystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver denna typ av allmänna bidrag och ersättningar till
mycket breda verksamhetsområden kan statligt stöd ges som bidrag för atl
förändra och utveckla olika verksamheler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag pekar i denna proposilion på flera områden där ett
fortsatt och intensifierat utvecklingsarbele är angeläget. Del gäller vissa
förebyggande insalser, förändringar inom långtidssjukvården och den
psykiatriska vården saml samverkansformer mellan landstingskommuner,
primärkommuner och folkrörelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det fortsatta behovet och ulformningen av bidrag och
ersättningar till hälso- och sjukvårdshuvudmännen får prövas i kommande
överläggningar mellan staten och huvudmännen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvårdsplanering&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingen har en lagsladgad skyldighel att planera
hälso- och sjukvår­den utifrån de mäl och intentioner som anges i hälso- och
sjukvårdslagen. Däremot finns ingen lagreglering av vilka lyper av planer som
skall utarbetas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkt för denna planering är i försia hand
förutsättningar och behov inom de enskilda landstingen. Samtidigt måsle dock
beaktas statsmakternas behov av underlag för alt bedöma hur de övergripande
målen uppfylls saml de underlag som krävs för bl.a. utbildningsplanering och
samhällsekonomiska överväganden. Jag kommer all aktualisera vissa av dessa
planeringsfrågor i avsnill 6.1 i denna proposilion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillsyn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen uiövar den statliga tillsynen av hälso-
och sjukvården och dess personal. I lillsynen ligger främsl atl följa och
slödja verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Styrelsen skall se lill all gällande beslämmelser bl.a. om
säkerheten i medicinskt, socialt och rättsligt hänseende följs. I dessa syften
kan styrelsen också vid behov inspektera verksamhelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillsynsansvaret omfattar såväl planering som genomförande
av förebyg­gande, behandlande och rehabiliterande insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågor om hälso- och sjukvårdsverksamhetens måluppfyllelse
bör också ingå i socialslyrelsens tillsyn av hälso- och sjukvårdshuvudmännen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan finnas anledning alt utveckla
lillsynsinstrumentets innehåll, form och inriktning. Av särskild vikl är atl
finna samarbelsformer med huvud­männen så atl den statliga myndighetens arbete
blir elt konkret och konstruktivt bidrag lill huvudmännens demokratiska beslutsfattande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För atl i hela landel säkerställa en god och effektiv
hälso- och sjukvård har socialstyrelsen en viktig roll alt bilräda huvudmännen
när det gäller värdering av medicinsk diagnostik och behandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Påverkan genom kunskapsunderlag m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slalen stödjer landstingskommunernas arbete genom atl la
fram kun­skapsunderlag, förmedla erfarenheler och sprida information om utred-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ningsresullal m.m. Samverkan sker i de flesta fall med
huvudmännen. Exempel på kunskapsunderlag av denna karakiär är de fakta och
erfaren­heter som redovisas i de HS 90-rapporter och i cancerkommitiéns
betänkan­de som ulgör underlag för denna min redovisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gemensamt med huvudmännen driver staten också Spri, som
svarar för olika utvecklingsinsalser för hälso- och sjukvårdens planering,
organisalion och arbetsformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ser sådana insatser som myckel vikliga som slöd till
landslingens långsiktiga planering och som underlag för överväganden på
nationell nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;UlbUdning och forskning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Staten har ett ansvar för läkarutbildningen och en dei av
utbildningen av andra personalkategorier inom hälso- och sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omfattningen av och innehållel i utbildningen har
avgörande betydelse för hälso- och sjukvårdshuvudmännens möjligheter atl
förverkliga de mål och intentioner som anges i bl.a. hälso- och sjukvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är därför myckel angeläget att personal- och
utbildningsplaneringen pä nationell nivä inom hälso- och sjukvärden står i god
samklang med de hälso- och sjukvårdspolitiska målen. Jag kommer i ett senare
avsnill all utveckla detta närmare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Staten har på motsvarande sätt ett ansvar för medicinsk
forskning och annal forsknings- och utvecklingsarbele av betydelse för hälso-
och sjukvårdens utveckling. Jag anser - som vidareutvecklas närmare i etl
senare avsnitt - att del är angeläget alt löpande följa utvecklingen vad avser
forsknings- och utvecklingsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Värdering av medicinsk teknologi m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom hälso- och sjukvården sker en snabb ulveckling av
olika medicinska teknologier för preveniion, diagnostik och behandling. Den
teknologi som tillämpas har inle bara stor betydelse för behandlingen av
patienten ulan har också långtgående ekonomiska och sociala konsekvenser. För
atl få en rationell användning av hälso- och sjukvårdens resurser krävs ökade
kunskaper och mer allmänt tillgänglig information om de medicinska
teknologiernas samlade betydelse för människors hälsa och livskvalitet i
förhällande till anspråken på resurser för sådan teknologi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns mot denna bakgrund ell behov av prövningar eller
bedömningar på nationell nivå som kan tjäna som underlag för de enskilda
huvudmännens beslut i dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Olika insalser har redan initierals av slalen och
huvudmännen i samverkan bl.a. genom Spri. Inom socialdepartementet har vidare
initierats ell ulvecklingsarbete som syfiar till atl belysa meloder för
ulvärdering av olika lyper av medicinska teknologier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medicinskt-etiska frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eliska frågeställningar har fått en alltmer framskjuten
plats i den hälso-och sjukvårdspolitiska debatten. Det gäller t.ex. frågor
kring fosterdiagnos­tik, genforskning, dödsbegrepp och befruktning utanför
människokrop­pen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom detla område är del ofta nödvändigt med en enhellig
bedömning på nationell nivå. Det är samtidigt angelägel att såväl landsting som
regering och riksdag på ett tidigt stadium är väl informerade om utvecklingen
och den pågående forskningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som framgår av riksdagsskrivelse den 22 november 1984
(rskr 1984/85:23) har riksdagen också bifallit socialutskottels hemställan i
belänkandel SoU 1984/85:4 att regeringen skyndsamt bör överväga lämplig form
för kontinu­erligt informations- och åsiktsutbyte i fråga om sådan medicinsk
forskning och behandling som kan anses känslig för den mänskliga integriteten
eller påverka respekten för människovärdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har mot denna bakgrund beslutat att inrätta ett
särskilt organ knutet till socialdepartementet för medicinskt-etiska frågor med
företrädare för parlamentariker, sjukvårdsansvariga och forskare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Översyn av formerna för samspelet mellan staten och
sjukvårdshuvudmännen vad avser hälso- och sjukvården&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har under de senaste åren skett stora förändringar i
förutsättningarna för statens samverkan med hälso- och sjukvårdshuvudmännen.
Del räcker med att nämna ramlagstiftningen inom hälso- och sjukvårdens område,
ändrade regler för statliga bidrag och ersättningar, förändringarna i
socialstyrelsens roll och inrättandet av hälso- och sjukvårdsberedningen.
Samtidigt pågår ett fortsatt arbele som syftar till ytterligare
decentralisering och minskad detaljstyrning bl.a. inom ramen för försöken med
ökad kommunal självstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns mot denna bakgrund ett behov av att analysera de
nya förutsättningarna för statens samverkan med hälso- och sjukvårdens huvudmän
i enlighet med hälso- och sjukvårdslagens mål och intenfioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har därför samrått med chefen för civildepartementet
som informerat mig om att han avser att efter samråd med Landstingsförbundet
föreslå regeringen en komplettering av direktiven fill stat- och
kommunberedning­en. Härigenom skapas en särskild arbetsgrupp inom beredningen
för överväganden om samspelet mellan staten och landsfingen när det gäller
hälso- och sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:161.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Det förebyggande arbetet 3.1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det förebyggande arbelel är såväl individ- som samhällsinriklal.
Utgångs­punkter bör vara å ena sidan olika befolkningsgruppers livsvillkor och
livsstil samt å den andra deras hälsotillstånd. Perspektivet omfattar såväl
kemiska, fysikaliska och biologiska som ekonomiska och sociala riskfaktorers
bety­delse för folkhälsan. Det ankommer på de verksamma inom hälso- och
sjukvården att aktivt medverka till att uppspåra sådana hälsorisker samt alt
informera såväl patienter, allmänhet som ansvariga inom andra samhälls­sektorer
om de samhälls- och miljöförhållanden som orsakar hälsopro­blem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I ett internationellt perspektiv har inom
världshälsoorganisationen (WHO) utarbetats en hälsopolitisk strategi för
Europaregionen som antogs av medlemsstaterna - och således även Sverige - år
1984. Denna har redan i flera andra länder presenlerats för landets parlament.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;WHO:s slralegi &amp;quot;Hälsa för alla år 2000&amp;quot; ulgår
från följande huvudele­ment:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jämlikhet i
hälsa och levnadsvillkor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hälsofrämjande
och förebyggande arbete,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;aktivt
engagemang hos medborgarna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tvärsektoriellt
samarbete,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hälso- och
sjukvård med inriktning mot primärvård och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inlernationellt
samarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundläggande för WHO:s strategi är:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att uppnå
jämlikhet i hälsa mellan och inom länderna genom att minska skillnader i
hälsotillstånd mellan länder och mellan befolkningsgrupper i länderna med minst
25 procent till år 2000,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att lägga liv
till åren genom att människor fullt ut skall kunna utnyttja sina egna fysiska
och psykiska resurser för att hantera den egna livssituationen på etl hälsosamt
sätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att lägga hälsa
till livet genom att öka antalet år som människor lever fria från sjukdom och
handikapp med minst 10 procent lill år 2000 och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att lägga är
till livet, bl.a. genom fortsatt minskning av spädbarns- och mödradödlighet och
för lidig död lill följd av hjärl- och kärlsjukdomar, olycksfallsskador och
cancer m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa stora folkhälsoproblem i Europa bedöms kunna
reduceras under den närmaste 15-årsperioden. Dödsfall till följd av olyckor
bedöms t.ex. kunna minskas med minst 25 procenl under den akluella perioden.
Hjärt- och kärlsjukdomar och cancer bland barn, ungdomar och personer i
yrkesverk­sam ålder anges under samma period kunna minskas med 15 procenl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ell av de hälsopolitiska målen är är atl
lobakskonsumtionen bör kunna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;minskas med 50 procenl och alkoholkonsumtionen med 25
procenl lill år 2000.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Insatser för atl förbättra livsvillkor, miljö och påverkan
av olika livsslilsfaktorer krävs för all dessa mäl skall kunna förverkligas.
Mol denna bakgrund betonas starkt behovet av en tvärsektoriell hälsopolitik på
såväl nationell, regional som lokal nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vikliga instrument för alt främja och genomföra denna
hälsopolilik är hälsoupplysning, skärpt kontroll av hälsorisker i l.ex.
arbets-, trafik- och boendemiljöer samt ulveckling av former för ell akiivt
engagemang hos medborgarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såväl HS 90 som cancerkommillén framhåller att
förbättringar av folkhälsan i hög grad förutsätter alt man kan påvisa och
reducera orsakerna lill ohälsa. Man framhåller atl det i regel inle är möjligt
atl begränsa sig till en s.k. högrisksiralegi, dvs. åtgärder riktade lill en
mindre grupp med särskilt stora hälsorisker. När det gäller hälsorisker som har
slor utbredning i befolkningen är det nödvändigt att arbeta med en
befolkningssiralegi. Mera belydande framtida folkhälsovinsler genom
senareläggning av sjukdomar, höjning av den allmänna livslängden och minskad
dödlighet och sjuklighel, i försia hand bland barn och vuxna i yrkesverksam
ålder, är slarkl beroende av att vi lyckas få genomslag för det förebyggande
arbetet. I likhet med flertalet remissinslanser anser jag alt vi måste lägga
slor vikt vid atl utveckla innehållet i och formerna för de förebyggande
insatserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del förebyggande arbetet för en god hälsa och mol ohälsa
måsle bedrivas pä många fronter. Del är en uppgifl för hela samhället, och
måsle engagera dels de enskilda medborgarna, dels folkrörelser och andra
ideella organisa­tioner liksom myndigheter som på olika sätt kan medverka till
att minska hälsorisker och främja goda livsvillkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grunden för del förebyggande arbelel är den allmänna
välfärds-, miljö-och socialpolitikens inriktning. Del konkreta förebyggande
arbetet inriklas pä alt molverka mera specifika hälsorisker i den sociala,
psykiska och fysiska miljön, t.ex. genom kontroll av hälsoskadliga faktorer i
arbetsmiljön och i den yttre miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens miljöpolitik är ett exempel på del senare.
Kampen mol försurningen, där Sverige internationellt intar en ledande position,
är inle endast en kamp för ell fortsatt liv för våra skogar och sjöar, ulan
yttersl också ett målmedvetet arbete lill skydd för vår hälsa. Etl annat
exempel där hälsoskyddsintresset står i centrum för miljöpolitiken är
regeringens förslag för alt eliminera utsläppen av bly från bensin.
Kemikalieanvändningen är ytterligare ell exempel. Kemikommissionen har lämnat
förslag till en utvidgad och effekiivare samhällskontroll av
kemikalieanvändningen. Che­fen för jordbruksdepartementet kommer senare denna
dag föreslå regering­en att lägga fram en proposition med utgångspunkt i
kommissionens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvårdssektorn svarar för vissa förebyggande
insalser, t.ex. genom vaccinationer och riktade hälsokonlroller. En annan
myckel viklig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;uppgift för hälso- och sjukvården är alt ta fram
kunskapsunderlag om sjukdomars fördelning i befolkningen. Detta kan ligga lill
grund för mer ingående analyser av olika sjukdomsorsaker och utnyttjas som
underlag i samhällsplaneringen och för konkreta ålgärder. Till slora delar
verkställs hälsopolitiken genom insatser från andra samhällssektorer än hälso-
och sjukvärden, t.ex. inom ramen för utbildningspolitiken, miljöpolitiken,
trafikpolitiken, alkohol- och drogpolitiken, jordbruks- och livsmedelspoliti­ken
samt arbelsmiljö- och bostadspolitiken. Jag har inte för avsikt alt här i sak
redovisa ålgärder från statsmakternas sida på dessa olika områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det förebyggande arbetet har hittills i huvudsak varit
framgångsrikt. Livslängden har ökal, mödra- och spädbarnsdödligheten är myckel
låg liksom dödligheten i infektionssjukdomar. Dödsfallen relaterade lill arbets­livet
och trafiken har minskal. Det finns många andra belägg för att det förebyggande
arbelel gell goda resultat och gett människor en ökad trygghet och välfärd
genom frihet frän många hälsorisker, som tidigare tedde sig hotfulla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag någol redovisal i det föregående finns det dock
alltjämt påfallande stora skillnader i hälsoförhållandena mellan olika
befolkningsgrupper och deras möjligheter att leva etl hälsosamt liv.
Skillnaderna kan inte till någon större del förklaras av ärftliga olikheter
eller all personer med särskilt stora hälsoproblem erhåller arbete i vissa
branscher. De hänförs till stor del lill de ojämlika livsvillkoren i socialt
och ekonomiskl hänseende som präglar olika social- och yrkesgruppers situation
och, för några sjukdomsgrupper, lill olikheter i livsstil. Det är i hög grad
fysiskt och socialt påfrestande arbetsförhållanden, missbruk av alkohol,
konsumtion av tobak och narko­tika, psykiska och sociala påfrestningar vid
långvarig arbelslöshel saml olämpliga kostvanor som ligger bakom många av våra
folkhälsoproblem. Dessa kunskaper och insikter ställer krav på praklisk
handling inom ramen för en nationell hälsopolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I appendix 1 redovisas HS 90:s beskrivning av hälsoproblem
och hälsoris­ker i befolkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2 Underlag för hälsopolitiska program&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2.1 Fortsatt arbete med programunderlag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min bedömning: Underlag till hälsopolitiska program för
förebyggande insalser mot olika hälsoproblem bör regelbundet las fram och
revideras. HS 90:s och cancerkommitténs arbetssätt bör föras vidare. Underlag
till hälsopolitiska program bör utarbetas på cenlral nivå i nåra samverkan
mellan berörda myndigheter. Programunderlagen bör förankras i den rådgivande
hälsopolitiska expertgrupp under hälso- och sjukvårdsbered­ningen som jag
senare kommer alt föreslå (avsnitt 3.6.2.). Underlag för program mot psykisk
ohälsa och rörelseorganens sjukdomar bör las fram med förtur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningarnas (HS 90 och cancerkommittén) förslag: HS 90
använder tvä ansatser som grund för att sammanställa underlag för del
förebyggande arbelet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den ena ansatsen är atl utgä från en viss samhällssektor,
t.ex. bostads­sektorn eller arbetsmiljösektorn, och atl beskriva och analysera
de hälsoris­ker och hälsoproblem som är relaterade lill denna samhällssektor.
Denna typ av hälsopolitiska seklorsprogram syftar till att man inom den
akluella sektorn i ökad utsträckning skall kunna medverka till hälsofrämjande
och hälso­skyddande insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra ansatsen innebär alt man utgår från en viss
sjukdom eller grupp av sjukdomar etc. och beskriver förekomsten och
fördelningen härav i befolkningen och försöker ideniifiera de bakomliggande
uppkomstmekanis­merna och anger möjligheter att reducera eller eliminera
orsaker till den aktuella sjukdomen. På del förebyggande planel är denna ansals
en parallell till s.k. vårdprogram för ulredning och behandling av sjukdomar.
HS 90 benämner denna ansals hälsopolitiskl handlingsprogram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 har redovisat underlag till hälsopolitiska program
avseende dels skador genom olycksfall (SOU 1984:42), dels hjärt- och
kärlsjukdomar (SOU 1984:43), samt vissa hälsopolitiska aspekter på
samhällsplaneringen vad avser boendemiljön, arbetsmiljön,
arbetsmarknadspolitiken och livsme­delspolitiken (SOU 1984:44).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommitténs betänkande (SOU 1984:67) Cancer -
orsaker, före­byggande m.m. kan ses som ett synnerligen omfatlande underlag
lill hälsopolitiskl handlingsprogram mol cancersjukdomarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 föreslår att denna typ av underlag till
hälsopolitiska program på sikl tas fram så att de täcker flertalet
folkhälsoproblem och samhällsseklorer. Därvid betonas viklen av all
hälsopolitiska handlingsprogram för psykisk ohälsa inklusive självmord och
rörelseorganens sjukdomar färdigställs med förtur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De underlag lill hälsopolitiska handlings- resp. sektorsprogram,
som på detta sätt bör tas fram av socialstyrelsen i nära samverkan med berörda
organ, ulgör ett underlag för hälsopolitiska åtgärder på såväl nationell nivå
som för lokala program inriklade mot att reducera hälsorisker och olika
sjukdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Dessa är genomgående positiva till de
program som HS 90 och cancerkommitlén lagl fram och tillstyrker i regel alt
detta arbetssätt vidareutvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för min bedömning: Tillvägagångssättet att utarbeta
underlag för hälsopolitiska handlingsprogram för de stora hälsoproblemen inom
befolk­ningen och sektoriella programunderlag för de hälsomässiga utgångspunk­terna
för samhällsplaneringen inom skilda samhällssektorer har, som jag nämnt, vunnit
allmän anslulning i remissbehandlingen av HS 90:s huvudrap­port och
cancerkommitténs betänkande. Jag ansluter mig helt lill bedöm-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ningen att delta tillvägagångssäit är myckel värdefulll
för den fortsalla utvecklingen av del förebyggande arbelel i samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Självfallet måsle detta arbeie bedrivas i bred samverkan
mellan berörda myndigheter m.m. och de ideella organisationer som är verksamma
inom det förebyggande området och som ulför etl mycket belydelsefulll arbele.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nya och reviderade programunderlag bör, med hänsyn till
deras tvärsek­toriella natur, redovisas och diskuteras i den rådgivande
hälsopolitiska expertgrupp som jag senare föreslår skall inrättas. Därmed kan
underlagen få en god förankring innan de sprids för mera allmän användning i
det lokala, regionala och nalionella hälsoarbetet. På sikl bör, i enlighel med
HS 90-utredningens förslag, program tas fram som täcker flertalel folksjukdomar
och samhällssektorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag delar också HS 90:s uppfatlning alt hälsopolitiska
program för psykisk ohälsa och rörelseorganens sjukdomar bör tas fram med
förtur. Delta har redan påbörjats genom del arbete som på mitt uppdrag bedrivs
vid Nordiska hälsovärdshögskolan och socialstyrelsen för alt belysa möjligheter
och begränsningar atl förebygga psykisk ohälsa inklusive självmord resp. olika
sjukdomar i rörelseorganen. Jag finner det vidare angelägel alt de underlag
lill hälsopolitiska program som utarbetats inom HS 90-ulredningen (Hälso­politiken
i samhällsplaneringen, SOU 1984:44) vidareutvecklas i nära samverkan mellan
ansvariga myndigheler, Hälso- och sjukvården kan på detia sätt medverka lill
att förbättra förutsättningarna för ansvariga beslutsfattare inom respektive
samhällssektor atl utveckla och konkretisera hälsopolitiska mäl och
hälsomässiga konsekvenser för verksamhelen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I cancerkommitténs program för cancerprevention ingår även
en rad bedömningar och förslag rörande den lagstadgade riskkonlrollen av olika
kemiska och fysikaliska faktorer. Efter samråd med cheferna för jordbruks-och
arbetsmarknadsdepartementen vill jag särskilt fästa myndighelernas
uppmärksamhel på dessa. Det bör här nämnas atl chefen för jordbruksde­partementet
senare denna dag kommer att föreslå regeringen alt lägga fram en proposition om
kemikaliekontroll (prop, 1984/85:118), 1 propositionen föresläs bl. a. atl ett
toxikologiskt råd inrättas med uppgift att verka för en hög velenskaplig
standard i myndigheternas riskanalyser och för en samordning av dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alt hälsopolitiska program las fram innebär inle någon
omfördelning av ansvar mellan olika samhällssektorer. Jag vill betona all de
hälsomässiga aspekterna givelvis måsle vägas samman med andra aspekler på
verksam­heten innan man kan lala om hälsopolitiska mål och föreslå konkrela
ålgärder för en viss verksamhel. Samiidigi bör uppmärksammas de svårigheter som
ofta finns när man önskat klarlägga effekterna av ell visst beslut i termer av
minskad sjuklighel och dödlighet. Detla gäller ofla såväl förebyggande som
vårdande insatsers betydelse i elt folkhälsoperspektiv. På delta område år en
metodutveckling nödvändig. Det är dock - vad avser de förebyggande insatserna -
ofta tillräckligt för atl molivera ett vissl beslut all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 181              &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;man har kunskap om i vilken utsträckning olika hälsorisker
kan reduceras eller elimineras. Det är därför angeläget atl i dessa fall i hög
grad uttrycka de hälsopolitiska målen också i termer av minskade risker. Jag
vill framhålla att della arbetssätt är i god överensstämmelse med de
rekommendationer WHO gell lill medlemsländerna och som Sverige i
världshälsoförsamlingen och regionkommittén för Europa ställl sig bakom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3 Hjärt- kärlsjukdomar och cancer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De underlag till hälsopolitiska handlingsprogram som
utarbetats inom HS 90 resp. cancerkommillén analyserar bl.a. följande fakta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När del gäller hjärl- och kärlsjukdomar redovisar HS 90
atl rökning, brister i koslens sammansättning, förhöjl blodtryck och
otillfredsställande psykosociala förhållanden i t.ex. arbetslivet är de mesl
betydelsefulla yttre faktorerna som ligger bakom utvecklingen av denna
sjukdomsgrupp. Man har också funnii alt i varje fall rökning, högt blodtryck
saml jäktigt och enformigt arbele och arbelslöshel alla tenderar atl vara
vanligare bland människor med låg ulbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancersjukdomar blir i regel vanligare med stigande ålder.
Cancerkom­mittén bedömer alt kostfaklorer och tobaksrökning är de två största
yttre orsaksfaktorerna. Därtill kommer faklorer relaterade lill exempelvis
infek­tioner, ultraviolett strålning i samband med främsl utlandsresor och i
någon utsträckning specifika arbeismiljöfaklorer och den allmänna
luftförorening­en. I fråga om belydelsen av radon i bosläder uttrycker
kommittén slor osäkerhet i riskuppskattningen. Kommittén föreslår fördjupade
epidemio­logiska Sludier för att närmare klarlägga cancerriskernas storlek i
detla sammanhang. Jag återkommer till detta i det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tobaksrökningen och koslens sammansättning framsiår som
särskilt betydelsefulla faklorer för ulveckling av hjärt- och kärlsjukdomar och
cancer, vilka svarar för en mycket stor del av sjukligheten och dödligheten i
den svenska befolkningen. Jag kommer därför i senare avsnitt atl lägga fram
mina bedömningar om vissa ålgärder som pä sikt kan bidra till att minska dessa
hälsorisker för befolkningen. Jag vill dock betona atl det här handlar om svåra
bedömningar och avvägningar och att det inle finns enkla och okontroversiella
vägar alt snabbi och drastiskt förändra förhållandena vad avser befolkningens
kosl och kostvanor och tobaksbruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om hjärt- och kärlsjukdomar är förhöjt blodtryck
en viktig riskfaktor för uppkomsten av slaganfall och hjärtinfarkt. Åven
måttligt förhöjl blodtryck innebär en riskökning. HS 90 förordar därför en
strategi som inte enbart tar sikte på den begränsade grupp som har mycket
kraftigl förhöjt blodtryck och därför löper mycket hög individuell risk atl
drabbas av sädana dramatiska sjukdomsyttringar som slaganfall och hjärtinfarkt,
utan även en bredare befolkningsinriktad strategi. Man anser emellerlid inte
all speciella hälsokontroller bör organiseras för att erbjuda blodtrycksmätning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och eventuella behandlingsåtgärder till alla i
befolkningen, i analogi med l.ex. allmän skärmbildsundersökning för att spåra
tuberkulos. Däremot anser man att del år viktigt att blodlryckskonlroll erbjuds
i anslulning lill flertalet reguljära patientkontakter i det löpande hälso- och
sjukvårdsarbe­tet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En samverkan mellan primärvård och förelagshälsovård är
viktig för att nä de yrkesgrupper där kombinationen av arbetsmiljö och
levnadsvanor skapar hög risk för hjärt- och kärlsjukdom. Man förordar viss
restriklivitet med användning av läkemedelsbehandling och pekar på
angelägenhelen av alt genom hälsoupplysning påverka kostvanor, moiion, övervikt
och rökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De remissinstanser som kommenterat åtgärder mot högt
blodtryck i del förebyggande arbetet mot hjärl- och kärlsjukdomar anser denna
inrikining lämplig. Jag vill framhålla värdet av alt man erbjuder de enskilda
personer som kommer i koniakt med hälso- och sjukvården blodtrycksmätning och
eventuella behandlingsålgårder med syfte all därigenom förebygga eller
senarelägga utvecklingen av mera svårartade konsekvenser av ett förhöjl
blodtryck.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;WHO framhåller i sin Europasiraiegi alt dödligheten i
hjärt- och kärlsjukdomar i regionen för människor under 65 år skall reduceras
med minst 15 procenl lill år 2000. Detla mål skulle kunna uppnås genom en
kombination av förebyggande åtgärder och förbättrade behandlingsmeto­der.
Härmed bör man, anser WHO, kunna vända utvecklingen i länder där dödligheten i
hjärt- och kärlsjukdomar av åderförkalkningsnatur ökar eller har stagnerat och
påskynda förbättringen i länder där dödligheten minskar. Pä detla sätt skulle
man uppnå en nedgång av dödligheten i sådana sjukdomar i alla länder. Utifrån
de fakta och anlaganden som redovisas i HS 90 framsiår del som hell realistiskt
att uppnå en minskning av dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar även i Sverige
under den närmaste 15-årsperioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4 Olycksfallsskador&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 redovisar att olycksfallskadorna är ett problem av
folkhälsonaiur. Särskilt i yngre åldrar svarar dödsfall genom skador för en
myckel slor andel av den samlade dödligheten. Trafik- och arbetsskadorna svarar
för många skadehändelser. Mer än 75 procent av de skador som leder lill konlakl
med sjukvården bedöms dock hänförliga till vistelse och verksamhet i hemmet,
skolan och fritidslivel utomhus och inomhus, t.ex. i samband med motion och
idroti. Åven de flesla av de dödliga skadorna - ca 2 500 per år - inlräffar
under sädana förhållanden utan samband med irafiken eller arbetet. Flertalet
härav är fallolyckor bland äldre med l.ex. lårbenshalsfraktur som följd. Svåra
olycksfall är näslan dubbell sä vanliga bland arbetare som hos högre
tjänstemän. HS 90 anser att förstärkta förebyggande insatser avsevärt skulle
kunna minska risken för skador inte minst i arbets-, hem- och närmiljö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I HS 90:s huvudrapport och inom ramen för det
hälsopolitiska handlings­program mol skador som HS 90 presenterat (SOU
1984:42), föresläs dels etl förbättrat syslem för skadeslalistiken i vissa
hänseenden, dels ell klarläg­gande av myndighets- och tillsynsansvaret för
skadetörebyggande ålgärder på den lokala nivån. Jag lar i det följande upp
dessa förslag till behandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4.1 Förbättrad skadestaiistik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min bedömning: För att förbättra underlaget för de
skadeförebyggande insaiserna i samhällel bör en länsvis registrering av
samlliga olycksfall (skadefall) som kommer i konlakl med hälso- och sjukvården
genomfö­ras. För alt begränsa resursinsatserna bör elt rullande
registreringsförfa­rande tillämpas. Varje år bör registrering ske i två -tre
lan under .lågra månader. På sikt täcks därmed hela landet. Ansvarel för denna
regisirering bör ligga på hälso- och sjukvårdshuvudmännen. Socialstyrel­sen
skall, i erforderlig samverkan med andra myndigheler och organisa­tioner, ges
ansvaret för den cenirala statistik, som skall baseras på denna registrering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens (HS 90) förslag: Överensslämmer med min
bedömning. HS 90 föreslår ett syslem med en inlensiv regisirering av diagnoser
och omsländig­helerna kring skadan för alla de patienter som söker sjukvården
till följd av en olycksfallsskada under begränsade perioder, l.ex. några
månader, och i ett par-tre landstingsområden samtidigt. Samtliga grenar av
hälso- och sjukvården, således t.ex. även skolhälsovården och
företagshälsovården, måste medverka för att erhålla en korrekt bild av
skadeförekomsten i befolkningen. På sikt erhålles med detla rullande system en
fullsländig täckning av landet, årstider elc. lill begränsade koslnader jämföri
med en kontinuerlig statistik. Förslaget bygger på goda erfarenheter från del
s.k. Falköpingsprojektet i Skaraborgs läns landsling och från av konsumentver­ket
i samarbete med statistiska centralbyrän bedrivna projekt. HS 90 föreslår att
socialstyrelsen får ansvaret för all initiera och cenlrall administrera en
sådan förbätlrad skadestaiistik. Den är betydelsefull såväl för alt få ett
underlag för inriktningen av de skadeförebyggande insatserna som för
uppföljningen av effekterna av vidtagna åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Flertalel remissinslanser som
kommenterat detla förslag släller sig positiva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för min bedömning: Jag anser all HS 90:s förslag om
en förbätlrad skadestatistik är etl viktigt led i utvecklingen av det
skadeförebyggande arbetet. Inte minst kan det verksaml bidra till atl stärka
underlaget för insatser mot olycksfall och andra skador bland barnen. Åven när
det gäller de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;äldres olycksfallsskador kan delta system för
skaderegistrering också ge viktig information. Jag avser därför att föreslå
regeringen att uppdra ål socialstyrelsen atl svara för en skadestaiistik i
enlighel med HS 90:s förslag. Socialslyrelsens kostnader härför får bestridas
genom omprioriteringar inom socialdepartementets verksamhetsområde. Självfallel
får del av mig före­slagna skadestaiisiiksystemet inle innebära dubbelarbete i
förhållande fill befintliga informationskällor. Jag länker därvid i försia hand
på informa­tionssystemet om arbetsskador (ISA), som administreras av
arbelarskydds­styrelsen. Arbetsskadornas förekomst torde genom jusl ISA redan
nu vara relativt väl känd. Socialstyrelsen och arbetarskyddsslyrelsen bör
således överenskomma om i vilken utsträckning del av mig förordade
slatistiksyste-mel skall kompletlera ISA.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En ökad samverkan mellan myndigheler med ansvar för
skadeförebyg­gande åtgärder inom olika skadeområden är också angelägen. Jag
förulsäller alt socialstyrelsen i silt skadeförebyggande arbeie lar nödvändiga
inilialiv för att få till stånd ett sådant ulvecklingsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4.2 Utredning av miljö- och hälsoskyddsnämndens
uppgifier i det skadeförebyggande arbelel inom kommunen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min bedömning: Med uigångspunkt i HS 90:s förslag om eu
lagregleral tillsynsansvar för miljö- och hälsoskyddsnämnden i fråga om
skadeföre­byggande ålgärder bör närmare utredas vilka uppgifter som kan och bör
ankomma på nämnderna i syfte atl förstärka de skadeförebyggande insatserna på
den lokala nivån och hur den rättsliga regleringen härav bör ske. Därvid bör
belysas möjligheter atl utveckla en akliv medborgarmed­verkan och ökad
samverkan mellan berörda samhällsorgan och folkrö­relserna för ett samordnat
skadeförebyggande arbele.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens (HS 90) förslag: HS 90 framhåller alt risk
att drabbas av en olycksfallsskada finns i praktiskt taget alla de miljöer där
människor vistas - i arbetslivet, i hemmen, i institutioner och i den allmänna
utomhusmiljön saml under transporter och rekreation. Skaderiskerna är så
utbredda i människans miljö att kontrollen av dessa risker med nödvändighet
måste fördelas på mänga olika lokala, regionala och cenirala organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna ordning, med många samhällsseklorer delansvariga för
skadeföre­byggande ålgärder, är nödvändig för att nä ut i alla de miljöer där
det finns risk för skador. HS 90 anser inte atl det finns anledning all föreslå
några ändringar när del gäller tillsyns- och åtgärdsansvar i vad avser
skaderisker i arbetslivet och inom transportsektorn. När det däremol gäller
åtgärder mot skaderisker i bosläder, i bostadens närmiljö och under
fritidsverksamhet anser HS 90 atl det finns ett behov av elt klarare lokalt
tillsyns- och åtgärdsansvar.   HS 90  finner  det  naturligt  alt  kommunens
miljö-  och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hälsoskyddsnämnd, som sedan länge svarar för bl.a. den
bosladshygieniska lillsynen i kommunen, åläggs atl ulöva tillsyn belräffande
skaderisker i sådana sammanhang. Nämnden bör ocksä fä befogenheler alt ge
föreläg­gande om åtgärder mot skaderisker. Skaderisker bör jämställas med
sanitär olägenhet lill följd av fysikaliska och kemiska miljöfaktorer och bör
lydligt omfallas av beslämmelserna i hälsoskyddslagen. Ett sådant klarläggande
av del lokala tillsynsansvaret skulle, menar HS 90, underlätta kontakterna
mellan primärvården och den primärkommunala organisationen i del
skadeförebyggande arbetet och i det gemensamma ansvaret för lokalbefolk­ningens
hälsa överhuvudtaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Remissinslanserna är delade i fråga om
förslagel all vidga miljö- och hälsoskyddsnämndernas myndighetsansvar för
skadeföre­byggande åtgärder och att låta detla komma lill ullryck i hälsoskyddslag-sliflningen.
Förslagel tillstyrks av bl.a. att socialstyrelsen och konsument­verket.
Landstingsförbundet tillstyrker en vidare utredning. Styrelsen för Svenska
kommunförbundel anför bl.a. alt &amp;quot;styrelsen kan väl förslå de bakomliggande
motiven lill förslagel och anslula sig till uppfattningen att samhällsorganen
bör ägna ökad uppmärksamhet ål del skadeförebyggande arbelet men kan inte
tillstyrka de former härför som utredningen anvisar. Man rör vid mycket
känsliga och svårhanterliga problem när man vill ge samhällsorgan vidgade
befogenheter att ingripa mol skaderisker i hemmet, i bostadens närmiljö och
under fritidsverksamhet. Styrelsen motsätter sig bestämt alt ulredningens
förslag i denna del läggs till grund för lagstiftning. En eventuell klarare
reglering av tillsyns- och ålgärdsansvar belräffande denna typ av skaderisker
måsle föregås av grundlig analys&amp;quot;. Även några landsting framhåller att ett
tillsynsansvar för miljö- och hälsoskyddsnämnden i detta hänseende är tveksamt
med hänsyn till privatlivets helgd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för min bedömning: WHO framhåller i sin
Europasiraiegi atl antalet dödsfall i olyckor i regionen skall reduceras med
minst 25 procent fram lill år 2000 genom intensifierade ansträngningar att
reducera trafikolyckor och olyckor i hemmet och pä arbetet. Detta mål skulle
kunna uppnås om inget land har en dödlighet i trafikolyckor pä mer än 20 per
100 000 år 2000 och om länder under denna nivå sänker den till mindre än 15
(Sverige har f. n. ca 12 döda genom trafikolycksfall per år), samt om
dödligheten i arbelslivsolyckor i regionen sänks med minst 50 procent och om
dödligheten i olyckor i hemmet reduceras markant.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För svenskl vidkommande lorde just hemolycksfallen i vid
mening böra reduceras för atl kunna uppnå de av WHO angivna målen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig helt till HS 90:s syn på den slora
betydelse olycksfalls­skadorna fortfarande har som hälsoproblem, inte minsl
skador i hem- och närmiljö bland barn, ungdom och äldre och behovet av
ytterligare insalser för atl minska skadornas omfattning. Det är elt område där
det finns jämförelsevis goda kunskaper som grund för det förebyggande arbelet.
Det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;finns uppenbara olycksfallsrisker i form av t.ex. dåligt
inhägnade grustäkter. dammar etc. eller mindre väl skötta lekplatser och annat
i bostadens närmiljöer som borde kunna vara åtkomliga för förebyggande ålgärder
så atl tragiska olyckor undviks. Barnmiljörådet bedriver en myckel aktiv
verksam­het för atl sprida informalion i dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag förstår emellertid ocksä vissa remissinstansers
bedömning att regle­ringen härav kan innebära svårigheter som kräver ingående
analyser och överväganden. Insatserna fär inte ha en sådan karakiär alt de
uppfattas som integritetskränkande och som etl inträng i privatlivets helgd.
Med utgångs­punkt i HS 90:s förslag avser jag därför att föreslå regeringen all
förutsäti-ningarna för atl utvidga kommunernas ansvar vad avser
skadeförebyggande insatser ulreds ytterligare. Därvid bör även belysas
möjligheter all utveckla en aktiv medborgarmedverkan för ell samordnat
skadeförebyggande arbe­te.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i detla sammanhang erinra om att genom
primärvårdens, särskilt barnhälsovårdens och distriktssköterskornas, försorg
ett viktigt skadeföre­byggande arbete utförs i samband med föräldrautbildningen
och i samband med hembesök inom barnhälsovården och hos äldre som får
hemsjukvård. Det är angeläget att det skadeförebyggande arbetet i denna form
vidareut­vecklas. Jag återkommer till detla i ett senare avsnitt i anslulning
till mina överväganden om primärvårdens uppgifier i del förebyggande arbetet.
Åven skolhälsovården utför etl viktigt arbete inom det skadeförebyggande
området i skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det skadeförebyggande arbetet kräver ett direkt engagemang
av medbor­garna, folkrörelser och ansvariga samhällsorgan för atl bli
framgångsrikt. Ett exempel på denna typ av hälsoarbete i lokalsamhället är det
s.k. Falköpings­projektet där man under en tväårsperiod lyckais uppnå en
30-procentig skadereduktion. Hälso- och sjukvården kan spela en viklig roll
dels genom att registrera och analysera skadehändelser och skaderisker, dels
genom atl akiivt medverka i information och utbildning fill allmänhelen saml
initiera en tvärsektoriell samverkan med l.ex. trafikansvariga,
lekplatsansvariga, miljö-och hälsoskyddsförvallningen och skolhälsovården. Det
är därför vikligt att möjligheterna atl utveckla etl direkl medborgarengagemang
och förstärkta samverkansformer mellan landsling, primärkommuner och
folkrörelser blir väl belysta i del utredningsarbete som jag föreslagit i det
föregående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.5 Hälsopolitiska aspekter i samhällsplaneringen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.5.1 Boendemiljön&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det underlag till hälsopoliliskl sektorsprogram för
boendemiljön som utarbetats inom HS 90 omfattar fakta och vissa utgångspunkter
för att vidareutveckla såväl den sociala som den fysiska boendemiljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Speciellt betonas den hälsopolitiska betydelsen av goda
sociala boende­miljöer där det finns bra förutsättningar för samspel och
gemenskap mellan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;människor liksom goda möjligheter all påverka den egna
livsmiljön. Förutsättningar för en social gemenskap kan förbättras bl.a. genom
en fysisk planering som underlättar konlakler mellan boende, som ger ell
allsidigl lägenhetsutbud och därmed en allsidig befolkningssammansättning samt
former för kollekliv verksamhel bland de boende med l.ex. barnomsorg, idroti
och äldreomsorg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Insalser i boendemiljön av delta slag kan
erfarenhetsmässigt vara av betydelse för all bryla isolering och ensamhet. De
är därmed vikliga också i ett hälsopolitiskt perspektiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälsorisker i den fysiska boendemiljön är bl.a. relaterade
till inomhuskli-mat, strålning, buller och luftföroreningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommitlén har i delta sammanhang speciellt
uppmärksammat samband mellan radon från mark eller byggnadsmaterial och cancer.
Kommillén betonar den slora osäkerheten i riskuppskatlningarna. Den har genom
egna överväganden kommil lill att den nedre gränsen i strålskydds-institutets
riskuppskallning, dvs. ca 300 lungcancerfall per år i framliden vid nuvarande
radonhalt i bosiadsluft, ter sig mera sannolik än institutels övre gräns och
att värdet skulle kunna vara så lågt som 100 fall per år. Riskuppskattningen är
dock, enligt cancerkommitlén, så vansklig all den inte kan göras på etl
tillfredsställande sätt ulan ny kunskap. Cancerkommit­tén föreslår därför att
en epidemiologisk undersökning genomförs under en tid av 4-7 år för att närmare
klarlägga cancerriskernas storlek med hänsyn till förekomslen av radon i
bostäder. Koslnaderna för en sådan undersökning uppskattas grovi till 10 milj.
kr. I avvaktan pä resullalel av en sådan undersökning bör, enligt
cancerkommitlén, radonutredningens förslag i belänkandet (SOU 1983:6) Radon i
bosläder genomföras såsom en minimiåtgärd. Det innebär alt i befintlig
bebyggelse bostäder med en radonhalt över 400 Bq/m-' bör åtgärdas. Vid nybyggen
av bostäder bör, enligt cancerkommittén, målsättningen vara att eftersträva en
radondotterhalt under del nuvarande svenska medelvärdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av de remissinstanser som lagit upp radonfrågan ansluler
sig flertalet till cancerkommilléns bedömning och tillstyrker förslaget om en
radonepide­miologisk siudie. De olika forskningsorganen förulsäller i sina
yttranden alt särskilda medel anvisas för undersökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser för egen del - efler samråd med cheferna för
jordbruks- och bostadsdepartementen - alt förekomsten av radon i bosläder är
elt angelägel hälsoproblem som bör åtgärdas. Radonutredningens förslag innebär
bl.a. all kommunerna skall identifiera hus med radondolterhalter över 400 Bq/m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänna råd till kommunerna om spärningsarbetet har
meddelats av socialstyrelsen. Jag förutsätter att miljö- och
hälsoskyddsnämnderna beaklar dessa råd i sin verksamhel. Enligt en undersökning
som socialstyrelsen gjort nyligen har de flesla kommuner också redan vidtagit
ålgärder för att spåra riskhus. Ytterligare åtgärder planeras av kommunerna.
Vad gäller cancer­kommitténs förslag om en radonepidemiologisk studie
förulsäller jag, mol&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bakgrund av de posiiiva remissyttrandena, atl de berörda
forskningsorganen beaklar denna fråga vid sin planering av
forskningsverksamheten och på sedvanligt sätl aktualiserar de resursbehov som
de bedömer föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa frågor om radon bereds för närvarande inom
regeringskansliet av en särskild samrädsgrupp mellan de närmast berörda
departementen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 och cancerkommitlén aktualiserar även hälsoproblem
som kan vara förknippade med nya byggnadsmaterial och förändrade tekniker,
t.ex. för ventilationssystem. Det är t.ex. känt atl vissa byggnadsmaterial
avger formaldehyd, som irriterar ögon och luftvägar och som misstänkts vara
cancerframkallande. Vidare utgör bilavgaser - speciellt i de större städerna
-en hälsorisk såväl utomhus som inomhus. Bilavgaskommiltén redovisar i sitt
betänkande (SOU 1983:27) alt hälften av befolkningen i de tre största städerna
ansåg sig störda av bilavgaser. Bilavgaskommilténs belänkande har behandlats av
regeringen. Ell förslag (prop. 1984/85:127) om införande av blyfri bensin och
skärpta avgasreningskrav har nyligen förelagts riksda­gen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från hälsopolitiska ulgångspunkler är det angeläget alt
öka kunskaperna om samband mellan inomhusmiljön och ohälsa. Samlidigt är det
väsenlligl att byggnadsmaterial och byggnadstekniker i ökad ulslräckning
förhands-prövas även med avseende på dess eventuella hälsoeffekter innan de
används i produktionen. Enligt vad jag har erfaril pågår f.n. etl samarbeie
mellan planverket, socialstyrelsen och arbetarskyddsstyrelsen för all la fram
etl handlingsprogram mot hälsorisker i inomhusmiljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.5.2 Arbetsmiljön&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Historiska och aktuella fakta visar entydigt vilken slor
betydelse arbets­miljöns ulformning och arbetets innehåll har för folkhälsan.
Detta ålerspeg­las bl.a. i de slora skillnader som finns mellan olika
yrkesgruppers möjligheter atl leva etl hälsosamt liv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ansvarel för arbetsmiljön åvilar primärt den enskilde
arbeisgivaren enligt arbetsmiljölagen. Även arbetstagarna har emellertid ålagts
en skyldighet att samverka med arbetsgivaren för alt åstadkomma en god
arbelsmiljö. Sedan lång tid har också arbetsmarknadens parter intimt samarbetat
för atl nå målel en god arbetsmiljö. Genom arbetsmiljöavtal och avtal om
företagshälsovård m.m. har parterna tagit ett direkt praktiskt ansvar för
verksamhetens utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De lill arbetslivet relaterade hälsoproblemen mäste
emellerlid också ses i ett samlat hälso- och sjukvårdsperspektiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvårdslagen ålägger landstingen elt ansvar
för att lillgodose hela befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Landstingen
skall därvid samverka med andra samhällsorgan, organisalioner och enskilda i
sin planering av hälso- och sjukvärden. Förelagshälsovården berörs därmed av
landsungens planerings- och samrådsskyldighel, även om förelagshälsovår-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den lill sin funktion år en del av arbetarskyddet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Primärvården förvänlas ha kunskaper om den lokala
befolkningens samlade halsoproblem och hälsorisker. De arbetsrelaterade
problemen och riskerna väger därvid tungt. Det finns därför ett slarkl behov av
nära kontakler mellan den landstingskommunala hälso- och sjukvården och i
första hand företagshälsovården och den statliga yrkesinspektionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagshälsovårdens innehåll, utbyggnad och finansiering
har nyligen ingående redovisals för riksdagen i propositionen (prop.
1984/85:89) om företagshälsovård och arbetsanpassning. Jag begränsar i detta
sammanhang perspektivet till vissa fakta om hälsoproblem i arbetslivet samt
landstingens roll och insatser vad avser arbetsrelaterade hälsoproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dödsfallen genoni olycksfall i arbele har kontinuerligt
minskal från ca 500 per år under 1950-talet lill ca 300 i början av 1960-talel
och ca 130 i början av 1980-talet. Under år 1982 inlräffade 106 olycksfall med
dödlig utgång bland anställda. Denna relativt gynnsamma utveckling kan
förklaras såväl av den allmänna omstruktureringen av arbetslivet som av
målmedvetna och aktiva skadeförebyggande insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Antalel arbetsolycksfall som inle lett till dödsfall men
som föranlett sjukskrivning och ibland beslående men har dock inte minskat i
samma takt. Uttryckt i antalet arbetsolycksfall per miljon arbetstimmar kan
konstateras au antalet olyckor var 22,2 under år 1968 och 20,7 under år 1980.
Svårhetstalel, dvs. antal sjukdagar per 1 000 arbetstimmar, sjönk dock under
samma period från 1,35 lill 0,52. De branscher som hade den högsta
olycksfallsfrekvensen var slakterier, skeppsvarv, gruvor, järn- och
stålgjute-rier och sågverk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots minskningen av anlalel arbetsolycksfall ulgör de
forlfarande inom fiera branscher, l.ex. slakterierna, etl av de största
hälsoproblemen i arbetsmiljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även de fysikaliska arbelsmiljöfaktorerna - buller,
vibrationer, strålning, klimat och belysning - år alltjämt ett stort problem
och har visat sig ge upphov lill allvarliga besvär och sjukdomar. Bland
arbetare uppger 50 procent att man besväras av buller på arbetsplatsen.
Särskilt utsatta branscher är verkstadsindustrin, massa- och pappersindustrin,
grafisk verksamhel, trävaru-, textil- och beklädnadsindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fysisk belastning med tunga lyft och upprepade och
ensidiga arbetsrörel-ser ulgör uppenbara hälsorisker som ofta ger upphov till
långa sjukskriv­ningar och är en vanlig orsak till förtidspensionering,
omplacering och omskolning. Sådana problem återfinns i flera branscher bl.a.
skogsbmk, byggnadsindustri, vårdsektorn och olika grenar av
tillverkningsindustrin. Ca hälften av de anmälda arbetssjukdomarna år 1980 eller
ca 9 000 fall hänfördes till denna kaiegori.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kemiska hälsorisker i arbetsmiljön -t.ex. asbest och
lösningsmedel - utgör fortfarande allvarliga hälsoproblem. Problemen omfattar
bl.a. risker för cancersjukdomar och för skador på arvsmassan, allergier m.m.
Chefen för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;arbetsmarknadsdepartementet kommer senare denna dag all
föreslå rege­ringen tillsättande av en särskild asbestkommission för alt
skyndsami lägga fram etl samlal handlingsprogram för ålgärder mol asbest. Efler
samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet anser jag atl alla som så
önskar det och som i sitl arbele har varil exponerade för asbest skall erbjudas
en kostnadsfri hälsoundersökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De psykosociala påfestningarna i arbetslivet har under
senare år mera systematiskt börjat uppmärksammas. Viktiga forskningsinsatser
har gjorls inom della område vid bl.a. slatens instilut för psykosocial
miljömedicin. Samband mellan psykosociala förhållanden i arbetsmiljön och
uppkomsten av hjärt-kärlsjukdom har analyserals. Dessa studier visar bl.a. atl
risken för hjärtinfarkt ökar inom yrken präglade av stress och små möjligheter
för individen atl påverka sin egen arbetssituation. Del har l.ex. visals all
äldre betongarbetare, som har svårt all följa ell högl arbetstempo och som
känner pressen all inle försämra gruppackordet, har en ökad risk för hjärtin­farkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På molsvarande sätt kan konstateras alt en god och
stimulerande arbelsmiljö befrämjar hälsan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är mol denna bakgrund väsenlligl atl arbetsmiljön ses
i etl helhetsperspektiv. Detta synsätt präglar också 1977 års
arbetsmiljölagstifl-ning. Med 1976 års arbelsskadelagstiftning vidgades det
lidigare ganska snäva begreppel yrkessjukdomar lill att med lermen arbetsskada
omfatta all ohälsa som har ett orsakssamband med förhållanden i arbetsmiljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa arbeismiljöavtal mellan arbetsmarknadens parter
understryker också denna helhetssyn pä arbetsmiljön frän hälsosynpunkt, bl.a.
genom att föra in en psykosocial funklion i förelagshälsovården vid sidan av de
tekniska och medicinska funktionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna perspektivförskjutning förutsäller ett nära
samarbeie mellan arbetarskyddet och hälso- och sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förelagshälsovården bör därvid - som anges i prop.
1984/85:89 - i första hand koncentrera sina insatser till del
sjukdomsförebyggande och hälsofräm­jande arbetet. En viss andel sjukvård i
företagshälsovården är dock klart berättigad. Dess sjukvårdande insalser bör i
första hand bör avse akuta olycksfall och andra akuta insjuknanden samt
arbetsrelalerad rehabilitering och anpassning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Primärvården bör ta initiativ till en systematisk och
regelbunden samver­kan med företagshälsovården inom primärvårdsområdel. En
sådan samver­kan krävs också för atl klarlägga samverkansområden och
uppgiftsfördel­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagshälsovården bör vidare - i enlighet med var som
anförts i prop. 1984/85:89 - byggas ut så atl den omfattar hela den
yrkesverksamma befolkningen. Idag saknar ca 40 procenl av de anslällda tillgång
lill företagshälsovård. Dessa är ofta anslällda inom små förelag. Mycket talar
för att det finns betydande hälsorisker vid många av dessa små arbetsplatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därulöver står drygl 270 000 ensamföretagare och deras
medhjälpare ulan tillgäng lill företagshälsovård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att lillgodose HSL:s krav på en &amp;quot;god hälsa och en
vård på lika villkor för hela befolkningen&amp;quot; har landstingen, enligt den
lidigare nämnda propositionen, förklarat sig villiga atl mot ersättning erbjuda
s,k, extern förelagshälsovårdsservice till mindre företag och ensamföretagare,
som inte kan organisera företagshälsovård på annal sätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.5.3 Arbetsmarknad och sysselsättning Arbelslöshel som en
hälsorisk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Etl ökat antal forskningsrapporter- såväl internationellt
som i Sverige -pekar relativt entydigt på all del finns elt samband mellan
arbelslöshel och ohälsa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Della samband gäller - som ulförligl redovisas i HS
90-sludierna. Hälsopolilik i samhällsplaneringen (SOU 1984:44) och i förstudien
Hälso­risker (SOU 1981:1) - i första hand hjärt-kärlsjukdomar samt psykiska
sjukdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom ramen för HS 90-arbetet har vidare analyserats vilka
grupper som drabbas mest ogynnsamt vid arbetslöshet. Riskgrupperna utgörs i
försia hand av dem som har en myckel svag posilion på arbetsmarknaden såsom
korttidsutbildade, arbetshandikappade, invandrare från utomnordiska län­der och
personer med alkoholproblem. Samtidigt har konstaterats all de negativa
hälsoeffekterna är tydligast bland de människor som Ivingas gå arbetslösa under
en läng tid. Arbetslöshet är alltså en hälsorisk som medverkar till ulveckling
av sjukdom. Samtidigt får sjuka och handikappade svårigheter på
arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är således även i ett hälsopolitiskt perspekliv
yttersl angelägel all hålla arbetslösheten på en låg nivå. Detta förutsätter en
fortsatt aktiv arbetsmark­nads- och näringspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i detla sammanhang betona all hälsorisken
arbelslöshel aldrig kan &amp;quot;vårdas bort&amp;quot;. Däremot bör givetvis
arbetslöshetens negativa hälsoeffekter beaklas vid utformningen av den framtida
närings- och arbetsmarknadspo­litiken. I etl hälsopolitiskl perspektiv ar det
därvid - förutom generellt sett en låg arbetslöshet - särskilt viktigt att
beakla insatser som ökar möjlighelerna att erhålla arbete för de grupper som
löper störst risk att drabbas av ohälsa p.g.a. arbetslöshet. Vidare är
säkerhelen i en anställning av slor betydelse för hälsotillsländel. Hot om
arbetslöshet och en osäker framtid på arbetsmark­naden är sannolikt från
hälsosynpunki lika ogynnsaml som öppen arbetslös­het.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En stor grupp arbetslösa är de som ännu inte är etablerade
på arbeismarknaden, l.ex. ungdomar och kvinnor som åler vill förvärvsarbeta
efter en lids arbele i del egna hemmel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälsoeffekter av arbelslöshel bland ungdomar är mycket
lilel studerade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sannolikheten är dock slor för en socialt ogynnsam
utveckling. Del är därför angeläget alt även ur etl hälsopoliliskl perspekliv
rikla speciell uppmärk­samhet mol dessa grupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En viktig uppgift för forskningen och hälso- och
sjukvården är således all vidareulveckla kunskapen om arbetslöshetens
hälsoeffekter på samma sätl som man klarlägger andra hälsorisker, t.ex, den
sociala arbetsmiljöns, tobakens och koslens betydelse för hälsan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen har även i detta sammanhang en viklig
uppgifl all hålla sig välinformerad om akluell forskning, sammanställa resultat
och göra dem tillgångliga för ansvariga organ på arbelsmarknadsområdel liksom
för fackliga organisationer och allmänheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På landstingsnivå är del angeläget alt även arbetslösheten
som hälsorisk ytterligare klarläggs och analyseras, t,ex, inom ramen för
landstingens samhällsmedicinskt inriktade arbele,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvården besitter också- exempelvis inom
primärvärden - en viss kunskap om arbetslöshetens hälsoeffekter som kan vara av
värde för t,ex, arbetsförmedlingens verksamhel. Del kan därför vara moliveral
med en nära koniakt speciellt vad avser enskilda personer med en svag ställning
på arbetsmarknaden. Samtidigt finns i detta hälsopolitiska perspektiv anledning
atl aktualisera och inlensifiera möjligheterna till rehabililering snarare än
en ofrivillig förtidspensionering av arbelsmarknadspoliliska skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samiidigi mäste beaktas alt de grupper som har den största
risken att fara illa vid arbetslöshet ofla är de som hälso- och sjukvärden har
dålig kontakt med. De utgör en vårdpolilisk riskgrupp. För att kunna erbjuda
dem den vård de behöver krävs därför en särskild uppmärksamhel frän den
offentliga hälso- och sjukvärdens sida vad avser dessa gruppers situation och
vårdbehov. Detla är speciellt väsenlligt när de anslällda i samband med
företagsnedläggningar inte längre har lillgång lill företagshälsovård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I en god hälso- och sjukvård ingår som en nalurlig del att
den som drabbas av ohälsa får lillgång lill adekvata rehabiliteringsinsatser.
Rehabililering i vid mening omfattar medicinsk, social och yrkesinriklad
rehabilitering. Medi­cinsk rehabilitering avser närmasl att häva
sjukdomstillstånd och återställa funktionsförmågan. Till social rehabililering
kan man räkna ålgärder som service, råd, upplysningar och bistånd i personliga
angelägenheter som socialtjänsten svarar för. Den yrkesinriktade
rehabiliteringen syftar till alt stärka den enskildes ställning på
arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den allmänna försäkringen spelar en viklig roll i
rehabiliteringsarbetet i och med att den ger den enskilde en ekonomisk
grundtrygghet under rehabiliieringstiden. Som jag tidigare nämnl avser chefen
för socialdeparte­mentet atl tillsätta en särskild ulredning som bl.a. skall ha
lill uppgifl alt ge sjukförsäkringen en mera aktiv roll i samband med
rehabililering. 1 della sammanhang är också avsiklen alt utredningen skall la
initiativ till en breddad och fördjupad försöksverksamhel på
rehabiliieringsområdel med forskare och praktiskt verksamma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.5.4 Kosl och koslvanor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovel av en sainordnad hälsopolitik för att genom såväl
samhälls- som individinriktade insalser skapa förulsällningar för förbättrade
koslvanor har med ökad intensitet aktualiserats bl.a. av WHO. I de nordiska
länderna kan också noleras ett ökande intresse för kostfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 direktiven lill den kommitté som regeringen tillsatte
1982 för utformningen av livsmedelspoliliken anfördes således bl.a. följande
(Dir 1982:103):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Till en samlad översyn av livsmedelsförsörjningen
hör, som jag lidigare angett, givetvis frågorom ålgärder för atl förbättra
folkhälsan. Utvecklingen inom de olika leden av livsmedelskedjan bör därför
analyseras med hånsyn lill effekter på livsmedlens kvalilet och
näringsinnehåll. Kommittén bör redovisa om förändringar är önskvärda av
konsumtionen med hänsyn lill folkhälsosynpunkter och i så fall vilka möjligheter
som finns atl påverka konsumtionen och därmed produktionsinriktningen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén har avgell huvudbelänkandel (SOU 1984:86)
Jordbruks- och livsmedelspolitiken. Regeringen har nyligen beslutat att
förelägga riksdagen en proposition (1984/85:166) med anledning av
livsmedelskommitténs betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kommer i del följande all ta upp kostfrågorna med
uigångspunkt i de frågeslällningar som aktualiserats i cancerkommitténs
belänkande (SOU 1984:67) och HS 90-rapporlen Hälsopolitik i samhällsplaneringen
(SOU 1984:44).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälsopolitiska mål&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del slora kost-hälsoproblemet i Sverige var långt in på
1900-talel brisl på mat och undernäring hos slora befolkningsgrupper, dvs.
samma problem som de flesta utvecklingsländer har i dag. Renodlade
bristsjukdomar orsakade av undernäring är numera ovanliga hos den svenska
befolkningen, även om detta kan förekomma inom speciella grupper. Användningen
av livsmedelsberikning med t.ex. vitaminer och järn molverkar uppkomsten av
sådan undernäring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Problemen i dag är de motsatta, för högt energiintag i
förhållande till behov och ofta fel sammansättning av koslen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I en inom HS 90-arbelet utarbetad expertrapport (SOU
1984:43) Au förebygga hjärt- och kärlsjukdomar konslateras alt del finns etl
samband mellan hög fettkonsumtion och utveckling av s.k. ischemisk
hjärtsjukdom. Därmed föreligger också, konstaleras del, en förhöjd risk för
hjärtin­farkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I en annan expertrapport (Ds Jo 1984:9) om kost- och
hälsofrågor, som utarbelats av livsmedelskommittén lämnas en ingående
redogörelse för kostvanornas samband med olika sjukdomstillstånd. Av rapporten
framgår bl.a. all högl blodtryck kan ha ell samband med hur myckel salt som
lillförs kroppen. Uppkomsten av förstoppning beror delvis på för låg halt av
fibrer i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kosten. Övervikt beror i regel på alt man äter för mycket,
speciellt av energirika näringsämnen som fett och socker. Kraftig övervikt är
en riskfaktor för många typer av ohälsa som högl blodtryck, hjärl- och
kärlsjukdomar, sockersjuka, sjukdomar i rörelseorganen m,ni.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Cancerkommittén
hävdar att epidemiologiska och experimentella under­sökningsresultat
sammantagna överiygande visar atl kosten har stor bety­delse i fråga om den
totala cancerförekomsten men att man saknar sådan detaljkunskap som medger en
noggrann kvantifiering. Omkring en tredjedel av den totala cancerförekomsten i
Sverige skulle, enligt kommiltén. kunna betingas av kostfaktorer. Delta
motsvarar drygt 10 000 fall per år. Cancerkommitlén understryker atl detla är
en siffra som har elt belydande osäkerhetsintervall. Det betyder inle heller
all koslen härvid varii den enda orsaksfaktorn; oftasl torde även en eller
flera andra faklorer ha inverkat eller varit en nödvändig förutsättning för
utvecklingen av cancersjukdomen. Kommillén betonar osäkerhelen belräffande
enskilda kostkomponeniers betydelse men anser alt en sänkning av
feltkonsumtionen skulle kunna få en gynnsam effekt på åtminstone vissa
cancersjukdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rekommendationerom
önskvärda förändringar av kostvanorna formule­rades år 1971 i socialstyrelsens
skrift Kost och motion som ularbelals av en särskild expertgrupp (den s.k.
MEK-gruppen). Rekommendationerna, som senast reviderades är 1978, går i
huvudsak ut på alt man skall -öka konsumtionen av bröd och andra
spannmålsprodukter, rotfrukter och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:146.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;grönsaker - minska konsumtionen av fett och -minska
konsumtionen av socker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan konstateras att dessa kostrekommendaiioner i
huvudsak stått sig genom åren. Forskningen har forllöpande givit ell säkrare
sakunderlag för desamma. En översyn av MEK-gruppens rapporl pågår f,n.
Resultatet härav väntas kunna redovisas under våren 1985,
Experirekommendaiioner om önskvärt dagligt inlag av vissa näringsämnen har
publicerats av statens livsmedelsverk och dess föregångare sedan mer än 30 år.
De nu gällande rekommendationerna är från 1981 (M 4/1981). Rekommendationerna
används bl.a. som underlag för beslut i kost- och näringsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommitlén och livsmedelskommitiéns experter föreslår
att del långsiktiga målet för samhällels ålgärder för atl nedbringa den totala
feltkonsumtionen i landet bör vara all nå en nivå som ligger genomsnittligt vid
ca 30 procenl av energiintaget. Elt försia delmål bör därvid vara en minskning
av konsumtionen från nuvarande närmare 40 procenl av energiintaget till under
35 procent.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samverkan på nationell nivå&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälsoupplysning är etl viktigt medel för alt förbättra
kostvanorna. Det krävs dock även andra åtgärder för atl molivera konsumenlerna
lill ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;näringsriktigare kosthåll och hälsonyttigare
livsmedelsval. Utbudet av livsmedel, tillgänglighet, bekvämlighet och
livsmedelspris är exempel på faklorer som påverkar konsumtionen. Från
hälsopolitiska utgångspunkter bör även de hälsomässiga konsekvenserna av olika
livsmedelspoliliska åtgärder beaklas. Jag vill därvid nämna atl i propositionen
(1984/85:166) om livsmedelspolitiken framhåller chefen för
jordbruksdepartementet att de av livsmedelskommilténs expertgrupp för kost- och
hälsofrågor förordade koslförändringarna, dvs. främsl minskad konsumtion av
fett och socker och ökad konsumtion av spannmålsprodukter och potatis, bör
beaklas inom den framtida livsmedelspolitiken. 1 propositionen redovisas ocksä
vissa åtgärder som kommer alt vidtagas för all få lill stånd en ralionell och
effekiiv kosiinformaiion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom regeringskansliet inrättades 1978 beredningen för
livsmedels- och näringsfrågor, den s.k. livsmedelsberedningen. Den är ett
samrådsorgan och forum för överläggningar och diskussioner mellan regeringen
och experter på livsmedelsområdet. I livsmedelsberedningen har bl.a. frågan om
hur hälsoaspekter skall beaktas i livsmedelspoliliken diskulerats vid olika
tillfällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen och livsmedelsverket bör gemensamt följa
kunskapsut­vecklingen inom området kost och hälsa. Särskild uppmärksamhel bör
ägnas ändrade konsumtionsvanor hos riskgrupper som äldre ensamslående perso­ner
med kraftig övervikt, diabetiker m.fl. Uppmärksamhel bör även ägnas ekonomiskl
svaga konsumenters möjligheter atl köpa en hälsomässigl lillfredsställande
kost. Det är särskilt angeläget att följa huruvida beslutade ändringar i
kostrekommendalionerna fär genomslag i fakiiska förändringar i kostvanorna.
Undersökningar bör också göras för atl studera eventuella hälsoeffekter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nya medel och meloder för produklion och förädling av
livsmedel införs inle sällan ulan atl de hälsomässiga konsekvenserna utretts
tillräckligt. Från hälsosynpunki är det angeläget med en effekiiv konlroll av
livsmedel och av efterlevnaden av olika föreskrifier i
livsmedelslagstiftningen. Del kan nämnas atl en särskild ulredning, den s.k,
livsmedelskontrollulredningen, har i uppdrag atl se över livsmedelskontrollens
inriktning och omfallning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvårdshuvudmännens ansvar all främja goda
koslvanor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min bedömning: Hälsoupplysning ingår som en viklig del i
hälso- och sjukvårdshuvudmännens ansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen för
förebyggande ålgärder. Ökade kunskaper inom befolkningen om koslva­nor som
befrämjar en god hälsa bör vara etl cenlrall mål för hälsoupp­lysningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningarnas (HS 90 och cancerkommittén) förslag: Överensstämmer
med min bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna instämmer allmänt i förslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skalen för min bedömning: Kostupplysning ingår som ett
integrerat led i hälso- och sjukvårdens kontakler med de vårdsökande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Primärvården har här en viktig uppgift. Kostupplysning har
länge varil ett naturligt inslag inom barnhälsovården där barnavårdscentralerna
rutinmäs­sigt följer barnens näringsstalus och ger råd om kosl- och
uppfödningsfrågor. Det är angeläget atl nå även andra målgrupper än spädbarn med
sådan information. Ohälsosamma koslvanor förekommer ofla bland äldre, vissa
grupper av ensamstående m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom landstingens olika instilulioner är kosten en viktig
del av omvård­naden. Det är viktigt att kosten är säväl näringsanpassad som
smakfullt tillagad och serverad samt lämpligt fördelad över dygnet.
Kostrekommen­daiioner har utarbetats av livsmedelsverket i samråd med
socialstyrelsen. Kostfrågor inom vården har diskuterats och utretts under en
följd av år bl.a. av Spri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är också av grundläggande betydelse atl skolmåltiderna
har en lämplig näringsmässig sammansättning och en utformning i övrigl så atl
de bidrar till att grundlägga goda kostvanor hos barn och ungdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även inom barnomsorgen och vid hem för värd och boende bör
mathållningen bidra lill att goda kostvanor utvecklas. Genom hemtjänsten bör
också kostsituationen för olika målgrupper kunna förbättras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kostupplysning genom centrala kampanjer,
studieorganisationer och i övrigt genom upplysning från landstingens
hälsoenheter kan vara etl viktigt komplement till den ordinarie mera
långsiktiga verksamhelen. I l.ex. Slockholms läns landsling bedrivs elt projekl
som syftar till alt förbättra befolkningens kostvanor. Delta projekt innefattar
bl. a. en dialog med storkök exempelvis vid personalmatsalar och skolor saml
olika livsmedels­kedjor för atl förbällra möjligheterna att erhålla en väl
avvägd och sammansatt kost.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ökade insatser för kostforskning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av det nya underlag i fråga om kost- och
näringsfrågornas stora betydelse för hälsan som framkommil genom cancer- och
livsmedels­kommittéernas arbete är det enligt min mening angeläget att öka
insatserna för kostforskning. Jag vill därvid särskilt peka på atl
cancerkommitlén i silt betänkande framhåller att epidemiologiska och experimentella
undersök­ningsresultat övertygande visar att koslen har stor betydelse i fråga
om den lolala cancerförekomsten men att sådan detaljkunskap ännu ej finns som
medger en noggrann kvantifiering. Kommittén har därför föreslagil atl en
intensifierad forskning inom della område kommer lill slånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang vill jag erinra om att regeringen, på
förslag av chefen för jordbruksdepartementet, tidigare i vår har lagt fram
propositionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 181&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(1984/85:121) om  livsmedelsforskning.  I  propositionen
uppmärksammas särskilt behovet av ökade insatser inom näringsforskningens
område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag förutsätter att berörda forskningsorgan, vid
planeringen av sin verksamhel, beaklar de utredningsförslag som föreligger om
behovet av en intensifierad kostforskning. De ökade resursbehov som
forskningsråden kan bedöma föreligga bör aktualiseras på sedvanligt sätl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.6 Ökad tvärsektoriell samverkan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min bedömning: Jag vill betona betydelsen av ell
tvärsektoriellt samarbete kring hälsofrågorna. Hälso- och sjukvärdens uppgift i
detta sammanhang bör främst vara all ta fram och förmedla kunskaper om ohälsans
orsaker och fördelning i befolkningen som underlag för insalser inom andra
samhällssektorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningarnas (HS 90 och cancerkommittén) förslag:
Överensslämmer med min bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: De bedömningar som HS 90 och
cancerkommitlén gjort om det tvärsektoriella samarbetets betydelse för den
hälsopolitiska utveck­lingen har vunnit bred anslutning bland
remissinstanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för min bedömning: Jag har i det föregående
framhållit all de hälsofrämjande insatser som är av betydelse för befolkningens
hälsa till mycket stora delar mäste genomföras av andra organ i samhället än
hälso-och sjukvården. Slaten har elt övergripande ansvar för kunskapsuppbygg­naden
vad avser denna samhällsinriktade förebyggande verksamhet. I della arbele måsle
de sektorsansvariga dock ofta ta del av de kunskaper och erfarenheter om
ohäl.sans fördelning och orsaker som kommer fram inom hälso- och sjukvården.
Hälso- och sjukvården har i detta kunskapsavseende en unik roll. Den bör enligt
min bedömning kunna öka sina insatser i denna tvärsektoriella samverkan. Hälso-
och sjukvården måste la fram kunskaper om ohälsans förekomst och fördelning i
befolkningen genom sammansläll­ningar av erfarenheterna från det löpande hälso-
och sjukvårdsarbetet. Med utgångspunkt i resultatet från systematiska
epidemiologiska sludier bör man ge de ansvariga samhällsorganen fakta och
förslag till ålgärder så atl erfarenheterna och kunskaperna på bästa sätt
nyttiggörs i samhällsplaner­ingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del bör vara en självklar skyldighel för varje
samhällssektor, vars beslut kan fä hälsomässiga konsekvenser, all i
beslutsunderlaget våga in även hälsoaspekter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill erinra om den stora vikl WHO lägger vid en
förstärkt tvärsektoriell samverkan i hälsoarbetet. WHO förordar en nationell
policy som säkerstäl-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ler alt lagstiftande, administrativa och ekonomiska organ
ger ett brett tvärsektoriellt stöd och avsätter resurser för alt främja sunda
levnadsvanor och garantera människors aktiva deltagande på alla nivåer i
planering och utveckling av en sådan politik. Medlemsländerna tillråds av
organisaiionen att ha multisekloriella handlingsprogram som effektivt skyddar den
mänsk­liga miljön mot hälsorisker och slärker samhällets medvetenhet och
engagemang i delta arbele saml effektivt slöder internationella anslräng­ningar
för att begränsa sådana risker som påverkar mer än etl land. Detta är en
inriktning som den svenska regeringen fullt ut slöder, bl.a. genom vårl arbete
i kampen mot spridning av narkolika och mol försurning av naturen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser pekar på risken för oklara och
därmed handlings­förlamande ansvarsförhållanden vid ell sådani tvärsektoriellt
samarbeie. Jag vill därför klarlägga alt det inte är fråga om alt förändra de
rådande ansvarsförhållandena för atl älgärder vidtas. Del är alltid den närmasl
berörda samhällssektorn - myndigheten etc. - som svarar för sammanväg­ningen av
de olika intressen som skall beaktas i sammanhanget. Men del innebär att hälso-
och sjukvården har att vidareutveckla och förmedla kunskaper om olika
hälsorisker för atl därigenom underiätta för dessa sektorer att väga in de
hälsomässigl betingade kraven i sina ställningstagan­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det förebyggande arbetet kräver en tvärsektoriell
samverkan på alla nivåer. I del lokala hälsoarbetet är del angeläget alt
primärvården gär in i en sådan samverkan. Jag återkommer till detla i det
följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.6.1 Landstingens samhällsmedicinska verksamhel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De hälsopolitiska målen som anges i HSL förutsätter en
uppbyggnad av samhällsmedicinsk kompetens hos landstingen. Landstingens ansvar
att förebygga ohälsa avser såväl individinriktade som samhällsinriktade insal­ser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingens ansvar när del gäller samhällsinriktade
åtgärder innefattar insatser i syfte atl fasllägga hur faktorer i den yttre
miljön samt levnadsvillkor inverkar på befolkningens hälsotillstånd. En viktig
del av landstingens arbete härmed är alt kartlägga och analysera hälsoproblem
och därvid beakla både sociala och fysiska hälsorisker. Detla arbele
förutsätter en tvärsektoriell samverkan med andra samhällsseklorer.
Socialstyrelsen och slatens miljö­medicinska laboratorium har alt slödja
utvecklingen av landstingens samhällsmedicinska arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingen bör i silt samhällsmedicinska arbete stimulera
utvecklingen av hälsopolitiska handlingsprogram och seklorsprogram saml metoder
för behovsbaserad planering och resursfördelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allt detta arbele kräver kompetens inom miljömedicin,
socialmedicin, samhälls- och beleendevetenskap, ekonomi samt epidemiologisk
metodik. I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;likhel med den praxis som växt fram i de nordiska länderna
och i Sverige inom medicinska forskningsrådei, universitets- och
högskoleämbetet och i HS 90-utredningen benämner jag detta tvärvetenskapliga
kunskapsområde samhällsmedicin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i delta sammanhang erinra om att propositionen
1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifier och organisation m.m., som bl.a.
behandlade avvecklingen av de slatliga länsläkarorganisalionerna, utgick från
alt landstingen i framliden skulle svara för vissa uppgifier inom epidemiologi,
miljömedicin och smittskydd. Jag vill också erinra om den förhandlingsöve­renskommelse
med landslingen som slöts i anslulning härlill. Flera landsling arbeiar nu inom
elt brett samhällsmedicinskt arbetsfält. Jag anser del myckel angelägel att
denna verksamhet vidareutvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag återkommer senare till de krav på utbildning m.m. som
en vidgad samhällsmedicinsk verksamhel förutsätter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.6.2 Hälso- och sjukvårdsberedningen förstärks med en
tvärsektoriell expertgrupp&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min bedömning: I syfte att stärka det förebyggande
arbetet, särskilt del tvärsektoriella samarbetet, bör en rådgivande
hålsopolitisk expertgrupp med representanter frän berörda samhällssektorer
knylas till hälso- och sjukvårdsberedningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningarnas (HS 90 och cancerkommittén) förslag: HS 90
föreslår alt uppgifterna för socialdepartementets hälso- och sjukvårdsberedning
vidgas så atl den blir elt forum för tvärsektoriell samverkan kring
hälsofrågorna. Lämpligl sammansatt kunde beredningen fullgöra funklionen av ell
natio­nellt hälsopoliliskl råd enligt de allmänna rekommendationer som WHO gett
ut i anslulning till HFA 2000-strategien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommitlén föreslår, frän sina ulgångspunkler, alt en
rådgivande grupp för hälsofrågor knyls lill regeringen, lämpligen til!
socialdepartemen­tet, som kan benämnas socialdepartementets hälsodelegation.
Cancerkom­mittén anser att delegationen bör behandla även andra hälsofrågor än
sådana som direkt berör cancersjukdomarna. I fråga om cancer skulle
delegationen vara ett instrument för regeringen alt forllöpande följa
utvecklingen i slort inom cancerområdet, inte minsl i fråga om vetenskapligt
grundade möjlig­heter lill förebyggande arbete, och att även i övrigl följa upp
cancerkom­mitténs förslag. Kommittén anser att delegationen bör vara sammansatt
av representanter för vetenskapssamhället, hälso- och sjukvårdshuvudmännen,
primärkommunerna samt de departement och statliga myndigheter vars
ansvarsområden är av strategisk betydelse för hälsopolitiken och därmed för
folkhälsan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: De remissinslanser som berör delta
förslag är i regel posiiiva lill förslagel. Några remissinslanser är tveksamma.
UHÄ avstyrker efter hörande av de medicinska fakulteterna förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för min bedömning: Jag anser utredningarnas förslag
välgrundade och kommer därför att inrätta en rådgivande expertgrupp knuten lill
den nuvarande hälso- och sjukvårdsberedningen med uppgift att i försia hand
behandla tvärsektoriella hälsopolitiska frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppmärksamhet bör därvid ägnas bl.a. den typ av
hälsopolitiska handlingsprogram och seklorsprogram samt folkhälsorapport som
redovisas i denna proposition liksom frågor rörande hälsopoliliskl forsknings-
och ulvecklingsarbele av tvärsektoriell karakiär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i detta sammanhang erinra om atl i direkliven
till den nuvarande hälso- och sjukvårdsberedningen har skrivits in följande
(Dir 1983:37):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Hälso- och sjukvårdslagens hälsopolitiska inrikining
förutsätter elt tvärsektoriellt samarbete mellan olika verksamheter i samhället
för att minska hälsorisker och förebygga ohälsa. Del innebär bl.a. att
kunskaper om hälsorisker och ohälsa i ökad utsträckning måsle beaklas vid
planeringen av exempelvis arbets- och boendemiljö samt vid ulformningen av
livsmedels­politik och vid utarbetandet av arbetsmarknads- och näringspolitiska
åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I syfte alt åsladkomma en övergripande samordning av
hälso- och sjukvården samt mellan denna och de seklorer i samhället som är av
betydelse för en samlad hälso- och sjukvårdspolitik bör ett nytl organ för
samråd mellan slaten och sjukvårdshuvudmännen inrättas. Del nya samråds­organet
bör kallas socialdepartementets hälso- och sjukvårdsberedning. En sådan
samordning och samverkan är i linje med vad som beslutals i
världshälsoorganisationen (WHO). Sverige har där ställt sig bakom målsätt­ningen
alt det i varje land skall finnas en fortlöpande samverkan mellan olika
departement och fackområden som sysslar med bl.a. föda, vatten, boende,
utbildning, kommunikationer och miljö&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att öka hälso- och sjukvårdsberedningens möjligheter
att fylla denna tvärsektoriella samrådsfunktion avser jag således att knyta en
rådgivande hälsopolitisk expertgrupp till hälso- och sjukvårdsberedningen. Expertgrup­pen
bör bestå av företrädare för bl.a. berörda deparlemenl, socialstyrelsen.
Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundel samt vissa forskare eller andra
experter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.7 Hälsoupplysning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälsoupplysning ingår som en av flera verksamheter i
samhällets strategi för en förbättrad folkhälsa. Del är en service till
medborgarna som kan öka deras möjligheter all främja hälsa och förebygga
ohälsa. Det går självfallet inte att dra någon skarp gräns till sådan
informalion som inle uttryckligen har detta syfte, t.ex. ren
kunskapsförmedling, nyhetsinformation m.m. Inte sällan lorde nyhetsinslag i
massmedia om någon hälsorisk få stora återverk­ningar pä människors attityder
och värderingar - oberoende av om informationen varil &amp;quot;riklig&amp;quot; eller
&amp;quot;felaktig&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Många myndigheler och organisalioner i vårl land lämnar
informalion om frågor som berör vår hälsa. Ibland ulgör informalionen ren
kunskapsför­medling om olika hälsorisker som regleras i speciallagsliflning
eller på annal säll och berör då endasl i begränsad ulslräckning individens
levnadsva­nor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälsoupplysning ingår - eller bör åtminstone ingå - som
etl integrerat led i ulbildningen i skola och förskola, i högskolans
vårdyrkesulbildning m.m. Etl särskilt program för hälsofostran har utarbetats av
skolöverstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 arbelel med att föra ul hälsofrågorna till befolkningen
spelar ideella organisalioner en slor roll. Denna verksamhet möjliggörs ofla
med bidrag från slal och kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsens roll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialslyrelsens uppgifl inom hälsoupplysningen är att på
grundval av slyrelsens verksamhel saml nationella och internationella rön om
hälsorisker och hälsofrämjande åtgärder prioritera viktiga områden och utveckla
metoder för hälsoupplysningsarbetet och förse hälso- och sjukvårdshuvud­männen
med underlag för deras hälsoupplysning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Styrelsen svarar för en samlad uppföljning av
hälsoupplysningens omfatt­ning och inrikining saml medverkar till en
fortlöpande utvärdering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsens insatser för hälsoupplysning koncenlreras
för närvarande främst till information om tobakens skadeverkningar, om sexual-
och samlevnadsfrågor samt om kost- och näringsfrågor. Anslagel till hälsoupp­lysning
uppgår för budgelåret 1985/86 till ca 5,3 milj. kr. Härav utgör ca 2,6 milj.
kr. bidrag till olika organisationer som bedriver hälsoupplysning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingens roll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvårdslagen har ålagt landstingen ett ansvar
även för förebyggande vård. Hälsoupplysning till enskilda individer och
bestämda målgrupper i samhället utgör en del av del individinriktade förebyggande
arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I många landsting finns numera en hälsoenhet med särskilda
resurser avdelade för hälsoupplysning. Landslingens totala insalser för
hälsoupplys­ning är svära att beräkna, då dessa bl.a. ges inom ramen för mödra-
och barnhälsovården och i den löpande kontakten med patienter i hälso- och
sjukvården i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såväl HS 90 som cancerkommittén har ingående analyserat
hälsoupplys­ningens roll i det förebyggande arbetet. Hälsoupplysning som syftar
till ändrade levnadsvanor är enligt cancerkommittén elt centralt instrument i
cancerpreventionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.7.1 Hälsoupplysningens mål&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min bedömning: Hälsoupplysningen har en cenlral roll i
arbelel med all förebygga ohälsa och främja en god hälsa. Mål för
hälsoupplysningen bör vara att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;öka enskilda
individers och hela gruppers fakiiska kunskaper om hälsorisker och möjligheter
atl utveckla hälsosammare levnadsva­nor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ge vägledning
för den enskilde individens handlande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skapa ett ökat
hälsomedvetande och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;klargöra
hälsofrågornas direkta samband med samhälls- och miljöför­hållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningarnas (HS 90:s och cancerkommittén) förslag:
Överensstämmer med min bedömning. Cancerkommillén konstaterar att de stora
yttre orsakerna till cancer har samband med våra levnadsvanor saml atl ett
flertal av de stora folksjukdomarna har vissa gemensamma orsakssamband. De
stora riskfaktorerna är därvid tobaksrökning, alkoholmissbruk och ohälso­samma
koslvanor. Cancerkommitlén pekar också på att bristande sexualhy­gien och
olämpliga solbadsvanor kan bidra lill utvecklingen av cancer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som särskilt yttrat
sig instämmer i den bedömning och målbeskrivning som HS 90 och cancerkommittén
gjort angående hälsoupplysningens roll i det förebyggande arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för min bedömning: En utgångspunkt för den allmänna
hälsoupplys­ningen bör vara att alla behöver och har rätt lill kunskaper som
kan gagna hälsan. Hälsoupplysarens viktigaste strävan bör vara att hjälpa
människor till en fördjupad förslåelse för hälsofrågorna och deras samband med
samhälls-och miljöförhållandena. En sådan kunskap skall hjälpa den enskilde
individen att självständigt ta ställning lill sina levnadsvanor. Det är viktigt
att hälsoupplysningen ges med respekt för människors integritet och rätl till
individuella ställningstaganden. Som cancerkommittén har betonat får
hälsoupplysning inte ges på sådani sätt alt den kan skapa ångest hos den som
inle förmår följa råden om ändrade levnadsvanor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är samlidigt viktigt alt hälsoupplysningen inte
begränsas till livsstils­faktorer som den enskilde individen ensam kan påverka.
En viklig del av hälsoupplysningen är att informera såväl enskilda och
speciella grupper inom befolkningen som allmänhelen i slorl om hälsorisker i
l.ex. arbetslivet, trafiken och närmiljön. Denna typ av hälsoupplysning
inriktad mot samhällsförhållanden av betydelse för vär hälsa ökar - som jag
lidigare betonat - medborgarnas möjligheter att inom ramen för den demokratiska
processen och lokall hälsoarbete förbättra möjligheterna att leva ett hälsosamt
liv. Den förstärker därmed också de enskilda medborgarnas frihet att välja sina
egna handlanden även utifrån hälsomässiga utgångpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;J.7.2 Delai ansvar jör hälsoupplysning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min bedömning: Varje landsling har inom sitl
landstingsområde ansvarel för hälsoupplysningen. Landstingen bör i dessa frågor
samverka med berörda instanser inom kommuner, myndigheter och organisalioner.
Folkrörelser och organisationer har en viklig uppgifl i hälsoupplysningen.
Socialstyrelsens ansvar för hälsoupplysning bör vara atl utveckla viktiga
områden för hälsoupplysning och förmedla kunskaper och erfarenheter till
landslingen på dessa områden, att stödja utvecklingen i landstingen och atl
initiera insatser för all i högre grad nå de hälsopolitiska riskgrupperna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningarnas (HS 90:s och cancerkommittén) förslag:
Överensslämmer med min bedömning. Cancerkommillén föreslår att ansvariga
myndigheler i ökad utsträckning bör få utnyttja TV och radio för
hälsoupplysning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna instämmer allmänl i den beskrivna
ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheler för hälsoupplysning.
Cancerkommitiéns förslag om ökal utnyttjande av radio och TV har vunnit bred
anslulning bland remissinstanserna. De båda organen kommentarer dock inte
själva försla­get.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för min bedömning: Det direkta ansvarel för
hälsoupplysning ligger enligt hälso- och sjukvårdslagen pä landstingen.
Socialstyrelsen har dock en viklig uppgifl när del gäller förmedling av
kunskaper och erfarenheler på olika områden för hälsoupplysning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan viktig uppgift för socialstyrelsen är ått
initiera insatser för särskilda målgrupper. Styrelsen har under flera år
arbetat med insalser lill invandrare. Arbetet härmed bör fortsätta. Jag finner
det särskilt angeläget att fortsatta ansträngningar görs för all nå de grupper
som löper den största risken att drabbas av ohälsa och lidig död.
Erfarenhetsmässigl är det dessutom just dessa grupper som är svårast att nå i
hälsoupplysningsarbetet. Detta ställer särskilda krav på metodutveckling och
prakliska utvecklings­insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med anledning av det utredningsmaterial som överlämnats av
cancerkom­mitlén och HS 90 om våra levnadsvanors stora betydelse för hälsan har
jag bedöml det angelägel att socialstyrelsen får ökade resurser för hälsoupplys­ning.
Enligt regeringens förslag i budgetpropositionen för budgetår 1984/85 (prop.
1984/85:100) får socialstyrelsen därför en uppräkning av anslaget med 1 milj.
kr. Vidare kommer en viss ökning atl ske av bidragel fill olika organisalioner
för hälsoupplysning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kommer i det följande, under det särskilda avsnitt som
behandlar tobaksbruket, att föreslå att informationsinsatserna på detta område
intensifieras. I del föregående har jag också framhållit viklen av information
om kostens betydelse för hälsan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen (1984/85:48) om familjeplanering och
aborlvård, som nyligen har behandlals av riksdagen, framhåller jag bl.a. vikten
av en fortsatt satsning på upplysning om födelsekontroll, sexualitet och
samlevnad för all ytterligare minska antalel aborter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är väsentligt att landstingens arbete med
hälsoupplysning sker i nära samarbete med berörda organ inom kommuner,
myndigheler och organisa­tioner. Jag vill i del sammanhanget, liksom
cancerkommittén, peka på atl regionala onkologiska centra mot bakgrund av sitt
ansvar för regionala cancerregister m,m. har en viktig roll i hälsoupplysningen
kring förebyggan­de åtgärder mot cancersjukdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det år på landslingen del ankommer all föra
hälsoupplysningen ut på fältet genom hälso- och sjukvårdspersonal i olika
funktioner. Det är nalurligl all hälsoupplysning och annan individinriktad
förebyggande vård i försia hand är en uppgifl för primärvården. Primärvårdens
hälso- och sjukvårdspersonal möter en stor del av befolkningen och når
människor i många olika livssituationer. Hälsoupplysning bör dock i ökad
utsträckning integreras även i det löpande hälso- och sjukvårdsarbetet på låns-
och regionsjukvårds­nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Etl säll att sprida hälsoupplysning är all personalen inom
primärvärden liksom förelagshälsovården medverkar i ulbildningen i skolor,
bildningsför­bund m.m. Hälsoupplysning kan också spridas genom utställningar,
broschy­rer och massmedia. Det är enligt min mening viktigt att se
hälsoupplysningen som en del av ett folkbildningsarbete som syftar lill atl
fördjupa befolkning­ens kunskaper om hälsorisker och bredda intresset för
hälsofrämjande verksamhet. Det är därför av avgörande betydelse atl arbelel med
hälsoupplysningen bedrivs i samarbeie med folkrörelser och organisationer,
l.ex. idrottsrörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom ökar förutsättningarna för en mera nyanserad
debatt och opinionsbildning i hälsopolitiska frågor, som kan bli en viklig
motvikt till den ur etl hälsopolitiskt perspekliv ofla ofullsländiga och
förenklade människo­syn som präglar vissa delar av l.ex. den kommersiella
reklamen och massmediautbudel vars genomslagskraft är stor hos bl.a. barn och
ungdo­mar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är därför viktigt atl garantera tillräcklig kapacitet
för utbildning av personer med särskilt ansvar för ulveckling och samordning av
hälsoupplys­ningsarbelet. Den ulbildning i hälsoupplysningens meloder som
bedrivs vid Nordiska hälsovärdshögskolan utgör en viklig resurs i detta
sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.8 Åtgärder mot tobaksbruket&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.8.1 Allmänna ulgångspunkler&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tobaksbrukels negaliva effekler på hälsan har ingående beskrivils
av cancerkommittén och tidigare av tobakskommiilén i belänkandel (SOU&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1981:18) Minskal lobaksbruk samt i HS 90-rapporten (SOU
1981:1) Hälso­risker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av uppgifter i betänkandena framgår att rökare har en
större mottaglighet än icke-rökare för många sjukdomar och atl de har en
förhöjd sjukfrånvaro frän arbetet. Pålaglig är också den ökade dödlighet i
olika sjukdomar som karaktäriserar rökare. Den högre dödligheten bland rökare
gäller framför alll tre sjukdomsgrupper, nämligen hjärt- och kärlsjukdomar,
cancer och lungskador (bronkit, emfysem).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anlalel dödsfall i Sverige där rökning är en slarkt
bidragande orsak har beräknats lill mellan 7 000-13 000 per år. Minsl hälften
är hjärtinfarkter. Cancerkommillén konstaterar att tobaksrökning är den största
säkerställda, enskilda orsaken till cancer i värt land. Kommillén uppskattar
att vart 6:e cancerfall eller ca 5 500 fall har tobaksrökning som orsak, delvis
i samspel med andra faklorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Luftföroreningar från cigarettrökning har även visals ge
negativa hälso­effekter. Undersökningar har visat alt barn lill rökande
föräldrar oftare än andra drabbas av infektionssjukdomar i luftvägarna.
Cancerkommittén har också bedöml atl passiv rökning innebär en viss cancerrisk.
Den individuella risken varierar och torde enligt kommittén vara låg, men det
kan inte uteslutas att den i exlrema fall är påtaglig i lokaler där mänga
personer röker under lång tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andelen vuxna som röker dagligen är ca 30 procenl. Under
de senaste 15 åren har en påtaglig förändring skett i rökvanemönstrel, där
männens konsumtion genomsnittligt sjunkit och kvinnornas stigit. 1 fråga om
männen är rökningen mer utbredd bland de äldre medan del bland kvinnorna
framför allt är de yngre som röker. Om rökvanorna inle ändras kan man därför
vänta sig etl växande antal fall av rökningsbetingade sjukdomar och ökad
dödlighet bland kvinnor när dessa når åldrar där tobaksskadorna vanligen visar
sig. Viktigt är härvid atl komma ihåg atl risken för t.ex. lungcancer sjunker
väsentligt redan inom nägra fä år om man slutar röka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommittén konstaterar att även användning av snus
och tuggtobak medför en viss cancerrisk. Storleken härav kan inte närmare
uppskattas. För den cancerform, som i första hand förknippats med dessa varor
-munhålecancer - rör del sig dock endasl om nägra fä fall per år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tidigare ålgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Världshälsoorganisationen (WHO) har under senare år vid
fiera tillfällen rekommenderat sina medlemsländer alt ta inilialiv i syfte atl
bekämpa tobaksrökningen. I den av WHO år 1975 publicerade expertrapporten
Smoking and ils Effects on Health har rekommendalionerna vidareutveck­lats och
konkretiserats. WHO har fastslagit alt ingen annan enskild förebyggande åtgärd
kan bidra mera till ökad hälsa än förhindrande av tobaksrökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En rad ålgärder för att begränsa tobakens skadeverkningar
har successivt genomförts i värt land under den senasle tioårsperioden. Ett
flerlal av de åtgärder WHO rekommenderat i nämnda rapport har genomförls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;År 1973 överlämnade socialstyrelsen till regeringen den
s.k. lobaksutred-ningen som utarbetats av en av styrelsen särskilt tillkallad
expertgrupp. En omedelbar följd av tobaksutredningens förslag blev alt kraftigl
ökade resurser ställdes til! förfogande för socialstyrelsen och Nationalföreningen
för upplysning om tobakens skadeverkningar (NTS) saml föreningen Vi som inle
röker (Visir) frän anslagel Hälsoupplysning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den 1 juli 1977 infördes en särskild lag om varningstext
och innehållsde­klaration på lobaksvaror. Marknadsföringen av lobaksvaror
begränsades genom en särskild lagstiftning som trädde i krafl den 1 juli 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;År 1977 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté -
tobakskommii­lén - som fick i uppdrag all uiarbeta etl program för all
nedbringa lobakskonsumtionen och molverka dess skadeverkningar. Tobakskommii­lén
överlämnade våren 1981 sitl slutbetänkande (SOU 1981:18) Minskat lobaksbruk.
Dessförinnan hade eU särskilt delbetänkande (DsS 1978:7) benämnt Rökfria
miljöer överlämnals.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter remissbehandling av lobakskommitténs förslag beslöt
regeringen att uppdra ål socialstyrelsen och arbelarskyddsstyrelsen att utfärda
rekommen­dationer för alt begränsa tobaksrökningen i lokaler av
gemensamhetskarak­tär. Särskilda medel ställdes också till socialstyrelsens
förfogande för information om rökfria miljöer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen beslöt vidare alt uppdra ål socialstyrelsen att
verka för att frågor som rör tobakens skadeverkningar ägnas ökad uppmärksamhet
i utbildningen av läkare och annan vårdpersonal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänna råd frän arbetarskyddsslyrelsen och socialstyrelsen
om begräns­ning av tobaksrökning i lokaler av gemensamhetskaraktär utfärdades i
april 1983 (AFS 1983:10). Råden omfattar arbetslokaler och personalrum samt
offentliga lokaler och andra utrymmen dit allmänhelen har fillträde. De
allmänna råden har som mål att ingen mol sin vilja skall behöva utsättas för
obehag eller hälsorisker på grund av tobaksrökning i gemensamhetslokaler där
både rökare och icke-rökare har rält eller skyldighet att vistas. Råden vill
främja ett synsätt där en rökfri miljö belraklas som det normala.
Utgångspunkten är att en rökares önskan atl röka bör vika för andras önskemål
om rökfri miljö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag om forlsalta åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen och NTS har i skilda skrivelser
uppmärksammat regeringen på behovet av ytterligare åtgärder för att begränsa
tobakens skadeverkning­ar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen framhåller bl.a. följande. Genom hälso-
och sjukvårdsla­gen åläggs landsfingen etl ansvar för hälsoupplysning om bl.a.
rökning. Inom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;primärvården och företagshälsovården efterfrågas
rökavvänjningshjälp i alll slörre utsträckning. Om arbetet för minskad rökning
skall kunna ha fortsatt framgång behövs härulöver samhällsåtgärder som har ett
tydligt lobakspo-liliskt syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motioner om ålgärder mot lobaksbruket har ocksä behandlats
av riksdagen vid flera tillfällen. Riksdagen har därvid bl.a. uttalat atl
regeringen bör följa upp de åtgärder som hittills har vidtagits för all få
underlag för en fortsatt systematisk satsning mol tobakskonsumiionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommillén konstaterar all flera ulredningar under
senare år redan har utpekat tobaksrökningens hälsorisker men atl de åtgärder
som därefter vidlagits varit otillräckliga. Fortsalla kraftfulla anslrängningar
måste därför göras med inriktning på att tobakskonsumiionen drasiiski begränsas.
Detta är enligt kommillén inle bara en resursfråga ulan del behövs någol av ell
uppvaknande hos oss alla - vare sig vi själva röker eller ej. Det behövs en
genomgripande aiiitydförändring till rökningen som samhällsproblem. En
intensifierad hälsoupplysning och andra åtgärder, som kan slimulera och hjälpa
människor till all sluta röka, är enligt cancerkommittén den bästa vägen för
att åstadkomma etl minskat tobaksbruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Effekler av vidlagna åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En nedgång i den lobaksrelaterade sjukligheien och
dödligheten är den effekt som yttersl eftersträvas. Möjlighelerna alt bedöma
hälsoeffekter avseende l.ex. cancer försväras av den långa latenstiden för
uppkomst av cancersjukdomar. Under de allra senaste åren synes dock den
minskade rökningen bland männen ha gell resultat i form av en minskad förekomst
av lungcancer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den allmänna rökvaneutvecklingen torde endast undanlagsvis
kunna relateras lill specifika åtgärder mol lobaksbruket. Det finns emellerlid
myckel som tyder på atl rökvanorna i en befolkning verkligen är påverkbara.
Under slutet av 1970-lalet och början av 1980-talel noterades en nedgång i
rökvanorna bland skolbarn. Under senare hälften av 1970-lalet intensifie­rades
informationen om tobakens skadeverkningar i skolorna. Del var också vid denna
tidpunkt som stiftelsen En rökfri generation inledde silt kampanjarbete i
skolorna. Andelen rökare i grundskolan är dock fortfarande oroväckande hög.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots vissa positiva förändringar i rökvanorna är nästan
en tredjedel av den vuxna befolkningen dagligrökare. Rökvanemönstrel har dock
förändrats så att männens konsumtion genomsnittligt sjunkit och kvinnornas
sligil. Bland yngre kvinnor röker ungefär dubbelt så många som bland yngre män.
De senare har dock påtagligt ökal sin konsumtion av snus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Olikheterna i rökvanor mellan olika samhällsskikt har
förändrals från 1960-talet. Rökvanorna vad gäller cigaretter har avtagit bland
högutbildade, såväl män  som  kvinnor,  men förändrals i mindre  ulslräckning
bland&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lägutbildade, särskilt kvinnor. En allmän
attitydförändring under senare är till rökningen har hafl lill följd alt såväl
rökare som icke-rökare i slor utsträckning verkar föredra rökfria miljöer då
del gäller gemensamhetslo­kaler, transportmedel m,m,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enkäiundersökniiig&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med syfte atl utröna de hittillsvarande effekterna av de
allmänna råden om rökfria miljöer tillställde socialstyrelsen och
arbetarskyddsstyrelsen samlliga slalliga myndigheter pä cenlral och regional
nivå en enkät under höslen 1984.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enkäten skickades ut till drygt 2 300 arbetsplatser. Ca 70
procent av dessa har besvarat enkäten. Av resultaten framgår atl ca 90 procent
av arbetsplatserna hade införl eller höll på (6 procent) all införa någon form
av rökbegränsning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis visar enkäten att rökfria sammanträden
tycks vara en regel pä slalliga arbelsplalser. Vanligl är också att man
begränsat rökningen yllerligare t.ex. i lunchrum eller andra pausuirymmen. Del
är däremol mindre vanligl med rökfria loalellutrymmen, entréer och korridorer.
Socialstyrelsen bedömer att var femte arbetsplats följer rådens målsättning
fullt ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hur utvecklingen har varit på andra arbetsplatser,
särskilt de privata, är ovisst. Socialstyrelsen bedömer dock au trenden kan
vara densamma, även om nian troligen inle har kommit lika långt i arbelel. De
offenlliga arbetsplatserna omfattar ofta lokaler dil allmänheten kan eller
måste ha tillträde. Det är ofta i sådana lokaler man börjat arbetet med att
sanera rökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Drygt 90 000 exemplar av de allmanna råden har sålts och
distribuerats ul till enskilda arbetsplatser. Enligt arbetarskyddsstyrelsen är
efterfrågan den näst Slörsla hillills vad gäller deras kungörelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pågående verksamheter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvården har en strategisk betydelse för all
förändra attityderna till rökning. Metoder behöver dock ulvecklas för atl
integrera tobaksupplysningen i del dagliga hälso- och sjukvårdsarbetet. Etl
omfattan­de arbete med att göra hälso- och sjukvårdsmiljön rökfri pågår ute i
landet. Flera undersökningar bland vårdpersonalen har emellertid visal atl många
fortfarande är tveksamma lill alt bedriva tobaksupplysning bland patienter­na.
Grund- och vidareulbildningen saml fortbildningen spelar sannolikl en avgörande
roll nar det gäller möjligheten alt förändra denna inslällning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens behandling av lobakskommilléns betankande
ledde bl.a. lill alt socialstyrelsen fick i uppdrag att verka för atl frågor
som rör tobakens skadeverkningar ägnas ökad uppmärksamhel i utbildningen av
läkare och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;annan vårdpersonal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med syfte alt utveckla meloder för att integrera
lobaksupplysning i del dagliga hälso- och sjukvårdsarbetet och i den löpande
grund- och introduk­tionsutbildningen liksom i den ulbildning som förekommer
inom l.ex. ell sjukvårdsdistrikt genomförde socialstyrelsen under åren 1980-1983
en försöksverksamhel i Trelleborg. Försöksverksamhelen har lell till all många
landsting därefter startat egna liknande verksamheter och att ett utvecklings­arbele
nu pågår inom hälso- och sjukvården för all förbällra patientinfor­mationen om
rökningens skadeverkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För all stimulera lill all hälsofostran och tobaksfrågan
behandlas i lärarnas grundutbildning och forlbildning har styrelsen tillsammans
med skolöversty­relsen genomfört konferenser inom de olika högskoleregionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Styrelsen har också i samråd med skolöverstyrelsen.
Svenska kommun­förbundel och Landstingsförbundet vidlagil vissa
informationsåtgärder inom grund-, fort- och vidareutbildningarna av hälso- och
sjukvårdspersonal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På uppdrag av regeringen har socialstyrelsen vidare
utarbetat en plan för beleendevetenskaplig forskning om lobaksbruk. Planen har
utarbetats i samråd med berörda forskningsorgan och innehåller förslag till
olika forskningsuppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med delta har jag avslutat min redogörelse för vilka
allmänna ulgångs­punkler som enligt min mening bör gälla för en bedömning av
behovet av fortsaita åtgärder mot lobaksbrukel. I del följande avser jag all
närmare behandla frågor om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-informationsinsatser för alt hindra rökdebul,
-beskattningen av lobaksvaror,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;marknadsföringen
av tobaksvaror och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;uppföljningsålgärder,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.8.2 Informalionsinsalser för all hindra rökdebul&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min bedömning: En intensifierad informationsverksamhet om
tobakens skadeverkningar bör genomföras. Huvudsyftet med verksamhelen bör vara
all hindra rökdebul hos barn och ungdom. Arbetet bör bedrivas i nära samverkan
med berörda myndigheler och organisalioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommitténs förslag: Överensslämmer i slora delar med
min bedöm­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som särskilt
yttrai sig härom tillstyrker skolöverstyrelsen förslaget. Åven statskontoret
uttrycker en posiiiv inslällning och tror atl mer kan vinnas genom kraffiga
insalser som syfiar till att hindra rökdebut hos barn och ungdom.
Socialstyrelsen förutsätter atl informalionsverksamhelen lillförs särskilda resurser.
NTS och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Visir avslyrker cancerkommilléns förslag och föreslår alt
ökade medel ställs till de befinlliga organisationernas förfogande för att i
samråd uiarbeta förslag till konkreta åtgärder atl via skolorna förhindra
rökdebut. Riksföre­ningen mot cancer är positiv till förslagel om en
inlensifierad informalion lill skolungdomar och vill gärna medverka lill all
föreningens informationsverk­samhet koordineras med en mer allmänl inriktad
hälsoupplysning i samarbeie med landslingen och socialstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för min bedömning: En viklig åtgärd för att den
totala rökningen i elt långt tidsperspektiv skall gå ned är att minska antalel
rökdebuier. En sådan åtgärdsstrategi ligger också väl i linje med de
rekommendationer om åtgärder för all minska rökningen som WHO fastställt i
rapporten Smoking and ils Effects on Health.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa åtgärder i denna riktning har redan vidtagits bl.a.
för all förstärka skolans möjligheter att inom s.k. hälsofostran verka mot
lobaksbruket. Tillfälliga insatser eller mera kontinuerliga verksamheler
inriklade på de unga har genomförts eller pågår på olika håll. Stiftelsen En
rökfri generation, som började sin verksamhet år 1978, kan nämnas i della
sammanhang. Stiftelsen bedrev under de försia åren av sin verksamhel med hjälp
av bl.a. visst statligt stöd en intensiv kampanj i skolorna. Ungefär vid samma
lidpunkl inlräffade en markant nedgång i ungdomarnas rökvanor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En
informationsverksamhet med del syfte som jag nu avser atl initiera bör
kompletlera - inte ersätta - andra pågående eller planerade långsikliga
ålgärder mol lobaksbruket. Verksamheten bör slödja och kompleltera lokala
aktiviteter och iniiiativ. Dess huvudsakliga syfte blir att söka hindra
rökdebul hos barn och ungdom. Några skarpa gränser bör emellerlid inte
föreligga mellan åtgärder som främsl syfiar till all förhindra rökdebul hos
barn och ungdom och ålgärder inriktade mol vuxnas tobaksbruk. De vuxnas
rökvanor påverkar i hög grad barnens rökvanor och möjligheter lill en rökfri
miljö. Mer eller mindre integrerade informalionsakliviieier kan därför
erfordras. Del kan t.ex. prövas alt inom ramen för verksamheten lägga in en
uppföljning av insatserna för rökfria miljöer. Den som är rökare och inle kan
eller själv vill sluta röka kan i alla fall försöka skapa en rökfri miljö för
barn och ungdom i hemmel, pä arbetsplatsen och i föreningslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Formerna för denna informationsverksamhet bör övervägas
närmare. Möjlighelerna lill ulvärdering av de beslulade åtgärderna kommer
därvid bl.a. atl noggrant prövas. Verksamheten bör bedrivas i nära samverkan
med berörda myndigheter och organisalioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.8.3 Beskallningen av lobaksvaror&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min bedömning: Beskattningen bör användas i
konsumtionsbegränsande syfte i enlighel med vad som redan gäller för
alkoholvaror. Prisel på lobaksvaror bör i vart fall följa den allmänna
prisutvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommitténs förslag: Överensstämmer med min
bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Flertalel remissinstanser som särskilt
yttrat sig i denna fråga tillstyrker cancerkommilléns förslag. Nägra
remissinslanser. bl.a. statskontoret, finner det tveksamt om prissällningen har
sä slor betydelse när det gäller alt dämpa tobakskonsumtionen. Svenska Tobaks
AB avstyrker förslaget. Socialstyrelsen föreslår atl en omedelbar höjning av tobaksskatten
sker så all priset på lobaksvaror under är 1985 anpassas lill 1970 års relativa
prisnivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för min bedömning: Ett genomförande av förslaget
innebår alt ytterligare ett steg las från svensk sida för alt genomföra det
äigärdsprogram WHO rekommenderat sina medlemsländer i syfte atl begränsa
tobakens skadeverkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid en jämförelse med vad som gäller i fråga om
beskattning och prissättning på alkoholdrycker kan konslateras atl i
propositionen (1976/ 77:108) om alkoholpolitiska åtgärder har fastslagits atl
beskattningen av alkoholdrycker bör användas som ell instrument i
konsumtionsbegränsande syfte. Prisel pä alkoholdrycker anpassas forllöpande
till den allmänna prisutvecklingen. Med hänsyn till de skadliga effekler som
lobaksbruket konstaterats ge upphov till är det, enligt min mening, angeläget
atl även i fråga om tobaksvaror se beskattningen som elt instrument för atl
nedbringa tobakskonsumtionen. Priset på tobaksvaror bör i vart fall följa den
allmänna prisutvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prisel pä tobaksvaror, särskilt cigaretter, har under
1970-talel inte ulvecklals i samma takt som priserna på andra konsumtionsvaror.
Fr.o.m. år 1980 ändrades dock delta förhållande och prisutvecklingen på ell
cigarett-paket har därefter t.o.m. varil någol snabbare ån den allmänna
prisutveck­lingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tobakskommittén konstaterade all brytpunkten i den svenska
rökvaneut­vecklingen åren 1969-1970 mol ett minskal antal rökare inföll under
en period då prisel på cigaretter var reellt högre än under de senasle 25 åren
i övrigl. Någon säker slutsats av della kan man dock inle dra eftersom
rökvanorna påverkas av många faktorer bl.a. ökad hälsoupplysning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Etl genomförande av socialstyrelsens förslag skulle
innebära en prishöj­ning med mellan 2-3 kr. för etl paket cigaretter. Det kan
nämnas all en jämförelse med de nordiska länderna visar atl cigaretlpriset
ligger betydligt lägre i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag inslämmer i den bedömning som cancerkommillén gjort
och som innebär all prisutvecklingen på tobaksvaror fortsättningsvis i vart
fall inle understiger den allmänna prisutvecklingen. Jag är inte nu beredd att
föreslå alt socialslyrelsens förslag genomförs. Samråd har skell med chefen för
finansdepartemenlel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.8.4 Marknadsföringen av lobaksvaror&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Annonsering och annan reklam för alkoholdrycker och
tobaksvaror regleras genom lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om
marknadsfö­ring av alkoholdrycker och lagen (1978:764) med vissa bestämmelser
om marknadsföring av tobaksvaror. De båda lagarna, som irädde i kraft den 1
juli 1979, har som grundregel atl särskild måttfullhet skall iakttas vid
marknadsföringen. Reklamåtgärder och andra marknadsföringsåtgärder får inle
vara påträngande eller uppsökande och får inte uppmana till bruk av varorna.
Tidningsannonsering för spritdrycker är förbjuden, medan den är tillålen för
tobaksvaror. I tidningsannonserna för tobaksvaror skall dock varningstext och
innehällsdeklaration återges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera länder, bl.a. Finland, Norge och Island har som ell
led i arbelet mot lobaksbrukel infört bestämmelser som innebär förbud mot
lobaksannonse­ring. Del kan även nämnas all WHO:s expertkommitté i lobaksfrågor
är 1978 ulfärdade en officiell rekommendation om &amp;quot;elt lolalt förbud mot
alla former av tobaksreklam&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om marknadsföringsreglerna bör skärpas så att direkt
förbud mol annonsering för tobaksvaror införs har prövats av riksdagen vid ett
flertal tillfällen, senast våren 1984. Näringsutskottet uttalade 1983 i sitt
belänkande (NU 1982/83:23) bl.a. atl det får ankomma på berörda myndigheter atl
följa hur marknadsföringen av tobaksvaror ulvecklas och, om de så finner
erforderligl, ta initativ till ytterligare åtgärder från statens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen har i en skrivelse lill regeringen i
januari 1984 efler samråd med föreirädare för elt antal berörda myndigheter och
organisationer, bl.a. konsumentverket, hemställt atl förbud införs mot
tobaksannonsering. Styrelsen anser all omfallningen och utformningen av
tobaksreklamen är sådan att en skärpning av lagstifiningen på området är
nödvändig. Socialstyrelsen uppger att varje år används ca 30 milj kr. på reklam
och andra säljfrämjande insalser för lobaksvaror.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1978 års lagstiftning har enligt socialstyrelsen inte
inneburit någon egenllig förbäliring av konsumentombudsmannens möjligheter att
ingripa mot lobaksreklamen. Den främsta effekten är all varningstexter och
innehälls­deklaration har blivit obligatoriska i annonserna. Men det
kommersiella budskapet, färg-, bild- och texturval i annonserna har lagen inte
haft något inflytande på, anför socialstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efler samråd med chefen för finansdepartementet vill jag
framhålla följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till grund för den av riksdagen år 1978 anlagna lagen med
vissa&lt;br&gt;
bestämmelser om marknadsföring av tobaksvaror ligger två huvudprinciper.&lt;br&gt;
Den ena är atl de stora grupper av befolkningen som använder tobak måste i&lt;br&gt;
ändamålsenliga former fä lillgång till relevant produktinformation. Den&lt;br&gt;
andra är att man med hänsyn till hälsoriskerna bör kräva slark begränsning&lt;br&gt;
och slark återhållsamhet. Ställningstagandet innebar all reklam måste i viss&lt;br&gt;
omfattning få förekomma på förpackningar saml i butiksmiljö och i&lt;br&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 Riksdagen 1984/85. 1
saml. Nr 181- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;annonser. Därvid skall de kommersiella budskapen begränsas
till relevanta fakta rörande varan och dess egenskaper, presenterade i så saklig
form som möjligt och ulan ovidkommande inslag. Bildmässigt skall reklamen
inskrän­kas till alt visa själva varan och vad som på elt naturligt sätt kan
hänga samman med denna. Också frågor som rör budskapens utförlighet, färg,
typografi, lay-out o.d. saml storlek får prövas mot bakgrund av den regel om
särskild måttfullhet vid marknadsföringen som lagsliftningen innehåller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund har konsumentverket år 1979 utfärdat
riktlinjer med närmare krav i fråga om marknadsföringen av lobaksvaror. Riktlinjerna
ersalte en tidigare överenskommelse mellan konsumentombudsmannen och branschen
samt innebar en viss skärpning i konkreta avseenden, bl.a. rörande
annonsformalen. Fyra ärenden enligt den nya lagen har prövats av
marknadsdomstolen (MD 1980:4 och 23, 1983:9 och 1984:23). Två av dessa har
gällt annonsulformning. Ännu ell ärende om annonsering väntar nu på domstolens
bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 förarbetena lill den lagstiftning som riksdagen beslöt
år 1978 anförs atl dåvarande branschöverenskommelse drivil utvecklingen etl
gott sleg framåi i riklning mot en sädan stark återhållsamhet som den då
akluella. Regeln om särskild måttfullhet fick, uttalade föredraganden, redan
från början en rätt hög grad av konkretion genom att den kunde grundas på
dåvarande branschavlal som ett slags minimistandard. Föredraganden fann del
emel­lertid uppenbarl alt man också kunde gå längre i begränsningshänseende.
Della gällde, sades del, såväl den tillåtna reklamens spridningsområde som
reklamens innehåll, volym och frekvens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill vidare framhålla atl regeln om särskild
måttfullhet inte fält sitt innehåll statiskt låst. Tvärtom uttalades år 1978 i
förarbelena att vid bedömningen av vad som är särskilt måttfullt nya kunskaper
om hälsorisker och ändrade värderingar i samhällel alltid kan beaktas. Detta
gäller även beträffande kunskaper om marknadsföringens verkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av det anförda framgår att lagens möjligheter alls inte
kan anses uttömda. Tvärlom är den uppbyggd för all inom sina yttersta ramar
medge en sakligt grundad restriktivare inslällning. Den är alltså anpassbar
lill utvecklingen. Detla bekräftas av alt konsumentverket under hand upplyst au
verket, i överläggningar med berörda intressenter, kommer all arbela för
skärpta rikllinjer. Jag anser detta vara ett angelägel iniiiativ som bör kunna
leda till att annonseringen får ändrad karaktär. Jag vill också erinra om all
del är pålagliga problem förenade med elt annonsförbud beträffande en vara som
produceras och distribueras fritt. Eflersom man alltså bör kunna nå längre med
1978 års lag och dä konsumentverket nu tar upp arbele med en skärpning av
riktlinjerna, finner jag inte anledning atl i detta läge gä in närmare på
frågan om förbud mol lobaksannonser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag förordar alltså att tobaksreklamen så långt som
möjligt begränsas med stöd av nuvarande lagstiftning. Jag erinrar om att denna,
av hänsyn till hälsoriskerna, ställer krav på stark begränsning och slark
återhållsamhet vid marknadsföringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.8.5 Uppföljningsåigårder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min bedömning: Det får anses åvila socialstyrelsen atl
kontinuerligt följa förändringar i rökvanor samt till dessa relaterade
eventuelll registrerbara hälsoeffekter. Detta är ett naturligt led i den
forllöpande epidemiologiska bevakning av olika riskfaktorers effekler på
befolkningens hälsa som socialstyrelsen har etl övergripande ansvar för.
Arbetet bör bedrivas i samarbete med bl.a. slatens miljömedicinska
laboralorium.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkomitténs förslag: Överensstämmer med min bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: De remissinslanser som yttrat sig i
denna fråga lillslyrker kommitténs förslag. Socialstyrelsen framhåller slarkl
behovet av kontinuer­liga studier av rökvanor och attityder till lobaksbruket.
Situationen kännetecknas nu av provisorier och brist på samordning.
Skolöverstyrelsen påpekar alt de s.k. ANT-undersökningarna som genomförs av SÖ
bör ses som en viktig resurs i det fortsatta uppföljningsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för min bedömning: Möjligheterna att bedöma säväl
hälsoeffekter som andra resultat av vidtagna åtgärder är, som jag tidigare
framhållit, ännu sä länge relativt begränsade. Den allmänna rökvaneuivecklingen
lorde endast undantagsvis kunna relateras lill specifika, lidigare insatta
åtgärder mot tobaksbruket. Allmänna trender som framkommer för rökvanor och
hälsoeffekter bör dock utgöra viss vägledning för ulformning av olika
samhällsåtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För atl få elt underlag för en fortsall systematisk
satsning mol lobakskon­sumtionen erfordras särskilda uppföljningsåtgärder
inriktade på all bedöma effeklen på rökvanor, attityder m.m. av hela eller
delar av etl åtgärdspro­gram. Olika socio-ekonomiska grupper och speciella
riskgrupper bör därvid bl.a. följas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser det naturligt att en uppföljning av rökvanorna
och därlill relaterade hälsorisker sker inom ramen för en löpande
epidemiologisk bevakning med dokumenlalion och analys av dala som bedöms vara
av intresse vad gäller olika hälsorisker relaterade lill lobaksbruk. Det
övergri­pande ansvarel för bevakningen av olika riskfaktorers, bl.a.
tobaksbrukels, effekler på befolkningens hälsa åvilar socialstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens miljömedicinska laboratorium år en viklig resurs
för socialstyrel­sen och styrelsens möjligheter att genomföra den föreslagna
uppföljningen. Laboratoriet har på uppdrag av HS 90 redovisat ell förslag lill
riktlinjer för en successiv utveckling av epidemiologiska bevakningssyslem i
Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De rökvaneundersökningar som sedan år 1976 genomförs av
NTS bör ingå som en betydelsefull del i en löpande dokumentation av rökvanor
och hälsoeffekter. Socialstyrelsen bör i samråd med NTS och statens miljömedi­cinska
laboratorium undersöka möjlighelerna att anpassa dessa rökvaneun-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dersökningar lill ett epidemiologiskt bevakningssystem.
Åven skolöversty­relsens ANT-undersökningar bör ses som en viktig resurs i del
fortsatta uppföljningsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.9 Alkohol- och narkotikafrågor m.m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.9.1 Alkolhol- och narkotikamissbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bruk och missbruk av alkohol och andra droger medför
mycket slora hälsorisker. Alkoholproblemet utgör, som redovisas i HS
90-rapporten (SOU 1981:1) Hälsorisker samt i HS 90-skriften Alkohol och ohälsa,
ett av värt lands största medicinska och sociala problem. Missbruket av
narkolika, som lill sin omfallning är betydligt mindre än alkoholmissbruket,
för också med sig slora problem såväl för samhällel som för missbrukarna själva
och deras anhöriga. Narkotikamissbrukels omfattning och hälsomässiga effekler
redovisas i HS 90-rapporlen Narkolika och ohälsa. Här kan också nämnas
sniffningsproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För alt begränsa alkoholens skadeverkningar har riksdagen
genom 1977 års alkoholpolitiska beslut lagt fast grunderna för den svenska
alkoholpoli­tiken. Målel är att minska den totala alkoholkonsumtionen och
därigenom minimera alkoholens skadliga verkningar. Förulom allmänl förebyggande
ålgärder beslår samhällets insatser för atl åstadkomma detla av en akliv
prispolitik, etl omfattande opinionsbildande arbete och av en rad bestäm­melser
som reglerar alkoholkonsumtionen. Omfatlande vård- och behand­lingsinsatser hör
också till de åtgärder som behövs för all bl.a. minimera skadeverkningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Målet för narkotikapoliliken är ett narkolikafritl
sam.hälle. All icke­medicinsk användning av narkotika betraktas som missbruk.
Samhällets insatser mol narkotikamissbruket spänner över många
verksamhetsområden och riktar sig mot alla nivåer av den illegala narkotikahanteringen.
Genom riksdagens beslut med anledning av propositionen (prop. 1984/85:19, SoU
8, rskr 104) om en samordnad och intensifierad narkotikapolitik kommer
insatserna mot narkotikan ytterligare att förstärkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.9.2 Hälsorisker vid bruk och missbruk av droger&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alkoholens skadeverkningar på olika organ i
människokroppen är väl dokumenterade. Ju oftare man dricker och ju högre
alkoholintaget är desto större blir riskerna för skador på lever,
bukspottkörtel, mag-tarmkanal osv. Cancerkommittén har bl.a. pekal på ökade
risker för vissa cancerformer i samband med alkoholkonsumtion. Vid sidan härav
finns en uppenbart ökad risk för skador som uppstår indirekl lill följd av
alkoholkonsumtion, t.ex. olyckor samt infektioner och sjukdomar som mera är
resultatet av ett levnadssätt än alkoholen i sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Narkotikabrukets medicinska och sociala skadeverkningar är
lill sin&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;karakiär väl kända. Däremol är kunskaperna om omfattningen
av dessa skador mycket ofullsländiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De hälsorisker som uppstår av akuta effekler av narkolika
är relaterade till medel, dos, förväntningar och den miljö i vilken missbruket
sker. Vid upprepad tillförsel under en längre period ökar riskerna såväl för
organska­dor som för försämrade psykiska funktioner och psykiska sjukdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Risken för uppkomst av olika kroppsliga skador hänger
framför allt samman med intagningssättet. Infektioner, ibland av allvarlig art,
förekom­mer hos majoriteten av de intravenösa missbrukarna. Vidare förekommer
bl.a. muskelskador och skador på nervsystemet. Vid cannabismissbruk har framför
allt risken för lungskador framhållits. Cannabisrökning leder sannolikt också
till en ökad risk för lungcancer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De narkotiska medlen har alla del gemensaml all de
påverkar del cenirala nervsystemet och därigenom människans psyke. Del är
härigenom de av missbrukaren eftersträvade effekterna uppkommer. Det är ocksä
härigenom som olika psykiska komplikationer uppkommer. När del gäller risken
för sådana komplikationer spelar emellertid individens egenskaper, kunskapen om
medlet, förväntningarna och den miljö i vilken medlet tas en slor roll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De psykiska komplikationer som kan uppkomma innefattar
bl.a. olika slag av psykoser, ångestreaktioner och personlighetsförändringar.
Vid kroniskt cannabismissbruk förekommer enligt kliniska erfarenheter symtom
som karaktäriseras av bl.a. sänkt ambitionsnivå, likgiltighet och
koncentrations­svårigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även missbruk av sömnmedel och lugnande medel kan innebära
betydande hälsorisker. Höga doser ger påtagliga förgiftningssymiom, som kan
vara livshotande. Överdosering under en längre tid leder till ett beroende som
karaktäriseras av symtom som liknar men som ofta är mer intensiva än de som
förekommer vid akut alkoholpåverkan. Beroendet utmärks av ell slarkl behov av
atl fortsätta att inta medlet och ett tillstånd som innebär svåra
abstinenssymtom om tillförseln avbryis, med kramper, förvirring och hög feber.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.9.3 Åtgärder mol missbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alkoholskadorna är ett stort hälsoproblem i många länder.
WHO har i sin Europastrategi, som jag allmänt har berört i det föregående,
angett att konsumtionen av bl.a. alkohol bör reduceras med minst 25 procent
fram till är 2000. För vårt vidkommande skulle det innebära en sänkning från
nuvarande genomsnittliga ca 6 liter ren alkohol per invånare över 15 år lill ca
4 liter. Jag anser att detta är en angelägen målsättning. Om vi lyckas sänka
alkoholkonsumtionen till denna nivå skulle det innebära stora välfärds- och
hälsomässiga vinster samfidigt som hälso- och sjukvården kunde minska de
vårdinsatser man nu mäste göra för dem som drabbas av alkoholrelaterade
sjukdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter andra världskriget har det sketl en belydande ökning
i alkoholkon­sumtionen. Denna trend bröts omkring år 1976 och under del senasle
decenniet har alkoholkonsumtionen minskat. Åven en nedgång i alkohol­skadorna
har noterats. Detla lyder, enligt min mening, på atl den alkoholpolitik som
förls under senare år har varit riktig. Målsätiningen skall vara all även
fortsättningsvis minska den lolala alkoholkonsumtionen och alkoholskadorna.
Åven i fortsältningen bör prispolitiken och de regler som finns för att
begränsa tillgängligheten lill alkoholdrycker användas som akliva instrument i
en restriktiv alkoholpolitik. Försl om det visar sig atl dessa instrument inle
räcker för att uppfylla målsättningen bör mera ingripande åtgärder övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen har vid etl flerlal tillfällen uttalat all de
restriktioner som finns på alkoholområdei måsle begränsas till sådana som
allmänhelen uppfallar som meningsfulla. Från fiera häll barman påpekat all del
finns behov av vissa förenklingar i regelsystemet. I syfte atl åsladkomma vissa
sådana förenk­lingar har jag efter regeringens bemyndigande tillkallat en
särskild utredare. I direktiven (Dir 1984:30) för del översynsarbete som skall
genomföras har jag betonat alt grunderna för alkoholpolitiken måsle ligga fast
enligt 1977 års beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom narkotikaområdet har en lång rad åtgärder vidtagits
under budgel­året 1983/84 och hittills under innevarande budgetår efler förslag
från narkotikakommissionen och en särskild arbetsgrupp inom socialdeparte­mentet.
På förslag av regeringen har riksdagen anvisat sammanlagl 30 milj. kr. för att
under dessa båda budgelår möjliggöra en inlensifierad kamp mot
narkotikamissbruket. Genom riksdagens beslut med anledning av den tidigare
nämnda narkolikapropositionen kommer insaiserna alt förstär­kas ytterligare
fr.o.m. budgetåret 1985/86.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förstärkningarna i kampen mol narkotikamissbruket har
skell bl.a. inom polisen, kriminalvården, åklagarväsendet, skolan, försvaret
och narkoman­vården. Vidare kommer Sveriges insatser i det internationella
arbetet mot narkotikan att intensifieras. För alt förbättra samordningen av
narkotikabe­kämpningen har regeringen inrättat etl nytt samordningsorgan inom
regeringskansliet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I sammanhanget bör också nämnas problem vid konsumtion av
sömn- och rogivande läkemedel. En alltför okritisk inställning lill sådana
preparat kan innebära att kampen mot det illegala drogmissbruket försvåras. Det
är därför av stor vikl att komma till rätta med överkonsumtion och missbruk av
psykofarmaka. I försia hand bör en närmare karlläggning göras av omfaltningen
av problemen i detla avseende. Jag förutsätter att läkemedels­kommittén (Dir
1983:59) kommer atl ta upp dessa frågeställningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Opinionsbildningen mol alla former av droganvändning är
givetvis av stor betydelse för atl komma till rätta med alkohol- och
narkotikaproblemen. Inle minst har informationen om drogernas hälsorisker en
central plals i detla sammanhang. Dessa frågor har ingående behandlals i narkotikapropositio-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nen. Fr.o.m. nästa budgelår kommer vissa förändringar alt
genomföras beträffande den slatliga droginformalionen, vilket bl.a. medför att
statens insatser kan effektiviseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkrörelsernas och organisationslivets engagemang i
drogfrågorna är enligt min mening en förutsäuning för all del skall bh möjligl
aU komma lill rätta med drogproblemen. Såväl i del opinionsbildande arbelel och
genom andra insalser av förebyggande karaktär som i fråga om stödjande insalser
i samband med rehabilitering av missbrukare och i det direkla behandlings­arbetet
spelar olika föreningar en ovärderlig roll. Organisaiionslivei behöver ett
slarkt stöd från samhällets sida för att kunna bedriva sin verksamhet. Det
slatliga stödet har stor betydelse i detta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För alt skapa ett nära samarbete mellan regeringen och
organisationslivet kommer ett alkohol- och narkoiikapolitiskt råd alt inrällas.
I rådel skall ingå representanter för folkrörelser och organisationer som i sin
verksamhet arbeiar med drogfrägor. Rådet skall vara elt forum för ömsesidig
informa­tion om pågående och planerad verksamhel saml för diskussion om behovel
av åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ansvaret för vården av alkohol- och narkotikamissbrukare
åvilar lands­tingen och kommunerna. Fr.o.m. år 1983 har dessa också övertagit
ansvarel för de f.d. nykterhetsvårdsanstalterna. Särskilda statsbidrag ulgår
för institutionsvården. Statsbidrag utgår vidare för familjevård och öppen vård
av missbrukare samt till vissa organisationer för stöd och hjälp åt
missbrukare. Regeringen har nyligen förelagt riksdagen ett förslag (prop.
(1984/85:151) om nytt statsbidragssystem till missbrukarvården m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rehabiliterande åtgärder för att missbrukarna skall kunna
få den utbildning, arbelsiräning m.m. som krävs är av stor betydelse. Frågor
rörande samverkan mellan missbrukarvården och bl.a. arbetsförmedlingen har
behandlats i prop. 1984/85:19 om en samordnad och intensifierad
narkotikapolitik. Vidare har riksdagen beslutat (prop. 1984/85:45, AU 7, rskr
100) om statsbidrag till offenlligl skyddat arbete i syfte all rehabilitera och
bereda varaktigt arbele åt arbelslösa med socialmedicinskt handi­kapp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stöd till försöksverksamhet och metodutveckling är av
central betydelse för missbrukarvården. Under innevarande budgetår utgår bidrag
lill utvecklingsinsalser inom området socialt behandlingsarbete med tonvikt på
missbrukarvården. Stöd har bl.a. lämnals för att utveckla vården av kvinnliga
missbrukare. En särskild arbeisgrupp inom socialdepartementet har vidare
initierat och genomfört elt tiotal försöksprojekt med samverkan inom
missbrukarvården. För all fördjupa de fackliga organisaiionernas medver­kan i
s.k. utslussningsarbete vid vårdinstitutioner har regeringen beviljat medel för
ett flerårigt försöksprojekt. I anslutning till de intensifierade insatserna på
narkoiikaområdel har statliga bidrag utgått lill en lång rad projekt i flera
kommuner för att utveckla narkomanvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alkohol- och narkotikaforskningen spänner över mänga olika
forsknings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;områden. Det är enligt min mening angeläget att
drogforskningen även i fortsättningen kan bedrivas med bredd och och
mångsidighet. Jag vill särskilt peka på några områden som inför kommande beslut
om drogpolitiken kommer atl ha särskilt slor betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del finns ell behov av forskning om sambanden mellan
alkoholpoliliska åtgärder och effekterna pä konsumtionen och om andra samband,
t,ex. hur löne- och prisutvecklingen påverkar alkoholkonsumtionen. På liknande
säll behöver forskningen utvecklas om narkolikakontrollens olika effekler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En viktig aspekt av effektforskningen gäller givetvis
olika skadeverkningar till följd av alkoholkonsumtionen och drogmissbruket. På
initiativ av Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning pågår etl
samnordiskt projekt med syfte alt studera sambandel mellan totalkonsumiionen av
alkohol och olika skador.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett annal angelägel forskningsområde omfattar orsakerna
lill missbruk. Ökade kunskaper om vägarna in i missbruket utgör etl viktigt
underlag för beslut om ålgärder i riskgrupper och riskmiljöer. Samtidigt kan
resultat av sådan forskning leda fram till ökade kunskaper om behovet av
rehabilite­ringsinsatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Forskning om behandlingens effekter är också av central
betydelse. Denna forskning har under senare år kunnat fördjupas inom narkomanvårdsområ­del
genom medel från delegationen för social forskning till ett omfattande projekt
om behandlingen vid behandlingshemmen. Det är enligt min mening angeläget att
behandlingsforskningen kan fortsätta med den bredd som den nu har fått.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Forskningsinsatser krävs vidare för atl följa
alkoholkonsumtionens och drogmissbrukets förändringar. Genom riksdagens beslut
med anledning av den tidigare nämnda narkotikapropositionen kommer sådana
insatser alt kunna samordnas genom Centralförbundet för alkohol- och
narkotikaupp­lysning (CAN). Studier av drogmissbrukets förändringar måste av
flera skäl omfatta hela drogområdel, dvs. alkohol, narkolika,
sniffningspreparat och sömn- och rogivande läkemedel. Det är angeläget att CAN,
som nu har det centrala ansvaret atl följa utvecklingen, och andra myndigheler
kan verka för att våra kunskaper om drogproblemens förändringar kan fördjupas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Vårdens tillgänglighet och kvalitet 4.1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gmndläggande krav på en god hälso- och sjukvård är -
enligt HSL - bl.a. att den skall vara lätt tillgänglig och av god kvalitet,
såväl när det gäller det mänskliga och psykologiska omhändertagandet som i
materielll och tekniskt hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har i avsnittet 2 ulvecklat min gmndsyn på vårdens
tillgänglighet och kvalitet. Vården måste ges på så lika villkor som möjligt.
Geografiska,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;demografiska, sociala, språkliga, religiösa, ekonomiska,
etniska och kultu­rella förhållanden får inle onödigtvis inverka på den
enskildes möjligheter alt erhålla vård. Avgifterna för vården tär inte sattas
sä all de hindrar den enskilde alt erhålla behövlig värd. För att successivi
förverkliga dessa mål år det nödvändigt alt alla med ansvar för hälso- och
sjukvårdens utveckling fortsätter arbetet alt utjämna villkoren så atl alla kan
få del av vården på lika villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag lar i del följande upp elt antal frågor om vårdens
tillgänglighet och kvaliiei för några befolkningsgrupper som år särskilt
beroende av insalser från hälso- och sjukvården. Del gäller äldre och särskili
deras slällning i långtidssjukvården. Det gäller vidare handikappade och de
psykiskl sjuka och deras särskilda behov i vården. Jag tar också upp
invandrarnas och barnens situation och behov i vårdsammanhang. Vidare berör jag
samver­kansfrågorna i vården. En god samverkan kring patientvården är av
slörsla betydelse för vårdens kvalitet och tillgänglighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2 De äldre inom hälso- och sjukvården uch vissa frågor
om patientens ställning i långtidssjukvården&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den övervägande delen av alla sjukdomar inträffar bland de
äldre. Del gäller l.ex. cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, sjukdomar i
rörelseorganen, nedsättning av syn och hörsel saml s.k. demenstillstånd med
starkt försämrat minne och tendens lill förvirring. Del gäller även
olycksfallsskador. Åldern är också den faktor som är starkast relaterad till
eflerfrågan och utnyttjande av sjukvård. År 1980 föll ca 70 procenl av
vårddagarna inom den slulna vården på den åldersgrupp som fylll 65 år. Särskilt
inom långtidssjukvården är åldern avgörande för vårdutnylljandel. Ungefär 60
procent av vårddagar­na inom långtidssjukvärden gäller personer som fylll 80 år
och en tredjedel personer som fylll 85 är. Åven i den öppna vården är del de
äldre som svarar för en myckel slor del av besöken vid vårdcentraler m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samlidigt kan konstateras atl många äldre idag bibehåller
en god hälsa långt upp i åldrarna. De mer omfattande vårdbehoven uppslår
vanligen försl efter 75-årsåldern. Karakteristiskt är även att variationerna i
hälsotillstånd och funktionsförmåga blir slörre ju högre upp i åldrarna man
kommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förändringar i anlalet äldre i befolkningen har således en
avgörande inverkan på behovel av hälso- och sjukvårdsservice. Fram till år 2000
beräknas antalet personer som är 80 år och däröver öka med närmare 30 procent
eller med ca 85 000 personer. Vi har alltså att se fram emot en fortsatt ökning
av behovet av sjukvårdsservice för äldre under de närmaste decennierna.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver en medicinskt inriktad behandling och
rehabilitering har de äldre inom vården även behov av allmänna sociala
insatser. Ett omfattande utvecklingsarbete inom detla område pågår i många
landsting. Hemsjukvård och dagvård byggs ut. Samverkan med den primärkommunala
äldreomsor-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gen förbättras och vidare sker en förnyelse och
förbättringar av boendemil­jöer i första hand vid de lokala sjukhemmen. Spri
bedriver ocksä etl omfattande utvecklingsarbete bl.a. i Sundsvall, Vetlanda och
Olofström inom detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill mot denna bakgrund kortfattat något redovisa det
arbete som bedrivs i regeringskansliel inom detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom äldreberedningen (S 1981:01) pågår f.n. arbetet med
etl idéprogram om livet som äldre. Utifrån socialljänslens allmänna mål och
delmålen för äldreomsorgen kommer där all behandlas frågor om priorilering och
samordning av samhällets insatser för de äldre. Utöver den offenlliga omsorgen
kommer ocksä den informella omsorgen eller &amp;quot;vardagsomsorgen&amp;quot; alt
belysas. 1 idéprogrammel har hillills utgivits rapporterna Vi vet själva bäsl
(Ds C 1983:3) (i samarbete med demokraliberedningen) och (SOU 1985:3) Leva som
äldre. Avsiklen med dessa rapporter är alt slimulera och vitalisera en allsidig
diskussion kring äldre människors situalion saml att fäsla uppmärksamheten på
atl de - när de blir i behov av service och vård -forlfarande skall tillerkännas
rätten lill integritet och självbestämmande. Senare under våren 1985 avser
beredningen alt publicera ell omfatlande faktamaterial om äldres villkor i
samhället samt ett huvudbetänkande i vilkel kommer att visas på framlida
utvecklingsvägar för äldreomsorgen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Äldres och
handikappades behov av god vård och omsorg har vidare&lt;br&gt;
uppmärksammats i ett ulredningsarbele som bedrivits gemensamt mellan&lt;br&gt;
bl.a. bostadsdepartementet och socialdepartementet. I belänkandet (SOU&lt;br&gt;
1984:78) Bo på egna villkor redovisas dels vissa gemensamma målsättningar&lt;br&gt;
för social- och bostadspolitiken vad avser äldres, handikappades och&lt;br&gt;
långvarigt sjukas krav på en god boendemiljö, dels lämnas förslag till olika&lt;br&gt;
bostadspolitiska ålgärder för alt förbättra boendemiljön och serviceutbudet&lt;br&gt;
för dessa grupper. Betänkandet har remissbehandlals. Regeringens förslag&lt;br&gt;
har redovisats i propositionen (1984/85:142) om förbättrade boendeförhål­&lt;br&gt;
landen för gamla, handikappade och långvarigt sjuka.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som övergripande mål för utvidgade bostadspolitiska
insatser gentemot äldre och handikappade slås i propositionen fast alt alla
människor har rält till en boslad där friheten och integriteten är skyddad. Den
s.k. bostadsför­sörjningslagen (1947:523) kompletteras med en bestämmelse som
slär fasl kommunernas ansvar för alt alla i kommunen får en egen boslad av god
kvalitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill här avisera atl det tvärdeparlementala arbele som
legat till grund för belänkandet Bo på egna villkor kommer all fortsätta.
Utredningsarbetet skall bedrivas under ledning av en tvärdepartemental
arbetsgrupp och syftar till atl förbättra möjligheterna för äldre och
handikappade atl vid behov få en god vård och omsorg ulan onödiga
inskränkningar av den enskildes möjligheter att bo och leva pä egna villkor.
Särskilt skall uppmärksammas boendeförhållanden och livsvillkor för dem som
under en längre tid vislas inom den slulna långtidssjukvården samt möjligheter
och begränsningar vad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avser utbyggnad av hemsjukvård och samverkan mellan
landsting och primärkommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I sammanhanget vill jag vidare nämna att
Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundel beslutat om etl gemensamt
samarbelsprojekt för all siudera konsekvenserna av strukturförändringen mol etl
minskal instilulionsboende vad gäller äldre långtidssjuka, missbrukare,
psykiskl sjuka och psykiskl utvecklingsstörda. Förbunden skall bl.a. siudera
den fakiiska resursulvecklingen och dess konsekvenser för olika intressenter.
Med utgångspunkt från detla skall alternativa utvecklingslinjer analyseras och
de ekonomiska konsekvenserna för huvudmännen belysas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De äldre och handikappades behov kommer alt få ell slort
utrymme i kommunförbundens arbele. Liksom varit fallel i del hittillsvarande
utred­ningsarbetet förutsätter jag all också det fortsatta tvärdeparlementala
arbetet med dessa frågor kommer att bedrivas i nära samarbete med bl.a. Svenska
kommunförbundel och Landsfingsförbundel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vård och slöd i öppna och lokala vårdformer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen går således mot alt en alll större del av
vården skall förmedlas i patienlens egel hem, i olika former av slödbosläder
eller vid lokala sjukhem. En vård med denna inrikining som beaktar patienlens
egna behov och önskemål ger förutsättningar för avsevärt förbättrade
livsvillkor för stora grupper av långiidssjuka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill emellerlid peka pä all del i vissa fall kan
finnas risker för alt patienten kan komma alt uppleva en social isolering vid
sjukvård i hemmet. Hemvårdspersonal kan knappasl lillgodose hemmavårdade
patienters sam­lade behov av social och kulturell stimulans. Har patienterna
inte daglig koniakt med anhöriga, vänner eller andra är det därför nödvändigl
all särskilda insatser vidtas för all garantera all de får en
tillfredsställande siluation också i dessa avseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till slor del kommer hemsjukvårdens palienter atl vårdas
med stöd av anhöriga. Delta kan från flera synpunkter upplevas positivt av både
den sjuke och de anhöriga. Samtidigt måste dock uppmärksammas alt anhöriga har
behov av regelbunden avlastning. Della sker genom all hemtjänsten komplellerar
den anhöriges insalser eller genom att patienten temporärt las in pä
institution, exempelvis sjukhem. För hemsjukvården har också dagsjukvården en
viklig funktion som en avlastning och framför allt för rehabilitering och
behandling av hemmavårdade patienter. Likaså får anhöriga slöd i olika former,
t.ex. genom utbildning och genom atl få lillgång lill sjukvårdsmateriel som
underlättar den dagliga vården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller planeringen av hemsjukvärden och den
instilutionsbundna långtidssjukvården vill jag vidare betona vikten av alt
valfrihet mellan olika former av service och värd garanleras för den enskilde.
Härvid ser jag del som mycket angeläget att de äldre själva ges en framträdande
roll i del&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;pågående uivecklingsarbeiel. Samverkan med folkrörelser,
pensionärsorga-nisationer och andra föreningar i planeringen är ocksä en viklig
utgångspunkt för detla arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En förutsättning för valfrihet torde vara en långt gående
lokal samplaner­ing av resurserna för äldreomsorg. En sådan utveckling har
inletts, där lokala sjukhem och hemsjukvård tillsammans med servicehus,
ålderdomshem etc. ses som en samlad resurs för äldreomsorgen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ell problem som bör uppmärksammas i detla sammanhang är
all åldreoinsorgens olika boendeformer vanligen utformats för atl svara för ett
relativt avgränsat behov av service eller värd. 1 samband med atl behovet av
medicinsk vård ökar respeklive minskar ivingas patienterna ofta flytta. För
äldre och långtidssjuka kan byle av visielsemiljö vara mycket påfrestande. Jag
vill därför framhålla all etl mål för samplaneringen mellan huvudmännen måsle
vara alt flyttningar av dessa orsaker minimeras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med ökade och samordnade sociala och medicinska insatser
kan ell kvarboende i den egna bosladen bli en realilel för allt fler
långiidssjuka. Den grundläggande förutsättningen för detta är all väl utbyggda
alternativ finns lillgängliga vid den enskildes ställningstagande samt alt hans
önskemål och åsikter respekteras. Utan sådana alternativ stannar de
långtidssjukas valfrihet vid en formell och inte reell möjlighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alternativen måsle anpassas till den enskildes önskemål
och kan omfalla olika kombinalioner av bostadsanpassning, hemsjukvård,
hemtjänst, färd­tjänst, handikapphjälpmedel, serviceboende etc. Risken är
annars slor atl kraven ökar och alternativen krymper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är viktigt atl alternativen formas tillsammans med
patienten och dennes anhöriga. Självklarl skall också anhörigas vilja atl
ställa upp och hjälpa till respekteras och tas lill vara. Däremol strider det
mot grundläg­gande solidaritets- och kvalitetskrav alt i någon form påtvinga
anhöriga betungande vårdinsatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I takt med att en mer differentierad vård av långiidssjuka
växer fram får också den medicinska rehabiliteringen en alll viktigare
funktion. Under senare år har visats alt en aktiv och engagerad rehabililering
baserad pä etl nytänkande där bäde patientens och samhällets resurser utnyttjas
flexibelt kan ge drastiskt minskade omvårdnadsbehov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anläggs ell statiskt matematiskt synsätt på vården av
äldre och långtids­sjuka skulle befolkningsförändringarna mot ett ökat antal
äldre innebära ett behov av 1 000-1 500 tillkommande vårdplatser per år under
åren 1982-1992. Med en ökad satsning på rehabililering, hemsjukvård och
socialhemljänst boren sådan utveckling kunna undvikas. Platsantalel kan i
slället successivi minska. Motivet för en sådan utveckling är humanitärt och
inle ekonomiskl. En successivt förbättrad hälsa bland de äldre, bättre
boendeförhållanden och en stärkt ekonomi utgör förutsällningar för en sådan
ulveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Patientens livsmiljö inom långlidssjukvårdens
institutioner&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Parallellt med satsningar på hemsjukvård år det angeläget
med en utveckling även av vårdinnehåll och livsmiljö för långtidssjuka vid
institutio­ner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mol denna bakgrund skall jag i det följande beröra vissa
frågor om patientens ställning i den slutna långtidssjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Långtidssjukvården har en prägel av
&amp;quot;lågstaiusområde&amp;quot;&amp;quot; inom hälso- och sjukvården. Detta har i sin
tur påverkal värderingarna av de insatser som görs i vården liksom de
kunskapsmässiga krav som reses i utbildning och forskning. Patienter med svåra
och sammansatta sjukdomar släller många gånger myckel slora krav på personalen.
Långtidssjukvården förutsäller en välutbildad och engagerad personal som kan
arbeta samman i värdlag med mindre patientgrupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När patienter vislas längre perioder inom
långtidssjukvården förändras gamla invanda vardagsrutiner för den sjuke. Av
tradition har vi också byggt upp långtidssjukvården med akutsjukhusen som
förebild. Den mänskliga omsorgen har inle givits tillräcklig uppmärksamhel. För
den som skall vistas många år i en sjukhusmiljö kan förändringen bli ell
problem av betydligt slörre dimension än en ren omställningsfråga. Människor
som vislas långa tider i en sjukhusmiljö präglas av den. Saknaden efler små enkla
ling. som i åratal varil självklarheter, blir stor och hemkänslan vill inle
infinna sig i ruliner som är främmande för de flesla av oss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under senare år har del här problemet uppmärksammats på
flera håll i landet och vi är på våg in i en förnyelse når del gäller värd av
och omsorg om långvarigt sjuka. Förutom den högl kvalificerade medicinska
vården las numera betydligt slörre hänsyn lill patienternas personliga
integritet och önskemål. Eflersom vi är inne i etl brytningsskede har olika
landsling kommit olika långt i sina strävanden atl ge en mer individuell omsorg
och vård, men många förändringar som redan genomförts visar att det är möjligl
att bryla sjukhusrutiner, öka flexibiliteten, göra sjukhusmiljön mera hemlik
och uppfylla många av patienternas önskemål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Långvarig vistelse på elt sjukhem eller en
långiidsvårdsklinik är en form av boende. Det är en faklor som måsle vägas in i
planeringen av vården av gamla, långtidssjuka och handikappade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utifrån de erfarenheler - och problem - som finns inom
dagens långtidssjukvård vill jag särskilt lyfta fram följande aspekter på detla
förnyelsearbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stimulerande miljö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden till kravel på utveckling av omvårdnaden år
ökad medveten­het om att en trivsam och stimulerande vårdmiljö ofla är lika
viktig för patienlens välbefinnande som medicinska insatser. Sjukvården har i
hög grad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;varit inriktad enbart mol del sjuka hos patienterna. I de
hårt inrutade sjukhusrutinerna har det funniis alltför lilen plals för
upplevelser och fantasi liksom för gemenskap och meningsfull aktivitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Betonandet av omvårdnaden innebär atl man nu ocksä
försöker hitta säll att arbeta där man ser lill alla behov och lill del friska
hos patienten. Långvårdspatienlen har ofta resurser kvar och kan få
livsinnehåll och nya livsmönster trots svår sjukdom. Arbetet utgär alllsä från
alt utveckla de resurser som finns hos patienterna. Omvårdnadsarbetel ska också
inriklas på att stimulera patienlens egen initiativförmåga och hans vilja all
klara sig själv. Patientens medverkan i vården uppmuntras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kravet på en god miljö gäller också för personalens
arbetsmiljö. En viss målkonflikt mellan patienternas krav och arbetsmiljökraven
kan uppkomma inte minsl inom långtidssjukvården där t.ex. lunga lyft är
nödvändiga. Jag vill här erinra om all arbetarskyddsslyrelsen nyligen gett ul
allmänna råd (ASF 1984:11) om arbetsmiljökraven i hemsjukvården och den sociala
hemtjän­sten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gruppvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den delvis nya synen på vården av långtidssjuka har letl
till krav på förändring av vårdarbetets organisation. Vårdpersonalens
arbetsuppgifter omfördelas mot mer lagarbete. Vårdlag och gruppvård håller på
all införas i långtidssjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gruppvård är elt sätt att organisera vårdarbetet där en
mindre personal­grupp- ell vårdlag- lar hand om och ansvarar för etl mindre
antal patienter. Idén är alt del skall vara färre vårdande kring patienten och
all patienten skall kunna ingå som en aktiv del i gruppen. Inom ramen för den
gruppinriktade organisationen eftersträvas även atl värdpersonalen skall vidga
sina arbetsuppgifter, bl.a. till ökad medverkan i rehabilitering och aktivering
av patienterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett led i utvecklingen är också alt elt ökat
planeringsansvar för vården läggs på grupperna i direkt samverkan med
patienterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;IndividueU vårdplanering&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En form av planering som ulvecklals i anslulning till
vårdlagsorganisalio-nen är s.k. individuell vårdplanering. Denna innebär alt
mäl formuleras för vården av varje enskild patient.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den vårdplan som upprällas för patienten anges
inrikining och mål för vården. Vårdplanen bygger på ankomstsamtal, eventuellt
redovisade i s.k. idenlitelsjournaler. Slor vikt läggs vid patientens önskemål
utifrån sociala, kullurella och psykiska behov, vilkel förutsätter kunskaper om
patientens bakgrundsförhållanden och situation i stort. 1 anslutning till
vårdplaneringen hålls regelbundna värdkonferenser för diskussion och samordning
av vårdens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inriktning. Konferenserna kan vara gemensamma för samtliga
personalgrup­per som kommer i kontakt med patienten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Synen på vården av de långtidssjuka ulvecklas således på
många håll i landet. Betonandet av omvårdnad, gruppvård och individuell
vårdplanering markerar sleg i en utveckling som jag finner utomordentligt
posiiiv. Samlidigt måste jag dock konslalera all de som vårdas vid
institutioner i dag till stora delar saknar möjlighet att påverka sådant som
annars är elt självklart ansvarsområde för den enskilde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ökat palienlinflylande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I enlighel med att vistelse inom långtidssjukvården skall
ses som elt boende, vilket i så liten utsträckning som möjligt bör avvika från
vad som kan karakteriseras som ett normalt boende, bör patienternas medverkan
och inflyiande inom institutionerna ökas ytterligare. Della bör kunna komma
lill stånd inom ramen för den nämnda vårdplaneringen, där bl.a. frågor om det
dagliga livet inom vårdinstitutionerna behandlas så som exempelvis allmänna
aktiviteter, besökstider och miljöutformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett vidgat medinflytande innebär vidare atl organisalion
och rutiner inom de enskilda vårdinstitutionerna i ökad omfattning anpassas
lill krav och önskemål som framförs av de boende. Utvecklingen går således mot
atl många av besluten om värdens inrikining fattas lokalt inom kliniker,
sjukhem eller avdelningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En långtidssjukvård där patientens ställning stärks medför
således att också vårdpersonalen får vidgade möjligheter atl påverka del egna
arbetets inriktning. Härigenom skapas förutsättningar för atl personalen
ulnytljar sin kreativitet och ökar sitl engagemang i arbelet med patienterna.
Jag vill härvid särskilt peka på att vårdpersonalens kompetens ökal genom den
reformerade vårdutbildningen och att personalen därför idag bör ha goda
förutsättningar atl på ett annat sätt än tidigare la ett vidgat ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Koniakt med anhöriga och folkrörelser, kullurliv m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De kanske viktigaste kontakterna för patienterna år med de
anhöriga. Trots detta är del ofta svårt för anhöriga att länkas in i vården.
Elt led i att öppna vårdinstitutionerna är därför atl stimulera anhöriga och
vänner till den långtidssjuke atl aktivt delta i de dagliga verksamheierna inom
institutio­nerna. Detta bör kunna bidra inle enbart till patienlens
välbefinnande utan även till den anhöriges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra vilka ocksä bör kunna ha en viklig roll i alt öka
kontakterna mellan institutioner och samhälle är folkrörelser, lokalt
föreningsliv, kulturinstit­utioner, ideella organisalioner m.fl. Många av dessa
bedriver redan verksamhet riktad mot institutioner och genom en breddning av
dessa bör långtidsvårdade kunna garanteras en mer normaliserad situation, där
de kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bibehålla sina intressen och sin personliga livsstil.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskilt vill jag här peka på folkrörelsernas och
folkbildningens roll. Dessa har en lång tradilion i alt arbela med eftersatta
grupper och med anpassning efter deltagarnas behov och förutsällningar.
Folkbildningen bygger på demokratiska arbetsformer och deltagarnas
självbestämmanderätt. Vidare har folkrörelserna en bred förankring i samhället
och elt lokalt kontaktnät. Folkrörelserna bör därför ha särskilt goda
förutsällningar att bidra till all långtidssjukvårdens institutioner tillförs
impulser från del allmänna sam­hällslivel. Utöver cirklar och andra
verksamheler inom institutionerna bör man härvid ocksä kunna skapa en plattform
för atl ge patienterna förulsättningar att delta i verksamheler i samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I sammanhanget vill jag även framhålla den betydelse
trossamfunden och sjukhuspräslerna redan i dag har för många patienter med
långa sjukhusvis­telser. Förulom gudstjänster erbjuder samfunden personlig
andlig vård och sjukhuspräslerna utgör cn viklig länk till samhällslivel
utanför vårdinsiilutio-nerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan sektor, som i likhet med folkrörelserna och
trossamfunden bör kunna ha en viklig roll i sammanhanget, är kultursektorn. Alt
vara inlagen på en institution får inte betyda att man utestängs från alla
möjligheter att ta del av eller della i kulturlivet. Biblioteksservice finns
idag vid flertalet av långtidssjukvårdens institutioner. Även andra
kulturinstitutioner såsom museer och teatrar bör ha ell ansvar all vända sig
till långiidssjuka. Olika verksamheler bör därför inriklas. ulformas och
genomföras så alt de ocksä kommer palienter inom vårdinstitutioner till del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingens kulturförvaltningar bedriver en s.k. kullur i
vården -verksamhet som till stor del riktar sig lill långtidssjukvårdens
institutioner. Kulturrådet har behandlat denna verksamhet i rapporten (1983:7)
Kultur i vården. Utgångspunkter, organisation och resurser. 1 rapporten
konslaleras alt de långtidssjukas kulturella och sociala behov ofta är
eftersatta och därför måste ges en ökad uppmärksamhet. Kulturrådet pekar pä all
kulturinsatser verksaml bör kunna bidra till förbättringar i värdmiljön. En
förutsätining för en fungerande kulturverksamhet är, enligt kulturrådet, all
ruliner elc, inom vårdinstitutionerna präglas av en förslåelse för patienlens
behov av kulturella upplevelser. Vidare framhålls alt till kullur i vården hör
både vardagliga aktiviteter som kan bedrivas av vårdpersonalen i samverkan med
patienterna och mer iradilionella kulturella upplevelser förmedlade av
konstnärer och andra kulturarbetare. Jag finner att de av kulturrådet
redovisade synpunklerna bör kunna ulgöra ell underlag för landstingens
fortsatta arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfallningsvis kan jag således konslalera atl en
utveckling pågår för alt ge långtidsvårdade ett ökal inflyiande över sin
livssituation och boendemiljö. Ett ökat inflytande från patienternas sida är
kopplat till alt värdpersonalen ges vidgade möjligheter alt inom den egna
arbelsplatsen utforma organisalion, ruliner, miljö m.m. efter önskemål frän
patienterna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och efler egna idéer. Långfidssjukvårdens institutioner
öppnas vidare mot det omgivande samhället och särskilt har anhöriga,
föreningsliv, folkrörelser och kulturella insiitutioneren viklig roll i delta
arbete. Vidare kan framhållas att den beskrivna utvecklingen bygger på elt
lokalt arbele och atl skilda modeller tillämpas pä olika plalser i landet och
vid olika typer av institutioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avslutningsvis vill jag framhålla att dessa förändringar
syfiar till atl de långtidssjuka skall få ökal inflytande över sin
livssituation och boendemiljö och öka förutsättningarna för att erhålla
vardagskvaliteter som är självklara för den som är frisk. Det pågår en
ulveckling som ökar patientens möjligheter att själv kunna påverka sin närmaste
omgivning, atl ostört träffa anhöriga, att ringa telefonsamtal, alt välja
aktiviteter och dygnsrylm etc. Det underlättar och stödjer också i hög grad
respekten för den personliga integriteten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.3 Handikappade inom hälso- och sjukvården&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Målen för hälso- och sjukvårdspolitiken omfattar hela
befolkningen men får i praktisk verksamhel olika innebörd för skilda grupper i
samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Både i samband med utarbetandet av den nya hälso- och
sjukvårdslagen och i beredningsarbetet kring HS 90-rapporten har handikappades
situalion, problem och behov markerats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Insatserna inom hälso- och sjukvård spelar en viklig roll
i arbetet på alt förverkliga de handikappolitiska målen. Handikappades
möjligheter alt bo i egen bostad, få eller kunna behålla ett arbele och atl
delta i kultur- och nöjesliv har i många fall ell starki samband med de hälso-
och sjukvårdande insaiserna. Detta gäller exempelvis blödarsjuka, diabetiker,
reumatiker, hjärt-och lungsjuka, människor med cyslisk fibros och neurologisk
sjukdom, stomiopererade, njursjuka, psoriatiker m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I delta sammanhang vill jag erinra om alt sjukdom och
handikapp inte är samma sak. Sjukdomar drabbar alla människor och i de flesta
fall botas sjukdomen. Ibland leder den dock till en skada eller bestående
funktions­nedsättning. Handikapp betingas också av brister i samhällsmiljö och
i verksamheler som försvårar för eller utestänger en människa med funktions­nedsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handikappades omfattande behov av sjukvärdsservice är väl
dokumenle­rat. Handikappade har täta kontakter med läkare, många sjukhusbesök
och en belydande konsumlion av olika läkemedel. Dessa förhållanden har belysts
i statistiska centralbyråns (SCB) Levnadsnivåundersökningar (ULF), senast i
rapport nr 41 är 1984, I rapporten dokumenieras att många handikappade är
starkt beroende av hälso- och sjukvårdens ijänsler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handikappade har således naturiigl ell högt
vårdutnyttjande. Samtidigt kan emellertid konstateras alt andra inslag i
handikappades hälso- och sjukvårdskonsumtion inte har samma självklara ursprung
i och samband med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 181              &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skador eller sjukdomar. Av SCB:s rapporl framgår
exempelvis all konsum­tionen av lugnande medel och av sömnmedel är betydligt
större bland handikappade än bland andra grupper av befolkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handikappades behov av sjukvård är dubbelt: dels har de
samma sjukvårdsbehov som andra människor, dels har de behov av hälso- och
sjukvårdens resurser lill följd av den skada eller sjukdom som orsakat deras
funktionsnedsättning, 1 båda avseendena behöver handikappades situalion
särskilt uppmärksammas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är här synnerligen viktigt atl patienten har en akliv
roll i vården och själv blir delaktig i vårdarbetet, Hälso- och
sjukvårdspersonalen måsle vara lyhörd för patientens önskemål och han skall få
informalion om sina rättigheter, sill sjukdomstillstånd, olika
behandlingsalternativ osv. Del får inte vara den enskildes förmåga eller
oförmåga all tala för sin sak som avgör om han skall bli delaktig i vårdarbetet
eller ej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågor om handikappades inflytande och möjligheter lill
påverkan ställer ökade anspråk på personal och organisalion. Personalen inom
hälso- och sjukvården behöver ökad kunskap om handikapp. Fler kunskapsmomenl om
handikapp och dess konsekvenser bör föras in i olika yrkesgruppers
grundutbildning. Fort- och vidareutbildning för alt öka personalens kompe­tens
i handikappfrågor är också viktig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För handikappade med långvariga sjukdomar och bestående
skador är en lättillgänglig och god sjukvård avgörande för deras möjligheter
all fungera i samhället. För dem är del av särskilt stor betydelse atl vid
behandling eller utredning få träffa samma läkare och övrig personal i
vårdlaget. Det ger patienten den känsla av säkerhel som är en förulsättning för
alt han skall känna Irygghel i vården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den pågående utvecklingen mol all primärvården skall
ulgöra basen i hälso- och sjukvården är i de flesla fall gynnsam även för
handikappade. Della gäller särskilt när handikappade konsulterar sjukvården av
samma skäl som folk i allmänhel, men även i många fall där handikappades
sjukvårds­behov har samband med den skada eller sjukdom som orsakat
funklions-nedsältningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns goda exempel på hur l.ex. sjukvårdande
behandiingsätgärder flyttals ut från sjukhus lill öppna värdformer eller till patientens
hem och därmed skapat nya möjligheter för patienten till etl akiivt liv i
samhällel. Som exempel kan hår nämnas psoriatikervärden och verksamhelen med
hemdia­lys för njursjuka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För många handikappade krävs emellertid en mera
specialiserad vård än den som allmänläkarvården kan erbjuda. I ökad omfattning
har sådan specialiserad vård under senare tid förmedlats inom primärvården
genom medverkan av andra specialistläkare i form av konsuller i primärvården.
En fortsatt ulveckling i denna riklning är önskvärd för all en god hälso- och
sjukvård nära hemorten skall kunna erbjudas handikappade och långvarigt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;svårt sjuka, som har ell kontinuerligt behov av en mer
specialiserad vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom framstegen inom den medicinska forskningen och den
lekniska utvecklingen kan många som tidigare inte överlevde svåra
sjukdomstillstånd nu inte bara råddas till livet utan också erbjudas elt akiivt
och innehållsrikt liv. Detta gäller l.ex. ungdomar med cystisk fibros,
blödarsjuka barn och barn och ungdomar med svåra njursjukdomar. I dessa och
liknande fall är del inle möjligl all i dag lillgodose högt specialiserade
insalser inom primärvär­den. Del är därför vikligi all slå fast vikten av
specialistinsalser gentemot handikappade inom låns- och regionvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De hälso- och sjukvärdspolitiska målen ställer slora krav
på flexibilitet inom vårdorganisationen. Detla blir särskilt påtagligt för
olika handikapp­gruppers del. Helhetssyn och samordning av insatser är vikliga
utgångspunk­ter i alll arbete med människor. I synnerhet gäller della palienter
som är flerhandikappade eller eljesl svårt handikappade och som är beroende av
samtidiga insatser från flera håll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Helhetssyn och samordning är i viss mening särskilt
vikligt all försöka åstadkomma inom och mellan högt specialiserade verksamheter
men kan många gånger ocksä vara speciellt svår att åstadkomma inom dessa. För
handikappade är behoven av helhetssyn och samordning påtagliga. Skadan/
sjukdomen kan ha omfattande verkningar och medför ofta ingrepp i patientens liv
utöver de rent medicinska åtgärderna, t.ex. i arbetslivet, familjelivet och
hela den sociala silualionen. De berörda specialislerna har många gånger svårt
att anlägga ett helhetsperspektiv på individen. För patientens del skulle
insatserna många gånger bli bättre om helhetssyn och samordning vore mer
utvecklade. Det är viktigt att här också poängtera nödvändigheten av samspel
mellan hälso- och sjukvårdens resurser å den ena sidan och övriga slöd- och
serviceinsatser å den andra. Ansvaret för atl åsladkomma helhetssyn och
samordning åvilar alla berörda parter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rehabiliteringsinsatserna för handikappade har successivt
byggts ut. I många landsting har medicinska rehabilileringskliniker inrättats.
Vidare har hörsel- och syncentraler tillkommit. Habiliteringen för främst
rörelsehind­rade barn- och ungdomar har successivt byggts ut. Habiiilerings-
och rehabiliteringsinsatserna är vikliga - och ofta grundläggande - led i
arbelel med alt skapa delaktighet och jämlikhet för handikappade. Både
mänskligt och samhällsekonomiskt är del välmotiverat alt salsa på
rehabilitering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den fortsatta utvecklingen av hälso- och sjukvården är
det angelägel att handikappades egna kunskaper och erfarenheter las lill vara.
Handikapprö­relsen är väl organiserad. Handikapporganisationerna kompletterar i
många avseenden den kunskap sjukvårdshuvudmännen behöver för atl utveckla
hälso- och sjukvärden på bästa möjliga sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.4 Vården av psykiskt sjuka&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den psykiatriska vården befinner sig i ett mycket
dynamiskt utvecklings­skede. En snabb förändring pågår frän stora mentalsjukhus
till mindre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;decentraliserade enheter och en ökad satsning pä
öppna/halvöppna vårdfor­mer. Anlalet vårdplatser inom har minskal med ca 35
procenl under del senaste decenniel och platserna beräknas under ytterligare
ell antal år fortsätta att minska med ca 1 000 per år. Jag ser mycket posilivi
på denna utveckling. Jag vill därför beröra några viktiga förutsättningar för
den fortsaita förändringsprocessen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En genomgående strävan inom den psykiatriska vården är all
verksamhe­ten skall bedrivas i så öppna och hemliknande former som möjligl.
Värden skall bedrivas decentraliserat - i anslutning till patientens normala
boende­miljö och så att han i så liten utsträckning som möjligt rycks loss från
sin invanda miljö och silt sociala sammanhang. Helhetssynen är utgångspunkten
för hur man skall betrakta individens toiala situalion och omgivning.
Helhetssynen sätter in psykiatrin i etl sammanhang tillsammans med övriga
samhällsinsatser som t.ex. övrig hälso- och sjukvård, socialljänsl, arbetsför­medling,
försäkringskassa, skola, kyrka och föreningsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Människan måste ses i sitt totala sammanhang som individ,
som gruppmedlem och som samhällsmedlem. Allt fler studier visar t.ex. hur
arbetslösheten påverkar vår psykiska hälsa och hur hol om arbetslöshet påverkar
hela familjens psykiska välbefinnande. I såväl behandling som rehabililering
måste psykiatrin utgå från människans lotala situation och i ell samspel söka
påverka de faklorer i omgivningen och hos henne själv som orsakar de psykiska
problemen. Psykiatrin måste därför, tillsammans med patienten, samarbeta med
bl.a. familj, anhöriga, arbetskamrater. Behand­lingsformerna mäste anpassas
till den enskilde patientens behov och hjälpa honom atl mobilisera de egna och
omgivningens resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Klienlorganisaiionerna har vikliga uppgifter i värden av
psykiskl sjuka. Genom alt patienten fär koniakt med andra, som har eller har
haft en liknande situation, kan den isolering och känsla av skam som kan drabba
mänga psykiskt störda lindras. På samma säll kan psykiska slörningar och
problem avdramatiseras om patienten och hans anhöriga träffar andra som kan
berätta om hur de tagit sig ur sina problem. Mänga föreningar har lokaler,
studieverksamhet och i något fall arbetskooperativ där människor som haft eller
har psykiska störningar har möjlighet atl vara verksamma ulan alt drabbas av
omgivningens fördomar. Ett vanligl problem för psykiskl störda människor är att
deras arbelsinsalser inle efterfrågas och alt de därför både isoleras och
lämnas i overksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Väl fungerande patientföreningar ulgör ell stöd till
samhällets vårdverk­samhet genom att de kan erbjuda gemenskap, samhörighet,
fulll självbe­stämmande och rättigheten atl ha en viktig funktion för andra
medmännis­kor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är viktigt atl notera atl etl öppet samhällsanknutel
arbetssätt förutsäller elt klart samtycke från patienlens sida och atl alll
arbete sker i nära samverkan med honom. HSL:s krav på att behandlingen skall
planeras och  genomföras  tillsammans med  patienten  är särskilt 
betydelsefullt i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;psykiatrisk verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del finns numera en tämligen bred överensstämmelse i
uppfattningen atl flertalet psykiska slörningar inle har något enkell samband
med biologiska faktorer. Snarare år del sä atl del finns flera samverkande
orsaker som berör såväl biologiska som psykologiska och sociala faklorer. och
alt dessa i vissa situationer förstärker varandra så atl människan känner
vanmakt inför sin livssituation eller förlorar förmågan all på elt realistiskt
sätl orientera sig i tillvaron.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ell grundläggande kvalitetskrav på den psykiatriska vården
är alt den i så liten utsträckning som möjligt grundas på tvång ulan istället
utgår från ell förtroendefullt samarbete mellan patient och vårdansvariga och
arbeiar med en helhetssyn på patientens situation saml med vård i så öppna
former som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under de närmare två decennier som den nuvarande lagen
(1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall - LSPV - har
tillämpats har sjukvården som helhel genomgått en omfaUande förändring. Alll
större vikt läggs, som jag har beskrivit tidigare, vid förebyggande insatser,
vid vårdens lättillgänglighet och vid patienlens inflytande över vården och sin
egen siluation i den. Dessa strävanden har avsatt tydliga spår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under den senaste 4-årsperioden har antalel inneliggande
patienter som vårdas med tvång minskat med hälften. Det är en snabb reducering.
Orsakerna kan vara flera: antalet nyintagningar har minskat, vårdtiderna har
förkorlats, regler om regelbunden omprövning av vårdbesluten har införls och -
inte minst - hemsjukvård och hemtjänst har byggts ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ambilionerna bakom tillkomsten av LSPV har alltså i många
stycken förverkligats. Icke desto mindre är andelen psykiskt sjuka, som bereds
vård Ivångsvis, forlfarande hög internationellt selt. Det är mot bakgrund av de
förändringar som redan har skelt, de som pågår och de som bör komma till stånd,
som behovet av en revision av LSPV fär ses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialberedningen överlämnade i slutet av augusti förra
året betänkandet (SOU 1984:64) Psykiatrin, ivångel och rättssäkerheten. I
betänkandet har beredningen föreslagit atl LSPV ersätts av tre nya lagar, som
tar sikte på olika behov: behovet av akut, kortvarig vård vid allvarliga
psykiska störningar, behovel av adekvata vårdformer för psykiskt störda
lagöverträ­dare och behovet av skyddsregler för vissa patienter med nedsatt
mental förmåga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialberedningens förslag präglas starkt av frivillighet
i vårdsynen. Den frivilliga vårdens företräde, behovet av samverkan mellan
psykiatrin, primärvården och socialtjänsten, korta vårdlider, vård på vanliga
sjukhus samt intagningsprövning av domstol är några inslag som ges uttryck i
den föreslagna lagen om tvångsvård vid akuta vårdbehov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppdelningen på tre lagar motiverar beredningen med att
den nuvarande lagen har fört samman grupper av människor till mentalsjukhusen,
för vilka vården där inte har varit anpassad, främst då åldersdementa och
psykiskt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;störda lagöverträdare. När det gäller de psykiskt störda
lagöverlrädarna bör liksom hittills, menar beredningen, de egenlliga
påföljdsreglerna finnas i brottsbalken. Närmare bestämmelser om vården m.m. bör
finnas i en särskild lag om rätispsykialrisk vård. Beträffande åldersdementa
och vissa psykiskl ulvecklingsslörda begränsas behovet till regler som gör det
tillåtet att vidla åtgärder för atl skydda dem från alt skada sig. Åven dessa
regler bör ges i form av en särskild lag, menar beredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Belänkandet har remissbehandlats. Mer än 100 inslanser har
avgivii yttranden över förslagel. Någon samlad bedömning på grundval av
remissutfallet är jag inte beredd alt göra nu. Jag har dock kunnal konstatera
atl de grundtankar som bär upp beredningens förslag stöds av fiertalet
remissinstanser. Ålskilliga enskildheter i förslaget har dock fått elt blandal
mottagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regler om frihetsinskränkningar och andra tvångsåtgärder
mol enskilda personer måsle utformas med största omsorg och noggrannhel.
Reglerna måste ge garanlier för att tvängsingripanden görs endast när inga
andra möjligheter erbjuder sig och ge en fullt betryggande
rätlssäkerhetsgaranti för den enskilde. Samtidigt får regelsystemet inte i sig
motverka syflel med ett ingripande som är berättigat. Mot denna bakgrund finner
jag det angeläget alt noga analysera de synpunkter som remissinslanserna har
lämnal. Försl när denna analys är gjord är jag beredd atl ta slällning till den
fortsatta behandlingen av beredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.5 Invandrarna i hälso- och sjukvården&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I HS 90:s huvudrapport anges atl invandrare - särskilt
kvinnor - oftare än andra drabbas av ohälsa. Invandrare har också relativt
sällan fast läkarkon­takt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 har låtit utarbela en särskild underiagsstudie (SOU
1984:45) Invandrarna i hälso- och sjukvården. Det är i försia hand en
kunskapsöver­sikt och probleminventering. I rapporten ges också vissa förslag
om insalser för alt förbättra invandrarnas situalion i hälso- och sjukvärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 påpekar bl.a. atl av SCB:s s.k. ULF-undersökningar
framgår alt långvarig sjukdom och nedsatt arbetsförmåga är betydligt vanligare
bland utländska medborgare än bland svenskar. En jämförande undersökning mellan
finländska invandrare och den infödda svenska befolkningen på basis av 1974 års
levnadsnivåundersökning visar alt finländska invandrare har elt klart sämre hälsotillstånd
än svenskar av samma kön, ålder och yrkes­grupp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bland invandrare som sjukhusvårdats finns en
överrepresentation av diagnoser som tuberkulos, rygg-, mag- och tarmbesvär.
Flykfingar har i mänga fall elt ackumulerat behov av vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har visats atl invandrarbarns hälsotillstånd ofta
förbättras efter flytlningen lill Sverige, men de löper ändå större risk att
ådra sig sjukdomar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;än vad infödda svenska barn gör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller de psykiska hälsoproblemen bland invandrare
har det visats au östeuropéer, italienare och jugoslaver i förhållande till sin
andel i befolkningen söker vård i betydligt större utsträckning än nordiska och
västeuropeiska invandrare. Det finns också undersökningar som visat atl många
latinamerikanska flyktingar har psykiska hälsoproblem. Även bland andra
flyktingar förekommer sådana problem. Risken för en invandrare atl få behov av
psykialrisk vård är relativt hög även i grupper som lever under socialt
gynnsamma förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I underlagssludien anges ålgärder som skulle kunna
förbättra invandrar­nas situation i hälso- och sjukvården och deras
hälsotillstånd. Med en utbyggd primärvård och öppen psykiatrisk vård lorde goda
förutsättningar finnas alt i samverkan med kommunernas socialljänsl och
invandrarbyråer samt med förskolan och skolan bedriva ett förebyggande arbele
bland invandrare. Vårdcentralernas tillgänglighet för minoriteterna kan ökas
genom särskilda informationsinsatser lill invandrarna om den service som finns
tillgänglig. Jourtolk via telefon är värdefulll. Flerspråkig personal kan vara
särskilt motiverad inom psykiatri och barnsjukvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flerspråkiga vårdlag i hemsjukvården kan behövas i
invandrartäta områden liksom utbildningsinsatser för personalen sä att
omvårdnaden blir anpassad till patientens kulturella och etniska
förutsättningar och traditio­ner. Landslingens ansvar för invandrarnas
hälsofrågor i planeringen av hälso- och sjukvården betonas liksom all
socialstyrelsen bör arbela med alt sprida kunskap och utveckla metoder inom
della område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag noterar alt statens invandrarverk vid
remissbehandlingen ställt sig bakom underlagsstudiens beskrivningar och förslag
i dessa hänseenden. Verket vill ge socialstyrelsen en aktiv roll när det gäller
invandrarna i hälso-och sjukvården, bl.a. genom atl socialstyrelsen bör svara
för generella handlingsprogram som underlag för landstingens insalser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänt gäller att i Sverige bosalta ulländska medborgare
har samma rätt lill hälso- och sjukvård som svenska medborgare. Jag anser för
egen del att den utveckling vad avser del förebyggande arbelet, ulbyggnaden av
primärvården och utveckling av den psykiatriska vården mol öppnare former, som
jag redovisat, kommer att också förbättra invandrarnas situation i
hälsohänseende. Tillgång till flerspråkig och kulturkompelent personal är många
gånger också en förutsättning för att invandrare med otillräckliga kunskaper i
svenska skall få del av vården på samma villkor som andra. Jag anser atl de
synpunkter som förts fram i HS 90-arbetet är viktiga. Jag anser också att det bör
ankomma på socialstyrelsen att ha huvudansvaret för den centrala bevakningen av
invandrarnas hälsofrågor och därvid bl.a. ta fram kunskapsunderlag och
handlingsprogram lill vägledning för lands­lingens insatser lill invandrare.
Jag vill också framhålla behovel av forskning inom detta område och den viktiga
roll som både delegationen för social forskning (DSF) och delegationen för
invandrarforskning (EIFO) spelat och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bör kunna spela för atl initiera sådan forskning. I EIFO:s
forskningsprogram har hälso- och sjukvården en central plats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I april 1983 gavs UHÅ i uppdrag från regeringen att utreda
hur tillgången på tvåspråkig personal med högskoleutbildning skall kunna ökas.
De ulbildningar som enligt uppdraget i första hand skulle ulredas är sådana som
förbereder för yrkesverksamhet inom socialtjänsten, mödra- och barnhälso­vården,
långtidssjukvården saml den psykiatriska vården. UHÄ kommer att redovisa
uppdraget under året.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.6 Barnens hälso- och sjukvård&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 behandlar barnens hälsofrågor särskilt i
underlagsstudien (SOU 1984:46) Primärvårdens uppgifier i det förebyggande
arbelel, men också i andra rapporter frän HS 90-arbelet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barns fysiska hälsa har fortlöpande förbätlrals i
ålskilliga hänseenden. Spädbarnsdödligheten har sedan år 1960 sjunkit från ca
17 promille till nu ca 7 promille. Behandlingsresultaten vid l.ex. vissa
elakartade tumörsjukdomar har starkt förbäUrals. Dödligheten i barnolycksfall
har i det närmaste halverats sedan 1950-talets början. De systematiska
vaccinationsprogram­men har starkt bidragit lill att eliminera eller väsenlligt
reducera flera svära infektionssjukdomars förekomst bland barn och dödligheten
i infektions­sjukdomar har minskal i alla åldersgrupper. Den slutna
barnsjukvården har begränsats och ersatts av insatser i öppen vård. Där sluten
vård är nödvändig har den öppnais för medverkan av föräldrar och andra
anhöriga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots de framsteg som gjorls för atl förbättra barnens
hälsoförhållanden återstår mer att göra. Etl viktigt led i detta
utvecklingsarbete är atl genom en ännu mer målmedveten hälsoövervakning och
ytterligare forskningsinsatser klarlägga utvecklingstendenserna vad avser
ohälsans omfaUning och fördel­ning bland barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ohälsan är alldeles klart ojämlikt fördelad mellan barn. I
mycket stor utsträckning drabbas barn till föräldrar med låg inkomst och låg
utbildning som själva har sociala eller psykiska problem. Barns hälsa är därmed
i stor utsträckning en återspegling av föräldrarnas hälsa och välbefinnande och
deras resurser och sociala villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill Slarkl framhålla all del är genom den allmänna
solidariska välfärds-och socialpolitiken samt familjepolifiken och den akfiva
fördelningspolitiken som barnens livsvillkor och hälsoförhållanden långsiktigt
kan utjämnas och förbättras. Insatserna måste också särskilt ta sikte pä de
barn som lever med de sämsta villkoren. För dessa hälso- och vårdpolitiska
riskgrupper bland barn behövs ett aktivt och uppsökande arbete från bl.a.
primärvårdens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också framhålla den betydelse den förebyggande
hälsovården för mödrar och barn saml skolhälsovården har för barnens
hälsoutveckling. Vi måste slå vakt om dessa funkfioner och tillse alt alla får
del av dess insatser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med uigångspunkt i den enskildes behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den allt mer etablerade föräldrautbildningen är ett
viktigt led i arbelel att på sikt förbättra barnens förutsättningar för en
positiv ulveckling i hälsomässigl och socialt hänseende. Jag vill i della
sammanhang erinra om att del i anslutning till 1979 års avtal angående sjukvårdshuvudmännens
ersättningar från sjukförsäkringen förutsattes att landslingen skall svara för
föräldrautbildning i anslulning lill barns födelse i enlighel med de förslag
som lämnades i proposilion 1978/79:168.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälsoupplysningen, som jag behandlal i elt lidigare
avsnitt, lar i särskilt hög grad sikle pä den unga generationen, för alt
grundlägga från hälsosynpunkt goda vanor och molverka en destruktiv livsstil.
Näringsriktiga och tilltalande skolmåltider är som jag tidigare betonat viktiga
för alt bidra till elt bra näringstillstånd bland barn och skapa sunda
kostvanor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag nämnl är olycksfallen forlfarande en viktig orsak
till dödsfall, sjukvärdskontakter och beslående invaliditet bland barn. Jag
vill i della sammanhang erinra om all barnmiljörådel har särskilt ansvar för
barnmiljö-och barnsäkerhelsfrågor. För all samordna och sprida information om
olika insatser på barnsäkerheisområdet har rådet bildal en särskild
referensgrupp bestående av representanter för ett 40-lal myndigheter och
organisationer saml medicinsk experlis. Referensgruppen har bl.a. behandlal
frågor som gäller älgärder för all minska antalet barnolycksfall i skolor, på
skolbarnens frilid och inom lantbruket saml lagil upp frågan om registrering av
barnolycksfall i skolan. Barnmiljörädet har utarbetat etl särskilt informa­tionsmaterial
om barnsäkerhetsfrågor. Materialet, som sprids bl.a. genom
barnavårdscentralerna, har översatts till etl slort antal olika språk. Rådet
arbetar även med frägor om barns situation pä sjukhus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I sin anslagsframställning för budgetåret 1985/86
understryker rådel vikten av att en registrering av barnolycksfallen kommer
till slånd och hänvisar till all del inom SCB pågår etl arbele med att
undersöka hur en sådan registrering kan läggas upp. I ell tidigare avsnitt har
jag redovisal att det krävs förbättrad skadestatistik för atl förslärka
underiagel för alt genomföra intensifierade skadeförebyggande insatser för
bl.a. barn och ungdom och för uppföljningen av effekterna av olika
skadeförebyggande åtgärder. Barnmiljörådet har även arbetat aktivt för att få
fram modeller för lokalt förebyggande arbele mol barnolycksfall och för en
bättre barnmiljö. Jag avser vidare, som jag tidigare anmält, att föreslå
regeringen att närmare låta ulreda möjligheterna att ge miljö- och
hälsoskyddsnämnderna i kommuner­na vidgade uppgifter och befogenheter när det
gäller att minska skaderis­kerna i miljön, t.ex. i bostädernas närmiljöer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Erfarenheter från &amp;quot;skyddsronder&amp;quot; i kommuner
visar att man genom att systematiskt spåra upp sådant som kan vara allvarliga
olycksfallsrisker -oskyddade grustäkter, riskfyllda lekplatser, trafikfällor
etc. - skulle kunna förhindra ålskilliga olycksfall bland barn. Praktiska
erfarenheter från t.ex. Falköping pekar på minskningar av olycksfallsskadorna
med uppemot en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tredjedel sedan elt lokalt skadeförebyggande arbele med
akiivt engagemang av befolkningen påbörjais.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också framhålla alt vi behöver bättre kunskaper,
genom forskning och en lämpligl utformad hälsostatislik. om de hälsorisker barn
utsätts för, de hälsoproblem som finns och hur de är fördelade. Del är viktigt
alt i analysen kunna relatera hälsoproblemen också lill socioekonomiska och
psykosociala förhållanden bland barn och få en bild av barns
välfärdsutveckling. Dessa frågor behandlas inom ramen för del utvecklingsarbele
med staiistiksyslem om barns levnadsförhållanden som pågår vid SCB med slöd av
medel från delegationen för social forskning. Jag vill här ocksä erinra om det
utvecklingsarbele som pågår vid skolöverstyrelsen i syfte att inom skolhäl­sovården
skapa underlag för bedömning av hälsa och välbefinnande hos barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill slulligen erinra om all regeringen genoni den
lill statsrådsbered­ningen knulna barn- och ungdomsdelegationen (Ju 1983:01).
under statsmi­nisterns ordförandeskap, löpande följer bl.a. hälsofrågor för
barn och ungdom och därigenom fär underlag för erforderliga inilialiv och älgär­der.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.7 Samverkan i vården&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samverkan i vården av den enskilde patienten och i
planeringen och organisaiionen av de samlade vårdinsatserna är nödvändigl ur
flera aspekter. Bl.a. är ofta flera huvudmän och flera organisatoriska enheler
hos samma huvudman berörda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet,
socialstyrelsen och Spri redovisade år 1978 etl antal gemensamma skrifter med
slark inriktning på samverkansfrågorna när det gäller framför alll primärvård
och äldreom­sorger (Spri S43, S 100-107). I dessa behandlas primärvård -
innehåll och utveckling; sjukvård i hemmet - social hemtjänst; boende, service
och vård för äldre; långtidssjukvård i samverkan; omhändertagande av
åldersdementa samt dagsjukvård inom primärvården. Min bedömning är atl den
samver­kanssyn som dessa skrifter ger utlryck för och de praktiska lösningar
som förordas bör vara vägledande också i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samverkan behövs i första hand inom den egna arbetsenheten
mellan de olika personalgrupper som kan ingå i det vårdlag som direkt svarar
för vården av den enskilde patienten. Självfallet krävs kompetens från olika
områden, såsom omvårdnad, medicinsk diagnostik och behandling, rehabilitering,
social och psykologisk kompelens m.m. för all tillsammantaget skapa en
&amp;quot;hel&amp;quot; vård, som tillgodoser de olika behov patienten har, såväl vid
vård förlagd till det egna hemmet som vid institutionsvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det behövs också en smidig samverkan mellan de olika
grenarna inom hälso- och sjukvården, särskilt då mellan primärvården och
länssjukvården i den vårdkedja som svarar för all patienten alltid blir rält
omhändertagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom att primärvärden, som jag förordar, har ansvarel för
hemsjukvård och lokala sjukhem, torde samverkan i vården av långiidssjuka
underlät­tas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samverkan primärvård - socialtjänst&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av central betydelse åren väl fungerande samverkan mellan
primärvården och socialtjänsten inom primärkommunerna. Detta gäller framför
allt inom äldreomsorgen men också beträffande yngre människor med långvariga
sjukdomar och handikapp, som kräver både sjukvårdande insatser och social
omsorg, 1 så gott som samtliga lån finns samverkansavtal mellan kommun/
landsling om sjukvård i hemmet/social hemtjänst. Syftet är att öka
möjligheterna till sjukvård i hemmel och all förbättra samverkan mellan
huvudmännen, 1 samband med ett pågående arbeie med all förnya avlalen i de län
där avtal först iräffades genomförs vissa utvärderingar och uppfölj­ningar av
avtalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grunden för överenskommelserna mellan de bägge huvudmännen
är en gemensam uttalad målsättning. Ansvarsfördelningen bygger i regel på
principen all var och en tillhandahåller de resurser som ligger inom deras
specifika kompetensomräde. Della innebär all primärkommunerna tillhan­dahåller
socialt utbildad personal och landslingen resurser med bl.a. hälso-och
sjukvärdsulbildad personal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sådan ansvarsfördelning lorde underlätta det dagliga
arbetet för dem som har alt tillgodose den enskildes hjälpbehov, och för den
enskilde minskar risken att hamna mellan två stolar. Inom de områden där man
startade lidigl och med väl tilltagna resurser har man lyckats förverkliga
syftet atl göra del möjligt för allt flera och sjukare palienter alt slanna
kvar i eller återvända till del egna hemmel och där få den vård de behöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En viktig
plattform för samarbetet i det dagliga arbelel är de s.k.
vårdplaneringsgrupperna, där socialtjänstens och primärvårdens personal (t.ex.
sjuksköterska, läkare, hemvårdsassislent) tillsammans bedömer patienternas
behov och på delta sätt ulgör etl &amp;quot;paraplyorgan&amp;quot; för de gemensamma
insatserna. En snabb ulveckling har ägl rum inom detla område. Höslen 1984
fanns ca 700 vårdplaneringsgrupper spridda över hela landel. Jag finner denna
utveckling vara av slorl värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är nödvändigl att olika personalkategorier har insikl
i varandras kompetensområden och går varandra lill mötes i vården och inte
strikt avgränsar olika åtgärder frän varandra. Åtskilligt av det praktiska
omvärd­nadsarbetet lorde kunna utföras med fullgott resultat såväl av personal
med grundläggande hälso- och sjukvärdsutbildning som av personal med social
ulbildning. Genom gymnasieskolans ulbildning har kompetensen vidgats för olika
grupper inom de sociala och medicinska vårdområdena. Förutsättning­arna atl
ulföra olika vårdande insalser har därigenom alltså förbättrats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samverkan primärvård - andra vårdgivare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Primärvården måste samverka med de andra vårdgivare som är
verksam­ma inom det distrikt där primärvården har det lokala hälsoansvaret.
Delta gäller i försia hand skolhälsovården och förelagshälsovården. När det
gäller förelagshälsovården år del särskilt angeläget med en aktiv samverkan i
rehabiliteringsfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samverkan avser till viss del samarbete kring den enskilde
patienten så att denne lolalt får del av behövliga insatser, oavsett
huvudmannaskapet. Samverkan gäller i hög grad också det befolknings- och
samhällsorienterade hälsoarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Elt vikligt medel all stärka samverkan i vårdarbetet och i
del förebyggande hälsoarbetet är gemensamma utbildningsaktiviteter. Det är
angelägel atl personal från olika huvudmän och av olika kalegorier samlas lill
gemensam­ma konferenser, studiedagar etc. där man söker former och praktiska
lösningar för en samverkan som svarar mot patientens samlade vårdbe­hov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samverkan i frågor om psykiskt sjuka&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är glädjande att kunna konstatera att samarbetet
mellan landstingen och primärkommunerna när det gäller psykiskt sjukas vårdbehov
har utvecklats positivt. Rapporten Psykiatri i samverkan, som gemensamt
utarbelats av socialstyrelsen, Spri, Landstingsförbundet och Svenska kom­munförbundet
på initiativ av socialdepartementet, är ett dokument som visar på enighet om de
grundläggande principerna för en förnyelse av psykia­trin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ell annat viktigt dokument är den rekommendation som
Landstingsför­bundet och Svenska kommunförbundet gemensamt utfärdade till
landsting och kommuner i januari 1984. Rekommendationen innebär&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att, i den mån det inte redan skelt, snarast påbörja etl
mellan landsling och primärkommuner samordnat konkrel och ätgärdsinrikial
planeringsarbete om psykiatrins utveckling i varje enskild kommun och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att de ekonomiska konsekvenserna av en ändrad
uppgiftsfördelning mellan huvudmännen bör beaktas i planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till rekommendationen är fogat etl underlag om samarbete
socialljänsl -psykiatri. Rekommendationen har bl. a. sitt ursprung i den
överenskommelse som träffades i mars 1983 mellan Landstingsförbundet och staten
(prop. 1982/83:174, SfU 26, rskr 367) om au 200 milj.kr. - 24 kr. per invånare
- för år 1984 skulle avsättas från den allmänna försäkringen för att underlätta
en utveckling mot öppna vårdformer inom psykiatrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under de senaste 20 åren har vårdplatserna vid mentalsjukhusen
minskal med ca 14 000. Det innebär att en stor del av de tidigare
långtidsvårdade har skrivits ut fill ell liv utanför sjukhusen. Denna
utveckling fortsätter. Flera kan leva ute i samhällel med lämpligl stöd i
boslad, dagverksamhei och fritid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppgiften att hjälpa dessa människor med deras sociala
behov när de kommer ut i samhället ligger på primärkommunerna och främsl deras
socialtjänst. Erfarenheterna från 70-ialel och de utskrivningar från mental­sjukhusen,
som då skedde, liksom erfarenhelerna frän andra länder visar dock att del krävs
noggranna förberedelser för ett liv uianför sjukhusen. Elt nåra samarbeie
mellan främsl socialtjänsten och psykiatrin är nödvändigt för atl den enskilde
skall få ett meningsfullt liv uianför sjukhuset efter en långvarig sjukhusvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunen har enligt socialtjänstlagen ansvaret för all ge
dessa männis­kor den hjälp de behöver. Den har också skyldighet att samarbeta
med andra organ, exempelvis primärvård och psykiatri i en uppsökande verksamhet
och planering av insatser. En väl planerad utflyttning genom samverkan mellan
socialtjänst och psykiatri ger möjlighet alt positivt påverka attityderna till
personer med psykiska handikapp. Närstående och grannar kan lättare la sitt
sociala ansvar om de känner alt de kan få stöd från de ansvariga
samhällsorganen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En grundläggande förulsättning för att människor med svåra
psykiska problem skall kunna återanpassas till samhället är en förändring i
attityden i befolkningen - alt acceptera människors rått att vara annorlunda
och att bältre hjälpa varandra att klara de kriser och svårigheter som möter
oss i det dagliga livet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försöksverksamhel med ökad samverkan mellan primär- och
landstingskom­muner inom hälso- och sjukvården&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samarbeie mellan landstingskommunerna och kommunerna har
ulveck­lats alltmer under senare år. Syftet med denna ökade samverkan är
framför alll all åstadkomma bättre samhällsservice och resursutnyttjande.
Samver­kan förekommer i många olika former och inom olika verksamhetsområ­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del har bl.a. tagit sig uttryck i olika typer av
samarbetsavial och ekonomiska överenskommelser som jag beskrivit i det
föregående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen har beslulal om försöksverksamhet med ökad
kommunal självstyrelse (prop. 1983/84:152, KU 32, rskr 368) som innebår au sådan
verksamhet får genomföras i högsl nio kommuner och tre landstingskom­muner.
Regeringen har utsett Haninge, Tyresö, Gnosjö, Helsingborgs, Varbergs, Ale.
Örebro, Sandvikens och Bräcke kommuner saml Göteborgs och Bohus läns. Örebro
läns och Jämtlands läns landstingskommuner atl delta i försöksverksamhelen.
Försöket är avsett atl pägå under en fyraårsperiod. Efter ulvärdering skall del
ligga lill grund för mera generella överväganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen (1984:382) om försöksverksamhel med en friare
kommunal nämndorganisalion trädde i kraft 1 juli 1984. Lagen ger
försökskommunerna betydande frihet alt efter lokala förhållanden ordna sin
nämndorganisa­tion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försökskommunerna skall också ges möjlighel alt göra
avsleg frän slatlig reglering och därigenom kunna pröva nya vågar i den
kommunala verksamheten. Enligt riksdagsbeslutet får regeringen möjlighel alt
beslula om avsteg från vad riksdagen har beslulal i samband med anvisande av
anslag, godkännande av riktlinjer för en viss verksamhet eller annan liknande
åtgärd. Del skall vidare vara möjligt atl pröva en närmare samverkan mellan en
kommun och en landslingskommun samt mellan den slalliga länsförvaltningen och
kommunala organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I varje försökskommun har ett omfattande
invenleringsarbele bedrivils vilket resulterat i förslag till förändringar av
den slatliga regleringen. Regeringen har i tilläggsdirektiv till
stat-kommunberedningen beslutat atl beredningen skall yltra sig över och bereda
försökskommunernas framsläll­ningar (Dir 1984:28). Detta sker i nära samråd med
berörda fackdeparle-ment. Avsikten är alt regeringen skall falla beslut om
dispenser från statliga beslämmelser under år 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.8 Förslag om vissa ändringar i hälso- och sjukvårdslagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Kraven på hälso- och sjukvården, som f.n. är
inlagna i 3 S andra - fjärde slyckena hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och
enbari gäller landslingskommunal vård, föreslås gälla all hälso- och sjukvård.
Beslämmelserna föreslås därför flyttade lill en ny paragraf, 2 a S. 1 den nya
utformningen av bestämmelserna markeras särskilt alt vården bör inriktas mol
att förebygga ohälsa. Informationsskyldigheten föreslås också förtydligad på så
sätl all den förutom uppgifier om patienlens hälsotillstånd och
behandlingsmetoder även anges omfalla meloder för all förebygga och utreda
sjukdom och skada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Den hälsopolitiska och
vårdpolitiska inriktning och den ulveckling av hälso- och sjukvärden som jag
förordat i det föregående är i linje med hälso- och sjukvårdslagen. På en punkl
anser jag emellerlid all lagen bör ändras. De i 3 § HSL angivna kraven på den
landslingskommunala vården bör i fortsättningen gälla för all hälso- och
sjukvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt 3 § andra styckel i lagen skall varje landsting
erbjuda dem som är bosalla inom landstinget en god hälso- och sjukvård. En
sådan vård skall särskilt vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov
av irygghel i vården och behandlingen. Den skall också vara lätl lillgänglig,
bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritel och främja goda
konlakler mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Värden och behandlingen skall enligt tredje stycket sä
långt det är möjligl utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten
skall enligt fjärde styckel informeras om sill hälsotillstånd och om de
behandlingsme­toder som står till buds. Bestämmelser finns också om vissa
begränsningar i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;informationsskyldigheten och om informalion lill anhöriga
i vissa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nämnda beslämmelserna saknar motsvarighet i den
tidigare gällande sjukvårdslagen. I huvudsak överensstämmer bestämmelserna med
de kriterier som enligt hälso- och sjukvårdsutredningens förslag till
målparagraf i lagen borde gälla för en god hälso- och sjukvård antingen den
bedrivs av landstingei eller av någon annan vårdgivare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan år 1980 gäller för hälso- och sjukvårdspersonalen
vissa allmänna åligganden enligt 5 § tillsynslagen som nära ansluler lill de
berörda beslämmelserna i HSL. Bestämmelser för personalen med liknande innehåll
finns också i andra författningar. Med hånsyn till dessa beslämmelser och till
landslingens dominerande ställning som värdgivare bedömdes det vid HSL:s
tillkomst inle finnas något behov av alt låta kraven gälla även för övriga
vårdgivare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag föreslår nu - på motsvarande sätt som i den nyligen
anlagna tandvårdslagen (1985:125) - att de grundläggande kraven på vården skall
gälla all hälso- och sjukvård, dvs. även företagshälsovården, skolhälsovår­den,
studerandehälsovården, hälso- och sjukvården för värnpliktiga och den privala
vården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nya bestämmelsen innebär atl inte endasl landslingen
ulan också övriga vårdgivare blir skyldiga atl inrätta och utforma verksamheten
på ell sådani sätt all kraven pä verksamhelen iaktlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;All samma krav bör ställas på all hälso- och sjukvård får
väl i och för sig anses vara självklart. Denna inriktning pä vården får
naturligtvis etl helt annat genomslag om den blir obligalorisk. Härigenom
skapas också bättre garantier för att all hälso- och sjukvård ulvecklas mol del
mäl som uppställts i 2 § HSL. Åven den privata värden bekostas lill slor del
med allmänna medel. Det är angelägel atl dessa medel används på ell för
samhället ekonomiskl tillfredsställande sått. Alt kraven gäller all vård
underiällar också planering­en och samordningen av vården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det nu sagda föranleder atl 3 § andra - fjärde slyckena
HSL bör brylas ul och med vissa redaklionella förändringar får utgöra en ny
paragraf, 2 a §. Paragrafen bör föregås av en ny rubrik, nämligen &amp;quot;Krav pä
hälso- och sjukvärden&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I försia punkten bör i huvudsaklig överensstämmelse med 3
§ första styckel 1. i den nya tandvårdslagen anges atl vården skall inriklas
mol atl förebygga ohälsa. Moliven lill alt särskilt betona viklen av
förebyggande insalser har utförligt utvecklats i avsnitt 3. Den nya beslämmelsen
innebären skyldighel även för t.ex. de privata vårdgivarna att lägga särskild
vikt vid förebyggande åtgärder. Dessa blir naturiigen begränsade lill
individinriktade förebyggande insalser. t.ex. informalion och hälsoupplysning.
1 samverkan med landslingen bör formerna för de privala vårdgivarnas medverkan
i det förebyggande arbetet utvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kravet i andra punklen alt vården skall vara av god
kvalitet och tillgodose patientens behov av irygghet i vården och behandlingen
innebär krav på en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;god personell och materiell slandard, dvs. all vården ges
av personer med adekvat ulbildning och med behövlig teknisk utrustning i
ändamålsenliga lokaler. En privai vårdgivare måste l.ex. för alt kunna åta sig
mera komplicerade eller allvarliga ingrepp säkerslälla erforderliga resurser
antingen i den egna verksamhelen eller genom överenskommelse med annan
vårdgivare för all möla eventuella komplikationer för patienten. Vården skall
också vara individualiserad, dvs. anpassad till den enskilda människan. Vården
måste också bygga på en helhetssyn på patienten. De bakomliggande orsakerna
lill vårdbehovet bör ulrönas. Värden måste ocksä utgä från patientens ansvar
för sin egen hälsa och syfla lill all förbättra den enskildes möjligheter all
ta della ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kravel i punklen 3 alt vården skall vara lätl tillgänglig
har närmare berörts bl.a. i avsnitt 2.2. Förulom närhel lill vården innebår
kravel också all mottagningarna skall vara tillgängliga även för människor med
handikapp och all öppettiderna skall vara rimliga. Privata yrkesutövare kan
bidra lill en lätt tillgänglig vård bl.a. genom all i samråd med landstingei
elablera sig på orler där det råder brist på hälso- och sjukvård och genom all
della i jourverksamheien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;EnligtpM/:/:/e« 'iskall vården bygga på respekl för
patientens självbestäm­mande och integritet. Värden skall ha en medmänsklig och
förstående inriktning. I lillsynslagen har detta uttryckts så alt hälso- och
sjukvårdsper­sonalen skall visa patienten omtanke och respekl. Vården skall genomföras
i en atmosfär av samförstånd och samverkan mellan patienten och den som ger
vården. Vården är helt frivillig. Åven om patienten samtyckt lill vård kan han
eller hon senare motsätta sig atl en viss vårdålgärd vidias. Däremot kan
patienten inte kräva att en viss form av vård ges. Avgörande för vilken vård
som erbjuds måste vara personalens yrkesansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt punklen 5 skall goda kontakter främjas mellan
patienten och personalen. Delta innebär atl vården skall organiseras så atl
patienten har möjlighet all få träffa och bli behandlad av samma personal vid
varje vårdtillfälle. Inom den privata vården är del vanligl atl patienten
iräffar samma personal. Kontinuiteten i kontakterna har däremot varil ell
problem inom den offentliga vården. Pä flera häll pågår dock försök som syftar
lill en god kontinuitet i vården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra och Iredje styckena. I förhållande till 3 § fjärde
slycket HSL har vissa tillägg måst göras i 2 a § tredje slyckel. Bestämmelsen
innehåller en informationsplikt i förhållande lill patienten och i vissa fall
dennes nära anhöriga i fråga om patienlens hälsotillstånd och de
behandlingsmetoder som står till buds. Till förtydligande av
uppgiftsskyldighelen föreslås nu att skyldigheten förutom uppgifter om
hälsotillståndet hos patienten också skall omfatta informalion om de metoder
som slår lill buds för alt förebygga, utreda och behandla sjukdom och skada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Upplysningar fär enligt 3 § fjärde styckel HSL inle lämnas
om hinder föreligger enligt sekretesslagen (1980:100), Den lagen reglerar den
offenlliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;verksamhelen. De aktuella beslämmelserna finns i 7 kap. 3
och 6 §§ sekretesslagen. För den privata vården finns motsvarande bestämmelser
i 6 § andra stycket och 6 a § försia slycket tillsynslagen. 1 2 a § iredje
slycket HSL bör anges att upplysningar inle får lämnas lill paiienien eller
någon anhörig lill denne om hinder mol detta föreligger enligt nämnda
bestämmelser i sekretesslagen eller lillsynslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När de berörda kraven görs tillämpliga på all hälso- och
sjukvård måste ocksä övervägas om inte socialslyrelsens lillsyn enligt HSL, som
f.n. endasl gäller den landslingskommunala värden, bör omfatta all hälso- och
sjukvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Halso- och sjukvårdspersonalen slår visserligen redan nu
under socialsly­relsens tillsyn enligt tillsynslagen. Kraven i den föreslagna 2
a § HSL riktar sig dock i försia hand till den som driver värden. Denne är, när
del gäller den enskilda hälso- och sjukvården, oftast samme person som utför
själva vården men del behöver inle vara så.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är inte nu beredd atl föreslå atl lillsynen enligt HSL
vidgas till att omfatta all hälso- och sjukvård men jag anser atl denna fråga
på lämpligl sätt bör övervägas yllerligare. Samlidigt bör övervägas reglerna
för de privai drivna institutionerna för hälso- och sjukvård med syfte alt
samma säkerhetskrav skall gälla för dessa institutioner som nu gäller för
landstingens molsvarande institutioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Vårdens struktur - några utvecklingslinjer 5.1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De krav på vårdens lillgänglighet och kvalitet, som jag
redogjort för i föregående avsnitt, leder till behov av en fortsatt förändring
av vårdens strukturella uppbyggnad och innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90:s huvudrapport behandlar behovel av en förändrad
vårdstruktur och konstaterar alt de nuvarande huvudlinjerna vad gäller
vårdstrukturens utveckling bör ligga fast. Det innebär en fortsatt ulbyggnad av
primärvården och koncentration av länssjukvården. Vissa verksamheter, främsl
långlids-sjukvård och psykiatri, överförs till lokala sjukhem och öppen vård
uianför sjukhus. Del det är speciellt angeläget all hemsjukvården kan fortsätta
all byggas ut i erforderlig omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna till förändringar inom länssjukvården har
analyserats av HS 90 i en särskild underiagsstudie, SOU 1984:48.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingsmöjligheterna för primärvårdens förebyggande
insatser har behandlals i underlagsstudien SOU 1984:46.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet remissinstanser behandlar frågan om
vårdstrukturens ulveckling. De flesta, bl.a. samlliga landsling, tillstyrker
huvuddragen i HS 90:s förslag i denna del. Många päpekar emellertid att resursberäkningar
saknas och all förändringsarbelet kommer atl ta lång tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 181              &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nägra remissinstanser, såsom Sveriges läkarförbund och
Svenska läkare­sällskapet, anser att utbyggnaden av primärvården, med betoning
av de förebyggande insatserna, måste genomföras med hjälp av nya resurser. Den
medicinska utvecklingen med nya avancerade diagnostiska metoder och
terapeutiska möjligheter kommer med nödvändighet atl kräva en hög grad av
specialisering, som väsentligen måsle vara förlagd till sjukhus med möjligheter
lill bred samverkan mellan olika specialister och serviceenheter. Man pekar
också pä alt ökningen av andelen äldre i befolkningen och en sannolikl
ytterligare ökad medellivslängd, bl.a. till följd av förebyggande insatser,
leder lill att behoven av resurser för sjukhusvård inle kan förvänlas atl
minska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundet framhåller att det är olämpligt att
alltför strikt lägga fasl en enda struklurmodell för hälso- och sjukvården som
likformigt skulle tillämpas i hela landel. Förutsättningarna för värdens
organisation varierar mycket mellan olika delar av landel. Problemen måsle
lösas på olika sätt i storstadsregioner och i glesbygdsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag redovisar i del följande min bedömning av en önskvärd
utveckling av hälso- och sjukvårdens struktur. Jag ulgår därvid i försia hand
från HS 90:s huvudrapport och remissinstansernas synpunkler men också från
andra ulredningar som jag har anmält i inledningen till propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2 En förstärkt primärvård&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under del senaste decenniel har statsmakterna och
huvudmännen prioriterat utbyggnaden av öppen vård uianför sjukhus,
långtidssjukvård och psykiatri i öppna vårdformer. Betydelsen av ett
hälsopolitiskt synsätt med betoning pä olika slag av förebyggande insatser inom
hälso- och sjukvården har i olika sammanhang framhävts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Huvudmännen har i sina långsiktiga planer ultalal en
strävan alt bygga upp hälso- och sjukvården enligt en struktur som i allt
väsenlligl överensslämmer med de principprogram som tagits fram cenlralt, i
vilka primärvärdens roll kraftigt betonas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trols att strukturförändringarna inle gäll så snabbi som
planerat kan med tillfredsställelse konstateras all slora förändringar kommit
till stånd. Utvecklingen inom säväl psykiatrin som den somatiska vården har
gåtl mot större andel öppen vård. Vårdplalsanlalel inom både den somatiska
korttidsvården och den psykiatriska vården har också kunnat reduceras. En
fortsatt utveckling av primärvården ser jag som mycket angelägen och jag vill
därför redovisa min syn på primärvårdens roll i hälso- och sjukvårdens
struklurella uppbyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Primärvården är basen i hälso- och sjukvårdssystemet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Primärvård är den del av landstingens hälso- och
sjukvårdsorganisation som är förlagd uianför sjukhusen (till vårdcenlraler och
lokala sjukhem). I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;propositionen om ny halso- och sjukvårdslag (1981/82:97)
framhölls att primärvården har ett förstahandsansvar för befolkningens behov av
profes­sionell vård inom ett begränsat geografiskl område, i regel molsvarande
en primärkommun eller del av sådan. Primärvården skall vara basen i hälso- och
sjukvårdssystemet. Den kan bäst lillgodose krav på närhet, lättillgänglighet
och kontinuitet och kan arbeta såväl med ett patientperspektiv som ett
befolknings- och folkhälsoperspektiv och med kännedom om lokalbefolk­ningens
hälsovillkor och hälsoproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Primärvärden får därigenom särskilt goda förutsättningar
alt utgå från en helhetssyn både på den enskilde och på befolkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Primärvårdens samordningsansvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HSL lägger fast atl landslingen har ell samordnande ansvar
för all hälso-och sjukvård så all befolkningens behov härav blir väl
lillgodosedda. Landslingens primärvärdsorganisation har en viklig uppgift i
samordningen av de samlade vårdinsatserna från de olika vårdgivarna inom
området. Genom en sådan samordning säkerställs atl alla befolkningsgrupper
erhåller nödvändig och kontinuerlig sjukvård vid mottagningar, genom hembesök
och vid lokala sjukhem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Primärvården bör genom egna resurser kunna lillhandahålla
all sjukvårds­service och all individuell hälsovård som inte av medicinska skäl
bör vara förlagd till länssjukvården eller som tillhandahålls genom t.ex.
företagshäl­sovård eller skolhälsovården. För atl utvecklas lill den bas för
hela hälso- och sjukvården som HSL förutsätter atl primärvården skall vara, är
del nödvändigl atl den kan lillhandhålla ell brett serviceutbud och etl lill
befolkningens behov väl anpassal öppethållande och en väl täckande
jourverksamhei. Jag anser således att hembesök vid akut sjukdom är elt vikligt
led i en god primärvårdsservice liksom en väl utbyggd hemsjuk­vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälsovård och andra förebyggande insatser inom
primärvården&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den landstingskommunala primärvården har elt övergripande
ansvar för det lokala hälsovårdsarbetet, såvida behovet inte lillgodoses i
särskild ordning, l.ex. genom företagshälsovårdens försorg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mödra- och barnhälsovården har myckel slor betydelse för
kvinnors och barns hälsa. Jag vill därför understryka del angelägna i att denna
hälsovårdsservice även i fortsättningen bedrivs i oförminskad omfattning. Det
förhållandel alt denna är avgiftsfri har säkert spelat slor roll för atl
praktiskt tagel alla mödrar och barn får del av verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Primärvärden deltar också i del födelsekontrollerande,
abortförebyggan­de och abortrådgivande arbetet. Regeringen har nyligen
redovisal sina bedömningar i dessa frägor genom propositionen 1984/85:48 om
familjepla-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;neringoch abortvård. som antagilsav riksdagen. Jag lar
därför inle upp dessa frågor i det nu aktuella sammanhanget. Jag vill dock
understryka angelä­genheten av att denna verksamhel i ökande ulslräckning blir
ell ansvarsom­råde för primärvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommittén har funnii all endasl tre
undersökningsmetoder f.n. kan övervägas för masshälsoundersökningar avseende
cancer, nämligen gyneko­logisk hälsokontroll med cytologprov, mammografi och
påvisande av blod i avföringen för lidig diagnoslik av bröstkörlel- resp.
larmiumörer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommillén föreslår att den gynekologiska
hälsokontrollen i hälso-och sjukvårdshuvudmännens regi fortsäller och utökas
lill atl omfatta ytterligare åldersgrupper. Del kan här nämnas all
socialstyrelsen avser att meddela allmänna råd om en sådan utvidgad
gynekologisk hälsokontroll. Vad gäller de pågående försöken i Göteborg för
lidig diagnostik av tarmtumörer föreslår cancerkommitlén att socialstyrelsen
noggrant följer dessa sludier för alt få underlag för elt ställningslagande
till en ulvidgad försöksverksamhet, Cancerkommittén finner del vidare angeläget
att försöksverksamheten med allmänna mammografiundersökningar forllöpan­de
utvärderas och att, sä snart tillräckligt underlag föreligger, ställning tas
lill en allmän uppsökande hälsokontroll. Jag återkommer i del följande till
försöksverksamheten med mammografiundersökningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 har betonat betydelsen av atl man inom primärvärdens
förebyg­gande arbete särskilt söker nå riskgrupper bl.a. långvarigt arbetslösa,
olika invandrargrupper och personer som ej har någon företagshälsovård och vars
arbetsmiljö är särskilt fysiskl eller psykiskl påfrestande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser detta vara etl angelägel utvecklingsområde, där
del är vikligt alt försöksverksamheter erhåller stöd för all finna former för
och ett praktiskt innehåll i sådana insalser frän primärvärdens sida. Genom atl
riksdagen (SoU 1984/85:13) har godtagit propositionen (1984/85:89) om
företagshälso­vård och arbetsanpassning har lagls fasl atl en arbelsgivare kan
åläggas alt föranstalta om företagshälsovård enligt arbelsmiljölagen om
arbetsförhål­landena så påkallar och i den omfattning som verksamhelen kräver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har i den nämnda propositionen gett utlryck för
den stora betydelse företagshälsovården har som ell led i ett aktivt
arbetarskydd och därigenom för en förbätlrad folkhälsa. Principen att
förelagshälsovården är ett ansvarsområde för arbetsmarknadens parter ligger
fast. Under överskåd­lig tid kommer del emellertid atl vara svärl för en del
arbelsgivare all själva organisera erforderlig förelagshälsovård. HS 90 har,
liksom Landstingsför­bundet i yttrande över företagshälsovårdsulredningens
slulbelänkande (SOU 1983:32) Förelagshälsovård för alla, föreslagil all
primärvärden, mol ersättning, bör kunna tillhandahålla
förelagshälsovårdsservice vid de arbets­platser där sådan inte kan organiseras
på annat sätt. I vissa landsting finns erfarenheter av atl tillhandahålla sådan
s.k. extern förelagshälsovård. De remissinslanser som kommenterat detta förslag
instämmer i regel i HS 90:s bedömningar. Frågan har, som jag tidigare nämnt,
behandlats i prop.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1984/85:89 om företagshälsovård och arbetsanpassning.
Landslingen har genom riksdagens bifall lill regeringens förslag fått egen
represenlalion i yrkesinspeklionsnämnden, som svarar för samordningen och
prövningen av statsbidrag lill företagshälsovården i regionen. Landslingen får
därigenom bällre möjligheter atl följa behoven av sådana insalser från
landstingens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett annat viktigt område för den landslingskommunala
primärvärden är att svara för en stor del av de samhällsinriktade och allmänna
förebyggande insalser som lokalt kan understödjas genom hälso- och sjukvårdens
försorg. Jag har i det föregående pekal på den stora belydelsen av
hälsoupplysnings­arbelet för att försöka komma tillrätta med
livsstilsrelalerade hälsorisker och hälsoproblem. Primärvården måste hår aktivt
samverka pä lokal nivå med föreningar, massmedia och framför allt
primärkommunernas olika organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Primärvården har en betydelsefull roll när det gäller all
utveckla det lokala epidemiologiska arbetet bl.a. som grund för den
behovsbaserade hälso- och sjukvårdsplaneringen inom landstinget. Lokala
hälsobeskrivningar bör tas fram som systematiskt visar vilka hälsorisker och
vårdbehov som finns i befolkningen och sätter in dessa i det sociala
sammanhanget. Med sådana lokala hälsobeskrivningar som grund kan sjukvården gå
in i en aktiv samverkan med andra lokala intressenter i hälsoarbetet. Etl
sådant arbetssätt har påbörjais men kräver ytterligare utvecklingsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att miljö- och hälsoskyddsnämndernas hälsoskyddande
insatser skall kunna planeras och genomföras med utgångspunkt frän
befolkningens behov av hälsoskydd krävs omfattande samverkan mellan hälso- och
sjukvården och hälsoskyddet. Pä etl övergripande plan kan miljö- och
hälsoskyddsnämn­derna få information från bl.a. socialstyrelsen om förekomslen
av olika miljöbetingade sjukdomar samt miljöns sannolika betydelse för
utvecklingen av dessa. På det lokala planet krävs del att miljö- och
hälsoskyddsnämnden får information om lokala variationer, som kan ha betydelse
för inriklningen av hälsoskyddet. På motsvarande sätt kan exempelvis
primärvården ha nylta av uppgifter från miljö- och hälsoskyddsnämnderna rörande
hälsorisksilua-tionen inom kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälsovård för äldre&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mol bakgrund av de stora värdbehoven och de särskilda
hälsorisker som finns i högre åldrar föreslår HS 90 att landstingen pä sikt bör
inrätta en hälsovård för äldre inom ramen för primärvårdens verksamhel enligt
samma grundläggande idéer som sedan länge tilllämpats inom barn- och mödrahäl­sovården
och med samma goda täckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De remissinstanser som kommenterat förslagel, l.ex.
Pensionärernas riksorganisation (PRO), Sveriges pensionärers riksförbund,
socialdemokra­tiska kvinnoförbundet och Svenska kommunalarbetareförbundet samt
landslingen, har en posiiiv inslällning. Svenska läkaresällskapet anser att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;della är en ambitiös satsning som dock inte bör genomföras
innan yllerligare noggranna analyser av nylla och koslnader och
försöksverksamheter genomförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åven jag anser alt en sådan hälsovårdsservice för äldre är
etl angeläget led i utvecklingen av det förebyggande arbetet och
omvårdnadsinsaiserna för de äldre genom primärvårdens försorg och att förslagel
är väl ägnat all öka möjlighelerna för pensionärer att bo kvar i del egna
hemmet. Jag ser denna verksamhet som en fortsatt ulveckling av den goda service
som många distriktssköterskor ger lill de äldre. Forsknings- och
utvecklingsarbetet kring de äldres hälsofrågor, bl.a. systematiska
hälsoundersökningar inom ramen för det s.k. H 70-projektet i Göteborg, pekar i
riktningen atl livskvaliteten kan stärkas genom en sådan aktiv hälsovård för de
äldre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är angelägel att socialstyrelsen i samverkan med Spri
närmare utvärderar de försöksverksamheter som hillills bedrivils. Om del bedöms
väl motiverat bör socialstyrelsen utarbeta etl program för innehållet i en
sådan äldrehälsovårdsservice till ledning för huvudmännen och den personal som
skall svara för denna service.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänmedicinaren - en specialisl på primärvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser redovisar sin syn på hur efterfrågan
på vård genom andra läkarspecialister i primärvården än allmänmedicinare skall
lillgodoses och då bl.a. frågan om remisstvång. HS 90 framhåller atl
allmänmedicin är det kunskaps- och färdighetsområde som ulgör grunden för att
primärt handlägga oseleklerade medicinska problem och för att ansvara för
hälsotillståndet för befolkningen i elt visst avgränsat område. Primärvårdens
kompetens vidgas också genom olika specialistkunskaper. Den organisato­riska
anknytningen för andra specialistläkare än allmänmedicinare i primär­vården bör
avgöras med hänsyn till lokala förhållanden, anser HS90.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig till HS 90:s allmänna syn i dessa frägor.
Huvuddelen av primärvårdens insalser kommer all ske genom vårdlag där
allmänläkaren, distriktssjuksköterskan och undersköterskan, i konlakl med
ålskilliga andra personalkategorier, svarar för insaiserna och förmedling av
kontakt med andra specialister. Jag bedömer alt del framför alll i vissa
tätbefolkade områden kan vara en praktisk lösning atl specialister i t.ex.
gynekologi och pediatrik arbetar på heltid vid en vårdcentral. I andra fall kan
tjänstgöring enstaka dagar, men med organisatorisk knytning till
länssjukvården, vara en bättre lösning. Ibland kan remittering till
sjukhusanknuten mottagning vara den bästa modellen. Jag anser dock att den
enskilde bör ha möjlighet atl utan administrativa hinder få söka specialist om
önskemål därom finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Olika modeller förekommer i dag inom hälso- och sjukvården
och de kan var och en fungera på ett tillfredsställande sätt. För att åstadkomma
en ändamålsenlig vård finns samarbetsavial och överenskommelser l.ex. om
vårdprogram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i detla sammanhang erinra om den lidigare nämnda
försöksverk­samhet med ökade möjligheter lill val av vårdenhet och vårdpersonal
som regeringen stöder. Denna utveckling mot ökad flexibilitet och valfrihet
inom hälso- och sjukvården är viktig att föra vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Primärvårdens ansvar för långtidssjuka&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är viktigt att värdbehoven för främsl de långtidssjuka
så långt som möjligt kan tillgodoses genom vårdinsatser i det egna hemmet
eller, då della lill följd av vårdbehovens nalur inle är möjligt, vid lokala
sjukhem i nära anslutning till den långtidssjukes boendemiljö. På sikt måste de
slora vårdenheterna för långtidssjukvård inom länssjukvården i betydande
utsträckning förändras. Jag har tidigare i avsnittet 4.2 ulvecklat min syn på
långlidssjukvårdens innehåll. En slörre del av vårdbehoven bör las om hand inom
primärvården för alt de eflerslrävade kvalitetsmålen skall kunna tillgodoses.
Behovel av vård och omsorg om äldre kommer att öka i och med atl anlalel
personer över 80 år sfiger kraftigt. Del ökade behovet bör dock kunna mötas i
första hand genom en utbyggnad av hemsjukvården och lokala sjukhem. Det bör
därför finnas möjligheter att minska vårdplalsanlalel för långtidssjukvård inom
länssjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En central fråga för primärvårdens verksamhet, och då
särskilt dess arbele med hemsjukvård och annan långtidssjukvård, är samverkan
med de primärkommunala instanserna, särskilt socialtjänstens äldreomsorg.
Ålskil­liga remissinstanser har pekat på gränsdragningssvårigheterna mellan del
medicinska och del sociala vårdansvaret, även om socialtjänstlagen alllid
lägger det yttersta ansvaret pä primärkommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För min egen del vill jag försl och främsl slå fasl atl
dessa gränsdragnings­problem aldrig får gå ut över den vårdbehövande patienten.
De avtal om samarbete i den medicinska och den sociala äldreomsorgen som
upprällats på några håll i landel, är ett exempel på hur man kan komma lill
rätta med de problem som finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LokaU ansvar för psykiskt sjuka&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den utveckling av psykiatrin som pågår mot öppen vård och
mer hemliknande institutionsvård är mycket posifiv och bör fortsätta.
Psykiatrin organiseras med ett geografiskl och befolkningsmässigl avgränsat
område och med ansvar för psykiatrins totala utbud av behandling och
rehabililering inom sitt område. Detta kallas vanligen sektorisering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De remissinslanser som har gett synpunkter på
socialberedningens överväganden om den allmänna psykiatrins framtida inriktning
har alla varil posiiiva lill förslagen. En strävan är att psykiatrisk
verksamhet skall bedrivas i så öppna och hemliknande former som möjligt bl.a.
med stöd i boendemiljön. Helhetssynen är utgångspunkten för hur man skall
betrakta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;individens lotala situalion och omgivning. Detla kräver en
organisalion som möjliggör närhet och kontinuitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Psykiatrisk länssjukvård sker alll mer i anslutning lill
övrig hälso- och sjukvård. Samlidigt vill jag peka på möjligheten att anordna
vård i en liten grupp ute i samhällel med psykiatriskt utbildad personal. Della
kan vara aktuellt t.ex. för personer med psykiska problem. Socialberedningen
pekar på all korttidsvård under sådana former, liksom utnyttjandet av
akulplalser där sådana finns vid lokala sjukhem i nära samarbeie med
primärvården, ger möjligheter lill en betydligt högre grad av decenlralisering
än man lidigare räknal med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis ser jag en forlsall utveckling av
primärvården som mycket angelägen. Den är en förutsättning för atl
befolkningens behov av grundläggande sjukvårdsservice skall kunna tillgodoses.
Primärvård bör ges vid mottagningar (vård- eller hälsocentraler), genom
sjukvård i hemmet och vid lokala sjukhem inkl, dagsjukvård. Den bör vara
lättillgänglig och även under jourtid ta emot flertalet akut vårdsökande.
Primärvården bör också svara för sådan omvårdnad som i huvudsak betingas av
medicinska skal, ge medicinsk rehabilitering, eftervård efler sjukhusvistelse
och omvårdnad i livels slutskede.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Primärvården har viktiga uppgifter när del gäller att
svara för hälsovård för mödrar och barn före skolåldern samt för sådana
riskgrupper som behöver särskilda insatser. Primärvården bör kunna erbjuda
förelagshälsovårdsser­vice ål arbetsplatser där denna inle kan lillgodoses på
annal säll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Primärvården har ansvarel för hälsoupplysning på lokal
nivå och bör i detla arbete samverka med organisationer och primärkommunala
instan­ser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Primärvården svarar för utarbetande av lokala
hälsobeskrivningar som grund för landstingets behovsbaserade planering av
hälso- och sjukvården och för samverkan med andra samhällssektorer i det lokala
tvärsektoriella hälsoarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Primärvården samordnar de olika vårdgivarnas insalser inom
den samlade lokala primära hälso- och sjukvärdsfunklionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna att i nuvarande samhällsekonomiska läge
realisera den utbyggnad av primärvården som jag har förordat hänger i inle
obelydlig utsträckning samman med främsl vilken utveckling av länssjukvården
som kan uppnås. Jag lar upp utvecklingen inom länssjukvården i del följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3 Förändrad läns- och regionsjukvård&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Läns- och regionsjukvårdens kvantitativa utveckling&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efler hand som primärvården får ett allt slörre ansvar för
atl möta befolkningens vårdbehov och dess resurser byggs ut kommer länssjukvår­dens
roll alt förändras. Länssjukvården påverkas ocksä av förändringar i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;regionsjukvårdens innehåll och organisalion. Inom HS
90-arbelet har sårskilt analyserats utvecklingen av länssjukvården mått i
termer av vårdplatser och vårdutnyttjande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länssjukhuset skall tillhandahålla den mesl specialiserade
och resurskrä­vande sjukvärden på länsplanei. Beroende på geografiska
förhållanden och krav på närhel krävs ibland länsdelssjukhus. Nuvarande
länsdelssjukhus har dock mycket varierande ulformning. Vissa av dessa har
funktioner idenliska med länssjukhusens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Antalet vårdtillfällen har ökat med 30 procent inom den
medicinska korttidsvården och inom den kirurgiska har en ökning skell med sju
procent frän 1970 lill början av 1980-lalet. Genom all vårdtiderna på sjukhusen
har blivit allt korlare och primärvården har tagit över viss vård frän
länssjukvår­den har vårdplalsanlalel ändå kunnal minska under de senasle åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del menar jag atl länssjukvårdens vårdplalsanial
kan minska yllerligare på många slällen i landel i lakl med alt primärvården
inklusive de lokala sjukhemmen byggs ut. Jag vill dock underslryka alt en
omstrukture­ring av vården mäste utgä från myckel ingående överväganden som
berör flera vårdnivåer. Hil hör l.ex. en utbyggd primärvård och krav på
koncentration av arbetsuppgifter, vilkel jag lar upp i det följande. Vissa
vårdplatser kan utnyttjas på andra säll än f.n. Samverkan mellan olika nivåer
och geografiska områden kan innebära effektiviielsvinster. Jag vill därför inte
förespråka någon enhetlig organisationsmodell. Tvärlom anser jag all det kan
finnas tungt vägande skäl för olika modeller. HS 90-maierialei beskriver
ingående olika modeller för verksamhetsformerna vid mindre sjukhus i såväl
storstads- som glesbygdsbeionade områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom lånssjukvården vårdas i dag patienter som med fördel
skulle kunna överföras lill andra vårdformer. Jag tänker särskilt på äldre
patienter som fåll erforderlig specialistvård men som forlfarande har stora
behov av professio­nell värd och omsorg. Sådana patienter belägger i dag en
stor del av vårdplatserna inom länssjukvården enbari för atl få sill behov av
omvårdnad tillfredslälll. De skulle ofla kunna överföras lill långtidssjukvård
vid t.ex lokalt sjukhem om det fanns plats. Andra palienter skulle kunna vistas
hemma med hjälp av hemsjukvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För patienter, som inte längre har behov av den
specialiserade värdens specifika resurser, är del en vårdmässig vinst atl få
komma till en vårdform där omvärdnadsaspekten är den dominerande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andelen färdigbehandlade &amp;quot;klinikfärdiga'&amp;quot;
patienter varierar i hög grad mellan olika kliniker. Utredningar har visal all
ca lio procenl av alla vårdplatser inom den somaiiska korttidsvården är belagda
med patienter som borde vårdats i andra vårdformer, främst inom
långtidssjukvården. Det har vidare i olika sammanhang pålalals atl 20-30
procent av medicinklini­kernas plalser är belagda med patienter som anmälis för
långtidssjukvård eller som skulle kunna vårdas med hjälp av hemsjukvård eller
primärkom­munal service. Eflersom medicinklinikerna utgör en sä slor andel av
den somaiiska korttidsvården skulle sannolikt elt belydande antal vårdplatser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kunna friställas bara inom denna specialitet om bättre
alternativ fanns. Beräkningar har gjorts som pekar på att 4 000 - 5 000
vårdplatser i början av 1980-lalet var belagda med
&amp;quot;&amp;quot;klinikfärdiga&amp;quot;' patienter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovet av vårdplatser kan också förvänlas minska genom
all utredningar och behandlingar i allt större omfattning kan göras i öppen
vård. För en ulveckling i samma riklning lalar också senare ärs fortgående
sänkning av medelvårdtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det bör också finnas andra möjligheter atl minska
vårdplatsantalet för den slutna korllidsvården med tanke på de stora
variationer i resursutbud och vårdutnyttjande som finns idag. Lokala
variationer i hälsotillståndet liksom i befolkningens ålderssammansättning kan
naturligtvis vara en anledning lill sådana skillnader. Sådana faklorer har dock
i gjorda studier inte kunnat ses som förklaringar lill i många fall stora variationer.
Således varierar vårdplatsiillgången för den somatiska korllidsvården som
helhel mellan olika sjukvårdsområden med upp lill 50 procenl räknal i relation
till befolkningsunderlaget och upp lill 100 procenl för enskilda specialiteter.
Delta speglar utan ivekan hisloriska traditioner och varierande lokala
bedömningar mera än behov av vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt HSL skall landslingens planering för hälso- och
sjukvården utgå från befolkningens behov av värd. Den nuvarande
resursfördelningen såväl mellan som inom landsting tyder på att yllerligare
omfördelningar av resurser kan och bör göras för all uppnå en mera
behovsrelalerad fördelning av tillgängliga vårdresurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Krav på hög kvaliiei&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det ökande antalel personer i högre åldrar, framför allt i
åldrarna över 75 är. kommer atl ställa ökade krav pä åtgärder genom
länssjukvårdens försorg. Efler hand som alltfler personer når alll högre åldrar
fär vi ett ökat antal patienter med sammansatta och svårbemästrade sjukdomar
som kräver sjukhusvård. En del av de resurser som jag bedömer kan frigöras inom
delar av den slutna länssjukvården bör därför reserveras för atl möta de
vårdbehov som det ökade anlalet äldre ger. Likaså måste ulrymme finnas för atl
ta till vara medicinska och lekniska landvinningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller länssjukvårdens kvalitativa ulveckling vill
jag framhålla att det inom del medicinska och medicinlekniska området pågår en
ständig ulveckling mot nya och förbättrade metoder för diagnostik och
behandling. Därigenom sker fortlöpande en förändring av värdens innehåll. Nya
patientgrupper lillkommer genom att sjukdomar som fidigare inte kunde behandlas
nu kan botas eller lindras pä ett effektivt sätt. Ny teknik kan medföra slora
vinster i fräga om livskvalitet. Ett exempel är den rekonslruk-liva ledkirurgin
där förslitna höfter och knäleder kan bytas ut och patienterna kan ålerfå sin
rörelseförmåga och slippa smärtor. Ett annal exempel är s.k.
glaskroppskirurgi   som   innebär   möjlighet   alt   återge  synen   och 
social&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;funklion. Den största patientgruppen denna operationsmetod
kan ge bot för är diabetiker som haft sin grundsjukdoni i många år. En annan
operations­metod inom ögonsjukvården som fåll stor betydelse för ökad
livskvalitet är inopererande av en konstgjord lins vid grå slarr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förutom att den forskning och ulveckling som pågår ger
möjlighel alt behandla &amp;quot;nya&amp;quot;&amp;quot; sjukdomar ger den även möjlighet
atl förbättra fidigare använda undersöknings- och behandlingsmetoder.
Datortomografen som bl.a. används för undersökning av hjärnan är ett känt
exempel. Denna gör del möjligl atl på elt enkell och smärtfritt sätt genomföra
undersökningar som tidigare krävde synnerligen komplicerade och smärtsamma
meloder. Etl annal exempel är en melod för prostataoperation (s.k. TUR) som är
betydligt mera skonsam för patienten än den lidigare använda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behov av koncenlraiion och flexibililel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom sjukvården liksom inom många andra områden fordras
viss omfattning av verksamheten för att hög kvalitet baserad på slor erfarenhel
skall kunna upprätthällas. Detla i sin tur kräver ibland ett slorl befolknings­underlag.
Ju mindre vanlig en åtgärd är, desto slörre befolkningsunderlag är naturligtvis
nödvändigl. För att tillfredsställa medicinska säkerhetskrav bedömer jag del
nödvändigt att i viss utsträckning koncentrera länssjukvår­den. Detta gäller i
försia hand sällan förekommande kirurgiska ålgärder. En koncentration är också
i många fall en förulsättning för atl nya verksamheler och metoder skall kunna
överföras från regionsjukhusen. Jag vill framhålla att det även inom mera
basala vårdområden kan finnas inslag av lågfrekvenla och komplicerade älgärder
som bör betraklas på samma sätl som övrig specialiserad vård. I
socialstyrelsens roll ingår atl ta fram underlag för den lokala planeringen.
Som etl led däri har genomförls en rad värdkonsum-tionsstudier. Ett annat
viktigt led är att belysa vilka medicinska och tekniska krav pä kunskaper och
färdigheter som bör uppfyllas för atl hög medicinsk kvalitet skall kunna
garanleras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det
gäller mycket lågfrekvent verksamhet blir samarbete över länsgränserna
nödvändigt för att upprätthålla kvaliteten och därmed också säkerhelen för den
enskilde inom länssjukvården. Detta skäl för en koncentration av
specialistvården finner jag vara det tyngst vägande. Men självfallet är del
också av stor ekonomisk betydelse att kunna begränsa spridningen av
resurskrävande funktioner. Behovet av samarbete över specialitetsgränserna
ökar. Av den anledningen bör olika modeller prövas för att öka effektiviteten i
resursutnyttjandet och för all ge palienter bästa möjliga vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I avsniltel 5.2 har jag bl.a. behandlat primärvårdens
ansvar för långtids­sjuka. Jag har där uttalat atl det på sikl bör finnas
möjligheter att minska vårdplatsantalet för långtidsvård inom länssjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med en decentraliserad långtidssjukvård vid huvudsakligen
små, &amp;quot;nära&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sjukhem mäste vissa gemensamma utvecklingsfunlioner
säkerställas. Del är troligen också nödvändigl atl bibehålla mindre
långvårdskliniker vid vissa akutsjukhus. Den uppbyggnad av forsknings- och
ulvecklingsarbele som skett måsle forlsälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser del ytterst angelägel alt socialstyrelsen även i
fortsäuningen nära följer och analyserar behovel av strukturförändringar
betingade av kvalita­tiva krav på värden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länssjukvårdens roll i del förebyggande arbeiei&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget att länssjukvårdens kunskaper och
resurser tas lill vara i del hälsopolitiska arbelel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kunskaperna om olika sjukdomars uppkomsl och förlopp finns
lill slor del inom länssjukvården. Dar bedrivs också forsknings- och ulvecklingsarbete
som ståndigt tillför nya kunskaper och som i högre grad än f.n. skulle kunna
användas i förebyggande syfte. Jag anser också all man ännu mer än som nu är
fallel bör arbela för atl spåra de orsaker som finns lill skador och sjukdomar
och aklivi förmedla dessa kunskaper lill såväl ansvariga inom andra
samhällsseklorer, som lill enskilda palienter och allmänheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är naturligtvis också viktigt att sjukvårdens insalser
vid redan inträffad sjukdom, förutom för att återställa hälsan, inriktas på att
förhindra återfall eller dämpa sjukdomens utvecklingstakt. För vissa sjukdomar,
l.ex. diabe­tes, är en noggrann behandling och för patienten en kontrollerad
livsföring en förutsätining för att följdsjukdomar skall kunna undvikas eller
skjutas upp, I dessa och liknande fall är del viktigt all sprida kunskapen
därom både lill patienterna och deras anhöriga,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 detla sammanhang vill jag ocksä nämna all
socialstyrelsen hell nyligen presenterat resultat från den pågående
försöksverksamhelen med mammo­grafiundersökningar i Kopparbergs och
Östergötlands läns landsting. Styrelsen konstaterar all del nu slår klarl att
en allmän hälsokontroll med mammografi kan minska dödligheten i bröstcancer.
Utvärderingen av undersökningarna kommer att fortsätta en tid för au ge mera
detaljerade resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingen har ställt sig posiiiva till att snabbt
erbjuda allmänna mammografiundersökningar. Socialstyrelsen förbereder nu
allmänna råd med rikllinjer för en allmän hälsokontroll med mammografi. Etl
vikfigt kvalitetskrav är all del finns utbildad personal för mammografi.
Ulbildning­en säkerställer att inammografiundersökningarna upprätthåller en hög
kvalilet. Socialstyrelsen har övervägt behovet av efterutbildning för läkare
och rönigenassistenier. Ålgärder har vidlagils för alt en försia utbildning
ning av röntgenläkare och rönigenassistenier skall kunna påbörjas under 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingsarbete&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag finner det synnerligen angelägel att del även
fortsättningsvis ges möjligheter att genom forskning och utvecklingarbete
tillföra sjukvården förbättrade metoder för diagnoslik och behandling. Delta
har. som jag ovan framhållit, slor betydelse för bot och lindring för stora
patientgrupper, samt för all öka den medicinska säkerhelen. För alt nyvunna
erfarenheler skall komma alla till del är det väsenlligl all spridningen av nya
metoder sker snabbt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detla sammanhang vill jag också nämna alt jag är beredd
alt stödja insatser för atl följa och värdera den medicinska leknolcjgin
(ålgärder för prevention, diagnostik, behandling och rehabililering) saml
sprida kunskap därom. Jag avser atl inom korl föreslå regeringen all bemyndiga
mig alt tillkalla en särskild utredare med uppdrag all se över frågor kring den
medicin-tekniska säkerhelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regionsjukvården&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regionsjukvården behandlas inte särskilt av HS 90 eflersom
den relativt nyligen varit föremål för ulredning och beslut (SOU 1978:70 och
prop. 1980/ 81:9 om regionsjukvården. SoU 6, rskr 123), En ny regionsjukvårds­indelning
gäller från den 1 januari 1984.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill peka på att regionsjukvården har ökal inom vissa
specialiteter underdel senasle decenniet. Della gäller inom l.ex.
allmänkirurgi, neurologi och kvinnosjukvård. Det är svärl alt förutsäga vad den
högspecialiserade medicinska och lekniska utvecklingen kan medföra i fråga om
förändringar av innehåll och omfattning. Jag bedömer dock att regionsjukvårdens
omfattning inte kommer all förändras i någon avsevärd grad under de närmaste
åren. Däremot är jag överlygad om all nya landvinningar kommer att göras och
atl en fortsatt kompetensöverföring lill lånssjukvården kommer atl ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onkologiska centra har en specialfunktion inom
regionsjukvården, bl.a. för samordning av sjukvårdsregionens resurser för
cancervård. Jag instäm­mer i cancerkommilléns bedömning all uppbyggnaden av
regionala onkolo­giska centra bör fullföljas enligt socialslyrelsens allmänna
råd (1974:32) Planering av onkologisk sjukvård och jag förutsätter alt
socialstyrelsen följer denna utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samverkan med primärvård m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I min redovisning har jag gjort en uppdelning mellan å ena
sidan primärvård och å andra sidan låns- och regionsjukvård. Della är en vanlig
uppdelning som fyller en viss begreppsmässig funklion. Jag vill dock starki
framhålla atl man måsle se halso- och sjukvården som en värdkedja som måsle
fungera som en helhet. Delta fordrar ell ulvecklat samarbeie och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;samordning mellan de olika delarna i syslemet. En god vård
i HSL:s anda förutsätter att alla delar fyller sin funktion så att del samlade
resullalel blir all befolkningen får en god hälso- och sjukvård på lika
villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Hälso- och sjukvårdens planering m.m. 6.1  Former för
planeringen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 har inte haft i uppdrag att utarbela några förslag
om hur den nationella samordningen av hälso- och sjukvårdsplaneringen bör ske i
framtiden. Åtskilliga landsting har dock i sina remisssvar framhållit alt man
inte önskar några gemensamma planeringsomgångar av den lyp som förekom under
1970-talel. Statskontoret och riksrevisionsverket liksom LO betonar däremot i
sina remisssvar statens samlade ansvar för hälso- och sjukvårdspolitiken liksom
för avvägningen av hälso- och sjukvården mol andra samhällssektorers inlressen
och med hänsyn lill samhällsekonomin. De finner därför en pä riksnivå
sammanhållen hälso- och sjukvårdsplanering och en uppföljning härav nödvändig.
Svenska kommunalarbetareförbundet betonar att statsbidragen och andra statliga
styrmedel bör ges en sädan ulformning atl de direkt kan relateras lill de mål
som HS 90 ger ullryck för vad avser hälso- och sjukvårdens inriktning och
dimensionering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mol bakgrund av bl.a dessa remissynpunkter finner jag
anledning alt i det följande beröra några planeringsfrågor. Vad jag här anför
innebär inle någon principiell förändring i den fördelning av ansvar mellan
slaten och landstingskommunerna, som kommit lill ultryck i propositionen om
hälso-och sjukvårdslagen (1981/82:97).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt HSL har varje landstingskommun skyldighet att
planera sin hälso-och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planeringen skall åven avse den hälso- och sjukvård, som
bedrivs av andra vårdgivare än landstinget. Vid planeringen förutsätts
samverkan ske med andra samhällsorgan såväl inom som ulom länet, främsl
primärkommuner och statliga myndigheter, men även med andra organisationer,
såsom arbetsmarknadsorganisationer och handikapp-, äldre- och patientförening­ar,
samt med enskilda. Till de sistnämnda hör i huvudsak privata vårdgivare av
olika slag såsom privata sjukhem och läkare men även
företagshälsovårds-centraler m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingens planeringsskyldighet är enligt HSL i princip
begränsad till del egna landstingsområdet. Belräffande viss hälso- och
sjukvård, s.k. regionsjukvård, måste planeringen dock omfatta två eller flera
landstings­områden. De regionala samverkansnämnderna har ansvar för
samordningen av planeringen inom sjukvårdsregionerna. När det gäller s.k.
flerregional vård och vård av rikskarakiär har Landsiingsförbundei ålagit sig
atl la ett ansvar för samordningen, i samråd med socialstyrelsen och berörda
landsting. Underlag har lagits fram för öppen hjärtkirurgi och njurtransplan­tationer.
Enighet har nåtts om upptagningsområden för dessa specialiteter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med uigångspunkt från lotalt fyra klinikeri landet.
Besluten grundas på en sammanvägning av medicinska, organisatoriska och
ekonomiska förulsätt­ningar. Detta överensstämmer med de överväganden som låg
till grund för riksdagens beslut om regionsjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingen planerar hälso- och sjukvården enligt ell
relativt enhetligt syslem med femåriga verksamhetsplaner och årsbudgetar.
Årsbudgeten har traditionellt varit det medel varmed de politiskt ansvariga
styrt landstingens verksamhet. Dess betydelse har dock minskal i samband med
all femårspla-neringen givits ett djupare verksamhetsinnehåll. En ulveckling
pågår också mot en ökad samordning femårsplanering/årsbudgel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bland annat som ett underlag för del cenirala arbetet görs
i samarbete mellan Landsiingsförbundei och socialstyrelsen årliga
sammanställningar av landstingens årsbudgetar/femärsplaner (LKELP). De belyser
den planerade utvecklingen inom landstingen såväl når del gäller verksamhet som
personal och ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den förändring av hälso- och sjukvårdens struktur som jag
tidigare beskrivil innebär en successiv anpassning lill förändrade behov hos
befolkningen och i samhället. En utbyggnad av primärvården och det
hälsoinriklade arbetet samt förändringen mol öppna vårdformer inom äldreomsorg
och psykiatri är exempel på områden där del behövs mer långsiktiga överväganden
än vad en femårsplan erbjuder. Många landsting har lagt ner ett slort arbete på
all la fram strategiska planer för utvecklingen på läng sikt. Vissa långsiktiga
planer har omfattat landstingens lolala verksamhet. Exempel på detla ulgör
planarbelei i Norrbottens, Gävleborgs, Hallands och Södermanlands låns landsling.
På andra håll har man inför ett förändringsarbete koncentrerat och inriktat del
långsikliga arbelet lill utvecklingen inom vissa delområden, exempelvis
psykiatrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det arbele som läggs ner på sådana långsikliga
överväganden anser jag vara av mycket slor betydelse och det är angeläget atl
denna typ av långsiktig planering vidareutvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En viktig uppgift på cenlral nivå är atl aktivt slödja och
slimulera landstingen i detta ulvecklingsarbete. Underlag av den lyp sam HS
90-utredningen redovisal, som anger vissa övergripande utvecklingslinjer för
framtiden, är därvid ett viktigt instrument.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen har också en viklig uppgift när del gäller
alt ta fram kunskapsöversikter och sprida erfarenheler av betydelse för
landstingens planering i form av l.ex. underlag lill hälsopolitiska
handlingsprogram och sektorsprogram saml underlag för vårdprogram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen har vidare som en viktig uppgift all
klarlägga och analysera de medicinska aspekterna på vårdens kvalilet och
säkerhel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller underlag för organisalion och arbetsformer
har Spri en viklig uppgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På riksnivå har riksdag och regering del övergripande
ansvarel för planeringen och samordningen av hälso- och sjukvärden. Ett sådani
ansvar förutsätter atl statsmakterna  har ett underlag för att bedöma  hur de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;övergripande målen uppfylls och hur verksamheten
förändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En bas för dessa bedömningar är del underlag som LKELP
ger. LKELP kan successivt anpassas efter behoven av alt bedöma utvecklingen vad
avser olika verksamhetsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns vidare ett behov av mer långsiktiga och
målinriktade bedöm­ningar på riksnivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En naturlig utgångspunkt för dessa bedömningar är givetvis
den långsik­liga planering som redan bedrivs inom olika landsling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från cenlralt håll finns också möjligheter all följa
planeringsarbetet inte minst genom socialstyrelsens tillsyn där tyngdpunkten
ligger pä en kontinu­erlig dialog med landstingen i planarbetet men där också
uppgiften all ylla sig över planerna ger möjlighet till insyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i della sammanhang erinra om att regeringen i
anslulning lill riksdagens beslut i anledning av propositionen 1983/84:190
givit socialstyrel­sen i uppdrag alt i samråd med Landsiingsförbundei följa
landstingens insatser avseende del förebyggande arbelet. primärvården och den
psykia­triska vården. Jag ser delta som etl led i den övergripande
uppföljningen av hälso- och sjukvårdslagens inlenlioner. Ell arbele pågår f.n.
gemensaml mellan socialstyrelsen och Landstingsförbundet för att utveckla
former för denna uppföljning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser atl det arbele som pågår för att utveckla stöd-
och samordnings­former mellan den cenirala nivån och landstingen bör
vidareutvecklas uiifrån i första hand de enskilda landslingens behov och
förutsättningar. Samiidigi måste dock beaktas slatsniakternas behov av underlag
exempelvis för utbildningsplanering och för samhällsekonomiska överväganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.2 Kunskaps- och metodutveckling för behovsbaserad
resursfördelning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvårdslagen anger som elt övergripande mål
en vård på lika villkor för hela befolkningen. I linje härmed åläggs
landstingen enligt 7 § HSL ansvaret för all planera all hälso- och sjukvård med
utgångspunkt i befolkningens behov av hälso- och sjukvård. En konsekvens av
detla är alt vårdresurserna bör fördelas efler behoven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 dag råder det belydande skillnader i ulbyggnaden av
hälso- och sjukvården mellan landstingen och inle minst inom landstingen mellan
olika kommuner och kommundelar. Detta gäller i särskilt hög grad ulbyggnaden av
privalläkarvärd och företagshälsovård men även inom den landslingskom­munala
hälso- och sjukvärden. De prestationsrelaterade slalliga ersättning­arna lill
sjukvårdshuvudmännen har bidragit till denna ulveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen (prop. 1983/84:190. SfU 31) har nyligen beslulal
om en övergäng från prestationsrelaterad ersättning till en samlad ersättning
per invånare. Inom denna ram skall även ersättningar lill privata vårdgivare
utbetalas. Härigenom har ett försia vikligt steg lagils i riklning mot en
behovsbaserad resursfördelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kartläggningar av sjuklighet och dödlighet som gjorts
bl.a. inom ramen för HS 90-arbelet och av Spri har visat på betydande
geografiska skillnader i fördelningen av sjukdomar och skador mellan länen och
i ännu högre grad inom länen mellan olika kommuner eller primärvårdsdistriki.
Dessa variationer kan delvis förklaras med hänvisning till olikheter i
befolkningens ålderssammansättning, civilstånd och socioekonomiska förhållanden
och delvis av specifika geografiska skillnader belräffande hälsorisker. Detla
har bl.a. föranlett socialutskottet att i sill yttrande til!
socialförsäkringsutskottet i anledning av prop. 1983/84:190 (SfU 31 SoU 4y)
betona vikten av att regeringen till riksdagen återkommer med en analys av
sådana olikheter i hälsotillstånd och vårdbehov i olika delar av landel som
bl.a. beror på olika socioekonomiska faktorer och som kan vara lämpliga all
beakla vid fördelningen av slatliga ersättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Etl utredningsarbete som syftar lill alt ta fram
erforderligt underlag pågår inom socialdepartementet. Delta arbete samordnas
med den översyn av skatteutjämningssyslemet (Dir 1983:46) i vilken man även har
alt belysa betydelsen av vissa behovsrelaierade faktorer säsom befolkningens
ålder och sociala struktur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 har som jag lidigare något redogjori för redovisal
elt omfattande material om ohälsans sociala och geografiska fördelning.
Ulredningen har mot bakgrund av denna kunskap diskuleral en rad principer och
alternativ som bör beaklas i etl fortsatt utvecklingsarbete vad avser metoder för
behovsbaserad resursfördelning såväl på nationell nivå som inom enskilda
landsfing (SOU 1984:40).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då befolkningens åldersmässiga sociala struktur uppvisar
såväl regionala som inomregionala skillnader, blir syftet med en mera
behovsrelalerad resursfördelning inle bara alt skapa förutsättningar för en
vård som är lika tillgänglig för alla oberoende av bostadsort ulan även
oberoende av ålder, civilstånd, yrke, sysselsättning, etnisk tillhörighet och
medborgarskap. För att nå detta mål mäste dock den behovsbaserade geografiska
resursfördel­ningen kombineras med åtgärder som beaktar vårdens inriktning,
tillgäng­lighet, kvalitet och effekt på de hälso- och vårdpolitiska
riskgrupperna i det geografiska området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Krilerierna för fördelning av vårdresurserna lill olika
geografiska upptag­ningsområden bör bl.a. beakta befolkningens demografiska och
socioeko­nomiska struktur samt specifika geografiska och sociala variationer
för sjukfrånvaro, förtidspension och dödlighet m.m. Det kan vidare vara
motiverat att uppskatta behov av vård med hänsyn till befolkningens
hushällsstruktur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I syfte att uppnå de vårdpolitiska jämlikhetsmålen är det
särskilt viktigt att utveckla behovsbaserade resursfördelningskriterier inom
landstingen, bl.a. därför att man lill följd av bostadssegregationen har myckel
slörre skillnader mellan olika sjukvårdsdistrikt än mellan landsfingskommuner.
Belydelsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 181----- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av en behovsbaserad resursfördelning blir i själva verkel
större ju mera ullalad segregationen är och desto mindre geografiska områden
som berörs. Av dessa skäl pågar inom flera landsting etl utvecklingsarbele i
enlighel med vad HS 90 förordar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På den lokala nivån där befolkningsunderlaget är mindre
blir vissa lyper av ohälsomått, som exempelvis dödlighet och sjukfrånvaro,
mindre lillförlilliga lill följd av slumpvariationer, adminislrativa ruliner
elc. Den mesl tillförlit­liga metoden vad anser mindre befolkningsgrupper
(upptagningsområden för vårdlag och vårdcentraler) lorde därför vara atl väga
samman befolk­ningsantalet med hänsyn lill åldersstruktur, andel ensamboende,
yrkes- och sysselsällningsslruklur samt invandring, Viklning av de olika
befolkningska-legorierna kan ske utifrån vad vi idag vet om sambandel mellan
dessa befolkningsvariabler och vårdbehov. Del ar viktigt atl meloder för detta
ulvecklas som underlag för beslut i demokratisk ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det bör betonas atl införandet av behovskriterier för den
geografiska resursfördelningen är en av flera åtgärder för atl nå de hälso- och
vårdpolitiska jämlikhetsmålen. Det är samlidigt viktigt att utveckla instru­ment
med vilka man löpande kan identifiera och följa hälso- och
sjukvärds-verksamhetens kontakt med riskgrupper och effekt på hälsotillstånd
och vårdbehov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En löpande avstämning bör också ske av verksamheten mot
befolkningens behov och önskemål. Det bör ske i en dialog mellan den lokala
hälso- och sjukvårdspersonalen och befolkningens representanter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har velat lämna denna redogörelse för
förutsättningarna för en utveckling av den behovsbaserade hälso- och
sjukvårdsplaneringen mot bakgrund av socialförsäkringsutskottels och
socialutskottets ullalanden i dessa frägor vid behandlingen av propositionen
(1983/84:190, SfU 31, SoU 4y) om vissa ersättningar lill sjukvårdshuvudmännen, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Personal, utbildning och forskning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I de frågor som jag tar upp i delta avsnitt har jag
samråtl med chefen för utbildningsdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.1 Personal- och utbildningsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min bedömning: Del är väsentligt atl i slörre utsträckning
beakla de avgörande samband som finns mellan målen för hälso- och sjukvården
och ulbildningen av den personal som behövs för att förverkliga dessa mål.
Socialstyrelsen har som en viktig uppgift att i samarbeie med berörda
utbildningsmyndigheter ge etl kvalitativt och kvantitativt inriktat under­lag
härför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningarnas (HS 90 och cancerkommittén) förslag: HS 90
redovisar s.k. irendprognoser beträffande tillgäng och efterfrågan fiam mol år
2000 av personal med lång vårdutbildning (läkare), med medellång värdutbildning
(.sjuksköterskor, assistenter, arbetsterapeuter och sjukgymnaster) och med kort
vårdutbildning (undersköterskor, skötare och vårdbiträden). Vidare redovisas
prognoser för personal med annan utbildning än vårdutbildning, såsom psykologer
och kuratorer, teknisk och administrativ personal samt ekonomipersonal,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90:s lillgångsprognoser bygger på vad som i dag gäller
för ulbildning.s-dimensionering, yrkesverksamhetsgrad elc. samt
långtidsutredningens (LU84:s) anlaganden om sjunkande årsarbetstid per
sysselsatt. HS90:s kalkyler innebär all läkartillgången år 2000 skulle vara ca
28 000, tillgången på personal med medellång ulbildning ca 136 000 och
tillgången på personal med kort vårdutbildning ca 118 000 yrkesverksamma
personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90:s efterfrågeprognoser är trendprognoser som bygger
pä ett antal olika tillväxlalternaliv vad galler volymutvecklingen inom hälso-
och sjukvården: 0,5, 1 eller 2 procents äriig tillväxt fram till år 2 000 samt
eu beräkningsalternaiiv som bygger pä LU 84:s kalkyler. Dessa prognoser leder
till atl efterfiågan på läkare år 2 000 bedöms vara 25 000-38 000, på personal
med medellång utbildning 101 000 - 142 000 och på personal med kort
vårdutbildning 203 000 - 274 000. Efterfrågan på personal med annan utbildning
än egentlig vårdutbildning bedöms bli 110 000- 145 000.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 betonar starki osäkerhelen i dess trendmässiga
bedömningar av den framtida eflerfrågan på olika kalegorier av personal inom
hälso- och sjukvärden. Etl bättre och kompletlerande prognosinsirument skulle
vara s.k. programmatiska efterfrågeprognoser, som utgår från en fastlagd
hälso-och sjukvårdspolitik och väl underbyggda program för de olika delområdena
av hälso- och sjukvärden. HS 90 aviserar etl forlsall arbele med elt fördjupat
underlag för säkrare bedömningar av del framtida personalbehovet och
personalefterfrägan inom hälso- och sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;HS 90
framhåller också atl personalstatistikunderiaget på sikt behöver ulvecklas.
Inriktningen bör dock vara alt den erforderliga statistiken inhämtas inom ramen
för befintliga stalistiksyslem och atl således inle helt nya system inrällas.
För att förbällra underiagel för prognosverksamhel behöver personalstatistiken
utvecklas i fråga om möjlighelerna atl beskriva yrkesverksamhei och aktivitet
hos de olika personalkategorierna. Det behövs tillförlitligare uppgifier om
utbildningsbakgrund, bortfall och genom­strömningar i de olika utbildningarna.
För vissa yrkesgrupper är personal­stalistiken särskilt brislfällig. Det gäller
främsl de yrkesgrupper som inte har legitimations- eller motsvarande
behörighetskrav och de med korl vårdut­bildning. Åven för yrkesgrupper
verksamma inom privai hälso- och sjukvård är siatistiken brislfällig. Det är
angeläget atl socialsektorns statislikdelega­lion uppmärksammar dessa problem
och initierar ett ulvecklingsarbete mellan de berörda cenlralt ansvariga - SCB,
socialstyrelsen och Landstings­förbundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommillén redovisar inga synpunkter eller förslag
beträffande de kvantitativa behoven av personal för det cancerförebyggande
arbelet och i den onkologiska vården. Kommittén gör dock bedömningen alt
cancervår­dens omfattning sannolikt kommer att öka ytterligare tiil följd av
förbättrade behandlingsmöjligheter och ökade krav pä psykosociala insatser i
samband med cancersjukdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Åtskilliga remissinstanser berör
personalförsörjnings­frågorna. De understryker i regel svårigheterna alt bedöma
den framlida personalefterfrågan och framhäver behoven av bällre
prognosinstrument. Krilik riktas mot l.ex. de anlaganden i fråga om grad av
deltidsarbete som gjorts i HS 90;s prognosmaterial. Man pekar l.ex. pä
tendensen lill all öka arbetstiden per sysselsatt, dvs. minska graden av
deltidsarbete inom vården. HS 90:s kommande särskilda underlagsstudie motses
med stort intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksrevisionsverket (RRV) framhåller personalplaneringens
strategiskt avgörande betydelse men konstaterar att den idag har stora brisler.
Verkel aviserar i remissvaret att man inom korl skall redovisa elt
revisionsprojekl om personal- och utbildningsplanering inom hälso- och
sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för min bedömning: Jag anser att det malerial
beträffande tillgäng och efterfrågan på personal för hälso- och sjukvärden som
HS 90 lagl fram är intressant som en orienterande belysning av möjliga utvecklingslinjer.
I likhet med remissinstanserna anser jag dock att det i dag tillgängliga
prognosmaierialet är otillräckligt och alltför osäkert som grund för atl nu ta
ställning till de långsiktiga behoven av utbildade för olika uppgifier i den
framtida hälso- och sjukvården. I avvaktan på bl.a. atl HS 90 slutför sin
utredning av personalbehoven m.m. i den framtida hälso- och sjukvården får de
bedömningar som redovisats i årets budgetproposition bör därför vara vägledande
tills vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Personal- och utbildningsplanering är av strategisk
betydelse för atl nå en förändring i hälso- och sjukvården. Utbildning är ett
medel för att ge de anställda nya kunskaper men också för atl ge förståelse för
behovel av förändringar och inriktning av dessa. Tillgången pä rält utbildad
personal bestämmer möjligheten att uppfylla vårdpolitiska prioriteringar.
Persona­lens kunskaper, färdigheter och attityder är avgörande för vårdarbetets
inriktning och kvalitet och därmed ocksä för patienternas säkerhet och
trygghet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fördelningen av personal har vidare avgörande betydelse
för möjligheter­na atl erbjuda medborgarna rält till hälso- och sjukvård på
lika villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill med detta resonemang understryka sambandet mellan
målen för hälso- och sjukvärden och utbildningen av den personal som behövs för
alt förverkliga dessa mål. Socialstyrelsen har som en viktig uppgifl att i
samarbete med berörda utbildningsmyndigheter ge underlag härför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att uppnå en personal- och utbildningsplanering som är
väl anpassad till den framtida hälso- och sjukvården är del nödvändigt att
förbällra denna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;både på central och lokal nivå. Personal- och
utbildningsplaneringen måste utgå från verksamheten och bedrivas koordinerad
med planeringen för hälso- och sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Personalprognosarbelet på den nationella nivån måste
förändras. Perso­nalplanering, utbildningsplanering och planering av hälso- och
sjukvårdens innehåll och struktur kan och fär inte bedrivas frislående från
varandra. De har ett nära samband och beroende. Grunden är planeringen av
hälso- och sjukvårdens framtida innehåll och struktur som lokalt och regionalt
enligt hälso- och sjukvårdslagen är etl ansvar för de enskilda landstingen. De
samband som jag pekat på och kraven på att personalförsörjningen tryggas så att
vårdbehoven lillgodoses och den utbildade personalen har en så trygg
anslällning som möjligl är avgörande skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag inledningsvis anmält har riksrevisionsverket (RRV)
nyligen till regeringen överlämnat revisionsrapporten (Dnr 1984:235) Pesonal-
och utbildningsplaneringen i hälso- och sjukvärden. En granskning av socialsly­relsens
ansvar och uppgifier. RRV framhåller alt problem och förulsättning­ar då det
gäller hälso- och sjukvårdens personal- och utbildningsfrågor förändrats
kraftigt under senare lid. Utbyggnaden av vårdutbildningarna tillsammans med en
kraftigl reducerad volymtillväxt i hälso- och sjukvården har inneburit en
successivi förbättrad personalfillgång. Vissa brister på personal kvarstår
emellertid då det gäller läkare, sjukgymnaster, arbetste­rapeuter och vissa
sjuksköterskekategorier. Dessa brisler förstärks genom en delvis ojämn
geografisk fördelning av personal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RRV framhåller att del är nödvändigt alt socialstyrelsens
kvalitativt inriklade arbete utvecklas när det gäller personal- och utbildningsplanering­en
inom hälso- och sjukvärden. Socialstyrelsens arbete bör här syfta till alt
åstadkomma en översättning av allmänna hälso- och sjukvärdspolitiska strävanden
till konkreta krav på kompelensen hos personalen. Arbetet bör inriktas på att ge
stöd för -lokal hälso- och sjukvårdsplanering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' lokal och central utbildningsplanering (reguljära
vårdutbildningar) och -lokal fortbildning och påbyggnadsutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig till de RRV-bedömningar av den lämpliga
framtida inriktningen av arbetet med den centrala personalplaneringen som jag
redovisat och till att socialstyrelsen bör lägga stor vikt vid att ta fram ett
kvalitativt underlag för utbildnings- och hälso- och sjukvårdshuvudmännens
planering av personalförsörjningen. Belräffande formerna för de kvantita­tiva
personalprognoserna - som också behandlas i RRV-rapporten -kommer jag att
överväga dessa ytterligare efter behandling av frågan i hälso-och
sjukvårdsberedningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2 Översyn av vårdutbildningar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min bedömning: En på sikt ändrad inriktning av hälso- och
sjukvården, med ökade inslag av samhällsinriktade och förebyggande arbetssätt
och en slörre del av vårdinsatserna förlagda till primärvården, kräver
molsvarande ändringar i utbildningens innehåll för den personal som skall vara
verksam inom hälso- och sjukvården. Vårdpersonalens framtida arbetsuppgifter
och kunskapskrav behöver emellerlid yllerligare analy­seras för att
vårdutbildningarna skall kunna anpassas härtill. Därför bör underlag las fram
om bl.a. vilka personalgrupper som kommer alt vara verksamma i den nya
vårdstrukturen och vilka kunskaper, färdigheter och attityder dessa bör ha. I
anslutning härtill bör en översyn göras av vilka förändringar som krävs för
vårdyrkesulbildningarna och andra berörda ulbildningsgrenar sä att de kommer i
samklang med de hälso- och sjukvårdspolitiska målen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till all etl förändrat innehåll i
grundutbildningarna ger effekter försl pä längre sikl måste fort- och
efterutbildning ges hög prioritet för att understödja förändringsprocesserna
inom hälso- och sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningarnas (HS 90 och cancerkommittén) förslag: HS 90
framhåller att personalen är hälso- och sjukvärdens nyckelresurs. Personalens
kunskaper och färdigheter och deras förhållningssätt till vårdarbetet är av
avgörande betydelse för möjlighelerna all förverkliga de hälso- och
sjukvårdspolitiska intentionerna. Det behövs en bättre balans mellan ulbildning
för traditio­nella vårduppgifter och ulbildning inriklad mot förebyggande
arbele, omvårdnads- och grupparbete samt för samverkan med socialljänslen och
andra samhällssektorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 anser att konsekvenserna av den förändrade
vårdstrukturen och de hälsopolitiska målsättningarna vad gäller värdpersonalens
arbetsuppgifter och kunskapskrav och anpassningen av vårdutbildningarna härtill
behöver ytterligare analyseras. HS 90 föreslär därför etl fortsatt och
tvärsektoriellt utredningsarbete med utgångspunkt i bl.a. HS 90-studierna. I
utredningsar­betet är det angelägel alt särskilt uppmärksamma hur personalen
skall få en vidgad medvetenhet om de sociala och miljöbetingade faktorernas
betydelse för hälsa och sjukdom samt ökade kunskaper i fråga om hälsopolitiska
uppgifier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 föreslår vidare en särskild utredning för alt se
över läkarnas vidareulbildning i syfte atl fä lill stånd sådana förändringar
som gör det möjligt att på ett lättare och mer flexibelt sätt anpassa
vidareutbildningen till hälso- och sjukvårdens utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 pekar på betydelsen av kraftfulla salsningar på
fort- och efterut­bildningen för att stärka personalens kompetens och öka
beredskapen för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nya och förändrade arbetsuppgifter. Fortbildningsinsatser
för att höja kompetensnivån för biträden till motsvarande
undersköterske/sköiarkompe­lens mäste initieras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommittén menar att de rekommendationer som finns om
utbild­ning belräffande cancervård för olika kalegorier av vårdpersonal
hillills resulterat i myckel få och otillräckliga åtgärder. Ell belydande
utbildnings­behov finns för personal verksam inom cancervård både vid
regionsjukhusen och inom länssjukvården. Kommittén menar atl frågan om
sjuksköterskor­nas utbildning i cancervård kräver speciellt beaklande. Någon
samlad undervisning i cancervård förekommer inle. Ökad användning av
cytostalika och slrålterapi ställer slora kunskapskrav på personalen liksom de
psykiska reaktionerna i samband med cancersjukdomar. Kommiltén anser att en
möjlighel är att införa en särskild påbyggnadslinje avseende cancersjukvård för
de sjukskölerskor som genomgått hälso- och sjukvårdslinjens utbildning med
inriktning på allmän hälso- och sjukvård. Den linje som har inriktning mol
onkologi, och som har en viktig funklion för strålbehandlingen vid cancer, har
för få utbildningsmoment som behandlar omvårdnadsaspekter. Detta minskar möjlighelerna
att fiexibelt använda denna yrkesgrupp i onkologivården. Kommittén anser atl
UHÅ bör fä i uppdrag att särskilt utreda denna fräga. På kort sikt är del
angeläget all öka antalet efterutbildningskurser för sjukskölerskor som nu är
anställda i cancersjuk­vården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Dessa instämmer genomgående i
utredningarnas bedöm­ningar av den avgörande betydelsen av innehållet i
personalens utbildning för att förverkliga de hälso- och sjukvårdspoliliska
målsättningarna och tillstyr­ker i regel en bred översyn av grundutbildningarna
inom värdsektorn. De instämmer också i bedömningarna av nödvändigheten av
fortbildnings- och efterutbildningsinsalser på korl sikl. Förslaget atl
undersköterskekompetens skall vara baskompelensnivån i vårdarbetet mottas också
positivt av dem som berör denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget om en särskild översyn av läkarnas
vidareutbildning tillstyrks i regel av remissinslanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för min bedömning: Hälso- och sjukvård är, och
kommer enligt min bedömning atl förbli, en myckel personalinlensiv verksamhel.
Jag delar helt synsättet att personalen är hälso- och sjukvårdens nyckelresurs.
Personalens kunskaper och färdigheter och - inte minst - dess förhållningssätt
till vårdarbetet och patienten liksom dess syn på hälso- och sjukvärdens roll
och uppgifier i samhällel är av avgörande betydelse för att den inriktning av
hälso- och sjukvården, som jag förordat i det föregående, skall kunna
förverkligas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Värdarbetet - såväl de sjukvärdande åtgärderna som
åtskilligt av det förebyggande arbetet - är en verksamhet för och i nära
kontakt med medmänniskorna, ofta i en siluation då den vårdsökande har ett
särskilt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;behov av medmänskligt stöd och ett förstående bemötande.
Jag vill betona den utpräglade servicenaturen i vårdarbetet och de särskilda
krav detla innebär pä att personalen bemöter och behandlar den vårdsökande med
förståelse och insikt i vilka särskilda behov den har som är sjuk eller är
orolig inför t.ex. en hälsoundersökning och dess resultat. Detla måsle vara den
grundläggande utgångspunkten vid utformningen av innehållet i flertalet av de
ulbildningslinjer som finns för hälso- och sjukvårdsutbildning. Självfallel
mäste personalen också ha goda kunskaper och färdigheter i biologiska och
tekniska frågor, t.ex. när del gäller hanteringen av all den tekniska
utrustning och alla de metoder för diagnostik och behandling som är nödvändiga
för en vård av hög medicinsk kvalitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig till HS 90:s bedömningar att ell
förebyggande arbetssätt måsie få ell ökat ulrymme i framlidens
vårdyrkesulbildningar. Alltfler av hälso- och sjukvårdspersonalen kommer att
arbela med arbetsuppgifter av hälsofrämjande och sjukdoms- eller
skadeförebyggande natur. De måste därför ha goda kunskaper om hälsans villkor
och om hälsoriskerna och deras fördelning i befolkningen. Personalen måste
förstå hur man inom hälso- och sjukvården och ofta i en tvärsektoriell
samverkan kan medverka till att reducera eller eliminera hälsorisker och till
atl utveckla de hälsofrämjande krafterna saml hur man kan påvisa eller öka
kunskaperna om vilka hälsorisker som finns i samhällel. Vid sidan av patient-
och individperspek­tivei måste befolknings- och samhällsperspektiven ocksä
framhållas i vårdyrkesutbildningen. Jag vill i detla sammanhang erinra om de
förslag lill utveckling av Nordiska hälsovårdshögskolan och ell ökal samarbete
mellan samhällsmedicinskt inriklade institutioner i Norden som f.n. bereds inom
den nordiska socialpolitiska kommillén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag delar hell HS 90:s och remissinstansernas uppfatlning
om nödvändig­heten av att innehållet i grundutbildningarna för vårdyrkena
kontinuerhgt bringas i samklang med den värdpolitiska och hälsopolitiska
utvecklingen. Såväl läkarutbildningen som de s.k. medellånga värdutbildningarna
har nyligen reformerats. De nya utbildningsplanerna har en målsättning som väl
stämmer överens med HS 90:s intentioner. Jag har även erfarit atl universitets-
och högskoleämbetet avser alt inom ramen för sitt reguljära arbete följa upp
och utvärdera utbildningsreformerna mol bakgrund av HS 90:s underlag. Del
ankommer på UHÄ alt göra de förändringar av utbildningsplanerna som man därvid
finner anledning till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening behöver dock vårdpersonalens
arbetsuppgifter och kunskapskrav ytterligare analyseras mol bakgrund av de
hälsopolitiska målsättningarna och den nya vårdstrukturen. Uiifrån ett sådant
mer detaljerat underlag bör en översyn av innehållet i vårdutbildningarna
göras. HS90:s underlagsstudie om personal- och utbildningsfrågor beräknas att
redovisas försl under våren 1985. Detla underlag kommer att vara en
utgångspunkt för en sådan översyn. Vad avser de förslag beträffande utbildning
av personal för cancervård&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som cancerkommittén fört fram vill jag anföra följande.
Jag har erfaril atl UHÅ redan arbetar med all förändra innehållet i hälso- och
sjukvårdslinjens inrikining mot onkologi för all lillgodose kravel på ökade
kunskaper i omvårdnaden. Jag får också erinra om alt regeringen har
uppmärksammat problemen med att rekrylera studerande till denna ulbildning och
därför nyligen medgivit en försöksverksamhet i Malmöhus läns landsling med en
ny utbildningsmodell och ändrade tilllrädesbestämmelser. I anslulning härlill
uppdrog regeringen åt UHÅ atl inkomma med förslag till en påbyggnadslinje i
onkologisk omvårdnad för bl.a. sjuksköterskor för att tillgodose de
kunskapskrav den förändrade cancervården släller. En sådan påbyggnads­linje
avses kunna starta under år 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 och cancerkommittén, liksom remissinslanserna,
läggersior vikt vid fortbildningen och efterutbildningen som instrument för all
mera kortsiktigt förbättra personalens kompetens och möjligheter alt arbela i
enlighet med de fastlagda hälso- och sjukvårdspolitiska målen. Jag inslämmer i
denna uppfatlning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med fortbildning brukar avses den utbildning som den som
har genomgått grundutbildning och eventuell vidareulbildning för viss
specialiietsgren behöver för att vidmakthålla sin kompetens, dvs, tillägna sig
nya kunskaper om utvecklingen inom silt område så att man vidmakthåller sin
förmåga att väl utöva sitt yrke. Med efterutbildning brukar avses en
kompetenshöjande, i motsats till kompetensbevarande, utbildning som ger
förutsättningar för att inneha högre tjänster. Någon fast gränslinje torde inte
kunna anges mellan dessa begrepp. Jag behandlar i del följande väsentligen
fortbildningen i kompeiensbevarande syfte och i syfte alt anpassa kompetensen
lill akluell kunskap och inriktning av vården,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I huvudsak är det ett ansvar för berörd arbelsgivare att
lillse alt den anställda personalen erhåller den fortbildning som behövs för
att tillägna sig de kunskaper och färdigheter som behövs med hänsyn lill
utvecklingen inom hälso- och sjukvården. Huvudmännen själva organiserar och
bedriver i egen regi en betydande fortbildningsverksamhet. Det är vidare vanligt
all personalens fackliga och andra organisationer arrangerar
fortbildningsakti-viteler. För läkarnas del och även för andra personalgrupper
är detta en vanlig form av fortbildning. Åven staten bedriver genom t.ex.
arbetarskydds­slyrelsen och socialstyrelsen m.fl. fortbildningsverksamhet
riktad lill hälso-och sjukvårdspersonal. Nordiska hälsovårdshögskolan bedriver
framför allt kompetenshöjande efterutbildning inom folkhälsoområdet, men
erbjuder också kurser som har karakiär av fortbildning för bl.a. adminislraliv
personal inom hälso- och sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omfattningen av och villkoren för fortbildningen är
närmasl en fråga för parterna på arbetsmarknaden att beslämma om.
Efterutbildning är i regel mera en fråga för den enskilde att svara för. För
min egen del vill jag understryka angelägenheten av att huvudmännen bedriver
eller på annat sätt tillhandahåller och understödjer forlbildning för hälso-
och sjukvärdsperso-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nålen sä alt denna får kompelens atl arbeta i enlighet med
de vårdpolitiska målsättningar som jag behandlal i del föregående. Slalen bör
slödja huvudmännens forlbildningsverksamhet genom att tillhandahålla underlag
för del innehåll som fortbildningen avser. Den fortbildning som de slalliga
organen hittills erbjudit bör beslå och fortlöpande anpassas till de
vårdpoliliska målsättningar som statsmakterna beslular om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 har aktualiserat frågan om all s.k.
underskölerskekompetens skulle vara baskompeiens i del egenlliga
sjukvårdarbetet. Jag har erfaril att flera landsting arbeiar på att successivt
omvandla sjukvårdsbiträdetjänsier lill underskölerskebefaliningar främsl med
hänsyn lill de kvalificerade och tunga uppgifter som finns förelrädesvis inom
långtidssjukvården. En övergång till mer hemsjukvård skärper också kraven pä personalens
utbildning och förmåga att arbela självständigt. I framför alll långtidssjuk­vård
och hemsjukvård ulgör en höjning av baskompetensen en viklig grund för arbete i
olika former av vårdlag. Denna utveckling förutsäller en kompletterande
ulbildning av redan anslällda sjukvårdsbiträden. Jag anser alt denna fräga bör
övervägas i samband med den översyn av vårdpersona­lens arbetsuppgifter och
kunskapskrav som jag berört i del föregående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den översyn av läkarnas vidareulbildning till olika
specialistområden, som HS 90 förordat och som remissinstanserna i regel
tillstyrkt, har jag funnit väl moliverad. Jag vill erinra om att jag redan har
erhållit regeringens bemyndigande alt tillsätta en sådan ulredning och att
regeringen ställt sig bakom milt förslag lill direkliv (Dir 1985:2).
Utredningens arbete skall vara avslulat under år 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3 Forsknings- och utvecklingsarbete (FoU)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min bedömning: Inriktningen av FoU-arbetel mot prevention,
allmän­medicin, epidemiologi, omvårdnad och rehabililering behöver stärkas.
Särskild uppmärksamhel bör ägnas forskning inriklad mot atl belysa risker för
och orsaker till ohälsa och dess fördelning mellan olika befolkningsgrupper.
Forskning om arbetslöshetens hälsomässiga konse­kvenser är mycket angelägen.
Detta kräver ett tvärdisciplinärt angrepps­sätt och en ökad samverkan mellan
medicin, samhälls- och beteendeve­ienskaper, teknik och andra
vetenskapsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialdepartementets hälso- och sjukvårdsberedning bör
behandla forskningsfrågor i sitt arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningarnas (HS 90 och cancerkommittén) förslag: HS 90
framhåller atl den svenska medicinska forskningen har en internationellt
framstående ställning och att det är angelägel att denna ställning, även
framledes kan hävdas. HS 90 drar emellertid slutsatsen atl del är nödvändigl
att förändra och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;anpassa FoU-arbelel till de utvecklingsslrävanden som HS
90 ger uttryck för. Bl.a, hävdar utredningen att FoU-arbetet bör ske i
anslutning till de problem som möler i del praktiska vårdarbetet inom
primärvård och länssjukvård. En viss orientering mot denna typ av forskning har
skett genom en ökad inriktning mot förebyggande insatser, allmänmedicin och
psykiatri samt långvårdsmedicin. Detta FoU-arbete måste vidareutvecklas. Den
socialt och ekonomiskt inriktade forskningen kring hälso- och sjukvärdens
problem måste stärkas liksom omvårdnadsforskning relaterad lill de medellånga
vårdutbildningarna. Den epidemiologiska forskningen behöver också för­stärkas.
Särskild uppmärksamhet bör ägnas forskning inriktad mot att belysa orsaker lill
ohälsans omfattning och fördelning mellan olika befolknings­grupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 anser vidare att landslingen själva måste fördjupa
sitl engagemang i forskningsfrågorna och bygga upp kunskaper och kompetens.
Hälso- och sjukvårdsberedningen bör ta upp forskningsfrågor i sill arbele från
hälso- och sjukvårdspolitiska utgångspunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommittén framhåller alt forskning spelar en
avgörande roll för ansträngningarna att begränsa cancersjukdomarnas
skadeverkningar. Svensk cancerforskning, såväl grundforskning som tillämpad
forskning och cancerepidemiologisk forskning är internationellt slarkt
uppmärksammad. Kommittén föreslår inle nägra förändringar för
cancerforskningens organi­salion och finansiering. Forskarsamhället och de
forskningsfinansierande organen bör som hittills, med hänsyn lill
forskningsprojektens kvalilet, själva avgöra vad som bör prioriteras inom ramen
för tillgängliga resurser. Kommittén anger dock att ökade forskningsinsatser är
särskilt önskvärda inom epidemiologi, toxikologi i relalion till
verkningsmekanismer och genetik saml forskning beträffande risk- och
åtgärdsproblematik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Åtskilliga remissinstanser ansluter sig
till den forsknings­syn som HS 90 ger utlryck för. Flera hävdar dock att någon
omfördelning frän grundforskningen till annan forskning, som HS 90 föreslagil,
inte är lämplig. Svenska läkaresällskapet anser att en omfördelning av resurser
från den etablerade och enligt HS 90 så framgångsrika medicinska forskningen
enligt dess bestämda mening skulle kunna få allvarliga konsekvenser för den
fortsaita medicinska utvecklingen i landet. För alt de förebyggande åtgärderna
inom hälso- och sjukvården skall bli framgångsrika krävs ytterligare kunskaper
som enligt sällskapet endasl kan uppnås genom fortsatt salsning på kvalificerad
medicinsk grundforskning. Sveriges läkarförbund, medicinska forskningsrådei och
UHÅ anför liknande synpunkter på utvecklingen av forskningen inom hälso- och
sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för min bedömning: Forsknings- och
utvecklingsarbetet inom medicinen och angränsande vetenskaper och discipliner
är av avgörande betydelse för hälso- och sjukvårdens utveckling. Del gäller för
såväl sjukvårdsarbetet som det hälsofrämjande arbelet, t.ex. underiagel för alt
påvisa hälsorisker och orsaker lill ohälsa. Jag delar uppfattningen att den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hittills så framgångsrika grundforskningen och tillämpade
medicinska forskningen skall ges stöd och atl dess arbetsmöjligheter inom
hälso- och sjukvårdsorganisationen om möjligt förbättras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Forskningen tillför emellertid inte endasl ny kunskap som
kan omsättas i bättre meloder för alt påvisa och behandla skador och sjukdomar
och underlätta livet för dem som är handikappade och långvarigt sjuka.
Forskningen innebär ocksä en kritisk prövning av metoderna inom hälso- och
sjukvården. Detla kan leda till att mindre verksamma eller olämpliga metoder
ersätts av mera verksamma och säkrare. Forskningen har också ell ansvar atl
påvisa orsakerna och riskfaktorerna bakom sjukdom och skada och därigenom ge grund
för förebyggande insalser som eliminerar ohälsa eller fördröjer uppkomsten av
sjukdomar och skador och därigenom förbättrar befolkningens hälsoförhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill därför understryka viklen av all vi slår vakl om
forskningens slällning och utveckling inom hälso- och sjukvården och vill
framhålla atl den svenska medicinska forskningen och annan forskning inom
hälso- och sjukvårdsområdet har en inlernationellt framstående slällning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 har föreslagit en viss omfördelning av
forskningsresurser från grundforskning och klinisk forskning till områden som
samhällsmedicin, epidemiologi, omvårdnadsforskning m.m. Flera remissinslanser
varnar för negativa effekler - även inom de av HS 90 priorilerade områdena - av
en nedskärning av resurserna för den grundläggande medicinska forskningen. De
anser atl ökade resurser måste tillföras för utvecklingen av dessa områden.
Samtidigt framhålls att den av HS 90 förordade utvecklingen har påbörjais och
atl säväl delegationen för social forskning som medicinska forskningsrådet
genom olika iniiiativ och anslag till forskningsprojekt prioriterar sådan
forskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del anser jag det nödvändigt att den
hälsopolitiska markering som görs i HSL också får etl genomslag i
forskningspolitiken, utan atl därför eftersätta den medicinska grundforskningen
och den lillämpade forskningen. Detta är i samklang med de forskningspolitiska
ställningstaganden som statsmakterna gjort i anslutning till propositionen
1983/84:107 om forskning. Jag vill betona att de områden som HS 90 fört fram är
angelägna. Jag anser att särskild uppmärksamhet mäste ägnas forskning inriktad
mol alt belysa risker för och orsaker till ohälsa och dess fördelning mellan
olika befolkningsgrup­per, dvs. forskning som identifierar de hälsomässiga
riskgrupperna i samhället. Chefen för socialdepartementet har i propositionen
om forskning (prop. 1983/84:107 bil. 3) särskilt tagit upp dessa frågor. I
likhel med flera remissinstanser vill jag också framhålla den slora
angelägenheten av en intensifierad forskning om arbetslöshetens hälsomässiga
konsekvenser. Jag vill här hänvisa till vad chefen för
arbetsmarknadsdepartementet anförde i sin bilaga till nämnda proposilion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta kräver ell tvärdisciplinärl angreppssätt och en ökad
samverkan mellan medicin, samhälls- och beieendevetenskaper, leknik och andra
vetenskapsområden. HS 90 har föreslagit atl hälso- och sjukvårdsberedning­en
behandlar forskningsfrågor i sill arbete. Beredningens direkliv innefattar
delta uppdrag. Jag räknar med atl den expertgrupp som kommer atl knytas till
beredningen kan ulnyttjas i delta sammanhang. 1 linje med vad jag anmäll i det
föregående kommer föreirädare för forskningens intressen all knytas lill
beredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom sitt verksamhetsområde har medicinska forskningsrådei
lill uppgifl all främja och slödja vetenskapligt betydelsefull forskning.
Enligt riksdagens beslut år 1982 och 1984 i anledning av propositionerna om
forskning (prop. 1981/82:106 och 1983/84:107) har medicinska forskningsrådet
tilldelats ett huvudansvar för forskning inom följande priorilerade områden:
medicinskt inriktad hälso- och sjukvårdsforskning, epidemiologi. forskning om
primär­vård, forskning om missbruksfrågor saml miljömedicinsk forskning. Jag
vill i del sammanhanget erinra om att det vid universiteten har inrättats
professurer i bl.a. allmänmedicin och långvårdsmedicin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har också erfarit atl landstingen på senare lid ökal
och fördjupat sill engagemang i forskningsfrågor. Landsiingsförbundei har bl.a.
rekommen­derat landslingen atl inrätta s.k. utvecklingsenheter för FoU-arbete i
primärvården där t.ex. nya metoder i vårdarbetet kan prövas och uivärderas. Jag
anser atl denna pågående ulveckling är värdefull och bör forlsälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Hälso- och sjukvårdsstatistiken m.m. 8.1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 framhåller atl den slarka markeringen i HSL av all
planeringen och genomförandel av hälso- och sjukvårdens insalser skall ulgå
från befolkning­ens behov och leda liil en vård på lika villkor ökar kraven på
den statistik och övrigl informationsunderlag som hälso- och sjukvården
förfogar över. Del är därför angeläget atl på sikt utveckla denna slalistik.
Del gäller den egentliga hälsoslatistiken över de sjukdomar, skador och
hälsorisker som finns i befolkningen och hur de är fördelade och förändras. Det
gäller ocksä statistiken över de resurser som hälso- och sjukvården disponerar
och över de prestationer som utförs. HS 90 pekar pä vissa utvecklingsbehov i
dessa hänseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommitlén framhåller allmänt att för all få kunskap
om en sjukdoms förekomst, orsaker och effekter i en befolkning behövs informa­tionssystem
med dala såväl om de av sjukdomen drabbade grupperna (l.ex. s.k. incidens- och
mortalitetsregisler) som övriga individer i befolkningen (t.ex. demografiska
basdata). För den särskilda cancerstalistiken (regionala och centralt
cancerregister) föreslås inga principiella förändringar men vissa förbättringar
beträffande tillgänglighet m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna ansluter sig i regel lill HS 90:s och
cancerkommilléns&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;allmänna syn pä hälso- och sjukvårdsstatistikens stora
betydelse för all utveckla en bältre hälso- och sjukvård och fä underlag för
förebyggande åtgärder. Bl.a. LO anför atl en förutsättning för atl ett
miljöinriktat synsätt skall kunna elableras är att i hela vården få lillgång lill
aktuella dala om ohälsans fördelning på olika socioekonomiska
bakgrundsvariabler. Överhu­vudtaget är det mycket viktigt atl ett
orsaksorienteral och miljöinriktat stalisliksystem när det gäller ohälsa finns
lillgängligl. Medicinska forsknings­rådet finner HS 90:s förslag om ulveckling
av hälsoslatistiken värdefulla, inle minsl för den epidemiologiska forskningen.
Landslingen konstaterar genom­gående att en förbätlrad och ulbyggd statistik är
en förutsättning för såväl hälsopolitiskl som vårdstruklurelli utvecklingsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig till utredningarnas allmänna syn på
hälso- och sjukvårds­statistikens stora betydelse. Statistiken är nödvändig för
all vi skall lyckas utveckla en behovsbaserad planering av hälso- och
sjukvården. Slalisliken behövs bl.a. för all kunna genomföra hälsoekonomiska
analyser och ulvärdering av hälso- och sjukvårdens produktivitet och
effektivitet. Den är också viktig i arbetet med atl spåra hälsorisker som kan
bli föremål för förebyggande insatser. Självfallet skall statistikproduktionen
ske så ratio­nellt som möjligl och når del är möjligl baseras på urval i
stället för på löpande insamling av data.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill slarkt underslryka hälsoslalistikens slora
betydelse som underlag för den epidemiologiska forskningen. Jag vill också allmänl
framhålla alt HS 90:s och cancerkommitiéns förslag lill bällre ulnylljande av
befintlig slalistik och att öka dess tillgänglighet måste tas till vara av
berörda myndigheter m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.2 Regelbunden folkhälsorapport&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 föreslår atl en sammanslällning och analys redovisas
l.ex. vart iredje är av innehållel i de grundläggande hälso- och
sjukvårdsstalisliska informa­tionskällorna l.ex. om levnadsnivå, sjukfrånvaro,
vårdutnyttjande, dödsor­saker och cancerfrekvens. Den bör kunna ulgöra ell
värdefullt underlag för överväganden om inriklningen av den framlida hälso- och
sjukvärdspolili-ken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flerlalel remissinslanser har inte kommenterat förslaget,
men bl.a. LO och Svenska kommunalarbetareförbundet ställer sig i allmänna
ordalag bakom det. Även SCB släller sig positiv lill tanken på en samlad
publicering av statistik över hälsoförhållanden samt hälso- och sjukvården. Den
bör enligt SCB i likhel med årsböckerna över l.ex. miljön publiceras i serien
Sveriges Officiella Statistik och SCB bör delta i framställningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del hälso- och sjukvårdslatistiska området år omfallande
och delvis svåravgränsbart. Del har slarka samband med andra statistikområden.
Hälsoriskstalislik hör l.ex. också hemma på de miljöslalisliska och pä
arbelsmiljöstatisliska områdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statistik av betydelse för hälso- och sjukvården och dess
planering inhämtas, bearbetas och publiceras genom många olika kanaler och
former. Även bland dem som professionellt arbetar med hälso- och
sjukvårdsstatis­tik, t.ex. i samhällsmedicinskt arbete, kan statistiken te sig
svåröverskådlig och svårhanterlig. För de politiskl ansvariga och andra som har
atl se till helheten och fördelningen av insalser och resurser mellan olika
områden ler det sig närmast omöjligl all få en helhetsbild.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ser del som utomordentligt angeläget atl söka skapa en
sådan helhelsbild av hälsoutvecklingen inom befolkningen - en folkhälsorapporl.
Delta är nödvändigt för au statsmakterna skall kunna följa hur intentionerna i
HSL blir förverkligade och för atl problem skall kunna övervägas av dem som har
det yttersta demokratiska ansvaret. Jag släller mig därför hell bakom HS 90:s
förslag om en periodisk sammanslällning i detta syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna folkhälsorapporl bör lämpligen publiceras vart
iredje år. Därut­över kan årliga statistiska sammanställningar redovisas.
Folkhälsorapporten bör innehålla beskrivningar av de resurser som läggs ned på
hälso- och sjukvårdande insalser, vilka prestationer som uiförs. levnadsvanor
av betydelse för hälsan samt hälsorisker, sjuklighel och dödlighet som finns i
befolkningen i olika hänseenden. Den skall ulgå från de många källor som redan
finns l.ex. LKELP, dödsorsakssiaiistik, ULF, cancerslalistik.
arbels-skadeslalisliken (ISA) etc, saml den särskilda skadestaiistik som jag
lagl förslag om i del föregående och frän andra källor. Avgörande år atl
presentationen görs lättillgänglig och överskådlig. Den får inle begränsas till
endasl labellariska redovisningar ulan skall belysa utvecklingen och inne­hålla
en analys av förändringarnas innebörd och orsaker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detla år ell krävande och svårt arbete. Inle desto mindre
är det nödvändigt atl del blir utfört för all stödja och belysa utvecklingen av
den hälso- och vårdpolitik som jag förordar i denna proposition.
Socialstyrelsen bör ha huvudansvarel för att ta fram denna folkhälsorapporl, i
erforderligl samråd och i konkret samverkan med SCB. arbelarskyddsstyrelsen,
Spri och Landstingsförbundet. Möjligheterna till en samordning med den
nuvarande statistiska årsboken för landstingen saml SCB:s hälso- och sjukvårdsrelale-rade
statistik bör prövas. Socialslyrelsens koslnader härför får bestridas genom
omprioriteringar inom socialdepartementets verksamhetsområde. Jag har efter
samråd med chefen för civildepartementet inget atl erinra mot att denna
folkhälsorapporl, om del visar sig lekniskl lämpligl. publiceras i serien
Sveriges Officiella Slalislik. I preliminärt skick bör rapporten behandlas i
den rådgivande expertgrupp vid socialdepariemeniets hälso- och
sjukvårdsberedning som jag tidigare föreslagit skall inrättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.3 Vissa utvecklingsbehov m.m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 föreslår all man inrättar ell enhetligt
patientsstatistiksystem för den öppna vården avseende diagnoser, besöksorsaker,
yrkesgrupper och andra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;socioekonomiska uppgifter. Denna kan bl.a. vara underlag
för epidemiolo­giska analyser av skilda slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De remissinslanser som kommenterar frågan om
patientstalistiken i den öppna vården, främsl då primärvården, ansluler sig i
regel till HS 90:s bedömningar och förslag. Della gäller de landsling som ullryckl
sin mening i frågan. SCB anser med hånvisning lill stalistikutredningens
förslag (SOU 1983:74, DsC 1983:11) alt palientstatisliken från den öppna vården
skall utvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är enligt min mening en brist att vi inle har en klar
och sammanhållen bild av befolkningens hälsoförhällanden som de avspeglas i
kontakterna med primärvården och den öppna vården i övrigt. För den slutna
vården finns patientdalabaser som ger oss rimligt tillfredsställande uppgifter
om de sjukdomsgrupper som kräver sjukhusvård och vissa av de undersöknings-och
behandlingsåtgärder som utförs där. Det är emellertid endast en begränsad del
av hälsoproblemen i befolkningen som blir belysta den vågen, även om det till
viss del handlar om den tyngre och mest behandlingskrä-vande sjukligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig till HS 90 och slatislikulredningen när
del gäller önskvärdheten av en väl läckande och enhetlig patienlslatislik för
den öppna vården. Den bör lämpligen genomföras på urvalsbas. Ett rullande
dalain-samlingsförfarande bör här kunna tillämpas molsvarande det system som
jag föreslagil beträffande skadeslalistiken. Inte minsl viktig år sådan
statistik för alt kunna följa utvecklingen av den vårdpolitik jag förordal i
det föregående, med en utveckling av primärvårdens insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I anslutning till ett uppdrag från regeringen 1981-04-09
har socialstyrelsen, efler beredning i samarbeisorganel socialsektorns
statislikdelegalion, redo­visat sin syn pä värdet av all styrelsen har direkl
tillgång till hälso- och sjukvårdshuvudmännens patientdalabaser och behovel av
ell cenlralt sjukdomsregister baseral på dessa patientdalabaser. Styrelsen
föreslår etl urvalsbaseral centralt diagnosregister för vårdtillfällen i sluten
värd för patienter födda den 5:e, 15:e och 25:e i varje månad, dvs. etl 10-procentigi
urval.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med slöd av bl.a. uttalanden om dessa patientdalabaser i
en överenskom­melse mellan Landstingsförbundet och socialdepartementet avseende
vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen (prop. 1982/83:174, SfU 26, SoU
40, rskr 367, 368) har socialstyrelsen i allmänna råd (SOSFS 1983:45) lämnat
rekommendationer om hur minimiinnehållet i patientdaiabaserna bör vara utformat
m.m. De variabler, bl.a. huvuddiagnos och upptill sju yllerligare diagnoser,
som bör ingå är förtecknade i en bilaga. Enligt vad som under hand upplysts
tillämpar fr.o.m. år 1984 samtliga landsting (motsv.) dessa rekommendationer på
elt sådani sätl all enhetliga uppgifter ur patientdaiabaserna ulan större
svårigheter med ADB- leknik kan samman­ställas till ett nationellt täckande diagnosregister
för den slulna vården för respektive år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den slutna vården vid sjukhusen är en tung och
resurskrävande del av hälso- och sjukvården. Visserligen är del. som jag
tidigare framhållit, endast en mindre del av halsoproblemen i befolkningen som
blir kända och behandlade inom den slutna vården. Men det handlar hår om ofta
svåra sjukdomstillstånd och tekniskt och på annat sätt särskilt krävande
undersök­nings- och behandlingsinsatser. Det är enligt min mening angeläget atl
vi har klarast möjliga bild av utvecklingen i olika hänseeenden, bl.a.
diagnosmön-slret, inom den slulna vården. Detla är viktigt bl.a. för alt följa
hur decenlraliseringssträvandena inom vården kan lillgodoses. Dessa uppgifier
år också av myckel slor beiydelse som underlag för epidemiologiska,
hälsoekonomiska och andra forskningsprojekl inom hälso- och sjukvärden. Jag
vill efler samråd med chefen för socialdepartementet framhålla atl del är
angeläget atl statistiken inom socialförsäkringsområdet kan samordnas med annan
hälso- och sjukvårdsstatistik. Särskilt en ulvecklad slalislik över
sjukskrivningsorsaker torde kunna vara av slort värde. Ell ulvecklingsarbete
bör bedrivas inom området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser således att del är väsenlligt atl uppgifter om
sjuklighet m.m. skall kunna bearbetas av socialstyrelsen och huvudmännen och i
forskningssam­manhang. Detla har också underslrukits av bl.a. medicinska
forskningsrå­det. För alt kunna bygga upp information och kunskap även om
mindre vanliga sjukdomstillstånd och ohälsa som enbari drabbar vissa begränsade
befolkningsgrupper kan uppgifter behövas ur samlliga patientdalabaser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Journalulredningen har i silt huvudbetänkande
uppmärksammat att den rättsliga regleringen av tillgängligheten av uppgifter ur
landstingens patient­dalabaser är något oklar. Bl.a. datainspektionen och dala-
och offentlighets­kommittén (DOK) har understrukit detla i sina remissvar.
Socialstyrelsens och andra centrala myndigheters möjligheter alt få del av
uppgifter ur landstingens patientdalabaser behöver ocksä regleras.
Datainspektionen har framhållit alt det är angelägel atl regleringen sker genom
beslut av riksdag och regering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag avser all föreslå regeringen all dessa frågor
överlämnas lill dala- och offentlighetskommittén (Ju 1984:06) (DOK) för yllerligare
analys. I avvak­tan pä den vidare beredningen av denna fråga är del dock
angelägel atl socialstyrelsen fortsätter arbelel med uppbyggnaden av etl system
för den centrala hanteringen av material ur landslingens patientdalabaser i
enlighet med nuvarande planer. Därvid bör - med hänsyn till den enskildes
integritet - uppgifter med relation lill enskilda individer i möjligaste män
begränsas. Jag har för min del inte anledning att nu la slällning lill
socialstyrelsens förslag om etl permanent tio-procenligt urvalsregister. Denna
fråga bör ytterligare övervägas. Den blir bl.a. beroende av del förslag om en
socialsektorns statistikdalabas (SSDB), som kan komma all låggas fram som följd
av den kompletterande utredning som SCB har att genomföra efler anvisningar
från chefen för civildepartementet i dennes anmälan lill årels
budgelproposilion (prop. 1984/85:100. bil. 15. sid. 54 f).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 181      &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 har pekal på alt del vore värdefulll om SCB:s årliga
intervjuun­dersökning av levnadsförhållanden (ULF) på ett urval av ca 8 000
individer i åldern 16-84 år kunde kompletteras med ytterligare frågor om
sjukdomar och funktionsnedsättningar. Vidare borde undersökningen de år som
utvidgade redovisningar görs av hälsofrågor inkludera även intervjuer av
personer över 85 år. HS 90 stöder också stalistikutredningens förslag om all
ULF-frågornas medicinska tillförlitlighet värderas genom koppling till en
medicinsk hälsoundersökning av de intervjuade med vissl intervall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De remissinslanser, som kommenterat dessa förslag, t.ex,
SCB, instäm­mer i HS 90:s bedömningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ULF är en intervjuundersökning som belyser den enskilda
individens upplevda hälsotillstånd. Det finns skäl alt anta att dessa svar i
stort avspeglar en professionell bedömning. Självfallet är det dock värdefullt
om intervju­personernas uppgifter om sitt hälsotillstånd stäms av mot vad som
framkommer vid en medicinsk hälsoundersökning. Jag anser, i samråd med chefen
för civildepartementet, alt del skulle vara av värde om en sådan utvärdering
kan komma lill stånd. SCB och socialstyrelsen bör enligt vår mening pröva
möjlighelerna att en sådan ulvärdering görs som elt led i forskningsprojekl med
hälsoundersökningar och således kan finansieras genom anslag från berörda forskningsråd
eller andra forskningsfinansiärer. En utvidgning av ULF:s innehåll enligt HS
90:s förslag vore mycket värdefullt från hälso- och vårdpolilisk synpunkl och
del är önskvärl alt SCB prövar möjlighelerna att tillgodose dessa önskemål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 föreslår att socialstyrelsen, Spri och slatens
miljömedicinska laboratorium systematiskt ställer samman och sprider
epidemiologiska forskningsresultat. Jag anser all sådana sammanslällningar är
av stor betydelse som underlag för den akliva hälsopolilik, inriktad mot atl
spåra hälsorisker och arbele på det förebyggande planel, som jag förordat, och
som slöd för en reellt behovsbaserad hälso- och sjukvårdsplanering. Därför kan
jusl sådana forskningsresultat behöva spridas även genom andra kanaler säsom
vetenskapliga tidskrifter etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt vad jag erfaril genomför socialstyrelsen för
närvarande en översyn av vissa klassifikationsfrågor inom hälso- och
sjukvårdsstatistiken. Syftet härmed är atl anpassa bl.a.
sjukdomsklassifikationen lill den internationella utvecklingen och till
rekommendationer frän WHO, men ocksä att modernisera sjukdomsbegreppen och så
långt som möjligt ge dem svenska namn. Jag anser en sådan översyn angelägen.
Den språkförenkling som därmed genomförs, slår i klar överensstämmelse med
HSL:s krav på atl uppgifier och informalion från läkare och annan personal inom
vården skall kunna förstås av patienterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill erinra om mina överväganden i avsnittet 3,4,1 om
en förbättrad skadestaiistik. Vissa personalstatistiska frågor har jag omnämnt
i avsnittet 7,1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i detta sammanhang erinra om att socialslyrelsens
befallning med statistikfrågorna inom socialsektorn (hälso- och sjukvård och
socialtjänst) behandlades i propositionen (1979/80:6) om socialslyrelsens
uppgifter och organisation, m,m. Riksdagens beslut innebar bl,a, att
socialstyrelsen skulle svara för all formulera behov av officiell statistik
belräffande hälso- och sjukvården, analyser av det statistiska malerialel och
metodutveckling av sådan analys samt spridning av resultaten härav. Däremot
skulle socialsty­relsen inle själv annal än i undantagsfall svara för själva
statistikproduktio­nen. Riksdagen beslöt dock all det samlade ansvaret för
cancerregistret, missbildningsregistrel och den medicinska födelseregislreringen
skulle kvarligga vid styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har för min del inte anledning all nu göra någon annan
bedömning än den som gjordes vid den nämnda riksdagsbehandlingen. Tyngdpunkten
i socialstyrelsens befattning med statistikfrågorna bör således ligga på atl analvsera
och sammanställa information ur olika statistikkällor och all sprida resulialen
härav lill huvudmännen m.fl., l.ex. i form av den folkhälsorapport som jag
föreslagit. Självfallet krävs elt nära samarbete med bl.a. SCB, Spri och
kommunförbunden i detla arbele. Jag vill framhålla atl denna arbetsuppgift är
ett myckel angeläget område för styrelsen som grund för dess planerings- och
lillsynsroll och dess uppgifl atl initiera forsknings- och ulvecklingsarbete av
betydelse för hälso- och sjukvärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.4 Epidemiologisk bevakning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 har behandlat frågorna om den epidemiologiska
bevakningen av befolkningens hälsoförhällanden. Utgångspunkten har varil bl.a.
förslag från utredningen rörande miljöproblem i vissa industriområden i dess
betänkande SOU 1978:25, Inom ramen för HS 90-arbetet har statens
miljömedicinska laboralorium (SML) utarbetat rapporten (SML-rapport 13/1983)
Epidemiologisk bevakning. Förslag till riktlinjer för en successiv ulveckling
av bevakningssyslem i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 framhåller atl begreppet epidemiologisk bevakning är
omfaUande. En epidemiologisk bevakning innebär all man samlar in en eller flera
hälsouppgifler-effekldata-och en eller flera upgifter om miljöförhållanden -
exponeringsdata - belräffande en besiämd befolkningsgrupp under en längre lid.
I det epidemiologiska bevakningssystemel måsle vara inbyggt mekanismer för en
syslemalisk analys av sambanden mellan miljöexponer­ingen och det hälsomässiga
utfallet så att t.ex. lidiga signaler på en ökad sjuklighel kan larmas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 framhåller alt de väl etablerade systemen för
registrering av missbildningar och utvecklingsstörningar, de allmänfarliga och
de veneriska smittsamma sjukdomarna och vissa arbetssjukdomar av
förgiflningskaraklär är exempel pä epidemiologisk bevakning. HS 90 menar dock
att en mer omfatlande  epidemiologisk  bevakning av  många olika  hälsorisker
och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hälsoeffekter innebär betydande metodproblem där ännu
myckel är oprövat eller inle ulvärderal. Därför måsle etl forlsall
ulvecklingsarbele ske, där del är angeläget att landstingens samhällsmedicinska
enheler engageras samti­digt som utvecklingsarbetet centralt bör hällas samman
genom insatser från SML och socialstyrelsen m.fl. Del kan vara lämpligl atl i
försia hand utveckla bearbetningen och samanalyser av de väletablerade
hälsoregislren dödsor­saksregistrel och det nalionella cancerregistret. Del år
angeläget alt den epidemiologiska bevakningen inle begränsas lill en bevakning
av fysiska hälsorisker utan också beaktar socioekonomiska och yrkesmässiga
förhål­landen i sin analys. HS 90 föreslär ocksä all journalerna i hälso- och
sjukvården görs hälsoriskorienterade och systematiskt nolerar även infor­mation
om l.ex. yrke, tobaks- och koslvanor elc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommittén behandlar också frågor kring den epidemiologiska
bevakningen i sitt kapilel om informationssystem avseende cancer och
cancerriskermed hänsyn till bl.a. möjligheter till förvarning om cancerrisker.
Kommittén erinrar om all Sverige genom befolkningsbaserade informations­system
har mycket goda förutsättningar för studier av såväl cancersjukdo­marna som
andra, speciellt kroniska sjukdomar och därigenom en förplik­telse atl genom
epidemiologiskt arbele bidra lill den internationella kunskapen om olika
sjukdomar och deras orsaker. Särskilt framhävs betydelsen av s.k. prospekliva
sludier, där bl.a. möjlighelerna lill elt nordiskt samarbeie bör tas lill vara.
Epidemiologiska bevakningsprogram eller delsystem av sädana förutsätts
vidareutvecklas under de närmaste åren. Systematisk insamling och analys av
uppgifier om inlräffade cancerfall och dödsorsaker bör ses som delar i etl
slörre system för epidemiologisk bevakning. Rikstäckande uppgifter bedöms vara
av grundläggande betydelse för cancerepidemiologien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommitlén anser alt underiagel för dödsorsaksregistreringen
bör förbättras och alt ansvarel för den medicinska delen i dödsorsaksregislre­ringen
bör överföras från statistiska centralbyrån till socialstyrelsen. Ansvaret för
ulbyggnad av en epidemiologisk bevakning på nationell nivå bör ankomma på
socialstyrelsen medan statens miljömedicinska laboratori­um i alll väsentligt
bör svara för den operativa delen av denna verksamhet. Kommiltén anser atl en
god epidemiologisk bevakning kommer atl successivt kräva avsevärd ulbyggnad av
resurserna som kostnadsmässigt kommer atl belasta såväl hälso- och
sjukvårdshuvudmännen som staten. Bättre epidemiologiska utbildningsmöjligheter,
med tonvikt på s.k. posigra-dual utbildning, behöver utvecklas inom del svenska
universitetsväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De remissinstanser som kommenterar förslagen understryker
i regel behovet av utvecklingsarbete inom området. SML framhåller atl bevakning­ens
uppgifl väsentligen bör vara atl registrera incidens- (förekomst) och
mortalitets (dödlighet) -trender och all slå larm vid avvikelser. Del lorde
enligt SML inte finnas skäl att knyta stora förhoppningar till möjlighelerna
att inom ramen för bevakningen genomföra en analys av samband mellan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;miljöexponering och hälsoförhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är enligt min mening grundläggande för det
förebyggande arbelet att man har lillgång lill och utgår från kunskaper om
sambanden mellan miljöförhållanden i bred bemärkelse och dess effekter på
befolkningens hälsa. Sådan kunskap erhålles bl.a. genom vetenskapliga
epidemiologiska undersökningar av skilda slag eller en mera löpande
regisirering av sjukdomarna i befolkningen på ett sådant sätl att man kan
påvisa deras samband med t.ex. skadliga faklorer i miljön. Därigenom kan vi få
tidiga signaler på behovet av motåtgärder med de påvisade hälsoriskerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sådan epidemiologisk bevakning är också nödvändig för
alt kunna påvisa och mäta effekter av del förebyggande insaiserna. Den
epidemiolo­giska bevakningen har således ell dubbell syfte: atl påvisa
hälsorisker som skulle kunna undanröjas eller begränsas och all belägga de
förebyggande insalsernas hälsoeffekter. Jag vill därför betona vilken cenlral
betydelse som den epidemiologiska bevakningen har i hälsoarbetet. Jag viil
också inslämma i cancerkommitténs bedömning alt vi av solidaritet med andra bör
utnyttja våra goda möjligheter alt genom en epidemiologisk bevakning skapa
kunskaper som är till generell och internationell nytta även i andra länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag delar
emellertid HS 90:s, cancerkommilléns och vissa remissinstansers uppfallning all
det krävs etl belydande ulvecklingsarbele innan vi når fram till en
epidemiologisk bevakning av befolkningens hälsoförhållanden som kan göra
anspråk pä atl täcka flertalel hälsorisker och hälsoproblem. Det ankommer pä
företrädare för forskning och myndigheter, framför alll socialstyrelsen,
arbetarskyddsstyrelsen, SML och SCB atl svara för det behövliga
utvecklingsarbetet. Jag vill också betona att en utbyggnad av samhällsmedicinsk
verksamhet i landsfingen och de yrkesmedicinska klini­kerna är etl viktigt led
i utvecklingen av den epidemiologiska bevakning­en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill
också erinra om att den epidemiologiska bevakningen år ett viktigt led i
kemikaliekontrollen och all därför frågor kring den epidemiologiska bevakningen
också kommer atl behandlas av kemikommissionen vars slutbetänkande väntas under
våren 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag delar cancerkommitténs uppfatlning alt underiagel för
dödsorsakssta-lisliken bör förbättras i kvalitelshänseende. Jag ulgår frän atl
socialstyrelsen i nära samarbeie med SCB även fortsättningsvis ägnar slor uppmärksamhel
åt åtgärder som kan förbättra kvaliteten hos uppgifterna i
dödsorsaksslatisti-ken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill erinra om atl en förbättrad skadesiafistik, som
jag förordal i det föregående, kan ses som en epidemiologisk bevakning i vad
avser olycks­fallsskador och således är ett led i utvecklingen av den
epidemiologiska bevakningen i samhällel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Vissa riktlinjer för hälso- och sjukvårdspolitiken - en
samman­fattning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdag och regering har - som tidigare angivits - ett
övergripande ansvar för planering och samordning av hälso- och sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund har jag tidigare redovisal vissa
rikllinjer för hälso-och sjukvårdspolitiken, dels i anslutning lill min
redovisning i avsnitt 2 av allmänna utgångspunkter, dels i samband med atl jag
i de övriga avsnitten redovisar vissa bedömningar och utvecklingslinjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa riktlinjer redovisar jag nu i samlad och
sammanfattad form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den fortsatta reformeringen av hälso- och sjukvården som
jag förordar måste rymmas inom de samhällsekonomiska ramar som den långsiktiga
ekonomiska politiken förutsätter. Riksdagen har därvid givit rikllinjer för den
ekonomiska politiken till 1980-talets slut (prop. 1984/85:40. FiU 6. rskr 58).
Överläggningar om hälso- och sjukvårdens utvecklingstakt sker återkommande med
syflel atl anpassa volymförändringen lill de ramar samhällsekonomin ger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.1 Övergripande mål&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;• Förbättrad folkhälsa förutsäller en fortsatt aktiv och
samordnad hälsopo­litik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkhälsopolitiken måste i försia hand inriklas mot alt
reducera och när så är möjligt eliminera olika hälsorisker. Hälsoriskerna i
dagens samhälle finns i den vardagsverklighet som präglar våra liv l.ex. i
arbets-, boende- och trafikmiljön, i hot om arbetslöshet och arbetslöshet. De
är också förknippade med missbruk av alkohol och narkotika, konsumtion av tobak
samt ur hälsosynpunki olämpliga koslvanor. Många psykiska och somaiiska sjukdo­mar
är vidare förknippade med personliga kriser och påfrestningar i våra relationer
fill medmänniskor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Speciell uppmärksamhet bör ägnas de grupper i samhällel
som är utsatta för de största hälsoriskerna. Dessa riskgrupper återfinns oftare
bland arbetare och lägre tjänstemän, invandrare, långvarigt arbetslösa, ensambo­ende,
frånskilda män och bland barn i familjer med låg inkomst samt sociala och psykiska
problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grunden för folkhälsoarbetet är den allmänna solidariska
välfärds- och socialpolitiken. Del konkreta förebyggande arbelet inriktas på
att molverka specifika hälsorisker och stödja hälsofrämjande verksamheler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkhälsoarbetet mäste omfatta såväl alla berörda
samhällssektorer och folkrörelser som allmänhelen. Akluella hälsopolitiska
insatser är l.ex. effekiivare kontroll av kemikalieanvändningen, intensifierade
insatser inom bl.a. polis, skola och narkomanvården mot narkolika saml min
lidigare redovisade bedömning atl beskattningen av tobaksvaror skall användas i
konsumtionsbegränsande syfte så atl priset på lobaksvaror i vart fall följer
den allmänna prisutvecklingen. Fackföreningsrörelsen har vidare en stor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;betydelse för utvecklingen av en förbättrad arbetsmiljö.
Miljörörelsen spelar en viktig roll för atl lyfta fram samspelel mellan miljö
och människa och vikten av en god miljö från hälsosynpunkt. Folkrörelser och
klieniorganisa-tioner ulför också ell ur hälsosynpunkt mycket betydelsefullt
socialt gemenskapsarbete i bred mening. Mänga organisalioner gör viktiga
insatser genom alt informera om kosl och motion samt verka för begränsningar av
tobaks- och alkoholkonsumtion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom hälso- och sjukvården görs också viktiga insalser för
atl förebygga ohälsa bl.a. inom primärvården, vid samhällsmedicinska enheter,
inom socialmedicin, hygien och miljömedicin saml yrkesmedicin och företagshäl­sovård.
Inom mödra-och barnhälsovården finns vidare en lång-och mycket framgångsrik
tradition - vad avser insatser för att förebygga ohälsa och främja hälsa. Även
inom läns- och regionsjukvården görs viktiga utveck­lingsinsatser inriktade mot
atl ideniifiera och förebygga orsaker lill ohälsa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Drivkraften och basen för folkhälsoarbetet är befolkningens
engagemang och prioriteringar som de kommer lill ultryck i den demokratiska
processen och i direkt lokalt samhällsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna form
av hälsopolitik ökar medborgarnas möjligheter - och därmed friheten - atl
själva påverka livsvillkor och livstilsfaktorer av betydelse för den egna
hälsan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;• Vård på lika viUkor för hela befolkningen måste
säkerställas&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En vård på lika villkor innebär atl alla vid sjukdom
oberoende av ålder, kön, nationalitet, bostadsort, utbildning,
betalningsförmåga, etnisk tillhö­righet och kulturella olikheter, förmåga att
ta initiativ, sjukdomens arl och sjukdomens varaktighet kan erhålla en god
vård. Den hjälp och vård man får skall - inom givna finansiella ramar - enbart
bero på behovet av vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna
för hela befolkningen att få god vård på lika villkor har avsevärt förbättrats
inte minst under de senaste årtiondena. Fortfarande finns dock relativt stora
skillnader mellan olika befolkningsgruppers möjligheter att vid behov fä god
vård. De som oftare än andra har svårl få god vård återfinns särskilt bland
glesbygdsbor, invandrare, ensamstående äldre, långvarigt arbetslösa och
förtidspensionärer samt inom vissa handikappgrup­per. Ett centralt
vårdpolitiskt mäl är att förbättra dessa gruppers möjligheter att erhålla en
god vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detla förutsälter en fördelning av tillgängliga
finansiella och personella resurser som utgår från befolkningens behov av vård.
Därvid är del speciellt viktigt att uppmärksamma den brist på fast
sjukvårdspersonal, främst läkare, som finns i mänga glesbygdsområden och vissa
förortsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillgång till flerspråkig och kulturkompetent personal
liksom särskilda informationsinsatser om hälso- och sjukvårdens service är ofta
en förutsätt­ning för att invandrare - speciellt med små kunskaper i svenska -
skall kunna få del av vården pä samma villkor som övriga medborgare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.2 Grundläggande krav och principer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;• Hälso- och sjukvården bör till hett övervågande del
bedrivas inom den gemensamma sekiorn och baseras på en ofjeniligi ansvar, solidarisk
finansiering, närhel, lillgänglighei och valfrihet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fördelningen av hälso- och sjukvårdens resurser skall - i
enlighet med § 7 i hälso- och sjukvårdslagen - ske enbari med hänsyn lill
behovet av vård. Hälso- och sjukvården kan därför inte styras efter
marknadsekonomiska principei. Hälso- och sjukvärden bör även i framtiden
väsentligen finansieras genom skaller och obligaloriska försäkringar.
Landstingen är biisl lämpade att svara för huvudmannaskapel för huvuddelen av
denna offentligt finansierade hälso- och sjukvård. Detla hindrar inle atl del
är både lämpligt och önskvärl med andra huvudmän för l.ex. skolhälsovården och
företags­hälsovården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den privai bedrivna hälso- och sjukvården, främst genom
heltidsprakti­serande läkare och sjukgymnaster, är ett värdefullt komplement
till den offenlliga hälso- och sjukvården. Denna verksamhet bör även
fortsättnings­vis bedrivas med samhällsstöd via den allmänna sjukförsäkringen.
Den bidrar liksom t.ex. psykologernas verksamhel lill ökad valfrihet inom
vården. Verksamhelen mäste dock underordnas kravet pä en rättvis fördelning av
vårdresurserna så atl hela befolkningen fär del av en vård pä lika villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En god hälso- och sjukvård förutsäller också atl den som
drabbas av ohälsa inle dessutom får ekonomiska problem liil följd av sin
sjukdom. Den allmänna sjukförsäkringen ingår därför som en viktig beståndsdel i
hälso- och sjukvårdspolitiken genom att ge den enskilde en ekonomisk
grundtrygghet i samband med sjukdom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;• Den enskildes behov av vård och omsorg skall alllid slå
i cenirum&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den hell övervägande delen av all hälso- och sjukvård görs
genom all vi själva eller våra anhöriga och vänner ger den vård och omsorg som
behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förutsättningarna för en god egenvård kan förbällras genom
slöd från hälso- och sjukvården bl.a. genom hälsoupplysning. Folkrörelser l.ex.
de fackliga organisalionerna, folkbildningsförbunden samt handikapp- och
pensionärsorganisationerna belyder också myckel för alt stödja och vidare­ulveckla
detta värd- och omsorgsarbele.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Egenvård skall inte ses som en ersättning för
professionell vård. Tvärlom är del väsentligt atl den professionella vården -
när den behövs - ses som ett stöd och komplement till den vård och omsorg som
bedrivs av oss själva, våra vänner och anhöriga. Denna helhetssyn är särskilt
viklig vid en omslruklu­rering av den professionella vården mot öppnare
vårdformer. Saknas den finns en uppenbar risk atl anhöriga och vänner -
exempelvis när del gäller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vården av äldre personer med slora omsorgsbehov - upplever
atl deras ansvar blir orimligl stort. Den professionella hälso- och sjukvården
och socialtjänsten har etl ston ansvar når det gäller alt säkerslälla de
erforderliga värd- och serviceinsalser som är en förutsättning för en god
egenvård och anhörigvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den professionella vården bör så långt möjligt anpassas
till patientens behov och önskemål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De ansträngningar som görs för alt öka vårdens
tillgänglighet genom l.ex. öppelhållande under lider som passar människor bäst,
ökade möjligheter lill direkta telefonkontakter med ansvarig vårdpersonal och
ulbyggd jourservice i primärvården som inkluderar hembesök är därvid av mycket
slor betydelse liksom det ulvecklingsarbele som inriklas mol all skapa
kontinuitet i kontakterna mellan vårdgivare och den enskilde patienten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett oavvisligt krav är att man i vården visar respekt för
patientens självbestämmande och inlegrilel. Vården skall alllid så längl det är
möjligl utformas i samråd med patienten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;• Möjlighelerna all bo kvar hemma vid långvarig sjukdom
måsie ökas och livsmiljön inom långtidssjukvården förbättras&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen mot att vården av långiidssjuka i allt större
utsträckning ges i patientens eget hem, i olika fomer av stödbosiäder eller vid
lokala sjukhem bör drivas vidare. Som en grundläggande utgångspunkt bör gälla
all den enskildes möjligheter all leva och bo pä egna villkor - dvs. som
vanligl -endast bör begränsas om delta år en förutsättning för atl kunna ge en
god medicinsk vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid planeringen av hemsjukvården och den
instilutionsbundna långtids­sjukvården bör i möjligaste mån säkerställas atl
den enskilde kan ges valfrihet mellan olika former av service och vård. Vidare
bör de långtidssjuka själva ges en cenlral roll i del pågående
utvecklingsarbetet liksom olika folkrörelser säsom pensionårs-, handikapp- och
klientorganisafioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En förulsällning för valfrihet torde vara en långt gående
lokal samplane­ring av resurserna för äldreomsorg. En sådan utveckling har
också inletts där lokala sjukhem och hemsjukvård tillsammans med social
hemtjänst, servicehus, ålderdomshem etc. ses som en samlad resurs för
äldreomsor­gen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Parallelll med satsningar på vård och omsorg i hemmel är
det angelägel med en utveckling även av vårdinnehåll och livsmiljö för
långtidssjuka vid institutioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av tradilion har långtidssjukvården ofta byggls upp med
akutsjukhusen som förebild. Livsmiljön inom den instilutionsbundna
långtidsvården har därigenom präglats av sjukhusrutiner snarare än vård och
omsorg i hemlika former.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under senare år har delta problem uppmärksammats på flera
håll i landel och vi är pä väg in i en förnyelse när del gäller vård och omsorg
av långvarigl sjuka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utifrån de erfarenheler och problem som finns inom dagens
långtidssjuk­vård bör särskilt beaklas alt patienten skall kunna erbjudas en stimulerande
miljö, etl ökat egel inflyiande och en individuelll anpassad vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare är det väsentligt atl förutsättningar för en
vardaglig kontakt med anhöriga förbättras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa förändringar syftar till att de långtidssjuka skall
få ökal inflytande över sin livssituation och boendemiljö och atl
långtidssjukvårdens institutio­ner i ökad utsträckning öppnas mot del omgivande
samhällel för all pä så sätt öka förutsättningarna för att erhålla
vardagskvaliteter som är självklara för den som är frisk. Det pågår på olika
håll i landel en utveckling som ökar patientens möjligheter alt själv kunna
påverka sin närmaste omgivning, att ostört träffa anhöriga, atl ringa
telefonsamtal, atl välja aktiviteter och dygnsrytm elc. Del underlättar och
stödjer också i hög grad respekten för den personliga integriteten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;•  De handikappades situalion inom hälso- och sjukvården
måste särskilt&lt;br&gt;
uppmärksammas&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Insatserna inom hälso- och sjukvård spelar en viklig roll
i arbelet pa atl förverkliga de handikappolitiska målen. Handikappades
möjligheter att bo i egen boslad, få eller kunna behålla etl arbete har i mänga
fall ell slarkt samband med de hälso- och sjukvärdande insatserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De handikappades behov av sjukvård är dubbell: dels har de
samma sjukvårdsbehov som andra människor, dels har de behov av hälso- och
sjukvårdens resurser till följd av skada eller sjukdom som orsakat deras
funktionsnedsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För handikappade med långvariga sjukdomar och bestående
skador är det därför av särskilt stor betydelse atl vid behandling eller
ulredning få träffa samma läkare och övrig personal i vårdlaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt krävs en helhetssyn och samordning av
vårdinsatserna. I synnerhet gäller detta patienter som är flerhandikappade
eller eljest svårt handikappade och som är beroende av samtidiga insatser från
flera håll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den fortsatta utvecklingen av hälso- och sjukvården är
det angeläget alt handikappades kunskaper och erfarenheler tas till vara.
Handikapporgani­sationerna har därvid en viktig uppgifl och kompletterar i
mänga avseenden den kunskap sjukvårdshuvudmännen behöver för atl utveckla
hälso- och sjukvården på bästa möjliga sätl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;•  En fortsatt snabb utveckling av öppnare vårdformer för
psykiskl sjuka bör&lt;br&gt;
eftersträvas&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den psykiatriska vården befinner sig i ell dynamiskt
utvecklingsskede. En snabb förändring pågår frän slora mentalsjukhus lill
mindre, decentralise­rade enheler och öppnare vårdformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En viktig principiell uigångspunkt för denna
förändringsprocess är all den psykiatriska värden skall bedrivas i så öppna och
hemliknande former som möjligl i anslutning till patientens normala boendemiljö
och sociala sammanhang. Människan måste ses i sitl totala sammanhang som
individ, som gruppmedlem och som samhällsmedlem. I såväl behandling som
rehabilitering måste psykiatrin utgå frän människans totala situalion och i ett
samspel söka påverka de faklorer i omgivningen och hos henne själv som orsakar
de psykiska problemen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om en reformerad lagstilining om psykialrisk
tvångsvård bereds f.n. inom regeringskansliel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Klientorganisationerna har viktiga uppgifier i vården av
psykiskl sjuka. Genom atl patienten får kontakt med andra som har eller har
haft en liknande situalion kan den isolering som kan drabba många psykiskt
slörda hindras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Elt öppel samhällsanknutel arbetssätt förulsäller elt
klarl samtycke från patientens sida och all alll arbete sker i nära samverkan
med honom. Hälso-och sjukvårdslagens krav på att behandlingen skall planeras
och genomföras tillsammans med patienten är särskilt betydelsefullt i
psykiatrisk verksam­het.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.3 Hälso- och sjukvårdens samhälls- och individinriktade
förebyggande arbete måste vidareutvecklas&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvårdens insalser för alt förebygga ohälsa
mäste ses i etl perspektiv som omfaltar såväl hälsorisker i det omgivande
samhället som de risker som är relaterade till den enskilde individens
livsstil. Perspektivet omfattar såväl kemiska, fysikaliska och biologiska som
ekonomiska och sociala riskfaktorers betydelse för hälsan. Vanligen finns ell
starki samband mellan samhälls- och individperspektivet. Åven i det
förebyggande arbetet krävs därför en helhetssyn för all öka och underlätta
möjligheterna all leva ett hälsosamt liv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Karakteristiskt för hälso- och sjukvårdens förebyggande
arbele är all det ofta baseras på karlläggningar och analyser av hälsorisker
och hälsoproblem. Del är angelägel att detla epidemiologiskt inriklade arbete
vidareutvecklas så alt de kunskaper om hälsorisker och sjukdomar som finns inom
hälso- och sjukvården bättre kan utnyttjas i del samlade folkhälsoarbetel.
Kunskaperna måste därvid aktivt förmedlas lill andra samhällsseklorer,
arbetsmarknadens parter, folkrörelser, politiker och till enskilda, dvs, lill
dem som direkl har möjlighet att vidtaga ålgärder som minskar hälsorisker och
befrämjar en god hälsa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Formerna för denna kunskaps- och erfarenhelsredovisning
bör utvecklas. Etl sått år därvid att på central nivå utarbela underlag för
hälsopolitiska program inriklade mot vissa sjukdomar eller hälsorisker inom en
viss seklor. De ulgör underlag för hälsopolitiska ålgärder på såväl nationell
nivå som för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lokala piogram inriklade mot all reducera hälsorisker och
olika sjukdo­mar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta iNärsekloriellt inriktade förebyggande arbete
innebär inte någon omfördelning av ansvar mellan olika samhällsseklorer. De
hälsomässiga aspekterna på en viss verksamhet måsle givetvis också vägas samman
med andra mäl och begränsningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hålsoupplysiiing utgör en central del i det
individinriktade förebyggande arbelet. Det ar en service till medborgarna som
kan öka deras möjligheter atl främja hälsa och förebygga ohälsa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälsoupplysning bör ingå som ett integrerat led i
ulbildningen i skola och förskola, i högskolans vårdyrkesulbildning m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I arbelet med att föra ul hälsofrågorna till befolkningen
spelar såväl myndigheler som ideella organisalioner en stor roll.
Folkrörelsernas och organisalionslivels engagemang i t.ex. drogfrågorna är en
förutsättning för all det skall bli möjligt all komma lill rätta med problemen.
Såväl i del opinionsbildande arbelet och genom andra insatser av förebyggande
karaktär som i fräga om stödjande insalser i samband med rehabililering av
missbrukare och i del direkta behandlingsarbetet spelar olika föreningar en
ovärderlig roll. Organisaiionslivei får ell slarkl slöd från samhällets sida
för all kunna bediiva sin verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mål för hälsoupplysningen bör vara atl öka enskilda
individers och hela gruppers kunskaper om hälsorisker och möjligheter atl
utveckla hälsosam­mare levnadsvanor. Det är därvid vikligt atl
hälsoupplysningen ges med respekt för människors integritel och räll till
individuella ställningstaganden. Hälsoupplysning får inte ges på etl sådani
sätt att den kan skapa ångest hos den som inle förmår följa råden om ändrade
levnadsvanor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälsoupplysningen måste därvid givelvis anpassas lill form
och innehåll beroende på vilka målgrupper som man primärt önskar nå. Särskild
uppmärksamhet bör därvid ägnas de grupper i samhällel som utsätts för de
största hälsoriskerna och som erfarenhetsmässigt är svårast all nä fram till
med gängse metoder för hälsoupplysning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det år samtidigt viktigt alt hälsoupplysningen inte
begränsas till livsslils­faktorer som den enskilde individen ensam kan påverka.
En viklig del av hiilsoupplysningen är alt också informera såväl enskilda och
speciella grupper inom befolkningen sorn allmänhelen i stort om hälsorisker i
l.ex. arbetslivet, trafiken och närmiljön. Denna lyp av hälsoupplysning om
samhällsförhållanden av betydelse för vär hälsa ökar medborgarnas möjlig­heter
att inom ramen för den demokratiska processen och lokall hälsoarbete förbällra
möjligheterna all leva ett hälsosamt liv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.4 Vårdens struktur - några utvecklingslinjer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;•  Primärvården utgör basen i hälso- och
sjiikvårdssyslcmel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Primärvård är den del av landstingens hälso- och sjukvårdsorganisation
som är förlagd utanför sjukhus. Primärvården har-enligt motiven till hälso-och
sjukvårdslagen - etl försiahandsansvar för befolkningens behov av professionell
vård inom ell begränsat geografiskl område i regel molsvaran­de en kommun eller
en kommundel. Den har goda förulsällningar all tillgodose krav pä närhet,
lallillgiiiiglighei och konfinuilct och kan arbeta såväl med elt
patientperspekiiv som ett befolknings- och saniliällsperspektiv och kan bygga
upp en samlad kunskap om befolkningens hälsovillkor och hälsoproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landslingens primärvårdsorganisation har vidare en viklig
uppgifl i samordningen av de samlade vårdinsatserna från de olika vårdgivarna
inom området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Primärvården bör genom egna resurser kunna tillhandahålla
all sjukvårds­service och all individuell hälsovård som inle av medicinska skäl
bör vara förlagd till länssjukvården eller som lillhandhålls genoni t.ex.
företagshälso­vård eller skolhälsovård. För all ulvecklas till den bas för hela
hälso- och sjukvården som förutsattes i propositionen om halso- och
sjukvårdslagen år det nödvändigt atl primärvården kan tillhandahålla ell brett
serviceutbud anpassal till befolkningens behov. Vikliga delar av denna
verksamhet ar därvid en väl läckande jourverksamhei, hembesök vid akut sjukdom
och en väl utbyggd hemsjukvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;•  Läns- och regionsjukvården vidareuivecklas mot
specialiserad sjukvård,&lt;br&gt;
vissa förebyggande insalser samt forsknings- och ulvecklingsarbele&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länssjukhuset skall tillhandahålla den mesl specialiserade
och resurskrä­vande sjukvården på länsplanet. Beroende på geografiska
förhållanden och krav på närhet kan del finnas behov av länsdelssjukhus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länssjukvårdens roll förändras efter hand som primärvården
utvecklas. Länssjukvårdens vårdplalsanial kan sannolikl även forisällningsvis
minskas ytterligare på många stallen i landet i lakl med all primärvården inkl.
de lokala sjukhemmen byggs ut. Samverkan mellan olika nivåer och geografiska
områden kan innebära effektivitetsvinster. Enligt HSL skall landstingens
planering för hälso- och sjukvården ulgå från befolkningens behov av värd. Den
nuvarande resursfördelningen såväl mellan som inom landslingen lyder på alt
ytterligare omfördelningar av resurser kan och bör göras för att uppnå en mera
behovsrelalerad fördelning av tillgängliga viirdresurser. Dessa
omstruktureringar av vården måste ulgå från analyser baserade pa lokala
förutsättningar och behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därvid får även beaktas de konsekvenser för
länssjukvårdens resursei som följer av ell ökande antal äldre liksom olika
medicinska och lekniska landvinningar som ökar möjligheterna alt behandla olika
sjukdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom sjukvården liksom inom många andra områden fordras en
viss omfattning av verksamhelen för alt hög kvalilet baserad på slor erfarenhet
skall kunna upprätthällas. Detta i sin tur kräver ibland elt stort befolknings­underlag.
Ju mindre vanlig en åtgärd är desto slörre befolkningsunderlag är naturligtvis
nödvändigl. För atl lillfredsställa medicinska säkerhetskrav kan det därför i
vissa fall vara moliveral alt koncentrera - i första hand kirurgiska - ålgärder
lill vissa sjukhus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Läns- och regionsjukvården ulgör en viktig resurs också i
det förebyggande arbetet med sina kunskaper om olika sjukdomars uppkomst och
förlopp. Ökade insatser är motiverade för atl spåra orsaker till skador och
sjukdomar liksom vad avser formerna för all aktivt förmedla dessa kunskaper
lill såväl ansvariga inom andra samhällssektorer som till enskilda och
allmänhelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är naturligtvis också viktigt all sjukvårdens insatser
vid redan inträffad sjukdom, förutom att söka återställa hälsan, inriklas pä
att förhindra återfall eller dämpa sjukdomens utvecklingstakt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Elt aktuellt exempel på ökade möjligheter till lidiga
insatser är allmän hälsokontroll med mammografi som kan minska dödligheten i
bröstcan­cer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är synnerligen angelägel alt läns- och
regionsjukvården även fortsättningsvis ges goda möjligheter att genom forskning
och utvecklings­arbele tillföra sjukvården förbättrade meloder för diagnostik
och behand­ling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.5 Planering och statistik&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;• Den  långsikliga planeringen  bör  vidareutvecklas 
liksom  meloder för behovsbaserad resursfördelning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingen planerar hälso- och sjukvården enligt ett
relativt enhetligt system med femåriga verksamhetsplaner och årsbudgetar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den planerade utvecklingen inom landstingen pä fem års
sikt när det gäller verksamhet, personal och ekonomi sammanställs årligen av
Landstingsför­bundet och socialstyrelsen (LKELP).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom vissa områden behövs mer långsiktiga överväganden än
vad en femärsplan erbjuder. Detta gäller exempelvis utbyggnaden av primärvården
och det förebyggande arbelel samt förändringen mol öppna vårdformer inom
äldreomsorg och psykiatri. Det är angelägel alt denna typ av långsiktig
planering - som redan bedrivs i mänga landsting - vidareutvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta utvecklingsarbele bör akiivt slödjas och stimuleras
från cenlral nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Metoderna för behovsbaserad resursfördelning bör
vidareutvecklas såväl vad avser fördelning av statliga medel mellan olika
landsling som vid fördelning av resurser inom enskilda landsling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På riksnivå har riksdag och regering det övergripande
ansvarel för planeringen och samordningen av hälso- och sjukvården. Ett sådant
ansvar förutsätter atl statsmakterna har elt  underlag för atl  bedöma hur de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;övergripande målen uppfylls och hur verksamhelen
förändras. Statsmakter­na har vidare ett behov av denna typ av underlag för
utbildningsplanering och olika samhällsekonomiska överväganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I första hand erhålls detta underlag från de planer som
utarbetas inom olika landsting men även genom socialslyrelsens tillsyn av och
dialog med landstingen i planarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är väsenlligl alt det arbete som pågår för atl
utveckla samordningen mellan den cenirala nivån och landstingen
vidareutvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;•  Kunskapen om hälsorisker, hälsoförhållanden och
vårdbehov inom olika&lt;br&gt;
befolkningsgrupper måsle vidareutvecklas och i länillgiinglig form regelbun­&lt;br&gt;
del redovisas i en folkhälsorapporl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En god hälso- och sjukvärdstalistik år av avgörande
betydelse för atl kunna utveckla den offensiva hälsopolitik som tidigare
förordals liksom för atl kunna följa och analysera hur hälso- och
sjukvårdslagens mål och intentioner förverkligas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sverige har i elt internationellt perspektiv elt
välutvecklat stalisliksystem som både möter kraven på god användbarhet i olika
sammanhang och säkerställer höga krav på den enskildes inlegritel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns emellerlid fortfarande vissa mycket angelägna
utvecklingsbe­hov. Den samlade patientstalistiken bör t.ex. omfatta all vård
och inle som nu begränsas lill den slulna vården. Vidare är del väsentligt att
bältre kunna fånga upp de äldsta åldersgruppernas hälsoproblem och
funktionsnedsätt­ningar genom att inkludera också de äldsta i de
levnadsnivåundersökningar som genomförs av slalistiska cenialbyrån. Den
hälsostatislik som belyser hälsorisker och hälsoproblem bland barn och ungdom
behöver också vidareutvecklas för all kunna bli ell lillfredsställande
underlagför all l.ex. på tidigt stadium kunna identifiera olika riskfaktorer
och riskgrupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I ett välfärdspolitiskt perspekliv är del myckel angeläget
att i samlad och lättillgänglig form få en helhetsbild av hälsorisker,
hälsoförhållanden och vårdbehov inom olika befolkningsgrupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är därför vikligt atl man på cenlral nivå regelbundet
sammanställer en folkhälsorapport.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.6 Personal, utbildning och forskning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;•  Personal- och uibUdningsplaneringen måsie än slarkare
relaleras lill målen&lt;br&gt;
för hälso- och sjukvården&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Personalens kunskaper och färdigheter liksom deras
förhållningssätt till vårdarbetet är av avgörande betydelse för möjligheterna
atl förverkliga de mål och riktlinjer som gäller för hälso- och sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En ökad salsning på förebyggande arbele förulsåiter därför
att berörda personalgrupper inom vården får ökade kunskaper om metoder för
såväl individ- som samhällsinriktat hälsopolitiskt arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section286&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På molsvarande sålt krävs en ulveckling och förändring av
kunskapskra­ven för all inlentionerna bakom en ulbyggd primärvård skall kunna
förverkligas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn lill alt ell förändrat innehåll i grundutbildningarna
ger effekter först på längre sikl måste fort- och efterutbildning ges hög
prioritet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fortbildningsinsatser för att höja kompetensnivån för
biträden till motsvarande undersköleske/skölarkompetens bör därvid särskilt
beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårdarbetet-såväl de sjukvårdande som större delen av del
förebyggande arbetet - sker i nära kontakt med medmänniskor och ofla i en
situation då den värdsökande har ett särskilt behov av medmänskligt stöd och
ell förslående bemötande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna medmänskliga och serviceinriktade dimension av
vården måste vara en grundläggande utgångspunkt vid ulformningen av innehållet
i de ulbildningslinjer som finns för hälso- och sjukvårdsulbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;• Den svenska medicinska forskningens erkänt framstående
slällning skall bibehållas och vidareutvecklas bl.a. genom an i högre grad
inriklas moi preveniion, allmänmedicin, epidemiologi, omvårdnad och
rehabilitering i en tvärvetenskapligt perspekliv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den svenska medicinska forskningen har en internationellt
framstående ställning som det är angeläget all bevara och utveckla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är samtidigt väsentligt alt den hälsopolitiska
markering som görs bl.a. i hälso- och sjukvårdslagen får ell ökat genomslag i
forskningspolitiken. Forskning inriklad mot atl belysa risker för och orsaker
lill ohälsans fördelning mellan olika befolkningsgrupper är därvid av särskilt
inlresse liksom forskning om arbetslöshetens hälsomässiga konsekvenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Delta kräver etl tvärvetenskapligt angreppssätt med en
ökad samverkan mellan medicin, samhälls- och beteendevetenskaper, leknik och
andra forsknincsomräden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 Förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.1 Försöksverksamheten med förtroendenämnder inom hälso-
och sjukvår­den förlängs i ett år&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Försöksverksamheten med förtroendenämnder
förlängs i eil år, Lagen (1980:12) om förtroendenämnder inom hälso- och
sjukvärden skall äga fortsall giltighet till utgången av juni 1986,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen har föreslagil all
verksamhelen med förtroendenämnder bör bestå sedan försöksperioden upphört och
atl hälso-och sjukvårdshuvudmännen fortsättningsvis bör vara skyldiga enligt
lag all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section287&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section288&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inrätta en eller flera särskilda förtroendenämnder.
Verksamhelen bör enligt arbetsgruppens förslag utvidgas alt omfatta även
folktandvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är med någol undantag
positiva till en fortsatt verksamhet med förtroendenämnder inom hälso- och
sjukvården. Majoriteten av remissinstanserna är positiva lill en fortsatt
lagreglering och till atl verksamhelen bör bedrivas av särskilda nämnder.
Negativa till detta är slal- och kommunberedningen, demokratiberedningen.
Landstingsförbun­det och ett femtontal landsting (motsv.). Flertalel
remissinstanser är positiva till förslagel om att folktandvården skall
innefattas i nämndernas verksam­hetsområde. Flera förordar alt åven
omsorgsverksamhelen inkluderas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser har påpekal atl förslagen om
förtroendenämnder och insynsnämnder för den psykiatriska tvångsvården bör
beredas i ell sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Den 1 juli 1980 inleddes en
femårig försöksverksam­hel med förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården.
Enligt lagen (1980:12) om förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården, som
gäller till och med den 30 juni 1985, skall det inom varje landstingskommun
eller landstingsfri kommun finnas en eller flera förtroendenämnder. Nämnderna
skall främja kontakten mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen samt
förmedla den hjälp till patienterna som förhållandena påkallar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den särskilda lagen lillkom mol bakgrund av de krav som
under flera år Slällls i olika sammanhang - bl.a. genom motioner i riksdagen -
om insatser från samhällels sida för alt framför allt förbättra möjligheterna
till konlakl och informalion mellan patienterna ä den ena sidan och hälso- och sjukvårdshuvudmännen
och de anslällda inom hälso- och sjukvärden ä den andra sidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialutskottet förutsatte i sin behandling av frågan om
förtroendenämn­der (prop. 1978/79:220, SoU 1979/80:16) att verksamheten skulle
uivärderas innan slullig ställning togs till hur verksamheten borde utformas på
längre sikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen beslöt i enlighel med utskottets hemställan
(rskr 1979/ 80:130).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under försöksperioden gäller enligt lagen (1980:12) om
förtroendenämn­der inom hälso- och sjukvården alt del skall finnas en eller
flera förtroendenämnder i varje landsting. Hälso- och sjukvårdshuvudmannen får
tillsätta en särskild förtroendenämnd eller uppdra åt någon annan nämnd att
vara förtroendenämnd. Där flera nämnder finns skall varje nämnd fullgöra
föriroendenämndsuppgifter för en viss del av kommunen eller för en viss
vårdinrättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om kommunstyrelsens arbetsförutsättningar i
3 kap. 2-12 §§ kommunallagen (1977:179) har molsvarande tillämpning på förtro­endenämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En
ulvärdering av verksamheten har genomförts av en särskild arbets­&lt;br&gt;
lo Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 181             &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section289&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section290&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;grupp inom socialdepartementet. Utvärdering och förslag
till forlsall reglering av verksamheten har redovisals i rapporten (Ds S
1984:16) om förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under den femåriga försöksperioden har samlliga huvudmän
inrättat en eller flera förtroendenämnder för de ändamål som anges i lagen
eller lagl uppgiflerna på redan befintliga nämnder. Till nämnderna har som
regel knulils verkslällande tjänstemän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalel huvudmän har vall att inrätta en särskild
förtroendenämnd. Del förekommer all uppgiflen lagls på förvaltningsutskott
eller direktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verksamhelen har fått en betydande omfattning även om
ärendena är förhållandevis ojämnt fördelade mellan landstingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från hälso- och sjukvårdshuvudmännens sida råder med nägol
undanlag enighel om att förtroendenämndernas verksamhet behövs och att den även
i fortsättningen bör vara knulen till landstingen. Även övriga intressenter är
posiiiva lill en fortsatt verksamhel med i huvudsak den nuvarande inriktningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser att förtroendenämnderna fyller en viktig
funktion inom hälso-och sjukvärden för atl främja kontakten mellan patienten
och personalen samt alt svara för information och hjälpförmedling i
patientärenden. Nämnderna utgör ett vikfigt komplement fill landstingens hälso-
och sjukvård samt fill socialstyrelsen och hälso- och sjukvårdens ansvars­nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialberedningen har i betänkandet (SOU 1984:64)
Psykiatrin, rättssä­kerheten och tvånget föreslagit särskilda insynsnämnder för
den psykiatriska tvångsvården med uppgift att följa tvångsvården, utse
stödpersoner och sköta viss rapportering till socialstyrelsen.
Förtroendenämnderna anses inle vara lämpliga att även vara insynsnämnder med
hänsyn lill den nära kopplingen till hälso- och sjukvården. Frågan om
förtroendenämnderna skall behövas jämsides med insynsnämnderna bör enligt
beredningen övervägas i samband med att försöksverksamheten med
förtroendenämnder upphör. I ett särskilt yttrande lill betänkandet har
förordats att förtroendenämnderna får till uppgift all också vara
insynsnämnder. Socialberedningens betänkande bereds f.n. inom
regeringskansliet. I några remissyttranden över rapporten om
förtroendenämndernas verksamhel har förordats alt frågan om huruvida
förtroendenämnder och insynsnämnder skall kopplas samman bereds ytterligare.
Jag instämmer häri och föreslår att förslagel om den framtida verksamheten med
förtroende­nämnder och förslagel om insynsnämnder inom den psykiatriska
tvångsvår­den bereds i ett sammanhang. Ett ställningstagande till
socialberedningens förslag kan inte ske i sådan lid att förslag kan föreläggas
riksdagen under våren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till detta föreslår jag att nuvarande
försöksverksamhet med förtroendenämnder förlängs i etl år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag lägger i enlighel härmed fram förslag om fortsalt
giltighet av nuvarande lag om förtroendenämnder till utgången av juni 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section291&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section292&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11
Upprättade lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighet med vad jag anfört har inom socialdepartementet upprättats förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om fortsatt giltighet av lagen (1980:12) om
förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagförslaget under 1. är
av så lagtekniskt enkel beskaffenhet atl jag inte anser lagrådets prövning
påkallad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12       Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning fill vad jag nu har anförl hemsläller jag att regeringen föreslår
riksdagen att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
anta förslagen till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om fortsatt giltighet av lagen (1980:12) om
förtroendenämn­der inom hälso- och sjukvården,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
godkänna de riktlinjer för hälso- och sjukvårdspolitiken som jag har angett i
det föregående (avsnitt 9).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer vidare atl regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad
jag har anfört om det förebyggande arbetet, värdens inriktning, struktur och
planering samt om personalutbildning, forskning och statistik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13       Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposilion förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder
och det ändamål som föredraganden har hemställt om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section293&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:55.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section294&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:251.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Appendix 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag ur HS 90:s huvudrapport (SOU 1984:39) Hälso- och
sjukvård inför 90-taIet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:16.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2   Hälsoproblem och hälsorisker&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1    Inledning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
god hälsa för hela befolkningen är enligt HSL ett övergripande mål för hela
hälso- och sjukvården. En god hälsa är även ett väsentligt mål för samhällets
allmänna välfärdspolitik. Ett hälsopolitiskt handlande, som syftar mot detta
mål, kräver bl a kunskaper om hälsoproblemens och hälsorisker­nas utbredning.
Sådana kunskaper kan utnyttjas för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D  
formulera konkreta, hälsopolitiska mål&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;#9633;   ge
underlag för resursfördelning som säkerställer att man når särskilt&lt;br&gt;
utsatta grupper eller så långt möjligt förhindrar uppkomst av särskilt&lt;br&gt;
allvarliga sjukdomskonsekvenser eller på annat sätt åstadkommer största&lt;br&gt;
möjliga hälsovinst för flest människor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D  
utvärdera i vilken utsträckning man når uppställda mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Begreppen
hälsa och ohälsa innefattar så många dimensioner och enskild­heter att det inte
är möjligt att med några få mått eller indikatorer ge en rättvisande bild av
dess förekomst och fördelning i befolkningen. För överskådlighetens skull
tvingas man till långtgående förenklingar. I den praktiska hälso- och
sjukvården arbetar man med en mångfald diagnoser för att beteckna hälsoproblem.
De sociala och ekonomiska konsekvenserna av ohälsa kan också beskrivas på många
olika sätt. Detsamma gäller hoten mot hälsan — yttre hälsorisker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
i det följande hälsoproblem och hälsorisker i befolkningen redovisas, innebär
det inte att alla de enskilda sjukdomar och hälsorisker som inte uttryckligt
omnämns bedömts vara betydelselösa, utan endast att de ryms inom de mera
övergripande beskrivningar som det här är nödvändigt att begränsa sig till.
HSL:s intentioner är att befolkningens hälsoproblem skall uppmärksammas och att
vårdbehoven tillgodoses, vare sig det handlar om vanliga eller ovanliga
hälsoproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedan
behandlas följande sjukdomskonsekvenser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&amp;#9633;&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;dödlighet och särskilt död i tidiga år&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&amp;#9633;&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;symtom och besvär&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&amp;#9633;&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;funktionsnedsättningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&amp;#9633;&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;handikapp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&amp;#9633;&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;vårdutnyttjande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;#9633;  samhällsekonomiska
konsekvenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section295&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section296&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section297&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Först
görs en kort sammanfattning av den förväntade befolkningsutveckling­en, då
denna har väsentlig betydelse för vårdbehovens och vårdmöjligheter­nas framtida
utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
22.0pt;margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt SCB:s
senaste prognoser beräknas Sveriges folkmängd öka högst marginellt fram till
mitten av 1990-talet för att därefter minska. Antalet barn och ungdomar har
redan minskat under några år. Denna minskning beräknas fortsätta. Antalet
personer i yrkesverksam ålder beräknas fortsätta att öka något. Medelåldern
inom denna gmpp ökar samtidigt. Ökningstakten för antalet personer över 65 år
kommer att bli lägre under 1980-talet än under de senaste decennierna. Under
1990-talet kommer denna åldersgrupp att minska för att ett tiotal år in på
nästa sekel åter öka kraftigt. Under åren fram till sekelskiftet kommer
ålderssammansättningen bland ålderspensionärerna att förändras kraftigt, genom
att antalet personer över 80 år kommer att öka väsentligt. I åldem 65-79 år
kommer antalet gifta personer att nunska snabbare än antalet ogifta. I åldem
över 80 år kommer framför allt ensamstående kvinnor att öka starkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section298&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Procent&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i\.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;0,25 -0,20 -0,15-0,10 -0,05 -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:49.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;w&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1990&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;sub&gt;&lt;span style='font-size:20.0pt;
font-family:Verdana'&gt;IZII&lt;/span&gt;&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;80-w          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;lder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Figur
2.1 Några befolk­ningsförändringar. Antal personer i åldrarna 65-w år
respektive 80-w år per person i åldern 16-64 år&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section299&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SCB
antar att invandringen under resten av seklet kommer att fortsätta att öka. Den
höga utvandringen under senare år förväntas dock minska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SCB
har beräknat att antalet förvärvsarbetande kan komma att öka med drygt 200 (XX)
under 1980-talet. Kvinnornas förvärvsintensitet förväntas fortsätta att öka
medan männens fortsätter att nunska. Yrkesgmpper som beräknas öka i omfattning
är i första hand tekniska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga yrken
samt serviceyrken. Länt- och skogsbmk, transport och kommunikation samt
tillverkningsarbete beräknas i framtiden komma att sysselsätta färre personer
än idag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section300&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section301&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2   Dödlighet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sverige
har idag en i ett intemationellt och historiskt perspektiv exceptionellt låg dödlighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;#9633;    Medellivslängden
är bland de längsta i världen. Den har ökat med 20 år&lt;br&gt;
sedan sekelskiftet. Även då hade Sverige jämfört med övriga länder en låg&lt;br&gt;
dödlighet. Skillnaden mellan de rika nationerna har gradvis minskat, men&lt;br&gt;
avståndet till de fattiga ländema kvarstår närmast oförändrat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;#9633;    De
nordiska länderna har den lägsta spädbarnsdödhgheten i världen.&lt;br&gt;
Spädbarnsdödligheten i Sverige är bara hälften av vad den är i England,&lt;br&gt;
Tyskland och USA och en tiondel av nivån i många u-länder. Före&lt;br&gt;
industrialismens genombrott hade städerna i Sverige en hög spädbarns­&lt;br&gt;
dödlighet till följd av bostadsnöd och dålig hygien. Industrialismen&lt;br&gt;
medförde en förbättrad levnadsstandard och städerna fick under 1930-&lt;br&gt;
talet en lägre spädbamsdödlighet än landsbygden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D
Dödligheten bland bam och ungdom har minskat avsevärt under 1900-taIet till
följd av förbättrad kosthållning, bostadshygien, olycksfalls-prevention och
medicinska framsteg. Jämfört med övriga Europa har Sverige en låg dödlighet
bland bam och ungdom under 20 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D
Dödligheten bland yngre och medelålders vuxna har minskat under hela 1900-taIet
fram till mitten av 1960-talet, då minskningen för männens del övergick i en
ökning. Denna ökning berodde i första hand på en högre dödlighet i hjärt- och
kärlsjukdom och alkoholskador. Denna trend har bmtits de senaste åren. Sverige
har en något högre dödlighet bland yngre medelålders män än vissa andra
europeiska länder bl a England, Holland och Norge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D
Dödligheten bland äldre har minskat stadigt under 19(X)-talet i synnerhet för
kvinnorna. Dödligheten är också bland äldre lägre i Sverige jämfört med
flertalet andra länder. Ett undantag är Norge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Orsakema
tUl förändringama i dödligheten är ofullständigt kända. Gmnd­läggande för den
minskade dödligheten har givetvis varit den förbättrade levnadsstandarden med
därav följande förbättrad kost, bostadshygien, bättre sanitära förhållanden mm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
dödligheten varierar med åldem är välbekant. Efter det första levnadsåret
sjunker dödligheten och är som lägst bland bam i 5-14-årsåldem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dödligheten
är högre för män än för kvinnor i alla åldersgmpper. Detta är särskilt markant
i 20-30-årsåldem och om än i någon mindre mån i 60-70-årsåldem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1974-1978
var risken för en frånskild man i 45-årsåldem att dö före 65 års ålder dubbelt
så stor som för en gift man. För kvinnor var risken 50 procent högre bland
frånskilda än bland gifta. Även de som aldrig varit gifta och änkor/änklingar
har betydligt högre dödlighet än gifta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dödligheten
bland förtidspensionärer, arbetslösa och andra som står utanför arbetsmarknaden
är högre än bland förvärvsarbetande. Också bland de förvärvsarbetande finns
stora skillnader mellan olika yrkesgmpper. Män anställda inom serviceyrken har
en klart högre dödlighet än genomsnittet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section302&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section303&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
kvinnor anställda i serviceyrken har något högre dödlighet än genomsnittet av
förvärvsarbetande, men skillnaden är ej lika tydlig. Bland kvinnor som ej
förvärvsarbetar men sammanbor med män i serviceyrken Hksom bland bam i
familjer, där försörjaren är anställd i servicebranchen är skillnaderna
tydhgare. Jordbmkare, anställda i tekniska, administrativa och kommersiella
yrken samt militärer har, efter det att hänsyn tagits till åldersfördelning, en
relativt låg dödlighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dödligheten
är högre i storstadskommunerna och i vissa glesbygdslän i norra och västra
Sverige än i resten av landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Över
hälften av alla dödsfall beror på hjärt- och kärlsjukdomar. Andra vanliga
dödsorsaker är tumörer (cancer), andningsorganens sjukdomar samt skador.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Helt
dominerande dödsorsaker under det försia levnadsåret är medfödda missbildningar
och komplikationer i samband med förlossning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
tre dominerande dödsorsakerna i åldem 1-65 år är självmord, hjärtinfarkt och
närbesläktade hjärtsjukdomar samt trafikolyckor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sättet
att slå samman olika dödsorsaker till slörre gmpper är väsentligt vid
jämförelse av olika dödsorsakers betydelse. Betraktar man olika alkoholre­laterade
sjukdomar och skador som en gmpp hör dessa till de vanligaste dödsorsakerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
manliga överdödligheten förklaras bland yngre framför allt av hög dödlighet i
skador (främst trafikolyckor och självmord) och bland äldre av i första hand
hjärt- och kärlsjukdomar, men även tumörer och skador spelar en betydelsefull
roll. I åldern 45-55 år är dödligheten i ischemiska hjärtsjukdomar (hjärfinfarkt
och närbesläktade sjukdomar) sex gånger så hög bland män som bland kvinnor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överdödligheten
bland frånskilda män jämfört med gifta är i 55-59-årsåldem för hjärt- och
kärlsjukdomar 70 procent, för lungcancer 90 procent, för motorfordonsolyckor
200 procenl, för självmord över 300 procent och för levercirros 800 procent.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Självmord,
lungcancer och alkoholrelaterade dödsorsaker är särskilt vanliga i
storstäderna. Hjärt- och kärlsjukdomar och trafikolyckor är överrepresenterade
i glesbygdslänen i norra Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3   Symtom och besvär&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enhgt
institutets för social forskning (SOFI) levnadsnivåundersökning (LNU) och
stafistiska centralbyråns (SCB) undersökning om levnadsförhål­landena (ULF) är
psykiska problem, besvär från rörelseorganen samt långvariga hjärt- och
kärisjukdomar de vanligaste besvären i åldrarna 15-75 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LNU
visar vidare att värk i rygg, höfter, skuldror, axlar eller leder är vanligare
i socialgrupp 3 än i socialgmpp 1. Skillnaden är relativt sett kraffigare bland
dem som angivil att de har mycket värk. Andelen med värk av denna typ har ökat
mellan 1968 och 1981 i socialgmpp 2 och 3 medan läget för socialgrupp 1 är i
stort sett oförändrat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section304&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section305&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section306&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Procent&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;sub&gt;&lt;span style='font-size:
29.0pt;font-family:Verdana'&gt;}&lt;/span&gt;&lt;/sub&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;mycket
v&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rk&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section307&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;20-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'&gt;00 ID O)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;oo to&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;O)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'&gt;CO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;to&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;O)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section308&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i    yTTTTTzA&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
24.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Socialgrupp&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section309&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motsvarande skillnader
finns också beträffande psykiska besvär. Nära 30 procent i socialgrupp 3 hade
1981 nedsatt psykiskt välbefinnande enligt LNU jämfört med knappt 20 procent i
socialgmpp 1. Fler kvinnor än män uppger sig ha psykiska besvär. Skillnaderna
mellan socialgmpperna är också högst bland kvinnor. Betydligt färre
intervjupersoner rapporterade sig ha psykiska problem 1981 än 1968.
Skillnaderna mellan socialgmpperna har dock inte minskat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Långvarig sjukdom oavsett
sjukdomstyp rapporteras mellan 25 och 75 procent oftare bland arbetare än bland
högre tjänstemän i alla de nordiska ländema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Figur
2.2 Andelar med värk i olika socialgrup­per 1968 och 1981 enligi
levnadsnivåundersök­ningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Källa: SOU 1984:40&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section310&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4   Funktionsnedsättningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
LNU har andelen i den vuxna befolkningen med nedsatt rörelseför­måga minskat
från 1968 till 1981. Det gäller också kraftigt nedsatt rörelseförmåga. Även
enligt ULF förefaller rörelseförmågan ha förbättrats något från 1975 fill 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedsatt
rörelseförmåga var 1981 2,4 gånger vanligare i socialgmpp 3 än i socialgmpp 1.
Inga utjämningstendenser mellan socialgmpperna kan ses mellan 1968 och 1981.
Enligt ULF är rörelsehinder i åldem 45-64 år vanhgare bland arbetare utan
yrkesutbildning, lägre tjänstemän och företagare (ej jordbmkare) än bland
övriga förvärvsarbetande. Rörelsehinder är också vanligare bland dem som ej är
sammanboende än bland de sammanboen­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section311&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section312&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;153&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hörselnedsättningar
är vanligare bland män än bland kvinnor. De förekommer oftare också i
socialgmpp 3 än i socialgmpp 1. Andelen i den vuxna befolkningen med
hörselnedsättning har ökat något mellan 1968 och 1981. Byggnadsarbetare,
bönder, skogsarbetare och förmän är särskilt utsatta yrkesgmpper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mellan
1975 och 1981 har andelen med enbart egna tänder ökat klart. Däremot finns
enhgt ULF ingen säkerställd förändring i andelen med nedsatt tuggförmåga. Också
enligt LNU har andelen med bra egna tänder ökat kraftigt från 1968 till 1981.
Tandstatus har höjts genom att de yngsta gmppema nu har i stort sett
problemfria tänder. Skillnadema gentemot de äldsta framstår därmed som än
större. Fortfarande är tandstatus sämre på landsbygden och i socialgmpp 3
jämfört med övriga gmpper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.5   Handikapp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjukfrånvaron
ökade från slutet av 1960-talet fram till mitten av 1970-talet. Detta förklaras
delvis av förändringar i försäkringen, höjd sjukpenning, borttagande av
karensdagar m m. Från och med 1979 har sjuktalet minskat. Ökningen av
förtidspensionerna under 1970-talet har haft ett dämpande inflytande på
sjukfrånvaron. De senaste åren har dock detta inflytande minskat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vanliga
anledningar till förtidspension är sjukdomar i rörelseorganen, hjärt- och
kärlsjukdomar och psykiska problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
sjukskrivningsorsaker saknas färsk statistik. 1970 dominerade förkylningar och
influensa vad gäller antalet sjukfall. Om man tar hänsyn till frånvarotiden
framstår rörelseorganens sjukdomar som den viktigaste orsaken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
ULF är nedsatt arbetsförmåga pga långvarig sjukdom eller besvär vanligare bland
ej sammanboende än bland sammanboende. Det är också vanligare bland arbetare än
bland tjänstemän liksom det är vanligare i glesbygdsregionerna än i
storstadsregionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
ULF bodde 1980/8197 procent av befolkningen i moderna bostäder. Andelen, som
inte bor modernt, är dubbelt så stor bland rörelsehindrade och bland
pensionärer som bland totalbefolkningen. Bland rörelsehindrade pensionärer i
åldem 65-84 år är det över tre gånger så vanligt med en omodem lägenhet som hos
befolkningen som helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
ULF hade 1980/81 mellan 80 och 90 procent av de rörelsehindrade behov av hjälp
med av- och påklädning och personlig hygien. Något färre behöver hjälp med
matlagning och över hälften klarar sig utan hjälp med städning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.6   Vårdutnyttjande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hjärt-
och kärlsjukdomar är den vanligaste orsaken till sluten vård. 1981 var&lt;br&gt;
ett vårdtillfälle av sju vid sjukhus för kroppssjukvård inom 19 sjukvårdsom­&lt;br&gt;
råden föranlett av sådana sjukdomar. Om även sjukhus för psykiatrisk vård&lt;br&gt;
inkluderas svarar ändå hjärt- och kärlsjukdomama för 20-25 procent av&lt;br&gt;
vårddagarna. Psykiska besvär, som i allmänhet har betydligt längre&lt;br&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;11 Riksdagen 1984185.
I saml. Nr 181    &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section313&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;154&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;värdtider, svarar för något fler procentenheter av
vårddagarna. Tumörer, nervsystemets och sinnesorganens sjukdomar,
andningsorganens sjukdo­mar, rörelseorganens sjukdomar samt skador genom yttre
våld och förgiftning svarar också tillsammans för ytterligare 25-30 procent av
antalet vårddagar i sluten vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utnyttjandet av sluten vård är ojämnt fördelat mellan
olika befolknings­gmpper. Välkänt är att det efter barnaåren ökar med åldern
och också att denna ökning sker olika för män och kvinnor. I de fertila
åldrarna liksom i de allra högsta åldersgrupperna är kvinnornas utnyttjande av
sluten vård större än männens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanboende/gifta har ca 40 procent färre vårddagar än
genomsnittet medan de som ej sammanbor och är frånskilda eller aldrig har varit
gifta har ca 70 procent fler vårddagar än genomsnittet (efter det att hänsyn
tagits till ålder). Också gifta/ej sammanboende har betydligt fler vårddagar än
genomsnittet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skillnader mellan civilstånd och sammanboende/ej
sammanboende är kraftigare för män än för kvinnor. Bland medelålders män är
antalet vårddagar per invånare nästan fem och bland medelålders kvinnor tre
gånger större bland ej sammanboende än bland sammanboende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid en jämförelse av olika sysselsättningskategorier
finner man lägst vårdutnyttjande bland studerande, värnpliktiga och
förvärvsarbetande, medan förtidspensionärer och gruppen övriga har högst. Inom
gmppen övriga återfinns bl a långvarigt arbetslösa och långvarigt sjukskrivna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Också inom gruppen förvärvsarbetande finns klara
skillnader mellan olika grupper. Arbetare har ett klart högre vårdutnyttjande.
Framför allt jordbmkares och högre tjänstemäns vårdutnyttjande är lägre än
genomsnit­tet. Skillnadema mellan olika socioekonomiska grupper blir för män
tydligast från yngre medelåldern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De som arbetar inom näringsgrenar som malmbrytning,
restaurang- och hotell verksamhet och renhållning har ett mycket högt
vårdutnyttjande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårdutnyttjandet mätt i vårddagar sjunker med stigande
disponibel inkomst i åldrarna upp till 75 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.7   Några stora hälsoproblem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om man försöker lägga samman direkta vårdkostnader och
kostnader för produktionsbortfall förorsakat av sjukfrånvaro, förtidspension
och dödsfall, kommer man fram till att hjärt- och kärlsjukdomar,
rörelseorganens sjukdomar och psykiska problem är de tre mest betydelsefulla
sjukdoms­grupperna. Därefter följer skador, sjukdomar i matsmältningsorgan, and­ningsorgan
och tumörer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section314&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section315&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section316&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section317&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rlorade &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
pga d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsfall i &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ldern 1-64 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;V&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rddagar i sluten v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rd (exkl somatisk l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngtidssjuk­v&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rd) 18 sjukv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdsom­r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;den 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section318&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section319&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Arial'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;=   Hj&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rt-och k&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rlsjukdom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Arial'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;= 
Andningsorganens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sjukdomar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 =  R&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;relseorganens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sjukdomar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Arial'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;= Tum&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Arial'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;= Psykiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;problem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Arial'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;= Skador&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;= Övrigt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nybeviljade fortids­pensioner 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;L&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngvarig sjukdom 16-74 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r 1980/81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section320&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section321&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
hälsopolitik som syftar till en bättre folkhälsa, dvs färre dödsfall i unga år,
färre fall av nedsatt arbets- och funkfionsförmåga, färre upplevda symtom och
besvär och mindre behov av sluten sjukhusvård, bör således sätta in särskilda
insatser mot dessa hälsoproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som inledningsvis berördes
kan hälsoproblem klassificeras på olika sätt. Man kan komma fram till, att
andra hälsoproblem framstår som minst lika betydelsefulla som de sex i figur
2.3 angivna, genom att använda andra urvalskriterier eller genom att gruppera
samman sjukdomar och skador till gmpper på annat sätt än det som använts här.
Man kan också sätta större vikt vid andra sjukdomskonsekvenser än de här valda.
T ex allergier är ett mycket vanligt problem för människor idag. Av olika skäl
framgår detta inte av befinflig statisfik. Det beror dels på atl relativt få
fall leder till de allvarligaste konsekvenserna — för vilka statistiken är bäst
- dels på att allergier inte är samlade under en huvudrubrik i
sjukdomsklassifikafionen och därför sällan redovisas som grupp. Det senare
gäller även alkoholrelaterade hälsopro­blem. Vissa sjukdomar och skador med ett
odiskutabelt samband med alkoholförbmkning har dock på senare tid i en del
undersökningar redovisats som gmpp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
man avgränsade sjukdomsgmpper snävare än vad som gjorts här eller analyserade
befolkningsgmpp för befolkningsgmpp skulle t ex diabetes, öroninflammationer
bland barn, syn- eller hörselproblem bland äldre framstå som stora
folkhälsoproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Figur
2.3 Procentuell fördelning på de sex vanligaste sjukdomsgrup­perna enligt fyra
olika källor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section322&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section323&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;156&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.7.1 Hjärt- och kärlsjukdomar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hjärt-
och kärlsjukdom är en dominerande orsak till de flesta allvarliga
sjukdomskonsekvenser. Det är också ett problem som ökar p g a att dels
befolkningens genomsnittsålder blir högre, att dels att dessa sjukdomar blir
vanligare i vissa åldrar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hjärt-
och kärlsjukdom drabbar i första hand män över 45 år och kvinnor över 65. Som
dödsorsak svarar den för nästan hälften av männens dödsfall i åldern 45-64 år
och för en fjärdedel av kvinnomas. Hjärtinfarkt och andra ischemiska
hjärtsjukdomar är de vanligaste dödsorsakema i gruppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hjärtinfarkt
är också den vanligaste diagnosen i sluten vård bland män i åldem 45-74 år.
Bland kvinnor och äldre män dominerar däremot blodproppar och blödningar i
hjärnan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sluten
vård för hjärt- och kärlsjukdomar är bland medelålders män särskilt vanligt hos
lägre tjänstemän, livsmedelsarbetare, paketerare, stuveri- och lagerarbetare
samt verkstads- och byggnadsmetallarbetare, medan t ex relativt få
skogsarbetare vårdas för sådana sjukdomar. Högt vårdutnyttjande för
hjärtinfarkt och närbesläktade sjukdomar har personer i yrken som t ex är
samtidigt jäktiga och enformiga eller jäktiga och med få möjligheter att lära
nya saker. Detsamma gäller skiftarbetare och andra med arbetstider, som ligger
utanför &amp;quot;nomial&amp;quot; dagtid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
primärvård och enligt intervjuundersökningar är högt blodtryck och t ex yrsel,
bensvullnad, bröstsmärtor och andnöd, som ofta har samband med sjukdomar i
cirkulationsorganen, vanliga åkommor. Hjärtinfarkt och kärlkramp är vanliga
orsaker till förtidspensionering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
1970-taIet har dödligheten i ischemiska hjärtsjukdomar ökat bland medelålders
män i Sverige. Svaga ökningar har också förekommit i England, Frankrike och i
en rad östeuropeiska länder. Tendensen har samtidigt varit sjunkande i vissa
länder med en tidigare betydligt högre dödlighet än i Sverige, t ex USA och
Finland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.7.2 Psykiska problem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Psykiska
problem är den diagnosgmpp som förorsakar flest vårddagar i sluten vård. Om man
definierar psykiska problem något vidare än sjukdomsklassifikationen och
inkluderar självmord och en del alkoholska­dor, blir det också den vanligaste
dödsorsaken i åldrarna under 45 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
den slutna vården är schizofreni och åldersbetingade psykoser som senil demens
vanligast bland dem som ligger kvar under lång tid. De flesta vårdtillfällena
orsakas av alkoholproblem och neuroser. Ofta leder dessa sjukdomstyper till
återintagningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sluten
psykiatrisk vård är betydligt vanligare bland arbetare och lägre tjänstemän än
bland högre tjänstemän och jordbrukare. Ej sammanboende som inte är eller
tidigare varit gifta har betydligt fler vårddagar än de som tillhör andra
samboende- civilståndsgrupper. Skillnaderna mellan olika civilstånd och mellan
sammanboende och ej sammanboende är större inom psykiatrin än inom
kroppssjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
intervjuundersökningar tillhör trötthet, ångest, oro, sömnbesvär och andra
psykiska symtom de vanligaste besvären. Såväl sådana symtom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section324&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section325&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
depression och djup nedstämdhet är vanligare bland kvinnor än bland män.
Däremot är självmord och alkoholskador betydligt vanligare bland män.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ärftliga
faktorer spelar en viss roll inte minst när det gäller de svåra psykotiska
tillstånden, schizofreni och mano-depressiv psykos men kanske även för
alkoholism. Vissa psykiska tillstånd är resultat av infektioner i centrala
nervsystemet under fosterstadiet eller senare i livet. Den ökande andelen äldre
medför ett ökat antal med åldersdement beteende. I vissa fall är orsaken till
dessa symtom åderförkalkning men ofta är den okänd. Sociala förhållanden exempelvis
flyttning, liksom isolering och arbetslöshet kan förvärra symtomen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Olycksfall
med skador av hjärnan är en inte ovanlig orsak till psykiska symtom.
Förlossningsskador är en orsak till psykisk utvecklingsstörning och vissa
beteendeawikelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
flertal kemiska ämnen i industrin t ex lösningsmedel är kända för att påverka
det centrala nervsystemet. Symtom på kroniska skador är trötthet,
sömnstörningar, minnesförlust, irritation, nedstämdhet m m. Alkoholmiss-bmk kan
vara en orsak till psykiska symtom och skador dels genom direkt inverkan på
hjärnan, dels genom de sociala effekterna missbmket får.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Människor
ur olika sociala gmpper lever under mycket olika förhållanden med avseende på
arbete, boende, familjerelationer etc. Studier har visat att en kombination av
stress och bristande möjligheter till kontroll över arbetsmiljön respektive
boendemiljön, liten kontakt med andra mäniriskor eller arbeten med få
stimulansmöjligheter ökar risken för psykiska symtom påtagligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flyttning
innebär en ökad risk för psykiska och psykosomatiska störningar bland arbetare
som flyttat till städema jämfört med kvarboende. Tjänstemän förefaller inte
lika sårbara i det avseendet då de oftare flyttar som led i karriären. Uppbmtna
sociala nätverk vid skilsmässa, dödsfall, flyttning och vissa boendemiljöer har
tillmätts en central betydelse för människors ökade psykiska sårbarhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.7.3   Rörelseorganens sjukdomar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjukdomar
i rörelseorganen svarar för över 40 procent av de nybeviljade
förtidspensionerna i åldrama 45-64 år. Sjukdomsgmppen ligger också bakom en
betydande andel av sjukfrånvaron. Enligt intervjuundersökningar hör besvär från
rygg och leder till de vanligaste problemen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
LNU har andelen av befolkningen, som har svår värk i skuldror och axlar, ökat
med 30 procent mellan åren 1968 och 1981. Också andelen med svåra ryggbesvär
har ökat något. Redan 1968 var skillnadema mellan socialgmpperna mycket stora
vad avser andel med värk. Dessa skillnader har ökat genom att situationen
förbättrats i socialgmpp 1 samtidigt som den försämrats för övriga
socialgmpper. Beträffande rörelseförmågan har visserligen inte klasskillnaderna
ökat, men de har heller inte minskat trots en allmän förbättring för alla
socialgmpper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Orsaksmekanismerna
till rörelseorganens sjukdomar är i stora stycken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section326&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section327&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;okända. Det är dock uppenbart att belastningar i
arbetslivet spelar en stor roll för svårighetsgraden hos deras konsekvenser för
individen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ryggbesvär är således vanligare inom yrken med många tunga
lyft, plötsliga kraftiga arbetsmoment, framåtlutade arbetsställningar, ensidiga
arbetsställningar och vibrerande arbetsredskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andelen personer med stillasittande arbete och ensidiga
arbetsställningar har ökat till följd av ökad automatisering, terminalarbete
etc. Detla kan ha medverkat till att besvären från skuldror och nacke ökat.
Däremot är det osäkert om kravet på tunga lyft har minskat. En ökad andel
sysselsatta inom vården, där tunga lyft är vanliga, kan här spela en roll. De
fysiska arbetskraven är mycket olika i olika yrkesgrupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även i boende- och fritidsmiljön finns hälsorisker pä
detta område. Hemmafmarnas arbetsmiljö omfattar (liksom hemsamaritemas) ofta
olämp­liga arbetsställningar i kök, vid bäddning m m. Dessutom ger
motionsidrott ofta besvär från leder och muskler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För flera av de mycket långvariga men mer sällsynta
sjukdomarna inom exempelvis gmppen reumatism har vissa samband med kostfaktorer
länge diskuterats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.7.4   Tumörer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tumörer är en heterogen gmpp av sjukdomar med olika
uppkomstmeka­nismer vilka bara är delvis kända. Riskerna för oUka
cancersjukdomar varierar mellan befolkningsgmpper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Antalet nyupptäckta fall per år ökar för bröstcancer och
prostatacancer liksom för en del mindre vanliga cancertyper i lever, hud och
lymfkörtlar. Ökningen i lungcancer bland män avstannade i mitten av 1970-talet,
medan den har fortsatt bland kvinnor. Magcancerfrekvensen har minskat sedan
början av 1960-talet och livmoderhalscancer sedan mitten av 1960-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tumörer är den näst vanligaste dödsorsaken. Trots att
insjuknandefre-kvensen är högre bland män är dödligheten högre bland kvinnor.
Kvinnor drabbas också oftare i yngre åldrar. Även bland bam spelar cancer en
betydande roll som dödsorsak. Leukemier svarar för drygt vart femte dödsfall
hos bam.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Var tionde säng på våra kroppssjukhus upptas av en
cancerpatient. I åldrama 45-64 år är andelen större.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frånskilda män har en viss överdödlighet i lungcancer och
i alkoholrela­terade cancerformer. Dödligheten i livmoderhalscancer är högst
bland frånskilda kvinnor, men dödligheten i äggstocks- och livmodercancer är
högst bland dem som aldrig varit gifta. Ett tidigt havandeskap tycks här ha en
förebyggande inverkan. Bröstcancer är vanligare bland kvinnor i högre
socialgmpper, medan motsatsen gäller för lungcancer, magsäckscancer och livmoderhalscancer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Många yrkesgmpper har hög frekvens av lungcancer bl a
isolerare, typografer, tunnplåtslagare och sjömän. Arbetare inom möbelindustri
har en kraftig överrisk för cancer i näsa och bihålor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section328&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section329&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;159&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
lång rad av samband finns mellan cancerförekomst och våra levnadsvanor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lungcancer
med rökning och radon&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;#9633;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;magcancer
med nitrosaminer från kosten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;a&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tjocktarmscancer
med fiberfattig kost&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;cancer i
matstmpe och lever med alkoholkonsumfion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;cancer i
bröstkörtel med fettinnehåll i kost&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hudcancer
med exposifion för ultraviolett ljus&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;livmoderhalscancer
med bristfällig genitalhygien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
vissa yrkesgmpper med översjuklighet i tumörsjukdomar vet vi orsakema. Att
gmvarbetare har högre lungcancerrisk är exempelvis ett resultat av radon och
dieselavgaser i gmvan. För andra grupper är orsakema mindre lättförklarade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna
socioekonomiska faktorer som bl a påverkar genital hygien och fertihtet kan ha
med cancer i de kvinnliga könsorganen att göra. Vikfigt är dock att understryka
att variationen i cancerfrekvens mellan olika yrkes­gmpper till stor del har
med varierande rökfrekvens i olika yrken att göra. Vi vet att rökning är
vanligare bland verkstadsarbetare, gmvarbetare och transportarbetare, bland
hotell- och restauranganställda m fl, som ofta dessutom har andra cancerrisker
i arbetsmiljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller lungcancer, torde det stå klart, att minst 70 procent av alla fall är
betingade av rökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
brett upplagda cancerkommitténs rapport förväntas bli presenterad under 1984.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.7.5    Andningsorganens sjukdomar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övre
luftvägsinfektioner är den absolut vanligaste orsaken till sjukfrånvaro. I
genomsnitt torde den vuxna befolkningen drabbas av två till tre
luftvägsinfektioner per år. Bland barn är det ännu vanligare. Spädbara har i
genomsnitt sex förkylningsperioder per år. Endast en bråkdel av dessa
sjukdomsfall leder till sjukvårdskontakt. Däremot är de praktiska konse­kvenserna
för barnfamiljer betydande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Symtom
som astma och hösnuva är också mycket utbredda i befolkningen. Också här är barn
särskilt utsatta. Bronkit är vanligare bland män än bland kvinnor. Sjukdomen
ökar dessutom bland män. För de äldsta männen är bronkit tillsammans med
emfysem och astma en lika vanlig dödsorsak som lungcancer. Den vanligaste
dödsorsaken bland andningsorganens sjukdomar är lunginflammation som särskilt
drabbar äldre mäimiskor och ofta som komplikation efter insjuknande i någon
annan sjukdom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dödligheten
i andningsorganens sjukdomar är betydligt lägre bland gifta än bland övriga
civilstånd. Särskilt hög är risken bland medelålders frånskilda män.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samstämmiga
resultat från våra nordiska grannländer visar att dödsrisken i andningsorganens
sjukdomar är högst bland icke yrkesutbildade arbetare och lägst bland
akademiker och högre tjänstemän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section330&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section331&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section332&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
dagliga kontakten med andra mämuskor är den faktor som har störst betydelse för
spridning av förkylningar och influensa. Ju fler kontakter desto större är
risken för smitta. Barn på daghem och i förskola har oftare infektioner än
hemmavarande barn i samma ålder. Upprepade infektioner kan vara tecken på
bakomliggande medicinska eller sociala belastningsfak­torer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allergier
orsakas av ärftliga faktorer och miljöfaktorer. Risken att utveckla exempelvis
astma eller allergisk snuva är särskilt stor för bam med ärftlig disposition,
om de utsätts för allergener vid späd ålder. Luftbuma allergier som pollen och
pälsdjursepitel är de viktigaste när det gäller uppkomst av andningsorganens
allergier hos bam. Också för tobaksrök, industriutsläpp och bilavgaser är både
bam och vuxna med allergisk disposition särskilt känsliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
rad ämnen, som är vanliga i vissa arbetsmiljöer inom t ex stålindustri och
gmvdrift, vid bl a gjutningsarbete och svetsning, är viktiga riskfaktorer för
kronisk bronkit och andra problem i andningsorganen. Det rör sig om
lösningsmedel, gaser och damm. Dessutom är tobaksröken en betydelsefull faktor
— ensam och i än större utsträckning i kombination med andra riskfaktorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilt
stor risk för lunginflammation löper de, som pga kroniska sjukdomar, alkohol-
eller narkotikamissbruk har nedsatt motståndskraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.7.6   Skador&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
hjärt- och kärlsjukdomar och cancer är skador tillsammans med andningsorganens
sjukdomar vår vanligaste dödsorsak. I motsats till de senare är skador framför
allt en frekvent dödsorsak bland unga människor. Skador svarar för flest
förlorade år p g a död i åldem 1-64 år av alla dödsorsaker. Framför allt är
dödsrisken stor för unga män.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trafikolycksfall
är den vanligaste dödsorsaken bland bam och unga. 1980 omkom knappt 300
ungdomar under 20 år i trafiken. Över hälften av alla trafikdödade är under 45
år. Från 25-årsåldem och till 45-årsåldem är självmord den vanligaste
dödsorsaken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Olycksfallen
står för 15 procent av vårddagMna i sluten somatisk sjukvård i åldersgmpperna
under 45 år. Motsvarande andel gäller för besök i primärvården i denna
åldersgmpp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dödligheten
är också i skador högst bland frånskilda män. Medelålders frånskilda män har en
dödlighet i skador som är fem gånger högre än den som gäller för gifta män, vilka
i sin tur har en ungefär dubbelt så hög dödlighet som gifta kvinnor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skillnadema
i olycksfallsrisk mellan olika grupper av förvärvsarbetande kan illustreras av
figur 2.4 över antalet vårdtillfällen (sluten vård).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section333&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section334&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section335&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Index&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:29.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I L&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:23.0pt;
margin-left:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;125 -&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section336&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;sub&gt;&lt;span style='font-size:39.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;#9633;L&lt;/span&gt;&lt;/sub&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section337&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section338&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;75 -&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:9.85pt'&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:74.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetare  
  Arbetare&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;L&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gre&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;H&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
  Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gre&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
  Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;re-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Jord-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:74.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;utan         
  med&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;tj&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nste-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;tj&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nste-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;tagare&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;brukare&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:74.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;yrkesutb  
  yrkesutb&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;man&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;man&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Figur 2.4
Värdtillfällen i fem sjukvårdsområden 1976 för män i åldern 45-64 år med yrke.
Bre­da staplar anger samtliga vårdanledningar, smala avser olycksfall.
Ålders-standardiserade värden, index-100 för alla med yrke.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Källa: SOU 1984:40&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section339&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Orsakerna
till skador kan uppdelas i två huvudkategorier: uppsåtliga och icke uppsåtliga
(olycksfall).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Sverige är de vanligaste uppsåtliga fallen självmord och självtillfogad skada.
De viktigaste hälsoriskema för självmord torde i stort sett överens­stämma med
tidigare beskrivna hälsorisker för psykiska problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trafikolyckor
är den vanligaste typen av dödsolyckor. Äldre drabbas dock oftare av det som
kallas fallolyckor, dvs snubbling, snavning och dylikt. När det gäller
trafikolyckor är även riskerna för t ex olika typer av transportme­del väl
kartlagda. Så vet man att risken per kilometer att råka ut för dödsfall i åldem
15-17 år är cirka fyra gånger större för motorcyklister än för cyklister.
Motsvarande risker för cyklande bam i åldem 5-6 år och för pensionärer i åldem
65-74 år ligger dock nära de unga motorcykUstemas höga nivå. Bilister har
jämfört med oskyddade trafikanter på vägar och gator den minsta risken för
dödsfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller andra olyckor än dödsolyckor är kunskapen sämre. Studier har dock
visat att fler inträffar både i hemmiljön och - i förvärvsarbetande åldrar — på
arbetsplatser än i trafiken. I synnerhet män har många arbetsskador.
Anmärkningsvärt är att de flesta olyckor sker på andra platser än något av
dessa tre områden. Det gäller då t ex fritidsolyckor i samband med idrott,
motionsutövande och olika sysselsättningar i skog och mark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section340&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section341&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;162&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.8   HälsopoHtiska jämhkhetsmål&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
god hälsa är — enligt de flestas bedömning — det viktigaste målet för vår
totala välfärdspofitik. Mot denna bakgmnd är det anmärkningsvärt att så lite
uppmärksamhet ägnats åt skillnader i hälsoförhållanden mellan olika befolkningsgmpper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
ramen för WHO:s hälsopolitiska strategi har de hälopohtiska jämlikhetsmålen
givits en central betydelse. En entydig hälsopofitisk jämlikhetssträvan finns
också i den svenska hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf och dess mål om &amp;quot;god
hälsa för hela befolkningen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vårt
lands - liksom WHO:s - hälsopoUtiska strategi bör därför omfatta såväl
förbättrad hälsa för alla som minskade klyftor mellan olika socioeko­nomiska
gmpper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
största positiva effekten på folkhälsan kan uppnås genom förbätt­ringar för de
grupper, som idag utsätts för de största hälsoriskerna och därmed har den
högsta sjukligheten och dödligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.9   Hälsopolitiska riskgrupper&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;All
kunskap visar att den enskilda faktor som mest påverkar hälsotillståndet är
åldern. Vi vet att bland bam är riskerna allra störst i samband med födseln,
varefter de minskar successivt under några år. Med stigande ålder ökar därefter
hälsoriskerna åter igen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
tidigare redovisningen visar också att det är möjligt att urskilja ett antal gmpper,
som har annat än den opåverkbara åldersfaktorn gemensamt och som är utsatta för
fler och mer frekventa hälsoproblem än andra grupper i samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;#9633;    Gmv-
och stålverksarbetare, grovarbetare, stuveri- och lagerarbetare,&lt;br&gt;
hushålls- och servicearbetare är exempel på riskyrken. Alla dessa finns&lt;br&gt;
bland manuella arbeten. Särskilt utsatta är ofta arbetare i yrken utan krav&lt;br&gt;
på yrkesutbildning. Även inom tjänstemannagmppema finns stora&lt;br&gt;
skillnader. Högre tjänstemän och jordbmkare har enligt flertalet&lt;br&gt;
fillgängliga källor en mycket bättre hälsa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utöver
dessa gmndläggande skillnader kan man avgränsa följande riskgrup­per&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&amp;#9633;&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetslösa är utsatta för hälsorisker, som hör
samman med att de är berövade den tillfredsställelse och utveckling som arbetet
kan ge. De har dämtöver en rad resursbrister av typ sämre ekonomisk standard
och sämre boendemiljö. De är ofta socialt isolerade och passiviserade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&amp;#9633;&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ensamboende har betydligt sämre hälsa än samboende.
Frånskilda medelålders män har en kraftig överdödlighet. Social isolering och
missbmk spelar därvid en väsentlig roll. Ensamstående mödrar har oftare
psykiska besvär och röker mer än andra. De har ofta tung försörjnings­börda med
ekonomiska svårigheter. Liksom andra kvinnor har de dessutom ofta lågavlönade
mtinarbeten med stor arbetslöshetsrisk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section342&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section343&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;#9633;     Utländska
medborgare — särskilt kvinnor - har oftare värk och psykiska&lt;br&gt;
besvär. I synnerhet sydeuropeiska invandrare kommer ofta ur ekono­&lt;br&gt;
miskt extremt små omständigheter. De har jämfört med den svenska&lt;br&gt;
befolkningen i samma yrken oftare jäktiga och enformiga arbeten, låg&lt;br&gt;
inkomst och sämre bostad. De upplever också sitt hälsotillstånd som&lt;br&gt;
sämre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om dessa riskgmpper i första hand gäller vuxna måste det betonas, att effekten
av deras levnadsvillkor och levnadsvanor i minst lika hög grad påverkar bamens hälsa.
Det är välkänt, att barnens levnadsvillkor inte kan skiljas från de vuxnas och
att väsentliga sjukdomsorsaker hos bamen kan relateras till föräldrarnas
situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;#9633;     Riskgrupper
bland barn. Bam i familjer där föräldrarna har låg inkomst,&lt;br&gt;
låg utbildning och mer eller mindre markerade sociala och psykiska&lt;br&gt;
problem har många gånger två till tre och ibland upp till tio gånger oftare&lt;br&gt;
olika typer av hälsoproblem och beteendestörningar. Denna sociala&lt;br&gt;
skiktning i hälsoproblem bland barn kan bero på att föräldrama har&lt;br&gt;
arbetsförhållanden, som leder till brist på tid och krafter för föräldrarol­&lt;br&gt;
len. Samtidigt är föräldrar med låg inkomst och låg utbildning — liksom&lt;br&gt;
ensamföräldrar - oftare hänvisade att bo i stimulansfattiga och bamo-&lt;br&gt;
vänliga bostadsområden, där dessutom barnomsorg och skola är sämre&lt;br&gt;
mstade än i mer gynnade områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.10   Sammanfattande förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att höja hälsostandarden hos hela befolkningen krävs ett målmedvetet arbete
riktat mot i första hand de stora folkhälsoproblemen och de vanligaste och
svåraste hälsoriskerna. I detta sammanhang måste de hälsopolitiska
riskgruppemas situation särskilt beaktas. Mycket talar för att behovet av
förbättrade arbetsförhållanden för främst arbetare och lägre tjänstemän är
angelägna åtgärder för att minska hälsoproblemen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
kapitel 4 redovisas underlag till förebyggande insatser bl a mot två av våra
största hälsoproblem, hjärt- och kärlsjukdomar och olycksfall. Där redovisas
även hälsopolitiska aspekter på boendemiljö, arbetsliv och kost- och
livsmedelspolitik. Det är viktigt att liknande utvecklingsarbete, som det som
ligger till gmnd för de i kapitel 4 redovisade underlagen för förebyggande och
tvärsektoriella insatser kan bedrivas för ytterligare ett antal stora hälsopro­blem
och för andra samhällssektorer än de behandlade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kunskaperna
om den ojämna fördelningen av hälsoproblemen måste även tas till vara i hälso-
och sjukvårdsplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
de planeringsmetoder som tillämpades under 1970-talet användes vanligtvis data
om vårdutnyttjande och köer för att mäta vårdefterfrågan. Framtida
vårdefterfrågan uppskattades därefter genom olika framskriv-ningsmetoder. En
allvarlig svaghet i denna metod är att den tenderar att konservera rådande
organisationsstmktur och att ytterligare öka skillnader­na mellan väl och
mindre väl utbyggda vårdformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section344&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section345&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
underlagsstudien &amp;quot;Hälsopolitiska mål och behovsbaserad planering&amp;quot;
(SOU 1984:40) redovisas en principmodell för en behovsbaserad planering, vilken
kan ses som en utveckling av hittills tillämpade modeller. Denna behovsbaserade
resursfördelningsmodell innehåller tre steg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D  
kartläggning av befolkningens hälsoförhållanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D  
normering av vilka vårdåtgärder som krävs för att nå uppställda mål&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D  
beräkning av vilka resurser dessa åtgärder kräver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innan
en sådan modell kan tillämpas i praktiken krävs en hel del utvecklingsarbete
såväl nationellt som landstingskommunalt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Modellen
bör dock kunna ha betydelse som referensram vid diskussion om resursfördelning
mellan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;geografiska
områden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förebyggande,
behandlande, rehabiliterande och omvårdande åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;primärvård
och länssjukvård&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vårdgrenar/medicinska
specialiteter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
&amp;quot;egentliga&amp;quot; vårdbehovet finns f n inga möjligheter att direkt mäta. I
stället får en behovsbaserad planering tills vidare gmndas på olika
behovsindikatorer. Dessa kan antingen vara direkta eller indirekta. Med direkta
indikatorer menas här data om t ex dödlighet, handikapp eller nedsatt
funktionsförmåga hos befolkningen i vart och ett av de geografiska områden
mellan vilka tillgängliga resurser skall fördelas. Indirekta indika­torer är
data som beskriver befolkningssammansättning efter demografiska eller sociala
indelningar med ett känt samband med exempelvis dödlighet, handikapp eller
nedsatt funktionsförmåga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
underlagsstudien diskuteras inte metoder att använda indikatorer för att
uppskatta vårdbehov i absolut mening utan syftet är att ge ett instmment för
att ta fram underlag för de politiska beslut som måste fattas om
resursför-deltung till ohka områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Behovsindikatorer
används vid resursfördelning i en del andra länder. I England utnyttjas t ex
åldersstandardiserad dödlighet (direkt indikator) och civilstånd (indirekt).
Också i Norge används dödlighet och dessutom andel förtidspensionärer
(indirekt).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section346&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:48.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section347&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innehåll&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionen   ............................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll ............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;........ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens lagförslag   ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uidrag ur protokoll vid regeringssammanträde 1985-03-21       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning  ................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänna
utgångspunkter   ...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En samlad
folkhälsopolitik  .............................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vård på lika
villkor   ......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Grundläggande
krav på hälso- och sjukvården &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.3.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Offentligt
ansvar    ................................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.3.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Solidarisk
finansiering  .......................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.3.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Egenvård,
anhörigvård och professionell vård  .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.3.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Närhel,
lillgänglighet, valfrihet   ............ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.3.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Patienten i
centrum   ............................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.3.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förtroende för
hälso- och sjukvärden    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.3.7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Integritelsskyddet
i vården .................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.3.8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En offensiv
hälsopolilik   ....................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hälso- och
sjukvården och samhällsekonomin            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samspelet
mellan stat och landsting i hälso- och sjukvär­den              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3     Del
förebyggande arbelel   ....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning   ....................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Underlag för
hälsopolitiska program, m.m........ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2.1     Forlsall arbete med programunderlag  ......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hjärt-kärlsjukdomar
och cancer   ..................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Olycksfallsskador 
............................................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.4.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förbätlrad skadestatistik   
................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:79.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.4.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredning av
miljö- och hälsoskyddsnämndens uppgifier i det skadeförebyggande arbetet inom
kommunen.................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.5    Hälsopolitiska aspekler i samhällsplaneringen            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.5.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Boendemiljön  ...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.5.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsmiljön  ........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.5.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknad
och sysselsättning   ..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.5.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kosl och
koslvanor   .............................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.6    Ökad ivärsektoriell samverkan   ...................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.6.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landstingens
samhällsmedicinska verksamhel   .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.6.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hälso- och
sjukvårdsberedningen förstärks med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en tvärsektoriell expertgrupp ............... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.7    Hälsoupplysning  ............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.7.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hälsoupplysningens
mål   ..................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.7.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Delat ansvar
för hälsoupplysning   ....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.8    Åtgärder mot tobaksbruket   ........................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section348&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section349&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;166&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:44.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.8.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänna
utgångspunkter    .................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.8.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Informationsinsatser
för all hindra rökdebut   . .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.8.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beskattningen
av tobaksvaror   ............ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.8.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Marknadsföringen
av tobaksvaror   ....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.8.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppföljningsålgärder.............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.9     Alkohol- och narkolikafrägor, m.m................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.9.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Alkohol- och
narkotikamissbruk ............ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.9.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hälsorisker vid
bruk och missbruk av droger ..&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.9.3   Åtgärder mol missbruk  ......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4     Värdens
tillgänglighet och kvalitet  .......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning   ....................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De äldre inom
hälso- och sjukvården och vissa frågor om patientens ställning i
långtidssjukvärden  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;......................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handikappade
inom hälso- och sjukvården    .. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vården av
psykiskt sjuka   ............................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Invandrarna i
hälso- och sjukvården    ............ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Barnens hälso-
och sjukvård   ......................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samverkan i
värden  ........................................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag om
vissa ändringar i hälso- och sjukvårdslagen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5     Vårdens
struktur - några utvecklingslinjer  ............... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning   ....................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En förstärkt
primärvård   ................................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förändrad läns-
och regionsjukvård  ............... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6     Hälso-
och sjukvårdens planering m.m...................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Former för
planeringen .................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kunskaps- och
metodutveckling för behovsbaserad resurs­fördelning             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7     Personal,
ulbildning och forskning ............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;7.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Personal- och
utbildningsfrågor  ...................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;7.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översyn av
vårdutbildningar   ......................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;7.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Forsknings- och
utvecklingsarbete (FoU)   ....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8     Hälso-
och sjukvårdsstatistiken m.m......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;8.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning   ....................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;8.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regelbunden
folkhälsorapport ........................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;8.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa
utvecklingsbehov, m.m............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;8.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Epidemiologisk
bevakning   .............................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9................................................................................ Vissa
riktlinjer för hälso- och sjukvårdspolitiken - en samman­&lt;br&gt;
fattning   .................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;9.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övergripande
mål    ......................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;9.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Grundläggande
krav och principer   ................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;9.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hälso- och
sjukvårdens samhälls- och individinriktade förebyggande arbele måsle
vidareutvecklas   ......................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;9.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vårdens
struktur - några utvecklingslinjer   ..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;9.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planering och
statistik   ................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section350&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section351&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.6     Personal, ulbildning och forskning   ............... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10  Förtroendenämnder inom hälso- och sjukvärden   .. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.1    Försöksverksamhelen med förtroendenämnder inom häl­&lt;br&gt;
so- och sjukvården förlängs i ett år    ............. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Upprällade
lagförslag  ............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hemställan   ............................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13   Beslut
......................................................................       147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Appendix 1
Uidrag ur HS 90:s huvudrapport (SOU 1984:39)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvård inför 90-talet: Kap. 2 Hälsoproblem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och hälsorisker   ............................................        148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:50.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av HS 90:s huvudrapport (SOU&lt;br&gt;
1984:39) Hälso- och sjukvård inför 90-talel. m.m   &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:50.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2 Sammanslällning av remissytlrandena över
rapporten (SOU 1984:39) Hälso- och sjukvård inför 90-talet.   . . .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:50.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 3 SammanfaUning av cancerkommiiténs betänkande (SOU
1984:67) Cancer - orsaker, förebyggande, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:50.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 4 Sammanställning av remissyttrandena över
betänkandet (SOU 1984:67) Cancer - orsaker, förebyggande m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:50.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 5 Sammanfattning av rapporten (Ds 1984:16)
Förtroende­&lt;br&gt;
nämnder inom hälso- och sjukvården, m.m.... &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:50.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 6 Sammanstäiining av remissyttrandena över
rapporten&lt;br&gt;
(Ds 1984:16) Förtroendenämnder inom hälso- och sjuk­&lt;br&gt;
värden ........................................................... &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilagorna    1-6 publiceras i separal volym .................... &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section352&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:63.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section353&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;mina6/sotsb  
Stockholm 19B5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section354&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section355&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:23.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:28.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingslinjer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:28.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:28.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hälso- och sjukvården, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:76.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Riksdagen 1984/85. 1 sand. Nr 181&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section356&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section357&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:263.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BUaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning av HS 90:s huvudrapport (SOU 1984:39)
Hälso- och sjukvård inför 90-talet, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rapporten sammanfattas i kapitlet 11 på följande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inriktning, sammanfattning och förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alt skapa gynnsamma hälsovillkor för hela befolkningen och
all sörja för alt alla kan få del av en god vård och omsorg på lika villkor vid
inträffad ohälsa har varil och är centrala mål för välfärdspolitiken. Del råder
bred enighel om all del krävs gemensamma demokratiskt styrda samhälleliga
insatser för atl uppnå dessa mål. En belydande del av våra gemensamma resurser
har avsatts för all genom en målmedveten social- och hälsopolitik i bred
bemärkelse skapa välfärd för alla och irygghet mot och vid ohälsa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har i ett internationellt perspektiv nålt långt i
förverkligandet av välfärdspolitikens hälsopolitiska del. Mätt med åtskilliga
av de traditionella folkhälsomätten har vi en till slora delar gynnsam
hälsositualion. Grunden härför har först och främsl varit den allmänna
höjningen och utjämningen av de ekonomiska och de sociala förhållandena i
samhället och en höjd materiell och hygienisk standard. En akliv bostadspolitik
har undanröjt hälsorisker genom trångboddhet och dåliga hygieniska
förhållanden. En akliv jord­bruks- och livsmedélspolitik har möjliggjort en god
näringsstandard för den svenska befolkningen. En aktiv miljöpolitik har bringat
sanitära brister under konlroll. Genom en medvelen arbetsmiljöpolitik har åtskilliga
hälsorisker i arbetslivet undanröjts. Genom insalser förmedlade av många
samhällssektorer och genom en samordnad samhällsplanering har således
förulsällningarna för en gynnsam ulveckling av folkhälsan konlinueriigt
förbättrats. Samtidigt har viss sjuklighel ökat pä grund av negativa
livsslilsfaktorer som rökning, missbruk av alkohol och narkolika samt felaktiga
kostvanor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den ekonomiska tillväxten har gett oss möjlighet all bygga
upp en hälso-och sjukvård som för flertalet säkerställer en trygg och
medicinskt högtstående vård vid sjukdomar och skador saml en aktiv medicinskt
förebyggande vård under olika livsskeden. Att svara för försörjningen med den
hälso- och sjukvård som behövs på det lokala och det regionala planel i
enlighet med av statsmakterna fastställda mål har lill slörsla delen
anförtrotts ål landstingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svensk medicinsk forskning har en internationellt
framstående slällning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section358&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section359&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och hög kvalitet och del är angelägel all den även
framledes kan hävda sig väl. Den ger oss nya kunskaper om hälsorisker och om
metoder att förebygga, utreda, bota och lindra sjukdomar och skador.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Våra gemensamma anslrängningar har således lelt oss långt
på den hälsopolitiska vägen. Vi fär dock inle därför slå oss till ro i
förnöjsamhet med vad som hittills åstadkommits. Stora folkhälsoproblem kvarstår
och möjlig­helerna för olika social- och yrkesgrupper atl leva etl hälsosamt
liv är fortfarande myckel olika. De sociala förändringarna och den lekniska
utvecklingen i samhällel innebär att hälsopolitiken och därmed också hälso-och
sjukvårdspolitiken kan behöva förändras och anpassas så atl den bättre svarar
mol dagens och morgondagens förutsättningar och krav. Nya kunskaper, nya
insikter och förändrade värderingar gör det nödvändigt att konlinueriigt pröva
inrikining, fördelning, omfallning och organisalion av hälso- och sjukvårdens
insatser. Om en del av de resurser som nu är bundna i olika former av
omhändertagande vid institutioner av traditionellt slag kan frigöras för
uppbyggnad av andra resurser bör förulsäuningarna vara goda att skapa former
för vård och omsorg som både lar hänsyn lill patienternas behov av inlegrilel
och till berättigade krav på fullgod service och vård. Insatserna måste också
anpassas lill förändrade samhällsekonomiska och arbetsmarknadsmässiga
förhållanden m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna rapport är. liksom underlagsstudierna, avsedd alt ge
underlag för sjukvårdshuvudmännens planering saml för hälso- och
sjukvärdspolitiska överväganden inom landstingen och på nationell nivå.
Huvuddragen i HS 90-projektet kommer alt redovisas för riksdagen. Det ankommer
på landstingskommunerna (motsvarande) alt planera och driva hälso- och
sjukvården med utgångspunkt i befolkningens behov och uiifrån de olika
regionala och lokala krav och förulsällningar som i övrigt finns inom
landslingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HälsopoUtiska riskgrupper&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett hälsopolitiskl problem av slor betydelse i dagens
Sverige är de skillnader som finns i ohälsa och lidig död mellan olika social-
och yrkesgrupper. Hälsopolitiska riskgrupper- dvs. grupper som är utsatta för
fler och mer frekventa hälsoproblem än befolkningen i övrigl - återfinns näslan
uteslutande bland arbetare och lägre tjänstemän. Speciellt utsatta yrkesgrupper
är bl.a. gruv- och stålverksarbetare, grovarbetare, stuveri- och lagerarbetare
saml hushålls- och servicearbeiare. Andra hälsopolitiska riskgrupper inom den
vuxna befolkningen är arbetslösa, ensamslående och utländska medborgare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De hälsopolitiska riskgrupperna bland barn återfinns i
familjer där föräldrarna har låg inkomsl. är lägutbildade och har mer eller
mindre markerade sociala och psykiska problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En av de viktigaste hälsopolitiska uppgifterna på såväl
nationell, regional&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section360&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section361&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som lokal nivå är atl förulom generella åtgärder för atl
förbällra folkhälsan också speciellt uppmärksamma dessa hälsopolitiska
riskgruppers situation. Hälsopolitiska jämlikhetsslrategier inriktade på att
öka möjlighelerna lill ell hälsosammare liv för de grupper som i dag utsätts
för de slörsla exlerna hälsoriskerna bör därför ulgöra en integrerad del av
folkhälsoarbetel. Detla är en förutsätining för alt successivt kunna
förverkliga hälso- och sjukvårds­lagens mål om en god hälsa för hela
befolkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi finner det vidare angeläget alt medicinski forsknings-
och ulvecklings­arbete i ökad utsträckning inriktas mol atl analysera och söka
förklara orsaker till säväl ohälsans sociala och yrkesmässiga fördelning som
andra faktorer bakom ohälsa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälsopolilik i samhällsplaneringen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälsoutvecklingen i ett land kan i mänga avseenden
jämföras med den ekonomiska utvecklingen. Båda är resultat av en nations
samlade utveck­lingspolitik och utgör fundament för befolkningens välfärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I elt historiskt och globall perspektiv är den största
hälsorisken fattigdom. Förbättringar av folkhälsan har i första hand åstadkommits
genom alt bekämpa fattigdom, arbetslöshet, hälsovådliga bostads-, irafik- och
arbets­miljöer samt brister vad avser möjligheterna för hela befolkningen atl
kunna få en fullgod kost.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är baserad på denna insikl
au förbättringar av befolkningens hälsoförhållanden endasl kan nås genom
insatser som sträcker sig över vida områden och som berör praktiskt taget alla
delar av samhället. Målet &amp;quot;hälsa för alla år 2000&amp;quot; enligt WHO:s
formulering och &amp;quot;en god hälsa och en värd på lika villkor för hela
befolkningen&amp;quot; med HSL:s uttryckssält förutsätter ett klarl engagemang inom
många samhälls­sektorer. Hälsofrågorna kan inle ensidigt lämnas enbari lill en
i och för sig resursstark hälso- och sjukvårdssektor. De måsle beaktas i hela
samhälls­planeringen och påverka hela samhällsutvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De kunskaper, insikter och bedömningar, som kommer fram i
hälso- och sjukvårdens löpande verksamhet och i forsknings- och
utvecklingsarbetet om sambanden mellan befolkningens hälsoförhållanden och levnadsvillkor,
är nödvändiga för att samhällsutvecklingen som helhet skall kunna påverkas av
välfärdsmälet &amp;quot;en god hälsa för hela befolkningen&amp;quot;. Detla innebär
inle alt hälso- och sjukvården skall överta andra samhällssektorers ansvar. Men
det innebär att hälso- och sjukvården aktivt och målmedvetet skall sträva efler
att tillföra samhällsplaneringen sina kunskaper, insikter och bedömningar inom
ramen för en klar ansvarsfördelning och en utvecklad ivärsektoriell samverkan.
Hälsoaspekterna måste givetvis totalt sett vägas mot andra krav och
begränsningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera underiagsstudier inom ramen för HS 90 tar upp
aspekler på och lägger förslag om hur hälso- och sjukvården kan utveckla en
ivärsektoriell&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section362&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section363&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;samverkan i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
arbetet i samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett sektorsövergripande hälsopolitiskl angreppssätt
markerades i sam­band med att socialdepartementets hälso- och
sjukvårdsberedning inrättades 1983. I direktiven till beredningen framhölls
bl.a. att den tillkommit &amp;quot;för samråd mellan staten och
sjukvårdshuvudmännen i syfte att åstadkomma en övergripande samordning av
hälso- och sjukvården samt en samordning av denna med de sektorer i samhällel
som är av betydelse för en samlad hälso-och sjukvårdspolitik&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi anser att det finns behov av en utvidgad och mer
syslemalisk tvärsektoriell samverkan på den centrala, regionala och lokala
nivån mellan hälso- och sjukvårdssektorn och andra samhällssektorer med
hälsopolitiskl ansvar och uppgifter. Den slalliga hälso- och sjukvårdsberedningen,
i vilken sjukvårdshuvudmännen också är företrädda, bör vara elt lämpligt forum
för en sådan tvärsektoriell samverkan. Möjlighel finns också all lill vissa
överläggningar inom beredningen knyta företrädare för andra samhällssek­torer
med hälsopolitiskl ansvar, så atl beredningen kan molsvara funktionen som ett
&amp;quot;nationellt hälsopolitiskt råd&amp;quot; för utvecklingen av de sektorövergri­pande
hälsopolitiska frågorna i enlighet med rekommendationer av WHO. I detla forum
kan man diskutera och ta ställning till de underlag för hälsopolitiska
handlingsprogram för olika hälsoproblem och seklorinriklade program för hälso-
och sjukvårdens medverkan i samhällsplaneringen som förordas i HS 90-arbelet. 1
beredningen bör därmed diskuteras inriktning av insatser och fördelning av
resurser inom olika samhällssektorer uiifrån en hälsopolitisk utgångspunkt. Vi
föreslår således att hälso- och sjukvårdsbe­redningen utvecklas i riktning mot
atl kunna fullgöra funktionen som ett nationellt hälsopolitiskt råd. Åven
mellan de centrala statliga myndigheterna med ansvar inom del hälsopolitiska
området finns ett behov av en förstärkt och mer systematisk tvärsektoriell
samverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I HS 90-arbelet har tagils fram underlag för
hälsopolitiska handlingspro­gram mot skador och mot hjärt- och kärlsjukdomar.
Detta arbete bör utvecklas vidare så atl det pä sikl omfattar flertalet slörre
hälsoproblem. I första hand bör underlag för hälsopolitiska handlingsprogram
tas fram för rörelseorganens sjukdomar och psykisk ohälsa. Arbetet bör ingå som
en del i socialstyrelsens reguljära arbetsuppgifter. Samverkan förutsätts ske
med andra berörda organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utveckling av tandstingens förebyggande insalser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kunskap om hälsorisker och hälsoförhållanden utgör en
självklar bas för landstingens förebyggande arbele. Vi förordar all denna
kunskapsbas förstärks och att man inom primärvården - med stöd från bl.a. de
samhällsmedicinska enheterna - beskriver och analyserar hälsorisker och
hälsoförhållanden inom sitt ansvarsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section364&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section365&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sådan lokal hälsobeskrivning kan omfalla dimensionerna
samhällspro-fil, hälsoriskprofil, hälsoprofil och vårdprofil. Samhällsprofilen
kan beskriva lokalsamhällets demografiska och socioekonomiska struktur,
arbetsmark­nadssituation, näringsliv och historiska förutsättningar.
Hälsoriskprofilen kan beskriva förekomslen av specifika hälsorisker i miljö och
levnadsvanor. Hälsoprofilen syftar lill all beskriva sjukdomsförekomsien i
lokalbefolkning­en med sjukdomskonsekvenser i form av symtom,
funktionsnedsättning och handikapp. Vårdprofilen syfiar lill att beskriva hur
hälso- och sjukvårdens resurser används för olika ålgärder och vårdnivåer. Den
kan även omfalla en redovisning av sjukvårdens tillgänglighet, struktur,
kvalitet och effekter för olika befolkningsgrupper. Elt betydande
utvecklingsarbete krävs både pä central nivå och landstingsnivå för atl
successivi bygga upp etl sådani kunskapsunderlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De ovan nämnda hälsopolitiska handlingsprogrammen
realiseras till avgörande del i det lokala hälsoarbetet. Förebyggande åtgärder
mol t.ex. skaderisker i hem- och närmiljö kräver en bred samverkan mellan de
många myndigheter som har delansvar för och möjligheter att begränsa eller
eliminera skaderiskerna och en systematisk registrering av skadehändelser.
Hälso- och sjukvärden bör - i samverkan med socialtjänsten - bedriva
hälsoupplysning kring skaderisker i sin hälsoövervakande verksamhet bland barn,
föräldrar och äldre. Hälso- och sjukvården kan därvid initiera och medverka i
kartläggningar av skadehändelser och skaderisker, deltaga i informalion,
utbildning och insalser i en tvärsektoriell samverkan mellan t.ex. de
Irafikansvariga, lekplatsansvariga, miljö- och hälsoskyddsförvalt­ningen,
skolhälsovården och andra intressenter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det förebyggande arbetet bör vidare - som tidigare
betonats - särskilt inriktas mot de hälsopolitiska riskgrupper som har sämre
hälsoförehållanden än andra delar av befolkningen - ensamboende, arbetslösa,
vissa riskyrken, invandrare och riskgrupper bland barn. Det är vidare mycket
angeläget att vidareulveckla de förebyggande insaiserna för den växande gruppen
äldre över 75 år. Primärvärden bör därför inriktas på att svara för behoven av
en systematisk hälsovård för denna grupp enligt samma principer som för bam och
mödrar. Härigenom bör viktiga livskvaliteter för de äldre kunna bli
tillgodosedda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till slöd för utvecklingen av det lokalt förebyggande
arbetet bör socialstyrelsen genom t.ex. allmänna råd verka för atl förebyggande
insatser genom t.ex. hälsoupplysning och en aktiv blodtryckskontroll blir ett
led i den hälso- och sjukvårdande verksamheten i samband med flertalel
kontakter mellan befolkningen och hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen bör
även föreskriva atl informalion om olika riskfaktorer skall ingå i
patientjournaler som grund för epidemiologiska analyser och en förstärkl
samverkan med organ som behöver vidgade kunskaper i sill hälsofrämjande och
hälsoskyd­dande arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvårdens ökade engagemang i det förebyggande
arbelet får&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section366&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section367&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;utbildningspolitiska konsekvenser så all ulbildningen av
personalen i högre grad måsle präglas av etl förebyggande förhållningssätt och
kunskaper i det förebyggande arbetets metodik. Samhällsvetenskaplig kompetens
behöver tillföras hälso- och sjukvårdens planeringsfunktion och dess
förebyggande arbele, även på lokal nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vård på lika villkor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Elt övergripande mål för hälso- och sjukvården är enligt
HSL § 2 vård på lika villkor för hela befolkningen. Denna lika-villkors-princip
gäller såväl värdens tillgänglighet som dess innehåll med avseende på l.ex.
kvalilet. Geografiska, demografiska, sociala, språkliga, religiösa, ekonomiska
och kullurella förhållanden fär inle påverka den enskildes möjligheter all
erhålla vård. Hälso- och sjukvården måste vidare eftersträva att jämna ut
skillnader föranledda av olikheler i älder, kön. inkomst och ulbildning mellan
olika patienter i den meningen alt alla ges likvärdiga möjligheter att t.ex.
förslå en diagnos eller sälta sig in i vad ett planeral behandlingsprogram har
för innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Delta gäller också invandrargrupperna. I förarbetena lill
HSL framhålls att värden skall ulformas under hänsynslagande till inte endasl
de renl medicinska behoven ulan också till bl.a. vårdsökandens allmänna sociala
situation och kulturella bakgrund. För att ge en likvärdig vård, som uppfyller
kvalitetskraven på medicinskt-lekniskl, psykosociali och pedagogiskt vård­innehåll
krävs dels generella åtgärder, dels särskilda åtgärder för invand­rare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bristande patientunderlag och bristande tillgång till
språk- och kultur­kompetens kan dock begränsa möjlighelerna atl bygga upp en
vårdorgani­sation, som inom sig täcker alla minoritetsgruppers vårdbehov.
Landstingen är emellertid skyldiga alt arbela mol lösningar, som så nära som
möjligl uppfyller kraven på en likvärdig vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovsbaserad planering och resursfördelning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landslingen skall enligt hälso- och sjukvårdslagen - inom
ramen för tillgängliga resurser - planera hälso- och sjukvården utifrån
befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Planeringen skall avse även den
hälso- och sjukvård, som erbjuds av annan vårdgivare. I de planeringsmetoder
som lillämpades under 1970-talet användes vanliglvis dala om vårdutnyttjande
för atl bedöma den framtida vårdefterfrågan. En allvarlig svaghet i denna melod
är all den erfarenhetsmässigt är slarkare relaterad lill del existerande
utbudet av vård än lill varierande vårdbehov inom olika områden/
befolkningsgrupper. Delta lenderar att konservera den rådande vårdstruk­turen
och minska möjlighelerna att - i enlighel med HSL:s krav - fördela lillgängliga
resurser med hänsyn till befolkningens behov av vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section368&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section369&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi förordar därför en successiv övergång till en mer
behovsbaserad planering och resursfördelning som baseras på fakta om olika
befolknings­gruppers hälsoförhållanden och sannolika vårdbehov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 dessa underlag för de demokratiska beslutsorganen kan
man använda såväl direkta behovsindikatorer som upplevd ohälsa och dödlighet
och indirekta indikatorer som utgår från ett känt samband mellan exempelvis
älder respektive socio-ekonomiska bakgrundsfaktorer (t.ex. yrkesstruktur) och
ohälsa/dödlighet. Dessa typer av behovsindikatorer används redan vid
resursfördelning mellan olika geografiska områden i bl.a. England och Norge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi förordar ell fortsalt och intensifierat
ulvecklingsarbele vad avser metoder för behovsbaserad planering och
resursfördelning såväl på nationell nivå som inom enskilda landsling. Förulom
fördelning av finansiella resurser bör därvid även uppmärksammas behovet av en
- uiifrån befolkningens behov - jämnare läkarförsörjning till olika delar av
landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förbättrad tillgänglighet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårdens tillgänglighet kan och bör även fortsättningsvis
förbättras. Den geografiska tillgängligheten bör förbättras genom ökad
läkarlillgäng i de områden som i dag präglas av brist på fast läkare samt genom
en väl utbyggd primärvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den ekonomiska tillgängligheten inom det offentliga
svenska sjukvårds­systemet - olika befolkningsgruppers finansiella möjligheter
att efterfråga den vård man behöver - är i etl internationellt perspekliv
mycket god. Ökande patientavgifter vid sjunkande reallöner kan dock ånyo
försvåra speciellt resurssvaga gruppers möjligheter atl efterfråga den vård man
behöver. Detta gäller inte enbart inom tandvård utan även inom hälso- och
sjukvården i övrigt. Den samlade effeklen av avgifier lill läkarbesök,
sjukvårdande behandlingar, läkemedel och sjuktransporter kan därvid bli mycket
kännbara. Problemen måste följas uppmärksamt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den kulturella och organisatoriska tillgängligheten inom
hälso- och sjukvården bör vidare förbättras. Detta innebär bl.a. att den
information som ges av läkare och annan personal måste vara begriplig för alla
oberoende av patienlens kullurella och utbildningsmässiga bakgrund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare återstår viktigt förändringsarbete för atl
underlätta kontakt med och kontinuitet inom det svenska hälso- och
sjukvårdssystemet. Det måste bli lättare att hitta rätl i det mycket
differentierade och specialiserade systemet. I möjligaste män måste man
avveckla de hinder till kontakt som idag finns i form av begränsade
telefontider och onödiga köer. Samlidigt bör man också i ökad utsträckning
pröva möjligheterna till kvällsöppet och hembesök.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En fortsatt satsning pä utbyggnad av primärvården är en
grundläggande förutsättning för atl förbättra hälso- och sjukvårdens
tillgänglighet och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section370&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section371&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kontinuitet.   Alt  lillgodose  konlinuilelskravel är en 
mycket  angelägen uppgifl i synnerhet för primärvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I HS 90-materialet skisseras en långsiktig ulveckling av
vårdstruktur och vårdorganisation som ligger i linje med de senaste årens
fakiiska förändring­ar och innebär en strävan efler en organisation som är
bällre anpassad efler människors värdbehov och möjlighelerna all ge en god och
mänsklig vård. Visst generellt underlag ges i ulredningen för ulveckling och
avvägning mellan olika former av hälso- och sjukvård liksom mellan smä och
slora sjukhus. Detta material måste givetvis kompletteras med successivt vunna
erfarenheler och ställas mot starki skiftande lokala förutsällningar. Den
slutliga avvägningen måste därför ske i landstingens demokratiska besluts­process.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårdslrukturulvecklingen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De hälso- och sjukvårdspoliliska målen och kraven, såsom
de framgår av hälso- och sjukvårdslagen, av andra uttalanden av statsmakterna
och av sjukvårdshuvudmännens beslut, innebär som tidigare belonals bl.a. atl
befolkningens behov av hälso- och sjukvårdsinsatser skall slyra fördelningen av
resurser för såväl sjukvärdande som förebyggande insalser. Vidare skall
vårdinsatserna förläggas så nära befolkningen som möjligt i anslulning till
boende och arbete. Insaiserna skall ges på lika villkor för landets hela
befolkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behoven av förstahandskoniakier med hälso- och sjukvård
vid sjukdomar, skador och för förebyggande ålgärder för befolkningen
lillgodoses genom flera olika vårdformer, som också kan vara fördelade pä
skilda huvudmän. Sjukhusen svarar t.ex. för närvarande för en mycket slor andel
- mer än hälften-av det totala antalet läkarbesök i öppen sjukvård.
Landstingen, som huvudansvariga för befolkningens behov av hälso- och sjukvård,
har också alt svara för samordningen inom primärvårdsområdet med övriga
vårdgivare på den lokala nivån. Primärvården skall meddela sjukvård vid
mottagningar, vårdcenlraler, i hemmet och vid lokala sjukhem. Primärvården bör
svara för behov av hembesök och kunna ha lämpligt öppenhållande och jourljänst
för flertalet vårdsökande och svara för hälsovården för mödrar, barn och äldre
saml särskilda hälsoriskgrupper. Samverkan med företagshälsovården, särskilt
beträffande rehabiliteringen är angelägen. Man bör vidare svara för
företagshälsovårdsservice vid arbetsplatser där denna inte kan tillgodoses på
annat sätt. Man skall bedriva samhällsinriktade, allmänl inriklade och
individinriktade förebyggande ålgärder inom silt primärvårdsområde. Slut­ligen
har man all svara för omvårdnad som i huvudsak betingas av medicinska skäl och
tillgodose lokala resurser för rehabililering, eftervård och omvårdnad i livets
slutskede.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den slutna vården är sedan länge väl ulbyggd i Sverige.
Målet för länssjukvården har varil all successivt höja kvalilelen. Denna
ulveckling bör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section372&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section373&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fortsätta. Samtidigt kan - i takt med primärvårdens
utbyggnad - vissa resurser frigöras, bl.a. som en följd av den pågående
ulbyggnaden av resurser för sjukhemsvård osh sjukvård i hemmet. En koncentration
av länssjukvår­dens resurser ger kvalitativa vinsier när del gäller medicinsk
kvalitet och säkerhel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En viktig uppgift för huvudmännen är att pröva vägar för
att förändra vårdstrukturen. Länsdelssjukhusen, som är av mycket varierande
storlek, kommer i flera fall i den framlida vårdorganisationen atl fylla en
annan funklion än för närvarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av vårdideologiska skäl bör en del av hälso- och
sjukvårdens vårdutbud och värdstruktur starki förändras. Den påbörjade
förändringen av den slutna psykiatriska sjukvården frän en koncentration på
mentalsjukhus till öppnare och lokala psykiatriska vårdinsatser mäste fortsätta
och fullföljas. Likaså måste utvecklingen av långtidssjukvården präglas av en i
slörsla möjliga utsträckning lokalt förankrad vård i hemlika boendeformer med
primärvår­den som huvudansvarig. Den sjukhusanslutna långtidssjukvärden bör
begränsas lill sådan vård som kräver särskilda ulrednings- eller rehabilite­ringsinsatser
eller är starkt beroende av service från andra sjukhusenhe-ler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med den tämligen långtgående reduktion av platserna vid
medicin- och kirurgklinikerna som kommer alt bli nödvändig, är det ofrånkomligt
att länsdelssjukhusens uppgifier och arbetsformer prövas för att undvika
avsevärda driftsekonomiska nackdelar. Det finns också kvalitativa skäl som
talar för alt man bör la upp de minsla akutsjukhusens roll lill diskussion.
Otillräckligt patientunderlag kan som påpekais i underlagssludien leda lill atl
personalens kunskaper och yrkesfärdighet inle kan upprätthållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänheten har ell självklart krav på bästa möjliga
medicinska omhän­dertagande nära hemorten och på en lokalt ulbyggd omvårdnad av
äldre. För att detta skall kunna genomföras måste sådant hälso- och
sjukvårdsarbete, som kan utföras i en lokal primärvårdsorganisation, erhålla
kraftiga resurstillskott, främst genom omfördelning. Redan i huvudmännens nuva­rande
femårsplaner markeras en belydande resursförstärkning för omvård­naden av äldre
och för den lokala öppna vården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi bedömer det således nödvändigt all under 1990-talel
fortsätta satsningen på en utbyggd lokal sjukhemsvård och utökad sjukvård i
hemmel liksom en ökad andel öppen vård vid vårdcentraler, dagvård samt olika
former av förebyggande verksamheter. För att kunna erbjuda en sådan lokal
hälso- och sjukvårdsservice erfordras atl primärvärden på sikl kommer att
disponera en stor andel av hälso- och sjukvårdens samlade resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att åsladkomma en förändring av hälso- och
sjukvårdssystemet måste fortsatta åtgärder på riksnivå vidtas. Dessa bör bl.a.
inriktas på alt stödja huvudmännens långsiktiga arbete med atl förverkliga den
nya hälso- och sjukvårdslagens syften och atl förändra vårdstrukturen. Med
hänsyn lill bland annal ansvarsuppdelningen inom hälso- och sjukvärden måsle
elt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section374&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section375&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sådani arbete bedrivas väl samordnat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Informaiions- och utbildningsarbetet bör inriktas mol alt
utforma och bedriva informationsåtgärder gällande HSL/HS 90, som innefattar
informa­tions- och utbildningsmaterial om innebörden av utvecklingen inom
hälso-och sjukvården och behovel av förändringar i vårdstrukturen saml mot atl
initiera fortsatta åtgärder vad gäller personal- och sysselsättningsplanering
saml grund- och vidareulbildningsinsatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetet med vårdprogramunderlag bör inriktas mol att
utforma system för medicinsk normering, bl.a. avseende vårdmässiga och
ekonomiska aspekter på olika undersöknings- och behandlingsmetoders lämplighel
saml för effeklivisering av den befintliga verksamhelen. Vidare bör de slatliga
ekonomiska/finansiella påverkansmedlen ges en ulformning som svarar mol det
hälsopolitiska innehåll, som här har skisserats för atl ge en ram för
verksamhetens innehåll, inriktning och dimensionering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppföljning och utvärdering&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kunskaper om vårdbehov, vårdens tillgänglighet och vårdens
effekler är av avgörande betydelse för all kunna erbjuda hela befolkningen en
god vård på lika villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alltför ofta uttrycks redovisningar av hälso- och
sjukvårdens verksamhet främsl i lermer av vårddagar och vårdtillfällen. Detta
ger ett myckel begränsat perspektiv på verksamhelen. I de fall bedömningar av
produkti­viteten och effektiviteten inom hälso- och sjukvårdssystemet i
huvudsak baseras på dessa mått finns dessulom en stor risk atl förlora
kopplingen till de reella målen för hälso- och sjukvårdens verksamhel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är - bl.a. mot denna bakgrund - angelägel atl
sjukvårdshuvudmännen som en integrerad del av sin verksamhet vidareutvecklar
former och metoder för uppföljning och utvärdering. På motsvarande sätt bör en
uppföljning av övergripande hälso- och sjukvårdspolitiska mål ske på nationell
nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta utvecklingsarbele - vars inriktning närmare beskrivs
i underlagsstu­dien &amp;quot;Hälsopolitiska mål och behovsbaserad planering&amp;quot;
- bör bl.a. Omfatta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Intensifierade
ansträngningar att inom ramen för den reguljära verksam­heten söka belysa
effekter av preventiva, behandlande och rehabihteran-de insatser i termer av
minskade hälsorisker, förbättrad hälsa och ökad funktionsförmåga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vidareutveckling
av palientstatisliken så att den omfattar såväl sluten som öppen vård och kan
relateras till ålder och socio-ekonomiska bakgrundsfaktorer (i första hand
yrke).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Löpande
redovisningar av värdstrukturens förändringar speciellt vad avser utbyggnaden
av primärvården och länssjukvårdens omstrukture­ring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section376&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section377&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beskrivningar som
belyser avvägningen mellan förebyggande, behand­lande och rehabiliterande
insatser. Särskild uppmärksamhet bör därvid ägnas möjligheter all redovisa
omfattning och inrikining av hälso- och sjukvårdens individ- och
samhällsinriktade förebyggande insalser inklu­sive anslrängningar att aktivt
identifiera hälsopolitiska riskgrupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bedömningar av
vårdens tillgänglighet och kontinuitet. Metodutveckling för att - speciellt
inom primärvården - löpande kunna följa bl.a. vårdens geografiska,
demografiska, socioekonomiska och kullurella tillgänglighet bör ges hög
prioritet. Därvid bör speciell uppmärksamhel ägnas möjligheter att identifiera
vårdpoliliska riskgrupper, dvs. i vilken utsträckning olika befolkningsgrupper
erhåller en vård på lika villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårdstruktur och sysselsättning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De förslag till hälso- och sjukvårdspolitik inför 90-talel
som utvecklas i denna rapport innebär en forlsall omprioritering inom hälso-
och sjukvården enligt de principer som drogs upp inför planeringen under
1970-talel. Den innebär en förändring av resursfördelningen från ett slarkl
beroende av sjukhus och andra institutioner till en uppbyggnad av vårdresurser
i mer decenlraliserade och öppna former.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslagen är i linje med de regionalpolitiska målen och
konsekvenserna för en decentraliserad samhällsstruktur. Primärvården behöver
byggas ut kraftigl på sjukhusorlerna. Därmed skapas sysselsättning som
kompenserar neddragningar inom länssjukvården. Särskilda
sysselsättningsskapande ålgärder kan dock behövas på ett mindre antal
sjukhusorier. Hälso- och sjukvården har stor betydelse för den lokala
sysselsättningen. Värdens fortsaita utbyggnad bör ske i organiserat samarbete
mellan föreirädare för sjukvårdshuvudmän samt värd-, regional- och
arbetsmarknadspolitik. Struk­turåtgärder som är angelägna ut vårdpolilisk
synpunkt bör genomföras även om delta kan leda lill övergående lokala
sysselsättningsproblem. För atl lösa lokala sysselsättningsproblem i samband
med hälso- och sjukvårdens strukturomvandling bör i försia hand samhällel
regional- och arbetsmark­nadspolitiska medel ulnyttjas. En del av dessa medel
bör också kunna användas för atl arbeta i riktning för en vårdslruktur som i
ökad ulslräckning baseras på primärvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa olika lyper av strukturförändringar förutsätter en
nära samverkan mellan ansvariga organ inom hälso- och sjukvården respeklive de
organ som ansvarar för arbetsmarknads- och regionalpolitiska ålgärder på lokal,
regional respeklive nationell nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Personal- och utbildningsplaneringen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Personalen är hälso- och sjukvårdens nyckelresurs. Den
kvantitativa tillgången   pä   erforderlig   personal,   kvaliteten   i  
form   av   personalens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section378&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section379&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kunskaper och färdigheter och deras förhållningssätt lill
vårdarbetet är av stor betydelse för möjlighelerna atl förverkliga de hälso-
och sjukvårdspo­litiska intentionerna. Fördelningen av personal på olika
geografiska områ­den och verksamhetsområden är grundläggande för att kunna
erbjuda en vård på lika villkor för hela befolkningen. Personal- och
uibildningsplaner-ingsfrägorna är därför av strategisk betydelse för atl de
hälso- och vårdpoliliska målen skall kunna förverkligas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I redovisningen pekar vi pä vissa möjligheter att förändra
personalens kunskaper, färdigheter och attityder genom successiva anpassningar
av utbildningarnas innehåll, bredd och form. Bl.a. betonas behovel av nya
kunskapsområden, en bällre samordning av vissa olika utbildningsgrenar samt en
mer primärvårdsförankrad praktik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi anser det angelägel all i ökad utsträckning anpassa
innehållet i all vårdutbildning lill de hälsopolitiska utvecklingssträvandena.
Det behövs en bättre balans mellan utbildning för iradilionella vårduppgifter
och ulbildning inriklad mot förebyggande arbete, omvårdnads- och grupparbete
och samverkan med socialtjänsten och andra samhällssektorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi vill peka på betydelsen av kraftfulla salsningar på
fort- och efterutbild­ning för atl stärka personalens kompelens och öka
beredskapen för nya och förändrade arbetsuppgifter. Huvuddelen av den personal
som kommer atl arbela inom hälso- och sjukvården vid sekelskiftet har redan i
dag erhållil sin grund- och vidareulbildning. Särskilda fortbildningsinsatser
för denna personal måste initieras liksom fortbildningsinsatser för att häja
kompelens-nivån för biträden till motsvarande undersköterske/sköiarkompelens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi anser att konsekvenserna av den förändrade
vårdstrukturen och de hälsopolitiska målsättningarna vad gäller såväl
vårdpersonalens arbetsupp­gifter och kunskaper som vårdutbildningarnas
anpassning härtill ytterligare behöver analyseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av särskilt intresse för den här föreslagna ulredningen är
att konkretisera förändringarna i arbetsuppgifter för personal inom
länssjukvården och primärvården mol bakgrund av den nya vårdstruktur som
föreslagils. För personal inom primärvården är del därvid bl.a. fråga om nya
uppgifier vad gällerexempelvis äldreomsorg, psykiatrisk vård och hemsjukvård
liksom nya relationer lill både länssjukvården och socialtjänsten. För
länssjukvården måste kraven från den fortgående specialiseringen och
medicinsk-iekniska utvecklingen las i beaktande. Det gäller såväl relationer
mellan olika personalgrupper som kompetensen hos varje yrkesgrupp. Mot denna
bakgrund är del angeläget alt arbetet med atl ulvärdera de nyligen reformerade
vårdutbildningarna prioriteras i del fortsatta arbetet med utbildningsfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi föreslår därför att ett fortsatt och tvärsektoriellt
ulredningsarbele genomförs inriktat pä dessa frågeställningar och med
utgångspunkt frän HS 90-studierna. 1 elt sådant utredningsarbete är det
angeläget atl särskilt uppmärksamma hur personalen genom olika
utbildningsinsatser säväl på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section380&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section381&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;grund- och vidareulbildningsnivå som i fort- och
efterutbildning skall kunna få en vidgad medvetenhet av de sociala och
miljöbetingade faktorernas betydelse för hälsa och sjukdom saml ökade kunskaper
ifråga om hälsopo­litiska uppgifter. Därutöver behöver behovet av pedagogisk
förnyelse och påverkan av attityder och synsätt också ägnas uppmärksamhet
liksom frågan om hur ökad samverkan mellan olika vårdutbildningar kan komma
till stånd utan alt för den skull ändra hela studieorganisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi föreslår också en särskild ulredning för att se över
läkarnas vidareul­bildning i syfte all fä lill stånd sådana förändringar som
gör del möjligt att på ell lättare och mer flexibelt sätt anpassa
vidareulbildningen till hälso- och sjukvårdens utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I HS 90-arbetet har genomförls beräkningar av lillgång och
eflerfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal fram mol år 2000.
Tillgångsprognoserna, med utgångspunkt från nu beslutad intagningsnivå till
värdutbildningarna, har kunnal göras med ganska god säkerhel.
Efterfrågebedömningarna har utförts i form av några olika trendmässiga
framskrivningar, vilka är baserade på antaganden om årliga volymökningar,
arbelstidsförhålanden m.m. Del avgörande för de olika alternativen som därvid
valts är i grunden den samhällsekonomiska utvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har inte kunnat la slällning till vilket av de angivna
efterfrågealterna-liven, som idag kan bedömas vara mest realisliskl uiifrån
hälsopolitiska utgångspunkter. I den slutliga avvägningen av
utbildningskapacitet m.m. måste härutöver även andra faklorer vägas in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi går därför inte längre i våra överväganden än alt
redovisa angivna trendmässiga efterfrågeallernativ. De beräkningar som framtagits
bör dock enligt vår uppfattning kunna ulgöra ett led i att ta fram underlag
-tillsammans med annal malerial - för politiska ställningstaganden om den
framlida dimensioneringen av vårdutbildningar m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 enlighel härmed är del dock nödvändigl att fortsätta all
följa upp personalutvecklingen och all analysera de förändringar i
personalresursernas omfattning, fördelning och ulnyttjande som sker. Dessa
kunskaper bör läggas lill grund för fortsatta efterfrågeberäkningar m.m. Våra
personalprog­noser förutsätts därför ulgöra inledningen lill etl forlsall och
rullande prognosarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För närvarande pågår arbete med atl ta fram en
underlagssludie om personal- och utbildningsplanering. 1 denna kommer de ovan
redovisade tillgångs- och eflerfrågeberäkningarna alt yllerligare fördjupas och
konkre­tiseras samt kompletteras uiifrån en programmatisk ansats. Delta är inle
minsl angelägel i en situalion där hälso- och sjukvårdens struktur förväntas
komma att påtagligt förändras. Underlag för sådana programmatiska beräkningar
för perioden fram mol år 2000 skall givelvis sä långt som möjligl utgöras av
material från de samlade HS 90-sludierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section382&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section383&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvårdsstatistiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HSL:s starka markering av att planeringen av hälso- och
sjukvården skall utgå från befolkningens behov och leda lill en vård på lika
villkor släller stora krav på atl hälso- och sjukvården förfogar över statistik
och annan information om bl.a. riskfaktorer, hälsoförhållanden och
värduinyitjande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi ansluler oss lill stalistikutredningens förslag aU nya
områden som är angelägna aU utveckla är statistik som belyser befolkningens
hälsorisker samt paiientstatistik från offentlig öppen vård. från privat
sjukvård och företagshälsovård samt en mer detaljerad redovisning av
sjukvårdskostnader (resurs- och prestationsstatistik).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi anser all man sa långt som möjligt bör basera
statistiken på urval. I värt förslag om en ulvecklad regisirering av
olycksfallsskador och dess orsaker tillämpas urvalsprincipen. Detla utesluter
givelvis inte behov av särskilda löpande patientregister pä säväl cenlral som
regional bas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Sverige är förulsällningarna alt följa hälsosiluationen
och dess utveck­ling m.m. särskilt goda tack var vår omfaUande
befolkningssiatistik och våra etablerade register över vissa sjukdomar och
skador. Det är angeläget atl tillgång även i fortsättningen kommer att finnas
till dessa regisler, givelvis med de begränsningar i användning m.m. som
personinlegritelen kräver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är angeläget all öka användningen och fördjupa
analysen av befinllig hälsostatislik. SCB:s ULF-undersökningar behöver ur
hälsopolitisk synvin­kel kompletteras, uividgas och vidmakthållas. Det behövs
möjlighet all löpande kunna relatera såväl hälso- och vårdsialistik till
socioekonomiska bakgrundsfaktorer och yrke såväl på lokal, regional som
nationell nivå. Speciell uppmärksamhel bör ägnas möjligheter atl beskriva
konsekvenser av ohälsa uttryckt i t.ex. termer av funktionsförmåga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är angeläget all vi får fram en bred och samlad
periodisk redovisning med sammanslällning och analyser av hälsoutvecklingen i
Sverige. Man bör pröva möjligheterna lill etl samarbete mellan socialstyrelsen
och Landstings­förbundet för en gemensam publicering med den nuvarande
statistiska årsboken för landstingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den epidemiologiska bevakningen av befolkningens
hälsorisker behöver fördjupas. Detta är en angelägen uppgift för de
samhällsmedicinska enheterna atl på sikt engagera sig i. Ytterligare
ulvecklingsarbele är dock nödvändigl för all finna former och innehåll för en
mer omfallande epidemiologisk bevakning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det behövs en regelbunden sammanställning och analys av
förändringar mom hälso- och sjukvården som underlag för regeringens
ställningstagan­den, som i huvudsak kan baseras på existerande planer och
slalistik och som årligen bör redovisas till hälso- och sjukvårdsberedningen av
socialstyrelsen i samråd med Landstingsförbundet. Innehållel i landstingens
ekonomiska långlidsplaner behöver vidareutvecklas så all det i högre grad kan
relateras till hälso- och sjukvårdspoliliska mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section384&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section385&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Forsknings- och uivecklingsarbeiel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den svenska medicinska forskningen har inlernationellt
sell en hög ställning och del är angeläget att den även framledes kan hävda sig
väl. Forsknings- och utvecklingsarbetet är vid sidan av personalutbildningen
ell av de vikligasle medlen för all påverka hälso- och sjukvårdens inriktning
och innehåll pä längre sikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En slutsats av HS 90-arbetet är att del är nödvändigt att
förändra och anpassa forsknings- och utvecklingsarbetet och dess inriktning i
enlighel med de utvecklingssträvanden som HS 90 ger ullryck för. Det krävs en
omstrukturering och därmed omfördelning av FoU-verksamheten. Omstruktureringen
måsle följa den omstrukturering som sker inom hälso-och sjukvården. De nya
kunskaper och den nya normbildning som dessa kunskaper kan frambringa måste i
starkare ulslräckning än hittills förankras i den basala hälso- och sjukvården,
dvs. inom primärvården och länssjukvår­den. Normgivningen bör således inte
enbari som för närvarande grunda sig på det FoU-arbete som sker inom
universitetsinstitutioner och sjukhus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med primärvärden som bas och med en kompletterande
länssjukvård inom de enskilda landstingen bör FoU-arbelel ske i direkl
anslulning till de problem som finns inom vården och del palieniarbele som
bedrivs på ovannämnda vårdnivåer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den påbörjade förändringen av inriklningen av den
medicinska forskning­en mot mer förebyggande insalser. mol allmänmedicin och
andra decentra­liserade vårdformer och mot psykiatriska och långvariga
sjukdomar måsle fullföljas. Därulöver måste också utvecklas en socialt och
ekonomiskt inriktad forskning kring hälso- och sjukvårdens problem.
FoU-verksamhe­ten bör relateras lill hälso- och sjukvårdens praktiska problem
med förankring av verksamheterna till primärvård och länssjukvård. En ulveck­ling
av forskning relaterad lill de medellånga vårdutbildningarna bör utvecklas
främst på omvårdnads- och rehabiliteringsområdena. Den epide­miologiskt
präglade forskningen behöver förslärkas. Särskild uppmärksam­hel bör ägnas
forskning inriklad mol att belysa orsaker till ohälsans omfattning och
fördelning mellan olika befolkningsgrupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvärdsforskningen behöver en faslare bas
inom universi­tetsorganisationen med en hälsopolitisk profilering. Samverkan
mellan MRF, DSF och andra forskningsråd kring hälso- och sjukvårdsforskningen
behöver ulvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingen själva mäste fördjupa silt engagemang i
forskningsfrågorna och bygga upp kunskaper och kompetens inom området. Hälso-
och sjukvårdsberedningen bör i sill arbete ta upp också forskningsfrågorna från
hälso- och sjukvårdspolitiska utgångspunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälsopolilik inför 90-lalel - konlinuilel och förnyelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vägledande i HS 90-arbetel har varil kraven på elt
offensivt hälsopolitiskt synsäll, en behovsrelalerad hälso- och sjukvårdsplanering
och en avvägning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section386&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section387&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mot samhällsekonomiska och arbelsmarknadspolitiska mål och
restriktio­ner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett offensivt hälsopolitiskt synsätt innebär att de
hälsopolitiska utgångs­punkterna och kraven bör ges en förstärkt plats i
samhällsplaneringen. Därför måste vi utveckla mekanismer härför och förslärka
den tvärsekto­riella samverkan kring hälsofrågorna som en central del av
välfärdsuiveck­lingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vår analys av förutsättningar, krav och behov har lelt oss
fram till att föreslå en effeklivisering av hälso- och sjukvården genom en
kvanlilativ och kvalitativ utveckling av primärvården så att den kan svara för
befolkningens behov av bassjukvård och för den största delen av hälso- och
sjukvårdens förebyggande insalser. Vi föreslår alt man satsar på en ulveckling
av den samhällsmedicinska verksamhelen inom landstingen, till huvuddelen inle­grerad
i primärvärden och slödd av särskilda samhällsmedicinska enheter. Vi föreslår
vidare att länssjukvården och regionsjukvården koncentrerar sin verksamhel lill
den vård där kontinuerlig övervakning, koncenlrerade utrednings- och
behandlingsinsatser samt tekniskt och kunskapsmässigt särskilt specialiserade
ålgärder moliverar denna vårdnivå. Delta är en förutsättning för atl bibehålla
och utveckla specialistvården och överföra nya verksamheter och metoder från
regionsjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den samhällsekonomiska utvecklingen har en avgörande
inverkan på vilka resurser som kan avdelas till hälso- och sjukvårdssektorn. En
hög ekonomisk tillväxt ger större förutsättningar att tillföra hälso- och
sjukvårds­verksamheten resurser än en låg tillväxt med kraftig inflation.
Möjligheterna. atl åstadkomma en omslruklurering av värden är dels beroende av
i vilken utsträckning nya resurskrav kan finansieras via omprövning och
effeklivise­ring av befinllig verksamhet, dels vilken ekonomisk tillväxt som är
för handen och de ekonomiskl politiska och budgelpoliliska ställningstaganden
statsmakterna gör om de hur de resurser bör fördelas som tillväxten genererar.
Genomförande av olika slag av ålgärder måsle sålunda anpassas till vad som är
möjligt att åstadkomma genom omprioriteringar m.m. och till de restriktioner
som följer av tillväxten i ekonomin och slalsmaklernas budgetpolitiska och
ekonomiskt politiska ställningstaganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har i HS 90-projektet redovisal inriktningen av de
förändringar av hälso- och sjukvården som vi bedömer vara erforderliga fram
till år 2000 på grundval av de hälsopolitiska krav och samhällsekonomiska
förutsättningar m.m. som i dag kan bedömas. Vi har också i form av exempel
angivit olika möjligheter och önskvärda förändringsmål. Del ankommer givelvis
på de enskilda landstingen att i sin planering ta ställning till omfattningen
av förändringarna inom sitt landsling liksom till förändringstakten på grundval
av olika regionala och lokala behov och förulsättningar. Förändringarna måste
självfallet ske successivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Våra förslag utgör en konkretisering och vidareutveckling
av hälso- och sjukvårdslagens mål och intentioner. De är också i samklang med
den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 181&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section388&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section389&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hälsopolitiska strategi som världshälsoorganisationen
förordar och som vi från svensk sida anslutit oss lill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett förverkligande av dessa mål och inlenlioner innebär
inga dramatiska förändringar inom svensk hälso-och sjukvård. De förändringar
som krävs för att öka hälso- och sjukvårdens möjligheter all bidra till
förbättrad hälsa och god vård kommer dock atl kräva ell målmedvetet arbele.
Erfarenhetsmässigl vet vi atl det finns ett alltförstort gap mellan plan och verklighet
när del gäller att utveckla de förebyggande insatserna, omfördela resurser från
länssjuk­vård till primärvård och förändra vårdutbildningarna i enlighet med de
hälsopolitiska prioriteringarna. Det krävs därför också en målmedveten
uppslutning bakom dessa mål och intentioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskilt yttrande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Docent Hans Rundcrantz har avgell ett särskilt yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppens sammansättning m.m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90-arbetel har under den avslutande fasen letts av en
arbeisgrupp för långsiktig planering under hälso- och sjukvårdsberedningen med
följande sammansättning:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lindberg, Ingemar, statssekreterare, ordförande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Brynolfsson, Guslaf, avdelningschef&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Croné, Ulrica, sjukvårdsföreslåndare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dahlgren, Göran, departementsråd (fr.o.m. 1984-01-01)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jonsson, Bo. departementsråd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lamnevik, Gunilla, avdelningschef&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lindqvist. Ewa, departementssekreterare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nilsson. Slig-Berlil. överläkare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Orava, Olle, sjukvårdsdirektör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rundcrantz, Hans, docent&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skalin, Douglas, utredningschef&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Wennström, Gunnar, avdelningschef&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Westerholm, Barbro, generaldirektör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Wetterström. Rolf, ombudsman&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bratthall, Birgitta, departementssekreterare, sekreterare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningsarbetet har genomförls inom socialstyrelsen
under ledning av generaldirektören Barbro Westerholm samt med avdelningschefen
Gunnar Wennström och byråchefen Göran Dahlgren (t.o.m. 1983-09-30) som
projektledare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section390&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section391&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övriga HS 90-rapporter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom  ramen  för  HS 90-projeklels  avslutande   huvudfas 
har.  ulöver huvudrapporten, utgetts följande i SOU-serien intagna skrifter:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1984:40 Hälsopolitiska mål och behovsbaserad
planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Underlagssludie. SOU 1984:41 Hälsopolitiska mål och
behovsbaserad planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:56.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Huvudbilaga 1-3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fakta om
ohälsans och vårduinyitjandets socioekonomiska fördelning i Sverige&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:56.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsmiljö,
yrke, ulnyttjande av sluten vård&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:56.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den jämlika
sjukvården?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:56.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1984:42 Alt   förebygga   skador  -  elt  
hälsopolitiskt   handlingspro­gram. Underlagsstudie.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:57.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1984:43 Atl förebygga hjärt- och  kärlsjukdom - etl
hälsopoliliskl handlingsprogram. Underlagssludie.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:56.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1984:44 Hälsopolitik i samhällsplaneringen -
boendemiljö, arbelsmil­jö. arbetslöshet och kost. Underlagssludie.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:57.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1984:45 Invandrarna i hälso- och sjukvärden.
Underlagsstudie.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:57.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1984:46 Primärvårdens uppgifter i det förebyggande
arbelet. Underlagssludie.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:57.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1984:47 Primärvårdens uppgifter i del förebyggande
arbetet. Huvudbilaga. Hälsoupplysning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:58.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1984:48 Länssjukvården - möjligheter till förändring.
Underlagsstudie.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under projeklets förstudier utgavs följande i SOU-serien
intagna skrifter:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1981:1    Hälsorisker - en kunskapssammanställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1981:2    Ohälsa och vårdutnyttjande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1981:3   Hälso- och sjukvård i internationellt
perspekliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:58.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1981:4 Hälso- och sjukvård inför 90-lalel.
Utgångspunkter och rikllinjer för del fortsalla arbelel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:58.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1982:11 Den långsikliga tillgången och efterfrågan på
läkararbets­krafl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section392&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section393&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:262.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BUaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanställning av remissyttrandena över HS 90 :s
huvudrapport (SOU 1984:39) Hälso- och sjukvård inför 90-talet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innehåll&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissinstanser
m. m............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas
allmänna bedömningar av HS 90:s huvud­rapport          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkter
och mål (kap. 1) ............................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hälsorisker och
hälsoproblem (kap. 2)   ................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samhällsekonomiska
villkor (kap. 3) ........................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förebyggande
insatser (kap. 4) ............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;...... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas
allmänna synpunkler   .... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslärki
tvärsektoriell samverkan   ................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nationellt
hälsopolitiskt råd  ........................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utbyggnad av
samhällsmedicinska enheter  ... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hälsopolitiska
handlingsprogram, allmänl ....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.5.1   Skadeprogrammel, stärkt tillsyn och registrering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:81.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av olycksfallsskador ............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;...... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.5.2   Hjärt-kärlprogrammet .......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;...... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sektorsprogram
(boende, livsmedel, arbetsmiljö, arbets­marknad)    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6.7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förstärkt
epidemiologisk bevakning ................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7     Vård på lika villkor (kap. 5)   ..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;...... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;7.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas
allmänna synpunkter   .... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;7.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utveckling av
behovsbaserad planering ......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;7.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Särskilda
insatser för vårdpolitiska riskgrupper           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8    Förändrad vårdstruktur (kap. 6, delvis 7) ................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;...... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;8.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas
allmänna synpunkler   .... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;8.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulbyggnad och
breddning av primärvården   .. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;8.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Specialister i
primärvården ............................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;8.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Särskild
äldrehälsovårdsservice   .................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;8.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Långtidssjukvårdens
ulveckling  ..................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9    Länssjukvårdens långsiktiga utveckling (kap. 7)   .... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;9.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas
allmänna synpunkler   .... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;9.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överföring av
viss öppen vård från sjukhusen till primär­vården        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;9.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Minskning av
vårdplatser inom vissa discipliner          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;9.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Storkliniker,
samjourer och andra rationaliseringar   ...&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10  Personalbehov och personalutbildning (kap. 8) ....... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.1    Remissinstansernas allmänna synpunkter   . &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section394&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section395&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:44.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;10.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Underskölerskekompetens
skall vara baskompeiens samt allmänt höjd kompetensnivå         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;10.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förstärkt
fortbildning och efterutbildning  ....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;10.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översyn av
vårdutbildningarna   ..................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;10.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översyn av
läkarnas vidareutbildning   ........... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;10.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;HS 90:s
irendprognoser för personallillgäng och -eflerfrå­gan               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11  Hälso- och sjukvårdsstatistiken (kap. 9)   ................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;11.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas
allmänna synpunkler   ..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;11.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enhellig
paiientstatistik i öppen vård ............... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;11.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uividgning av
ULF-studierna   .......................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;11.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Socio-ekonomiska
data i patientjournaler  ...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;11.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hälsoriskrelalerade
journaler    ....................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;11.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utveckling av
personalstalistiken   .................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;11.7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Periodisk
sammanställning av hälsoutvecklingen i Sverige&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12  Forsknings- och ulvecklingsarbete (kap. 10)    ......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;12.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas
allmänna synpunkter   .... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;12.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;HS 90:s
prioriteringar av forskningsområden    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;12.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;HSB engageras i
forskningsfrågor ................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;12.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landslingens
engagemang i forskningen   ...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13  Övriga frågor   .......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;13.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hälso-och
sjukvårdsplaneringens former   ...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;13.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Privalläkarvården 
........................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;13.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Etiska och
religiösa frågor   ............................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;13.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Läkemedelsfrågor............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;13.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Organisationernas
roll i hälsoarbetet   ............ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;13.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Invandrarfrågor  
............................................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;13.7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Homosexuella
som vårdpolitisk riskgrupp ....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;13.8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Försäkringsmedel
finansiera skolhälsovården   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;13.9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översyn av
arbetslöshetsförsäkringen   ......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section396&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:53.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section397&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanställning av remissyttrandena över HS 90:s
huvudrapport (SOU 1984:39) Hälso- och sjukvård inför 90-talet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Remissinstanser m.m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Följande remissinslanser har avgivit yttranden:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;samtliga landsling (med undanlag av Blekinge läns),
Göteborgs, Malmö och Gotlands kommuner. Landstingsförbundet och Svenska
kommunför­bundet;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;riksrevisionsverkel (RRV), statskontoret, JO (Tor Sverne),
skolöversty­relsen (SÖ), arbelarskyddsstyrelsen (med biläggande av yttranden
från tre yrkesinspeklionsdistrikt), bostadsstyrelsen, riksförsäkringsverkei
(RFV), konsumentverket, statistiska centralbyrån (SCB), socialstyrelsen (med
biläggande av yttranden från statens institut för psykosocial miljömedicin och
statens miljömedicinska laboralorium), universitets- och högskoleämbe­tet (UHÅ)
(med biläggande av yttranden från regionslyrelser, karolinska institutet och
vissa medicinska fakultetsnämnder, landslingens utbildnings­nämnder, Göteborgs
och Bohus läns vårdskoleförbund och Malmö skolsty­relse), slatens
invandrarverk, slatens livsmedelsverk, statens planverk, statens handikappråd.
Sjukvårdens och socialvärdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri).
delegationen för social forskning (DSF) och medicinska forskningsrådet;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO och Svenska kommunalarbetareförbundet, TCO, Sveriges
kommu­naltjänstemannaförbund och Svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemanna­förbund
(SHSTF), SACO/SR och Legiiimerade sjukgymnasters riksför­bund, Sveriges
psykologförbund, DIK-förbundet, Svenska logopedförbun-det, Sveriges
läkarförbund, Dietisternas riksförbund, Sveriges farmacevtför­bund. Svenska
sjukhusfysikerförbundel och Förbundel Sveriges arbetstera­peuler;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska läkaresällskapet. Svenska epidemiologiska
föreningen. Handi­kappförbundens centralkommitté (HCK), De handikappades
riksförbund (DHR), Riksförbundet Hem och Skola, Sveriges förenade studentkårer.
Pensionärernas riksorganisation (PRO) och Sveriges folkpensionärers riks­förbund;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialdemokratiska kvinnoförbundet. Folkpartiels
kvinnoförbund. Cen­terns kvinnoförbund. Moderata kvinnoförbundet och Moderata
ungdoms­förbundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservationer och särskilda yttranden är fogade lill
remissvaren från flerlalel landsling saml Göieborgs och Malmö kommuner.
Landstingsför­bundet, Svenska kommunförbundel och socialslyrelsens
verksstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom har yttranden inkommil från Svenska
diabetesförbundel, Neurologiskt handikappades förbund. Riksföreningen för
irafik- och polio-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section398&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section399&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skadade. Riksförbundet för njursjuka.
Bröstcancerföreningarnas riksorga­nisation. Miljö- och
hälsovårdsljänslemannaförbundel. Svenska skolläkare-föreningen, Sveriges
riksidroltsförbund, Apolekarsocieteten- Farmacevtis­ka föreningen, Svenska
Kyrkans centralråd, Sveriges frikyrkoråd. Riksför­bundet för sexuelll
likaberättigande (RFSL), Riksförbundel Finska före­ningar i Sverige, Sveriges
reklambyråförbund, Sveriges livsmedelsindustri­förbund saml Master Foods AB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissen avsåg HS 90:s huvudrapport SOU 1984:39. Flertalet
remissin­stanser kommenterar uteslutande denna. Vissa behandlar emellertid även
innehållet i underiagsstudier och bilagor (SOU 1984:40-48).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    Remissinstansernas allmänna bedömningar av HS 90:s
huvudrap­port&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtskilliga remissinstanser, såsom jlertalei landsnng
(motsv), siatskontorel, bosladsstyrelsen, JO, socialstyrelsen, LO, Svenska
kommunalarbelareför­bundei, SHSTF, PRO m.fl. anser allmänl att rapporten är en
värdefull beskrivning och analys av breda delar av hälso- och sjukvården och
all den i rapporten förordade fortsatta utvecklingen av hälso- och sjukvården
är väl i linje med intentionerna i hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Några av remissinslanserna,
säsom åtskilliga landsling och LO, anger ullryckligen alt HS 90 bör läggas till
grund för den framtida hälso- och sjukvårdsplaneringen. Bl.a. framhåller
Göieborgs kommun att &amp;quot;etl allmänl intryck av HS 90-rapporten är, alt den
pä etl sätl som knappast lidigare gjorls, satt hälso- och sjukvården i relation
lill samhällel i övrigl. Del är vidare positivt, att ulredningen strävat efler
-och i slort sell lyckats med - att forma mål och principer för den framlida
hälso- och sjukvården på etl säll som tar hänsyn till och bejakar landslingens
varierade förutsättningar och samtidigt ger huvudmannen möjlighet, atl i HSL:s
- och socialtjänstlagens - anda la lillvara sin särprägel och utveckla lokala
lösningar&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En del remissinstanser anser atl HS 90 har vissa brisler
som utredning och planeringsunderlag. RRV saknar en uppföljning av
socialslyrelsens princip­program Hälso- och sjukvården inför 80-talel (HS 80)
och anser all förslagen är alltför allmänl hållna och påpekar att del saknas
resursbeskrivningar och analys av hur förslagen skall genomföras. D5f anser alt
HS 90 mer behandlar hälso- och sjukvårdspolitiska mål än mekanismer att uppnå
dem, men ger strategisk vägledning för den förändring av hälso- och sjukvårdens
inriktning som följer av HSL. Spri anser all HS 90:s arbete resulterat i ell
brett kunskapsmaterial, men saknar i slora delar konkrela förslag om hur man
praktiskt skall förverkliga det som landstingen på principplanet är eniga
kring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några är mera generelll kritiska mot rapporten. Sveriges läkarförbund&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section400&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section401&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;anser att del brisler i den inre logiken mellan de olika
avsnillen, som inle fogats samman till en hälsopolitisk syntes. Rapporten ulgör
därför inte del planeringsunderlag som man kunde önska inför 90-taleis hälso-
och sjukvård. Moderala kvinnoförbundet och ungdomsförbundet uttrycker slark
kritik. Bl.a. saknas patientperspektivel och en diskussion om privala
vårdallernativ. HS 90 i nuvarande form kan inle ligga lill grund för den
framtida hälso- och .sjukvårdsplaneringen, anser förbunden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Utgångspunkter och mål (kap. 1)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 beskriver inledningsvis översiktligt
hälsoutvecklingen inom den svenska befolkningen och de krav pä förändringar av
hälso- och sjukvården och dess medverkan i samhällsutvecklingen som ställs mol
denna bak­grund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Endast några remissinstanser kommenterar specifikt detla
avsnitt i rapporten, i regel i allmänt instämmande termer. Svenska kommunalarbe­lareförbundei
understryker i alll väsentligt de mål HS 90 för fram. För all utredningens
intentioner skall kunna förverkligas krävs, säger förbundet, såväl resurser som
en lokal och central uppslutning bakom målen. Detta understryks av det alltför
slora gap som erfarenhetsmässigt finns mellan plan och verklighet när del
gäller all utveckla bl.a. de förebyggande insaiserna, primärvården och förändra
värdutbildningarna i enlighet med de hälsopoli­tiska prioriteringarna. Vidare
krävs atl medel och styrätgärder ulvecklas som, utan alt inkräkta på
huvudmännens möjligheter atl själva ulforma sina verksamheter, ansluter till
den önskade utvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Läkaresällskapei delar uppfattningen att hälsosiluationen
i vårl land numera är mer komplex än tidigare, med andra krav på vad som skall
innefattas i begreppet god hälsa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundet anför under rubriken övergripande
synpunkter bl.a. följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Förbundel betonar vikten av ett väl fungerande
demokratiskt samspel mellan riks- och länsnivå i den långsiktiga hälso- och
sjukvårdspolitiken. Behovet av sektorsövergripande bedömningar och ställningstaganden
är stort. Detta gäller både för en akliv hälsopolitik och för atl avväga
vårdens intressen mot främst sysselsättningens, samhällsekonomins samt
utbildning­ens och forskningens krav och förutsättningar. Med angivna mål i HSL
och avstämda sysselsättnings- och samhällsekonomiska ramar måste landstingen
som huvudmän ges slor frihei att i demokratisk ordning planera och forma
framlidens vård efter starkt skiftande regionala och lokala förulsättningar.
Förbundel ser det som viktigt att riksmöiet får ta slällning till såväl den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section402&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section403&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;övergripande hälso- och sjukvårdspolitiken som långsiktigt
avstämda ramar för sysselsättning och ekonomi saml inriktning och
dimensionering av utbildning och forskning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtliga huvudmän instämmer i princip i ulredningens
övergripande syn på hälso- och sjukvårdens ulveckling. Elt flertal landsnng
betonar all man släller sig bakom den huvudsakliga inriktningen mot
förebyggande insatser och den förändrade vårdslruktur som anges i utredningen.
Flera landsting konstaterar också i likhet med Skaraborgs läns landsting att
&amp;quot;de mål och principer som fastlagts av Skaraborgs läns landsting för den
forlsalta utvecklingen av hälso- och sjukvården i länet, stämmer väl överens
med del underlag som framtagits i HS 90:s huvudrapport och som skall ge ledning
för sjukvårdshuvudmännens planering samt ligga till grund för olika hälso- och
sjukvårdspoliliska överväganden&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4    Hälsorisker och hälsoproblem (kap. 2) HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 redovisar översiktligt olika indikatorer på hälsoförhållandena
i befolkningen såsom dödlighet, förekomst och fördelning på åldergrupper m.m.
av symtom och besvär, funktionsnedsättningar och handikapp saml
vårdulnyttjandet. Särskilt beskrivs de ur olika synpunkter slora hälsopro­blemen
hjärt- och kärlsjukdomar, psykiska problem, rörelseorganens sjukdomar, tumörer,
andningsorganens sjukdomar och skador. De kända eller sannolika ytlre
hälsorisker, såsom alkohol och tobak, psykosociala förhållanden,
olycksfallsrisker och arbetsmiljöfaktorer elc. som ligger bakom dessa
redovisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som hälsopolitiska riskgrupper, dvs. grupper som är
utsatta för fler och mer frekvenla hälsoproblem än andra grupper i samhällel,
framhåller HS 90 vissa riskyrken, särskilt arbetare i yrken ulan krav på
yrkesutbildning. Även inom tjänstemannagrupperna finns stora skillnader. Andra
hälsopolitiska riskgrupper är arbelslösa, ensamboende och invandrare samt vissa
riskgrup­per bland barn där föräldrarna har låg inkomst, låg utbildning och
sociala och psykiska problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 framhåller atl för att höja hälsostandarden hos hela
befolkningen krävs ett målmedvetet arbele riklal mot i försia hand de slora
folkhälsopro­blemen och de vanligasle och svåraste hälsoriskerna, varvid de
hälsopolitiska riskgruppernas situation måste särskilt beaklas. Myckel talar
för all behovel att förändra arbetsförhållanden för främst arbetare och lägre
ijänstemän är angelägna åtgärder för att minska hälsoproblemen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 förordar ett fortsatt utvecklingsarbete säväl
nationellt som lands­tingskommunall för atl nå fram till prakliska modeller för
en behovsbaserad planering och resursfördelning mellan geografiska områden,
mellan förebyg­gande, behandlande, rehabiliterande och omvårdande ålgärder.
mellan primärvård och länssjukvård samt mellan vårdgrenar och medicinska
specialiteter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section404&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section405&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.   1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinslanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av de remissinstanser som direkt kommenterat detta avsnitt
i HS 90 är ålskilliga allmänt instämmande, Socialsiyrelsen framhåller att de
viktigaste offensiva hälsopolitiska insaiserna måste göras gentemot förhållanden
som skapar ohälsa och vidmakthåller skillnader i hälsa mellan olika befolknings­grupper.
Insaiserna måste därför inriklas säväl mol förhållanden i arbetslivet och
miljön i övrigl som mol ohälsosamma livsstilar. Landstingsförbundet betonar alt
de faktiska resultaten visar alt ytterligare väsentliga förbättringar i
hälsotillståndet är möjliga och atl sådana är fundamentala i ell rättvise- och
jämslälldhetsperspekliv. Fortsatta intensifierade statliga insalser krävs för
alt begripligt beskriva ohälsans fördelning och ulveckling saml dess samband
med människors livsmiljö i vid mening och med hälso- och sjukvårdens
dimensionering och inrikining. såsom underlag för fortsatta förbällringar av
befolkningens hälsotillstånd. Spri anser att rapporten ger en god bild av
hälsoproblem och hälsorisker för befolkningen i Sverige och atl skillnaderna
mellan olika regioner och grupper visar att hälsovårdsinsatser år motiverade.
Del är viktigt atl man följer upp och utvärderar de analyser och beskrivningar
som nu gjorts så att man in på 1990-lalet kan avläsa effekterna av fortsatt
folkhälsoarbele.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO anser att HS 90-rapporlen utomordentligt tydligt visar
vilken avgö­rande påverkan på människornas hälsotillstånd som olika sociala och
miljöfaktorer har. Detla gäller inle minsl arbelsförhållandena men också
fritidssysselsättningen och boendeförhållanden, inkomster och ulbildning,
könsroller, kosl-, alkohol- och tobaksvanor. Del finns- undersiryker LO
-knappast en enda sjukdom eller hälsoslörning där inte de med de sämsta
arbelsförhållandena och livsvillkoren i övrigt drabbas hårdast. Slulsalsen är
alt de viktigaste offensiva hälsopolitiska insatserna måsle göras genlemol
förhållanden som skapar ohälsa och vidmakthåller skillnader i hälsa mellan
olika befolkningsgrupper. Detla innebär all de viktigaste insatserna måsle
göras utanför hälso- och sjukvården - t.ex. skapa full sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO deklarerar som sin mycket bestämda uppfallning att en
förutsättning för att HS 90-utredningens fina mål ska kunna omsättas i praklisk
handling är atl statsmakterna på olika sätt skaffar sig nödvändiga slyrmedel.
När det gäller arbetsförhållandenas betydelse för hälsan anser LO att såväl
samhälls­organ som arbetsmarknadens parter måste sälla in resurser för att
omvandla arbetslivet så alt det inte medverkar lill ohälsa och social
ulslagning. Därför måsle t.ex. företagshälsovårdens hälsopolitiska betydelse
belysas tydligare och ges förbättrade resurser och arbetsmöjligheter. Lagar och
avtal inom arbetsrätt, arbetsmiljö och arbetstider måste i än högre grad ges
ett socialt acceptabelt innehåll och fördelningspolitiken drivas ännu mycket
längre såväl när del gäller ekonomi som utbildning, kultur och arbele.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TCO undersiryker alt hälsan har ett nära samband med
sysselsättning, arbetsförhållanden, fysisk och psykisk arbetsmiljö samt sociala
förhållanden i övrigt. Fortsatta sirävanden att förbättra hälsan för hela
befolkningen är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section406&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section407&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ulomordenligt vikliga och måsle omfatta insatser mom
nämnda områden. Det år här de främsta hälsopolitiska medlen i vid bemärkelse
finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Läkaresällskapei finner del värdefulll att ulredningen
diskuterar före­komslen i olika samhällsgrupper av de stora hälsoproblemen och
deras konsekvenser. Sammanställningar av denna lyp ulgör elt viktigt bidrag
till den hälsopolitiska debatten. 1 enskildheter kan anmärkningar göras. Ur
mortalitets- och morbiditetssynpunkl skulle man få betydligt viktigare
riskgrupper än de som HS 90 för fram. om man log med cigarellrökare,
storkonsumenter av alkohol etc. Läkaresällskapet ställer sig frågande lill
påståendet att arbetsförhållandena behöver ändras för främsl arbetare och lägre
tjänstemän - det kan vara andra faklorer (t.ex. selektionsmekanismer) som
förklarar deras sämre hälsotillstånd i jämförelse med andra yrkesgrup­per.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera remissinslanser framhåller all de slora
hälsoriskerna med alkohol, tobak och narkotika behandlals alltför flyktigt i HS
90.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företrädarna för liandikappintressena framhåller
genomgående atl han­dikappades och kroniskt sjukas problem och behov inte
tillräckligt beaklats och belysts i HS 90-rapporten. Slatens handikappråd
finner det anmärknings­värl att del i såväl huvudrapporlen som i mångfalden av
underiagsstudier genomgående saknas problembeskrivningar om och analyser av de
grupper, handikappgrupperna, som har de mest omfallande värdbehoven. Frånvaron
av sådana diskussioner sätter också, enligt rådel, med nödvändighet sin prägel
på HS 90-rapporlens inriktning och förslag i slort. Liknande synpunkter anförs
av HCK och DHR m.fl. HCK anser att HS 90 är otillräcklig för att kunna tjäna
som planeringsunderlag för 90-talets sjukvård och behöver kompletleras med
utgångspunkt från handikappades behov. DHR har samma uppfallning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några landsting kommenterar kapitlet om hälsoproblem och
hälsorisker och Alvsborgs läns landsling noterar alt de &amp;quot;redovisade
hälsoproblemen kan i huvudsak också appliceras pä Alvsborgs län. Då belydande
skillnader kan konslaleras inom länel, anser förvaltningsulskotlet del vara av
vikt, att föreliggande olikheter noga uppmärksammas och att kunskap härom
inhämlas från så mänga källor som möjligt. Största försiktighet måste
emellerlid iakttagas vid tolkning av allt statistiskt malerial, eflersom
flertalet tillgängliga källor innehåller betydande felaktigheter, vilket inte
tillräckligt tydligl framgår av utredningen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5   Samhällsekonomiska villkor (kap. 3) HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 ger under rubriken samhällsekonomiska villkor en
översiktlig beskrivning av hälso- och sjukvården i det samhällsekonomiska
samman­hanget. Man konstaterar att hälso- och sjukvården bör ses inle endasl
som en samhällsekonomisk belaslning ulan också som en stimulans genom all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section408&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section409&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;medverka lill atl människor kan della i produktionen,
genom sin stora betydelse för sysselsättningen, dess stimulerande effekt på viss
teknisk utveckling, läkemedelsindustrins exportinkomster m.m. Konsekvenserna av
långtidsutredningens bedömningar (LU 84) för hälso- och sjukvården diskuteras.
Man beräknar atl hälso- och sjukvården skulle kunna få ett personaltillskott på
10 000 personer per år, huvuddelen deltidsarbetade, för all ökningen skall
rymmas inom den ekonomiska tillväxten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinslanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser kommenterar direkt delta avsnill i
HS 90. Social­styrelsen påpekar, liksom flera andra, all HS 90 inte beräknal
vilka ekonomiska resurser som erfordras för att genomföra föreslagna struktur­förändringar
saml utbyggnad av primärvården. Del är angeläget alt HS 90 kompletteras med
sådana beräkningar. Styrelsen erinrar om att RRV föreslagit alt socialstyrelsen
i samråd med Landstingsförbundet skall göra vissa årliga uppföljningar av
verksamhel och resursanvändning inom hälso-och sjukvården, vilket är i linje
med regeringens uppdrag 1984-10-25 till styrelsen om vissa årliga
uppföljningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Läkareförbundei erinrar om all HS 90 förväntar en
volymtillväxt om 2,1-2.7 % per år under resten av 1980-talet. Enligt förbundet
har utredning­en inte tillfredsställande förklarat varför det trots detta
resurstillskott är nödvändigt med så slora omfördelningar inom hälso- och
sjukvården som senare föreslås, med nedskärningar av framför allt
länssjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TCO anför kriliska synpunkler på avsnittet och anser atl
del är alltför pessimistiskt. Del är, menar TCO, märkligt atl ulredningen
använder begrepp som &amp;quot;tärande&amp;quot; respektive &amp;quot;närande&amp;quot; om sektorns
funklion. Ordvalet uttrycker en negativ syn på den offentliga sektorns
verksamhet som är felaktig. TCO är mycket oförstående inför påståendet i
rapporten all lagar och avtal inom arbetsmiljö- och medbestämmandeområdet
skulle vara en förklaring till de belydande avvikelserna mellan plan och
verklighet i sjukvårdsplaneringen. TCO motsätter sig kraftigt elt sådani
synsätt. Medbestämmande och tillvaratagande av personalens engagemang är en
förutsätining för en god vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några landsting kommenterar kapitlel och bl.a. Kronobergs
läns landsting &amp;quot;nolerar med tillfredsställelse rapportens syn på den slora
betydelse som hälso- och sjukvården har ur elt samhällsekonomiskl synsätt.
Följaktligen kan inle de samhällsekonomiska frågorna begränsas lill frågan om
fördelning av resurser. Hälso- och sjukvårdssektorn spelar och kommer att spela
en betydande roll vad beträffar sysselsättningen inom de regional- och
näringspoliliska områdena saml beträffande den lekniska utvecklingen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Elt antal landsting efterlyser bällre ekonomiskl underlag
för hälso- och sjukvårdens utveckling än vad som presenterats i utredningen.
Bl.a. Hallands och Uppsala läns landsting instämmer med utredningen angående&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section410&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section411&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;behovet av komplettering av långtidsutredningens konsekvensbeskrivning
med en analys av effeklerna för hälso-och sjukvårdssektorn avförändringar i
andra samhällsseklorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstinget i Halland nolerar vidare alt &amp;quot;utredningen
pekar på bristerna i sjukvårdens produklivitetsmätt och all detta leder lill
svårigheter alt bedöma vårdsektorns resursanspråk i framtiden. Analyser lyder
enligt utredningen på en negaliv produktivitetsutveckling inom sjukvården, dvs.
atl resursin­satsen per preslation ökar. Enligt vår mening är det önskvärt att
centralt ulvecklingsarbete göres på detta område&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera landsling konstaterar att den ekonomiska situationen
ställer krav pä ett nytänkande och Göieborgs kommun menar atl
&amp;quot;möjlighelerna alt &amp;quot;ompröva' den nuvarande verksamheten, former för
och omfattningen av bidrag från staten lill hälso- och sjukvården i olika delar
av landel, olika aspekler pä frågan om avgifter (som finanskälla, för att
dämpa/styra eflerfrågan, för atl &amp;quot;utjämna' etc) och förekomslen av hälso-
och sjukvård i annan regi är exempel pä faklorer som sammantaget på sikt bör ge
den enskilde huvudmannen nya perspektiv på hälso- och sjukvårdens finansiella
förutsättningar och ekonomiska behov&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motsvarande synpunkter anförs också av Örebro läns
landsling som konstaterar alt '&amp;quot;den allmänna försäkringen kanaliserar via
försäkringskas­sorna årligen cirka 30 miljarder kronor för atl möta
konsekvenser av nedsatt hälsa i form av sjukpenning, förtidspension,
handikappersättning och vårdbidrag. En stor del av dessa pengar utanordnas
under medverkan från hälso- och sjukvården genom läkarintyg och efler
ulredningar. Del är erfarenhetsmässigt bekant, och styrkt i flera mindre
studier, alt en belydande del av sjukpenningdagarna går åt lill väntetider på
olika lyper av ålgärder. Det bör kunna diskuieras om medel som nu anslås inom
sjukförsäkringen skulle kunna användas för effeklivisering av den medicinska
behandlingen för snabbare rehabiliteringsälgärder och för
sysselsättningsskapande ålgär­der&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De statliga försäkringsersättningarna berörs också av
Slockholms läns landsting som konstaterar att landstingens salsningar på
förebyggande vård i första hand &amp;quot;bör kunna avläsas inle minsl i minskade
ulgifter för sjukförsäkringen och landstinget anser del därför motiverat atl
den allmänna sjukförsäkringen bidrar lill förebyggande insatser&amp;quot;&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Elt antal av sjukvårdshuvudmännen framhåller au de
slalliga bidragen och ersättningarna inle bör vara specialdestinerade utan au
dessa bör kunna användas av landstingen med hånsyn lagen lill de lokala
förhållandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några landsling. däribland Ösiergöilands läns landsling.
beklagar &amp;quot;att del inte varil möjligl atl ge en beskrivning av de
ekonomiska konsekvenserna av förslagen&amp;quot; i ulredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera landsling berör utredningens förslag och
konslaieranden vad gäller de regionalpolitiska och sysselsällningsmässiga effekterna
av vårdslruktur­förändringarna. Landstingen delar här utredningens uppfatlning
atl arbets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section412&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section413&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;marknadspolitiska hänsynstaganden inle får förhindra en
önskvärd vårdpo­litisk ulveckling. och landslingen poängterar atl förändringar
inom vårdsek­torn måsle beaktas vid fördelning av resurser för
arbetsmarknadspoliti­ken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6    Förebyggande insatser (kap. 4)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 analyserar del hälsofrämjande och ohälsoförebyggande
arbelels nalur. Hälsopolitiska handlingsprogram mot skador och mol hjärt- och
kärlsjukdomar presenieras liksom sektorsöversikler av hälsoproblem relate­rade
till boendemiljö, arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik, arbetsmiljö samt
kost- och livsmedelspolitiken - s.k. sektoriella riskperspekiiv. Syn­punkler
och krav på utvecklingen av del förebyggande arbelel läggs fram: förslärki
tvärsekloriell samverkan nationellt och på regional och lokal nivå. utveckling
av samhällsmedicinska funktioner och enheler, siärka primärvår­dens roll och
uppgifier i del förebyggande arbelet, på sikl inrätta en
äldrehälsovårdsservice, öka insaiserna för de hälsopolitiska riskgrupperna,
införa hälsoriskrelalerade journalsystem m.m. I syfte alt utveckla del
tvärsektoriella samarbetet kring hälsofrågorna föreslås all hälso- och
sjukvårdsberedningen (HSB) bör äta sig uppgiften som elt nationellt
hälsopoliliskl råd i enlighel med WHO:s rekommendationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.1    Remissinstansernas allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet remissinstanser kommenterar de förebyggande
frågorna. Genomgående får HS 90:s analys och allmänna förslag om vikten av atl
vidareutveckla del förebyggande arbelet på alla plan eu myckel positivt gensvar
hos remissinslanserna. T.ex. Läkaresällskapet anför att en av de främsta
förtjänsterna med HS 90-utredningen är dess betonande av den förebyggande delen
i hälso- och sjukvärden. Spri ser posilivi på det slöd som HS 90 ger ål del
förebyggande arbelel och framhåller alt inga andra ålgärder kan få större
betydelse för folkhälsan än ell aktivt förebyggande arbele. Svenska
kommunförbundel finner atl en omfördelning av resurser från institutionsbaserad
vård lill en primärvårdsbaserad förebyggande hälso- och sjukvård ligger hell i
linje med såväl HSL:s som SoL:s intentioner och slöder därför en sådan
nyorientering. Svenska kommunalarbelareförbundei delar bedömningen att en
central slralegi för framtidens hälso- och sjukvård måsle bli en målmedveten
satsning på en s.k. folkhälsopolitik och förebyggande ålgärder för atl HSL:s
mål skall kunna förverkligas. Förbundel Sveriges arbetsterapeuter instämmer i
all förvänlade hälsoförbällringar för befolk­ningen även i framliden lill slor
del måste bygga på förebyggande insalser. HCK anför all del är en riklig lanke
atl driva en offensiv hälsopolitik och satsa på förebyggande insalser föruisall
all resurserna tas så all del inle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section414&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section415&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;drabbar andra områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtskilliga sektorsorgan, såsom sunens planverk, statens
livsmedel.wcrk. bosiadsslyrelsen och skolöverstyrelsen redovisar sin positiva
vilja och sina möjligheter alt medverka i del samlade förebyggande arbelet.
Sveriges riksidroilsförbund framhåller atl samhällel kan nå betydande
friskvårds-effekter inom idrottsrörelsens etablerade verksamhet. Genom sin
organisa­tion, sin omfallande verksamhet och sina ledare härden en slor
genomslags­kraft när det gäller att förmedla normer och regler, livsstil och
attityder, säger förbundet. Idrottsrörelsen är en stor. men dåligt
tillvaratagen resurs i etl förebyggande och hälsobefrämjande arbele enligt
förbundets uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några remissinslanser påpekar att alkohol- och
narkotikafrägorna inte mera ingående behandlals i HS 90. T.ex. SHSTF saknar en
offensiv inrikining vad avser missbruksproblemaiiken. Missbruket av alkohol och
narkotika är inte enbari etl psykiatriskt problem ulan berör hela hälso- och
sjukvården. Arbelet mot bruk av droger bör vara en av våra vikligasle
förebyggande insatser, framhåller förbundel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulan alt hell ifrågasätta HS 90:s syn på del förebyggande
arbetet anför nägra remissinslanser kritiska synpunkter. RRV anser att
ulredningen ger utlryck för en alltför slor tilltro till hälso- och
sjukvårdssektorns möjligheter atl påverka och lösa hälsoproblemen. Många
hälsoproblem påverkas av faklorer som dels kräver allmänpolitiska åtgärder
(l.ex. belräffande arbets­löshet), dels orsakas av djupgående individuella
livsmönster (l.ex. beträf­fande hjärt- och kärlsjukdomarna). Landstingens
möjligheter atl påverka sådana faktorer är enligt RRV:s bedömning relativt
begränsade. Möjlighe­terna att bekämpa l.ex. alkohol- och lobaksmissbruk lorde
vara större på den cenirala nivån genom användning av allmänpolitiska och
nationella ålgärder. Hälso- och sjukvårdssektorns ansvar i det förebyggande
arbelet bör enligt RRV därför yllerligare preciseras. Primärvården bör
organiseras så alt inle del förebyggande arbelel lar alltför stor del av
kapaciteten hos lillgänglig personal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;UHA menar alt HS 90 haren stor tilltro lill den s.k.
prevenliva medicinens och del förebyggande arbetets förmåga all ändra
befolkningens sjukdoms-mönster. Enligt UHÅ:s mening är denna förväntan inle
realistisk, främst när del gäller andra samhällssektorers beredvillighet all
medverka i hälsoarbetet och sälla hälso- och sjukvårdspolitiska mål före sina
egna seklorsmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska epidemiologiska föreningen anser att ulredningens
förväntningar generellt är allt för höga på det förebyggande området och att
utredningen på flera punkter gör sig till tolk för en överoplimisiisk och lätt
orealistisk grundsyn på dagens situalion för de preventiva insatserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingen har i remissvaren givit ett stort utrymme lill
kommenlarer om förebyggande verksamheler. Samtliga landsting är starki posiiiva
till de allmänna ulgångspunkierna och lill att den förebyggande vården skall
prioriteras i 90-talets hälso- och sjukvård. Bl.a. konstaterar Västernorriands
läns landsling atl &amp;quot;'även om vi har en sjukvård med hög medicinsk kvalité
och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section416&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section417&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;säkerhel är det helt klart att stora folkhälsoproblem
ålerslår att lösa. Möjlighelerna alt leva ell hälsosamt liv skiftar fortfarande
myckel mellan olika grupper i befolkningen. Förvaltningsutskottet slöder därför
HS 90 helt i tankarna om att en ökad inriktning på förebyggande insalser måsle
till i syfte atl nå en ökad folkhälsa&amp;quot;&amp;quot; och Värmlands läns landsling
framhåller att &amp;quot;miljöns och de sociala förhållandenas betydelse för
uppkomsten av ohälsa erkännes allt mer. HS 90 belyser de områden som framför
allt påverkar möjlighelerna all leva ell hälsosamt liv. Underlagsstudierna
redovisar på ell övertygande säll olika yrkesgruppers och socialgruppers
översjuklighet. Landstinget delar i alll väsenlligl de riktlinjer som dragés
upp i utredningen för att förebygga ohälsa&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att åtgärderna måste inriktas mol riskgrupper tillstyrks
och bl.a. Södermanlands läns landsling framhåller all &amp;quot;i anslulning lill
HSL:s mål om en god hälsa för hela befolkningen lar HS 90 upp en diskussion om
de hälsopolitiska riskgrupperna. Människor som är utsatta för fler och mer
frekventa hälsoproblem än befolkningen i övrigl återfinns bland vissa
yrkesgrupper, bland arbelslösa, bland ulländska medborgare och i familjer med
låg inkomsl och låg ulbildning. Utredningen lyfter hår fram allvarliga problem
som det är angeläget alt seriösl angripa och söka komma till rätta med. Del
torde kräva ett annal synsätt än som i dag till slora delar är förhärskande. En
offensiv och uppsökande verksamhel måsle prägla hälso-och
sjukvården&amp;quot;&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande några områden framförs kritiska synpunkler.
Bl.a. finner Värmlands läns landsling det &amp;quot;'något förvånande att
huvudrapporten vare sig under rubriken &amp;quot;hälsoproblem och hälsorisker'
eller under rubriken 'före­byggande insalser&amp;quot; med elt enda ord nämner
brislande fysisk aktivitet som en hälsorisk respeklive motion som en
förebyggande åtgärd&amp;quot;. Krislianslads läns landsling &amp;quot;upplever det som
en brisl alt hälsohem inte berörs i utredningen. Nämnden anser alt det hade
varil värdefullt om hälsohemsverksamheten hade diskuterats i ulredningen som
komplemenl i hälsovärdsarbetei. Etl program för utvärdering av de vetenskapliga
effekterna av sådan verksamhet efterlyses&amp;quot;'.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare framhåller några landsling all ideella
organisationer såsom föreningar och folkrörelsernas roll i del förebyggande
arbetet borde behandlats mer utförligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Elt par landsling eflerlyser en vidareutveckling av
meloder för alt samhällsekonomiskt värdera effekterna av förebyggande insalser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några landsting berör särskilt den enskildes ställning och
roll i det hälsopolitiska arbelet. Uppsala läns landsling anför bl.a. atl
&amp;quot;samhällels människosyn och människors förväntningar på livet kommer alt
avspegla sig i kraven pä hälso- och sjukvården. Här är det angelägel att man i
både den allmänna debatten och det individinriktade arbelel stimulerar den
enskilda individen till ett slörre ansvar för sig själv och sitl
välbefinnande.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Malmöhus läns landsling är kritiskt mol alt HSL:s intentioner
atl siärka&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section418&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section419&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;patientens ställning i vården inte lillräckligi beaklals i
de förslag som presenteras i ulredningen. Landstinget anser därvid att
utredningen i för slor utsträckning borisett från att del finns ett inslag av
individuellt beteende som är av betydelse för sjukdomars uppkomst,
behandlingsbarhet och förlopp, och landstinget anger att, vad man kallar ell
humanistiskt synsätt, inle accepterats &amp;quot;vilkel medför att de psykiska och
sociala sjukdomsorsakerna belraktas på samma sätt som de biologiska dvs. helt
uianför individens egen kontroll och ansvar&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstinget anger vidare alt &amp;quot;utredningens alltför
begränsade ansals kommer bl.a. lill synes i det faktum att ordel 'patient' inte
nämns i någon av rapportens över 100 rubriker. Det är mer än elt lustigt
konstaterande eftersom synpunkter på patientens slällning var välutvecklade
både i propositionen till hälso- och sjukvårdslagen och i hälso- och
sjukvårdsutred­ningen, där del slås fast atl &amp;quot;den enskildes roll bör
därför särskilt markeras och vad människan gör eller inte gör för sin hälsa
föras fram som en cenlral fråga inom hälsopolitiken&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Liknande synpunkter framföres även av Kalmar läns
landsling som särskilt vill &amp;quot;understryka den roll den enskilde individen
själv spelar och kan spela för sin hälsa. Sjukdom eller skada beror ofla pä vad
individen själv gör eller underlåter atl göra. Livsföringen är av slor
betydelse för hälsan. Vi tror därför atl det individinriktade förebyggande
arbetet med betoning på informalion om livsföringens betydelse är den
vikligasle delen i del förebyggande arbelel.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.2    Förstärkt tvärsektoriell samverkan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 förordar elt förslärki tvärsektoriellt samarbeie
kring hälsofrågorna, nationellt, regionall och lokall, så atl den samlade
potentialen i alla samhällssektorers möjligheter all främja goda hälsovillkor
och förebygga ohälsa las lill vara på bästa möjliga sätt. Hälso- och
sjukvårdssektorns uppgifl i delta sammanhang är främsl att ta fram och förmedla
kunskaper om ohälsans orsaker och fördelning i befolkningen som underlag för
insatser inom andra samhällsseklorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinslanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet remissinstanser som kommenterat det
tvärsektoriella samarbelel synes ansluta sig lill den syn som HS 90 gelt
uttryck för. T.ex. SÖ instämmer i ulredningens slarka betoning av
tvärsekloriell samverkan mellan statliga verk och departement, syftande till
att samordna de hälsopolitiska insatser­na. TCO framhåller att den
tvärsektoriella samverkan som en offensiv hälsopolilik förutsätter i dag är
myckel bristfällig eller t.o.m. obefintlig. Det är t.ex. myckel svårt atl bryla
gränserna mellan olika nämnders ansvar i de 3 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 181&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section420&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section421&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommunala och landstingskommimala förvaltningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Endasl elt par remissinstanser ger utlryck för en Iveksam
hållning till den tvärsektoriella samverkan. Arbelarskyddssiyrelsen anser atl
belänkandel är någol motsägelsefullt när del å ena sidan framhåller att någon
ändring av ansvarsfördelningen olika hälsopolitiska seklorer emellan inte är
akluell, samlidigt som man framhåller sjukvårdsorganens samordningsfunktion
även på hälsovårdsområdet. Styrelsen är angelägen om atl de olika
seklorsansva-riga insianserna får behålla ell visst mått av autonomi i det
gemensamma hälsovårdande arbetet. Sutteiis livsmedelsverk anser att
arbetsgruppen inle berört den utveckling som pågår sedan flera år och som
innebär all allt större ansvar läggs på jordbruksdepartementet i fråga om
livsmedels- och hälsopolitiken. Åven konsumentfrågorna och hälsoaspekterna vägs
in som en väsentlig del vid utformningen av livsmedelspolitiken, vilket för
livsmedelsverkets del torde innebära ett ökal anvsar för konsumentfrå­gor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kommentarerna kring handlings- och seklorsprogram liksom
i mer allmänna kommentarer ålerkommer landstingen genomgående lill frågor om
behovel av tvärsekloriell samverkan såväl nationellt som regionalt och lokall i
det förebyggande arbelet. Bl.a. framhåller Uppsala läns landsling att
&amp;quot;hälsopolitikens förebyggande arbete måste integreras i många samhällsom­råden.
Det handlar om samverkan mellan olika samhällsseklorer. En samverkan som
innebär att initiativ och genomförande kan ligga på skilda delar av samhället.
En ökad kommunikation bör eftersträvas för atl överföra den kunskap om
hälsoproblemens förekomst, fördelning och ursprung som hälso- och sjukvården
besitter. På motsvarande sätt är det angeläget alt personalen inom landstingen
tillförs erfarenheter från andra delar av samhällslivet&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller den cenirala samordningen konstaterar
Ösiergöilands läns landsling alt &amp;quot;i rapporten konstateras all del inte är
hälso- och sjukvården som ensam har att svara för hälsofrämjande och
förebyggande ålgärder. Olika seklorer av samhället skall genom samverkan
åsladkomma ell hälsopolitiskt förändringsarbete och hälso- och sjukvården skall
aklivi och målvetet sträva efler atl tillföra kunskaper i denna riklning lill
övrig samhällsplanering. Landstinget delar detla synsätt men vill poängtera att
det kvarstår etl starki behov av att via etl agerande på riksnivå påverka olika
delar av samhällslivet. Möjlighelerna att på lokal nivå påverka t.ex.
arbetsmarknads-, pris- eller jordbrukspolitiken är små&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Liknande synpunkter framförs även av Slockholms läns
landsling som anger atl &amp;quot;huvudansvaret för att påverka andra samhällsorgan
till ett hälsopolitiskt agerande måste ligga på nationell nivå&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande samverkan på lokal nivå konstaterar
Västmanlands läns landsling att &amp;quot;ett arbete på kommunnivå med samarbete
mellan primärvår­dens och primärkommunens företrädare där gemensamma konkretiseringar
av mål/delmål för angelägna områden och också gemensamma bedömningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section422&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section423&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av resursfrågor kan ske är enligt förvaltningsutskottets
uppfatlning en framkomstväg&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skaraborgs läns landsling framhåller &amp;quot;all hälso- och
sjukvården ytterligare måste utveckla sitl engagemang i det hälsofrämjande och
sjukdomsförebyg­gande arbetet är en nalurlig följd av den nya hälso- och
sjukvårdslagen. Övriga samhällssektorers medverkan lill atl förbättra hälsan
borde fastslås på likartat säll. Della då hälso- och sjukvården inte ensaml kan
vidta åtgärder för olika hälsopolitiska riskgrupper&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.3  Nationellt hälsopolitiskt råd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I syfte alt siärka det tvärsektoriella samarbetet kring
hälsofrågorna på nationell nivå föreslår HS 90 att HSB:s uppgifter och
sammansättning vidgas så att den kan fullgöra rollen som ell nationellt
hälsopoliliskl råd enligt WHO:s intentioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinslanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet av de remissinstanser som uttryckligen
kommenterat förslagel tillstyrker au det genomförs, l.ex. socialsiyrelsen.
Landstingsförbundet, Läkarförbundet, siatskontorel, SÖ och Svenska
kommunalarbetareförbun­det.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De åtta landsting som behandlar frågan tillstyrker
förslagel. Kalmar låns landsling menar dock atl &amp;quot;erfarenheterna av den nya
hälso- och sjukvårds­lagen, där landstingens förebyggande ansvar lagfästs, har
hitintills inte inneburit några slora förändringar i förebyggande inrikining.
Landstinget är tveksam om socialdepartementets hälso- och sjukvårdsberedning på
etl påtagligt sätl kan påverka de olika centrala myndigheterna i hälsobefräm­jande
och sjukdomsförebyggande inriktning. Landstinget delar dock ulred­ningens syn
all det behövs ell nationellt organ i nägon form som ur hälsopolitiska aspekler
bevakar de olika sektorsorganen - departement, myndigheler etc - för atl minska
hälsoriskerna och sprida elt hälsopolitiskl synsätt&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Läkaresällskapet &amp;quot;är iveksam till förslagel, som
kanske kan leda lill utvecklingen av ett nytl deparlemenl. Socialstyrelsen har
redan etl övergri­pande ansvar på del hälso- och sjukvärdspolitiska området och
della ansvar bör i framtiden förslärkas.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.4  Utbyggnad av samhällsmedicinska enheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 förordar en fortsatt utveckling och utbyggnad av den
samhällsmedi­cinska funklionen och samhällsmedicinska enheter i landslingen. En
nära&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section424&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section425&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;samverkan eller samordning mellan den samhällsmedicinska
funklionen och yrkesmedicinen bedöms vara myckel ändamålsenlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtliga remissinslanser som kommenterat dessa förslag
uttrycker sig i tillstyrkande termer. T.ex. Läkaresällskapet anför att det är
av särskild betydelse för det lokala förebyggande arbelet att del inrättas
samhällsmedi­cinska enheter i landstingen, men finner det förvånande att
utredningen inle pä något ställe har preciserat resurser och kompentenskrav för
en sådan verksamhet. Läkarförbundet anför samma synpunkter. Siaiskoniorei vill
understryka HS 90:s synpunkter pä behovet av att inom landstinget disponera en
samlad cenlral samhällsmedicinsk enhet som stöd för primär­vården och för regional
samverkan inom samhällsplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetarskyddsstyrelsen är tveksam till att de
yrkesmedicinska klinikerna skulle bli en del av de samhällsmedicinska enheterna
inom landstingen. Det vore olyckligl om dess resurser siyrdes över lill
hälsoriskanalyser etc. på andra områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett flerlal landsling behandlar den samhällsmedicinska
verksamhelens organisation och uppbyggnad. Huvudmännen instämmer i att det inom
landstingen skall finnas samhällsmedicinska enheter och att dessa tillsam­mans
med primärvården skal! ha ett huvudansvar för de förebyggande insatserna inom
hälso- och sjukvårdsorganisationen. Flera landsting betonar även
länssjukvårdens roll och bl.a. Uppsala läns landsting anför atl
&amp;quot;&amp;quot;ansvaret för de förebyggande insaiserna bör finnas hos alla grenar
av sjukvärden. Inom den slutna akutsjukvården har många förebyggande ålgärder
utveck­lats, t.ex. diabetesvården, hjärl- och kärlsjukdomarnas förebyggande
elc. Särskilt viktigt är alt den slutna vården tar sitt ansvar för att lära
människor hur de skall leva för att hindra återfall i sjukdomen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några landsling berör de samhällsmedicinska enheternas
uppbyggnad och bl.a. framhåller Örebro läns landsting att det är väsentligt
&amp;quot;atl man fastställer vilken typ av experter och vilka kompetenskrav som
ska ställas på verksamma inom miljö- och samhällsmedicin. De hittillsvarande
erfarenhe­terna visar också, att det är viktigt att arbetet organiseras på
sådant säll all en kreativ och utvecklande miljö kan skapas där några
intresserade och engagerade personer tillsammans får utveckla verksamhelen.
Enslaka, i och för sig vä! kompetenta personer, har mindre möjligheter atl
fylla de krav som arbetet kommer att ställa&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åven flera andra landsting betonar atl de
samhällsmedicinska funktioner­na är under uppbyggnad och atl olika former av
stöd, samordning och erfarenhetsutbyte krävs. Således framhåller Östergötlands
läns landsting att &amp;quot;de samhällsmedicinska enheterna inom landslingen är
under utveckling. Inom ett brett spektrum av intressanta arbetsuppgifter kommer
de enskilda landstingen att profilera sin verksamhel mot de områden som upplevs
mesl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section426&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section427&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;angelägna. Prioriteringen av arbetsuppgifter kommer
iroligen att styras bäde av hälsoeffektresonemang och resursresonemang.
Sannolikheten är dä stor att olika landsling väljer alt prioritera på
ungefärligen likartal sätt, nämligen mot det som uppfattats som de mest
angelägna hälsopolitiska ätgräderna. Risken med detta är uppenbar - vissa delar
av det samhällsmedicinska arbetet kommer att utvecklas väl parallellt över
riket. Andra delar med låg prioritet kommer att förbli dåligt utvecklade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Etl samarbeie mellan två eller flera landsling inom en
sjukvårdsregion skulle vara hälsoekonomiski lönsamt i många fall. För det
enskilda landstinget är det etl klart inlresse all samhällsmedicinskt
ulvecklingsarbele så snabbt som möjligt omsätts i konkret verksamhel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En utbyggd erfarenhetsöverföring lill landslingen via en
central funktion skulle upplevas som elt slöd för utvecklingsarbetet och
innebära alt detta effektiviserades sett till rikel som helhet. Vet man atl ell
centralt sammanhållet utvecklingsarbete pågår inom något speciellt område,
avvak­lar man gärna resultatet av detta och kan under tiden ägna resurser åt
arbete inom andra delar av samhällsmedicinområdel. Landstinget anser att det
inte är rimligt att sjukvårdshuvudmannen ges etl stort ansvar för alt bygga upp
samhällsmedicinska enheler ulan atl slalen samlidigt ger resurser för en
liknande riksövergripande funktion. Ell par ärs erfarenheter av samhälls­medicinskt
utvecklingsarbete inom östgölalandstinget har gjort detla behov
uppenbart&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ytterligare några landsting påtalar behovel av ett
starkare stöd från den centrala nivån för utvecklingen av det
samhällsmedicinska arbetet i landstingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.5    Hälsopolitiska handlingsprogram, allmänt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 har lagt fram s.k. hälsopolitiska handlingsprogram
mol dels skador och dels hjärl- och kärlsjukdomar, som översiktligt ger ett
kunskapsunderlag och pekar på åtgärder - lokalt, regionalt och nationellt - för
att genom förebyggande insatser minska dessa hälsoproblems förekomst och konse­kvenser.
HS 90 förordar atl socialstyrelsen ges etl ansvar för alt löpande ta fram och
revidera sådana program för flerlalel större hälsoproblem och att dessa
förankras i del föreslagna nalionella hälsopolitiska rådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De remissinstanser som kommenterar avsnitten om
hälsopolitiska hand­lingsprogram uttalar sig i regel mycket positivt härom.
Landsiingsförbundei anser att denna ansats tillsammans med seklorsprogram (se
6.6) är nödvändiga för ett hälsopolitiskt arbete i HSL:s anda.
Hjärt-kärlprogrammet är inte bara av stort värde i sig utan anvisar också en
modell för fortsatt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section428&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section429&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;programarbete på andra områden. Läkaresällskapet anser
konkretiseringen med hälsopolitiska program för skador och hjärt-kärlsjukdomar
välgörande, även om anmärkningar kan göras i enskildheter. Läkarförbundet anför
likartade synpunkler. Spri anser atl de kunskapssammanställningar och
handlingsprogram som tagits fram är väsentliga och är bra exempel som modeller
för landstingens fortsatta arbete pä det hälsopolitiska områdel. Svenska
kommunalarbelareförbundei anser att fler sädana program måste utarbetas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De flertal landsling som behandlat hälsopolitiska
handlingsprogram finner det utomordentligt posilivt atl dessa framställts som
underlag för de lokala insatserna och efterlyser ytterligare ulvecklingsarbele
inom detta område. Bl.a. tillstyrker Slockholms och Södermanlands läns
landsling att handlings­program för atl motverka psykisk ohälsa utarbetas och
Göieborgs kommun anger atl kommunen &amp;quot;torde ha goda förutsättningar alt bli
ett område där programarbetet mol hjärl- och kärlsjukdomar
vidareutvecklas&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande programmen för kost och motion framförs dock
av Göieborgs och Bohus läns landsting vissa kriliska synpunkter och programmel
kännelecknas enligt landstingei av &amp;quot;en övertro på centrala direktiv och
riktlinjer, speciellt i kostfrågor. Samlidigt saknas en diskussion om pedago­gik
och helhetssyn. Det vore önskvärl med en ansats som i större ulslräckning
kännetecknas av visioner, fantasi, inlevelse och känslor&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.5.1 Skadeprogrammet, stärkt tillsyn och registrering av
olycksfallsska­dor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 föreslär, inom ramen för det hälsopolitiska
handlingsprogrammet mot skador (SOU 1984:42), dels atl det lokala
skadeförebyggande arbetet förslärks och får fastare former genom att miljö- och
hälsoskyddsnämnden (MHN) mera uttryckligt än hittills får ett lokall
tillsynsansvar för skaderisker i boende- och fritidsmiljön m.m. och att detta läggs
fast i hälsoskyddslagen, dels atl en mera systematisk registrering som underlag
för planering och uppföljning, med socialstyrelsen som centralt ansvarig,
genomförs av inträffade skadefall som söker sjukvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser tillstyrker dessa förslag, t.ex.
socialstyrelsen. SCB anser att olycksfallsregistrering enligt utredningens
förslag bör påbörjas, varvid SCB är bereU a« medverka. Konsumentverket
tillstyrker att MHN får ett klarare tillsynsansvar inom skadeområdet, varvid
det är naturligt att även den kommunala konsumentverksamheten blir inkopplad.
Verket tillstyrker även det föreslagna skaderapporteringssystemet och
understryker nödvän­digheten av att fasta former skapas för ett samarbete
mellan socialstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section430&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section431&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och konsumentverket därvidlag. Spri instämmer i behovet av
någon form av olycksfallsregislrering. 1 ett lill UHÅ:s remissvar fogat
yllrande anger linjenämnden för miljö- och hälsoskyddsutbUdning i Umeå att man
insläm­mer i lämpligheten att MHN ges ett ansvar inom det skadeförebyggande
området. Man bedömer alt möjligheterna är goda all utan allt för stora
förändringar i grundutbildningen av hälsovårdsinspektörer tillgodose etl
evenluellt behov av ytterligare inslag av skadeprevenlion. Samma bedöm­ning
görs beträffande att tillgodose ett snabbt behov av fortbildning för
yrkesverksamma hälsovårdsinspektörer, varvid dock eventuellt särskilda
ekonomiska tillskott kan vara nödvändiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser avstyrker eller har en tveksam
inslällning lill förslagen. Landsiingsförbundei lillslyrker vidare utredning om
det löst skisserade förslaget om vidgat tillsynsansvar för MHN och uppbyggnad
av en bältre olycksfallsslatisiik, varvid det är nödvändigl att
primärkommunerna är representerade i utredningsarbetet. Svenska kommunförbundel
anför i fråga om förslagel all kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnd skall
åläggas att utöva tillsyn beträffande skaderisker med befogenhel att kräva
åtgärder mot skaderisker följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Styrelsen kan väl förslå de bakomliggande moliven
och ansluta sig lill uppfattningen all samhällsorganen bör ägna ökad
uppmärksamhet åt det skadeförebyggande arbelel men kan inle tillstyrka de
former härför som utredningen anvisar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man rör vid mycket känsliga och svårhanterliga problem när
man vill ge samhällsorgan vidgade befogenheter atl ingripa mot skaderisker i
hemmet, i bostadens närmiljö och under fritidsverksamhet ulomhus. En mångfald
exempel kunde anföras för atl illustrera detta. Tillräckligt klargörande lorde
vara att erinra om atl många former av idroltsulövning innebär mycket pålagliga
skaderisker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Styrelsen motsätter sig bestämt alt ulredningens förslag i
denna del läggs lill grund för lagstiftning. En evenluell klarare reglering av
tillsyns- och åtgärdsansvar belräffande denna typ av skaderisker måste föregås
av grundlig analys och seriösa överväganden där självfallel även de av
ulredningen hell förbisedda kostnadskonsekvenserna för kommunerna beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Däremol är styrelsen posiiiv till del arbetssätt som
redovisas i avsnittet om ulveckling av landstingens förebyggande insatser (s
218 f). Där förutsätts arbelel ske i mer traditionella former med en bred
samverkan mellan de många myndigheler som har etl delansvar för
skaderiskerna&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De tre landsting som berör frågan om MHN;s ansvar är i princip
posiiiva lill förslaget. Belräffande ansvar för skador som inträffat i hemmet
uttrycks dock tveksamheter och Värmlands läns landsting anför alt &amp;quot;del
konslaleras i propositionen till HSL och landstingels hälso- och
sjukvårdspoliliska program all den samhällsmedicinska verksamhelen måsle vara
starkt förankrad i primärvården där personalen har god kännedom om människor-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section432&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section433&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nas levnadsförhållanden och miljö. Primärvårdens nalurliga
samverkanspart blir på denna nivå primärkommunen. Landstinget stöder därför
förslaget att primärkommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder samt byggnadsnämn­der
åläggs ell tillsyns- och åtgärdsansvar för skador som inträffar i bostadens
närmiljö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget all kommunens hälso- och miljöskyddsnämnd även
skulle åläggas etl tillsyns- och ålgärdsansvar för skaderisker i hemmel ler sig
ur inlegritetssynpunkl ytterst tveksamt&amp;quot;'.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De lio landsting som uttalat sig i frågan om en
registrering av skadefall är i princip posiiiva och flera av huvudmännen
förklarar sig villiga all medverka. Örebro läns landsting anför dock att
&amp;quot;överhuvudtagel andas HS 90-underlagel en viss övertro på slora cenirala
registreringar och deras möjligheter atl avslöja hälsorisker och ge underlag
för planering. Som exempel på detta kan las området beträffande skador. Den
lypen av mer omfatlande olycksfallsregistrering har säkerligen sin betydelse
för alt kunna peka pä viktiga olycksfallsrisker t.ex. i boende och
fritidsmiljö, irafik elc. och ge underlag för generella förebyggande åtgärder
av typ ändrade byggnormer, ändrade krav på fordon, trafiklösningar och
liknande. Vad som ur olycksfallsförebyggande synpunkt är minst lika väsentligt,
är atl man arbetar lokalt med fungerande lokala olycksfallsregistreringar, där
hela lokalsam­hället kan engageras i både uppläckt av skador och tillbud och
där också lokalsamhällets olika offenlliga och frivilliga organisationer kan
engageras i det förebyggande arbelet. I detta arbele kan kanske inte
statistiskt säkerställda och generelll giltiga risker uppiäckas, men för en
utveckling av den lokala skadeprofylaxen myckel väsentliga kunskaper
vinnas&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.5.2 Hjärt-kärlprogrammet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 lägger i underlagsstudien (SOU 1984:43) Att
förebygga hjärt- och kärlsjukdomar fram underlag för ell hälsopolitiskt
handlingsprogram för detla hälsoproblem, som innefattar förslag om åtgärder på
olika plan mot de riskfaktorer som finns i arbetslivets psykosociala miljö och
andra sociala förhållanden, mot rökning, högt blodtryck och fettrik kost m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som angetts i avsnittet 6.5 är remissinstanserna
genomgående positiva till hjärt-kärlprogrammet. Några kriliska kommenlarer
förekommer knappasl med undanlag av från Sveriges reklambyråförbund som vänder
sig mot den syn på reklamens negativa effekter på ett hälsosamt kostval som
förbundet anser atl HS 90 ger utlryck för. Sveriges livsinedelsindustriförbund
anför liknande synpunkler och har också invändningar mot HS 90:s uppgifter om
samband mellan tandröta och kostvanor med hög sockerandel. Också&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section434&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section435&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Master-Foods AB har kritiska synpunkler på HS 90:s
behandling av kostfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens livsmedelsverk anser att de tankegångar rörande
kosten som förs fram i bl.a. SOU 1984:43 och i huvudrapportens avsnitt 4.6.4
Hälsopolitiska aspekler på kosl- och livsmedelspolitiken slär väl i
överensslämmelse med andra aktuella betänkanden, såsom Ds Jo 1984:9 och SOU
1984:67 och som förs fram av internationella expertgrupper. Verkel anser del
inle motiverat att för närvarande vidta särskilda åtgärder för atl reglera marknadsföringen
av livsmedel ur hälsosynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konsumentverket anför alt marknadsföringslagen i nuvarande
ulformning inte öppnar möjlighel lill den skärpning såviit gäller
marknadsföring av livsmedel och kosiinformaiion som HS 90 finner önskvärl.
Verket förordar breda informationsinsatser från del allmännas sida i form av
annonskam­panjer och liknande i ställer för restriktioner. Verket anser del
vara värt alt utreda om inte finansieringen av sådana informalionsinsalser kan
klaras via marknadsförarna, ulan atl del därför behöver bli fråga om
reklamskatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.6    Sektorsprogram (boende, livsmedel, arbetsmiljö,
arbetsmarknad)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 har analyseral hälso- och sjukvårdssektorns
medverkan i samhälls­planeringen - det sektoriella riskperspekfivei (SOU
1984:44). Man har således redovisat hälsopolitiska aspekler på boendemiljön,
såväl den fysiska, sociala som psykiska. Vidare redovisas hälsopolitiska
aspekler på arbetslös­het och arbetsmarknadspolitik, varvid arbetslöshetens
negaliva hälsoeffek­ter betonas. Hälsopolitiska aspekter på arbetsmiljön
redovisas med betoning av vikten av en god samverkan mellan landslingen,
arbetsmiljöseklorn och företagshälsovården kring arbetslivels hälsorisker och
hälso- och sjukvårds­insatserna därvidlag. Slulligen behandlas hälsopolitiska
aspekter på kosl-och livsmedelspoliliken med krav på alt hälsokraven ges stor
tyngd vid utformningen av jordbruks- och livsmedelspoliliken, ökad
hälsoupplysning kring kostfrågor, information och måttfull reklam och hög
standard på t.ex. skolmåltider saml återkommande kostvaneundersökningar på
befolknings­nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinslanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Endast några remissinstanser kommenterar direkl dessa
sektorsinriklade program. T.ex. bostadsstyrelsen säger att vad gäller sambandel
mellan brister i boendemiljö och människors ohälsa har detla på ell
förtjänstfullt sätt behandlats av arbelsgruppen. LO framhåller atl det av HS
90-utredningen klart framgår atl små möjligheter att påverka sin egen
arbetssituation kan förklara många hälsoproblem, t.ex. hjärtinfarkt. Därför
mäste säväl samhällsorgan  som  arbetsmarknadens  parter sälta   in   resurser 
för  att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section436&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section437&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;omvandla arbetslivet så alt del inte medverkar lill ohälsa
och social ulslagning. Svenska kommunalarbetareförbundet menar alt det är
vikligt alt arbelet med sådana sektorsprogram fortsätter och inriklas på de
särskilda riskgrupperna och s.k. hälsopolitiska jämlikhetsslrategier. En faktor
som enligi förbundel kräver väsenlligl ökad uppmärksamhel är sambandet ohälsa -
arbetslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.7    Förstärkt epidemiologisk bevakning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 har haft uppdragel att i utredningsarbetet beakta
UMI-utredning-ens (SOU 1978:25) förslag om epidemiologisk bevakning av
miljöproblem i vissa industriområden. HS 90 har låtit statens miljömedicinska
laboratorium (SML) utarbeta en särskild rapport (SML-rapport 13/1983)
Epidemiologisk bevakning. Förslag till rikllinjer för en successiv ulveckling
av bevaknings­syslem i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 konstaterar atl en mer omfattande epidemiologisk
bevakning av många hälsorisker och hälsoproblem innebär betydande metodproblem
där myckel ännu är oprövat eller inle är ulvärderal. Därför måste etl fortsatt
utvecklingsarbete ske där det är angeläget atl landstingens samhällsmedicin­ska
funktioner engageras och med cenirala insalser från SML och socialsty­relsen
m.fl. Det är angeläget atl den epidemiologiska bevakningen inte begränsas till
fysiska exponeringsdala utan också beaklar socioekonomiska och yrkesmässiga
förhållanden i sin analys.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Endast ett fåtal remissinstanser kommenterar direkl dessa
frågor. I yttrandet från SML, som är fogat lill socialstyrelsens yttrande, sägs
all den beskrivning av innebörden i begreppel epidemiologisk bevakning som ges
i HS 90-rapporten ej till alla delar återspeglar slutsatserna från SML:s
utredning. Bevakningens uppgift bör enligt SML väsentligen vara att registrera
incidens- och mortalitetslrender och att &amp;quot;slå larm&amp;quot; om trenden
uppträder på ett enligt uppställda kriterier ej acceptabelt sätl. Det torde
inte finnas skäl atl knyta för slora förhoppningar till möjlighelerna atl inom
ramen för bevakningen genomföra en analys av samband mellan miljöexpo­nering
och hälsoförhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några landsling berör frågan om epidemiologisk bevakning.
Jämtlands läns landsling tillstyrker förslaget medan Örebro läns landsting
konstaterar att &amp;quot;en sådan satsning skulle för närvarande kräva lämligen
slora resurser. Det är på lång sikl en önskvärd ulveckling, men fortfarande
finns inte tillräcklig kvalitet på indata för att del ska vara meningsfullt atl
utveckla ett sådant system.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Östergötlands läns landsting efterlyser ytterligare
utvecklingsarbete och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section438&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section439&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;anger all&amp;quot;en prioriterad uppgifl inom delområdet
epidemiologi är epidemio­logisk bevakning. Statens miljömedicinska laboratorium
(SML) har ett uppdrag alt utveckla meloder för detta. Vi anser att uppgiften
bör ges hög prioritet inom SML, då insatserna inom landslingen är beroende av
det centrala utvecklingsarbetet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7    Vård på lika villkor (kap. 5)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 analyserar HSL:s mål om en vård på lika villkor i
avseende på bl.a. demografiska, geografisk, kulturell och socioekonomisk
lillgänglighet och konstaterar all del finns en bristande jämlikhel i vården.
Orsaken härlill är faktorer som varierande läkartäthet, svårigheier att veta
vart man skall vända sig i differentierade och specialiserade sjukvårdssystem,
geografiska avstånd, brisl pä hemsjukvård, organisaioriska förhållanden,
patientavgifter och sjukvärdens begriplighet. Som värdpolitiska jämlikhetsmål
slälls upp krav på jämlikhet i resursutbud, i vårdutnyttjande, i tillgänglighet
och med avseende på vårdens effekt. Vårdpoliliska riskgrupper, dvs. grupper som
kan förmodas ha störra svårigheier all få sina vårdbehov tillfredsställda än
andra människor, är äldre, glesbygdsbor, invandrare, lägutbildade, förtidspensio­närer
och långvarigt arbetslösa. HS 90 föreslär all åtgärder vidtas för alt uppnå de
vårdpolitiska jämlikheismålen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.1    Remissinstansernas allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet remissinstanser som kommenterar detta avsnitt
ger ultryck för att man instämmer i HS 90:s analyser. Landstingsförbundet delar
HS 90:s bedömning att en bättre planering och styrning av läkarresurserna är
nödvändig för alt värden skall motsvara HSL:s krav på en rättvis vård som är
fördelad efter behov och lillgänglig för alla. Socialstyrelsen anser det
angeläget inför kommande omstruktureringar av hälso- och sjukvården i en
krympande samhällsekonomi att bevaka att HSL:s intentioner om vård på lika
villkor för hela befolkningen verkligen kommer att efterlevas. Uppmärk­samhet
bör därvid ägnas grupper med särskilt uttalade vårdbehov som t.ex. handikappade
och långtidssjuka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;UHÅ menar att HS 90 i sina analyser av
vårdtillgänglighelen förbisett en statistisk felkälla, nämhgen att
regionsjukhusen samtidigt är undervisnings-och forskningssjukhus. Antalet
läkarbesök per invånare är inte högre inom landsting med sådana sjukhus än inom
övriga delar av landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Läkaresällskapet ställer sig frågande inför påståendet att
stora otillfred-ställda, professionellt definierade värdbehov utgör en av de
stora vårdpoli­tiska frågorna mot bakgrund av den vid en internationell
jämförelse goda allmänna tillgängligheten av värden i Sverige och de minskade
skillnader som HS 90 redovisar. Sällskapet kan dock med få reservalioner ställa
sig bakom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section440&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section441&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ulredningens förslag till åtgärder för atl få till stånd
ytterligare förbätlrad jämlikhel: jämnare läkarförsörjning, utbyggnad av
primärvården inklusive utökad hembesöksverksamhei, främja begriplighet etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kommunalarbelareförbundei anser atl en vård på
lika villkor förutsätter ett samhälleligt huvudmannaskap där kostnaderna bäres
gemen­samt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TCO vill understryka att tillgänglighet inte bara handlar
om geografiskt avstånd utan också om telefontider, väntetider elc. Invandrares
kullurella problem måste särskilt uppmärksammas bl.a. genom alt personalen ges
förutsättningar att sätta sig in i skilda kulturmönster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PRO delar HS 90:s tankegångar beträffande vård på lika
villkor, men vill peka på att bristen på hembesök frän primärvärden, svårigheter
i samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten och behovet av
särskilda boendeformer förde äldre uppmärksammas liksom bevakningen av patient­avgifters
inverkan på vårdutnylljandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett flerlal landsting tillstyrker allmänt utredningens förslag
lill ålgärder med anledning av HSL:s krav om vård på lika villkor för hela
befolkning­en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera landsting, framför alll glesbygdslänen, betonar
slarkl utredningens konstaterande att en jämnare läkarförsörjning såväl i
landet som inom länen och mellan olika specialiteter är en av de grundläggande
förutsättningarna för vårdpolitisk jämlikhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jämtlands läns landsting efterlyser härvid &amp;quot;en
kraftfullare siyrning för att uppnå rättvis geografisk fördelning av
läkarresurserna&amp;quot;. Liknande synpunk­ter framförs även av Jönköpings läns
landsting som anför att &amp;quot;förvallnings­ulskottei anser det som
grundläggande för en vård på lika villkor att läkare utbildas inom de fält där
behov föreligger och atl sådana arbetsvillkor kan skapas atl del gär att
rekrytera läkare i erforderlig omfattning. Den permanenta krissituation som
sedan länge rått och alltjämt råder inom mentalvården måste åtgärdas av såväl
kvalitativa som ekonomiska skäl. Utgångspunkten måste härvid vara atl
hittillsvarande åtgärder varit otill­räckliga och att förhoppningarna om en
solidarisk läkarförsörjning har grusats. Läkarutbildningens omfattning,
inriktning och förläggning måsle ses i delta perspektiv. Lagstifiningen och
laglillämpningen måste la hänsyn till arbetsvillkoren inom verksamhetsområdet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några landsting berör organisatoriska älgärder som kan
vidias för alt förbättra vårdens tillgänglighet och instämmer med utredningen
att bl.a. servicetänkandet bör utvecklas i anslutning till organisationsarbete
inom hälso- och sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hallands läns landsting anger att de i utredningen nämnda
organisatoriska åtgärderna kan kompletteras med &amp;quot;vårdlagsindelad
primärvård, gruppvård och en förbättrad sjukvårdsupplysning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Patientavgifter och patientens kostnader berörs av några
landsting vilka i likhet med Värmlands läns landsnng starkt betonar atl
&amp;quot;landstinget vill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section442&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section443&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;understryka vikten av alt uppmärksamhel rikias mot
avgifterna inom hälso-och sjukvården så att inle avgifterna blir styrande för
vårdulnyttjandet. Del känns angeläget att framhålla atl vårdbehovet måsle vara
utgångspunkt för vårdulnyttjandet. Ekonomiska faklorer får inle lägga hinder
ivägen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inte någol landsling föreslår en ökad avgiftsfinansiering
av hälso- och sjukvårdstjänster och Kopparbergs läns landsling anger atl det finns
skäl alt komplettera del nuvarande högkostnadsskyddet. Åven Kronobergs och
Alvsborgs läns landsling anser atl högkostnadsskyddet bör kompletleras.
Landstingen pekar härvid på alt vård- och behandlingsresor bör ingå i systemet
och finner detta naturligt &amp;quot;eftersom glesbygdsbor uppmärksammas som en
vårdpolitisk riskgrupp&amp;quot;&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2    Utveckling av behovsbaserad planering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 föreslår elt fortsatt utvecklingsarbete såväl
nationellt som lands­tingskommunalt för atl få fram praktiskt användbara
modeller för en behovsbaserad planering och resursfördelning och olika
behovsindikatorer. I underlagssludien &amp;quot;Hälsopolitiska mål och
behovsbaserad planering&amp;quot; (SOU 1984:40) redovisas en principmodell för en
behovsbaserad plane­ring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinslanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De remissinstanser som kommenterar frågor kring
behovsbaserad plane­ring inslämmer i regel i bedömningarna av angelägenhelen
att arbeta fram sådana planeringsinstrument. RRV anser all om behovsbegreppet
skall användas i den konkreta hälso- och sjukvårdsplaneringen är del angeläget
att försöka identifiera relevanta variabler och mätmetoder som kan bli
politiskl accepterade. Härför krävs ytterligare diskussion och arbele.
Läkaresällska­pet påpekar svårighelerna att finna behovsindikatorer. Förulom de
mått som användes i andra länder borde i Sverige t.ex. långtidssjukskrivning
och långvarig arbetslöshet kunna användas. Del räcker dock inle med atl
definiera behoven. En intensiv forskning behövs för att spåra orsakerna lill
behoven. RFV menar att ett kompletterande eller allernativt synsätt dock är att
diskutera efterfrågan på vårdtjänster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svensk epidemiologisk förening anser atl det är
utomordenlligl viktigt all man tar fram olika metoder att mäta eller uppskatta
värdbehov. Emellerlid finns i ulredningen en näslan tolal kapitulation inför
begreppet vårdbehov, som man inte anser sig ha några möjligheter atl direkt
mäta. Detla är. menar föreningen, inle korrekt då metoder ulvecklats och
utvecklas inom både praktik och teori. Det är mycket angeläget att
vårdbehovsundersökningar görs i aktivt samarbeie med forskarsamhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet sjukvårdshuvudmän som berört förslagel till en
mer behovsba-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section444&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section445&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;serad planering instämmer i au planeringen bör utvecklas i
denna riktning. Kronoborgs läns landsling konstaterar:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;I elt målmedvetet arbete med hälsoproblem krävs en
behovsbaserad planering, som innebär kartläggning av befolkningens
hälsoförhållanden, normering av vilka vårdålgärder som krävs för att uppnå
uppställda mål och beräkning av vilka resurser dessa åtgärder kräver&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Värmlands låns landsting anger alt&amp;quot;grundläggande är
att man siändigi kan anpassa resursutbudet bäde funktionellt och geografiskt
lill de fakiiska behoven. Om man lyckas med delta får man också en situalion
där produktivitet och effektivitet blir i huvudsak kongruenla begrepp. Denna
idealsiluation är svår atl uppnå på grund av de förändringar som alltid sker i
vårdbehovens inrikining och karakiär. Det ställer ocksä mycket stora krav pä
öppenhet för förändringar&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jönköpings läns landsling konstaterar all elt delvis nytt
synsäll på hälso-och sjukvårdsplaneringen introduceras och anger att
&amp;quot;&amp;quot;den krafiigi marke­rade betydelsen av ett förebyggande synsäll och
resursstyrning uiifrån samhällets riskgrupper ger åt landstinget en ny
dimension i sin planering än den som lidigare huvudsakligen pläderats frän de
medicinska företrädarna, vilka även tidigare var den huvudsakliga källan för
styrning och plane­ring.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Liknande synpunkter framförs även av Malmö kommun som
anför alt det måsle framhållas au &amp;quot;&amp;quot;den hittills bedrivna
resursbaserade planeringen mest avspeglat bristande modeller och meloder för
att planera vården. Man har även tidigare förespråkat en planering som utgår
från individernas behov, men det är försl nu som man börjar skönja ell
meiodgenombrott till vilket HS 90-arbelet starki bidragit&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Väsierboiiens läns landsling poängterar atl man sedan
slulel av 1970-lalet bedrivit utvecklingsarbele inom området och anger att
slutsatsen av det hittillsvarande arbelel är alt &amp;quot;del 'egentliga'
vårdbehovet finns för närva­rande inga möjligheter alt mäta. Modellen får sin
betydelse främst som referensram vid diskussion om resursfördelning mellan
t.ex. geografiska områden eller primärvård och länssjukvård. Den kan vidare
utgöra ett instrument för atl ta fram underlag för politiska beslut, men inte
för all uppskatta vårdbehov i absolut mening, vilket också konstaleras i HS
90:s huvudrapport&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera sjukvårdshuvudmän efterlyser ell fortsall cenlrall
ulvecklingsarbete och framhåller i likhet med Gävleborgs läns landsling att
&amp;quot;vägen från en resursinriklad till en behovsinriktad planering är dock
forlfarande lång. Landstinget ser därför med stor tillfredsställelse att
initiativ las cenlrall för atl utveckla nya planeringsmodeller som ger ett
bättre beslutsunderlag för en mer behovsinriktad planering.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Göieborgs och Bohus låns landsling menar atl man utöver de
behovsre­laierade faktorer som diskuteras i utredningen också bör låta
&amp;quot;&amp;quot;patienternas val av vart de vill vända sig för all få
sjukvårdsservice&amp;quot; påverka resursför­delningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section446&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section447&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Malmö kommun framhåller särskilt atl man vid
statsbidragens fördelning lill sjukvårdshuvudmännen bör ta hänsyn lill
socioekonomiska variabler som beskriver vårdbehovens storlek och anger all
&amp;quot;sjukvårdsstyrelsen anser atl storstadsregionernas problem borde ha
belysts i elt särskilt avsnitt av rapporten, även med vissa rikllinjer för
hälso- och sjukvården.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3   Särskilda insatser för vårdpolitiska riskgrupper&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 förordar allmänl alt ytterligare insalser görs för
de vårdpolitiska riskgrupperna, bl.a. genom atl primärvärden prioriterar dessa
i silt uppsökande arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinslanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna synes i regel inte ha några invändningar
mot HS 90:s synsätt och förslag när det gäller insatser för vårdpoliliska
riskgrupper. Handikapporganisalionerna anser dock genomgående all HS 90 inte
tillräck­ligt beaktat handikappade och kroniskt sjuka som vårdpolitisk
riskgrupp och poängterar de vårdbehov som finns inom dessa grupper. HCK anser
l.ex. att HS 90 skall kompletteras med problembeskrivning om och analys av
dessa gruppers vårdbehov och redovisning av hur vårdbehovet skall läckas.
Svenska diabetesförbundel anser alt HS 90 i sitl arbeta helt har utelämnat de
behov som föreligger hos den stora gruppen kroniskt sjuka och handikap­pade i
samhället och upplever alt en mycket stor grupp människor åsidosätts i det
föreliggande planeringsunderlaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några landsting berör särskilda vårdpolitiska riskgrupper.
Hallands läns landsting tar upp handikappgrupperna och konstaterar att &amp;quot;i
detta samman­hang vill vi framhålla de svårigheter som föreligger när det
gäller atl få fram underlag som kan klargöra vad som är en rättvis fördelning
av värdresurser mellan olika behovsgrupper såsom diabetiker, allergiker,
reumatiker, hörselskadade och synskadade.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Invandrare som vårdpolitisk riskgrupp berörs av Alvsborgs
och Uppsala läns landsling och det senare landstinget betonar svårighelerna atl
ge begreppet '&amp;quot;lika villkor&amp;quot; en reell innebörd. Landstinget anför all
&amp;quot;'svårighe­terna atl på kort sikt uppfylla målel kan illustreras med
invandrarproble­matiken. Ofla har invandringen skell på ell sådant säll all
homogena invandrargrupper bosatt sig i enskilda orler. Möjligheterna finns all
då anpassa vården till behoven; rekrytering av hälso- och sjukvårdspersonal ur
invandrargrupperna kan ske, dessutom finns förutsättningar för en god
tolkservice. Ändock kvarstår alt huvuddelen av sjukvårdspersonalen inte kan
tala med invandraren på dennes eget språk. Åven om en enstaka anställd kan lala
detta språk är det omöjligt alt rekrytera läkare, sjuksköterskor och annan
specialpersonal med språkliga anslällningskrav. Sjukvård via lolk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section448&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section449&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;innebär dock aldrig lika villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För Uppsala kommuns del är invandringen av annan karaktär
och omfattning. Del finns för närvarande ca 9 000 invandrare i kommunen,
representerande mer än 80 språkgrupper och 100 nationaliteter. I gruppen ingår
också minoriteter med annorlunda etnisk och social bakgrund. Det är uppenbarl
alt del med nuvarande resursutrymme är i det närmaste omöjligt att garantera
alla dessa grupper en vård på lika villkor, speciellt inom t.ex.
psykiatrin.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8    Förändrad vårdstruktur (kap. 6, delvis 7)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 förordar en utveckling av den landstingskommunala
vårdstrukturen i riktning mol en breddning av primärvårdens uppgifier med en
utbyggnad av denna vårdgren. Framför allt bör primärvården utveckla de
förebyggande insatserna, arbete med lokala hälsobeskrivningar, öka
tillgängligheten genom hembesök m.m. saml svara för den långtidsvård som kan bedrivas
i hemmen och vid lokala sjukhem. För länssjukvårdens del förutses en utveckling
i riklning mot en koncentration av verksamhelen till sådana insatser som kräver
sjukhusens särskilda resurser. En del öppen värd kan överföras till
primärvården och inom en del discipliner kan en vårdplats-minskning göras,
bl.a. genom atl vården av långiidssjuka i högre grad förläggs till det egna
hemmel eller till lokala sjukhem under primärvärdens ansvar. Vissa
ralionaliseringsåtgärder i form av gemensamma vårdplatser för flera kliniker,
femdagarsvård, gemensam jour etc. bedöms kunna genomfö­ras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.1 Remissinstansernas allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet remissinslanser ställer sig allmänt positiva
till den vårdstruktur som HS 90 förordar. Landstingsförbundet bedömer atl den
beskrivning som ges av innehållel i framtidens primärvård stämmer väl med
huvudmännens ambitioner och planer. Förbundel vill slarkl betona värdet av HS
90;s kartläggning och analys av grundläggande medicinska behov inom olika
specialiteter samt gjorda uppskattningar av en tänkbar framtida utveckling.
Socialstyrelsen ställer sig bakom den utveckling och de förslag som
presenteras. Spri ansluter sig till den inriktning som rapporten anslagit för
det framtida arbelet i landstingen med förändringar av vårdstrukturen. Svenska
kommunförbundet stöder den nyorientering av vårdstrukturen som HS 90 ger
uttryck för. LO instämmer i utredningens förslag om ökad satsning på
primärvården. Svenska kommunalarbetareförbundet har inga invändningar mot
utredningens resonemang kring en mer decentraliserad vårdorganisa­tion,  inte 
minsl  inom  den  psykiatriska  värden  och  långtidssjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section450&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section451&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SHSTFär positivt till all primärvården har huvudansvarel
för befolkningens hälsa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HCK ställer sig bakom en utbyggnad av primärvården, men
den får inle ske på bekosinad av nödvändig utbyggnad av vård som finns idag,
eflersom den redan nu är otillräcklig för mänga handikappade, menar förbundel.
Liknande synpunkler anförs av andra palientorganisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PRO instämmer i rapportens bedömningar i de
vårdstruklurella frågorna och anser att i den sociala omsorgen om äldre bör
garanteras alt bostadens ulformning är den mest ändamålsenliga. Sveriges
folkpensionärers riksför­bund välkomnar utbyggnaden av öppenvården med mindre
enheler av typ decenlraliserade vårdcentraler som har visal sig synnerligen
givande inle minst för äldre patienter. Sveriges frikyrkoråd ser det naturiigl
med en förstärkning av primärvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges socialdemokraliska kvinnoförbund inslämmer i
ulredningens förslag alt salsa på primärvården. Del är viktigt all vården förs
ut närmare människorna och sätts in så tidigt som möjligt. Man instämmer i
förslaget om omfördelning av resurserna från sluten till öppen vård i lakl med
att primärvärden byggs ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Läkaresällskapet slöder utredningens intentioner alt bygga
ul primärvår­den och ge den nya arbetsuppgifter. Della får dock inle ske pä
sådant sätl atl läns- och regionsjukvårdens kvalitet sätts i fara.
Läkarförbundet har samma inslällning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konsumentverket anser att med den inrikining förslagel har
mol primär­vårdsbudgelering och mot huvudsakligen förebyggande åtgärder, öppen­vård,
minskal antal vårdplatser och korlare vårdtider finns det risk för all personer
som redan är kroniskt sjuka eller handikappade eller som kommer att bli della
inle kommer att få den vård, de rehabiliterande åtgärder elc. som skulle
innebära en förbättring av deras sjukdomstillstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtliga landsling slödjer förslagen om alt primärvärden
bör ges elt slörre vårdansvar och att länssjukvårdens roll skall förändras och
konstaterar att de egna planerna och pågående ulvecklingsarbele ligger väl i
linje med de presenterade förslagen. De framförda synpunkterna angående
vårdstruktu­ren berör därmed i försia hand frågor om hinder och förulsällningar
för utvecklingen. Härvid konstaterar landslingen att brislen på ekonomiska
resurser är det vikligasle hindret för en förändring av vårdstrukturen. Bl.a.
pekar Hallands läns landsting på atl '&amp;quot;i inledningskapitlet framhålles all
det trots all politisk enighet förelegat om ökad salsning på primärvård och
förebyggande insatser, så har det gåtl mycket långsamt med förändring av
sjukvårdens struktur. Det har funnits en tröghet, framhåller man, som gjort det
svårl att omfördela hälso- och sjukvårdens resurser och anpassa dem till nya
förhållanden. En orsak härtill är enligt vär mening den begränsade
resurstillväxten. För alt en omfördelning av resurser från sluten till öppen
vård skall kunna göras måste trycket på den slulna vården minska. En
förulsättning härför är aft primärvården är tillräckligt utbyggd och att den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 181&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section452&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section453&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förebyggande vården ger resultat i form av minskad
sjukvårdsefterfrågan. Detta koslar pengar och tarlid. Därför har
omstruktureringen gått långsamt. Vi tror atl det är realtistiskl att inte
heller i fortsättningen räkna med en alltför snabb omstrukturering&amp;quot;&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Liknande synpunkter framförs av Södermanlands läns
landsling som anför atl &amp;quot;del är angeläget all betona att en slor del av
dessa förändringar inte är realiserbara förrän effeklen av en ulbyggd
primärvård med fungerande sjukvård i hemmel, nattpatruller osv. är
påvisbar&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några landsting menar att kostnaderna ökar tillfälligt i
samand med omstruktureringar och Krislianslads läns landsting framhåller vad
gäller del vårdpolitiska arbetet att &amp;quot;under en omstruklureringsprocess när
uppbygg­naden av primärvården sker, kan de ekonomiska problemen bli betydande
beroende på all primärvården för att nå silt mål, måste lillföras resurser som
är slörre än de indragningar som är möjliga alt samtidigt göra inom den slutna
vården. Konsekvenserna av denna process ger nämligen inle effekt på den slulna
vården förrän i ett senare skede&amp;quot;'.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Liknande synpunkter belräffande de hälsopolitiska
insatserna framförs även av Örebro läns landsling som konstaterar atl &amp;quot;ett
dilemma ulgör salsningen på den förebyggande vården. HS 90 pekar på atl detta
ofla är etl långsiktigt arbete där eventuella sjukvärdsmässiga vinsier kan
uppträda först lång tid efter den förebyggande insatsen. Risken blir därmed
uppenbar att detla angelägna område även fortsällningsvis kommer i kläm. En
stor del av kraften kommer atl behöva ägnas åt de i och för sig mycket
betydande strukturförändringar där man även på korlare sikl kan se påtagliga
samband mellan resurstillskott i primärvården och avlastning av den slutna
vården, t.ex. inom hemsjukvärden. Om man inte accepterar ett &amp;quot;puckelresone­mang&amp;quot;
när del gäller de förebyggande insatserna (dvs. resurserna tillförs först och
vinsterna skördas när de uppträder) finns betydande risker för att del utrymme
som kan frigöras inom sjukhusvården snabbi inlecknas av ökade sjukvårdsinsatser
i primärvården. Det hade varil önskvärt om HS 90 mera hade belysl dynamiken i
hela denna process&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även Kronobergs läns landsling uppmärksammar denna
problematik och pekar på att &amp;quot;en möjlighet, som prövals med viss framgång,
är alt under de inledande åren av en verksamhetsplan tillskjuta resurser till
elt prioriterat område - s.k. startkapital - och samlidigt ställa krav på atl detta
skall vara ålerbelalat under den senare delen av planperioden&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera landsling framhåller att en av de grundläggande
förutsättningarna för omstruktureringen är en ökad samverkan mellan
vårdnivåerna och Slockholms resp. Malmöhus läns landsting anför att
&amp;quot;strukturförändringarna kräver att samverkan mellan länssjukvården och
primärvården kan byggas upp i konstruktiv anda så atl klara och accepterade
alternativ lill den vård som upphör finns&amp;quot; saml att &amp;quot;för den
fortsatta ulbyggnaden av primärvården är det av avgörande betydelse att denna
sker i nära och goll samförstånd mellan de olika nivåerna i sjukvårdssystemet.
Ell överförande av såväl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section454&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section455&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;patientgrupper som resurser, såväl personella som
lekniska, från länssju­kvården till primärvården får ej medföra
molsatsförhållande mellan de olika vårdnivåerna. Det är väsenlligl att
framhålla alt de olika vårdnivåerna behövs för kompletlerande insalser för en
förbättrad folkhälsa. Förvaltnings­utskottet vill således understryka, mer än
vad som framkommer i utredning­en, behovet av goda kommunikationer och rutiner
för arbetsfördelning mellan primärvård och länssjukvård liksom kunskap om
varandras arbets­område, ömsesidig ulbildning och återkommande
erfarenhetsutbyte inle minst i del förebyggande arbelel&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.2    Utbyggnad och breddning av primärvården&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinslanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som angelts i avsnittet 8.1 är remissinstanserna
genomgående posiiiva lill HS 90:s syn på en utbyggnad och breddning av
primärvårdens uppgifter och ansvarsområden. Flera päpekar dock atl man släller
stora krav på den framtida primärvården och beklagar att resursberäkningar inle
genomförls. Ulöver vad som redovisats i det föregående kan följande anföras som
exempel på synpunkter hos remissinslanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtliga landsling släller sig bakom utredningens
beskrivning av primär­vårdens uppgifter och ansvar och man konstaterar att
utredningen ligger i linje med landstingens egna definitioner av primärvårdens
uppgifier. Bl.a. konstaterar Uppsala läns landsling atl &amp;quot;primärvården är
enligt HS 90-ulredningen basen i hälso- och sjukvårdens organisalion. De
förslag som redovisas för primärvårdens utveckling är intressanta och väl
lämpade att förbättra servicenivån. För primärvården är det särskilt angeläget
att ha en stor flexibilitet när det gäller val av ålgärder, bland annal nå
målel om lillgänglighet&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Etl par landsling berör frågan om s.k.
primärvårdsbudgelering och framhåller att förslagen är inlressanta men all för-
och nackdelar mäste sluderas och alt ytterligare utredningsarbete och
försöksverksamheter därför bör genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett par landsling lar upp huvudmannaskapet för
primärvården och menar atl olika lösningar bör kunna prövas inför 90-talel och
Göieborgs kommun framhåller &amp;quot;i etl - men viktigt - avseende saknas i HS 90
en i Göleborg jämföri med landel i övrigt förmodligen någol mindre
kontroversiell men ändå nödvändig diskussion om den framtida primärvårdens
organisatoriska tillhörighet. År den en framlida primärkommunal angelägenhel
eller elt fortsatt ansvar för landstingei? I rapporten görs upprepade
perspeklivmar-keringar om primärvårdens å ena sidan behov av alt arbele nära
och tillsammans med l.ex. socialtjänst och skola, å andra sidan poängteras
nödvändigheten alt tydligt markera dess gräns mot länssjukvården. Månne
'lösningen' ligger i en geografiskt orienterad sammanslagen organisation för
åtminstone primärvård och socialtjänst? Rapporten behandlar inte frågan -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section456&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section457&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;än mindre antyder svar''.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åven Uppsala läns landsting berör effekterna av det dubbla
huvudman­naskapet och konstaterar att &amp;quot;för patienterna är det angeläget
alt samhällels service fungerar som en enhet. I ett sädant perspektiv är del
ointressant ur vilken finansieringskälla som kostnaderna för vården
bestrids&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Huvudmannaskapet för primärvården diskuieras också av
andra remiss­inslanser och förslag om utredningar eller försöksverksamhet inom
della område förs fram av RRV och socialstyrelsen saml i reservalioner och
särskilda yllranden i anslulning lill remissvaren från Svenska kommunför­bundel
och socialstyrelsens verkssiyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Värmlands läns landsting tar upp frågan om remisskrav för
lillgång till länssjukvårdens öppna vård och anger all &amp;quot;länssjukvårdens
samarbeie med primärvärden bör i ökad ulslräckning uppmärksammas i
fortsäuningen. För all en ökad patientström skall kunna gå till primärvården är
del av slor vikt att arbetsfördelningen mellan primärvård och länssjukvård
klargörs, bl.a. öppenvårdsverksamheten inom länssjukvården. Flera studier ger
klara belägg för att många läkarbesök som görs vid sjukhusens mottagningar är
s.k. 'allmänläkarfair och som borde höra hemma i primärvården. Ell vikligt
styrinstrument är här remisskrav för besök inom länssjukvården. Det bör
framhållas att syftei med ell remissförfarande är att det skall bidra till atl
patienterna skall komma i åtnjutande av den specialiserade värden på sjukhus i
den lurordning som motiveras av medicinska skäl. Därav följer alt resurserna
inte blockeras av patienter som sökt direkl och vars behov av den
specialiserade vården inle prövats i förväg. En patient som remitteras lill
länssjukvården skall ha behov av en vård som kräver annan kompetens än den
läkare inom primärvård besitter. Vissa undanlag från remisstvång bör göras
(abortärenden och könssjukdomar)&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några landsting efterlyser vårdprogram som bas för en
samverkan och Örebro läns landsting menar att primärvården och lånssjukvården
bör &amp;quot;etablera elt fast organisatoriskt samarbeie. Övergripande regler för
samverkan mellan länssjukvården och primärvårdens personal är av cenlral
betydelse för den fortsaita utvecklingen&amp;quot;&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Elt flertal landsling konstaterar alt utredningen inle
resursmässigt definieral begreppel &amp;quot;en väl utbyggd primärvård&amp;quot;. Nägra
sjukvårdshuvud­män är kritiska till detta och menar alt utredningen därmed inte
presenleral ell helläckande planeringsunderlag vad gäller
vårdslrukturförändringarna (se vidare under 8.1). Bl.a. framhåller Örebro läns
landsling all &amp;quot;i HS 90 saknas nästan hell ansatser alt även resursmässigt
definiera innebörden i begrppet en väl utbyggd primärvård. Man anlyder endasl
au primärvården kommer att kräva väsentligt ökade resurser för alt leva upp
till de angivna målen. I ett ekonomiskt läge då hälso- och sjukvårdssektorns
tillväxt sannolikt kommer att dämpas och kanske t.o.m. stagnerar måsle dessa
resurser i alll väsenlligl tillskapas genom en omfördelning av del befintliga
sjukvårdsutbudet.   I   avsaknad   av  en   någorlunda   klar  uppfattning   av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section458&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section459&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;primärvårdens lolala resurskrav blir del heller inte
möjligl all på allvar definiera nivån på de neddragningar som måste göras inom
den specialise­rade sjukhusvården. Della leder i sin lur fram lill den centrala
frågeställ­ningen om det överhuvudtaget är möjligt atl med bibehållen balans i
sjukvårdssystemet nå upp lill samlliga delmål utan att tillföra sjukvården
totalt sett väsentligt ökade resurser&amp;quot;&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Också Väsimanlands läns landsting berör frågan och
konstaterar all &amp;quot;utökade arbetsuppgifter inom primärvården och en
förväntad förändring av arbetssättet- från en i huvudsak medicinskt-somatiskt dominerad
vård mol en ökad uppmärksamhel på och förslåelse för psykologiska och sociala
förhållanden - gör del angelägel atl inom del egna landstinget snarast ta
slällning till vilken kompelens som behövs inom primärvården och vilken
ansvars- och arbetsfördelning som bör gälla mellan olika personalkategorier. En
cenlral översikt och belysning av resursfrågorna hade således varit värdefull
för lokala överväganden&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera landsting menar emellertid att avsaknaden av en
resursmässig beskrivning inle är någon brisl. Bl.a. anför Göieborgs kommun atl
&amp;quot;det ges ingen klar och entydig bild av vad begreppet primärvård står för
i HS 90. Del kan ä ena sidan upplevas någol besvärande, men ger samlidigt den
enskilde huvudmannen en frihet atl slutligt definiera värdformen utifrån sina
lokala förutsättningar&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Liknande synpunkter framförs av Kopparbergs läns landsling
som betonar att &amp;quot;landstinget vill med kraft understryka vikten av all
landstingen inle binds i sin planering av centrala direktiv när det gäller
primärvårdens organisation och uppbyggnad. Särskilt viktigt är, atl såväl
ledningsorganisation som specialistmedverkan i primärvården får anpassas till
lokala förutsättningar och lokala sjukvårdspolitiska uppfattningar&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera landsting, framför alll frän norrlandslänen,
framhåller all brislen på distriktsläkare är ett utomordentligt allvarligt
problem i primärvårdens utbyggnad och sålunda konstaterar Jämtlands läns
landsting all &amp;quot;läkartjän­sterna i stora delar av glesbygden endast är
bemannade till 30-50 % av fasta läkare. Innehåll och kvalitet i värden
äventyras och möjligheterna alt nå uppsatta mål och hälso- och sjukvårdslagens
intentioner omöjliggörs i praktiken. Brislen pä fasla distriktsläkare är ett så
stort problem alt man allvarligt kan ifrågasätta primärvärdssatsningen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande takten i primärvårdens utbyggnad och de krav
som kan ställas på denna betonar flera landsting i likhet med Östergötlands
läns landsting atl &amp;quot;primärvården måste också ges tid att genomföra
utvecklingen och tid för konsolidering för att arbetsformerna och
organisationen skall ge ell genomslag i den riktning som HS 90:s resonemang
leder&amp;quot; och landstinget anger vidare att det är &amp;quot;viktigt att inte
alltför snabbt föra på nya, komplicerade arbetsuppgifter pä primärvården
generellt. Tid måste ges för en naturlig förändring av vårdinnehåll och roller
allteftersom primärvården kan ta på sig ökade arbetsuppgifter i gränsområdet
mot andra vårdgrenars&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section460&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section461&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ansvarsområden  och  i  introducerandet  av 
samhällsmedicinskt arbete  i primärvården&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En mera krilisk syn på primärvårdens utbyggnad har
Legiiimerade sjukgymnasiers riksförbund, som anser &amp;quot;atl den vårdstruktur
som HS 90 presenterat i sig har ihjäl de ursprungliga och rikliga målen som
närhet, lättillgänglighet, personlig service, hemtjänst elc. Så l.ex. kan och
skatl inle primärvården ha något företagshälsovärdsansvar. Denna skall byggas
upp i egen ordning, menar förbundet&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.3    Specialister I primärvården&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 framhåller att allmänmedicin är det kunskaps- och
färdighetsom-räde som ulgör grunden för atl primärt handlägga oseleklerade
medicinska problem och för all ansvara för hälsotillståndet i en avgränsad
befolkning. Primärvårdens kompelens vidgas också genom olika
specialistkunskaper. Den organisatoriska anknytningen för andra
specialistläkare än allmänmedi­cinare i primärvården bör avgöras med hänsyn
lill lokala förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser redovisar sin syn på hur eflerfrågan
på vård genom andra specialister än allmänmedicinare skall lillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett flerlal landsting kommenterar frågan om specialister i
primärvården. Flertalet av de huvudmän som berört frågan synes föredra atl
specialistvård förmedlas inom ramen för eller i anslulning till primärvården,
bl.a. Skaraborgs läns landsling anför härvid &amp;quot;det måste betonas att
diagnostice­rande och behandlade uppgifter liksom den medicinska kvaliteten
inom primärvården inte får åsidosättas. Del bör därför vara naturiigl all
primärvården i den framtida organisationen har en god lillgång till specialiserad
kompetens&amp;quot;. Några huvudmän anger dock att endast special­ister i
allmänmedicin skall svara för läkarinsatser inom primärvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bland de landsting som förordar specialister i
primärvården anger alla förutom Kristianstads läns landsting att dessa bör knytas
som konsulter lill primärvården och således organisatoriskt sorteras under
länssjukvården. Kristianstads läns landsling betonar härvid &amp;quot;med
utredningens betoning av primärvårdens helhetssyn och samordningsansvar finner
hälso- och sjuk­vårdsnämnden det positivt alt ulredningen anser all
länssjukvårdens specialister kan direkt ingå i primärvården. Härigenom kan en
geografisk utlokalisering av sjukhusens polikliniska verksamhel ske med
åtföljande förbätlrad service till patienterna saml kompelensmässiga
förstärkningar och kunskapshöjande effekler för primärvårdens olika
personalkategorier&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundet anser det inle lämpligl alt centralt
reglera hur specialistbehovet i primärvården skall lillgodoses eller hur vården
organisa-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section462&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section463&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;loriskt skall byggas upp och ledas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens handikappråd känner stark oro över primärvårdens
möjligheter att tillgodose många handikappades omfallande och angelägna
vårdbehov. Rådet vill därför betona att för många handikappade kan en nära och
regelbunden kontakt med en specialist vara en lika slor irygghelsfaktor som
tillgängen till en allmänläkare pä hemorten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kommunförbundel framhåller all hell avgörande för
primärvår­dens trovärdighet och tilltro inför allmänhelen är att den värd som
ges har en hög kvalilet och undersiryker behovet av specialistkompetens framför
alll inom barnhälsovård, mödravård och gynekologi. Del ankommer på huvud­männen
atl i områden där primärvården ej förfogar över tillräcklig kompetens ansvara
för all behovet tillgodoses genom konsultmedverkan från läns- och/eller
regionsjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO menar att läkarna i primärvården inte bara fär utgöras
av allmänprak­tiserande läkare utan även av specialister inom områden som skall
tillgodose viktiga vårdbehov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TCO och SHSTF framhåller att primärvården bör ha tillgång
till specialistkompetens och då inle endast specialistläkare ulan l.ex.
orioptisier, oftalmologassistenler samt barnsjuksköterskor för barn med svårare
sjuk­domsbild.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HCK menar att personer med mindre allmänl förekommande
sjukdomar mäste garanteras tillgång lill specialistvård så atl de inle blir
&amp;quot;försökskani­ner&amp;quot; på varje vårdcentral utan garanleras en adekvat
vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bröstcancerföreningarnas riksorganisation (BRO) anger all
de år ytterst oroade av den debatt som uppstått runt läkarspecialisternas vara
eller icke vara i primärvården. BRO vill med skärpa understryka atl en kvinna
om hon så önskar skall ha möjlighel att vända sig direkl till gynekolog ulan
remisstvång. Del är viktigt atl i primärvården ha tillräckligt antal gynekolo­ger
så atl specialistkompetensen verkligen blir tillgänglig för kvinnan i närheten
av deras bostadsorter. Med yttersta skärpa understryks vikten av att kvinnan
med knutor i bröstet kan nå onkolog ulan remisstvång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialdemokratiska kvinnoförbundet anser atl möjligheter
för kvinnor all utan remiss besöka en gynekolog skall finnas kvar i framtiden.
Centerns, folkpartiets och moderata kvinnoförbunden ger utlryck för samma
inställ­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.4    Särskild äldrehälsovårdsservice&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 föreslår - mol bakgrund av de hälsorisker och
vårdbehov som föreligger för äldre, och som klarlagts bl.a. genom omfatlande
hälsounder­sökningar bland äldre i Göteborg- atl primärvården bör söka former
för atl erbjuda en aktiv hälsovård för äldre, i försia hand i åldrar över 75
är, som ges god täckning jämförbar med den som gäller för hälsovården för
mödrar och barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section464&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section465&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalel remissinslanser har inte kommenterat förslaget.
Det tillstyrks uttryckligen av Svenska kommunalarbetareförbundet som anför all
en systematisk hälsovård för äldre är elt bra exempel pä en mer framåtriklad
hälsovård. PRO inslämmer i HS 90:s bedömning att primärvården skall svara för
hälsovård för äldre. Sveriges pensionärers riksförbund anser all den föreslagna
hälsokontrollen bör starta tidigare för att bibehålla kontinuitet med lidigare
hälso- och sjukvård under den yrkesverksamma liden. Del lorde, menar förbundel,
vara helt nalurligl alt allmänna hälsokontroller införs för alla pensionärer
med början vid 65 år då den värdefulla hälsokontroll man haft genom
företagshälsovården för många upphör. Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund
ställer sig bakom förslagel mol bakgrund av att en sådan aktiv hälsovård blir
viklig för den slora och allljämt ökande andelen äldre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska Läkaresällskapei anser alt förslaget innebär en
ambitiös salsning som dock inte bör genomföras innan mycket noggranna
kostnads/effektana­lyser utförts och ytterligare försöksverksamhet utvärderats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De fem landsting som tar upp frågan om en äldrehälsovårdsservice
är i princip positiva till atl inrätta en sådan. Uppsala läns landsting
framhåller emellerlid att &amp;quot;det kan finnas skäl atl vidta särskilda
åtgärder för denna grupp. Det är dock tveksamt om åtgärderna skall byggas upp
enligt samma principer som beträffande barn- och mödrehälsovården, vilkel
föreslås i ulredningen. Målet om vård pä lika villkor talar närmasl för all
primärvården skall utformas generellt så långt möjligl och erbjudas alla i
upptagningsom­rådet på lika villkor&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.5   Långtidssjukvårdens utveckling&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 föreslår atl värden av långtidssjuka sä långt
möjligt skall decentra­liseras till förmån för vård i eget hem med stöd av
hemsjukvård eller vid lokala sjukhem. Huvudansvaret för denna decenlraliserade
långtidssjukvård bör åvila primärvården vilken skall svara för omvårdnad som i
huvudsak betingas av medicinska skäl. Vidare skall långtidssjukvården inom
ramen för primärvården svara för viss rehabilitering, eftervård och omvårdnad i
livets slutskede.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna är genomgående positiva till en
vårdideologi med en ökad sjukvård i det egna hemmet. Flertalet remissinstanser
som berör de organisatoriska frågorna tillstyrker att primärvården skall få
vidgade uppgifter vid vården av långtidssjuka. Många pekar på problemen kring
samverkan och samordning mellan primärkommunala vårdgivare inom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section466&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section467&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;socialtjänsten och landstingskommunernas primärvård och
länssjukvård. Bl.a. i reservalioner och särskilda yllranden framförs förslagel
all överväga ett primärkommunalt huvudmannaskap för primärvården för att minska
dessa problem. Socialstyrelsen säger all den aktuella frågan om elt överförande
lill primärkommunerna av vissa delar av del landslingskommu­nala
huvudmannaskapet bör följas genom atl analysera erfarenheter frän bl.a. Norge
och de s.k. frizonsförsöken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landsiingsförbundei framhåller atl en utbyggnad av
sjukvårdsinsatserna i hemmet är en humanitärt angelägen förändring. 1
jämförelse med institu­tionsvården skärper en utbyggd hemsjukvård kraven på
personalens utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kommunförbundel pekar på belydelsen av alt
gränsdragningen mellan primärvårdens och socialtjänstens ansvarsområden
klargörs. De områden som främsl berörs är hemsjukvård, äldreomsorg och insalser
för olika handikappgrupper. Åven inom det psykiatriska vårdområdet och vården
av alkohol- och narkotikamissbrukare är det svart att definiera vad som är
medicinski respektive socialt vårdbehov. Förbundet anser alt problemen i dessa
sammanhang endast marginellt berörts i HS 90-studierna vilkel förbundel ser som
en allvarlig brisl. Problemställningarna måste få hög prioritet i del fortsaita
arbetet med atl förverkliga HS 90:s förslag, menar förbundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kommunalarbetareförbundet anser all merparten av
långvården kan ske i en lokalt förankrad vårdorganisation under mera hemlika
former och den sjukhusanslutna långvården bör begränsas lill sådan vård som
kräver särskilda vårdresurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TCO framhåller all en ökad hemsjukvård förutsäller god
lillgång till sjukvårdspersonal i samverkan med andra berörda yrkesgrupper som
t.ex. apotekspersonalen. TCO vill underslryka all anhöriga aldrig direkl eller
indirekt fär tvingas att ta på sig ansvaret för en närslåendes vård p.g.a.
brislande resurser från samhällels sida. TCO avvisar också alla tankar på att
hemsjukvården skulle byggas på anhörigvårdare som är deltidsarbetande eller
arbetslösa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;DHR framhåller atl möjlighelerna för människor med slora
funktionsned­sättningar alt bo i en egen boslad och i denna få den service och
vård man är i behov av varierar kraftigt i olika delar av landet vilket i många
fall beror på au de båda huvudmännen inte funnit former för en konstruktiv
samordning av insatserna. Stödel lill anhöriga är undermåligl, hävdar
förbundel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller hemsjukvårdens möjligheter all avlasta
långvårdsklinikerna anför Läkarförbundet dock i denna fråga bl.a. följande:
&amp;quot;Förbundel anser alt i hela sjukvårdens intresse måsle del ske en radikal
revision av den grovi stympade länslångvård som HS 90 övertagit från
primärvårdsutredningen, inte, som man påstår, från HS 80. Ingen aldrig så
fullbemannad. fullärd och hemsjukvårdsutbyggd primärvård kan, mer än möjligen
marginellt, fylla ul funktionen mellan HS 90-ramen och långvårdsmedicinens
praktiskt doku-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section468&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section469&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;menierade resursbehov. Den föreslagna 25/100 000-ramen
skulle ge en funktionsoduglig resursspillra. Delta kan åskådliggöras med att
peka på den bl.a. i HS 90 nämnda verksamheten i Hudiksvall. Upptagningsområdet
har ca 50 000 invånare, vilket enligt HS 90-normen skulle ge 12-13
klinikplatser. Idag har man i verklighelen 104 och svarar dessutom för ell
slörre sjukhem. Ytterligare en välfungerande långvårdsorganisalion omnämns i HS
90, den i Göleborg. HS 90-normen skulle där betyda 106 platser mol nu 825 (det
finns också över 2 000 sjukhemsplalser)&amp;quot;&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett flertal landsling berör långtidssjukvårdens framlida
ulveckling. Flera landsting beklagar härvid alt direkliven inle omfattat
långtidssjukvården som helhet och bl.a. framhåller Gävleborgs läns landsting
all &amp;quot;landstinget släller sig slarkt kritiskt till atl HS 90-arbelel inte i
tillräcklig omfattning behandlat den del av landstingens vård och
omvårdnadsuppgift som väger tyngst i den vardagliga verksamheten och i den
vårdpolitiska debatten -nämligen vården av de äldre. En felaklig organisalion
och otillräckliga resurser i en del av de samlade resurserna för vården och
omsorgen av de äldre ger omedelbara effekler i framförallt etl ökal behov av
sluten somatisk korttidsvård. En förutsättning för en reducering av antalet
värdplatser i somatisk korttidsvård är därför all vården av de äldre och
långtidssjuka ulvecklas i en positiv riklning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ÖstergöUands läns landsling föreslår ett kompletterande
utredningsarbete och anför all den kan &amp;quot;finnas skäl i att la ett mera
enhetligt grepp i hela frågan om psykisk och fysisk hälso- och sjukvård för
äldre. Landstingei föreslår därför atl cenirala instanser ges i uppdrag att
genomföra en sädan studie. Sjukvårdshuvudmännen och säkert även
primärkommunerna skulle uppleva detta som en slor hjälp i
utvecklingsarbetet&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sjukvårdshuvudmännen ullrycker en stor enighel om de
allmänna principer för sjukvård i hemmel och vård vid lokala sjukhem som
uttrycks i utredningen och av remissyttrandena framgår atl ett omfatlande
förändrings­arbele bedrivs inom landstingen. Bl.a. konstaterar Norrboltens läns
lands­ling:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;När det gäller långtidssjukvården, eller, snarare
samhällets samlade insatser inom äldreomsorgerna, bedömer landstinget all slora
förändringar är nödvändiga i syfte alt vända trenden bort från institutionsvård
till förmån för vård och omsorg i eget boende. På senare tid har bl.a. i
massmedia redovisats olika exempel på hur man genom satsning på
personalutveckling, samverkan med primärkommun saml framför allt genom att ta
till vara individens egna förulsällningar kan med bibehållen kvalilé minimera
omhändertagandet i institutionella former. Med utgångspunkt i bl.a. dessa
erfarenheter och pågående överläggningar med ell flertal av länets primär­kommuner
avser landstinget att inom den närmaste liden utarbeta och ta Slällning till en
förändrad inriktning av långtidssjukvården. Detta bedöms komma atl ätminstone
göra en fortsatt vårdplatsutbyggnad inom långtids­sjukvården obehövlig,
möjligen rentav kunna medföra etl sänkt behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section470&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section471&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vilka konsekvenser en sådan förändrad inrikining av
äldreomsorgerna kan få i fråga om personalbehov inom dels
landstingsverksamheten som sädan. dels den primärkommunala äldreomsorgen iir
del inle möjligt alt ännu bedöma. Elt är emellerlid helt klart, nämligen au
slora ulbildningsin­salser måsle göras för alt få personalen alt posilivi
ställa upp på en annorlunda vårdideologi och ändrade arbetsformer. Även
information lill de äldre själva och deras anhöriga kommer att vara avgörande
om en förändrad inrikining skall kunna uppnås. Ekonomiskt kommer sannolikt inga
stora besparingar atl kunna göras för landsting och kommuner pä personalkost­nadssidan.
Behovet av investerings- och underhållsmedel kommer däremot atl väsenlligt
kunna minskas&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Liknande synpunkter angående det framlida behovet av
vårdplatser inom långtidssjukvården framförs av flera andra landsling. Vidare
betonas särskilt atl ansvarsfördelning och samverkan mellan landsling och
primärkommuner måsle ulvecklas och bl.a. framhåller Slockholms läns landsting
alt &amp;quot;hem­sjukvården förulsäller samarbeie mellan landstingen och
kommunerna. Organisalion och resurser måste planeras gemensamt av huvudmännen
och hänsyn måste också las lill kommunernas förutsättningar&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skaraborgs läns landsting anger även att &amp;quot;i delta sammanhang
måsle landstinget framhålla nödvändigheten av att en gemensam vårdfilosofi kan
uppnås med de primärkommunala myndigheterna om hur vård, omvårdnad och
socialtjänst skall kunna tillgodose etl växande krav från människorna om att fä
stöd och hjälp i former som så lite som möjligt inkräktar på och begränsar den
vanliga vardagen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sjukvårdshuvudmännen synes i princip tillstyrka att
hemsjukvården och sjukhem organisatoriskt bör ingå i primärvärden. Slockholms
läns landsling anför dock att &amp;quot;den somaiiska långvården i Slockholms läns
landsling har en betydande omfattning och besitter en bred kompetens. För vård
och behandling av patienter med kroniska eller mycket långvarliga sjukdomar är
därför samverkan och integrering av primärvårdens och långvårdsmedici­nens
kompetens del mest angelägna&amp;quot; och Örebro läns landsling framhåller alt en
förulsättning få en god kvalitet inom långtidssjukvården är alt
&amp;quot;företrädare för långvårdsmedicin med deras speciella kompetens i
geron-lologi och gerialrik ges tillräckligt utrymme som konsulter och utbilda­re&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Längvårdsklinikernas framtida slällning och uppgifier tas
upp av några landsling vilka menar all denna fråga inle belysls tillräckligt i
utredning­en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nägra landsting betonar att sjukhemsvården måste ges en
mer hemliknan­de miljö och att detla förutsätter att vissa långvärdsenheter
successivt moderniseras eller avvecklas. Vidare anger någol landsling all del
är angeläget att anhörigas medverkan i vården uppmärksammas och underlät­tas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section472&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section473&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9    Länssjukvårdens långsiktiga utveckling (kap  7) HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 redovisar, mol bakgrund av en analys av
förändringarna i diagnos-och ätgärdspanoramal och i vårdplatser under 70-talel,
en bedömning av den framlida utvecklingen och föråndringsbehoven inom olika
discipliner. Om primärvården utvecklas enligt angiven inrikining bedöms en
fortsatt reducering av vårdplatserna kunna ske enligt den fakiiska utvecklingen
under perioden 1977-82, dvs. ca 550 plalser per år. Jämföri med nuläget skulle
delta mol slulet av 90-lalel innebära en reduktion av värdplatserna med ca en
fjärdedel. Medicinklinikerna och allmänkirurgin bedöms bli föremål för den
kraftigaste omstruktureringen när del gäller den s.k. somatiska korttidsvården.
Eflersom mer än hälflen av vårdplatserna finns vid länsdelssjukhusen, som
antalsmässigt ulgör ca 2/3 av akutsjukhusen, måsle med nödvändighet
konsekvenserna bli särskilt slora för dessa sjukhus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 förordar vidare rationaliseringar i form av
gemensamma vårdplatser för flera kliniker, gemensamma jourlinjer, femdagarsvård
m.m. Behovel av etl kraftfullt cenlralt stöd för förändringsarbelet poängleras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.1 Remissinstansernas allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Många remissinstanser kommenterar HS 90 i denna del. Några
redovisar myckel ingående kommentarer. Åtskilliga framhåller de slora
svårighelerna att bedöma förändringsbehoven och svårigheterna all genomföra
förän­dringar pä kort sikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landsiingsförbundei vill slarkt betona värdel av HS 90:s
kartläggning och analys av grundläggande medicinska behov inom olika
specialiteter samt gjorda uppskatlningar av en länkbar framlida ulveckling.
Förbundet framhåller atl med den geografiska struktur som finns i landet måste
en betydande del av akutvården även framdeles bedrivas vid mindre sjukhus om
inte avstånden för patienterna skall bli oacceptabelt stora. Härför krävs
statligt slöd genom anpassning av utbildning och specialiseringsbestämmel­ser
m.m. Av särskild betydelse är också beslämmelserna om läkarnas medicinska
ledningsansvar, specialislinriktning och jourverksamhet. Mol bakgrund av att HS
90-materialet anlyder all små sjukhus kan ha problem att erbjuda en
otillfredsställande behandling av sällsynta sjukdomar framhåller förbundet atl
man tillmäter kvalitetsfrågorna slor betydelse och atl man tidigare av
socialstyrelsen har begärt all problemen preciseras utifrån medicinska
säkerhetskrav eller andra relevanta faklorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtliga landsting instämmer i att en strukturförändring
och reduktion av länssjukvården är nödvändig inför 1990-talel och man
konstaterar att denna utveckling redan inletts samt atl ulredningens
övergripande syn på länssjuk­vården ligger i linje med den nuvarande
planeringen inom landstingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section474&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section475&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera landsting framför kritiska synpunkter angående de
metoder som använts i avsnittet för alt beräkna resursbehoven. Bl.a.
konstaterar Jönköpings läns landsting alt &amp;quot;den inledande beskrivningen av
värdresurser och vårdutnyttjande, som underlag för bedömningar om
länssjukvårdens ulformning och dimensionering, är ytterst iveksam all den stund
HS 90-utredningen själv dömer ul detta begränsade säll alt beskriva
verksamheten. När del gäller framliden borde det varil av betydligt bättre
värde om modeller och tekniker angivits som gör det lättare för landslingen atl
själva bedöma länssjukvårdens dimensionering utifrån behov och mål&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande motiven för omstruktureringen av
länssjukvården anför Värmlands läns landsting alt &amp;quot;del är felaktigt atl ha
koslnadsaspeklen som främsta utgångspunkt för en reduktion av vårdplatserna.
Landstinget menar att del vikligasle sjukvärdspolitiska problemel är alt
åstadkomma etl vårdutbud som gör det möjligl att ta hand om patienterna i
adekval vårdform&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inte nägon huvudman avvisar helt möjligheterna till en
omstrukturering och reduklion av den slutna länssjukvården i det egna
landstinget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några landsting berör den i utredningen föreslagna
dimensioneringen och normerna vad avser antal vårdplatser. Alvsborgs län
&amp;quot;&amp;quot;är tveksamt lill om vårdplatsminskningen kan ske till den i
utredningen redovisade kvantite­ten&amp;quot;. Liknande synpunkter framförs även av
Göteborgs kommun. Bl.a. Värmlands och Södermanlands läns landsling anger att de
i normerna angivna målen måsle ses myckel långsiktigt, men anger all de lorde
vara möjliga all uppnå på sikl. Ösiergöilands läns landsnng pekar pä alt &amp;quot;vid
framlida diskussioner om ytterligare nedskärningar av vårdplatser inom
akutsjukvården mäste beaklas alt del blir alll fler äldre människor som får
vård vid akutklinikerna. Utvecklingen på del medicinska områdel har gjort att
idag opereras mycket gamla patienter. För enbari elt liolal är sedan hade man
inte bedömt del vara möjligl all göra sådana insalser. Den här utvecklingen gör
det svårl alt bedöma möjlighelerna alt ytterligare reducera antalel
akutplatsern. Möjligen kan vissa reduceringar genomföras vid länels
medicinklinker som ännu inle genomgått en begränsning med hänsyn lill redan
gjord satsning på sjukvård i hemmel m.m. Därulöver kan en del vårdplatseffekter
uppstå genom ökad samordning länets fyra sjukhus emellan. Totalt sett anser
landstinget alt utvecklingen är ell gott styckel på väg mol ell av de mål
rapporten beskriver för 1990-talel. Östergötlands läns landsting anser att
målet 3,5-4,0 vårdplatser per 1000 invånare ar möjligt att nå inom
planperioden&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sjukvårdshuvudmännen tillstyrker således en successiv
reduktion av den slulna vården. Ett flertal landsling är däremot kriliska mol
att en avveckling av vårdplatser i första hand börgenomföras vidde mindre
länsdelssjukhusen. T. ex. anför Gävleborgs läns landsnng atl &amp;quot;landstinget
delar däremot inle HS 90:s bedömning att en reducerad sluienvårdsvolym i
länssjukvården främst skulle drabba de mindre sjukhusen. Ulredningen redovisar
inle heller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section476&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section477&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;någon analys som slöd lör sin slutsats&amp;quot;&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa landsling menar härvid att omstruktureringen bör
kunna genomfö­ras inom ramen för befintliga sjukhus och bl.a. Koppurbergs läns
landsling framhåller all &amp;quot;&amp;quot;landstinget för sin del medvetet om
behovel av att se över vårdplatsiillgången inom akutsjukvården.
Förvaltningsutskottet har därför bl.a. i detta syfte beslutat genomföra
särskilda verksamhetsanalyser inom en rad medicinska specialiteter.
Utgångspunkten är all samlliga länsdelsjukhus skall finnas kvar i länet med
hänsyn till de geografiska förulsällningar­na&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Liknande synpunkler framförs åven av Hallands läns
landsling som konstaterar atl &amp;quot;'för Hallands del är emellerlid redan i dag
länssjukvården i huvudsak koncenlrerad till enbari tvä akutsjukhus. Eftersom
upptagnings­området för lånsdelssjukhusel är nära 120 000 invånare bör
verksamheten där framöver bedrivsas i ungefär samma utsträckning som hillills.
I vissa fall kan del dock vara befogat med en centralisering till endera
sjukhuset i länel om del krävs speciella kringresurser eller om del rör sig om
små patientgrupper eller sällsyntare fall&amp;quot;&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslagel om att av kvalitativa skäl koncentrera vården av
mindre frekventa sjukdomstillstånd tillstyrks av de landsling som berör frågan.
Bl.a. framhåller Gävleborgs läns landsting att &amp;quot;'landstinget delar HS 90:s
uppfatt­ning all kvaliteten i länssjukvården måsle bibehållas och utvecklas och
atl delta bör ske genom en koncentration lill länssjukhuset av mindre frekventa
vård- och behandlingsmetoder&amp;quot;&amp;quot;. Belräffande kvalilelen inom
länssjukvår­den pekar Värmlands läns landsling på att '&amp;quot;landstinget ansluter
sig också till den ullalade målsättningen alt man skall eftersträva alt höja
kvaliteten på länssjukvården. En sådan kvalitetshöjning kan bl.a. uppnås genom
att avlasta länssjukvården sådana uppgifier som lika bra eller bällre kan
skötas av primärvården. Härigenom kan länssjukvårdens personal koncentrera sig
på att upprätthålla och utveckla sina färdigheter som specialister&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skaraborgs läns landsting framhåller vidare all
&amp;quot;ulredningen anför exempel där lågfrekvenla och komplicerade
sjukdomsproblem inom svensk sjukvård åtgärdas pä en nivå där ibland tillräcklig
kompelens saknas. Denna nivådiffereniiering kompliceras ytterligare av atl det
i realiteten finns fyra vårdnivåer nämligen region-, länssjukhus-,
länsdelssjukhus- och primär-vårdsnivä. En avgränsning måste härvid göras mellan
region- och länssjuk­husspecialiteterna liksom mellan länssjukhuskompetens och
länsdelssjuk-huskompelens. Den enda möjliga vägen härvid måste vara atl länsvis
bedriva en planering för respektive specialitet där länels experlis kan enas om
en rimlig nivådiffereniiering inom länel. liksom mellan länet och regionen i
samråd med regionens representanler. 1 della sammanhang bör dock uppmärksammas
all om de mer komplicerade ingreppen förläggs lill länssjukhuset måsle också i
länssjukhuset ske en kompelensfördelning så atl människor kan förvänta sig den
bästa möjliga kvalitén vid genomförda åtgärder. Della kräver alt den pågående
spcialiseringen och subspecialise-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section478&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section479&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ringen inpassas i den löpande vårdplaneringen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen släller sig bakom den utveckling och de
förslag som presenteras beträffande en förändrad vårdslruktur och
länssjukvårdens långsiktiga ulveckling. 1 det fortsatta planeringsarbetet
kommer styrelsen särskilt alt uppmärksamma allmän kirurgi, allmän inlernmedicin
och långvårdsmedicin. Den avancerade kirurgin inom lånssjukvården kommer
alltmer att koncentreras, men det finns elt behov av en viss decentraliserad
akutkirurgi och sannolikl också annan mindre vårdkrävande kirurgi. Del kommer
därför troligen alt finnas behov av allmänkirurger med bredare utbildning.
Analoga förhållanden finns när del gäller allmänmedicinen. Långvårdsmedicinen
går mol en renodling av klinikerna som huvudsakligen kommer att bli
rehabilileringskliniker. Av stor betydelse, säger styrelsen, för den fortsatta
utvecklingen av länssjukvården är också en ökad beredskap inom primärvården all
svara för akutsjukvård och jourljänstgöring. Del är viktigt att eventuella
vårdplalsreduktioner sker först sedan en avlastning genom förstärkl primärvård
och utökade primärkommunala insatser etc. har kunnal påvisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En del remissinstanser är mera kritiska mot HS 90:s
bedömningar och förslag belräffande länssjukvården. T.ex. RRV &amp;quot;anser au
den föreslagna principen att koncentrera den slutna akutsjukvården är riklig
både av kostnadsskäl och med hänsyn till kraven på medicinsk säkerhet och
kvalilet. Enligt RRVs bedömning finns del dock anledning all förmoda alt kraven
genlemol akutsjukvården liksom hittills kommer all öka genom en utveckling mot kortare
värdtider, ökad genomströmning och äldre patienter. Del finns därmed stor risk
all delta liksom hittills kommer att innebära en personalförlälning och därmed
en personell expansion inom akutsjukvår­den. Utrymmet för en parallell
expansion av primärvården blir då i motsvarande grad reduceral. RRV anser
vidare all det är svårl all överblicka de sammantagna effeklerna av en satsning
på förebyggande insalser. Enligt vad RRV kan bedöma finns den paradoxala
möjligheten, åtminstone i etl kortare perspekliv, all en förbättrad hälsa och
ev. ökad livslängd yllerligare kan öka kraven på akutsjukvården, t.ex. genom
all fler och yueriigare äldre blir oftare akut sjuka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt vad RRV kunnal finna har ulredningen i liten
ulslräckning diskuterat ovanstående problemalik eller givit konkrela förslag
till ell genomförande av den önskvärda omstruktureringen av vårdapparaten resp
begränsningen av akutsjukvården. RRV anser att del hade varit värdefulll om
ulredningen i detta sammanhang mer ulförligl hade redovisal de resonemang som
förs angående dels ell syslem med primärvårdsbudgelering, dels förändrad
klinikslruklur och vårdavdelningsorganisalion&amp;quot;&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TCO anser att rapportens förslag till förändringar om
lanssjukvården utgår frän elt allt för osäkert underlag. Antalet vårdplatser är
enligt utredningen själv ett otillräckligt mål men ändå används detta som grund
för övervägan­den. Över huvudtagel behövs etl bättre underlag för att
huvudmännen ska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section480&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section481&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kunna göra nödvändiga omfördelningar av resurser. Allmänl
anser TCO all omstruktureringen inom länssjukvården kan medföra slörre problem
än vad ulredningen angett. Del är nämligen fräga om ganska belydande förändring­ar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SHSTF anför liknande synpunkler liksom Legiiimerade
sjukgymnasters riksförbund som avvisar tanken på alt skära ner inemot en
fjärdedel av den slulna akutsjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Läkaresällskapet och Läkarförbundet redovisar särskilt
omfallande kom­mentarer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis bedömer Läkaresällskapef&amp;quot; frågan
om evenluell reduklion av vårdplalsanlalel inom den somaiiska akutsjukvården
som mycket svåranalyserad. Avlastande faklorer som ulbyggnad av primärsjuk­vård
och primärkommunal äldreomsorg kan i slor utsträckning motverkas av t.ex.
befolkningens ändrade älderssamniansältning och sociala struktur. Vid en sammanvägning
av dessa förhållanden bedömer Läkaresällskapet det som osannolikt, att
vårdplalsreduktioner av den storleksordning som anföres i HS 90 kan komma alt
realiseras under planeringsperioden. Läkaresällskapet vill också hänvisa lill
de betydligt minskade medelvårdtider inom exempelvis medicin och kirurgi som
under senasle decenniel inträffat trols minskningen av vårdplatsantalet. Detta
lalar inle för atl det skulle finnas någon orimligt stor andel av långvårdsfall
eller andra klinikfärdiga palienter på dessa kliniker. Ytterligare bör anföras,
att framför allt medicin- och kirurgkliniker i allmänhet har 85-90 % av alla
intagningar i form av akutfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medelbeläggningen av disponibla vårdplatser på sådana
kliniker ligger ofta omkring 100 %. vilket innebär ett oacceptabelt antal
överbeläggningar en stor del av året. Med denna bakgrund är det, enligt
sällskapet ulomordenligt angelägel, att eventuella vårdplalsreduklioner
genomförs försiktigt och försl sedan en reell avlastning genom förslärki
primärvård och utökade primärkommunala insalser elc. kunnal påvisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Läkaresällskapet anser all rationaliserings- och
effektiviseringsarbele även bör genomföras inom länssjukvården, men finner HS
90:s förväntning­ar rörande volymminskning och radikal omslruklurering i resursbesparande
syfte som helt orealistiska. Enligt Läkaresällskapets uppfallning har HS 90
inle värnat tillräckligt om kvaliteten i den slulna somaiiska korllidsvården
utan alltför ensidigt uppehållit sig vid nedskärningsdiskussionerna.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Läkarförbundet anför bl.a. all &amp;quot;i sina bedömningar av
möjligheter till vårdplatsminskningar har HS 90 helt bortsett från de
demografiska föränd­ringar som kan förulses inom planeringsperioden. Man kommer
all få en belydande ökning av anlalet åldringar över 80 år- den åldersgrupp som
har den slörsla konsumtionen av såväl akut som kronisk somatisk sluten vård.
Del sociala mönstret kommer också atl förändras genom att andelen ensamstående
inom befolkningen (särskilt kvinnor) kommer alt öka, vilket också minskar
möjlighelerna till sjukvård i hemmet. Läkarförbundet vill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section482&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section483&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;även peka på all möjlighelerna att överföra uppgifter lill
hem sjukvården i viss mån kan motverkas av tendensen att lägga ned
traditionella ålderdoms­hem, som i realiteten vårdat åtskilliga långiidssjuka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I HS 90 framförs som argumenl för den radikala
vårdplaisnedskärningen inom somatisk akutsjukvård - förutom primärvårdens
förmodade avlasl-ningseffekt - vissa sludier som visal slora skillnader mellan
olika landsling vad gäller vårdkonsumtion. Enligt studierna är dessa skillnader
i vårdutnytt­jande främsl relaterade till tillgången på vårdresurser. HS 90
tolkar detla som tecken på atl del inom vissa regioner finns en överkapacitet i
den slutna vården. Läkarförbundet vill emellerlid framhålla, atl orsakerna till
den skiftande vårdplatsiillgången är mycket svåranalyserade. Man kan inte ulan
vidare ulgå ifrån alt den lägsla vårdplatstillgången och den lägsla vårdkon­sumtionen
motsvarar det optimala förhållandel. I totalbilden måsle man ta in sådana
faklorer som åldersstruktur, epidemiologi, omhändertagande av äldre sjuka i
andra vårdformer än inom somatisk sjukvård m.m. Här lorde även geografiska
förhållanden spela en stor roll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som ett ytterligare skäl åberopar HS 90 förhållandet atl
del inom särskilt medicin- och kirurgiklinikerna skulle finnas en stor andel
s.k. klinikfärdiga patienter som med fördel kan vårdas i annan form.
Läkarförbundet anför dock alt medelvårdtiderna inom medicin och kirurgi har
förkortats beytdiigt under det senaste decenniet, trots atl antalel vårdplatser
har minskat och enligt förbundel lalar detta inle för att det skulle finnas
någon omotiverat slor andel långvårdsfall eller andra klinifärdiga palienter på
dessa kliniker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid en sammanvägning av dessa faklorer bedömer läkarförbundet
det som orealistiskt atl så stora vårdplalsreduktioner som föreslås i HS 90 kan
genomföras under planeringsperioden. Eventuella vårdplatsreduktioner kan ske
försl sedan en avlastning genom förstärkt primärvård och utökade
primärkommunala insatser etc. har kunnal påvisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt läkarförbundels mening finns inget underlag för en
samlad bedömning i vilken utsträckning läns(dels)sjukhus kan läggas ned, samman­läggas
med närbelägna länssjukhus eller omstruktureras till vårdinrättningar med
enbari planerad sluienvård. Dessa avgöranden måsle ske lokalt. Som utredningen
påpekar, kommer här också in överväganden av sysselsättnings-politisk art m.m.
Många av läns(dels)sjukhusen har en rationell drift och låga vårddagskostnader.
Del finns heller inle tillräcklig dokumentation för all slyrka, all en
omstrukturering av de små länssjukhusen skulle medföra lägre sjukvårdskostnader
lotalt sett. Man måste därför varna för överdrivna förvälningar alt man skall
kunna lösa hälso- och sjukvårdens toiala resursproblem genom ensidig
nedskärning av länssjukvården.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Läkarförbundet redovisar därefter en detaljerad genomgång
av sina bedömningar av förslagens konsekvenser för 20 specialiteter.
Genomgående menar man att några nämnvärda vårdplatsreduktioner inte kan bli
aktuella i HS 90:s planeringsperspektiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handikapporganisalionerna ger uttryck för en kritisk syn
beträffande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 181&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section484&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section485&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90:s bedömningar kring länssjukvården. Behovet av
rehabiliteringsklini­ker i landsling som saknar sådana påpekas liksom att det
saknas specialister, t.ex. läkare, sjukgymnaster och dietister inom viktiga
områden för vård och rehabililering. HCK anser all primärvårdens ulbyggnad -
som man i och för sig Släller sig bakom - inte får ske på bekosinad av
nödvändig ulbyggnad av vård som finns idag, eflersom den redan nu är
otillräcklig för många handikappade. DHR är oroad över en massiv satsning på
förebyggande och primärvårdsinsatser om inle dessa åtföljs av förbättringar
inom specialistvår­den och rehabiliteringen. Enligt DHR:s uppfattning innebär
ett genomfö­rande av många av utredningens förslag en dramatisk och negaliv
konsek­vens särskilt för människor med udda sjukdomar och funktionshinder.
Svenska diabetesförbundel kan inte acceptera en ensidig utbyggnad av
primärvården på bekostnad av länssjukvården. Länssjukvården i den form den har
idag måsle lillföras ytterligare resurser. Förbundel anser atl s.k. typ
1-diabetes palienter skall tillhöra länssjukvården och inle kan erbjudas
adekval vård i primärvården. Neurologiskt handikappades riksförbund (NHR)
kritiserar HS 90:s bedömning av atl neurologiska vårdplatser i länssjukvården
kan reduceras. Detla slrider mot NHR:s uppfattning byggd på lång och
egenhändigt upplevd erfarenhet att det i stället krävs en betydande utbyggnad
av neurologispecialiteten på länsnivå. Riksförbundet för njursjuka har
likarlade allmänna åsikter och framhåller alt antalel personer i eller i behov
av aktiv uremivård kommer atl ha fördubblals mot slutet av 1980-lalet, varför nya
resurser måste lillföras sjukhusvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges folkpensionärers riksförbund gör bedömningen atl
utvecklingen av sjukdoms- och skadepanoramal och handikapp kommer atl kräva
betydande resurser i form av specialistvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Centerns kvinnoförbund anser att sjukvårdshuvudmännen
måsle få fria händer all pröva okonventionella lösningar så alt de minsta
länsdelssjukhu­sens karaktär av decenlraliserade medicinska centra kan
upprätthållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.2   Överföring av viss öppen vård från sjukhusen till
primärvården&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ca hälften av alla öppenvårdsbesök inom hälso- och
sjukvården är f.n. förlagda till sjukhusens mottagningar. HS 90 bedömer all en
betydande del härav bör kunna förläggas till primärvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nägra remissinslanser kommenterar uttryckligen denna
fråga. Läkaresäll­skapei anför all &amp;quot;sällskapet instämmer i denna
målsättning men vill även här betona, all försiktighet måsle iaktlas vid
evenluell nerdragning av öppen­vårdsresurserna vid sjukhusen. Genom
allmänläkarnas mångskiftande arbetsuppgifter kommer deras kunskap och
erfarenhel belräffande kompli-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section486&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section487&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;cerade eller ovanliga sjukdomstillstånd alt minska. Detla
medför elt ökat remissbehov till specialisterna inom länssjukvården.
Allernativet är förslärk­ning av primärvården med olika organspecialister.
Detla kan betecknas om en önskvärd utveckling inom exempelvis obstelrik och
gynekologi (ulbyggd mödrahälsovård elc.) men kan vara mindre rationellt
belräffande andra specialiteter (exempelvis allmän intermedicin och allmän
kirurgi).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Läkaresällskapet vill också påpeka, atl framför allt
medicinkliniker och kirurgkliniker vid de små länssjukhusen med ständig
akutsjukvård måsle ha en så stor läkarstab, all elt belydande ulrymme kommer
atl finnas även för öppenvårdsuppgifier. Det kan då vara onödigi och
oekonomiskt alt flytta över patientgrupper från den sjukhusanknutna
mottagningen till vårdcen­tralerna. Slulligen mäste man. för bibehållande av
specialisternas 'referens­ramar' och för ulbildningen av sjukvårdspersonal, ha
kvar en viss andel oselekterat palientklieniel vid de öppna
sjukhusmotiagningarna&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna att begränsa öppenvården vid sjukhus i
anslutning lill ulbyggnad av primärvården berörs av några landsling.
ÖstergöUands läns landsling framhåller att reduktionen av sjukhusens öppenvård
är mer problematisk än vad gäller vårdplalsminskningarna och framhåller alt
&amp;quot;utveckling har ännu inte inletts när del gäller den öppna vården vid
sjukhusen. Därvidlag kan man räkna med en väsenlligt längre omställnings­process.
Delta beror inte minsl på de attityder som finns inom akutsjukhusen lill atl
minska moltagningsverksamheten - inklusive läkaranlalet - till förmån för
omhändertagande inom primärvården&amp;quot;. Kronobergs läns lands­ting tror
däremol på en snabbare utveckling och anger all &amp;quot;inom landstinget har
påbörjais ett arbele som har lill syfte att åsladkomma överenskommelser mellan
specialislklinikerna och vårdcentralerna om en arbetsfördelning dem emellan.
Målsätiningen, vilken även antagils i landslingels verksamhetsplan, är att i en
första etapp överföra hälften av den primärvård som bedrivs vid läns- och
länsdelssjukhusen under en ireårsperiod&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som lidigare nämnls förordar Värmlands läns landsling
remisskrav för läkarbesök inom länssjukvården och anför som moliv all &amp;quot;det
bör framhållas att syftet med ett remissförfarande är all det skall bidra till
atl patienterna skall komma i åtnjutande av den specialiserade vården på
sjukhus i den turordning som moliveras av medicinska skäl. Därav följer alt
resurserna inle blockeras av palienter som sökt direkl och vars behov av den
specialiserade vården inte prövals i förväg. En patient som remitteras lill
länssjukvården skall ha behov av en vård som kräver annan kompelens än den
läkare inom primärvård besitler. Vissa undantag från remisstvång bör göras
(aborlärenden och könssjukdomar)&amp;quot;&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Örebro och Kronobergs läns landsling pekar pä alt
vårdutbildningarna ställer krav på etl oselekterat patientmaterial.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I övrigt, beträffande l.ex. handikapporganisationernas
inställning, hänvi­sas till redovisningarna under de allmänna synpunklerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section488&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section489&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.3    Minskning av vårdplatser inom vissa discipliner&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 bedömer atl en minskning av antalet vårdplatser inom
länssjukvår­den med en fjärdedel, dvs. ca 10 000, torde vara möjligt alt uppnå
mot slutet av 1990-lalet, med tyngdpunkten förlagd till minskningar inom allmän
internmedicin, allmän kirurgi och långvårdsmedicinska enheler vid sjukhu­sen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinslanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinsiansernas allmänna bedömningar i denna fråga
framgår under de allmänna synpunkterna i avsnitt 9.1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De fätal landsling som tar upp möjligheterna till
reduktion inom enskilda discipliner instämmer med ulredningen i alt
medicinklinikerna är de enheler där de slörsla möjlighelerna till neddragningar
finns, Väsimanlands läns landsting anför dock atl det mol bakgrund av rådande
överbeläggningar och en i övrigt hög beläggning f.n. är orealistiskt alt minska
medicinklinikernas vårdplatsantal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åven Skaraborgs läns landsling pekar på att delar av
länssjukvården f.n. inte kan ställa resurser lill förforgande för människor med
stora behov av medicinska insatser och nämnder som exempel ögonsjukvård,
reumatologi, ortopedi, cancersjukvård och kvalificerad rehabilitering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.4 Storkliniker, samjourer och andra rationaliseringar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS förordar rationaliseringar inom länssjukvården i form
av bl.a. gemensamma vårdplatsavdelningar för flera kliniker, gemensamma jourlin­jer,
fem-dagarsvårdsenheter, patienthotell m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett flertal landsting berör ulredningens förslag om
rationalisering inom länssjukvården genom införande av gemensamma
vårdavdelningar. Försla­gen tillstyrks genomgående och några huvudmän
konstaterar att systemet redan prövats eller att planering för införandet av en
sådan organisation pågår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några landsting tar upp frågan om möjligheterna att
samordna jourverk­samheten. Förslaget tillstyrks av bl.a. Värmlands,
Kopparbergs och Öster­götlands läns landsting. Dessa landsting konstaterar dock
atl förslagel inte är förenligt med de principer socialdepartementet redovisat
i utredningen Vissa ansvarsfrågor inom sjukvården (DsS 1984:12) och atl det
därför är nödvändigt att ansvarsfrågorna ges en utformning som medger en
jourorga-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section490&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section491&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nisation i enlighet med HS 90:s förslag. Landstinget I
Alvsborgs län menar dock all joruverksamhet krävs vid samtliga sjukhus och
framhåller atl &amp;quot;förvaltningsutskottet vill kraftigt understryka, alt den i
utredningen föreslagna nedskärningen av resurser vid vissa länsdelssjukhus
under inga omsländigheter får medföra alt kvarstående akutsjukhus kommer att
sakna möjligheter till akutverksamhet dygnet runl där sådan krävs. Vad gäller
akulresurser inom sina speciella verksamhetsområden fär det inte föreligga
någon skillnad mellan länsdelssjukhuset och länssjukhuset. I detta samman­hang
bör observeras alt omfördelningsbara resurser inle är proporlionella mot
vårdplalsminskningen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Spri redovisar alt man redan påbörjat elt arbele med
uppföljning och utveckling av mindre resurskrävande vårdformer inom
länssjukvården, som exemplificerals i betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SHSTF anser atl förslagen om en mer flexibel
klinikorganisation är inlressanta men vill påminna om alt den nuvarande
utvecklingen inom landstingen med självständiga kliniker kan innebära
svårigheter atl genom­föra en flexiblare klinikorganisalion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Läkarförbundet anför bl.a. följande: &amp;quot;I HS 90 finns
också propåer om 'rationalisering' av den slutna somatiska akutsjukvården genom
införande av 5-dagars vårdavdelningar, gemensamma vårdavdelningar för flera
special­iteter, gemensamma jourlinjer mm. Förändringar av denna typ kan i vissa
fall vara möjliga och ibland nödvändiga. Läkarförbundet vill emellerlid slarkt
varna för att en sänkning av värdkvaliteten kan bli följden av sådana åtgärder.
Utredningen andas också i detta avseende en överdriven optimism när det gäller
möjligheten att härigenom överföra resurser från länssjukvår­den till andra
verksamheler&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10    Personalbehov och personalutbildning (kap. 8) HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 redovisar kvalitativa aspekler - utbildning för
utveckling - på innehållet i den utbildning som behövs för den personal som
skall genomföra den hälso- och sjukvård som HS 90 förordar. S.k.
underskölerskekompetens föreslås bli baskompetens inom hälso- och sjukvården.
Fort- och efierutbiid­ningens avgörande betydelse som förändringsinstrument
markeras starkt för att snabbt kunna uppnå de hälso- och vårdpolitiska
intentionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 föreslår ett fortsatt arbele i dessa frågor i form
av en utredning med en allmän översyn av värdutbildningarna så att de motsvarar
de hälso- och sjukvårdspolitiska målsättningarna. Vidare föreslås en översyn av
specialist­väsendet, dvs. läkarnas vidareulbildning (det s.k. NLV-systemet).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 redovisar utifrån olika antaganden relaterade till
bl.a. några av LU 84:s ekonomiska prognosallernativ s.k. trendprognoser för
tillgång och efterfrågan på vårdpersonal med kort, medellång och lång
utbildning. Några egna dimensioneringsförslag för utbildningarna lägger inte HS
90 fram. S.k.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section492&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section493&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;programmatiska prognoser för efterfrågan på vårdpersonal kommer
all redovisas i en ytterligare underlagssludie, som skall publiceras senare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 förordar en allmän förbättring av
personalplaneringsarbelet med bättre personalstatistik och fortsatta s.k.
rullande personalprognoser genom socialstyrelsens försorg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.1    Remissinstansernas allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet remissinstanser kommenterar delta avsnitt i HS
90:s huvudrap­port. Flera, l.ex. UHÅ, ägnar relativt slort utrymme åt frågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett genomgående drag i remissvaren är all man beklagar all
den särskilda underlagssludien saknas, vilket försvårar eller omöjliggör klara
slällningsla­ganden frän remissinstansernas sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De fackUga specialförbunden beklagar i några fall alt de
yrkesgrupper de representerar inte alls eller otillräckligt behandlals i HS 90.
T.ex. Dietister­nas riksförbund &amp;quot;finner till sin förvåning och bestörtning
alt man inle är nämnda i kapitlet.&amp;quot; '&amp;quot;Det är med sedvanlig
besvikelse&amp;quot; Psykologförbundei &amp;quot;konstaterar all psykologerna - med den
näst längsta akademiska yrkesut­bildningen i landet - ännu en gång i
sjukvårdsplaneringssammanhang hänförs till gruppen 'utan värdutbildning' och
därefter ej beaklats i tillgängs-och efterfrågeavsnitten.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Huvudmännen framhåller genomgående, i likhet med
Norrbottens läns landsting, atl &amp;quot;rält utbildad personal i tillräcklig
omfattning ulgör den viktigaste förutsättningen för en god hälso- och
sjukvård&amp;quot; och ett flerlal landsting anger att man i stort delar det
synsätt som framförs i utredningen i denna fråga. Några landsting menar dock
alt ytterligare frägor borde belysts i sammanhanget och Göieborgs kommun pekar
bl.a. pä atl del skulle varil önskvärl med en bedömning av hur datateknik och
annan teknikutveckling inom hälso- och sjukvården kommer alt påverka
arbelsuppläggning och arbetsuppgifter inom sekiorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ell flertal landsling instämmer med utredningen i alt en
närmare samverkan mellan verksamhetsplanering, personalplanering och utbild­ningsplanering
är en av de grundläggande förutsättningarna för en omstruk­turering av vården
och för ell nytt offensivt hälsopoliliskl arbetssätt. Flera landsting betonas
härvid att sjukvårdshuvudmännen bör delta i det fortsatta arbelet och bl.a.
Hallands läns landsting anför att &amp;quot;utvecklingen bör ske i nära samarbete
med de landsting som under senare delen av 70-lalet sökte driva på utvecklingen
och kunskapsuppbyggnaden belräffande planerings­processerna. Utvecklingsarbetet
får sålunda inle uppfattas endasl som en uppgift för cenlrall placerade
tjänstemän. Betydande leoreliska och praktiska kunskaper finns i landstingen
såväl vad gäller den kvalitativa planeringen av vårdutbildningarna som den
kvantitativa planeringen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovel av en ökad samordning och samplanering mellan
olika utbild­ningar saml mellan olika ulbildningsanordnare betonas av flera
landsling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section494&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section495&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bl.a. konstaterar Väsicrbonens läns landsling all
&amp;quot;för att kunna genomföra utökningar av grund- och vidareulbildningen
respektive fort- och efterut­bildningen måste en bältre samordning komma till
stånd. Landstingei instämmer här hell med ulredningen. 1 della
samordningsarbete måsle många olika ulbildningsanordnare della, flera resurser
samordnas och många intressenter komma lill tals&amp;quot;. I likhel med flera
andra sjukvårdshu­vudmän betonar landstinget härvid vidare atl &amp;quot;bland de
resurser som kommer ifråga är KomVux. Av del totalt KomVux-ulbudei inom det här
aktuella området är landstingens andel mycket liten. En förutsättning för alt
de i ulredningen relaterade fortbildningsinsatserna ska kunna genomföras med
optimalt resursutnyttjande är atl en omfördelning sker av KomVux-resurser lill
landstingens förmån&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nägra landsling pekar även på behovel av samverkan mellan
ulbildningar inriktade mot landstings- respektive primärkommunal verksamhet och
Ösiergöilands läns landsting pekar på alt &amp;quot;det är väsentligt alt samarbelel
startar redan under utbildningstiden för att skapa bällre förulsällningar för
samverkan i den kommande yrkesverksamheten&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;UHÄ, som utförligt behandlar personaluibildningsfrägorna,
anför bl.a.:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;UHÅ för sin del, liksom övriga ansvariga för
vårdutbildningarna, är medvetet om behovet av en ytterligare utveckling av
utbildningarna utifrån både de hälso- och sjukvärdspolitiska och de
ulbildningspolitiska mäl som , läggs fasl. Därlill kommer även den
vetenskapliga prövning och värdering som skall ske av utbildningsinnehållet.
UHÄ kommer all arbela akiivt för all en i dessa avseenden påbörjad utveckling
fortskrider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under senare år har del betonats att ulbildning bör och
skall användas som elt förändringsinslrument i hälso- och sjukvården. Della har
även tydligt markerats i HS 90. Riksdagen gav också ullryck för en sådan
värdering i anslulning till beslutet om reformerad vårdutbildning år 1979. UHÅ
får för sin del tillägga följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För all ulbildningen skall fungera som ett
förändringsinstrument måste man bl.a. se grund- och vidareutbildning som en
enhet. Det måste noga avvägas vad som skall uppnås med grundutbildning resp.
med vidareutbild­ning dvs. vilka mäl och syften som skall uppfyllas inom en
given tids- och ekonomisk ram för resp. utbildning. Ett ytterligare val måste
slå mellan ä ena sidan breda och generaliserbara kunskaper och å andra sidan
specialisering och djup. Detta innebär atl val av relevanla ämnesområden och
graden av färdighetsträning måste göras var för sig för grundutbildning och
vidareut­bildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;UHÅ vill särskilt kommenlera vad som i HS 90 sägs om
läkarutbildning­en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beskrivningen av läkarnas grundutbildning är delvis
missvisande. Läkar­nas utbildning är formaliserad i tre olika steg, nämligen
grundutbildning, allmäntjänslgöring (AT) och vidareutbildning (FV).
Grundutbildningens uppgift är alt ge den allmänna teoretiska och praktiska
grund som fordras för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section496&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section497&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den för alla läkare gemensamma AT. Först därefter väljer
läkarna en av 43 olika inriktningar som leder till specialisering inom yrket.
AT är huvudsak­ligen inriktad på den slutna vården och den psykiatriska vården.
Den grundläggande utbildningen är till största delen förlagd till undervisnings­sjukhusen
med sin nära anknylning lill medicinsk forskning. Undervisnings­sjukhusen är
för det mesta regionsjukhus och denna koppling mellan undervisning, forskning
och regionsjukhusens verksamhet har varit medve­ten och önskvärd. När det
däremot gäller innehållet i grundutbildningen är det missvisande all peka på
kopplingen mellan universitetssjukhus och regionsjukhus. Den grundläggande
utbildningen skall vara förankrad i den medicinska forskningen. Den forskning
och kunskapsutveckling som före­kommer vid regionsjukhusen avser givelvis
hälso- och sjukvården på olika nivåer i sjukvårdsorganisationen. Man får inte
bortse ifrån all regionsjuk­husen samtidigt är länssjukhus och att även
omfatlande öppen vård bedrivs där. Av de sluderande kommer mer än en tredjedel
all vara verksamma som distriktsläkare enligt nuvarande fördelning av
FV-tjänsterna. Detla är givelvis de ansvariga för läkarutbildningen i högskolan
medvetna om, och innehållel i grundutbildningen inom olika ämnesområden
anpassas efler detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även om universitetens institutioner är förlagda till de
stora region- och undervisningssjukhusen sker inte all praktisk utbildning där.
Universiteten har länge strävat efter att låta de studerande genomgå delar av
den praktiska utbildningen vid länssjukhus och vårdcentraler, men denna
utveckling har delvis bromsats av läkarutbildningsavtalen, som särskilt nämner
vilka enheter som står till läkarutbildningens förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det medicinska verksamhetsområde som är sjukvårdspolitiskt
högst prioriterat är allmänmedicin. Hittills har tre tjänster som professor
inrättats i högskolan inom detta ämneområde. För att ämnesområdet skall
utvecklas vidare i högskolan och få en starkare ställning i läkarnas
grundutbildning, bör alla medicinska fakulteter tillföras professurer i
allmänmedicin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen påtalar även att vårdutbildningarna til! största
delen är riktade mot korttidsvård. Detta är förvisso helt riktigt och UHÄ menar
att så måste vara fallet så länge som sjukvården har den uppbyggnad och
organisation som den har trots strävan att satsa på utbyggd primärvård. Så vitt
UHÅ förstår kommer den slutna sjukvården och däri förekommande specialiteter
och subspeciahteter att finnas kvar. Nämnas bör även att allmänmedicinen till
stor del vilar på den kliniska medicinen men har delar av sin tillämpning i
organisationer utanför korttidsvården. Kunskaper och erfarenheter från kliniska
områden och verksamheter är nödvändiga för en god utbildning inom primärvårdens
område. (En förnyad läkamtbildning, UHÄ-rapport 1982:16, SOU 1978:50 Ny
vårdutbildning).&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;UHÄ vill påminna om att den största förändringen i vårdutbildningsre­formen
1982 utgjordes av en förstärkning av utbildningarna mot primärvård,
långtidssjukvård och förebyggande vård. Även UHÄ:s förslag till påbygg­nadslinjer
för olika grupper riktas mot ovan nämnda områden&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section498&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section499&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.2   Undersköterskekompetens skall vara baskompetens
samt allmänt höjd kompetensnivå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 föreslär all s.k. underskölerskekompetens skall vara
baskompetens inom hälso- och sjukvården i vad avser del direkta vårdarbetet och
utvecklingen mol höjd baskompetens ses som etl led i en allmänl höjd
kompetensnivå inom hälso- och sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinslanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alla remissinslanser som kommenterar detta förslag
lillslyrker del uttryckligen eller i allmänna termer. UHÅ ser posilivt på
genomförandel av sådana utbildningsinsatser och lillägger; &amp;quot;UHÄ vill dock
i detta samman­hang påminna om all undersköterskor och skötare utgör
rekryteringsbasen till flertalet vårdulbilningsplalser i hägskolan. Det är
därför angeläget att rekryleringsfrågan lill högre utbildning inle förbises i
etl förnyat utbildnings­system under högskolenivå. Om statsmakternas
intentioner är att göra evenluell utbildning enbart kompetenshöjande för
bilrädespersonalen och inte högskoleförberedande mäste della klart framgä så
att den enskilde individen, som har för avsikl att fortsätta studierna, inte
väljer fel sludieväg&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget tillstyrks även av t.ex. SÖ, Svenska
kommunalarbetareförbundet liksom av TCO, som även anser alt man bör överväga
att förlänga den nuvarande vårdutbildningen i gymnasieskolan till tre år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landsiingsförbundei framhåller att förmodligen behövs
också en höjning av baskompelensen i personalens utbildning till i princip
undersköterskenivå i anslutning till all förbundet kommenterar primärvårdens
utbyggnad och organisalion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera landsling framhåller dock att förslagen släller
belydande krav på utbildningsresurser och några av huvudmännen efterlyser
insatser från statsmakterna och anför i likhet med Västerbottens läns landsting
att &amp;quot;För att klara det uppsatta målet måste statsmakterna genom i första
hand skolöverstyrelsen tilldela respektive utbildningshuvudman ett ökat antal
elevveckor, vilket måste motsvara den ökade efterfrågan på utbildningsplat­ser
som blir följden av en sådan reform.&amp;quot; I sammanhanget framhåller Göteborgs
kommun att ytterligare utredningsarbete är angeläget och anför att det bör
övervägas &amp;quot;vilken kompletterande utbildning som erfordras för att ett
sjukvårdsbiträde med flerårig yrkeserfarenhet skall erhålla underskö­terskekompetens.
Fördelningen av ansvar efter delegation på det sätt hälso-och sjukvårdslagen
möjliggör bör övervägas. I samband därmed bör också belysas erfarenhelerna av
den avkortade underskölerskeulbildningen som bedrivits i Göteborgs- och
Bohusläns landsting.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I utredningen föreslås en salsning på en allmänl höjd
kompetensnivå inom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section500&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section501&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hälso- och sjukvården och flertalet landsting tillstyrker
en sådan ulveckling. Göieborgs kommun pekar emellertid på att det kan finnas
risker med höjda krav på kompetens och framhåller: &amp;quot;Ur sysselsättningssynpunkt
men också för verksamheten kan det ligga en fara i de successivi höjda
utbildningskra­ven på alla nivåer. Det är sannolikl nödvändigl alt även
fortsättningsvis irygga ingängsmöjligheter för de som av olika skäl inte i
förväg har skaffat sig utbildning men eljest kan ha goda personliga
förutsättningar. Yrkesinskol­ningen bör för dessa kunna genomföras successivi i
anslutning till det praktiska yrkesarbetet. Lämplighetsurvalet blir därmed inle
beroende enbart av teoretiska meriter och risken att utestänga en slor grupp
från arbeismarknaden minskar.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Örebro och Östergötlands läns landsting framhåller atl den
förändrade inriktningen av värden talar för all personalsammansältningen bör
förändras mol en ökad andel personal med sjukskölerskeulbildning och Örebro
läns landsting irienar även atl samtliga sjukskölerskor (ulom barnmorskor) inom
primärvården på sikl bör ha disiriktssköterskeulbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.3    Förstärkt fortbildning och efterutbildning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 betonar betydelsen av aktiva fortbildnings- och
efterutbildningsin­salser för alla personalkategorier för atl genomföra de
hälso- och vårdpoli­tiska intentionerna inom överskådlig tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinslanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna är i regel allmänt instämmande i HS 90:s
bedömningar därvidlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett flertal landsting betonar starkt fort- och
efierutbiidningens roll i förändringsarbelet och i likhet med Kronobergs läns
landsting anförs &amp;quot;atl det inte är tillräckligt atl enbart förändra grund-
och vidareutbildningarna. Parallellt med dessa förändringar är del nödvändigl
atl även genomföra systematiserade utbildningsinsatser för den redan
yrkesverksamma persona­len för att kunna uppnå den önskvärda utvecklingen inom
hälso- och sjukvärden. De flesla som idag är verksamma inom vårdområdet kommer
att behöva återkomma lill ulbildning flera gånger under sin yrkesverksamma lid.
Landstingei anser atl denna utveckling bör förstärkas och ulvecklas&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovet av regelbundet och planmässigt återkommande
ulbildning framhålls av flera huvudmän varvid konstateras att utbildning måste ses
som en nalurlig del av en anslällning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fort- och efierutbiidningens roll som
förändringsinslrument diskuieras av flera landsting och några av huvudmännen
pekar på att särskilda insatser bör inriktas mot arbetsledare och chefer. Några
landsling framhåller åven att vårdlårarpersonalen bör prioriteras i
fortbildningssammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section502&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section503&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Läkaresällskapei anser att ''utredningen berör 'fort- och
efterutbildning' endasl i allmänna ordalag och har helt uraktlåtit all beröra
läkarnas siluation i detta avseende. Läkaresällskapet anser all en syslemalisk
efterutbildning är nödvändig för alt läkarna skall vidmaklhålla och utveckla
sina kunskaper. Del är också en viklig del av den anpassning efter nya krav i
verksamhelen som utredningen så slarkl betonar&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Spri anför bl.a. att '&amp;quot;det är lill största delen den
redan anställda personalen som under perioden fram lill sekelskiftet skall
förverkliga nya intentioner. Personalulbildning måste således planeras och
bedrivas parallellt med den reguljära vårdutbildningen och ekonomiskl ulrymme
reserveras därför. Utvecklingsbehoven höjer väsentligt kraven pä
utbildningsledarna i vårdorg­anisationen men också på vårdlakarna. Det år,
anser Spri. vikligt all eftersträva elt förbättrat samarbeie mellan vårdens och
utbildningens föreirädare. Hinder för atl förverkliga HS 90:s inlenlioner att
förändra vården finns bl.a. om frägor om vårdulveckling, personalfrågor resp.
utbildningsfrågor behandlas separal frän varandra. Andra hinder kan vara alt
värdlärarna ej fått tillräcklig ämnesfördjupning i sin lärarutbildning eller ej
fåtl möjlighet till vårdpraktik under sin utövning av läraryrket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När man inventerar utbildningsbehoven bör man komma ihåg
atl det forlfarande finns många anslällda på sjukhusen som saknar tillräcklig
ulbildning. Sjukhuspersonalen beslår för övrigl inle bara av vårdpersonal utan
även av anställda med serviceuppgifter av olika slag. En planering av
utvecklingsinsatser bör således beakla även dessa yrkesgrupper&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.4    Översyn av vårdutbildningarna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 föreslär all konsekvenserna av den förändrade
vårdstrukturen och de hälsopolitiska målsättningarna vad gäller såväl
vårdpersonalens arbets­uppgifter och kunskapsprov som vårdutbildningarnas
anpassning härtill bör analyseras ytterligare i ett fortsatt utredningsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av särskilt intresse för den föreslagna utredningen är atl
konkretisera förändringarna i arbetsuppgifterna för personal inom
länssjukvården och primärvården mot bakgrund av den nya vårdstruktur, som
föreslagils. För personal inom primärvården är del därvid bl.a. fråga om nya
och vidgade uppgifier vad gäller exempelvis äldreomsorg, psykiatrisk vård och
hemsjuk­vård liksom nya relationer lill bäde länssjukvården och socialljänslen.
För länssjukvården måste kraven från den fortgående specialiseringen och
medicinskt-lekniska utvecklingen tas i beaktande. Del gäller säväl relationer
mellan olika personalgrupper som kompelensen hos varje yrkesgrupp. Mol denna
bakgrund är del angeläget att arbetet med alt ulvärdera de nyligen reformerade
vårdutbildningarna prioriteras i det fortsatta arbelel med utbildningsfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90   anser  således  atl  det  behövs  etl   forlsall 
och   tvärsektoriellt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section504&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section505&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;utredningsarbete inriktal pä dessa frågeslällningar och
med utgångspunkt från HS 90-studierna. 1 etl sådani utredningsarbete är del
angelägel all särskilt uppmärksamma hur personalen genom olika
utbildningsinsatser säväl på grund- och vidareutbildningsnivå som i fort- och
efterutbildning skall kunna få en vidgad medvetenhet om de sociala och
miljöbetingade faktorernas betydelse för hälsa och sjukdom samt ökade kunskaper
ifråga om hälsopolitiska uppgifier. Därulöver behöver behovet av pedagogisk
förny­else och påverkan av attityder och synsäll ägnas särskild uppmärksamhet
liksom frågan om hur en ökad samverkan mellan olika vårdutbildningar kan komma
till slånd utan att för den skull ändra hela studieorganisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinslanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De remissinstanser som kommenterar detta förslag gör det
genomgående i tillstyrkande lermer, T.ex. Landstingsförbundet anger
uttryckligen alt förslaget lill en ny långsiktig och djupgående ulredning om
utbildningsfrå­gorna tillstyrkes. Svenska kommunalarbetareförbundet
undersiryker beho­vel av en särskild tvärsektoriell utredning om bl.a. hur de
sociala och miljöbetonade faktorerna kan föras in i vårdutbildningarna och i
det hälsopolitiska arbetet inom såväl primärvården som länssjukvården. TCO, som
tillstyrker förslaget, vill understryka att alla personalkategorier som man
förelräder, bör inlemmas i arbelel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget tillstyrks vidare av socialstyrelsen som menar
atl detla förutsätter en översyn av molsvarande utbildningar inom
socialtjänstens område i syfte att motsvara ökade krav på förändrade
yrkesroller. Åven Spri tillstyrker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;UHÅ tar inte uttryckligen ställning till förslagel men
anför bl.a. alt UHÄ, liksom övriga ansvariga för vårdutbildningarna, är
medvetet om behovet av en yUerligare ulveckling av utbildningarna utifrån både
de hälso- och sjukvårdspoliliska och de ulbildningspolitiska mål som läggs fasl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera landsling betonar i likhel med ulredningen atl del
hälso- och vårdpolitiska förändringsarbelet ställer krav på atl
vårdutbildningarna tillförs nya kunskapsmoment. Härvid anger bl.a. Skaraborgs
läns landsting att &amp;quot;en bättre balans måste eftersträvas mellan utbildning
för iradilionella vårduppgifter och ulbildning inriktad mol förebyggande
arbete, omvård­nads- och grupparbete och samverkan med socialljänslen och andra
samhällsseklorer&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare framhåller Västerbottens läns landsling att
&amp;quot;för atl etl meningsfullt förebyggande arbete ska kunna bedrivas vill
landstinget framhålla behovel av pedagogiska och psykologiska kunskaper hos all
personal liksom kännedom om samhällsstrukturen, vilket också betonas i
ulredningen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Värmlands läns landsling pekar emellerlid på vissa
svårigheter med att införa nya momeni i ulbildningen och anger alt &amp;quot;vad
gäller undersköierske-och skötarulbildningen framhålls atl ytterligare momeni
bör läggas in, exempelvis förebyggande hälsopoliliskl arbele. socialmedicinskt
stoff m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section506&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section507&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Krav på införande av nya moment leder alltid till svåra
priorileringsproblem om vilka moment som bör ersällas. Sädana
priorileringsproblem kan självfallet uppstå även här. Här är ävenledes vikligi
atl bevaka att det finns personal som kan svara för ulbildningen i dessa
tillkommande moment&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera landsling lar upp de nuvarande vårdutbildningarnas
organisation och inrikining mol bakgrund av det hälso- och vårdpoliliska
förändringsarbelet. Slockholms läns landsting anser härvid atl &amp;quot;en
diskussion om alt arbeta om vårdlinjen bör las upp&amp;quot;. Några landsling
konstaterar all den medellånga högskoleutbildningen reformerats relativt
nyligen och alt denna förhållan­devis väl ansluler lill de i ulredningen
presenterade förslagen. Effeklerna av förändringen har dock ännu inle kunnal
avläsas och i likhel med Hallands läns landsling konstateras att
&amp;quot;&amp;quot;högskolereformen på VÅRD 77s grund syftade bl.a. till att skapa en
sjukskölerskeulbildning som gav de sluderande en handlingsberedskap för nya och
förändrade arbetsformer inom sjukvår­den. Reformen kan sägas lill viss del ha
förberett marken för HS 90s förslag och synpunkler beträffande
attitydförändring m.m. för en ideologiskt och strukturellt förändrad sjukvård.
Resullalel av denna förändrade ulbildning kan i dag endast skönjas. Få
sluderande har hilinlills lämnat den nya ulbildningen och dessa möts på
arbetsplatserna inom sjukvården av det naturliga motstånd som finns hos
individer utbildade med andra värderingar och andra metoder&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller den gymnasiala vårdutbildningen anger
Västmanlands läns landsling all denna &amp;quot;&amp;quot;inte tillräckligt är inriklad
mol de för framliden priorilerade uppgiflerna och alt därför en översyn av dess
innehåll är nödvändig&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande läkarutbildningen anger Västerbottens och
Norrbottens läns landsting all etl förändringsarbete pågår och all utvecklingen
fåll den inrikining som betonas i ulredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några landsting las upp specialiseringen inom
läkarutbildningen och framhåller att en översyn bör komma till stånd med
inriktning mol en ökad bredd i ulbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera landsting lar upp praktik och praktikplatser som etl
särskilt problemområde vad gäller genomförandet av den förändrade vårdutbild­ningen.
Huvudmännen pekar härvid på all det är svårt atl få ell lillräckligi anial praklikplaiser
och kompeienia handledare inom primärvård och hemsjukvård. Kronobergs låns
landsling pekar vidare att praktikplalssysle-niel ofta har en konserverande
effekt och anger all &amp;quot;landstingets erfarenhel är atl eftersom mer ån
hälften av de flesta vårdutbildningarna ulgörs av praktik är del svårigheter
alt få denna praktik upplagd på ett förändrande sätt, eflersom den på
prakiikplatsen befinlliga personalen ofta försöker påverka dem som är under
ulbildning. Detta ger ett konserverande system&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section508&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section509&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.5    Översyn av läkarnas vidareutbildning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 anser atl det finns behov av en översyn av läkarnas
vidareutbildning i syfte atl få till slånd sådana förändringar som gör del
möjligt att på etl lättare och mer flexibelt sått anpassa vidareutbildningen
lill hälso- och sjukvårdens ulveckling. En särskild utredning bör snarasl
tillsättas för all analysera de aktuella problemen och framlägga förslag lill
lösningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinslanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna lillslyrker genomgående en sådan översyn,
l.ex. Spri, socialstyrelsen, RRV, Svenska konimunalarheiareförbundet och
Svenska läkaresällskapei.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låkarförbundei kommenterar inte förslagel.
Landstingsförbundet anmä­ler all förbundet i särskild ordning redovisar
synpunkter pä HS 90:s förslag om en översyn av läkarnas vidareulbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De sex landsting som berör förslaget om en översyn av
läkarnas vidareutbildning lillslyrker utredningens förslag. Bl.a. konstaterar
Norrbol­lens läns landsling atl nuvarande syslem måsle anses föråldrat och
anför atl ulbildningen i princip varit oförändrad &amp;quot;sedan slulel av
60-lalet och bygger dessulom pä idéer och förutsättningar som förelåg i slutet
av 50-lalel och början av 60-lalet. Utmärkande för systemet är en långt driven
differentie­ring och smal specialisering saml en detaljreglering pä cenlral
nivå. Skillnaden mol övriga mera modernt upplagda vårdutbildningar är märkbar.
Systemet innebär också direkla negaliva effekler pä vårdorganisationen i form
av l.ex. dålig kontinuitet. Genom atl vidareuibildningssystemei slulligen också
slvr ansvarsförhållanden och intern arbetsorganisation inom vården är
konsekvenserna av elt föråldrat synsätt omfatlande. Landstingei ulgår därför
från alt den aviserade översynen dels kommer till stånd skyndsamt, dels blir
genomgripande utifrån den framtida hälso- och sjukvårdens behov, dels också
medför elt väsenlligl förenklat och decentra­liserat regelsyslem i likhet med
vad som gäller flertalet övriga utbildning­ar&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Liknande synpunkter framför även Ösiergöilands läns
landsling som anger &amp;quot;när del gäller speciellt läkarutbildningen stöder
landstinget HS 90:s åsikl om all del år nödvändigl att reformera
vidareutbildningen. 1 framtiden måsle den pä ett helt annal sätl än för
närvarande belöna de förebyggande och samhällsmedicinska avsnitten såsom de
framställs i HSL och HS90&amp;quot;&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.6    HS 90:s trendprognoser för personaltillgång och
-efterfrågan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90:s huvudrapport presenterar s.k. irendprognoser för
lillgång och eflerfrågan på personal med lång (läkare), medellång
(sjukskölerskor m.fl.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section510&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section511&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och korl (undersköterskor, vårdbiträden) samt annan
utbildning. Tillgångs­prognosen baseras på dagens utbildningsdimensionering.
Eflerfrågeprogno-serna baseras på fem olika tillväxlalternaliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 aviserar en särskilt underlagssludie med fördjupade
analyser och s.k. programmatiska prognoser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För läkare beräknas tillgången år 2000 till 28 000 och
efterfrågan inom intervallet 25 000-38 000.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För de medellånga utbildningarna beräknas tillgången är
2000 lill 136 000 och efterfrågan till 101 000-142 000.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För de korla vårdutbildningarna beräknas tillgången pä
undersköterskor till 118 000 medan efterfrågan på all bilrädespersonal beräknas
lill 203 000-274 000.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För annan personal beräknas eflerfrågan år 2000 lill 110
000-140 000.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Totala personalefterfrågan år 2000 beräknas således bli
446 000 - 570 000 personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinslanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtskilliga remissinstanser kommenterar delta avsnill i HS
90:s huvudrap­port. Ett genomgående drag är all man beklagar att
underlagssludien inle är publicerad. Flera är kriliska till anlaganden och
beräkningsmetodik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landsiingsförbundei konstaterar alt för ell
ställningstagande lill en evenluell neddragning av nuvarande
sjukskölerskeulbildning och ökning av underskölerskeulbildningen är det nu
presenterade underlaget otillräckligt och del forisaiia arbetet i HS 90 måste
därför avvaklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande läkarutbildningen konstaterar
Landsiingsförbundei alt fat­tade beslut om dimensionering på lång sikl kan
beräknas ge ca 26 000 verksamma läkare i landel. Detta är enbari ca 3 000 fler
än som erhålles vid en uppräkning till riksnivån av nuvarande läkartäthet i
Slockholms län. Beaklas nuvarande brisl. pågående förskjutning mol mer
långtidsulbidad personal, kraven på en normalisering av läkarnas arbetstid samt
eflerslrä­vade kvalitetsförbättringar i vården m.m. framstår del som nödvändigt
alt den nuvarande läkarutbildningens omfaUning måsle bibehållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Läkarförbundet &amp;quot;konstaterar med beklagande alt
underlagsstudien för delta kapilel inte har färdigställts i tid till remissarbetet.
Huvudrapportens behandling av denna viktiga fråga blir därigenom myckel
ofullständig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Läkarförbundet vill ifrågasätta om inle HS 90 borde ha
prövat en annan metod nar det gäller utbud och efterfrågan på läkare, nämligen
atl försöka fastställa en rimlig ambilionsnivå uttryckt i läkariimmar eller
antalet sysselsalla läkare för såväl en ulbyggd primärvård som en fungerande
länssjuk\'ård. Ett sådant mål skulle ge en utgångspunkt för såväl kostnads­beräkningar
som utbildningsplanering, inkl. en realistisk bedömning av i vilken lakl den
föreslagna vårdstrukturen kan förverkligas. Med del föreslagna rullande
prognosarbetet - som läkarförbundet stöder- skulle en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section512&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section513&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sådan ambitionsnivå successivt kunna jusieras i lakl med
alt man får större klarhet om ekonomiska villkor, landslingens benägenhet atl
minska den slulna vården m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingenling av det prognosmalerial som presenteras i
huvudrapporlen motsäger läkarförbundels uppfattning all
utbildningsdimensioneringen under överskådlig tid bör inriklas på en produklion
av ca 700 läkare per år vilket, i förening med ell blygsamt tillskott från den
gemensamma nordiska läkararbelsmarknaden, skulle ge ca 25 000 läkare. Denna
volym torde under alla omständigheter uppnås under 1990-lalet lill följd av del
slora intaget lill medicinsk fakultet under senare år&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;UHÅ ansluler sig lill utbildningshuvudmännens bedömning,
som redovi­sats i remissunderlag lill UHÄ, atl f.n. inga skäl finns för
neddragning av utbildningskapaciteten när det gäller de medellånga vårdutbildningarna.
Enligt UHÄ:s mening är del acceptabelt atl utbilda till ett smärre överskott av
dessa kategorier, särskilt i storstadsregionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RRV &amp;quot;anser liksom utredningen atl personal- och
utbildningsplaneringen inom hälso- och sjukvården är av stor betydelse. Verket
vill dock framhålla alt personal- och utbildningsplaneringen har all utgå från
den hälso- och sjukvårdsplanering (vårdplanering) som är för handen. Enligt vad
RRV funnii finns härvidlag stora brisler. F.n. finns ingen långsiktig resursrelaterad
hälso- och sjukvårdsplanering (verksamhetsplanering) som personal- och
utbildningsplaneringen kan utgå ifrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande de kvalitativa aspekierna på
vårdutbildningarna delar RRV ulredningens uppfallning all de cenirala
utbildningsplanerna medger en utveckling av den lokala utbildningsplaneringen i
enlighet med den inrikining som ulredningen skisserar. RRV vill dock framhålla
alt del finns stora brister även beträffande de underlag för personal- och
utbildningspla­nering som framlas inom hälso- och sjukvårdssektorn. Härvidlag
har socialstyrelsen viktiga uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då det gäller de kvantitativa aspekterna kan RRV
konstatera att osäkerhelen betr. den framlida efterfrågan på vårdpersonal är
mycket stor. Detla återspeglar enligt RRV dels en osäkerhet betr. de allmänna
förutsättningarna i försia hand då det gäller samhällsekonomin och
arbeismarknaden, dels avsaknaden av en långsiktig hälso- och sjukvårdspla­nering
som grund för personal- och utbildningsplaneringen. Mol denna bakgrund ser RRV
det som angeläget alt de prognoser som framtagits i HS 90-arbetel kan
preciseras och stämmas av mol en vårdplanering som omfattar olika
verksamhetsområden inom hälso- och sjukvården. RRV anser alt sådana utvecklade
långsikliga prognoser ulgör en tillräcklig utgångspunkt för en uppföljning av
den faktiska utvecklingen. Denna uppföljning bör sedan ligga lill grund för
jusleringar av gjorda prognoser. Enligt vad RRV funnit inom ramen för
förvaltningsrevisionen svarar ej SoS s.k. vårdpersonalprognoser (VPP) mot det
krav och behov som finns vare sig hos utbildningsmyndigheterna eller
sjukvårdshuvudmännen. Enligt RRV:s&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section514&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section515&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mening finns det därför inte etl behov av ell rullande
prognosarbele på det sätt som ulredningen föreslagit.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett flerlal landsting ställer sig kritiska till de
prognoser och bedömningar av tillgång och efterfrågan på sjuksköterskor och
undersköterskor som redovi­sas i utredningen. Landstingen anser således inle
att utredningen givit underlag för neddragning av sjuksköterskeutbildningen och
ökning av undersköterskeutbildningen och i likhet med Älvsborgs läns landsling
efterlyses ett förbättrat prognosunderlag både pä landstings- och riksnivå.
&amp;quot;Detta är nödvändigl, för atl man i tid skall kunna göra viktiga
ställnings­taganden beträffande erforderlig utbildningskapacitet och möjliga
ekono­miska satsningar, som sedan kommer alt vara avgörande för vilken
utveckling av sjukvärden, som i det längre tidsperspektivet blir möjligt.&amp;quot;
Flera landsling konstaterar härvid med lillfredsställelse att elt sådant
fortsalt ulredningsarbele aviserats i utredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ösiergöilands läns landsting pekar på atl en neddragning
av de gymnasiala &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vårdutbildningarna
f.n. pågår och pekar på att detta i enlighet med &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;prognoserna torde medföra en ytterligare brist pä
utbildade undersköter­skor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett par landsting anför att den allmänt förbättrade
tillgången på personal inte hindrar atl brist föreligger på vissa kategorier,
bl.a. pekas på sjukgymnaster och arbetsterapeuter samt på personal inom
psykiatri, diagnostisk radiologi och onkologi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Elt flertal landsting lar upp frågan om dimensionering av
läkarutbildning­en. Huvudmän anger härvid att den nuvarande dimensioneringen är
väl avvägd och motsätter sig ytterligare nedskärningar. Flera landsting konsta­terar
ocksä i likhel med Norrbottens läns landsling att man har en &amp;quot;ofta
upprepad erfarenhel av prognoser som felaktigt angett atl bristen snart kommer
att bytas i god tillgäng. I ett läge där man nu felaktigt börjar tala om
överskott i läkarmässigt 'överhettade' områden kring de stora universitets­orterna
råder fortfarande allvarlig brist inom flertalet specialiteter i detta
län.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Etl par landsling tar upp dimensioneringen av
allmänläkarutbildningen och avvisar särskilt neddragningen inom denna och
Uppsala läns landsling anger all del finns skäl att överväga &amp;quot;åtgärder
inom allmänläkarutbildningen bland annat i syfte att gör utbildningsplatserna
mer attraktiva. Ett ökat stöd till forskningsverksamhel inom
primärvårdsområdet, av till exempel det slag som bedrivs i Uppsala, kan leda till
en ökad dragningskraft för utbildnings­linjen. Inom utbildningen kan också
finnas anledning att se över vissa delar, till exempel förefaller kirurgdelen i
allmänläkarutbildningen vara alltför kort.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett flertal sjukvårdshuvudmän delar denna bedömning atl
undersköter­skor med skötarkompetens pä sikt bör vara pä lägsta
utbildningsnivå, och nägra landsling anger att målsättningen kommer att
förverkligas under de närmaste åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 181&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section516&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section517&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11    Hälso- och sjukvårdsstatistiken (kap. 9) HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 framhåller att den starka markeringen i HSL av atl
planeringen och genomförandet av hälso- och sjukvårdens insalser skall ulgå
från befolkning­ens behov och leda lill en värd på lika villkor ökar kraven pä
den statistik och övrigt informalionsunderlag som hälso- och sjukvården
förfogar över. Del är därför angelägel atl på sikt utveckla denna statistik -
egentlig hälsostalstik, resursslatistik och verksamhetsstatistik - och HS 90
pekar på vissa utveck­lingsbehov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett enhetligt system för patientstatistik i primärvård bör
tilllämpas inom alla landsting, varvid även den öppna vård som är förlagd till
sjukhusen inordnas i samma system. Socioekonomiska bakgrundsdata bör tillföras
patientdatabaserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90:s analyser med samtidig bearbetning av flera
hälsosiatistiska informationskällor bör utvecklas av bl.a. socialstyrelsen.
Socialstyrelsen och Spri bör redovisa översikter av den epidemiologiska
forskning som belyser hälsorisker och ohälsans fördelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SCBs undersökningar om levnadsförhållanden, de s.k.
ULF-undersök-ningarna, bör kompletteras i medicinskt hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En periodisk sammanställning av hälsoutvecklingen i
Sverige, med en bred beskrivning av utvecklingen när det gäller resurser,
prestationer, hälsorisker och sjuklighet etc. bör tas fram t.ex. vart tredje år
som ett underlag för bl.a. statsmakternas överväganden om inriklningen av den
framtida hälso- och sjukvårdspolitiken. Därvid bör prövas möjligheterna till
elt samarbete mellan socialstyrelsen och Landstingsförbundet för en gemensam
publice­ring med den nuvarande statistiska årsboken för landstingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.1 Remissinstansernas allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet remissinstanser som berör statistikfrågorna
inslämmer i regel allmänt i HS 90:s syn pä området och dess förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SCB behandlar ingående olika hälso- och
sjukvårdsstatistiska frågor och anför sammanfattningsvis bl.a. att den
nuvarande statistiken inte kan ge tillfredsställande svar på frågan vilka
effekler hälso- och sjukvården har på befolkningens hälsa och inte heller vilka
effekter de av HS 90 föreslagna satsningarna kommer att få. SCB föreslår att
objektiva hälsoundersökningar som följer befolkningens hälsotillstånd och
vårdens effekter skall läggas upp och SCB är beredd att medverka i planeringen
av undersökningsupplägg­ningen. SCB menar att det helt enkelt inte är rimligl
atl den slora samhällssektorn hälso- och sjukvård om 65 miljarder kr. inte är
föremål för en planering och ulvärdering med tillräckligt sägande statistisk
informalion. Kostnaderna för den existerande slalisliken, grovt räknat ca
lOmilj. kr. utgör en liten bråkdel av de totala koslnaderna för sektorn. Åven
en relativt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section518&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section519&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;blygsam ytteriigare satsning skulle sannolikt kunna ge
stora vinster för sekiorn som helhet, säger SCB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Läkaresällskapei anser all HS 90-ulredningen i sig är ett
exempel på hur man med senare ärs utveckling av hälsoslatistiken och dess
relatering lill sociala bakgrundsvariabler m.m. kan lägga grunden för en
fördjupad hälsopolitisk diskussion. Sällskapet inslämmer i utredningens
önskemål om en utvidgad hälsostatislik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svensk epidemiologisk förening anser alt en ökad satsning
på olika myndighelers registerhållningsarbete bör göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO anför i statistikfrågorna bl.a. följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;En förutsättning för atl ett sådant miljöinriktat
synsätt ska kunna elableras är alt vi hela tiden får tillgång lill akluella
dala om ohälsans fördelning på olika socio-ekonomiska bakgrundsvariabler.
Överhuvudtaget är det mycket viktigt au elt orsaksorienteral och miljöinriktat
statistiksystem när det gäller ohälsa finns lillgängligl. Trots alla data som
redovisats av HS 90 finns behov av ytterligare just orsaksorienteral
statistikunderlag. Detta är dessutom av stor betydelse när det gäller alt
genomföra en samhällsplanering med ett gott socialt innehåll.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medicinska forskningsrådei finner HS 90:s förslag om
ulveckling av hälsoslatistiken värdefulla - inte minst för den epidemiologiska
forskningen. Sveriges unika förutsättningar inom detta fält betonas liksom
kravet på alt siatistiken och primärdata häller hög kvalitet, vilket inte
alltid nu är fallet, varför förbättringsåtgärder behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RFV inslämmer i HS 90:s allmänna bedömningar betr. hälso-
och sjukvårdsstatistiken och föreslår en satsning på resurs- och verksamhetssta­tistik
så atl produktivitei och effektivitet bättre kan analyseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;DSF anser all en utveckling av statistiken enligt HS 90:s
principer är betydelsefull som grund för såväl förebyggande ålgärder som
planering­en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Läkarförbundet finner HS 90:s bedömningar i stort sett väl
avvägda, men alt HS 90 för ensidigl tagit upp hälsoslatistiken. Utveckling av
verksamhets­statistiken ler sig lika angelägen som underlag för prioriteringar
i hälso- och sjukvården, menar förbundet. Likartade synpunkter anförs av
Svenska läkaresällskapet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SCB finner alt intentionerna i prop. 1979/80:6 betr.
hälsoslalistikens organisation är dåligt förverkligade och oklarheterna i
ansvarsfördelningen betydande. Vissa klargörande uttalanden av statsmakterna om
de olika instansernas roll inom hälso- och sjukvårdsstatistiken vore därför
angeläget. Den nuvarande organisatoriska splittringen ger enligt SCB en del av
förklaringen till alt statistiken inle utvecklats tillfredsställande och blivit
det instrument för hälso- och sjukvårdspolitiken och planeringen som den skulle
kunna vara. Det saknas ett helhetsansvar för hälso- och sjukvårdsstatistiken,
menar SCB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Siaiskoniorei, som inser värdet av statistiskt underlag
för central statlig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section520&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section521&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;planering och styrning, saknar hos HS 90 en beräkning av
de merkostnader som sådana uppgifter för med sig för socialstyrelsens del.
Verkel anser atl bl.a. dessa uppgifter bör prövas inom ramen för en samlad
bedömning av statisiikbehovei inom hälso- och sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett flertal landsling berör stalislikfrägorna och genomgående
tillstyrker huvudmännen i allmänna ordalag huvuddragen i de förslag som
presenteras och konstaterar att en förbätlrad och utbyggd statistik är en
förutsättning för såväl hälsopolitiskt som vårdstruklurelli utvecklingsarbete.
Endast elt fåtal landsting kommenterar enskilda förslag i utredningen och
allmänl framhåller huvudmännen att utvecklingen inom detta oräde är beroende av
centrala initiativ och centralt utvecklingsarbete. Bl.a. pekar Uppsala läns
landsting på atl &amp;quot;Huvudansvaret för att utveckla en sammanhållen löpande
slalistik för hälso- och sjukvården måste, enligt förvaltningsutskottets
mening, åvila cenirala myndigheler. Landslingen bör genom de samhällsmedicinska
enheterna delta i detla arbele och vidareutveckla och anpassa statistiken till
det egna länets behov&amp;quot; och landstingei fortsätter:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Det finns ett behov av en sammanhållen, löpande
statistik för hälso- och sjukvården. Bilden idag är splitlrad. På riksnivå
finns ett omfatlande utbud av statistik. Nya slatislikgrenar föreslås också
utvecklade. Det är svårt atl på regional nivå fä en samlad bild av utbudet. I
utredningen föresläs att socialstyrelsen får ansvaret för att regelbundet
publicera förteckningar över informationskällor av hälso- och
sjukvårdsstatistisk karaktär. Del är angeläget för de regionala organen att
sådana informalionsakliviieier kommer i gång snarast möjligt. Del redan i dag
omfattande statistikunderlag som produceras måste göras mer tillgängligt och
användbart i planeringsar­betet. Nya statistikgrenar måste utvecklas utifrån
behov från användarsidan. Statistik får inte produceras som elt
självändamål.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Också Malmöhus läns landsling framför liknande synpunkter
och anger att &amp;quot;det är angeläget alt söka precisera hur och inom vilka
områden det statistiska underlaget bör utvecklas. Sådana preciseringar bör
göras med utgångspunkt från hälso- och sjukvårdens mål t.ex. att skapa ett
statistiskt underlag som kan vara vägledande för förebyggande insalser.
Särskilt för epidemiologiska studier vore det önskvärt att integrera patientdalabaser
inom öppen och sluten vård. Statistiken måste dock användas med omdöme.
Statistik kan aldrig vara annat än ett redskap som blir meningsfullt försl när
den tolkas kritiskt och ses som elt av flera underlag för atl belysa
verkligheten.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Örebro läns landsting betonar emellerlid betydelsen av etl
lokalt utvecklingsarbete och framhåller att &amp;quot;åtskilligt lokalt och
regionalt utveck­lingsarbete återstår för att pröva vilka typer av hälso- och
miljödata som kan och bör samlas in, vilka klassifikalionssystem som är
användbara och på vilket sätt en kvalitativt tillfredsställande statistik kan
erhållas&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande statistik för planering anger Kronobergs läns
landsting atl &amp;quot;HSL ger landslingen ett övergripande planeringsansvar. För
all della skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section522&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section523&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kunna fullgöras är det nödvändigt att landstingen får
tilgång till paiientsta­tistik från andra vårdgivare t.ex. privatvård,
företagshälsovård, skolhälso­vård. Det är otillfredsställande atl landstingen
inte har lillgång lill sådan statistik ulan är beroende av frivilliga
överenskommelser i varje särskilt fall. Ett cenlralt utvecklingsarbete borde
ocksä la sikle på att åsladkomma enhetliga och med landslingens egen statistik
sammanställningsbara basda­ta.&amp;quot; Landstinget berör också behovet av statistik
för det hälsopolitiska arbelel och tillstyrker därvid bl.a. hälsoriskrelaterade
journaler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.2 Enhetlig patientstatistik i öppen vård&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 anser atl ett enhetligt syslem för patienlslatislik
i primärvård bör lillämpas inom alla landsling varvid rekommendationerna i
Spri-rapporlen 142/1983 kan vara vägledande. Även den öppna vård som är förlagd
lill sjukhusen bör inordnas i samma patientstatistiska syslem som den egentliga
primärvården. Socialstyrelsen bör i samarbete med Landstingsförbundet och Spri
bör nära följa pågående försöksverksamheter och även utarbeta allmänna räd för
registrering från öppen vård. Landstingen behöver ocksä för sill
planeringsansvar ha tillgång till motsvarande patienlslatislik från
förelagshälsovård, skolhälsovård och privat läkarvård m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De remissinstanser som kommenterar detta förslag är i
regel instämman­de. T.ex. TCO och SÖ framhåller bristen på hälsostatistik för
barn i skolåldern. Med hänvisning lill stalistikutredningens förslag anser SCB
atl palientstatisliken från den öppna vården skall utvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Endast ett fåtal landsling kommenterar uttryckligen
förslagel, och då i instämmande termer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.3 Utvidgning av ULF-studierna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 anser atl ULF (SCB;s årliga intervjuundersökning av
levnadsför-hållander på ett urval av 8 000 individer i åldern 16-84 år) bör
kompletteras med ytterligare specificerade frågor om sjukdom och
funktionsnedsättning­ar. Stalistikutredningens förslag att ULF-frågornas
medicinska tillförlitlighet värderas genom koppling lill en medicinsk
hälsoundersökning bör utredas vidare med slöd av försöksverksamhet. SCB bör få
möjlighel att studera om man med skattningsförfarande kan överföra ULF-siffor
till primärvårdsom-rädesnivä.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section524&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section525&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Endast ell par remissinstanser kommenterar delta förslag.
SCB tillstyrker allmänt utvecklingen av ULF-arbetet. Uppsala läns landsling
anser i anslutning lill ULF &amp;quot;atl den fräga som vore intressant all få
belysl är huruvida patienten placeras pä rätl nivä i sjukvården.&amp;quot;'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.4 Socio-ekonomiska data i patientjournaler&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 anser det angeläget att successivt kompletlera
landstingens patient­dalabaser med socio-ekonomiska bakgrundsdata, i etl första
steg med t.ex. yrkes-sysselsätlningsuppgifter i slutenvårdspatientslatistiken.
Socio-ekono­miska variabler bör redan frän början ingå i registreringen från
den öppna vården efterhand som den inkluderas i landstingens patientdatabaser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Endast någon enstaka remissinstans kommenterar
uttryckligen förslaget. LO:s tillstyrkande har redovisats under 11.1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.5 Hälsoriskrelaterade journaler&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 anser alt socialstyrelsen bör aktivt medverka till
att hälsoriskrela­terade journalsystem införs och vidareutvecklas. Därigenom
ökar möjlighe­terna atl genomföra epidemiologiska analyser av orsaksfaktorer
vilka kan ge kunskaper av stor betydelse bl.a. för det tvärsektoriella
hälsopolitiska arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Endast någon enstaka remissinstans kommenterar
uttryckligen denna fråga. Kalmar och Kronobergs läns landsting tillstyrker
medan Svensk epidemiologisk förening bedömer det vara helt orealistiskt att nu
införa sådana journalsystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.6 Utveckling av personalstatistiken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 anser att personalstatistikunderlaget på sikt
behöver utvecklas. Inriktningen bör dock vara att den erforderliga statistiken
inhämlas inom ramen för befintliga statistiksystem och att således inle hell
nya system&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section526&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section527&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inråttas. För alt förbättra underlaget för
prognosverksamhel behöver personalstalistiken utvecklas i fråga om
möjligheterna atl beskriva yrkes­verksamhet och aktivitet hos de olika
personalkategorierna. Det behövs tillförlitligare uppgifter om
utbildningsbakgrund, bortfall och genomström­ningar i de olika utbildningarna.
För vissa yrkesgrupper är personalstalisti­ken särskilt bristfällig. Det gäller
främst de yrkesgrupper som inte har legitimations- eller motsvarande
behörighetskrav och de med korl vårdut­bildning. Även för yrkesgrupper
verksamma inom privat hälso- och sjukvård är Slalisliken brislfällig. Del är
angeläget atl socialsektorns statislikdelega­lion uppmärksarumar dessa problem
och initierar etl utvecklinsarbete mellan de berörda centralt ansvariga - SCB,
socialstyrelsen och Landstingsförbun­det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinslanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De remissinslanser som kommenterar
personalstatislikfrågorna instäm­mer i regel i HS 90:s synpunkter. SÖ betonar
nödvändigheten av atl del sker ett fortsalt arbele med analyser och prognoser
gällande personalbehovet inom värdområdet. Spri framhåller att kvantitativa
bedömningar av perso­nalbehov är svåra att göra p.g.a. all uppgifter saknas om
sjukvårdshuvud­männens efterfrågan på arbetskraft på längre sikt. SHSTF
inslämmer i HS 90:s bedömning att trendprognoserna fär utgöra inledningen till
ett fortsatt och rullande prognosarbele. Sveriges kommunalljänslemannaför-bund
stödjer uppfattningen alt personalstatistiken måste utvecklas och att bl.a.
socialsektorns statislikdelegalion snarast börjar arbeta med della.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RRV:s m.fl. synpunkter betr. personalstatistiken har
återgetts i avsnitt 11.1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.7   Periodisk sammanställning av hälsoutvecklingen i
Sverige&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 anser alt det behövs en samlad bild av
hälsoutvecklingen - de resurser som läggs ned på hälso- och sjukvårdande
insatser i samhället, utförda prestationer samt hälsorisker och sjukligheten
inom befolkningen. Från de många grundläggande informationskällor som finns och
kommer att finnas, t.ex. LKELP, dödsorsakssiaiistik, ULF, skadestatistik,
cancerstatis­tik etc, bör en sammanslällning och analys göras t.ex. vart tredje
år. En sädan rapporl, där den mera långsiktiga utvecklingen belyses och
analyseras, lorde kunna utgöra etl värdefullt underlag för övervägandena om
inriktning­en av den framtida hälso- och sjukvårdspolitiken. Man bör pröva
möjlighe­terna till ett samarbete mellan socialstyrelsen och
Landstingsförbundet för en gemensam publicering med den nuvarande statistiska
årsboken för lands­tingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget att en sådan periodiskt återkommande
samlad redovis-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section528&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section529&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ning av hälsoutvecklingen i Sverige tas fram. Det är bl.a.
en betydelsefull form av underlag för central slatlig planering och tillsyn
enligt inlentionerna i prop. 1979/80:6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinslanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Endast SCB kommenterar uttryckligen detta förslag och
anför alt SCB &amp;quot;ställer sig också positiv till tanken på en samlad
publicering av statistik över hälsan saml hälso- och sjukvården. En sådan
skrift bör i likhet med SCB:s årsböcker över miljön, arbetsmarknaden etc.
publiceras i serien Sveriges Officiella Statistik. SCB anser sig såsom
huvudansvarig producent för hälso-och sjukvårdsstatistik böra delta i
framställningen av en årsbok av delta slag.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I mer allmänna ordalag ställer sig bl.a. LO och Svenska
kommunalarbe­tareförbundet bakom förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12    Forsknings- och utvecklingsarbete (kap. 10) HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 anser att en slutsats av HS 90-arbelet är atl det är
nödvändigt atl förändra och anpassa forsknings- och utvecklingsarbetet och dess
inrikining i enlighet med de utvecklingssträvanden som HS 90 ger uttryck för.
Det krävs en omstrukturering och därmed omfördelning av FoU-verksamheten.
Omstruktureringen måste följa den omstrukturering som sker inom hälso-och
sjukvården. De nya kunskaper och den nya normbildning som dessa kunskaper kan
frambringa måste i starkare utsträckning än hittills förankras i den basala hälso-
och sjukvården, dvs. inom primärvården och länssjukvår­den. Normgivningen bör
således inte enbart som för närvarande grunda sig på det FoU-arbete som sker
inom universitetsinstitutioner och sjukhus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med primärvården som bas och med en kompletterande
länssjukvård inom de enskilda landstingen bör FoU-arbetet ske i direkt
anslutning till de problem som finns inom vården och det patientarbete som
bedrivs på ovannämnda vårdnivåer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.1    Remissinstansernas allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtskilliga remissinstanser kommenterar FoU-frägorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera instämmer allmänt i den forskningssyn som HS 90 ger
uttryck för. T.ex. Svenska kommunalarbetareförbundet &amp;quot;kan instämma i HS
90:s upp­fattning att det är nödvändigl att i vissa delar omfördela forsknings-
och utvecklingsresurserna. FoU-verksamheten mäste förändras och bättre
förankras i bassjukvården samt mer inriktas mol de stora folkhälsoproble­men.
Den förebyggande hälsovården, rehabiliterings- och omvårdnadspro­blematiken
mäste också ägnas större uppmärksamhet. Den epidemiologiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section530&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section531&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;forskningen behöver också ulvecklas. Särskild
uppmärksamhel kräver forskning inriktad mot all belysa ohälsans omfattning och
fördelning mellan olika befolknings- och yrkesgrupper. Institutet för
psykosocial miljömedicin (IPM) är ett intressant exempel på en socialt och
ekonomiskl samt tvärsektoriellt inriktad forskning som behöver lillföras den
medicinska FoU-verksamheten&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingen har i remissvaren givit ett förhållandevis
stort ulrymme till frågor om forskning och utvecklingsarbele och del framgår
alt forskning och utveckling ses som myckel viktiga medel för all påverka
hälso- och sjukvården och dess framtida inriktning. Ett flerlal landsting
slöder sålunda ulredningens konslaterande att det är nödvändigt alt förändra och
anpassa forsknings- och utvecklingsarbetet i enlighet med de allmänna mål som
anges i utredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några landsting betonar härvid i likhet med Norrbottens
låns landsling all resurserna för forskning inom de av utredningen prioriterade
områdena är blygsamma och att detta måste &amp;quot;medföra en betydande
omdisposilion av nuvarande resursinsats inom forsknings- och
utvecklingsverksamheten vid bl.a. de medicinska fakulteterna. De
samhällsmedicinskt inriktade ämnesin­stitulionerna måste således tilldelas
avsevärl slörre andel av de samlade FoU-resurserna än hittills&amp;quot;', och
landstinget fortsätter &amp;quot;Inom de traditionella medicinska
forskningsområdena måsle också insatser som kan antas öka kunskaperna och
förutsättningarna för förebyggande verksamhel få ökad prioritet. Särskilt
angelägel finner landstingei det vara all adekvata resurser lilldelas för
utveckling av del allmänmedicinska kunskapsområdet eftersom tyngdpunkten i det
hälsobefrämjande och förebyggande arbetet skall ligga på primärvården.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovet av all prioritera en utbyggnad av de
allmänmedicinska institutio­nerna betonas också av flera andra landsling som
anför atl professurer i allmänmedicin måste tillkomma vid samlliga universitet.
Härvid anger Jönköpings läns landsting att allmänmedicinska institutioner bör
kunna lokaliseras utanför universiletslänen men med bibehållen universitetsan­knytning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några av sjukvårdshuvudmännen framhåller grundforskningens
betydelse och anger i likhel med Alvsborgs läns landsting att man
&amp;quot;tillstyrker utredningens förslag om en salsning på utökad hälso-och
sjukvårdsforskning, omvårdnadsforskning och sjukvärdsekonomisk forskning, men
vill härvid understryka, alt denna satsning inte fär inkräkta pä den nuvarande
grundforskningen med sin odiskutabelt stora betydelse för del medicinska
framåtskridandet. Det föreslagna forsknings- och utvecklingsarbetet inom nya
verksamhetsområden, som i sin helhel tillstyrkes, måste emellerlid byggas upp i
sådan takt, atl tillgången på personell forskningskompetens kan tillgodoses pä
ell tillfredsställande sätt.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även Västmanlands läns landsting framhåller att
&amp;quot;förändringsarbetet måste ske etappvis och betonar atl
riktningsförändringen ställer delvis nya&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section532&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section533&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;krav. Forsknings- och utvecklingsarbetet bör successivt
anpassas lill en förändrad hälso- och sjukvård. Verksamhelen förvänlas därför
alllmer bedrivas utanför de traditionella högskoleinstitutionerna och
undervisnings­sjukhusen och i stället med förankring i länssjukvård och
primärvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behov kommer atl föreligga av cenlralt och regionall stöd
och samarbete liksom av lokal samverkan mellan länssjukvård, primärvård och
samhälls­medicin. Förvaltningsutskottet understryker nödvändigheten av elt
långsik­tigt planeral och systematiserat samarbeie på olika nivåer för
tillvaralagande av kunskaper och kompelens och för undvikande av dubbelarbele
och konflikler i fråga om ansvars- och arbetsfördelning.&amp;quot; Liknande
synpunkter framförs av HaUands läns landsting som konstaterar att
samverkansnämn­derna bör kunna vara en bas för flerregional samverkan i
forsknings- och utvecklingsprojekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovel av alt pä etl annat sätt än i dag förankra
forsknings- och utvecklingsarbetet i aktuella planerings- och
utvecklingsproblem betonas kraftfullt av flera landsting. Härvid pekas på att
forskningen i ökad utsträckning måste anknytas till primärvård och
länssjukvård. Belräffande primärvården framhåller bl.a. Ösiergöilands läns
landsling all &amp;quot;Enligt landstingets mening är det yttersl väsentligt alt
forskning på basplanet, inom primärvärden, utvecklas. Genom en sådan forskning
kan kunskap nås om de krav som slälls på sjukvården och om hur de modeller och
teorier som sjukvärden arbetar uiifrån faller ut i verkligheten. Landstingei
har stora förväntningar på en kraftig ulveckling av delta forskningsområde,
dels med anledning av förslag om slart av egna forsknings- och
utvecklingsenheter inom primärvården, dels även med anledning av den planerade
allmänmedi­cinska enheten/institutionen vid del regionala hälsouniversitetet i
Linköping, RHU.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detla sammanhang anför flera landsling att en ökad
satsning pä omvårdnadsforskning i anslutning till de medellånga
vårdutbildningarna öppnar nya möjligheter till bäde lokal anknytning och
förankring i aktuella problemområden. Bl.a. framhåller Kronobergs läns
landsting att &amp;quot;Lands­tinget anser att omvårdnadsforskningen måste
prioriteras betydligt mer i framtiden, då från såväl välfärdspolitiska som
samhällsekonomiska utgångs­punkter. Det finns stark anledning alt utveckla en
FoU-verksamhet, som har till syfte att följa, analysera och utvärdera hälso-
och sjukvården som system samt bedöma effekten av hälsopolitiska reformer och
den långsiktiga utvecklingen av befolkningens hälsa.&amp;quot; Flera landsting
betonar alt omvård­nadsforskningen bör ges ytterligare resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser är kritiska till HS 90:s förslag,
bl.a. till kravet på omstrukturering och omfördelning av FoU-verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Delegationen för social forskning anser att en väsentlig
invändning mot det forskningspolitiska avsnittet är, selt ur
samhällsvetenskaplig synpunkt, att problemen angripits inom en alltför trång
ram vilket kan innebära alt de breda och kanske mer oroande frågorna kommit i
skymundan. Det finns i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section534&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section535&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 en tendens atl kräva mer forskning där ett
ulvecklingsarbete skulle vara mer adekval och innebära ett bättre
resursutnyttjande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konsumentverket ser en risk i att man alltför ensidigl lar
upp de förebyggande aspekierna på forskningen. För många sjukdomar, t.ex.
ledgångsreumatism, multipel skieros m.fl. saknas i dag kunskap om bakomliggande
orsak. Här krävs fortsatt grundforskning innan man kan komma så långt som till
förebyggande åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RRV anser att en förändrad FoU-inriklning inte ensidigl
fär betonas. Grundforskningens betydelse för den tillämpade forskningen bör
enUgt RRV också framhållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen anför att de av HS 90 föreslagna
satsningarna inte får innebära att man eftersätter grundläggande medicinsk
forskning där Sverige intagit en tätplals pä flera områden och resultat
erhållits som på ett belydelsefulll säll ändral undersöknings- och
behandlingsmöjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medicinska forskningsrådei (MFR) framhåller att
&amp;quot;betydelsen av grund­läggande medicinsk och lillämpad klinisk forskning
för bibehållande av kvalitet i hälso- och sjukvården och för framsteg när det
gäller diagnos, terapi och profylax av sjukdomar är oomstridd&amp;quot;. MFR pekar
också på alt detta understrykes i HS 90:s slutrapport att det är
&amp;quot;angeläget att vidareutveckla svensk medicinsk forskning så att den även
framledes kan hävda sin ställning internationellt&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sålunda framhåller rådet vidare att &amp;quot;en
omprioritering av MFR:s nuvarande resurser från grundläggande och tillämpad
medicinsk forskning mol en verksamhel relaterad till sjukvårdens praktiska
problem skulle strida mot ovan relaterade mål och rycka undan grunden för
försatt utveckling av effekiiv hälso- och sjukvård. Enligt MFR:s bestämda
uppfattning bör de ökade insaiserna, vilka är angelägna, ske med
resurstillskott.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;UHÅ anför bl.a. att enligt UHÄ:s mening &amp;quot;är
emellertid både den naturvetenskapligt och den samhällsmedicinskt inriktade
forskningen och forskarutbildningen nödvändiga. UHÄ kan därför inte dela den
syn av motsatsförhållande, som HS 90 gör sig till tolk för, när man anser att
en omfördelning av resurserna bör göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När HS 90 för fram att vårdens krav i starkare
utsträckning måste göra sig gällande i FoU-arbetet kan detta tolkas som att det
nuvarande FoU-arbetet inte tar dessa hänsyn. UHÄ avvisar denna beskrivning av
den nuvarande forskningsinriktningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den naturvetenskapligt inriktade medicinska forskningen -
både gmnd­forskning och tillämpad forskning- är nödvändig för att ytterligare
förbättra sjukvården och för en utveckling av de förebyggande insatserna. Även
om en viss omdisponering sker av sjukvårdsresurserna mot en prioritering av
primärvården och dess arbetsuppgifter, kommer under överskådlig tid
sjukdomsmönslret forlfarande att domineras av de stora folksjukdomarna som
kräver omfattande sluten vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Primärvärden är ocksä beroende av den utveckling som sker
inom den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section536&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section537&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;slulna vården och inom den kliniska forskningen i
anslutning därlill, bäde vad avser kunskaper och förebyggande arbele,
vårdrutiner och rehabilitering. Endasl genom en fortsatt salsning pä både
medicinsk grundforskning och klinisk forskning och på s.k. samhällsmedicinskt
inriklad forskning kan underlag erhållas för nya framsteg i vården. T.ex. inom
omvårdnadsforsk­ningens ram kommer troligen nya perspektiv och infallsvinklar
att anläggas på omvårdnadsproblem och -frågeställningar. Nya forskargrupper
inom dessa områden tillför även forskningssamhällel nya erfarenheter som kan
vara av värde då del gäller alt ideniifiera forskningsproblem och -områ­den.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska läkaresällskapet finner det &amp;quot;förvånande atl
utredningen funnit att 'del krävs en omstrukturering och därmed omfördelning av
FoU-verksam­heten' och atl del 'är nödvändigl alt staten och andra
forskningsansvariga förändrar och anpassar forsknings- och utvecklingsarbetet'
som bör &amp;quot;starkare inriklas mot bl.a. förebyggande insatser, allmänmedicin
och andra decen­traliserade vårdformer'. En omfördelning av resurser från den
etablerade och enligt utredningen så framgångsrika medicinska forskningen
skulle enligt Läkaresällskapels bestämda mening kunna få allvarliga
konsekvenser för den fortsaita medicinska utvecklingen i vårt land. En sådan
åtgärd skulle bl.a. med all säkerhet motverka en av utredningens
huvudmålsättningar, nämligen atl inlensifiera de prevenliva åtgärderna inom
hälso- och sjukvår­den. För att dessa ålgärder skall ha förulsättning att bli
framgångsrika mol exempelvis kardiovaskulära sjukdomar, cancer och
beroendeframkallande sjukdomar fordras ytterligare basal kunskap om
uppkomstmekanismer, riskfaktorer och deras verkningssätt m. m. Sådan kunskap
kan endast uppnås genom fortsatt satsning på kvalificerad medicinsk
grundforskning. Atl bygga upp en lillämpad och målinriktad hälso- och
sjukvårdsforskning genom en omstrukturering av den nuvarande
forskningssatsningen kan leda lill att välvilliga syften motverkas.&amp;quot;
Läkarförbundet anför identiska synpunk­ler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.2    HS 90:s prioriteringar av forskningsområden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 anser att den påbörjade förändringen av inriktningen
av den medicinska forskningen mot mer förebyggande insatser, mot allmänmedicin
och andra decentraliserade vårdformer och mot psykiatriska och långvariga
sjukdomar måsle fullföljas. Därutöver måste också utvecklas en socialt och
ekonomiskt inriklad forskning kring hälso- och sjukvårdens problem.
FoU-verksamheten bör relateras lill hälso- och sjukvårdens praktiska problem
med förankring av verksamheterna till primärvård och länssju­kvård. En
utveckling av forskning relaterad lill de medellånga vårdutbild­ningarna bör
ske främst på omvårdnads- och rehabiliteringsområdena. Den epidemiologiskt
präglade forskningen behöver förslärkas. Särskild upp-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section538&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section539&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;märksamhet bör ägnas forskning inriklad mol att belysa
orsaker till ohälsans omfattning och fördelning mellan olika
befolkningsgrupper,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvårdsforskningen behöver en faslare bas
inom universi­tetsorganisationen med en hälsopolitisk profilering. Samverkan
mellan MFR, DSF och andra forskningsråd kring hälso- och sjukvårdsforskningen
behöver utvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De remissinstanser som kommenterat HS 90:s prioriteringar
av forsk­ningsområden är i regel instämmande. Della gäller även de som, enligt
vad som refererats i avsnitt 12.1, ställt sig avvisande till HS 90:s krav på
omfördelningar. T.ex. UHÅ &amp;quot;ansluler sig helt till HS 90:s beskrivning av
den medicinska forskningen liksom lill den prioritering som bedöms angelägen framöver.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medicinska forskningsrådei (MFR) &amp;quot; har inget alt
invända mot att de områden som lyfts fram av utredningen blir föremål för ökade
forsknings­insatser. I själva verket har MFR under en lång följd av är i
anslagsfram­ställningar betonat betydelsen av sådan forskning. Genom olika
iniiiativ och anslag lill forskningsprojekt har MFR också konkretiserat sin
priorilering av sädan forskning. MFR:s insatser har möjliggjorts i första hand
genom den reella, om och blygsamma resursförstärkning som kommil rädet lill del
under de senaste fyra åren. MFR har också i sina anslagsframställningar starkt
betonat att sädana reella resursförstärkningar är nödvändiga för ytterligare
insatser.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.3 HSB engageras i forskningsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 anser alt hälso- och sjukvårdsberedningen bör
behandla hälso- och sjukvårdens FoU-frågor som elt led i förankringen av dessa
inom hälso- och sjukvårdssystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Endast någon enstaka remissinstans kommenterar della
förslag och dä i instämmande ordalag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.4 Landstingens engagemang i forskningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90 anser atl landstingen måste göra sig förtrogna med
den pågående forsknings-  och   utvecklingsverksamheten   saml   precisera 
sina   krav  på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section540&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section541&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förändringar av della arbete. Utöver det grundläggande
ansvar som åvilar staten för FoU måsle landstingen också själva bedriva
utvecklings- och försöksverksamhet samt följa upp sina egna hälso- och
sjukvårdinsalser och ulvärdera effekterna av dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingen bör bl.a. inom ramen för sina samhälls- och miljömedicinska
funktioner och inom primärvården beskriva och analysera hälsoproblem och
hälsorisker saml pröva nya insatser för atl påverka hälsositualion och
vårdverksamheter. Della kräver en kunskaps- och kompetensuppbyggnad i
forskningsfrågor även på landstingsnivå. Av betydelse är också en förstärkt
forskningssamverkan pä det sjukvårdsregionala planet mellan regionsjuk­hus,
länssjukhus och vårdcentraler m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Etl stort antal landsting tar upp utredningens förslag i
denna del och huvudmännen är genomgående slarkl positiva till förslagen. Bl.a.
framhåller Malmöhus läns landsting atl '&amp;quot;Förvaltningsutskottet finner - i
likhel med utredningen - del angelägel alt sjukvårdshuvudmännen i ökad
utsträckning engagerar sig i forsknings- och ulvecklingsarbete (FoU). Del
skulle förbättra möjligheterna atl föra ut medicinsk forskning lill läns- och
länsdelssjukhus samt primärvården. En god konlakl mellan universitetens
forskning och sjukvårdshuvudmännens utvecklingsarbele medför att
forskningsresultat snabbare omsätts i det praktiska vårdarbetet, all angelägna
forskningsupp­gifter lättare kan formuleras och atl en god jordmän för lokall
utvecklings­arbete skapas.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kopparbergs läns landsling pekar på all den av landslingen
bedrivna forskningen kan kräva särskilda organisationsformer och konstaterar
att man gjort &amp;quot;särskilda ansträngningar för alt stimulera bl.a. FoU inom
hälso- och sjukvården. Här syftas bl.a. pä de regionala resurser som
sammanförts inom ramen för Sliflelsen Dalarnas Forskningsråd saml del
utvecklingsarbete som på olika sätt stimuleras inom primärvården i länel med
stöd från en samhällsmedicinsk funktion vid landstingets kansli. Landstingei
avser atl fortsätta sitt stöd lill denna lyp av forsknings- och
utvecklingsaktiviteter.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även Örebro läns landsting tar upp organisationen av
landstingens forsknings- och utvecklingsarbete och pekar i likhet med andra
landsling bl. a. på de samhällsmedicinska enheternas roll i detla arbete och
landstingei anför: &amp;quot;Viktigt för att få forskningen att utvecklas är att
skapa kreativa miljöer där den vetenskapliga diskussionen kan hållas levande
och där metodstöd kan ges. Särskilt angeläget är detla för outvecklade
forsknings­områden, eller områden där endasl enslaka forskare finns inom
landstingei. En kontrukliv lösning kan vara, att man inom landstinget samlar
den allmänna metodkunskap och handledarkunskap som är lillgänglig för många
olika forskningsområden, exempelvis statistik, epidemiologi, ADB-kun-skap,
allmän forskningsmetodik, vetenskapsteori elc. lill forskningsenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section542&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section543&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som samlidigt kunde vara ett praktiskt slöd för forskare
genom att kunna tillhandahålla hjälp med litteratursökning, sekreterarhjälp,
databearbet­ning, forskarrum m. m. Hur detla sedan skall organiseras måste nalurliglvis
avgöras efter de lokala förutsättningarna, där i flera landsling kanske de
miljö- och samhällsmedicinska enheterna som är på väg alt ulvecklas. kommer att
vara ett lämpligt organ. Forskarutbildning, forskarerfarenhei och aktiv
forskning bör vara en merit vid tillsättning av högre ijänsler inom den hälso-
och sjukvårdande verksamhelen. inom planering och administra­tion och inom
vårdutbildningar.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några landsting framhåller att ett ökal engagemang frän
huvudmännens sida i forsknings- och utvecklingsarbele inte förändrar principen
om ell statligt huvudmannaskap för forskningen och konstaterar i likhet med
Uppsala läns landsling att &amp;quot;förvaltningsutskottet anser att statens
huvudan­svar för forskning och ulveckling bör bibehållas. Åven fortsättningsvis
bör del därför ankomma på staten atl ansvara för kostnader och utveckling av
forskningsverksamheten. Detta hindrar dock inte ett ökat engagemang från
landslingen inom vissa specifika forsknings- och utvecklingsområden. Redan i
dag förekommer ett nära samarbeie mellan Uppsala läns landsting och
universitetet inom bland annat primärvården. Del förutsätts också all den
samhällsmedicinska verksamhelen skall repliera på universitets speciella
resurser i viss ulslräckning.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;UHÅ anser att det är oklart vad utredningen avser när man
förordar alt FoU skall starkt förankras i primärvård och länssjukvård. UHÄ
anför att '&amp;quot;om utredningen med sin formulering om forskningens förankring
lill primärvård och länssjukvård menar, atl professurerna i ökad utsträckning
organisatoriskt skall placeras där, avvisar UHÅ elt sådant förslag. Om däremol
ulredningen avser alt forskningsproblemen mer än nu skall förankras lill de
hälso- och sjukvärdsproblem som man möler i primärvården och länssjukvården
vill UHÄ framhålla följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åmnesbeskrivningarna för professurer avser ämnenas
vetenskapliga verksamhetsområde. Inom sjukvårdens organisalion motsvaras dessa
delvis av medicinska verksamhetsområden. De medicinska verksamhetsområdena
återfinns i sjukvården på olika vårdnivåer, nämligen inom regionsjukvården,
länssjukvården och primärvården. De vetenskapliga ämnesområdena avser generelll
inte någon besiämd vårdnivå, även om t.ex. ämnesområdet allmänmedicin endasl
finns representerat i primärvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En nära samverkan mellan universitetens forskningsinstitutioner
och olika vårdnivåer i val av forskningsproblem liksom när del gäller all
tillgodogöra sig forskningens resultat är önskvärd och UHÅ ulgår ifrån att en
sådan samverkan redan nu förekommer.&amp;quot;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medicinska forskningsrådei (MFR) anser atl &amp;quot;förslaget
all mer forsknings-och utvecklingsarbete bör förankras i primärvård och
länssjukvård förutsät­ter en kompetensuppbyggnad. Del är av central betydelse
all även lillämpad forskning bedrivs av personer med forskningskompetens och
lämpligen med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section544&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section545&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förankring i universiteten. MFR är positiv till all en
kunskaps- och kompetensuppbyggnad i forskningsfrågor sker på landstingsnivå. En
sådan åigärd bör bli värdefull för en fortlöpande dialog mellan
sjukvårdshuvudmän och forskare, någol som MFR bedömer betydelsefullt.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Läkarförbundet framhåller att &amp;quot;det kommer att krävas
en betydande salsning på forskning inom primärvården. Tvärvetenskapliga
institutioner måste byggas upp pä landstingsnivå med Ijänster för läkare,
medicinska sociologer, statistiker och ekonomer. Den tvärvetenskapliga
kompetensen bör förankras inom den medicinska fakulteten pä institutioner för
bl.a. allmän medicin och socialmedicin samt inom landstingens samhällsmedicin­ska
enheter. Della är nödvändigt för atl forskningen skall få en god förankring i
hälso- och sjukvårdssystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta kan emellerlid enligt läkarförbundet inte ske genom
en omfördel­ning av resurserna för den nuvarande FoU-verksamheten utan kräver
särskilda resurstillskott.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13    Övriga frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta avsnitt redovisas sädana synpunkter och förslag
från remissinstan­serna som inte klart ansluler till HS 90-förslag och som
därför inte lämpligen redovisats i det föregående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.1    Hälso- och sjukvårdsplaneringens former&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS90&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HS 90-materialet är avsett att ge underlag för
huvudmännens planering samt för hälso- och sjukvärdspolitiska överväganden inom
landstingen och pä nationell nivå. HS 90 ger inga synpunkter eller förslag som
direkt rör formerna för landstingens planering och den nationella samordningen
härav. Några remissinslanser kommenterar emellerlid planeringsfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinslanserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RRV redovisar sin syn på fördelningen av ansvarel för
hälso- och sjukvårdsplaneringen och slår fast statens ansvar, men framhåller
att man saknar styrmedel. Dagmarreformen anges ha försvagat statens möjligheter
atl påverka hälso- och sjukvårdsplaneringen och RRV ser svårigheier alt från
statens sida genomföra HS 90-intenlionerna. Statskontoret päpekar atl HS 90
inle behandlat planeringssystemet för hälso- och sjukvården och framhåller
viklen av alt bygga upp ell sådant system med socialslyrelsens akliva medverkan
och med ulveckling av uppföljningssystem. LO framhåller atl statsmakterna på
olika sätt måsle skaffa sig nödvändiga slyrmedel så all inte tidigare
progressiva uttalanden och HS 90:s intentioner stannar på pappret. Svenska
kommunalarbetareförbundet anser det viktigt att statsbidragen och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section546&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section547&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;andra slalliga styrmedel fär en sådan ulformning alt de
svarar mol de mål HS 90 ger ultryck för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet landsting anser, som tidigare angetts. au HS
90-materialet ulgör ett värdefulll underlag för landslingens arbele med
planeringen och genomförandet av den framlida hälso- och sjukvärdande
verksamheten. Man framhåller emellertid att det inle ar lämpligt med samordnade
planeringsomgängar av samma typ som bedrevs under 70-lalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundet betonar det slora behovet av
sektorövergripande bedömningar för avvägningarna mellan vårdens inlressen,
sysselsättning och samhällsekonomi. Förbundet är posilivt till ett
intensifierat samarbete mellan slaten och landslingen i dessa frägor. Hälso-
och sjukvårdsberedning­en (HSB) bör ges praktiska förutsättningar atl arbela
med en sådan inrikining. Efler sådana avstämningar måste huvudmännen ges stor
frihet atl i demokratisk ordning planera och forma framtidens vård efler starkt
skiftande regionala och lokala förutsättningar. Hälso- och sjukvårdsplane­ringen
är, menar förbundet, relativt bra ulvecklad. För planeringen behövs långsiktiga
ställningstaganden till samhällsekonomi och andra samhällssek­torers medverkan
i hälsopolitiken. För det tekniska genomförandel av planeringen måste
huvudmännen ges frihei all finna lämpliga former.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En fräga som tas upp av elt flertal landsting är
avvägningen mellan cenlrall stöd respektive styrning av huvudmännens planering.
Många konstaterar härvid att akliva åtgärder lill stöd för huvudmännen torde
vara en av förutsättningarna för atl den föreslagna riktningsförändringen av
hälso- och sjukvården skall kunna genomföras. 1 sammanhanget tillstyrker dessa
atl socialstyrelsen. Landstingsförbundet och Spri skall svara för etl
ulvecklings­arbele som slöd för omstruktureringen av vården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Många landsting betonar således behovet av slöd,
utvecklingsarbete m.m. på nationell nivå. Landstingen framhåller dock starkt
all de centrala insatserna skall inskränka sig lill della. 1 likhel med
Värmlands läns landsling anger huvudmännen att &amp;quot;genom hälso- och
sjukvårdslagen har landslingen ålagts ett planeringsansvar som man är beredd
att la fullt ut. Förändrings­arbete och omorienlering har hög prioritet i
landslingen - Värmlands hälso-och sjukvårdspolitiska program för den kommande
tioårsperioden är ett exempel på det. Värmlands läns landsting vill mot denna
bakgrund slarkl understryka atl landstingei i dag har bäde skyldighet, egen
kompelens och vilja att ulan ytterligare råd, anvisningar eller påbud fullfölja
den omstruk­turering av vården som riksdagen kan komma att ange inriktningen
av&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härvid betonar huvudmännen liksom Kalmar läns landsting
&amp;quot;att lands­tinget som huvudman måste ges slor frihet att i demokratisk
ordning planera och forma framtidens vård efter starkt skiftande regionala och
lokala förutsättningar&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Riksdagen 1984/85. 1 sam/. Nr 181&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section548&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section549&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.2 Privatläkarvården&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Läkarförbundet, Svenska läkaresällskapei, Moderala
kvinnoförbundet och Moderala ungdomsförbundet kritiserar alt privalläkarvården
och annan privatvård behandlats alltför lilel i HS 90.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åven några landsting tar upp den privala läkarvården och
pekar härvid på behovel av samplanering och på att även dessa bör tillämpa ell
hälsoinrikiai synsäll i sitl arbele. Kristianstads läns landsting anger sålunda
all &amp;quot;den i hälso- och sjukvårdslagen angivna skyldighelen för landslingen
atl sampla­nera de toiala samhällsinsatserna såväl inom offenllig som privat
verksamhel måste på etl konsekvent sätt genomföras. Den privat bedrivna vården
får ses som ett värdefullt komplemenl till den offentliga vården. Den av
privatprak­tikerna bedrivna verksamheten bör därför tas in i den långsikliga
rullande planeringen. Privatpraktikernas behov av vidareulbildning m.m. skall
också vägas in i landstingets utbildningsverksamhet. Den av frilidspraktikerna
bedrivna verksamhelen bör bli föremål för ell mera långsikiigi planerande med
särskilt hänsynslagande lill det förhållandet alt fritidspraktikerna som bas
har en anslällning hos huvudmannen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.3 Etiska och religiösa frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några landsling berör alt del offensiva hälsopolitiska
arbetet kommer atl innebära alt nya etiska problemställningar aktualiseras.
Örebro läns landsting anger alt frågan borde behandlats i ulredningen och
framhåller atl &amp;quot;dalalagen och sekrelesslagen ger viss vägledning men
behandlar ju mestadels vad som är tillåtet och knappasl vad som är etiskt
lämpligl. De läkaretiska reglerna samt forskningseliska överenskommelser
handlar mesl om kontakter med enskilda palienter och biomedicinska försök på
människa medan vad som gäller för elt befolkningsinriklat arbele är mer
svårtolkat.&amp;quot; Landstinget konstaterar vidare alt de forskningsetiska nämnderna
visserli­gen ger vägledning vad gäller epidemiologisk forskning men all det
hälsopolitiska arbetet inom hälso- och sjukvården kommer alt innefatta
dalasammanställningar som inle kan karakteriseras som forskning. Lands­tinget
pekar på all della innebär atl det inle är rimligt att forskningsetiska nämnder
ska la slällning till varje enskill sådant ulvecklingsarbele, ulan generella
etiska regler både över lämpligl arbetssätt, lämpliga informations­vägar till
berörda befolkningsgrupper samt hur ansvaret för de etiska frågorna ska tas
behöver närmare ulredas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Västerbottens läns landsling lar upp de etiska frågorna ur
en annan synvinkel och pekar på behovet av &amp;quot;en cenlral parlamentarisk
grupp för elisk bedömning och rådgivning i frågor som rör den medicinskt
tekniska utvecklingen. De eliska frågorna relaterade lill hälso- och
sjukvårdens medicinskt tekniska utveckling är ofta juridiskt och socialt
komplicerade och kräver därför en kvalificerad bedömning. Samtidigt mäste den
medicinski&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section550&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section551&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lekniska utvecklingen i högre grad än hittills betraklas
som en vårdpolitisk fräga.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kyrkans centralråd/diakoninämnd framhåller atl
frågor av elisk karakiär åter blir akluella. Del är dä viktigt atl dessa
värderingsfrågor blir föremål för en öppen diskussion i l.ex. vårdutbildningen.
Helhetsperspekti­vet bör beaktas och kompletleras med pastoral och
eiisk/socialetisk verksamhel genom framför alll kyrkans engagemang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges frikyrkoråd anser all helhetssynen hade krävt att
de andliga och religiösa behoven borde ha beaklats i större utsträckning och
man saknar anvisningar om samverkan med Svenska kyrkan och de fria
trossamfunden som ansvariga för den andliga vården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.4 Läkemedelsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Apolekarsocieteten - Farmaceviiska föreningen (AFF)
konstaterar atl väsentliga delar av hälso- och sjukvården - t.ex.
läkemedelsförsörjningen -lämnats helt obeaktade i HS 90. AFF beskriver
utförligt läkemedlens roll i dagens och framtidens hälso- och sjukvård. Bl.a.
framhålls alt apoteken har en bredare kontaktyta mol den vårdbehövande
allmänheten än andra delar av hälso- och sjukvårdssystemet och alt därför
apotekspersonalen mera målmedvetet bör kunna ulnylljas som en resurs i
vårdarbetet, särskilt vad gäller egenvården saml de äldres medicinering och atl
apotekssystemet smidigt kan anpassas lill de olika vårdnivåernas behov. AFF
päpekar all den socialfarmacevtiska forskningen kraftigl behöver ulvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.5 Organisationernas roll i hälsoarbetet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera remissinslanser framhåller de frivilliga
organisationernas möjlighe­ter i förverkligandet av HSL:s och HS 90:s
intentioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO framhåller att information och opinionsbildning i
hälsoupplysningsar­betet till allra största delen bör överlåtas lill alla de
folkrörelser som når elt myckel slort antal människor i direkta kontakter.
Samhällel bör ställa upp med resurser när det gäller ulbildning av föreirädare
för folkrörelserna i deras folkhälsoupplysningsarbele.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges riksidrottsförbund framhåller alt idrottsrörelsen
har gjort och gör fortfarande en viktig insats i enlighet med HS 90:s
intentioner om hälsofräm­jande och förebyggande insalser, som hade förtjänat
atl redovisas i utredningen. Friskvården är ell område som i många stycken kan
uppvisa etl smidigt och obyråkratiski samarbete mellan den offenlliga sektorn
och en folkrörelse. Idrottsrörelsen är enligt förbundels uppfattning en stor
men dåligt tillvaratagen resurs i halsosamarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section552&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section553&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.6    Invandrarfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens invandrarverk saknar i HS 90 förslag till åtgärder
för invandrare inom hälso- och sjukvården och efterlyser handlingsprogram från
socialsty­relsen och landstingen. Riksförbundel Finska föreningar i Sverige
kräver också sädana handlingsprogram och tvåspråkig service, tvåspråkighet som
merit vid tjänsteiillsäliningar m.m. Vidare krävs överenskommelse om
patientflytlningar mellan länder och om vissa ekonomiska frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.7    Homosexuella som vårdpolitisk riskgrupp&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RFSL saknar i HS 90 helt överväganden och förslag hur
hälso- och sjukvärden skall kunna förbättra sina insatser när del gäller
homosexuellas situalion och deras speciella vårdfrågor och föreslår vissa
älgärder, bl.a. alt möjlighelerna lill en samordning av specialiteterna
infektions- och könssju­kvård utreds.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.8    Försäkringsmedel fmansiera skolhälsovården&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SÖ anser alt primärkommunerna bör få ersällning frän
försäkringskassan för sina hälso- och sjukvårdande insalser inom
skolhälsovården på samma sätt som landslingen. I forlsall utredningsarbete bör
ell system härför tas fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.9   Översyn av arbetslöshetsförsäkringen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RFV vill ha en översyn av arbetslöshetsförsäkringen i
syfte att avlasta sjukförsäkringssystemet, pensionssystemet och vården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section554&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:58.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section555&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning av cancerkommitténs betänkande (SOU
1984:67) Cancer - orsaker, förebyggande, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I betänkandet sammanfaUas innehållel på följande säll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kap. 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kap.l behandlar utredningsarbetets bedrivande m.m. med
direktiven lill cancerkommittén, uppläggning och genomförande av arbelel samt
läsanvis­ning för betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt regeringens beslut (kommittédirektiv 1979:51) är
kommitléns huvuduppgift att föreslå åtgärder som kan förebygga cancersjukdomars
uppkomst. Utgångspunkten härvid är att flera forskargrupper gjort den
bedömningen att en stor del av alla cancerfall är framkallade av miljöfak­torer.
I detta begrepp ingår då enligt direkliven inte enbart säkerställt eller
potentiellt cancerframkallande ämnen i sig utan även faktorer som arbels­miljö,
social miljö och personlig livsföring innefattande tobaks- och alkoholvanor
m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommittén har att även uppmärksamma problem kring
cancersjuk­domarnas diagnos och terapi. Särskilt nämns det pågående arbetet med
att utvärdera masshälsoundersökningar för atl dignoslisera bl.a.
livmoderhals-och bröstcancer. Det ingår också speciellt i kommitténs uppgifter
att följa utvecklingen vad gäller uppbyggnaden hos sjukvårdshuvudmännen av
vården av cancersjuka patienter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En avsevärd del av cancerkommitténs arbete har rört
sammanställning av information och bedömningar av kunskapsläget framför allt
vad gäller faktorer, som medför risk för cancer. Utöver vad som kan inhämlas
från den internationella vetenskapliga litteraturen har kommittén på olika sätt
sökl skaffa sig en uppfattning om relevanla svenska förhållanden dels uiifrån
beskrivningar av cancermönslrel i Sverige med tidsmässiga, åldersmässiga och
geografiska förändringar m.m., dels utifrån vissa expositionsuppgifter. Försök
har därefter gjorts alt kvantitativt uppskatta olika orsakers betydelse för
antalet cancerfall i vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningsarbetet har i hög grad byggt på aktivt
deltagande av ledamöter och sakkunniga, där flera ställl sina kunskaper till
förfogande bl.a. genom att författa underlagsmaterial och kapiteluikasl. I
åtskilliga fall har synpunkter eller skriftligt underlagsmaterial även erhålhts
från utomstående expertis. Huvuddelen av detla malerial har publicerats i
separata volymer i den s.k. departementsserien och åberopas som bilagor vid
detta betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section556&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section557&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kap. 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisningen av cancerkommitténs arbete inleds med elt
översiktligt kapilel (kap. 2) om cancersjukdomarna, vilkel dels utgör en allmän
bakgrund för hela den fortsatta redovisningen, dels ulgör en utgångspunkt för
fördjupade analyser inom vissa delområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Här konstaleras bl.a. alt cancersjukdomarna i alla
i-länder upptar en allt större del av sjukdomspanoramat, varvid en väsenllig
orsak är den ökande medellivslängden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Antalet regislrerade nya cancerfall i Sverige var år 1980
ca 35 000 och antalet cancerdödsfall ca 20 000. Cancersjukdomarna kan beräknas minska
medellivslängden i hela befolkningen med 2-3 är och medföra en förlusl av i
genomsnitt 11 resp. 16 levnadsår för dem som drabbas (män resp. kvinnor). De
olika cancersjukdomarna skiljer sig dock väsentligt åt vad gäller bl.a.
tumörernas tillväxthastighet och möjligheter atl bola eller atl lindra deras
verkningar. Vissa cancerformer har numera hög botbarhel medan andra oftast har
ett ogynnsamt förlopp. - Några ekonomiska aspekter på cancersjukdomarna i värt
land vad gäller sjukvårdskostnader m.m. redovisas även.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den åldersstandardiserade totala cancerdödligheten i
Sverige under de senaste två decennierna visade en ganska liten förändring. Den
åldersstan­dardiserade totala cancerincidensen (nya registrerade sjukdomsfall)
ökade under samma period med 1,5 % per år hos män och 0,8 % per år hos kvinnor.
Denna genomsnittliga ökning betingades dock näslan hell av förändringar under
1960-talet och skulle till mycket stor del kunna förklaras av ändrade diagnos-
och rapporteringsrutiner. Däremot är det helt uppenbart att incidensen av
speciella cancersjukdomar ökat (t. ex. lungcancer) liksom atl den minskat för
andra cancerformer (t.ex. magsäckscancer). Det är sådana i många länder
iakttagna tidsmässiga förändringar liksom geografiska skillna­der, utveckling
av nya cancermönster när människor flyttar frän en kulturkrets till en annan
m.m., som stryker tanken att flertalet cancerfall är framkallade av levnadssätt
och andra miljöfaktorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kap. 2 ges vidare bl.a. en introduktion till frågan om
cancersjukdomarnas natur (sjukdomarna karakteriseras främst av att cellens
tillväxtreglerande mekanismer inte synes fungera - med en okontrollerad
tillväxt som följd). En rad exempel lämnas på kända eller misstänkta
orsaksfaktorer till cancer hos människa samtidigt som det understryks att
kunskapen inom detta område ännu är fragmentarisk. Även beträffande kända
riskfaktorer är svårigheterna stora när det gäller att uppskatta deras
kvantitativa effekt. I kapitlet refereras även till vissa utländska försök som
gjorts i detta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section558&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section559&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avd.l&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Betänkandels avd. 1 upptar i kapitlen 3- 6 närmare
överväganden om cancersjukdomarnas uppkomsl, orsaker och utbredning. Denna
avdelning är sålunda i princip inriktad på kunskapssammanställning som underlag
för bedömning av möjligheter till cancerprevention. Delar av denna text ulgörs
av genomgång och värdering av vetenskapligt malerial och förutsätter atl
läsaren har vissa förkunskaper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kap. 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kap. 3 behandlas mera ingående tumörsjukdomarnas
uppkomstmekanis­mer med uigångspunkt i grundläggande teorier och hypoteser.
Även om kunskapen om dessa mekanismer ännu är ofullständig, kan den dock ge
viktigt underlag för utredningar av vilka faktorer som påverkar tumörupp­komst
saml av slorleken av dessa faktorers effekler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kapitlet refereras och kommenteras ett antal sådana inom
forskarsam­hället förekommande uppfattningar som all en tumör uppstår ur en
cell, atl tumöruppkomsten är en flersiegsprocess, i vilken åtminstone två faser
(initiering och promotion) identifierats som nödvändiga och atl orsaksfak­torerna
lill en tumör därför i regel är multipla. Initiering och evenluellt även senare
händelser i utvecklingsförloppet innebär påverkan på det genetiska materialet i
cellen (DNA), varvid canceruppkomst blir en biologiskt sett slumpmässig
(&amp;quot;stokaslisk&amp;quot;) händelse som är oberoende av dosens storlek men där
risken för atl denna händelse (DNA-skada i någon kritisk punkl) inlräffar ökar
med ökande dos på samma säll som vinslen i ett lotteri utgår pä en lott medan
chansen att vinna ökar med antalet lotter man har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Preventiva åtgärder kan sältas in mot antingen ansvariga
initiatorer eller mot promoiorer och cocarcinogener (modifierande faklorer) som
samverkar med dessa. Från cancerpreventiv synpunkl bör till carcinogena
(cancerfram­kallande) faktorer räknas alla cancerincidensförhöjande faktorer
oavselt verkningsmekanismer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kapitlel diskuteras i övrigl bl.a. reparation av
DNA-skada, mutagena/ cancerinilierande faktorer och bedömningar av
dos-responssamband i lågdosområdet, särskilt atl man för initiatorer inte kan
definiera någon &amp;quot;säker&amp;quot; dos under vilken cancerrisken blir noll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kap. 4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under rubiken Olika expositioner behandlar cancerkommittén
i kap. 4 efter ell korl inledningsavsnitl dels två expositionskällor av komplex
natur, dels specifika kemiska och fysikaliska agentier med utgångspunkt från en
omfattande inventering av förekomsten i landet av ett antal kända eller
misstänkta carcinogener. Frägor om samverkanseffekler har föranlett etl
särskilt delavsnitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section560&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section561&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avsnitt 4.2 gäller tobak, särskilt tobaksrökning. Förutom
frågor om rökarens hälsorisker, vilka länge tilldragit sig uppmärksamhel.
diskuieras här utförligt vad exposition för tobaksrök i miljön (s.k. passiv
rökning) betyder med avseende på cancerrisker m.m. Hälsoeffekter av rökning på
avkomman berörs kortfattat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppgifter om tobaksrökens kemiska innehåll m.m. behandlas
även.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutsatser från den omfattande internationella
vetenskapliga litteraturen om rökningens carcinogena verkan i relation till
dala om rökvanornas utveckling över tiden ger underlag för cancerkommilléns
bedömningar av tobaksrökningens eliologiska (orsaksmässiga) roll för en rad
olika cancer­former i Sverige hos män resp. kvinnor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillgängliga dala medger ännu inle alt cancerriskens
storlek vid passiv rökning på molsvarande sått kvantitativt uppskattas. Det
fastslås dock alt en viss sådana risk föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avsnin 4.3 behandlar kosten inkl. dricksvatten jämte vissa
frågor om cancerrisker i samband med alkohol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Betydelsen av koslvanor och av själva kosikompositionen i
slort diskuieras med utgångspunkt från den vetenskapliga litteraturen. Enligt
denna har bl.a vissa cancerformer satts i samband med matvanor som innebär högl
fettiniag. Andra naturliga komponenter i födan skulle också kunna ha betydelse
för uppkomst av cancer; viktigare i delta sammanhang är säkerligen komponen­ter
som tillförs kosten i samband med produktion, lagring och beredning. Förulom
tillsatser och rester av främmande ämnen från mänsklig verksamhet lillkommer
ämnen som alstras av mikroorganismer eller ämnen som bildas vid upphettning av
födan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare diskuieras komponenter i koslen som kan skydda mot
uppkomst av cancer, bl.a. vissa vitaminer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avsnitt 4.4 tar upp specifika kemiska ämnen och
exposiiionsmiljöer. Utgångspunkten är här uppgifterom svenska exponeringsdata
för ämnen av intresse i cancersammanhang. Sådana uppgifter har erhållits från
produkt­kontrollnämnden, arbelarskyddsstyrelsen, livsmedelsverket, socialslyrel­sens
läkemedelsavdelning och naturvårdsverket. Redovisningen ger dels exempel på
förekommande exponeringar jämte beräkning av tolal popula-tionsbelastning av
några ämnen, dels viss information om tillgängligheten av sådana
exponeringsdala, insamlingsruliner m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rena exponeringsdala kompletteras med exempel på cancerriskbedöm­ningar
för vissa ämnen eller expositionsmiljöer. Oftasl medger inle tillgängligt
vetenskapligt malerial atl riskens storlek anges men man kan med slörre eller
mindre säkerhet uttala att cancerframkallande egenskaper föreligger. Även om
epidemiologiska studier visar betydande överrisker vid förekommande
expositioner för vissa ämnen jämföri med motsvarande cancerrisker för ej
exponerade personer, ger de lämnade exemplen på siffermässiga bedömningar en
indikation på att enskilda sådana substansers bidrag lill den lotala
cancerincidensen kan vara utomordentligt lilel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section562&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section563&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/lv5/7/W 4.5 rör/v5(A:a/(5/cö/aÄ:fo/-crvarvid särskilt
joniserande strålning och ultraviolett ljus diskuieras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om joniserande strålning föreligger ett omfallande
internationellt samarbete där man använder allmänt accepterade
riskkoefficienler för beräkningar av &amp;quot;'sena skadefall&amp;quot; (huvudsakligen
cancer) från strålning av olika slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens strålskyddsinslitut har givit en ingående
redovisning av förekom­mande expositioner uttryckt som väntad årlig
kolleklivdos lill olika populationer i dagsläget. Med uigångspunkt härifrån kan
anlalet cancer­dödsfall genom såväl mänskliga akiivileler som naturlig
bakgrundsstrålning beräknas. Frågan om cancerrisker vid förekommande
radondolterhalter i bosläder lar cancerkommittén upp särskilt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del ultravioletta ljuset genom solstrålning bidrar slarkl
till vissa cancer­former på utsatta ställen såsom ansiktet m.m. Kommittén
diskuterar även i vad mån ändrade solbadsvanor, i synnerhet plötslig, inlensiv
solning av oskyddad hud, bidrar till den starka ökningen av en speciell
hudcancerform (malignt melanom).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AvsnUl 4.6 behandlar samverkanseffekler med exempel som
bl.a. visar, att cancerriskens storlek vid samlidig tobaksrökning och
exposition för vissa andra carcinogena agentier blir väsentligt högre än en
addition av effekterna var för sig (s.k. synergislisk effekt).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kap. 5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kap. 5 refereras några sludier över variationer i
dödlighet och incidens belräffande cancersjukdomar i Sverige. Dessa studier har
delvis initierats av cancerkommittén. De ulgör exempel på hur längl man kan
komma i beskrivning av variationer och klarläggande av dessas orsaker genom
analyser av upgifter som finns tillgängliga i olika regisler (&amp;quot;regisleranalys&amp;quot;
eller s.k. makroepidemiologiska studier).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En stor del av förekommande cancerincidens och -mortalitet
kan &amp;quot;förklaras&amp;quot; i statistisk mening med hjälp av ett antal
&amp;quot;miljöbeskrivande&amp;quot; variabler. Sådana variabler är i övervägande grad
indirekta, dvs. de förmår inte ideniifiera sjukdomsorsakerna. De statistiska
samband som framkom­mer mellan å ena sidan olika cancerformer och/eller all
cancer och å andra sidan sådana variabler som civilstånd, bosladsregion,
lälortsgrad m.m. tyder på att anslrängningar att klarlägga de verkliga
orsakssambanden skulle vara meningsfyllda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppgifier om den kvantitativa belydelsen av varierande
diagnosrutiner redovisas samt en studie av tidsutvecklingen av
cancersjukdomarna jämle diskussion av faklorer som kan snedvrida framkomna
trender. Här framgår bl.a. atl utvecklingen 1968-78 av incidenserna av
flertalet tumörtyper varit något så när homogen över alla åldersskikt, vilket
tyder på atl sådana levnadsvanor  eller  andra  faklorer  som  genomsnillligl 
uppträder  eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section564&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section565&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förändras likformigt inom befolkningen oavsett ålder
spelar störst roll bland exlerna orsaker lill cancer. LJndantag ulgör bl.a.
lungcancer och livmoder­halscancer där också länkbara förklaringar finns till
olikheterna. Ell försök görs även atl beräkna incidensutvecklingen av
lungcancer framåt i tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare diskuieras bl.a. likheter mellan dödlighet i
tumörsjukdomar och i andra sjukdomar för vissa grupper med t.ex. överdödlighet
för frånskilda, för gruppen icke-förvärvsarbetande (särskilt män) och för män
med administra­tivt arbete lill skillnad särskilt mot dem som är sysselsatta
inom jord- och skogsbruk m.m. men i viss mån också genlemol gruppen sysselsatta
inom tillverkningsarbele.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kap. 6&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kap. 6 redovisas cancerkommitténs försök till kvantifiering
av olika orsakers betydelse för antalet cancerfall i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den övervägande delen av s.k. miljöfaktorer bakom den
nuvarande cancersjukligheten synes ha samband med våra levnadsvanor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tre sammantaget stora orsaksområden är tobaksrökning,
kostfaklorer och andra levnadsvanor främst sexualvanor och fertilitetsmönser.
UV-slrålning genom solljus och solbadande bidrar också till cancerincidensen
och kan delvis hänföras till levnadsvanor. Infektioner, inflammationer m.m. är
en annan, kvantitativt svårbedömd orsaksfaktor, som delvis är förknippad med
levnadsförhållandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänna luftföroreningar, arbetsmiljöfaktorer,
konsumentartiklar, radon (och gammastrålning) i bostäder samt iatrogena
faktorer har hittills antagligen givit förhållandevis begränsade bidrag till
den toiala cancerinci­densen; i vissa fall kan dock individrisken ha varit hög.
Här nämnda faktorer är förknippade med mänskliga verksamheter och innebär i
slor utsträckning ofrivilliga expositioner. Härtill kommer den nalurliga
bakgrundsstrålningen, till vilken ungefär en procenl av den lotala
cancerincidensen beräkningsmäs­sigt kan hänföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De siffror som anges för olika orsaksfaktorer
(sammanfattade i lab. 6:1) har en starkt varierande tillförlitlighet alltifrån
den något så när säkra grunden vid bedömningen av tobaksrökningens roll till
mycket grova uppskatlningar t.ex. vad gäller betydelsen av kostvanor,
sexualvanor och allmänna luftföroreningar. Man måste också ha klart för sig atl
vid försök av detta slag atl kvaniifiera betydelsen för cancerincidensen av
olika faktorer, kommer vissa cancerfall all hänföras till mer än en
orsakskalegori. Delta beror på alt cancer ofta har multipla orsaker som på
olika sätt kan samverka. De givna siffrorna &amp;quot;förklarar&amp;quot; inte heller
alla cancerfall. Genom att en maximalt trolig andel kunnat anges för vissa
orsaksfaktorer, lämnas ett myckel stort förklaringsutrymme för de övriga,
nämligen specifika orsaker i levnadsvanor bl.a. koslen, inkl. infekiioner m.m.
- förulom betydelsen av ärftliga faklorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section566&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section567&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det bör understrykas att uppskattningarna avser
cancerincidenser under senare år, vilka till stor del antas vara betingade av
orsaksfaktorer som förelegat åratal eller decennier tidigare. I vissa fall är
känt hur levnadsvanor eller expositioner för carcinogena agentier ser ut i dag
i förhållande till det tidigare, i andra fall kan della inle säkert bedömas.
Det kan aldrig i förväg uteslutas, alt nya. specifika riskfaktorer skulle ha
tillkommit under senare år inom de angivna riskområdena med ofrivilliga
expositioner. Däremot är det osannolikt, att detta i så fall skulle ge några
större utslag i framtida lolala incidenssiffror. När det gäller exempelvis
arbetsmiljöns betydelse, där stora förbättringar av den hygieniska slandarden
gjorls under 1970- och 80-ialen, skulle den lotala cancerrisk, som är
associerad med nuvarande exponerings­situation, kunna vara betydligt lägre än
fidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avd. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 betänkandels avdelning II. som upptar kapitlen 7- 16,
behandlas i en systematiserad form förutsättningar och ålgärder för att minska
cancersjuk­domarnas skadeverkningar. Häri innefattas dels möjligheter till
förebyggan­de av cancersjukdom, varvid bl.a. uppgifter och synpunkter i kap.
2-6 åberopas, dels vissa frågor om diagnostik och behandling samt om
cancervårdens organisation. Vissa för cancerforskningen angelägna områ­den
framhävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kap. 7&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kap. 7 diskuteras en strategi för cancerprevention med
angivande bl.a. av de allmänna förutsättningarna för att förebygga uppkomst av
cancersjuk­dom, strategins huvudsyften och komponenter i strategin. Med utgångs­punkt
från betydelsen av en riskvärderings- och åtgärdsfilosofi behandlas olika
principer för rangordning särskilt av regulatoriska åtgärder inkl.
kostnads-nyttoanalys i vid bemärkelse av detta begrepp. I några av de därefter
följande kapitlen utvecklas bedömningarna närmare jämte konkre­ta förslag inom
vissa områden. Kommittén har därvid preciserat strategi­principerna på ett
antal punkler i de sammanhang där en sådan diskussion naturligt hör hemma.
Cancerkommittén framhäver bl.a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att de orsaksfaktorer i levnadsvanor och i miljön i
övrigt, som bidrar till uppkomst av cancersjukdomar, i betydande grad bör vara
påverknings­bara, att total prevention inte är möjlig utan syftet med
förebyggande åtgärder är att riskerna för cancersjukdom skall minska och att de
cancerfall, som ändock inträffar, uppträder senare i livet än de eljest skulle
ha gjort.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section568&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section569&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att riskbegreppet är cenlralt i cancerpreventionen liksom
inom områden där samtliga händelseförlopp inle är förutsebara och skadan
biologiskt sett en slumpmässig effekl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fl//slralegin bör ha två huvudsyften, nämligen dels att
den toiala cancerincidensen skall nedbringas, dels atl &amp;quot;icke
acceptabla&amp;quot;' individ­risker skall åtgärdas; dessutom bör möjlighelen lill
skador på komman­de generationer beaktas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att cancersjukdomarna är en del av det lotala
sjukdomspanoramat och alt åtgärder för all förebygga cancer måsle ses i delta
slörre samman­hang,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;atl slralegin för cancerprevention bör avse både kända
risker eller riskområden och okända eller otillräckligt kända; del rör sig om
såväl konkrela ålgärder, vilka direkl eller indirekt syftar till cancerpreven­tion,
som forlsall kunskapsuppbyggnad genom forsknings- och under­sökningsverksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fl//uppföljande studier av hälsoeffekter och andra
konsekvenser av vidtagna ålgärder är viktiga, särskilt vid mera genomgripande
åtgär­der,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att frågor om cancerprevention berör många parter och all
del fär förutsättas att samhällsorgan med ansvar för sjukdomsförebyggande
åtgärder m.m., företag, olika frivilliga organisalioner, berörda forskare och
forskningsfinansierande organ var för sig utformar en egen strategi för att
främja en god cancerprevention,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att följande riskområden/orsaksfaktorer beträffande cancer
bör ingå som komponenter i strategin även om erforderiiga åtgärders art och
omfattning kan skilja sig mycket: tobaks- och alkoholbruk, kostvanor inkl.
specifika kostfaklorer, sexualvanor, infektioner m.m., allmänna
luftföroreningar, arbetsmiljöfaktorer, konsumeniartiklar, joniserande strålning
och UV-slrålning samt iatrogena faklorer, att de för den lagsladgade
riskkontrollen av fysikaliska och kemiska agentier ansvariga centrala
myndigheterna bör formulera och doku­mentera en riskpolicy med avseende pä
cancer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att medicinska/naturvetenskapliga bedömningar vid
riskidenlifiering och riskuppskattning, med kritisk granskning av tillgängliga
vetenskapliga data, bör vara ulskiljbara från de sociala och politiska
bedömningar, som ligger i riskvärdering och beslut om direkla kontrollåtgärder;
riskvärderingar innefattar sålunda bl.a. frågor om riskacceptans och &amp;quot;hur
mycket bevis&amp;quot;, som krävs för åtgärd i en viss siluation, saml om tekniska
och ekonomiska förutsättningar för riskminskning, att en rangordning av
regulatoriska åtgärder blir beroende bl.a. av hur man mäter värdet av kostnad
och nytta, en process där monetära och icke-monetära storheter (t.ex.
riskupplevelse och ojämn fördelning av risken resp. nyttan i befolkningen)
skall bestämmas, varefter de bör presenieras på ett sådani sätl alt del
underlättar för beslutsfattarna all se var konflikterna ligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section570&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section571&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;orrman för jämförbara, kontrollerbara risker i miljön (i
första hand joniserande strålning och kemiska ämnen med cancerinilierande
egenskaper) bör efterslräva likartade skyddsprinciper; de principer som
ulvecklats inom strålskyddet bör då kunna vara vägledande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fl//anlagandel om ell lineäri dos-responsförhållande (i
lågdosområdet) bör ligga till grund för reglering också av kemiska ämnen,
såvida inte tillgängliga data klarl indikerar existensen av en
&amp;quot;tröskeldos&amp;quot; för effekt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fl/r carcinogena orsaksfaktorer har ytterst varierad
slyrka (carcinogen polens), vilkel i kombination med fakiisk exposition ger
riskens sloriek; ofta föreligger dock pålagliga svårigheier alt med god
vetenskaplig säkerhel bestämma carcinogen potens för kemiska ämnen inklusive
att avgöra om en faklor saknar betydelse från risksynpunkt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fl//samiidigi som expositionsminskning för kemiska
carcinogener generelll bör eftersträvas, hänsyn tas lill möjligheter för
riskgradering och för fastställande av tröskeldoser i vissa fall för ämnen som
ej binds till DNA.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kap. 8&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kap. 8 behandlas informalionssyslem med bl.a.
möjligheier liU förvarning om cancerrisker. Diskussionen avser främst
befolkningsbaserade informa­tionssystem och förutsättningarna för
epidemiologiska sludier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För kunskap om en sjukdoms förekomst, orsaker och effekler
i en befolkning behövs informalionssyslem innehållande dala såväl om de av
sjukdomen drabbade personerna (t.ex. incidens- och mortalitetsregisler) som om
övriga individer i befolkningen (t.ex. demografiska basdala).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommiltén beskriver kort olika epidemiologiska
arbetsmetoder m.m. och lar därefier mera ingående upp informationssystem för
hälso- och sjukvår­den, särskilt cancerregistret, ell incidensregister som
inrättades 1958. och dödsorsaksregistrel med specificerade uppgifter
belräffande olika cancer­sjukdomar sedan 1951. Dessa regisler innehåller
individrelalerade uppgifier (via personnummer), vilket är viktigt speciellt för
möjligheterna all genomföra epidemiologiska undersökningar l.ex. beträffande
statistiska samband mellan en cancersjukdom och levnadsförhållanden eller andra
mera specifika miljöfaktorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En mer eller mindre klarl uttalad bevakningsfunklion finns
i samband med vissa regisler som hår avses. En generell diskussion om
epidemiologisk bevakning förs i ell särskilt delavsnitt. Del kan här röra sig
om såväl övervakning av kända risker som indikationer om lidigare okända
risker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågor om internationellt samarbeie, särskilt
epidemiologisk cancerforsk­ning, belyses något.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommitlén framför bl.a. följande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section572&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section573&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att Sverige genom befolkningsbaserade informalionssyslem
och andra förhållanden har mycket goda förulsällningar för studier av såväl
cancersjukdomarna som andra, speciellt kroniska sjukdomar och därigenom en
förpliktelse atl genom epidemiologiskt arbete bidra till den internationella
kunskapen om olika sjukdomar och deras orsaker. Därvid bör möjligheter lill
samarbete medan andra länder, särskilt de nordiska, tillvaratas. - Betydelsen
av befolkningsbaserade långsikliga undersökningsprogram i form av prospekliva
sludier bör särskilt framhävas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;atl bättre epidemiologiska utbildningsmöjligheter, med
tonvikt på posl-gradual ulbildning behöver ulvecklas inom del svenska
universitetsvä­sendet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att krav bör kunna uppslällas all vissa allmänna
befolkningsuppgifier alltid bör vara lått tillgängliga för epidemiologisk
verksamhel: härmed avses offentliga uppgifter som redan ingär i den nuvarande folkbokföringen,
dock alt tillgängligheten behöver förbättras belräffande redan ADB-regislrerade
uppgifter om släktskapsförhållanden (föräldrar) och om tidigare adresser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att patientdata från vård och annan medicinsk behandling
eller undersök­ning i sina väsentliga delar bör registreras på ett jämförbart
sätl såväl i löpande verksamhel som i särskilda forskningsprojekl,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att epidemiologiska bevakningsprogram eller delsystem av
sådana generellt selt förutsätts vidareutvecklas under de närmaste åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med utgångspunkt särskilt i cancersjukdomarna framhåller
kommillén därutöver bl.a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att systematisk insamling och analys av uppgifter om
cancerincidens och dödsorsaker bör ses som delar i ett slörre system för
epidemiologisk bevakning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att rikstäckande uppgifier av god kvalitet om inträffande
fall av cancer­sjukdom (&amp;quot;cancerregistret&amp;quot;) och om dödsfall relaterade
till cancer (i &amp;quot;dödsorsaksregistrel&amp;quot;) är av grundläggande betydelse
för cancerepide­miologin,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att den i praxis utvecklade arbetsfördelningen mellan det
centrala cancer­registret i socialstyrelsen och de regionala lumörregislren i
onkologiska centra har betydande fördelar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;an vissa av kommittén närmare preciserade krav på
prestanda bör ställas pä cancerregisierverksamhelen för alt eftersläpningar
skall minimeras och analyserande funktioner främjas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fl//underlaget för dödsorsaksregisleringen bör förbällras
och att bl.a. rutinerna för uppgiflslämnande beträffande dödsfall och dödsorsak
bör ses över för alt kunna särskiljas i juridiskt-administrativl resp.
medicinskt hänseende,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fl//ansvaret för den medicinska delen i
dödsorsaksregislreringen bör överföras från statistiska cenlralbyrån till
socialstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section574&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section575&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att- förutom de hälsovariabler som följs i en generell
epidemiologisk bevakning - man inom ramen härför även bör verka för förbällrad
dokumentation rörande exposition för länkbara riskfaktorer i miljön inkl.
levnadsvanor samt alt uppläggning av provbanker med human­prover bör övervägas
i olika sammanhang,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fl//epidemiologiska sludier av cancersjukdomarnas
förekomst - med hänsyn bl.a. lill den långa latenstiden för flertalet av dessa
sjukdomar-bör kompletteras med bevakning av andra kliniska parametrar som
skulle kunna relateras till inledande steg i förloppet vid uppkomsl av cancer;
aktiva insatser bör göras för fortsatt forsknings- och utveck­lingsarbele
härvidlag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;atl ansvaret för ulbyggnad av en epidemiologisk bevakning
främsl vilar på sjukvårdshuvudmännen, i samarbeie med andra inlressenler, och
alt tyngdpunkten, ålminslone för delar av verksamhelen såsom cancer­epidemiologin,
bör ligga på den regionala nivån under medverkan av onkologiska centra,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att socialstyrelsen har ansvar för samordning och
planering av epidemio­logisk bevakning på nationell nivå och atl statens
miljömedicinska laboratorium i allt väsentligt bör svara för den operativa
delen av denna verksamhel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;all en god epidemiologisk bevakning kommer att successivi
kräva avsevärd ulbyggnad av resurserna, något som kostnadsmässigt kommer alt
belasta såväl sjukvårdshuvudmännen som slaten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kap. 9&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kap. 9 behandlas hälsoupplysning syftande lill ändrade
levnadsvanor som instrument för förebyggande av bl.a. cancer, även om
hälsoupplysning­en här ses som del i en bredare sjukdomspreveniion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nägra huvudiankar rörande hälsoupplysning från projeklel
&amp;quot;Hälso- och sjukvård inför 90-lalet&amp;quot; (HS 90) refereras, då
hälsoupplysningen där lilldelas en viktig roll för den nya sjukvårdspolitikens
offensiva inriktning. Eflersom hälsoupplysning är en verksamhel vars effekter
till inle ringa del är beroende av bred samverkan, lämnas en redovisning dels
för den formella rollfördel­ningen mellan myndighelerna vad avser
hälsoupplysning, dels för vilka övriga viktiga parter på del lokala och
regionala planet som i större eller mindre grad kan samverka kring hälsoupplysning.
Då landstingen har del övergripande ansvarel för hälsoupplysningen lämnas därpå
särskild redovis­ning om landstingens nuvarande hälsoupplysning. Landstingens
hälsoupp­lysning beskrivs som en verksamhel under ulveckling där landstingen
prövar sig fram i fråga om mål, meloder, målgrupper elc. Mot denna bakgrund
diskuieras därefter en rad strategiska frågor där såväl faktorer som begränsar
informalionseffekten som faklorer som synes kunna bidra lill effekl av
hälsoupplysningen blir belysta. Kommillén diskulerar vidare vissa etiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section576&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section577&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;frågor som måsle hållas levande i all samhällsinformation
syftande lill påverkan av attityder, normer och levnadsvanor. Kommillén lar
även upp frågan om massmedias medverkan i hälsoinformationen. Cancerkommitlén
nolerar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;alt landstingen enligt hälso- och sjukvårdslagen har det
övergripande ansvaret för hälsoupplysningen och all denna i första hand är en
nalurlig del av primärvårdens arbetsuppgifter, an socialstyrelsen enligt
statsmakternas beslut skall ge stöd och service till sjukvårdshuvudmännens
utveckling av hälsoupplysningen vilkel är särskilt viktigt under
uppbyggnadsskedet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommitlén framhåller bl.a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att hälsoupplysning som syfiar till ändrade levnadsvanor
är ell centralt instrument i cancerpreventionen vad avser den lolala
cancerinciden­sen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att hälsoupplysning med mål all förebygga cancer bör
betraklas som en del av allmän hälsoupplysning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;an hälsoupplysning som syftar lill ändrade levnadsvanor
aldrig kan ses som en isolerad medicinsk fråga utan samband med sociala och
kulturella mönster samt andra levnadsvillkor, varför integrerade ansatser på
olika nivåer i samhället och samverkan mellan olika parter behövs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att landstingen bör utveckla effektiva samverkansformer
mellan den egna verksamhelens olika fäll, andra professionella vårdgivare,
myndigheter och olika frivilligorganisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fl//utbildningsmyndigheter och landsting m.fl. bör beakla
behovel av utbildning i fråga om hälsoupplysning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att utformning, genomförande och ulvärdering av hälsoupplysning
röran­de cancerrisker måste angripas tvärvetenskapligt och atl socialstyrelsen
bör ta initiativ till en övergripande diskussion i dessa frågor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att samhället genom sina ansvariga organ bör få rält att i
ökad utsträckning genom s.k. myndighetsmeddelanden ulnyttja TV-radio för
hälsoupp­lysning samt all del är önskvärl att massmedia genom egen program­verksamhet
i ökad utsträckning medverkar med hälsoinformation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kap. 10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under rubriken Särskilda ålgärder inom vissa riskområden
lar cancer­kommitlén i kap. 10 upp fem sådana områden lill närmare diskussion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avsnin 10.1 rör lobaksbruk och lobaksvaror. Med
uigångspunkt från bl.a. redovisning och slutsatser i tidigare kapitel om
tobaksbrukels betydelse för cancerincidensen och hur riskerna med exposition
för tobaksrök i miljön f.n. bör bedömas, behandlar cancerkommittén
möjlighelerna alt kraftigt ned­bringa lobaksbruket, särskilt rökningen.
Nuvarande formella möjligheter lill produktkontroll granskas också. Hur
effekterna av vidtagna ålgärder bör följas behandlas hell kort. I detla
sammanhang erinras även om atl man&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section578&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section579&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;saknar uppgifter avseende svenska förhållanden om
exposition för carcino­gena ämnen i miljön, härrörande från tobaksrökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommitlén framhäver bl.a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att tobaksrökning är den största säkerställda, enskilda
orsaken lill cancer i vårt land. där årligen ungefär vart 6:e cancerfall eller
ca 5 500 fall har tobaksrökning som orsak och att rökare dessutom uppvisar hög
överdödlighet även i vissa andra sjukdomar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fl//rökarens risker är så stora, att import och
försäljning av tobaksvaror inom landet inte skulle vara lillålen, om man endast
såg till rent medicinska aspekter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att även exposition för tobaksrök i miljön, s.k. passiv
rökning, innebär en viss cancerrisk; den individuella risken varierar
naluriigtvis med exponeringsförhållandena och torde i regel vara låg, men det
kan inte uteslutas att den i exlrema fall är pålaglig som i lokaler där mänga
personer röker under läng tid,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att det under alla omsländigheter rör sig om etl stort
antal passivt exponerade personer, där särskilt vissa grupper, t.ex. barn, har
begränsade möjligheter atl genom egna ålgärder undvika exposition,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att ett mål bör vara att ingen mot sin vilja skall
exponeras för tobaksrök i miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För bedömning av effekten av åtgärder mot tobaksrökning
kan faststäl­las&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att utvecklingen speciellt av lungcancerincidensen visar
en direkt överens­stämmelse med utvecklingen av rökvanorna; särskilt ökar
lungcancer­risken om man börjar röka tidigt i livet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att lungcancerincidensen bland män i Sverige är hög och
fortfarande ligger nära fyra gånger över kvinnornas, säkerligen till följd av
tidigare skillnader i rökvanor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att rökningen tilltagit kraftigt bland kvinnor och atl
lungcancerincidensen följaktligen stiger och kan förväntas fortsätta att öka
avsevärl, om rökvanemönstret inte ändras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att risken för t.ex. lungcancer sjunker väsenlligl redan
inom några få år om man slutar att röka; detla gäller även för den som rökt
mycket under lång tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då del gäller konkreta åtgärder anför cancerkommittén
bl.a. följande synpunkter och förslag, nämligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att flera utredningar under senare är redan har utpekat
tobaksrökningens hälsorisker men atl de åtgärder som därefter vidtagits varit
otillräckliga, varför fortsatta, kraftfulla ansträngningar måste göras särskilt
med inrikining pä att lobakskonsumtionen drastiskt begränsas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att därvid hälsoupplysning och andra åtgärder, som kan
stimulera och hjälpa människor till att sluta röka, bör intensifieras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att det är särskilt viktigt med åtgärder för att motverka
att människor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 181&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section580&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section581&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.  
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;börjar röka och alt - utöver pågående aktiviteter - mer
resurser måsle avsällas för speciella insalser syftande lill all hindra
rökdebul hos barn och ungdom; sådana nya insalser bör sä långt möjligl
koordineras i ell särskilt program, vilkel bör ges status av en nationell
angelägenhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fl//priset på lobaksvaror bör användas i
konsumtionsdämpande syfte, varivid prisutvecklingen i varje fall inle bör
understiga utvecklingen av konsumentprisindex; samma beskallningspolilik bör
användas för samtliga rökvaror,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att möjligheter till produktkontroll molsvarande dem som
gäller för andra biologiskl aktiva, kemiska ämnen bör föreligga för samtliga
lobaksva­ror; konlrollen bör finansiseras genom avgifter från tillverkare och
importörer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att utvecklingen av rökvanorna kontinuerligt bör följas av
vederbörande myndighel och all sådana hälsoförändringar, som kan relaleras till
lobaksbruket. särskilt bör följas genom epidemiologisk bevakning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avsnni 10.2 rör kosl- och kostvanor. Här konstaleras atl
mal och dryck (vid sidan av inandningsluflen) ulgör den slörsla
&amp;quot;exponeringsmöjlighelen&amp;quot; för miljöfaktorer generelll sell. samlidigt
som näringsämnes- och vätskeinlag är livsnödvändigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver frågor om eventuella cancerrisker från kemiska
ämnen som föroreningar bl.a. genom mikroorganismer eller tillsatser i livsmedel
har forskningen alltmer kommit att inriklas på betydelsen av kostens samman­sättning
(födokomponenter som bidrar lill eller kanske motverkar uppkomst av cancer),
med andra ord våra kostvanor. Cancerkommillén tar hår bl.a. upp enskilda
kostkomponeniers tänkbara betydelse (även cancerrisker med alkoholbruk berörs),
den lagsladgade riskkonlrollens (jfr kap. 11) avgräns­ningar och del cenirala
myndighetsansvaret för hälsoupplysning och annan informalion till allmänheten,
möjlighelen atl ge kostrekommendationer med avseende pä cancerprevention och
vilka medel som slår lill buds för att förändra människors koslvanor. Tänkbara
effekler av kostomläggningar diskuieras särskilt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommittén framför bl.a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att
epidemiologiska och experimentella undersökningsresultat samman­tagna
överiygande visar all koslen har stor betydelse i fråga om den totala
cancerincidensen men alt detaljkunskapen ännu ej medger en noggrann
kvantifiering, fl//en inlensifierad forskning inom della område bör komma lill
stånd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;också i vårt land, fl// de försikliga slutsatser, som nu
kan dras belräffande enskilda kompo­nenters betydelse för cancer och som kan
översättas lill kostrekom­mendaiioner, ligger väl i linje med huvudinriktningen
för befintliga svenska råd från kostexperter och för livsmedelsverkets
näringsrekom-mendalioner; dessa förutsätts la hänsyn lill såväl
näringsfysiologiska behov som möjlighelen all genom koslvalel främja hälsa och
motverka&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section582&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section583&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;koslrelaterade sjukdomar (andra än cancer).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;atl en sänkning av det toiala feltintaget f.n. framstår
som mest angelägen, varvid en trolig, gynnsam effekt på incidensen av
ålminslone vissa cancersjukdomar kan läggas lill övriga förvänlade posiiiva
effekler, inle minst i fråga om hjärt-kärlsjukdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fl//det långsikliga målel för samhållets åtgärder bör vara
atl den lolala fellkonsumtionen i landel successivi nedbringas lill
genomsnillligl under 30 % av energiintaget, varvid ell första delmål under del
närmaste decenniet kan vara en minskning till 35 % frän nuvarande närmare 40 %,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rt// planering av kosler med hänsyn lill berörda personers
behov enligt nu gällande svenska näringsrekommendationer i regel bör gå i
riklning mol det lägre värdet i däri angivel inlervall för totalt fettiniag
(25-35 % av energibehovet); särskilt bör personer med ett extremt högl
fetiintag sänka detsamma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;all kosten i övrigt i enlighet med
näringsrekommendationerna bör vara varierad och alt belydelsen av frukt och
grönsaker samt fullkornspro­dukter här särskilt bör framhållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fl//hälsoupplysning och annan särskilt riktad informalion
bör vara den primära meloden i syfte atl främja en. på vetenskapens nuvarande
ståndpunkt så näringsriklig kosl som möjligl i hem och storhushåll
(skolbespisningar, personalreslauranger m.m.), men all även frägor som
produktutbud, prissällning m.m. bör beaktas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;all effeklen av vidtagna ålgärder bör studeras i syfte att
söka belysa hur ändrade koslvanor inverkar på människors hälsa, däribland i
vilken mån incidensen av olika cancersjukdomar förändras m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avsnitt 10.3 behandlar allmänna luftföroreningar. Många
faklorer inver­kar på luftkvaliteten på en orl. såväl ulsläpp från irafik,
uppvärmning av bosläder och annan energiproduktion som induslriella processer,
avfallsför­bränning m.m. Cancerkommittén har här framför alll diskuterat det
dominerande problemet i lälorter, nämligen biltrafiken (där föroreningarna dock
i regel ej kan skiljas från l.ex. bosladsuppvärmningen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inandningsluften i tälortsmiljön innehåller elt stort
antal olika förorening­ar, i regel i myckel låga koncentrationer.
Cancerkommillén har gjort vissa bedömningar av cancerriskernas omfallning. I
övrigt har kommiltén främsl tagit upp bilavgaskommilténs lidigare lagda förslag
lill ålgärder för att minska avgasutsläpp och immissioner från biltrafiken.
Cancerkommittén framför bl.a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fl//antalet cancerfall per år som beror på allmänna
luftföroreningar (i tätort) enligt rimliga anlaganden bör ligga i inlervallel
elt hundratal lill ell tusental fall. an bilavgaskommiltén angett flera kända
eller befarade negativa hälso-och miljöeffekter från trafikavgaser som grund
för sina förslag om immissionsbegränsningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section584&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section585&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fl// cancerkommitlén i princip tillstyrkt
bilavgaskommilténs förslag (betän­kandet Bilar och renare luft, SOU 1983:27,
med senare skärpning i skrivelse till regeringen 1983-12-07) under hänvisning
till dess samlade motivering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;atl preventiva åtgärder mot allmänna luftföroreningar,
särskilt från biltrafiken, bör vidias där så är lekniskl och ekonomiskt möjligl
också med särskild hänsyn till den ofrivilliga exponeringen och till cancerris­ker,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fl//bl.a. krav på en effekiiv katalytisk avgasrening på
personbilar (bensindrivna) bör införas snarasl möjligl och att blyfri bensin
bör bli lillgänglig och användas där det är tekniskt möjligt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fl//fortsatt forskning är angelägen bl.a. om olika
avgaskomponenters mulagena/carcinogena effekter och atl ökad uppmärksamhet bör
ägnas dieseldriftens roll för hälsorisker och dieselleknikens ulveckling i
syfte atl minska utsläppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I avsnill 10.4 tar cancerkommitlén upp frågan om
cancerrisker förknip­pade med sönderfallsprodukter av den radioakliva gasen
radon i bostäder. Radon är etl naturiigl förekommande grundämne, som kan
kontaminera inomhusluften via olämpligl byggnadsmaterial och genom läckage in i
bostäder frän marken. En väsenllig fräga är bedömningen av cancerriskens
sloriek. Kommittén tar också upp radonutredningens tidigare lagda förslag lill
åtgärder för atl minska exposiiionsmöjligheterna för radon i såväl
nytillkommande som befinllig bebyggelse. Cancerkommittén framför bl.a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fl//det först bör erinras om strålskyddsmyndighelens (SSI)
uppskattning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;atl nuvarande radondolterhalter i svenska bosläder i
framtiden kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;orsaka ca 1 100 fall av lungcancer per är, med viss
osäkerhet som ger&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:160.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inlervallel ca 300- 3 000 fall,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att del vetenskapliga underiagel för riskuppskallning ännu
så länge är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mycket bristfälligt, all cancerkommittén genom egna
överväganden kommit till att en siffra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;runt den nedre gränsen i SSLs riskintervall ter sig mest
sannolik, fl//del enda sättet att söka klara ut omfaltningen av detta
potentiellt allvarliga hälsoproblem är genom en väl genomförd radonepidemiolo­gisk
undersökning direkt avseende specifikt svenska förhållanden, att en sådan
undersökning anlagligen behöver bli mycket omfallande och kräva en tid av 4- 7
är saml att undersökningen bör läggas upp som etl tvärvetenskapligt,
sammanhållet projekl med formell anknytning till något lämpligt organ såsom
slatens miljömedicinska laboralorium, fl//under alla omsländigheter
radonutredningens förslag i betänkandet Radon i bostäder (SOU 1983:6) nu bör
genomföras som en minimiåt­gärd; därutöver bör ytterligare möjligheter prövas
atl underlätta för husägare som så önskar alt sänka radondollerhalien under den
av radonutredningen föreslagna åigärdsnivån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section586&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section587&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver diskussionen om allmänna luftföroreningar särskilt
i lälorl (avsnill 10.3) tar cancerkommittén i avsnitt 10.5 översiktligt upp
frågan om luftföro­reningar i inomhusmiljön som generell företeelse. Häri ingår
sålunda bl.a tobaksrök med möjligheter till s.k. passiv rökning (jfr avsnitt
10.1) och bostadsradon (jfr avsnitt 10.4) men även förekomsten av samma
allmänna luftföroreningar som i utomhusluften. Ämnen från byggmaterial och
ämnen bildade ur mikroorganismer eller vid matlagning kan påverka inomhusluf­tens
kvalitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Expositioner
i yrkeslivet, betingade av processer eller produkthanlering i arbetsmiljön,
behandlas i andra sammanhang i betänkandet. Cancerkommitlén framhåller bl.a.
fl//vissa cancerrisker, delvis behandlade ur andra infallsvinklar i del&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;föregående, kan förknippas med luftföroreningar i
inomhusmiljön, fl// förekomst och halt av olika luftföroreningar inomhus till
viss del är beroende av tekniska lösningar i fräga om exempelvis byggmaterial
och ventilation, och atl samlade insalser i form av ell program med inriktning
pä bl.a. cancerrisker i inomhusmiljön, särskilt boendemiljön, därför bör
komplettera forskning och kontrollåtgärder inriklade på specifika agentier, att
hittills tagna initiativ och pågående verksamheter med detta syfte alltfort 
bör  stödjas  och  alt  socialstyrelsen  mot  bakgrund  av  sitt övergripande
ansvar för hälsofrågor bör söka ytterligare samordna insaiserna i samråd med
bl.a. statens miljömedicinska laboralorium och statens råd för
byggnadsforskning, fl// del dessutom inte bara från vetenskaplig utan även från
administrativ synpunkt är angelägel med samlade grepp på luftföroreningar som
företeelse; bl.a. bör i förekommande fall riktlinjer (hygieniska grän­svärden)
för föroreningar i utomhusmiljön beakta möjliga koncentra­tioner inomhus, att
gränsvärden för agentier i offentliga miljöer eller andra gemensamhets­lokaler
och i boendemiljön i vissa fall kan komplettera andra älgärder i syfte att
minska hälsorisker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kap. 11&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kap. 11 behandlas den lagstadgade riskkontrollen med
vissa synpunkler och förslag, som kompletterar strategin för cancerprevention
enligt kap. 7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Någon ingående analys av den lagstiftning, som är relevant
för motver­kande av cancerrisker, har inte eftersträvats. Delar av denna är
ocksä f.n. föremål för översyn genom bl.a. kemikommissionen. De viktigaste
författ­ningsområdena refereras kortfattat, varav framgår att vissa
grundläggande principer är desamma, trots att det rör sig om lagar tillkomna
vid olika tidpunkter och för delvis myckel olika riskförhållanden. Mer än en
lag kan bli&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section588&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section589&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tillämplig på specifika riskfaktorer beroende på deras
förekomst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 kapitlet diskuteras några frågor, som avser dels
underlag för riskupp­skattningar, särskilt vad gäller kemiska agentier, dels
riskvärdering och direkla kontrollåtgärder. Härav dras även vissa slutsatser
rörande myndig-hetsorganisalionen m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommitlén framhåller bl.a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fl//den medicinska/naturvetenskapliga analysen av
cancerrisker för män­niska vid exponering för visst ämne eller vid
blandexposilioner i regel är vansklig och förutsätter kvalificerade
vetenskapliga bedömningar av alla lillgängliga uppgifter om ageniiernas
egenskaper och effekter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;all samma eller likarlade vetenskapliga dala bör bedömas
på samma sätl av olika myndigheter i den svenska riskkonlrollen. varvid man
bl.a. bör ha gemensamma kriterier för bedömning av ämnen som i lagstiftningens
mening bör anses som carcinogener,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fl//priorilering av underlag för riskuppskallningar bör
ske med inriktning på expositionsanalys för redan kända eller på goda grunder
misstänkta carcinogena agentier (inkl. produkter, hanleringssäll, processer,
emis­sioner eller immissioner) snarare än omfallande ålgärder för all få fram
nya dala om andra agentiers egenskaper och effekter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att viss resursprioritering därutöver bör ske för
riskidenlifiering i situatio­ner där expositionen i individuella fall kan antas
vara hög och/eller där ett slorl antal personer exponeras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att myndighelernas överblick över exponeringssitualionen
för kemiska agentier delvis är otillräcklig och all tillgången till
exponeringsdala generelll sell bör förbättras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att frågan om testresurser för bedömning av cancerrisker
är intimt förknippad med den allmänna uppbyggnaden av toxikologisk kompe­tens
och toxikologiska forsknings- och undersökningsresurser i lan­del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att beslut i riskkontrollen hos myndighet i större utsträckning
än f.n. bör vara dokumenterade på ell läll tillgängligt säll med
sammanfattningar av riskuppskallningar, kostnads-nyttoanalyser och andra för
beslulen väsenlliga uppgifier,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att resultaten av vidtagna åtgärder bör klarläggas genom
särskilda insatser i samband med tillsyn eller på annat sätt; en löpande
lillsyn av tillräcklig omfattning över efterlevnaden av gällande beslämmelser
är därulöver av slor betydelse - även för den enskildes tillit till den
samhälleliga konlrollapparaten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;all internationellt samarbete i syfte alt underlälta den
lagsladgade riskkonlrollen är väsenlligl såväl dä del gäller forsknings- och
utredningsarbete inkl. genomförande av tester som formulering av policy och, i
förekommande fall, vidtagande av administraliva ålgär­der.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section590&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section591&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;art samarbetet mom landel mellan i första hand cenirala
kontroll- och lillsynsruyndigheter behöver uividgas och att del bör
instiiuiionaliseras särskilt vad gäller den medicinska/naturvetenskapliga
riskanalysen; härvid får förutsättas all även exlerna vetenskapliga experter -
tillfäl­ligt eller för längre perioder - knyls till samarbetsgrupper e.d.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kap 12&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kap. 12 lar cancerkommittén upp speciellt informationens
roll för samspel och förtroende i riskkonlrollen. Öppenhet och sekreless för
informationen diskuteras liksom möjligheter till utfrågningar
(&amp;quot;hearings&amp;quot;') m. m. Inforrnationsutbudet vad gäller vetenskaplig
information och infor­mationsöverföringen berörs liksom informationens kvalitet
och lendenser all förringa forskningens betydelse. Cancerkommitlén har bl.a.
ansett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att förtroendet inle minst hos allmänheten för den
lagsladgade riskkon­trollen är starkt beroende av tillgången till information,
att det  av  detla skäl  och  för den  fria  forskningen  är angeläget  all
vetenskaplig och annan informalion hos myndighel och som är av betydelse för
bedömningen av eventuella  hälsorisker i princip är obegränsai tillgänglig;
någon direkl ändring i gällande sekretesslagstift­ning föreläs ej men bl.a. bör
man verka för internationellt samförstånd om ökad öppenhet belräffande sådan
information, att det stora ulbudel av data om risker, riskfaktorer och
möjligheter att motverka risker finns i den internationella vetenskapliga
litteraturen men att informationsöverföringen särskilt för lekmannen ej sällan
vållar svårigheter, att- förutom informationsservice som ges vid vissa
vetenskapliga biblio­tek efter förfrågan - myndigheter inom riskkontrollen och
inte minst massmedia har en viklig roll beträffande den aktiva
informationssprid­ningen, att frågan rörande informationens kvalitet särskilt
måste beaklas och att därvid bl.a. behovel av journalister i massmedia med
grundkunskaper inom  del  medicinska/naturvetenskapliga  områdel  måste 
betonas, varvid utbildningsmöjligheterna bör förbättras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kap. 13&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kap. 13 behandlas hälsoundersökningar genom vilka man
söker efter cancer eller förstadier lill cancer. Mol bakgrund aven rad
uppslällda kriterier och kravspecifikationer för bedömning av vilka sjukdomar
som lämpar sig för diagnostik genom masshälsoundersökningar väljer kommiltén
all mer detaljerat diskulera fyra sjukdomar, nämligen livmoderhals-, bröst-,
tarm-och lungcancer. Kommittén belyser härvid var och en av dessa sjukdomar för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section592&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section593&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sig samt den information som finns tillgänglig för
bedömning av förutsätt­ningar för uppsökande hälsokontroller och deras värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommittén tar i detta sammanhang upp problematik som
är förenad med diagnos genom masshälsoundersökningar - bl.a. genom frågor av
följande slag: Hur mänga personer måste behandlas och oroas i onödan genom
hälsokontrollen? Medför hälsokontrollen att behandlingen kan göras skonsammare
för många? Kan dödligheten reduceras i den aktuella cancersjukdomen? Står
kostnaden i rimlig proportion till vinsten?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén behandlar även de psykosociala aspekterna av
masshälsoun­dersökningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommittén   konstaterar   beträffande  
masshälsoundersökningar avseende cancer följande: att problematiken vid
masshälsoundersökningar i regel är komplicerad bl.a. beroende pä alt del spontana
förloppet för de förstadier till cancer eller fall av myckel tidig cancer som
ofta påträffas är ofullständigt känl, fl/t retrospektiv utvärdering av en
hälsokontrolls effekter ofta är förenad med betydande svårighet och osäkerhet
varför en prospektiv, väl kontrollerad försöksverksamhet i regel är att
föredra, att samhället har ett ansvar för att en hälsokontrollmetod utvärderas
genom en adekvat försöksverksamhet innan metoden accepleras för en allmän,
uppsökande hälsokontroll, fl// f.n. endast tre former av
masshälsoundersökningar avseende cancer är akluella i Sverige nämligen
gynekologisk hälsokontroll (livmoderhals­cancer), mammografisk hälsokontroll
(bröstcancer) samt hälsokontroll som avser påvisande av blod i avföringen
(tarmcancer), att förbättrad diagnostik av symiomgivande cancer f.n. torde ha
väsentligt slörre betydelse för att reducera cancersjukdomarnas verkningar än
uppsökande hälsoundersökningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommittén föreslår följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att den uppsökande gynekologiska hälsokontrollen i
sjukvårdshuvudmän­nens regi fortsätter och från nuvarande omfattning
(åldersgruppen 30-49 år) utökas till att omfatta åldersgruppen 30-59 år med
provtag­ning vart fjärde år, liksom f.n.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att dataadministrativa program införes, regionvis eller
länsvis, för registre­ring av alla vaginalcytologiska prov med avsikt att
bättre samordna den organiserade uppsökande hälsokontrollen och övrig
gynekologisk hälsokontroll,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fl//etl säkrare underlag framtages för bedömning av bl.a.
frågor rörande adekvat omfattning av och lämpliga undersökningsintervall för
den uppsökande gynekologiska hälsokontrollen dels genom inlensivbear-betning av
det statistiska material beträffande gynekologisk hälsokon­troll som samlats i
anslutning till socialstyrelsens cancerregister och i vissa enskilda landsting,
dels genom studium av den sjukvårdsverksam-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section594&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section595&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;het som genererats av hälsokonlrollen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;a//försöksverksamhel med uppsökande mammografisk
hälsokontroll i Malmö kommun samt Kopparbergs och Östergötlands låns landsting
fortlöpande uivärderas statisliskt-medicinskt och alt. så snarl tillräck­ligt
underlag föreligger, ställning tas lill en allmän uppsökande hälsokontroll,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;all mammografi i rent hälsokonlrollsyfte bör undvikas hos
kvinnor under 40 års ålder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att såväl en pågående siudie i Göteborgs kommun som
liknande ulländska studier avseende lidigdiagnostik av larmiumörer genom
påvisande av blod i avföringen (Hemocculilest) noggranl bör följas och
evenluellt läggas lill grund för en utvidgad kontrollerad försöksverksamhel med
uppsökande hälsokontroll,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;all de psykosociala aspekterna av masshälsoundersökningar
avseende cancer studeras i större utsträckning ån hillills.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;a//föreslagna sludier och utvärderingar samordnas av
socialstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kap. 14&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kap. 14 behandlas cancervårdens organisalion i Sverige.
Redovisningen utgår från en sammanfattning av socialslyrelsens råd och
anvisningar från 1974 beträffande planering av onkologisk sjukvård, vari bl.a.
anges principer för resurs- och kompetensfördelning mellan olika
sjukvårdsnivåer. Mot denna bakgrund berskrivs sedan den onkologiska vårdens
utveckling i Sverige efler 1974. Kommiltén belyser härvid bl.a. frågor rörande
avvägning mellan behov av centralisering av resurskrävande vård ä ena sidan och
hänsynslagande till patienternas närhelsbehov till hemorten å andra sidan.
Denna redovisning leder över lill ett avsnitt som behandlar cancervårdens
utveckling på regional nivå där onkologiska centra intar nyckelposition för
samordning av sjukvårdsregionens resurser samt ett annal avsnitt som behandlar
cancersjukvården på länsnivå. I det senare avsnittet diskuieras ingående hur
behovel av onkologisk kompetens bland läkarna skall kunna tillgodoses inom
länssjukvården. Med samma syfte - atl höja cancervårdens kvalilet - diskuterar
kommittén olika vägar atl åsladkomma förbällrad sjuksköterskeutbildning och
psykologisk omvårdnad. Cancerkommittén anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att uppbyggnaden av regionala onkologiska centra bör
fullföljas enligt förslagen i socialslyrelsens Råd och anvisningar: Planering
av onkolo­gisk sjukvård (32/1974), att cancervårdens ändamålsenliga och
nödvändiga ulveckling med hänsyn lill de ökande krav som slälls på denna vård
beaktas vid den pågående omstruktureringen av sjukvärden, fl//adekvat
dimensionering av de regionala onkologiska klinikerna är en förutsättning för
alt inlentionerna i socialslyrelsens Råd och anvisning­ar skall kunna
fullföljas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section596&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section597&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;an lillgång lil! onkologisk kompetens bör tillförsäkras
patienterna även inom länssjukvården genom åtgärder inom de enskilda landstingen
och atl behov av denna sakkunskap bör beaklas vid planering av läkarnas
vidareutbildning och efterutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;all resurserna för strålbehandling, som kräver avancerad
leknisk utrust­ning, specialutbildad personal och etl belydande patientunderlag
för rationellt utnyttjande, bör koncentreras till de onkologiska regionkli­nikerna
och inte ytterligare byggas ut inom länssjukvården,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;all sjuksköterskors ulbildning i cancervård ar en viklig
fråga som närmare bör ulredas av UHÅ med beaklande av de möjligheter lill
förbällringar som anges av cancerkommittén,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;alt den psykologiska oinvårdnaden av cancerpatienterna bör
förbättras i försia hand genom inrättande vid onkologiska centra av speciella
läkar-och psykologtjänster inte minst för bl.a, personalhandledning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;«//onkologiska centras informationsverksamhet bör omfalla
även infor­mation lill allmänhelen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fl//sjukvårdshuvudmännen bör eftersträva en effektivare
samverkan mellan olika sjukvårdsregioners onkologiska centra för att bl,a.
kunna utnyttja resurser gemensaml för diagnoslik, vård, behandling och
ulbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kap. 15&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Forskning rörande cancer och cancerprevenliva ålgärder las
upp i kap. 15 under erinran om att cancerkommittén direkl eller indirekt
behandlal forskningsfrågor i samlliga föregående kapitel, i de sammanhang där
dessa organiskt hör hemma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De medel som totalt går till cancerforskning i Sverige är
slora i förhållande lill övrig forskning i landet. Projektanslagen lill
cancerforskning år 1983 uppgick lill ca 90 milj. kr., av vilka Riksföreningen
mot cancer svarade för drygt en tredjedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén pekar på en rad forskningsfrågor och områden där
svenska insatser ler sig nalurliga såväl inom biologisk-medicinsk
grundforskning som klinisk onkologisk forskning, epidemiologiska och
experimentella undersök­ningar av belydelsen av levnadsvanor och andra
miljöfaktorer för cancer­uppkomst, tekniska problemställningar med inriktning
på genomförande av cancerprevenliva ålgärder m.m. Vidare behandlas
organisaiionen i stort av cancerforskningen med bl.a. frågor om kvalilet och
effektivitet, kontakler mellan forskningsfinansierande organ och samarbete i
slörre program samt resursbehoven i stort. Häri ingår ej sädana verksamheter
eller projekt vilka bör finansieras genom hälso- och sjukvårdshuvudmännen resp.
över statsbudgeten till ansvariga myndigheter eller där kommittén tidigare
förordal särskilda finansieringsvägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommittén framhåller bl.a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section598&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section599&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att forskning spelar en avgörande roll för
ansträngningarna atl begränsa cancersjukdomarnas skadeverkningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rt//den i Sverige bedrivna cancerforskningen, trots all
det rör sig om ett lilet land med därav följande begränsade resuiser, är av
stor betydelse och att svenska forskare inom vissa områden är internationellt
ledande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att det i försia hand bör ankomma pä forskarsamhället och
de forsknings­finansierande organen alt själva avgöra vad som bör prioriteras
inom ramen för tillgängliga resurser; några organisatoriska ändringar föresläs
inle,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att ökade forskningsinsatser år önskvärda särskilt inom
områdena epide­miologi, toxikologi i relation lill verkningsmekanismer och
genetik samt forskning över risk- och åtgärdsproblematik,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;a//forskningsråden och seklorforskningsorganen har alt
själva bedöma sina resursbehov med hänsyn till genomförandet av de intentioner
cancerkommittén givit utlryck för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kap. 16&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kap. 16 ges några allmänna prioriieringar vad gäller
verksamheter för atl molverka cancersjukdomarnas skadeverkningar. Vidare görs
en översiktlig genomgång av cancerkommitiéns förslag med hänsyn till vissa
kostnads­aspekter jämte kostnadsbärare. Behovel av överblick på nationell nivå
diskuteras dels för hälsofrämjande åtgärder rent allmänt, dels för uppfölj­ning
av ny kunskap och av cancerkommilléns intentioner. Cancerkommittén konstaterar
bl.a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att cancersjukdomarna ulgör en viktig del av landets
hälsoproblem och att forlsalta effektiva och kraftfulla insalser för atl minska
cancersjukdo­marnas skadeverkningar i hög grad är påkallade vad gäller
förebyggan­de åtgärder, diagnos samt behandling och vård av cancerpatienter,
fl//ansvarel för prioriteringar på detaljnivå och för bedömningar av
resursbehov och kostnadsuppföljningar enligt kommitténs förslag i del
föregående i princip bör vila direkt på resp. ansvariga organ under
hänsynslagande bl.a. till den strategi för cancerprevention som kommittén
angett, att kostnaderna för genomförandet av kommitténs förslag dessutom sällan
kan ses som en fråga enbart om cancer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då det gäller prioriteringar i stort, anser kommittén&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;anden allmänna principen om ökade satsningar på
sjukdomsförebyggan­de älgärder särskilt måste framhållas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att därutöver i nuläget avsevärda resurser forlfarande
behövs inom sjukvärden för diagnos, vård och behandling av cancersjuka
palienter, med hög prioritet inte minsl för frågor om lidig diagnostik,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fl//det säkraste konkrela åtgärdsområdet på vetenskapens
nuvarande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section600&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section601&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ståndpunkt då det gäller att söka nedbringa den toiala
cancerincidensen är tobaksrökningen; vidare motiverar kostens stora betydelse
dels intensifierad forskning bl.a. avseende enskilda kostkomponeniers roll för
canceruppkomsl, dels en befolkningens kostomläggning inom ramen för gällande
svenska kostrekommendationer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;all den viktigaste metoden att i dag söka nedbringa den
framtida, totala cancerincidensen synes vara genom hälsoupplysning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fl//samhällelig kontroll av fysikaliska och kemiska
agentier därutöver behövs bl.a. som stöd för individen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fl//kunskapsuppbyggnaden genom forsknings- och
undersökningsverk­samhet måste fortgå och vidareutvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen föreslås&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att etl rådgivande organ inrättas ål regeringen för att
följa utvecklingen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;saml initiera förslag till och underlätta samordning av
insatser nationellt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i syfte att förebygga ohälsa och främja hälsan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskilt yttrande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskilt yttrande har avgivits av kommittéledamoten
docenten Peter Söderbaum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs sammansättning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ledamöter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bergström, Sune, professor, ordförande Ehrenberg, Lars,
professor Einhorn, Jerzy, professor Friberg, Lars, professor Gustafsson, Bengt,
professor Carlheim-Gyllensköld, Karin, docent Holmberg, Bo, professor Larsson,
Lars-Gunnar, professor Lindau, Lars, avdelningschef Mileikowsky, Curt, docent,
direktör Swarén, Ulla, kanslichef Söderbaum, Peter, docent Thor, Thorsten,
direktör Westermark, Torbjörn, professor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section602&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section603&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sakkunniga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alsén, Sven,
avdelningschef&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liliewall,
Birgitta, departementssekreterare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudsekreterare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Englund,
Anders, med. lic, chefläkare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Swarén,
Ulla, farm. lic, kanslichef&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section604&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section605&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanställning av remissyttrandena över cancer-kommitténs
betänkande (SOU 1984:67) Cancer -orsaker, förebyggande m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innehåll&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissinslanser  
..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänna
synpunkler   .............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förebyggande
insatser   .......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ökad
tvärsekloriell samverkan i riskkonlrollen             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inrättande av
en rådgivande hälsodelegation            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hälsoupplysning 
............................................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Särskilda
åtgärder inom vissa riskområden   ... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.4.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tobaksbruk och
tobaksvaror   ............... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.4.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kost och
kostvanor   ............................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.4.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Radon i
bosläder   ................................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.4.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Luftföroreningar
i inomhusmiljön............ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.4.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänna
luftföroreningar   .................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hälsoundersökningar  
............................................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Cancervårdens
organisalion .................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1      Utbildning av vårdpersonal   ......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Forskning
rörande cancer och cancerprevenliva ålgärder   ....&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Informationssystem  
............................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section606&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:63.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section607&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanställning av remissyttrandena över cancer-kommitténs
betänkande (SOU 1984:67) Cancer -orsaker, förebyggande m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1       Remissinstanser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter remiss har yllranden över cancerkommitténs
betänkande kommit in från socialstyrelsen, statens miljömedicinska
laboratorium, statens livsme­delsverk, statens jordbruksnämnd,
produktkontrollnämnden, statens natur­vårdsverk, statens strålskyddsinslitut,
siaiskoniorei, riksrevisionsverkel. statistiska cenlralbyrån. universitets- och
högskoleämbetet, skolöversiyrel­sen, arbelarskyddsstyrelsen, bosladsstyrelsen,
statens planverk, länsstyrel­sen i Kristianstads län, länsstyrelsen i
Göieborgs- och Bohus lan. länsstyrel­sen i Älvsborgs lån, länsstyrelsen i
Norrbottens län. Landstingsförbundet, samtliga läns landstingskommuner utom
Blekinge, Skaraborgs, Värmlands och Jämtlands läns landstingskommuner.
Göteborgs kommun, Malmö kommun, Gotlands kommun, Stockholms kommun, Örebro
komnuin. Töreboda kommun, Sundsvalls kommun. Piteå kommun. Sjukvårdens och
socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri), Landsorganisa­tionen
i Sverige (LO), Tjänsiemännens cenlralorganisalion (TCO). Central­organisationen
SACO/SR (SACO/SR), Svenska läkaresällskapet. Svenska arbetsgivareföreningen,
Sveriges induslriförbund. Lantbrukarnas riksför­bund, medicinska
forskningsrådei. nalurvelenskapliga forskningsrådet, forskningsrådsnämnden,
styrelsen för arbelarskyddsfonden. statens råd för byggnadsforskning, styrelsen
för leknisk ulveckling. Ingenjörsvelenskaps­akademien, Kungl.
velenskapsakademien. Riksföreningen mot cancer. Kemikommissionen (JO 1983:02),
Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Bröstcancerföreningarnas
riksorganisation. Riksförbundet för barn med blod- och tumörsjukdomar, Svenska
Tobaks AB. Nationalföreningen för upplysning om tobakens skadeverkningar (NTS),
Riksförbundel Vi som inte röker (VISIR) och Miljövårdsgruppernas riksförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom har yllranden kommil in från Svenska
kemiingenjörers förening, föreirädare för onkologiska centra och företrädare
för onkologkli­niker vid länslasaretten saml någon enskild. Remissinslanserna
häri vissa fall bifogal yttranden som de har inhämlal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kommunförbundet och delegationen för social
forskning har meddelal all de beslulal au avslå från alt avge yllranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett genomgående omdöme i de allra flesta remissvaren ar au
betänkandet ulgör en gedigen och omfallande sammanslällning av det aktuella
kunskaps­läget rörande cancersjukdomarnas uppkomsl, orsakssammanhang och
utbredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section608&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section609&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sålunda framhåller l.ex. socialsiyrelsen all betänkandet
ger en balanserad och klargörande bild av orsakerna lill cancer och en fyllig
översikt över aktuella förebyggande älgärder. Styrelsen konstaterar all
kommitténs synsätt väl överensstämmer med del som framkommer i HS 90.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens naturvårdsverk anser all belänkandel trots sitl
omfång, ger en lättillgänglig och förtjänstfull resumé av kunskapslägel inom
områdel. Det finns all anledning att tro all belänkandel med underlagsmaterial
under den närmaste framliden kommer atl användas såväl praktiskt som leoretiskt
inom vilt skilda områden i samhällel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medicinska forskningsrådet betraktar cancerkommilléns
betänkande som elt vikligt dokument för planeringen av den framlida
cancersjukvården och kan i stora delar anslula sig till de allmänna
prioriieringar som ges vad gäller cancerprevention och verksamheter för att
molverka cancersjukdomarnas skadeverkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landsiingsförbundei framhåller alt betänkandet präglas av
stor sakkun­skap och övertygande framställning när del gäller underlagsmaterial
och ålgärdsförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Liknande synpunkter framförs av länssiyrelsen i Göieborgs
och Bohus län, som anför följande. De förslag lill åtgärder som läggs fram är
välmotiverade och väl genomtänkta. Förslagen kan vänlas få en slor betydelse
för det fortsatta arbelet med att förebygga cancersjukdomars uppkomst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO anför bl.a. följande. Belänkandels text har i långa
slycken karakiär av pedagogiskt tillrättalagd kunskapsöversikt. Den möjliggör
för en bred läsekrets, vari kan innefattas även intresserade lekmän utan
avancerade förkunskaper, att fä insikter i olika frågeslällningar och problem
vilka har samband med cancersjukdomar. Häri innefattas allt från kunskaper och
teorier om uppkomst och frågor om diagnostik och vård till förebyggandets
problem, forskningsfrågor, hälsoinformationsfrägor m.m. Betänkandet ger med
sina underbilagor en fyllig beskrivning av kunskapsfronten på många av de
forskningsområden som berörs. Del samlade utredningsmaterialet kan därför
utnyttjas som referensmateriat och uppslagsverk av var och en som söker
fördjupa sina kunskaper i ämnel. De beskrivningar och värderingar som görs av
kommiltén är, enligt LO, av betydande inlresse och elt bra grundmaterial för
hälsopolitiska överväganden och förebyggande arbele.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Förebyggande insatser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1 Ökad tvärsektoriell samverkan i riskkontrollen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommillén anser det angeläget alt samma eller
likarlade veten­skapliga data bedöms på sammy sätl av olika myndigheler i den
lagsladgade riskkonlrollen. Samarbetet mellan i försia hand centrala konlroll -
och tillsynsmyndigheter bör utvidgas och instiiuiionaliseras särskilt vad
gäller den medicinska/naturvetenskapliga riskanalysen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Produklkonlrollnåmnden delar cancerkommilléns bedömning om
sam-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section610&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section611&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ordning av myndighelernas verksamhet pä riskanalysområdel.
Nämnden finner alt det institutionaliserade samarbete som cancerkommillén
föreslår rimligen faller under anvarsområdel för det toxikologiska råd som kemi­kommissionen
föreslår i betänkandet (SOU 1984:77) Kemikaliekontroll och förordar all frågan
löses inom ramen för del toxikologiska rådet. Samma bedömning gör
kemikommissionen och arbelarskyddsstyrelsen. Kemikom­missionen framhåller
därvid sårskilt alt rådets uppgifter skall bl.a. vara atl verka för en hög
vetenskaplig standard i myndigheternas riskanalyser samt att utarbeta krilerier
och vägledningar för arbelel med vetenskapliga tolkningsfrågor. Rådel skall
inle överta ansvar eller beslutsbefogenheter från myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen framhåller att bedömningen av den
speciella risk/nyllo-problematik som rör läkemedel fordrar den samlade
kompetens som finns inom socialslyrelsens läkemedelsavdelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planverkel anser au cancerkommitténs förslag lill strategi
för cancerpre­vention och riskkontroll ger en god bild av förutsättningarna och
möjlighe­terna alt följa upp hälsoeffekterna på etl så tidigt stadium som
möjligt innan omfatlande hälsobesvär upplräder, l.ex. pä grund av alt olämpliga
malerial och tekniska lösningar hunnit börja användas i slörre skala.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelsverkel delar cancerkommitiéns uppfatlning all
myndigheternas överblick över exponeringssitualionen för kemiska ämnen är
otillräcklig och att tillgången till exponeringsdata bör förbällras. För
livsmedelsverkets del innebär detta atl ökade resurser behövs för bäde analys
av carcinogena ämnen (PAH, nitrosaminer, mykotoxinerm.m.) i livsmedel och
kostvaneun­dersökningar som underlag för intagsberäkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Göieborgs- och Bohus län framhåller bl.a.
alt i tillsynsar­betet enligt miljö- och hälsoskyddslagen ivingas länsstyrelsen
ofta att göra riskbedömningar med hänsyn till kända expositions- och
störningsförhällan-den. Frågeställningarna är ofla av medicinsk nalur.
Länsstyrelsen upplever det som en slor brisl alt man i tillsynsärenden ej
härden tillgäng till medicinsk sakkunskap som ärendehandläggningen många gånger
kräver. Länsstyrelsen anser del myckel angeläget alt landstingen, som numera är
närmasl ansvariga för miljömedicinen i respeklive län, påskyndar uppbyggnaden
av samhällsmedicinska enheter så all medicinsk sakkunskap inom detla område
finns inom länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slockholms kommun anser atl cancerkommittén i sina
överväganden inle har tagit tillräcklig hänsyn till de uppgifter som
primärkommunala organ ansvarar för. I den utsträckning del formella ansvaret
ligger hos landstinget måste kravet på samverkan mellan landsting och
primärkommuner under­strykas. Denna samverkan mäste förekomma i hela den
cancerprevenliva processen - från forskningsprioritering lill genomförandet av
olika förebyg­gande åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Miljövårdsgruppernas riksorganisation beklagar all
cancerkommittén inte nog slarkt betonar miljölillsynens betydelse i kampen mot
cancer och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 181&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section612&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section613&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nödvändighelen av atl tillsynsmyndigheterna intar en
myckel restriktiv hållning vid bedömningar. Organisationen betonar vikten av
medborgarnas insyn och möjlighet lill påverkan på myndigheternas beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2       Inrättande av en rådgivande hälsodelegation&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommittén understryker angelägenhelen av all man pä
central politisk nivå kan följa utvecklingen och få fram förslag till initiativ
och till samordning av insalser naiionellt för all effektivt förebygga ohälsa.
Kommiltén föreslår atl elt rådgivande organ knyts lill socialdepariemenlel som
förslagsvis kan benämnas socialdepartementets hälsodelegation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De flesta remissinstanser som yttrat sig tillstyrker
cancerkommiiténs förslag. Många remissinslanser, l.ex. socialsiyrelsen,
arbetarskyddsslyrelsen, statskontoret, Landsiingsförbundei m.fl. undersiryker
dock viklen av all cancerkommiiténs förslag samordnas med del av HS 90 lagda
förslaget om ell &amp;quot;nationellt hälsopolitiskt råd&amp;quot;&amp;quot;.
Landsiingsförbundei anför atl dessa organ bör vara identiska, så att tanken,
som även cancerkommittén ansluter sig till, atl planera cancerriskerna i etl
slörre hälsopolitiskl perspekliv kan genom­föras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slalskontorel hänvisar lill siu remissvar över HS
90-rapporlen och framhåller atl kontoret därvid biträtt ett förslag om atl
utveckla hälso- och sjukvårdsberedningen i riktning mol atl kunna fullgöra
funktionen som elt nationellt hälsopolitiskt råd. Liknande synpunkler framförs
av Siockholms-och Uppsala läns landsling saml sjukvårdsstyrelsen i Malmö
kommun.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslagel avslyrks av följande remissinslanser UHÅ (och
flertalet fakultetsnämnder), medicinska forskningsrådei, Ösiergöilands-,
Hallands-och Kalmar läns landsting samt Slockholms kommun. Dessa
remissinslanser anför atl de uppgifter som är avsedda alt ligga på
hälsodelegalionen. med fördel kan läggas pä socialstyrelsen.
Ansvarsfördelningen mellan de statliga organen riskerar annars, enligt
Slockholms kommun, atl bli än mer komplicerad. En fördel med anknylningen till
socialstyrelsen, är all styrelsen har tillgång till vetenskapliga råd påpekas
av medicinska forskningsrådei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3       Hälsoupplysning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommittén framhåller atl eflersom den totala
cancerincidensen till stor del är relaterad lill levnadsvanor bör
hälsoupplysning, som syftar till ändrade levnadsvanor ses som ell centralt
instrument i cancerpreventionen. Della gäller framför alll i fråga om kostvanor
och rökning men också i fråga om sexualhygien och inom andra områden där det
personliga beteendet spelar en viktig roll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén föreslår all ansvariga myndigheler i ökad
ulslräckning bör få ulnytlja TV och radio för hälsoupplysning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna   instämmer  allmänt   i   kommitténs  
bedömninsj  att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section614&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section615&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hälsoupplysning år en av de viktigaste metoderna för att
förebygga uppkomst av olika cancersjukdomar dar levnadsvanorna spelar en
avgörande roll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen, siaiskoniorei. m.fl. undersiryker
särskilt den bedömning kommittén gjort alt cancerfrågorna bör integreras i
övrig hälsofrämjande upplysningsverksamhet. Socialstyrelsen framhåller därvid
också att hälso­upplysningen inte kan ses som en isolerad medicinsk fråga, ulan
skall sättas i samband med de sociala och kullurella mönsler som präglar
individens miljö. Styrelsen betonar hälso- och sjukvårdshuvudmännens roll i
hälsoupplys­ningsarbelet och finner, i likhet med kommittén, det angeläget atl
landstingen som huvudansvariga för folkhälsoarbetet söker en bred samver­kan
med andra intressenter inom offentlig och privai seklor och inom
organisaiionslivei elc. Bland de samverkansparter som namns av kommiltén vill
socialstyrelsen särskilt betona den stora betydelse som skolan och förskolan
har för alt grundlägga hälsofrämjande vanor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller de eliska aspekierna saknar socialstyrelsen eu
resonemang om i vilken ulslräckning man skall salsa på det individuella
hälsoansvaret. Hälsan är enligt HS 90 ojämlikt fördelad. Det finns också slarka
samband mellan ohälsans fördelning och socioekonomiska faktorer. Möjligen
förslärks skillnaderna av del personliga beteendet. Människor har mycket olika
handlingsutrymme beroende på deras resurser och sociala situation. Samhället i
dess olika former måste därför se till, med lanke på de resurssvaga grupperna,
att del blir lättare att välja en hälsofrämjande livsstil och all undvika
risker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundet understryker, i likhel med kommiltén,
särskilt att utvecklingen av meloder för hälsoupplysning som syfiar till
ändrade levnadsvanor förutsätter forskning om bl.a. altitydpåverkan och informa­tionsöverföring.
Syftet bör vara att om möjligl arbela med så intresseväck­ande och slagkraftiga
budskap att de blir jämförbara med dem som kommersiellt nyttjas i
marknadsföringssammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolöversiyrelsen (SÖ) och Svenska läkaresällskapet anser
all cancerkom­millén alltför lilel beaktat skolans möjligheter och roll i
hälsofostran. Såväl läroplanen för grundskolan som för gymnasieskolan lägger
slor vikl vid hälsofrågorna. SÖ har därutöver i etl handlingsprogram för
skolans hälsofostran 1981 ytterligare fokuserat hälsofrågorna. Det synsätt och
de synpunkler som allmänt framförs i belänkandet rörande innehåll och meloder
för hälsoupplysning överensslämmer väl med läroplanerna och
handlingsprogrammet. SÖ vill dock framhålla alt del behövs såväl integre­ring
av cancerfragorna i den övriga hälsofrämjande upplysningen som en direkt
fokusering av cancerfrågorna. Cancerrädslan försvinner inle för all man inte
lalar om cancer. Däremol är det viktigt atl den informalion som ges år
balanserad och atl tillfälle ges att bearbeta rädslan. Delta arbete kan med
fördel startas i skolan, i åldrar där cancer ännu inte är speciellt aktuellt.
SÖ deltar av denna anledning i ledningsgruppen till ett projekt inom Riksföre­ningen
mol cancer som lar fram ett läromedel om cancer med videofilm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section616&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section617&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lärarhandledning och elevhäfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förebyggandel av cancersjukdomar inom skolan bör
integreras i skolornas handlingsplaner för hälsofostran och kanaliseras via de
hälsolag, som redan finns och är under uppbyggnad vid många skolor anför SÖ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kalmar läns landsling anser alt inriktningen av de
förebyggande ålgärder­na bör ställas i relalion lill hälsosiluationen inom
respektive sjukvårdsom­råde eftersom förhållandena varierar påtagligt mellan de
olika direktions­områdena. Detla kan ske med den epidemiologiska bevakningen
som bas, eftersom denna ger kunskap om de hälsoproblem som dominerar inom
respeklive område. Det är därför viktigt att de samhällsmedicinska enheterna
får tillräckligt med resurser för att kunna skapa hälsoprofiler för läget. I
hälsoupplysningsarbelet är del viktigt att landstinget samarbetar med
föreningar, företagshälsovård, skola, förskola, primärkommunala organ och
massmedia. Delta betonas även av många andra remissinslanser l.ex. Slockholms
kommun, Sundsvalls kommun, lånsstyrelsen i Göieborgs- och Bohus län och
Västernorrlands läns landsting.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen och ett flertal remissinslanser l.ex
siatskontorel. Svenska läkaresällskapet, Stockholms kommun, Örebro, Alvsborgs
och Kristianstads läns landsting delar kommitténs uppfattning all radio och TV
bör kunna utnyttjas för myndigheismeddelanden med angelägen hälsoinformation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statskontoret framhåller viklen av att de faktiska
effekterna av olika hälsoupplysningsinsatser utvärderas pä ett systematiskt och
irovärdigl säu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelsverket instämmer i kommitléns förslag all
utbildningsmöjlig­heterna för journalister inom del
medicinska/naturvetenskapliga området bör förbättras för aU kunna öka
kvalilelen på informationen till allmänhe­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4 Särskilda åtgärder inom vissa riskområden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4.1 Tobaksbruk och tobaksvaror&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommillén konstaterar atl tobaksrökning är den
slörsla säkerställ­da, enskilda orsaken lill cancer i vårl land, där ungefär
vart 6:e cancerfall eller ca 5 500 fall har tobaksrökning som orsak och att
rökare dessutom uppvisar hög överdödlighet även i vissa andra sjukdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommitlén föreslår att hälsoupplysning och andra
åtgärder,  som kan stimulera och hjälpa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mäimiskor till atl sluta röka intensifieras, att åtgärder
i första hand vidtas för au hindra rökdebul hos barn och ungdom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;genom särskilda insatser som bör koordineras i ett
särskilt program och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ges status av en nationell angelägenhet, all priset på
tobaksvaror används i konsumtionsdämpande syfte, atl möjligheter till
produktkontroll bör föreligga för samtliga lobaksvaror&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section618&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section619&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att UtveckUngen av rökvanorna kontinuerligt följs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De allra flesla remissinslanser som yttrat sig över
kommitléns förslag delar kommitténs uppfattning atl insatser för att hindra
rökdebul hos barn och ungdomar är speciellt vikliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De remissinstanser som tillstyrker kommitténs förslag om
etl specialpro­gram är följande: Skolöverstyrelsen (SÖ), slalskonioret, slatens
livsmedels­verk, länsstyrelsen i Alvsborgs län, Svenska läkaresällskapet,
Landsiingsför­bundei, Kalmar, Alvsborgs, Hallands, Malmöhus, Kopparbergs och
Gävle­borgs läns landsling, Göieborgs kommun, socialförvallningen i Slockholms
kommun samt Riksföreningen mot cancer och Svenska Tobaks AB.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen uttalar viss tveksamhet och framhåller
risken för atl det av kommittén föreslagna speciella programmet kan bli en
kortsiktig engångs­företeelse. Om specialprogrammet skall genomföras förutsätter
socialstyrel­sen atl särskilda resurser avsätts. Socialstyrelsen förordar att
ytterligare resurser lillförs det redan pågående arbelel med rökfria miljöer
och atl kontinuitet i verksamheten möjliggörs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nationalföreningen för upplysning om tobakens
skadeverkningar (NTS) och Riksförbundel Vi som inte röker (VISIR) avstyrker del
föreslagna specialprogrammet för atl hindra rökdebul. Elt sådani arrangemang
skulle enligt NTS ge intryck av atl satsningen hade karaklären av en
tidsbegränsad separat &amp;quot;kampanj&amp;quot; och strida mol den önskvärda
huvudprincipen att för all framtid etablera fast inbyggda rutiner för detta
viktiga undervisningsområde. VISIR och Kungl. Velenskapsakademien föreslår atl
regeringen uppdrar åt socialstyrelsen att i samråd med NTS, VISIR-rörelsen och
andra organisa­tioner utarbeta förslag till konkrela ålgärder att via skolorna
förhindra rökdebut. Särskilda medel bör anvisas för ändamålet. Dessa bör -
efter ansökan - direkt tillföras befintliga organisationer. VISIR anför vidare
alt myckel talar för att det intensiva fältarbete som måste bedrivas bland
ungdom görs av personer och organisalioner med nära kontakt med skolans
verklighet. Metoderna kan växla från plats till plats och stort utrymme mäste
lämnas åt nya uppslag att bekämpa rökdebul. Detta förfaringssätt skulle bäst
gynnas om man generösi kunde ställa ekonomiska resurser direkt till engagerade
organisationers förfogande, givetvis kopplat till krav på redovis­ning och
uppföljning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av de remissinstanser som särskilt lagit upp kommitléns förslag
om alt prissättningen skall användas i konsumtionsdämpande syfte tillstyrker
bl.a. socialstyrelsen, VISIR, NTS, Kalmar läns landsting och
socialförvallningen i Slockholms kommun förslaget. Statskontoret uttrycker
tveksamhet och tror att rökvanorna endasl påverkas marginellt, om priserna
höjs. Svenska Tobaks AB avstyrker förslagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Produktkontrollnämnden och socialstyrelsen avslyrker
förslagel om pro­duklkontroll av tobaksvaror. Produktkontrollnämnden menar atl
en utvidg­ning av den nuvarande märkningen torde vara tillfyllest för de
ändamål man vill gagna. På sikl lorde helt andra ålgärder än märkning och
provtagning av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section620&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section621&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;enskilda lobaksprodukter vara mer relevanta för atl minska
risken för cancer betingad av tobaksrökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övriga som kommenterat förslaget om produklkontroll år
främst slatens livsmedelsverk, kemikominissionen, NTS och Landsiingsförbundei.
Livsme­delsverkel delar komnutléns uppfatlning all det behövs en ökad konlroll
av dessa lobaksvaror med avseende på skadliga ämnen. Verkel har analyseral snus
och tuggtobak (som båda utgör livsmedel) med avseende på cancer­framkallande
N-nilrosaminer. Verket anser all del finns elt behov av offenllig konlroll av
dessa ämnen i lobaksvaror. Ansvaret för en sådan konlroll bör åligga
livsmedelsverket och. i enlighel med cancerkommilléns förslag, finansieras
genom avgifier frän lillverkare och importörer. Kemik­ommissionen framhåller
atl på grundval av den lag om kemiska produkler som kommissionen föreslagit kan
en sådan produklkontroll av tobaksvaror som cancerkommitlén förordar genomföras
efler beslut av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtliga remissinstanser som lagil upp frågan om
rökvaneundersökningar är positiva lill förslagel. Socialsiyrelsen, slaiens
miljömedicinska laboralori­um, SÖ, NTS. VISIR och Kalmar läns landsling
undersiryker särskilt behovet av en kontinuerlig uppföljning av rökvanorna.
Situationen känne­tecknas, enligt socialstyrelsen, nu av provisorier och brisl
på samordning. SÖ understryker att de av SÖ bedrivna ANT-undersökningarna bör
vara en viktig dei i en sädan systematisk uppföljning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av remissinstansernas yttranden kan i övrigl noleras atl
NTS, VISIR och Velenskapsakademien finner cancerkommitiéns åtgärdsprogram
alltför svagt i förhållande lill kommiuéns slarka ullalanden om tobaken som en
dominerande riskfaktor för hälsan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;NTS framhåller följande. Ett åtgärdsprogram för påverkan
av rökvanor måste kunna nä miljontals människor i värt land. Enda realistiska
vägen att åsladkomma delta är alt utnyttja befinlliga infrastrukturer (skolväsendet,
hälso- och sjukvården, &amp;quot;organisalionssverige&amp;quot;, massmedia elc) där
olika &amp;quot;nyckelgrupper&amp;quot; (lärare, läkare, sjukskölerskor,
organisalionsfunktionärer, journalister etc) har kontakler med människor där
olika element av tobaksinformalion och rökslutarslöd låler sig på ett naturiigl
sålt införlivas i etablerade arbetsrutiner. Dessa primära åtgärder måsle vidare
stödjas av vissa konsumtionspolitiska och restriktiva ålgärder såsom
prispolilik, produktkontroll, marknadsföringsrestriktioner etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Örebro läns landsting, Örebro kommun och Göieborgs kommun
framhål­ler särskilt viklen av atl tobaksrökningen begränsas inom hälso- och
sjukvården och lar upp frågan om elt lagfäsl förbud mol rökning i offentliga
lokaler. Arbetarskyddsstyrelsen meddelar atl de allmänna råden från
arbetarskyddsstyrelsen och socialstyrelsen '&amp;quot;Begränsning av
tobaksrökning&amp;quot; (AFS 1983:10) har gått ut i en upplaga i storleksordningen
100 000 exemplar. En uppföljning har styrelserna gemensamt låtit göra av
effekterna på slalliga arbetsplatser. Liknande uppföljningar har gjorls på den
kommunala och landstingskommunala sidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section622&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section623&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen beklagar all kommillén inte diskuterat en
begränsning av marknadsföringen av tobaksvaror,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slaiens miljömedicinska laboralorium framhåller alt
ytterligare epidemio­logiska studier är önskvärda för atl belysa sambandet
mellan passiv rökning och lungcancer. Dessa bör fäsla särskild uppmärksamhel
vid precision och validilet i exponeringsdata. Åven om etl orsakssamband mellan
passiv rökning och lungcancer är principielll vikligi och veienskapligt
inlressani bör dock framhållas att andra hälsoeffekter av passiv rökning torde
vara mer betydelsefulla ur folkhälsosynpunkt, t.ex. luftvägssjukdomar hos barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4.2 Kost och koslvanor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommillén framhåller all epidemiologiska och
experimentella undersökningsresultat sammantagna överiygande visar att kosten
har stor betydelse i fråga om den totala cancerincidensen men atl sådan
detaljkun­skap ännu inle finns som medger en noggrann kvantifiering. Omkring 10
000 cancerfall per år skulle kunna betingas av kostfaktorer. Denna siffra har
dock ett belydande osäkerhetsintervall. Kommiltén betonar även osäkerheten
beträffande enskilda kostkomponeniers betydelse men anser att en sänkning av
det lotala feltintaget troligen skulle få en gynnsam effekl på vissa
cancersjukdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommittén anser att hälsoupplysning är den bästa
meloden all främja en näringsriklig kosl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;samt föreslår all en intensifierad forskning inom detta
område kommer lill stånd och att effeklen av vidlagna åtgärder studeras i syfte
atl söka belysa hur ändrade kostvanor inverkar på människors hälsa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller cancerkommitténs bedömningar belräffande
koslens betydelse för uppkomst av cancer råder delade meningar hos remissinstan­serna.
Statens livsmedelsverk, socialstyrelsen, statens miljömedicinska labo­ralorium
och statens jordbruksnämnd delar cancerkommitténs bedömning att alll tyder på
att kosten vid sidan av rökningen är den faklor som mesl bidrar lill uppkomsten
av cancersjukdom. Nämnda remissinslanser konsta­terar atl de rekommendationer
som kommillén ger med lanke på atl minska risken för cancer, överensstämmer i
stort sett med de kostrekommendationer för god hälsa som redan nu gäller och
som för övrigt har funniis under ganska läng lid. Atl listan över risker med
olämplig kost nu kunnat ulökas med vad som ocksä är cancerrisker bör ge ökad
lyngd åt kraven på ålgärder för alt påverka kosthållet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medicinska forskningsrådei (MFR), Velenskapsakademien,
Ingenjörsve­lenskapsakademien, Ösiergöilands läns landsling och Malmöhus läns
lands­ting intar en mera krilisk hållning lill kommitléns slutsatser. MFR
framhåller sålunda atl cancerkommitténs kriliska och försikliga tolkning av
kunskaps­läget kontrasterar mot de relativt beslämda rekommendationer om
fettre-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section624&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section625&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;duklion som ges. Del är MFR:s uppfatlning au det med
föreliggande bevisbörda ej är möjligl att precisera belydelsen av ell samband
mellan kost och cancer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Velenskapsakademien: &amp;quot;Det förefaller iroligt att beståndsdelar
i kosten skulle kunna ha en cancerframkallande effekl saml brisl på
beståndsdelar t.ex. järnbrist&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommittén har i mycket hög grad diskuterat kostens
betydelse som cancerframkallare når del gäller koloncancer och bröstcancer. Den
argu­menlalion som framförs för elt samband mellan ökad fetthalt i födan och
ökning av de nämnda cancerformerna vilar på myckel lösa grunder. Akademien
finner inga överiygande vetenskapliga belägg för att den föreslagna reduktionen
från 40 till 30% av energiintaget i form av fett skulle leda till betydelsefull
minskning av cancerfrekvensen. Trots detta tillstyrker akademien åtgärder i
detla syfte därför atl åtgärden sannolikt är riskfri och att den tydligen kan
förvänlas leda till positiva effekter beträffande vikliga kärl-hjärtsjukdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Likaså kan akademien inte finna vetenskapligt fullgoda
argument för all kosttillägg av grönsaker och frukt kommer att minska risken
för cancer. Dock kan även åtgärder i delta syfte tillstyrkas framför allt av
allmänna hälsoskäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingenjörsvelenskapsakademien anser alt uppskattningarna av
antalet cancerfall i Sverige som kan hänföras till koslvanor är så ytterligt
osäkra (10-70%), att cancerkommittén borde avhållit sig från atl ange ett tal
för sannolik cancerincidens med dietär bakgrund. Trols den stora osäkerheten
kan man ändå fastslå alt vissa cancerformer har nära samband med födan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen, livsmedelsverket, slatens miljömedicinska
laboralorium och flera andra remissinstanser delar uppfattningen att
kostforskningen blir ett av de viktigaste områdena för atl öka
kunskapsunderlaget för cancerpre­vention i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Livsmedelsverket:
För den långsiktiga epidemiologiska forskningen röran­de sambandet kost -
tumörer är det mycket viktigt med goda kosidata. För närvarande finns data av
hög kvalitet endast för vissa åldersgrupper och vissa regioner. Från dessa
kostundersökningar kan man sannolikt urskilja riskgrupper men då
undersökningarna inle alllid är longitudinella är del mycket svårt att följa
förändringar. Det har från många håll pekats på behovet av kontinuerliga
kostundersökningar. För närvarande planeras vid statistiska centralbyrån en
komplettering till de regelbundet återkommande hushållsbudgetundersökningarna i
form av en livsmedelsundersökning. Återkommande livsmedelsundersökningar skulle
kunna bilda ryggraden i ett system som kunde göra det möjligt att följa
kostförändringar i befolkningen hos vissa riskgrupper och kanske rent av hos
vissa individer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För närvarande pågår i Malmö utprovning av metoder som
skulle kunna lämpa sig för en prospektiv kost-cancerundersökning i samarbete
med bl.a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section626&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section627&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lARC. Vårl land lorde vara etl av de få länder där
grundliga sådana undersökningar kan genomföras och av olika skäl är Malmö
kommun sannolikt bäsl lämpad i Sverige. Studien omnämns i belänkandel och är
exempel på en undersökning som båtlre skulle kunna belysa kostfaklorernas roll
än de retrospektiva koslundersökningar som hillills har genomförls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelsverkel framhåller vidare att innan en
kvantitativ riskbedöm­ning kan göras krävs utökade sludier över
stekylemuiagenernas carcinogena potens tillsammans med mätningar över aktuella
halter i svenska livsmedel. Livsmedelsverkel anser del för närvarande vara
svårl alt på vetenskapliga grunder motivera en rekommendation till allmänhelen
rörande sänkning av slektemperaturer i avsikt att reellt påverka risken för
cancersjukdomar. Däremot kan man upplysa om alt sänkta lemperaturer minskar
förekomsten av mutagena ämnen men alt det för närvarande inle finns någon möjlighel
att beräkna hur stor effekl en sådan sänkning har för risken att drabbas av
cancer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medicinska forskningsrådei vill underslryka - som också
påpekas i utredningen - atl våra kunskaper om sådana elementära fakta som den
enskildes kostvanor är bristfälligt kända. MFR menar att för långt gående
slutsatser på nuvarande vetenskaplig ståndpunkt kan verka negativt pä framlida
forskningsinsatser inom ett för folkhälsan mycket betydelsefullt område. Det är
därför väsentligt att en evenluell omläggning av kosten motiverad av andra skäl
kopplas lill en vetenskaplig värdering av dess effekter på cancerincidens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska läkaresällskapet konstaterar, i likhet med
Velenskapsakademien, atl älgärdsmässigt har man fördelar av atl en
fellreduktion även har betydelse på hjärt-kärlsjukdomarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingenjörsvelenskapsakademien framhåller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att stor vikl bör läggas vid FoU kring
matberedningsprocesser och teknisk utveckling av utrustning för detta, - t.ex.
för att möjliggöra fettsnål stekning, kontrollera temperatur på ell effektivt
sätt och för att bevara skyddande ämnen som A, C och E-vitamin,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att behovel av förbättrad och mera praktiskt inriklad
undervisning i näringslära och kostkunskap på olika stadier är uppenbart och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att det starka sambandet mellan livsmedelspolitiken och
kostvanorna bör poängteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelsverket delar kommitténs bedömning all det från
cancerskydds­synpunkt för närvarande ej finns underlag för alt särskilt
rekommendera tillsatser eller tillskott till födan av specifika ämnen. Framför
allt selen har i det här sammanhanget tilldragit sig etl stort intresse. Det
experimentella underlaget vad beträffar en viss cancerpreventiv effekt av selen
får idag anses väl underbyggt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen understryker vikten av att prisregleringar
och subventioner på livsmedel styrs av hälsopolitiska hänsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Piteå kommun hoppas all cancerkommitténs överväganden slår
igenom på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section628&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section629&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;livsmedelskontrollen. &amp;quot;Slörre resurser behövs för
information om koslens betydelse i stället för jakten på bakteriologiska
livsmedelsprov som miljö-och hälsoskyddsnämnden får ägna sig åt&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4.3 Radon i bostäder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommitlén betonar här den stora osäkerheten i
riskuppskattning­en. Kommittén har genom egna överväganden kommit till att den
nedre gränsen i strålskyddsinstilutets riskuppskallning, dvs. ca 300
lungcancerfall per år. ter sig mera sannolik än inslitutels övre gräns och att
värdel skulle kunna vara så lågl som 100 fall per år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommitlén föreslår alt en epidemiologisk
undersökning genomförs under en tid av 4-7 år för atl närmare klariägga
cancerriskernas sloriek med hänsyn till förekomslen av radon i bostäder och atl
i avvaktan härpå radonutredningens förslag (SOU 1983:6) Radon i bostäder
genomförs såsom en minimiåtgärd. Del innebår all i befintlig bebyggelse
bostäder med en radonhalt över 400 Bq/m bör åtgärdas. För nybyggen bör
målsällningen vara all eftersträva en radondotterhalt under del nuvarande
svenska medelvärdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén lar också upp frågan om lånemöjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialsiyrelsen, sirålskyddsinstiiuiei, planverkel,
länsstyrelsen i Kristian­stads län. länsstyrelsen i Göieborgs och Bohus län,
Örebro kommun och Sundsvalls kommun instämmer i kommitténs förslag all miljö-
och hälso­skyddsnämnderna skyndsami kartlägger hus med avseende på radon. Man
tillstyrker också kommitténs förslag om alt underlätta för husägare att åtgärda
halter även under 400 Bq/m\&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planverkel bedömer att nybebyggelsen med relativt små
extrakostnader kan ulföras så alt radondollerhalien i bostäder blir i medeltal
ca 25 Bq/m-*. &amp;quot;När alla hus byggts om eller ersatts om 100 år eller mer
bör således medelvärdet i hela bosladsbeslåndel bli ca 25 Bq/m\ Eftersom detta
medelvärde nu är 50 Bq/m bör antalet lungcancerfall kunna reduceras till ca
hälften&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Byggforskningsrådet påpekar all del i dag finns billiga
och enkla byggnads-och instailationstekniska åtgärder för större delar av de
radonhaliiga husen. Dessulom finns god kunskap om hur man bygger på radonhaltig
mark med bibehållande av låga halter av radon- och radondottergaser i
inomhusluf­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget om en radonepidemiologisk studie tillstyrks av
samtliga remiss­inslanser som yttrai sig häröver. Sirålskyddsinstiiuiei
instämmer sålunda i cancerkommitténs bedömning alt del nuvarande underlaget för
riskupp­skallning är bristfälligt och att en väl genomförd epidemiologisk
undersök­ning kan ge ett förbättrat underlag. Institutet är berett all på olika
sätt stödja och medverka i metodik-utveckling och genomförande. Åven Planverkel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section630&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section631&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;anser det nödvändigt att förbiitlra riskbedömningen i samband
med radon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slaiens miljömedicinska laboralorium framhåller alt
Sverige har unika möjligheter all belysa denna problemalik. bl.a. beroende på
den inlernalio­nelli sell höga exponeringen i befolkningen och de goda
förhållandena som råder då det gäller genomförbarheten av epidemiologiska
undersökningar. Inom projektgruppen för en sådan undersökning bör finnas
föreirädare för experlis inom byggnadsteknik, geologi, epidemiologi, onkologi
och slrål­skydd. Vid SML finns kompetens inom det radonepidemiologiska området
saml en belydande erfarenhet av den metodik som med slor sannolikhet konimer
alt lillämpas i studien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även Veieiiskapsakadcmicii, Ingenjörsvelenskapsakademien
(IVA) och Riksföreningen mol cancer lillslyrker den föreslagna sludien men
framhåller alt särskilda medel bör beviljas för etl sådani projekt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;IVA anser alt kommittén framhåller osäkerheten i
riskbedömningen på elt föredömligt klarl sått. En felbedömning av radonrisken
får stora konsekven­ser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4.4 Luftföroreningar i inomhusmiljön&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommitlén framhåller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att vissa cancerrisker kan förknippas med luftföroreningar
i inomhusmil­jön,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;atl förekomst och halt av olika luftföroreningar inomhus
lill viss del är beroende av tekniska lösningar i fråga om exempelvis
byggmaterial och ventilation och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;atl samlade insatser i form av elt program med inriklingpå
bl,a. cancerrisker i inomhusmiljön, särskilt boendemiljön, därför bör
kompleltera forsk­ning och kontrollåtgärder inriklade på specifika agentier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Endasl elt fåtal remissinslanser har yllral sig i denna
fråga. Dessa är positiva lill cancerkommiiténs förslag. Byggforskningsrådel
anser sålunda förslagel angående ell speciellt forskningsprogram för
inomhusluftens hälsopåverkan välmotiverat. Ett sådant program bör behandla alla
typer av hälsoeffekter, således inle enbart cancerrisker. Endast genom ell
brett upplagt och långsiktigt tvärvetenskapligt forskningsprogram kan problemen
med inomhusmiljön lösas inom en rimlig tidsperiod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens miljömedicinska laboralorium (SML) är överens med
kommillén om att hittillsvarande data inte tyder pä all luftföroreningar
inomhus, utöver radon/radondöttrar, har något stort kvantialivt inflyiande på
cancerföre­komsten ulom i individuella extremfall. Å andra sidan måsle vi
konslalera all del bara genomförls etl fåtal välgjorda undersökningar av den
mer &amp;quot;allmänna&amp;quot;' inomhusluftens effekter på hälsan. Del är därför
motiverat alt som cancerkommitlén föreslå en samlad insals i form av ett
program med inrikining på bl.a. cancerrisker i inomhusmiljön, särskilt boendemiljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section632&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section633&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SML erinrar om att ulredningen HS 90 föreslagit ell samlal
FoU-program för ämnesområdet fysisk boendemiljö och hälsa. Dessa program bör
enligt SML samordnas. I likhet med cancerkommittén är SML dock tills vidare
tveksam lill om det är möjligt att genom en slor mängd gränsvärden för olika
föroreningar garanlera en god luftkvalitet inomhus. Utgångspunkten måsle i
slället vara att genom en effektiv produktkonlroll förhindra tillförseln av
skadliga ämnen i byggnader utöver vad som medges av reningsleknikerna och de
redan befinlliga luftföroreningarna i det fakiiska byggnadsbeståndet. Det är
l.ex. angeläget all planverkel i sin typgodkännande-prövning lar hänsyn också
lill hälsoeffekter av avgasning från byggnadsmaterial och ställer krav på tillverkarna
atl presentera elt underlag som medger en miljömedicinsk bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planverkel anför: Vad gäller andra cancerrisker i
inomhusmiljön än den som beror av radon har cancerkommittén utarbetat en god
översikt. Den redovisar att kunskapsbristen är stor och atl ansvariga
myndigheter och organ är uppmärksamma på cancerrisken i inomhusmiljön. Här kan
noteras att planverket i hälsoriskfrågor förutom luftföroreningar också beaktar
vattenföroreningar och kemiska ämnen i byggnadsmaterial, vilket också bör göras
i cancersammanhang. Planverket har noterat alt det i samband med utveckling av
billiga och rationella byggnadsmaterial finns etl behov av atl tillsätta
skydds- och förbäitringsmedel i små mängder. Härvid finns risk för atl nya
svåruppläckta hälsofarliga ämnen lillförs inomhusmiljön, vilkel bör ägnas
speciell uppmärksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kemikommissionen har i sitt huvudbetänkande (SOU 1984:77)
föreslagit atl lagen om hälso- och miljöfariiga varor ersätts av en lag om
kemiska produkter. Produktkontrollnämnden föreslås ersättas av en särskild
kemi-kaliemyndighei med utökade resurser för bl.a. kunskapsuppbyggnad. Den nya
lagen ger kemikaliemyndigheien möjlighet alt ingripa t.ex. mol byggnadsmaterial
som avger hälsofarliga ämnen och därigenom orsakar hälsorisker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kemikommissionen menar liksom cancerkommittén atl de olika
myndig­heter som har ansvar för atl ingripa mot miljörisker bör samarbeta i
fräga om forskning och utveckling och om åtgärder som föreskrifier, allmänna
räd, information m.m. Kommissionen har föreslagil regelbundna överläggningar
mellan ansvariga myndigheler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Krislianslads län konstaterar att av både
radonutredningen och cancerutredningen framgår atl energisparandet - tätning av
hus och kanske framföralll överdriven minskning av ventilationen - i vissa fall
fåtl negativa effekter på inomhusmiljön. Länsstyrelsen anser det angeläget att
man tar lärdom av dessa konstateranden och ser till all del blir en bättre
balans mellan energisparålgärder och god bostadsmiljö. Länsstyrelsen anser del
angeläget att såväl radon som mögel och andra luftföroreningar i inomhusmiljön
ulreds ur total hälsosynpunkt. För all kunna ge så lillförlilliga upplysningar
som möjligt är det nödvändigt att tillsynsmyndigheterna -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section634&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section635&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;länsstyrelsen och miljö- och hälsoskyddsnämnderna - i
framtiden på ell bättre sätt än i dag hälls underrättade om rådande
kunskapsläge på central nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4.5 Allmänna luftföroreningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommittén bedömer atl anlalet cancerfall per år som
beror på allmänna luftföroreningar uppgår till mellan 100-1000 fall.
Cancerkommit­tén behandlar i huvudsak de luftföroreningar som härrör från
biltrafik samt från förbränningsanläggningar. Cancerkommillén tillstyrker all
bilavgaskommilténs förslag (SOU 1983:27) Bilar och renare luft om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;katalytisk avgasrening genomförs, all blyfri bensin blir
tillgänglig och används där del är tekniskt möjligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och att uppmärksamhet ägnas dieseldriftens roll för
halsorisker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De remissinstanser som yttrai sig i denna del inslämmer i
cancerkommil­léns bedömningar. Statens miljömedicinska laboratorium (SML)
framhåller sålunda följande. Vi vill underslryka cancerkommitiéns uppfattning
alt prevenliva åtgärder bör vidias för all minska de allmänna
luftföroreningarna där del är tekniskt och ekonomiskl möjligt, och atl ulsläpp
från all förbränning bör begränsas sä längl det är möjligt, Detla gäller
särskilt biltrafiken, varför SML välkomnar cancerkommitiéns tillstyrkan av
bilav­gaskommilténs förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SML påpekar vidare all sopförbränning i slor skala nu
införs i landel. Eftersom utsläppen från sådan förbränning år bristfälligt
karaktäriserad synes det angeläget au mera detaljerade undersökningar genomförs
av rökgaser från sopförbränning och av effeklerna på omgivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens nalurvårdsverk gör följande bedömning. Det är
sannolikt all vi inom en nära framlid kan få lill stånd betydande förbättringar
vad del gäller avgaser från bensindrivna bilar genom införande av blyfri bensin
och katalytisk avgasrening. Detta talar för ökade framtida insalser rörande
dieselavgaser i syfte all klarlägga dessas halso- och miljörisker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sundsvalls kommun påpekar atl arbelet mol luflföroreningar
ofta kräver bältre hjälpmedel för identifiering, uppskallning och värdering av
risker. Detta gäller inle minst vid prövning av enslaka stora punktkällor,
l.ex. industrier och kommunala förbränningsanläggningar. Ell bra förebyggande
arbele förutsätter därför alt kommitténs förslag för en effektivare riskkon­iroll
genomförs. Däri ingår all tillgången lill exponeringsdala förbällras liksom
lestresurserna. Etl medel för delta är en allmän uppbyggnad av toxikologiska
forsknings- och undersökningsresurser i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Alvsborgs län anför all skapandet av
luflvårdsförbund och vattenvårdsförbund med intressenter från såväl stat,
kommun och näringsliv har i Alvsborgs län givit förutsättningar för
kontrollsystem där såväl fysikaliska som kemiska parametrar med miljö-medicinsk
och epidemiolo-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section636&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section637&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gisk betydelse kunnal las fram. Länsstyrelsen vill
framhålla dessa tillväga­gångssätt som värdefulla delar av de totala insatser
som kravs för att erhålla basfakta i bekämpandet av miljöbetingade sjukdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att
cancerkonimiiién på etl förtjänstfullt säll påvisat brister angående uppgifter
om haller av en rad från hälso- och miljösynpunkt vikliga ämnen som härrör från
förbränning av fossila bränslen m.m. Länsstyrelsen menar all denna
kunskapsbrisl även gäller väsenlliga delar av emissionerna från industriell
verksamhel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Hälsoundersökningar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommittén föreslår i huvudsak följande, nämligen alt
den gynekologiska hälsokonlrollen utökas till att omfalla åldersgruppen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30-59 år med provtagning vart fjärde är liksom f.n.. all 
dataadminislraliva program införs med avsikl au bällre samordna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den organiserade uppsökande hälsokontrollen och övrig
gynekologisk konlroll, att försöksverksamhelen  med uppsökande  mammografisk 
hälsokontroll utvärderas och all. så snarl tillräckligt underlag föreligger,
slällning las lill en allmän uppsökande hälsokontroll, att mammografi i rent
hälsokonlrollerande syfte bör undvikas hos kvinnor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;under 40 års ålder och att en i bl.a. Göteborgs kommun
pågående studie avseende lidigdiagnostik av tarmtumörer, genom påvisande av
blod i avföringen, noggrant följs av socialstyrelsen och evenluelll läggs till
grund för en utvidgad försöks­verksamhel. Cancerkommitiéns bedömningar när del
gäller hälsoundersökningar för tidig diagnostik av cancer kommenteras av i
huvudsak följande remissinstan­ser, nämligen socialstyrelsen, statskontoret,
Svenska läkaresällskapet, medi­cinskaforskningsrådet, Kristianstads, Kalmar,
Hallands, Alvsborgs, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs låns
landsling. Dessa delar i allt väsenlligt kommitténs bedömningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialsiyrelsen konstaterar dock att styrelsen avser all
genomföra mass­undersökningar avseende livmoderhalscancer för samlliga kvinnor
i åldrarna 20-59 år. Prov bör enligt socialslyrelsens mening tas vart 3:e år.
Cancer­kommitlén föreslår här atl hälsokonlrollen omfattar åldrarna 30-59 år
och alt prov tas vart 4:e är. Socialstyrelsens förslag bör ses mot bakgrund
bl.a. av all livmoderhalscancer inom den yngsta åldersgruppen upp lill 30 år
visar en något stigande lendens enligt vissa nyligen slutförda undersökningar
på cancerregistrets material och på hälsokontrollmaterialet. En registrering av
samtliga cytologprov bör leda lill ell bällre utnyttjande av resurserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen framhåller all från försöksverksamheten
med mammogra­fiska hälsokontroller kan under våren 1985 vissa resullat bli
tillgängliga över effekter på överlevnad. (Socialstyrelsen har nyligen
offentligt uttalat au&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section638&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section639&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mammografisk hälsokontroll minskar dödligheten i
bröstcancer).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialsiyrelsen undersiryker vidare atl inför ett
eventuellt införande av mammografisk hälsokontroll lorde del vara väsentligt
atl ett register också upprättas beträffande mammografiundersökningar. En sådan
registrering bör täcka såväl provtagning inom organiserad screeningverksamhel
som övriga mamniografiska undersökningar. Redan för närvarande pågår
mammografisk hälsoundersökning i stor skala där huvudsyftet lorde vara
hälsokontroll. Åtminstone i storsladsområdena ianspråktas förhållandevis slora
resurser för mammografisk undersökning. Samtidigt år tillgången på i mammografi
särskilt utbildade röntgendiagnostiker begränsad. Det konimer att bli angeläget
all utnyttja resurserna på etl effeklivi såll. Sådana regisler finns upprällade
i vissa landstingsområden men år ännu ej fullständiga. Inom Stockholms läns
landsting registreras sålunda inle mammografiska under­sökningar vid privala
laboratorier. Dessa svarar idag sannolikl för två tredjedelar av samtliga
mammografiska undersökningar i regionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kopparbergs läns landsting framhåller att man redan inom
någol år kan ställas inför en siluation där allmänna hälsokonlroller med
mammografi aktualiseras. Därmed kan slora krav slållas på radiologer i
framtiden där utbildnings- och kvalitetsfrågor kommer au slå i cenirum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen framhåller belräffande försöksverksamheten
med lidig diagnostik av larmtumörer atl framförallt sett i ell inlernationellt
perspektiv år det angeläget att man underlättar en verksamhetsom kan leda lill
elt större antal experiment av delta slag. I dessa sammanhang är Sverige
favoriserat, på grund av att man här kan följa de omfattande individgrupper som
berörs av screening-experiment. Gävleborgs och Kopparbergs läns landsling samt
medicinska forskningsrådei betonar särskilt viklen a\' kontrollerade sludier
angående nyttan av hälsokontroll mol ijocklarmscancer. Läkaresällskapet verkar
inte avvisande till en ulökad försöksverksamhel. Immunologiska F-Hb-metoder som
är hell specifika för mänskligt hemoglobin har nyligen introducerats. Med hjälp
av dessa kan uppspårande av tarmcancer komma i elt hell nytl läge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Siaiskoniorei, Kalmar. Örebro och Väslernorrlands lans
landsling lar upp de psykologiska effekterna i samband med uppsökande
hälsokontroller och anser del viktigt alt dessa blir belysta. Patienten bör få
snabbi svar på undersökningarna. Uppföljande undersökningar och behandlingar
bör ske snabbi och med adekval leknik och goda resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Cancervårdens organisation&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommittén har haft i uppdrag atl följa uivecklingen
a\' cancervår­den med uigångspunkl i socialstyrelsens allmänna råd (32/1974)
Planering av onkologisk sjukvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommitlén anser all uppbyggnaden  av regionala
onkologiska centra bör fullföljas enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section640&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section641&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förslagen i socialslyrelsens allmänna råd, all
cancervärdens ändamålsenliga och nödvändiga ulveckling med hänsyn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;till de ökande krav som stalls på denna vård bör beaklas
vid den pågående&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;omstruklureringen
av sjukvården, all tillgång lill onkologisk kompetens bör tillförsäkras
patienterna även&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inom
länssjukvården och att resurserna för strålbehandling, som kräver avancerad
leknisk ulruslning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och  specialutbildad  personal   bör  koncenlreras  till 
de  onkologiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;regionklinikerna.
Cancerkommilléns bedömningar delas i huvudsak av Landsiingsförbundei samt
Malmöhus, Kristianstads, Kalmar, Kronobergs, Ösiergöilands, Örebro, Slockholms,
Uppsala. Västernorriands och Väsicrbonens läns landsling.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Belräffande kommitténs förslag rörande koncentrationen av
resurserna för viss strålbehandling lill regionsjukhusen har några
remissinstanser hafl en annan uppfatlning. Södermanlands läns landsting anser
att denna rekom­mendation ej får ges sådan status all den förhindrar all
enskilda landsting planerar och verkställer åtgärder för att tillförsäkra den
egna befolkningen adekval vård. Avsleg från rekommendationen kan vara
motiverade av flera olika skäl som l.ex. kapaciietsbrist hos regionkliniken,
ekonomiska eller geografiska förhållanden. Kopparbergs läns landsting kommar
all närmare analysera förutsättningarna för alt erbjuda strålbehandling inom
länet. Sjukvårdsförvaltningen i Göleborg är av den uppfattningen alt varje
sjukvårdsregion bör söka en lösning när det gäller samspelel regiononkologi
kontra länsonkologi som är mesl optimal för den regionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Yttrande har även inkommil från klinikcheferna vid
onkologklinikerna i Borås. Väslerås. Jönköping, Gävle och Eskilsluna. Dessa
menar atl del finns många faklorer som väl motiverar onkologkliniker med
radioterapiavdel­ningar på länslasaretten. Även Brösicancerförcningarnas
riksorganisation (BRO) anser det vara av yttersta vikl atl lillgång till
onkologisk kompelens tillförsäkras inom länssjukvården och att denna görs
lättillgänglig för patienten. Belräffande koncentrationen till regionklinikerna
av strålbehand­lingen menar BRO atl kommitténs resonemang kräver en bättre
samordning och organisation av denna verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medicinska forskningsrådei stöder kommitténs uppfauning
all kraftfulla åtgärder bör vidias för atl inom den befintliga regionvården
förse de onkologiska centra med fungerande vårdprogram och utökade resurser för
olika utbildningsprogram och atl del därmed även skapas förbättrade möjligheter
att bevaka de psykologiska och socialmedicinska aspekierna i cancervården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slalskonioret instämmer i atl cancervårdens ulveckling bör
beaklas vid den pågående utvecklingen av sjukvården. Statskontoret anser i
likhel med cancerkommittén all uppbyggnaden av regionala onkologiska centra bör
fullföjas saml att viss onkologisk expertis bör finnas åven inom länssjukvår­den. 
Resurser för strålbehandling synes som  kommittén förordar böra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section642&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section643&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;koncenlreras till de onkologiska regionklinikerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska läkarsäUskapei inslämmer i kommitténs förslag om
bl.a, centra­lisering, omvårdnad om patienten och effektivare samverkan mellan
sjukvårdsregionernas onkologiska centra,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksrevisionsverkel (RRV) anser att en ulvärdering av
cancervårdens organisation krävs för atl man skall kunna analysera orsakerna
till den olikartade utvecklingen och ge förslag lill nödvändiga åtgärder. Utan
en sådan ulvärdering anser RRV att det är svårt alt la ställning till
kommitténs slutsals om en oförändrad organisalion. Enligt RRV:s mening finns
som en följd av kommitténs synsätt risk för konflikler mellan kortsiktiga
budgei-ekonomiska överväganden och en långsiktig och rationellt uppbyggd
cancerslralegi. Det är enligt RRV nödvändigt alt den av kommillén presenterade
cancerstralegin preciseras vad gäller det organisatoriska ansvaret och
ansvarsfördelningen mellan staten och landstingen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksförbundel för barn med blod- och tumörsjukdomar
framhåller bl.a. atl den speciella vård och behandling som cancer hos barn
kräver mäste medvetet byggas upp av samhället och styras så alt erforderliga
resurser erhålles och att de användes på bästa sått. Målet måste vara alt alla
barn i landet som drabbas av cancer skall få bästa möjliga vård och behandling.
Della innebär atl en samordning måste ske mellan länsdelssjukhus -länssjukhus -
regionsjukhus - barnonkologiska centra. Man kan ifrågasätta om nuvarande
organisation är den rätta med fyra landsting som vart och ett är ansvarigt för
etl barnonkologiski cenirum ulan påverkansmöjlighei från andra landsling. Det
har som följd all ekonomin och intresset hos det landsling som ansvarar för etl
barnonkologiski centrum blir styrande för barnonkologivården och inte del
faktiska samnianiagna behovel för upptag­ningsområdet. Eventuelll bör någon
form av samfinansiering mellan landslingen ulredas med en annan utgångspunkt än
nuvarande debitering per vårddag och patient.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samverkan och ansvarsfördelning för den enskilde patienten
mellan centra - regionsjukhus - länssjukhus - länsdelssjukhus bör även utredas
och klarläggas. Del råder i dag oklarheter över hur ansvaret skall fördela sig
mellan olika vårdgivande sjukhus i samband med alt patienten remitteras mellan
&amp;quot;&amp;quot;hemorlslasarellet&amp;quot; och barnonkologiska centra. Det kan fä
allvar­liga konsekvenser för barnel och dess familj när de hamnar &amp;quot;mellan
stolarna'&amp;quot;, vilkel år hell oacceptabelt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åven frågor kring organisation och resurser för
barnonkologivården utanför centra bör studeras och klarläggas. Bristande
kunskaper och oklar organisalion kan innebära alt barn inte kommer under
specialistvård i tidigast möjliga skede av sjukdomen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 181&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section644&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section645&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;S.l Utbildning av vårdpersonal&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommillén anser att sjuksköterskors utbildning i
cancervård är en viktig fråga som närmare bör ulredas av UHÅ med beaktande av
de möjligheter till förbättringar som anges av cancerkommitlén och alt den
psykologiska omvårdnaden av cancerpatienterna bör förbättras i försia hand genoni
inrällande vid onkologiska centra av speciella läkar-och nsvkologtjänster inle
minst för bl.a. personalhandledning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialsiyrelsen delar kommitléns bedömning atl
ulbildningen i cancervård behöver förbättras. Styrelsen instämmer i all
utbildningen inom hälso- och sjukvårdslinjens inriktning mot onkologi behöver
breddas med ökade kunskaper i omvårdnad och tillstyrker förslaget alt
kompletterande utbild­ning anordnas för sjukskölerskor som kan bli handledare
för ulbildning pä det lokala planet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;UHÄ delar kommitténs syn när del gäller behovel av
ulbildning för personal verksam inom onkologisk sjukvård. Behovet av
forlbildning har under årens lopp aktualiserats av sjuksköterskor och
radiolerapiassislenler. För närvarande genomförs inom Malmöhus läns landsting
en vidareutbild­ning i klinisk onkologi i form av enstaka kurser för
sjukskölerskor och radiolerapiassislenler. Dimensioneringen av utbildningen
motsvarar emel­lertid inte på längl när behovet av och eflerfrågan på
fortbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom UHÅ har utarbetats förslag lill förändringar av
utbildningen inom onkologisk vård. UHÅ:s förslag innebär förändringar som går i
den riklning kommillén föreslår i sitt betankande. Förslagen har
remissbehandlals. Hittills inkomna remissvar är posiiiva lill UHÅ:s förslag.
Den förändring som rör breddning av den nya onkologisjuksköierskans utbildning
kommer all träda i krafl höstterminen 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För övrigl har UHÅ för avsikl alt, i sin
anslagsframställning för budgelåret 1986/87 lägga fram ett förslag om
inrättande av en påbyggnadslinje i &amp;quot;&amp;quot;klinisk onkologi&amp;quot;&amp;quot; för
sjukskölerskor och radiolerapiassislenler. Därulöver skall UHÅ närmare utreda
behovel av ulbildning i nuclearmedicin för personal med medellång
vårdutbildning som skall arbeta inom delta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksförbundel för barn med blod- och lumörsjukdomar
framhåller kraven på en fortlöpande förbättring av utbildningen av all
vårdpersonal inom barnonkologi såväl vid barnonkologiska centra som vid andra
sjukhus och vårdinrättningar (ex.vis. skolsköterskor). Behörighel bör införas
för läkare inom barnonkologi. Vid barnonkologiska centra bör
utbildningstjänster inrättas för alt förse centra med behöriga läkare men åven
förse övriga sjukhus med utbildade läkare inom barnonkologi. Även övrig
personal som sjuksköterskor, barnsköterskor, kuralorer och psykologer behöver
specia­listutbildning inom barnonkologi. Även grundutbildning för medicine
kandidater bör förbättras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section646&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section647&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BRO anser au kommiuén inte tillräckligt uppmärksammat det
psykolo­giska omhänderlagandel i cancervården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Forskning rörande cancer och cancerpreventiva åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommitlén framhåller bl.a. att forskning spelar en
avgörande roll för ansträngningarna alt begränsa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;cancersjukdomarnas
skadeverkningar, att den i Sverige bedrivna cancerforskniiigen är av stor
betydelse och atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;svenska
forskare inom vissa områden är internationellt ledande, all ökade
forskningsinsatser är önskvärda särskilt inom områdena epide­miologi,
loxikologi i relalion lill verkningsmekanismer och genetik samt forskning över
risk- och ålgärdsproblemalik och all forskningsråden och
sektorsforskningsorganen har alt själva bedöma sina resursbehov med hänsyn 
till genomförandet av de inlenlioner cancerkommitlén givit utlryck för.
Livsmedelsverkel och naiurvårdsverkel delar cancerkommiiténs uppfatl­ning alt
ökade forskningsinsatser är önskvärda inom epidemiologi, toxiko­logi och
genetik. Livsmedelsverket bedriver vetenskapliga undersökningar rörande
livsmedelskomponenters genotoxiska effekter och har byggt upp en kompetens inom
området. Verket delar kommitléns uppfattning atl forsk­ning inom della område
bör ges väsenlligl ökade resurser. Med hänsyn till den stora betydelse som
kostfaktorer har för uppkomsten av cancer är de resurser som samhällel hittills
har satsat pä forskning inom detta område alltför små.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naiurvårdsverkel framhäver behovet av atl utveckla bällre
metoder för expositions- och dosbeskrivningar, vilkel lorde innefatta belydande
forsk­ningsinsatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller epidemiologi pågår inom ramen för
naturvårdsverkels forskningsnämnd planerings- och utredningsarbete rörande
miljömedicinskt förvarningssyslem baseral på biologiska indikatorer. Målel för
detta arbele är att utveckla en eller flera meloder för alt utnyttja biologiska
indikatorer vid miljömedicinska bedömningar av konkrela objekt. Arbetet därmed
är ej begränsat lill alt endast omfatta cancer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På den förbränningstekniska sidan pågår ulvecklingsarbete
med syfte alt begränsa utsläpp av carcinogena ämnen. Forskningsinsatser rörande
diesel-avgasers hälso- och miljöeffekter kommer också atl uppmärksammas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åven sunens miljömedicinska laboraiorinin (SML) verkar i
allt väsentligt all instämma i kommitténs bedömningar. En förslärkning av den
cancere­pidemiologiska forskningsverksamhelen torde lämpligasl ske genom en
ökad salsning på de myckel fä institutioner som har epidemiologisk forskning
som huvuduppgift. SML påpekar särskilt betydelsen av forskarutbildning inom
epidemiologi samt behovet av fleråriga forskningsanslag. Epidemiologiska
projekl är ofla myckel lidskrävande och avsevärda problem uppslår när hela&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section648&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section649&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;finansieringen inte kan överblickas vid starten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SML anser det angelägel atl den toxikologiska
grundforskningen rörande verkningsmekanismer för kemiska ämnens toxiska
effekter ytterligare ulvecklas, vilkel kan ge den nödvändiga grunden för
utveckling av enkla, billiga och försöksdjursfria testmetoder som kan ge
kvantitativt underlag för en riskbedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SML delar även kommitléns uppfatlning all
&amp;quot;forskningen bör ej onödigl­vis hämmas genom en rigid uppdelning efler
begreppen grundforskning, tillämpad forskning eller målforskning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen saknar konkreta förslag lill ulbyggnad av
institutioner för epidemiologisk forskning, vilka torde utgöra
huvudförutsättningen för den nödvändiga miljön för denna typ av forskning. En
sådan uppgift kan läggas på det centrala cancerregistret när della delvis
avlastats från en del av de primära kodningsuppgifterna, som nu faller på de
regionala cancerregistren. En sådan cenlral institution skulle emellerlid
behöva lillföras belydande resurser i form av dalaexpertis, statistisk,
epidemiologisk och medicinsk experlis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medicinska forskningsrådei understryker kommitléns
påpekande om all en samverkan mellan grundforskning och klinisk forskning inom
cancerom­rådel är ovärderlig. Ökade insalser krävs för alt omfattande och
resurskrä­vande behandlingsstudier (typ multicenterstudier) skall kunna
initieras och genomföras i större ulslräckning utan slöd av exlerna källor,
såsom t.ex. från läkemedelsindustrin. Detla är en förutsättning för atl
psykosociala och andra effekter skall ges ökad uppmärksamhel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Velenskapsakademien framhåller alt det är väsenlligt atl
den molekylär­biologiska forskningen, inom vilken nyligen elt flertal
genombrott gjorts som givit oss ny kunskap om bakgrunden till
cancersjukdomarna, inle vid resursbeviljning får stå lillbaka för kortsiktiga
epidemiologiskt inriktade cancerprojekl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvetenskapliga forskningsrådei (NFR) anser alt regler
som gäller för sektorsforskningen bör lättas upp sä atl kvalificerad grundforskning
kan pågå inom projekt som finansieras med medel frän olika seklorsorgan. Detla
skulle säkert underlätta kompetensuppbyggnaden inom betydelsefulla områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommittén pekar på etl antal miljöfaktorer bl.a.
tobak och kost där ändrade vanor med stor sannolikhet skulle nedbringa antalel
cancerfall betydligt. Den bästa vägen all nå målet synes idag vara
hälsoupplysning. Det är troligt att en forskning som leder till identifiering
av specifika akliva komponenter och väl definierade verkningsmekanismer även
medför au hälsoupplysningskampanjer i framtiden kan få en slörre
genomslagskraft anför NFR.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Forskningsrådsnämnden framhåller atl det vore önskvärt atl
kommillén hade utnyttjat sin unika överblick till en aktivare
prioriteringsdiskussion med förslag i syfte att påverka forskarsamhället och
forskningsfinansierande organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section650&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section651&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del anser nämnden, ulan att besitta
cancerkommitiéns speciella kompetens, att en satsning på forskning kring
levnadsvanor och dess betydelse för cancerrisker samt metoder för påverkan av
dessa vanor är elt viktigt inslag i kampen mol cancer. Salsningar på forskning
inom preven-tionsområdet blir särskilt viktiga, dä det ej tycks som
behandlingsmetoderna för de flesta och de kvantitativt vanligasle
cancerformerna har förbättrats i någon större omfattning. Denna uppfatlning
synes kunna få slöd i utredningens material och analys.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska läkaresällskapet påpekar att en central funktion
har universiteten, inle minst instilulioner för omgivningshygien, yrkesmedicin,
epidemiologi och loxikologi. En ökad salsning på dessa områden är en logisk
konsekvens av cancerkommitténs betänkande. Tendensen att nedrusta
universitetens institutioner för omgivningshygien mäste kraftfullt motverkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;UHÅ påpekar atl även den odontologiska forskningen är en
resurs när del gäller förebyggande av och lidig diagnosticering av
cancersjukdomar.Denna har inle uppmärksammats av kommittén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksföreningen mol cancer (RmC) anser del väsenlligt all
föreningens anslag jämställs med de renl statliga anslagen lill
cancerforskning. RmC är den klart största bidragsgivaren. RmC har inget alt
invända mot ökade insalser pä de av kommittén föreslagna områdena, men måste
samiidigi framhålla att en förutsättningslös grundforskning över cancersjukdomarnas
natur och uppkomstmekanismer på sikl kan komma alt avsätta resultat av slor
betydelse för preveniion, diagnostik och behandling. Framför alll gäller det
all förklara betydelsen av levnadsvanor/miljö i kemiska och/eller fysikaliska
termer för att lägga en rationell grund för prevention. Uppen­barligen växlar
också den individuella känsligheten för olika miljöfaktorer. Orsakerna till
denna viktiga variation är i stort sett okänd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RmC betonar även den stora betydelsen av internationella
insalser på epidemiologisk forskning och det närliggande området -
identifiering av cancerframkallande miljöfaktorer. Det nuvarande statliga
stödel till och medlemskapet i WHO:s International Agency for Research on
Cancer i Lyon är ur denna synpunkt ytterst viktigt, liksom bättre utbyggt
nordiskt samarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Informationssystem&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Cancerkommitlén framhåller bl.a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att Sverige genom befolkningsbaserade informationssystem
och andra förhållanden har mycket goda förutsättningar för studier av såväl
cancersjukdomarna som andra, speciellt kroniska sjukdomar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att bättre epidemiologiska utbildningsmöjligheter, med
tonvikt på postgra-dual utbildning behöver utvecklas inom det svenska
universitetsväsen­det,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att rikstäckande uppgifter av god kvalitet om inträffade
fall av cancersjuk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section652&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section653&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dom   (&amp;quot;&amp;quot;cancerregistret&amp;quot;)   och  om  
dödsfall   relaterade   till  cancer   (i &amp;quot;dödsorsaksregistrel&amp;quot;) är
av grundläggande betydelse för cancerepide­miologin. atl ansvarel  för  den  
medicinska  delen   i   dödsorsaksregistreringen   bör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;överföras från statistiska centralbyrån lill
sicialstyrelsen och att ansvaret för cancerepidemiologin bör ligga på den
regionala nivån under medverkan av onkologiska centra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen anför följande. Cancerkommittén har lämnal
en akluell beskrivning av utvecklingen vad gäller epidemiologisk bevakning.
Socialsty­relsen instämmer i den beskrivning av styrelsens roll som lämnats.
För genomförande av del hälsopolitiska synsäll som bl.a. hälso- och sjukvårds­lagen
år ett ullryck för är utvecklingen av epidemiologisk bevakning av fundamental
betydelse. Dessa krav har också kommit lill ullryck i HS 90-arbelet. Styrelsen
anser del angeläget atl betona nödvändigheten av all landslingen inom ramen för
sin samhällsmedicinska verksamhel dellar i utvecklingen av epidemiologiska
bevakningssystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots alt epidemiologisk forskning har prioriterats mycket
högt i de senasle årens forskningspolitiska propositioner har angelägna
utvecklings­projekt för vilka program utarbetats inom slatens miljömedicinska
labora­torium ännu inte kunnat påbörjas. Bakgrunden härför är atl medel inte
beviljals av de forskningsråd dit ansökningar om medel inlämnats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De svenska befolkningsbaserade informationssystemen skapar
mycket goda förutsåtlningar för studier av cancersjukdomar i Sverige. Cancerkom­mittén
betonar att detla förhållande gör del angelägel att samarbeie med andra länder
och särskilt de nordiska tillvaratas. Socialstyrelsen instämmer Iveklösl i
cancerkommitténs uttalande. Del bör härvid stå klart atl man just inom cancerområdet
trots slora likheter i själva registreringssystemet, haft en hell annan och
bättre tillgång till velenskaplig experlis i de andra nordiska länderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens miljömedicinska laboratorium (SML) framhåller atl
ell ytterligare utvecklingsarbete inför implemenlerandel av elt
bevakningssyslem pågår inom SML och det är därför för tidigt att definitivt la
slällning lill vilken omfattning och form etl bevakningssystem bör ha. All
cancerincidensen bör följas pä landstingsnivå är dock klarl. Huruvida det är meningsfullt
att genomföra bevakningssystem, i den striktare bemärkelsen på lägre nivå än
landstingsnivå, kan inte avgöras innan det pågående utvecklingsarbetet är
avslulat. Redan nu kan sägas att de cenirala registren bör utveckla ruliner som
gör del möjligt atl pä begäran, på etl flexibelt sätt, förse regionala och
lokala organ med specifik deskriptiv epidemiologisk information. I det pågående
utvecklingsarbetet ingår alt utarbeta s.k. bevakningsunderlag, dvs. modeller
för sådan epidemiologisk information som det kan vara relevanl för lokala och
regionala organ att begära från cenirala myndigheler. Med hjälp av dessa
bevakningsunderlag kan olika registeransvariga utveckla programpaket för
effektivt framtagande av den begärda informationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section654&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section655&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I utredningen påpekas att epidemiologisk bevakning ställer
krav på ulbildning av epidemiologer. Vad galler utbildning av kvalificerade
epide­miologer finns det nu vissa möjligheier att ge sådan vid vissa
institutioner inom landet, bl.a. vid SML.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SML instämmer i kommitténs påpekande att del är angeläget
atl nu verka för en förbättrad dokumenlalion om aktuella
exponeringsförhållanden. Därigenom kan framtida retrospektiva undersökningar
genomföras under bättre förutsättningar än vad som ofta är fallet i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statskontoret kan inte bedöma alla enskildheter i
kommitténs förslag och rekommendationer. Ytterligare utredningar i ett vidare
sammanhang behövs, varvid även de förslag som lagts fram av HS 90-ulredningen
bör prövas. Cancerkommitiéns förslag om informationssystem utgör, enligt
statskontorets mening, ell bra underlag för en sådan samlad prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksrevisionsverkel (RRV) delar kommitténs uppfatlning all
informa­tionssystem behövs för atl bygga upp kunskap om sjukdomars förekomst,
orsaker och effekter men anser alt kommillén borde ha övervägt möjligheten att
bygga upp information på endast vissa urval av populationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RRV anser vidare att kommittén alltför summariskt
behandlat sekreless-och integriletsaspekter. I betänkandet har inte heller
diskuterats frågan om datakvalitet i samband med förslagen om en ulökad
samköming mellan olika register. Någon tillgänglighetsdiskussion har inte
förts. Analys av dessa frågeslällningar är, enligt RRV, nödvändiga innan
informationssystemen byggs ut ytterligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statistiska cenlralbyrån (SCB) avstyrker cancerkommitléens
förslagom att den medicinska dödsorsaksregislreringen bör överföras lill
socialstyrelsen. SCB:s statistiska kompetens, långa erfarenhel av arbete med
dödsorsaksre­gistrel och interna lillgång till för cancerepidemiologin
värdefulla befolk­ningsregister är starka skäl som lalar för all
dödsorsaksslalistiken i sin helhel bör vara kvar vid SCB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SCB framhåller all man har riksdagens uppdrag all upprälla
en central dalabas (SSDB) och har i förarbetet pä denna databas planerat alt
lill databasen föra uppgifier från patientregister, dödsorsaker, arbetsskador,
demografiska uppgifter, socialförsäkringsstatistik m.m. Avsiklen är atl lill
SSDB foga cancerregistrets uppgifter. Databasen blir självfallet optimalt användbar
försl när omfattande material finns inlagda och skulle då fylla många av de
önskemål som redovisas av cancerkommittén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SCB har emellertid inle tilldelats några medel för
uppbyggnad av denna databas. Chefen för civildepartementet framhåller i
budgelproposilionen all det hillills redovisade malerialel inte utgör
tillräckligt beslutsunderlag för medelstilldelning och avser därför atl ge SCB
i uppdrag all inkomma med erforderliga kompletteringar. Enligt SCBis
uppfatlning undersiryker can­cerkommilléns synpunkter det stora behovel av en
databas för socialsektorn som innehåller relevant informalion för
epidemiologisk forskning. SCB har leknik och kompetens all upprälla denna
databas och har rutin atl hanlera&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section656&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section657&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;slora regisler. SCB har också slor vana att ge omfattande
service ål forskare som vill utnyttja registerdata och få tillgång till
primärmaterial genom t.ex, kopior på dödsbevis. Inom SCB finns också som
lidigare nämnls en rad andra register av betydelse för cancerepidemiologiska studier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska läkaresällskapet tillstyrker att ansvarel för den
medicinska delen i dödsorsaksregislreringen överförs till socialstyrelsen,
eflersom della ökar förutsättningarna för förbättringar av underlaget för
dödsorsaksregistrering och samordning med befintliga cancerregisler. Förslagel
tillstyrks också uttryckligen av Kalmar läns landsling.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flerlalel av de landsling som yttrai sig lillslyrker
cancerkommitiéns rekommendationer om fortsatt uppbyggnad av de regionala
cancerregistren. Man framhåller atl dessa är en av grundstenarna i etl
informationssystem om cancer och utgör därför en viktig del av del lokala
epidemiologiska arbelet. Så l.ex. framhåller Hallands läns landsting att
sjukvårdshuvudmännen har ell särskilt ansvar för en fortlöpande epidemiologisk
bevakning av sjukdoms­mönslret och dess förändring över liden och att man år
beredd all prioritera epidemiologisk verksamhet inom landstinget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppsala läns landsting påpekar att man vid fastställande
av ambitionsnivån i uppbyggnaden bör beakta sådana faklorer som personlig
integritel, kostnader saml möjligheten au ajourhålla registren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Örebro läns landsting anför all hälso- och sjukvården är
en av de centrala registrens viktigaste uppgifislämnare och avnämare. För alt
kunna fullgöra sitt lagstadgade ansvar för befolkningens hälsa, är det
angeläget all tillgängligheten till gemensamma centrala basdata på alll sätl
underlättas. Avgörande för tillgängligheten synes vara att ansvarsfrågorna när
det gäller statistiska centralbyråns och socialslyrelsens hantering av de
centrala registren klarläggs och att dessa myndigheter tilldelas erforderiiga
resur­ser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kalmar läns landsting framhåller atl ett epidemiologiskt
bevakningssyslem bör drivas inom landstinget i enlighet med landstingels
formella ansvar för befolkningens hälsoförhållanden enligt den nya hälso- och
sjukvårdslagen. Samarbete mellan de olika landstingens
miljömedicinska-samhällsmedicin-ska enheter bör ske inom ramen för den
regionala samverkan. Dessutom bör de miljömedicinska-samhällsmedicinska enheterna
kunna få stöd när det gäller epidemiologiska bevakningssystem av statens
miljömedicinska labo­ratorium. På länsnivå samarbetar landstinget när det
gäller epidemiologiska bevakningssystem med kommunala organ, företagshälsovård,
yrkesinspek­tion, länsstyrelse för att skapa ett så komplett bevakningssystem
när del gäller miljöfaktorer som möjligl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundet: Viktiga förutsättningar för att
huvudmännen skall kunna påta sig sin del av genomförandet av epidemiologisk
bevakning är alt säväl kvaliteten som tillgängligheten och aktualiteten hos de
s.k. centrala registren förbällras. När det gäller dödsorsaksregistrel deltar
Landstingsför­bundet i den nyligen inledda översynen av denna registrering.
Frågan om alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section658&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section659&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;153&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-
enligt kommitténs förslag - överföra ansvaret för den medicinska delen i
dödsorsaksregisleringen från SCB till socialstyrelsen bör kunna prövas i detta
sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section660&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section661&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;154&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning av rapporten (Ds S 1984:16) Förtro­endenämnder
inom hälso- och sjukvården, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppens sammanfattning av rapporten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En särskild arbetsgrupp inom socialdepartementet har
utvärderat försöks­verksamheten med förtroendenämnder inom hälso- och
sjukvärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verksamheten regleras i lagen (1980:12) om förtroendenämnder
inom hälso- och sjukvården. Lagen irädde i kraft den 1 juli 1980 och gäller
till utgången av juni 1985. Enligt lagen skall landstingskommun och kommun, som
inte ingår i en landstingskommun, för hälso- och sjukvården ha en eller flera
förtroendenämnder. Nämnderna skall ha lill uppgift alt främja kontakten mellan
patienterna och hälso- och sjukvårdspersonalen samt att förmedla den hjälp som
förhållandena påkallar till patienterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialutskottet förutsatte i sin behandling av frågan om
förtroendenämn­der (SoU 1979/80:16) all verksamheten skulle uivärderas innan
slutlig slällning logs till hur verksamhelen borde utformas på längre sikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbelsgruppen har gjort en enkätundersökning för all få en
uppfattning om innehåll och omfallning av förtroendenämndernas verksamhet. Syn­punkter
på verksamhelen har inhämtats från förvaltningsutskotten (motsv.), vilka i sin
tur inhämlal yttranden från förtroendenämnderna och hälso- och
sjukvårdsnämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppen har sammanträffat med handläggarna hos
förtroende­nämnderna samt med företrädare för hälso- och sjukvärdens
ansvarsnämnd (HSAN), socialstyrelsen, Spri och personal- och
patieniorganisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbelsgruppen lägger fram följande förslag: - Verksamhelen
med förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården bör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beslå även sedan försöksperioden upphört.
-Sjukvårdshuvudmännen bör i fortsättningen vara skyldiga att inrätta en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller flera särskilda nämnder för verksamheten.
-Nämndernas verksamhel bör i fortsättningen omfatta både den allmänna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hälso- och sjukvården och folktandvården.
-Förtroendenämnderna bör även i fortsättningen regleras i en särskild&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lag. -Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd föreslås få
möjligheter atl lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sjukvårdshuvudmännen överlämna ärenden som rör klagomål
över bemö­tande av personal inom hälso- och sjukvården eller bristande koniakt
och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;informalion i värden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section662&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section663&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppen anser vidare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;- all arbetsfördelningen mellan förtroendenämnderna och
deras handlägga­re bör syfta lill atl åstadkomma en snabb och obyräkralisk
handläggning av paiientärendena,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-all
återföringen av erfarenheler från nämnderna bör göras effektivare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-atl
fortbildning bör anordnas för nämnderna och deras handläggare,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-att nämnderna i ökad omfattning bör della i utbildning av
hälso- och sjukvårdspersonalen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-att återkommande information om nämnderna bör lämnas till
personal, palienter och allmänhelen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-att lämpliga former för fortlöpande konlakler med
företrädare för lokala personal- och palientorganisationer bör övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppen lägger fram förslag lill lag om
förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården och folktandvården samt föreslår
en ändring i lagen (1980:11) om lillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen
m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppens författningsförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården och
folktand­vården&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1         § För den hälso- och sjukvård och folktandvård
som en landslingskommun&lt;br&gt;
eller en kommun som inte ingår i en landstingskommun ombesörjer enligt&lt;br&gt;
hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) eller folktandvårdslagen (1973:457)&lt;br&gt;
skall det finnas en eller flera förtroendenämnder med uppgifl att främja&lt;br&gt;
kontakterna mellan patienterna och hälso- och sjukvårdspersonalen saml alt&lt;br&gt;
åt patienterna förmedla den hjälp som förhållandena påkallar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När flera förtroendenämnder finns, skall varje nämnd
fullgöra de uppgifter som sägs i första styckel för en viss del av
landstingskommunen eller kommunen eller för en viss vårdinrättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2         § I fråga om förtroendenämnderna gäller
beslämmelserna i 3 kap. 2-12 §§&lt;br&gt;
kommunallagen (1977:179) i tillämpliga delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna lag
träder i kraft den 1 juli 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Annan nämnd än
förtroendenämnd får till utgången av år 1985 vara förtroendenämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section664&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:41.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section665&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;156&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lag 
om   ändring  i   lagen  (1980:11)   om  tillsyn  över  hälso-  och&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sjukvårdspersonalen
m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs all 38 § lagen (1980:11) om tillsyn
över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38 § Disciplinärende beträffande arbelstagare får
överlämnas av ansvarsnämn­den lill arbeisgivaren för den åtgärd som kan ankomma
på honom, om del är uppenbarl all ärendets behandling i nämnden inle är
påkallad från allmän synpunkt eller för att tillvarata patientens rält.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innehåller en anmälan till ansvars­nämnden  klagomål 
över  brisler  i konlaklen mellan en patient och häl­so-  och 
sjukvårdspersonalen   i  en landstingskommun eller över någol annal  
liknande   förhållande,   får nämnden överlämna anmälan i den delen  till
landstingskommunen för åigärd. Vad som sägs om landstings­kommun gäller också
kommun som inte ingår i en landstingskommun. Finner ansvarsnämnden i ett där
anhängigt ärende att förutsättningarna enligt 13 § andra slycket för anmälan
till åtal föreligger, skall nämnden fullgöra anmälningsskyldigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i krafl den 1 juli 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskilt yttrande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förbundsjurist Jan Sahlin, Landstingsförbundet, anser att
det inte längre behövs någon särlag som styr huvudmännens verksamhet pä området
i fråga. Del finns ingen ivekan om hälso- och sjukvårdshuvudmännens villighet
atl fortsätta och vidareutveckla verksamheten utan påtryckningar genom särskild
lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppens sammansättning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hultstrand, Lars, departementsråd, sammankallande Starup,
Helena, departementssekreterare Linde, Marianne, byråchef Sahlin, Jan,
förbundsjurist&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I gruppens arbete har också deltagit patientombudsmannen
Rut Ceder-gårdh.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section666&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section667&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BUaga 6&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanställning av remissyttrandena över rapporten (Ds S
1984:16) Förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innehåll&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1   Värdel av förtroendenämndernas verksamhet. Allmänna
syn­&lt;br&gt;
punkter på fortsatt verksamhel med förtroendenämnder. Frågan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om nämnderna bör vara obligaloriska ..................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utvidgning av
nämndernas kompelensområde. Behov av ytter­ligare lagreglering     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;173&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avlastning av
HSAN    ............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;176&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övriga frågor  
......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;182&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagtexten ....................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;182&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Koslnader   ..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;183&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sekretess   ..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;183&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsformer 
förtroendenämnd  -  patieniombudsman, ålerföring av erfarenheter    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;184&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Informalion -
utbildningsfrågor, kontakt med personal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och patieniorganisationer m.m.........................      
186&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section668&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:65.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section669&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.  
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanställning av remissyttrandena över rapporten (Ds S
1984:16) Förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Följande remissinstanser har avgivit yttranden:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammarrällen i Slockholm, socialstyrelsen - som bifogat
yitrande av psykiatriska nämnden -, hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN),
riksförsäkringsverket, riksrevisionsverkel (RRV), slal- och kommunbered­ningen,
demokraliberedningen, riksdagens ombudsmän (JO). Landstings­förbundet, samtliga
hälso- och sjukvårdshuvudmän. Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och
rationaliseringsinstitut (Spri), Landsorganisa­tionen i Sverige (LO) - som
bifogat ytlrande av Svenska kommunalarbeta­reförbundet (SKAF) -, Tjänstemannens
cenlralorganisalion (TCO), Cen­lralorganisalionen SACO/SR, Handikappförbundens
ceniralkommillé (HCK), De handikappades riksförbund (DHR), Pensionärernas
riksorgani­sation (PRO), Sveriges folkpensionärers riksförbund (SFPR) saml
Pafien­iernas riksförbund (PRF).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härulöver har skrivelser inkommil från Sveriges
läkarförbund och Socialmedicinska institutionen vid Huddinge sjukhus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Värdet av förtroendenämndernas verksamhet. Allmänna syn­punkter
på fortsatt verksamhet med förtroendenämnder. Frågan om nämnderna bör vara
obligatoriska&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundinslällningen till förtroendenämndernas verksamhel är
positiv. Sä goll som samlliga remissinslanser anser atl förtroendenämnderna
fylll ell viktigt behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HCK har i första hand förespråkat mer frislående
patieniombudsman och har ålskilliga synpunkter på hur nämnderna skulle kunna
förbättras. PRF påtalar att kvalitén på nämnderna under försöksperioden varit
mycket ojämn. Molsvarande intryck framförs av HSAN. Flerlalel hälso- och
sjukvårdshuvudmän är posiiiva lill verksamheten och till en forlsättning av
nämndverksamheten. Undantag är Skaraborgs läns landstingskommun som förespråkar
att uppgiflerna läggs in i hälso- och sjukvårdsorganisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När del gäller frågan om ell fortsall obligatoriuiri för
huvudmännen alt inrätta förtroendenämnder och förslagel att uppgiflerna i
fortsättningen endast skall kunna läggas på särskilda nämnder är flertalet
remissinslanser positiva och understryker viklen av all viss likformighet
kommer au gälla i landet och att nämnderna hälls skilda från hälso- och sjukvården.
Negaliva till förslaget är slal- och kommunberedningen, demokratiberedningen.
Landstingsförbundet och ett femtontal landsling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten i Stockholm anför: Försöksperioden med
förtroendenämn­der inom hälso- och sjukvården har visat att verksamheten, som
varil relativt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section670&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section671&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;159&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;omfattande, haren viktig funktion atl fylla. De flesta som
arbetsgruppen har hört har också varit posiiiva till verksamheten.
Kanimarrätten lillslyrker arbetsgruppens förslag att förtroendenämnderna skall
forlsälla sin verksam­hel även efler den 1 juli 1985. - Kammarrätten vill dock
ifrågasälla om den föreslagna ordningen är den bästa för en permanent lösning.
Det kunde enligt kammarrättens mening finnas anledning all ulreda cll
alternativ som innebär en ökad kompelens för nämnderna. Kammarrätten
lillslyrker förslagel alt nämnderna bör vara obligatoriska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av de skäl som har redovisals i rapporten bör åven enligt
kammarrättens mening förtroendenämndernas verksamhet regleras i en särskild
lag. Yllerligare elt skäl härför är att nämndernas verksamhetsområde framledes
kan komma atl uividgas. Kammarrätten föreslår dock atl hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763) och folklandvårdslagen (1973:457) kompletleras med en
hånvisning till den nya lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HSAN anser i likhet med arbelsgruppen all de
landslingskommunala förlroendenämnderna har en viktig uppgifl atl fylla för atl
underlätta konlakierna mellan palienter och personal och för alt hjälpa och
stödja patienter i olika vårdsituationer. Verksamhelen bör därför fortsätta efler
den nuvarande försöksperiodens ulgång den 1 juli 1985. Nämnden tillstyrker
också att förtroendenämnderna permanenlas och regleras i en sårskild lag.
Förtroendenämnderna bör alltså bli obligatoriska. Ansvarsnämnden vill starkt
underslryka arbetsgruppens uttalande atl del är angelägel all
förlroendenämnderna hålls åtskilda från de verkställande organen inom hälso-
och sjukvärden. Della är vikligt av både principiella och psykologiska skäl.
Förtroendenämndernas oväld och objektivitet bör inie kunna sättas i fråga på
grund av atl dessa nämnder samlidigt är l.ex. sjukvårdsstyrelser eller
direktioner som har atl beslula i frågor som rör organisalion. ekonomi och
personal och därigenom har etl övergripande funktionellt ansvar för
verksamhelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ansvarsnämnden vill i detta sammanhang erinra om atl de
synpunkter som här framförts också låg lill grund för riksdagens beslut år 1979
om att ersälla den dåvarande medicinalväsendels ansvarsnämnd, som var knulen
till socialstyrelsen, med en frisiäende hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialsiyrelsen instämmer i arbetsgruppens bedömning all
förtroende­nämnderna fyller en viklig funklion inom hälso- och sjukvården för
att främja konlaklen mellan patienten och personalen samt all svara för
information och hjälpförmedling i palientärenden och all nämnderna därmed visat
sig ulgöra elt viktigt komplemenl lill socialstyrelsen och HSAN. Del behövs ell
organ i erforderlig närhel till hälso- och sjukvården, som på elt smidigi och
obyråkratiski sätt kan rälla till sådana missförslånd och missförhållanden i
relationerna mellan patienterna och personalen, som inle är av den karaktären,
atl de skall underställas HSAN:s prövning. Socialsiy­relsen lillslyrker sålunda
förslagel all förtroendenämnderna skall beslå efler försöksperioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section672&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section673&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen ifrågasätter inle sjukvårdshuvudmännens
vilja atl även i fortsäuningen tillhandagå palienter och personal med den
särskilda förlro-endenämndsverksamheten. Emellerlid är del viktigt med hänsyn
lill tilliten till nämnderna, atl deras självständighet i förhållande lill
vårdverksamheten och lill hälso- och sjukvårdens beslutande organ markeras.
Detla sker enligt socialslyrelsens mening bäst genom en särskild lag i ämnel
såsom arbets­gruppen föreslagit. Del bör lilläggas, alt enligt rapporten har en
majoritet av sjukvårdshuvudmännen ullalal sig för en fortsatt lagreglering av
verksam­heten på samma sätl som under försöksperioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RRV delar arbeisgruppens uppfattning att
förlroendenämnderna fyller en viktig funklion inom hälso- och sjukvården såväl
då del gäller att svara för information och au förmedla hjälp i palientärenden,
som atl främja konlaklen mellan patienter och personal. 1 en så omfattande
verksamhet som hälso- och sjukvården, är missförslånd och felbehandling svåra all
uteslu­ta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RRV menar också all en systematiskt samlad information om
problem i vården kan ge förutsättningar för förbättringar och rationaliseringar
om den återförs till ansvariga politiker och till anslällda inom den medicinska
verksamhelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En förlroendenämnd inom landslingen ger också
förutsällningar för atl problem som i dag måste föras till socialstyrelsen
(SoS) resp. hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) primärt kan behandlas på
en mer adekvat nivå, dvs. inom landstinget. Pä den lokala nivån finns den
problem-och miljökännedom som är förutsättningen för konkrela åtgärder. RRV
anser alt dessa aspekter är av stor principiell vikt. Till delta kommer den
avlastning av de två cenirala organen, som förtroendenämnderna pä sikt och med
en mera akliv informalion bör kunna innebära.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En särskild nämnd för dessa frågor bör finnas bl.a. av de
skäl som Ulredningen anför. RRV vill också framhålla, att patienterna troligen
upplever en fristående nämnd som mera neutral atl vända sig lill då de vill
framföra klagomål än hälso- och sjukvårdsnämnden eller annal verkställan­de
organ inom landstinget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RRV delar uppfattningen hos majoriteten i arbetsgruppen
all inrättande av förlroendenämnd och verksamhel i nämnden bör regleras i lag.
Huvudmannen ges stor frihei atl inom lagen anpassa verksamheten efler lokala
förhållanden och önskemål. Enligt utredningen har inte heller den lag som styrt
försöksverksamheten inneburit några nackdelar för huvudmännen såviit framkommil
genom enkäterna. Vikliga moliv för lagstiftning bedömer RRV vara dels
verksamhetens genomslagskraft inom hälso- och sjukvården lokalt, dels den
garanli för avlastning för SOS och HSAN som bör åstadkommas. Det krävs en
reglering av vilken typ av ärenden som måste behandlas av cenlral myndighel och
vilka ärenden som måste behandlas lokalt. Ärenden som inle är av principiell
eller disciplinkaraktär bör i största möjliga ulslräckning behandlas på lokal
nivå. RRV anser därför alt förslaget till ändring av 38 S lillsynslagen borde
få en vidare formulering än den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section674&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section675&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;föreslagna. Den enskildes rättssäkerhet garanleras enligt
RRVs mening genom möjligheten alt anföra förvallningsbesvär hos kammarrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I enlighet med den allmänna slrävan alt samla beslämmelser
lill ett begränsat antal lagar borde del övervägas om lagen om
förtroendenämnder kan införas som ett tillägg till hälso- och sjukvårdslagen
(HSL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt psykiatriska nämndens uppfattning finns det elt
stort och angeläget behov av en myndighel som nära hälso- och sjukvården kan
hjälpa patienten med olika önskemål eller kan förklara för patienten anledning
till de förhållanden som han är missnöjd med. Mycket ofta är grunden till
patientens klagomål att han inle rätt förställ den information som lämnats
eller att han inle alls fått några upplysningar. I sammanhanget får
underslrykas atl patienterna när de kommer med olika klagomål som regel inle är
intresserade av några disicplinära påföljder för personalen inom hälso- och
sjukvården. Vad de önskar är en ändring. Del organ som lokall skall svara för
den angivna uppgiflen skall därför inte ses som ett kontrollorgan som övervakar
hur personalen sköter sina åligganden utan som ett serviceorgan till
patienternas hjälp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förtroendenämnderna får anses väl ägnade att svara för
dessa uppgifter. Genom sin nära ankytning till hälso- och sjukvärden bör de ha
goda möjligheter att verka för förändringar, t.ex. belräffande olämpliga indel­ningar
av upptagningsområden för sjukvårdshuvudmannens sjukhus, eller att påvisa behov
av resursförstärkningar eller omfördelningar av resurser inom delar av hälso-
och sjukvården. Framförallt bör de dock genom att finnas på platsen ha vida
bättre möjligheter än en statlig tillsynsmyndighet atl snabbi kunna ge
patienterna de besked de önskar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På den myndighet som skall svara för dessa uppgifier får
ställas olika krav. Myndigheten skall vara formellt fristående från organ som
direkt ansvarar för hälso- och sjukvården. Självfallel utgör del ingel hinder
för att myndigheten finns hos och hör under sjukvårdshuvudmannen. Däremot kan det
inte vara lämpligt att t.ex. direktionen för ett sjukhus svarar för uppgiften.
För de personer som fattar beslut bör gälla jävsreglerna i förvaltningslagen
(1971:290). Myndigheten skall vara skyldig atl ta upp ärenden som faller inom
kompetensområdet och som antingen inges av patienterna eller överlämnas från
andra myndigheler. Även anhöriga lill en patient bör ha möjlighel att vända sig
till myndighelen (jfr. vilka som kan vara parter enligt 18 § LSPV). Vad nu
anförls kan innebära att den föreslagna förfatlningslexten för
förtroendenämnderna kan behöva kom­pletteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Psykiatriska nämnden tillstyrker sammanfattningsvis att
försöksverksam­heten med förtroendenämnder permanentas. Härvid bör
bestämmelserna kompletteras med de regler som kan bli följden av vad ovan
anförls om nämndernas verksamhet och uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;JO anser att verksamheten med förtroendenämnder bör bestå.
Förslaget härom lillslyrkes. Åven övriga förslag i rapporten synes vara
välmotiverade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 181&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section676&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section677&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;162&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De grundas på undersökningsresultat och på synpunkter, som
inhämtats frän berörda nämnder hos landstingen och centrala myndigheler och
organisa­tioner. Underlagsmaterialet stämmer väl överens med JO:s erfarenheler
av den här typen av klagomål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksförsäkringsverkei anser all från socialförsäkringens
synpunkt kan verksamheten med förtroendenämnder vara av betydelse. Sålunda kan
nämnderna i vissa fall hjälpa patienter alt kommunicera med försäkrings­kassor
i ersätlningsfrågor. Vidare bör nämnderna i enskilda fall kunna medverka lill
kassornas konlakler med patienter inom den allmänna hälso-och sjukvården.
Riksförsäkringsverket tillstyrker all verksamhelen får fortsätta efter juni
1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Spri anför följande: Resultatet av utvärderingen visar
genomgående all försöksverksamheten med förtroendenämnder varil värdefull och
all del föreligger behov av att även i fortsättningen bedriva en verksamhet med
förtroendenämnder. Spris erfarenheler från kampanjen för bältre service i
hälso- och sjukvärden är även den atl det föreligger ell stort behov av ett
rådgivande och stödjande organ för patienterna i deras konlakler med hälso-och
sjukvården. Erfarenhelerna i detta sammanhang visar också atl
förtroendenämndernas inriktning varierar avsevärt mellan olika sjukvårds­huvudmän.
Detta har också lett lill alt förtroendenämnderna på vissa håll upplevs som en
del av sjukvårdsetablissemanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Spri vill bl.a. mot denna bakgrund ansluta sig till
utredningens förslag om att verksamheten med förtroendenämnder bör bestå och
ulvecklas. Spri vill också betona vikten av alt förlroendenämnderna organiseras
som separata organ för att säkerställa befolkningens förtroende för nämndernas
och deras handläggares arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundet anser att utvärderingen bekräftar all
försöksverk­samheten med förtroendenämnder haft ett stort värde. När nämnderna
fungerat som bäsl har de utgjort forum för snabba och smidiga lösningar av
vissa lokalt betingade dagliga problem i hälso- och sjukvärden. Ell slorl antal
ärenden har gälll försäkringsfrågor och missnöje med vård och behand­ling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förbundsstyrelsen har den uppfattningen atl verksamhelen
med förtroen­denämnder bör bestå men anser inte att det behövs fortsall
speciallagslifl­ning för den verksamhelen. Ett i en särskild lag inskrivet krav
alt inrätta obligatoriska förtroendenämnder går emol och hindrar den pågående
utvecklingen mot en ökad demokralisering. Därigenom molverkas sjuk­vårdshuvudmännens
frihet atl själva forma sin organisation sä att den på bästa sätt tjänar
medborgarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förbundsstyrelsen ansluter sig till Jan Sahlins särskilda
ytlrande och anser att hälso- och sjukvårdens huvudmän utan lagreglering kan
sköta den verksamhet som i dag handhas av förtroendenämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta ställningstagande innebär ocksä att
förbundsstyrelsen motsätter sig kravet atl förtroendenämnderna skall vara
separala organ. Även en annan nämnd måste kunna få fungera som förlroendenämnd,
om en viss huvudman&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section678&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section679&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skulle finna en sådan lösning vara den mest lämpliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom hälso- och sjukvårdslagen har patienterna fåtl en
stärkt ställning och därmed också sjukvårdshuvudmännen ökade krav på all
tillgodose patienternas rättigheter vid vård och behandling. Förbundsstyrelsen
anser atl förtroendenämnderna kommer atl vara ett värdefulll instrument för
bevakningen av patientens rättigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5/fl/- och kommunberedningen anför följande:
Kommunallagsliftningen och lagstiftningen för olika specialreglerade
verksamhetsområden har alltmer kommil atl utformas så atl de kommunala organen
getts slor frihei att anpassa verksamheten till de lokala förhållandena. Ell
ultryck för detla är atl kommunerna och landstingskommunerna gells en
vidsträckt organisatorisk frihei. En av beredningens huvuduppgifter är all se
över den slatliga regleringen av kommunal och landslingskommunal verksamhet.
Beredning­en skall föreslå ålgärder som leder lill ökad samverkan och
förenklingar av regler i relationerna mellan stat och kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beredningen avslyrker förslaget alt sjukvårdshuvudmännen
fr.o.m. den 1 juli 1985 skall vara skyldiga all inrätta särskilda
förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården. Den nuvarande försökslagsliftningen
har väl fylll sin uppgift att medverka till atl fastare former för kontakterna
mellan patienter och personal inom hälso- och sjukvården har etablerats. Sjukvårdshuvud­männen
bör enligt beredningens mening nu ges frihei atl själva utforma verksamhelen.
Landstingskommunernas skyldighel att tillhandahålla en god hälso- och sjukvård
och därvid bl.a. främja goda kontakter mellan palienter och personal följer
redan av 3 § i hälso- och sjukvårdslagen och kräver ingen särskild
lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av det remitterade betänkandet framgår att
sjukvårdshuvudmännen har uttalat sig för en fortsatt verksamhel med
förtroendenämnder. Verksamhe­len bedöms ha varit värdefull och ha fyllt ett
behov. Från huvudmännens sida råder del enligt belänkandet enighet om alt
förtroendenämndernas verk­samhet behövs. Detta utgör enligt beredningens uppfatlning
en god garanti för verksamhetens fortsatta utveckling. En lagsladgad skyldighet
pä området kan beskrivas som en form av överförsäkring från statsmakternas sida
samiidigi som sjukvårdshuvudmännens organisaioriska frihei inskränks.
Beredningen vill slutligen erinra om atl statsmakterna givielvis alllid har möjlighel
atl ånyo aklualisera ell lagstadgal obligatorium om så skulle bedömas nödvändigl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Demokraliberedningen anser atl det malerial som
utredningsgruppen samlat in ger klart vid handen att förtroendenämnderna kommit
för atl stanna och styrker väl atl de har en viklig samhällsfunktion all fylla.
Del finns inle heller någon tvekan om hälso- och sjukvårdshuvudmännens beredvil­lighet
au fortsätta och vidareutveckla verksamheten. Deras skyldighel atl lillhandahålla
en god hälso- och sjukvård, vari denna verksamhet ju aren del, följer ulan
särskild tilläggslagsiiftning av 3 § hälso- och sjukvårdslagen. Ell
tillräckligt lagligt stöd för all inrätta särskilda politiska nämnder för
främjande av kontakterna mellan patienterna och hälso- och sjukvårdsper-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section680&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section681&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sonalen finns i redan gällande lagstiftning - ulan att en
speciallag behövs. Den separala försökslagen har därför fullgjorl sin uppgift
genom atl se lill all verksamheten kom i gång, och del bör nu vid
försöksperiodens slut med förtroende kunna överlämnas till huvudmännen själva
all gå vidare ulan påtryckningar genom särskild lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt beredningens uppfattning bör alltså 1980 ärs lag
upphöra att gälla vid utgången av juni 1985 utan att ersätias av nya
lagbestämmelser i ämnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beredningen framhåller också i sitt yttrande att del har varil
en slrävan från statsmakterna under de senaste femton åren all minska den
statliga detaljregleringen av kommunal och landslingskommunal verksamhel och i
stället i motsvarande mån öka kommunernas och landstingskommunernas möjligheter
atl fritt utöva sin i grundlagen garanterade självstyrelse. Kring denna strävan
har rått en bred politisk enighel. Översiktliga s.k. ramlagar har på skilda
områden ersatt tidigare hårl detaljreglerade lagstiftning. Ell sådant resultat
är den särskilda lagen (1984:382) om försöksverksamhet med en friare kommunal
nämndorganisation, som nyligen antogs av riksdagen och som under perioden den 1
juli 1984-31 december 1988 ger ell urval kommuner och landstingskommuner
möjligheter atl själva välja andra lösningar på sin nämndorganisation än dem
som iradilionellt följer av beslämmelser i särskilda författningar.
Försöksverksamheten kan ses som elt led i den översyn av kommunallagen, som
under året påbörjais av demokratiberedningen på uppdrag av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO tillstyrker i allt väsentligt förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kommunalarbetareförbundet har i alll väsentligt
inga invändning­ar mot utredningens förslag. Utredningens utvärdering vittnar
om all förtroendenämnderna både tillgodoser ett starkt patientintresse och
fyller en viktig funktion inom hälso- och sjukvärden. Detta bekräftas också
bland förbundets berörda lokalavdelningar. Det gäller bl.a. möjlighelen att
kunna kanalisera önskemål och synpunkter pä vården till sjukvårdshuvudmannen
och personalen, liksom möjligheten alt på ell smidigi säu förmedla information
och hjälp i olika patientärenden. Nämnderna utgör på så sätt ett komplement
till HSAN.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt utredningens redovisning är också enigheten stor
beträffande behovet av en fortsatt verksamhet med förtroendenämnder sedan
försöks­perioden upphört. Att detta för närvarande bäsl sker med slöd av en
särskild lag kan förbundet instämma i. I princip ryms emellertid de krav lagen
ger uttryck för i både hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och den s.k.
tillsynslagen (1980:11), varför behovet av en separat lagsliflning återigen bör
prövas när verksamheten vuxit ul och stabiliserats ytterligare hos samfliga
sjukvårds­huvudmän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TCÖ, som anser det angeläget atl förtroendenämnderna
beslår, ansluter sig till arbetsgruppens förslag till ny lag om
förtroendenämnder inom hälso-och sjukvården och folktandvården samt lillslyrker
även ändring i lagen om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section682&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section683&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I huvudsak är SACO/SR positivt till de förslag som läggs
fram i rapporten. SACO/SR tillstyrker förslaget atl verksamheten med förlroendenämnden
består även efter försöksperiodens slut. Sjukvårdshuvudmännen bör även i
fortsättningen vara skyldiga att inrätta en eller flera förtroendenämnder.
Nämnderna bör även i fortsältningen regleras i särskild lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges läkarförbund tillstyrker utredningens förslag att
verksamheten med förtroendenämnder består även sedan försöksperioden upphört.
Sjukvårdshuvudmännen bör därför även i fortsättningen vara skyldiga att inrätta
en eller flera förtroendenämnder. Likaså ansluter sig förbundet till
utredningens uppfattning atl nämnderna skall hållas skilda från redan inrättade
beslutsorgan. Nuvarande ordning där funktionerna kunnat läggas på redan
befintliga nämnder har nämligen visat sig mindre lämplig. Särskilda nämnder bör
därför inrättas för ändamålet för alt det på så sätt skall betonas att
nämnderna har en självständig ställning. En självständig nämnd med en för
uppgiften adekvat sammansättning torde ha goda möjligheter att vinna förtroende
hos dem lill vilka verksamheten riktar sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PRO delar i huvudsak arbetsgruppens värderingar men vill
särskilt poängtera att i den nya lagens uppräkning av förtroendenämndernas uppgifier
även bör uttryckligen anges att förlroendenämnderna skall medverka till att
patienternas rättigheter tas till vara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SFPR ansluter sig till förslaget om att verksamhelen med
förtroendenämn­der inom föreslagna områden bör regleras med en lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;P/?F framhåller atl förbundet under 1970-talet arbetade
för införandet av någon form av patientombudsmannainstitution på såväl riks-
som regional­planet, förutsatt att denna inte kom i beroendeställning till
tillsynsmyndig­heten (socialstyrelsen) resp. sjukvårdshuvudmannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den sedan 1980-07-01 bedrivna försöksverksamheten med
förtroende­nämnder inom hälso- och sjukvården har, av etl flertal landsling,
inte bedrivits i enlighet med lagstiftarnas intentioner. Andra landsling har
däremot tagit uppgiften på allvar och fåtl verksamhelen att fungera - i vissa
landsting på ett utmärkt sätt. Verksamheten har således bedrivits på ett så
heterogent sätt att allmänhetens förtroende för nämnderna har rubbats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen om förtroendenämnder bör bestå. Verksamheten bör
utvidgas atl omfatta all hälso- och sjukvård samt tandvård - även sådan som bedrives
i privat regi. Förtroendenämnderna skall så långt det är möjligt vara
fristående från huvudmannen. Förvaltningsutskott, sjukvårdsnämnder eller
direktion får inte fungera som förtroendenämnder. Allmänheten skulle uppfatta
detta som ett partsförhållande som sätter den enskilde individens rättssäkerhet
ur spel. Förtroendenämnderna är myndigheter och står som sådana under tillsyn
av Riksdagens ombudsman (JO).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;DHR ställer sig i princip bakom de förslag och
överväganden som görs i rapporten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HCK anför följande: HCK beklagar atl arbetsgmppen inte
ansett det motiverat att överväga andra former för verksamheten. Det är vår
övertygelse att om gruppen låtit företrädare för handikapprörelsen, i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section684&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section685&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;166&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;egenskap av föreirädare för patienterna, aklivi deltaga i
utredningsarbetet, skulle man fått en myckel mer nyanserad syn på nämndernas
arbete. Med synpunkler frän patienterna anser vi det högsl sannolikl atl man
skulle funnii anledning atl överväga andra former för förtroendenämndernas verksamhel
innan man nu lar det vikliga steget atl permanenia desamma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HCK har i olika sammanhang framfört önskemål om atl verksamhelen
främsl skall bedrivas genom från hälso- och sjukvården fristående ombuds­män.
Därmed har man också belonal att förtroendenämndernas vikligasle verksamhet är
att stödja patienten i dennes strävan atl ta lillvara sina rättsliga
möjligheter. HCK har även framfört önskemål om alt patienlens rättigheter skall
komma till ultryck i en särskild palienirällslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbelsgruppen har avvisat frågan om frislående ombudsmän
utan nägon egenllig molivering. Frågan lorde nu behöva bli föremål för en mera
omfattande utredning. Det kan måhända vara lämpligt alt frågan tas upp lill
särskild prövning i samband med atl frågan om särskilda insynsnämnder inom den
psykiatriska vården prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HCK kan med hänvisning lill vad ovan sagls därför med ivekan
för närvarande stödja arbetsgruppens förslag. Samlidigt vill vi dock yrka på atl
förlroendenämnden får en slarkare ställning. HCK lämnar nedan förslag pä
komplettering av lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I rapporten sägs alt &amp;quot;Nämnden bör vidare ha
handläggare för de löpande ärendena med hjälp och slöd åt patienterna&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HCK anser all ordet &amp;quot;bör&amp;quot; i denna mening måste
ersättas med &amp;quot;skall&amp;quot;' i del fall förslagel för övrigt går igenom enär
fast anställda handläggare är en viktig förutsättning för atl
förtroendenämnderna överhuvudtaget skall kunna fylla sin funklion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HCK anser i likhet med arbelsgruppen att en patient
behöver någon all vända sig till. Som framgått tidigare ifrågasätter vi dock om
förlroendenämn­derna med sin slarka koppling till sjukvårdshuvudmännen kan
fylla denna funktion. Det handlar om atl känna förtroende och vi menar att för detla
krävs atl nämnderna är fristående från landslingen och all patienterna är represenlerade
i nämnderna. HCK menar därför alt förtroendenämnderna bör vara partsammansatta
och atl vi, i egenskap av föreirädare för etl slort antal vårdkonsumenter, bör
beredas plals i dem. Därmed skulle man ha tagit ett steg i rält riktning för
att uppfylla hälso- och sjukvårdslagens intentioner om samråd och inflytande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HCK har granskal arbeisgruppens rapporl ur patientens perspekliv.
Målet för HCK är atl förtroendenämndernas verksamhel skall utvecklas sä alt de
än bättre kan tillvarata patienternas intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När man studerar effeklerna av förtroendenämndernas
verksamhet, finner man att verksamhelen hos de flesta nämnder har begränsats lill
informations- och kontaktförmedling. Förtroendenämnderna har varit bäde osäkra
om sin kompetens och om former för stöd lill patienterna i deras vilja aU ta
tillvara sina rättigheter. Det finns också anledning förmoda aU handläggande
tjänstemän hos förtroendenämnderna på vissa håll känt sin&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section686&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section687&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;handlingsmöjlighet begränsad på grund av inlresse- och
lojalitetskonflik­ter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HCK finner det givetvis värdefullt alt förtroendenämnderna
fullgör sina kontaktuppgifter, men finner dessulom anledning att understryka
att förtroendenämnderna även bör ha en uttrycklig skyldighet att hjälpa
patienterna alt ta tillvara sina rättigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutsatsen blir atl i den nya lagens uppräkning av
förtroendenämndernas uppgifter även ullryckligen anges alt förlroendenämnderna
skall medverka till all patienternas rättigheter las lillvara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HCK anser också alt beslämmelserna bör ges i särskild lag
men vill understryka sin uppfattning all delta inte räcker för alt patienterna
skall uppleva nämnderna som ett fristående organ och i övrigt hänvisa till vad
som ovan sagls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bland hälso- och sjukvårdshuvudmännen är följande negativa
till en fortsatt lagreglering av verksamheten: Uppsala låns, Kalmar läns.
Malmöhus läns, Krislianslads läns, Hallands läns, Skaraborgs läns, Örebro läns,
Västmanlands läns, Gävleborgs läns, Kopparbergs läns, Jämtlands läns och
Västernorrlands läns landstingskommuner samt Gotlands, Malmö och Göieborgs
kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De skäl som anförs överensstämmer i huvudsak med vad som
anförts av Landstingsförbundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hallands läns landstingskommun anför följande:
Förvaltningsutskottet är ense med arbelsgruppen om alt verksamhel med
förtroendenämnder bör bestå även sedan försöksperioden upphört. Utskottet delar
också uppfatt­ningen att handläggningen av paiientärendena bör vara snabb och
obyrå­kratisk, att de som ansvarar och handlägger verksamheten skall ha god
kunskap om sina uppgifier, att information skall lämnas till alla berörda samt
att kontaktvägar i olika former skall finnas öppna. Denna uppfattning har också
framförls i de yttranden som landstingskommunens förtroendenämnd samt hälso-
och sjukvårdsnämnd avgett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet finner däremot atl det skulle vara olyckligt om
sjukvårdshuvud­mannen genom föreslagen särlagstiftning tvingas till
organisatoriska lösning­ar som kan hämma verksamheten och försvåra för
huvudmännen atl pröva nya vägar för bättre patientkontakter. Förhållandena i
Hallands läns landstingskommun kan anföras som exempel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstinget genomför 1 januari 1986 ny nämndorganisation
för sin hälso-och sjukvård som bl.a. innebär att sex primärvårdsnämnder
inrättas. På dessa nämnder har landstinget lagt uppgiften alt tillika vara
förtroendenämn­der. I pågående förvaltningsulredning som syfiar till all
anpassa tjänste­mannaorganisationen till den nya nämndorganisationen kommer att
beslutas om de handläggande tjänstemännens uppgifter. Dessa förtroendenämnder
har getts rätt alt delegera uppgifter enligt kommunallagens regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget har lagts i syfte atl bredda och fördjupa verksamhelen.
Göra den tillgänglig för patienterna på hemorten och bryta den anonymitet som
nämnderna trots information visat sig verka i. Förslaget är också etl led i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section688&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section689&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;168&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;strävan atl utveckla primärvårdens palientansvar. Avsikten
är all genom den lokala förtroendenämndens medverkan skall kontakterna mellan
patienter och företrädare för länssjukvården förbättras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I primärvårdsnämndernas reglementen har också skrivits i
ansvar för intern och extern informalion, som givetvis också gäller för deras
uppgifter som förtroendenämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genomförs arbeisgruppens lagförslag skulle landstingei
således ivingas all endera upphäva sitt beslut eller att kringgå lagen. (Möjlighelen
atl ulse samma personer i primärvärdsnämnd och förtroendenämnd lorde vara
landstinget obetagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund ansluter sig förvaltningsutskoltel i
lagstiftningsfrå­gan därmed oreserverat till vad ledamoten i arbetsgruppen Jan
Sahlin anförl i sitt särskilda yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skaraborgs läns landstingskommun anför följande: Landstingei
har under pågående försöksperiod valt atl försl ha dåvarande sjukvårdsslyrelsen
som förtroendenämnd och alt fr.o.m. 1983 inrätta en särskild förlroendenämnd.
För den löpande verksamheten finns en kanslifunktion med patienlombud och
kanslibiträde saml 19 kontaktombud ute på sjukhus och vårdcenlraler.
Patientombudet, har en samordnande och rådgivande funktion vad gäller övriga
kontaktombud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uiifrån vunna erfarenheter är förvaltningsutskottet posilivt
till syftemålet med denna verksamhet och ser fördelar i atl bevara
organisationen av patient- och kontaktombud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av skäl som förvaltningsutskottet redovisar närmare i det
följande, avstyrker utskottet ändå förslaget att införa speciallagstiftning på
området med föreskrifter om obligatoriska förtroendenämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nu föreslagna lagen liksom den gällande lagen om
förtroendenämnder lägger vissa uppgifter inom hälso- och sjukvårdsverksamheten
pä en specialreglerad, obligalorisk nämnd. Eftersom ansvaret för kontakterna
mellan personalen inom hälso- och sjukvården och patienterna samt för
förmedlingen av hjälp till patienterna liksom tidigare åvilar hälso- och
sjukvårdsnämnden har en dubbel kompelens tillskapats. Meningen sägs visserligen
inte vara att förtroendenämndern skall direkt ingripa i sjukvårds­verksamheten
eller inkräkta på ordinarie organens kompelens. I stället sägs att
förtroendenämnden i första hand skall vara elt kontaktorgan som skall vidla
åtgärder och arbeta i förebyggande syfte. En dubbel kompetens har likväl
tillskapats. Detta leder till oklarheter om uppgiftsfördelningen mellan
nämnderna. I förarbetena till den nu gällande lagen har i första hand angetts
vad förtroendenämnden inte skall befatta sig med. Detta ökar givetvis osäkerheten.
Det sagda gäller också om förtroendenämndens uppgifter utvidgas till att
omfatta folktandvården, vilket föreslås i rapporten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förtroendenämnden kan i ringa grad komplettera de insatser
som görs inom den ordinarie organisationen. Den blir iställel ett institut för
mottagande av klagomål, vilka den huvudsakligen måsle hänvisa åler till den
eller de beslutande för eventuell åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section690&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section691&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;169&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Merparten av en förtroendenämnds uppgifter är av praktisk
natur. De hanleras därför bäsl av de anställda och bör integreras i hälso- och
sjukvårdsarbetet och i del adminislrativa arbelet. Så har också skett i
Skaraborgs läns landstingskommun. Enligt förvaltningsutskottels mening skall
sådana praktiska frågor inte skötas av en särskild nämnd utan av personalen
under den nämnd som är ansvarig för verksamheten. Det behövs således inte en
särskild nämnd för atl tillgodose de syften som motiverat lillkomsten av lagen
om förtroendenämnder. Det är också fulll möjligt att ha en organisalion med patientombud
och kontaktombud såväl inom hälso- och sjukvärden som inom folktandvården ulan atl
särskilda beslämmelser lämnas om detta i någon lag eller annan författning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förtroendenämndens ställning är oklar. Nämnden passar inte
in i del syslem av organ som beskrivs i kommunallagen. Nämndernas uppgifter är
enligt denna all handha förvaltning och verkställighet saml beredning av
ärenden som skall behandlas av landstingei. Förtroendenämnden har inte de för
nämnder karakteristiska uppgifterna. Det svarar inte för förvaltning utan är
ett slags kontrollorgan vars ansvarsområde i sin helhet Ugger inom en annan
specialreglerad nämnds, nämligen hälso- och sjukvårdsnämndens.
Förtroendenämnden skall främja kontakterna mellan en annan nämnds personal och
avnämarna av denna nämnds service och hjälpa dessa till rätta. Dessa uppgifter
ligger helt och hållet kvar på hälso- och sjukvårdsnämnden och de särskilda
organen som kan finnas under denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som förtroendenämndens uppgift beskrivs i lagförslaget
finns vissa likheter mellan denna samt revisorerna och besvärsnämnden.
Revisorerna utgör i och för sig ingen nämnd utan är elt kollegialt organ med
särskilda uppgifier som anges i kommunallagen. Besvärsnämnden är inle heller en
nämnd i egentlig mening utan en intern besvärsinstans. Till skillnad frän
revisorerna och besvärsnämnden har dock förtroendenämnden mycket begränsade
möjligheter att vidta åtgärder. Den kan påtala missförhållanden och föreslå
åtgärder men har ingen egen makl att åstadkomma rättelse, vilket de tvä nyss
nämnda organen har. Det föreligger således en väsentlig skillnad mellan
förtroendenämndens ställning och dessa organs slällning i organisa­tionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av kommunallagens bestämmelser om de olika
organ som skall eller kan finnas i den landslingskommunala organisationen menar
förvaltningsutskottet att förtroendenämnden inte är en nämnd i egentlig mening
och inte heller ett egentligt kontrollorgan. Med hänsyn till sina uppgifter och
till avsaknaden av ett eget förvaltningsområde är förtroende­nämnden närmast
att se som ett beredningsorgan. Emellertid skall förtro­endenämnden utöva
tillsyn över en del av hälso- och sjukvården samt tandvården. Ett
beredningsorgan kan inte ha till uppgift att utöva tillsyn över nämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den landstingskommunala organisationen utgör
förtroendenämnden som organ således en mellanform oavsett hur organet har
betecknats i lagförsla­get. Ett definitivt införande av en sådan ny lyp av
organ är en principfråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section692&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section693&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kräver mer vittgående överväganden än de som gjorls i
delta begränsade sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förtroendenämnden kan också ifrågasättas från andra ulgångspunkler.
Alla nämnder är i princip sidoställda enligt kommunallagen. En nämnd kan inle
ställas vid sidan av en annan nämnd och ges i uppgifl alt övervaka denna nämnds
verksamhet eller lämna råd eller anvisningar lill nämnden så atl dennas
beslutanderätt och ansvar begränsas. Ansvaret för en uppgift skall således vara
odelat. Undantag kan göras från denna det odelade ansvarels princip genom
bestämmelser i lag. Eftersom förtroendenämndens ansvars­områden i sin helhet
skall ligga inom tvä andra specialreglerade nämnders ansvarsområden innefattar
den föreslagna lagen om förtroendenämnder liksom den nu gällande ett avsteg
från denna princip. Förvaltningsutskottet anser inle alt tillräckliga moliv
redovisats för etl sådant avsteg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ramlagsidén med frihei för sjukvårdshuvudmännen all efler
sina speciella förhållanden ordna verksamhelen undanröjs, om den föreslagna speciallags-sliflningen
skulle antas. Därlill skärps reglerna i förhållande lill vad som gäller inom
ramen för försöksverksamheten genom kravet på en obligalorisk frislående
förtroendenämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget om lagstiftning på området stämmer heller inle
överens med gällande allmänt deklarerade mäl att förenkla och minska
författningsreg­lerna, öka den offentliga förvaltningens effektivitet och
tillgänglighet samt minska dess koslnader. Del slrider också mot de intentioner
som regeringen redovisal i direkliven för demokratiberedningen och stat- och
kommunbe­redningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förvaltningsutskottet instämmer därför i denna del i del
särskilda yllrande som Landstingsförbundets representant bifogat rapporten med
sammanfatt­ning, att 1980 års lag om förtroendenämnder bör upphöra all gälla vid
utgången av juni 1985 utan att ersättas av nya lagbestämmelser i ämnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis vill förvaltningsutskottet betona, att
det anförda inle innebär att utskottet tagit ställning mot de syften som man
vill lillgodose med den föreslagna lagen. Utskottets uppfattning avviker
således endast såvitt avser organisaiionen på nämndplanet. Däremol kommer som
ovan nämnts uppbyggd organisation med patient- och kontaktombud alt behållas
vid samlliga vårdinrättningar i länet. Del ankommer på hälso- och sjukvårds­nämnden
att planera och genomföra de ökade insatserna för att hjälpa patienterna och
förbättra deras kontakter med personalen och andra myndigheter i samma
omfattning som om detta skulle åligga en särskild förtroendenämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förvaltningsutskottet anser därför att övervägande skäl
talar för atl de förtroendevalda som ansvarar för hälso- och sjukvården skall
ha fortsatt, fullt ansvar för dessa uppgifter. Del är också naturligt atl de
driftansvariga nämnderna inom hälso- och sjukvården och tandvården handhar
förtroen­denämndens uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom hälso- och sjukvårdsnämnden redan har de
uppgifter som anges i förslaget till lag om förtroendenämnder, saknas anledning
att införa en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section694&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section695&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;171&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;speciallagstiftning på områdel. Del bör ankomma på den
enskilde sjukvårds­huvudmannen all själv skapa den organisation som behövs för
dessa uppgifter. Av skäl som förvaltningsutskottet redovisat passar dessulom
förtroendenämnden inte in i del system av organ som kommunallagen stadgar.
Utskottet avslyrker därför rapportens förslag om införande av en lag om
förtroendenämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Positiva till förslaget om fortsatt reglering av
verksamheten är bl.a. Göteborgs och Bohus läns, Jönköpings läns, Kronobergs
läns, Blekinge läns, Värmlands läns, Väslerbotlens läns och Östergötlands läns
landstingskom­muner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slockholms läns landstingskommun anför alt erfarenheterna
av förtroen­denämndens verksamhet i Stockholms län är i huvudsak positiva.
Lands­tinget har därför inle något alt erinra mot atl förtroendenämnder behålls
även efter försöksperiodens slul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstinget vill dock erinra om att socialberedningen i sitl
belänkande 'Psykiatrin, tvånget och rättssäkerheten' har föreslagil atl del
skall inrällas särskilda insynsnämnder med uppgift atl följa tvångsvården, utse
stödper­soner och därtill sköta viss rapportering till socialstyrelsen. Dessa
uppgifter kan enligt landstingets mening med fördel läggas på förlroendenämnden.
Under inga förhållanden bör enligt landstingets uppfatlning två organ med så
snarlika uppgifter inrättas genom specialreglering. Härigenom skulle sjuk­vårdshuvudmännens
frihet all själva forma sin organisation motverkas. Landstingei anser därför
alt dessa båda frågor bör beredas ytterligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;JO berör också denna fråga och anför följande: I rapporten
nämns socialberedningens förslag (SOU 1984:64) om inrättande av särskilda
statliga insynsnämnder som stöd för framför allt patienterna och den där förda
diskussionen om inte i stället förlroendenämnderna borde ges denna roll. Eflersom
denna fråga i sin tur hör nära samman med ställningstaganden till
utskrivningsnämndernas framlid berör jag den inte nu, men kan alltså få
anledning att återkomma härlill i remissyttrandet över socialberedningens
betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser har behandlat frågan om obligatorium
och krav på en särskild nämnd i ett sammanhang. Flertalet av de remissinstanser
som är negativa till ett obligatorium är också negativa till all en särskild
nämnd bör finnas för verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen anser att en ytterligare markering av
förtroendenämnder­nas oberoende skulle kunna göras genom en uttrycklig föreskrifl
om att dessa nämnders uppgifier inte får fullgöras av annan nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HSAN vill understryka vikten av atl förtroendenämnderna
ges en egen identitet och atl de generellt får en sädan sammansätlning att de
är väl ägnade att lösa frågor av den art som här diskuterats. Informalionen
till allmänhelen om förtroendenämndernas existens bör också förbättras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller förtroendenämndernas verksamhetsområde ger redan
den nuvarande lagstiftningen möjlighet att ha fler än en sädan nämnd inom ell
landstingsområde. Detla har i regel inte utnyttjats. Sålunda har Stockholms&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section696&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section697&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;172&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;läns landsting med 66 000 anställda inom hälso- och
sjukvården, endast en förtroendenämnd. En decentralisering av verksamheten med
förtroende­nämnder är enligt ansvarsnämndens mening en förutsättning för all
problem skall kunna angripas på etl smidigt sätt och på etl tidigt stadium.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HCK anser atl om verksamheten skall fortsätta i föreslagen
form sä skall nämnderna vara obligatoriska. Uppgiflerna kan således icke läggas
på annan landstingets nämnd. Detla är nödvändigt för alt man skall kunna få en
någorlunda likformig verksamhet i landet vilket i sin lur är en förutsättning
för att patienterna skall få möjlighet lill en begriplig information om
verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppen lar också upp socialberedningens belänkande (SOU
1984:64) Psykiatrin, tvånget och rättssäkerheten och dess förslag om slatliga
insynsnämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har tydligen under remisstiden framkommit synpunkter
om att förlroendenämnderna även skulle kunna fylla rollen som insynsnämnd. HCK
vänder sig bestämt mot ett sädant förslag och kommer att ytterligare utveckla
skälen för detta i sitl remissvar om psykiatrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SKAF anser att kravel på att förtroendenämnderna agerar
självständigt dock bör kunna tillgodoses utan utredningens tvingande förslag om
inrättande av särskilda nämnder. Enligt förbundet bör del hksom hittills vara
möjligt för huvudmännen att själva besluta om förtroendenämnderna skall ligga
under annan nämnd eller utgöra egen nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SACO/SR ansluler sig lill utredningens uppfattning alt
förtroendenämn­derna skall hållas skilda från redan inrättade beslutsorgan.
Nuvarande ordning där funktionerna kunnat läggas pä redan befintliga nämnder
har visal sig mindre lämplig. Särskilda nämnder bör därför inrättas för
ändamålet. På så sätt betonas atl nämnderna har en självständig ställ­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under försöksperioden har nämndernas arbetsuppgifter i
många fall handlagls av ordinarie personal inom förvaltningarna. Om
verksamheten permanentas måste dock, enligt SACO/SR:s uppfatlning, nämnderna
tillföras egen handläggningspersonal. Eftersom nämndernas arbetsuppgif­ter;
vilket också framhålles i departementspromemorian, är av både komplicerad och
känslig nalur, är det angeläget att personalen har kvalificerad utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stockholms läns landstingskommuns hälso- och sjukvårds-
och landvårds-nämnder är positiva till från vårdverksamheten fristående
nämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Örebro läns landstingskommun instämmer i arbeisgruppens uppfatlning
att det av psykologiska skäl är lämpligt atl förtroendenämnderna hålls skilda
från de beslutande organen inom hälso- och sjukvården och att därför särskilda
nämnder inrättas för ändamålet. Dessa nämnder bör dock, som lidigare
framhållits, kunna komma till stånd utan särskild lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Värmlands läns landstingskommun finner del positivt alt
nämnderna föreslås få en självsländig slällning och atl verksamhelen således
inte knyts till redan existerade nämnder, såsom t.ex. hälso- och
sjukvårdsnämnden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section698&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section699&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;173&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller direktionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åven Uppsala läns landslingskommun anser atl huvudmännen
bör vara skyldiga att tillse att en eller flera särskilda nämnder inrättas för verksam­helen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Västerbottens läns landslingskommun anser alt det naluriigtvis
kan resas invändningar mot en särskild tilläggslagstiftning för dessa nämnder
med hänsyn till att hälso- och sjukvårdslagen redan anger skyldigheten alt lillhandahålla
en god hälso- och sjukvård. Med hänsyn till vikten av alt förlroendenämnderna
hålls skilda från de beslutande organen inom hälso-och sjukvården är del dock
förvaltningsutskottets mening att särskilda nämnder bör inrättas för ändamålet.
Av detla skäl synes den föreslagna speciallagen inom hälso- och sjukvården vara
ett nödvändigl komplemenl lill hälso- och sjukvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jämtlands läns landslingskommun anser alt inrättande av
särskild nämnd inte är nödvändigl. Hanteringen av ärenden kommer bl.a. inle atl
kunna ske så informellt och obyråkratiskt som hittills. Förtroendenämnden har
fält högsta status i och med atl förvaltningsutskottet fungerar som förlroende­nämnd.
Genom sin slällning verkar förvaltninjgsutskotlel för de ändringar som behövs
inom hälso- och sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    Utvidgning av nämndernas kompetensområde. Behov av
ytterli­gare lagreglering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I likhet med arbetsgruppen anser kammarrätten i Slockholm
att förtroen­denämndernas verksamhel bör omfalla även folktandvården.
Försöksperio­den har utvisat att del också på detta område finns ett uttalat
behov av hjälp och slöd. Någol behov av ytterligare lagreglering anses inle
föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HSAN tillstyrker arbetsgruppens förslag alt
förtroendenämndernas verk­samhetsområde uividgas till att omfatta även
folktandvården. Det kan här nämnas alt etl ganska stort antal anmälningar lill
ansvarsnämnden - under år 1983 ca 60 - utgörs av tandvårdsärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De behov, som föranlelt tanken all inrätta
förtroendenämnder, finns säkert också inom tandvården och verksamheten med
omsorger om vissa psykiskl ulvecklingsslörda. För den skull är del enligt
socialstyrelsens uppfatlning angeläget atl nämndernas kompetensområde - så snarl
del kan ske - utvidgas till att omfatta också folktandvården och omsorgsverksamhe­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mol bakgrund av landstingens lotala planeringsansvar kan diskuieras
om inte också den enskilt bedrivna vårdverksamheten borde föras in under
förtroendenämndernas behörighet. Arbelsgruppen har för sin del anseti att någon
skyldighel för nämndernas del inle bör föreligga i del hänseendet, vilkel
naturligtvis inte hindrar all förlroendenämnderna och deras handläg­gare kan ge
patienter inom den privata vården upplysningar och råd. Socialstyrelsen har för
sin del ingen avvikande mening i denna fråga. Del kan tillläggas, atl den
enskilda vårdverksamheten, som bedrivs efler avtal med etl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section700&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section701&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;174&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;landsting, redan anses falla inom vederbörande
förtroendenämnds kompe­lensområde. Den av slaten bedrivna hälso- och sjukvården
är av så ringa omfattning, all den i delta sammanhang saknar aktualitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen vill betona angelägenheten av att verksamhelen
ges en över hela landel så likformig organisation som möjligl med en politiskt
sammansatt nämnd och med handläggare med likvärdig kompelens. Med tanke på att
nämnderna i sin verksamhet i en del fall lorde komma i koniakt med
förhållanden, som inte kan antas slå i överensstämmelse med en strikt lillämpning
av hälso- och sjukvårdslagstiftningen, bör i förekommande fall såväl jurister
som läkare knylas till verksamheten. Det är med hånsyn till sådana fall
angelägel atl gränsen mellan förtroendenämndernas, socialsly­relsens och HSAN:s
kompetensområden klarläggs. Del måste också eftersträvas alt alla
förtroendenämnder handlägger samma slags ärenden så alt vissa förtroendenämnder
inte behandlar ärenden, som andra vägrar ta upp. De gränsdragningsproblem som
sålunda kan skönjas måste undanröjas. Dessa frågor liksom spörsmål om lämpliga handläggningsruiiner,
vilken utbildning handläggarna hos förtroendenämnderna bör ha m.m. bör kunna
lösas genom atl landstingsförbundet utarbetar ell normalreglemenle för
nämnderna och genom alt socialstyrelsen i samråd med landstingsförbundet
utfärdar allmänna råd till vägledning för förtroendenämndernas verksam­het.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PRO anför följande: När det gäller patienternas
möjligheter att ta till vara sina rättigheter är det särskilt angelägel alt etl
och samma organ har skyldighet att ge patienten behövlig hjälp utan
hänsynstagande till formella huvudmannaskapsgränser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anvisningar bör utfärdas om atl Landstingsförbundet efler
samråd med pensionärs- och handikapporganisationerna utfärdar normalreglemente
som undersiryker behovet av samverkan. Denna samverkan bör kunna formali­seras
på så sätt atl nämnda organisationer, vilka är de som kan sägas förelräda palienter,
får möjlighet att utse referensgrupper som diskuterar principiella frägor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överväganden bör göras om all i lagen om förtroendenämnder
ta in en paragraf motsvarande § 8 i hälso- och sjukvårdslagen, det vill säga en
paragraf som säger att i planeringen och utvecklingen av förtroendenämn­dens
verksamhet skall nämnden samverka med palientorganisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SFPR anför: Ulredningen föreslår, alt verksamheten skall
omfatta såväl hälso- och sjukvård som folktandvård. Det synes oss lämpligl, atl
även omsorgsvården omfatlas, om dess pågående ulredning finner detta önskvärt.
Som ulredningen föreslagil bör ej någon skyldighel förefinnas för förlroen­denämnden
att handlägga frågor rörande privat sjukvård. Ansvarsnämnden är i denna del
liksom hittills räll forum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HCK anför: När det gäller förtroendenämndernas
ansvarsområde finns anledning alt slödja arbetsgruppens förslag om atl även
folktandvården skall ingå i ansvarsområdet. Det finns även anledning att
framhålla att omsorgerna om   psykiskt   utvecklingsstörda   bör   falla  
inom   förtroendenämndernas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section702&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section703&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ansvarsområde. Hänvisningen till att omsorgerna ligger
under särskild nämnd är ej relevant. Förtroendenämnderna är landstingets organ
till stöd för patienterna, ej ett hälso- och sjukvårdsorgan. Några sakliga skäl
till att avvakta med ställningstagande i denna fråga till dess lagsliftningen
rörande omsorgerna har reviderats kan icke föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rehabiliteringsverksamheten är splitlrad på flera
huvudmän. Till den del rehabiliteringen är en hälso- och sjukvårdens
angelägenhet, bör del uppenbarligen vara så all även den rehabiliterade
verksamheten faller inom förtroendenämndens ansvarsområde. Rehabilileringsverksamheiens
splitt­rade huvudmannaskap är utan tvekan till nackdel för patienterna. Det är
därför angelägel ur patienlsynpunkl alt alla rehabiliteringsärenden får etl och
samma förlroendeorgan. Ur patientperspekiiv ler del sig helt naturligt att förtroendenämnderna
kan stödja patienten i kontaktverksamheten oavsett huvudman. När del galler
patienternas möjligheter all ta lillvara sina rättigheter är del särskilt
angeläget alt elt och samma organ har skyldighel all ge patienten behövlig
hjälp ulan hänsynslagande lill formella huvudmanna­skapsgränser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med den synen atl förlroendenämnderna främst är ett organ lill
stöd för patienterna finns ej heller någon anledning alt undanla privat hälso-
och sjukvård. Tvärtom finns även här anledning till att ge patienten etl mera
heltäckande stöd oavsell huvudman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om de här framförda synpunkterna beaktas i lagsliftningen
rörande förtroendenämnderna sker också ett önskvärt understyrkande av förtroen­denämndernas
fristående slällning gentemot de för verksamhelen ansvariga organen. En sädan
markering innebär också atl risken för inlrsse- och lojalitetskonflikter för förlroendenämnderna
och dess tjänstemän minskar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HCK slöder förslagen om att normalreglemente och allmänna
råd för verksamheten men vill dock samlidigt understryka atl vi förutsätter att
vi får möjlighet au deltaga i della arbete. Vi är övertygade om all vi skulle
kunna tillföra många värdefulla patienlsynpunkler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En viktig fråga som härvid bör behandlas är hur lämpliga
former för fortlöpande kontakler med företrädare för de lokala patient- och
handikapp­organisationerna skall ulformas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slulsalsen av ovanstående blir för HCK:s del, atl ulöver
de lagändringar HCK föreslår längre fram så bör anvisningar ulfärdas om alt
Landstingsför­bundet efter samverkan med handikapprörelsen utfärdar etl
normalregle­mente som understryker behovet av samverkan mellan
förtroendenämnder och patient- och handikapporganisalioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det bör också övervägas om inte den nya lagen om
förtroendenämnder borde innehålla en paragraf molsvarande § 8 i hälso- och
sjukvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De flesla hälso- och sjukvårdshuvudmän som berör frågan är
positiva till atl folktandvården innefattas i förtroendenämndens
verksamhetsområde. Flera landsting lar också upp önskemål om alt
omsorgsverksamheten innefattas. Negaliva lill förslagel är Södermanlands och
Gävleborgs läns&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section704&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section705&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;176&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;landstingskommuner. Enskilda landsling är posiiiva lill atl
även privai vård inkluderas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Avlastning av HSAN&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten i Slockholm anför följande: Kammarrätten har
i elt tidigare yttrande över förslag om all inrätta förtroendenämnder uttalat atl
hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd därigenom skulle komma att avlastas från
sådana ärenden som egentligen inte hörde hemma hos ansvarsnämnden. Försöks­perioden
har emellertid utvisat alt delta inte blivit fallet i den utsträckning som varil
önskvärd. I rapporten föreslås nu atl ansvarsnämnden skall få möjlighel all
till sjukvårdshuvudmännen överlämna ärenden, som rör klagomål över bemötande
från hälso- och sjukvårdspersonalen eller brislan­de konlakl och information i
vården. Kammarrätten anser atl della ulgör en viktig del av arbeisgruppens
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten biträder emellertid inte förslaget alt
överlämnandet skall ske till respeklive huvudman, som sedan avgör om ärendel
skall handläggas av förlroendenämnd eller ej. Samma skäl som arbetsgruppen
anför för atl förlroendenämnderna skall hållas skilda från de beslutande
organen inom hälso- och sjukvården - bl.a. psykologiska skäl - talar enligt
kammarrättens mening för alt överlämnandet skall ske till förlroendenämnderna.
Dessa kan, sedan de mottagit ärendet, avgöra hur detla bäsl skall handläggas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten kan vidare inte underlåta rent allmänt påpeka
att den föreslagna ordningen principielll framstår som egenartad. Den medför
nämligen att ärendena kan komma att vandra helt olikformigt genom instanserna. Ell
ärende kan sålunda anhängiggöras hos ansvarsnämnden och därifrån överlämnas
till del regionala organet, dvs enligt kammarrättens förslag förlroendenämnden.
Beslutet om överlämnande överklagas till kammarrätten, som finner det riktigt
och fastställer det. Ell annal ärende anhängiggörs i förtroendenämnden som
överlämnar del till ansvarnämnden. Ännu flera varianler är tänkbara. - Enligt
kammarrättens mening skulle man ha fått en bättre ordning om alla ärenden som
hör lill ansvarsnämndens verksamhetsområde anhängiggjordes hos förtroendenämnd.
Om så påford­rades av patienten eller bedömdes som erforderligt av
förtroendenämnden skulle ärendet därefier föras vidare till ansvarsnämnden.
Härmed skulle vinnas bättre förutsättningar all få alla ärenden av &amp;quot;förlroendenämndska-raktär&amp;quot;
atl bli behandlade i förtroendenämnd. Vidare borde del med den skisserade
ordningen vara lättare att göra en avgränsning av vilka ärenden som
ansvarsnämnden skulle vara skyldig att ta upp. Ytterligare en fördel vore all
ärendena - åtminstone delvis - redan skulle vara beredda när de kom till
ansvarsnämnden. Den nu skisserade ordningen skulle inle förulsätla diciplinära
befogenheter för förtroendenämnderna. Den bör inte heller i övrigt innebära
någon ändring i förtroendenämndernas slällning och verksamhetsformer.   De 
farhågor  som   antyds  i  rapporten   bör  kunna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section706&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section707&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;177&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;undanröjas genom utbildning och information.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot detaljutformningen av lagförslagel vill kammarrätten
anmärka följande. Som förslaget nu är skrivet har i realiteten till diskreiionär
prövning lämnals att avgöra när ett vissl ärende skall behandlas i sak eller
när ett överlämnande skall ske. Ett diskretionärl avgörande av en sådan fråga
synes inte höra hemma i ett förfarande av närmast judiciell karakiär som det
gäller hår. Bestämmelsen om överlämnande måste innhålla åtminstone de grund­läggande
kriterierna för når överlämnande får ske. Det är sålunda inte
tillfredsställande alt del finns möjlighel alt överlämna en anmälan som
visserligen enbart rör klagomål över brister i kontakten mellan en patient och hälso-
och sjukvårdspersonal men där en disciplinär åtgärd kan tänkas komma i fräga.
Enligt förslaget fär ordföranden ensam besluta om överlämnande. Eftersom del
sålunda inie är nämnden i dess helhel som fattar beslut framstår det som
särskilt viktigt atl en begränsning görs i lagen. Denna begränsning bör nalurliglvis
inle göras så snäv alt syftei med förslaget förfelas. Kammarrätten anser all endasl
ärenden i vilka del är uppenbart all någon disciplinär åtgärd inte kan komma i
fråga bör få överlämnas lill förlroendenämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen anför: Vid sitl sammanträffande med
arbetsgruppen påpekade HSAN att dit ofta inkommer ärenden av sådan arl, att de
uppenbarligen borde handläggas av vederbörande förlroendenämnd. Med nuvarande
lagstiftning saknar HSAN möjlighet atl överlämna sådana ärenden lill förlroendenämnderna.
Såvill socialstyrelsen förstår har HSAN ett ansträngt arbetsläge. Det
förefaller därför rimligt alt ansvarsnämnden i första hand inle belastas med
ärenden, som klart och tydligt gäller klagomål över brister i kontakten mellan palienter
och hälso- och sjukvårdspersonal eller annat liknade förhållande.
Socialstyrelsen tillstyrker därför förslaget till sådan ändring av 38 § lagen
(1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårds­personalen m.fl.
(tillsynslagen), all del i fortsättningen skall vara möjligl för ansvarsnämnden
alt överlämna ärenden varom nu är fråga. Styrelsen vill emellertid starkt
betona, atl denna möjlighel endast får användas i sädana fall, dä det är
uppenbart atl det påtalade förhållandel inte kan föranleda någon disciplinär
åtgärd frän HSAN:s sida. Samiidigi kan man inte bortse frän alt bakom ell till
synes bagatellartal klagomål kan ligga förhållanden, som är av den karaklären atl
omsländighelerna i fallet borde prövas av HSAN. Det i rapporten framförda
kravet atl handläggningen av förtroen­denämndernas ärenden skall vara så enkel
och obyräkralisk som möjligl - ett krav som socialstyrelsen i princip släller
sig bakom - får inte drivas därhän, alt någon ulredning inle alls sker. Skulle
en förlroendenämnd om landstings­kommunen dil överfört elt från HSAN överlämnat
ärende - efler utredning finna, att ärendet i själva verket är av sådan art att
del bör prövas i disciplinrätlslig ordning, finns alllid möjlighelen all anmäla
ärendet till socialstyrelsen. Styrelsen har sedan möjlighel, om styrelsen
finner den åtgärden befogad, att jämlikt 24 § lillsynslagen föra ärendet vidare
till HSAN. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;12
Riksdagen 1984185. I saml. Nr 181&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section708&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section709&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;178&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HSAN anför: När förtroendenämnderna tillskapades utgick
statsmakterna från att nämnden därigenom skulle avlastas enklare ärenden. Så
blev inte fallet. Tvärtom har ärendetillströmningen öakl starkt, från ca 800
under år 1980 till inemot 1 000 under är 1984. Det är naturligtvis omöjligt atl
avgöra vilka orsakerna är till denna utveckling. Det är sannolikl alt anlalel
anmälningar till ansvarsnämnden skulle ha ökat ytterligare, om inte
förtroendenämnderna hade funnits. Den närmasl till hands liggande förklaringen
är att allmänhelen har blivit mera medveten om sina rättigheter och klagomöjligheter
samt att personalen inom hälso- och sjukvården inte alllid har klarl för sig
vilka krav som den nya sjukvårdslagstiftningen släller pä samråd och information.
Till ökningen bidrar ocksä atl personkrelsen, som hör lill nämndens
kompetensområde, utvidgats i belydande omfattning genom tillsynslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt ansvarsnämndens erfarenhet är förtroendenämndernas arbelssält
mycket skiftande. I vissa fall arbetar nämnderna smidigt och effektivt, i andra
fall synes de ulvecklals lill något slags lokala ansvarsnämnder med en
byråkratisk handläggningsordning. Det sistnämnda var nalurliglvis inie
avsikten, då nämnderna kom till. Ansvarsnämnden är av den beslämda
uppfattningen att förlroendenämnderna i första hand bör inrikta sig på att
hjälpa till att på ett smidigt sätl lösa sådana alldagliga problem, som kan
bero på bristande information före och efter medicinska ålgärder och dåliga
kommunikationer mellan personal och patienter, däri också inbegripet påståenden
om olämpligt uppträdande. På detta allmänmänskliga, utklaran-de plan kan
förtroendenämnderna ofta på ett tidigt stadium, innan några psykologiska
låsningar sker hos parterna, göra en för alla viktig insals. I allvarligare
fall som motiverar anmälan till ansvarsnämnden eller patientför­säkringen bör förlroendenämnderna
givetvis ge råd och hjälp i den utsträckning som är möjligt. Del vore i sädana
fall en fördel, om nämnderna hade tillgång till juridisk expertis för
konsultation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av vad som sagts i det föregående följer att
ansvarsnämnden varmt lillslyrker arbetsgruppens förslag att nämnden skall lill
den berörda landstingskommunen få överlämna klagomål över brister i kontakten
mellan palienter och personal inom hälso- och sjukvärden eller över något annal
liknande förhållande. Som exempel på sådana ärenden nämns klagomål över
bemötande, uppträdande samt bristande koniakt och information i vår­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ansvarsnämnden har en rik erfarenhel av ärenden av detla
slag. En hel del ärenden hos nämnden avser inte i första hand anmälningar mol
den medicinska värden i sig utan önskemål om information om skälen för olika
åtgärder eller varför vissa åtgärder inte har vidlagits. I andra fall har
patienterna inte fåtl information om vilka förväntningar man kan ha pä
resultatet av en medicinsk åtgärd och vilka olägenheter som är en vanlig följd
av en viss behandling. Åven om information har givits är det inle alltid så,
att man har förvissat sig om att patienten har uppfattat informalionen. Till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section710&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section711&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;179&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nämnden kommer också många anmälningar från nära anhöriga lill
patienter, som vårdats under längre tid vid sjukhus. Dessa anhöriga har ofta engageral
sig starkt i vården och anser sig ha blivit dåligt informerade om sådani som
rör vården av patienten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sådana brister i kommunikationen mellan sjukvårdspersonal
och patienter saml anhöriga leder ofla till onödiga anmälningar på grund av
misstankar om felakligheter i vården. Ansvarsnämnden ulgår från att ärenden av
delta slag skall kunna överlämnas till landstingskommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppens förslag att en anmälan som överlämnats till
förtroende­nämnd inte skall kunna tas upp av ansvarsnämnden på nytt tillstyrker
nämnden. Sådana ärenden bör i enlighel med arbetsgruppens förslag kunna avgöras
av ansvarsnämndens ordförande ensam.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;JO anför: Jag kan bara bekräfta att flera ärenden, som rör
bristande kontakt, överlämnats härifrån för handläggning hos förtroendenämnd.
Jag vill i det sammanhanget påpeka, att de bakomliggande konlaktproblemen kan
ha flera olika förklaringar och alt problemområdet alltså kan vara nägol vidare
än vad exemplen i rapporten antyder. Några av de av mig överlämnande ärendena
har l.ex. innefattat klagomål beträffande väntetider på sjukhus. Jag kan länka
mig alt njuggt tilltagna lelefon- och besökstider utgör liknande exempel på
hinder för en god kontakt, som bör kunna klaras ut snabbare och enklare på det
lokala planel. Sådana frågor bör också ansvarsnämnden kunna hänskjuta till
huvudmännen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundet tillstyrker förslaget att hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd får möjlighet atl överlämna till huvudmännen vissa
ärenden som anmälts till ansvarsnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulredningens förslag att HSAN skall ha möjlighet atl till
sjukvårdshuvud­männen överlämna vissa ärenden tillstyrks av SACO/SR. Sådana
ärenden kan vara klagomål över bemötanden eller bristande kontakt och informalion
i vården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PRF anser att med en väl känd och utökad förtroendenämnds
verksamhet kommer många ärenden att klaras av på denna nivä. Detta får som
följd alt anlalel anmälningar till Hälso- och Sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN)
drastiskt minskar, och dess handläggningstider förkortas. Kortare handlägg­ningstid
i HSAN minskar den psykiska press som en anmälan mot sjukvårdens
befattningshavare utgör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PRO framhåller att ärenden, där det är uppenbart atl
ärendets behandling i nämnden är påkallad från allmän synpunkl eller för att
tillvarata patientens rätt, bör behandlas i ansvarsnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HCK vill inledningsvis erinra om atl den lagstiftning som
de så kallade palienträttighelerna stödjer sig på utgår från att andra grupper
åläggs en skyldighel att visa hänsyn till patienten. I tillsynslagen stadgas
att personalen måste erbjuda patienten en god omvårdnad och respekt. I hälso-
och sjukvårdslagen stadgas om landstingens skyldighet att ge patienterna en god
och kvalitativ vård som präglas av respekt för patienten. Det är alltså&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section712&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section713&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;180&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;myndigheler och myndighetspersoner som skall erbjuda en
god vård. Däremol stadgas ingen rält för patienten lill vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Möjlighelerna lill en ulveckling av rättspraxis som
klargör innebörden av begreppen god vård, rätt lill information, medbestämmande
och integritet är således i praktiken mycket begränsade. Någon motsvarighet
till socialtjänst­lagens bestämmelser om klientens rätl till bistånd finns icke
i hälso- och sjukvårdslagen. Någon opartisk prövning av huruvida hälso- och
sjukvårds­lagens bestämmelser åsidosatts kan egentligen icke komma till stånd.
Kommunalbesvär innebär ju ingen sakprövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppen föreslår all HSAN skall få överlämna ärenden
som rör &amp;quot;klagomål över brister i kontakten mellan en patient och hälso-
och sjukvårdspersonalen&amp;quot; till förtroendenämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi känner slark oro inför en sådan utveckling av
patienternas rättsliga ställning inom sjukvården. Vi befarar att man i HSAN i
fortsättningen endast kommer att behandla ärenden av medicinsk natur och
överlämna alla omvårdnadsärenden lill förlroendenämnderna. Detta menar vi
kommer atl få en olycklig påverkan på rättspraxis, speciellt då vad gäller
tillsynslagens 5 §. Vi motsätter oss därför atl patienternas möjligheter att fä
omvärdnads­ärenden prövade i HSAN begränsas på detta sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ur patienlsynpunkl är det angeläget att denna möjlighet
att få en ulveckling av rättspraxis rörande vissa omvårdnadsärenden icke
begränsas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ansvarsnämnden har även i praktiken behandlat sådana
frågor om brislande information och olämpligt uppträdande. Hänvisning kan ske lill
ansvarsnämndens ärenden HSAN 215/81, 51/82, 332/82. Sädana ärenden har även
förts vidare till kammarrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åven med understrykande av atl omvårdnadsärenden även fortsällnings­vis
bör behandlas av ansvarsnämnden, finns det anledning alt medge atl vissa enklare
ärenden både av medicinsk och omvårdnadsmässig natur som gäller brister i konlaklen
mellan patient och personal där problemen snabbast och med bästa resultat kan
lösas lokalt bör kunna hänskjulas från ansvarsnämnd till förlroendenämnd. Även
vissa andra bagatellärenden och ärenden som mera gäller sjukvårdsorganisationen
än person bör också rimligen kunna hänskjutas till förtroendenämnderna. Det
finns dock anledning atl under­stryka att här bör samma begränsning införas som
när del gäller hänskju­lande av arbelsrättsliga problem. Det innebäratl det där
del är uppenbart att ärendets behandling i nämnden är påkallad från allmän synpunkl
eller för att tillvarata patienlens rått bör ärendel behandlas i ansvarsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt arbetsgruppens förslag bör ärendena överlämnas från
ansvarsnämn­den direkt till huvudmannen och ej lill förlroendenämnden. Som molivering
anförs &amp;quot;att det inte alllid är säkert att del jusl är förtroendenämnden
som skall gripa in - det kan lika gärna vara lill exempel vederbörande
landstingsråd eller klinikchef.&amp;quot; Vem som inom landstingei skall avgöra
vart ärendet skall hänföras framgår dock icke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frän patientens synpunkl förefaller det naturligt att
ärendet bör överläm-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section714&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section715&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nas direkl lill förtroendenämnden. Förtroendenämnden är ju
det landstings­organ som har att ta emot ärenden där patienten framför kritik.
Förtroen­denämnden har till uppgift alt förmedla kontakt med till exempel
landstings­råd eller klinikchefer. Det finns ingen anledning att skapa oklarhel
beträffande dessa ärenden som ansvarsnämnden anser sig böra överlämna lill
landstingen. Genom ett uttryckligt sladgande att överlämnande! skall ske tiU
landstingets förlroendenämnd ges förtroendenämnderna en stärkt slällning. Delta
får anses värdefullt ur patentens synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt arbeisgruppens förslag kan elt ärende som
ansvarsnämnden överlämnat till förtroendenämnd icke bli föremål för
ansvarsnämndens behandling. Della måste anses otillfredsställande. Det kan
mycket väl visa sig alt ärenden som skenbart har en bagatellartad natur vid
närmare ulredning visar sig vara av belydande principiell vikl. Ur allmän
synpunkt kan det visa sig angelägel all få ett prejudicerande uttalande av
ansvars­nämnden. Ansvarsnämndens rätl all överlämna ärenden till förtroende­nämnden
bör som följd härav kompletleras med en bestämmelse om all förtroendenämnden
har rätt att återföra ärenden av principiell natur tid ansvarsnämnden för dess
prövning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som ett led i strävandena atl begränsa ärendemängden hos
ansvarsnämn­den bör också övervägas om icke förlroendenämnden bör erhålla rätt
att anhängiggöra ärende hos ansvarsnämnden. Om en sådan ordning infördes skulle
patienterna icke behöva gä lill ansvarsnämnden som första instans. Patienten
skulle i tveksamma fall kunna vända sig till förtroendenämnden som gör en
utredning och därmed även hjälper patienten atl få perspektiv på ärendet.
Resultatet skulle säkerligen bli att mera bagatellartade ärenden icke skulle anhängiggöras
hos ansvarsnämnden. Om förtroendenämnderna tillerkändes möjlighel att anhängiggöra
ärenden hos ansvarsnämnden skulle också garanti skapas för alt principelit
viktiga ärenden skulle komma under prövning av ansvarsnämnden. Patienternas
rättssäkerhet skulle därmed kunna anses ha ökal. Förtroendenämndernas ställning
skulle också stär­kas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I delta sammanhang vill vi också understryka att våra lidigare
framförda krav på representaiion i förtroendenämnderna även gäller HSAN och
speciellt angeläget blir delta om man skulle genomföra den föreslagna
möjligheten för HSAN atl lämna över ärenden till förtroendenämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet hälso- och sjukvårdshuvudmän har uttalat sig
positivt för förslagel att HSAN skall kunna överiämna vissa ärenden till
huvudmännen. I de flesta fall förespråkar huvudmännen att sådana ärenden överiämnas
och handläggs av eller i vart fall kanaliseras över förlroendenämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om förlroendenämnd inte finns förespråkar Malmöhus läns
landstings­kommun att ärendena överlämnas lill hälso- och sjukvårdsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera huvudmän understryker vikten av atl disciplinära
frågor inte läggs på nämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förlroendenämnden inom Slockholms läns landstingskommun
har den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section716&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section717&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;182&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;uppfattningen att flertalel ärenden som berör bemötande
och bristande kontakt handläggs av sjukvårdsförvaltningarna direkt eller av
landstingens förtroendenämnder. Det ligger därför hell i linje med
förtroendenämnder­nas arbetsuppgifter atl handlägga dessa ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd och
förtroendenämnderna omhän­dertar i princip olika slags ärenden. Nämnden anser
att förtroendenämnder­na bör ha möjlighel alt direkt överlämna ett ärende till
ansvarsnämnden om utredningen visar att ärendet bör prövas av denna nämnd.
Förtroendenämn­derna har under den gångna försöksverksamheten fått en god
uppfattning om vilka ärenden som tillhör ansvarsnämndens kompetensområde och
ansvars­nämnden får om arbetsgruppens förslag vinner gehör möjlighet att till
sjukvårdshuvudmännen överlämna vissa ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Älvsborgs läns landstingskommun framför en viss tveksamhet
beträffande möjlighelerna att i någon slörre utsträckning avlasta
ansvarsnämnden. Behovet av ijänstemannaservice vid förtroendemannanämndernas
lokala kanslier lorde medföra så betydande kostnadsökningar, att en förstärkning
av ansvarsnämndens ijänslemannaresurser vore att föredra ur totalekonom­isk
synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kopparbergs läns landstingskommun anför följande:
Arbetsgruppen ägnar relativt stor uppmärksamhget åt sambandet med hälso- och
sjukvår­dens ansvarsnämnd. Förslag redovisas också innebärande ökade
möjligheter för hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd att till
sjukvårdshuvudmännen överlämna ärenden som rör klagomål över bemötandet från hälso-
och sjukvårdspersonalen eller bristande kontakt och information i vården. Förtroendenämnden
har emellertid inte några disciplinära befogenheter. Ansvarsnämnden måste
därför också i fortsättningen behandla även sådana frågor om disciplinansvar
som har att göra med bemötandet av patienten samt kontakt och information i
vården. I ett nyligen referat fall har ansvarsnämnden tilldelat vederbörande
läkare erinran för irriterat och ohövligt uppträdande. Man måste således vara
observant på risken för missuppfattningen att förtroendenämnden i ärenden av
denna typ kan ersätta hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:202.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4    Övriga frågor 4.1 Lagtexten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten i Stockholm anser att punkt 2 av
övergångsbestämmelserna har fåtl en utformning som inte är helt lyckad.
Kammarrätten föreslår följande lydelse: &amp;quot;2. Annan nämnd än särskild
förtroendenämnd får till utgången av 1985 fullgöra de uppgifter som ankommer pä
förtroende­nämnd&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HCK lägger fram ett förslag till lagtext som sammanfattar
de synpunkter som framförls i yttrandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section718&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section719&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;183&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2       Kostnader&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RRV anser att kostnaderna behandlas mycket knapphändigt av
utredning­en, trots de direktiv som gäller för statliga utredningar i detta
avseende. Utredningen har endast ställt koslnaden för nuvarande
försöksverksamhet i relation till en permanent verksamhet med en nedläggning av
försöksverk­samheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såvitt RRV kan bedöma arbetar totalt ca 50 handläggare med
förtroen­denämndsfrågor inom landslingen. Förulom lönekostnaderna för dessa
utgår visst arvode för de förtroendevalda i nämnderna. Ulredningens förslag
torde innebära en besparing genom en viss avlastning av SoS och HSAN. Denna
besparing uppgår iroligen inte till mera än någol enslaka personår. Förlroendenämnderna
får främsl ses som en kvalitetshöjning inom hälso-och sjukvården. Verksamheten
bör också kunna medföra förbättringar i vårdrutinerna och ev.
rationaliseringar, men att kostnadsberäkna dessa är svårl. RRV anser atl
inrättandet av förtroendenämnder kommer atl innebära en kostnadsökning. Denna
bör dock sällas i relation lill hälso- och sjukvårdens totala omslutning per
år, ca 70 Gkr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.3       Sekretess&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;DHR påpekar att många patienter avstår från kontakler med förlroende­nämnderna
pga att man inte är garanterad en tillfredsställande sekreless. I den
föreslagna lagen om förtroendenämnder bör det enligt förbundets mening skrivas
in att förtroendenämnderna inte äger rätl att göra några anteckningar i
journaler, eller på annat sätt röja de kontakter som patienten hafl med
nämnden. Om nämnden i silt utredningsarbete behöver ha kontakt med behandlande
läkare eller annan vårdpersonal ska samlycke till detta först inhämtats från
patienten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Psykiatriska nämnden framhåller att sekretessen i 7 kap. 1
§ första stycket sekretesslagen (1980:100; SekrL) gäller hos en förtroendenämnd
för patientuppgifler. Eftersom hälso- och sjukvården inte har någon uppgifts­skyldighet
till en förlroendenämnd blir nämndens möjligheter att ta del av l.ex. en
journal beroende av patientens medverkan. Detta kan medföra problem om nämnden
behöver journaluppgifter som åtnjuter sekretess enligt 7 kap. 3 och 6 §§ SekrL,
likaså om nämnden behöver tillgång till en patients journal när en anhörig
gjort anmälan och patientens tillstånd är sådani att ha inte kan lämna samtycke
till ett utlämnande. Skäl finns att närmare överväga hur dessa problem skall
lösas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PRF anser atl sjukvårdspersonal som anmäler
missförhållanden i sjukvår­den, eller i övrigt har åsikter eller förslag om
verksamheten, bör åtnjuta anonymiletskydd för undvikande av trakasserier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förtroendenämnden inom Slockholms läns landstingskommun
framhåller: Arbelsgruppen anser alt utlämnande av patientjournaler till
förtroende­nämnderna bör lösas genom atl berörda palienter lämnat sitl samtycke
i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section720&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section721&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;184&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;samband med anmälan. För all nämnden så snabbi och effeklivi
som möjligl skall kunna bistå patienterna anser nämnden att del vore en fördel
om förlroendenämnderna erhöll behörighel all i tjänsten rekvirera vederböran­de
journalhandlingar, i synnerhet som det kan anses ligga i utredningsupp­dragets nalur
att presumera ell sådani medgivande från patienterna. 1 normalfallet kan
visserligen patienterna genom fullmakt ombesörja atl nämnden fär la del av
journalhandlingar men situationer kan uppslå då sådant medgivande inle är möjligl
att inhämta t.ex. då patienten är för sjuk för alt kommunicera med omgivningen.
Åven om lolkning av 7 kap. 1 § sekrelesslagen ger vid handen att nämnden utan
patientens medgivande skulle kunna la del av journalhandlingar i dessa fall
vore del bättre med en uttrycklig lagbestämmelse som medger rält för nämnderna
all rekvirera de journalhandlingar som behövs för ulredningen. Del skulle också
göra en tolkning av sekrelesslagen i varje enskilt fall överflödig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;JO framhåller all del flera gånger har visal sig all förlroendenämnderna
brustit i kunskaper om tillämpningen av bestämmelserna om allmänna handlingar
och sekretesslagen. Även dessa problem har uppmärksammats i rapporten. Jag lillslyrker
därför den föreslagna fortbildningen för förtroen­denämndernas ledamöler och handläggare
och räknar med atl utbildningen också kommer att ta upp de formella kraven på
handläggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.4 Arbetsformer förtroendenämnd - patientombudsman, återföring
av erfarenheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PRF anför: Förtroendenämndernas handläggare eller
sekreterare skall benämnas patientombudsman. Verksamhetens funklion är hell
beroende av patienlombudsmannens lämplighel för tjänsien. Patientombudsmannen,
som skall vara heltidsanställd, bör få en långt driven delegation för atl på
egen hand snabbi kunna handlägga inkomna ärenden. I ijänsten bör även ingå atl palienlombudsmannen
bedriver en uppsökande verksamhel och ha kontinuerlig mottagning på
psykiatriska sjukhus där patienter inlagits med stöd av LSPV. Även patienter
inom långvården - som är helt vårdberoende -bör få möjlighet till personlig konlakl
med palienlombudsmannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SFPR vill särskilt underslryka vad som sagls i utredningen
nämligen att frågor gällande enskild patient bör i huvudsak kunna direkt lösas
på arbetsplatsen och om ärendet anhängiggjorts i nämnden, detta snarast återföres
till respektive klinik eller inslilulion för utredning och om möjligt för
lösning och yttrande. Här bör understyrkas, all nämnden är rådgivande och att
även om beslut kan fallas i denna, har den ej diciplinära befogenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HSAN framhåller atl del givetvis inte alltid är möjligl atl
knyta en förtroendenämnd till varje sjukvårdsinrättning. I sådana fall bör man
överväga atl utse en särskild kontaktperson. Ansvarsnämnden vill under­stryka
betydelsen av att uppkommande problem i första hand löses inom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section722&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section723&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;185&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vården på lokal nivå och-om della inte är möjligt -så nåra
den sjukvårdandc verksamheten som möjligt. Vid en förslärkning av förlroendenåninderna,
personellt och kompeiensiTiässigt. bör man - såsom arbetsgruppen också anfört -
söka undvika en byråkratisering av verksamhelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Spri understryker behovel av all åsladkomma en snabb och obyräkralisk
handläggning av paiientärendena och av återföring av kunskap till vårdper­sonalen.
Spri vill i anslutning till det sislnämnda betona vikten av alt nämndernas
handläggare också har en kurativ inriktning vid bemötandet av dem som
efterfrågar råd och hjälp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landsiingsförbundei finner det angelägel ur bl,a.
kontinuitets- och informationssynpunkt att en särskild befattningshavare är
kontaktperson för olika förtroendefrågor. Del är också viktigt atl
förtroendenämndernas verksamhet inte avskärmas, instiiuiionaliseras eller
ersätter vad som enkell kan lösas i den vardagliga siluationcn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Västerbottens läns landslingskommun framför att vad som
saknas i en för övrigl bra rapport aren metod för hur arbelel konkrel skall
skötas. T,ex, bör del klarare anges hur man skall anlila medicinsk expertis,
hur informationen till patienter och personal skall ulformas. Det vore därför
av värde om socialstyrelsen i samråd med landstingsförbundet konlinueriigt
följde upp verksamhelen för att så småningom ulgöra en form av erfarenhelsbank
till vägledning för förtroendenämndernas arbele.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Blekinge läns landstingskommun anser alt
förtroendenämndens ledamöter bör så långt möjligt della aktivt i arbelel med atl
samtala med patienter och personal. Patienterna bör ha möjlighet alt kontakta
den inom nämnden, som de känner mest förtroende för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jönköpings läns landstingskommun anser all förlroendenämnderna
har en viklig uppgifl all fylla vad gäller principiella frägor och i
förebyggande syfte genom information för att förhindra all misslag upprepas m.m.
Del är vikligi all kanaler för erfarenhetsutbyte elableras mellan förlroendenämnderna
och andra intressenter inom vården och samhället i övrigl. Fortlöpande
information och samarbete med landstingförbundet och socialstyrelsen är av slort
värde för förtroendenämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Örebro läns landslingskommun inslämmer i att
arbetsfördelningen mellan förtroendenämnderna och deras tjänstemän bör syfta lill
atl åstadkomma en snabb och obyräkralisk handläggning av patientärenden. Åven
framgent bör man försöka att begränsa omfattningen av diarieföring av enklare
ärenden. Endast sådana ärenden som kräver mera ingående utredningar bör
diarieföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I utvärderingsarbetet har man noterat ell önskemål från
huvudmännen om båltre överblick över alla ärenden inom landstingei som rör
enskilda patienter. Man har konslaleral all dessa som regel är spridda på olika
enheter inom organisationen. Landstingei anser all en regisirering av samlliga
sådana ärenden hos förtroendenämnden kan innebära fördelar för det förebyggande
arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section724&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section725&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;186&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kopparbergs läns landstingskommun anför:
Socialdepartementets arbets­grupp har som nämnls genomfört och redovisat en
omfattande enkätunder­sökning med till stor de irrelevanta frågeslällningar.
Tämligen utförligt återges i rapporten också hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds,
socialsty­relsen, personalorganisationers och handikapporganisationers inslällning
till verksamhelen. Sjukvårdshuvudmännens och förtroendenämndernas syn­punkter
(Dnr. S 2595/83) har däremot inle lagits med i rapporten i utredningestext
eller som bilaga. Huvudproblemen inför en vidareulveckling av verksamhelen har
blivit myckel knapphändigt belysta. En sammanfattan­de bedömning måste bli atl
utvärderingen hafl en olycklig uppläggning och därför inle ger nämnvärd
vägledning för ulformningen av fortsall verksam­het med förtroendenämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen vill betona viklen av all erfarenheterna
från förtroende­nämndernas verksamhet återförs lill sjukvårdshuvudmännen men
också lill socialstyrelsen och HSAN. Förtroendenämnderna lorde för övrigl i sin
kontaktverksamhet med patienterna och deras anhöriga och med hälso- och
sjukvårdspersonalen få tillgång till etl sådant material, som föder behov av
samråd med socialstyrelsen och HSAN.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialmedicinska institutionen vid Huddinge sjukhus anser atl
nämndernas arbete bör även fortsättningsvis följas upp. Man bör då inte endasl
fråga nämnderna om del arbele de bedrivit ulan även berörda patienter och
personal saml med enkätmetodik tillfråga ett urval palienter som inte varit
aktuella vid förtroendenämnderna. Detta för all bland annat utröna huruvida
nämnderna är kända. Nämnderna bör kontinuerligt rapportera ärendenas typ och
fördelning på ett sådant sätl atl kontinuerlig information om patienternas
önskemål kan inhämlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ytterligare remissinstanser instämmer i arbetsgruppens
förslag om arbets­fördelning och återföring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.5 Information - utbildningsfrågor, kontakt med personal
och patientorga­nisationer m.m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen anför: Vissa uttalanden i rapporten tyder
på att det såväl bland hälso- och sjukvårdspersonalen som bland patienterna
förekommer felaktiga föreställningar om förtroendenämndernas befogenheter och
verk­samhetens syfte. Sålunda nämns på sid. 21 i rapporten att &amp;quot;personalen
inte i någon större utsträckning använt sig av förtroendenämnderna&amp;quot; och
att &amp;quot;det verkar finnas en tendens från personalens sida att samla bevis
för alt gardera sig mot risken för disciplinära ålgärder&amp;quot;. Flera
patientorganisationer har enligt rapporten framfört önskemål om att
förtroendenämndernas uppgifter skulle anförtros åt organ helt frikopplade från
och neutrala i förhällande till hälso- och sjukvården. Så t.ex. anges
Handikapporganisationernas central­kommitté (HCK) kraftigt ha invänt mot
nämndernas starka koppling till landstingen och dess personal och uttryckt sin
oro över &amp;quot;att nämnderna inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section726&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section727&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;187&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;alltid uppfattades stå på patienternas sida&amp;quot;. De
anförda uttalandena ger vid handen att det brustit i informationen till
patienterna, allmänheten och till hälso- och sjukvårdspersonalen i fråga om förlroendenämnderna
och deras uppgifier och befogenheter. Det är av största vikt atl ytterligare anslräng­ningar
görs för alt nå ut med infomalionen atl förtroendenämnderna endasl är lill för atl
undanröja och förebygga missförslånd och missuppfattningar mellan patienter och
personal, för atl överhuvudtaget främja relalionerna dem emellan och för all
förmedla den hjälp till patienterna, som förhållan­dena påkallar. Styrelsen
vill i övrigl framhålla att just närheten till och kännedomen om
vårdverksamheten är nödvändiga förutsättningar för all en sädan verksamhet som
förtroendenämndernas skall kunna bedrivas med framgång till alla berörda
parters båtnad. Dessa förutsättningar uppfyller förtroendenämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PRF anser att förtroendenämnderna är okända för allmänhelen
trots den -ofta ineffektiva - informalion som lämnals. Enda möjlighelen till
effektiv information om verksamheten är att i telefonkatalogen, under
respektive sjukhus rubrik, införa patientombudsmannens telefonnummer och
adress. I all övrig information skall förtroendenämnden utbytas mot
patientombuds­mannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;DHR anför: Tyvärr är kunskaperna om förtroendenämnderna
och deras verksamhet dålig både bland patienter och sjukvårdspersonal. DHR
anser del därför angeläget att det satsas på atl sprida kännedom om nämndernas
existens och vilket stöd som patienten kan få genom nämnden. Förlroende­nämnderna
bör också aktivare gå ut för att bl.a. genom en uppsökande verksamhet komma i
kontakt med patienter som kan vara i behov av att konsultera förtroendenämnden.
Förtroendenämndernas tjänstemän bör fungera som patieniombudsman och vara hell
frislående från landstingets ordinarie sjukvårdsorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förtroendenämnderna bör utnyttja den kunskap och
erfarenhet som finns hos patienterna. Detla kan ske genom kontakter med DHR:s länsdislrikt
och andra handikapporganisationer. Ell lämpligt forum för sådana kontakter är
länens handikappråd, LHR. Handikapporganisationerna bör i ökad utsträckning fä
medverka i personalutbildningen och utformningen av innehållet i hälso- och
sjukvärden. Utifrån våra erfarenheter har vi stora kunskaper inom områdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HCK anför: Bättre information och utbildning av personalen
måsle till för alt de i sin tur skall kunna infomera patienterna pä rätl sätt
om nämndernas verksamhet. Denna information är, som vi tidigare påpekat, idag
alldeles för brilsfällig. Del måsle också lill en större öppenhet från
personalens sida sä att man inle uppfattar en anmälan lill nämnderna som elt
personangrepp, vilket idag sker i alltför slor utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Information, förutom den som personalen kan ge, om
nämndernas verksamhet måsle också bli mycket bättre. Där borde man t.ex. kunna
använda sig av handikapprörelsens många tidskrifter. Varje HCK-förbund&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section728&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section729&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;188&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ger ut en medlemstidning och dessa når alltså tillsammans
över 300 000 människor varav många är stora vårdkonsumenler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns mänga sätt att informera på men vikligt är att
informationen ges på rätl media.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De hälso- och sjukvårdshuvudmän som yllral sig i denna
fråga instämmer i arbetsgruppens slutsatser och förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO framhåller följande: Det har framkommit att nämnderna
ibland har uppfattats av personalen som en klagomur genlemol vilken man ska
försvara sig. Del är då vikligt att poängtera dels att frågor som rör
förhållandet mellan arbetsgivare och arbelslagare ska skötas i annan ordning
enligt de lagar och avial som gäller iriedbestämmande. arbetsmiljö m.m., och
dels atl ärenden som anmäls lill förlroendenämnderna främst bör uppfattas som
stöd för förändringar och förbättringar som är till gagn såväl för patienter
som personal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare har utvärderingen visal alt informalionen om förlroendenämnder­na
haft svårt alt tränga ul. Enligt LOs mening måste informationen förslärkas
främst genoni etl förbättrat samarbete med och stöd till patient- och
personalorganisationerna. Del är dessa som bäst når ul lill de berörda och
muntlig information är oftast i denna typ av frågor atl föredra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SA CO/SR finner det angeläget att nämnderna utvecklar
samarbete med de lokala fackliga organisationerna. Pä så sätt kan en positiv
attityd till nämndernas verksamhel skapas bland de anslällda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SKAF anför: Vad i övrigl gäller nämndernas fortsatta verksamhel
pekar utredningen på behov av vissa åtgärder. Del gäller bl.a. en effektivare återföring
av förtroendenämndernas erfarenheter till sjukvårdshuvudman­nen och personalen saml
alt nämnderna i sin verksamhet bör syfta lill en snabb och obyråkratisk handläggning
av paiientärendena. Förbundet har ingen annan uppfattning härifråga och kan
också dela utredningens synpunkler vad bl.a. beiräffar behovet av fortbildning
av nämndernas personal, nödvändigheten av förstärkta informationsinsatser om
nämnderna till sjukvårdspersonalen, patienterna och allmänheten, liksom atl
lämpliga former för konlakl mellan företrädare för de lokala fackliga- och patientor-ganisaiionerna
etableras i dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TCO anför: Beträffande frågan om fackliga företrädares
närvarorätt vill TCO särskilt framhålla följande. Som framgår av utredningen
har informa­tionen om förtroendenämndernas funktion och arbetssätt på de flesta
håll varit bristfällig i förhållande till personalen direkt och i förhållande
till fackliga organisalioner. Intentionerna bakom nuvarande lagstiftning har
således inte uppfyllts. I propositionen till nuvarande lagsliflning angavs
uttryckligen att det är väsentligt att nämnderna har ett förtroendefullt samarbeie
med personalen och dess fackliga organisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TCO anser det mycket angeläget att de fackliga organisalionerna
har närvarorätt i förlroendenämnderna. Det är därför beklagligt att arbelsgrup­pen
inle velal markera någol eget ställningslagande utan låtit frågan anstå i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section730&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section731&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;189&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avvaktan
på slutligt ställningslagande inom civildepartementel till betänkan­det (SOU
1982:56) Kommunal förvaltning och medbestämmanderätt. TCO utgår från att
organisationens uppfatlning i frågan förmedlas lill civildepar­tementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section732&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section733&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1984/85:181&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;190&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innehåll&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga I
Sammanfattning av HS 90:s huvudrapport (SOU 1984:39)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvård inför 90-talel, m.m.............. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2 Sammanslällning av remissyttrandena över HS 90:s
huvud­rapport (SOU 1984:39) Hälso- och sjukvård inför 90-lalet.       22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga 3
Sammanfattning av cancerkommilléns betänkande (SOU&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1984:67) Cancer - orsaker, förebyggande, m.m.        101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 4 Sammanslällning av remissyttrandena över cancerkommil­&lt;br&gt;
léns betänkande (SOU 1984:67) Cancer-orsaker, förebyg­&lt;br&gt;
gande m.m..........................................................       126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 5 Sammanfattning av rapporten (Ds 1984:16)
Förtroende­&lt;br&gt;
nämnder inom hälso- och sjukvården, m.m........        154&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 6 Sammanställning av remissytlrandena över
rapporten&lt;br&gt;
(Ds 1984:16) Förtroendenämnder inom hälso- och sjukvår­&lt;br&gt;
den.....................................................................       
157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section734&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:78.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G803181</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_198485__181.pdf</filnamn>
<filstorlek>15275622</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/2EB2EAE1-A215-4521-B35E-9D675683F5B6</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>