2449548G8031781984/85178propproppropProposition 1984/85:178PropositionProposition17801985-03-21 00:00:002025-12-19 13:20:052008-06-13 08:43:20om domstolarna och eko-brotten m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G803178/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G803178https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G803178
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85:178</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>om domstolarna och
eko-brotten m. m.;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 21 mars 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll ovannämnda dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:292.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar OLOF PALME</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:218.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STEN
WICKBOM</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås åtgärder för att förstärka de allmänna domstolarnas
kompetens i mål om ekonomisk brottslighet. Åtgärderna bygger på förslag från
kommissionen (Ju 1982:05) mot ekonomisk brottslighet och från
rättegångsutredningen (Ju 1977:06).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidlyftiga
eller komplicerade brottmål, i vilka ekonomiska eller skatterätlsliga
förhållanden har väsentlig betydelse för bedömningen, skall enligt förslaget
företrädesvis handläggas av vissa tingsrätter som särskilt utsetts av
regeringen. Avsikten är att i princip en tingsrätt för var och en av de 13 åklagarregioner
som landet delas in i fr.o.m. den I juli 1985 skall utses. Dessa tingsrätter
föreslås få möjlighet att i brottmål låta experter på ekonomiska och
skatterättsliga frågor ingå i rätten som särskilda ledamöter. De ekonomiska
experterna skall utses av domstolen bland personer som i förväg förordnats av
regeringen. Som ekonomiska experter skall främst kvalificerade revisorer
anlitas. Som skatterättsliga experter skall tjänstgöra domare från främst
länsrätterna och kammarrätterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
hovrätterna får enligt förslaget möjlighet att anlita ekonomiska och skatterättsliga
experter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om de allmänna domstolarnas handläggning av skattebrottmål föreslås en
uttrycklig skyldighet för domstolen att i sådana mål samråda med en allmän förvallningsdornstol
eller en förvaltningsmyndighet, där en fråga om skatt eller avgift som har
samband med skattebrottmålet är anhängig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 178</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen tas också upp frågor om rätten att överklaga allmänna (Jomslolars
beslut rörande avvisning av partsrepresentanter i rättegångar, t.ex. försvarare.
Bl.a. föreslås att justitiekanslern skall få rätt att överklaga beslut som rör
avvisning av försvarare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagstiftningen
föreslås träda i kralt den I juli 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslagen
i denna proposition har granskats av lagrådet. Propositionen innehåller därlör
tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 9), lagrådels yttrande (s. 54) och
föredragande statsrådets ställningstaganden till lagrådets synpunkter (s. 59).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som vill ta del av samtliga skäl för lagförslagen måste därför läsa alla tre
texterna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:83.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i rättegångsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken dels att
nuvarande 2 kap. 4 a §' skall betecknas 2 kap. 4 b §, dels att I kap. 8 § och
49 kap. 4 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att i balken skall införas tre
nya paragrafer, 1 kap. 7 §, 2 kap. 4 a § och 4 kap. 10 a §, av nedan angivna
lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:135.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1 kap. </span></i></b><b><i><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'>7f</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ankommer företrädesvis på de tingsrätter som
regeringen bestämmer alt pröva vidlyftiga eller annars särskilt krävande mål
om allmänl ålal i vilka bedömningen av ekonomiska eller skatterätlsliga
förhållanden har väsentlig betydelse. Regeringen bestämmer dessa tingsrätters
domkretsar i fråga om sådana mål.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När en tingsrätt handlägger mål med slöd av första slycket
får den som är nämndeman vid en annan tingsrätt där målel skulle ha kunnal
handläggas anlitas som nämndeman.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulöver vad som följer av 3 §får i en tingsrätt, som avses
i 7 §, vid prövning av där avsedda mål såsom särskilda ledamöter ingå, var för
sig eller ullsammans,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. en person som förordnals som<br>
ekonomisk expert enligt 4 kap.<br>
10 a §, om del finns behov av sär<br>
skildfackkunskap inom rällen ifrå<br>
ga om ekonomiska förhållanden,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. en person som är eller har va<br>
ril lagfaren domare i allmän för<br>
valtningsdomstol, om del finns be<br>
hov av särskild fackkunskap inom<br>
rälten i fråga om skalterällsliga<br>
förhållanden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Paragrafen införd genom 1976: 560.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> Förutvarande
I kap. 7 § upphävd genoni 1975: 502.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' Senaste
lydelse 1969:244.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dellar särskild ledamot vid hu-vudJÖrhandlingen, gäller ijråga
om anlalet nämndemän 3 § andra stycket andra och tredje meningarna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om särskild sammansättning av</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Om särskild sammansättning av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tingsrätt
vid behandling av vissa tingsrätt vid behandling av vissa<br>
mål gäller vad därom är stadgat.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mål
gäller i övrigt vad därom är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stadgat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 a§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulöver vad som följer av 4 § får i hovrätten som särskilda
ledamöter ingå, varför sig eller tillsammans,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. en person som förordnals som<br>
ekonomisk experi enligt 4 kap.<br>
10 a §, om det finns behov av sär-<br>
skUd fackkunskap inom hovrätten i<br>
fråga om ekonomiska förhållan<br>
den,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. en person som är eller har va<br>
ril lagfaren domare i allmän för<br>
vallningsdomslol, 0111 del finns be<br>
hov av särskild fackkunskap inom<br>
hovrällen ifråga om skalterällsliga<br>
förhållanden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 kap. 10 a §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen förordnar för tre år i sänder dem som skaU
tjänstgöra som ekonomiska experter enligt I kap. 8 § och 2 kap. 4 a §. Under
treårsperioden får vid behov yllerligare personer förordnas för återstående
del av perioden. Inträffar medan en ekonomisk expert dellar i behandlingen av elt
mål en omsländighel som medför atl förordnandet skaU upphöra atl gäUa, skaU
förordnandet oberoende därav anses ha fortsatt gillighel såvitt avser del
pågående målet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:157.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som skall tjänstgöra som ekonomisk experi skall vara
svensk medborgare och får ej vara omyndig eller i konkurstUlslånd.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen Ivdelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49 kap. </span><span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'>4 §■* </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talan
mot underrätts beslut under rättegången skall föras särskilt, om rätten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. avvisat ombud, biträde eller</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. avvisat ombud, biträde eller<br>
försvarare; försvarare eller
ogillat ett yrkande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>härom:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ogillat tredje
mans yrkande att få som intervenient dellaga i rättegången;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förelagt en
part eller någon annan att förete skriftligt bevis eller att tillhandahålla
föremål för syn eller besiktning eller också enligt 3 kap. 3 § 5
tryckfrihetsförordningen, 9 § första stycket 5 radioansvarighetslagen
(1966:756) eller 11 § 5 lagen (1982:521) om ansvarighet för radio- och
kassettidningar funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där
lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utlåtit sig
angående ådömande av förelagt vite eller häkte eller om ansvar för förseelse i
rättegången eller angående skyldighet för någon, som ej är part eller intervenient,
att gottgöra i rättegången vållad kostnad;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utlåtit sig
angående ersättning eller förskott av allmänna medel till målsägande eller
angående ersättning eller förskott till biträde, försvarare, sakkunnig eller
annan, som ej är part eller intervenient;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utlåtit sig i
tvistemål angående kvarstad eller annan åtgärd enligt 15 kap. eller i brottmål
angående häktning eller åtgärd, som avses i 25-28 kap.;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avslagit
begäran om biträde eller försvarare eller till sådant uppdrag förordnat annan
än part föreslagit;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utlåtit sig i
annat fall än som avses i 5 eller 7 i fråga som gäller allmän rättshjälp; eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avslagit
begäran om rättshjälp åt misstänkt i brottmål eller om ersättning eller
förskott till part, som åtnjuter sådan förmån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskild talan skall föras genom besvär. Är fråga om
beslut, som avses i 1, 2, 3, 7, 8 eller 9, åligge den som vill föra talan atl,
om beslutet meddelats vid sammanlräde för förhandling, genast och eljest inom
en vecka från den dag, då han erhöll del därav, anmäla missnöje; försummas det,
äge han ej vidare rätl till talan. Rätten pröve genast, om anmälan rätteligen gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ifråga om missnöjesanmälan av myndigheter, som enligt lag
eller förordnande med stöd av lag är behöriga atl överklaga beslut som avses i
andra styckel, gäller följande. Har beslutet meddelats vid sammanträde för
förhandling vid vilken myndigheten inte har varit företrädd, skall missnöje
anmälas senast en vecka från dagen för beslutet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I juli 1985. " Senaste
lydelse 1983:497.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 15 § skattebröttslagen(197l:69)
skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 §' Har etl mål om brotl enligt denna lag samband med en
fråga om skatl eller avgifl som är anhängig vid en förvaltningsdomstol eller en
förvaltningsmyndighet, får handläggningen av brottmålet vila i avvaktan på utgången
i skatte- eller avgifisfrågan endast om det är av avgörande betydelse för
prövningen av målet atl den frågan avgörs först.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ mål som avses i första styckel skall rätten samråda med
förvaltningsdomstolen eller förvaltningsmyndigheten rörande målets handläggning,
om del inle är obehövligt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Paragrafen införd genom 1983:460.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1976:600) om ofTentlig anställning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 5 kap. 1 § lagen (1976:600) om offentlig anställning' skall ha
nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förestagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=29 height=36>
<tr>
<td valign=top align=left height=36 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>• kap. 1 §</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Innehavare
av ordinarie domar-tjänst är ej skyldig att utöva annan slallig tjänst än
jämställd eller högre domartjänst vid den domstol han tillhör. Annan ordinarie
underrätts-domare än lagman är dock skyldig atl dessutom tjänstgöra som ledamot
i annan underrätt inom samma hovrättsområde vid handläggning, som kräver flera
lagfarna domare än en.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ordinarie domare är skyldig att utöva en annan tjänst
än sin egen bara om del gäller en jämställd eller högre domartjänst vid den
domstol som han tillhör. Dock föreligger dessulom skyldighet all tillfälligt
tjänstgöra i en annan domstol</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. för en rådman i tingsrätt: som<br>
ledamot i en annan tingsrätt inom<br>
samma hovrättsområde vid sådan<br>
handläggning som kräver flera lag<br>
farna domare än en,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för en
rådman i länsrätt: som .särskild ledamot i en lingsräll eller cn hovrätt,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för ell
kammarrättsråd: som särskild ledamot i en hovrätt.</span></i></p>
</div>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag Iräder i kraft den I juli 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:56.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen omtryckt 1982: 100.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>8</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om behörighet för justitiekanslern att överklaga vissa beslut enligt
rättegångsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
allmän domstol avvisat en försvarare eller ogillat en framslällning om att
avvisa en försvarare, får justiliekanslern, vid sidan av den rätt till överklagande
som tillkommer annan, överklaga beslutet. Detsamma gäller beslut varigenom
domstolen har återkallat ett förordnande av offentlig försvarare eller ogillat
en framslällning om att ett sådant förordnande skall återkallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den I juli 1985.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:84.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
JUSTITIEDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanlräde 1985-02-14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Gustafsson, Leijon, Peterson,
Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg,
Hellström, Wickbom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Wickbom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremiss om domstolarna och eko-brotten m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 denna lagrådsremiss behandlas dels vissa frågor om
domstolarnas handläggning av mål om ekonomisk brottslighet, dels en fråga om
vidgad rätt all överklaga ell beslut angående försvarare i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska brottsligheten har på senare tid kommit att
bli ell cenlralt kriminalpolitiskl problem. Angående innebörden av begreppet
ekonomisk brottslighet - eko-brottslighet - saml den aktuella brottslighetens
omfattning och skadeverkningar får jag hänvisa till prop. 1984/85:32 (s. 5-10).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stora ansträngningar läggs f.n. ned på att komma till
rätta med ekobrottsligheten. Därvid har även de allmänna domstolarnas - dvs.
tingsrätternas, hovrätternas och högsta domstolens - möjligheter att på ett
ändamålsenligt sätl handlägga mål om sådan brottslighet kommit att uppmärksammas.
Frågan i vad män den nuvarande domstolsorganisationen kan garantera en effektiv
rättegång i mål om eko-brott har tagits upp lill behandling dels av kommissionen
(Ju 1982:05) mol ekonomisk brottslighet' - i det följande kallad
eko-kommissionen - i betänkandet (SOU 1984:3) Domstolar och eko-brott och dels
av rättegångsutredningen (Ju 1977:06)' i betänkandet (Ds Ju 1984: 1)
Domstolarna och deras sammansättning i mål om ekonomisk brottslighet. 1 båda betänkandena
föreslås åtgärder för all förbättra domslolsförfarandet i mål om ekonomisk brotts-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Ledamöter: Numera landshövdingen Sven Heurgren.
ordförande, regeringsrådet Gunnar Björne och riksdagsledamoten Ame Nygren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>■ Ledamöler: Landshövdingen Ingvar Gullnäs,
ordförande, chefsrådmannen Ella Ericsson Köhler, länsåklagaren Sten Styring,
advokaten Lars Laurin. föreståndaren John Thörngren och lantmästaren Lennart
Sandberg.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lighet. Förslagen är likartade men skiljer sig åt på några
punkler. Bl.a. föreslår såväl eko-kommissionen som rätlegångsutredningen att
experter på ekonomiska och skatterältsliga frågor skall kunna ingå i
tingsrätterna och hovrätterna som särskilda ledamöter. Eko-kommissionen
föreslår också att handläggningen av mål om eko-brott skall koncentreras till
vissa tingsrätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En arbetsgrupp inom brottsförebyggande rådet (BRA) tog i
promemorian (1982: </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>I) </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skattebrott
och skattemål upp frågan om en samordning av förfarandet i elt mål om brolt mot
skattebrottslagen vid en allmän domstol och förfarandet i ett därmed
sammanhängande mäl om fastställande av skatt eller avgifl vid en allmän förvaltningsdomstol.
Efler vissa mer begränsade reformer på området (se prop. 1982/83: 134. JuU 36,
rskr 378, SFS 1983:460-461) hänsköls frågan om en integration mellan dessa
förfaranden till eko-kommissionen, som redovisal sina överväganden i det betänkande
jag nämnde nyss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningar av innehållet i kommissionens och rättegängsutred-ningens
förslag bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I och 2. De
lagförslag som har lagts fram i betänkandena bör fogas till protokollet som bilaga
3 och 4.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandena har remissbehandlats gemensamt. Yttranden har
avgetts av Svea hovrätt, hovrätten för Nedre Norrland, kammarrätten i Stockholm,
kammarrätten i Jönköping, domstolsverket (DV), riksåklagaren (RÅ), Sollentuna
tingsrätt, Stockholms tingsrätt, Västerås tingsrätt, Kalmar tingsrätt, Malmö
tingsrätt, Göteborgs tingsrätt. Trollhällans tingsrätt, länsrätten i Stockholms
län, länsrätten i Västerbottens län, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverkel
(RSV), utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m.m. i skatteprocessen (USS),
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, länsstyrelsen i Östergötlands län,
juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Sveriges advokalsamfund,
Sveriges domareförbund. Föreningen Sveriges åklagare. Föreningen Sveriges
statsåklagare. Föreningen Sveriges skattechefer. Föreningen auktoriserade
revisorer FAR, Svenska revisorssamfundel SRS, Föreningen Sveriges
taxeringsrevisorer. Nämndemännens riksförbund. Centralorganisationen SACO/SR,
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) samt Landsorganisalionen i Sverige
(LO).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RÅ har bifogal yttranden från åklagarmyndigheterna i
Stockholms och Göteborgs åklagardistrikt, frän länsåklagarmyndigheterna i
Blekinge län och Kronobergs län, Kristianstads län samt Skaraborgs län och från
länsåklagaren för speciella mål Eric Östberg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centralorganisationen SACO/SR har som sitl yllrande
hänvisat till ett yttrande som JUSEK avgivit till organisaiionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sammanfattning av remissyttrandena över de båda betänkandena
bör fogas till protokollet i detla ärende som bilaga 5. Remissyttrandena finns
tillgängliga i justitiedepartementets ärenden dnr 380-84 och 410-84.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RÅ har i en skrivelse den 11 april 1983 lill regeringen
hemställt, att justitiekanslern (JK) tilläggs rätl atl i förekommande fall föra
det allmännas lalan i högre rält dä en offentlig försvarares agerande
ifrågasätts och rätten har meddelal beslut att inte återkalla försvararförordnandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skrivelsen har remissbehandlals. Yttranden har avgetts av
JK, DV, Svea hovrätt, Sveriges domareförbund och Sveriges advokatsamfund. Remissytlrandena
finns lillgängliga ijustitiedeparlementets ärende dnr 1145-83.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Domstolarna och eko-brotten 2.1 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En avgörande faktor vid bekämpningen av den ekonomiska
brottsligheten är att de samhällsorgan som har lill uppgifl att upptäcka,
utreda och beivra sådan brottslighet — i första hand polis- och åklagarmyndigheterna
samt de allmänna domstolarna - kan fullgöra dessa uppgifter på ett ändamålsenligt
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kvalificerad eko-brottslighet är i många fall svår att
upptäcka och utreda. Lagstifiningen mol ekonomisk brottslighet har blivit mer
omfattande under senare år och kommer att byggas ut ytterligare som en följd av
det reformarbele som nu pågår på detta område. Bl. a. har samhällets kontrollmöjligheter
inom framför allt skatteadministrationen förbättrats avsevärt under senare lid.
Samlidigt tillkommer emellertid hela tiden nya och mer sofistikerade
brottstyper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nu antydda faktorerna gör att det ställs höga krav pä
de organ som skall ulreda och beivra eko-brott. Inom polis- och åklagarväsendet
är det en allmän erfarenhet atl en effekiiv brottsbekämpande verksamhel gynnas
av att personalen har särskild utbildning och erfarenhel på framför alll det
ekonomiska området. Samhället har under senare tid också satsat stora resurser
på att göra polis- och åklagarorganisationerna slagkraftiga när del gälleratt
beivra den ekonomiska brottsligheten. Utredningsresurserna har förbättrats
genom bäde personalförstärkningar och utbildningsinsatser. Särskilda s. k.
ekonomiska rotlar har inrättats inom polisväsendet. Genom den nya regionala organisaiionen
av åklagarväsendet (prop. 1982/83:158) skapas slagkraftigare enheter vid
bekämpning av eko-brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om samhällets salsningar för att bällre uppläcka, utreda
och beivra eko-brott skall få avsedd verkan, krävs emellertid att hela det
rättsliga förfarandet i mål om sådana brotl är ändamålsenligt utformat. När del
gäller domslolsförfarandet är det grundläggande kravet naturligtvis all detta
skall mynna ut i ett avgörande som är materiellt riktigt. För genomslagskraften
av den straffrättsliga lagstiftningen är det vidare viktigt att
domstolsförfarandet leder fram till etl avgörande inom inte alltför lång tid
efter det atl den åtalade gärningen begicks.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mål om ekonomisk brottslighet handläggs, liksom mål om
annan brottslighet, vid de allmänna domstolarna, alltså tingsrätterna,
hovrätterna och högsta domslolen (HD). Handläggningen av mål om kvalificerad
ekobrottslighet ställer höga krav på domstolarna. Rälten måste mänga gånger
sälta sig in i komplicerade ekonomiska transaktioner. För delta kan krävas att rällen
har eller tillägnar sig ingående kunskaper om innehållet i skattelagstiftningen
och om t.ex. bokföring och revision.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hittills har domstolsorganisationen endast marginellt berörts
av samhällets reformsträvanden när det gäller bekämpandet av den ekonomiska
brottsligheten. Mål om sådan brottslighet handläggs av domstolarna i vanlig
sammansättning med jurister och nämndemän. Behöver rätten tillgång till
sakkunskap pä de aktuella ämnesområdena, kan man enligt gällande regler anlita
en sakkunnig, som avger ett utlåtande eller hörs i rättegången i stort sett efler
de regler som gäller för vittnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om ett bättre domstolsförfarande i mål om ekonomisk
brottslighet har - som jag nämnde inledningsvis — tagits upp till behandling
både av eko-kommissionen och av rättegängsutredningen. Kommissionen och
utredningen menar att del är angeläget att domstolsförfarandet i de aktuella
fallen förbättras och lägger fram olika förslag i detla syfte. Jag återkommer
strax till de enskilda förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen har många instanser vitsordat att
det finns ett behov av att öka de allmänna domstolarnas kompelens i mål om
kvalificerad ekonomisk brottslighet. Man har också allmänl ställl sig positiv
till åtgärder i detta syfte, även om det i viss utsträckning har rått delade
meningar om metoderna för en kompetensförstärkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening finns det visserligen inle fog för ett
påstående att domstolarnas avgöranden i mål om kvalificerade eko-brott hittills
inte fyllt befogade krav på säkerhet och riktighet. Mot bakgrund av den ökade
graden av komplexitet hos den kvalificerade ekonomiska brottsligheten kan man
emellertid inte längre begära av alla juristdomare vid de allmänna domstolarna
att de utan vidare skall behärska de ekonomiska och skatterältsliga områdena
tillräckligt väl för att kunna fullgöra sina uppgifter i rättegångar om sådan
brottslighet på etl effektivt sätt. Domaren kan alltså behöva ägna mycket tid
och kraft ål alt före handläggningen av elt mål skaffa sig de specialkunskaper
som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom atl öka kompelensen hos de allmänna domstolarna i
mål om ekonomisk brottslighet kan man uppnå dels atl själva rättegångarna genomförs
snabbare och dels att bättre garantier erhålls för alt avgörandena blir
materiellt riktiga. I likhet med rättegängsutredningen, kommissionen och en
stor majoritet av remissinstanserna ställer jag mig därför positiv till
åtgärder för atl öka domstolarnas kompetens i mål om kvalificerad ekonomisk
brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns flera tänkbara metoder för att uppnå en
kompetenshöjning. En metod är att förbättra kompelensen hos de
personalkategorier som i dag</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>handlägger eko-brott, främst de lagfarna domarna men även
nämndemännen. Detta kan ske genom utbildningsinsatser och genom att man kräver
särskild erfarenhet av den personal som deltar i avgöranden i mål om eko-brott.
I del sammanhanget blir frågan om koncentration av mäl om eko-brott till vissa
domstolar aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett annat
sätt att förstärka de allmänna domstolarnas kompetens i mål om eko-brott är att
ge domstolarna tillgäng till särskilda ledamöler med fackkunskaper pä det
område som behandlas i det enskilda målet. Vad som därvid kan vara aktuellt för
eko-målens del är expertis på de ekonomiska och skatterätlsliga områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En kombination av de nyss nämnda metoderna för höjning av
domstolarnas kompetens är givetvis ocksä möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om man i skattebroilmål bör ha särskilda förjäranderegler
har blivit akluell framför allt genom BRÅ:s inledningsvis nämnda förslag om en
samordning av handläggningen i skattemål och skattebrottmål, ett förslag som
vidareutvecklats av eko-kommissionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer strax att gå närmare in på de frågor jag nämnt
nu. Dessförinnan skall jag emellertid uppehålla mig vid spörsmålen i vilka lyper
av mål det kan finnas behov av en kompetenshöjning jämfört med dagsläget och
hur vanligt del kan tänkas bli att särskild kompetens behövs. Svaret på dessa
frågor är nämligen delvis styrande för vilka metoder man bör välja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns ingen exakt definition av begreppet ekonomisk
brottslighet. Som framhållits i regeringens proposition om riktlinjer för det
framtida arbetet mot ekonomisk brottslighet (prop. 1984/85:32 s. 5) råder det
emellertid en betydande enighet om begreppets kärnområde. Enligt justitieul-skottets
definition från 1980/81 års riksmöte (JuU 1980/81:21 s. 62) avses med begreppet
sådan kriminalitet som har ekonomisk vinning som direkt motiv, och som dessutom
har en kontinuerlig karaktär, bedrivs på ett systematiskt sätt och förövas inom
ramen för en näringsverksamhet som i sig inte är kriminaliserad men som i det
enskilda fallet utgör själva grunden för de kriminella handlingarna.
Föredragande statsrådet framhöll i den proposition jag nyss nämnde att denna
definition i stort sett bör kunna tjäna som vägledning när det gäller
reformarbetet mot ekonomisk brottslighet. Samtidigt framhölls dock att
definitionen inte är heltäckande; det är t.ex. vanligt att skatte- och
valutabrott, i varje fall när det gäller större belopp, räknas som ekonomiska brolt
även när de inte förövas inom ramen för en etablerad affärsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nu sagda innebär att som mäl om eko-brott vid en
tingsrätt kan komma att räknas t.ex. mäl om gäidenärsbrott, skattebrott,
valutabrott, trolöshetsbrotl och bedrägeribrott men att samtidigt mål av dessa
slag ingalunda alltid faller in under beteckningen ekonomisk brottslighet. I fråga
om t. ex. bedrägeribrotten kan detta t. o. m. höra till undantagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har vid remissbehandlingen av eko-kommissionens och
rättegångsutredningens betänkanden rått en bred enighet om att del finns behov
av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en
kompetenshöjning i fräga om vissa av de mäl som i enlighet med det sagda bör
räknas till kaiegorin eko-brottmål. Samiidigi är del en allmän uppfattning alt
många mål inom denna kategori - kanske de flesta - är så föga komplicerade
jämfört med andra mål som de allmänna domstolarna har att handlägga att det
inte finns behov av några särskilda ålgärder. Vidare sägs det frän många håll
att ett behov av förslärkningsåtgärder ibland kan föreligga även inom andra
målkategorier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättegångsutredningen
har ett allmänt uppdrag att se över frågor om domstolarnas sammansättning och atl
därvid överväga om del är lämpligt att i framtiden låta experter på del i målet
aktuella ämnesområdet ingå i rätten. Några mer generella överväganden om en
kompetenshöjning i olika typer av mål bör därför inte göras i det nu aktuella
sammanhanget. I linje med samhällets strävanden i övrigt när det gäller att
bekämpa eko-brottsligheten bör emellertid åtgärder nu vidias för de mål som
kan räknas till den kategorien brottmål. Vad det gäller är atl söka komma till
rätta med de särskilda svårigheter som kan uppkomma vid handläggningen av
sådana mål. 1 första hand är det de ekonomiska och skatterättsliga frågorna som
kan skapa problem för domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man företar ålgärder i de hänseenden jag nu nämnt är det naturligtvis av
grundläggande betydelse att åtgärderna träffar de mål där det föreligger ett
verkligt behov av en kompetenshöjning. Samtidigt är det med hänsyn till
kostnadsaspekterna inte försvarligt att kostsamma åtgärder vidias i andra fall
än där behovet är mera påtagligt. Vad som har förekommit under
remissbehandlingen har övertygat mig om atl de kvalificerade mål där en
kompetenshöjning behövs inte låter sig inringas genom en formell gränsdragning
som utgår från det åtalade brottets rubricering, även om en sådan gräns i och
för sig skulle vara till fördel bl. a. med hänsyn till intresset av enkla och
klara regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
stället är man hänvisad till alt frän lagstiftarens sida lämna någorlunda öppet
vilka kategorier av mål som skall träffas av de särskilda åtgärderna. Man bör
alltså knyta an till det faktiska behovet i det enskilda fallet. För en sådan
lösning talar också det mer principiella argumentet att man vid en
expertmedverkan inte bör låla jurist- och lekmannainflylandet utan sakliga skäl
bli mindre än det normalt är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig mot denna bakgrund till rältegångsutredningens slutsals, vilken
tillstyrkts eller lämnats utan erinran av en stor majoritet av remissinstanserna,
att ålgärder för att stärka domstolarnas kompetens i mäl om eko-brott inte bör
begränsas med hänsyn lill brottels formella rubricering. Man får i stället
försöka ulforma ett system som ger utrymme för kompetensförstärkning i de
brottmål där en sädan faktiskt behövs och överlåta åt domstolar och åklagare
alt själva välja ul dessa mål i enlighet med de riktlinjer lagstiftaren drar
upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är svårt att med säkerhet bedöma i hur mänga mål en kompetenshöjning, uiformad
enligt den nu förordade principen, skulle vara av värde.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte minst skapar osäkerheten i fråga om den framtida
målutvecklingen problem för en sådan bedömning. För att ge uttryck för
åtminstone en grov uppfattning om problemens relativa betydelse vill jag dock -
med underiag frän vad som hittills förekommit i lagstiftningsärendet - säga alt
jag uppskattar det antal mäl som skulle beröras till något eller några
hundratal per år. Denna siffra skall jämföras med antalet totalt avgjorda
brottmål per år vid tingsrätterna, ca 80000, låt vara att de nu aktuella
eko-målen ofta är särskilt resurskrävande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Närmare om utformningen av en kompetensförstärkning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt forslag: Vidlyftiga eller komplicerade brottmål, i
vilka ekonomiska eller skatterättsliga frågor har väsentlig betydelse för
bedömningen, skall företrädesvis handläggas av vissa av regeringen särskilt
utsedda tingsrätter. Tanken är att i princip en tingsrätt skall utses för var
och en av de regionåklagarmyndigheters områden som gäller fr. o. m. den 1 juli
1985, totalt 13 i riket. Dessa tingsrätter får möjlighet att i mån av behov
låta experter pä ekonomiska och skatterättsliga frägor ingå i rätten som
särskilda ledamöter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 mål där experter medverkar skall antalet deltagande
nämndemän i tingsräu alltid vara minst fem. En särskilt utsedd tingsrätt får
möjlighet att anlita nämndemän från en annan tingsrätt där målel skulle ha
kunnat handläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Urvalet av mål som skall gå till de särskilt utsedda tingsrätterna
skall i princip göras av åklagaren - utanför de tre storstadsdistrikten i
praktiken nästan alllid åklagare på den regionala myndigheten - i samband med
att åtal väcks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätterna får möjlighet att anlita ekonomiska och
skatterättsliga experter på samma sätt som de särskilt utsedda tingsrätterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eko-kommissionens förslag: Överensstämmer med mitl förslag
utom sä till vida som enligt kommissionsförslaget koncentration och
expertmedverkan skulle anknytas till vissa bestämda brottstyper, bl.a. gäidenärsbrott,
och koncentration ske till en tingsrätt i vaije län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättegångsutredningens förslag: Överensstämmer i fråga om
expertmedverkan i stort sett med mitt förslag. Utredningen har inte lagl fram
något förslag om koncentration av eko-mål till vissa tingsrätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: En majoritet tillstyrker förslaget om
ekonomiska och skatterältsliga experter som särskilda ledamöler. De allra
flesta inom denna grupp förordar en ordning där man inte utgär från brottets
formella rubricering utan från det faktiska behovet av experter i del enskilda
fallet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En minoritet avstyrker förslaget om expertmedverkan. Inom
denna grupp ställer sig några negativa till expertmedverkan över huvud laget,
medan andra menar all frågan kräver mer generella överväganden. När det gäller skatterätlsliga
experter menar några atl dessa bör ha samma ställning som vanliga lagfarna
ledamöter och alltså inte betraktas som särskilda ledamöler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om koncentration av eko-målen lill vissa
tingsrätter avslyrks av en majoritet. Några remissinstanser, däribland RÅ,
tillstyrker att målen koncentreras. Inom denna grupp förordar ett par en
hårdare koncentration än enligt förslaget, nämligen till en tingsrätt i varje åklagarregion,
samt att urvalet av mål till de särskilt uisedda tingsrätterna görs på grundval
av målets sakliga beskaffenhet, inle på grundval av brottsrubriceringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av skälen för mitt förslag: Om domslolarna
får möjlighel att i kvalificerade mäl om eko-brott knyta till sig ekonomisk och
skatterättslig expertis som ledamöter, ökar deras möjligheter atl driva
processen effektivt och atl komma fram till materiellt rikliga domar. Det finns
inte nägra avgörande principiella eller praktiska nackdelar med en sådan expertmedverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl en expertmedverkan i nu aktuella fall skall kunna
fungera så effektivt som möjligt bör de kvalificerade eko-målen koncentreras lill
etl begränsal antal tingsrätter. Dels garanteras då att de lagfarna domare som
experterna skall samarbeta med själva har särskilda kunskaper och erfarenhet
inom ämnesområdet, vilkel gör all balansen mellan de lagfarna ledamöterna och expertledamöterna
blir bättre. Dels medför en koncentration atl varje expertledamol kan delta
mer regelbundet i rätten och därigenom snabbt skaffa sig en bredare erfarenhet
av domstolsarbetet, något som i hög grad är lill gagn för effektiviteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av främsl praktiska skäl bör öppnas möjlighel för de
särskilt uisedda tingsrätterna alt handlägga kvalificerade eko-mål uianför den
ordinarie domkretsen ocksä ulan expertmedverkan, även om det huvudsakligen kan
antas bli de mäl där experter skall medverka som kommer alt bli föremål för
koncentration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Jag skall här först gå in pä
frågan om expertmedverkan i mål om eko-brott och först därefter ta upp frågan
om koncentration av målen till vissa tingsrätter. Valet av lösningar när det
gäller expertmedverkan har nämligen slor betydelse för bedömningen av koncenirationsfrå-gan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänl om expertmedverkan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Våra allmänna domstolar består vid handläggningen av
brottmål (med nägra få undantag, bl. a. tryckfrihetsmål) av enbart jurisler
eller av jurisler och nämndemän. Om domstolen i etl enskilt fall behöver ha
tillgång till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sakkunskap pä det i målet aktuella ämnesområdet, sker
delta genom s. k. sakkunnigbevisning enligt 40 kap. rättegångsbalken (RB).
Detta innebär att en sakkunnig person avger elt yttrande lill domstolen,
antingen skriftligt eller vid ett förhör inför domstolen. Sakkunnigbevisning
upptas i allmänhet i samband med huvudförhandlingen. En sakkunnig kan
tillkallas av rätten, men sakkunnigbevisning kan också åberopas av parterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns
inom det svenska domslolssystemel flera exempel på att man anlilar experter som
särskilda ledamöter av rätten. Jag kan nämna fastighetsdomstolarna och
vattendomstolarna, där de tekniker som ingär i rätlen är fast anställda inom
domstolsväsendet. Det finns också måltyper där experter med lösare anknytning till
rättsväsendet ingår i rätten, t.ex. patentmål och sjömål. För patentmålens del
kan expertmedverkan komma i fråga även när del gäller frågor om ansvar för
brott.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I linje med
vad rättegångsutredningen har anförl vill jag framhålla att en expertmedverkan
är värdefull framför allt på det sättel att experten kan tillföra övriga ledamöler
ökade kunskaper på silt specialområde på ett mer allmänt plan. Det är i
praktiken inle möjligt och knappast ens önskvärt att experten alllid skall
besitta specialkunskaper på just de frågor som är uppe till bedömning i ett
enskilt mål. För detta ändamål är sedvanlig sakkunnigbevisning att föredra.
Det väsentliga är i stället att experten kan tillföra övriga ledamöter ökade
insikter i l.ex. terminologiska frågor, sedvana o. d. samt - för att ta just
eko-brottmålen som exempel - rörande innebörden och konsekvenserna av olika
transaktioner från ekonomisk och skatterättslig synpunkt. Härigenom skapas
ökade förutsättningar för ledamöterna atl förstå och självständigt analysera
det av parterna framlagda processmaterialet. Alt experten inte framstår som
alltför specialiserad är viktigt också med hänsyn till alt han eller hon bör
kunna tjänstgöra relativt ofta för att få vana vid domstolarnas arbetsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det skulle i och för sig vara tänkbart att införa en
ordning där experterna biträder det beslutsfattande organet med lösare
anknytning än som ledamöter. Exempel på en sådan ordning kan hämlas frän
hyresnämnderna, se 5 § andra styckel lagen (1973: 188) om arrendenämnder och
hyresnämnder. Det skulle emellertid vara svårt att överföra en dylik form av
medverkan pä de allmänna domstolarna, där omedelbarhets- och koncentralionsprin-ciperna
har en helt annan tyngd än vid hyresnämnderna. Än viktigare är -som framhålls
av bl.a. rättegångsutredningen - att i eko-målen de juridiska, skattetekniska
och ekonomiska frågorna ofta är i hög grad inflätade i varandra. En
expertmedverkan i eko-mälen måste därför ses som en del i ett lagarbete, där
såväl experterna som de lagfarna domarna och nämndemännen är ansvariga för
rättens hela avgörande. Experterna bör mot denna bakgrund ingå i rätten som
ledamöter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är för min del övertygad om att medverkan av experter
på ekonomiska och skatterättsliga frägor kan underiätta domstolsarbetet i
vissa av eko-målen och öka förutsättningarna för materiellt riktiga domslut.
Genom </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2
Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 178</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
experten deltar i målet under hela dess avgörandeskede - såväl själva
huvudförhandlingen som överläggningen och domen - kan övriga ledamöter bättre
tillgodogöra sig dennes sakkunskap. En sådan medverkan måste normalt vara en
avsevärt eflektivare form för samverkan än en ordning där experten avger etl
skriftligt utlåtande eller hörs i rättegången ungefär som elt vittne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av del tidigare sagda har det inte ansetts oförenligt med grunderna för
svensk rättskipning att andra personer än lagfarna domare och nämndemän deltar
i domstolarnas avgöranden. Under remissbehandlingen av de nu aktuella
förslagen har dock från vissa håll framförts kritik mot en sådan ordning, en
kritik som delvis har principiell räckvidd. Denna kritik tar bl. a. sin
utgångspunkt i atl en expertmedverkan i den nu diskulerade formen är den
första som mer allmänt skulle komma atl införas i brottmål. Jag skall i det
följande ta upp de kritiska synpunkterna till diskussion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
uppfattning som förts fram är att det med en ordning där sakkunskapen tillförs
domstolen genom en särskild ledamot och inte genom sakkunnigbevisning finns
risk för att kunskapen tillförs domstolen så atl säga över huvudet på parterna,
med andra ord att det först vid överläggningen till dom kommer fram material
som parterna borde ha yttrat sig över. Man menar också att det finns en risk
för att övriga domstolsledamöter okritiskt godtar expertens uppfattning i en
svårbedömd teknisk fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Själv
vill jag då till en början påpeka att endast det material som kommil fram vid
huvudförhandlingen är processmaterial och skall ligga till grund för rättens
avgörande. Vad en experi skulle kunna tillföra sina kolleger vid överläggningen
är i del hänseende som här är aktuellt snarast en slutsats av ett givet
händelseförlopp. En sådan slutsats skulle domstolen med nuvarande ordning
själv ha fått resonera sig fram till med hjälp av eventuell sakkunnigbevisning
samt parternas argumentation. Det är givetvis tänkbart alt en personlig
värdering, som experten framför på ett auktoritativt sätt, av övriga ledamöter
skulle kunna uppfattas som mera okontroversiell än vad som i verkligheten är
förhållandet. Jag tror emellertid inte att man behöver befara att samspelet
mellan experter och övriga ledamöter skall fungera på det sättet, särskilt inte
om man - som jag strax återkommer till - skapar garantier för att den lagfarne
ledamoten har särskild utbildning och erfarenhet på det aktuella området.
Erfarenheterna från andra områden där man redan i dag har expertmedverkan
talar inte för det. Som jag nämnde tidigare är avsikten med en expertmedverkan
inte heller att experten skall ha specialkunskaper om just det eller de
problem som är akluella i målet, utan han skall snarare pä ett mer allmänt plan
höja rättens kunskapsnivå inom området. Det får givetvis ankomma på framför
allt rättens ordförande att vara observant på att de frågor som kan vara
kontroversiella belyses ur olika synvinklar och att expertens egen uppfattning
i sådana frågor utsätts för kritisk granskning. Skulle det i något fall inlräffa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl experten vid överläggningen tillför målet något nytt
som borde vara processmaterial och som parterna därför bör yttra sig över, lorde
det normalt finnas möjlighel att hålla fortsatt huvudförhandling (jfr rättegängsutredningen
i SOU 1982: 26 s. 544).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del har vid remissbehandlingen från några håll framhållits
som en nackdel alt en expert kommer atl delta i domstolens avgörande i
samtliga delar, således även i sådana där han saknar särskilda kunskaper. I de
nu akluella fallen skall experten sålunda ta ställning till frägor om t. ex.
subjektiva rekvisil och påföljdsval. Jag vill i den delen till en början
framhålla att ett expertkunnande kan vara till nytta även i frågor av de slag
som nu nämnts, bl.a. för bedömning av hur grovt ett brott ter sig. Men givetvis
kan del förekomma fall, t. ex. när brottslighet av helt annal slag är uppe till
samlidig bedömning, då del kan sägas alt en expertmedverkan är överflödig. Jag
har emellertid svårt att se hur det skulle kunna vara lill nackdel atl experten
deltar även i sådana frågor. Man fär naturligtvis förutsätta alt personer som
utses lill experter - på samma sätt som den lagfarne domaren och nämndemännen
- håller hög standard i fråga om förnuft och omdöme. Vidare torde många
experter på sikt få en domstolsvana som ligger i nivå med åtskilliga nämndemäns
- jag återkommer strax lill denna fråga. Jag vill också erinra om att rättens
ordförande har en lagsladgad skyldighet att informera nämndemännen om de frågor
som skall bedömas och om innehållet i gällande räll (30 kap. 7 § första styckel
RB). Enligt min mening är det självklart alt det åligger ordföranden alt i mån
av behov lämna motsvarande information till experter som inte är lagfarna. Mot
den bakgrunden har man enligt min mening tillräckliga garantier för alt experterna
är väl skickade alt delta i samtliga frågor i målet. Och den omständigheten
att flera domare än normall deltar i avgörandet torde knappasl kunna
framställas som en nackdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är naluriigtvis i och för sig tänkbart att öppna en
möjlighet för rälten att begränsa expertmedverkan till de delar av målet där
specialkunskaper är till fördel. En sådan ordning är emellertid behäftad med
åtskilliga problem, bl.a. med hänsyn till svårigheterna att åstadkomma en
gränsdragning. Rättegångsutredningen överväger dessa frågor i sitt fortsatta
arbete rörande expertmedverkan i domstolarna. Jag är mot den bakgrunden inte
beredd att i detla sammanhang - utöver vad som redan i dag följer av
möjligheterna att dela upp avgörandel av ett brottmål i olika frågor (jfr 22
kap. 5 §, 30 kap. 4 § samt 45 kap. 3 och 14 §§ RB) - förorda någon regel om
begränsning av expertmedverkan till en viss del av målet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan omständighet som vid remissbehandlingen förts
fram som en nackdel med expertmedverkan är alt balansen i processen skulle riskera
att förskjutas till den tilltalades nackdel. Med en åklagare som ofta är
specialiserad på ekonomiska frågor och en expert i rätten har det sagts atl
försvararen kan komma i underläge. Jag vill i den delen framhålla atl de
tilltalade i mål om komplicerad ekonomisk brottslighet ofta biträds av en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försvarare som har särskilda kunskaper i och särskild eriarenhet
av ekonomiska ting. Vidare vill jag erinra om alt en expertmedverkan avses bidra
till alt domstolens möjligheter all komma fram lill en riklig och rättvis dom
skall öka. Detta är givelvis särskilt viktigt om den tilltalade skulle vara
oskyldigt misstänkt. Även i andra fall ligger det etl värde i att den
tilltalade med en expertmedverkan inte behöver hysa något tvivel om domstolens
förutsättningaratt nå fram till ett självsiändigi ställningstagande till åklagarens
yrkanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen har som argument mot atl nu införa en expertmedverkan
i mål om eko-brott sagls att detta skulle föregripa statsmakternas kommande
ställningstaganden till en mer generell expertmedverkan på grundval av
rättegångsutredningens arbete. Jag kan visserligen hålla med om att det hade varil
önskvärt om frågor av delta slag kunde behandlas i ett större sammanhang och ur
ett vidare perspektiv. Reformbehovet på det nu aktuella området är emellertid
enligt min bedömning - som stöds av kommissionen, rättegängsutredningen och en
majoritet av remissinstanserna -tillräckligt slort för att frågan om expertmedverkan
i dessa mål bör lösas redan nu. Därigenom kan man också få värdefulla
erfarenheter inför kommande ställningstaganden till mer generella frågor om
expertmedverkan i de allmänna domstolarna. Jag kan med hänsyn till det nu
anförda inte se något hinder mot att redan i detla sammanhang ta upp frågan om expertmedverkan
i mål om eko-brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall mot denna bakgrund närmast beröra några mer
allmänna frågor rörande expertmedverkan, innan jag går in på spörsmål som har anknylning
till de olika kategorier av experter som är aktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller det sakliga området för expertmedverkan har
jag i det föregående redovisal min uppfattning att man inte bör begränsa en
sådan medverkan till vissa i förväg bestämda kategorier av brott. Expertmedverkan
bör komma i fråga så snarl ett konkret behov av expertis i del enskilda fallet
föreligger. Rättegångsutredningens förslag om expertmedverkan enligt en sådan
flexibel modell har i allmänhet godtagils under remissbehandlingen. Som
utredningen påpekat saknas det inte exempel på denna typ av avgränsning i andra
sammanhang, t. ex. i fråga om fastighetsdomstolarna, jfr 3 § andra stycket
lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om i ett visst fall expertmedverkan skall komma
till stånd eller inte bör mot denna bakgrund prövas av domstolen själv. Det kan
vara naturiigl att parterna får yttra sig rörande behovet av expertmedverkan,
men något formellt inflytande över domstolens sammansättning bör parterna inte
ha. Jag återkommer till frågor rörande formerna för beslutet om domstolens sammansätlning
i specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller frågan vilka typer av domstolar som bör få möjlighel
att anlila experter är det naturligtvis i första hand tingsrätterna som kommer
i blickfältet. Jag återkommer strax till frågan om möjligheten bör förbehållas
vissa tingsrätter. Det är vidare svårt att tänka sig annat än att även</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hovrätterna fär tillgäng till experter, eftersom de annars
skulle stä principiellt sett sämre rustade än tingsrätterna när del gäller
möjligheterna atl göra riktiga bedömningar i eko-brottmålen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 fråga om
HD är förhållandena speciella. Enligt 11 kap. I § regeringsformen får som
domare i HD endast tjänstgöra den som utnämnts till ordinarie domare i
domstolen. Det är enligt min mening uteslutet atl i ell begränsal sammanhang
som detta överväga nägra nya principer för HD;s sammansättning. Dessutom
föreligger av flera skäl inte samma behov av expertis för HD:s del som för de
lägre domstolarnas. 1 HD kommer ju prejudikatfrågan i fokus och själva
processmaterialet är som regel klarlagl genom underinslansernas avgöranden.
Möjligheten att anlita experter bör därför begränsas till tingsrätter och
hovrätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiska experter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall nu gå närmare in på frågan om domstolarnas behov
av ekonomisk experlis och om formerna för tillgodoseende av detta behov.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En försia
och avgörande fråga är inom vilka områden en domstol kan ha behov av ekonomisk
expertis. Eko-kommissionen och rättegångsutredningen har anfört att det i
många mål om eko-brott finns etl behov av djupare kunskaper i fråga om bl.a.
bokförings- och revisionsteknik, ett specialkunnande av ungefär samma slag som
del en kvalificerad revisor besitter. Denna uppfattning har i allmänhel lämnals
obestridd under remissbehandlingen. Även jag kan ansluta mig till den. Vad det
gäller är -som jag sagt tidigare - att experten skall kunna förbättra förutsättningarna
för domstolen att tillgodogöra sig bevismaterialet och parternas argumentation.
För att ett behov av expertmedverkan skall anses föreligga mäste emellertid
krävas att åtminstone någon fråga med ekonomisk anknylning är av invecklad
beskaffenhet. Enklare sådana frågor bör kunna klaras av inom ramen för de
nuvarande sammansättningsreglerna. Del bör alltså inte förordnas en ekonomisk
expert mer rutinmässigt eller ens mer normalt i mäl om ekonomisk brottslighet.
Samtidigt måste man dock vara öppen för att etl behov av ekonomisk expertis
undantagsvis kan förekomma även i fråga om sädana brotl som faller uianför det
centrala eko-brottsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under
remissbehandlingen har från något håll framförts att det i eko-brottmål kan
finnas behov av annan sorts kunskap än sådan som representeras av
kvalificerade revisorer. Vad man då tänker på är personer med erfarenhet av
näringslivets eller företagandets villkor. Jag vill för min del framhålla att
revisorerna normalt har ett brett kunnande även inom dessa områden. Jag vill
emellertid inte utesluta att ekonomiska experter kan hämtas även från andra
yrkeskategorier. Det bör dock observeras att i rälten inte bör ingå personer
som av någon part kan misstänkas representera i första hand motpartens
intressen. Särskild kunskap om näringslivets eller företagandets villkor kan
därför bättre förmedlas genom sakkunnigbevisning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i detta sammanhang hell allmänl säga alt
alternativet med sakkunnigbevisning bör väljas om expertbehovel hänför sig
till etl önskemål alt införa etl nytt processmaterial i målet. Gäller del däremol
bedömning av etl malerial som redan föreligger, ligger det i princip närmasl lill
hands alt välja experlaliernativel. Här bör dock rätlen även göra en processekonomisk
avvägning. I ell mål av slor omfattning där expertbehovet avser en mindre del
bör sakkunnigbevisning kunna vara etl lämpligare alternativ. Jag återkommer i
specialmotiveringen närmare till valel mellan expertmedverkan och
sakkunnigbevisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av vad jag har anfört framgår alt jag i fråga om de
ekonomiska experlle-damöternas kvalifikalioner delar eko-kommissionens och rältegångsutredningens
uppfatlning all i försia hand auktoriserade eller godkända revisorer bör komma
i fråga. Även andra personer med tillräcklig insikt i och erfarenhel av
förelagsekonomiska frågor bör emellerlid som nämnl kunna medverka som experter.
Del bör t. ex. vara möjligt atl låta en advokat med specialkunskaper på det
ekonomiska området ingå i rällen, jfr 62 § förordningen (1979:569) med hovrältsinstruktion.
1 mål där huvudförhandlingen kan beräknas bli långvarig kan det ibland vara lämpligl
atl förordna en icke längre yrkesverksam revisor eller molsvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan fråga som jag vill ta upp i detla sammanhang är
om en ekonomisk experi i hovrätt eller tingsrätt bör ersätta någon annan ledamoi
eller om han bör ingå i domstolen vid sidan av de vanliga ledamöterna. Del är
inte länkbart för tingsrätternas del och knappast heller för hovrätternas atl
låta en expert ersätta en lagfaren ledamoi. Inte heller finns det enligt min
mening anledning att låla lekmannainflylandet bli mindre därför atl experter dellar.
Tvärtom finns del skäl alt utöka antalet nämndemän i mål där experter deltar
för atl bibehålla delta inflytande. Jag återkommer slrax till den frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fräga om sättet att ulse de ekonomiska experterna har rätlegångsutredningen
föreslagil att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer skall
förordna ett antal ekonomiska experter för en lid av tre år och all domslolarna
får använda sig av dessa experter fritt och i mån av behov. Eko-kommissionen
har ocksä tänkt sig denna ordning i större delen av landet, men menar att man i
bl.a. storstadsregionerna bör ha lillgäng till fast anställda personer.
Remissinstanserna har i denna del i huvudsak anslulil sig till rältegångsutredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fördelarna med fasl anslälld expertpersonal ligger framför
allt i att man får ökade garanlier för alt personalen har en självsländig och
oberoende slällning. Vidare kan en heltidsanställning ge goda möjligheter för
experterna all förvärva erfarenheter av de speciella brotlmålsfrägorna. Den avgränsning
av expertmedverkan som jag gjort i det föregående medför emellertid som jag ser
det att sädan medverkan kommer atl bli aktuell i ett relativt begränsat antal mäl,
någol eller högst några hundratal per år, lät vara att varje mäl kan vara av
förhållandevis omfattande art.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är därför enligt min bedömning osäkert om del
verkligen finns utrymme för att heltidssysselsatla experter. Härtill kommer att
ett system med fast anställda experter rymmer andra problem av praktisk natur, inle
minst när det gäller möjlighelerna atl rekrytera tillräckligt kvalificerad
personal, möjligheterna för de fast anställda experterna alt vidmakthålla sina
kunskaper från del praktiska yrkeslivet och möjligheterna att skapa en jämn
sysselsättning för dem. Mot denna bakgrund är jag inle beredd atl nu - innan
man vunnit erfarenheter av expertmedverkan i eko-målen -förorda en ordning med
fast anställda ekonomiska experter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bl. a. för att åsladkomma konlinuilel i tjänstgöringen bör
det emellertid inte överlämnas ål domstolarna att frill välja ekonomiska
experter. 1 stället bör - som både kommissionen och utredningen varit inne på -
domstolarna välja bland personer som i förväg befunnits lämpliga att
tjänstgöra som experter och förklarat sig villiga atl åta sig uppdrag samt
dessutom är insatta i reglerna för expertmedverkan. Befogenheten atl förordna
sådan expertpersonal bör t. v. åvila regeringen. Frågan om en möjlighet för
regeringen atl delegera denna befogenhet bör las upp i ett större sammanhang,
t. ex. i samband med en mer allmän reform i fråga om expertmedverkan i de
allmänna domstolarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det torde inte vara nödvändigt att i della sammanhang gå
närmare in på frågan om formerna för förordnande av expertpersonalen, men rent
allmänt vill jag uttrycka uppfattningen all någon form av regional indelning
kan vara lämplig, t.ex. sä att varje expert förordnas att i första hand Ijänstgöra
vid en viss tingsrätt eller i ett visst hovrättsomräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skatterätlsliga experter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag går nu över till alt behandla frågor rörande de skatterältsliga
experterna. Som jag tidigare antytt är uppgiften för dessa experter - på molsvarande
sätt som för de ekonomiska experterna — att höja rätlens kunskap om
skatterättens innehåll och terminologi. Av naturliga skäl kommer medverkan av
sådan expertis att bli aktuell nästan uteslutande i skattebrottmål. Det kan visseriigen
sägas att de vanliga juristdomarna i tingsrätter och hovrätter är väl skickade atl
själva orientera sig tillräckligt inom detta specialområde av juridiken. Det
går emellertid inte atl bortse från att detta kunskapsinhämtande sker snabbare
och effekiivare om speciellt kunnig personal är tillgänglig, åtminstone om det
gäller frågor av mer kvalificerad beskaffenhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fräga om vissa skattebroilmål tillkommer emellertid en
inte oväsentlig uppgift för en skatterättsexpert, nämligen att ge domstolen ett
bättre underlag för att bedöma om det finns skäl för vilandeförklaring av skatte-brottmålel
i avvaktan på att en pågående fräga om skattskyldighet som har samband med
brottmålet avgörs. Enligt 15 § skattebrottslagen (1971:69) får vilandeförklaring
av sådant skäl ske endast om det är av avgörande betydelse för prövningen av
brottmålet att skattefrågan avgörs först. En</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skatterättsexpert kan bidra vid bedömningen av den
sannolika utgången av skattefrågan. Härigenom kan man åstadkomma att dessa
skattebrottmål behöver vilandeförklaras i mindre utsträckning än f.n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller frågan om metoderna för atl tillgodose de
allmänna domstolarnas behov av skatterättslig expertis har eko-kommissionen och
rätlegängsutredningen föreslagit alt en domare vid en allmän förvaltningsdomstol
- företrädesvis länsrätt eller kammarrätt - vid behov skall ingå i domstolen.
Vid remissbehandlingen har man i allmänhet inle hafl något alt erinra mot atl skntterältslig
expertis ingär i rätten. De flesta har också lillslyrkl den föreslagna meloden,
medan några menat atl behovel bör lillgodoses på andra sätt, i första hand
genom internadminislrativa åtgärder, t. ex. pä så säll atl de komplicerade
skattebrottmålen styrs till domare med ell gediget kunnande både av brottmåls-
och skaltejuridik. Det har ocksä ifrågasatts om det är grundlagsenligl alt
föreskriva en skyldighet för domare vid allmän förvaltningsdomstol alt
tjänstgöra vid allmän domstol. Några remissinstanser har förordat alt
skattedomaren fär ställning som vanlig lagfaren ledamot i den allmänna domslolen,
vilket skulle få (ill följd bl.a. atl han eller hon blir behörig att i
tingsrätt ersätta den ordinarie lagfarne domaren vid förfall för denne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anser jag det naturiigl all domstolarnas
behov av skatterättslig expertis tillgodoses på det sätt som föreslagits,
alltså genom att en domare med skatterätt som specialitet ingår i rätlen.
Särskilt tydligl framträder fördelarna med denna ordning i de fall där uigången
av en pågående skatteprocess utgör ett vikligt moment i brottmålsprocessen. En
annan sak är atl behovet i det enskilda fallel av medverkan av en skattedomare
kan styras av den ordinarie brottmålsdomarens faktiska kunskaper i skatterätt.
Man kan emellertid inte säga att brottmålsdomarna i dag generellt sell har ett
så brett kunnande på detla område att en medverkan av skaltedomare skulle vara
onödig. Inte heller finns det f. n. tillräckligt många skattedomare med
brottmålserfarenhet för att man skall kunna bygga upp ett effektivt system
enbart kring dem. Jag återkommer i det följande till frågan om hur de
kvalificerade eko-målen skall kunna styras lill jurislpersonal med särskilda
insikter och erfarenheter på del aktuella området, men jag vill redan i detta
sammanhang framhålla att en möjlighet alt adjungera skatterättslig expertis
från de allmänna förvaltningsdomstolarna enligt min bedömning under alla omständigheler
blir nödvändig. Av det jag nu sagl följer ocksä alt del enligt min mening inte f.
n. finns underiag för atl generelll ge sådana domare samma ställning i
behörighetshänseende som de lagfarna ledamöterna från tingsrätten. I slället
får man tills vidare välja vägen att låta skattedomaren vid tjänstgöring i
tingsrätt ha slällning som särskild ledamot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För hovrätternas del ställer sig problemel enligt min
mening något annoriunda. En hovrätt skall vid avgörande av brottmål normalt
beslå av tre lagfarna ledamöter och två nämndemän. Fler än fyra lagfarna domare
och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tre nämndemän får inte della. Föreskrifter om de lagfarna
domarnas kompetens finns i 26 § förordningen (1979:569) med hovrältsinstruktion.
Inget hindrar atl hovrätten redan idag — inom ramen för vad som är tillåtet
enligt dessa bestämmelser - adjungerar en lagfaren ledamot från l.ex. kammarrätt,
varvid vederbörande automatiskt fär slällning som lagfaren ledamot. Detta bör
enligt min mening vara det närmast lill hands liggande alternativet även
framdeles, när hovrätten behöver lillgång till skatterättslig expertis. Det
bör emellertid även öppnas möjlighel för hovrätten atl låta en domare från en
allmän förvaltningsdomstol ingå som särskild ledamot, alltså vid sidan av de
lagfarna ledamöierna. Detta alternativ bör bli aktuellt i särskilt komplicerade
mål, där huvudförhandlingen beräknas bli långvarig-Del antal mäl där det blir
aktuellt för en domare från länsrätt eller kammarräll atl tjänstgöra i en
allmän domstol blir enligt min bedömning så begränsat alt det inte finns skäl
all anla annat än att en sådan tjänstgöring ryms inom ramen för nuvarande
resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag utgår också från alt tjänstgöringen i allmän domstol i
praktiken kan ordnas genom frivilliga uppgörelser mellan de aktuella
domstolarna. Mot den bakgrunden lorde det endasl undanlagsvis finnas ett praktiskt
behov av en uttrycklig skyldighet för domare i länsrätt och kammarrätl all
tjänstgöra i allmän domstol. Jag anser dock alt en sådan skyldighet för
fullständighets skull bör införas i enlighet med vad ulredningen och
kommissionen föreslagil. Jag återkommer strax lill den närmare ulformningen av
en regel i della ämne, men skall försl beröra frågan om grundlagsenligheten av
en sådan regel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har under remissbehandlingen ifrågasatts om inle en
skyldighet för en domare i allmän förvaltningsdomstol atl delta i en allmän
domstols handläggning av ett skattebrottmål skulle strida mol beslämmelsen i 11
kap. 5 § sista slycket regeringsformen. I delta lagrum sägs att den som
utnämnts lill ordinarie domare får förflyttas till annan jämställd domartjänst,
om det är påkallat av organisaioriska skäl. Vid tillkomsten av molsvarande beslämmelse
i den äldre regeringsformen uttalade föredragande departementschefen bl.a. att
beslämmelsen avsågs hindra förflyttning från allmän domstol till
förvaltningsdomstol (prop. 1964: 140 s. 100).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad det nu är fräga om är att föreskriva en skyldighet för
ordinarie domare vid länsrätter och kammarrätter all i viss utsträckning delta
vid tingsrätters och hovrätters handläggning av skattebrottmål. Det kan i prakliken
komma att röra sig om någol eller högst några få tjänstgöringstillfällen per
år. All en sådan tjänstgöringsskyldighet inte kan anses jämställd med 'Törflyllning"
i den mening som avses i 11 kap. 5 § regeringsformen är enligt min mening
uppenbart. Del kan tilläggas atl departementschefen i samband med bestämmelsens
tillkomst även uttalade alt bestämmelsen inle avsägs hindra atl en domare
anställs vid mer än en domstol med tjänstgöringsskyldighet företrädesvis vid
viss domstol.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund står det enligt min mening klart atl en
tjänstgöringsskyldighet av det akluella slaget inte står i strid mot
grundlagen. En regel om tjänstgöringsskyldigheten såvitt avser ordinarie domare
kan lämpligen införas i 5 kap. I § lagen (1976: 600) om offentlig anställning,
vilket lagrum innehåller vissa andra bestämmelser om tjänstgöringsskyldighet
för ordinarie domare. Jag ålerkommer i specialmotiveringen till nämnda lagrum
närmare till reglernas tillämpningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulöver den nu nämnda lagändringen kräver den föreslagna
medverkan av ekonomiska och skatterätlsliga experter vid tingsrätter och
hovrätter ändringar i 1, 2 och 4 kap. RB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncentration till vissa tingsrätter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av vad jag i det föregående kommit fram till
i fråga om expertmedverkan skall jag nu gå in på frågan om i vad mån de
kvalificerade eko-målen bör koncenlreras till vissa domstolar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag lidigare har varil inne på, och som påpekas av bäde
eko-kommissionen och rättegängsutredningen, är det till stor fördel för samspelel
mellan en expertledamol och en lagfaren ledamoi att även den senare har god
erfarenhet och goda kunskaper i fråga om det aktuella ämnesområdet. Man kan
därigenom i hög grad motverka risken för atl en expertledamots uppfattning i en
viss fråga inom hans specialområde alltför okritiskt godtas av övriga ledamöter
i rätlen. När expertledamöter f. n. dellar vid de svenska domstolarna sker detla
också praktiskt taget alltid i en domstol som pä någol sätt är specialiserad på
uppgiften i fråga. Delta gäller t. ex. i fråga om fastighetsmål, sjömål och
patentmål. Det är en allmän erfarenhet från dessa domstolar alt samarbelel
gynnas av att även de lagfarna ledamöterna i domslolen har specialkunskaper pä
det aktuella området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan det nu anförda talar enligt min mening starki för atl
de mål där experter skall delta koncentreras lill vissa tingsrätter. Härtill
kommer att en sådan koncentration är i hög grad moliverad av önskemålet all
experterna deltar i rälten relativt regelbundet. Om så är fallet kan
experterna snabbare få erfarenhet av de frågor - inle bara inom del egna
specialområdet - som brukar vara uppe till bedömning i brottmål. De kan därigenom
utöva sin dömande funklion pä ell bättre sätt. En ordning där endast vissa
tingsrätter har möjlighet atl anlita experter ökar givetvis garantierna för att
vaije enskild experi blir anlitad mer regelbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nu nämnda faktorerna har enligt min mening sådan tyngd
att någon form av koncentration av de mål där experter skall delta bör
eftersträvas när det gäller mål om eko-brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De mål som frän den nu aktuella synpunklen bör
koncentreras är alltså de där experter skall della. Som jag tidigare nämnl kan
del röra sig om något eller några hundratal mäl per år. De allra flesta av
dessa kan med säkerhel antas redan ulan nägon särskild regel om koncentration
komma alt handläggas vid de domstolar som kan bli aktuella vid utformningen av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en sådan regel. Det antal mål som skulle komma alt tas
från övriga tingsrätter och överföras lill de speciella tingsrätterna kan antas
bli ganska litet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag lidigare
nämnde har kommissionens förslag om en koncentrerad handläggning bemötts
negativt av en majoritet av remissinstanserna. Man har anfört invändningar av
både principiell och praktisk natur. Jag skall i det följande granska de
argument som förts fram utifrån den bakgrund som jag nu har tecknat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har sagls att det finns en risk för atl en uppdelning
av domstolsväsendet pä så sätt att vissa kvalificerade mål förbehålls nägra
tingsrätter på sikl kan leda till en försämrad rekrytering till övriga
tingsrätter och till all allmänhetens förtroende för dessa domstolar blir
sämre. Även den bristande lokala förankringen hos en specialiserad domstol
sägs kunna medverka till att detta förtroende minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig i detta sammanhang till en början säga alt det av
många skäl är viktigt att förtroendet för våra domstolar även i fortsättningen
bibehålls på en hög nivå. Jag har emellertid svårt atl tro alt en reform som i prakliken
skulle röra kanske något hundratal mäl per år av de totalt ca 80000 brottmål
som handläggs i landet kan få nämnvärda negativa effekter i de hänseenden som
nu nämnts. Det finns med en koncentration som moliveras huvudsakligen av
expertmedverkan inle heller fog för ett påstående att mål undandras en
tingsrätt därför atl den domstolens lagfarna ledamöter inte är tillräckligt
skickliga som jurister. Atl målet handläggs av en annan tingsrätt än den
vanliga bör, bäde frän allmänhetens och parternas synpunkl, te sig naturiigl
med hänsyn till all målet är av den beskaffenheten atl experter skall della. Och
invändningen om att en specialiserad domstol har bristande lokal förankring
minskar betydligt i slyrka om man - som jag återkommer till i det följande -
gör del möjligl för domstolen att anlita nämndemän från den del av domkretsen
som målet har anknytning till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del har också sagts atl en lagfaren domare som sysslar enbari
eller nästan enbart med en viss typ av frågor riskerar att tappa överblicken
över det juridiska faltet med fara för att hans bedömningar avlägsnar sig från
utvecklingen inom näraliggande rättsområden. Till delta kan sägas atl de
kvalificerade eko-målen inte är så frekventa atl det blir aktuellt för någon
domare att under en längre period vara heltidssysselsatt med dem. Man bör
enligt min mening eftersträva en ordning där domaren å ena sidan sysslar så
mycket med eko-mål att han får tillräcklig erfarenhet och vidmakthåller sina
kunskaper och å andra sidan har så mycket arbetsuppgifter vid sidan av detta
att han håller kontakt med andra rättsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har också åberopats en del argument av mer praktisk
natur mot tanken på en koncentration av eko-mål. Det har sagts att parter,
försvarare och vittnen kan få avsevärt längre resvägar vid en huvudförhandling,
vilket kan medföra säväl olägenheter för enskilda som vissa merkostnader för
del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>allmänna. För min del kan jag gärna medge alt detta kan
bli följden i en del fall. Olägenheterna torde ibland kunna molverkas genom att
domstolen håller hela eller delar av huvudförhandlingen på en ort utanför
kansliorten som är lämplig från de nu akluella synpunkterna. De merkoslnader
som kan uppslå för staten i dessa hänseenden är i relation lill de koslnader
som mål av delta slag ändå drar med sig närmast försumbara. I vart fall uppvägs
de mer än väl av de effektivitetsvinster som görs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot kommissionens lösning av koncenlralionsfrågan, enligt
vilken samtliga mål rörande brott av vissa särskilt angivna slag skulle
koncentreras, har riklats invändningen dels att en koncentration skulle komma
alt omfatta även en rad enkla fall där det inte finns sakliga skäl för en
koncentration och dels att vissa eko-mål av kvalificerad beskaffenhel utanför
de uppräknade kategorierna, l.ex. vissa bedrägerimål, skulle falla utanför. Dessa
invändningar faller om man som jag berört i det föregående gör frågan om
koncentration beroende av det enskilda målets beskaffenhet. En flexibel lösning
av del slaget går också - vilket jag strax ålerkommer lill - all utforma sä att
man i stor utsträckning undviker kompelenskonflikler mellan olika domstolar
och risken för rättegångsfel och ålerförvisning frän högre instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgått av det jag nu sagt kan jag inte se några
avgörande hinder mol att de eko-mål där experter skall delta koncentreras till
vissa domstolar som regeringen bestämmer. En sådan ordning har enligt min
mening så påtagliga fördelar att den bör genomföras. Av praktiska skäl bör del
i första hand ankomma på åklagaren alt i samband med åtalets väckande pä egen
hand bedöma huruvida målet är av den karaktären att experter bör delta och
målet således stämmas in till den specialiserade domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare har varit inne på blir del sannolikt ett
ganska litel antal mål som med en ny ordning skulle komma att las från övriga tingsrätter
och överflyttas till särskilt uisedda tingsrätter. För alt syftet med koncentrationen
skall nås måsle man under dessa omständigheter enligt min mening genomföra en
längre driven koncentration än enligt kommissionens förslag. Del ligger därvid,
som flera remissinslanser har varil inne på, nära till hands att söka en
anknytning till den nya organisation på regional nivå som för åklagarväsendets
del kommer atl gälla fr. o. m. den 1 juli 1985 (prop. 1982/83:158, JuU
1983/84:6, rskr 35). Den nya organisaiionen innebär alt åklagarverksamheten på
det regionala planet delas in i 13 regioner. De tre storstadsdislrikten står
dock utanför regionindelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I överensstämmelse med vad flera remissinstanser förl fram
är en ordning med en tingsrätt i varje region tilltalande. Med en sådan
lösning får man också en naturlig samordning med de nya regionala
åklagarmyndigheterna, som uianför storstadsdislrikten fär förutses stå för
huvudparten av åtalen i de nu akluella målen. I huvudsak bör denna lösning
väljas. Del förefaller därvid rimligt att de tre största tingsrätterna får
handlägga kvalificerade eko-mål även frän angränsande åklagarregioner. Det kan
emeller-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tid vara svårt att pä förhand säkert säga vilken ordning
som är den bästa i alla delar av landel. Det är inte heller nödvändigt atl
riksdagen tar ställning till exakt hur många tingsrätter som bör handlägga
kvalificerade eko-mål eller vilka dessa bör vara. Vid en koncentration bör det
därför få ankomma på regeringen att bestämma vilka tingsrätter som skall komma
i fräga. En sådan ordning finns redan i fråga om sjörättsdomstolar, se 336 §
sjölagen (1891:35 s. 1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild fråga är huruvida de specialiserade domstolarna
bör ha möjlighet att handlägga mål även utan expertmedverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fördelarna med en specialisering bland lagfarna domare i
komplicerade eko-mål gäller givetvis i och för sig oavsett om experter skall della
i målet eller inte. I praktiken torde emellertid behovet av särskilda kunskaper
och erfarenheler hos den lagfarna personalen i viss ulslräckning vara läckt
redan genom alt de mål där experter skall delta koncentreras. Det kan dock
säkerligen ocksä förekomma etl och annal mål som är av sådan karakiär att
experter inte behöver delta men där det ändå är till fördel att den lagfarne
domaren har speciella kunskaper. Det kan heller inte uteslutas att just
domarens specialkompetens kan utesluta behovet av expertmedverkan i något
fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del torde vidare stå klart atl flera praktiska problem
skulle uppstå, om man tillät den specialiserade domstolen att handlägga endast
mål med experter. Som jag tidigare nämnl bör valel av domstol i första hand
göras av åklagaren medan rätten själv måste ha del slutliga avgörandet i fråga
om expertmedverkan. Komplikalioner skulle då uppslå bl. a. i det fallet atl den
specialiserade domstolen inte delar åklagarens bedömning att ett vissl mål
kräver expertmedverkan. En ytterligare fråga är hur man skulle hantera det
fallet alt målel från början bedöms vara så kompliceral att expertmedverkan
krävs men sedermera, t.ex. till följd av erkännande eller ätalsjus-lering före
huvudförhandlingen, blir avsevärt enklare. Till det anförda kommer alt den
specialiserade tingsrätten i den slora majoritet av eko-mål som del enligt de
vanliga forumreglerna tillkommer rätten att handlägga rimligen under alla
förhållanden måste vara fri att välja alt handlägga etl vissl mål utan
expertmedverkan. Det ter sig mindre följdriktigt, om domstolens
handlingsmöjligheter skulle begränsas beträffande exakt samma fråga för det
fallet att åtalet väckts med slöd av en särskild forumregel av del slag som här
diskuieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad nu sagts talar enligt min mening entydigt för att de
särskilt utsedda lingsrätierna bör få möjlighet att med slöd av
specialiseringsregeln handlägga eko-mål utan expertmedverkan, även om en sådan
möjlighet kan förväntas komma till praktisk användning bara i undantagsfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare varit inne på bör del anförtros åklagaren
att efter de rikllinjer som lagstiftaren drar upp bedöma om ett eko-mål är av sädan
beskaffenhel atl det bör handläggas av den särskilt utsedda tingsrätten eller
om del bör stämmas in enligt vanliga forumregler. Riksåklagaren har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>möjlighet att ge åklagarna närmare riktlinjer för denna
bedömning. Man kan fråga sig om det härulöver behövs nägol särskilt remedium
mot atl elt mål där expertmedverkan visar sig behövas stäms in till en icke
specialiserad tingsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 19 kap. 7 § andra stycket RB finns redan idag möjlighel
för en tingsrätt atl flytta över etl brottmål lill en annan behörig domstol,
under förutsättning att åklagaren begär det och det föreligger synnerliga skäl.
De problem som kan uppkomma rörande fördelningen av eko-målen mellan de
specialiserade tingsrätterna och övriga tingsrätter bör kunna lösas med slöd av
denna regel. Del bör enligt min mening inle nu genomföras någon särlösning, som
t.ex. skulle innebära rätl för en tingsrätt atl självmant flytta över ett
brottmål till en annan tingsrätt, för just de nu aktuella målen. Frågan om en
annan ordning för överflyttning av mål får las upp på nytt om erfarenheterna av
denna reform visar att det behövs. Tills vidare bör alltså de generella
överflyttningsreglerna för brottmål gälla också i de nu aktuella fallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill här ocksä fäsla uppmärksamhelen på regeln i 19
kap. 7 § första stycket RB. Del föreskrivs där alt en domstol behåller sin
behörighet, om det efter stämningens delgivning har inträtt ändring i det
förhållande som betingat dess behörighet. Om elt mål som stäms in till en
specialiserad domstol skulle förlora sin karaktär av särskilt kvalificeral
eko-mål under handläggningen, kan domstolen sålunda ändå fortsätta denna. Även
för detla fall kan emellertid domstolen på yrkande av åklagare flytta över
målet lill annan behörig domstol, om det finns synnerliga skäl för en sådan
åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt en koncentration av de komplicerade eko-målen till
vissa tingsrätter skall få avsedd verkan krävs att målen inom dessa
tingsrätter handläggs av personal med särskilda kunskaper och erfarenheter.
När det gäller utbildningen är avsikten atl under de närmaste två budgetåren etl
hundra: lal yrkesdomare frän de allmänna domstolarna skall få genomgå kurser i
fråga om redovisning/bokföring, skatte- och avgiftsfrågor, gäidenärsbrott sami
näringslivets villkor/sund affärsverksamhet (jfr prop. 1984/85:32 s. 63 och prop.
1984/85:100 bil. 4 s. 80). Denna utbildning är av värde även för domare som
inte tjänstgör vid de specialiserade domstolarna, eftersom ett belydande antal
mål om ekonomisK brottslighet givetvis även i fortsättningen kommer all
handläggas vid andra tingsrätter. Jag anser mig emellertid kunna utgå från att
utbildningen kommer ett tillräckligt antal befattningshavare vid de
specialiserade tingsrätterna till del. Eko-mälen bör uppenbarligen dessutom vid
dessa tingsrätter i princip behandlas som specialmäl och inom domstolen
koncentreras till ett begränsat antal avdelningar eller rotlar (jfr prop.
1984/85; 100 bil 4 s. 89). En sådan fördelning kan f.ö. vara lämplig även vid
övriga tingsrätter för att garantera att den ekonomiska utbildningen kommer
till praktisk nylta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det jag hittills sagt rörande koncentration av mål och
intern fördelning av mål inom en domstol har tagit sikte på tingsrätterna. För
hovrätternas del har något förslag om koncentration inte lagts fram av
eko-kommissionen. För min del anserjag övervägande skäl tala för att man
åtminstone inte f. n. genomför någon koncentration på hovrätlsnivån. Visseriigen
skall även hovrätterna kunna anlita ekonomiska och skatterättsliga experter,
men behovet av specialkunskaper hos den lagfarna personalen kan i hov-rätierna
avsevärt lättare än i tingsrätterna tillgodoses genom att målen styrs lill en
bestämd avdelning eller rotel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagtekniskt bör den föreslagna koncentrationen kunna ta
sig ultryck i en regel i 1 kap. RB, vilket innehåller beslämmelser om
tingsrätternas uppgifter och organisation, av huvudsaklig innebörd att de
särskilt kvalificerade eko-målen företrädesvis bör handläggas av de
tingsrätter som regeringen bestämmer. Det bör i samma paragraf också uppdras
åt regeringen att bestämma om dessa tingsrätters domkretsar i dessa mål. Man
behöver då inte göra några ingrepp i de generella forumbestämmelserna i 19 kap.
RB. Som jag tidigare har varit inne på lorde man i praktiken kunna utgå från
alt åklagarna väljer ut de mål där koncentration är till fördel. Om det behövs fär
frågan om en mer detaljerad lagreglering tas upp senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämndemännen och eko-brotten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall slutligen ta upp några frågor rörande
nämndemännens medverkan i mål om eko-brott. Delvis har jag redan antytt
frågeställningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eko-kommissionen har föreslagit alt som nämndemän i
eko-mål skall Ijänslgöra företrädesvis personer med erfarenhet av ekonomiska
förhållanden i näringsverksamhet. Delta förslag har i allmänhet avstyrkts vid
remissbehandlingen, främst under anförande att elt krav pä särskilda kunskaper
rörande det i målet aktuella ämnesområdet inte slär i överensstämmelse med
nämndemännens uppgift i rättegången. Det har också anförts betänkligheter från
praktisk synpunkt mot förslagel. Man har menat att det kan ställa sig mycket
svårt att rekrytera tillräckligt antal personer med lämplig bakgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämndemännens uppgift i rättegången behandlades för ell
par år sedan i ett lagstiftningsärende rörande bl.a. anlalel nämndemän i tingsräu.
Min företrädare framhöll i den aktuella propositionen (prop. 1982/83:126 s. 18)
atl nämndemännens uppgifl först och främst är att se till att domstolarnas
avgöranden ligger i linje med allmänna rätisuppfaliningar i samhället, särskilt
när del gäller bedömningsfrågor t.ex. angående påföljdsval och bevisvärdering.
Vidare tillgodoser - framhölls det - nämndemännen medborgarnas intresse av
insyn i domstolarnas verksamhet, vilkel bidrar lill att tilltron till denna verksamhet
pä ett mer allmänt plan kan vidmakthållas. Justiiieutskoltet, vars betänkande
godkändes av riksdagen, gjorde inget uttalande som avviker frän den nu
redovisade synen på nämndemännens uppgifl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening kan det i och för sig säkert anföras
skäl för en ökning av nämndemännens kompetens i mål om eko-brott. Etl krav på
ekonomisk bakgrund och utbildning för tjänsigöring som nämndeman i sådana mål
skulle emellertid läll kunna komma i konflikt med den nuvarande synen på vilken
uppgift en nämndeman har i en rättegång. Jag är inte beredd att i detta
begränsade sammanhang ge uttryck för nägon ny uppfattning i den frågan. Mot den
bakgrunden tar jag inte nu upp eko-kommissionens förslag om särskilda
kompetenskrav på nämndemännen i eko-mål. Självfallet innebär inte detta något
hinder mot atl rälten utnyttjar den ekonomiska sakkunskap som kan vara
representerad även bland nämndemännen när rättens sammansättning bestäms i det
särskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ligger ett stort värde i atl nämndemännen i ett mäl
har lokal förankring. Möjlighelerna till detla minskar i ett system där vissa
typer av mål som med nuvarande ordning kan handläggas vid alla tingsrätter
koncentreras till några av dessa. För att råda bot på detta kunde övervägas etl
syslem med särskilda nämndemän i sädana mål om eko-brott som handläggs vid de
särskilt uisedda tingsrätterna. En enklare lösning är dock att öppna möjlighet
för den särskilt utsedda tingsrätten att i mål som inte hör till rättens
normala domkrets kalla in nämndemän från en annan tingsrätt där målel skulle ha
kunnat handläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om antalet nämndemän gäller sedan den 1 juli 1983 atl
en tingsrätt vid huvudförhandling är domför med en lagfaren domare och tre
nämndemän. I mål om brott, för vilket är stadgat minst tvä års fängelse, skall
dock fem nämndemän della. Ytterligare en nämndeman får sitta i rätten, om det
behövs med hänsyn till målels omfattning eller någon annan särskild omständighet.
I mål om eko-brott där en eller kanske två experter medverkar som särskilda ledamöler
kan enligt dessa regler lekmannainflylandet i vissa fall som jag ser det bli
alltför litel. Jag föreslår därför att dessa mål i fråga om antalet nämndemän
skall jämställas med mål om brott, för vilket är siadgat minst två års
fängelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De föreslagna reformerna i fråga om möjligheterna alt låta
nämndemän från andra tingsrätter ingå i de särskilt utsedda tingsrätterna saml
i fråga om antalet nämndemän i mal med expertmedverkan kräver vissa ändringar i
I kap. RB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Vissa frågor rörande handläggningen av skattebrottmål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: En allmän domstol skall i ett skattebrottmål
samråda rörande handläggningen av målet med den allmänna förvaltningsdomstol
eller den förvaltningsmyndighet där en fråga om skatl eller avgift som har
samband med brotlmälet handläggs. Undantag från denna skyldighet gäller om
samråd är obehövligt. Det läggs inte nu fram något förslag om integration av
förfarandena i skattemål och skattebroilmål, vare sig i fråga om målens
förberedande eller i fråga om deras avgörande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eko-kommissionens förslag: Överensstämmer i fråga om
samrådsskyldighet i huvudsak med milt förslag. Dessutom föreslås en möjlighet
för en allmän domstol och en allmän förvaltningsdomstol att hålla gemensam
muntlig förberedelse i ett skattebrottmål och ett skattemål som sammanhänger
med varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Förslaget om samråd tillstyrks eller
lämnas utan erinran av en majoritet, medan en minoritet släller sig negativ
till förslaget. Förslagel om möjlighet lill gemensamt sammanträde för muntlig
förberedelse avstyrks av de flesla remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av skälen för mitt förslag: Samråd rörande
handläggningen kan vara effektiviletshöjande på flera sätt. En uttrycklig regel
om samråd är av pedagogiskt värde. Frågan om en integration av förfarandena bör
avgöras från mer generella utgångspunkter än som nu är möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Det centrala skattebrottet i
svensk rält - skattebedrägeri - är utformat som ett s. k. effektbrott. Detta
innebär i huvudsak att den skattskyldige för att kunna dömas till ansvar måste
visas ha tillfogat det allmänna en ekonomisk skada - i form av uteblivna
skatter eller avgifter - genom en oriktig uppgift. Frågan huruvida en ekonomisk
skada uppstått prövas i ett från brottmålsrättegången helt fristående
förfarande, nämligen i taxeringsförfarandei och, efter ett eventuellt överklagande,
skaiteprocessen. Denna process förs vid de allmänna förvaltningsdomstolarna,
dvs. länsrätterna, kammarrätterna och regeringsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 de fall en skalteprocess ännu inle avslutats när åtal
väcks vid allmän domstol för skattebedrägeri brukade tingsrätterna enligt den
ordning som gällde före den I juli 1983 oftast vilandeförklara brottmålet i
avvaktan på utgången av skatteprocessen. Detta medförde att del ofta tog
avsevärd tid innan elt åtal för skattebrott ledde till dom. Fr. o. m. nämnda dalum
infördes emellertid i 15 § skattebrottslagen (1971; 69) nya regler som innebär
att vilandeförklaring i de aktuella fallen får äga rum endast om det är av
avgörande betydelse för prövningen av brottmålet att frågan om skattskyldighet
i skaiteprocessen avgörs först. Den nya ordningen kan sägas innebära att den
allmänna domstolen i enklare fall skall pä egen hand göra en förhandsbedömning
rörande utgången av skatteprocessen. I förarbetena till lagändringen lämnas
ganska utföriiga exempel på när vilandeförklaring bör ske resp. underlåtas.
Principen är givetvis alt skälen för vilandeförklaring är starkare ju mer
tveksam skattefrågan är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samlidigt med de nya reglerna om vilandeförklaring
infördes i 16 och 17 §§ skatlebrotlslagen bestämmelser om förtursbehandling vid
förvaltningsdomstolar och förvaltningsmyndigheter av skattefrågor när dessa är
av väsentlig betydelse för förundersökning eller åtal angående skattebrott</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 178</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och om anmälan på ett lidigl studium till åklagaren när
det finns anledning anta atl etl brolt enligt skatlebrotlslagen har begålts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nya reglerna om bl. a. vilandeförklaring och föriursbehandling
har varit i kraft en relativt begränsad tid. Enligt vad jag erfarit hur
reglerna haft en belydande effekt när det gäller all nedbringa
handläggningstiderna i främst de berörda skattemålen men också i skattebroilmål,
även om de naturligtvis inte undanröjer alla brister i fräga om lagföringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom de ålgärder som jag nu har förordal torde behovel av
vilandeförklaring minska yllerligare. Framför allt kan medverkan av en skatterättsexpert
i brottmålspiocessen bidra till att denna i ytterligare etl antal fall kan
genomföras utan att skatteprocessen avvaktas. 1 samma riktning verkar givetvis förslagel
om alt komplicerade mål om eko-brott skall handläggas av domare med särskild ulbildning
och erfarenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommissionens förslag om samråd mellan brolimålsdomaren
och domaren i skatlemålet samt om möjlighel till gemensam förberedelse i
skattemålet och skattebrotiniålei syftar bl.a. till att förbällra broiimålsdomarens
underlag för beslut om vilandeförklaring och att därigenom undvika onödiga vilandeförklaringar.
Förslagen har emellertid också till syfte atl komma till rälla med de
effektivitetsförluster som är förenade med del nuvarande systemet med etl
fristående förtärande för fastställande av skatt och elt helt annat förfarande
för avgörande av frågor om ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tanken pä en integration av de båda nu nämnda förfarandena
togs, som jag nämnde inledningsvis, för några är sedan upp av en arbetsgrupp
inom Brottsförebyggande rådel (BRÅ). Gruppen skisserade etl sådani fortfarande
i promemorian (BRÅ PM 1982; 1) Skattebrott och skatiemäl. Arbelsgruppen
förordade en samordning inte bara i fråga om uiredningsförfaran-det i
skattefrågan och ansvarsfrågan, utan även när det gäller det allmännas processföring
inför domstolarna och inte minst själva domslolsförfarandet. Promemorian remissbehandlades
och de tankar som framfördes där väckte på många håll intresse. Samtidigt
pekade man emellertid pä svårigheter av principiell och praklisk natur med en
integration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen i promemorian ledde sedermera till den mera
begränsade reform som jag nyss redogjort för (se vidare prop. 1982/83: 134).
Det överlämnades då lill eko-kommissionen att vidare överväga frågan om en
integration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommissionen har kommil fram till alt en fullständig
integration av domstolsförfarandena inte bör genomföras nu, men däremot att
vissa vinster kan nås genom alt brottmålsdomsiolen och skattedomstolen ges en
möjlighet att hålla gemensaml sammanträde för muntlig förberedelse och genom
ett samrådsförfarande i vissa fall. Kommissionens bedömning när det gäller den fullsländiga
integrationen delas i allmänhet av remissinstanserna, även om del frän ett par
häll uttrycks besvikelse över att något förslag i denna del inte lagts fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om den framtida ulformningen av uiredningsförfarandet
i skattefrågor med brottsmisstanke är f. n. under övervägande i utredningen (Fi
1973;01) om säkerhetsåtgärder m.m. i skatteprocessen (USS). Enligt vad jag har
erfarit kommer USS inom relativt kon lid att lägga fram etl förslag som bl. a.
innebär atl en skatleutredning och en skattebroltsutredning, som pågår
samtidigt och är beroende av varandra, i vissa fall skall ställas under
gemensam ledning av en särskild tjänsteman inom skatteförvaltningen, en s.k. skattefiskal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det utredningsmaterial som hittills presenterats visar
enligt min mening alt en sammanslagning av förfarandena i skatiemäl och skattebroilmål
visserligen kan medföra effekiivileisvinsler i en hel del fall, men att ett
genomförande samiidigi stöter på åtskilliga svårigheter, inte minst med hänsyn lill
de stora skillnader som i olika hänseenden råder mellan processen vid de
allmänna domstolarna och processen vid de allmänna förvaltningsdomstolarna.
Särskilt problematisk ter sig i detta sammanhang naturligtvis den
omständigheten atl den tilltalade i brottmål har en helt annan ställning i
fråga om t. ex. upplysningsplikt än en enskild person som är part i ett
skattemål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar alltså kommissionens uppfattning alt tanken pä
en fullständig integration av domstolsförfarandena i skattemål och brottmål inle
bör las upp nu. För detta talar givetvis också den omständigheten atl frågan om
samordning på det förprocessuella stadiet - och det är där de stora
tidsvinsterna kan göras — är under utredning av USS. Vidare vill jag i detta
sammanhang erinra om all en hel del av de missförhållanden som tidigare råll i
fråga om handläggningen av skattebrollmäl har undanröjts genom de lagändringar
som trätt i kraft den 1 juli 1983 och lorde komma att minska ytterligare genom
de övriga förslag jag lägger fram i detla sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del sedan gäller de båda mer begränsade förslag om
samordning mellan skatteprocessen och skattebrottsprocessen som kommissionen
har lagt fram kan jag till en början konstatera alt förslagel om ett formaliserat
samrådsförfarande tillstyrkts eller lämnats utan erinran av en majoritet av remissinslanserna.
Värdet av ett samråd ligger för skattedomarens del enligt min mening snarast pä
det arbeispsykologiska planet; han får på elt konkret sätt upp ögonen för atl
den allmänna domslolen kan ha behov av ett snabbt avgörande av målet från hans
sida. För broiimålsdomarens del förbättras genom samrådet underlaget för ett
ställningstagande lill frågan om vilandeförklaring. Han kan utröna i vad män
yrkanden och grunder som anförs i skattedomstolen över huvud laget har relevans
för skattebrottmålet och han kan få reda på skattedomstolens planer när det
gäller tidpunkten för målets avgörande m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett samråd kan således vara värdefullt på flera sätl. Man
kan i och för sig hävda att redan de nuvarande reglerna om vilandeförklaring av
skatle-broltmål i 15 § skattebrottslagen förutsätter någon form av samråd från
den allmänna domstolens sida. För alt fästa uppmärksamheten på viklen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
att samråd sker kan det dock som kommissionen föreslår vara lämpligt att i
lagen uttryckligen föreskriva en samrådsskyldighet. Denna bör i enlighet med
förslaget omfatta både tingsrätt och hovrätt. Inget hindrar heller att en regel
får omfatta även HD, även om etl samråd på den nivån oftast torde te sig i
praktiken överflödigt. Undantag från samrådsskyldigheten bör för alla
instansernas del göras för sådana fall där det av något skäl framsiår som
obehövligt att samråd sker. En regel om samråd kan lämpligen tas in som etl
andra slycke i 15 § skatlebrotlslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
återkommer i specialmoliveringen till vissa tillämpningsfrågor. Låt mig dock
redan i detta sammanhang understryka att avsikten med elt samrådsförfarande
givetvis inle är att något nytt processmaterial skall tillföras målen över
huvudet på parterna. Samrådet skall i princip endast avse upplysningar om befintligl
processmaterial och om föreliggande planer för handläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag nu sagt rörande samråd har avseende på det fallet att skattefrågan är anhängig
vid en allmän förvaltningsdomstol. Skälen för samråd är emellertid lika starka
om en fråga om skatt eller avgift som har samband med ett skattebrottmål är anhängig
vid någon annan instans, t.ex. en taxeringsnämnd Ofr 15 § skattebrottslagen i
nuvarande lydelse). Samrådsskyldighet för den allmänna domstolen bör därför
omfatta även denna situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det sedan gäller kommissionens förslag om gemensamt sammanlräde för
förberedelse har inställningen från remissinstansernas sida varit avsevärt mer
negativ. En majoritet av remissinstanserna har uttalat att det knappasl finns
något praktiskt behov av att hålla gemensamt förberedelsesammanträde, och man
har pekat på problem av principiell och praktisk natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är för min del tveksam till om det förekommer särskilt mänga fall där det
skulle finnas processekonomiska vinster att hämla med ett för skatlemålet och
skattebrottmålet gemensamt sammanträde för förberedelse. Med hänsyn härtill och
till vad remissinstanserna har anfört har jag stannat för att inte nu föreslå
någon möjlighet till gemensamt sammanträde. Denna fråga och närliggande
spörsmål kan emellertid komma att tas upp i samband med den fortsatia
behandlingen av det förslag som i enlighet med vad jag angelt nyss väntas från USS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4
Kostnadsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förstärkning av domstolarnas kompetens i fråga om eko-brotten drar med sig
vissa kostnader. De lösningar på problemen som jag tagit upp i det föregående
medför emellertid som jag ser det att dessa kan hållas på en begränsad nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller kostnaderna för de föreslagna ekonomiska experterna får man som jag
tidigare nämnt räkna med att sådana experter kommer att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>delta
i högst etl par hundra mål per år, förmodligen färre. Det är svårt att närmare
beräkna kostnaden för expertmedverkan per mål. främst beroende på de stora
differenserna i fråga om handläggningstid. Enligt min mening kan årskostnaden
uppskattas till högst 2-3 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för ett ökat antal nämndemän i de mål där experter skall della samt ökade
resekostnader för nämndemännen torde uppgä till högst ca 0,5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna medverkan av skatterättslig expertis bör som jag tidigare nämnt
kunna klaras av inom ramen för befintliga resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
koncentration av de komplicerade eko-målen till ett mindre antal tingsrätter i
enlighet med vad jag nyss har föreslagit kan antas leda till en viss ökning av
statens kostnader för ersättning till dem som skall della i rättegängen, bl. a.
vittnen. Man skall emellertid i del sammanhanget hålla i minnet att en stor del
av de mål som berörs av förslagel om koncentration redan anhängiggörs vid de
specialiserade tingsrätterna. Med tanke på det ringa antalel mål som i
praktiken berörs torde merkostnaderna därför bli förhållandevis obetydliga. De
torde dessutom komma att mer än väl kompenseras av de allmänna
effektivitetshöjningar som blir följden av en koncentration. Framförallt vill
jag peka på att kostnaderna för expertmedverkan kan antas minska genom en
koncentration, eftersom de ekonomiska experterna i större utsträckning än
annars skulle ha varit fallet får antas vara verksamma på samma ort som
tingsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
åklagarnas del torde det knappasl uppslå några nämnvärda merkostnader eftersom
den stora majoriteten av de mål som i praktiken berörs av en koncentration
torde vara mål som handläggs vid den regionala åklagarmyndigheten eller
åklagarmyndigheten i Stockholm, Göteborg eller Malmö, där alltså åklagaren
redan finns på samma ort som tingsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller försvararkostnaderna kan det i vissa av de koncentrerade målen komma
att inträffa att försvararen är verksam i annan ort än tings-rältsorten och att
kostnadema därför blir något högre. De mål som berörs av
koncentrationsförslaget torde emellertid ofta vara av den arten att de kräver
särskild kompetens hos försvararen och att man därför redan idag måste anlita
en försvarare från annan ort. Det är därför osäkert om det över huvud taget
uppkommer några merkostnader i detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
förslaget om koncentration kommer de särskilt utsedda tingsrätterna att få ett
visst tillskott av mål. Det rör sig dock om ett så begränsat antal att det -
även om målen är resurskrävande - saknas anledning räkna med annat än att
handläggningen kan klaras av inom ramen för befintliga resurser. Otn
målutvecklingen visar sig kräva det kan man göra erforderliga omfördelningar
inom domstolsväsendets ram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om samrådsskyldighet torde inte medföra några särskilda kostnadsökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till den förvänlade utvecklingen på de anslag som berörs torde
kostnaderna rymmas inom ramen för de medel som har begärts för budgetåret
1985/86.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Vidgad rätt att överklaga beslut angående försvarare
3.1 Gällande rätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelser om försvarare finns i bl. a. 21 kap.
rättegångsbalken (RB) om den misstänkte och hans försvar. Bestämmelserna
skiljer mellan privala och offenlliga försvarare. En privai försvarare utses
av den misstänkte. Enligt 21 kap. 3 a § RB skall i vissa fall en offentlig
försvarare förordnas för den misstänkte. Till offenllig försvarare fär i
princip endast advokater förordnas (5 §). En offenllig försvarare har räll till
ersättning av slalen för uppdragel (10 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt gäller enligt RB att del åligger försvararen atl
med nit och omsorg tillvarata den misstänktes rätt och i detla syfte verka för
sakens riktiga belysning (21 kap. 7 § RB). Vidare gäller en särskild
bestämmelse om försvararjäv som direkt riktar sig mol en försvarare som på
grund av sitt samröre med den misstänkte inte kan förväntas komma atl utföra försvararuppdraget
på ell korrekt sätt (3 § tredje slycket försia meningen). För all jäv skall
uppkomma krävs därutöver att omständigheterna är ägnade atl minska förtroendet
för försvararens förmåga att iaktta vad som åligger honom enligt den allmänna
regeln i 21 kap. 7 §. I 21 kap. 3 § tredje styckel hänvisas dessutom till vissa
bestämmelser i 12 kap. RB om rättegångsombud. Hänvisningen syfiar till att
garantera att försvararen har erforderiiga kvalifikationer för uppdraget. Den
omfattar bl.a. 12 kap. 5 §, enligt vilken rätten kan avvisa etl ombud som visar
oredlighet, oskicklighet eller oförstånd eller som annars befinns vara
olämplig. På grund av hänvisningen gäller detta alltså även en försvarare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättens möjlighet alt i vissa siluationer skilja en
offentlig försvarare från uppdraget anges i 21 kap. 6 § RB. Av bestämmelserna
framgår bl.a. alt etl förordnande av offenllig försvarare får återkallas av rätten,
om behovet av offentlig försvarare upphör eller något annat giltigt skäl för äterkallelse
föreligger. Annat giltigt skäl för ålerkallelse kan vara atl försvararen inte ulför
försvaret med tillräcklig omsorg eller på annat sätl åsidosätter sina plikier
som försvarare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgångspunkten för den reglering jag nu har redogjort för
är atl det är ett viktigt allmänt intresse att försvararfunktionen i brottmål
fullgörs på ett tillfredsställande sätt. I detta ligger både den tilltalades
intresse av att hans försvar ordnas och sköts så bra som möjligt och samhällets
intresse av att utrednings- och domstolsförfarandet i brottmål inte onödigtvis
försvåras eller fördyras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Rätten kan på eget initiativ besluta att återkalla ett
förordnande som offentlig försvarare eller atl avvisa en privat försvarare. I
många fall där en äterkallelse eller avvisning aktualiseras torde upplysningar
om försvararens ifrågasatta lämplighet lämnas lill domstolen av åklagaren.
Återkallas förordnandet eller avvisas försvararen, måste rätlen givetvis
meddela ett särskilt beslut om detla. Om rätten inte finner skäl till äterkallelse
eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avvisning finns det i prakliken knappast anledning att
meddela ett formellt beslut i frågan, såvida inte åklagaren eller den tilltalade
uttryckligen begärl alt försvararen skall entledigas eller avvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det följande används termen ""avvisa" som
en sammanfattande benämning på såväl ålerkallelse av förordnande som avvisning
(jfr 49 kap. 4 § första stycket 1 och Gärde m.fl.. Nya rättegångsbalken s.
731).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Överklagande av beslut angående försvarare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om möjligheterna att överklaga beslut angående
försvarare gäller RB:s bestämmelser. Beslut i sådana frägor kan meddelas
antingen under rättegången eller i samband med dom eller slutligt beslut. I
båda fallen gäller som huvudregel, att beslutet får överklagas men endasl i
samband med talan mol dom eller slutligt beslut, dvs. talan får föras endast av
den som samtidigt överklagar ocksä det slutliga avgörandet. Huvudregeln återfinns
för tingsrätts del i 49 kap. 8 § RB. Emellertid finns åtskilliga undantag.
Dessa går företrädesvis ut på att beslut i vissa processuella frägor skall
överklagas särskilt. Undantagen framgår bl. a. av 49 kap. 4 och 5 §§ RB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätts beslut under rättegången att t.ex. avvisa en
försvarare går genast i verkställighet (30 kap. 12 § RB). Enligt 49 kap. 4 § första
stycket 1 RB skall ett sådani beslut överklagas särskilt genom besvär.
Anledningen härtill är atl den som är missnöjd med beslutet har ett starki
intresse av att få det omprövat så snart som möjligt. Talan mot ett beslut av
detta slag förutsätter enligt 4 § andra stycket att den som vill föra talan mot
beslutet anmäler missnöje. Detta skall ske genast, om beslutet meddelats vid
sammanträde för förhandling, och annars inom en vecka från det att han eller
hon fick del av beslutet. Anmäls missnöje, har rätten möjlighet att, om särskilda
skäl föreligger, förordna att målet skall vila i avvaktan på utgången av den
missnöjdes talan </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>(II </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§). Om
ifrågavarande beslut i stället meddelas i samband med dom eller slutligt
beslut, skall särskild talan föras genom besvär men utan att missnöje anmäls (5
§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätts beslut att inte avvisa en försvarare är däremot
inte upptaget bland undantagsbestämmelserna i 4 och 5 §§. Följaktligen kan lalan
mot ett beslut i en sådan fråga endast föras i samband med talan mot dom eller
slutligt beslut (jfr 49 kap. 8 § RB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om beslut, som meddelas av hovrätt, gäller i
huvudsak samma regler som i fråga om tingsrätts avgöranden. Ell slutligt beslut
kan i regel överklagas (54 kap. 2 § RB), medan i fråga om beslut under
rättegången huvudregeln är. att fullföljd får ske endast i samband med talan mol
dom eller slutligt beslut (54 kap. 4 § RB). Även undantagen från sislnämnda
huvudregel är i slort sett desamma som beträffande tingsrätts beslut (54 kap. 3
§ RB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I RB regleras inte frågan vem som skall anses behörig atl
överklaga ett beslut (jfr 52 kap. I § och 56 kap. I § RB). Rälten att överklaga
tillkommer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>givetvis normall parterna i ett mål eller ärende.
Därutöver kan besvärsrätl tillkomma även andra som träffas av beslutets
rättsföljder. Vanligtvis torde det inle vara svårt att konstatera mot vem ett
beslut i första hand riktar sig, men frågan kan ibland vara tveksam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Rättsfall från högsta domstolen beträffande åklagares
talerätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I etl beslut den 8 mars 1983 (NJA 1983 s. 200) har högsta
domstolen (HD) prövat frågan om åklagarens ställning vid lägre rätts prövning
av fråga om återkallande av förordnande som ofTentlig försvarare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det akluella fallet prövade lingsrälten på yrkande av
åklagaren och på av denne angivna grunder frågan om entledigande av en
offentlig försvarare för den tilltalade i mäl om grovt narkotikabrott.
Tingsrätten återkallade på anförda skäl förordnandet för en advokat att vara
offentlig försvarare för den tilltalade. Såväl den senare som advokaten
besvärade sig över tingsrättens beslut. Hovrätten beslöt atl förordnandet för
advokaten som offentlig försvarare alltjäml skulle gälla. RÅ överklagade
beslutet till HD.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>HD konstaterade att det inte finns någon uttrycklig
lagbestämmelse som ger åklagaren talerätt beträffande val av offentlig
försvarare, och att frågan inte heller har besvarats i motiven. I de flesta
situationer, anförde HD, skulle en talerätt för åklagaren praktiskt sett vara
utan betydelse på grund av de begränsningar som gäller i möjligheterna alt föra
särskild lalan mot beslut under rättegängen. Frågan om vem som skall biträda
den misstänkte i egenskap av offenllig försvarare är, menade HD, i princip att
se som en angelägenhet mellan den misstänkte, den föreslagne eller utsedde
försvararen och rätten. HD fann inte att valet av offentlig försvarare kunde
anses pä det viset röra åklagaren i dennes egenskap av part i brottmålet att
han också ägde en självständig rätt att föra talan i denna fråga. Vad
beträffade förutsättningarna för atl låta allmänna ändamåls- och
lämplighetshänsyn bli vägledande för ställningstagandet, fann HD inte de skäl
av undantagskaraktär som kunde anföras för alt åklagaren i det ifrågavarande
fallet skulle medges ställning av part vara tillräckligt vägande. HD ansåg sig
således inte kunna ta upp den av RÅ förda lalan till prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tvä justilieråd var skiljaktiga och fann övervägande skäl
tala för att en åklagare, i varje fall när han tagit initiativ till prövning
inför rätta av frågan om entledigande av en försvarare, borde ges ställning av
part och därigenom få rätt att fullfölja talan mol avgörande som går honom
emot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Riksåklagarens skrivelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I skrivelsen till regeringen har RÅ anfört bl. a.
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högsta domstolen har genom beslut den 8 mars 1983 avvisat
riksåklagarens lalan i fråga om återkallande av förordnande som offentlig
försvarare. - De fall varom nu är fräga måsle visserligen anses vara sällsynta
undan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tagsfall men innefattar i allmänhet viktiga principfrågor.
Del är därför ett starki samhälleligt intresse atl det allmänna i ärenden av della
slag har en företrädare. Som högsta domslolen anförl finns det inte någon
uttrycklig lagbestämmelse som ger åklagaren talerätt beträffande val av
offentlig försvarare. Högsla domstolens majoritet har vidare uttalat att en talerätt
för åklagaren i försvararfrågor skulle av motparten kunna uppfattas som en
förskjutning med avseende pä parternas inbördes ställning i processen. Även om
jag närmast vill ansluta mig lill minoritetens pä främsl lämplighels- och
ändamålsöverväganden grundade uppfallning om åklagarens talerätt anserjag
majoritetens uttalande peka på ett problem av den arten att jag ej i första
hand vill föra fram förslaget om en talerätt för åklagaren i försvararfrågor. Mol
bakgrund av vad jag nu anförl bör i stället samhällets föreirädare stä uianför brotlmälet
men samtidigt äga förtrogenhet med de frågor av såväl rättslig som praktisk
natur, vilka uppkommer i de nu aktuella situationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Justitiekanslern
har i rättegångsbalken och även i stadgarna för Sveriges advokatsamfund, vilka sladgar
fastställs av regeringen, tillagts betydande tillsynsfunktioner och talerätt
vad gäller ledamöierna av samfundet och deras verksamhet. Det framstår därför
som naturligt att då en offentlig försvarares agerande i brottmålet ifrågasätts
och rätten meddelat beslut i fräga om hans entledigande, justitiekanslern
tilläggs rält att i förekommande fall föra det allmännas talan i högre rätt. I
den mån det är lämpligt bör justitiekanslern kunna uppdra åt åklagare att
utföra hans lalan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: JK ges räll att överklaga beslut som rör
avvisande av försvarare. Vidare införs möjlighet att föra särskild talan mot
beslut att inte avvisa ombud, biträde eller försvarare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RÅ:s förslag: Överensstämmer i princip med mitt förslag,
utom så till vida att RÅ föreslår atl JK skall kunna uppdra åt åklagare att
utföra hans talan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: I princip tillstyrks förslaget eller
lämnas del utan erinran. Domstolsverket anser att redan gällande rätt medger
JK talerätt i berört hänseende. Svea hovrätt, Sveriges advokatsamfund och
Sveriges domareförbund anser att JK inte bör ges rätt att delegera sin talerätt
till åklagare. Svea hovrätt och Sveriges domareförbund påpekar atl likartade
spörsmål kan uppkomma när del gäller entledigande av bilräde enligt
rättshjälpslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Till offenllig försvarare skall i
princip advokat förordnas. Med den höga standard som advokatkåren har, blir del
endast i sällsynta undantagsfall aktuellt med ett ingripande för atl skilja
någon från elt uppdrag som offentlig försvarare. När fråga ändock väcks om alt
entlediga en offenllig försvarare på grund av att denne inte uppfyller kraven
på redbarhet och lämplighel, aklualiseras i regel principiellt bety-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>delsefulla frågor om en försvarares befogenheter och
skyldigheter. Jag anser därför atl det allmänna har ett intresse av att sädana
frågor kan föras under högre rätts prövning. Detta gäller även i den situalion
som var aktuell i det lidigare nämnda rättsfallet, nämligen dä den domstol som
har prövat frågan inte funnit anledning atl entlediga försvararen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det hillills sagda har lagit sikte på offentliga
försvarare. När det gäller privata försvarare är det allmännas intresse av att
kunna bevaka uppkommande frågor om avvisande av en person som försvarare
kanske inte lika starka, bl. a. därför att en privat försvarare inte är
garanterad ersättning av statsmedel och inte har samma befogenheter som en
offentlig att verka under förundersökningen (jfr 21 kap. 9 § RB). Det är naturiigtvis
ändå viktigt atl en privat försvarare fullgör sin uppgift på ett
tillfredsställande sätl. Om det allmänna ges talerätt i fråga om äterkallelse av
förordnanden som offentlig försvarare talar principiella skäl för atl lalerälten
får omfatta även frågor om avvisande av privata försvarare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är viktigt att en talerätt för del allmänna inte
uppfattas som en förskjutning av åklagarens och den tilltalades inbördes slällning
i processen. Talerätten bör därför enligt min mening inte tilläggas åklagaren
i målet. Som RÅ har anfört ligger emellertid en fullföljdsrätt för JK i linje
med den tillsyn som denne har över advokatväsendet (jfr 8 kap. 6 § RB).
Eftersom de flesta försvarare, vare sig de är offentliga eller privata, är
advokater är det naturligt att talerätten tilläggs JK. Det finns som jag ser
det inte något principiellt hinder mot att en sädan talerätt för JK får omfalla
även fall då försvararen inte är advokat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av nyssnämnda skäl bör JK emellerlid inte, såsom RÅ har
föreslagit, ges rätt atl delegera sin talerätt till åklagaren, i prakliken
åklagaren i målet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt domstolsverkets uppfattning har JK i den situation
som var akluell i HD-avgörandet redan nu rätl att fullfölja talan mol
beslutet. Denna uppfattning grundas på att rätten till offentlig försvarare är
en form av rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1972:429). Enligt 49 a § i den
lagen får talan mot beslut i fråga om rättshjälp föras, förutom av enskild
part, av domstolsverket samt av annan myndighet som regeringen bestämmer. Med
stöd av nämnda lagrum har JK i 3 § förordningen (1975: 1345) med instruktion
för justitiekanslern (ändrad senast 1983:972) tillagts möjlighet att överta
uppgift att föra talan mot beslut i fråga om rättshjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 35 § rättshjälpslagen hänvisas emellertid till de
särskilda bestämmelser som gäller i fråga om offenllig försvarare. Del kan
därför ifrågasättas om någon fullföljdsrätt för JK verkligen föreligger med
stöd av rättshjälpslagen (jfr NJA 1982 s. 112). Oklarheten på den punkten bör i
alla händelser undanröjas genom en uttrycklig beslämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis förordar jag alltså att JK nu ges en
uttrycklig rätt att fullfölja talan mot beslut varigenom ett yrkande om
avvisande av en försvarare har lämnats utan bifall. Av principiella skäl bör
talerätten omfatta också fall då domstolen har beslutat att avvisa en
försvarare. Vad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
har sagts nu bör gälla även i fråga om beslut som rör äterkallelse av förordnande
av offentlig försvarare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som framgår av del
tidigare anförda reglerar RB över huvud laget inte frågan vem som har laleräll
i fråga om olika beslut. Att i RB införa bestämmelser om talerätt för JK i nu
avsedda fall skulle alltså innebära ett avsleg från nuvarande systematik.
Frågan bör emellertid med hänsyn till 11 kap. 4 § regeringsformen regleras i
lag. Det skulle kunna övervägas att föra in en bestämmelse i ämnet i lagen
(1975; 1339) om justitiekanslerns lillsyn. Mot en sådan reglering talar
emellertid att den berörda lagen endast avser den offentliga verksamheten. Jag
anser därför att en bestämmelse om JK; s talerätt bör tas upp i en särskild
lag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har tidigare nämnt att
nuvarande bestämmelser i RB inte ger möjlighet att föra särskild talan mot
beslut under rättegången att inte avvisa en försvarare. Detsamma gäller i fråga
om beslut att inte avvisa ett ombud eller biträde (jfr 49 kap. 4 § försia styckel
1 RB som anses ta sikte också på beslut om ålerkallelse av förordnande av ofTentlig
försvarare). För att fullföljdsrätten skall få någon betydelse med avseende på
det mål där frågan aktualiseras är det nödvändigt att möjlighet öppnas till
särskild talan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mot den angivna bakgrunden
föreslår jag, att fullföljdsreglerna i 49 kap. 4 § RB kompletleras med en
bestämmelse som ger möjlighet till särskild talan mot beslut under rättegången
i nu avsedda fall. Till följd av hänvisningen i 49 kap. 5 § till 4 § blir
särskild talan möjlig även när beslutet meddelats i samband med dom eller
slutligt beslut. Genom hänvisningen i 54 kap. 3 § RB till bl.a. 49 kap. 4 och 5
§§ möjliggörs särskild talan mot hovrättens beslut i motsvarande fall.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att JK skall kunna
utöva sin talerätt måste JK givetvis få del av domstolens beslut. Det får
därvid närmast anses ankomma på åklagaren i målel att anmäla frågan för JK, om
åklagaren anser att beslutet bör överklagas. Någon särskild bestämmelse härom
torde inte behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
är då om det för rätten att överklaga beslut under rättegången i nu avsedda
fall bör krävas att den som vill överklaga beslutet anmäler missnöje.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Meningen med gällande
regler om missnöjesanmälan är att på ett tidigt stadium skapa underiag för
domstolens ställningstagande till målets fortsatta handläggning. Anmäls
missnöje, kan målet förklaras vilande i avvaktan pä uigången av klagandens
talan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Att införa
missnöjesanmälan som förutsättning för talerätt i dessa frågor innebär vissa
komplikationer för en sådan laleberältigad som inte är närvarande vid
förhandling i målet. Visserligen kan rättens beslut att låta t.ex. en
försvarare fortsätta sitt uppdrag trots att dennes lämplighet för uppdraget
ifrågasatts inte för den enskilde anses så ingripande som i det fall rätten återkallar
förordnandet. Detta talar i och för sig för atl klagorälten för det allmännas
del ej görs beroende av missnöjesanmälan (jfr lagrådets yltran-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>de,
s. 507 i prop. 1978/79:90). Å andra sidan är det givetvis önskvärt att rätten
så snart som möjligt får reda på om nägon avser alt överklaga ett beslut under
rättegången, om utgången av klagan kan ha betydelse för den fortsatta
handläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser därför atl etl krav på missnöjesanmälan bör gälla även i nu avsedda fall.
Eftersom någon laleberältigad representant för del allmänna som regel inte är
närvarande vid rättegången, bör missnöje kunna anmälas senare än vid beslutstillfällel
även när beslutet har meddelats vid sammanträde för förhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar all i 49 kap. 4 § förs in ett nytt Iredje slycke med beslämmelser som
ger en myndighet rätt atl anmäla missnöje mot beslut som meddelals vid
sammanträde för förhandling senast en vecka från dagen för beslutet.
Förutsättningarna för att tiden skall få utsträckas bör vara dels att myndighelen
enligt lag eller förordnande med stöd av lag är behörig att överklaga beslutet,
dels alt myndigheten inte är företrädd vid det sammanträde då beslutet
meddelades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
nämnts tidigare får det såviit gäller beslut varigenom en framställning om
avvisande av en försvarare har lämnats utan bifall, anses ankomma på den som
har aktualiserat frågan, dvs. i allmänhet åklagaren, att anmäla saken för JK.
Om JK då anser att saken bör föras vidare, får han anmäla missnöje och vid
behov hemställa om vilandeförklaring. Det skulle kunna övervägas att införa beslämmelser
som ger rätten befogenhet att självmant eller på begäran av åklagaren förordna
om vilandeförklaring redan i samband med beslutet. Jag anser emellertid
övervägande skäl tala för att JK:s ställningstagande inte bör föregripas. Det
finns ingenting som hindrar all åklagaren redan innan frågan väckts om
avvisande av en försvarare, lar upp saken med JK så att ställningstagandet
från dennes sida kan ske snabbt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ordning som jag nu föreslär innebär att även andra myndigheter som enligt lag
eller förordnande med stöd av lag - i förordning eller eft särskilt beslut -
har behörighet att överklaga beslut som avses i 49 kap. 4 § andra stycket RB
får möjlighet att föra särskild talan mot beslutet. Detta gäller l.ex. domstolsverket
enligt 49 a § rällshjälpslagen och JK enligt nämnda paragraf och 3 § andra
stycket förordningen (1977:1345) med instruktion för JK i dess lydelse enligt
SFS 1979:950.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Ikraftträdande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår att de förordade lagändringarna samt den nya lagen om behörighet för justitiekanslern
att överklaga vissa beslut enligt rättegångsbalken träder i kraft den 1 juli
1985. I överensstämmelse med allmänna processrältsliga principer blir den nya
lagstiftningen beträfTande handläggningen av eko-mål tillämplig även i fråga
om brott som har begåtts före ikraftträdandel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>45</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5 Upprättade
lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
rättegångsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
skattebrottslagen (1971:69),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1976:
600) om offentlig anslällning samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om behörighet för justitiekanslern
att överklaga vissa beslut enligt rättegångsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
under 2 angivna förslaget har upprättats i samråd med chefen för finansdepartementet
och det under 3 angivna förslaget i samråd med chefen för civildepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
bör fogas till protokollet i detla ärende som bilaga 6.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6 Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.1
Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:Verdana'>/
kap. 7 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens försia slycke föreslås att vissa av regeringen utsedda tingsrätter
får behörighet att handlägga särskilt kvalificerade eko-mål även ulanfor deras
ordinarie domkretsar. Regeln innefallar ocksä en presumiion för alt de
kvalificerade eko-mälen skall handläggas vid dessa tingsrätter, men den innebär
inte att övriga tingsrätter formellt förlorar den behörighet de f n. har i fräga
om dessa mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya reglerna gäller endast mål vari allmänt åtal förs. Det ankommer på
åklagaren alt i samband med att åtalet skall väckas bedöma om målet är av den
beskaffenheten att det bör handläggas av en särskilt utsedd tings-' rätt. Som
framhållits i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2) är det främst den
omständigheten att målet kan antas kräva att ekonomisk eller skatterättslig
expertis medverkar (se 1 kap. 8 §) som motiverar att det stäms in lill en
särskilt utsedd tingsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åklagaren
skall vid sin bedömning av frågan om lämplig domstol ta hänsyn framför allt till
målets svårighetsgrad. Därvid bör beaktas såväl rättsfrågorna och de
företagsekonomiska och redovisningstekniska frågorna som omfattningen av
muntlig och skriftlig bevisning, tidsåtgång m. m. Man får utgå från att det i
praktiken oftast är i mål som handläggs inom den nya regionala åklagarorganisationen
eller hos den likaledes nybildade statsåklagarmyndigheten för speciella mål
som det kan bli aktuellt att överväga frågan om handläggning vid en särskilt
utsedd tingsrätt. Det finns emellertid inget hinder mot att även. mål vari åtal
väcks av åklagare på en lokal åklagarmyndighet som hör under en
regionåklagarmyndighet blir föremål för sådan handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag ulgår
från att riksåklagaren kommer att ge åklagarna närmare rekommendationer i
fråga om de omständigheler som främst bör vägas in vid åklagarnas bedömning av forumfrägan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller överflyttning av mäl mellan en vanlig tingsrätt och en särskilt
utsedd tingsrätt eller omvänl gäller vanliga regler. Tingsrätten får alltså på
åklagarens begäran överflytta målet om det föreligger synnerliga skäl (19 kap.
7 § RB). Som jag nämnt i den allmänna motiveringen bör denna regel vara
tillräcklig för att i praktiken lösa t. ex. den situationen att ett mål har
kommit atl stämmas in till en vanlig tingsrätt men det sedermera visar sig alt
expertmedverkan skulle behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av andra meningen i första stycket kommer regeringen att meddela
bestämmelser om de särskilt utsedda tingsrätternas domkretsar i fråga om de
kvalificerade eko-målen. Detta medför att tingsrätterna inom de sålunda
fastställda domkretsarna har behörighet att handlägga mål i den män det följer
av reglerna i 19 kap. RB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behörigheten
för de särskilt utsedda tingsrätterna avses omfatta även frågor som uppkommer
innan åtal väckts, t.ex. frägor om häktning eller andra tvångsmedel eller om
förordnande av offentlig försvarare (jfr 19 kap. 12 § RB). Självfallel bör
åklagaren ta upp sådana frägor vid den tingsrätt där han kan förutse att åtalet
kommer alt väckas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket föreslås en regel, enligt vilken en särskilt utsedd tingsrätt ges
möjlighet att i mål som inte tillhör den ordinarie domkretsen låta nämndemän
från en annan behörig tingsrätt ingå i rätten. Regeln är avsedd att medverka
till att domstolen trots koncentrationsregeln i första stycket kan upprätthålla
en lokal förankring. Meningen är att den särskilt utsedda tingsrätten skall
kunna låna in nämndemän från den tingsrätt, till vars domkrets målet närmast
har anknytning. Det är dock inte nödvändigt atl sådana nämndemän ingår, ulan
rätlen bör i varje enskilt fall göra en prövning av om målel är av den
karaktären att det är av särskilt värde med en lokal förankring av aktuellt
slag bland nämndemännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>1 kap. 8 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
upptar bestämmelser för tingsrätternas del om medverkan av ekonomisk och
skatterättslig expertis vid handläggning av brottmål. Det är endasl de
tingsrätter som enligt 7 § särskilt utsetts av regeringen att handlägga
kvalificerade eko-mål som har möjlighet alt anlita experter. Förslaget har
behandlats i avsnitt 2.2 i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Aförsta slyckel med dess hänvisning till 7 § följeratt det är ett krav för att
domstolen skall få anlita experthjälp att det rör sig om elt särskilt krävande
brottmål där bedömningen av ekonomiska eller skatterältsliga förhållanden har
väsentlig betydelse. Som påpekats i den allmänna motiveringen torde kravet på
behov av expertkunskap vid prövningen av målet komma atl slyra expertmedverkan
i huvudsak lill de kvalificerade målen inom de grupper som eko-kommissionen
avsett med sitt förslag, nämligen mål om gäidenärsbrott, skattebrott och
valutabrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kravet på att det skall finnas behov av särskild fackkunskap ligger att det
måste antas vara till klar fördel för rättens möjligheter att bedöma</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>processmaierialet att man har hjälp av ekonomisk eller
skatterättslig expertis. Vad experten skall bidra med är - som framhållits i
den allmänna motiveringen - inte färdiga åsikter i relevanta ekonomiska eller skatterältsliga
frågor som övriga ledamöter okritiski gör till sina, utan en allmän hjälp för
ledamöterna att kunna självständigt analysera dessa frågor. Det är emellertid
svårt all på förhand ställa upp några enkla riktlinjer för när behov av
expertmedverkan inom rätten skall anses föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller medverkan av en ekonomisk expert är det
naturligtvis främsl de ekonomiska frågornas komplexitet som bör vara avgörande.
Men även omfattningen av det ekonomiska materialet kommer in i bilden.
Vinsterna med experthjälp blir självklart större, ju mer material av detta slag
som rätten har att tillgodogöra sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medverkan av skatterättslig expertis är i försia hand tänkl
för skattebrottmål. I sådana mäl kan, som också utvecklats i den allmänna
motiveringen, behov av skallerällslig expertis länkas föreligga dels när man
genom expertmedverkan kan få ett bättre underlag för ett ställningstagande
till frågan om vilandeförklaring av ett skattebroilmål i avvaktan på utgången
av en därtill anknuten skatteprocess och dels när de skatterältsliga frågorna
i övrigt är av sådan omfattning och beskaffenhet atl del framsiår som processekonomiskt
motiverat att en särskild skattejuridisk expert medverkar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medverkan av skatterättslig expertis är dock praktiskt
tänkbar även i andra mål än skattebrottmål. Som eko-kommissionen påpekat kan
det nämligen förekomma svåra skattefrågor i t. ex. mål om gäidenärsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid prövningen av behovet av expertmedverkan måste rätten
alltid ha i åtanke möjlighelen all som ett alternativ till expertmedverkan
själv förordna en sakkunnig enligt 40 kap. RB. Riktpunkten bör därvidlag som
tidigare sagts vara au sakkunnigaliernativet bör väljas dels så snart det mera
är fräga om att tillföra processmaierial än alt bedöma elt redan befintligt sädant
och dels om behovel av hjälp vid bedömningen hänför sig till en sä liten del av
målet att det framsiår som processekonomiskt överflödigt atl låta en expert
delta i hela rättegången (se vidare i det följande). Förhåller del sig däremol
så att parterna har åberopat sakkunnigbevisning i ekonomiska eller skatterältsliga
frågor kan detta vara ett tecken på att målet är så svårl att experthjälp inom
rätten behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätlen bör även kunna hämta ledning för sin bedömning av
behovet av expertmedverkan av vad parterna anför i frågan. Delta gäller som
rättegångsutredningen påpekar särskilt i fråga om medverkan av en ekonomisk
expert. Det kan vara lämpligt att åklagaren i samband med stämningsansökan
anger om han anser att det finns behov av expertmedverkan. Redan den
omständigheten att åklagaren valt att stämma målel till en särskilt utsedd
tingsrätt innebär givetvis en presumiion för att denne anser behov av
expertmedverkan föreligga. Även försvararen kan lämpligen yttra sig i de fall
svaromål avges före huvudförhandlingen. 1 tveksamma fall bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ytterligare
samråd ske med parterna. Dessa bör underrättas i fråga om rättens beslut om att
en ekonomisk experi skall della i handläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppdrag
som ekonomisk expert får ges endast den som förordnats av regeringen enligt 4
kap. 10 a §. Rätten har frihet alt bland experterna välja den som med hänsyn lill
den specialkompetens som krävs, lokala förhållanden o. d. är mest lämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den skatterältsliga
experten skall vara eller ha varit domare i en allmän förvaltningsdomstol. Som ulvecklats
i den allmänna motiveringen förutsätts alt frågan om rekryteringen i enskilda
fall av domare från de allmänna förvaltningsdomstolarna löses genom frivilliga
överenskommelser mellan den allmänna domstolen och en allmän
förvaltningsdomstol. Del är ocksä möjligt att anlita en domare som avgått med
pension från allmän förvaltningsdomstol, även om det av såväl principiella som
sakliga skäl är en möjlighet som bör utnyttjas försiktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förevarande
paragraf innehåller inga regler om frän vilka allmänna förvaltningsdomstolar
den skatterätlsliga experten får hämlas, men det lämpligaste lorde givetvis
normall vara att en domare från en närbelägen länsrätt tillkallas. Man kan
också tänka sig en domare från en närbelägen kammarrätt eller, åtminstone i
Stockholmsområdet, en domare från mellankommunala skatterätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns, utöver kravet på lagfarenhet, inga formella kompetensvillkor för den
domare som skall tjänstgöra som skatterättslig expert. Eftersom del får
förutsättas att behovet av expertis gör sig gällande i mål där de skatterätlsliga
frågorna är komplicerade, bör i princip en ordinarie domare anlitas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gemensamt
för bäde ekonomiska och skatterätlsliga experter är alt de medverkar i rätten
under beteckningen särskilda ledamöter. Detta innebär bl. a. atl de inte kan
träda i stället för en vanlig lagfaren ledamot vid förfall för denne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om expertmedverkan fattas av rätten. Vanliga domförhetsregler blir härvid
tillämpliga. Skall frågan prövas före huvudförhandlingen — vilket givetvis lorde
bli det normala — bör beslutet fattas av den domare som skall vara ordförande
vid förhandlingen. Självfallet är det normall en fördel om del redan i ett
sådant beslut kan anges vem som skall tjänstgöra som expert. Något hinder mot
alt i ett första sleg förordna atl särskild ledamot skall ingå i rätten och
därefter utse ledamoten genom ett särskilt beslut föreligger dock inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de särskilda ledamöterna gäller vanliga regler om domare, bl.a. reglerna i 4
kap. 13 § RB om domarjäv. Den domare som förordnas som skatterättslig experi
får exempelvis inte ha deltagit i handläggningen av ett skattemål som i sak har
anknytning till målel i tingsrätten. Den som förordnas som ekonomisk expert får
inte ha tagit del i revisionsåtgärd eller verkat som rådgivare beträffande den skatiskyldiges
eller honom närståendes ekonomiska förhållanden. Redan den omständigheten att
den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som kan komma i fråga som ekonomisk expert är anställd i etl
företag som har utfört en sådan revisionsålgärd eller lämnat råd torde få anses
jävsgrundande (se 4 kap. 13 § punkl 9). Della får betydelse inte minsl med
tanke pä atl ett ganska litet antal revisionsbyråer har en stor marknadsandel.
Man får således räkna med att de ekonomiska experterna av dessa skäl fär hämtas
utanför domslolsorten i en del fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om det i ell konkret fall skulle saknas anledning att
tillställa en särskild ledamot ett mera utförligt arbetsmaterial före en
huvudförhandling kräver risken för jävssituationer atl han eller hon alllid får
del av tillräckliga uppgifter för att jävsfrågan skall kunna bedömas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller tillämpligheten i övrigt av RB:s regler om
domare får de lagfarna särskilda ledamöierna ulan särskild föreskrifl anses följa
beslämmelserna i 4 kap. såviit gäller lagfarna domare. Detta gäller givetvis
oavsett om vederbörande innehar en Ijänsl som domare eller är pensionerad. 1
fråga om de ekonomiska experlerna föreslås vissa regler i 4 kap. 10 a §, vilka syfiar
till att jämställa dem med lagfarna domare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan en särskild ledamot förordnats för avgörandet av etl
mål dellar han vid huvudförhandlingen precis som övriga ledamöter i alla frågor
i rättegången. Om flera åtal skall bedömas vid samma huvudförhandling, är den
särskilde ledamotens insatser alltså inle begränsade till den del av målet som föranlelt
hans förordnande. Om ett enskilt anspråk, l.ex. elt krav enligt 77 a §
uppbördslagen (1953:272), handläggs gemensaml med etl åtal, något som kan ske
enligt reglerna i 22 kap. RB, kommer expertens medverkan att avse även det
enskilda anspråket. Del är i och för sig tänkbart att experten medverkar under
det förberedande stadiet före själva huvudförhandlingen. Det kan finnas behov
av della t.ex. för all rällen lättare skall kunna ulöva processledning under della
sladium. Samlidigt gäller dock de vanliga reglerna om endomarbehörighet vid
handläggning av brottmål utom huvudförhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det i samma rättegång prövas flera åtal, finns del
vissa möjligheter atl begränsa risken för en onödigt kostnadskrävande medverkan
av experter, nämligen genom en uppdelning av processen (se 30 kap. 4 § och 45
kap. 3 och 14 §§ RB). Det bör ocksä nämnas att rätten enligt reglerna i 22 kap.
RB i vissa fall kan avstå frän att pröva ett enskilt anspråk i
brottmåls-rättegången. Om sä sker kommer expertens medverkan att begränsas till
själva åtalsfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I omröstningshänseende gäller vanliga regler. 1 fråga om
röstningsordningen för lagfarna och särskilda ledamöter och för dessa
kategorier inbördes gäller försl och främst huvudregeln alt tjänslerangen
skall vara avgörande. Till följd av regeln i 29 kap. 1 § andra styckel tredje
meningen RB kommer emellertid tingsrättens ordförande normalt att rösta försl,
eftersom han i de allra flesta fall får förutsättas ha svarat för beredningen
av målet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild ledamoi skall ha avlagt domared enligt 4 kap.
11 § RB. </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4
Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 178</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En oriktig tillämpning av reglerna om expertmedverkun kan
i och för sig komma under högre rätts prövning. En molsall ordning skulle kräva
all man ändrade dels vissa principer för överklagande och dels principerna för
högre räiis möjligheier utt självmant beakta rättegångsfel. Särskild lalan mol ell
beslut angående expertmedverkan lär i princip inie föras (jfr dock 49 kup. 6 § RB).
Del torde vidare få anses osannolikl ull elt evenluellt fel över huvud tagel
skulle kunna föranleda undanröjande av tingsrättens avgörande eller ålerförvisning,
eflersom reglerna om de särskilda ledamöternas medverkan inle har karakiär av domförhelsregler
i den meningen all frånvaron av experiledamöler leder till att rätlen inle är
doniför. Del kan därför här knappasl bli fråga om ett sådant domvillogrundande
fel som obligatoriskt skall föranleda återtörvisning. Undanröjande kan komma i
fråga endast om felel är grovt eller kan antas ha inverkal på målets utgång och
inte kan ulan väsenllig olägenhel avhjälpas i hovrällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt paragrafens andra stycke skall anlalel nämndemän i mäl
där experter medverkar varu detsamma som i mål om brott där sirafiniinimum är
två års fängelse, dvs. fem eller, om särskilda omständigheter föreligger, sex.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 kap.4 a </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt denna paragiafkan hovrätten anlila ekonomisk och skalterädsJig
expertis i brotiinäl. Vad som sagls i anslulning till 1 kap. 8 § rörande förulsällningarna
för expertmedverkan i tingsrätt gäller i allt väsenlligl i fräga om
expertmedverkan i hovrätt. Det bör emellertid erinras om vad som sagts i den
allmänna motiveringen (avsnitt 2.2) om alt i fråga om skatteräiisiig expertis hovrällen
i försia hand bör välja vägen all förordna en domare från allmän
förvaltningsdomstol som vanlig lagfaren ledamot med stöd av 62 § förordningen
(1979:569) med hovrältsinstruktion. 1 sådana fall finns det givetvis inget
behov av att anlila en särskild ledamot med fackkunskap i skattefrågor enligt
bestämmelserna i förevarande paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om tingsrätten har handlagt elt mål under medverkan av
ekonomisk eller skallerällslig expertis, är detla en omständighet som ofta bör
föranleda atl motsvarande expertis medverkar även i hovrättens prövning, givetvis
under förutsätining att de frågor som föranlett expertmedverkan då är uppe till
prövning och fortfarande bedöms vara av komplicerad natur. Åklagaren bör i
vadeinlaga eller skriftligt svaromål kunna ge rällen underlag för bedömningen
av expertbehovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslutanderätten i fråga om expertmedverkan ankommer på
hovrätten. 1 de fall beslut - vilket vanligen torde bli fallet - skall fattas
före förhandlingen skall alltså enligt 2 kap. 4 § andra stycket beslutet
normalt fattas av tre lagfarna domare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självfallet gäller reglerna om s.k. tvåinslansjäv i 4 kap.
13 § sjunde punkten även ekonomiska experter. Den expert som deltagit i ell mål
i tingsrätten får därför inte delta vid målets handläggning i hovrällen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 kap. 10 a §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 paragrafen finns beslämmelser om de ekonomiska experter
som skall ijänstgöra i tingsrätt och hovräli enligt 1 kap, 8 § och 2 kap. 4 a §.
Experterna skall förordnas av regeringen för i princip tre är i sänder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid besiämmandel av hur många experter som behöver
förordnas måste hänsyn las till flera faklorer, bl. a. anlalet förväntade mål,
den genomsnittliga lidsåtgången i målen och frågan hur omfatlande Ijänslgöring
per år man rimligen kan kräva av en person som förutsätts samlidigt vara sysselsatt
i sin ordinarie verksamhet. Vidare måsle man sörja för en geografisk fördelning
över hela landet. Man måsle ocksä uppmärksamma risken för jävssituationer och
möjligheten att flera mål som kräver expertmedverkan kan vara föremål för
huvudförhandling samtidigt vid en och samma tingsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med tanke på dessa osäkerhetsfaktorer kan del lämpliga antalel
experter inle bestämmas slutgiltigt på förhand. Man får i stället räkna med att
antalel så småningom behöver justeras. För alt underlätta del administrativa
arbetet med förordnandena föreskrivs i andra meningen i paragrafens försia slycke
all eventuella komplelleringsförordnanden skall avse endast den återstående
delen av treårsperioden (jfr i fräga om nämndemän 4 kap. 8 § andra slycket RB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som förordnats bör ha skyldighet att med tillräckligt
varsel och mot en fastställd tim- eller dagersättning stå till förfogande för
uppdrag inom ett vissl område, vare sig del är hos lingsräll eller hovrätt som
tjänstgöringen skall äga rum. Nägra särskilda lagregler om en experts rätt all
i förlid frånträda ett förordnande eller om regeringens möjligheter alt i
förtid entlediga en expert lorde inle behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 första styckets sista mening finns en regel om alt en
ekonomisk experi som avgått - dvs. vars förordnande upphört - är skyldig atl
tjänstgöra vid forlsall behandling av mål i vars handläggning han lidigare har
deltagit (jfr i fråga om nämndemän 4 kap. 9 § RB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 andra styckel uppslälls i fråga om den som skall
tjänstgöra som expert samma krav som på lagfarna domare i vissa hänseenden,
nämligen krav på svenskt medborgarskap samt pä att inte vara omyndig eller i
konkurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49 kap. 4 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande ändringen i denna paragraf hänvisas till vad
som har anförts i avsnitt 3.5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.2 Förslaget till lag om ändring i skattebrottslagen
(1971:69)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafen finns bestämmelser om en allmän domstols
möjligheter att vilandeförklara skattebrottmål. I etl nytt andra slycke
föreslås regler om skyldighet för den allmänna domslolen atl samråda med den förvallnings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>myndighel eller förvaltningsdomstol där en fråga om skalt
eller avgift som har samband med skattebroiimålei är anhängig. Förslaget har behandlals
i den allmänna moliveringen (avsnitt 2.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samrådet skall främst syfta lill all skapa underlag för
den allmänna domstolens ställningstagande till frågan om vilandeförklaring.
Genom samrådet kan rälten få upplysning i vad män yrkanden och grunder i
skattemålet resp. skatiebroitmålet verkligen är gemensamma och därmed i vad
mån utgången i skatlemålet fakliskl har beiydelse för skaitebroitmålet. Vidare
kan rälten få närmare belyst de skatterätlsliga frågornas komplexitet saml
besked om när etl avgörande i skattefrågan kan vänlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är nalurligl all åklagaren i samband med all ålal
väcks anger i vad mån åialet sammanhänger med en ännu icke slulligi avgjord skatiefräga
samt vid vilken instans denna fräga är anhängig. 1 praktiken torde det i allmänhel
röra sig om en allmän förvaltningsdomstol, främsl länsrätt eller kammarrätl.
Den allmänna domstolen bör då la kontakt med den domare vid
förvaltningsdomstolen som är närmasl ansvarig för handläggningen av målel, alltså
normalt rotelinnehavaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det uppställs inga regler om hur samrådet formellt skall
gå lill. Del enklaste torde vara att samrådel sker per lelefon, men ingenting
hindrar att domarna samräder vid etl personligt sammanträffande, om detta någon
gång skulle framstå som lämpligare. Vad som förekommit vid samrådet bör dokumenieras
i proiokollei eller på dagboksbladel. Del är inle länki atl parierna skall
behöva medverka vid samrådet, men dessa skall naturligtvis underrättas om
resultatet av samrådet när så är påkallal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undanlag frän samrådsskyldigheten föreslås gälla i den
situationen atl samråd framsiår som obehövligi. Så kan vara fallel när den
allmänna domslolen anser det mer eller mindre givet hur frågan om vilandeförklaring
skall hanteras. Skattefrågan kan t.ex. framstå som så enkel all det är
självklart att skattedomstolens avgörande inle behöver avvaklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samrådsskyldighelen omfattar i princip alla tre
instanserna, tingsrätter, hovrätter och HD. Del ligger emellerlid i sakens nalur
atl skälen för samråd i regel är svagare i högre instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976: 600) om
offentlig anställning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 kap. 1 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafen finns bestämmelser om en ordinarie domares skyldighel
att tjänstgöra vid andra domstolar än den han eller hon tillhör. Till de
nuvarande reglerna i ämnet har lagls nya bestämmelser (andra och tredje punkterna)
om skyldighet för ordinarie domare vid länsrätter och kammarrätter att Ijänstgöra
som särskilda ledamöter i allmän domstol. Paragrafen har därjämte genomgått en
redaktionell bearbetning. Bakgrunden till förslaget har tecknats i avsnitt 2.2
i den allmänna motiveringen. Det förtjänar att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ytterligare understrykas atl tjänstgöringen i prakliken är
avsedd alt äga rum på grundval av särskilda överenskommelser mellan
domstolarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Principen är att en ordinarie domare vid länsrätt frånsett
lagmannen är skyldig att tjänstgöra både i tingsrätt och hovrätt medan en
ordinarie domare i kammarrätt är skyldig att tjänstgöra endast i hovrätt. Nägra
särskilda undantagsregler har inle uppställts för chefsdomare i kammarrätl,
men det ligger i sakens nalur att reglerna - i den mån de över huvud Ingel
kommer att användas i prakliken - fakliskl sett nästan enbari behöver
tillämpas i fråga om kammarrättsråd. Det fär ankomma pä regeringen att meddela
närmare verkstiilliphctsföreskriner lill 5 kap. 1 §, om detla skulle behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon regel om tjänstgöringsskyldighet för domare i mellankommunala
skatterätten har inle upptagits i förslaget, eflersom del i den domslolen inte
finns några ordinarie domartjänsier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De föreslagna bestämmelserna har inte den innebörden atl icke-ordinarie
domare i de allmänna förvaltningsdomstolarna inle skulle kunna komma i fråga
som särskilda ledamöter. För icke ordinarie domare behövs emellertid inga
lagbestämmelser om tjänstgöringsskyldighet av nu angivel slag. En sådan
skyldighet kan regleras i förordning eller kollektivavlal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.4 Förslaget till lag om behörighet för Juslitiekanslern
att överklaga vissa beslut enligt rättegångsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande förslaget i denna del hänvisas till vad som
anförts därom i avsnitt 3.5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer atl lagrådets yttrande inhämtas över
förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. lag om ändring i rättegångsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i skatlebrotlslagen (1971:69),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1976:600) om offentlig anställning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om
behörighet för justitiekanslern att överklaga vissa beslut enligt
rättegångsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens
hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uidrag<br>
LAGRÅDET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:189.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid sammanlräde 1985-03-20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: juslitierådet Mannerfell, regeringsrådet
Wahlgren, juslilierådel Rydin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utdrag av prolokoll vid regeringssammanträde den 14
februari 1985 har regeringen på hemslällan av slalsrädet Wickbom beslutat
inhämta lagrådets yttrande över förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i rättegångsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i skatlebrotlslagen (1971: 69),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1976:600) om offenllig anslällning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om
behörighet för justiliekanslern all överklaga vissa beslut enligt
rättegångsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen har inför lagrådet föredragils av
hovrättsassessorerna Lars Eklycke och Ingegerd Thuresson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det remitterade förslagel i den del det syfiar till att
komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten innebär i huvudsak följande:
Vidlyftiga eller eljest särskilt krävande brottmål, i vilka bedömningen av
ekonomiska eller skatterätlsliga förhållanden har väsentlig betydelse, skall i försia
instans förelrädesvis prövas av speciellt uisedda tingsrätter. Bland landels 97
tingsrätter skall sålunda omkring 13 utses att handlägga de komplicerade s.k. ekobrollmälen.
För dessa tingsrätter skall bestämmas särskilda domkretsar i fräga om sådana mäl.
De utvalda tingsrätterna skall fä möjlighet alt i de avsedda målen låta
experter på ekonomiska och skallerättsliga frägor ingå som särskilda ledamöter
i rätten. När experi dellar i dömandet skall anlalel nämndemän i rätten alltid
vara minst fem. Som nämndeman skall kunna anlitas nämndeman vid sådan annan
tingsrätt där målet skulle ha kunnat handläggas enligt vanliga forumregler. Åven
hovrätterna - men däremot inte högsla domstolen - skall få möjlighet atl anlila
ekonomiska och skatterältsliga experter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av remissprotokollet framgår att ungefär 80.000 brottmål
om årel avgörs av tingsrätterna i landet. Antalet mål som berörs av den nu
föreslagna reformen har beräknats till något eller några hundratal per år. De
allra flesta av dessa mäl kan, enligt vad som sägs i protokollet, med säkerhet
antas redan utan nägon särskild regel om koncentration till vissa tingsrätter
komma att handläggas vid de domstolar som kan bli aktuella vid utformningen av
en sådan regel (exempel på sådana domstolar torde vara tingsrät-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>terna i de största städerna). Det antal mål som skulle
komma att tas frän övriga tingsrätter och föras över till de speciella
tingsrätterna har därför antagits bli ganska lilet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad först angår frågan om medverkan av ekonomiska experter
i rätten finner lagrådet förslaget i denna del vara grundat pä goda skäl. Som
framgått vid remissbehandlingen ger förslaget upphov lill vissa spörsmål som är
principiellt betydelsefulla. Föredragande statsrådet har närmare utvecklat hur
man bör se på dessa frågor. Lagrådet kan ansluta sig till vad som sålunda har
anförts. Del kan likväl vara på sin plals att ytterligare understryka, att
endast vad som har kommit fram vid huvudförhandlingen får läggas lill grund för
rättens avgörande (se 30 kap. 2 5 försia slyckel RB). Behovet av ekonomisk
sakkunskap när det gäller utredningen i målet (själva processmaierialet) fär
liksom hittills tillgodoses genom anlitande av sakkunnig enligt 40 kap. RB. Den
ekonomiska experten i rätlen lorde. som framgår av rcmissprotokollet. ha som sin
egentliga uppgift atl vara övriga ledamöler till hjälp när den i målet förebragta
ekonomiska utredningen skall analyseras och bedömas. Han torde också kunna ge
rätlen ökade förutsättningar att vid huvudförhandlingen, om så behövs, avhjälpa
föreliggande otydligheler eller ofullsländigheter i sädant ekonomiskt-tekniskt
material som förebringas (jfr 46 kap. 4 § RB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet vill fur lyclliclicts skull tillägga att en
ekonomisk expert, som på fön]ndersökninc'i'<t:iiiict eller eljest före
domstolsbehandlingen har tagit befallning med den sak som skall prövas i målet,
pä grund av jäv mäste anses vara förhindrad att della i målet som särskild
ledamot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om medverkan av skatterätlsliga experter i
rätten föranleder inte nägon erinran i sak från lagrådets sida. Till vissa
frågor i denna del återkommer lagrådet i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet övergår härefter till förslaget all de mera
krävande ekobrollmälen skall koncenlreras lill vissa lingsrätler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vär rättsordning bygger pä grundinslällningen atl alla
tingsrätter i landet har lika kompetens att handlägga och pröva mål. Undantag
har dock gjorts i fråga om speciella mältyper. Som exempel kan nämnas att sjömäl
regelmässigt skall handläggas av särskilt uisedda lingsrätler (336 § sjölagen)
och att prövningen av flertalet patentmål har anförtrotts Stockholms tingsrätt
(65 § patentlagen). Vidare skall t.ex. vissa utvalda tingsrätter vara
faslig-helsdomstolar och i sådan egenskap handlägga fastighetsmål (I § lagen om
domstolar i fastighetsmål).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det remitterade förslaget utgår från att mål om ekonomisk
brottslighet även framdeles i princip skall handläggas vid landets samtliga
tingsrätter. Sådana ekobrottmäl som är vidlyftiga eller komplicerade skall dock
handläggas endast av vissa tingsrätter. Förslaget att uppdelningen av mål mellan
tingsrätterna skall vara beroende av hur omfatlande eller svårt målet är
innebär ett ingrepp i vår rättsordning av betydande principiell räckvidd. En
klyvning av målen efter sådana kriterier kan lätt leda till uppfattningen att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>somliga tingsrätter är av högre kvalitet än andra (del har
i lagstiftningsärendet talats om A-domstolar och B-domstolar). Detta gäller så
myckel mera som de speciellt utsedda tingsrätterna enligt förslaget ingalunda
alltid behöver utnyttja möjligheten att läla experter ingå i rätlen vid
handläggningen av de berörda målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En nackdel med den föreslagna ordningen kan också sägas
vara alt de tingsrättsdomare, som inte tjänstgör vid de specialiserade
tingsrätterna men som ändå har atl pröva etl stort antal ordinära ekobrottmål, gär
miste om sädana erfarenheter som handläggningen av elt och annal mäl under
medverkan av ekonomisk eller skatterättslig expertis skulle ge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beiräffar den praktiska tillämpningen av förslaget kan
den grundläggande beslämmelsen om koncentration av ekobrottmål till vissa
tingsrätter (1 kap. 7 § RB) synas vara rationellt utformad. Del kan emellertid
vara en vansklig och grannlaga uppgift all avgöra, om etl mäl är så krävande
att det inte bör handläggas av den ordinarie tingsrätten. Enligt förslagel har
del lagls i åklagarens hand alt, när han finner skäl föreligga, föra målel lill
en specialiserad tingsrätt. Med fog kan hävdas att den tilltalade för balansens
skull också borde ha möjlighel att påkalla att ett mål, som enligt hans eller
försvararens bedömning inrymmer komplicerade ekonomiska problem, skall prövas
av en specialiserad domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytteriigare invändningar av praktisk natur som kan göras
mot en koncentration till vissa tingsrätter har redovisats i remissprolokollel
och där behandlats av föredragande statsrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgått inledningsvis har det antal mål som enligt förslagel
skulle komma alt föras över från övriga tingsrätter till de speciella
tingsrätterna anlagils bli ganska litet. Mol bakgrund bl.a. härav och med beaklande
av vad som har sagts i det föregående kan den frågan ställas, om del är
tillräckligt sakligt motiverat att göra sädana principiella avsteg frän gällande
rättsordning som den föreslagna koncentrationen av ekobrottmål till vissa
tingsrätter skulle ulgöra. Lagrådet vill för sin del, i linje med rättegångsutredningens
inställning, besvara frågan nekande. Härvid har förutsatts all ekonomisk och
skallerättslig expertis vid behov skalt kunna tillföras även en sådan tingsrätt
som enligt förslaget skulle falla utanför specialdomslolarnas krets.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här anförda leder till att lagrådet inte kan
tillstyrka det framlagda förslaget om koncentration till vissa tingsrätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kap. 7 och 8 §§ samt 2 kap. 4 a §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till vad lagrådel anfört i de allmänna
synpunkterna föreslår lagrådet att det remitterade förslaget i fråga om 1 kap.
7 § utgär och att 1 kap. 8 § försia stycket och 2 kap. 4 a § ges följande
lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kap. 8 § första slycket: ""I mäl om allmänt
åtal i vilka bedömningen av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ekonomiska eller skatterältsliga förhållanden har
väsentlig betydelse får i en tingsrätt, ulöver vad som följer av 3 §, vid
prövningen såsom särskilda ledamöter ingå, var för sig eller tillsammans,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1, en person som förordnats som ekonomisk expert enligt
4 kap. 10 a §,<br>
om det finns behov av särskild fackkunskap inom rätlen i fråga om ekono<br>
miska förhållanden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. en person som är eller har varit lagfaren domare i
allmän förvaltnings<br>
domstol, om del finns behov av särskild fackkunskap inom rätlen i fråga<br>
om skatterättsliga förhållanden."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 kap. 4 a §: "I mål om allmänt åtal i vilka bedömningen
av ekonomiska eller skatterätlsliga förhållanden har väsentlig betydelse får i
hovrätten, utöver vad som följer av 4 §, såsom särskilda ledamöter ingå, var
för sig eller tillsammans,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en person som
förordnats som ekonomisk experi enligt 4 kap. 10a§, om det finns behov av
särskild fackkunskap inom hovrätten i fråga om ekonomiska förhållanden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en person som
är eller har varit lagfaren domare i allmän förvaltningsdomstol, om det finns
behov av särskild fackkunskap inom hovrätten i fråga om skatterättsliga
förhållanden."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 kap. 10 a §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 denna paragraf innehåller det remitterade förslaget
regeln alt en ekonomisk expert som avgått är skyldig atl tjänstgöra vid den
fortsatta behandlingen av mål i vars handläggning han lidigare har dellagil.
Regeln har utformats med 4 kap. 9 § RB säsom förebild, en beslämmelse som
gäller nämndemän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oavsett den tämligen närliggande förebilden vill lagrådet
ifrågasätta om den nu föreslagna bestämmelsen Iräffar det som är väsentligast i
sammanhanget. Är det fråga om "avgång" - därför att
förordnandeperioden har gått ut eller därför att experten hos regeringen begärt
entledigande från sitl förordnande - synes det cenirala vara om just
behörigheten kvarstår såviit angår det pågående målel. Bestämmelsen lorde
därför böra utformas pä förslagsvis följande sätt; "Inträffar medan den
ekonomiska experten deltar i behandlingen av etl mäl omsländighel som medför
alt förordnandet skall upphöra att gälla, skall förordnandet oberoende därav
anses ha fortsatt giltighet såviit angår del pågående målet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskild föreskrift om expertens skyldighet alt i elt
övergångsskede av nu berört slag tjänstgöra i vederbörande domstol torde inte
vara erforderlig. Någol stadgande om skyldighet atl tjänstgöra på rättens kallelse
under ordinarie mandatperiod har inte ansetts behövligt - skyldigheten har säkeriigen
ansetts vara självklar - och motsvarande synsätt bör anläggas beträffande de
mål som pågår när expertens generella förordnande upphör.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i lagen (1976: 600) om
offentlig anställning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 kap. 1 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 del remitterade förslagel har i en och samma mening
sammankopplats dels vad som gäller såsom huvudprincip beträffande ordinarie
domares tjänstgöringsskyldighet, med dennas begränsning till den egna
domstolen, dels åliggandet för vissa ordinarie domare att därutöver tillfälligt
fungera i andra domstolar. Enligt lagrådels mening vore del till fördel om i
paragrafens uppbyggnad tydligare markerades att vad som nu slår i paragrafens
första mening är den viktiga huvudprincipen och atl vad som därulöver skall
gälla är en marginell tilläggsförpliktelse, något som i nuvarande lydelse
antyds genom ordet '"dessutom"" i paragrafens andra mening. Mot
bakgrunden av del anförda föreslär lagrådet att nuvarande lydelse av första
meningen bibehålls oförändrad och att paragrafens fortsättning gestaltas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>på följande sätt: ""- han tillhör. Dock
föreligger dessulom skyldighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att tillfälligt tjänstgöra i annan domstol</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för rådman i
tingsrätt: som ledamot i annan tingsrätt inom samma hovrättsområde vid sådan
handläggning som kräver flera lagfarna ledamöler än en,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för rådman i
länsrätt: som särskild ledamot i tingsrätt eller hovrätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för
kammarrättsråd; som särskild ledamot i hovrätt.""</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådel har i silt formuleringsförslag — med anknytning
till remissprotokollets specialmolivering till förevarande paragraf - utgått
frän att för sådana tillfälliga tjänstgöringar som i ärendel är i fråga del
inte kan bli aktuellt att ta i anspråk kammarrättspresidenter,
kammarrättslagmän och knappast heller chefsrådmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet vill anmärka att den föreslagna utvidgningen av
vissa förvaltningsdomares tjänstgöringsskyldighet inom domstolsväsendet inte
kan anses slå i slrid mot det förflyttningsförbud som indirekt kan utläsas ur
11 kap. 5 § tredje stycket regeringsformen. Del förhållandet att
förvaltnings-domare i de med förevarande reform avsedda målen fär ställning av
"särskild ledamot"" och ej av "lagfaren ledamot"' är
en följd av den rättstekniska konstruktion som har behövt tillgripas för alt
tillföra tingsrätter och hovrätter särskild sakkunskap i berörda mål. Formellt
synes konsekvenserna härav vara begränsade till all förvaltningsdomaren inte
kan bli ordförande i dömande tingsrätt eller hovrättsavdelning och atl han
inte behöver underskriva domen (30 kap. 8 § RB). Dessa konsekvenser kan
lagrådet inte finna ge anledning lill principiella betänkligheter.
Förvaltningsdomaren har ju i allt fall slällning av fullvärdig meddomare i rälten,
med möjlighel bland annal att skriva sig skiljaktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen lämnas ulan erinran.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
JUSTITIEDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:189.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1985-03-21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg,
Hellström, Thunborg, Wickbom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Wickbom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om domstolarna och eko-brotten m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Anmälan av lagrådsyttrande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. lag om ändring i rättegångsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i skatlebrotlslagen (1971:69),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1976:600) om offentlig anställning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om
behörighet för justitiekanslern atl överklaga vissa beslut enligt
rättegångsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har i sak godtagit förslaget när det gäller
medverkan av ekonomiska och skatterätlsliga experter som särskilda ledamöler i
tingsrätter och hovrätter i kvalificerade mål om s.k. eko-brott. Jag har ingen
erinran mot de uttalanden rörande expertmedverkan som lagrådet gjort i sitt yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om koncentration av vissa eko-mål till några
tingsrätter innebär enligt lagrådets mening ett ingrepp i vär rättsordning av
betydande principiell räckvidd. Lagrådet synes därvid ha fäst avgörande vikt
vid det faktum atl enligt förslagel de särskilt kvalificerade eko-mälen
företrädesvis skall handläggas av vissa tingsrätter, medan övriga eko-mål skall
handläggas på samma sätt som nu, dvs. av alla tingsrätter enligt de vanliga
forumreglerna. Lagrådet har anfört atl en klyvning av målen efter sådana
kriterier lätl kan leda till uppfattningen att somliga tingsrätter har högre
kvalitet än andra. Mot bakgrund bl.a. härav och med hänsyn lill det
förhållandevis ringa antal mål som i praktiken torde komma att beröras av en
reform i denna del förklarar sig lagrådet inte kunna tillstyrka förslaget om
koncentration till vissa tingsrätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde
den 14 februari 1985.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i detla sammanhang till en början erinra om den
ordning som redan nu gäller i tryckfrihetsmål, vatlenmål, fastighetsmål och
sjömål och som innebär att dessa mål i princip skall handläggas av endast vissa
utvalda lingsrätler. Den omständigheten att lagstiftaren valt atl koncentrera
dessa mål till några domstolar grundar sig givetvis pä en bedömning att målen
vanligen är av så speciell beskaffenhet alt särskild kompetens behövs hos
domstolen, bl, a. genom medverkan av teknisk experlis. Särskilt tydligl
illustreras detta i 336 § sjölagen (1891; 35 s. 1), där lagstiftaren i andra
stycket undantagit vissa målgrupper av generellt selt mindre speciell beskaffenhel
frän första styckels huvudregel om koncentration och lagl ul handläggningen av
dem pä alla tingsrätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även mål om ansvar för ekonomisk brottslighet rör ofla en
i förhällande till andra målgrupper mycket speciell materia. I fräga om sädana
mål råder det en bred enighet om att det finns ell behov av atl i de särskilt
kvalificerade fallen förstärka domstolarna med ekonomisk och skatterättslig
expertis. Även lagrådel synes ha anslutit sig till denna uppfatlning. För att
en expertmedverkan i dessa fall skall kunna fungera pä bästa sätt är det som
framhållits i lagrådsremissen väsentligt atl målen på nägol sätt koncenlreras.
Bl.a. kan man med stöd av erfarenheter frän andra områden utgå från all samspelel
mellan experter och lagfarna ledamöter fungerar bäst om även de lagfarna
ledamöterna har regelbunden kontakt med det aktuella ämnesområdet. Att det
upprätthälls en balans mellan lagfarna ledamöter och experter är av avgörande vikl
från rättssäkerhetssynpunkt. Man kan utgå frän att lagstiftaren vid
tillskapandet av t.ex. fastighetsdomstolarna lagt slor vikl vid synpunkler av
detta slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om en allmän möjlighet för de allmänna domstolarna atl
anlita expertis inom olika ämnesområden är f n. under behandling av rätlegångsutredningen
(Ju 1977:06). Fram till dess att utredningen presenterat sina förslag är jag
inte beredd att i detla sammanhang förorda någon annan ordning än den som hittills
varit bruklig när experter dellar, nämligen att endast vissa domstolar där
särskild ulbildning och erfarenhel finns representerad skall handlägga mål med
expertmedverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del råder enighet om att del bara är i de mest
kvalificerade eko-mälen som expertmedverkan behövs. Det är därför inom denna
målgrupp som behovet av koncentration främst gör sig gällande. På grund av
målens skiftande beskaffenhet synes det inte ändamålsenligt och knappast ens
möjligt att i lagtexien göra en strikt uppdelning mellan olika kategorier av
mål, l.ex. på grundval av åklagarens brottsrubricering. En sådan metod skulle
som påpekats i lagrådsremissen fä till följd att koncentrationen skulle omfatta
betydligt fler mål än nödvändigt. Den lämpligaste lösningen har jag från dessa
utgångspunkter funnii vara atl det överiämnas ål de tillämpande organen -
åklagare och domstolar - alt själva bestämma om etl mål är av så kvalificerad
beskaffenhet atl det bör omfattas av koncentrationsprincipen. Jag skall gärna
medge alt denna urvalsmetod - alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bestämmanderätten delegeras till de tillämpande organen -
är ny i dessa sammanhang, men själva grundtanken är i princip densamma som när
del gäller t. ex. fastighetsmål och sjömål. Del är alltså enligt min mening
mera fråga om en annan urvalsteknik än om en nyhet av principiell räckvidd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har som skäl för sill ställningstagande till förslagel
om koncentration också nämnt den omständigheten alt det antal mål som med den
föreslagna ordningen skulle komma att handläggas vid andra domstolar än nu kan anias
bli förhållandevis litet. 1 lagrådsremissen har nämnts att det kan antas bli
fråga om högst ell hundratal mäl. Enligt min mening innebär detla förhällande
dock snarast atl de skäl som ligger bakom förslagel framsiår som desto
starkare, samiidigi som de principiella betänkligheter som har framförts från
olika håll rimligen måste minska i slyrka. Jag har därför svårt atl se alt del
ringa mälanialel skulle vara ett skäl alt avstå från reformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill med anledning av vad lagrådel ultalal tillägga
alt förslaget självfallet inte avses ge underiag för uppfattningen all vissa
domstolar skulle vara av '"högre kvalitet" än andra. En sådan uppfatlning
är främmande för mig och den synes inte ha förls fram med sikle på de övriga
fall då speciella målgrupper koncentrerats lill särskilda domstolar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol bakgrund av vad jag nu har sagl och med hänsyn till de
skäl som i övrigt har anförts i lagrådsremissen förordar jag alt förslagel om
alt de kvalificerade eko-målen i första hand skall handläggas av vissa särskilt
utsedda lingsrätler genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådel har vidare anförl alt inte bara åklagaren utan
även den tilltalade borde ha möjlighet atl påkalla all etl mål som enligt hans
bedömning inrymmer komplicerade problem skall prövas av en specialiserad
domstol. Jag vill i det sammanhanget erinra om all nuvarande system i RB är
uppbyggt så alt - sedan etl brottmål väl stämts in lill elt behörigt forum —
överflyttning kan ske till annan behörig domstol endast efler begäran av åklagare.
Detta system lorde i praktiken i allmänhet ha tillgodosett även befogade
önskemål från de tilltalades sida, och som jag anfört i lagrådsremissen ulgår
jag från atl så kommer atl bli fallel även i de nu akluella situationerna. Jag
skall emellerlid noga följa behovet i den praktiska lill-lämpningen av en
ordning i enlighet med vad lagrådet varit inne på. Frågan får las upp senare om
det visar sig påkallat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det i remissen upptagna förslagel till ny lydelse av /
kap. 7 § RB bör med hänsyn till del anförda genomföras med en mindre språklig juslering.
Reglerna om expertmedverkan i / kap. 8 § och 2 kap. 4 a § RB bör redaktionellt
ulformas i så nära anslutning som möjligt till lagrådels förslag i dessa
hänseenden. Jag ansluler mig lill vad lagrådel anfört i fråga om 4 kap. 10 a § RB
och godtar lagrädels förslag lill utformning av den paragrafen. Jag vill dock
för tydlighets skull nämna atl det följer av paragrafens andra slycke alt det
aldrig är tillåtet för en person som är omyndig eller i konkurstillstånd alt
tjänstgöra som experi.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Jag
godiar, efler förnyat samråd med chefen för civildepartementet, med några
smärre språkliga justeringar lagrådels förslag i fråga om lagen om oJfentUg
anställning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. lag
om ändring i rättegångsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lagom ändring i
skattebrottslagen (1971:69),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1976:600) om offentlig anslällning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om behörighet för justiliekanslern
atl överklaga vissa beslut enligt rättegångsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular att genom
proposition föreslå riksdagen atl anla de förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:71.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BUaga I Sammanfattning av eko-kommissionens betänkande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I deballen om den ekonomiska brollslighelen har konslalerats
all samhällets kontroll- och sanklionssystem inte är ändamålsenligl utformat.
Som en följd av den uppmärksamhet som riktats mot denna form av brollsiighel
har polis- och åklagarväsendets utredningsresurser fortlöpande förbättrats.
Också på indrivningssidan har betydande insalser gjorls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De åtgärder som har vidlagils skall ses mot bakgrund av
att del som regel krävs särskilda kunskaper för atl effeklivi kunna bekämpa den
ekonomiska brottsligheten. De resurser som samhällel har ställt lill
förfogande - och de åtgärder som kommissionen hittills har föreslagil - har främsl
varil avsedda all förbättra möjligheterna alt upptäcka och utreda brolt av
denna arl. För att dessa insatser skall fä avsedd verkan måste emellertid det
rättsliga förfarandel i sin helhet vara ändamålsenligt utformat. Del är således
viktigt all de brolt som upptäcks också leder till snabb lagföring med en
adekvat påföljd utan all rältssäkerheien sälls åt sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid de hearings och de omfallande konlakler som
kommissionen i övrigl haft med represenlanier för olika myndigheler och organisalioner
har framhållils vikten av au domslolarna inle lämnas uianför det pågående
reformarbetet. Det har påpekais att mål om ekonomisk brottslighet släller domslolarna
inför svårigheter som normall inle förekommer i broiimål. Del Slaiisliska
material som kommissionen har ställt samman bekräftar också att mål som rör
ekonomisk brollsiighel är mer komplicerade än andra brottmål, Handläggningstidema
i sådana mäl är t, ex, avsevärt längre än den genomsniltliga handläggningsliden
för brottmål. Statistiken visar också all antalel mäl om ekonomisk brottslighet
ökar mycket krafiigi och alt denna ökning kan förvänlas forlsälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol den nu angivna bakgrunden har kommissionen - med
hänsyn lill sin uppgifl all lägga fram förslag till behövliga lagsiiflningsålgärder
på bl, a. del processrätlsliga området - övervägt hur domstolarnas resurser bäsl
kan utnyttjas vid handläggningen av mål om ekonomisk brollsiighel. Ulgängspunklen
för utredningsarbelei har varil all skapa goda förutsättningar för en snabb,
effektiv och kvalificerad handläggning av mäl om ekonomisk brottslighet, som
samtidigt tillgodoser kravet på rättssäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De vägar som slär öppna för all möla de krav som slälls på
domstolarna är enligt kommissionens mening att dra samman handläggningen av mål
om ekonomisk brottslighet lill elt begränsat antal av de allmänna domslolarna
(koncentration) och alt förstärka dessa domstolar med ledamöler med särskilda
kunskaper (sakkunnigmedverkan). När det gäller skattebrottmålen - som utgör en
belydande del av målen om ekonomisk brottslighet - bör handläggningen dessulom
kunna samordnas med den handläggning av skattemål som sker i de allmänna
förvaltningsdomstolarna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslår således att handläggningen av vissa mäl om ekonomisk brottslighet -
skattebrott, gäidenärsbrott och valulabrott -skall koncenlreras lill elt begränsal
antal tingsrätter (Eko-tingsrätter). Därmed fär de domare som kommer alt
handlägga målen en bred erfarenhel av sådana mål. Del blir ocksä möjligl all
rikta särskilda utbildningsinsatser lill dessa domare. Vidare underlättas
samarbetet mellan domare och experter om handläggningen bara sker vid etl
mindre antal domstolar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om anlalel tingsrätter har kommissionen övervägt att följa den indelning
i 13 slalsåklagarregioner som nyligen har beslulals av riksdagen. Man kan
nämligen räkna med alt det är hos dessa åklagarmyndigheter som ansvaret för flertalel
ulredningar om den ekonomiska brottsligheten kommer att ligga. En sådan
koncentration skulle enligt kommissionens mening leda till atl man fullt ut
nådde de önskade fördelarna i form av bl.a. ökad erfarenhel hos de berörda
domarna. En så långt gående koncentration medför emellerlid vissa nackdelar,
bl. a. i fråga om de enskildas avstånd till domstolarna. Kommissionen har
därför valt att låta koncentrationen stanna vid länsnivån. En sädan ordning
underlättar också samordningen av tingsrätternas handläggning av skattebrotlmål
med skatteprocesserna i länsrätterna. Vidare finns i residensstäderna
länsstyrelserna med deras utredningsavdelningar på skatlesidan. Kommissionen
föreslår således atl Eko-målen skall handläggas av tingsrätterna i
residensstäderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har inle ansett del lämpligl alt också koncentrera handläggningen av mål om
ekonomisk brollsiighel till ell begränsat antal hov-rätier. Däremot föreslär
kommissionen att handläggningen av målen skall koncenlreras till vissa
avdelningar inom hovrätterna. Detsamma skall gälla för de Eko-tingsrätter som
är indelade i avdelningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslär vidare att Eko-tingsrätterna och hovrätterna får förstärkas med
särskilda experter vid handläggningen av svåra mål om ekonomisk brottslighet.
Vad kommissionen avser är ekonomiskt sakkuii: niga och sakkunniga på skaiieräii.
Genom de sakkunniga ledamöterna får domstolarna bättre möjligheter att hantera
de komplicerade frågor som ofta finns i sådana mål. De sakkunniga skall ingå i
rätlen som särskilda ledamöler. De deltar alltså i hela handläggningen av
målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ekonomiskt sakkunniga ledamöierna bör enligt kommissionens mening fast knytas till
domstolarna. Del är dock svårl att i nuvarande skede bedöma i vilken
utsträckning det finns underlag för sädana fasta tjänster. Enligt kommissionens
bedömning bör det finnas utrymme för fasta anställda ekonomiskt sakkunniga
ledamöter vid tingsrätterna i Stockholm (2), Göleborg, Malmö, Väslerås och
Härnösand. Då har kommissionen räknat med atl tjänstgöringsskyldigheten för ledamöierna
skall omfatta flera Eko-tingsrätter. Dessutom bör en sakkunnig ledamot kunna
knytas till Svea hovrätt och till hovrätten för Västra Sverige. Ledamoten med
placering i Göteborg bör även della i handläggningen av Eko-mål i Göta hovrätt
och hovrällen över Skåne och Blekinge och ledamoten med placering i Stock-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1984/85:178</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>holm
- i mån av tid - i handläggningen av sådana mål i de norriändska hovrätterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Dessa särskilda ledamöter,
som knyts till vissa tingsrätter eller hovrätter, kan emellertid inte helt
täcka det förväntade behovet av expertmedverkan. Kommissionen föreslår därför
att regeringen - eller efter regeringens bemyndigande domstolsverket -
upprättar en förteckning över fristående ekonomiskt sakkunniga som vid behov
kan stå till förfogande för tjänstgöring som särskilda ledamöter i
Eko-tingsrätterna och hovrätterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De personer som skall
tjänstgöra som ekonomiskt sakkunniga ledamöter bör enligt kommissionens mening
i första hand vara kvalificerade revisorer, dvs. auktoriserade eller godkända
revisorer. Även andra ekonomer med molsvarande kvalifikationer bör dock kunna
komma i fräga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Handläggningen av skattebrottmälen
ställer domstolarna inför särskilda problem. Det krävs således inte bara
ekonomisk sakkunskap vid prövningen av sådana mål. Till detta kommer att en
ändamålsenlig handläggning av målen kan försvåras av att den beskattningsfråga
som är föremål för åtal behöver prövas av förvaltningsdomstol innan
brottmålsprocessen i den allmänna domstolen påbörjas. En arbetsgrupp inom
brottsförebyggande rädet (BRÅ) har tidigare föreslagit att detla problem skall
lösas genom att handläggningen av skattebrottmålen och skatlemålen slås samman
till ett s. k. integrerat förfarande. Kommissionen har av regeringen fåtl i
uppdrag att fortsätta BRA:s utredningsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
anser att också de särskilda problem som möler vid handläggningen av skatlebrotlmälen
minskar med de åtgärder som kommissionen föreslagit i fråga om koncentration
och medverkan av ekonomiskt sakkunniga ledamöter. Genom atl låla en domare
från allmän förvaltningsdomstol - dvs. de domstolar som handlägger skattemålen
-medverka som sakkunnig ledamot vid prövningen av skattebrollmäl kan man
emellertid ytterligare minska beroendet av sammanhängande skatiemäl. Detta bör
i sä fall minska handläggningstiderna i främst tingsrätterna. Kommissionen
föreslår därför atl reglerna om expertmedverkan i tings-och hovrätt också skall
omfatta skattedomare från förvaltningsdomstol. Liksom de ekonomiskt sakkunniga
ledamöterna får skattedomaren ställning som särskild ledamot i rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller samordningen av handläggningen av skattebrottmål och skattemål på det
förberedande stadiet föreslår kommissionen att de domare som handlägger sådana
mål i de allmänna domstolarna resp. förvaltningsdomstolarna skall samråda om
målens handläggning. Det innebär att domaren i den allmänna domstolen skall
orientera sig om hur en ev. sammanhängande skatteprocess ligger till i
förvaltningsdomstolen. Om de berörda domarna anser det lämpligt får skatiebroitmålet
och skatlemålet beredas vid ett gemensamt sammanträde. Även om det inte
föreligger behov av en sådan gemensam förberedelse räknar kommissionen med att
domstolarna i större utsträckning än f n. använder muntliga förberedelser som
ett medel att effektivisera handläggningen. 5 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr
178</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har således avstått från all föreslå en fullständig integration av skattebrotimåls-
och skalleprocesserna och i stället sökt lösa de särskilda problem som möler
vid handläggningen av skatlebrotlmälen genom att processerna samordnas. En
långt driven samordning framsiår enligt kommissionens mening också som tveksam.
Kommissionen har av lidsskäl inte hafl möjlighel alt i delalj studera alla
aspekter av en sädan samordning. Utredningsarbetet har emellertid visal atl den
rymmer flera svåra problem. Kommissionen har bl.a. därför stannat för atl
föreslå atl samordningen av skattebrotimåls- och skatteprocesserna endast skall
avse det förberedande stadiet. Tillsammans med förslagel om förstärkt kompetens
hos de allmänna domstolarna bör en sådan lösning enligt kommissionens mening ätminstone
tills vidare vara en lämplig åtgärd. Del finns emellertid skäl som lalar för
ytterligare samordning eller integration av skaltebrotlmäls- och
skatteprocesserna. Kommissionen förordar dock att man avvaklar resullalel av de
förslag kommissionen nu lämnal innan man på nyll tar ställning till den frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har beräknat atl den ärliga kostnaden för de ekonomiskt sakkunniga ledamöterna
kommer alt uppgå lill knappt 3 milj. kronor. Vissa ökade lönekoslnader för de
berörda domarna har anlagils ligga omkring 0,35 milj. kronor per år.
Utbildningskostnaderna har uppskattats till ett engångsbelopp om 2 milj.
kronor. 1 övrigl räknar kommissionen rned atl de ålgärder som följer av
förslagen om koncentration, expertmedverkan och samordning ryms inom de
ordinarie kostnadsramarna. Pä sikt bör kommissionens förslag leda lill
besparingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:66.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 Sammanfattning av rältegångsutredningens
betänkande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De senaste åren har de allmänna domstolarna, dvs.
tingsrätterna, hovrätterna och hög,sla domstolen, kommil att handlägga allt
flera invecklade mäl om ekonomisk brollsiighel. En ytterligare ökad måltillslrömning
kan väntas lill följd av de förslag som kommissionen (Ju 1982:05) mot ekonomisk
brottslighet har lagt fram eller kommer atl lägga fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan den hittillsvarande utvecklingen har ställt stora krav
på de allmänna domstolarna. Särskilt gäller delta i fråga om specialkunskaper
rörande t.ex. revisionsleknik och skattejuridik. Ingen kan längre begära all en
allmändomare skall ha sådana omfaUande kunskaper på alla områden att han kan
göra processen effektiv i varje sorls mål.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
promemorian föreslås därför alt såväl tingsrätt som hovrätt skall få möjlighet
all vid behov låta experter ingå i rätlen. Två skilda slag av experter skall
kunna medverka, nämligen dels experter i fråga om skaltejuridik, dels experter
i fräga om ekonomi. Som experter av det förra slaget avses domare från
förvaltningsdomstolarna tjänstgöra. Den lyp av ekonomiska experter som enligt
förslaget skall kunna tjänstgöra i domstolarna är främsl revisorer och personer
med likartad utbildning. De ekonomiska experterna skall vara utsedda av
regeringen eller domstolsverket men de förordnas att tjänstgöra i det enskilda
målet genom beslut av den domstol där målet skall prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 betänkandet diskuieras också huruvida målen om ekonomisk
brottslighet bör koncenlreras lill endast vissa allmänna domstolar. Även en
sådan reform skulle kunna leda till att rälten fick ett ökat kunnande på det
ekonomiska området. Den skulle ocksä innebära vissa rationaliseringsvinster.
Samtidigt skulle enligt vår uppfattning en koncentration av nu angivet slag
medföra konsekvenser vilka ålminslone på längre sikl kan vara lill nackdel för
den dömande verksamheten. Eflersom mycket talar för att det akuta reformbehovet
kan tillgodoses redan genom att experter tillförs de nuvarande domstolarna
föreslås i promemorian atl målen inte skall koncentreras till vissa domstolar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För rätlegångsutredningen utgör förslagen ett led i
arbetet med en mer allmän översyn av frägor om sammansättningen av
tingsrätterna och hovrätterna. Anledningen till alt vi redan nu lägger fram etl
delförslag är att vi när det gäller vissa slag av brottmål haft alt samräda med
kommissionen mot ekonomisk brottslighet och atl kommissionen avseratt
presentera sina förslag i ämnet kort efter årsskifiei 1983/84.
Utredningsarbetet har bedrivits i nära samarbeie med kommissionen, som
emellertid haft anledning att studera samma frågor ur en - från våra synpunkter
selt - mera begränsad synvinkel. I vissa betydelsefulla hänseenden har
samarbetet lett fram lill enighel, men meningsskiljaktigheter kvarstår i flera frägor.
Kommissionen presenterar sin syn på dessa i ell särskilt belänkande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eko-kommissionens författningsförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag med vissa bestämmelser om mål om ekonomisk
brottslighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med mål om ekonomisk brottslighet avses i denna lag mål om
ansvar för brotl enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.11 kap. brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skattebroltslagen
(1971:69),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>valutalagen
(1939; 300) och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>valutaförordningen
(1959; 164).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För mål om ekonomisk brottslighet skall länen vara
domkretsar. Målen upptas av den tingsrätt i varje domkrets som regeringen
bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid tingsrättens prövning av ett mål om ekonomisk
brottslighet får en ekonomiskt sakkunnig ingå i rätten som särskild ledamot.
Rör målet en fråga om sådan skatt eller avgift som avses i 1 § skatlebrotlslagen
(1971:69) får, i stället för den ekonomiskt sakkunnige eller tillsammans med
denne, en lagfaren domare från allmän förvaltningsdomstol ingå i rätten som
särskild ledamot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som sagts i första stycket skall gälla också för
prövningen i hovrätterna av mål om ekonomisk brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
utser en eller flera av de lagfarna domarna i de tingsrätter som avses i 2 §
att handlägga mål om ekonomisk brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I tingsrätt som är indelad i avdelningar skall mål om
ekonomisk brottslig-hel handläggas på viss avdelning. Detsamma gäller för
handläggningen i hovrätt. Om det är påkallat av hänsyn till semestrar, sjukdom
eller annan liknande omständighet, får dock målen handläggas på annan avdelning
än som nu sagts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mål om ekonomisk brottslighet bör som nämndemän
företrädesvis anlitas personer med erfarenhet av ekonomiska förhållanden i
näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får utnämna en eller flera ekonomiskt
sakkunniga att i vissa domstolar vara sådan särskild ledamot som avses i 3 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
eller den myndighel som regeringen beslämmer förordnar för högst tre år i
sänder ekonomiskt sakkunniga som vid behov kan tjänstgöra som särskilda
ledamöter enligt 3 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1985. Lagen skall inte tillämpas belräffande mål
som vid lagens ikraftträdande är anhängigt vid annan tingsrätt än som avses i 2
§. Lagen gäller inte heller i mål där huvudförhandlingen har påbörjats före
lagens ikraftträdande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:91.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om skattebrottslagen (1971:69)
atl i lagen skall införas två paragrafer, S*J 18 och 19, av nedan angiven
lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har ett mål om brolt enligt 2-6 §§ som är anhängigt vid en
tingsrätt samband med mål om skatl eller avgift som är anhängigt vid länsriitt.
mellankommunala skallerälten eller kammarrätt, skall tingsrätten samråda med
den domstolen om målels handliiggning, om det inle är uppenbart obehövligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som sagls i försia slyckel skall ha motsvarande lillämpning
för prövningen i hovrätt om samrådet inte är obehövligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har ett mål om brott enligt 2-6 §§ som är anhängigt vid
tingsrätt eller hovrätt samband med mål om skatt eller avgift som är anhängigt
vid länsrätt, mellankommunala skallerälten eller kammarrätt, får målen förberedas
samordnat vid elt gemensaml sammanträde, om det främjar en ändamålsenlig
handläggning av målen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om offentlighet vid sådant sammanträde gäller vad
som är föreskrivel om handläggningen av brottmål i allmän domstol. Delsamma
gäller om ersättning till enskild part som kallats atl inställa sig som såväl tilltalad
som skallskyldig, I övrigt gäller vad som i allmänhet har föreskrivits om
handläggningen av respektive mål i allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kiaft den I juli 1985.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:64.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>71</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1976:600) om offentlig anställning att 5 kap. 1 §
skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5
kap. Innehavare av ordinarie domartjänst är ej skyldig att utöva annan slallig
Ijänsl än jämställd eller högre domartjänst vid den domstol han lillhör. Annan
ordinarie underrättsdomare än lagman är dock skyldig att dessutom ijänstgöra
som ledamot i annan underrätt inom samma hovrättsomräde vid handläggning, som
kräver flera lagfarna domare än en.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Innehavare
av ordinarie domartjänst är ej skyldig att utöva annan statlig ijänsl än jämslälld
eller högre domartjänst vid den domstol han tillhör. Annan ordinarie
underrätts-domare än lagman är dock skyldig att dessutom tjänstgöra som ledamot
i annan underrätt inom samma hovrättsomräde vid handläggning, som kräver flera
lagfarna domare än en. Vidare är ordinarie domare vid länsräii eller kammarrätl
skyldig all tjänstgöra i lingsräll eller hovrätt som särskild ledamot enligt lagen
(1985:00) med vissa beslämmelser om mål om ekonomisk brollsiighel.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1985.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:66.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättegångsutredningens författningsförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i rättegångsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken dels alt
nuvarande 2 kap, 4 a §' skall betecknas 2 kap, 4 b §, dels alt i balken skall
införas tre nya paragrafer, 1 kap. 3 a §, 2 kap. 4 a § och 4 kap. 10 a §, av
nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kap. 3 a §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det för prövningen av ett brottmål behövs ekonomisk
fackkunskap inom rätten fär rättens ordförande bestämma att en ekonomisk expert
som förordnats enligt 4 kap. 10 a § skall ingå i rätten som särskild ledamot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det för prövningen av ett brottmål behövs
skatterättslig fackkunskap inom rätten, fär rättens ordförande bestämma alt en
lagfaren domare frän allmän förvaltningsdomstol skall ingå i rätten som
särskild ledamot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 kap. 4 a §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det för prövningen av elt brottmål behövs ekonomisk
fackkunskap inom rätten, får hovrätten bestämmma att en ekonomisk expert som
förordnats enligt 4 kap. 10 a § skall ingå i rätten som särskild ledamot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det för prövningen av elt brottmål behövs
skatterättslig fackkunskap inom rätten, får hovrätten bestämma att en lagfaren
domare från allmän förvaltningsdomstol skall ingå i rälten som särskild
ledamot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 kap. 10 a §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
förordnar för tre är i sänder dem som skall tjänstgöra som ekonomiska experter
enligt 1 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 a § och 2 kap. 4 a §. Under treårsperioden får vid behov
ytterligare<br>
personer förordnas för återstående del av perioden. Ekonomisk expert<br>
som avgått är skyldig atl tjänstgöra vid fortsatt behandling av mäl i vars<br>
handläggning han tidigare har deltagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Paragrafen införd genom 1976: 560.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:600) om
offentlig anslällning alt 5 kap, 1 § skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 kap. 1 § Innehavare av ordinarie domartjänst är ej
skyldig att utöva annan statlig tjänst än jämställd eller högre domarljänsl vid
den domstol han tillhör. Annan ordinarie underrättsdomare än lagman är dock
skyldig att dessutom tjänstgöra som ledamoi i annan underrätt inom samma hovrättsomräde
vid handläggning, som kräver flera lagfarna domare än en.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ordinarie domare vid länsrätt eller mellankommunala skallerälten
är även skyldig atl Ijänstgöra som särskild ledamot i tingsrätt eller hovrätt.
Ordinarie domare i kammarrätl är skyldig atl tjänstgöra som särskild ledamoi i
hovrätt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:69.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 178</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>74</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BUaga5</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över eko-kommissionens
betänkande (SOU 1984: 3) Domstolar och eko-brott samt rättegångsutredningens
betänkande (Ds Ju 1984:1) Domstolarna och deras sammansättning i mål om
ekonomisk brottslighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Allmänna synpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De allra flesta remissinstanser vitsordar att det finns
behov av åtgärder för att öka domstolarnas kompelens i vissa komplicerade mål
om ekonomisk brottslighet. Uttalanden i denna riktning görs bl.a. av hovrätten
Jör Nedre Norrland, kammarrätten i Stockholm, RA, Jlera tingsrätter, RRV, USS,
Sveriges advokalsamfund och Föreningen Sveriges åklagare. Det sägs inom denna
grupp all anlalet komplicerade mål om eko-brott har ökat under senare är och
att en kompetenshöjning kan leda till effektivare rättegångar. Man betonar dock
allmänl att behovet av särskilda ålgärder inskränker sig lill elt relativt sett
litet antal mål. Ytterligare elt par remissinstanser, bl, a, Svea hovrätt,
ställer sig positiva lill en kompetensförstärkning även om del inte direkt
vitsordas att någol uttalat behov av en sädan förstärkning föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra remissinstanser menar atl problemen med
domstolshandläggningen av mål om eko-brott inte i första hand avhjälps av den
typ av lösningar som anvisas i betänkandena. Frän några håll, bl. a. från länsrällen
i Stockholms län, anförs att det inle har visats på nägra påtagliga brister
när det gäller själva den dömande verksamhelen i dessa mål. Vad som behövs,
menar länsrätten, är bättre hjälpmedel alt genomföra rättegångarna trots
obstruktion frän vissa parter, t.ex. effeklivisering av delgivningsreglerna, saml
att genom olika adminislrativa åtgärder styra komplicerade mål till
kvalificerad domarpersonal. RA, Stockholms tingsrätt och länsrätten i
Västerbottens län menar att de länga handläggningstidema i skattebrollmäl är etl
stort problem. Man anför att detta problem borde kunna lösas genom en omkonstruklion
av det cenirala skattebroltei, skattebedrägeri. Statskontoret och RSV anför att
eventuella problem i fråga om domstols-handläggningen i grunden inte kan lösas
förrän landet fär etl radikalt förenklat skattesystem. Kammarrätten I Stockholm
anser att skattekontrollens bristande effektivitet är ett avsevärt större
problem när det gäller atl beivra eko-brott än evenluella brister i
kompetensnivån hos de allmänna domstolarna. Från flera häll anförs att mycket
borde kunna vinnas genom bättre utbildning, säväl på polis- och åklagarsidan
som inom domstolsväsendet. Sådana synpunkter framförs bl.a. av Svea hovrätt, fiera
tingsrätter, RSV och JUSEK.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Expertmedverkan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Allmänt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En majoritet av remissinstanserna, i stort sett de som
enligt vad som sagts under i ovan ställer sig positiva till att stärka
domstolarnas kompetens i mål om eko-brott, delar uppfattningen alt medverkan
av experter i de allmänna domstolarna kan ha goda effekter, framför allt genom atl
domstolen får lillgäng till sakkunskap även under överläggningen till dom.
Många remissinslanser anför också att behov av sädan sakkunskap föreligger även
inom andra målgrupper. Man har för brottmålens del pekal bl.a. på vissa mål om dalabroit
och miljöbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De flesta remissinstanser tillstyrker eller lämnar utan
erinran att man nu genomför en särlösning i fråga om expertmedverkan i de nu
aktuella målkaiegorierna, trols att frågan om sådan medverkan f. n, övervägs ur
ett större perspektiv av rätlegångsutredningen. Till denna grupp hör bl.a. Svea
hovrätt, DV, RA, fiera tingsrätter, länsrätten i Västerbottens län,
statskontoret, RSV, USS, Föreningen Sveriges statsåklagare och JUSEK. Man pekar
inom denna grupp bl.a. på alt behovel av experter i vissa eko-mål är stort och
att en expertmedverkan i dessa mål kan ge nyttiga erfarenheter vid kommande mer
generella ställningstaganden när del gäller expertmedverkan i de allmänna
domstolarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan, mindre, grupp remissinstanser avslyrker att man
nu genomför någon säriösning för eko-målen utan förordar att man avvaktar rältegångsutredningens
mer generella överväganden rörande expertmedverkan. Till denna grupp hör
hovrätten för Nedre Norrland, kammarrätterna, Göteborgs tingsrätt, länsrätten
i Slockholms län och Sveriges domareförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare en grupp remissinslanser släller sig hell
avvisande till tanken på en expertmedverkan i de allmänna domstolarna och menar
att domstolarnas behov av sakkunskap även fortsättningsvis får tillgodoses bl.a.
inom ramen för sakkunniginstitutet enligt 40 kap. rättegångsbalken. Uttalanden
i denna riklning görs av åklagarmyndigheien I Stockholms län, länsåklagaren i
Skaraborgs län, Malmö tingsrätt, juridiska fakultelsnämnden vid Stockholms
universitet, Sveriges advokalsamfund och Svenska revisorssamfundel SRS. Som ell
sätl atl förstärka sakkunniginstitutet har man pekat på de nuvarande reglerna i
29 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De remissinstanser som sålunda ställl sig negativa till
ett genomförande av expertmedverkan antingen över huvud taget eller i detta
begränsade sammanhang har till stöd för sin ståndpunkt anfört bl. a. följande.
Det finns risk att sakkunskapen vid expertmedverkan tillförs domstolen över
huvudet på parterna och att experten vid överläggningen framför synpunkter som
parierna borde ha yttrat sig över. Vidare riskerar man alt övriga
domstolsledamöter okritiski godiar expertens uppfattning inom sitt sakområde,
liksom att experten saknar kompetens att självständigt ta slällning i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>andra
frågor i målel, t.ex. i frågor av straffrättslig karakiär och om påföljdsval.
Balansen i processen riskerar atl rubbas genom atl man har en specialiserad
åklagare och en expert i domstolen, medan däremot försvararen ofta är icke
specialiserad på ekonomiska frågor. Det finns risk atl experten kommer atl belraktas
som enbart ett hjälpmedel för åklagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2 Särskilt
om medverkan av ekonomisk experlis</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinstanser som enligt det ovan sagda släller sig allmänt selt posiiiva till
en expertmedverkan tillstyrker med något undantag också förslaget om att en
ekonomisk expert skall ingå i rätten i mån av behov. Inom denna grupp har en
myckel stor majoritet förklarat sig föredra det av rätlegångsutredningen
föreslagna området för expertmedverkan, där någon formell gräns med hänsyn
till brottsrubriceringen inte dras upp. Det påpekas därvid bl. a. att behov av
ekonomisk expertis kan föreligga även inom andra målgrupper än dem som omfattas
av kommissionens förslag. Ett fåtal remissinstanser tillstyrker medverkan av
ekonomisk expertis utan närmare angivande av vilken lösning de föredrar. Någon
enstaka förordar uttryckligen kommissionens lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller frågan i vilken omfattning ekonomisk expertis kan förväntas behöva
delta är det — framför allt vid domstolarna — en vanlig uppfattning att
antalet mål som är så komplicerade au domslolen har behov av sädan expertis är
förhållandevis lilet. Det hävdas från några håll ocksä att komplikationen hos
många mål om eko-brott ligger på del juridiska planet och inte på del
ekonomiska. Kommissionens förslag att inrätta fasta tjänster för ekonomiska
experter avstyrks av praktiskt tagel alla som yttrat sig i frågan. Som skäl för
detta anförs inle bara bristande målunderiag utan även risken att de ekonomiska
kunskaperna hos en person som inle samtidigt är yrkesverksam inom sitt
ämnesområde snabbt kan bli föråldrade. Någon enstaka remissinstans, bl. a. RÅ,
godtar förslagel om fasta tjänster, men menar att sådana behövs bara vid
tre-fyra domstolar och att förordnandena bör vara tidsbegränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om inriktningen av den ekonomiska sakkunskapen godtar de allra flesta
remissinstanser kommissionens och utredningens uttalanden om atl det främst är
kvalificerade revisorer som bör komma ifråga. En avvikande uppfattning i denna
del anmäls av USS, som anför att domstolarna i första hand behöver ha tillgång
till personer med en bredare erfarenhet av näringslivet - "s.k.
företagande" - än vad auktoriserade och godkända revisorer i allmänhet
besitter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3 Särskilt
om medverkan av skatterätlslig experlis</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
majoritet, bestående av bl.a. Svea hovrätt, DV, fiera åklagarmyndigheter,
flera tingsrätter, statskontoret, RRV, Sveriges advokalsamfund och Sveriges
domareförbund, tillstyrker förslaget att en domare från en allmän
förvaltningsdomstol skall kunna ingå i en allmän domstol vid hand-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>läggning av mål om eko-brott. Inom denna grupp förordar
man i allmänhet rättegångsutredningens lösning, enligt vilken ingen formell
begränsning av möjligheterna lill expertmedverkan med hänsyn till
brottsrubriceringen görs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nägra remissinstanser, bl. a. hovrällen för Nedre
Norrland, kammarrällerna, länsrätten I Stockholms län och JUSEK. avslyrker förslagel
i denna del. Man ifrågasätter om inte en skyldighet för en domare i en allmän
förvaltningsdomstol att tjänstgöra i en allmän domstol är grundlagstridig och
pekar vidare på risken för tvåinslansjäv. Man anför också alt behovet av
skatterättslig expertis i de allmänna domstolarna bör kunna klaras av på ett
enklare och mer informellt sätl genom internadminislrativa åtgärder, t.ex. på
så sätt att kvalificerade skattebroilmål vid tingsrätterna anförtros sådana -
numera inte ovanligl förekommande — domare som har erfarenhet av dömande från
allmänna förvaltningsdomstolar (jfr Nils Olof Wentz' särskilda yttrande i
rättegångsutredningens betänkande).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom den
grupp remissinstanser som tillstyrker förslaget om atl domare frän allmän
förvaltningsdomstol skall della vid handläggningen av komplicerade
skallebrottmål är meningarna delade i fräga om formerna för denna medverkan. En
majoritet, däribland Svea hovräli, DV, länsåklagaren i Kristianstads län,
länsåklagare Östberg, Stockholms tingsrätt, Västerås tingsrätt, Kalmar
tingsrätt, statskontoret, RRV och Sveriges advokalsamfund, tillstyrker eller
lämnar utan erinran förslaget att domaren skall ingå som särskild ledamot och
alltså inte kunna ersätta rättens ordförande vid förfall för denne. En
minoritet, bestående av bl.a. åklagarmyndigheten i Göteborg, länsåklagaren i
Blekinge och Kronobergs län, Trollhättans tingsrätt, länsrätten I Västerbottens
län, Sveriges domareförbund och Föreningen Sveriges statsåklagare, förordar den
motsatta lösningen, enligt vilken alltså domaren från allmän
förvaltningsdomstol skall ingå i tingsrätten som en vanlig juristledamot. Som
skäl för denna ståndpunkt anförs i allmänhet detsamma som sagts av Nils Olof Wentz
i hans särskilda yttrande, nämligen att tjänstgöring i allmän domstol och
allmän förvaltningsdomstol numera anses kompetensmässigt likvärdig och att det
skulle strida mot vedertagna principer atl betrakta domare i allmän
förvaltningsdomstol som inte fullt jämställda med domare i allmän domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Sakkunniga nämndemän</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De allra flesta remissinstanser som yttrat sig i frågan
avstyrker kommissionens förslag om särskilda kompetensregler för nämndemän i
mål om eko-brott. Man anför som främsta skäl för denna ståndpunkt att det
skulle strida mot nämndemännens principiella uppgift i rättegången att ha
speciell sakkunskap på det område målel gäller. Vidare anförs betänkligheter av
mer praktisk natur; man hävdar bl.a. att det blir svårt att rekrytera nämndemän
med adekvat bakgrund och ätt domstolarna får icke obetydliga administrativa
problem i de enskilda målen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om sakkunniga nämndemän tillstyrks av några
remissinstanser, nämligen RÅ, Slockholms tingsrätt och juridiska fakubctsnäninden
vid Slockholms universitet. LO anför att man förutsälter alt lekmannamedverkan
i eko-mål skall ske i hittills lillämpade former, men menar all de nämndemän
som skall delta i eko-mål bör få ekonomisk utbildning. Nämndemännens rik.sförbund,
som synes ta avstånd från tanken pä särskilda regler för nämndemannamedverkan i
eko-mål, trycker pä behovel av ekonomisk ulbildning för alla nämndemän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Koncentration av eko-m</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>len till vissa domstolar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommissionens förslag atl handläggningen av mål om
eko-brott skall koncenlreras till vissa tingsrätter avstyrks av en slor
majoritet av remissinstanserna, nämligen hovrätterna, kammarrätterna,
tingsrätterna, DV, åklagarmyndigheterna i Stockholm och Göleborg, länsåklagarna
i Blekinge och Kronobergs län samt Kristianstads län, länsåklagare Östberg,
länsrätten i Slockholms län, statskontoret, RSV, länsstyrelsen i Östergötlands
län, juridiska fakultelsnämnden vid Slockholms universitet, Sveriges advokalsamfund,
Sveriges domareförbund, Föreningen Sveriges åklagare. Föreningen Sveriges
statsåklagare. Föreningen Sveriges skattechefer. Föreningen Auktoriserade
Revisorer FAR, Svenska Revisorssamfundet SRS, Nämndemännens rik.sförbund, JUSEK
och TCO (den sistnämnda säger sig dock kunna acceptera koncentration
"övergångsvis").</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De skäl som anförs mol en koncentration överensstämmer i slort
sett med dem som rättegängsutredningen tagit upp i sitt betänkande (Ds Ju 1984:
1 s. 60 ff). Man anför sålunda lill en början principiella betänkligheter mol
en koncentration. Man menar atl det finns risk att en mycket specialiserad
domare tappar överblicken över det juridiska fältet och all hans dömande
avlägsnar sig från vad som tillämpas inom näraliggande rättsområden. Man pekar
vidare pä risken atl de domstolar som inte får handlägga mer komplicerade mål
kommer att - med rätt eller orätt - betraklas som ett slags "B-domstolar"
och all detta pä sikt kan bl.a. negativt påverka både allmänhetens förtroende
för och rekryteringen lill dessa domstolar. Man kan - sägs det — även riskera atl
allmänhetens förtroende för rättskipningen i eko-tingsrätterna blir sämre än
annars på grund av den bristande lokala förankringen. Till delta kommer
praktiska svårigheter med långa resor för parter och vittnen, risk för
kompetenskonflikter och problem med kumulalion av åtal för annan brottslighet.
Mänga pekar också pä problemen med avgränsningen av området för koncenlrerad
handläggning. De flesla eko-mål är - menar många - inte så komplicerade atl
någon koncentration behövs, medan de kvarvarande kvalificerade målen å andra
sidan inte är sä många att en koncentration lill de 24 tingsrätter som
kommissionen föreslagit framstår som tillräcklig för atl syftei med koncentrationen
skall vinnas. Flera remissinstanser pekar också på all skälen för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>koncentration är minst lika starka inom andra målgrupper, bäde
pä tvistemåls- och brottmålsområdel. Som exempel nämns bl.a. mäl om databrott
och miljöbrotl saml mål om läkemedelsskador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser är dock positiva till tanken på en
koncentration. Det är RÅ, länsåklagaren i Skaraborgs län. RRV, USS, Föreningen
Sveriges taxeringsrevisorer samt LO. Inom denna grupp menar dock flera -RÅ,
RRV och delar av USS - alt eko-mälen måsle koncentreras hårdare än enligt
förslaget för att syftet skall kunna näs; en lämplig avvägning sägs vara de 13
tingsrätterna i de orter där det finns statsåklagare. Vidare förordas av flera
i gruppen att koncentrationen görs efler sakliga grunder i stället för som
enligt förslagel efter en formell brottsrubricering. Endasl de komplicerade
eko-målen bör enligt denna uppfattning koncentreras, och urvalet får göras av
åklagaren med korrigeringsmöjlighet för rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medan förslaget om koncentration till vissa domstolar
alltså fått ell övervägande kallsinnigt mottagande, höjs flera positiva röster
för förslaget om koncentration av handläggningen inom varje domstol. Till förmån
för en sådan ordning uttalar sig bl, a, DV, Slockholms tingsrätt, Kalmar tingsrätt,
länsrällen i Slockholms län och Sveriges domareförbund. Man konstaterar att
sådan koncentration förekommer redan nu pä sina häll och att erfarenheterna
från detta är goda. Bl. a. blir det lättare att ge domarpersonalen erforderlig
utbildning. Man framhåller dock att sådan koncentration måsle administreras av
domstolarna själva; det får inte förekomma att regeringen eller domstolsverket "öronmärker"
vissa domare för handläggning av mäl om eko-brott. Från några håll framförs atl
ell sådant förfaringssätt är grundlagstridigt eller i varje fall kan komma i
konflikt med principen om domstolarnas självständiga ställning. Som etl
komplement till lösningen med intern koncentration inom domstolen framkastas
tanken att hovrätterna i viss utsträckning kan tillhandahålla specialutbildad
domararbetskraft som allt efter behov förordnas att handlägga kvalificerade
mål om eko-brott vid olika tingsrätter inom hovrättsomrädet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Samordnad förberedelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Samråd ,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att en tingsrätt och en länsrätt skall samråda rörande
handläggningen av samiidigi anhängiga skaltebroltmål resp. skatiemäl som har
betydelse för varandra tillstyrks eller lämnas utan erinran av en majoritet av remissinslanserna.
Somliga, bl.a. kammarrätterna, länsrätterna och tre tingsrätter, menar alt
några särskilda föreskrifter rörande samrådet inte behövs. Inom denna grupp
menar man i allmänhet att samrådet bör inskränka sig till en ömsesidig
information rörande planerna för målets handläggning. Andra tillstyrker
kommissionens förslag i denna del, bl. a. länsåklngaren i Krislianslads län,
Stockholms tingsrätt. RSV, USS, länsstyrelsen i Östergötlands län, Sveriges
advokatsamfund, Sveriges domareförbund. Föreningen Sveriges skattechefer, JUSEK
och LO.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan grupp remissinstanser, bl.a. hovrätterna, RÅ,
åklagarmyndigheterna i Slockholm och Göleborg, Malmö tingsrätt, RRV och
juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, är negativa till ett
samrådsförfarande av det aktuella slaget. Man pekar på risken för atl processmaterial
förs in i målet över huvudet på parterna och för alt någon av domarna genom samrådet
kan b|i obehörigt påverkad rörande målets utgång eller i varje fall atl
parterna kan misstänka detla. Vidare ifrågasätts det prakliska behovet av ett
samrådsförfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Gemensamt sammanlräde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om att tingsrätt och länsrätt skall kunna hålla gemensaml
sammanträde för förberedelse i samtidigt anhängiga skattebroilmål resp. skatiemäl
som har betydelse för varandra avstyrks av en bred majoritet av
remissinstanserna, bl.a. Svea hovrätt, kammarrällerna, RÅ, åklagarmyndigheterna
i Stockholm och Göteborg, fiera tingsrötter, länsrätterna, RRV, juridiska fakullelsnämnden
vid Slockholms universitet, Sveriges advokalsamfund och JUSEK. Man ifrågasätter
allmänl det praktiska behovel av sådan förberedelse och pekar på olika svårigheter,
bl.a. att skilda processuella regler gäller och att en enskild part i ett skattemål
har en hell annan upplysningsplikt än en tilltalad i ett brottmål. Ytterligare elt
par remissinstanser, Sollentuna tingsrätt och Sveriges domareförbund, ifrågasätter
det praktiska behovet men vill inte motsätta sig förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel tillstyrks eller lämnas utan erinran av några remissinslanser,
bl. a. hovrätten för Nedre Norrland {som dock menar att ett genomförande kräver
att en allmän möjlighet till muntlig förberedelse i brottmål införs), USS,
länsstyrelsen I Östergötlands län. Föreningen Sveriges skattechefer och LO.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:60.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 6</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i rättegångsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken dels att
nuvarande 2 kap, 4 a §' skall betecknas 2 kap. 4 b §, dels att 1 kap. 8 § och
49 kap. 4 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att i balken skall införas tre
nya paragrafer, 1 kap. 7 §, 2 kap. 4 a § och 4 kap. 10 a §, av nedan angivna
lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:137.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kap. 7f</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del ankommer företrädesvis på de tingsrätter som
regeringen bestämmer att pröva vidlyftiga eller annars särskilt krävande mål
om allmänt ålal i vilka bedömningen av ekonomiska eller skatterätlsliga
förhållanden har väsentUg betydelse. Regeringen bestämmer dessa tingsrätters
domkretsar i fråga om sådana mål.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När en tingsrätt handlägger mål med stöd av försia slycket
får den som är nämndeman vid en annan lingsräll där målet skulle ha kunnal
handläggas tjänstgöra som nämndeman.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8f</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulöver vad som följer av 3 § får i en lingsräll som avses
i 7 § ingå en eller två särskilda ledamöter, om det för prövningen av ell mål
som avses i sistnämnda paragraf behövs särskild fackkunskap inom rätten i
fråga om ekonomiska eller .skaiieiättsliga förhållanden. Som särskilda
ledamöter får därvid ingå, varför sig eller tillsammans, I. en ekonomisk experi
som förordnals enligt 4 kap. 10 a §, när behovet avser ekonomiska förhållanden,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Paragrafen införd genom 1976:560,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>• Förutvarande 1 kap, 7 § upphävd genom 1975: 502. ' Senasle
lydelse 1969:244,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. den som är eller har varil lagfaren domare i allmän
förvaltningsdomstol, när behovet avser skatterätlsliga förhållanden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Deltar särskild ledamoi vid hu<br>
vudförhandlingen, gäl/er ifråga om<br>
antalet nämndemän 3 § andra<br>
stycket andra och tredje meningar<br>
na.<br>
Om särskild sammansättning av</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om särskild
sammansättning av</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tingsrätt
vid behandling av vissa tingsräu vid behandling av vissa<br>
mål gäller vad därom är siadgat.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>må] gäller i övrig! vad därom är</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stadgat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4a </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver vad som följer av 4 §får i hovrällen ingå en eller
två särskilda ledamöter, öm det för prövningen av ett brottmål behövs
särskild fackkunskap inom rätten ifråga om ekonomiska eller skatieräilsliga
förhållanden. Som särskilda ledamöter får därvid ingå. varför sig eller
tillsammans,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. en ekonomisk expert som för<br>
ordnals enligt 4 kap. 10 a §, när<br>
behovet avser ekonomiska förhål<br>
landen,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. den som är eller har varit lag<br>
faren domare i allmän förvaltnings<br>
domstol, när behovet avser skalte<br>
rällsliga förhållanden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 kap.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 a §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen förordnar för tre år i sänder dem som skall
tjänstgöra som ekonomiska experter enligt I kap. 8 § och 2 kap. 4 a §. Under
treårsperioden får vid behov ytteriigare personer förordnas för återstående
del av perioden. En ekonomisk expert som avgått är skyldig att tjänstgöra vid
den fortsatta behandlingen av mål i vars handläggning han tidigare har
deltagit.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som skall ijänstgöra som ekonomisk experi skall vara
svensk medborgare och får ej vara omyndig eller i konkurstUlslånd.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 §"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan mol underrätts beslut under rättegängen skall föras
särskilt, om rällen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. avvisat ombud, bilräde eller</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. avvisal ombud, biträde eller<br>
eller försvarare; försvarare eUer ogillat ell
yrkande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>härom;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ogillat tredje
mans yrkande att få som intervenient deltaga i rättegängen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förelagt en
part eller någon annan att förete skriftligt bevis eller att tillhandahålla
föremål för syn eller besiklning eller ocksä enligt 3 kap. 3 § 5
tryckfrihetsförordningen, 9 § första slycket 5 radioansvarighetslagen
(1966:756) eller 11 § 5 lagen (1982:521) om ansvarighet för radio- och
kassettidningar funnii det vara av synnerlig vikl att en uppgifl som avses där
lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utlåtit sig
angående ådömande av förelagt vite eller häkte eller om ansvar för förseelse i
rättegången eller angående skyldighel för någon, som ej är part eller intervenient,
alt gottgöra i rättegången vållad kostnad;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utlåtit sig
angående ersättning eller förskott av allmänna medel till målsägande eller
angående ersättning eller förskott till bilräde, försvarare, sakkunnig eller
annan, som ej är part eller intervenient;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utlåtit sig i
tvistemål angående kvarstad eller annan åtgärd enligt 15 kap. eller i brottmål
angående häktning eller åtgärd, som avses i 25-28 kap.;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avslagit
begäran om biträde eller försvarare eller till sådant uppdrag förordnat annan
än part föreslagit;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utlåtit sig i
annat fall än som avses i 5 eller 7 i fräga som gäller allmän rättshjälp; eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avslagil
begäran om rättshjälp åt misstänkt i brottmål eller om ersättning eller
förskott till part, som åtnjuter sådan förmån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskild lalan skall föras genom besvär. Är fräga om
beslut, som avses i 1,2,3,7,8 eller 9, åligge den som vill föra lalan att. om
beslutet meddelals vid sammanträde för förhandling, genast och eljest inom en
vecka från den dag, då han erhöll del därav, anmäla missnöje; försummas det, äge
han ej vidare rält lill talan. Rätlen pröve genast, om anmälan rätteligen
gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om missnöjesanmälan av myndigheter, som enligt lag
eller förordnande med slöd av lag är behöriga att överklaga beslut som avses i
andra stycket, gäller följande. Har beslutet meddelats vid sammanträde för
förhandling vid vilken myndighelen inte har varil företrädd, skaU missnöje
anmälas senast en vecka från dagen för beslutet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag iräder i kraft den 1 juli 1985. </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>" Senasle lydelse 1983:497.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 15 § skatlebrotlslagen (1971: 69)
skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 §'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har ett mäl om brotl enligt denna lag samband med en fråga
om skatt eller avgift som är anhängig vid en förvaltningsdomstol eller en
förvaltningsmyndighet, fär handläggningen av brottmålet vila i avvaktan på utgången
i skatte- eller avgiftsfrågan endasl om det är av avgörande betydelse för
prövningen av målet alt den frågan avgörs först.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ mål som avses i första styckel skall rätten samråda med
förvaltningsdomstolen eller förvaltningsmyndigheten rörande målets handläggning,
om det inte är obehövligt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag Iräder i kraft den 1 juli 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen införd genom 1983:460.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 5 kap. 1 § lagen (1976:600) om offentlig anställning' skall ha
nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:142.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:143.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Innehavare
av ordinarie domarljänsl är ej skyldig atl utöva annan Slatlig tjänst än
jämställd eller högre domarljänsl vid den domstol han lillhör. Annan ordinarie
underrätts-domare än lagman är dock skyldig alt dessutom tjänstgöra som ledamot
i annan underlän inom samma hovrätisområde vid handläggning, som kräver Jlera
lagfarna domare än en.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
ordinarie domare är skyldig alt utöva annan ulöva en annan Ijänsl än sin egen
bara om det gäller en jämställd eller högre domartjänst vid den domstol som
han lillhör eller om del giiller ijänslgöring</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. för
en annan lingsrällsdomare<br>
än lagman: som ledamoi i en annan<br>
tingsrätt inom samma hovrällsom-<br>
råde vid sådan handläggning som<br>
kräver Jlera lagfarna domare än en,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för en
annan länsrälisdomare än lagman: som särskUd ledamot i en tingsrätt eller en
hovrätt,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jör en
domare i en kammarräll: som särskild ledamoi i en hovräli.</span></i></p>
</div>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:58.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen omlryckt 1982: 100.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>86</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Furslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om behörighet för justitiekanslern att överklaga vissa beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>enligt
rättegångsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Har en domstol avvisal en
försvarare eller ogillat en framslällning om all avvisa en försvarare, fär jusfiliekanslern,
vid sidan av den räii lill överklagande som lillkommer annan, överklaga
beslutet. Delsamma gäller beslut varigenom domstolen har återkallat elt
förordnande av offentlig försvarare eller ogillat en framställning om atl ell sådani
förordnande skall ålerkallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag iräder i krafl den I juli 1985.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:86.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:178</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sid</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition ..................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll ............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslag ........................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om ändring
i rällegångsbalken .............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om ändring
i skaiiebrollslagen (1971:69) ............. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om ändring
i lagen (1976:600) om offentlig anställning </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
behörighet för justitiekanslern atl överklaga vissa beslut enligt
rättegångsbalken </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag av regeringsprolokollet den 14 februari 1985 .... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning ....................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domstolarna och
eko-brotten ...................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna synpunkler .............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Närmare om utformningen av en
kompetensförstärkning ....</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa frågor rörande handläggningen
av skattebroltmål </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kostnadsfrågor ........................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Vidgad rält att överklaga beslut angående försvarare </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gällande rätt .......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överklagande av beslut angående
försvarare ...... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rättsfall från högsta domstolen belräffande
åklagares talerätt</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksåklagarens skrivelse ....................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden ............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ikraftträdande
............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppräitade
lagförslag ................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialmolivering
......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel till lag om ändring i
rättegångsbalken .... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget lill lagom ändring i skattebrouslagen
(1971:69) ....</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel lill lag om ändring i
lagen (1976; 600) om offentlig anslällning </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel lill lag om behörighel
för justiliekanslern att överklaga vissa beslut enligt rättegångsbalken </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>................................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemslällan .................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut .......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag av lagrådets protokoll den 20 mars 1985 .......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uidrag av regeringsprolokollet den 21 mars 1985 ......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilagor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1 Sammanfattning av eko-kommissionens
betänkande </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 Sammanfattning av rättegångsutredningens
betänkande ..</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3 Eko-kommissionens författningsförslag ......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 4 Rättegångsutredningens förfatiningsförslag .. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 5 Sammanställning av remissyttranden över
eko-kommissio<br>
nens betänkande (SOU 1984:3) Domstolar och eko-brott<br>
saml rältegångsutredningens betänkande (Ds Ju 1984; </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I)<br>
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domstolarna och deras
sammansättning i mål om ekono<br>
misk brottslighet .............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 6 De remitterade lagförslagen ........................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tr/cken, Stockholm 1985</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G803178prop_198485__178.pdf3424738pdfom domstolarna och eko-brotten m.m.https://data.riksdagen.se/fil/9BAAD379-18F5-4742-8450-F584FAFB7ED6