2449550G803181984/8518propproppropProposition 1984/85:18PropositionProposition1801984-10-04 00:00:002024-12-27 15:12:262008-06-13 08:43:23om statlig fastighetsskattimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G80318/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G80318https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G80318
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:18</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85:18</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>om
statlig fastighetsskatt;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslulad
den 4 oktober 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagils i bifogade uidrag av
regeringsprotokoll för de åtgärder och del ändamål som framgår av föredragandenas
hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:292.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar OLOF PALME</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:204.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>HANS
GUSTAFSSON</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen läggs fram förslag lill bl.a. en lag om statlig fastighetsskatt.
Skatten skall träffa hyreshus, kontorshus, småhus saml bostadsbyggnader på
lantbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Underlaget
för skatten skall för småhus vara en iredjedel av taxeringsvärdet och för
övriga fastigheter hela taxeringsvärdet. Skattesatsen skall vara 1,4 % för
schablonbeskattade fastigheter och 2 % för övriga fasligheler. Fastighetsskatten
skall vara avdragsgill utom i fråga om schablonbeskattade fastigheter.
Samtidigt som fastighetsskatten införs, avvecklas den nuvarande
hyreshusavgiften. Den nya ordningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1985.
Fastighetsskatten skall under åren 1985 och 1986 utgå med 0,5 % resp. 1 % i
fråga om schablonbeskattade småhus samt 0,7 % resp. 1,4 % i fråga om övriga
småhus och hyreshus på lantbmksenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
av lagförslagen i propositionen har granskals av lagrådel. Bilaga 1 lill
propositionen innehåller utdrag av bostadsdepartementets protokoll dels vid
anmälan till proposition, dels vid anmälan till lagrådsremiss (bilaga 1.1)
samt lagrådels yttrande (bilaga 1.2). Bilaga 2 innehåller utdrag av
finansdepartementets protokoll dels vid anmälan lill proposition, dels vid
anmälan till lagrådsremiss (bilaga 2.</span><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>1) </span><span style='font-family:Verdana'>samt de genom
propositionen framlagda lagförslagen (bilaga 2.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1984185. I saml. Nr 18</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:187.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uidrag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1984-10-04</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carlsson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström,
Göransson, Dahl, R. Carisson, Hellström, Thunborg, Wickbom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsråden Gustafsson och Feldt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Proposition
om statlig fastighetsskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsråden
Gustafsson och Feldt anmäler förslag till statlig fastighetsskatt. Anförandena
och förslagen redovisas i underprotokollen för bostads- resp.
finansdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsrådet
Gustafsson hemställer atl regeringen i proposiiion förelägger riksdagen vad han
och statsrådet Feldt har anförl för de åtgärder och det ändamål som de har
hemslälll om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig lill föredragandenas överväganden och beslular att genom
proposiiion förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder
och del ändamål som de har hemställt om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutar atl de anföranden och förslag som redovisas i underprotokollen skall
bifogas proposilionen som bilagorna 1 och 2.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:61.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:18</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:260.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>BUaga I</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uidrag<br>
BOSTADSDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1984-10-04</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Gustafsson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Anmälan
till proposition om statlig fastighetsskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
mitt anförande till prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m.
(bil. 9) redovisade jag vissa principer för en framlida fastighetsskatt. Jag
anmälde samtidigt att en fastighetsskatt med den ulformning som jag därvid
skisserade krävde yllerligare överväganden inom regeringskansliet och alt jag
räknade med atl ell förslag skulle kunna presenteras för riksdagen i sådan tid
atl del kan träda i krafl den 1 januari 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslöt den 26 april 1984 att inhämta lagrådels yttrande över ett inom
regeringskansliet utarbetat förslag lill en slallig fastighetsskatt. Förslaget
hade föregåtts av en s.k. leknisk remiss till riksskatteverket,
datainspektionen och bostadsstyrelsen. De till lagrådel remitterade handlingarna
bör till den del de berör bostadsdepartementets ansvarsområde fogas lill
protokollet i detta ärende som bUaga l.l. Lagrådels yttrande bör fogas till
protokollet som bilaga 1.2. Innan jag tar upp lagrådels yttrande villjag erinra
om bakgmnden lill förslaget om en slallig fastighetsskatt och om innehållet i
det remitterade förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
De allmänna utgångspunkterna för en statlig fastighetsskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Bostadssubventionernas utveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällets
slöd till bostadssektorn är omfattande och beräknas under år 1984 uppgå till ca
27 miljarder kr. Stödel lämnas direkt i form av bosladsoch ränlebidrag och
indirekt i form av skatlesubvenlioner i första hand för egnahemsägare. Staten
tillförs också intäkter från bostadssektorn genom hyreshusavgiften.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
till volymen största stödformerna är räniebidragen och skattesubven-lionerna
till egnahemsägare. De beräknas under år 1984 uppgå lill 9 resp. 11,5 miljarder
kr. Stödformerna är sammankopplade med varandra på så sätl alt räntebidragen
för egnahem, på grund av alt egnahemsägaren även får en skattesubvenlion, är
lägre än räntebidragen för hyres- och bostadsrätislägenheter.
Skatiesubventionerna är således delvis en ersällning för ränlebidrag.
Belastningen på räntebidragssystemet skulle ha varit åtskilligt högre och
skatiesubventionerna åtskilligt lägre om denna sammankoppling inte hade gjorts.
Syftet med sammankopplingen är att skapa en ekonomisk rättvisa mellan
upplåtelseformerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ränlebidragssysiemel
är avsett att dels skapa förutsättningar för rimliga boendekostnader för ny-
och ombyggda bostäder, dels jämna ut de differenser i kapitalkostnader mellan
olika årgångar av bostäder som uppkommer på grund av ökade
produktionskostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostadsbidragen
är den enda av stödformerna som är inkomstprövad. Kostnadema för dem beräknas
under år 1984 uppgå till 6,8 miljarder kr. I delta belopp innefattas såväl de
statliga och de statskommunala bostadsbidragen som de kommunala
bostadstilläggen lill folkpension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för räntebidrag belastar i sin helhet statsbudgeten, medan kosinaderna för
bosladsbidrag och för skatlesubvenlioner fill egnahemsägare fördelas ungefär
lika mellan staten och kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Somjag
nämnde bl.a. i milt anförande till prop. 1983/84:40 (bil. 9) har subventionerna
lill bostadssektorn totalt sett ökat krafligl under senare år. Riksdagen har
därför vid flera tillfällen beslutat om åtgärder för att minska ökningstakten.
Beslul har också fattats om en budgetförstärkning från bl.a. bostadssektorn i
form av en hyreshusavgift. Jag återkommer längre fram i mitl anförande till de
olika budgetförslärkningsåtgärderna och lill frågan om den inriktning som dessa
åtgärder hittills har haft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inledningsvis
villjag redovisa en tabell över den beräknade utvecklingen av
bostadssubventionerna under åren 1984-1988. Som jämförelse återger jag också
uppgifter om den utveckling som har ägl rum under åren 1979-1983. Hänsyn har därvid
tagils lill effeklerna av de beslut om budgetförstärkningsåtgärder som
riksdagen hittills har fatlat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
gmnd för uppgiflerna i labellen ligger följande antaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beräkningarna
bygger på atl beslutade låne- och skatleregler beslår under perioden. Den
beräknade årliga nyproduktionen uppgår till ca 33000 lägenheter, varav ca 12000
i egnahem. Ombyggnadsverksamhelen antas omfalta ca 30000 lägenheter, varav 7
000 i egnahem. De underhållsålgärder som utförs med stöd av ränlebidrag
beräknas uppgå till ca 2 miljarder kr. per år. Beräkningarna grundas vidare på
en prisökning om 3% per år fr.o.m. år 1985. Dagens räntenivå antas beslå under
år 1984, medan bostadslåneräntan fr.o.m. år 1985 beräknas uppgå fill 11,25%.
Beräk-ningsfömtsältningarna innebär antagande om en hög real ränta. På sikt bör
regeringens mål för den ekonomiska poliliken leda lill en lägre räntenivå.
Detta påverkar främst beräkningen av räntebidrag och skattesubvention.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:18</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>, ,j;.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Egnahemsägarens underskoltsavdrag till följd av
fastighelslån har beräknats med hänsyn till följande märgirialskalter: 60% år
1983, 55% år 1984 och 50% fr.o.m. år 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnaderna för bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. är
beroende av vilka inkomst- och hyresgränser som riksdagen fastställer. Vid
oförändrade regler minskar därför kostnaderna år från år om hushållens
inkomster ökar. Här redovisade beräkningar bygger på antagande om att beslut
fattas som medför att kosinaderna för bosladsbidrag till barnfamiljer ökar med
3% per år. Koslnadsulvecklingen för de kommunala bostadstilläggen lill
folkpension har beräknals med hänsyn till alt anlalel pensionärer som har låg
ATP eller ingen ATP alls minskar under perioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadssubventionernas och hyreshusavgiflens utveckling
för åren 1979-1988. Miljarder kr, löpande priser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979 80 81 82 83 84 85
86 87 88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadsbidrag' 5,0 6.0 6,0 6.3
6.7 7.0</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7,1</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.0 6,9 6,8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Räntebidrag 3,7 5,0 7.2
8,9 9,7 9,3</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10.4</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11,3 12,2 13.0<br>
Skattesubvenlion för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>egnahemsägare' 6,3 7.9 9,9 11,5
12.0 11.2</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11.0</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>11.3 12,0 12.0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hyreshusavgift*_______________ -0,4 -0.6</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>-0.8</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-0,8 -0,8
-0.8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15.0 18.9 23,1 26.7 28.0
26.9 27.7 28,8 30,3 31,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Innefatlar säväl de statliga och de slatskommunala
bostadsbidragen som de kommunala bostadstilläggen till folkpension. '
Kalenderåret 1979 motsvarar budgetårel 1979/80 osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>■' För åren 1979-1981 redovisas resultatet av
riksrevisionsverkets taxeringsstalisliska undersökningar. Såväl fastigheter
med överskott som fastigheter med underskott har beaktats. * Avgiften tillför
staten intäkter, här redovisas de intäkter som härrör från bostäder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av tabellen framgår att den kraftiga tillväxten av
subventionsvolymen bryts under år 1984 för atl under åren därefler ånyo öka.
Tillväxttakten kommer dock atl bli väsentligl lägre än under åren 1979-1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dämpningen av lillväxttaklen har främsl följande orsaker.
En återgång har sketl från den historiskt sett mycket höga räntenivå som rådde
under åren 1980 och 1981 till en lägre nivå. Effekterna av den höga räntenivån
kvarstår dock i betydande omfattning, beroende på främst bindningsliden för boltenlåneränlorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett flertal åtgärder har vidtagits för att minska
utgifterna inom ränlebidragssysiemel. De kan beräknas medföra alt
anslagsbelaslningen under år 1985 blir ca 4.5 miljarder kr. lägre än vad som
annars skulle ha varil fallel. Av delta belopp motsvaras ca 3 miljarder kr. av
s. k. exira upptrappningar av de garanterade räntorna och ca 1.5 miljarder kr.
av borUagande av de s. k. retroaktiva räntebidragen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare medför begränsningen av underskottsavdragens
skatlemässiga värde genom 1982 års skattereform att skatlesubvenlionerna för
egnahemsägare totall förblir relativt konstanta under perioden 1983-1988.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
medför förskjutningen i bostadsinvesteringarna från nyproduktion lill
ombyggnad och underhåll all anspråken på räntebidrag minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trols
detta är bostadssektorns belastning på stalsbudgelen alltjämt för hög. Vid en
åriig bostadsinvesteringsvolym av nuvarande sloriek ökar dessutom anspråken på
ränlebidrag med ca 2 miljarder kr. och skallesubventionerna med ca 400 milj.
kr. De årliga upptrappningarna av de garanterade räntorna tillför inle
statsbudgeten elt belopp av denna storlek. Subventionerna kommer därför atl
fortsätta all öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser mot denna bakgrund att åtgärder måste vidlas som minskar bostadssektorns
belaslning på slatsbudgelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Inriktningen av tidigare beslutade budgetförstärkningsåtgärder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidigare
önskemål all minska bostadssektorns belastning på slalsbudgeten har man i
första hand försökl lillgodose genom all minska utgifterna för den statliga
räntebidragsgivningen. Räntebidrag lämnas i princip lill koslnadema för ränta
på bostadslån och underiiggande kredii inom låneunderlaget för bosladslån lill
den del låneunderiaget avser utrymmen för bostadsändamål. Bidraget skall
molsvara skillnaden mellan räntekostnaden för sådana lånedelar och en
garanterad ränta. Den garanterade räntan del första året av läneliden beräknas
på ursprungligt belopp för samma lånedelar enligt en på visst sätt beslämd
räntesals. Denna räntesats - den garanterade räntan - skall för varje
påföljande år av lånetiden höjas på visst sätt genom s. k. normala
upptrappningar. Slorieken på de normala upptrappningarna har vid flera
tillfällen ökats, och ulgör f. n. 0,25 procentenheter för hus med hyres- eller
bostadsrätislägenheter och 0,5 procentenheter för egnahem. Vid sidan av dessa
generella upptrappningar har för äldre sialsbelanade bosladshus under åren
1981-1984 genomförts upptrappningar av selekliv karaklär. Denra typ av
upptrappningar kallas för extra upptrappningar. Även för 1985 har extra
upptrappningar beslutals. Upptrappningarna medför givelvis ökade kostnader i
slora delar av bostadsbeståndet, men de bidrar också till all
subvenlioneringen av tillkommande årgångar av bostäder i dagens
stalsfinansiella läge har kunnat hållas oförändrad. På grund av att hyrorna
bestäms enligt del s. k. bruksvärdessystemet får kostnadsökningarna effekter
för hela hyressektorn. De påverkar också boendekostnaderna i statligt belånade
egnahem och bostadsrättshus. De kapitalkostnadsökningar som upptrappningarna
medför berör dock endast den sialsbelanade delen av bostadsbeståndet. Med
anledning härav beslöl riksdagen (prop. 1982/83:50 bil. 2 och 5, SkU 15 och CU
8, rskr 106 och 112) att en hyreshusavgift skulle införas. Motiven för hyreshusavgiften
är atl hindra att upptrappningarna av de garanterade räntoma och den därav
följande allmänna höjningen av hyresnivån leder till en
förmögenhetsomfördelning fill förmån för fastighetsägare och ägare av
bostadsrätislägenheter, vars hus resp. lägenheler inte omfattas av det statliga
räntebidragssystemet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>.i*<br>
</span></b><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>4 ;</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>7</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om hyreshusavgift finns i lagen (1982: 1194) om hyreshusavgift. Sådan avgift
skall belalas av.den som vid taxeringen till kommunal inkomstskatt skall la
upp garantibelopp för annan faslighet som inkomst, om fasligheten vid
faslighelstaxeringen betecknas som hyreshusenhet och omfaUar byggnad med
beräknai värdeår före år 1975. Avgiften omfattar således alla flerbostadshus
med hyres- eller bostadsrätislägenheter samt vissa hus med affärs- och/eller
kontorslokaler. Slatligt belånade hyres- och bosladsrättshus som omfattas av
räntebidragssystemel är med hänsyn lill moiiven för avgiften undanlagna från
denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hyreshusavgifien
ulgör med vissa undantag 2% av det taxeringsvärde som har legat till gmnd för
beräkningen av garantibeloppet. I inledningsskedet las dock ut en lägre
avgift. Vid 1984 års laxering skall den utgöra 1 % av taxeringsvärdet och vid
1985 års taxering 1,5 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgifisullagel
under perioden 1983-1985 ökar i samma lakl som hyresnivån beräknas öka på
grund av de extra upptrappningarna av den garanterade räntan för sialsbelanade
hyreshus.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hyreshusavgiften medför
att staten tillförs inkomster från bostadssektorn. Dessa inkomsler bidrar på
samma sätt som upptrappningarna av de garanterade räntorna tiil att finansiera
nödvändiga subventioner för tillkommande årgångar av bostäder.
Hyreshusavgiften och upptrappningarna av de garanterade räntorna blir på så
sätt delar av ett omfördelningssystem inom bostadssektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
följande tabell redovisas de genomsnittliga ökade boendekostnader per m för
bostäder av olika ålder och med olika upplåtelseform som blir följden av
upptrappningarna av de garanterade räntorna och av hyreshusavgiften under åren
1981-1985. Kostnadsökningar till följd av upptrappningar som berör egnahem har
beräknals med utgångspunki i 50% marginalskall. De redovisade
kostnadsökningarna för bosläder som upplåls med hyresrätt grundas på uppgifter
om de genomsnittliga effeklerna för SABO-förelagen. Deras totala
fastighetsbestånd har härvid betraktats som en enhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:53.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop,
1984/85:18</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kapitalkostnadsökningar, kr./m, till följd iiv
upptrappningar av de garanterade räntorna' åren 1981-1985 och hyreshusavgiften'
(2 %)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kr./m</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:37.45pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.45pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Egnahem</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- med statliga
lån</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>byggda 1980 eller senare normal upptrappning</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>35-45</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:38.15pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>byggda 1975-79 normal upptrappning extra upptrappning
totalt</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1.5-30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2:5-15 40-45</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:38.65pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>byggda 1958-74 normal upptrappning extra upptrappning
totalt</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3-10 :5-20 S-30</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- utan
statliga lån</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bostadsrättslägenheter</span></i></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:29.3pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- med
statliga lån</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>byggda 1977 eller senare normal upptrappning</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2:5-45</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:38.65pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>byggda 1975-76 normal upptrappning extra upptrappning
totalt</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>15-25</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5- 5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>20-30</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:38.65pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>byggda 1958-74 normal upptrappning extra upptrappning
lolalt</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10-25 3r>-15 4.S-40</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:31.45pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- utan
slatliga lån</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>med värdeår efter 1974 med värdeår före 1975</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0 15</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Hyreslägenheter</span></i></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:51.85pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:51.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- höjning av den allmänna hyresnivån p.g.a. normal
upptrappning extra upptrappning hyreshusavgift totalt</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:51.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>' Riksdagen har beslutat om extra upptrappningar vid tre
tillfallen (prop. 1980/81:63, CU 7 och 12, rskr 95 och 106, prop. 1980/81:118
bil. 4, CU 30. rskr 287 och prop. 1981/82: 124. CU 26. rskr 350).</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> Beslut om all införa en hyreshusavgift fattades av
riksdagen efter förslag i prop. 1982/83: 50 bil. 2 och 5 (SkU 15 och CU 8, rskr
106 och 112).</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
tabellen framgår att stora delar av bostadssektorn har fatt vidkännas
omfattande kostnadsökningar till följd av normala och extra upptrappningar av
de garanterade räntorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
normala upptrappningarna medför i regel de högsta kostnadsökningarna i nyare
bostäder på gmnd av de allt högre produktionskostnaderna. I dagens nyproduktion
kan en normal upptrappning beräknas motsvara en åriig kostnadsökning om ca 15
kr./m medan den för de äldsta husen medför en kostnadsökning om endasl ca 2
kr./m. De extra upptrappning-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>arna
har därför i regel utformats så atl de har medfört de högsia kostnadsökningarna
i äldre hus. Senare årgångar av bostäder har över huvud tagel inle utsatts för
några extra upptrappningar av de garanterade räntoma. Sammantaget har på detla
säll en viss kostnadsutjämning uppnåtts mellan bostäder av olika ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egnahem byggda åren 1975-1979 medför de normala upptrappningarna aU
boendekostnaderna blir ca 15-30 kr./m högre under år 1985 än under år 1980. De
extra upptrappningarna medför en kostnadsökning om ytteriigare 15-25 kr./m</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnadsökningarna
i bostadsrätislägenheter på gmnd av upptrappningarna är av ungefär motsvarande
storlek som för egnahem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
hyressektorn hårde normala upptrappningarna medfört koslnadsökningar om ca 13
kr./m, medan de extra upptrappningarna ökar kostnaderna med ca 17 kr./m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hyreshusavgifien
har ökat kosinaderna för SABO-företagen med i genomsnitt ca 4 kr./m. För
bostadsrätislägenheter utan slatliga lån och med värdeår före 1975 medför
avgiften boendekostnadsökningar om ca 16 kr./m. Kostnadsökningen för ett
enskilt hyreshus till följd av hyreshusavgifien ligger i nivå med den för ett
motsvarande bosladsrättshus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
SABO-förelagens del kommer således omfördelningsåtgärderna sammantagna atl
medföra atl kostnaderna under år 1985 blir ca 35 kr./m högre än under år 1980.
I företag med ell yngre fastighetsbestånd än genomsnittet kommer
kostnadsökningarna lill följd av upptrappningar av de garanterade räntorna all
vara högre än genomsnittet, medan effekterna av hyreshusavgiften blir lägre.
För etl företag med etl äldre fastighetsbestånd gäller det omvända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
vad jag här har redovisal framslår del tydligt att dagens omfördel-ningssyslem
inte har fördelal bördorna på etl rättvist sätt. Mot denna bakgmnd anser jag
atl en annan väg måste väljas för att motverka fortsatta kostnadsökningar för
staten till följd av subvenlioneringen av bosiadsinvesleringarna, dvs. främst
ny- och ombyggnadsverksamheten. I sammanhanget vill jag framhålla alt lägre
subventioner för kommande bostadsinvesteringar skulle leda till atl
omfattningen av dessa drastiskt minskade, vilkel skulle få negativa
bostadspolitiska och sysselsällningspolitiska effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Det remitterade förslaget om en statlig fastighetsskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
solidariskt omfördelningssystem inom bostadssektorn förutsälter att alla
fastighetsägare bidrar lill den nödvändiga subventioneringen av nyoch
ombyggnadsåtgärderna, Alla kan också, vid de tillfällen då det är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>aktuellt
att vidta ny- och ombyggnadsåtgärder, dra nytta av all dessa subventioner
finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Somjag
framhöll i mitt anförande lill lagrådsremissen har mina överväganden lelt mig
fram till uppfattningen att en statlig fastighetsskatt är det instrument som
lillsammans med ränlebidragssysiemel för ny- och ombyggnad bäsl svarar mot
kravet på etl rättvist och solidariskt omfördel-ningssyslem inom
bostadssektorn. Mol denna bakgrund inhämtades således lagrådets yltrande över
etl förslag lill en statlig faslighelsskall. Lagrådels kritik av förslaget bör
enligt min mening leda till all föreslagna undantagsregler och skatteuttaget
för småhus bör ändras innan förslaget underställs riksdagen. I övrigl anser
jag all skattens huvuddrag bör vara oförändrade vilkel bl. a. medför att
skallen även skall omfatta vissa andra fastigheter än sådana som innehåller
bostäder. Moiiven för del sistnämnda är främsl av fiskal nalur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidpunkten
för införandet bör sättas till den 1 januari 1985 och skallen bör påföras
försia gången vid 1986 års taxering. Fastighelsskatten är avsedd att ersätta
hyreshusavgifte:i. Lagen om hyreshusavgift bör därför upphävas när
fastighetsskatten införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det följande kommerjag atl närmare redogöra för tillämpningsområdet för skatten
och för dess utformning enligt del fill lagrådel remitterade förslagel. Jag
redovisar därefler lagrådets yttrande och mina överväganden med anledning av
della.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2
Fastighetsskattens tillämpningsområde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
slalliga fasfighelsskatlen omfaltar enligt del remitterade förslaget i princip
vad som i faslighelstaxeringssammanhang benämns hyreshusenheter och
småhusenheter saml hyreshus och småhus med lillhörande tomtmark på
lantbruksenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
föreslagna tillämpningsområdet medför i princip atl fastighetsskatten skall
tas ut för samtliga typer av fasligheter som innehåller bostäder eller som i
bebyggt skick kan komma atl innehålla bostäder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
hyreshusenhelernas del medför förslaget en uividgning av skallebasen jämfört
med den nuvarande hyreshusavgifien. Förslagel omfallar sålunda exempelvis även
obebyggda fasligheter, hotell- och restaurangbyggnader och byggnader med
värdeår 1975 och senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
småhusen omfattas både permanenlhus och fritidshus av skatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
lantbmksenheternas del är det endasl vad som benämns småhus och hyreshus saml
tomtmark för dessa som omfattas av skatten. Ekonomibyggnader och övriga delar
av lantbruksenheterna är således undantagna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skatten
betalas av den som vid taxering till kommunal inkomstskatt skall la upp
garantibelopp för fastigheten. Fastighetsskatten omfattar härigenom även
fastigheter som upplåls med lomträtt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>-• .</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
undantag från skatten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag lidigare har nämnt otii fastighetsskatten som eh del i elt
omför-delningssyslem inom bostadssektorn innebär alt del bostadsbestånd som
omfattas av systemels andra del, nämligen upptrappningarna av de garanterade
räntoma inom bostadslånesystemets ram, inte bör vidkännas koslnadsökningar
fill följd av skatten. I det lill lagrådet remitterade förslagel lill staflig
fastighetsskall undanlogs därför fasligheler som omfallas av räntebidragssystemel
från skatten. Etl sådanl undanlag gäller i dag beiräffande hyreshusavgifien.
Vidare undanlogs övergångsvis småhusfastigheter som förvärvats under åren
1977-1983, beroende på alt boendekostnaderna i dessa fall kan antas vara
särskilt höga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ränlebidragsreglerna
för lån lill egnahem resp. hus med hyres- eller bosladsrätislägenheier är i
vissa avseenden olika. I del remillerade förslagel differentierades därför
reglerna för undanlag från fasfighelsskatlen för fastigheter som omfattas av
ränlebidragssysiemel. Vidare föreskrevs i fråga om nytillkommande
byggnadsprojekt att de byggnadsåtgärder som berättigar till lån med räntebidrag
skall ha en viss omfattning för alt fasligheten skall undanlas från skatten.
Motivet lill den föreskriften var alt en relativt begränsad
kapitalkostnadsökning till följd av byggnadsåtgärderna inte skall leda till en
obefogat stor skatlelälinad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska ålgärder, m. m. (bil. 9) nämnde
jag aft frågan om skatten skulle omfatta också industrifastigheter skulle
övervägas vidare. I miU anförande lill lagrådsremissen förordade jag - efter
samråd med cheferna för finans- och industridepartementen - atl denna fråga
skulle las upp i etl vidare sammanhang där industrins lolala
beskattningsförhållanden behandlas. Jag föreslog också alt
exploaterings-fastigheter t. v. skulle lämnas ulanför systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3
Skattens storlek</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.1 Underlag
för fastighetsskatten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Underiaget
för att beslämma fastighetsskattens sloriek ulgörs i del remitterade förslaget
av taxeringsvärdet. Med hänsyn till att taxeringsvärdet för en småhuslägenhet
normalt är ca tre gånger högre än för lägenheler i hyreshus, bestämdes
underlaget för småhusens del till en Iredjedel av taxeringsvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.2 Skatteuttaget</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uftagel
av fastighetsskatt bör beslämmas så, atl de ekonomiska pålagorna i form av
skatt och minskade ränlebidrag fördelas så rättvist som möjligt mellan olika
fastighetsägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgmnd föreskrevs i det remitterade förslaget atl skatteuttaget för
konventionellt beskattade fastigheter skall vara 2% av taxeringsvärdet och att
skatten i dessa fall skall uigöra en avdragsgill driftskostnad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
konventionellt beskattade fastigheter avses fastigheter där inläkl av
fastigheten beräknas enligt 24 S 1 mom. kommunalskallelagen (1920:370), KL,
eller ulgör inläkl av rörelse eller jordbruksfastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
förslag beträffande konventionellt beskaltade fasligheler avviker från vad jag
uttalade i milt anförande lill prop. 1983/84:40 (bil. 9). Anledningen till
delta är att de undersökningar som därefter har gjorts visar alt de
konventionellt beskattade fastighetsägarnas skatlemässiga fömtsättningar är
myckel varierande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
skalleutlag somjag angav i nyssnämnda anförande skulle visserligen i flertalet
fall i storl sett ha motsvarat vad fastighetsägaren skulle ha erhållit i
inkomsi efter skatl till följd av de hyreshöjningar som de extra upptrappningarna
av de garanterade räntorna har gett och kommer atl ge upphov fill. Men en icke
avdragsgill skall skulle kunna få ogynnsamma effekler för ägare av hyreshus med
huvudsakligen lokaler. Orsaken härtill är främsl alt lokaler har etl högre
taxeringsvärde per ytenhet än vad bosläder har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn lill de skillnader i skallemässiga förhållanden som finns mellan olika
kategorier av ägare lill konventionellt beskattade fastigheter hade det
givetvis varit önskvärt att en valfrihet hade kunnat medges mellan en lägre,
icke avdragsgill och en högre, avdragsgill skaft. Jag har låtit undersöka
möjligheterna att införa en sådan ordning. Undersökningen har dock visat att en
så utformad valfrihet skulle ge upphov lill betydande svårigheter för såväl den
skatiskyldige som myndigheterna. Jag har därför stannat för atl föreslå en
avdragsgill skall för alla konventionellt beskattade fastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
schablonbeskattade fastigheter - dvs. huvudsakligen egnahem, fritidshus samt
fastigheter som innehas av allmännyttiga företag eller bostadsrättsföreningar
— är skatten enligt det remitterade förslagel 1,4%. Skatten är för dessa
fastigheter inle avdragsgill vid taxering. För allmännylliga bosladsförelag och
bostadsrättsföreningar översiiger räntekostnaderna i regel schablonintäkten. En
räll alt dra av fastighetsskatten vid beskallningen skulle i dessa fäll vara
av ringa värde för fastighetsägaren, eflersom denne saknar övriga inkomster
att ulnyllja etl eventuellt underskott av fastigheten mot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
villaägare skulle en avdragsrält för fastighetsskatten i regel medföra atl
kostnadsökningen netto till följd av skallen minskar lill ca hälflen. Kravel på
rättvisa i förhållande till allmännylliga bostadsföretag och bostadsrättsföreningar
skulle då kräva en fördubbling av skatteuttaget. Enligt min mening skulle
avdragsrätt för villaägare innebära en onödig administrativ omgång. Dessutom
skulle en sådan ordning missgynna personer med lägre marginalskatt än 50%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgmnd av vad jag här har redovisal harjag funnit atl fastighetsskatten inle
bör vara avdragsgill vad gäller schablonbeskattade fastigheter. Som jag
lidigare har nämnl är i slället skatteullaget enligt det remitterade förslagel
lägre för dessa fastigheter än för konventionellt beskattade fastigheter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>.ij-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de flesta egnahem och bosladsrätislägenheier medför ett skalleutlag om 1,4% en
kostnadsökning om cä 8-12 kr./m". För de böstadsrätisfas-ligheler som
omfattas av hyreshusavgiften innebär övergången från denna till
fastighetsskatten en kostnadsminskning om ca 4 kr./m". För SABO-företagen
innebär övergången en kostnadsminskning om i genomsnitt ca I kr./m</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det stora flerlalel egnahem kommer ökningen av boendekostnaderna till följd av
fastighelsskatten, vid elt skatteuttag om 1,4%, atl understiga 100 kr./månad. I
etl litet anlal fall kommer ökningen all överstiga 150 kr./månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
förekommer en grupp privala fastighetsägare som för delar av sitt
fastighetsinnehav i skaltesammanhang behandlas enligt särskilda regler,
nämligen sådana livförsäkringsanstalter vars fastighetsinnehav belöper på
verksamhet med pensionsförsäkring eller avgångsbidragsförsäkring. Dessa
anstalter är inte skattskyldiga för nettointäkt som belöper på sådan verksamhet
och kan därför inte utnyttja en avdragsrält för fastighetsskatten för denna del
av sill fastighetsbestånd. Del remitterade förslaget utformades med hänsyn
härtill så, atl skalteultagel för fasligheter av delta slag är lika stort som
för schablonbeskattade fastigheter, dvs. 1,4%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.4
Sammanfattning av det remitterade förslaget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
till lagrådel remitterade förslaget kan sammanfattningsvis beskrivas på
följande säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild skatt införs för fastigheter som vid fastighetstaxeringen betecknas
som hyreshusenheter och småhusenheter samt för hyreshus och småhus med
tillhörande tomtmark på fastigheter som betecknas som lantbruksenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
skatten undantas dels vissa fastigheter som omfattas av det statliga
räntebidragssystemel, dels, övergångsvis, småhus som förvärvades åren
1977-1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Underlaget
för den föreslagna fastighetsskatten är för hyreshus hela taxeringsvärdet och
för småhus en iredjedel av taxeringsvärdet. För fasligheler som ägs av
livförsäkringsanstalter tillämpas särskilda beslämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
konventionellt beskattade fasligheter är fastighelsskatten 2% av underlaget.
För dessa fasligheler är skatten en avdragsgill driftskostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
övriga fasligheler är skatten 1,4% av underlaget. 1 dessa fall är skatten inle
avdragsgill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
och med au faslighetsskatien införs upphävs den nu gällande hyreshus-avgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skatten
skall börja betalas fr. o. m. år 1985.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>14</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Lagrådets yttrande och mina överväganden med anledning av detta</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår nu til! att redogöra för lagrådets yttrande såvitt gäller de allmänna
synpunkterna på förslagel och mina överväganden med anledning härav. Chefen
för finansdepartementet kommer i det följande alt la upp lagrådets synpunkter i
övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
rubriken Allmänna synpunkter har lagrådel inledningsvis pekal på atl förslagel
inte har föregåtts av någon sedvanlig ulredning och inle heller varil föremål
för annal remissförfarande än alt vissa yttranden inhämtats angående den
lagtekniska konslruklionen och beskaliningsförfärandet. Möjligheterna att
bedöma del remitterade förslaget är enligt lagrådets mening därför begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådets
allmänna synpunkter i övrigl innehåller krifik mol förslaget på väsentligen två
punkler. Lagrådet anser atl den valda lekniken leder till en lagsliflning som
blir så komplicerad och svårtillgänglig att den slår på gränsen lill vad som är
rimligl från rättssäkerhetssynpunkt. Lagrådet anser också alt del saknas
underlag för en bedömning av hur förslaget förhåller sig lill principen om en
fördelning av skatter efter bärkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund ter del sig enligt lagrådets mening mindre tillfredsställande
atl det remitterade lagförslaget läggs lill grund för lagstiftning i oförändrat
skick. Enligt lagrådet vore det en klar fördel och skulle stämma bättre med
kravet på en skalls principiellt allmängiltiga karaktär om fastighetsskatten i
slället ges en utformning som i huvudsak innebär att den utan undantag träffar
alla som innehar vissa klart avgränsade och tämligen läll identifierbara
kategorier av egendom saml all de syften, som de föreslagna undantagen för de
sialsbelanade fastigheterna avses ijäna, i stället fillgodoses inom del
slalliga lånesystemets ram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
lagrådet har anfört ger mig anledning lill följande kommenlarer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anledningen
lill alt förslagel inte har varil föremål för sedvanlig remiss innan del
förelades lagrådet är atl förslaget är uppbyggt i stort sett enligt samma
principer som den nu gällande hyreshusavgiften. Vidare var del väsentligt med
hänsyn till de förberedelser som främsl riksskatteverket behövde göra, au
lagförslagel kunde föreläggas riksdagen under våren 1984. Dessulom hade under
ärendets beredning i regeringskansliel flertalet av de berörda
intresseorganisationerna kontaktats. Jag ämnar i det följande föreslå ett
delvis omarbetat förslag till statlig fastighetsskatt. Jag anser atl inle
heller delta förslag behöver remitteras, eftersom de berörda
intresseorganisationerna genom skrivelser m. m. i samband med lagrådsremissen
om statlig fastighetsskatt har klargjort sin inställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
sedan gäller lagrådets kritik i övrigt kan jag inte förneka att det redovisade
lagförslaget kan te sig komplicerat. Del tog sig uttryck i bl.a. att särskilda
undantagsregler föreslogs för hus som omfattas av räntebidragssystemel och
övergångsvis för småhus som har förvärvats åren</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1977-1983.
All småhusen har etl i förhållande lill hyreshusen högre taxeringsvärde per
lägenhel måste också beaklas. Vidare måsle hänsyn tas lill de olika ekonomiska
förutsättningar som schablon- resp. konventionell beskattning innebär för
faslighelsägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är medvelen om alt ett system med ell flertal undantagsregler givelvis blir
svårare all förstå för den enskilde och att lillämpa för myndigheterna än elt
system ulan undanlagsregler. Jag har dock gjort den bedömningen att
fastighetsägaren i de allra flesta fall känner lill om hans faslighet är belånad
med statliga lån för vilka ränlebidrag lämnas. En motsvarande undantagsregel
gäller för övrigt redan beiräffande hyreshusavgifien. Fastighetsskatten
föreslås dock inte, till skillnad från hyreshusavgiften, vara beroende av
fastighetens värdeår, vilkel borde medföra vissa förenklingar. Vidare torde de
flesta småhusägare vara medvetna om under vilkel år de har förvärvat sin
faslighet. De föreslagna undantagsreglerna borde därför enligt de bedömningar
som jag har gjort normall inte medföra några tolkningssvårigheler för
fastighetsägarna. Däremot skulle givetvis skatteadministrationen ha belastats
med ytterligare arbetsuppgifier. I lagrådsremissen redovisade jag det
erforderliga resursbehovet hos myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
beredningen av ärendet om fastighetsskatten prövades olika meloder för atl
genom ändringar inom exislerande skattesystem uppnå de syflen som
faslighetsskatien är avsedd atl tjäna. De bostadspolitiska hänsynstaganden som
är grunden för undantagsreglerna från fastighelsskatten är emellertid lika
svåra atl lillgodose inom dessa system. Jag anser dessutom alt del ligger etl
storl värde i att ha en enheilig statlig skall för huvuddelen av
fastighetsbeståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
anför i sitt yttrande att det bland de fastighetsägare - särskilt ägare av småhus
- som inle har finansierat sitt fastighetsinnehav genom slatliga lån och som
därtör omfattas av fastighelsskatten, kan finnas åtskilliga som har fåu
vidkännas kapitalkostnadsökningar jämförbara med dem som har uppkommit på grund
av upptrappningar av de garanterade räntorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
denna punkl harjag en annan uppfallning än lagrådet. De undantagsregler somjag
har föreslagil för fastighelsskatten innebär atl dei absoluta flertalet av de
fastigheter som har producerats efter år 1976 - oavsett finansieringsform -
under en övergångsperiod är befriade från skatten. Om hänsyn också tas lill
produktionskostnadsutvecklingen, reglerna för boilenlåneinstiiulens långivning,
bindningsliden för boltenlån m. m. lär del vara elt myckel litel anlal
fastighetsägare som - utslaget på några år -erhållit kapitalkostnadsökningar i
nivå med de som de fastighetsägare som enligt undanlagsreglerna skulle vara
befriade från skatten erhållit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådets
resonemang mynnar ut i all det inte är visat att de föreslagna
undantagsreglerna kommer att omfalla den grupp fastighetsägare som har den
sämsta ekonomiska bärkraften. Lagrådet anser mot bl.a. denna bakgrund all
skatten i stället bör göras generell - utan undantag - och att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fastighetsägare
som har lån inom räntebidragssystemel kompenseras för skatten i särskild
ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Somjag
tidigare nämnt har reglerna för fastighetsskatten på vissa punkler utarbetats
med reglerna för hyreshusavgiften som förebild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
principiella invändningar som lagrådel framför skulle enligt min mening kunna
riklas också mot den nu gällande hyreshusavgiften, som även den i vissa fall
får direkta effekter på boendekostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådets
bedömning, atl lagförslagel leder till en lagstiftning som blir så komplicerad
och svårtillgänglig att den slår på gränsen lill vad som rimligen bör kunna
accepteras av rällssäkerhelsskäl, har letl mig lill slutsatsen all vissa
ändringar i det remitterade lagförslaget bör göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår därför att skatten utformas enligt de riktlinjer som lagrådet har angett
så lill vida all några undanlagsregler för hus med lån som omfallas av
räntebidragssystemel och för småhus som har förvärvals åren 1977-1983 inte bör
finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl denna ändring skall vara bostadspolitiskt acceptabel krävs dock atl
fastighetsägare med fastigheter som omfattas av räntebidragssystemel
schablonvis kompenseras för de koslnadsökningar som skatten beräknas komma all
medföra. Delta kan åstadkommas bl. a. genom sänkningar av de garanterade
räntorna för såväl tillkommande årgångar av hus som befintliga hus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ser dock ingen möjlighel atl kompensera samtliga småhusägare som har förvärvat
sina hus under åren 1977-1983. I syfte atl mildra effekterna av skatten för
denna grupp av småhusägare, som har särskilt höga boendekostnader, bör i
stället skatten för hela småhusbeståndet tas ul med lägre belopp under en
övergångsperiod. Skatteuttaget för flerbosladshus bör dock ligga på den nivå
som lidigare har föreslagils, nämligen 1,4% för schablonbeskattade fastigheter
och 2% för konventionellt beskattade fasligheler. Underlaget för skatten
utgörs i dessa fall av fastighetens lotala taxeringsvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fastighetsskatten
för schablonbeskattade småhus bör därför under år 1985 uigöra 0,5% av
underlaget. För konventionellt beskaltade småhus bör den utgöra 0,7% .
Underlaget för skatten bör - i överensstämmelse med det remitterade förslaget -
för småhusens del utgöras av en iredjedel av fastighetens totala
taxeringsvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
år 1986 bör skatten uigöra 1,0% för schablonbeskattade och 1,4% för
konventionellt beskattade småhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
år 1987 bör skatteuttaget för småhus uppgå till samma nivå som för hyreshus,
dvs. 1,4% resp. 2,0%. Fr.o. m. år 1987 kommer således del fakiiska
skalteultagel för småhus och hyreshus alt överensstämma. De tidigare föreslagna
särskilda bestämmelserna för livförsäkringsanstalternas fastigheter bör
behållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nu föreslagna uppirappningen av faslighelsskalteuttaget för småhus medför trols
alll atl småhusägare som har förvärvat sina hus under åren</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:18</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1977-1983
får vidkännas kostnadsökningar lill följd av skatten tidigare än vad som skulle
ha blivil fallel enligt det remitterade förslaget. Jag anser dock atl del lägre
skatteuttaget under de två försia åren gör fastighetsskatten bostadspolitiskt
acceplabel även för denna grupp. Samiidigi vill jag framhålla att ålskilliga av
dessa fastighetsägare har statliga lån med räntebidrag och således kommer alt
bli kompenserade genom de ändringar som jag har aviserat. Jag avser att senare
presenlera etl förslag lill sådana ändringar. I detla förslag måsle också
beaktas resultatet av de överväganden som f. n. pågår inom regeringskansliet
beträffande avskaffandet av den kommunala beskattningen av juridiska personer,
eftersom della också kan påverka kostnaderna för vissa fastighetsägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Statens intäkter från fastighetsskatten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
intäkter från fastighetsskatten, med hänsyn tagen till kompensationsåtgärderna,
för år 1985 kan beräknas uppgå till ca 2,6 miljarder kr. varav ca 1,8 miljarder
kan anses belöpa på bosläder. Merintäkterna för år</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1986<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>p.g.a. det höjda skatieuttaget,
utan hänsyn tagen till erforderliga kompensationsåtgärder, kan beräknas till ca
0,7 miljarder kr. Fr. o. m. år</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1987<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beräknas skatten på samma sätt
medföra merintäkler om ca 1,4 miljarder kr. jämfört med 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hyreshusavgiften
för år 1985 skulle ha tillfört staten intäkter om 1,5 miljarder kr. Den nu
föreslagna fastighetsskatten kan således beräknas medföra en ökad intäkt om 1,1
miljarder kr. för detta år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Sammanfattning av förslaget till fastighetsskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förslag lill statlig fasfighelsskatt som jag nu förordar innebär sammanfattningsvis
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fr.o.m.
den 1 januari 1985 skall en statlig faslighelsskall tas ut för samtliga
hyreshus, småhus och bostadsbyggnader på lantbruk saml tomtmark som är avsedd
atl bebyggas med någon av dessa hustyper. I begreppet hyreshus ingår
exempelvis även vissa hus med lokaler saml holell- och restaurangbyggnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Underiaget
för skatten ulgörs för småhus av en tredjedel av taxeringsvärdet och för
hyreshus av hela taxeringsvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna skattesatserna framgår av följande tabell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 18</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skattesats
fiir fastighetsskatten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985 1986 1987-</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Småhus<br>
schablonbeskallade</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>0,5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1,0</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1,4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>konvenlionelll
beskaltade</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>0,7</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1,4</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2.0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hyreshus<br>
schablonbeskallade</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1.4</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1.4</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1.4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>konvenlionelll
beskattade</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2.0</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2,0</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
konventionellt beskattade fastigheter ulgör skatten en avdragsgill
driftskostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
den del av livförsäkringsanstalternas fastighetsinnehav som belöper på
verksamhet med pensionsförsäkring eller avgångsbidragsförsäkring gäller
särskilda regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
samband med alt fastighetsskatten införs avvecklas den nuvarande
hyreshusavgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
ta del av vad jag har anfört i det föregående om införandel av en statlig
fastighetsskall och om upphävandet av nu gällande hyreshusavgift.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:68.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>BUaga
l.l</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
BOSTADSDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanlräde 1984-04-26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
slalsrådel Gustafsson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Anmälan
till lagrådsremiss om statlig fastighetsskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. (bil. 9) redovisade
jag vissa principer för en framlida faslighelsskall. Jag anmälde samtidigt all
en fastighetsskatt med den ulformning somjag därvid skisserade krävde
ytteriigare överväganden inom regeringskansliel och att jag räknade med alt etl
förslag skulle kunna presenteras för riksdagen så att det kan träda i kraft den
1 januari 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund har inom regeringskansliet utarbetats en promemoria om den
tekniska utformningen av en statlig fastighetsskatt. Efler remiss har yltrande
avgetts av riksskatteverket, datainspektionen och bostadsstyrelsen. Yttrandena
bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga 1.1.1-1.1.3. Dessulom har
Sveriges fastighelsägareförbund. Svenska byggnadsenlreprenörföreningen och
Stockholms småhusägares centralorganisation/Vi i småhus yttrat sig över
promemorian.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill nu åter ta upp frågan om en staflig fastighetsskatt. Jag kommer i det
följande all föreslå att en sådan skall införs och redovisa mina överväganden
i fråga om skattens huvudsakliga utformning. I anslulning därtill tar jag även
upp vissa frågor om bosiadssiyrelsens resursbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsrådet
Holmberg kommer senare denna dag atl redovisa sina överväganden rörande de
administrativa mtinerna för faslighetsskatien, riks-skaUeverkets resursbehov
samt upprättade lagförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
De allmänna utgångspunkterna för en statlig fastighetsskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Bostadssubventionernas utveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällets
stöd till bostadssektorn är omfaUande och beräknas under år 1984 uppgå till ca
27 miljarder kr. Stödel lämnas direkt i form av boslads-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
räntebidrag och indirekt i form av skattesubventioner för egnahemsägare. Staten
tillförs också intäkter från bostadssektorn genom hyreshusavgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
till volymen största stödformerna är räntebidragen och skatlesubvenlionerna
till egnahemsägare. De beräknas under år 1984 uppgå till 9 resp. 11,5 miljarder
kr. Stödformerna är sammankopplade med varandra på så sätt att räntebidragen
för egnahem, på grund av att egnahemsägaren även får en skattesubvention, är
lägre än räntebidragen för hyres- och bostadsrätislägenheter.
Skatiesubventionerna .är således delvis en ersällning för ränlebidrag.
Belastningen på räntebidragssystemel skulle ha varit åtskilligt högre och
skattesubventionerna åtskilligt lägre om denna sammankoppling inte hade gjorts.
Syftet med sammankopplingen är att skapa en bestående ekonomisk rällvisa mellan
upplätelseformerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Räntebidragssystemel
är avsett alt dels skapa förutsättningar för rimliga boendekostnader för ny-
och ombyggda bosläder, dels jämna ul de differenser i kapitalkostnader mellan
olika årgångar av bostäder som uppkommer på grund av ökade produktionskostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostadsbidragen
är den enda av slödformerna som är behovsprövad. Kostnaderna för dem beräknas
under år 1984 uppgå till 6,8 miljarder kr. I detta belopp innefattas såväl de
statliga och de staiskommunala bostadsbidragen som de kommunala bostadstilläggen
till folkpension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för räntebidrag belastar i sin helhet statsbudgeten, medan kostnaderna för
bostadsbidrag och för skatlesubvenlioner lill egnahemsägare fördelas ungefär
lika mellan staten och kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Somjag
nämnde bl.a. i den förut nämnda prop. 1983/84:40 (bil. 9) har subventionerna
lill bostadssektorn lolall sell ökal krafligl under senare år. Riksdagen har
därför vid flera tillfällen beslutat om ålgärder för att minska ökningslakten.
Beslut har också faltals om en budgetförstärkning från bl.a. bostadssektorn i
form av en hyreshusavgift. Jag återkommer längre fram i mitt anförande till de
olika budgetförslärkningsåtgärderna och lill frågan om den inrikining som dessa
ålgärder hillills har haft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inledningsvis
villjag redovisa en tabell över den beräknade utvecklingen av
bostadssubventionerna under åren 1984-1988. Som jämförelse återger jag också
uppgifter om den utveckling som har ägt rum under åren 1979-1983. Hänsyn har
därvid tagits till effekterna av de beslul om budgelför-stärkningsåtgärder som
riksdagen hillills har fattat. Till grund för uppgifterna i tabellen ligger
följande anlaganden. Beräkningarna bygger på alt beslutade låne- och
skatteregler består under perioden. Den beräknade nyproduktionen uppgår lill ca
33000 lägenheter, varav ca 12000 i egnahem. Ombyggnadsverksamheten antas
omfatta ca 30000 lägenheter, varav 7000 i egnahem. De underhållsåtgärder som
utförs med stöd av räntebidrag beräknas uppgå till ca 2 miljarder kr. per år.
Beräkningarna grundas vidare på en prisökning om 4% per år fr.o.m. år 1984.
Dagens räntenivå antas bestå under år 1984, medan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:18</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,,,</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bosladslåneränlan fr.o.m. år 1985 beräknas uppgå lill
11.25%. Beräkningsförutsättningarna innebär antagande om en hög réäl rähtä. På
sikt bör regeringens uppsatta mål för den ekonomiska politiken leda till en
lägre räntenivå. Detla påverkar främsl beräkningen av ränlebidrag och skattesubvenlion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Egnahemsägarens underskottsavdrag till följd av
fastighetslån har beräknats verka mot följande marginalskatter: 60% år 1983,
55% är 1984 och 50% ft.o.m. år 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnaderna för bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. har
anlagits öka med 4% per år. Kostnadsutvecklingen för de kommunala
bostadstilläggen lill folkpension har beräknats med hänsyn lill att antalet
pensionärer som har låg ATP eller ingen ATP alls minskar under perioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadssubventionernas och hyreshusavgiflens utveckling
för åren 1979—1988. Miljarder kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979 80 81 82 83 84 85
86 87 88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadsbidrag'</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5.0
6.0 6.0 6.3 6.7</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6.9</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>7,2 7.2 7,2</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7,2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Räntebidrag</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3,7
5,0 7,2 8.9 9,7</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9,0</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>10.2 11,5 12.5</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13,5<br>
Skattesubvention för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>egnahemsägare'</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6.3
7.9 9.9 11,5 12,0</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11,2</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>11,0 11,3 12,0</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hyreshusavgifl"</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-0.4</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>-0,6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-0,8 -0,8 -0,8</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>-0,8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15,0 18,9 23,1 26,7 28,0
26,5 27,6 29,2 30.9 31.9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Innefattar såväl de statliga och de slatskommunala
bostadsbidragen som de kommunala bostadstilläggen till folkpension. I beloppen
ingår de höjningar av bidragen fr.o.m. I januari 1985 som föreslås i prop.
1983/84: 150 bil. 5. Kalenderåret 1979 motsvarar budgelåret 1979/80 osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>■* För åren 19791981 redovisas resultatet av
riksrevisionsverkets taxeringsstalisliska undersökningar. Såväl fastigheter
med överskott som fastigheter med underskoll har beaktats. ■* Till den
del den berör bostäder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av tabellen framgår att den kraftiga tillväxten av
subventionsvolymen bryts under år 1984 för att under åren därefter ånyo öka.
Tillväxttakten kommer dock alt bli väsentligl lägre än under åren 1979-1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dämpningen av tillväxttakten har främst följande orsaker.
En återgång har skett från den historiskt sett myckel höga räntenivå som rådde
under åren 1980 och 1981 till en lägre nivå. Effekterna av den höga räntenivån
kvarstår dock i betydande omfattning, beroende på främst bindningsliden för
botlenlåneräntorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belydande besparingar har genomförts inom
räntebidragssystemel. De kan beräknas medföra att anslagsbelaslningen under år
1985 blir ca 3 miljarder kr. lägre än vad som annars skulle ha varit fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare medför begränsningen av underskotlsavdragens
skatlemässiga värde genom 1982 års skattereform alt skaltesubventionerna för
egnahemsägare lolalt förblir relativt konstanta under perioden 1983-1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen medför förskjutningen i bosiadsinvesleringarna
från nyproduktion till ombyggnad och underhåll att anspråken på räntebidrag
minskar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
dessa från samhällsekonomisk synpunkt relativt gynnsamma förhållanden är
bostadssektorns belastning på stalsbudgelen alltjämt för hög. Vid en åriig
bostadsinvesteringsvolym av nuvarande storiek ökar dessulom anspråken på
ränlebidrag med ca 2 miljarder kr. och skaltesubventionerna med ca 400
milj.kr. De åriiga upptrappningarna av de garanterade räntorna tillför inte
statsbudgeten ett belopp av denna sloriek. Subventionerna kommer därför att
fortsätta att öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser mot denna bakgmnd atl ålgärder måsle vidlas som minskar bostadssektorns
belastning på statsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Inriktningen av tidigare beslutade budgetförstärkningsåtgärder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidigare
önskemål atl minska bostadssektorns belastning på stalsbudgelen har man i
försia hand försökl lillgodose genom all minska utgifterna för den statliga
räntebidragsgivningen. Räntebidrag lämnas till kostnaderna för ränta på bosladslån
och underiiggande kredit inom låneunderlaget för bostadslån till den del
låneunderlaget avser utrymmen för bostadsändamål. Bidragel skall motsvara
skillnaden mellan räntekostnaden för sådana lånedelar och en garanterad ränta.
Den garanterade räntan del första året av läneliden beräknas på ursprungligt
belopp för samma lånedelar enligt en på visst sätl bestämd räntesats. Denna
räntesats - den garanterade räntan -skall för varje påföljande år av låneliden
höjas på visst sätl genom s.k. normala upptrappningar. Storleken på de normala
upptrappningarna har vid flera tillfällen ökats, och utgör f. n, 0,25
procentenheter för hus med hyres- eller bostadsrätislägenheter och 0,5
procentenheter för egnahem. Vid sidan av dessa generella upptrappningar har för
äldre sialsbelanade bostadshus under åren 1981-83 genomförls upptrappningar av
selektiv karaktär. Denna typ av upptrappningar kallas för extra upptrappningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
för åren 1984 och 1985 har extra upptrappningar beslutals. Upptrappningarna
medför givetvis ökade kostnader i stora delar av bostadsbeståndet, men de
bidrar också till atl subventioneringen av tillkommande årgångar av bostäder i
dagens slalsfinansiella läge har kunnat hållas oförändrad. På gmnd av att
hyrorna besläms enligt det s. k. bmksvärdessysle-met, får kostnadsökningarna
effekter fiir hela hyressektorn. De påverkar också boendekostnaderna i statligt
belånade egnahem och bostadsrättshus. De kapitalkostnadsökningar som
upptrappningarna medför berör dock endast den sialsbelanade delen av bosladsbeståndet.
Med anledning härav beslöl riksdagen (prop. 1982/83:.50 bil. 2 och 5, SkU 15
och CU 8. rskr 106 och 112) att en hyreshusavgift skulle införas. Motiven för
hyreshusavgiften är att hindra att upptrappningarna av de garanterade räntorna
och den därav följande allmänna höjningen av hyresnivån leder lill en
förmögenhetsomfördelning till förmån för fastighetsägare, vars hus inle
omfattas av det statliga räntebidragssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om hyreshusavgift finns i lagen (1982:1194) om hyres-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>husavgift.
Sådan avgift skall betalas av den som vid laxeringen till kommunal
inkomstskatt skall ta upp garahtibelopp för annan fastighet som inkomst, om
fastigheten vid faslighelstaxeringen betecknas som hyreshus-enhet och omfattar byggnad
med beräknai värdeår före år 1975. Avgiften omfaltar således alla
flerbostadshus med hyres- eller bostadsrätislägenheter samt vissa hus med
affärs- och/eller kontorslokaler. Statligt belånade hyres- och bosladsrättshus
som omfattas av räntebidragssystemel är med hänsyn lill motiven för avgiften
undanlagna från denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hyreshusavgiften
ulgör med vissa undantag 2% av det taxeringsvärde som har legat till grund för
beräkningen av garanlibeloppel. 1 inledningsskedet tas dock ut en lägre
avgift. Vid 1984 års laxering skall den utgöra 1 % av taxeringsvärdet och vid
1985 års laxering 1.5%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgiftsuttaget
under perioden 1983- 1985 ökar i samma takt som hyresnivån beräknas öka på
grund av de extra upptrappningarna av den garanterade räntan för sialsbelanade
hyreshus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hyreshusavgiften
medför att staten tillförs inkomsler från bostadssektorn. Dessa inkomsler
bidrar på samma sätt som upptrappningarna av de garanterade räntorna lill all
finansiera nödvändiga subventioner för tillkommande årgångar bostäder. Hyreshusavgiften
och räntebidragsupp-Irappningarna blir på så säll delar av ett
omfördelningssystem inom bostadssektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
följande labell redovisas de genomsnitlliga ökade boendekostnader per m för
bostäder av olika ålder och med olika upplåtelseform som blir följden av
upptrappningarna av de garanterade räntorna och av hyreshusavgiften under åren
1981-1985. Koslnadsökningar till följd av upptrappningar som berör egnahem har
beräknats med utgångspunkt från 50% marginalskatt. De redovisade
kostnadsökningarna för bostäder som upplåts med hyresrätt gmndas på uppgifter
om de genomsnittliga effekterna för SABO-företagen. Deras toiala
fastighetsbestånd har härvid betraktats som en enhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:54.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kapitalkostnadsökningar, kr./m, till följd av upptrappningar
av de garanterade räntorna' åren 1981 — 1985 och hyreshusavgifien (2 %)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kr./m</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Egnahem</span></i></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:29.5pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- med
statliga lån</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>byggda 1980 eller senare normal upptrappning</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>;.5-45</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:37.7pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>byggda 1975-79 normal upptrappning extra upplrappning
totalt</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15-30 15-25 40-45</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:38.9pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>byggda 1958-74 normal upptrappning extra upplrappning
totalt</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3-10 5-20 8-30</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- utan
statliga lån</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:42.0pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:42.0pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bostadsrätislägenheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- med
statliga lån</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>byggda 1977 eller senare normal upptrappning</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:42.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>25-45</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:37.9pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>byggda 1975-76 normal upptrappning extra upptrappning
totalt</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>15-25</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5- 5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2.0-30</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:38.9pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>byggda 1958-74 normal upplrappning extra upptrappning
totalt</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10-25 15-35 40-45</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:31.7pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- utan
statliga lån</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>med värdeår efter 1974 med värdeår före 1975</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0 15</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Hyreslägenheter</span></i></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:42.5pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:42.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- höjning av den allmänna hyresnivån p.g.a. normal
upptrappning extra upptrappning hyreshusavgift</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:42.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17 4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>totalt</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Riksdagen har beslutat om extra upptrappningar vid tre
tilirällen (prop. 1980/81: 63, CU 7 och 12, rskr 95 och 106, prop. 1980/81:
118bil.4, CU 30, rskr 287 och prop. 1981/82: 124, CU 26, rskr 350).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> Beslul om att införa en hyreshusavgift fattades av
riksdagen efter förslag i prop. 1982/83: 50 bil. 2 och 5 (SkU 15 och CU 8, rskr
106 och 112).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av labellen framgår atl slora delar av bostadssektorn har
fått vidkännas omfattande koslnadsökningar lill följd av normala och extra
upptrappningar av de garanterade räntorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De normala upptrappningarna medför i regel de högsta
kostnadsökningarna i nyare bosläder på grund av de alll högre
produkiionskostnaderna. 1 dagens nyproduktion kan en normal upptrappning
beräknas motsvara en ärlig kostnadsökning om ca 15 kr./m' medan den för de
äldsta husen medför en kostnadsökning om endasl 2 kr./m". De extra
upptrappningarna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>har
därför i regel utformats så att de har medförl de högsia kostnadsökningarna i
äldre hus. Senare årgångar av bosläder har över huvud tagel inle utsatts för
några extra upptrappningar av de garanterade räntorna. Sammantaget har på
delta sätl en viss kostnadsutjämning uppnåtts mellan bostäder av olika ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egnahem byggda åren 1975-1979 medför de normala upptrappningarna att
boendekostnaderna blir ca 15-30 kr./m högre under år 1985 än under år 1980. De
extra upptrappningarna medför en kostnadsökning om ytteriigare 15-25 kr./m</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnadsökningarna
i bosladsrätislägenheier på grund av upptrappningarna är av ungefär
motsvarande storlek som för egnahem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
hyressektorn har de normala upptrappningarna medfört koslnadsökningar om ca 13
kr./m, medan de extra upptrappningarna ökar kostnaderna med ca 17 kr./m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hyreshusavgiften
har ökat koslnadema för SABO-företagen med i genomsnitt ca 4 kr./m. För
bostadsrätislägenheter ulan slatliga lån och med värdeår före 1975 medför
avgiften boendekoslnadsökningar om ca 16 kr./m. Kostnadsökningen för ett
enskilt hyreshus till följd av hyreshusavgiften ligger i nivå med den för ett
motsvarande bosladsrättshus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
SABO-förelagens del kommer således omfördelningsåtgärderna sammantagna att
medföra att kostnaderna under år 1985 blir ca 35 kr./m högre än under år 1980.
I företag med ett yngre fastighetsbestånd än genomsnittet kommer
kostnadsökningarna till följd av upptrappningar av de garanterade räntorna att
vara högre än genomsnittet, medan effeklerna av hyreshusavgifien blir lägre.
För elt företag med ett äldre fastighetsbestånd gäller del omvända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av vad
jag här har redovisal framstår det tydligt atl dagens omfördel-ningssyslem inle
har fördelal bördorna på ett rättvist sätl. Mol denna bakgmnd anser jag alt en
annan väg måste väljas för all motverka fortsatta koslnadsökningar för staten
till följd av subvenlioneringen av ny- och ombyggnadsverksamheten. I
sammanhanget villjag framhålla alt det enligt min mening inte är möjligt all
minska omfaltningen av dessa subventioner. Lägre subventioner till ny- och
ombyggnadsverksamhelen skulle leda till all omfattningen av denna verksamhet
drastiskt minskade, vilkel självfallel inte kan accepteras från vare sig
bostadspolitiska eller sysselsättningspolitiska uigångspunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Huvuddragen av en statlig fastighetsskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1
Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
solidariskt omfördelningssyslem inom bostadssektorn förulsäller alt alla
fastighetsägare bidrar till den nödvändiga subventioneringen av nyoch
ombyggnadsålgärderna. Alla kan också, vid de lillfällen då del är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>aktuellt
atl vidta ny- och ombyggnadsålgärder, dra nytta av all dessa subventioner
finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
överväganden har lell mig fram lill uppfattningen alt en statlig
fastighetsskatt är det instrument som tillsammans med räntebidragssystemel för
ny- och ombyggnad bäst svarar mot kravet på elt rättvist och solidariskt
omfördelningssystem inom bostadssektorn. Jag förordar därför att en sådan skatt
införs. Av fiskala skäl förordar jag efter samråd med chefen för
finansdepartementet all skatten även skall omfatta vissa andra fasligheter än
sådana som innehåller bostäder. Tidpunkten för införandel bör sättas till den 1
januari 1985, och skatten bör påföras första gången vid 1986 års taxering. I
det följande kommer jag alt närmare redogöra för tillämpningsområdet för
skatten och för dess utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fastighetsskatten
är avsedd att ersälta hyreshusavgifien. Jag förordar därför alt lagen om
hyreshusavgift upphävs när fastighetsskatten införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.2
Fastighetsskattens tillämpningsområde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
slatliga fastighetsskatten bör i princip omfatta vad som i faslighelstaxeringssammanhang
benämns hyreshusenheter och småhusenheter samt hyreshus och småhus med
tillhörande tomtmark på lantbmksenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föreslagna tillämpningsområdet medför i princip atl fastighetsskatten skall
tas ul för samtliga typer av fastigheter som innehåller bostäder eller som i
bebyggt skick kan komma atl innehålla bostäder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
hyreshusenheternas del medför förslaget en utvidgning av skattebasen jämfört
med den nuvarande hyreshusavgifien. Således kommer även hotell- och
restaurangbyggnader att omfattas av fastighetsskatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
småhusen kommer både permanenthus och fritidshus atl omfattas av skatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
lantbruksenheternas del kommer endast vad som benämns småhus och hyreshus samt
tomtmark för dessa atl omfattas av skatten. Ekonomibyggnader och övriga delar
av lantbruksenheterna blir således undanlagna från skatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skatten
bör betalas av den som vid ta;iering till kommunal inkomstskatt skall ta upp
garantibelopp för fastigheten. Fastighelsskatten kommer härigenom att omfatta
även fastigheter som upplåts med lomträtt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (bil. 9) nämnde
jag att frågan om skatten skulle omfatta också industrifastigheter skulle
övervägas vidare. Jag har efter samråd med cheferna för finans- och
industridepartementen funnit att denna fråga bör tas upp i ett vidare
sammanhang där industrins toiala beskattningsförhållanden behandlas. Även
exploaleringsfastigheler bör t. v. lämnas utanför systemet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3
Skattens storlek</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.1 Underlag
för fastighetsskatten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Underlaget
för att beslämma faslighetsskattens storiek bör utgöras av taxeringsvärdet. Med
hänsyn till att taxeringsvärdet för en småhuslägenhet normalt är ca tre gånger
högre än för lägenheler i hyreshusenheler, bör för småhusenheternas del underlaget
utgöras av en Iredjedel av taxeringsvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.2 Skatteuttaget</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uttaget
av fastighetsskatt bör bestämmas så, alt de ekonomiska pålagorna i form av
skalt och minskade ränlebidrag fördelas så rättvist som möjligt mellan olika
fastighetsägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har funnit att ett uttag för konventionellt beskattade fastigheter av 2% av
taxeringsvärdet relativt väl svarar mot detta krav. För dessa fasligheter bör
skatten utgöra en avdragsgill driftskostnad. Med konvenlionelll beskattade
fasfigheter avses fasligheter där intäkt av fastigheter beräknas enligt 24 § 1
mom. kommunalskallelagen (1920:370), KL, eller ulgör inläkt av rörelse eller
jordbruksfastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
skatteuttag somjag nu har förordat vad gäller konventionellt beskattade
fastigheter avviker beträffande nivån från vad jag nämnde i prop. 1983/84:40
(bil. 9). Jag har även funnit atl skatten bör vara avdragsgill i dessa fall.
Anledningen till detta är att de undersökningar som därefter har gjorts visar
att de konventionellt beskattade fastighetsägarnas skatlemässiga
fömtsättningar är mycket varierande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
skatteuttag som jag angav i nyssnämnda proposition skulle visseriigen i
flertalet fall i stort setl ha motsvarat vad fastighetsägaren skulle ha
erhållit i inkomst efter skatt till följd av de hyreshöjningar som de extra
upptrappningarna av de garanterade räntorna har gelt och kommer atl ge upphov
till. Men en icke avdragsgill skatt skulle kunna få ogynnsamma effekter för
ägare av hyreshus med huvudsakligen lokaler. Orsaken härtill är främst att
lokaler har etl högre taxeringsvärde per ytenhet än vad bostäder har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till de skillnader i skatlemässiga förhållanden som finns mellan olika
kategorier av ägare till konventionellt beskattade fastigheter hade det
givetvis varit önskvärt all en valfrihet hade kunnal medges mellan en lägre
icke avdragsgill och en högre avdragsgill skalt. Jag har låtit undersöka
möjligheterna att införa en sådan ordning. Undersökningen har dock visat att en
så utformad valfrihet skulle ge upphov till betydande svårigheter för säväl den
skallskyldige som myndigheterna. Jag har därför stannat för att föreslå en
avdragsgill skatl för alla konvenlionelll beskaltade fastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>För
schablonbeskattade fasfigheter - dvs. normala småhus samt fastigheter som
innehas av allmännyttiga företag eller bostadsrättsföreningar -bör skatten
utgöra 1,4 %.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skatten
bör för dessa fasligheler inle vara avdragsgill vid laxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
allmännyttiga bostadsföretag och bostadsrättsföreningar översiiger
räntekostnaderna i regel schablonintäkten. En rält att dra av fastighelsskatten
vid beskattningen skulle i dessa fall vara av ringa värde för
fastig-helsägaren, eftersom denne saknar övriga inkomster atl utnyttja ev.
underskott av fastigheten mot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
villaägare skulle en avdragsrält för fastighetsskatten i regel medföra alt
kostnadsökningen nelto lill följd av skatten minskar till ca hälften. Kravel på
rättvisa i förhållande till allmännyttiga bostadsföretag och bostadsrättsföreningar
skulle då kräva en fördubbling av skalleullaget. Enligt min mening skulle
avdragsrält för villaägare innebära en onödig administrativ omgång. Dessulom
skulle en sådan ordning missgynna personer med lägre marginalskatt än 50%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgrund av vad jag här har redovisal anser jag all faslighetsskatien inle bör
vara avdragsgill vad gäller schablonbeskattade fastigheter. I stället bör,
somjag tidigare har förordat, skalleullaget för dessa vara lägre än för
konventionellt beskattade fasfigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de flesla egnahem och bostadsrätislägenheter medför milt förslag etl
skatteuttag om ca 8-12 kr./m. För de bosladsrättsfastigheler som omfattas av
hyreshusavgifien innebär övergången från denna lill fastighelsskatten en
kostnadsminskning om ca 4 kr./m. För SABO-företagen innebär övergången en
kostnadsminskning om i genomsnitl ca 1 kr./m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det stora flertalet egnahem kommer ökningen av boendekostnaderna till följd av
fastighetsskatten att understiga 100 kr./månad. I elt litet antal fall kommer
ökningen att översliga 150 kr./månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
förekommer en grupp privata fastighetsägare som för delar av sitl
fastighetsinnehav i skattesammanhang behandlas enligt särskilda regler. Jag
avser här sådana livförsäkringsanstalter vars faslighelsinnehav belöper på
verksamhel med pensionsförsäkring eller avgångsbidragsförsäkring. Dessa
anslaller är inle skattskyldiga för nettointäkt som belöper på sådan verksamhel
och kan därför inte utnyttja en avdragsrält för fastighetsskatten för denna
del av sitt fastighetsbestånd. Med hänsyn härtill anser jag att skatteuttaget
för fasligheter av della slag bör vara lika slort som för schablonbeskattade
fasfigheter, dvs. 1,4%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.5
Undantag från fastighetsskatten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag tidigare har nämnt om faslighetsskatten som en del i elt omfördelningssystem
inom bostadssektorn innebär all det bostadsbestånd som omfattas av systemels
andra del, nämligen upptrappningarna av de garanterade räntorna inom
bostadslånesystemets ram, bör undantas från skatten. Undantag bör övergångsvis
också göras för vissa fastigheter som har förvärvats under senare år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:18</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.5.1
Statligt belånade bostadshus</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ägare
lill hus som uppförs eller byggs öm med slöd av slatliga bostadslån erhåller
räntebidrag fill den del av räntekostnaderna som belöper på bosläder och
bostadskomplement. Så länge ränlebidrag lämnas, omfattas sådana bostadshus av
det omfördelningssystem somjag lidigare har redogjort för. De bör då givetvis
vara undantagna från fastighetsskatten. Undantaget bör gälla fr. o. m. det år
då bostadslånet belalas ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Räntebidragssystemet
omfattar i huvudsak hus med hyres- och bostadsrätislägenheter byggda efter år
1957 och egnahem byggda efler år 1974. Räntesubvenlioner som i slor
utsträckning liknar räntebidragen lämnas även lill ägare av vissa
studentbostadshus som har uppförts före år 1958 med slöd av tilläggslån. Även
sådana studenlbostadshus bör vara undanlagna från fastighetsskatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Amorteringar
av de slatliga bostadslånen följer olika regler, beroende på om lånel avser
egnahem eller hyres- och bosladsrättshus. Denna skillnad har betydelse för hur
anslutningen till faslighetsskallesyslemet bör ske i det ena och det andra
fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostadslån
enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) som avser sådana egnahem,
för vilka inläkl av fasligheten beräknas enligt 24 § 2 mom. KL, amorteras
enligt en fast amorteringsplan. Så snarl den garanterade räntan har trappats
upp lill en nivå som medför all de garanterade räntekostnaderna översiiger de
fakiiska upphör räntebidraget. Fastighetsägaren kan dock åter komma atl
erhålla räntebidrag. Om räntenivån stiger eller om en konvertering av
bollenlånen sker, som leder lill all de faktiska räntekostnaderna ånyo
överstiger de garanterade räntekostnaderna, belalas nämligen ränlebidrag åter
ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
strikt lillämpning av principerna om omfördelning skulle pä grund härav kunna
leda lill atl egnahem del ena årel inträder i fastighetsskattesystemet och
påföljande år blir undantagna från detla. En sådan ordning blir självfallet
adminislralivi tungrodd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar därför alt reglerna för räntebidrag lill egnahem ändras så att
fastigheterna definitivt lämnar bidragssystemet det år då den garanterade
räntan första gången når marknadsräntan. Denna regeländring bör med hänsyn lill
den väntade ränteutvecklingen m. m. inte medföra några större belastningar för
fastighetsägarna. För att mildra övergången från räntebidragssystemel lill
fastighetsskatiesystemet bör fastighetsskatten påföras fr. o. m. andra
beskallningsårel efter del då räntebidragen har upphört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statliga
bostadslån som avser hyres- och bosladsrättshus amorteras enligt flera olika
principer. För huvuddelen av de fastigheter, för vilka räntebidragen kommer atl
upphöra under de närmasle åren, är amorleringslaklen för hela eller delar av
lånet beroende av bl.a. takten i upptrappningarna av den garanterade räntan.
Amorteringarna påbörjas nämligen först när de garanterade räntekostnaderna
överstiger de fakiiska och moisvarar då skillnaden mellan de garanterade och de
faktiska ränle-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kostnaderna.
Amorteringarna ökas därefter allteflersom den garanterade räntan trappas upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
dessa fasligheter upphör således inte bosladslånesystemels omfördelande
effekter i och med all räntebidragen upphör ulan fortsätter tills de statliga
lånen har slulamorierats. Dessa fastigheter bör därför undanlas från fastighetsskatten
under de slalliga lånens hela löplid och påföras fastighetsskatt först andra
beskaiiningsiirel efter del då bosladslånel har slutbelalats. Dröjsmål med
inbetalningar av lånekostnaderna bör självfallel inte berättiga till förlängt
undanlag från faslighetsskatten. Om slutbetalningen på grund av dröjsmål
skjuls framåt i tiden, bör faslighelsskall därför påföras fasligheten andra
årel elter det då bostadslånet skulle ha slutbelalats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
för hyres- och bosladsrättshusen finns bosladslån med fast amorteringsplan.
Jag vill också erinra om atl regeringen i prop. 1983/84:90 om ändrade former
för finansiering av bosladslån m.m. har föreslagit nya principer för amortering
av bosladslån till nybyggnad av hyres- och bostadsrättshus. De nya amorteringsprinciperna
innebär atl alla bosladslån som utbetalas fr.o.m. den 1 juli 1985 föreslås löpa
med fast amorteringsplan. Med hänsyn till räntenivån och takten i
upptrappningarna av den garanterade räntan kommer de hyres- och bosladsrättshus
som har bostadslån med fast amorteringsplan alt vara förenade med räntebidrag
under hela 1980-talet. De nu redovisade undanlagsreglerna bör därför t. v.
omfalta alla hyres- och bosladsrättshus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statliga
bosladslån lämnas också för ny- eller ombyggnad av utrymmen som är avsedda för
annal än bostadsändamål (lokaler) under föruisättning all lokalerna kan anses
fylla ell normall behov av boendeservice i etl bostadsområde och i huvudsak är
avsedda för dem som bor i områdel. För lån som avser sådana lokaler lämnas inte
ränlebidrag. De omfallas således inte av det nämnda omfördelningssystemet. Jag
anser dock, främst av administrativa skäl, atl del f.n. inle är möjligt atl ta
ul en faslighelsskall för sådana slatligt belånade hus som innehåller lokaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Taxeringsenheter
med fiera byggnader</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
vissa taxeringsenheter förekommer flera självständigt värderade byggnader.
Samtidigt kan slatliga bosladslån med räntebidrag lämnas för byggnadsåtgärder
som enbart berör vissa av dessa byggnader. Enligt min mening bör i dessa fall
enbart den del av enhelen som har sådana lån undantas från fastighetsskatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Spärregler
för undantagsreglerna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nu föreslagna reglerna för undantag från fastighetsskatten innebär att elt
relativt litet bostadslån - som är förenat med låga kostnadsökningar fill följd
av upptrappningarna av den garanterade räntan - skulle kunna medföra befrielse
från fastighetsskatten. Detta är naturiiglvis inle lämpligt. Jag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>anser
därför alt en spärregel bör införas så atl de byggnadsåtgärder för vilka
slatliga bostadslån med räntebidrag lämnas måsle ha en viss omfattning för alt
berättiga till undantag från fastighetsskatten. Reglerna bör utformas på
följande säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
andra hus än egnahem bör krävs att låneunderlagel för ålgärderna överstiger 50%
av del taxeringsvärde som gäller när lånet beviljas. Med hänsyn till atl
taxeringsvärdet för sådana fastigheter som är aktuella för ombyggnad i
genomsnitt kan beräknas uppgå lill ca 800-1000 kr./m" måsle en sådan
spärregel anses vara lämligen generös. Den bör därmed få den effekten alt
ombyggnaden inte görs mer omfattande än vad som krävs för all erhålla en god
bostadsstandard. Spärregeln medför också så låga krav på byggnadsåtgärdernas
omfattning, att den enligt min mening kan lillämpas både i de fall kosinader
för mark inräknas i låneunderiaget och i övriga fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egnahem, dvs. småhus som avses i 38 § första slycket I bostadsfinansieringsförordningen,
bör regeln ulformas så all del fastställda låneunderlaget för åtgärderna skall
överstiga 75000 kv. för att fastigheten skall undanlas från skatten. AU jag i
dessa fall föreslår ett fast belopp i stället för en andel av fastighetens
taxeringsvärde hänger främst samman med all taxeringsvärdena för småhus kan
variera mer än för hyreshus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till alt både om- och nybyggnadsåtgärder kan genomföras på ett sådant
sätl atl de i lånesammanhang uppdelas i etapper bör vid jämförelse av
låneunderiag och taxeringsvärde även låneunderlagel för lidigare etapper
beaklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
spärregler somjag har föreslagit bör gälla i ärenden där bostadslånet betalas
ut efter ulgången av år 1984. Av främst administrativa skäl är det inte
lämpligt att ha några spärregler för tidigare utbetalda lån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostadslån
som avser enbart energibesparande åtgärder, åtgärder för atl minska
radondollerhallen eller åtgärder för alt förbättra avfallshanteringen bör på
grund av sin i regel begränsade omfattning inte heller berättiga lill undantag
från fastighetsskatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall det förekommer flera självständigt värderade byggnader på en
taxeringsenhet bör de föreslagna undantagsreglerna prövas med utgångspunkt i
taxeringsvärdet för den del av enheten som berörs av byggnadsåtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.5.2
Småhus som förvärvats 1977-1983</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Somjag
lidigare har nämnt bör övergångsvis även vissa fastigheter som har förvärvals
under senare år undantas från fastighetsskatten. Jag anser atl en sådan
undantagsregel bör gälla för småhus som har förvärvats under åren 1977-1983.
Som skäl för elt undantag med denna utformning kan anföras att
överlålelsepriserna på småhus under senare år har varit höga och att förvärven
har skett ulan att parterna har haft vetskap om den kommande fastighetsskatten.
De småhusägare som har köpt sitl hus under</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>senare
år bör därför ges elt skäligt rådrum för alt anpassa sin ekonomi till de nya
förulsältningarna. Med hänsyn fill alt införandet av en statlig fastighetsskatt
aviserades redan hösten 1983 (prop. 1983/84:40 bil. 9) bör undantag däremoi
inte medges för förvärv som har skell efler utgången av år 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
under åren 1977-1983 förvärvade småhusfastigheterna bör successivt införas i
fastighetsskaltesyslemet. Jag förordar all reglerna ulformas på följande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
år 1985 bör småhus som har förvärvals under något av åren 1977-1983 undanlas
från skallen och under år 1986 småhus förvärvade under något av åren 1978-1983.
Därefter bör varje år två årgångar föras in i systemet. Samtliga årgångar
kommer diirmed atl ha förts in i skattesystemet under år 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag har anfört om höga boendekostnader till följd av fastighelsförvärv som skäl
för undantag från fastigfielsskall borde i och för sig leda fram lill atl
endasl vissa lyper av förvärv, i försia hand s.k. rena köp, skulle berättiga
till undantag. Jag har dock funnit aft det inte är möjligt att på ell
rättvisande sätt skilja ul olika typer av förvärv. Mot denna bakgmnd förordar
jag alt samtliga förvärv skall berättiga fill undantag från skallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
skaltesammanhang, dvs. vid inkomsi- och förmögenhetsbeskattning, anses
äganderättens övergång vid ell fastighelsförvärv ske den dag då köpekontraktet
undertecknas, om inte någon annan tidpunkt uttryckligen har avtalats. Jag anser
atl del är nalurligl all knyta an till denna definition av förvärvstidpunkten,
när det gäller de nu redovisade undantagsreglerna. Av praktiska skäl bör dock
förvärvstidpunklen också kunna bestämmas till datum för den fångeshandling som
har legal till grund för lagfart. Två alternativa säll all ange
förvärvstidpunl.;len kan i och för sig medföra alt förvärvel kan anses ha skett
under olika år. I dessa fall bör den lolkning fillämpas som är förmånligast för
fastighetsägaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Statens intäkter från fastighetsskatten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
inkomster från fastighetsskauen kan beräknas uppgå lill totalt ca 2,8 miljarder
kr. per år. Av dessa kan ca 2,0 miljarder kr. anses belöpa på bosläder.
Intäkterna av hyreshusavgiften vid 2% avgiftsuttag kan beräknas till ca 1,5
miljarder kr. En fastighetsskau med den ulformning somjag här har förordal ökar
således slatens inkomster med 1,3 miljarder kr. år 1985 jämförl med vad
hyreshusavgiften skulle ha getl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Resursbehov inom lånemyndigheiterna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Införandet
av en fastighetsskatt kommer att kräva ell omfattande förberedelsearbete hos
såväl skatlemyndighelerna som lånemyndighetema.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsekvenserna
för skaltemyndigheterna behandlas av statsrådet Holmberg (bil. 2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
lånemyndigheterna kommer arbetet i första hand alt bestå av att lämna uppgifler
till riksskatteverket om vilka fastigheter som skall undantas från skatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bosiadssiyrelsens
arbelsuppgifter beräknas bli mesl resurskrävande under förberedelsearbetet för
skattens införande. Under denna period krävs relativt omfattande bearbetningar
av styrelsens ränlebidragsregister för alt slyrelsen skall kunna överlämna
maierial i direkl bearbelningsbarl skick lill riksskaileverket.
Bostadsstyrelsen har beräknat kosinaderna för detta till ca 430000 kr. Eflersom
del är av största belydelse atl förberedelsearbetet påbörjas omgående ämnar
jag inom korl föreslå regeringen atl bostadsstyrelsen tilldelas dessa medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
förberedelsearbetet hos länsbostadsnämnderna har styrelsen uppskattat
resursbehovet till i genomsnitt en halv årsarbetskraft per nämnd, dvs. totalt
ca 13 årsarbetskrafter. Jag ämnar åierkomma till della resursbehov när närmare
erfarenheler har vunnits om arbetets omfallning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:72.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1984185. I saml. Nr 18</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>BUaga
1.1.1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Yttrande från riksskatteverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
i promemorian framlagda förslaget är inle enkelt vare sig för de skattskyldiga
atl förstå och följa eller för skattemyndigheterna att hanlera. Tvärtom är den
skisserade fastighelsskatten ett tydligt exempel pä hur regelsystemet
ytterligare kan kompliceras. Om en fastighetsskatt skall införas utan att
alltför mycket kollidera med förenklingssträvanden så krävs del en mycket mer
schablonmässig ordning än den föreslagna. En beskaltning som till viss del sker
utifrån schabloner kan naturligtvis påstås vara orättvis och i förevarande fall
också kanske påstås innebära att bidrag som utbetalas i vissa fall återtas
(neutraliseras). Till skillnad från del framlagda förslaget kan emellertid en
mer schablonmässig beskattning förslås och kontrolleras av de flesta
skattskyldiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
är således starkt kritiskt till det framlagda förslaget. RSV ser det -om det
leder till lagstifining - som ett mycket allvarligt bakslag för förenklingssträvandena,
strävanden som så klart och entydigt uttrycks att hänvisningar till tryckt
skrift är övertlödiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
RSVs bedömning måste skai.temyndigheternas förberedelsearbete starta senast
den 15 maj 1984 om förslaget skall kunnu genomföras vid den tidpunkt som
föreslås. Så som redovisas i slutet av delta yttrande kommer
förberedelsearbetet atl kräva stora resurser. För att förberedelsearbetet
skall kunna igångsättas och genomföras ertordras att skattemyndighelerna får
ett underhandsgodkännande av finansdepartementet att erhålla de resurser som
krävs för arbelet. RSV förutsätier atl verkel, under tiden för
proposilionsarbetet, löpande hålls informerat om propositionsar-belet och
utformandet av lagtext samt bereds möjlighel alt lämna synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>FASTIGHETSSKATTENS
OMFATTNING</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslagel skall skatten betalas av den som vid taxeringen till kommunal
inkomstskatt skall ta upp garantibelopp för fastighet. 1 lagrådsremiss om
slopad uibotaxering och proposition nr 1983/84:133 angående kommunalekonomiska
frågor, har det förls fram förslag att den kommunala taxeringen för juridiska
personer skall slopas from 1 januari 1985. Så vitt RSV känner till har frågan
huruvida juridiska personer även i framtiden skall la upp garaniibelopp för
sina fastigheter diskuterats men inle lösts. Frågan är väsentlig m h t alt
fastighetsskatten anknyter till garanlibeloppel. Det måsle också klargöras
vilken lokal skattemyndighet (LSM) som skall debitera fastighetsskatten och
annan preliminär skatt för juridiska personer för inkomståren 1985 och
därefler.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
konventionellt beskattade fastigheter skall skallen beräknas efler en högre
procentsats än för övriga fastigheter. För dessa fasligheler är skallen
avdragsgill vid taxeringen. 1 2§ anges de lolv olika varianter av fastighetskombinationer
som kan förekomma vid beräkning av fastighelsskatten. Att använda ett så
detaljerat och varierande underlag för beräkning av skatten vållar problem.
Alla fastighetsägare för vilka skatten är avdragsgill är tvungna all sätta sig
in i de komplicerade reglerna i 1 och 2§§. Båda procentsatserna måsle i vissa
fall tillämpas för en fastighet. Fastigheten måste i dessa fall delas in i
andelar för vilka de olika procentsatserna skall gälla. Atl beteckningar som
används i laglexlen har samma betydelse som i FTL och KL skapar i och för sig
förutsättningar för en enhetligare tillämpning av myndigheterna men laglexlen
blir myckel svårläst, vilkel försiärks av de många undantagen i 1 § och alternativen
i 2 §, för de som skall eriägga skatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
promemorian sid två fömtsätts bedömningen av procentsatsens storlek ske med
hänsyn till alt skallen i fråga om konventionellt beskattade fasligheter avses
vara avdragsgill medan så icke avses vara fallel i övrigt. Enligt RSVs mening
blir det administrativa förfarandet, med lillämpning av två procentsatser och
avdragsrält för skattens belopp i vissa fall, myckel komplicerat. Bl a
granskningsarbelel, beslulsredovisningen, registreringen och uppbördsföriarandet
skulle väsentligt underlättas om en procentsats lillämpade. För att uppnå
samma effekt oavsett om skallen är avdragsgill eller inle lorde procenlsalsen
kunna anpassas till viss nivå. Ell sådant alternativ skulle bli likvärdigt för
fastighetsägarna ur rättvisesynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
faslighetsskatien undantas bl a egnahem för vilka lämnas räntebidrag eller
bostadslån med slöd av framförallt bostadsfinansieringsförordningen. Undantag
från undantagen görs i vissa fall pga bostadslånels syfle. Uppgifter om
räntebidrag och lån skall erhållas från bosladssiyrelsen. Bostadsstyrelsen
skall bara lämna dessa uppgifter i de fall de medför atl fastighetsskatt skall
beräknas. Systemet är komplicerat utformat. Problem uppkommer för såväl
fastighetsägare som myndigheler vad gäller atl mottaga och lämna information.
Faslighelsägarna måsle kunna kontrollera om och i vilken mån myndigheternas
bedömning av när skatl skall utgå är korrekt. Akluella förordningar är svåra
all tillgå då de lex inle finns återgivna i "Sveriges Rikes Lag". Lån
som utbetalas from 1 januari 1985 måsle dessutom ha viss omfattning.
Taxeringsnämnderna skall besluta om faslighelsskall i försia insians.
Taxeringsnämnderna är beskurna sin kontrollmöjlighet vad avser om skatt inle
skall tas ut i fall som redovisats som "skattepliktiga" av
bosladssiyrelsen. Detta i kombination med den enskildes svårigheter all göra
sin egen kontroll talar mol all införa en sådan bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
fastighetsskatten undanlas övergångsvis fastigheter förvärvade åren 1977-1983.
Dessa fastigheter skall successivi återföras till skatiesys-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>temet.
Så som RSV uppfattat övergångsreglerna skall vid förvärv under åren 1977-1983
förvärvstidpunkl kunna fastställas lill antingen lidpunkl enligt det skatterätlsliga
förvärvsbegreppet eller datum på den handling som ligger till grund för beslut
om lagfart. Undantagsreglerna skall gälla även om förvärvet eller lagfarten
avsett endast en del av fasligheten. Detta lillägg kan leda lill
lolkningslvister. Tillägget kan tolkas så att om en del av en faslighet
förvärvals 1980 skall hela rastigheten undanlas från beskattning lika väl som
atl endast den del förvärvel avser skall undantas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Molsvarande
principiella problem uppkommer när t ex en småhusenhet delvis används i
rörelse. I lagtexten bör på ett enklare sätt anges hur beräkningen av
fastighetsskatten skall ske. Så som texten är uiformad kan tolkningen leda lill
tveksamhet om reglerna innebär att den del av fastigheten som beskattas enligt
schablonregeln skall beräknas enligt den lägre procentsatsen eller om en
procentsats skall tillämpas för hela fastigheten varefter skallen fördelas
mellan de olika förvärvskällorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
1 § skall den som vid taxering fill kommunal inkomstskall skall ta upp
garaniibelopp för fastighet beiala faslighetsskatt. Garantibelopp erläggs för
fastigheter för vilka taxeringsvärde fastställts. Enligt 2§ tjärde stycket
anges att "om taxeringsvärde inle bestämls uppskattas värden som avses i
denna lag enligt de grunder som enligt FTL gäller för åsätlande av
taxeringsvärde. Uppskattningen skall ske med hänsyn till fastighetens
beskaffenhel vid den tidpunkt uppskattningen äger rum". Enligt gällande
regler för eriäggande av garaniibelopp skall sådant inte erläggas för fastigheter
utan taxeringsvärde. Dessa fastigheter skall således inte heller erlägga
faslighetsskatt. Enligt RSVs uppfattning lorde de återgivna reglerna icke bli
tillämpbara i praktiken och hela slyckel borde utgå ur lagtexten. För det fall
regeln är avsedd atl åsyfta andra fall än där taxeringsvärde saknas för
faslighel måste i lagtexten klart specificeras vid vilken tidpunkt fastighetens
beskaffenhet skall uppskallas. Så som regeln nu är utformad förefaller den både
godtycklig och orätlvis. Uppskattningen kan äga rum vid minsl tre tillfällen
lex när fastighetsägaren ansöker om särskild skatteberäkning eller upprättar
sin deklaration samt av TN under granskningsperioden. Uppskattningstidpunkien
kan alltså ligga någonslans under en dryg tvåårsperiod. RSV föreslåratl det
taxeringsvärde som gäller vid årets ingång skall utgöra underlag för beräkning
av fastighelsskatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FÖRFARANDET</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
promemorian konstaleras atl del finns slarka önskemål om förenkling av
taxeringsförfarandet och av de skattskyldigas uppgiftslämnande. Det anges vidare
att del framstår som oundgängligen nödvändigt alt förfarandet kan ulformas så
alt redan lillgängliga uppgifler kan utnyttjas i största möjliga ulslräckning
och taxeringsnämndernas arbete med fastighelsskatten begränsas så långl som
möjligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>ADB-stöd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Grundförutsättningen
för ett väl fungerande ADB-stöd är egentligen en självklarhet, nämligen alt
ADB-register som skall bearbetas är konstruerade för bearbelningsändamålel. I
annal fall blir det ett dåligi ADB-stöd. Gångna års erfarenheter hos RSV är
absolut entydiga härvidlag. Eftersom inget av de i promemorian uppräknade
registren är konstruerade för att användas som underlag för fastighetsskatten
kan redan nu sägas all ADB-stödet kommer att få stora brister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
sid 8 i promemorian sägs atl det kan bli nödvändigt för RSV att återfå
uppgifter från SCB. Vidare kommer bostadsstyrelsen att lämna uppgifter lill RSV
på ADB-medium. RSV vill här betona att det är viktigt att det regleras alt RSV
får använda de aktuella regisiren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Uppbördsförfarandet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian behandlas som tidigare påpekals inle förfarandel med preliminär
debitering elc. Vid jämkning av A-skatt och B-skall saml vid beräkning av
särskild beräkningsgrund (3§ UBL) skall hänsyn tas till faslighelsskall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som äger en fastighet och skall betala faslighelsskall och som inle har
jämkning eller särskild beräkningsgrund får en automatisk höjning av eventuell
kvarskatl. I A-skattetabellen kommer inle fastighetsskallen att ingå. Den som
får kvarskatl på 700 kr eller mer får betala en kvarskatleavgift på 8 eller
10%. För atl undvika kvarskatl kan man antingen betala ytteriigare A-skatt
under årel eller göra en fyllnadsinbetalning. Man kan också begära jämkning och
på så sätt få preliminärskalten korrekt beräknad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Preliminära
självdeklaralioner för 1985 skall i regel lämnas senast den 1 december 1984.
Blanketterna måsle vara så konstmerade att nödvändiga uppgifter för beräkning
av fastighetsskatten lämnas i deklarationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskild
beräkningsgrund och jämkning kan begäras av skatlskyldig alternativt åsättas ex
officio av LSM. LSM har inte resurser att göra detla för samtliga som berörs av
fastighelsskatten varken på del ena eller andra sättet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
beskattningsåret 1985 beräknas ca 850000-900000 personer ha särskild
beräkningsgrund. De flesla som har särskild beräkningsgmnd har delta pga
faslighelsinnehav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
inkomstår 1983 och lidigare var samtliga som ville ha särskild beräkningsgrund
tvungna att sända in en ansökan till LSM. För inkomståret 1984 behövde endasl
ca 40% sända in en ansökan. För inkomståret 1985 är det planerat alt endasl
15-20% skall behöva sända in en ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att undvika atl hela denna grupp som har särskild beräkningsgmnd får kvarskatl
och evenluell kvarskatleavgift skulle en ansökan med underlag för fastighetsskatt
behöva lämnas till LSM redan under oklober 1-984. Underiaget för blanketterna
måsle då vara framtaget senasl månadsskiftet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>maj/juni
1984 men hos LSM lorde inle underiag för fastighetsskatten finnas förrän under
1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
hänsyn till fastighetsskatten skall tas vid särskild beräkningsgrund för 1985
måsle information om skallen lämnas i samband med att handlingar för särskild
beräkning.sgrund sänds ui:. Vidare måste LSM ha fått utbildning på
fastighetsskallen under sommaren/förhöslen 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
LSMs del skulle förberedelsearbelet för fastighetsskatten, inkluderande ovan
nämnd handläggning av ansökningar, komma all kollidera med införandel av
samordnade avgifts- och källskatteuppbörden liksom med genomförandet av
"tredje steget" av den reformerade inkomstbeskattningen, bl a
införandet av nya regler för A- och B-underlag och ändringen av
sambeskallningen från gmndbelopp till tilläggsbelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LSM
saknar i slor utsträckning personella resurser för genomförandet av en
faslighelsskall enär alla lillgängliga resurser utnyttjas för framförallt det
pågående laxeringsarbelel. Arbelel skulle näslan helt få ulföras av nyanställd
personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kommentaren lill ändringarna i uppbördslagen är del viktigt att det utvecklas
hur fastighetsskatten skall kunna beaktas vid preliminärskalleul-tagel. I
synnerhet beiräffande inkomståret 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Information</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inforamation
har beräknats ske i två sleg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
en början bör en allmän informalion gå ul till fastighetsägare. Denna
information bör innehålla en redogörelse för maleriella regler. Med ledning av
denna informafion bör faslighelsägarna kunna bedöma om och i vilken mån de
skall erlägga fastighetsskall. Hos länsslyrelserna finns på datamedium
uppgifter om fasfigheter inom länet. Om information skulle sändas ut till
fastighetsägare med ledning av dessa register skulle personer med flera
fasligheter erhålla flera exemplar av informationen och ett inle oväsentligt
antal fastighetsägare (nya ägare) inte få någon alls. Möjligheter finns inte
under förberedelsearbelet att sortera ul de fastighetsägare som skall erlägga
fastighetsskatt. RSV har ur praktisk och ekonomisk synpunkt bedömt del
lämpligasl atl informalionen går ut lill samtliga hushåll samt atl den finns
lillgänglig på vissa "ullämningsslällen". Det förutsätts aft de
juridiska personer som har behov av informalionen på egel initiativ införskaffar
materialet i den mån del inte når dessa via "hushållen". Upplagan har
beräknats till 4.3 miljoner exemplar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kommer att bli svårt att på ett lättförståeligt och informativt sätt kunna
lämna information om de detaljerade reglerna i lagförslagel. Reglerna
innehåller en mängd undanlag liksom även undanlag från undantagen. Vidare är
reglerna när den ena och den andra procentsatsen skall tillämpas myckel
komplicerat utformade. För de enskilda fastighetsägarna lorde del utan ingående
detaljkunskap vara svårt att särskilja och tolka de olika varianterna. Vidare
fordras att fastighetsägarna har kännedom om olika lånekungörelser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>,, .</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
informalion som skall gå ul i "steg 2" bör vara adresserad direkt
till de fastighetsägare som berörs av fastighetsskatten. Även denna information
bör gå ut innan lex ansökan om särskild beräkningsgrund skall inges till LSM.
Fastighetsägarna måsle redan vid denna lidpunkt kunna beräkna sin skall. Denna
information skall innehålla en redogörelse för vilka uppgifter myndigheterna
har för alt beräkna underlag för fastighetsskatten för vatje enskild faslighel
och fastighetsägare liksom motivering lill den preliminära bedömning som
skallemyndigheten gjort. Den detaljrikedom med vilken lagförslagel är ulformal
kommer alt ställa stora krav på den enskilde fastighetsägaren att sätta sig in
i bestämmelserna. Del är av stor vikt för fastighetsägarna alt kunna bedöma om
skatt skall utgå eller inte. atl kunna avgöra efler vilken procentsats skallen
skall utgå samt att kunna beräkna lill vilket belopp skatten kommer alt uppgå
eftersom fastighetsägarna skall ha möjlighel att kortigera och komplettera de
uppgifter de erhållit från RSV. Enligt RSVs bedömning kan en sådan information
framställas tidigast i slutet av kalenderåret 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Atl
informera ägarna til 3.2 miljoner fasligheter på ett lättförståeligt och
konkret sätt om dessa komplicerade regler ställer myckel slora krav på myndigheterna.
En gmndfömlsältning för all la fram ett bra informationsmaterial är att
myndigheterna disponerar såväl skälig tid som skäliga resurser för detta
arbele. RSVs erfarenhet från införandet av andra lagregler är att risk för
felaktigheter föreligger då arbetet skall ulföras under stor tidspress. Som
information bifogas kopia av PM från riksdagens ombudsmän samt kopia av RSVs
yttrande i ärendel som belyser etl fall där den givna informalionen feltolkats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
korrigerade uppgifterna avseende fastigheterna, lån. räntebidrag etc skall
förtryckas på den allmänna självdeklaralionen. Så som angivits i promemorian
kommer alla för taxeringsnämnden erforderiiga uppgifter inle att kunna
förtryckas. Om exempelvis en taxeringsenhet har flera byggnader och befrielsegrunder
för skatten pga lån föreligger för endast en byggnad kan taxeringsnämnden inte
erhålla erforderiiga uppgifter. Samma gäller exempelvis i fall där en
fastighet delvis används i rörelsen. Bl a dessa fall måste utredas separat av
taxeringsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian anges inle hur uppgifter skall tryckas i den allmänna
självdeklaralionen i de fall en person har mer än en fastighet. Inte heller
anges hur taxeringsnämnden skall erhålla uppgifterna i de fall fastighetsägaren
inle inkommer med de förtryckta blanketterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FÖRENKLING</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian anges att den allmänna fastighetsskatten går atl passa in i den
förenklade deklaration som kommer all föreslås. Enligt den underhandsinformation
som inhämlats från skatteförenklingskommitlén (SEK) framgår alt den utformning
som förslaget givits i föreliggande promemoria, minskar värdet av del förslag
som kommer all läggas fram angående</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>innehållel
i och hantering och kontroll av de förenklade deklarationerna. En av de
väsenUigaste fördelarna med den förenklade deklarationen är all den begränsals
på sådanl sätt all egentliga rörelseproblem och tolkningsfrågor inte kan
uppkomma. Atl beträffande delta förenklade deklarations-material la in
bedömningar lex om vilka fastigheter som skall undantas från fastighetskatt
ulgör en belastning för systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian anges att "det är självklart att en slörre förändring av
deklarations- och taxeringsförfarandel - oavsett alt det innebär en förenkling
- tar i anspråk betydande administrativa resurser och kan därför vara svår
eller omöjlig att förena med genomförandeperioden för den allmänna
fastighelsskatten".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
skatleförvallningen har man länge eftersträvat en förenkling av
deklarationsskyldigheten liksom av handläggningsförfarandel hos de berörda myndigheterna.
Samma strävan och önskemål har återspeglats i den allmänna opinionen. Enligt
RSVs uppfattning är det djupt beklagligt alt införandel av en statlig
fastighetsskatt skall försena eller förhindra genomförandet av eftersträvade
förenklingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FÖRSLAG
PÅ LAGÄNDRINGAR</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringar
i skalleregisieriagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppgifler
enligt punkterna 13 och 21 i7§böri 10§ ges riksåtkomst pga bl a uibotaxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 2
§ h) och i) måste tilläggas all hänvisning sker till 4 kap i
fastighelstax-eringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 1
§ undantag 3 undanlas visa fasligheter som uppförts med stöd av liläggslån. I
lagförslagel definieras inte denna typ av lån och anges inle heller var de är
reglerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 4§
anges reglerna för avrundning av skattebeloppen. Enligt RSVs mening måste
beräkningarna göras sä all öretalen "kastas" vid beräkning av
skattebeloppet för varje separat fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RESURSMÄSSIGA
KONSEKVENSER</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
bedömning av resursmässiga konsekvenser med utgångspunkt i promemorians
förslag måsle i dagslägel med nödvändighet baseras på översiktliga antaganden.
Först sedan länsstyrelsens fastighelstaxeringsregisler samkörts med registret
över lagfarter och bosiadssiyrelsens regisler över lån och räntebidrag kommer
behovel av utredningsinsatser att kunna överblickas med någon säkerhet. Härtill
kommer svårigheterna att bedöma antalet utredningsfall av andra skäl än de
:5otn uppkommer vid samkörningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Resursbehov
hos LSM</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
beräkning med utgångspunkt i att anlalel uiredningar hos LSM under
förberedelsearbetet kommer atl uppgå fill minsl 500000 fall och en genom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'><-q</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>snittlig
utredningstid av 15-30 minuter visar ell resursbehov i storleksordningen
100-200 årsarbetskrafter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Taxeringsnämnderna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
med en ovan angiven arbetsinsais från LSMs sida kommer taxeringsnämndernas
arbetsuppgifier atl bli belydande. Del tillkommer ell anlal beslutssituationer
som endast nämnden kan pröva, exempelvis humvida inläkt av småhusenhet utgör
intäkt av rörelse enligt kommunalskallelagen. Även om statistik saknas i dag
kan arbetsuppgifterna antas bli betydande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ulformning
av ADB-stöd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hos
RSVs drifttekniska avdelning beräknas systemerings- och programmeringsbehovet
till 2 personår. RSV har inle personella resurser för atl uiarbeta ADB-slöd.
Ell stort anlal tjänsler avseende programmerare och systemerare är sedan lång
lid tillbaka vakanta. Om nu befintliga personella resurser skall tas i anspråk
för fastighetsskatten innebär det att annat ADB-slöd som LSM är i slort behov
av väsentligt måsle inskränkas. LSM kommer därigenom atl behöva utöka sina
personella resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ADB-drift
Behovet av ökade ADB-resurser kan i delta utredningsläge inte anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Information</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för information angående fastighetsskatten har för RSVs del beräknals lill ca
3.2 miljoner kronor exklusive portokostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
beräkning av kosinaderna har fömtsätls alt en allmän informationsbroschyr lill
hushållen trycks i 4.3 miljoner exemplar och distribueras i september-oktober
1984. Portokostnaden för denna information kan beräknas lill 1.6 miljoner
kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
"riklade" informationen till fastighetsägarna har beräknats tryckas i
3.5 miljoner exemplar och distribueras i mars 1985. Kosinaderna för porto och
prinlning har inte kunnat beräknas för detta material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BUDGETFRÅGOR</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Medel
för granskningsorganisationen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Taxeringsnämnderna
skall besluta om underiag för fastighetsskatten. Granskningen kommer atl
ulföras av frilidsgranskare så väl som ijänste-mannagranskare. Extra medel
behövs för ökad ersäitning åt fritidsgranskarna saml ökade arvoden ål
ordföranden. Därutöver krävs ytterligare resurser för utökat anlal
Ijänslemannagranskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Upplysningsvis
kan nämnas atl det finns 3.2 miljoner registerfasligheler. Mer än 500000
fastigheter ägs av fler än en person. Antalet utredningsfall har beräknats till
ca 500000. Till varje utredningsfall torde åtgå ca 20 minuler.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Systemering
och programmering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Systemerings-
och programmeringsbehovel har beräknals till ca 2 personår. Koslnaden kan
beräknas lill 500CI00 kr. Behovel av och koslnaden för ökade ADB-resurser har
inte kunnat beräknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Taxeringssektionens
arbete</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Resursbehovet
har beräknats till drygt eU halvt personår till en kostnad av 100000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>LSMs
förberedelsearbete</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Resursbehovet
har beräknats till 100-200 årsarbelskrafter. Kostnaden kan beräknas till ca 20
miljoner kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Information</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSVs
kosinader har beräknals till 3,2 miljoner kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
beräkning av kosinaderna har fömtsätts att RSV kan tillhandahålla myndigheterna
det ADB-stöd som behövs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:75.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:246.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Bilaga 1.1.2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Remissyttrande från datainspektionen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Datainspektionen
begränsar sill yltrande till sådana förhållanden i promemorian som bedömis
beröra datainspektionens verksamhetsområde enligt datalagen (1973:289), dvs.
frågorna om skydd mot otillböriigt intrång i den personliga inlegritelen vid
användande av automatisk databehandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Datainspektionen
har på grund av den korta remisstiden inle kunnat göra någon mera djupgående
analys av förslagel och dess verkningar från inlegriletssynpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inledningsvis
vill dalainspektionen emellertid påpeka atl förslagel inle synes göra del
möjligt alt föra del akluella personregistret på etl sådant sätt atl del vid
varje lidpunkt innehåller korrekta uppgifter angående dels vilka som är
skattskyldiga dels vilka fasfigheter eller delar av fastigheter som omfallas av
fastighetsskatten. Detla kommer all föranleda belydande administrativa
svårigheler men del kommer också atl få konsekvenser från iniegritelssynpunkt.
De förtryckta deklarationsblanketterna kommer all bygga på uppgifter i
registret som kan vara inaktuella eller oriktiga. Hur stor omfattningen av
orikliga uppgifler kommer atl bli går inte all fömtse. För den händelse den
enskilde inte självmant reagerar är risken stor för att rättelse ej sker och
all de orikliga uppgiflerna kvarstår i registret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till de administrativa och organisatoriska problem som kommer att uppslå
och som innebär risk för intrång i den personliga integriteten betonar
datainspektionen viklen av alt ett mycket noggrant förberedelsearbete
genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Datainspektionen
har valt all i korta punkler redovisa vissa förhållanden som bör uppmärksammas
i förberedelsearbetet. Enligt inspektionens mening bör följande särskilt
beaktas:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
faslighel byter ägare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
skallemyndigheterna inte omgående underrättas av inskrivningsmyndigheterna om
att lagfart har beviljats</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
absolut lagfartsskyldighel inle föreligger vid vissa typer av förvärv</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
den som enligt lag är skyldig att ansöka om lagfart inte alltid fullgör sin
skyldighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
systemets komplexitel kan medföra nya kontrollbehov som idag inle kan förutses</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
riksskatteverket kan behöva hämta vissa uppgifter om meddelade lagfarter som
överlämnats till statistiska cenlralbyrån (SCB). Della förfarande slrider mot
datainspektionens - och så viu bekant också SCB:s uppfattning alt
slalislikregisler inte skall användas för administrativa ändamål</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
skalleregisteriagsliftningen urspmngligen tillkom för atl begränsa
registreringen och användandet av taxeringsuppgifter. Sedan lagstiftningen
trädde i kraft har den ändrals så snart nya behov uppkommil. Med den föreslagna
ändringen kommer lagens begränsade syfte att ytterligare urholkas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
om allmänheten eller annan myndighel får del av registeruppgift som senare
visal sig vara oriklig, kan della för den regisirerade medföra stora
olägenheter som är svåra att rätla till. För den händelse den registrerade
varken känner till aU registret innehåller oriktig uppgift eller att sådan
lämnals ul uppslår särskilt svårhanteriiga problem. I promemorian lämnas ej
någon redogörelse för vilka rällelsemtiner som i detla hänseende skall
tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
vill datainspektionen framhålla atl det är ytterst angeläget att del klargörs
vilken myndighel som skall ansvara för den verksamhet som den nya
fastighetsskatten kommer au föranleda i fråga om skaUe-läggning och uppbörd. De
regisler som inrättas skall nämligen användas till stöd för den verksamheten.
För atl de skyldigheter som ankommer på registeransvarig enligt datalagen skall
kunna konkretiseras är det en förutsätlning aft dessa grundläggande frågor
klarals ul.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:73.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1.1.3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Remissyttrande av bostadsstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostadsverkets
befattning med den föreslagna skallen blir med den föreslagna ordningen enbari
av lekniskl-administrativ natur. Del slutliga avgörandet av betydelsen av
förekomsten av statliga ränlebidrag och/eller lån ankommer således på
skattemyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
det föreslagna förfarandel lorde bosladsverkels befattning med beskallningen
såvitt styrelsen kan bedöma ha begränsats till vad som är oundgängligen
nödvändigt. Trols delta innebär verksamhelen - som även antyds i promemorian -
ell relativt omfallande merarbeie inom verket både vad gäller datamässiga
ruiiner som manuell bearbelning av vissa uppgifter. Till detla kommer elt
belydande anlal förfrågningar från skattskyldiga/låntagare såväl vid
införandel som forllöpande. Slyrelsen kommer i della sammanhang endasl alt ta
upp behovet av resurser vid genomförandet för all senare återkomma beträffande
behovet av resurser på längre sikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bosladssiyrelsen
förutsätter inledningsvis att de uppgifler om lån och bidrag som styrelsen i
början av året översänder lill RSV skall avse förhållanden under föregående
kalenderår. Detla innebär i fråga om undanlag på grund av lån och/eller bidrag
all bedömningen skall ske ulifrån den period aviseringen avser oavsett om
räntebidraget utbetalas den 2 januari eller, vilket kan förekomma för en del
äldre lån, sluiamorlering sker en bit in på nästkommande kalenderår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller möjligheterna atl på grundval av uppgifler i låneregistret avgöra om
undantag gäller från skattskyldighet uppstår problem vad gäller fastigheter som
enbart fåll lån för atl förbättra avfallshanteringen eflersom dessa
registermässigt sammanförts med vanliga bosladslån för ombyggnad. Detsamma
gäller lån till särskilda åtgärder i områden med oulhyrda lägenheter. Om dessa
ärenden skall urskiljas på grundval av uppgifter från lånemyndighelen krävs
manuell bearbetning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
omsländighelen alt fastigheterna undantas från beskattning fr. o. m. det år det
statliga lånet belalas ut innebär sannolikl ett starkt tryck på
utbetalningsarbelei vid årsskiftena. Bostadsverkel kan med nuvarande resurser
endasl i begränsad omfattning möla sådana arbetstoppar, vilkel kan medföra
irritation från låntagarnas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller inträde av skattskyldighet på grund av alt räntebidrag för småhus upphör
bör noteras alt detla förhållande förutom vid sedvanlig avlrappning av den
garanterade räntan/sänkt ränla på boslads- och/eller boltenlån även kan
inträffa vid tillämpning av 45 § bostadsfinansieringsförordningen 1974:946 vad
gäller kommunal köpeskillingskoniroll saml vid krav på extra inlösen enligt den
s. k. 15000-kronorsregeln.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bosladssiyrelsen
förulsäller atl förlida inlösen jämställs med slutamortering. Det kan således
inte vara rimligt atl beräkna en länkl återbetalning enligt ursprungliga
amorteringsvillkor om lånel inlöses i förtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgörande
vid en för sen återbetalning är enligt förslagel tidpunkten för när lånel
skulle ha slulamorierats enligt plan. I de fall anstånd med belalning av
lånekostnaderna medgivits, vilkel kan ske i högst ett år, måste
länsbosladsnämnden särskilt underrätta skattemyndigheten om delta. Styrelsen
förulsäller vidare att en förtida uppsägning l.ex. på gmnd av bristande
belalning eller att elt bosladshus övergår till fritidshus måsle hanteras på
samma säll, dvs. all den dag lill vilken lånel är uppsagt lill betalning blir
avgörande för beräkning av undantagets upphörande. Om så blir fallet kräver
även detta en särskild bevakningsrutin för att inte försumliga lånlagare skall
kunna befrias yllerligare elt år från skall om de trots uppsägning vägrar
betala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bosladssiyrelsen
konstaterar i delta sammanhang att vissa problem uppkommer med lån som inlöses
i nära anslutning lill årsskiftena på grund av all körningslillfällel inte sker
i direkt anslulning till årsskiftel. Om lån som inlösts strax efler årsskiftet
inte kan anges maskinelll kräver detla manuella insalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller bosladslån som utbetalats fr.o.m. den 1 januari 1985 gäller krav på viss
minsta omfattning av låneunderlaget för alt fastigheten skall undanlas från
skatl. Bosladssiyrelsen förutsätter all detla avser låneunderlag för bosläder
eflersom endast denna uppgift finns lagrad i låneregistrel och räntebidrag
endasl ulgår för bostadsdelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förberedelsearbetet
för införande av faslighetsskatten kräver bl.a. system- och programändringar
inom bostadsstyrelsens lånehanieringssystem för all så långl möjligt anpassa
della fil! de krav redovisning av låne- och bidragsförhållandena till RSV
kräver. I anslutning lill della krävs nya ruiiner för det löpande arbelet på
länsbostadsnämnderna i form av fellisie-hantering, rällningsrutiner m. m. Efler
den första samkörningen mol del av RSV för ändamålet upprättade regislret krävs
en genomgång av de ärenden i vilka "träff inte erhållits. Orsakerna till
felen måste utredas och därefter måsle styrelsens register rättas. Sedan det
preliminära underlaget redovisats för den skallskyldige kan ell slort anlal
förfrågningar till länsbosladsnämnden förvänlas från enskilda låntagare,
vilkel kan leda lill förnyade uiredningar och rättelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
dessa åtgärder bedömer styrelsen kosinaderna för systemering och programmering
samt datordrift för test m. m. lill ca 180 000 kr. Eftersom styrelsens resurser
bl.a. med hänsyn till pågående UDS-projekt saml övrigl rationaliseringsarbete
inte medger ytterligare ansträngningar krävs vidare en lillfällig tjänsl under
ca ett och ell halvt år för upprättande av rutiner samt stöd till nämndernas
arbele med uppgiftslämnandet under förberedelsearbetet. Kosinaderna för denna
tjänsl beräknas till ca 250000 kr. under nyssnämnda period.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbelsuppgifterna
på länsbosladsnämnderna är av manuell och därmed personalkrävande natur.
Omfattningen är bl. a. beroende på den "iräffpro-cenl" som uppnås
inledningsvis. Eu omfattande rältningsarbete kan emellertid förutses. Till
detla kommer del manuella arbele som blir nödvändigl för alt klarlägga
skattskyldighetens omfattning t. ex. om endasl vissa byggnader på fastigheten
är belånade, särskilda förhållanden på jordbruksfastigheter, lån för
förbättrad avfallshantering m. m. Efter del att fastighetsägarna fåll
underrättelse om att fastighetsskall skall påföras eller inle kan vidare som
tidigare nämnts ett stort antal muntliga eller skriftliga förfrågningar
förvänlas. Della kräver besked fill låntagarna saml i åtskilliga fall
kompletterande utredning och rättningsbesked till del centrala registret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
samlade resursbehovet för länsbosladsnämnderna är mot denna bakgrund svårt att
beräkna i förväg. Slyrelsen gör dock den bedömningen all resursbehovet uppgår
till i genomsnitt minst en halv årsarbetskraft per nämnd under etl år, vilket
moisvarar en kostnad på 1 225 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
den cenirala delen krävs fortsättningsvis resurser för drifl och programunderhåll
av överföringsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bosladssiyrelsen
avser självfallet alt fortlöpande anpassa lånehante-ringsregister och rutiner i
syfte all minimera arbetet med överföring av uppgifter om lån och räntebidrag
lill skatlemyndighelen. Oaktat detta kommer - som också antyds i promemorian -
ett belydande merarbete av manuell karaktär alt uppkomma även i fortsättningen,
när nya fastigheter faller inom ramen för beskaltning, helt eller delvis,
fasligheler överlåts eller undantagen blir lillämpliga. Som framgår
inledningsvis avser styrelsen emellertid senare all återkomma med en bedömning
av behovet av resurser för det fortlöpande arbelet med fastighetsskatten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:61.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:255.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Bilaga 1.2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
LAGRÅDET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:188.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
sammanträde 1984-05-17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
f.d. regeringsrådet Paulsson, regeringsrådet Mueller, justitierådet Jermsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 26 april 1984 har regeringen efler
föredragning av statsråden Gustafsson och Holmberg och på hemställan av den
sistnämnde beslulal inhämla lagrådels yltrande över förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. lag
om statlig fastighetsskatt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om upphävande av lagen
(1982:1194) om hyreshusavgift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Curt Rispe. Förslagen
föranleder följande yttrande av lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
om statlig fastighetsskatt: Allmänna synpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna fastighetsskatten är enligt remisshandlingarna förestavad av behovet
att motverka en fortsatt kostnadsökning för staten till följd av subventionerna
till ny- och ombyggnadsverksamhelen inom bostadssektorn. Fastighetsskatten
anges enligt uttalande i remissprolokollet uigöra del instrument som
tillsammans med räntebidragssystemel för ny- och ombyggnader bäsl svarar mol
kravel på ett rättvist och solidariskt omfördelningssystem inom nämnda seklor.
Skatten föreslås i princip utgå för vad som i faslighelstaxeringssammanhang
betecknas småhusenheter och hyreshusenheler samt småhus och hyreshus med
tillhörande tomtmark på lantbruksenheter. Alla fastigheter som omfattas av de
statliga lånesubventionerna på området skall dock undantas från skyldighel att
betala skall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skalteförslaget
har inle föregåtts av någon sedvanlig utredning och inle heller varit föremål
för annat sådant remissförfarande som avses i 7 kap. 2§ regeringsformen än atl
från några myndigheler inhämla yttrande angående innehållet i en
departementspromemoria rörande den laglekniska konstruktionen av skatten och om
beskartningsförfarandet; vissa enskilda organisationer har därjämte på egel
initiativ inkommii med yllrande över nämnda promemoria. Lagrådels möjligheter
att bedöma del remitterade förslaget är därför begränsade, särskilt i de
hänseenden som avses i 8 kap, 18 § tredje stycket 3-5 regeringsformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den grundläggande förutsällningen alt en skallereglering, liksom annan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>normgivning,
skall vara rättvis ligger främsl elt krav på all lika fall skall behandlas
lika. En just i skaltesammanhang inte sällan angiven förutsättning är vidare
all den akluella pålagan bör fördelas med ledning av de påtänkta skattskyldigas
ekonomiska bärkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
bedömning av det remitterade förslaget mot bakgrund av bl.a. berörda principer
synes skapa fler problem och större osäkerhel än som annars är vanligt. Härtill
bidrar lill en början den föreslagna regleringens komplicerade uppbyggnad, som
i och för sig inle beror på författningstextens utformning ulan främsl har sin
grund i den valda lösningens invecklade natur. Utgångspunkten för förslagel är
alt den nya skallen skall påföras den som innehar egendom som vid
fastighetstaxering åsatts eller skolat åsättas vissa särskilda beteckningar.
Främst avses innehavare av s.k. hyreshus- och småhusenheter samt tomtmark för
sådan bebyggelse. Från denna, i och för sig varken hell enlydigl sammansatta
eller klart avgränsade grupp skattskyldiga, undantas sedan en rad olika
kategorier av faslig-helsägare. Del som i huvudsak utmärker dessa
undantagsgrupper är förhållanden som hänger samman med när den innehavda
egendomen bebyggdes eller ändrades och hur den därvid belånades. Möjligheterna
att tydligt och klart kunna överblicka den tänkta regleringens omfattning,
liksom dess innebörd i enskilda fall, minskas sedan yllerligare av del
förhållandel alt flera av undantagen i sin tur förenas med särskilda undantag.
Till bilden hör vidare atl skatten föreslås utgå med olika procenttal på etl
efler skilda kvotdelar av taxeringsvärdet eller enligt annan melod beräknai
gmnd värde. En ytterligare komplicerande faktor i förslaget är att skatten
ibland skall ulgå efler olika regler för olika delar av samma fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
reglering som byggs upp på nu angivet säll ger enligt lagrådets mening upphov
lill principiella betänkligheter av skilda slag. Det kan sålunda ifrågasättas
om inte den valda lekniken i detta fall leder lill en lagsliftning som blir så
komplicerad och svårtillgänglig atl den slår på gränsen till vad som rimligen
bör kunna accepteras av rättssäkerhetsskäl. Att den enskilde medborgaren skall
ha möjlighet atl själv förstå regleringen framstår för övrigt här som särskilt
angeläget eftersom det fömtsätts alt han aktivt skall medverka i
förberedelsearbetet till beskatlningen genom atl konlrollera del underlag
härför som skall tas fram genom samkörningar av visst hos myndigheler tillgängligt
ADB-baserat material. Och atl detta material ibland kan vara inaktuellt eller
felaktigt framgår av remissen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
valda lillvägagångssältel synes också aktualisera frågan hur långl del kan
anses försvarligt att gå när det gäller att genom rader av begränsningar och
undantag saml valel av kriterier för sådana avgränsningar ange en krets av
personer som skall belastas med särskilda åligganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Frågan
hur den föreslagna nya pålagan förhåller sig till principen om en fördelning av
skatter efler bärkraft aklualiseras framförallt därav atl vissa statligt
belånade fastigheter föreslås bli undantagna från skatteplikt. Vad </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr
18</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
härvid främsl kommer i blickpunkien är de skallskyldigas boendekostnader. I detta
hänseende kan konstaleras att någon slutsals inle kan dras med ledning av det i
remissen redovisade materialet. Där lämnade uppgifter om de ökade
kapitalkostnader som under angiven period har uppkommil för olika kategorier
fastighetsägare gäller således enbari de fördyringar som orsakats av att de
garanterade räntorna på vissa statliga lån har trappats upp och att
hyreshusavgiften har införts. Vilka ökningar av kapitalkostnaderna som under
motsvarande lid i genomsnitl uppkommit för fastighetsägare vilka finansierat
silt innehav på annat sätt - och då särskilt ägare av småhus - har däremoi inte
redovisats. Det finns emellertid skäl antaga alt del inom sistnämnda grupp av
fastighetsägare kan finnas åtskilliga vilkas kapitalkostnadsökningar under
samma tid varit ungefär jämförbara och ibland även större. Del må i
sammanhanget tilläggas att. eftersom de statliga bostadslånen inle är
behovsprövade, del inom den förstnämnda gruppen av fastighetsägare mycket väl
kan finnas en inle obetydlig kategori för vilken den aktuella
kostnadsutvecklingen inneburit en förhållandevis mindre kännbar belastning än
den som samtidigt drabbat vissa ägare av i övrigt fulll jämförbara men ej
statligt belånade fastigheter. Mot bakgrund av nu redovisade principiella
överväganden ter det sig enligt lagrådels mening mindre tillfredsställande att
det remitterade förslagel läggs lill grund för lagstiftning i oförändrai
skick. Det skulle således enligt lagrådets mening av berörda skäl vara en klar
fördel och stämma bälire med kravet på en skatts principiellt allmängiltiga
karaktär om fastighetsskatten i slället ges en utformning som i huvudsak
innebär att den utan undantag träffar alla som innehar vissa klarl avgränsade
och lämligen läll identifierbara kategorier av egendom samt att de syflen. som
de föreslagna undantagen för det sialsbelanade fastigheterna avses ijäna, i
stället tillgodoses inom det statliga lånesystemets ram. Frän praktisk synpunkt
skulle en sådan ordning innebära en avsevärd lättnad för skatteadministrationen
i den arbetsbelastning, som kan väntas om fastighetsskatten genomförs i
remissförslagels form, och lagrådet föreställer sig att även berörda
myndigheters totala arbelsinsats skulle kunna begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket anges som förutsätlning för atl fastighetsskatt skall betalas
atl "fastigheten" vid fastighetstaxering betecknas som småhusenhet,
hyreshusenhet etc. Avsiklen är emellertid, såsom framgår av remissprolokollel,
alt skatt skall erläggas även om endast en del av fastigheten utgör sådan
särskild enhet, som anges i lagtexten. På motsvarande sätt avses uttrycket
"fastigheten" skola omfalla även det fallet, alt sådan taxeringsenhet
bildats av fiera fastigheter eller delar av fastigheter. För att missförstånd
inte skall behöva uppstå synes lagtexten böra förtydligas i detta hänseende.
Eftersom den åsyftade preciseringen kan ha betydelse även för tillämpningen av
2 § lorde förtydligandet lämpligen böra komma</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3 .</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lill
uttryck i en särskild paragraf. Lagrådet förordar alt en sådan paragraf,
förslagsvis inplacerad som 3S, ges följade lydelse: "Bestämmelserna i
denna lag om fastighet som är småhusenhet, hyreshusenhet eller lantbruksenhet
gäller också beträffande del av faslighel, flera fasligheter eller delar av
fasligheler som utgör sådan enhet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådel
förordar vidare att sisla stycket i paragrafen ges följande förenklade
formulering: "Undanlag enligt andra slycket gäller från och med del
beskaltningsår lånet betalas ul lill och med ulgången av beskattningsåret
efter det år lånet har slutbelalats eller skulle ha slutbelalats. I fråga om
lån som avses i 38 § försia stycket 1 bosladsfinansieringsförord-ningen skall
undanlaget dock gälla endasl till och med ulgången av beskattningsåret efter
del år då räntebidraget har upphört all utgå".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeln
i försia stycket 13 ulgör rätteligen ett undantag från bestämmelserna i j) och
k) av samma siycke. Del synes därför naturligare atl innehållet i punkten 1)
kommer till uttryck i ell särskilt stycke. För att innebörden av regeln skall
framgå tydligare föreslår lagrådel att etl sådant siycke formuleras förslagsvis
enligt följande: "Till den del taxeringsvärdet av en faslighet, som ägs av
en i 30 § 2 eller 5 mom. kommunalskallelagen angiven livförsäkringsanstalt,
belöper på verksamhel avseende sådana pensionsförsäkringar eller
avgångsbidragsförsäkringar som nämns i 30§ 2 mom. samma lag, skall dock
procenttalet, i ställer för vad som därom föreskrivs i första stycket j) eller
k), uigöra 1,4."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övriga
lagförslag Lagrådel lämnar förslagen utan erinran.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:59.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uidrag<br>
FINANSDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:189.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1984-10-04</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Feldt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anmälan
till proposition om statlig fastighetsskatt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för bostadsdepartementet har i det föregående lämnat en redogörelse för
bakgrunden lill förslaget om en statlig fastighetsskatt liksom för en inom
regeringskansliet uppräitad promemoria och inhämtade yllranden över denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslöl den 26 april 1984 alt inhämla lagrådets yttrande över följande inom
finansdeparementet uppräiiade lagförslag, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om statlig faslighelsskall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om upphävande av lagen
(1982: 1194) om hyreshusavgift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
kommunalskallelagen (1928: 370).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur underproiokoll för finansdepartementet vid anmälan lill lagrådsremissen bör
fogas till protokollet i detla ärende som bilaga 2.1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
redogörelse för lagrådels yttrande (bilaga 1.2) har - såvitt gäller de allmänna
synpunkterna på förslaget lill lag om statlig faslighelsskall -lämnats av
chefen för bostadsdepartementet som också förordat alt skatten i anledning
härav i viss utsträckning ges en från förslaget i lagrådsremissen avvikande
utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Fastighetsskattens utformning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fastighetsskatten
skall omfalla hyreshusenheler och småhusenheter samt hyreshus och småhus med
tillhörande tomtmark på lantbruksenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skatten
skall betalas av den som vid taxering till kommunal inkomstskaft skall ta upp
garaniibelopp för fastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Underlaget
för fastighetsskatten utgörs av taxeringsvärdet. För småhusenheter utgörs dock
underlaget av en tredjedel av taxeringsvärdet. I fråga om hyreshus och småhus
på lantbruksenhet utgörs underlaget av hela resp.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en
tredjedel av bostadsbyggnads- och lomtmarksvärdet. Särskilda bestämmelser
skall gälla för fastigheter som ägs av livförsäkringsanstalter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
konventionellt beskattade fasligheter. dvs. fastigheter där intäkt av fastighet
beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskallelagen (1928:370), KL. eller ulgör
intäkt av rörelse eller jordbruksfastighet, är fastighetsskatten 2 % av
underlaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
dessa fasligheler utgör skatten en avdragsgill driftkostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
övriga fastigheter utgör skatten 1.4 % av underiaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Procenttalen
har avvägts med hänsyn till att skatten i fråga om konventionellt beskaltade fasligheler
skall vara avdragsgill medan så icke skall vara fallel i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om taxeringsåren 1986 och 1987 gäller särskilda bestämmelser för
skatteuttaget i fråga om småhusenheter samt småhus och hyreshus på
lantbruksenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Förfarandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
anfördes i lagrådsremissen har beskattningsmyndigheterna en besväriig
arbetssituation. Det är därför angelägel att ständigt ta lill vara möjligheter
till förenklingar och att nya skatter ulformas så all de föranleder minsta
möjliga merarbete. Detla är viktigt också av hänsyn till de skallskyldiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nu framlagda förslaget innebär betydande förenklingar i förfarandet i
jämförelse med det som lagrådsremissen innehöll. Det var nämligen främst
undantagen från skattskyldighet på grund av vissa låneformer eller på grund av
all fastigheten förvärvats under senare år som medförde komplicerande moment.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
nämndes i lagrådsremissen finns del hos länsstyrelsen på dalamedium uppgifter
om samtliga fastigheter såvitt avser bl.a. fastighelsbeteck-ning. ägare, slag
av fastighet och taxeringsvärde. Genom bearbelning av dessa regisler kan alltså
ett register framställas över fasligheter, vars ägare skall påföras
fastighetsskatt, och en korrekt förtryckning på deklarationsblanketten ske i
fiertalet fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undantag
från skattskyldigheten föreligger endast i sådana fall då fastighetens ägare
inte skall ta upp garantibelopp för fasfighelen vid taxeringen. I dessa fall
är fastigheten emellertid vanligen inle heller åsatl någol taxeringsvärde och
kan därför sorteras borl vid den maskinella bearbetningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detla
innebär dock inte atl undertaget för fastighetsskatt kan till alla delar
bestämmas på grundval av det maskinellt framställda materialet. Exempelvis kan
en fastighet ha bytt ägare. Elt annal fall är alt beskattningsåret omfattar
kortare eller längre tid än tolv månader.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Molsvarande
gäller de frågor som har all göra med vilken skattesats som skall användas för
fastighetsskatten. Avgörande för detla är efter vilka grunder inkomsten av
fastigheten beräknas vid inkomsttaxeringen (konventionell melod eller
schablonmetod). Frågan huruvida hela taxeringsvärdet eller en tredjedel därav
skall användas som underiag bedöms på grundval av uppgifter från
fastighetslaxeringeri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är här emellerlid inte fråga om några bedömningar uiöver dem som ändå måsle
företas vid inkomsttaxeringen. Vad det rör sig om är atl dessa skall läggas
lill gmnd vid beräkningen av fastighetsskatt. Del kan också nämnas att vissa av
uppgifterna redan finns maskinelll lillgängliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den utformning av fastighetsskatten som nu föreslås underlättas också
samordningen med elt förenklat deklaralionsförfarande för löntagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
enklare utformningen påverkar också i betydande omfattning behovet av
information och förberedande kommunikalion med de skattskyldiga. Det får
ankomma på riksskaiteverket (RSV) atl närmare bedöma på vilkel säll och i
vilken omfattning information skall lämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trols
den förenkling som förslaget innebär jämfört med lagrådsremissen kvarslår etl
visst resursbehov inom skaUeadministrationen. Jag kan emellertid inle f.n.
ange hur slort detta resursbehov är utan yllerligare överväganden erfordras
innan slutlig ställning kan tas. Jag avser atl återkomma fill denna fråga i
annal sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Upprättade lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättals
förslag lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. lag
om statlig fastighetsskatt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om upphävande av lagen
(1982:1194) om hyreshusavgift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
kommunalskallelagen (1928: 370),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lagom ändring i taxeringslagen
(1956:623),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
skaftebrottslagen (1971:69),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
skatteregisterlagen (1980:343).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
bör fogas fill prolokollet i detta ärende som bilaga 2.2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare nämnts har lagförslagen under punkterna I -3 granskats av lagrådet.
Övriga lagförslag innebär endast följdändringar till dessa förslag. Jag anser
därför att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:18</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>?'</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Författningskommentar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Lagen om statlig fastighetsskatt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar 1 § i lagen (1982: 1194) om
hyreshusavgift. I paragrafen har i förhållande till det remitterade förslagel
gjorts vissa ändringar. Således har samtliga bestämmelser som skulle medge
undantag från skatteplikt på grund av atl fastigheten hade viss lyp av
bostadslån tagits bort. Skalt skall därför betalas för samtliga småhusenheter,
hyreshusenheter och småhus eller hyreshus med tillhörande tomtmark på
lantbruksenhet. Andra - femte styckena i remissen utgår som en följd härav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 paragrafen anges vem som är skattskyldig till
fastighetsskatt och under vilka förutsättningar skatt skall utgå. Skatlskyldig
är således den som skall la upp garaniibelopp för faslighet som inkomsi. Skatt
skall eriäggas för faslighel som vid faslighelstaxeringen betecknas som
småhusenhet, hyres-husenhel eller lantbruksenhet om del pä lantbruksenheten
finns småhus eller hyreshus eller tomtmark för sådana hus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafen regleras undertaget för skatten och med
vilket procenttal skallen skall utgå. Principen är att hela taxeringsvärdet
skall ligga lill grund för skatten. När del är fråga om småhus ulgörs
underlaget emellertid av en iredjedel av taxeringsvärdet. Procenttalet är 1.4%
om fastigheten är schablonbeskaltad och eljest 2 %. Det finns särskilda regler
för småhus och hyreshus på lantbruksenhet och för livförsäkringsanstalter.
Särskilda bestämmelser gäller för skatteuttaget vid 1986 och 1987 års
taxeringar i fråga om småhusenheter saml småhus och hyreshus på lantbmksenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som lagrådet föreslagit bör innehållet i första stycket 1)
i del remitterade förslagel komma lill utiryck i elt särskilt andra stycke med
den lydelse lagrådel föreslagil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje slyckel föreslås få ny lydelse bl.a. på grund av
all undantagen för hus med lån lagils bort i I §. Om fastigheten är sådan att
skilda delar av den skall beskattas enligt skilda bestämmelser - en del som
intäkt av annan fastighet enligt 24 § 2 mom. KL och en annan del som intäkt av
rörelse - skall underiaget för skatten fördelas på dessa öch skatteuttaget på dessa
delar följa de allmänna principerna. Således skall skallen på den del som
beskattas enligt 24 § 2 mom. KL utgå med 1,4 % och skatten på den del som ingår
i rörelsen med 2 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fiärde slycket anges atl med taxeringsvärde,
bosladsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde avses de värden som legat lill gmnd för
eller ingått i beräkning av garanlibeloppel. Bestämmelsen, som motsvarar I §
fjärde stycket lagen om hyreshusavgift, medför all såväl byggnadsvärde som
lomtmarksvärde ingår i underiaget och detla även i fråga om faslighet som
innehas med tomträtt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i femte stycket motsvarar 1 § ijärde stycket lagen om hyreshusavgift. Den
innebär all om beskattningsåret omfallar kortare eller längre lid än lolv
månader eller om fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskattningsåret
skall underlaget för beräkning av fastighetsskatten jämkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
lagrådel förordal bör elt förtydligande göras av vad som avses med ordel
faslighet i I och 2 §§. Den av lagrådel förordade bestämmelsen bör tas in i 3
§. Paragraferna 3-7 i lagrådsremissen får därvid beteckningarna 4-8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4-7
§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragraferna
moisvarar 2-5 §§ lagen om hyreshusavgift. 4 § reglerar ansvarigheten för
fastighetsskatt vid dödsfall. 6 § anger all fastighetsskallen skall debiteras
och uppbäras enligt uppbördslagen (1953:272), UBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8
§ anger atl beteckningar i lagen som används även i fastighelstaxe-ringslagen
(1979: 1152) eller KL skall ha samma betydelse som i dessa lagar. En
redaklionell ändring har gjorls i paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
skall träda i krafl den 1 januari 1985 och lillämpas första gången vid 1986 års
taxering. För skattskyldiga som har bmtel räkenskapsår omfaltar
beskattningsåret vid 1986 års taxering normall även tid före 1985 års ingång. I
dessa fall skall skalt genom en proportionering beräknas för den del av
beskattningsåret som infaller efter ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om småhusenhet som schablonbeskattals skall skallen utgå med 0,5 % vid
1986 års taxering och med I % vid 1987 års taxering. 1 fråga om småhusenhet som
är konventionellt beskattad samt småhus och hyreshus på lantbmksenhet skall
skatten ulgå med 0,7 % vid 1986 års taxering och med 1,4% vid 1987 års
laxering. Dessa övergångsbestämmelser gäller dock inte i fråga om fasligheter
som ägs av livförsäkringsanstalter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övergångsbestämmelserna har vidaie gjorls vissa redaktionella ändringar i
förhållande lill det remillerade förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.2
Övriga lagar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagen
om Ityreshusavgift</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
föreslås upphöra atl gälla den I januari 1985 men fortfarande tillämpas i fråga
om beskattningsår som har påbörjats före den I januari 1985. För skallskyldiga
som har brutet räkenskapsår skall avgift beräknas genom en proportionering för
den dei av beskattningsåret som infaller före den 1 januari 1985.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>,</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>57</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Åndringar
i kommunalskattdagen 25 I mom.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
momentet anges all från bruttointäkten av annan faslighel som beskattas
konvenlionelll får avdrag göras för hyreshusavgift. Ändringen innebär alt
avdrag fortsättningsvis får göras för fastighetsskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>41
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillägget
i paragrafen innebär alt skallskyldiga med redovisning enligt konlantprincipen
skall få göra avdrag för fastighelsskatten för del beskaltningsår lill vilkel
skatten hänför sig, dvs. del år skatten enligt UBL skall ingå i den preliminära
skallen. Molsvarande föreslås gälla i fråga om skogsvårdsavgiflen, vilken
debiteras och uppbärs enligt samma principer som fastighetsskatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
3 av anvisningarna tUl 20 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
här byts ordet "hyreshusavgift" ul mol "statlig
fastighetsskatt". Således kommer fastighetsskatten inte atl räknas som
allmän skalt, Detla innebär alt skatten blir avdragsgill, liksom
hyreshusavgifien f n. är, såsom driftkostnad enligt 22 § och 29 § 1 mom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Åndringar
i taxeringstagen 25%</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna paragraf regleras vad den allmänna självdeklarationen skall innehålla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
andra stycket i paragrafen införs en bestämmelse om alt allmän självdeklaration
skall innehålla de uppgifter som erfordras för beräkning av statlig
fastighetsskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6ħ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen ges regler om uppgifter som skall antecknas i skaUelängden vid
införing av taxeringsnämndens beslut. F.n finns en bestämmelse all anteckning
skall ske om underlag för hyreshusavgift. Den föreslagna ändringen innebär att
anteckning i fortsättningen i stället skall ske om underiag för fastighetsskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>72a
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i paragrafen ger länsstyrelse och lokal skattemyndighet befogenhel att rätta
vissa förbiseenden vid laxeringen. Förslaget innebär att dessa myndigheler fär
rälla laxeringen i den mån den blivil oriktig till följd av uppenbar felaktighet
i fråga om uppgift lill ledning för påförande av fastighetsskatt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>indringar
i uppbördslagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringarna
innebär alt i 7 J och 3 § I mom. ordel "hyreshusavgift" lyts ul mol
"slallig fastighetsskatt". Delta innebär all fastighetsskatt skall
lebileras och uppbäras enligt bestämmelserna i UBL. Del kan i många fall 'ara
förenal med problem alt få fastighetsskatten all ingå i den preliminära katten.
Det är därför viktigt atl berörda myndigheter går ut med nödvänlig
informalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åndringen
i skattebrottslagen innebär aU i / § fastighetsskatten ersätter
lyreshusavgiften. Dock skall äldre bestämmelser gälla i fråga om
hyres-»usavgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>indringar
i skatteregislerlagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fastighetsskatten
har föranlett två ändringar i skatteregislerlagen. I 7 § lar inlagits en
bestämmelse atl del centrala skatteregislret får innehålla ippgifter för
beräkning av fastighetsskall. Enligt förslaget i 10 § får läns-ityrelse och
lokal skaltemyndighet ha lerminalåtkomst lill dessa uppgifter, ven RSV skall
enligt förslagel få åtkomst till uppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>)
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen öreslår
riksdagen atl anta dds de av lagrådel granskade förslagen lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om statlig fastighetsskatt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om upphävande av lagen (1982:1194)
om hyreshusavgift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
kommunalskallelagen (1928: 370), dels förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i laxeringslagen
(1956:623),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lagom ändring i
skattebrottslagen (1971:69),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i skalleregisieriagen
(1980:343).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:48.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:253.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Bilaga 2.1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uidrag<br>
FINANSDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1984-04-26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Holmberg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Anmälan
till lagrådsremiss om statlig fastighetsskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för bostadsdepartementet redovisade under hösten 1983 i prop. 1983/84:40 om
vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (bil. 9) vissa principer för en
framtida fastighetsskatt. I sammanhanget uttalades atl regeringen avsåg alt
återkomma till riksdagen under år 1984. Mot denna bakgrund har inom
regeringskansliel utarbetats en promemoria om statlig faslighetsskatt.
Promemorian, som behandlar den lekniska utformningen av en sådan skatt, har
remissbehandlats. En närmare redogörelse härför och av moiiven för skallen m.m.
har lämnals av chefen för bostadsdepartementet i det föregående.
Fastighetsskatten är liksom hyreshusavgiften och skogsvårdsavgiften till sin
natur en speciell skatt. Frågan om faslighets-skallens laglekniska ulformning
är därför en uppgifl för finansdepartementet. Jag lar i del följande upp denna
fråga liksom vissa följdändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Fastighetsskattens utformning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fastighetsskatten
skall med vissa undanlag omfalla hyreshusenheter och småhusenheter samt
hyreshus och småhus med lillhörande tomtmark på lantbruksenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skatten
skall betalas av den som vid laxering till kommunal inkomstskall skall la upp
garantibelopp för fasligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Underiaget
för fastighetsskatten utgörs av taxeringsvärdet. För småhusenheter utgörs dock
underlaget av en Iredjedel av taxeringsvärdet. I fråga om hyreshus och småhus
på lantbruksenhet utgörs underlaget av hela resp. en Iredjedel av
bostadsbyggnads- och tomtmarksvärdet. Särskilda beslämmelser skall gälla för
fastigheter som ägs av livförsäkringsanstalter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
konventionellt beskattade fastigheter, dvs. fasligheter där inläkt av faslighel
beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskaUelagen (1928:370). KL. eller ulgör
inläkt av rörelse eller jordbruksfaslighel, är faslighetsskatten 2 % av
underlaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
dessa fastigheter ulgör skatten en avdragsgill driftkostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
övriga fastigheter utgör skatten 1.4 % av underlaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Procenttalen
har avvägts med hänsyn lill att skallen i fråga om konvenlionelll beskattade
fasligheler skall vara avdragsgill medan så icke skall vara fallel i övrigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
fastighetsskatten undanlas sådana egnahem där inläkl av fastighet beräknas
enligt 24 § 2 mom. KL och för vilka lämnas räntebidrag enligt
bosiadsfinansieringsförordningen (1974:946).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
skatten undantas också andra fastigheter om dessa uppförts eller byggts om med
slöd av bosladsfinansieringsförordningen eller motsvarande äldre förordningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bosladslån
som enbart avser energibesparande älgärder, åtgärder för atl minska
radondollerhallen eller ålgärder för all förbättra avfallshanteringen medför
inte all fastigheten undanlas från skatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fastigheterna
undanlas från faslighetsskatten fr.o.m. del år del slalliga bostadslånet
betalas ut. Egnahem omfattas åler av fastighelsskatten fr.o.m. andra året efter
det atl räniebidragen har upphört. Övriga fastigheter omfattas åter av
faslighetsskatien fr.o.m. andra årel efter det att del lån som berättigar till
undantag från skatten har slulamorierats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
taxeringsenheten omfattar två eller flera byggnader och lån som berättigar till
undantag från fastighetsskatten endast finns på vissa byggnader skall från
fastighetsskatten undantas endast den del av fastigheten som har sådant lån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostadslån
som utbetalas fr.o.m. den 1 januari 1985 berättigar till undantag från skatten
endast om de låneberättigade åtgärderna har viss omfattning. Således skall det
av länsbostadsnämnden fastställda låneunderlaget för ålgärden överstiga 75 000
kr. i fråga om småhus som avses i 38 § första stycket 1
bostadsfinansieringsförordningen och för övriga byggnader 50 % av fastighetens
taxeringsvärde före åtgärdernas genomförande. Genomförs åtgärderna i etapper
beaktas vid jämförelse av låneunderlag och taxeringsvärde även låneunderlag
för lidigare etapper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
fasfighelsskatlen undanlas övergångsvis småhusenheter eller småhus och
tomtmark för småhus på lantbruksenhet om nuvarande ägare förvärvat fastigheten
under åren 1977-1983. Fastigheterna förs successivt in i skattesystemet. Under
år 1986 undanlas fasligheler förvärvade under åren 1978-1983 från skatten.
Därefter förs vaije år två årgångar in i systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Förfarandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1
Utgångspunkter och huvuddrag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beskattningsmyndigheterna
har f.n. en besväriig arbetssituation. Inom den närmasle framtiden kommer
förändringar i beskattningen alt medföra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:18</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ytteriigare
arbelsuppgifter. Den slalliga fastighetsskatten har visserligen , likheter
med hyreshusavgiften men berör elt långl slörre antal skallskyldiga. Till
saken hör också atl det finns starka önskemål om förenkling av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>taxeringsförfarandel
och av de skallskyldigas uppgiftslämnande. Insatserna måste inriklas mol
angelägna kontrollåtgärder och inle ål en mekanisk avstämning av de
skattskyldigas uppgifter i deklaralionen mol samma uppgifter som
skauemyndighelerna inhämtat från annal håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund framslår del som oundgängligen nödvändigl aU förfarandet kan
utformas så att redan tillgängliga uppgifter kan utnyttjas i största möjliga
utsträckning och taxeringsnämndernas arbete med faslighetsskatten begränsas så
långt som möjligt. Det är emellertid också viktigt alt de skattskyldiga får
lillfälle att korrigera eller kompletlera de uppgifter som finns hos
myndigheterna innan skatten påförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt lillgodose dessa önskemål bör ell grundligt förberedelsearbete ske inför
den taxering då fastighetsskatten första gången skall påföras, dvs. 1986 års
taxering. Arbelet bör ulföras under åren 1984 och 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förberedelsearbelet
kommer atl omfatta, förutom beskallningsmyndighelerna, även de slatliga
lånemyndigheterna - bosladssiyrelsen och länsbostadsnämnderna - i de fall
fastigheten skall undanlas från skatten till följd av lån med räntebidrag. Även
lånemyndighetema har en besväriig arbetssituation. Detta beror främst på det
nyligen igångsatta bostadsförbättringsprogrammet och etl pågående
utredningsarbete rörande utvidgat datorstöd till verksamhet vid styrelsen och
nämnderna. Båda dessa arbetsområden binder omfattande resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
ett första sleg i förberedelsearbelet bör på grundval av de uppgifter som finns
fillgängliga göras en preliminär bedömning av vilka fastigheter som skallen
skall avse, underlaget och skattesatsen i det akluella fallel. I första hand
bör arbetet utföras maskinelll men manuellt granskningsoch utredningsarbete
kommer också all behövas hos såväl beskattnings- som lånemyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näsla
steg innebär atl fastighetsägarna informeras om den nya fastighetsskatten och
om resultatet av den preliminära bedömningen. De får då möjligheter atl
framföra erinringar samt komplelterande upplysningar och utredning-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
de ytterligare uiredningar och korrigeringar som föranlelts av vad som
framförls, bör del vara möjligt att på deklarationsblanketterna förtrycka etl
i de flesta fall korrekt underlag för fastighetsskatt. Taxeringsnämndens
arbele med skallen blir då i huvudsak begränsat till de fall då fastigheten
överiålits under årel eller den skatiskyldige av annat skäl riklar erinringar
mot det förtryckta underlaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2
Närmare om förberedelsearbetet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hos
länsstyrelsen finns på datamedium uppgifter om samtliga fasligheter.
Uppgiflerna avser bl.a fastighetsbeteckning, ägare, slag av fastighet och
taxeringsvärde. Genom automatisk bearbetning av dessa uppgifler kan man alltså
få fram en stomme till ell register över de fasligheler vars ägare skall
påföras fastighetsskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ur della
register skall sedan sorteras borl de fastigheter som skall undantas antingen
på grund av låneförhållandena eller på grund av för-värvsfidpunkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppgifler
om dessa lån och om ulbetalade räntebidrag finns hos bostadsstyrelsen. Redan
nu lämnas uppgifler härom till riksskatieverkel, RSV. Bakgrunden är dels atl
avdrag inle får göras för räntekostnader som täcks av ränlebidrag, dels all
fastigheter med vissa typer av lån är undantagna från den nuvarande
hyreshusavgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skattemyndighelerna
får undertättelser om meddelade lagfarter från inskrivningsmyndigheterna.
Uppgiflerna används för laxeringsarbelel, varjämte de vidarebefordras lill
statistiska cenlralbyrån för statislikändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
princip finns del därför möjligheter aU genom datamaskinen bearbelning sorlera
bort de fastigheter som skall undanlas från fastighetsskatten. Av olika skäl är
det emellertid inte möjligt atl uppnå eu hell korrekt resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller fastigheterna som skall undanlas på grund av låneförhållandena, kan
sortering ske ulifrån fastighetsägarens person- eller organisationsnummer.
Svårigheter kan främst uppkomma i fråga om fastigheter som bytt ägare i nära
anslutning lill sorleringen eller i fråga om fasligheter som bytt beteckning.
Sådana ändringar har främst samband med beleck-ningsformen men även med
ombildning av fastigheten. Lånemyndigheterna bör i förekommande fall anpassa
sina regisler så alt identifikationsproblemen för en faslighel blir av
engångskaraktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i fråga om förvärv kan ändrade beteckningar vålla problem. Viktigare är dock
alt lagfart över huvud taget inle meddelas på byggnad som inte är fast egendom
(ägs av annan än markägaren) eller likställd med fast egendom. Det finns också
vissa lyper av förvärv där någon absolut lagfartsskyldighel inte föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
manuell granskning och ulredningsarbele efter de maskinella bearbetningarna kan
vissa brislande överensstämmelser undanröjas. Detta arbete torde lämpligen böra
utföras av lokal skallemyndighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
detta arbeie slutförts bör underrättelse sändas ut lill alla som enligt
tillgängliga uppgifler är ägare till fastighet av sådant slag all fastighetsskatt
skall påföras, dvs. även i fall där fastigheten på grund av låneform eller
förvärv skall undantas från skatl. Underrättelsen bör uppta -förutom allmän information
om fastighetsskatten - också uppgifler om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>resultatet
av förberedelsearbetet, dvs. underiaget för faslighelsskall, i förekommande
fall uppdelat på de olika skattesatserna, tillämplig skatlesals saml, om
fastighetsskatt inte skall påföras, uppgift om detla och om skälel därtill.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fastighetsägarna har sedan
möjlighet att inkomma med synpunkier och erinringar i anledning av
underrättelsen, vilket kan föranleda ytterligare utredning och eventuellt
rättelse i registret. Om frågan rör huruvida fastigheten på grund av
låneförhållandena skall vara undantagen från skall kan det vara lämpligt att
kontakt i första hand las med lånemyndighelen. Del är dock att märka att något
formligt beslul inte fallas i anledning av detla. Resultatet av
förberedelsearbelet kommer till synes som en förtryckning på
deklarationsblanketten. Är den skattskyldige inle nöjd, får han upprepa sina
synpunkter. Prövningen sker sedan som i fråga om vilken annan taxeringsfråga
som helst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
alternativ är, som RSV angivii, att först ge en allmän informalion och därefler
en mer riktad informalion till de fastighetsägare som berörs av
fastighetsskatten. Hur utformningen av informationen bör se ut får bestämmas
av berörda myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget kan påpekas alt det naturligtvis i stor omfattning kommer all
föreligga båda undantagsgrunderna beiräffande samma fastighet. Det är
emellerlid inle möjligt alt utnyttja detta förhållande för att underiätta
arbelel, eflersom sammanträffandet alls inte är heltäckande och undantagandet
dessutom i allmänhet skall upphöra vid olika tidpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
kan nämnas all det blir nödvändigt för RSV att få använda vissa av de uppgifler
om meddelade lagfarter som RSV ställt lill statistiska centralbyråns
förfogande, eftersom de inte är tillgängliga i användbar form hos RSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3
Det fortlöpande förfarandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är uppenbart att det merarbeie som fastighetsskatten för med sig är särskilt
accentuerat under de försia åren. Ett merarbeie är en nödvändig följd av varje
ny skatt och här är del viktigaste arbetskrävande inslaget aU identifiera de
fasligheter som skall undantas från skatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller tiden därefter kan - med bortseende lill en början från
undantagssituationerna - fastighetsskatten anses medföra något påtagligt
merarbete endast i samband med atl en fastighet byter ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om man i samband med förberedelsearbelet registrerar inle bara alt en fastighet
blivit föremål för förvärv under någol av åren 1977-1983 utan också vilket år,
kan det i samband med del successiva införandel i systemet uppkomma tvisier. De
skattskyldiga lorde nämligen ofta nöja sig med en felaktig uppgift så länge den
inte påverkar beskaltningen. Dessa problem blir ju dock av kortvarig natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
år kommer emellertid vissa fastigheter att behöva undantas på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gmnd
av lån med räntebidrag och andra fastigheter atl behöva föras in i
beskaltningen på grund av atl undantaget upphört. Här kvarslår alltså de
identifikaiionsproblem som belastar förberedelsearbelet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den föreslagna utformningen av skatten kan detta arbete inle undvikas. Del är
därför angeläget atl bostadsstyrelsen och RSV gemensamt undersöker vilka
ålgärder som kan vidlas för all minska svårighelerna. Del får därvid
förutsättas all de ändringar som behövs i della syfte kan ske i
bosiadssiyrelsens register. Del bör vara möjligt att inom relativt kort fid
vidta sådana åtgärder atl några problem inte behöver uppkomma i fråga om
nytillkommande lån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
frågor bör emellertid särskilt uppmärksammas i delta hänseende. Den ena är det
fallel alt del på taxeringsenheten finns flera byggnader och endast någon av
dem uppförts eller byggts om med sådant lån alt befrielse skall ske.
Svårigheter föreligger såväl för bostadsstyrelsen att lämna underrättelse om
alt etl sådanl fall är för handen och om vilken byggnad undantaget skall avse
som för skattemyndigheterna all konslalera att inte hela taxeringsenheien skall
undantas från skatten. Den andra situationen avser de fall där lånen
underskrider gränsen för atl föranleda befrielse från skalt. Även om
bostadsstyrelsen i många fall skulle kunna inhämta uppgifter om
taxeringsvärdet och därefter underlåta att lämna uppgifier om lån som
underskred den angivna gränsen, uppkommer svårigheter i del förul angivna
fallel all del finns flera byggnader på fastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
del förra fallel torde det inte gå att undvika en manuell utredning så snart
fråga uppkommer om atl undanta en fastighet med flera byggnader från
fastighetsskatt på grund av låneform. I det senare fallet finns anledning atl
skilja mellan de fall där en absolut beloppsgräns skall gälla och de fall där
gränsen slår i relation lill taxeringsvärdet. Beiräffande lån understigande
den absoluta beloppsgränsen torde det få ankomma på bostadsstyrelsen atl inte
rapportera lånet till skallemyndigheterna om gränsen underskrids. I övrigt får
prövningen ankomma på skattemyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
har angivii alt den ulformning som förslagel givits minskar värdet av
skatleförenklingskommitléns (B 1982:03) förenklingsförslag angående innehållet
i och hantering och kontroll av de förenklade deklaralionerna. Kommittén har
nyligen avlämnat betänkandet (SOU 1984:21) "Förenklad
självdeklaration" med förslag lill elt förenklat deklaralionsförfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
allmänna fastighetsskatten torde emellertid i huvudsak gå att passa in i ett
förenklal deklarationsförfarande. Däremoi är det självklarl alt en större
förändring av deklarations- och taxeringsförfarandet - oavsett atl det innebär
en förenkling - lar i anspråk betydande administrativa resurser och därför kan
vara svår att förena med genomförandeperioden för den allmänna
fastighetsskatten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:18</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4
Resursbehov inom skatteadministrationen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
nämnls i det föregående kommer införandel av den slatliga faslighetsskatten
atl kräva etl omfattande förberedelsarbeie vid beskattnings-myndigheterna.
Detla arbete bör så långt möjligt utföras innan skatten vid 1986 års taxering
skall påföras försia gången. När fastighelsskatten väl har inordnats i systemet
lorde resursbehovet för det löpande arbelet bli marginellt. Vad som sålunda
krävs är ett relativt stort tillfälligt resurstillskott i inledningsskedet
avseende främsl lokala skatlemyndighelerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn lill svårigheterna atl för förberedelsearbetet snabbi rekrylera
personal med erforderlig kompetens kommer det atl bli nödvändigt för de lokala
skattemyndigheterna all göra omprioriteringar. Detta kan eventuellt komma all
tillfälligt påverka ambitionsnivån vid arbetet med den årliga laxeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är f.n. svårt att beräkna hur slora personella insatser som krävs vid de lokala
skallemyndighelerna för atl klara förberedelsearbetet. Först sedan
datamaskineli bearbetning av länsstyrelsens fastighetstaxeringsregister skell
mot uppgifler om lagfarter och uppgifter om lån och räntebidrag kommer behovet
av utredningsinsatser atl kunna överblickas med någon säkerhel. Härtill kommer
svårighelerna alt bedöma antalet uired-ningsfall av andra skäl än de som
uppkommer vid denna bearbelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de lokala skatlemyndighelernas del kan det tillfälliga resursbehovet av personal
för förberedelsearbetet uppskattas till ca 15 milj. kr. F.n, ärdet inle möjligt
atl.ange hur detta belopp skall fördelas mellan myndigheterna. Eu belopp av
denna storieksordning kommer därför alt slällas till RSV:s förfogande för
senare fördelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
RSV:s drifltekniska avdelning måsle elt visst systemerings- och
programmeringsarbete utföras. Koslnaden härför kan beräknas lill ca 500 000 kr.
som bör tillföras verket lillfälligt. Även för RSV:s del torde del bli
nödvändigl med vissa omprioriteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
och bosladssiyrelsen är berörda av ADB-frågor i samband med fastighetsskattens
införande. I viss mån kommer det atl bli nödvändigt atl anpassa befintliga
register lill det akluella behovet. Det är av slor vikl för RSV alt arbetet på
detta område löper utan svårigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för informalion till faslighelsägarna beräknarjag lill ca 3,2 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4 Upprättade
lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättats
förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>t.
lag om statlig fasfighelsskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.
lag om upphävande av lagen (1982: 1194) om hyreshusavgift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5 Riksdagen
1984185. I saml. Nr 18</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.
lag om ändring i kommunalskallelagen (1928:370).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga 2.1.1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslagen
är av sådan karaklär au lagrådels yltrande bör inhämtas. Förslagen föranleder
vissa följdändringar i andra lagar vilka kommer atl redovisas i ett senare
sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Författningskommentar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.1
Lagen om statlig fastighetsskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>I §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
moisvarar i huvudsak 1 § i lagen (1982: 1194) om hyreshusavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
första stycket anges vem som är skatlskyldig till fastighetsskall och under
vilka förutsättningar skall skall utgå. Skatlskyldig är således den som skall
la upp garaniibelopp för faslighet som inkomst. Skatt skall erläggas för
fastighet som vid fastighetstiaxeringen betecknas som småhusenhet,
hyreshusenhel eller lantbruksenhet om det på lantbruksenheten finns småhus
eller hyreshus eller tomtmark för sådana hus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket anges undantag från skallen. Dessa undanlag överensslämmer i det
stora hela med undantagen från hyreshusavgift beroende på låneform. Med
tilläggslån för anordnande av studentbostäder som anges i punkten 3 avses lån
som enligt särskilt bemyndigande av Kungl. Maj:l beviljades under åren 1951-1962.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket reglerar förhållandet dä skaltebefriande lån som avses i andra slyckel
bara finns på vissa av de byggnader som ingår i enhelen. I sådant fall skall
från skatten undanlas endast den del av enheten som har sådant lån. Om på
enheten finns s.k. komplementhus och på della inte finns skaltebefriande lån,
skall någon uppdelning dock inle ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fiärde stycket finns en begränsning av rätlen lill undantag från skatten. Detla
gäller vid byggnation om koslnaden understiger för småhus 75 000 kr. och för
övriga fasligheler 50 % av taxeringsvärdet eller i vissa fall av
bosladsbyggnadsvärdet och lomtmarksvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
femle slycket sägs alt faslighel som har uppförts eller byggts om med stöd av
skaltebefriande lån skall undantas från och med del beskattningsår lånet
belalas ut. Vidare sägs all om sådeint lån har slutbelalats eller skulle ha
slutbelalats skall undantaget inte längre gälla fr.o.m. ingången av andra
beskattningsåret efter betalningen. Med slutbetalning avses även förtida
inlösen av lån. Om förtida uppsägning av ett lån har sketl av lånemyndigheten
blir dagen lill vilket lånet är uppsagt till belalning avgörande för beräkning
av undanlagets upphörande. Detta kommer i huvudsak atl gälla i fråga om
hyreshus. För småhus kommer oflasl alt gälla en annan ordning. Om ränlebidrag
har upphört i fråga om lån som avses i 38 § första stycket I
bosladsfinansieringsförordningen skall nämligen undantaget från skall inle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:18</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gälla fr.o.m. ingången av andra beskattningsåret efler del
räniebidragel upphört att utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafen regleras underlaget för skatten och med
vilkel procenttal skatten skall utgå. Principen är att hela taxeringsvärdet
skall ligga till grund för skatten. När det är fråga om småhus utgörs
underiaget emellertid av en tredjedel av taxeringsvärdet. Procenttalet är 1,4 %
om fasfighelen är schablonbeskaltad och eljesi 2 %. Del finns särskilda regler
för småhus och hyreshus på lantbruksenhet och för livförsäkringsanstalter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket behandlar underlaget för skallen för del
fall som avses i 1 § Iredje stycket, nämligen atl skatl bara skall betalas för
del av faslighel. 1 sådant fall skall skalt beräknas på den del av värdet som
belöper på den delen. Om fastigheten är sådan atl skilda delar av den skall
beskattas enligt skilda bestämmelser - en del som intäkt av annan fastighet
enligt 24 § 2 mom. KL och en annan del som intäkt av rörelse — skall underlaget
för skatten fördelas på dessa och skalleultagel på dessa delar följa de
allmänna principerna. Således skall skatten på den del som beskattas enligt 24
§ 2 mom. KL ulgå med 1,4 % och skatten på den del som ingår i rörelsen med 2%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I tredje stycket anges att med taxeringsvärde,
bosladsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde avses de värden som legat till gmnd för
eller ingått i beräkning av garantibeloppet. Bestämmelsen, som moisvarar 1 §
Qärde stycket lagen om hyreshusavgift, medför att såväl byggnadsvärde som
lomtmarksvärde ingår i underlaget och detla även i fråga om faslighet som
innehas med tomträtt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i fiärde stycket motsvarar 1 § fjärde
stycket lagen om hyreshusavgift. Den innebär alt om beskattningsåret omfattar
kortare eller längre tid än lolv månader eller om fastigheten förvärvats eller
avyttrats under beskallningsårel skall underlaget för beräkning av fastighetsskauen
jämkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3-6 §§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragraferna motsvarar 2-5 §§ lagen om hyreshusavgift. 3 §
reglerar ansvarigheten för fastighetsskatt vid dödsfall. 14 § finns
avmndningsregler avseende skatten. Avmndning skall ske för varje fastighet för
sig. 5 § anger att fastighetsskatten skall debileras och uppbäras enligt
uppbördslagen (1953:272), UBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § anger atl beteckningar som används i
faslighelstaxeringslagen (1979: 1152) eller KL skall ha samma belydelse i denna
lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
skall träda i krafl den 1 januari 1985 och lillämpas försia gången vid 1986 års
laxering. För skattskyldiga som har brutet räkenskapsår omfaltar
beskallningsårel vid 1986 års taxering normalt även lid före 1985 års ingång. I
dessa fall skall skatl genom en proportionering beräknas för den del av
beskattningsåret som infaller efter ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
skall faslighet som utgör småhusenhet samt småhus och tomtmark för småhus på
lantbmksenhet undantas från skallen om egendomen har förvärvals under perioden
1977-1983. Med förvärv avses samtliga förekommande slag av förvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
förvärvstidpunkl skall härvid i princip gälla den tidpunkt som används för
äganderättens övergång vid inkomstbeskattningen och förmögenhetsbeskattningen.
Denna tidpunkt är dagen för köpekontrakt om inte annan tidpunkt för
äganderättens övergång uttryckligen avtalats. Av praktiska skäl bör emellertid
bedömningen av förvärvstidpunklen också kunna ske på grundval av fångeshandling
som. har legal lill grund för lagfart. Vid 1986 års laxering skall också sådan
egendom undantas för vilken lagfart beviljats när fångeshandlingens datum
infallit under perioden 1977-1983. Således skall vid nämnda taxering undantas
även egendom som förvärvats enligt köpekontrakt utfärdai under år 1976 om
tagfart beviljas på köpebrev utfärdat under år 1977. Fastigheterna skall sedan
successivi föras in i systemet med början vid 1987 års taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Undantagen
gäller även om den skatiskyldige förvärvat eller fått lagfart på endasl en del
av fasfighelen men skaill gälla för hela den del av fastigheten som ägs av
honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
fasligheten har flera ägare och del av fasligheten har förvärvals av någon av
delägarna under angivna period skall endasl denna delägare undanlas från
skattskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
finns en bestämmelse som innebär alt kravel i I § fjärde stycket på att
byggnadsåtgärderna skall ha viss omfattning för atl beviljade lån skall medföra
undantag från skatt inte skall gälla i fråga om lån som har utbetalats före
ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2
Övriga lagar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagen
om hyreshusavgift</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
föreslås upphöra atl gälla den 1 januari 1985 men fortfarande tillämpas i fråga
om beskattningsår som har påbörjals före den 1 januari 1985. För skallskyldiga
som har brutet räkenskapsår skall avgift beräknas genom en proportionering för
den del av beskattningsåret som infaller före den I januari 1985.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Åndringar
i kommunalskallelagen 25 § 1 mom.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
momentet anges att från bruttointäkten av annan fastighet som beskattas
konventionellt får avdrag göras för hyreshusavgift. Ändringen innebär att
avdrag fortsättningsvis fär göras för fastighetsskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>41
§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillägget
i paragrafen innebär atl skattskyldiga med redovisning enligt konlantprincipen
skall få göra avdrag för fastighelsskatten för det beskaltningsår lill vilkel
skallen hänför sig. dvs. det år skatten enligt UBL skall ingå i den preliminära
skatten. Motsvarande föreslås gälla i fråga om skogsvårdsavgiften, vilken
debileras och uppbärs enligt samma principer som fastighetsskatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Punkl
3 ov anvisningarna till 20 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
här byts ordet "hyreshusavgift" ut mot "statlig
fastighetsskatt". Således kommer fastighetsskatten inte alt räknas som
allmän skatt. Della innebär atl skatten blir avdragsgill, liksom
hyreshusavgiften f n. är, såsom driftkostnad enligt 22 § och 29 § I mom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer atl lagrådets yltrande inhämtas över förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om statlig fastighetsskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om upphävande av lagen
(1982:1194) om hyreshusavgift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
kommunalskallelagen (1928: 370).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:57.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2.1.1 De remitterade förslagen 1 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om statlig fastighetsskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Den som vid taxering lill kommunal inkomstskatt skall ta upp garantibelopp
för fastighet som inkomst skall betala fastighetsskatt om fasligheten vid
fastighetstaxering betecknas som småhusenhet, hyreshusenhel eller
lantbruksenhet om på lantbmksenheten finns vad som vid fastighetstaxering
betecknas som småhus, hyreshus, tomtmark för småhus eller tomtmark för
hyreshus. Från fastighetsskatt undantas dock</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. småhusenhet
om intäkt av fastigheten beräknas enligt 24 § 2 mom.<br>
kommunalskallelagen (1928:370) saml småhus med lillhörande tomtmark<br>
på lantbruksenhet om byggnaden har uppförts eller byggis om efter år 1974<br>
med slöd av lån enligt bosladsfinansieringsförordningen (1974:946), ränte<br>
bidrag lämnas och lånel inte avser enbari följande ålgärder, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>åtgärder
för en bättre hushållning med energi eller användning av annat energislag än
olja vid uppvärmning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>åtgärder
vilka behövs för atl minska radondollerhallen till en nivå som är godtagbar
från allmän hälsovårdssynpunkt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. hyreshusenhet,
småhusenhet om intäkt av fasligheten beräknas enligt<br>
24 § 1 eller 3 mom. kommunalskattelagen saml hyreshus med lillhörande<br>
tomtmark på lantbruksenhet om byggnaden har uppförts eller byggts om<br>
efter år 1957 med stöd av lån enligt kungörelsen (1957: 360) om lertiäriån<br>
m.m. eller kungörelsen (1962:537) om bostadslån eller bosladskungörel-<br>
sen (1967:552) eller med slöd av lån enligt bostadsfinansieringsförordning<br>
en och lånet inle avser enbart följande åtgärder, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>åtgärder
för en bättre hushållning med energi eller användning av annat energislag än
olja vid uppvärmning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>åtgärder
vilka behövs för all minska ladondotterhalten till en nivå som är godlagbar
från allmän hälsovårdssynpunkl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>åtgärder
som avser förbättrad avfallshantering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hyreshusenhet, småhusenhet samt
småhus och hyreshus med lillhörande tomtmark på lantbruksenhet om byggnaden
har uppförts år 1957 eller tidigare med stöd av tilläggslån för anordnande av
studentbostäder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hyreshusenhet, småhusenhet saml
småhus och hyreshus med lillhörande tomtmark på lantbruksenhet om byggnaden
har uppförts efter år 1957 och lån har lämnats enligt räntelånekungörelsen
(1967:553),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5. taxeringsenhet
med ett taxeringsvärde understigande I 000 kronor.<br>
Om taxeringsenhet omfattar två eller fiera byggnader och lån som avses i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>andra
stycket finns endast på vissa byggnader skall från fastighetsskatt undantas
endast den del av enheten somi har sådant lån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad som
i andra stycket sägs om undanlag från fastighetsskatten gäller endast om del i
låneärendet fastställda låneunderlagel för ålgärderna överstiger 75000 kronor
i fråga om småhus som avses i 38 § första slycket i
bostadsfinansieringsförordningen eller i övriga fall låneunderlaget överstiger
50 procent av det vid lånets beviljande gällande taxeringsvärdet eller i fråga
om småhus och hyreshus på lantbruksenhet del gällande bosladsbyggnadsvärdet
och lomtmarksvärdet. I fall som avses i tredje slycket</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:180.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>t</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
prövning ske med ulgångspunkl i värdel på den del som fått sådant lån. Om
åtgärderna ulförs i etapper beaktas vid jämförelse av låneunderlag och
taxeringsvärde även låneunderlag för tidigare etapper. Om laxerings-värde inte
bestämls uppskattas värdet enligt de grunder som enligt
fastig-helstaxeringslagen (1979:1152) gäller för åsätlande av taxeringsvärde.
Uppskattningen skall ske med hänsyn till fastighetens beskaffenhel vid
tidpunkten för lånels beviljande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Faslighel
med byggnad som har uppförts eller byggis om med slöd av lån som avses i andra
slycket skall undanlas från fastighetsskatt från och med det beskattningsår
lånet betalas ut. Från och med ingången av andra beskattningsåret efter del år
lånel har slutbelalats eller skulle ha slutbelalats skall fastigheten inte
längre undanlas från skatt. När ränlebidrag har upphört att utgå i fråga om lån
som avses i 38 § första slycket I bostadsfinansieringsförordningen skall
undantaget från skatt inle gälla från och med ingången av andra
beskattningsåret efter räntebidragets upphörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2
§ Fastighetsskallen ulgör för varje beskaltningsår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>2 procent av taxeringsvärdet om
inläkt av fastigheten beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskallelagen
(1928:370) och fasfighelen ulgör hyreshusenhel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>2 procent av en iredjedel av
taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 24 § 1 mom.
kommunalskattelagen och fasfighelen ulgör småhusenhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>1,4 procent av en tredjedel av
taxeringsvärdet om intäkt av fasfighelen beräknas enligt 24 § 2 mom. kommunalskallelagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>d) 1,4
procenl av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas<br>
enligt 24 § 3 mom. kommunalskallelagen och fastigheten ulgör hyreshus<br>
enhel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>e) 1,4
procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastighe<br>
ten beräknas enligt 24 § 3 mom. kommunalskallelagen och fastigheten<br>
ulgör småhusenhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>f) 2
procent av bosladsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde avseende<br>
hyreshus på lantbmksenhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>g) 2
procent av en Iredjedel av bostadsbyggnadsvärde och tomtmarks-<br>
värde avseende småhus på lantbruksenhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>h) 2
procenl av taxeringsvärdet om hyreshusenhet enligt 4 kap. 11 § andra stycket
faslighelstaxeringslagen (1979; 1152) skall ha beskattningsnaturen
jordbruksfaslighel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i)
2 procenl av en tredjedel av taxeringsvärdet om småhusenhet enligt 4 kap. 11 §
andra stycket faslighelstaxeringslagen skall ha beskattningsnaturen
jordbruksfastighet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>j) 2
procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten utgör intäkt av rörelse
enligt kommunalskallelagen och fastigheten utgör hyreshusenhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>k)
2 procenl av en iredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten utgör
inläkl av rörelse enligt kommunalskallelagen och fasligheten ulgör småhusenhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1)
1,4 procenl av den del av taxeringsvärdet av fastighet, ägd av livförsäkringsanstalt
som avses i 30 § 2 och 5 mom. kommunalskallelagen, som belöper på verksamhet
avseende pensionsförsäkringar eller avgångsbidragsförsäkringar som avses i 30
§ 2 mom. kommunalskattelagen och 2 procent av resterande del av taxeringsvärdet
om fastigheten ulgör hyreshusenhel. Om fastigheten utgör en småhusenhet ulgör
underlaget en tredjedel av nämnda delar av taxeringsvärdet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>*rop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
faslighelsskall enligt I § iredje slyckel endast skall belalas för del av
äsiighei skall underlaget för beräkning av faslighetsskatten utgöras av den lel
av värdet som belöper på denna del av fastigheten. Vad som nu sagls )m
uppdelning av underlag skall gälla även i de fall intäkt av en fastighet kall
beräknas enligt skilda beslämmelser i kommunalskallelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
taxeringsvärde, bostadsbyggnadsvärde och lomtmarksvärde avses le värden som
legat lill grund för eller ingått i beräkning av garantibelop-)et.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
garanlibeloppel jämkats enligt bestämmelserna i 47 § sjätte stycket
:ommunalskattelagen skall också underiaget för beräkning av fastighetsskatten
jämkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
§ Vad som föreskrivs i 15 § 2 mom. första stycket lagen (1947:576) om itaUig
inkomstskatt om ansvarighet för sådan skalt gäller också beträffan-le
faslighelsskall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
§ Fastighetsskatt utgår i helt antal kronor. Skattebeloppet avrundas till
lärmast lägre hela krontal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5
§ 1 fråga om debitering och uppbörd av fastighetsskatt gäller besläm-nelserna i
uppbördslagen (1953:272).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
§ Fastighetsskau tillfaller staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
§ Beteckningar som används i faslighelstaxeringslagen (1979: 1152) el-er
kommunalskallelagen (1928: 370) har samma belydelse i denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag iräder i kraft den 1 januari 1985 och fillämpas första gången .'id 1986 års
taxering. I fråga om förvärvskälla för vilken beskattningsåret lar börjal före
ikraftlrädandet skall avgiften vid 1986 års taxering påföras ned så stor del
som svarar mot förhållandel mellan den del av beskatt-lingsåret som infaller
efter ikraftträdandet och hela beskattningsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fastighetsskatt
skall inte belalas för småhusenhet eller för småhus eller omlmark för småhus på
lantbruksenhet om den skattskyldiges förvärv iller datum för fångeshandlingen
som legat till gmnd för hans lagfart infallit enligt följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Undantas
vid taxeringsår År för förvärv eller för fångeshandling som legat till
grund för lagfart</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>1986<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1977-1983</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>1987<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1978-1983</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>1988<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1980-1983</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>1989<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1982
eller 1983</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som nu sagls gäller även om förvärvet eller lagfarten avsett endast :n del av
fastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
lagfart likställs inskrivning av upplåtelse eller förvärv av tomträtt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 1 § fjärde stycket gäller inte i fråga om lån som har itbetalats före
ikraftträdandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>73</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om upphävande av lagen (1982:1194) om hyreshusavgift</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs alt lagen (1982:1194) om hyreshusavgift skall upphöra att gälla vid
utgången av år 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den upphävda lagen gäller
dock fortfarande i fråga om beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari
1985. Därvid skall avgift påföras med så stor del som svarar mot förhållandet
mellan den del av beskattningsåret som infaller före den 1 januari 1985 och
hela beskattningsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:86.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 18</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:18</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>) Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskallelagen (1928:
370)' dels alt i 25 § I mom. och punkt 3 av anvisningarna lill 20 § ordet
"hyreshusavgift" skall bytas ut mot "statlig
fastighetsskatt", dels atl 41 § skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41 §= Inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse skall
beräknas enligt bokföringsmässiga grunder, i den mån dessa icke stå i slrid
med särskilda bestämmelser i denna lag. Även inkomst av annan fastighet
beräknas enligt bokföringsmässiga grunder i de fall som angivas i punkt 1 av
anvisningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 andra fall än som nu sagls eller</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 andra fall än som nu sagts eller<br>
som anges i punkt 4 a av anvisning-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>som anges i punkt 4 a av anvisning<br>
arna skall intäkt anses hava ålnju-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>arna skall intäkt anses hava åtnju<br>
tits det beskattningsår, under vilket</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>lits det beskattningsår, under vilket<br>
intäkten blivil för den skattskyldige</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>intäkten blivit för den skatiskyldige<br>
tillgänglig för lyftning, och skall ut-</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillgänglig för lyftning, och skall ul<br>
gift eller omkostnad anses belöpa</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>gift eller omkostnad anses belöpa<br>
på del beskaltningsår, varunder ut-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>på det beskattningsår, varunder ut<br>
giften betalats eller omkostnaden</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>giften betalats eller omkostnaden<br>
ägt mm. Sådan speciell skatt, avgifi</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>ägl rum. Sådan speciell skatt, avgift<br>
eller ränla, som ingår i slutlig eller</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller ränta, som ingår i slullig eller<br>
tillkommande skall enligt upp-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillkommande skatl enligt upp<br>
bördslagen, ävensom ränla å kvar-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>bördslagen, anses dock belöpa på<br>
stående skatt enligt samma tag</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>del beskattningsår då den slutliga<br>
anses dock belöpa på det beskall-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>eller lillkommande skatten påförts,<br>
ningsår då den slutliga eller tillkom-</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdsavgiji och statlig Jäs-<br>
mande skallen påförts.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>tighetsskatt skall emellertid anses</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>belöpa på det år lill vilkel avgijten och skatten hänjör
sig.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om inkomsi av annan fastighet som inte skall
beräknas enligt bokföringsmässiga grunder saml inkomst av kapital gäller
beträffande ränta som har erlagts i förskott aU avdrag vid 1982-1985 års
taxeringar inle medges för den del av räntan som belöper på tid efter taxeringsårets
utgång. För ränta som enligt denna beslämmelse inte kunnat dras av omedelbart
medges avdrag med lika stora belopp varje år under återstoden av den tid som
förskottsbetalningen har avseit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas
första gången vid 1986 års taxering. Äldre beslämmelser gäller dock fortfarande
i fråga om hyreshusavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senasle lydelse av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25 §lmom. 1982:1195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>punkl 3 av anvisningarna lill 20 § 1982:1195. Senasle
lydelse 1983:452.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>75</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:252.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2.2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om statlig fastighetsskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den som vid laxering lill
kommunal inkomstskatt skall ta upp garantibelopp för faslighel som inkomsi
skall betala faslighetsskatt för fastigheten om den vid fastighetstaxeringen
betecknas som småhusenhet, hyreshusenhet eller lantbruksenhet om på
lantbruksenheten finns vad som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus,
hyreshus, tomtmark för småhus eller tomtmark för hyreshus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Fastighetsskauen utgör för
varje beskaltningsår</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>2 procent av taxeringsvärdet om
inläkt av fastigheten beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskallelagen
(1928:370) och fastigheten utgör hyreshusenhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>2 procent av en Iredjedel av
taxeringsvärdet om inläkt av fastigheten beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskallelagen
och fastigheten utgör småhusenhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>1,4 procenl av en tredjedel av
taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 24 § 2 mom.
kommunalskattelagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>d) 1,4
procent av taxeringsvärdet om inläkl av fastigheten beräknas<br>
enligt 24 § 3 mom. kommunalskallelagen och fastigheten utgör hyreshus<br>
enhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>e) 1,4
procent av en Iredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastighe<br>
ten beräknas enligt 24 § 3 mom. kommunalskallelagen och fasligheten<br>
utgör småhusenhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>O 2
procent av bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde avseende hyreshus på
lantbruksenhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>g) 2
procent av en tredjedel av bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde avseende
småhus på lantbruksenhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>h) 2
procent av taxeringsvärdet om hyreshusenhet enligt 4 kap. 11 § andra slycket
faslighelstaxeringslagen (1979:1152) skall ha beskattningsnaturen
jordbmksfaslighet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i) 2
procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om småhusenhet enligt 4 kap. 11 §
andra stycket faslighelstaxeringslagen skall ha beskattningsnaturen
jordbruksfastighet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>j) 2
procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten ulgör inläkt av rörelse
enligt kommunalskattelagen och fasligheten utgör hyreshusenhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>k) 2
procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten utgör
intäkt av rörelse enligt kommunalskallelagen och fasligheten ulgör småhusenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
den del taxeringsvärdet av en fastighet, som ägs av en i 30 § 2 eller 5 mom.
kommunalskattelagen angiven livförsäkringsanstalt, belöper på verksamhet
avseende sådana pensionsförsäkringar eller avgångsbidragsförsäkringar som
nämns i 30 § 2 mom. samma lag, skall dock procenttalet, i stället för vad som
därom föreskrivs i första stycket j eller k, utgöra 1,4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av
fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa
delar uigöras av den del av värdel som belöper på respektive fastighetsdel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
taxeringsvärde, bosladsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde avses ie värden som
legat lill grund för eller ingåtl i beräkning av garantibelop-3et.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
garanlibeloppel jämkats enligt bestämmelserna i 47 § sjätte stycket
kommunalskallelagen skall också underlaget för beräkning av fastighetsskatten
jämkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Bestämmelserna i denna lag om
fastighet som är småhusenhet, hyreshusenhet eller lantbruksenhet gäller otkså
beträffande del av fastighet, (lera fastigheter eller delar av fastigheter som
utgör sådan enhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Vad som föreskrivs i 15 § 2
mom. försia slyckel lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt om ansvarighet för
sådan skalt gäller också beträffande fastighetsskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Fastighetsskatt ulgår i hell anlal kronor. Skattebeloppet avrundas till<br>
närmast lägre hela krontal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I fråga om debitering och
uppbörd av fastighetsskatt gäller bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Fastighetsskatt tillfaller
staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Beteckningar i denna lag som
används även i faslighelstaxeringslagen (1979:1152) eller kommunalskallelagen
(1928:370) har samma belydelse som i dessa lagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års
taxering. Ingår fastighet i förvärvskälla för vilken beskattningsåret har
börjat före ikraftträdandet skall skatten vid 1986 års taxering påföras med så
stor del som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som
infaller efter ikraftträdandet och hela beskattningsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
stället för vad som därom föreskrivs i 2 § första stycket b. f, g, i och k
skall procenttalet vid 1986 års taxering utgöra 0,7 och vid 1987 års taxering
1,4. I stället för vad som därom föreskrivs i 2 § första stycket c och e skall
procenttalet vid 1986 års taxering utgöra 0,5 och vid 1987 års taxering 1.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:52.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:18</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>77</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om upphävande av lagen (1982:1194) om hyreshusavgift</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att lagen (1982:1194) om hyreshusavgift skall upphöra att gälla vid
ulgången av år 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om beskaltningsår som har
påbörjats före den I januari 1985. Därvid skall avgifi påföras med så stor del
som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller
före den 1 januari 1985 och hela beskattningsåret.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:88.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>78</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i knmmunalskattelagen (1928:370)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)' dels att i 25 § 1 mom.
och punkt 3 av anvisningarna lill 20 § ordet "hyreshusavgift" skall
bytas ut mot "statlig fastighetsskatt", dels alt 41 § skall ha nedan
angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>41
§ Inkomst av jordbmksfaslighet eller rörelse skall beräknas enligt bokföringsmässiga
gmnder, i den mån dessa icke stå i strid med särskilda bestämmelser i denna
lag. Även inkomsi ,av annan fasfighel beräknas enligt bokföringsmässiga grunder
i de fall som angivas i punkt I av anvisningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>I
andra fall än som nu sagts eller</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>I andra fall än som nu sagts eller<br>
som anges i punkt 4 a av anvisning-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>som anges i punkl 4 a av anvisning<br>
arna skall intäkt anses hava ålnju-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>arna skall intäkt anses hava åtnju<br>
tits det beskattningsår, under vilket</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>lits det
beskattningsår, under vilket<br>
intäkten blivit för den skattskyldige</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>intäkten blivit för
den skattskyldige<br>
tillgänglig för lyftning, och skall ut-</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>tillgänglig för
lyftning, och skall ut<br>
gift eller omkostnad anses belöpa</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>gift eller omkostnad anses belöpa<br>
på det beskattningsår, varunder ut-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>på det beskattningsår, varunder ut<br>
giften betalats eller omkostnaden</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>giften betalats eller omkostnaden<br>
ägt mm. Sådan speciell skatt, avgift</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>ägt rum. Sådan
speciell skatt, avgifi<br>
eller ränta, som ingår i slutlig eller</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>elter ränta, som
ingår i slutlig eller<br>
tillkommande skatt enligt upp-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>tillkommande skalt enligt upp<br>
bördslagen, ävensom ränla å kvar-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>bördslagen, anses dock belöpa på<br>
slående skatt enligt samma lag</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>det beskattningsår då den slutliga<br>
anses dock belöpa på det beskatt-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>eller tillkommande skatten påförts,<br>
ningsår då den slulliga eller tillkom-</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>Skogsvårdsavgifi och
statlig fas<br>
tnande skatten påförts.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>tighetsskatt skall emellertid anses</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:159.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>belöpa på det beskattningsår tUl vUket avgiften och skatten hänför
sig.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om inkomst av annan fastighet som inte skall beräknas enligt
bokföringsmässiga grunder samt inkomst av kapital gäller beträffande ränta som
har eriagts i förskott att avdrag vid 1982- 1985 års taxeringar inte medges för
den del av räntan som belöper på tid efter taxeringsårets utgång. För ränta som
enligt denna beslämmelse inte kunnat dras av omedelbart medges avdrag med lika
stora belopp varje år under återstoden av den tid som förskottsbetalningen har
avsett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års
taxering. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om hyreshusavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Senaste lydelse av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>25
§ 1 mom. 1982:1195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>punkt
3 av anvisningarna till 20 § 1982:1195.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'> Senaste
lydelse 1983:452.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i taxeringslagen (1956:623)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)' dds atl i 68 § ordet
"hyreshusavgift" skall bytas ul mol "statlig fastighetsskau".
dds atl 25 och 72 a §§ skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>25
§= Allmän självdeklaration skall upptaga:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den skaltskyldiges namn och
postadress, hemortskommun, där sådan finnes, och hemvist därstädes,
personnummer samt nummer å för honom utfärdad skallsedel å preliminär skatl för
årel näst före taxeringsåret ävensom beträffande ullänning nationalitet,
beträffande utländsk juridisk person det land, där styrelsen hafl sill säte.
saml beiräffande skatlskyldig, som allenast under någon del av beskallningsårel
varil i rikel bosatl, uppgift om den tid, han sålunda haft bostad härstädes,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>alla förvärvskällor,
beiräffande vilka skallskyldighet för beskallningsårel åligger den
skatiskyldige: och skall därvid i fråga om förvärvskälla, i vilken
skattepliktig faslighet ingått, särskilt angivas dels beskaffenheten av den
skattskyldiges innehav av fastigheten, dels fastighetens taxeringsvärde årel
näst före taxeringsåret eller, om sådant värde det året icke varit fasligheten
åsätt, dess eljesi antagliga värde vid taxeringsårets ingång, dels ock, därest
fastigheten icke ingått i förvärvskällan under hela beskattningsåret eller
fastigheten ingått däri endast till viss del, hum lång tid eller till vilken
del fastigheten sålunda ingått i förvärvskällan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>de inläkler och de avdrag, som
äro atl hänföra till varje förvärvskälla, dock att ersättning, som enligt
bestämmelserna i 37 § I mom. 1. g) icke behöver upplagas i kontrolluppgift, ej
heller behöver upptagas i deklaralionen såsom intäkt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>de allmänna avdrag, som den
skatiskyldige yrkar fa tillgodonjuta vid taxeringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den skaltskyldiges tillgångar
och skulder vid slulel av beskattningsåret, ändå att förmögenheten icke uppgår
till skaUepliktigl belopp, dock endast om och i den män skattskyldighet för
förmögenhet åligger honom,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beloppel av den preliminära
skatt, som genom skalleavdrag eriagls för årel näst före laxeringsåret, ävensom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>garantibelopp, dock för annan
skatlskyldig än fysisk person, dödsbo eller familjestiftelse endasl om beloppet
skall tas upp som skattepliktig inkomsi i den skaltskyldiges hemortskommun,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om deklaralionen avser
fåmansförelag, delägares eller honom närstående persons namn, personnummer och
adress och i förekommande fall aktie- eller andelsinnehav tillika med angivande
av röstvärde, om olika röstvärden förekomma, dock alt uppgifter icke behöva
lämnas för när-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Lagen omtryckt 1971: 399.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Senaste
lydelse av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>68
§ 1983;1091</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lagens
rubrik 1974:773.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-
Senaste lydelse 1984: 360.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>>rop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>'Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tående
person, som ej uppburil ersättning från, träffat avtal eller haft nnat därmed
jämförligt förhållande med företaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9)
räntetillägg som skall beaktas vid fastställande av underlag för tilläggsbelopp
samt gmnderna för beräkning av räntetilläggel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmän
självdeklaration skall</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Allmän självdeklaration skatl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>lärjämte
innehålla de uppgifler, därjämte innehålla de uppgifter,<br>
;om för särskilda fall föreskrivas i som för särskilda fall föreskrivas i<br>
lenna lag eller som erfordras för denna lag eller som erfordras för<br>
)eräkning av pensionsgrundande beräkning av pensionsgrundande<br>
nkomst enligt lagen om allmän för- inkomst enligt lagen om allmän för-<br>
läkring.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>säkring eller för beräkning av fas-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>tighetsskatt enligt lagen (1984:000) om statlig fastighetsskatt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ha
makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och inder detla
år levt tillsammans, var för sig inkomst att taxera enligt lagen 1947:576) om
statlig inkomstskatt, skall vardera maken uppgiva huruvida nkomst av
förvärvskälla är A-inkomst eller B-inkomst enligt 9 § 3 mom. lämnda lag. Vad nu
sagts om makar skall i tillämpliga delar jämväl gälla i råga om skattskyldiga
som avses i 65 § sista stycket kommunalskattelagen 1928:370).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
skattskyldig under beskattningsåret varit gift, skall han jämväl upp-;iva sådan
boets elter andra makens inkomst och förmögenhet, över vilken örvaltningen
rättsligen tillkommit honom. Åligger skattskyldigheten andra itaken, skall
uppgiften lämnas å särskild blankett. Då skattskyldig skall axeras för barns
eller annans förmögenhel, skall uppgift lämnas jämväl om iådan förmögenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Belopp,
som upptagas i självdeklaration, skola utföras i hela krontal, så itt
överskjulande öretal bortfalla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>72 a
§ Har taxering för inkomst eller förmögenhet som har beslutats av taxeringsnämnd
icke införts i skattelängd inom föreskriven tid eller har sådan taxering
införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen införts
felaktigt i sådan längd, får länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten
besluta om rättelse av längden i denna del. Har beskattningsbar inkomst enligt
2 § lagen (1958:295) orn sjömansskaft eller enligt 1 § 2 mom. nämnda lag
skattepliktig dagpenning eller det antal perioder om trettio dagar för vilka
skaUskyldig uppburit sådan inkomst ändrats, skatl myndigheten vidtaga härav
betingad rättelse av längden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
eller den lokala skattemyndigheten får vidare, om inte lärskilda skäl talar för
att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>IV </span><span style='font-family:Verdana'>taxeringen
i den mån denna blivit oriktig till följd av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1)
uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i
leklaration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Senaste
lydelse 1984:349.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2) uppenbar
felaktighet i fråga</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2) uppenbar felaktighet i fråga<br>
om uppgift lill ledning för påfö-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>om uppgift till ledning för påfö<br>
rande av skogsvårdsavgift eller om</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>rande av skogsvårdsavgift eller<br>
fastighets taxeringsvärde,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>slallig faslighetsskatt eller om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fastighets
taxeringsvärde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>uppenbar felaktighet i fråga om
beräkning av intäkt av annan fastighet enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370), beräkning av avdrag enligt 45 § försia slycket kommunalskallelagen
eller beräkning av garanti-belopp enligt 47 § kommunalskattelagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>4)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>uppenbar felaktighet i fråga om schablonavdrag för
egenavgift och avstämning av sådant avdrag eller avdrag som annars medges
skattskyldig ulan särskild utredning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>5)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>uppenbar felaktighet i fråga om avdrag, vars rätta
belopp framgår av debitering, eller avräkning enligt 46 § 4 mom.
kommunalskattelagen av allmänl avdrag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>6)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>uppenbar felaktighet i fråga om grundavdrag eller
avräkning enligt 50 § 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen av sådant
avdrag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>7)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>uppenbar felaktighet i fråga om sådana
fömtsättningar för skattereduktion, som enligt 68 § skall antecknas i
skattelängd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>8)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>uppenbar felaktighet i fråga om fömtsättningar för
tillämpning av bestämmelserna i 11 § 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt om
uppdelning av A-inkomst och B-inkomst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>9)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av makars
och hemmavarande barns förmögenhet enligt 12 § lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>uppenbar felaktighet varigenom
A-inkomst enligt 9 § 3 mom. lagen om slallig inkomstskatt har betecknats som
B-inkomst eller inkomst av Ijänsl, lill den del denna utgörs av periodiskt
understöd eller därmed jämföriig periodisk intäkt, har betecknats som
A-inkomst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>uppenbariigen för lågt avdrag
enligt 50 § 2 mom. fjärde stycket kommunalskallelagen eller molsvarande avdrag
enligt lagen om statlig inkomstskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
eller den lokala skattemyndigheten får också, om inte särskilda skäl talar för
att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse av laxeringen i de fall
då denna uppenbariigen blivit för hög till följd av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att den skatiskyldige på gmnd
av elt felaktigt eller ofullständigt underlag, som lämnats av annan än honom
själv, har taxerats för en intäkt som han inle har haft,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>aU den skatiskyldige först
efter taxeringsperiodens utgång har styrkt sin rält lill elt i
självdeklarationen eller hos taxeringsnämnden yrkat avdrag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att taxeringsnämnden inte har
prövat uppgifter som varit tillgängliga för skattemyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreligger
felaktighet av angivna slag får myndigheten även besluta om därav föranledd
ändring av den skaltskyldiges eller makens taxering i ovan angivna hänseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
ulgången av maj månad året efter taxeringsåret får räftelse enligt denna
paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om felaktighet av den art som
denna paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den som har att besluta om
rättelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
rätlelse beslutas skall, om det behövs, yttrande inhämtas från</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>»rop. 1984/85:18</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>axeringsnämndens
ordförande. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt andra eller järde stycket höjning
av taxering, skall den skattskyldige beredas tillfälle 'ttra sig innan rättelse
sker, om hinder härför ej möter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslutas
rättelse eller vägras rätlelse som den skattskyldige har yrkat, kall, om detta
ej är uppenbart överflödigt, beslutet inom två veckor illställas den
skattskyldige i den ordning som i 69 § 4 mom. föreskrivs i råga om
underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Talan
mol beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf förs genom )esvär över den
taxering som avses med rältelsebeslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången i råga om
1986 års taxering. Äldre bestämmelser om hyreshusavgift gäller lock fortfarande
i fråga om hyreshusavgift vid taxering för beskattningsår ;om börjat före
ikraftträdandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:83.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:18</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>83</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i uppbördslagen (1953:272)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att i 1 § och 3 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272)' ordet
"hyreshusavgift" skall bytas ut mot "stafiig fastighetsskau".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1985 och fillämpas första gången i fråga om
preliminär skatt för år 1985 och slutlig skatt på gmnd av 1986 års taxering.
Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om hyreshusavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:77.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Lagen omtryckt 1972:75.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Senaste lydelse av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
§ 1983:1090</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 § 1 mom. 1983:1090</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lagens rubrik 1974:771.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>84</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i skattebrottslagen (11971:69)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att i 1 § skaltebiottslagen (1971:69)' orden "lagen (1982:1194)
om hyreshusavgift" skall bytas ut mot "lagen (1984:000) om statlig
fastighetsskatt''.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i krafl den 1 januari 1985. Äldre bestämmelser gäller dock
fortfarande i fråga om avgift enligt lagen (1982:1194) om hyreshusavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:82.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Senaste
lydelse av 1 § 1984:601.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:18</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs all 7 och 10 §§ skaueregislerlagen (1980:343)' skall ha nedan
angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 f
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 §§,
det centrala skatteregislret innehålla följande uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Sådana
uppgifter om ägarförhållandena i fåmansförelag som avses i<br>
25 § 8) taxeringslagen (1956:623).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgifter angående avslutad
revision, verkställt laxerings- eller mer-värdeskaltebesök eller annal
sammanträffande enligt 31 § 2 mom. iredje slyckel taxeringslagen eller 26 a §
lagen (1968:430) om mervärdeskau. För varje sådan åtgärd får anges tid, art,
beskallningsperiod, skatleslag, myndighets beslul om beloppsmässiga ändringar
av skatt eller underlag för skatl med anledning av åtgärden saml uppgift
huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgifl om registrering av
skyldighet alt betala skatl, uppgifler som behövs för alt bestämma skatt enligt
uppbördslagen (1953:272) och lagen om mervärdeskatl samt uppgifter om redovisning,
inbetalning och återbetalning av sådana skatter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgift om maskinelll
framställt förslag till sådant beslut som enligt lag eller förordning skall
anlecknas i skattelängd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgifl om beslut om anstånd
med avgivande av deklaration och med betalning av skalt, dock ej skälen för
beslulen, samt uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att
fullgöra deklarationsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Administrativa och tekniska
uppgifter som behövs för beskaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgifter som skall lämnas i
självdeklaration i sammanställningarna för statlig och kommunal inkomstskatt
saml i förmögenhetsredovisningen om skattepliktig förmögenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgift om beslul om
beskattning, dock ej skälen för beslutet, samt uppgift om utmätning enligt 68 §
6 mom. uppbörd slagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgift om alt fordran mot
personen registrerats hos kronofogdemyndighet, uppgifl om indrivningsresultat,
uppgift om beslut om ackord, Hkvidalion eller konkurs samt uppgift om
betalningsinsiällelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10. Uppgifl
om anlal anslällda och de anslälldas personnummer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11. Uppgift
om telefonnummer samt särskild adress för skattsedelsför<br>
sändelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgift från kontrolluppgift
enligt 37 § 1 -3, 3 b-3 f och 4 laxeringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgift om beleckning, taxe-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>13.
Uppgift om beteckning, taxeringsvärde, delvärde och beskatt-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>ringsvärde,
delvärde och beskattningsnatur för fastighet som ägs el-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>ningsnatur
för faslighel som ägs eller innehas av personen, andelens</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>ler
innehas av personen, andelens storiek om fasligheten har flera</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>storiek
om fastigheten har flera</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I ägare samt sådan uppgift
om fas- ägare samt sådan uppgift om fas-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Lagen omtryckt 1983: 143. - Senaste lydelse 1984: 358.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:18</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=123>
<tr>
<td valign=top align=left height=123 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tigheten
som behövs för bedömning humvida inkomst av fastigheten skall beräknas med
tillämpning av 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) och uppgift om
intäkt som har beräknats med fillämpning av nämnda lagrum.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>tigheten som behövs för bedömning huruvida inkomst av fastigheten
skall beräknas med tillämpning av 24 § 2 mom. kommunalskallelagen (1928:370)
och uppgift om intäkt som har beräknats med tillämpning av nämnda lagrum samt
övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgift om tid och art för
planerad eller pågående revision samt beskallningsperiod och skatteslag som
denna avser samt uppgift om tid för planerat taxerings- eller
meivärdeskattebesök eller annal sammanträffande enligt 31 § 2 mom. tredje
stycket laxeringslagen eller 26 a § lagen om mervärdeskall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>15.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Uppgifl om postgiro- och bankgironummer, om
personen är näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>16.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Uppgift om bruttointäkt av tjänsl och dennas
fördelning på olika kategorier av tjänst samt summan av avdrag från intäkten
och dennas fördelning på kosinader för resor mellan bostad och arbetsplats å
ena sidan och övriga kostnader å andra sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>17.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgift om omsättning i
näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>18.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Uppgift angående varulager, resultat av
bmttovinstberäkning, annan beräkning av relationstal eller liknande,
nettointäkt eller underskott av förvärvskälla med angivande av den del därav
som belöper på delägare, skönsmässig beräkning, belopp som under
beskattningsåret har stått lill förfogande för levnadskostnader, varuuttag,
totala bilkoslnader samt privat andel därav, bilförmån, bostadsförmån eller
annan sådan förmån, avsättning till fond, investeringsreserv eller liknande,
insättning på skogskonto eller liknande, nedskrivning av fordringar saml av-
och nedskrivning med högsia möjliga belopp, dock endasl uppgifl om alt här
angivet förhållande föreligger och om belopp, procenllal eller årtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>19.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Uppgifl från cenirala bilregistret om innehav av
fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke, lyp och årsmodell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>20.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppgift för beräkning av
skattereduktion för fackföreningsavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10
§' Terminalålkomsl lill uppgifter i register enligt denna lag får finnas endast
för de ändamål som anges i 1 § och i den ulslräckning i övrigt som anges i
andra-femte styckena.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=101>
<tr>
<td valign=top align=left height=101 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelse och lokal
skaltemyndighet får ha lerminalåtkomst till uppgifler som avses i 5 och 6
§§, 7 § 1-6, 9, 15 och 17 samt de uppgifter därutöver som behövs för utfärdande
av skattsedel och dublettskattsedel.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelse
och lokal skaltemyndighet får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5
och 6 §§, 7 § 1-6, 9, 13, 15 och 17 samt de uppgifter därutöver som behövs för
utfärdande av skattsedel och dub-lettskaltsedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Senaste lydelse 1983:449.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:18</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelse
och lokal skalle-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelse och lokal skalte<br>
myndighet får vidare ha lerminalål-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>myndighel får vidare ha lerminalåt<br>
komst till uppgifter som avses i 7 §</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>komst lill uppgifler som avses i 7 §<br>
7, 8, 10-14, 18 och 20 och som</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7,8, 10-72, 14, 18 och 20 och som<br>
hänför sig till länet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>hänför sig lill länel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksskatteverket
får ha terminalålkomsl till uppgifter som avses i 5 och 6 §§ samt 7 § 1-15, 17,
18 och 20.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndighet får ha
terminalålkomsl lill det cenirala skatteregislret i fråga om uppgifter enligt
5 och 6 §§ samt 7 § 1, 3 och 4. Kronofogdemyndighet i del län där ell mål är
registrerat för exekutiva ålgärder får vidare ha sådan terminalåtkomst i fråga
om uppgifler enligt 7 § 7, 8, 12 och 13. Terminalåtkomslen får avse den som är
registrerad som gäldenär hos kronofogdemyndighet eller make till gäldenären
eller annan som sambeskattas med gäldenären. I fråga om uppgifter enligt 7 § 1
får terminalåtkomslen avse också den som är delägare i fåmansförelag där någon
som avses i iredje meningen är delägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag Iräder i krafl den 1 januari 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:72.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Trvckeri. Stockholm 1984</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G80318prop_198485__18.pdf3353260pdfom statlig fastighetsskatthttps://data.riksdagen.se/fil/A84E411E-DA31-485A-A1AE-E580F4C38416