2449547G8031761984/85176propproppropProposition 1984/85:176PropositionProposition17601985-03-21 00:00:002025-12-19 13:20:052008-06-13 08:43:18med förslag till lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecllingsstörda m.fl.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G803176/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G803176https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G803176
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85:176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>med
förslag till lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 21 mars 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen föreslår riksdagen all anta de förslag som har
tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprolokoll ovannämnda dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>OLOF PALME</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:210.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STEN ANDERSSON</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen föreslås en lag om särskilda omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda m.fl, Lagen skall, tillsammans med vissa planerade
lillägg lill skolförfattningarna, ersätta lagen (1967:940) angående omsorger om
vissa psykiskt ulvecklingsslörda (omsorgslagen). Den nya lagen lillförsäkrar
psykiskl ulvecklingsslörda rält till vissa särskilda omsorger. Samma rätt får
personer som på grund av hjärnskada, föranledd av yllre våld eller kroppslig
sjukdom, har fåll ell betydande och beslående begåvningshandikapp samt personer
med barndomspsykos. Därigenom utvidgas den nuvarande personkrelsen med de två
sislnämnda grupperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med särskilda omsorger avses vissa angivna insalser, som
är specielli anpassade lill behov hos dem som hör lill lagens personkrets. Det
är här fråga om behov som nu inte kan lillgodoses genom insalser från
socialtjänsten eller hälso- och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De särskilda omsorgerna inriklas på att psykiskt
ulvecklingsslörda och psykotiska barn skall kunna bo kvar hemma hos
föräldrarna. För atl möjliggöra della skall föräldrarna få rådgivning och slöd
saml hjälp med korllidslillsyn uianför hemmel. Korllidsiillsynen skall även
lillgodose tillsynsbehovel före och efler skoldagen för barn och ungdomar som
är över 12 år och som inle längre har rätl lill plals i kommunernas fritidshem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Atl vuxna skall ha möjlighet till ell boende utanför
föräldrahemmet understryks. De bör helst kunna bo i egen bostad, men om della
av någol skäl inte är möjligt skall landstingskommunen vara skyldig alt
lillhandahålla bostad i små s.k, grupphem. I grupphemmen skall de boende få del
slöd och den hjälp som de behöver. Åt dem som bor i egen bostad föruisälts
däremol socialljänslen ge det behövliga extra stödet. Alla som behöver del
skall ha räll till en kontaktperson. Vidare ingår bland de föreslagna
särskilda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 176</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>omsorgerna rätl lill daglig verksamhet för alla som saknar
förvärvsarbele och inte utbildar sig. De dagliga verksamheterna föruisälts äga
rum främsl i s.k, dageenier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De särskilda omsorgerna skall ges bara om den enskilde
själv eller, för vissa fall, den som är behörig företrädare för honom begär dem.
Den enskilde får rätt att överklaga beslut i fråga om särskilda omsorger som
rör honom hos länsrätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudmän för de särskilda omsorgerna skall enligi
förslagel vara landstingskommunerna och de tre landstingsfria kommunerna.
Landstingskommunerna ges möjlighet atl iräffa avtal med kommuner inom
landstingskommunen om alt dessa skall överta ansvarel för en eller flera
omsorger. En sådan överenskommelse skall godkännas av regeringen. En lagfäsl
skyldighet för landstingskommunen atl forllöpande samverka med kommunerna vid
sin planering av verksamhelen föreslås också.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förskolan skall inle längre vara en del av särskolan utan
reglerna för barnomsorgen blir lika för alla barn. Landsfingskommunerna åläggs
att tillhandahålla specialistresurser för atl hjälpa kommunernas förskolor i
pedagogiska frågor. Regler om särskolan i övrigl avses ingå i ett kommande
förslag lill ny skollag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De särskilda omsorgerna skall vara avgiftsfria.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nuvarande vårdhemmen och specialsjukhusen föreslås
avvecklade i den takt som personella, ekonomiska och andra resurser tillåter
del. Vissa bestämmelser som behövs under avvecklingstiden föreslås bli samlade
i en särskild promulgationslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nya lagarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslagen i denna proposilion har granskats av lagrådet
Propositionen innehåller därför tre huvuddelar; lagrådsremissen (s. 11), lagrådets
yttrande (s. 120) och föredragandens ställningstaganden lill lagrådels
synpunkler (s. 125).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som vill ta del av samtliga skäl för lagförslagen
måste därför läsa alla tre delarna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:50.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda
m.fl.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Denna lag innehåller föreskrifter om särskilda omsorger
om psykiskt<br>
utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i lagen sägs om psykiskt utvecklingsstörda gäller även
personer som på grund av hjärnskada, föranledd av ytlre våld eller kroppslig
sjukdom, har fåll etl belydande och bestående begåvningshandikapp samt personer
med barndomspsykos,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 S I socialtjänstlagen (1980:620) och i hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763)<br>
finns föreskrifier om kommunernas och landstingskommunernas ansvar för<br>
socialljänsl respeklive hälso- och sjukvård ål alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamhetens mål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 !; De särskilda omsorgerna skall syfla lill att ge
psykiskl ulvecklingsslörda<br>
möjlighel all leva som andra och i gemenskap med andra. Omsorgerna skall<br>
vara inriklade på alt utveckla den enskildes egna resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamheten skall vara grundad på respekt för den
enskildes självbestämmanderätt och inlegrilel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De särskilda omsorgerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § De särskilda omsorgerna är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rådgivning, annat personligl slöd
saml stöd av en särskild koniaklperson,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>daglig verksamhel i dageenier eller
annan SysselsäUning för dem över skolåldern, som saknar förvärvsarbele och inle
ulbildar sig,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. korilidsvistelse uianför det egna hemmel i syfte
främsl atl avlösa<br>
anhöriga i vård och tillsyn, samt korltidstillsyn utanför hemmel av<br>
skolungdom över 12 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bostad i familjehem eller elevhein
för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>boslad i grupphem för vuxna som
inle kan bo självsiändigi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de särskilda omsorgerna enligt första stycket 2-5 ingår
också omvårdnad. 1 de särskilda omsorgerna bostad i elevhem och boslad i
grupphem ingår vidare fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten till särskilda omsorger</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Psykiskt utvecklingsstörda har rätt till särskilda
omsorger enhgt denna<br>
lag, om de behöver sådani stöd och sådan hjälp i sin livsföring och deras<br>
behov inte lillgodoses på något annal säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Psykiskl ulvecklingsslörda skall genom de särskilda
omsorgerna tillförsäkras goda levnadsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De särskilda omsorgerna skall anpassas till mottagarens
individuella behov samt utformas så att de är läll lillgängliga för de
människor som behöver dem och stärker deras förmåga alt leva ett självständigt
liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Särskilda omsorger skall ges den psykiskl
ulvecklingsslörde endast om<br>
han begär det. Om han är under 15 år eller, i annal fall, om han uppenbarl<br>
saknar förmåga att på egen hand ta slällning i frågan, skall de särskilda<br>
omsorgerna ges på begäran av vårdnadshavare, förmyndare eller god<br>
man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingskommunens ansvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Varje landstingskommun skall svara för de särskilda
omsorgerna åt<br>
psykiskl utvecklingsstörda som är bosalta inom landsiingskommunen.<br>
Psykiskl utvecklingsstörda som vistas i landstingskommunen under en<br>
kortare tid skall ges det stöd och den hjälp som de omedelbart behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som i denna lag sägs om landstingskommuner gäller
också kommuner som inte ingår i en landslingskommun. Föreskrifterom
förvaltningsulskotlet skall därvid avse kommunstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Till landstingskommunens uppgifter hör all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. göra sig förtrogen med psykiskl utvecklingsstördas
levnadsförhållanden<br>
samt verka för alt de får sina behov allsidigt tillgodosedda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>informera om verksamhetens mål och
medel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i samverkan med kommunerna i
landsiingskommunen samordna den verksamhel som behövs för psykiskt
utvecklingsstörda och deras familjer samt verka för att den utvecklas på ell
tillfredsställande säll,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. medverka lill alt psykiskl utvecklingsstörda får en
meningsfull<br>
sysselsättning genom förvärvsarbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>samverka med
organisationer som företräder psykiskl utvecklingsstörda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verka för alt
det allmänna fritids- och kulturutbudet blir tillgängligt för psykiskt
utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Landstingskommunen skall efter samråd med
kommunerna inom<br>
landsiingskommunen planera för de särskilda omsorgerna om psykiskl<br>
utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Samråd skall fortlöpande ske med den psykiskt
utvecklingsslördes<br>
närstående.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Landstingskommunen skall anmäla
till överförmyndaren när en psykiskl ulvecklingsslörd kan antas behöva
förmyndare eller god man samt när en omyndighetsförklaring bör kunna hävas
eller eU godmanskap kunna upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Landstingskommunen får lill
kommun i landsiingskommunen överlåla uppgifl enligt denna lag beträffande
psykiskl ulvecklingsslörda som är bosalla i kommunen eller vistas där under
korlare tid, om landstingskommunen och kommunen har kommit överens om del saml
regeringen medger del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en sådan överlåtelse sker, skall föreskrifierna i denna
lag om landslingskommun i tillämpliga delar gälla för kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 § Avgifl skall inle tas ut för särskilda
omsorger enligt denna lag. Av dem<br>
som inte är berältigade till folkpension i form av hel förtidspension eller hel<br>
ålderspension och som har inkomsl av eget arbele får dock, när de har<br>
stadigvarande bostad på landstingskommunens bekostnad, skäliga avgifter<br>
för kost och logi tas ut enligt de grunder som landsiingskommunen<br>
beslämmer. Avgifterna skall bestämmas så alt de boende förbehålls<br>
tillräckliga medel för sina personliga behov. Regeringen meddelar ytterligare<br>
föreskrifter om sådana avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om rätt för landstingskommunen att i vissa fall uppbära
folkpension och barnbidrag finns särskilda bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 § Ledningen av omsorgsverksamheten skall utövas
av en omsorgsnämnd i<br>
den mån inte annat följer av sådant beslut som avses i 3 kap. 14 §<br>
kommunallagen (1977:179).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingskommunen får tillsätta en särskild omsorgsnämnd
eller uppdra åt en annan nämnd att vara omsorgsnämnd. Har detta inte skett, är
förvaUningsulskottel omsorgsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 § I fråga om särskild omsorgsnämnd gäller i
tillämpliga delar bestämmel<br>
serna i 3 kap. 2 §, 3 § första stycket, 4§, 5 § försia och tredje styckena,<br>
6-8 §§, 9 § första stycket och 10-12 §§ kommunallagen (1977:179).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290)
lillämpas beslämmelserna om jäv i 4 och 5 §§ nämnda lag i samtliga ärenden hos
omsorgsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personal</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 § För verksamheten enligt denna lag skall det
finnas den personal som<br>
behövs för alt meddela god omsorg.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen bemyndigas atl meddela föreskrifier om
behörighel lill ijänster inom omsorgerna om psykiskl utvecklingsstörda och om
tjänsternas lillsäUning. Regeringen får överlåla åt socialstyrelsen alt meddela
sådana föreskrifier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enskild omsorgsverksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 § Om en enskild yrkesmässigt vill bedriva sådan
verksamhet för psykiskt<br>
utvecklingsstörda som anges i 4 § försia slyckel 2-5, skall den enskilde söka<br>
lillstånd hos socialstyrelsen. Tillstånd får inte lämnas utan all omsorgsnämn<br>
den i den landstingskommun där verksamhelen skall bedrivas har lillslyrkl<br>
del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enskild verksamhel skall slå under lillsyn av
omsorgsnämnden. Nämnden har rätt alt inspektera verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 § Socialstyrelsen har lillsyn över verksamhel
enligi denna lag. Styrelsen<br>
skall därvid följa och slödja verksamheten. Styrelsen har räll all inspeklera<br>
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare föreskrifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 § Regeringen bemyndigas atl i fråga om verksamhet
enligt denna lag meddela ytterligare föreskrifter lill skydd för enskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får överlåla ål socialstyrelsen att meddela
sådana föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överklagande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 § Omsorgsnämndens beslut om särskilda omsorger åt
enskilda enligt 4 §<br>
får överklagas hos länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens beslut i fråga om lillstånd enligi 17 §
eller om föreläggande eller förbud enligi 21 § får överklagas hos kammarrällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De beslut som omsorgsnämnden, socialstyrelsen, länsrällen
eller kammarrällen meddelar i frågor som avses i försia och andra slyckena
gäller omedelbart. Länsrällen eller kammarrällen fär dock förordna alt dess
beslut skall gälla försl sedan del har vunnit laga krafl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 § Om det föreligger något missförhållande inom enskild
omsorgsverksam<br>
het som avses i 17 §, skall socialstyrelsen förelägga den som har ansvarel för<br>
verksamheten att avhjälpa missförhållandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om missförhållandet är allvarligt och socialstyrelsens
föreläggande inte följs, får socialstyrelsen förbjuda verksamhelen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 § Den som är eller har varil verksam inom enskild
omsorgsverksamhel som avses i 17 § får inle obehörigen röja vad han därvid har
erfaril om någons personliga förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I del
allmännas omsorgsverksamhel tillämpas beslämmelserna i sekrelesslagen
(1980:100).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreskrifier om ikraftirädande av denna lag meddelas i
lagen (1985:000) om införande av lagen (1985:000) om särskilda omsorger om
psykiskt ulvecklingsslörda m.fl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:87.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
införande av lagen (1985:000) om särskilda omsorger om</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>psykiskt
utvecklingsstörda m.fl</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Lagen (1985:000) om särskilda omsorger om psykiskl
ulvecklingsslörda<br>
m.fl. och denna lag träder i krafl den 1 juli 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid ikraftträdandet skall lagen (1967:940) angående
omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda upphöra all gälla med de undantag
som framgår av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om annan undervisning för psykiskl
utvecklingsstörda än undervisning i förskola skall ulfärdas särskilda beslämmelser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den som vid lagens ikraftträdande
erhåller omsorger enligi den upphävda lagen skall ulan särskili beslut anses ha
fortsatt räll lill molsvarande särskilda omsorger enligt den nya lagen. Om
någon erhåller omsorger i former som saknar motsvarighet i den nya lagen, är
landstingskommunen skyldig att tillhandahålla den enskilde samma omsorger så
länge behovet kvarstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Landstingskommunerna skall, i
samband med all planeringen enligt 9 § i den nya lagen görs. även planera för
avveckling av befinlliga specialsjukhus och vårdhem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Intill dess avveckling av specialsjukhus och vårdhem har
ägl rum får omsorg alltjämt tillhandahållas vid sådana institutioner. Ledningen
av verksamheten skall utövas av den nämnd som är omsorgsnämnd enligt den nya
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § För innehållel i verksamheten vid specialsjukhus och
vårdhem och för<br>
verksamhetens bedrivande i övrigl under avvecklingsliden gäller den nya<br>
lagens bestämmelser i tillämpliga delar. För specialsjukhusen lillämpas<br>
därutöver bestämmelserna i 13 och 14 §§ samt 16 § första slycket hälso- och<br>
sjukvårdslagen (1982:763).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Nyintagning i vårdhem för barn och ungdom får inle
ske. Nyiniagning i<br>
specialsjukhus eller i vårdhem för vuxna får ske om del finns synnerliga<br>
skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med avseende på den som bor i specialsjukhus eller i
vårdhem skall omsorgsnämnden regelbundel och minsl en gång om årel överväga om
boendel kan fortsätta i någon boendeform enligi den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För specialsjukhus och vårdhem
för vuxna gäller forlfarande i lillämpliga delar 35 § om beredande av vård
oberoende av samlycke saml därtill anslulande bestämmelser i 36-37 a §§ och
39-54 §§ i den upphävda lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Uppgifier som enligt den upphävda
lagen har ålegat överläkaren och vårdchefen hos omsorgsstyrelsen skall utföras
av ijänstemän som landstingskommunen utser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut som enligi den upphävda lagen skulle ha faltals av
beslutsnämnden skall i slällei fallas av utskrivningsnämnd enligt lagen
(1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid handläggning inför ulskrivningsnämnden Ullämpas 29, 30
och 32-34 §§ lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall.
Därjämle skall 23 § i den upphävda lagen ullämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen meddelar föreskrifier om ärendenas fördelning
mellan utskrivningsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Inackorderingshem och elevhem som
nämns i den upphävda lagen skall anses vara grupphem respektive elevhem enligt
den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den som har erhållit godkännande
atl driva enskild verksamhet enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § i den upphävda lagen skall anses ha tillstånd
att på de villkor som angivits<br>
i godkännandet bedriva verksamhelen enligi 17 § i den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om del i lag eller annan
förfallning hänvisas lill en föreskrifl som har ersatts genom en beslämmelse i
lagen (1985:000) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.
eller i denna lag, skall hänvisningen i stället avse den nya bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Beslut om omsorger, som
överklagas hos socialstyrelsen enligt 44 § andra styckel i den upphävda lagen,
prövas enligt beslämmelserna i den lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Omsorgsslyreiser som tillsatis
med stöd av den upphävda lagen skall fram lill uigången av år 1988 fullgöra de
uppgifter som enligt den nya lagen ankommer på omsorgsnämnd, om inte
landsiingskommunen dessförinnan beslular annal.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:60.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs all 1 § hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763) skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hälso- och sjukvård avses i denna lag ålgärder för atl
medicinski förebygga, ulreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och
sjukvården hör sjuktransporter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:151.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ fråga om omsorger om vissa psykiskt un'ecklingsslörda
finns bestämmelser i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om landvård finns särskilda bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag iräder i kraft den 1 juli 1986.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:76.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uidrag<br>
SOCIALDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanlräde 1985-02-21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsråden I. Carlsson, ordförande, Lundkvist,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peierson, Andersson, Boström,
Bod-ström, Göransson, Gradin, Dahl, R, Carlsson, Holmberg. Hellslröm, Thunborg,
Wickbom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Andersson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremiss med förslag till lag om särskilda omsorger
om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regler om skolundervisning, vård och omsorger i övrigt ål
psykiskt ulvecklingsslörda finns f.n. i lagen (1967:940) angående omsorger om
vissa psykiskl utvecklingsstörda (omsorgslagen). Lagen avser psykiskl ulvecklingsslörda,
som på grund av hämmad förståndsutveckling för sin ulbildning eller anpassning
i samhällel eller i övrigt behöver särskilda omsorger genom det allmänna. Lagen
har undergått endast smärre ändringar av formell karaktär under de år den har
varit i kraft. Samiidigi har emellerlid den faktiska omsorgsverksamhelen
undergått, och undergår alltjämt, stora förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I augusfi 1977 beslöt den dåvarande regeringen all
fillkalla en kommilté med uppdrag all ulreda frågorna om omsorgerna för
psykiskl ulvecklingsslörda, psykotiska barn och flerhandikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén, som antog namnel omsorgskommittén', avlämnade i
juni 1981 sitt betänkande (SOU 1981:26) Omsorger om vissa handikappade. I
betänkandet lades fram förslag bl.a. till en ny lag om handikappomsorger samt
till ändring i skollagen (1962:319) och vissa andra lagar, vilka förslag
tillsammans syftade till atl ersätta bl.a. 1967 års omsorgslag. I betänkandet
behandlades också en rad andra frågor med anknytning till handikappom-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Ledamöler vid slutbetänkandets avlämnande: verkställande
direktören i Stiftelsen Samhällsförelag Gerhard Larsson, ordförande,
landstingsrådet Nils Hallerby, kommunalrådet Ingvar Samuelsson,
riksdagsledamoten Sven Gösta Signell. landstingsrådet Fredrik Swartling samt
f.d. riksdagsledamoten Svea Wiklund,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rådel, l.ex. arbetsmarknaden, fritid och kullur,
handikappades inflytande och invandrare med handikapp. Vidare lades fram vissa
förslag om stöd till begåvningshandikappade föräldrar och deras barn.
Betänkandet har remissbehandlals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I december 1983 lillkallade jag, efler regeringens
bemyndigande, en arbetsgrupp för den fortsatta beredningen av belänkandel.
Arbetet i gruppen skulle ske med uigångspunkl i omsorgskommilténs betänkande
och remissytlrandena över della saml med lillämpning av direkliven (Dir
1980:20, ersaua den 16 februari 1984 av Dir 1984:5) lill samfliga kommittéer
och särskilda utredare angående finansiering av reformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbelsgruppen har kallal sig omsorgsberedningen. Den har
bestått av företrädare för socialdepartementet, ulbildningsdepartemenlet.
socialstyrelsen, skolöverstyrelsen. Landstingsförbundet, Svenska
kommunförbundet, Riksförbundel för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna
(FUB), De Handikappades Riksförbund (DHR) och Handikappförbundens Centralkommitté
(HCK).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbelsgruppen har den 18 december 1984 slutföri sitt
arbete genom att lill mig avlämna en rapport, som enligt gruppen bör ulgöra
underlag för regeringens slällningslagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen har i rapporten utarbetat förslag till ny lagreglering.
Arbeisgruppens lagförslag bör fogas till protokollet i detla ärende som bilaga
1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen är enig i flertalet av de sakfrågor, som
avspeglar sig i lagförslagen. I vissa delfrågor har enskilda föreirädare hafl
avvikande uppfattningar. Jag kommer i det följande att ta upp dessa delfrågor
till särskilt övervägande. Enighel råder emellertid i arbetsgruppen om att det
är angelägel atl en ny omsorgslag som innebär förbättringar i de berördas
situalion snarasl möjligl kan träda i kraft samiidigi som den föreslagna
reformen inte får öka samhällets totala kostnader för verksamheten,
Arbeisgruppens förslag som helhel har jag funnii vara så väl avvägi att del i
allt väsenlligl oförändrai bör läggas lill grund för förslag till riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbelsgruppen har föreslagil bl.a. all de nuvarande
reglerna om särskolan i fortsäuningen skall ingå i den nya skollag, som
förbereds i regeringskansliet Arbetsgruppen har åskådliggjort det nya
regelsystemets innehåll genom elt ulkasl till en särskild lag om ulbildning för
vissa psykiskt utvecklingsstörda. Både jag och statsrådet Göransson delar
arbetsgruppens uppfallning atl bestämmelserna om särskolan bör ingå i den nya
skollagen. Jag har erfaril att statsrådet Göransson inom kort kommer atl
föreslå regeringen all inhämta lagrådels yttrande över ett förslag till ny
skollag som omfattar även särskolan. Jag har därför valt att f.n. begränsa mina
förslag till ny lagreglering lill frågor som rör särskilda slöd- och
hjälpinsatser till förmån för psykiskt ulvecklingsslörda. Den föreslagna lagen
skall alliså ersätta 1967</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-Arbetsgruppens ordförande överdirektören Svante Englund,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>års omsorgslag i de delar denna inle avser undervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ny omsorgslag medför behov av följdändringar i vissa
andra lagar. Jag avser all återkomma med förslag lill sådana ändringar senare
men i god tid före den samlade reformens ikraftirädande. Ikraftirädandel
föreslås bli den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 juli 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mina förslag avser inle uiesluiande lagbesiämmelser som
lagrådel bör yllra sig över. För att ge en helhetsbild av de förslag som enligt
min mening bör föreläggas riksdagen efter lagrådels granskning av
lagbeslämmelserna redovisar jag redan i detla sammanhang även övriga förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till proiokollei i detta ärende bör fogas dels en
redogörelse för den nu gällande omsorgslagen och därtill anslulande regler som
bilaga 2, dels en sammanfattning av omsorgskommilténs betänkande som bilaga 3,
dels en förleckning över remissinstanserna som bilaga 4. En sammanställning av
remissytlrandena har gjorts inom socialdepartementet och finns tillgänglig i
lagsUftningsärendei (dnr H 1459/81).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmän motivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Allmänna utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgslagen och handikappolitiken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande omsorgslagen är en del av ell omfatlande och
vittförgrenat reformprogram inom handikappområdet under 1960- och 1970-talen.
Detla program hade som förutsättning den nya syn på handikapp som växte fram
under perioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ålgärderna inriktades på att göra det möjligt för
människor med funktionsnedsättningar all leva under normala förhållanden. Det
blev naturligt all börja ifrågasätta den äldre synen på både behovet och värdet
av omhändertagande i anstalter. Den ännu på många håll utbredda uppfaiiningen
om belydelsen av skyddade förhållanden, vilka endasl kunde åsiadkommas i
sammanhållna instilulioner, fick alll mer ge vika för åsiklen alt miljöerna ute
i samhället måste förändras så att de passar alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De allmänna målen för handikappolitiken har sammanfallals
i Handlingsprogram i handikappfrågor (SOU 1982:46). Regeringen har genom
skrivelse till riksdagen (Skr 1982/83:131) beretl den tiUfälle atl yltra sig
över programmet. Socialulskotlet (SoU 1982/83:27) har behandlal skrivelsen och
därvid anförl bl.a. all "Programmel borde enligi ulskollels mening ulgöra
en viktig uigångspunkl för del fortsatta arbetet på handikappområdet".
Riksdagen godkände vad utskollel anfört (rskr 1982/83:262).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I handlingsprogrammei slår bl.a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppfattningen om människors lika värde är den
grundläggande utgångspunkten för hur samhället skall utformas. Alla människor
har kunskaper, erfarenheler och förmåga, som är vikliga för samhällel. Del är
en gemensam angelägenhet för hela befolkningen att samhällel utvecklas på ell
sådani sätl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alt orätlvisor undanröjs, all människor får jämlika
levnadsförhållanden och all alla kan medverka i utvecklingen och nå delaktighet
i samhällsgemenskapen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att dessa mål skall förverkligas måste arbelel inom
alla samhällsområden la hänsyn lill handikappades siiuaiion. problem och
behov. Arbetet måsle ulgå ifrån all handikapp är brisler i miljö och
verksamhel. Handikappolitiken är inle skild från annan politik utan gäller
ålgärder inom olika samhällsområden för att de allmänpolitiska målen skall
kunna förverkligas för människor med funklionsnedsällningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med uigångspunkt i della synsäll har grundsaiserna om
integrering och normalisering blivii vägledande för handikappoliliken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya uppfaiiningen i handikappfrågorna hade sill
ursprung inom folkrörelserna. Den yngsta av dessa, handikapprörelsen, fann sina
nuvarande former i början av 1960-lalel. Handikapprörelsens lillkomsl var en
avgörande förulsällning för atl den förändrade synen irädde fram och för all
den förankrades i breda medborgargrupper. När människor med funklionsnedsällningar
själva uivecklade en iniressepolitisk gemenskap godkändes inle längre
slödorganisalioner för handikappade som lalesmän. I samarbeie med andra
folkrörelser gjorde handikapprörelsen sig till lolk för en progressiv
samhällssyn som kom all omforma och konkrelisera handikapp-poliiiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reformprogrammel inom handikappområdel på 1960-lalel och
förra hälflen av 1970-talet var en del av den allmänna reformpolitiken i
samhället. Jag vill underslryka alt många av dessa allmänna reformer hade stor
beiydelse för förbätlringen av levnadsförhållandena för människor med
funktionsnedsättningar. Ell villkor för förbällringarna var givelvis den förda
ekonomiska politiken. Denna skapade också förulsällningar för en rad
grundläggande reformer, som mera direkl avsåg handikappområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några betydelsefulla reformer från denna period är
uppbyggnaden av den ekonomiska tryggheten inom den allmänna försäkringen och av
förstärkningsåtgärder inom arbelsmarknadsområdel och ulbildningsväsendet Till
del omfallande reformprogrammel hörde även lillkomsten av hjälpmedelsverksamheten,
den sociala hemhjälpen och färdtjänsten. Stor betydelse hade vidare all
vårdartjänst infördes, att handikappråd inrättades samt atl vanföreanslallerna
avvecklades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande omsorgslagen får alliså ses som en del av
dessa reformer. Jag är övertygad om atl lagen har hafl ulomordenllig beiydelse
för den omvälvande förbättring av psykiskl ulvecklingssiördas
levnadsförhållanden som ägt rum efler lagens ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingskommunerna har som huvudmän för
omsorgsverksamhelen på ell förtjänslfulll säu genomfört omsorgslagens
inlenlioner. De har salsal stora resurser på ulbyggnad av verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgslagen har emellertid just på grund av de slora
förbättringarna på områdel snabbi blivii föråldrad. Detla kan i och för sig ses
som någol posilivt Det gäller dock atl bygga vidare och att undanröja de hinder
som kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreligga för en forlsall gynnsam utveckling inom delta
område. Härvid är det angeläget och befogal atl göra en översyn av lagen. Del
är också väsenlligl all utvecklingen sker i samförslånd med psykiskl
utvecklingsstörda och de organisalioner som förelräder dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskommittén</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När omsorgskommiltén lillkallades år 1977 fick della ses
mot bakgrund av den ulveckling inom handikappområdel, som jag nyss har beskrivit.
De första moiionerna om en översyn av 1967 års omsorgslag väcktes i riksdagen
1973. Andra frågor av hög angelägenhelsgrad, som också tidigt avspeglade sig i
riksdagsmotioner, var de om omsorgerna för psykotiska barn och om stöd ål
flerhandikappade. Kommitténs uppdrag blev atl ulreda dessa ire frågor. Dess
förslag om flerhandikappade lades delvis fram i belänkandel (SOU 1980:16) Vissa
frågor rörande flerhandikappade. Förslagen har i huvudsak genomförts. Kommittén
slutförde sitl arbete år 1981 genom all avge belänkandel (SOU 1981:26) Omsorger
om vissa handikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag är starki präglade av den ulveckling
som redan skell inom handikappområdel och av de handikappolitiska målen
normalisering och integrering. Kommillén lägger slor vikl bl.a. vid behovel all
minska inslilulionsboendel, atl öka tillgången på arbele och atl göra allas
situation så likvärdig som möjligt oberoende av om de är handikappade eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De grundtankar som bär upp kommitleförslaget har fåtl elt
betydande slöd av remissinstanserna. De lagförslag som kommittén har utarbetat
har emellertid fåtl etl reserveral mottagande. Många remissinslanser har hävdat
att den föreslagna lagen om handikappomsorger är oklar till sin omfattning och
innebörd. Andra har hafl erinringar mol kommitténs förslag i sak i
betydelsefulla delfrågor, främsl vad gäller personkretsen och särskolan för
psykiskt ulvecklingsslörda barn och ungdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgsberedningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det stod alltså klart atl omsorgskommitténs förslag inte
utan relativt omfatlande överarbetning kunde läggas lill grund för en ny
lagreglering. På grund härav beslöt jag hösten 1983, med regeringens
bemyndigande, att tillkalla den lidigare nämnda arbelsgruppen för all den med
uigångspunkt i kommittéförslaget och remissreaklionen skulle delta i beredningen
av frågan om en ny omsorgslag. Arbelsgruppen tillfördes sakkunskap från de
närmasl berörda inlressenlerna - från handikapprörelsen, huvudmännen och
lillsyns-myndigheierna. Jag kallar i forlsäUningen arbelsgruppen för
omsorgsberedningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag kännelecknas av all del balanserar
väl mellan olika inlressen. Samiidigi som beredningen ansluler sig lill
omsorgskommilténs huvudiankar om avveckling av inslilulionsboendel och om andra
normali-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>serings- och integreringsfrämjande åtgärder för psykiskl
utvecklingsstörda, har beredningen när del gäller beslämningen av personkrelsen
tagit intryck av alt det, bl.a. inom handikapprörelsen, råder delade meningar
om det alls skulle behövas särskilda lagregler för handikappade och om sådana
regler är önskvärda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag betona all psykiskl
ulvecklingssiördas siiuaiion ännu inle är lillfredsslåilande. Del är således
viktigt atl deras möjlighel lill delaktighet och gemenskap i samhället
förbättras. En förutsätining för del är all de så långt möjligt får medverka i
samhället under hänsynstagande lill sin självbestämmanderätt och inlegrilel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En uigångspunkt är därvid all regelsystemet inte skall
molverka ulan i slället underläila och påskynda en sådan ulveckling. 1967 års
omsorgslag präglas i belydande ulslräckning av regler om instilulioner och om
ålgärder oberoende av samlycke. DeUa är uttryck för den äldre uppfattningen om
ett totalt omhändertagande som mesl angelägna åigärd. Ell nytt regelsyslem bör
frigöra sig från detla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Både kommillén och beredningen har dock funnii all del
fortfarande är nödvändigt med särskilda regler som garanterar psykiskt
utvecklingsstörda en bra service. Visserligen konstaterar båda all
socialljänsllagen (1980:620) och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
tillsammans garanlerar etl gott grundskydd för alla handikappade. Men för
psykiskl ulvecklingsslörda kan det i särskilda fall behövas extra stödinsatser,
som ännu inle kan lillgodoses av socialtjänsten eller hälso- och sjukvården.
Att delta behov blir tillgodosett bör enligi kommitténs och beredningens mening
liksom hittills garanteras genom en särskild lag. Den särskilda lagen bör dock
klarare än den nuvarande ulvisa att den är ett komplement till och inte en
ersättning för andra lagar, främst socialtjänstlagen och hälso- och
sjukvårdslagen. På samma sätl behövs alltjäml särskilda regler om undervisning
för psykiskl utvecklingsstörda. Dessa regler bör ses som elt komplemenl lill
regler om grundskolan och gymnasieskolan och i fortsättningen ålerfinnas
fillsammans med dessa i skollagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan sådana ålgärder av lagteknisk karaktär har ell
värde. De ger ultryck för synsäilel all psykiskl utvecklingsstördas
förhållanden så långt möjligt bör vara desamma som för andra människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men viktigare är naturligtvis det sakliga innehållel i
regleringen. Här har både kommitténs och beredningens förslag en inriktning som
på elt föredömligi sätl avspeglar de pågående normaliserings- och
inlegreringssträ-vandena. Utgångspunkten är atl barn och unga skall ha
möjlighel atl växa upp i sin egen familj och all vuxna skall kunna skapa sig en
självsländig lillvaro. 1 della syfie skall föräldrar till psykiskl
ulvecklingsslörda barn erbjudas råd och stöd i olika former. Små
gruppbostäder i vanlig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bostadsmiljö skall ersätta de slora, ofla avlägset
liggande insiitulionerna. Daglig verksamhet skall erbjudas den som inte
förvärvsarbetar eller studerar. Dessa insalser och andra hithörande bör, som
både kommillén och beredningen har föreslagil, kallas särskilda omsorger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan viklig utgångspunkt för en reform är atl den
bällre än som nu är fallet skall avspegla respekl för psykiskl
utvecklingsstördas integritet och självbeslämmanderält Både kommiltén och
beredningen har slarkl understrukit detla genom olika förslag: de särskilda
omsorgerna skall ges enbart efter begäran, de nuvarande reglerna om åtgärder
oberoende av samtycke skall inle ålerfinnas i en ny lag, skyldighel atl samråda
med psykiskl utvecklingsstörda och deras föreirädare skall föreskrivas osv. Jag
ansluler mig lill della,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsfingskommunerna har ansvarel för omsorgerna om
psykiskl ulvecklingsslörda enligt 1967 års omsorgslag. Beredningen konstaterar
atl det i och för sig borde kunna vara en kommunal angelägenhel atl svara för
det behövliga extra stödel ål psykiskl utvecklingsstörda. Men landstingskommunerna
har byggt upp en omfattande verksamhel och har resurser och kunnande som del
f.n. är svårt att snabbi föra över till kommunerna. Detia gör, menar beredningen,
alt den pågående och önskade utvecklingen bäsl betjänas av att den
ansvarsfördelning mellan landstingskommuner och kommuner som gäller i huvudsak
får beslå. Samiidigi bör dock möjligheier ges lill etl successivi överförande
av ansvaret. Jag delar den uppfattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfallningsvis innebär oinsorgsberedningens på
kommittéförslaget och remissutfallet grundade förslag all det nu gällande
regelsystemet för psykiskl ulvecklingsslörda dels anpassas lill den förändring
som redan har sketl, dels främjar en ulveckling som i förlängningen bör kunna
göra det möjligl atl undvara särreglering även för denna grupp. Förslaget är
väl ägnat alt läggas till grund för ny lagsliflning. Reglerna bör av skäl som
jag nyss har nämnl tas in i dels en ny omsorgslag, dels en kommande ny skollag,
vilka tillsammans bör få ersälla 1967 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med della har jag avslulal min redogörelse för vilka
allmänna utgångspunkter som enligt min mening bör gälla för en reform av
omsorgslagstiftningen, I det följande avser jag atl närmare behandla frågorna
om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>personkretsen i
avsnill 2.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>målel för
verksamheten i avsniU 2.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>huvudmannaskapsfrågan
i avsnill 2.4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de särskilda
omsorgerna i avsnill 2,5 -avveckling av insfilutioner m.m, i avsnill 2.6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>undervisning i
avsnill 2.7 -fillsyn i avsnill 2.8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-vissa särskilda frågor i avsnill 2.9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-psykiskl ulvecklingssiördas inflyiande i avsnill 2,10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-forskning i avsnitt 2.11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 176</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-genomförande och ekonomiska konsekvenser i avsnitt 2.12,
Mina kommentarer lill de enskilda lagbeslämmelserna älerfinns i specialmotiveringen
(avsnitt 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Personkretsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Omsorgslagen skall gälla för psykiskt
utvecklingsstörda, för personer som pä grund av en hjärnskada, föranledd av
yllre våld eller kroppslig sjukdom, har fåll elt belydande och beslående
begåvningshandikapp samt för personer med barndomspsykos.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskommitténs förslag: Omsorgskommittén föreslår en
väsentligt större personkrets, nämligen alla handikappade barn och ungdomar
under 20 år samt vuxna människor med psykisk utvecklingsstörning eller barndomspsykos
eller med annan bestående och betydande intellektuell funktionsned-sällning,
som inle beror av åldrande eller psykisk sjukdom,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommillén föreslår även beslämmelser om landsiingskommuns
skyldighet atl samordna samhällets insatser för att habilitera handikappade
barn och ungdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Insaiserna för dem som ingår i personkrelsen skall enligi
omsorgskom-millén samordnas under en landslingskommunal nämnd,
habilileringsnämn-den. Omsorgskommittén benämner denna samordning samordnad
habilitering. Den samordnade habiliteringen innebär bl.a, en sammanläggning av
nuvarande organisationer för habililering av rörelsehindrade och eljest fysiskl
handikappade samt omsorger om psykiskt ulvecklingsslörda. Med habililering
menar kommillén kuraliva, medicinska, pedagogiska, psykologiska, sociala och
tekniska insatser. Syflel är att fastslå all samma ansvar bör gälla oberoende
av handikappels art och alt behovel av insalser skall vara del avgörande.
Omsorgskommitlén tar därvid fasla på landsfingskommunernas gällande åtaganden
genom omsorgslagen, lagen (1965:136) om elevhem för vissa rörelsehindrade och
hälso- och sjukvårdslagen och den service som byggls upp kring rörelsehindrade
och annars fysiskt handikappade, liksom kring hörsel- och synskadade barn och
ungdomar. Den föreslagna habilite-ringsnämnden skall även svara för insalser
för vuxna inom personkrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Remissopinionen är splitlrad både vad
beiräffar beslämning av personkrelsen och i fråga om den samordnade
habiliieringen. Många är posiiiva och menar att del är viktigt all likvärdiga
resurser slälls lill förfogande för alla handikappade barn. Det råder dock
iveksamhel på vissa håll hur den av omsorgskommiltén föreslagna avgränsningen
av personkrelsen skall fungera i prakliken. Svåra gränsdragningsproblem mellan
de olika huvudmännens ansvarsområden befaras. Handikapporganisalionerna redovisar
i denna fråga olika uppfaliningar. Nägra organisalioner avvisar med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslämdhel en personkreis som bygger på vissa diagnoser
och anser att alla individer skall ha rätt till bislånd efter behov och
förulsällningar enligi de lagar som gäller för alla människor, dvs,
socialljänsllagen och hälso- och sjukvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller den samordnade habiliieringen ärde flesla i
princip posiiiva. Flera landsfingskommuner, Landsiingsförbundei och Svenska
kommunförbundel betonar del positiva i samordnad habililering men anser all
denna fräga inle bör lagregleras. Del är en organisalionsform som kommuner och
landsfingskommuner bör kunna genomföra på egen hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgsberedningens förslag: Överensslämmer med mitl
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Omsorgsberedningen har pröval
omsorgskommilténs förslag till utvidgningar av personkrelsen. Beredningen har
funnit atl lagen bör omfatta dels dem som omfattas av 1967 års omsorgslag. dvs.
psykiskt utvecklingsstörda, dels tvä delvis nya grupper. Den försia gruppen är
personer som efler uivecklingsåren, dvs. i allmänhel efter fyllda 16 år. lill följd
av yllre våld eller kroppslig sjukdom har fåll hjärnskador, vilka har medföri
ell belydande och beslående begåvningshandikapp. Den andra gruppen är personer
med barndomspsykos. Båda grupperna karaktäriseras av all de har särskilda
behov, som ligger myckel nära dem som psykiskl ulvecklingsslörda har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De personer som fåll hjärnskador, vilka har medfört elt
betydande och beslående begåvningshandikapp sä alt de är i behov av samma
omsorger som psykiskt utvecklingsstörda, uppskattas av omsorgskommittén till ca
2 000. Dessa personer har som regel fåll sina hjärnskador efter uivecklingsåren
och lill följd av bl.a. olyckshändelser, infekiioner eller neurologiska
sjukdomar. De har ofla särskilda behov av värd och rehabililering. De värdas nu
inom landstingskommunernas långvård eller psykiatriska vård. Dessa vårdformer
är inle avsedda för dem, Omsorgsverksamhelen inom landstingskommunerna har
värdformer sotn bättre svarar mol dessa personers vårdbehov och det rätta
kunnandet för atl tillgodose behoven. Av denna anledning bör även denna grupp
omfattas av omsorgslagen. Jag vill betona all en person med angivna skador
först skall las om hand inom hälso- och sjukvården och, om han så begär, få
räll lill särskilda omsorger sedan del är konslaleral au skadan är beslående
och atl del är genom särskilda omsorger han kan få det bästa stödet Samarbeie
måsle därvid forllöpande ske med hälso- och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskommiltén har gjort beräkningar av anlalel personer
med barndomspsykos och kommil fram lill all del av 10 000 födda barn är ca fem
som drabbas av barndomspsykos. Det innebär ca 50 barn per år i hela landet,
dvs. det finns ca 1 000 barn under 20 år med delta handikapp. Det har inte
gjorts några beräkningar av anlalet vuxna med barndomspsykotiskt handikapp.
Jag uppskattar att antalet ungefär motsvarar antalet barn, dvs, ca 1000 st.
Flertalet personer med barndomspsykos har också en psykisk</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utvecklingsstörning och omfaUas därför i regel redan av
den nuvarande omsorgslagen, Ell mindre anial barndomspsykoiiska barn och vuxna
är inle psykiskl utvecklingsstörda, I den mån de kan ha nylla av särskilda
omsorger bör de få rätl därlill. Vad som karaktäriserar barndomspsykos
ulvecklar jag närmare i specialmotiveringen (1 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhel med bl.a. Landstingsförbundet anser jag atl
ulformningen av samordnad habililering är en organisationsfråga som bör avgöras
av landstingskommunerna själva. Det är därför inte nödvändigl atl från
slalsmaklernas sida gå in med lagregler. Jag vill belöna atl jag, från
landstingskommuner som börjat genomföra en samordnad habililering, underhand
fåtl övervägande posiiiva besked om denna organisalionsform. Jag ålerkommer
lill samordningsfrågorna i specialmoliveringen i anslulning fill 8§,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När jag i del följande lalar om psykiskl ulvecklingsslörda
avser jag alla de tre nämnda grupperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om personkretsen vill jag ytterligare anföra
följande. Omsorgskommitlén föreslog, all personkretsen, utöver de grupper som
jag förordar, skulle omfatta alla handikappade barn och ungdomar under 20 års
ålder. Denna fråga har härefter diskuterats livligt både inom
omsorgsberedningen och i den handikappolitiska debatten. Den är en av de få
punkter, där beredningen inle har nåli enighet. Från olika håll inom och utom
beredningen har anspråk ställts på att alla handikappade under 20 års ålder
skall ha rätt till särskilda omsorger enligt den nya omsorgslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under beredningsarbelei i socialdepartemenlei har denna
uppfattning bl.a. framförts av Riksförbundet för rörelsehindrade barn och
ungdomar (RBU). Förbundel har därvid ultalal, alt dess anspråk syfiar till
jämställdhet för den grupp som förbundel förelräder, nämligen rörelsehindrade
under 20 års ålder, med psykiskt ulvecklingsslörda i fråga om de särskilda
omsorgerna rådgivning, annat personligl slöd och korttidsvistelse uianför del
egna hemmel. Vidare har RBU framhållit, atl landstingskommunernas fortgående
samordning av habiliteringen innebär fara för all psykiskl ulvecklingsslörda
erhåller förslärkta resurser på bekostnad av rörelsehindrade barn och ungdomar,
som inte samtidigt är psykiskt utvecklingsstörda. För RBU är delta ell vikligt
skäl för all gruppen skall ingå i omsorgslagens personkrets.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande omsorgskommilténs förslag har jag samma
invändningar som många andra. Kriliken mol kommittén i denna fråga kommer från
två sidor. Å den ena uppfällas del som en godiycklig avgränsning all lill
gruppen psykiskl ulvecklingsslörda - som får livslånga omsorger enligt lagen -
föra andra handikappade under 20 års ålder. Dessa kritiker hävdar, att den
tillkommande gruppen inte bör begränsas på della sätl, utan att den bör få
behålla sina rättigheter även som vuxna. Å andra sidan kriliseras omsorgskommiltén
för atl den föreslagil en handikapplag med särbestämmelser för handikappade,
som rubbar förulsältningama för den jämställdhet med andra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medborgargrupper som håller på att utvecklas enligt
riktlinjerna om normalisering och delaklighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den av mig tillkallade omsorgsberedningen har med
utgångspunkt i omsorgskommitléns belänkande och remissyttrandena över della
lagl fram forslag, som är väl ägnade för en revision av omsorgslagen för
psykiskt ulvecklingsslörda. Riksdagen bör beredas möjlighel all besluta om en
sådan lag under innevarande riksmöle. Belräffande de rörelsehindrade barnen och
ungdomarna anser jag det dock inte möjligl all i samband med översynen nu av
omsorgslagen även revidera 1965 års lag (1965:136) om elevhem för vissa
rörelsehindrade barn m.fl, (elevhemslagen). Vid en sådan revision skulle även
behöva beaklas situationen för andra handikappade barn och ungdomar än
rörelsehindrade. Del gäller bl.a. barn och ungdomar med asima, allergi,
diabetes, cyslisk fibros, hemofili, epilepsi, njursvikt och celiaki. Ell sådant
arbete skulle kräva en ny utredning med företrädare för bl.a.
Landsiingsförbundei, Svenska kommunförbundel och handikapprörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Målet för verksamheten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: De särskilda omsorgerna skall syfta till att
ge psykiskt utvecklingsstörda möjlighet atl leva som andra och i gemenskap med
andra. Omsorgerna skall vara inriklade på alt utveckla den enskildes egna
resurser. Verksamhelen skall vara grundad på respekt för den enskildes
självbestämmanderätt och integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskommitténs förslag: Överensstämmer med mitl
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Inslämmer i kommitleförslaget</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omsorgsberedningens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Målet för omsorgsverksamheten
skall vara atl de psykiskt utvecklingsstörda skall få ett värdigt liv, i
gemenskap med andra i samhället. Detta innebär alt slrävan skall vara atl ge
dem möjlighet all utnyttja den kapacitet var och en har för att klara sig mera
självständigt. Omsorgsverksamheten skall således inle gå ul på ett
passiviserande omhändertagande ulan på atl aktivera och molivera till självständiga
ställningstaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Normalisering är grundläggande för insalser inom detta
område. Del innebär atl åtgärderna skall syfla till atl levnadsomständigheterna
så långt möjligl kommer atl överensstämma med andra människors. Etl viktigt led
i normaliseringen är principen om integrering. Psykiskt utveckUngsstörda skall
delta i samhällets verksamheter tillsammans med och i möjligaste mån på samma
villkor som andra människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att uppnå normalisering är det grundläggande att
respekten för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>psykiskt utvecklingsstördas självbestämmanderätt och
integritet upprätthålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är väsentligt att respeklera den enskildes integritet
dels vid beslut om särskilda omsorge:-, dels i den dagliga verksamhelen. En
enskild utvecklingsstörd skall känna alt han så långt möjligt själv kan
påverka sin egen siiuaiion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer i del följande all föreslå all reglerna om
ivångsvård enligi 1967 ärs omsorgslag inle las in i den föreslagna
omsorgslagen. De särskilda omsorgerna skall vara grundade på frivillighel från
de omsorgsberätligades sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del ligger i sakens natur all vissa psykiskl
ulvecklingsslörda på grund av uivecklingssiörningen inle har möjlighet all
uttrycka sin vilja. 1 dessa situationer anser jag atl den enskilde psykiskl
utvecklingsstörde kan företrädas av någon annan. Delta kan enligt min mening
ske genom förmyndare eller god man. Jag utvecklar detta närmare i avsnitt 2,10
saml i specialmoliveringen (6 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I socialtjänstlagen slås fast att "Verksamheten skall
bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och inlegritel" (1
§ tredje stycket). En bestämmelse liknande den i socialtjänstlagen bör las in i
omsorgslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Huvudmannaskapet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MiU förslag: Landstingskommunerna behåller ansvarel för de
särskilda omsorgerna enligi omsorgslagen. Kommunerna övertar ansvarel för
förskolan för psykiskl ulvecklingsslörda. Därmed upphör förskolan inom ramen
för särskolan. Landsfingskommunerna avses även behålla ansvaret för den
egenlliga särskolan enligi regler som förs in i den planerade nya skollagen,
Möjlighel öppnas all genom avial överföra verksamhelen enligi dessa lagar från
landslingskommun lill kommun, Behovel av gemensam planering för
landstingskommunerna och kommunerna undersiryks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskommitténs förslag: Omsorgskommitlén föreslår all
landsfingskommunerna skall ha ansvarel för de särskilda omsorgerna, dvs.
insatser som syfiar lill atl kompletlera slöd och service från annan huvudman.
Kommunerna skall ha ansvarel för service i hemmet enligt socialljänsllagen.
Kommunerna skall ha ansvaret för både förskolan och särskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Flerlalel remissinstanser lillslyrker
förslagel om ell landslingskommunall huvudmannaskap för de särskilda
omsorgerna. En så gott som enig remissopinion motsäller sig omsorgskommilténs
förslag om all inlemma särskolan i del allmänna skolväsendet Däremol är
remissinslanserna posiiiva lill etl närmande mellan särskolan och
ungdomsskolan genom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att särskolan förfallningsmässigl regleras i skollagen och
därmed faller utanför omsorgsbegreppet Remissinslanserna tillstyrker i
allmänhet en för alla barn gemensam förskola. Några motsätter sig en uppdelning
av den nu sammanhållna särskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgsberedningens förslag: Överensstämmer med mill
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Enligt 1967 års omsorgslag skall
landstingskommunerna bereda psykiskt ulvecklingsslörda som är bosatta inom
landstingskommunerna undervisning, vård och omsorger i övrigl i den mån annan
icke drar försorg därom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undervisning meddelas enligt huvudregeln i särskola. Särskolan
omfaliar förskola, skola för grundundervisning, iräningsskola eller yrkesskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För vård skall finnas vårdhem, specialsjukhus, daghem för
barn och sysselsällningshem. I vissa fall skall vård lillhandahållas i hemmel
(hemmavård). Psykiskl utvecklingsstörda som inte kan bo i eget hem men inle
heller behöver bo i vårdhem eller specialsjukhus, skall beredas bostad i annat
enskilt hem, inackorderingshem eller elevhem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande handikappolitiken, som har normalisering och
integrering som mål för sin verksamhel, har medföri alt landstingskommunerna i
allt högre utsträckning försöker utnyttja kommunernas daghem och skolor. I
planeringen av boendet, som alltmer inriklas på etl boende för psykiskt
ulvecklingsslörda ule i samhällel, är kommunerna också en viktig samverkanspartner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen går mol alt kommunerna får fler uppgifter
inom omsorgsverksamhelen. Omsorgerna är ju lill stor del egenlligen också lill
sill innehåll en social service av sådani slag som i och för sig skulle kunna
vara en del av socialljänslen. Den medicinska delen är en landstingskommunal
uppgift på samma sätt som för alla andra medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunernas möjligheter och förutsättningar för atl snabbt
bygga upp en bra verksamhel för psykiskl ulvecklingsslörda är dels begränsade,
dels olika i skilda delar av landet. Landstingskommunerna har en kompetens på
omsorgsområdel som inte utan vidare kan överföras lill kommunerna. För all en
överföring till kommunalt huvudmannaskap skall gå smidigt och omsorgstagarna
skall kunna erhålla önskvärda förbättringar är en successiv
huvudmannaskapsförändring all föredra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all underläila en övergång av omsorgsverksamheten från
landstingskommunerna lill kommunerna föreslår jag, liksom omsorgsberedningen,
följande. Genom en beslämmelse i omsorgslagen möjliggörs att landstingskommunen
avtalar med kommunerna i områdel all la över ansvarel för en eller flera
särskilda omsorger. Molsvarande möjlighet avses även bli införd belräffande
särskolan. Sådana avial kommer all iräffas vid olika lidpunkler i olika delar
av landel. Del kommer således all innebära en successiv överföring, som jag
anser är att föredra framför en samlidig huvudmannaskapsändring över hela
landel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förskoleverksamhel bedrivs f.n. inom särskolan. Del finns
emellerlid numera myckel få daghem specielli för psykiskl ulvecklingsslörda
barn. Barnen är i slällei enskill eller i grupp inlegrerade i kommunernas
ordinarie verksamhel. Landstingskommunerna betalar kommunerna dels för plalser,
dels för vissa extra resurser som kommunerna ställer upp med. Del förekommer
all landslingspersonal har sin arbelsplals på elt kommunalt daghem. De
speciallärare och förskolekonsulenter som krävs för verksamheten är anslällda
hos landstingskommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eflersom den slörsla delen av förskolan redan i realiteten
sköts av kommunerna, är del lämpligt alt dessa också får det formella ansvaret
för verksamheten. De resurser, utöver den normala barnomsorgsverksamhelen, som
landstingskommunerna har svarat för bör dock finnas kvar hos landstingskommunerna.
Jag ulvecklar detla närmare under rubriken Undervisning (avsnill 2.7).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den egentliga särskolan samverkar i stor utsträckning med
del allmänna skolväsendet Del finns olika former för inlegrering men två
huvudformer går alt urskilja, dels s.k. lokalinlegrering, dels
individualintegrering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser liksom remissopinionen att särskolan inle f.n.
bör överföras till primärkommunall huvudmannaskap. Behovel av pedagogiska och
andra förstärkningsåtgärder tillgodoses bäst med ett landslingskommunall huvudmannaskap.
Möjligheten all genom avtal kunna överlåta ansvarel lill kommunerna skall även
gälla särskolan. En successiv övergång blir då möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sysselsåitningshemmen kallas numera dagcenter. De är
avsedda för vuxna och är en omsorgsform med etl brett innehåll av allsidig
träning för ökad självständighet. Dagcenter drivs av landstingskommunerna.
Verksamhelen bör bli en särskild omsorg och som en följd härav även
forisällningsvis stå under landstingskommunalt ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdhemmen och specialsjukhusen drivs eller betalas helt
av landstingskommunerna. Del finns privala vårdhem där landsiingskommunen
betalar ersättning per vårddag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såväl forskning som erfarenhet visar på belydande
nackdelar med alt bo på vårdhem, särskilt stora sådana. En av de angelägnaste
förändringar som bör ske är all avveckla vårdhemmen och ge psykiskl
utvecklingsstörda etl bättre boende. Denna utveckling kommer atl få de bästa
förutsättningarna för både psykiskt ulvecklingsslörda och ansvariga huvudmän,
om samma huvudman har ansvaret både för vårdhem och andra omsorgsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den pågående utvecklingen all vissa landsfingskommuner
avvecklar sina stora vårdhem och tar hem psykiskt utvecklingsstörda från
instilulioner utanför landstingsområdet kommer atl underlätta möjligheterna atl
överföra omsorgerna fill berörda kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är viktigt att landstingskommuner och kommuner
samverkar vid planläggningen av verksamheten och samordnar vissa olika insalser
så att verksamheten utvecklas på ett tillfredsstäUande sätt. Jag föreslår
därför att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>det skall höra lill landslingskommunens ultryckliga
uppgifter all i samverkan med kommunerna i landsiingskommunen samordna
verksamheierna saml all efler samråd med kommunerna i landsiingskommunen
planera för de särskilda omsorgerna för psykiskl utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 De särskilda omsorgerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: De särskilda omsorgerna är insalser som
psykiskt utvecklingsstörda behöver utöver vad de erhåller på grund av annan
lag, Socialljänslens och hälso- och sjukvårdens grundläggande ansvar markeras
särskilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De särskilda omsorgerna skall vara en rättighet De är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rådgivning,
annal personligl slöd saml stöd av en koniaklperson,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>daglig
verksamhel för dem som inle förvärvsarbelar eller utbildar si,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>korltidsvislelse
uianför del egna hemmet i syfte främsl alt avlösa anhöriga i vård och tillsyn,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bostad i
familjehem eller i elevhem för barn och ungdomar som behöver bo utanför
föräldrahemmet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. bostad i grupphem för vuxna som inle kan bo
självständigt<br>
Rätl lill omvårdnad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter skall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>garanteras vissa grupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskommitténs förslag: Överensstämmer i allt
väsentligt med milt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna stöder
kommittéför-slagtit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgsberedningens förslag: Överensstämmer med mitl förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>* Ulgångspunkler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den principiella utgångspunkten bör vara aYt omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda skall anpassas och utformas efter varje individs
särskilda behov av stöd och hjälp. Jag vill åter peka på att socialljänsllagen
och hälso-och sjukvårdslagen gäller även för de psykiskt utvecklingsstörda. Jag
föreslår att en erinran om detta Vas in i den nya lagen samt att i samma syfte
en viss mindre ändring vidtas i hälso- och sjukvårdslagen. De särskilda
omsorgerna är sjiledes insatser som psykiskl ulvecklingsslörda behöver och har
räll lill därutöver. Lagen skall inte uppfattas som en fullständig katalog över
vad som skal) kunna erbjudas psykiskt utveckhngssVöida. På grundval av
den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nuvarande omsorgslagen har utvecklats nya former av
omsorger. Del är angeläget all denna utveckling skall kunna fortgå. Jag redogör
i det följande för de särskilda omsorgerna var för sig,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"' Rådgivning, annat personligl slöd saml slöd av en
kontaktperson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskommiltén framhåller vikten av all elt barn får
möjlighet att uppleva en slabil och djup familjekonlakl, all gradvis växa in i
en roll som medlem i en gemenskap och all få erfarenheter och kunskaper om
vardagslivets ruUner och regler. En förulsällning för delta är all familjen får
psykologiski och prakiiskl stöd i god växelverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinslanserna slöder omsorgskommilléns uppfallning alt
psykiskt utvecklingsstörda barn i största möjliga utsträckning bör bo hemma hos
sina föräldrar och alt stödinsatser är viktiga för all ge föräldrar möjlighel
att ha ell psykiskl utvecklingsstört barn hemma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ökad uppmärksamhel har under senare år ägnats psykiskl
utvecklingsstörda barns och ungdomars behov av en familjelillhörighet Jag
anser liksom omsorgskommitlén atl en trygg familjeförankring redan i lidig
ålder är av avgörande betydelse för den vuxnes livssituation. Samtidigt har
betydelsen av ett välutvecklat och individuellt ulformai slöd till familjen
kommit atl framstå allt klarare. Stöd i olika former är, som omsorgskommittén
visar, en nödvändig förutsättning för att goda livsbetingelser skall kunna
erbjudas del psykiskl utvecklingsstörda barnet och övriga familjemedlemmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alt bli förälder lill ell psykiskl utvecklingslörl barn är
att ställas inför uppgifter som man inte har förutsett och som man har lilen
kännedom om. Situationen kräver en omslällning som ofta tar lång tid och kan
gripa in på många områden som äktenskap, yrkesliv och vänskapsrelalioner.
Föräldrar lill ett flerhandikappat barn löper risk all hamna i denna siluation
flera gånger, eftersom yllerligare handikapp ofta upptäcks senare än det uiål
sett dominerande handikappet I denna omställningsprocess behöver föräldrar slöd
oavsell om barnel vislas hemma eller ej. Under dessa omsländigheler påverkas
barnels siluation av kvalilelen på de insalser som ges föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Både psykologiskt och praktiskt slöd behövs. I
psykologiski slöd ingår möjlighelen alt erhålla ökade kunskaper om handikappet
och dess konsekvenser saml hjälp all bearbeta kriser och relationsproblem. En
god växelverkan mellan psykologiskt och prakiiskl slöd är väsenllig. Vikligi är
också ell välfungerande samspel mellan del slöd som erbjuds i resp. utanför
hemsituationen. Det kräver i sin tur tillgång till kontinuerlig information om
samhällets service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Generella insatser som görs och planeras för alla
barnfamiljer måste bli tillgängliga för familjer med psykiskt utvecklingsstörda
barn men kan behöva kompletleras i flera avseenden. Föräldrarna lill psykiskl
ulvecklingsslörda barn behöver alltså, som andra föräldrar, allmän
föräldrautbildning men</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>därutöver information som direkl berör barnels psykiska
ulvecklingsslör-ning, de konsekvenser denna medför för barnel och familjen saml
om samhällels särskilda slödformer. I slörre ulslräckning än nu bör föräldrarna
kunna påräkna all erhålla sådan informalion utan att ivingas själva söka sig
fram till olika instanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är i förhållandevis få fall som
funktionsnedsättningar, som leder lill psykisk utvecklingsstörning, visar sig vid
födseln. Tidpunkten när de upptäcks beror bl.a. på deras arl och omfattning,
föräldrarnas uppmärksamhel, konlakler med sakkunniga utanför familjen och
dessas benägenhei all la fasla på föräldrarnas iaktlagelser. Samma krav på god
första information bör gälla oavsell när den psykiska uivecklingssiörningen
upptäcks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den försia informalionen bör innehålla fakta om den
psykiska utvecklingsstörningen, upplysningar om åtgärder och trolig ulveckling
för barnel. Föräldrarna behöver vela vilkel slöd som barnel och de själva kan
få från samhällels sida och vem som lämnar del. För många är del mesl angelägel
all fä psykologiski slöd. Del är också av beiydelse, alt del finns en lyhördhel
för föräldrarnas behov av krisbearbeining och all de erhåller hjälp med all få
lillgång lill olika insalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åven vuxna psykiskl ulvecklingsslörda behöver rådgivning
men då mer inriklad på den psykiskt ulvecklingsslörde själv och de möjligheter
han har. Fortlöpande insalser av t.ex. kurator och psykolog är väsenlliga för
atl den psykiskl ulvecklingsslörde skall kunna ulnyiija de resurser han har.
Särskilda insalser krävs när psykiskl ulvecklingsslörda får barn. Sådana
insalser bör ges i samarbeie med mödra- och barnavårdscenlralerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag instämmer också i omsorgskommitténs förslag att en
kontaktperson regelmässigl skall ulses som hjälp lill en psykiskl
ulvecklingsslörd. Del kan också finnas behov av all ha slöd och hjälp av en hel
familj. Atl en hel familj släller upp med slöd molsvarande del en kontaktperson
ger förekommer redan i dag; den kallas då ofta slödfamilj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De som är på instilulioner behöver slöd för au få
kontakler uianför inslilutionen och hjälp i vissa situationer. För andra gäller
att de behöver kontaktperson för hjälp alt klara kontakler med l.ex. grannar
och myndigheter. Ibland är del främsl en kamrat eller en föräldraersällare som
den psykiskt utvecklingsstörde behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kontaktpersonen skall självfallel respektera den psykiskl
utvecklingsslördes inlegrilel. Då han hjälper den psykiskl ulvecklingsslörde i
kontakten med utomstående, skall han försl och främsl ge slöd och uppmunlran ål
dennes egel handlande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser all lillhandahållandel av koniaklperson skall
vara en särskild omsorg. Det kan vara lämpligt att kontaktpersonen får elt
förordnande. Därigenom preciseras och avgränsas uppdragel och konlaklpersonen
ges slörre aukioriiel genlemol myndigheler och ulomslående.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>* Daglig verksamhel för den som inle förvärvsarbelar eller
ulbildar sig</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågorna om arbele och sysselsättning tillmäts stor betydelse
av såväl omsorgskommittén som remissinstanserna. Kommittén föreslår en rad
sysselsällningsbefrämjande ålgärder. Chefen för arbelsmarknadsdepartemenlet
har redogjort för behandlingen av dessa förslag i budgetpropositionen för
budgetåret 1985/86 (prop. 1984/85:100 Bil 12, s. 22),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För den som inle studerar eller förvärvsarbetar föreslår
kommittén rätl till daglig verksamhel, främsl i s,k. dageenier, som särskild
omsorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målel för sysselsäitningspoliliken är allas rätl till
arbete. Arbelel är vikligt för en god materiell försörjning. Men det är också
en av grundförutsäuning-arna för social gemenskap och självkänsla. Många
psykiskl ulvecklingsslörda har levi uianför samhällel på avskilda
instilulioner. Arbelel belyder för dem en möjlighel alt bli accepterade som
samhällsmedborgare både inför sig själva och andra. Utgångspunkten måste vara
atl även psykiskl utvecklingsstörda skall beredas arbete, i försia hand på den
öppna arbetsmarknaden och i andra hand inom den skyddade verksamheten. Kravel
på rätlen till arbete för psykiskl utvecklingsstörda måsle krafiigi
understrykas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ökade integreringen av psykiskt utvecklingsstörda i
samhället har framförallt skett i skola, i boende och delvis i
friiidsverksamheimenharmölt slora svårigheier inom arbetsmarknaden. Det innebär
att de flesta psykiskt utvecklingsstörda står uianför produktionen och saknar
en arbetsroll -kanske det mesl centrala i en människas liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nyligen har riksdagen i lagen (1983:1070) om arbete i
ungdomslag hos offentliga arbelsgivare särskili beaktat psykiskt
ulvecklingsslörda ungdomars siluation. Dessa har enligt lagen rätt till plats
i ungdomslag upp Vill ljugofem års ålder mot tjugo år för övriga ungdomar.
Dessa regler har dock ännu inte hunnil få önskvärd verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F.n, erhåller nära 9 000 psykiskl ulvecklingsslörda
uianför omsorgsinsli-tutionerna sysselsättning i dagcenter. Därtill kommer 6
500 på dageenier vid vårdhem. Alltjämt saknar dock nära 4 000 vuxna psykiskt
utvecklingsstörda sådan sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är mol denna bakgrund nödvändigt att ange daglig
verksamhet, främsl i dagcenter, som särskild omsorgsform. Landstingskommunerna
föreslås således svara för daglig verksamhet för psykiskt utvecklingsstörda som
inte förvärvsarbetar eller utbildar sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dagcenlret är en resurs för atl psykiskt utvecklingsstörda
skall kunna bevaka sin rätl och utveckla sin arbetsförmåga. Dagcentret måste
arbeta aktivt för en fördjupad kontakt med arbetslivet på orten och därmed
också med del omgivande samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dagcentren skall, förulom att bereda daglig sysselsättning,
även främja delaktigheten i samhället. De skall ses som en förberedelse för att
komma ul på den öppna arbeismarknaden eller till skyddad verksamhel. Stiftelsen
Samhällsförelag har ett ansvar när det gäller att ta emot psykiskt
utvecklingsstörda.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dagcenlerverksamheien bör i likhel med andra omsorger
planeras så atl psykiskt utvecklingsstörda kan delta i verksamheten på
hemorten, dvs. inom den egna kommunen eller på lämpligl dagligi pendelavstånd.
En sådan ulveckling blir nalurlig när grupphem ulvecklas och förulsällningarna
för bosällning på hemorten ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår i del följande all vårdhemmen successivi
avvecklas. Del innebär all de dagcenter som finns vid vårdhemmen måste ersättas
med nya dagcenter ule i samhällel. Varje landslingskommun skall, som jag har
nämnt, planera för omsorgerna inom landstingsområdet. Denna planering bör bl.a.
innehålla beräkning av behovel av plalser i dageenier inom landslingsområdel
vid olika lidpunkler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>* Korltidsvislelse uianför det egna hemmel i syfte främst
an avlösa anhöriga i vård och lillsyn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen har gått dithän att de flesta föräldrar vill
ha sina psykiskt utvecklingsstörda barn boende hemma hos sig. Delta är en
positiv utveckling som främjas av mitl tidigare förslagom ökat psykologiskt och
prakiiskl slöd. Etl psykiskt utvecklingsstört barn kräver dock ofla en inlensiv
lillsyn, som kan vara krävande. För all föräldrar skall orka med all ha barnet
hos sig är del väsentligt att de kan få tillgång lill avlösning i denna
tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom en väl inplanerad korilidsvistelse utanför hemmet,
som kan tillgodose behov av avkoppling hos familjer med psykiskt
utvecklingsstörda barn, förebyggs i många fall krissitualioner.
Korllidsvistelsen skall ge familjerna möjlighel all genomföra sådana akiivileler
som barnet inle kan eller vill della i. Samiidigi skall korltidsvislelse kunna
las i anspråk i akuia siluationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all anordningarna för koriiidsvisielse skall svara mol
dessa krav måsle de vara lätl lillgängliga. Så långt möjligt bör barnet återkomma
till ell och samma ställe. Barnet och dess familj biir på så sätt förtrogna med
miljön, vilket ger ökad Irygghet. Samiidigi kan relalionerna mellan barnel och
personalen utvecklas positivt genom återkommande konlakler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenhelerna visar atl del krävs alternativa former för
avlösningshjälp. Den kan som framgår i del följande organiseras på olika sätt,
tex, i kollektivt boende, men även som boende i en annan familj. Det vikliga är
all anpassning sker till varje familjs individuella behov och hur det bäst kan
tillgodoses på respektive ort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett kollektivt boende i ell separal kortiidshem kan under
begränsade perioder vara elt alternativ till del psykiskt ulvecklingsslörda
barnels hem. Del skall helsl kunna medge au barnel kan forlsalta sin vanliga
dagliga verksamhet och även erbjudas varierande fritidsaktiviteter. Slrävan bör
vara all kortiidshem inrällas på olika håll inom ell landstingsområde. De bör
ha sådana kvaliteter som i del följande slälls upp för boendeformen "elevhem".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stora krav mäste siällas på personalen vid kortiidshem vad
gäller förmågan lill anpassning till nya situationer och varierande stödbehov
hos barnen och ungdomarna. Fortbildning och stöd lill personalen måsle vara
självklara inslag i koriiidshemmets verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Korttidsvistelse i annan familj är ett alternativ. Det ger
rika möjligheter lill flexibilitet och förekommer redan i många former (l.ex,
"söndagsfamilj", "slödfamilj"). Erfarenhelen har visal alt
dessa familjer kunnat få särskild betydelse också som slöd lill det psykiskl
ulvecklingsslörda barnels syskon. Vikliga krav är all barnets familj godkäni
den andra familjen och alt hemmel är allmänl lämpligt Korltidsvislelse i
stödfamilj bör liksom på separata korttidshem kunna erbjudas med viss
regelbundenhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yllerligare ell allernäliv för avlösning erbjuds idag på
befinlliga vårdhem. Jag föreslår i del följande all vårdhemmen på sikl skall
avvecklas och del innebär all även korllidsvården där avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den särskilda omsorgen korltidsvislelse skall även vara
lillgänglig för psykiskl ulvecklingsslörda barn som bor i familjehem, en
omsorgsform som jag ålerkommer lill slrax.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För närvarande bor nästan 7 000 vuxna psykiskl
utvecklingsstörda i föräldrahemmet. Även i dessa fall behöver föräldrarna
avlösning, Korilidsvistelse uianför det egna hemmet bör kunna las i anspråk
för dessa vuxna psykiskt ulvecklingsslörda på samma säll som för barnen och
ungdomarna. Målet för normaliseringen är dock alt psykiskl utvecklingsstörda på
samma sätt som andra skall kunna flytta hemifrån då de blir vuxna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För vuxna psykiskt utvecklingsstörda som bor hemma hos
föräldrarna kan koriiidsvisielse fungera som en brygga ul i samhällel. Det
primära är här kanske inle avlösningen för föräldrarna utan ombytet av miljö
för den psykiskt ulvecklingsslörde. Vistelse under vissa tider på kortiidshem
kan också vara en bra förberedelse för såväl vuxna som ungdomar inför
övergången lill ell egel boende eller boende i grupphem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avlösning i vård och tillsyn kan även ske i del egna
hemmel men sker då inom ramen för socialljänslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag har nämnl lidigare och ålerkommer lill i del
följande föreslår jag atl psykiskt ulvecklingsslörda barn skall erhålla
barnomsorg i den kommunala förskoleverksamheten. På samma sålt skall psykiskt
ulvecklingsslörda barn som går i skolan liksom hillills ha räll atl som andra
barn få plals i kommunens frilidshemsverksamhet före och efter skoldagen och
under lovdagar. Kommunens skyldighet atl tillhandahålla frilidshemsverksamhet
för skolbarn upphör när barnel fyller 12 år. Barn i allmänhet anses då kunna
klara sin fritid själva. Psykiskt utvecklingsstörda barns behov av tillsyn före
och efler skoldagen kvarstår emellerlid ofla belydligi längre, Osäkerhelen om
vem som skall svara för all della lillsynsbehov blir lillgodoseii har länge
varil ell problem som nu bör lösas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialulskotlet har ullalal som sin mening alt del behövs
ett klarläggande av ansvarsfördelningen mellan kommuner och landstingskommuner
beträf-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fande fritidsverksamheten för psykiskt utvecklingsstörda
ungdomar över 12 år (SoU 1983/84:18. s. 18), Riksdagen har givit regeringen
lill känna vad uiskoilel anfört (rskr 1983/84:212),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgsberedningen har föreslagil att del bör ankomma på
landstingskommunerna att svara för fritidsverksamhet för dessa barn och
ungdomar över 12 år. Jag anser liksom beredningen all den särskilda omsorgen
koriiidsvisielse uianför hemmel i syfte au avlösa anhöriga i vård och tillsyn
bör anses innefatta en skyldighet för landstingskommunen att svara även för
delta speciella tillsynsbehov. För alt en önskvärd inlegrering skall komma lill
stånd, är det angeläget att de konkreta insatserna samordnas med
primärkommunala verksamheter för barn och ungdomar, Landsiingskom-muneriia och
kommunerna kan enligi milt lagförslag genom avtal reglera en annan
arbetsfördelning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>* Boslad i jämiljelicm eller I elevhem jör barn och
ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det trots de tidigare beskrivna stödinsatserna inte är
möjligl för ell barn att bo i föräldrahemmet är det enligt min, liksom
omsorgskommitténs och de flesla remissinstansernas, uppfauning bäsl för barnet
om det får sina grundläggande behov tillgodosedda som medlem i en annan familj,
dvs. får boslad i familjehem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När etl barn skall beredas boslad uianför föräldrahemmet
skall den lösning väljas som är bäsl i det individuella fallel, I normalfallet
är ett familjehem atl föredra. Del kan dock finnas goda skäl atl välja annan
boendeform särskilt för de barn som flyttar hemifrån i tonåren. Del är lämpligl
all placering i elt familjehem sker efter samråd med socialnämnden i den
berörda kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill här betona att en familj som lar emot elt
psykiskt utvecklingsstört barn bör ges samma typ av stöd och hjälp som en
familj som lar hand om sill egel barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har enligt omsorgsberedningens förslag valt all kalla
den kollektiva formen för boende för barn och ungdomar "elevhem". För
vuxnas boende i kollektiva former används i det följande termen
"grupphem". Elevhemmen är de boendes hem på vardagar. På lov och
helger skall barnen normalt vislas i föräldrahemmet I de fall della inle är
möjligl eller lämpligl måsle elevhemmen vara beredda atl svara för elevens
boende även på lov och helger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kontakten med föräldrarna är viklig och det stöd och den
hjälp i form av praktiskt och psykologiskt slöd. informalion osv, som jag har
föreslagil i del föregående, skall ocksä slå till buds för de föräldrar som av
olika orsaker funnit det bäst att inle låla barnet permanent bo hemma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller ulformningen av elevhemmen anser jag att
omsorgskommitléns av remissinstanserna stödda uppfallning om målel är riklig:
bostäder</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i vanlig bosiadsbebyggelse. Sådana elevhem finns redan
idag. Ett fålal barn i varje grupp är efierslrävansvärt Del av omsorgskommiltén
angivna antalet fyra kan därvid tjäna som riktmärke. Del bör dock inle ses som
ell absolut krav i samlliga fall. Liksom många av remissinslanserna anser jag
all del måste finnas utrymme för flexibilitet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>* Boslad i grupphem för vuxna som inte kan bo
självständigt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Boendeformen för vuxna psykiskl ulvecklingsslörda varierar
mycket. Den framgår av följande labell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Boendeform för vuxna psykiskt utvecklingsstörda i november
1983</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.35pt'>
<td width=140 valign=top style='width:105.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Boendeform</span></p>
</td>
<td width=177 colspan=2 valign=top style='width:132.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anial vuxna psykiskt</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>%</span></i></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.55pt'>
<td width=140 valign=top style='width:105.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uivecklir</span></p>
</td>
<td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>igsslörda</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=140 valign=top style='width:105.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föräldrahem</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 722</span></p>
</td>
<td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27,1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=140 valign=top style='width:105.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Egen
boslad</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 329</span></p>
</td>
<td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17,4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=140 valign=top style='width:105.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Annal
enskill hem</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>263</span></p>
</td>
<td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1,1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=140 valign=top style='width:105.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elevhem</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>276</span></p>
</td>
<td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1,1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=140 valign=top style='width:105.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inackorderingshem</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 433</span></p>
</td>
<td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17,8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=140 valign=top style='width:105.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdhem</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 889</span></p>
</td>
<td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31,8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=140 valign=top style='width:105.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialsjukhus</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>306</span></p>
</td>
<td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=140 valign=top style='width:105.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialsärskola</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0,1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=140 valign=top style='width:105.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialvårdhem</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>97</span></p>
</td>
<td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0,4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.3pt'>
<td width=140 valign=top style='width:105.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Annan
boendeform</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
<td width=96 rowspan=2 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:22.1pt'>
<td width=140 valign=top style='width:105.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Totalt</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24 825</span></p>
</td>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100,0</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser liksom omsorgskommiltén att vuxna psykiskt
ulvecklingsslörda liksom andra vuxna skall ha möjlighet alt lämna
föräldrahemmel och skapa sig ett eget hem. Det är etl led i en normalisering av
psykiskl utvecklingsstördas villkor. Tidpunkten för en flyttning lill egen
bostad kan variera. Resurser måsle siällas lill förfogande för all medge alt
den som så önskar kan flytta till en enskild eller kollektiv bostad, men del
måste också finnas olika former av slöd och service lill den som för korlare
eller längre lid bor kvar hos föräldrar eller nära anhöriga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen lill all vuxna psykiskl ulvecklingsslörda bor kvar
hos sina föräldrar eller andra nära anhöriga är flera. Föräldrarna kan motsätta
sig att träda i bakgrunden som vårdare. Den vuxne kan bl.a. genom silt
handikapp ha svårt att godta att bo någon annanstans än i föräldrahemmet. För
många saknas också goda bosiadsaliernaliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En flyllning hemifrån innebär en ömsesidig frigörelse som
måsle påbörjas långi innan flyttningen är aktuell. Del är en process som i hög
grad påverkas av de olika slödformer som kan erbjudas psykiskl
utvecklingsstörda och deras anhöriga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett avgörande hinder i denna ulveckling har för många
varil bristen på alternafiva bostäder med individuelll avpassade stödresurser.
Varken föräldrar eller psykiskl ulvecklingsslörda har kunnal känna önskad
Irygghet och tillförsikt inför en flyttning, Detla har konserverat föräldrarnas
roll som vårdare och för många vuxna psykiskl utvecklingsstörda medföri problem
i deras idenlitetsuiveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En positiv frigörelseprocess bör kunna mynna ut i all
vuxna psykiskl ulvecklingsslörda bl.a. kan erbjudas en boslad med väl avvägi
stöd och att deras föräldrar därigenom också kan förändra sin roll i sin
fortsalla koniakt med sill barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i det föregående föreslagit ålgärder som
underiällar för psykiskt ulvecklingsslörda barn alt bo kvar i föräldrahemmel.
När psykiskt utvecklingsstörda växer upp bör de alltså ges möjlighet all som
andra flytta hemifrån. Små gruppbostäder i den vanliga bostadsmiljön, här
kallade grupphem, är då etl bra alternativ. Däremol anser jag inle, lill
skillnad från några remissinstanser, alt vuxna psykiskt utvecklingsstördas
självständighet främjas av en bostad hos en annan familj. Den nuvarande
omsorgsformen bostad i annal enskill hem bör därför inle få någon molsvarighel
för vuxna i den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxna bör, likaväl som barn och ungdomar, i största
möjliga ulslräckning bo i mindre grupper integrerade i samhället. Samma
riktmärke för gruppstorlek skall gälla för dessa som för elevhem men de bör
alltså kallas grupphem. I den nuvarande omsorgsverksamheten motsvaras grupphemmen
närmasl av inackorderingshemmen. Av samma skäl som för barn och ungdomar bör
det finnas utrymme för flexibilitet i fråga om gruppens sloriek. Kraven på tillsyn
kan variera beroende på de enskildas behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är väsenlligt atl de som bor i ett grupphem känner att
de inte bor i en inslilulion. Grupphem bör därför utgöra en naturlig del av den
vanliga bostadsbebyggelsen och skall kunna finnas i både hyres- och
bosladsrätlshus, radhus och villor efler vad som är lämpligasl på varje orl.
Del bör undvikas att flera grupphem placeras i omedelbar närhel av varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vad jag har erfarit kommer chefen för
bostadsdepartementet alt inom kort föreslå vissa ändringar i lagen (1947:523)
om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m.m. Ändringen
innebär dels atl kommunen skall bedriva sin bostadsförsörjningsplanering i
syfte all främja all alla i kommunen fär en boslad av god kvalitet dels all
kommunen i sin bostadsförsörjningsplanering skall samråda med landstinget Jag
vill för min del underslryka alt landstingen i sin planering av grupphemmen bör
samverka med berörda kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grupphem är psykiskt utvecklingsstördas bostad. De skall
naturligtvis anpassas för dem som bor där. De personer som skall ge hjälp och
slöd av olika slag lill dem som bor i grupphemmen förväntas ge del under
hänsynslagande till atl de ulför sitl arbele i vad som är de psykiskt
ulvecklingsslörda personernas hem. I arbetsuppgifterna ingår au efter de</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 176</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>boendes behov ge personlig och praktisk hjälp som att köpa
och laga mat, tvätta kläder och utföra alla vanligt förekommande sysslor i etl
hem tillsammans med dem som bor där. Det är alltså inte avsikten att
grupphemmen skall byggas, utrustas och drivas som mycket små institutioner/vårdhem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personaltätheten får avgöras från fall till fall efter de
boendes behov. Vid vissa hem kan del krävas vakande nattpersonal, andra kan
klara sig med sovande natlpersonal. I många fall kan del räcka med atl någon
finns lill hands i närheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av tabellen bor för närvarande många psykiskt
utvecklingsstörda vuxna hemma hos sina föräldrar eller anhöriga. Det måsle
finnas en beredskap hos huvudmännen att bereda dessa vuxna bostad, när de av
någon anledning inte längre kan eller bör bo kvar hemma. Sammantaget innebär
detla ett krav på bostäder anpassade för denna grupp, om de intentioner som jag
har givit uttryck för helt skall kunna uppfyllas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår i del följande också all vårdhem som
omsorgsform skall avvecklas. För närvarande bor ca 8 300 personer på vårdhem
och specialsjukhus. Detta medför således ett behov av fortsatt ulbyggnad av
anlalet grupphem. Som framhållits i det föregående bör grupphemmen ges karaktär
av vanliga bostäder, givelvis anpassade efler de boendes behov,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>* Omvårdnad, friUdsverksamhei och kulturella aktiviteter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Psykiskt utvecklingsstörda som får särskilda omsorger i
form av boslad och daglig verksamhet skall också erhålla omvårdnad. I
omvårdnaden ligger en skyldighet att stödja och hjälpa dem med dagliga
personliga behov som de kan ha svårighet att själva klara. Exempel på sådana
behov kan vara hjälp att sköta hygien, äta, klä sig, nå och förflytta sig liksom
hjälp med inköp av glasögon, kläder, skor och hygienartiklar. Det kan i vissa
fall vara lämpligl atl sammanföra dessa olika uppgifier lill en personlig
vårdare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I omvårdnaden ligger också elt ansvar för huvudmannen atl
se till atl den ulvecklingsslörde får den hälso- och sjukvård saml landvård han
behöver, t.ex. atl se lill atl var och en får av läkare ordinerade mediciner.
Som lidigare anförts regleras landstingskommunernas ansvar för hälso- och
sjukvården för psykiskt utvecklingsstörda i hälso- och sjukvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är vikligi att omvårdnaden anpassas till varje enskild
individs behov och hjälper och slöder individen att leva ett så självständigt
liv som hans förutsällningar medger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill erinra om alt när det gäller stöd och hjälp i
hemmet fär människor, som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande
svårigheier i sin livsföring, sitt behov av bistånd tillgodosett enligt
socialtjänstlagen. Behovet av bistånd är ibland omfattande; det kan i vissa
fall behövas daglig omvårdnad. Med daglig omvårdnad avser jag då även sådan
omvårdnad som del kan finnas behov av nallelid. Personlig hjälp kan också
behövas i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förskola, skola och dageenier. Del sociala
omvårdnadsbehovel kan således inrymma belydande insatser. Formerna även för
dessa insalser skall nalurliglvis anpassas efler behoven i varje enskilt fall.
Ibland är den enskilde berättigad till insatser från både omsorgsverksamheten
och socialtjänsten. Del är angelägel alt dessa insatser samordnas på ett för
den enskilde lämpligl säll. En situation, där behovel av sådan samordning är
påtaglig, är när insaiserna från de bägge huvudmännen ulgörs av personlig
hjälp. Sådan hjälp bör så långt möjligt ges av ell begränsal anial, helsl
samma, personer. Jag fömtsätter att samordning skall kunna komma till slånd
genom överenskommelser mellan ansvariga huvudmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I omvårdnaden kan ingå också hjälp lill fritidsverksamhet
och kullurella aktiviteter. Med detta avses främsl hjälp alt komma lill det
allmänna, bl.a. det kommunala, frilids- och kulturulbudet Ibland räcker dock
inle delta utbud till. Jag föreslår därför alt landsiingskommunen får en
lagfäsl skyldighel dels au verka för au del allmänna fritids- och kulturutbudel
blir lillgängligl för psykiskl ulvecklingsslörda, dels atl erbjuda frilidsverksamhel
och kulturaktiviieler för dem som bor på grupphem och elevhem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Avveckling av vårdhem och specialsjukhus m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Vårdhem för barn och ungdomar avvecklas
skyndsamt. Nyintagning upphör. Vårdhem för vuxna och specialsjukhus avvecklas i
den takt de ekonomiska förulsällningarna och hänsynen lill dem som bor där
medger. Nyiniagning får endasl ske om del föreligger synnerliga skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskommitténs förslag: Vårdhem för barn och ungdomar
saml specialsjukhus avvecklas inom en femårsperiod. Belräffande vårdhem för
vuxna upprällas en plan för en första femårsperiod, innebärande atl anlalel
personer på vårdhem minskar med 20 % av det lotala antalet år 1980.
Erfarenheterna kan resullera i styrande principer för därefier följande
femårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna är posiiiva
lill avvecklingen av specialsjukhusen. Några framhåller dock alt möjlighelerna
alt avveckla specialsjukhusen beror på vilka resurser den psykiatriska vården
och kriminalvården kan erbjuda berörda omsorgstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belräffande vårdhemmen är de flesla positiva lill
avveckling men anser den av omsorgskommitlén föreslagna takten orealislisk.
Flera remissinslanser framhåller att den snabba avvecklingstakten kommer att
la belydande resurser i anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser menar att en del vårdhem bör finnas
kvar. De framhåller all det alltid kommer att finnas behov av mindre vårdhem
med tillgång lill kvalificerade resurser för vissa gravt störda barn eller
vuxna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgsberedningens förslag: Överensstämmer med mitt
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: För närvarande bor ca 8 000 vuxna
psykiskl ulvecklingsslörda och ca 700 psykiskl utvecklingsstörda barn och
ungdomar på vårdhem. På specialsjukhus (tre stycken) bor 330 personer. Antalet
vårdhem för vuxna är 133 varav 27 är enskilda. Del finns 36 vårdhem för barn
och f.n. är endast ca 40 barn under sju år inskrivna. Jaghar redan angivit som
mål all specialsjukhusen och vårdhemmen bör avvecklas. Därmed har jag också
angivit att inga nya institutioner som bygger på principen om anstaltsvård
skall tillkomma. När speeialsjukhus och vårdhem successivi ersätts av andra
boendeformer bör de vägledande principer för atl anordna kollektiva bosläder
gälla, som jag lidigare har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avvecklingsperiodens längd bestäms av flera faklorer. Den
sammanhänger sålunda med möjligheterna all genom olika åtgärder förhindra
nyintagningar och påskynda utskrivningar genom all bygga bosläder, ordna
service och daglig verksamhet efler varierande behov och på flera orler inom
elt landstingsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är medveten om att planeringen i de olika
landstingskommunerna, även med ett gemensaml och angeläget mål, kommer att
präglas av de skiftande förutsättningarna i olika landstingsområden. Ytterst
blir aweek-lingsperiodens längd beroende av de personella, ekonomiska och andra
resurser som vid varje tidpunkt kan avdelas för omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett vårdhem är inte en lämplig uppväxtmiljö. Psykiskl
utvecklingsstörda barns utveckling försvåras. Instilutionslivet där gör barnen
beroende av institutionernas rutiner i stället för att öppna möjligheter för
dem atl delta i samhällets gemenskap. Målel för omsorgsverksamheten är att alla
skall kunna leva ett normalt liv. Jag anser inte att vårdhem för barn och ungdomar
ger dem denna möjlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allteftersom barn och ungdomar växer upp är den naturliga
utflyilningen från vårdhemmen varje år relativt stor. Avvecklingen av dessa
vårdhem bör därför kunna ske relativt snabbi. Jag föreslår att nyintagningar av
barn och ungdomar för varaktigt boende i vårdhem inte skall få äga rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom uppbyggnad av elevhem och stöd till familjer som har
sina barn hemma bör avvecklingen kunna ske smidigt. Barnen kommer då att få en
bältre uppväxtmiljö och möjligheter att utvecklas på ett bättre sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelser om kvarvarande vårdhem för barn och ungdomar
bör las in i övergångsbestämmelser lill den nya omsorgslagen. Dessa återfinns
enligt milt förslag i en särskild promulgationslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även vårdhemför vuxna bör avvecklas. Avvecklingen har redan
påbörjats och den utvecklingen bör fortgå. Del är emellertid inte praktiskt
möjligt att genomföra en total avveckling förrän på längre sikt. Vuxna bör ges
möjlighet att bo i grupphem när ett eget boende inte är möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att bo på ett vårdhem, framför alll ett stort sådani, är
ofla alt leva hell utanför det vanliga samhället. På vårdhemmen finns allt som
behövs. Det gör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all det kan vara svårl för dem som bor där all komma
därifrån även för korlare perioder. Vårdhemmen varken ser ul eller fungerar som
ell hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många psykiskl utvecklingsstörda har dock under myckel
lång lid boll på vårdhem. Del är del enda hem de känner lill. Del är väsenlligl
all en ulflyllning från vårdhemmen lill boslad i grupphem sker med varsamhel
och med hänsynslagande lill och efter samråd med varje enskild individ.
Avvecklingen måste även ske med beaklande av de personella, ekonomiska och
andra resurser som vid varje tidpunkl kan avdelas för della ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avvecklingen
av vårdhemmen för vuxna bör alltså ske planeral och systematiskt Jag delar
omsorgsberedningens bedömning all det under avvecklingsperioden inle hell går
atl undvika nyintagningar men alt de så långt möjligl bör undvikas. Framför
allt bör det undvikas atl skriva in psykiskl ulvecklingsslörda i vårdhem långt
från hemorten. Jag föreslår därför i överensslämmelse med omsorgsberedningen
all som förulsättning för nyiniagning i vårdhem skall gälla all det föreligger
synnerliga skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under avvecklingsperioden bör bestämmelser även om vårdhem
för vuxna tas in genom övergångsbestämmelser i en promulgationslag till den nya
omsorgslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av de förberedelser som redan vidlagils eller är planerade anser jag
på samma säll som omsorgsberedningen all specialsjukhusens awecklingsperiod bör
kunna bli relafivt kort. F.n. är två specialsjukhus för vuxna och etl för barn
i drift Avvecklingen släller krav på etl intensifierat planeringsarbete mellan
specialsjukhusen och de landsfingskommuner som skall förbereda sig på alt ta
emol dem som skrivs ut. Det är därvid angelägel atl erfarenheler från de
senaste årens omfatlande avvecklingsprojekt vid några specialsjukhus las lill
vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår således att specialsjukhusen skall avvecklas
som vårdform inom omsorgerna. Även här delar jag omsorgsberedningens uppfattning
att nyiniagning skall ske bara när det föreligger synnerliga skäl. Även regler
om specialsjukhusen bör tas in i den tidigare nämnda promulgationslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgsberedningen har föreslagit atl de nuvarande
reglerna om vård oberoende av samtycke bör föras över till promulgationslagen i
avvaktan på ny lagstiftning med utgångspunkt i socialberedningens förslag om
ivångsvård för psykiskt störda. Jag ansluter mig till förslaget och återkommer
med närmare överväganden dels i avsnitt 2.10 om psykiskt utvecklingsstördas
inflyiande, dels i specialmoliveringen till förslagel till promulgationslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Undervisning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7.7 Förskolan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Förskolan upphör atl vara en del av
särskolan. Till följd härav skall psykiskt utvecklingsstörda förskolebarn
beredas plats i kommunernas förskolor på samma sätt som andra barn.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskommitténs förslag: Överensstämmer med mitl
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: De flesta tillstyrker att särförskolan
inordnas i den kommunala barnomsorgen. Några motsätter sig en splittring av den
nu sammanhållna särskolan. De erinrar om alt förskoleundervisning av psykiskl
ulvecklingsslörda barn släller andra krav på pedagogiska insalser än vad som
gäller för icke ulvecklingsslörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgsberedningens förslag: Överensstämmer med mill
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Förskola ulgör enligi 1967 års
omsorgslag en del av särskolan för psykiskl utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt socialljänsllagen åligger del kommunerna atl
bedriva förskole- och frilidshemsverksamhel för de barn som stadigvarande
vislas i kommunen. Barn skall anvisas plats i förskola fr.o.m. höstterminen det
år de fyller 6 år. Förskolan skall omfatta minsl 525 limmar om årel. Kommunerna
skall också genom uppsökande verksamhel la reda på vilka barn som av fysiska,
psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling och som av den
anledningen skall anvisas plats i förskola tidigare än enligt lagens
huvudregel. Dessa barn skall även i skolåldern med förtur anvisas plats i
fritidshem. Så gott som alla psykiskt utvecklingsstörda förskolebarn, som har
barnomsorg, går numera i kommunernas förskolor. I verkligheten har alltså
förskolan för psykiskl utvecklingsstörda i alll väsenlligt blivit en del av den
kommunala barnomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidiga pedagogiska insalser har särskilt stor betydelse
för psykiskt utvecklingsstörda barn. Sådana insalser kan ges i hemmet för barn
i de lägsta åldrarna och därefter lämpligen i förskola. Den kommunala
barnomsorgens ökande insatser för dessa barn är helt i linje med den moderna
synen på människor med funktionsnedsättning. Barnens förutsällningar att som
vuxna delta i samhällslivet är enligt min övertygelse beroende av all
integreringen börjar så tidigt som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom den utveckling som skelt har kommunerna i praktiken
ansvar för att även psykiskt utvecklingsstörda barn bereds plats i den
kommunala barnomsorgen. Landstingskommunernas ansvar för förskolan för psykiskt
utvecklingsstörda begränsas på grund härav numera i verkligheten till ett
ekonomiskt åtagande gentemot kommunerna och till vissa speciaiistinsat-ser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är övertygad om atl de psykiskl ulvecklingsslörda
barnens behov av utvecklingsfrämjande ålgärder kommer atl tillgodoses minsl
lika bra av den kommunala förskolan som för närvarande. Tiden är därför nu
mogen att bekräfta den utveckling som ägt rum och skapa en gemensam förskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingskommunernas ansvar för förskola bör alltså
upphöra. Detta innebär atl kommunerna enligt socialtjänstlagen blir skyldiga
att tilldela psykiskl utvecklingsstörda barn plals i förskola i enlighel med
reglerna om förtur och lidigare start än vid sex års ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kommunala förskolan är en generelll inriklad insals.
Kompetensen i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>yrkeskunnandet inrymmer i huvudsak del som är allmänt
kring barns utveckling. Det är viktigt att denna generella inriktning bibehålls
även efler huvudmannaskapsförändringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förutsättning för den föreslagna förändringen är dock
alt psykiskt ulvecklingsslörda barn får del särskilda pedagogiska slöd som de
behöver även i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De specialpedagogiska och rådgivande insatser, som
landstinget f.n. förmedlar, bör även forisällningsvis ulgöra
landslingskommunall ansvar. De förskollärare, lärare 1, som arbeiar inom
omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda har normalt speciallärarutbildning
utöver sin förskollärarexa-men. Omsorgssladgan (1968:146) innehåller
behörighetsvillkor för tjänst som lärare för förskoleundervisning i särskolan.
Tjänsterna är slalligl reglerade. Förskollärarna svarar för de
specialpedagogiska insaiserna i de landstingsdrivna förskolorna och för
integrerade förskolebarn. De fungerar som rådgivare och slöd ål kommunens
förskolepersonal som har psykiskl utvecklingsstörda barn i sina grupper. De
utgör således en specialresurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sådana förskollärare utgör även efter huvudmannaskapsförändringen
ett nödvändigt komplement som rådgivare ål den kommunala förskolepersonalen
och som slöd till del enskilda barnel och dess familj. Särskilda
förskolekonsulenter för rådgivning i pedagogiska frågor och för annal stöd bör
ingå i den landstingskommunala omsorgsverksamheten. De bör arbela med bl.a.
tidiga pedagogiska insatser för barnel i hemmel och även stå lill förfogande
för den kommunala förskolan i dess arbele med de psykiskl ulvecklingsslörda
barnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De insalser för förskolebarnen från psykolog, sjukgymnast
och arbetsterapeut som nu ställs lill förfogande av landstingskommunerna,
förutsätter jag skall fortsäiia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personliga assistenter för att tillgodose barnens
tillsyns- och omvårdnadsbehov vid kommunernas förskolor är kommunens egel
ansvarsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa landstingskommuner driver alltjämt förskolor för
psykiskt utvecklingsstörda barn i egen regi. Sammanlagl finns det 26 förskolor
fördelade på lio landstingskommuner och en landstingsfri kommun. Del går
inalles 136 barn i åldern 1-7 år i dessa förskolor (den 1 november 1983). Dessa
är i de flesla fall lokalmässigl integrerade i kommunala barnstugor. Endast etl
fålal ligger fristående och då som regel i anslutning lill de kvarvarande
vårdhemmen för barn. Som en följd av ändrat huvudmannaskap för förskolan för
psykiskt utvecklingsstörda barn går ansvarel för dessa barn i de kvarvarande
landstingskommunala förskolorna över lill de nya huvudmännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7.2 Skolan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande förhållanden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I skollagen (1962:319) finns bestämmelser om skolplikten
och hur den skall fullgöras. Lagen innehåller grundläggande bestämmelser om
bl.a. grundsko-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lan, där de flesta fullgör sin skolplikt Kommunerna är
huvudmän för grundskolan. För barn som på grund av synskada, dövhet eller
hör.sel- eller talskada inte kan följa undervisningen i grundskolan anvisar
lagen den tioåriga specialskolan för vilken staten är huvudman. För dessa barn
är skolpliktsliden elt år längre än för barn i allmänhet. I lagen finns också
grundläggande bestämmelser om gymnasieskolan för vilken kommuner och,
beiräftände vissa sludievägar, landstingskommuner är huvudmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skollagen innehåller emellertid inga beslämmelser om
ulbildningen för psykiskl ulvecklingsslörda barn och ungomar som inle kan gå i
grundskolan och gymnasieskolan. Enligt 6 § skollagen gäller om undervisning av
vissa psykiskl ulvecklingsslörda beslämmelser i omsorgslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgslagen innehåller bestämmelser om särskolplikt som
upphör senasl vid 21 eller i vissa fall 23 års ålder, saml beslämmelser om
särskolan, för vilken landstingskommunerna är huvudmän. I omsorgslagen finns
också beslämmelser om undervisning i den statliga specialskolan av vissa
psykiskt utvecklingsstörda med ytterligare handikapp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En del av omsorgslagens bestämmelser är ulformade med
skollagens bestämmelser som förebilder. På vissa punkter hänvisas till
skollagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Planer på en ny skollag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I belänkandet (DS U 1981:4) Skollagen har
skolförfaltningsutredningen (U 1979:12) lagt fram förslag till en ny skollag.
Förslagel innebär huvudsakligen en författningsteknisk och språklig översyn av
den nuvarande skollagen. Belänkandet har remissbehandlals. Beredningsarbete
pågår med sikte på atl riksdagen år 1985 skall kunna föreläggas förslag till en
ny skollag, som kan träda i kraft den 1 juli 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskommittén</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskommittén har föreslagit att särskolplikten skall
ersättas av vanlig skolphkl och att särskolan (utom särförskolan) skall
inordnas i del allmänna skolväsendet med kommunall huvudmannaskap. Vidare har
kommittén föreslagil atl de psykiskl utvecklingsstörda ungdomarna ges rätt till
gymnasieskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många remissinstanser anser att nuvarande särskolplikt
lill 21 eller i vissa fall 23 års ålder skall vara kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En så gott som enig remissopinion förordar atl det
landstingskommunala huvudmannaskapet för särskolan behålls tills vidare. Enligt
remissinstanserna har kommittén inte gett fullgoda garanlier för atl etl
ändrat huvudmannaskap leder till förbättringar för de psykiskt
utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna är dock i allmänhet positiva fill ett
närmande mellan särskolan och grundskolan genom alt särskolan i delar som
motsvarar grundskolan regleras i skollagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgsberedningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgsberedningen föreslår atl särskolan, såvill gäller
grundsärskolan, träningsskolan och yrkessärskolan, bibehålls som särskild
skolform med landstingskommunalt huvudmannaskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår atl bestämmelser om särskolan i dessa
delar förs in i den nya skollagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om skolplikten föreslår beredningen att samma
regler skall gälla som för dem som utan alt vara psykiskl utvecklingsstörda går
i specialskolan. Det innebär atl skolplikten upphör senasl vid 17 års ålder.
Ungdomarna skall dock ha rätl lill skolundervisning till 21 års ålder och
möjlighel att i särskilda fall fortsätta lill 23 års ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar uppfattningen att skolplikten och
skolundervisningen för psykiskl ulvecklingsslörda barn och ungdomar bör
regleras i skollagen. Sialsrådel Göransson är ense med mig om detla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag nyss nämnde planeras en proposition med förslag
till ny skollag, som kan träda i kraft den 1 juli 1986. Statsrådet Göransson
får i det sammanhanget återkomma till dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7.3 VuxenutbUdningen Nuvarande förhållanden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxenutbildning är en samlingsbeteckning för
utbildningsverksamhet och folkbildning i många olika former och med delvis
olika mål. Till vuxenutbildning räknas bl.a. grundvux, komvux, utbildning vid
folkhögskolor, studieförbundens studiecirkelverksamhet samt
arbetsmarknadsutbildningen. Grundläggande beslämmelser om grundvux och komvux
finns i vuxenutbildningslagen (1984:1118), som träder i krafl den 1 juli 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med grundvux avses utbildning som syftar till att ge vuxna
grundläggande färdigheter i atl läsa, skriva och räkna. Varje kommun skall i
mån av behov anordna grundvux. Lagens bestämmelser om grundvux gäller inte
vuxna som behöver undervisning motsvarande särskolans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med komvux avses sådan allmän och yrkesinriklad ulbildning
som syftar till att ge vuxna möjlighet all skaffa sig kompetens molsvarande den
som ungdomar får genom grundskolan och gymnasieskolan. Komvux kan även erbjuda
yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå utan molsvarighel i gymnasieskolan.
Komvux får anordnas av kommuner och landstingskommuner. De senare får anordna
kurser endasl på gymnasial nivå inom områdena vård, jordbruk, skogsbruk och
Irädgårdsnäring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slaten lämnar bidrag till grundvux och komvux. Bidragen
avser huvudsakligen kostnader för skolledare och lärare. Dessa har slalligl
reglerade tjänster.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slalen lämnar också bidrag lill folkhögskolor och lill
sludieförbundens studiecirkelverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De psykiskl utvecklingsstördas behov av vuxenutbildning
lillgodoses bl.a, genom vissa kurser och studiecirklar vid folkhögskolor resp.
studieförbund. Härlill kommer den försöksverksamhel med särvux som
landstingskommunerna sedan elt antal år bedriver med visst slalsbidrag. Särvux
är ell slags molsvarighel till grundvux och komvux.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskommittén</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskommitlén har föreslagit alt särvux skall göras
reguljär och inordnas i komvux som en särskild skolform för vuxna psykiskl
ulvecklingsslörda, Särvux skall därvid enligt förslagel lill silt innehåll
motsvara den undervisning som ges inom särskolans olika former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onisorgsberednlngen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgsberedningen anser att konsekvenserna av atl överföra
särvux lill grundvux och komvux inte är tillräckligt uiredda. Formerna för en
reguljär särvux och finansieringen av den bör utredas ytterligare av
skolöverstyrelsen under medverkan från socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening behöver vuxna psykiskl utvecklingsstörda
vuxenutbildning minst lika väl som andra. Studieförbund, folkhögskolor och
inte minst landstingskommunerna genom särvux har försökt tillgodose behovet av
undervisning för dem. Jag anser att det folkbildningsarbete för psykiskt utvecklingsstörda
vuxna, som studieförbund och folkhögskolor bedriver är vikUgt och därför bör
fortsätta och helst också ulvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min uppfattning bör dock en kompetensinriktad
vuxenutbildning, motsvarande särskolan, utvecklas genom att den f.n. försöksvis
bedrivna vuxensärskolan (särvux) formaliseras som skolform. Syftet bör vara atl
den, tillsammans med andra undervisningsformer, kommer i nivå med vad som bl.a.
genom komvux och grundvux står till förfogande för övriga i samhället.
Försöksverksamheten med särvux, som pågår sedan elt antal år, har visat att
behovet av sådan utbildning är slorl. Detta behov kommer att förstärkas i och
med att skolplikten för psykiskt utvecklingsstörda ändras från 21 till 17 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar omsorgsberedningens uppfattning att konsekvenserna
av atl överföra särvux till grundvux och komvux inle är tillräckligt utredda.
Formerna för hur särvux bör permanentas bör därför ulredas ytterligare innan
beslut om särvux tas. Det bör uppdras åt skolöverstyrelsen atl ytterligare
utreda denna fråga och att beräkna kostnaderna för en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>permanentning av särvux samt all i samråd med
socialstyrelsen lämna förslag till finansiering. Jag ämnar föreslå regeringen
att meddela elt sådant uppdrag. Tills vidare bör verksamhelen fortsätta i
nuvarande form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7.4 Regionala insatser på skolområdet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Även insalser för flerhandikappade elever i
särskolan skall ingå i arbetsområdet för de planeringsberedningar som finns vid
vissa länsskolnämnder. Till dessa länsskolnämnder skall också föras över
nuvarande regionala lärartjänster för undervisning av blinda psykiskl
ulvecklingsslörda och döva psykiskl ulvecklingsslörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgsberedningens förslag överensslämmer med mill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: För regional samverkan i fråga om
undervisning för elever med handikapp är landet indelat i fem
planeringsregioner med Malmö, Göteborg, Solna, Örebro och Umeå som huvudorter.
I varje region finns del en planeringsberedning, som är knuten till den
länsskolnämnd som finns på regionens huvudort Planeringsberedningen har till
uppgifl alt samordna insatserna i regionen för i första hand elever med
handikapp i grundskolan, sameskolan, specialskolan och den kommunala
gymnasieskolan. Beredningen skall planera så all befintliga resurser utnyttjas
på bästa möjliga sätt. Bestämmelser finns i förordningen (1984:75) om regional
samverkan i fråga om undervisning för elever med handikapp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom särskolan finns ett stort antal flerhandikappade
elever. För dessa behövs ofta regionala insatser. Därför bör insatser för
flerhandikappade elever i särskolan ingå i arbetsområdet för
planeringsberedningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I landstingskommunerna finns fem s.k. regionala tjänster
som BU-lärare (för blinda utvecklingsstörda) och lika många som DU-lärare (för
döva utvecklingsstörda). Slalsbidrag lämnas till dessa tio ijänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av integrationsutredningens slutbetänkande
(SOU 1982:19) Handikappade elever i det allmänna skolväsendet lade regeringen
hösten 1983 fram propositionen (1983/84:27) om åtgärder för elever med
handikapp i det allmänna skolväsendet m.m. I propositionen uttalade sialsrådel
Göransson all han i avvaktan på beredningen av omsorgskommitléns belänkande
inte var beredd att föreslå någon ändring av huvudmannaskapet för tjänsterna
som BU- och DU-lärare (prop. s. 25 och 29).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har samråtl med statsrådet Göransson och vi delar båda
omsorgsberedningens uppfattning att de lio tjänslerna bör knylas lill de
länsskolnämnder där planeringsberedningar är inrällade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Tillsyn Mitt förslag: Socialstyrelsen har tillsyn över
omsorgsverksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskommitténs förslag: Överensslämmer med milt
förslag. Därutöver föreslås att landstingskommunerna själva svarar för den
lokala tillsynen genom enskilda ledamöter (tillsynsmän) i den ansvariga nämnden
eller genom en grupp av personer (lillsynsgrupp).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Flertalel poängterar behovet av en
stark slallig Ullsyn i fråga om omsorgen om handikappade, särskilt i lider med
ekonomiska svårigheter. Önskvärdheten av ell fortsatt konstruktivt samarbete
mellan socialstyrelsen och huvudmännen undersiryks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgsberedningens förslag: Överensslämmer med mitt
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Omsorgsverksamheten är under
slark ulveckling och det är därför viktigt alt goda erfarenheter från ett
landstingsområde kan överföras till övriga. Det är nalurliglvis lika väsenlligt
alt dåliga erfarenheter förs vidare så att samma misstag inle upprepas.
Socialstyrelsen bör här liksom hillills ha en viklig roll. Styrelsen har stor
erfarenhel och kompelens på området. Detta bör vara etl stöd för
landstingskommunerna och kommunerna i det pågående förändringsarbetet.
Socialstyrelsen skall således liksom hittills vara lillsynsmyndighel och ha
rätt att inspektera verksamheten hos de olika huvudmännen och föreslå
förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser det självklart att de ansvariga
landsfingspolitikerna gör sig väl förtrogna med den verksamhet de har ansvarel
för. Detta skall inle behöva lagregleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Över enskild verksamhet föreslår jag att
omsorgshuvudmannen, vid sidan av socialstyrelsen, skall ha elt tillsynsansvar.
Jag återkommer fill detla i avsnill 2.9.3 om enskild verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna bör liksom nu ha
lillsyn över särskolan. Statsrådet Göransson återkommer till denna fråga i samband
med förslagel till en ny skollag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.9 Vissa särskilda frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.9.7 Omsorgsnämnden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Ledningen av de särskilda omsorgerna utövas
av en omsorgsnämnd. Landstingen får tillsätta en särskild omsorgsnämnd eller
uppdra åt en annan nämnd att vara omsorgsnämnd. Har detta inte skett, är
förvaltningsutskottet omsorgsnämnd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskommittén: Kommillén föreslår, i anslutning lill
sina överväganden om samordnad habihlering, att särskilda habiliteringsnämnder
inrättas samt atl landstingskommunerna får tillsätta etl eller flera organ för
att under habilileringsnämnden leda verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Inställningen sammanhänger med
instansernas syn på förslaget om samordnad habilitering. Begreppel
"habililering" anses av vissa alliför svårförslåeligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgsberedningens förslag: Överensslämmer med mitt
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Enligt 1967 års omsorgslag ulövas
ledningen av verksamhelen enligt lagen av en omsorgsslyrelse,
Landsiingskommunen får tillsäUa en särskild omsorgsslyrelse eller uppdra ål en
annan nämnd au vara omsorgsslyrelse. Om landstinget inte har tillsatt en
särskild omsorgsslyrelse eller uppdragit åt en annan nämnd att vara
omsorgsslyrelse blir hälso- och sjukvårdsnämnden (sjukvårdsstyrelsen)
automatiskt omsorgsslyrelse. Landstingskommunen fär överlåta ledningen av
särskolan på skolstyrelsen i den kommun där särskolan är belägen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omsorgsverksamhelen
enligi den nu föreslagna lagen kommer atl i minsl lika slor ulslräckning som
hittills ställa belydande krav på en akliv polilisk ledning. Jag anser därför,
på samma sätl som kommillén och remissinstanserna, atl del finns skäl som
talar för atl omsorgsverksamhelen liksom hittills bör ledas av en särskild
nämnd. Den bör som omsorgsberedningen har funnii lämpligen kallas omsorgsnämnd.
Omsorgsnämnden bör också enligt huvudregeln svara för särskolan. Landstinget
bör dock ha möjlighet all - också liksom hittills - uppdra ål någon annan nämnd
alt vara omsorgsnämnd, l.ex. den sociala nämnden eller en nämnd med särskild
uppgifl atl svara för samordnad habililering. Liksom nu bör också en
reservregel finnas för del fall landsiingskommunen inte utser någon särskild
nämnd all vara omsorgsnämnd. Då bör i fortsättningen förvaltningsutskoltel och
inle hälso- och sjukvårdsnämnden ha ansvaret för lagens genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen
har i december 1984 förelagt riksdagen en proposilion om en friare
nämndorganisalion i landstingskommunerna (prop. 1984/85:98). I propositionen
föreslås bl.a. en lag om möjlighel för landslingen atl inräila särskilda organ
under i princip alla centrala nämnder, således även under omsorgsstyrelsen.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1986. Mot denna bakgrund har jag
inte tagit upp omsorgskommilléns molsvarande förslag i milt förslag till ny
omsorgslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:39.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.9.2 Personal m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: För verksamheten med de särskilda omsorgerna
skall det finnas den personal som behövs för att meddela god omsorg. Regeringen
får meddela föreskrifter om behörighet lill och lillsäUning av ijänsler. Regeringen
får överlåta ål socialstyrelsen atl meddela sådana föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskommitténs förslag: Kommillén har inle särskili
behandlat frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Etl fålal inslanser har berört frågan.
Socialstyrelsen har föreslagil en regel molsvarande mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgsberedningens förslag: Överensslämmer med mitt
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: I 1967 års omsorgslag finns
bestämmelser om alt det hos omsorgsstyrelsen skall finnas ijänster som
särskolchef, vårdchef och överläkare. Varken kommittén eller beredningen har
funnit behov av att ha kvar sådana föreskrifter. Däremot har beredningen funnii
skäl alt i den nya omsorgslagen föra in en allmän beslämmelse om krav på
kvalificerad personal i omsorgsverksamheten. Motsvarande beslämmelse återfinns
i hälso- och sjukvårdslagen och i det förslag till ny tandvårdslag som nyligen
har förelagts riksdagen (prop. 1984/85:79).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillgången lill en kvalificerad personal är en lika viklig
förutsätining inom omsorgsverksamhelen som inom hälso- och sjukvården för alt
landslingen skall kunna fullgöra sitt ansvar. Jag vill underslryka personalens
slora betydelse för verksamhetens kvalitet. Det bör ankomma på huvudmannen
själv atl bestämma vilken personal som skall finnas. Personalen måste dock
alllid uppfylla de ulbildnings- och kompelenskrav som kan finnas uppslällda.
Jag erinrar här om de överväganden som omsorgskommittén gjorde i fråga om en
förbätlrad vårdutbildning med inrikining på omsorgsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För vissa av de befattningshavare som skall finnas enligt
1967 års omsorgslag har behörighetsbestämmelser för innehav av tjänslerna utfärdats.
Bestämmelserna finns intagna i omsorgsstadgan. Liksom för personal inom hälso-
och sjukvården och landvården anser jag all del även i fortsättningen kan
finnas ett behov av sådana beslämmelser för verksamhelen med de särskilda
omsorgerna, Föreskrifier om detta bör meddelas av regeringen eller, efler
regeringens bemyndigande, socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En del av personalbestämmelserna i nuvarande omsorgslag
och omsorgs-stadga avser särskolchef. reklor och lärare i särskolan, Mina nu
redovisade överväganden avser inte sådan personal. Frågor om bestämmelser om
särskolans personal får behandlas i samband med förslagel lill ny skollag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.9.3 Enskild verksamhel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Om en enskild huvudman vill driva verksamhel
för psykiskt utvecklingsstörda i form av dagcenter, korltidsvislelse, elevhems-
eller grupphemsboende skall lillslånd liksom hittills sökas hos
socialstyrelsen. Tillslånd får dock inle lämnas ulan all omsorgsnämnden har
lillslyrkl </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:9.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enskild verksamhet skall stå under tillsyn, förulom av
socialstyrelsen, av omsorgsnämnden. Nämnden får rätt atl inspeklera
verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen får förelägga en enskild huvudman att
avhjälpa etl missförhållande eller, om missförhållandet är allvarligt, förbjuda
fortsall verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med
mill förslag, Kommillén föreslår även en särskild regel i fråga om sommargårds-
eller annan liknande verksamhel för kort tid, för vilken lillstånd enligt
förslaget skall sökas hos länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Flertalet lämnar förslagel utan
erinran. Socialstyrelsen har ansell landsfingskommunernas föreslagna vetorätt
omoliverad och föreslagil att den ersätts med yttranderätt. Landstingsförbundet
har å andra sidan menal all del förefaller mindre prakiiskl att låta en annan
myndighel än omsorgsnämnden meddela lillslånd, när nämnden skall ha ell så
avgörande ansvar för verksamhelen som förslagel anger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgsberedningens förslag: Överensstämmer med mill
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Enligt 1967 års omsorgslag får
andra än slalen eller landstingskommunerna driva inrättningar eller andra
verksamheter som innefallar yrkesmässigt bedriven vård eller undervisning av
psykiskt utvecklingsstörda endast efler godkännande av socialstyrelsen eller -
i fråga om skola - skolöverstyrelsen. Om en godkänd inrättning eller verksamhet
inte drivs på ell tillfredssiällande sätt eller om det föreligger något annat
uppenbarl missförhållande, kan godkännandet återkallas. Ett beslut om
ålerkallelse gäller omedelbarl. om inte annal förordnas. Den som driver enskild
verksamhet ulan lillslånd kan dömas lill böler eller fängelse i högst sex
månader. Enligi omsorgssladgan utövar omsorgsslyrelsen viss tillsyn över
privata inrättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En inte hell obetydlig del av de nuvarande omsorgerna för
psykiskl utvecklingsstörda ges formellt av privala huvudmän. Det gäller främsl
vårdhem. I prakliken ulgör dessa emellertid en del av landstingskommunernas
verksamhel, eflersom alla vårdplatser slälls till landstingens förfogande och
ulnylljas av dem. De ingår också regelmässigl i landstingskommunernas
planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den reglering, som jag nu förordar, överensstämmer i alll
väsenlligl med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den nuvarande. Landstingskommunerna ges dock en någol
slarkare möjlighel att påverka lillkomsten av nya verksamheter, Della får ses
mol bakgrund av det tidigare starki uttalade önskemålet om en omslruklurering
av boendel från insfilutioner lill mindre enheter. Landstingen bör också i
fortsältningen innefatta den enskilda verksamhelen i sin konfinuerliga
planering. Vidare har jag liksom omsorgsberedningen avslåll från alt i den nya
lagen föreslå sanktioner för broll mol lillståndsplikten. Jag anser alt det
saknas egentligt behov av slraffrälisliga eller andra korrektionsmedel i dessa
fall, eftersom en avgörande förutsättning för den enskilda verksamhetens
bedrivande i realiteten är all den har landslingels förtroende i samarbelel dem
emellan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mina här redovisade överväganden och förslag gäller inle
undervisning i enskild regi. Frågor om sådan verksamhel får behandlas i samband
med förslaget lill ny skollag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.9.4 Överklagande av beslut</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Omsorgsnämndens beslui i fråga om särskilda
omsorger åt enskild får överklagas av denne eller hans ställföreträdare genom
besvär. Överklagandet sker hos länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Besluiei gäller omedelbarl, men domstol får förordna att
dess beslut skall verkställas först sedan del har vunnil laga krafl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskommitténs förslag: Överensstämmer lill sin
innebörd med mill förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Det fåtal inslanser som lar upp frågan,
lill vilka hör kommun- och landslingsförbunden, har kriiiseral
kommilléförslaget huvudsakligen på den gmnden att kommiltén anvisar
domstolsavgöranden som en väg atl slita kompetenstvister mellan socialtjänsten
och de särskilda omsorgerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgsberedningens förslag: Överensstämmer med mill
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Enligt 1967 års omsorgslag får
talan mot beslut varigenom omsorg vägrats enligt lagen föras hos
socialstyrelsen genom besvär. Möjligheten atl anföra förvallningsbesvär mol
sädana beslui föreligger alliså redan enligi nuvarande lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som skiljer den nuvarande lagen från del förslag, som
jag nu lägger fram, är därför enligt min mening främsl frågan om vilken
myndighet som skall överpröva elt beslut atl vägra den enskilde särskilda
omsorger. Här har omsorgskommitlén anslulil sig lill samma ordning som valdes i
samband med socialtjänstlagens införande, dvs. all domstol och inle förvaliningsmyndighei
bör svara för överprövningen. Jag kan, liksom omsorgskommittén och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>omsorgsberedningen , inte se annat än att beslut atl vägra
särskilda omsorger av rättssäkerhetsskäl måste kunna överklagas även enligt den
nya lagen. Det här åsyftade rättssäkerhetskravet kan inte tillgodoses genom en
möjlighet till enbart kommunalbesvär. Någol skäl att, som landstings- och
kommunförbundens företrädare hävdat inom omsorgsberedningen, frångå den
nuvarande ordningen med förvaltningsbesvär har jag därför inte funnit. När det
gäller valet av överprövande instans vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom länsrättens kompetensområde ligger i dag bl.a. frågor
om bistånd enligt socialtjänstlagen. Rätten till särskilda omsorger enligt den
föreslagna lagen gäller besläktade frågor, vilka har minst lika stor betydelse
för den enskilde i personligl hänseende. Dessa frågor inrymmer vikliga
rättsliga bedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningsdomstolarna har alltså redan erfarenhet av att
handlägga mål av likartat slag. De har också skaffat sig betydande erfarenhet
när det gäller alt införskaffa erforderlig medicinsk, social eller annan
sakkunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsammantaget talar dessa omsländigheter enligt min
mening för atl länsrätten skall vara besvärsmyndighet i första instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor om överklagande av beslut som rör undervisning får
behandlas i samband med förslaget till ny skollag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.10 Psykiskt utvecklingsstördas inflytande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: De särskilda omsorgerna skall ges på den
psykiskt utvecklingsstördes egen begäran. Om han är under 15 år eller annars ur
stånd att avge en bindande viljeförklaring, skall de särskilda omsorgerna ges
på begäran av vårdnadshavare, förmyndare eller god man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nuvarande reglerna om vård oberoende av samtycke förs
över till en promulgationslag, för att gälla i avvaktan på ny lagsfiftning med
utgångspunkt i socialberedningens förslag om tvångsvård för psykiskt störda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingskommunerna skall samverka med organisationer som
företräder psykiskt utvecklingsstörda. Samråd skall fortlöpande ske med den
psykiskt utvecklingsstördes närstående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskommitténs förslag: Nuvarande bestämmelser om
åtgärder oberoende av samtycke ersätts av regler om samtycke frän den enskilde
själv eller hans företrädare. Alla insatser för en handikappad skall utformas
och genomföras i samförstånd med honom själv. Om del är fråga om insatser av
större betydelse för den handikappades livsföring, skall godkännande inhämtas
av vårdnadshavaren, om den handikappade är under 15 år. Om den, som har fyllt
15 år, inte är i stånd att uttrycka en egen vilja, skall sådana insatser
godkännas av förmyndare eller av god man. När det är lämpligl skall samråd ske
med vårdnadshavare eller annan närstående, med kontaktperson, god man eller
förmyndare. </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4
Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 176</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagsliflningen bör ses som en försökslagstiftning, som
efler förslagsvis Ire år las upp lill förnyad prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Habilileringsnämnden skall samverka med
handikapporganisalioner, när del är lämpligl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Majoriteten av remissinslanserna delar
eller har inte haft något all erinra mot kommitténs uppfallning atl en ny
handikapplag inle skall innehålla beslämmelser om tvångsåtgärder. Övriga
ställer sig tveksamma lill eller avslyrker förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De flesla remissinstanser, som tar upp frågan, menar all
omsorgsnämnden bör åläggas en obligatorisk skyldighet atl samverka med
organisafioner som förelräder psykiskl ulvecklingsslörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgsberedningens förslag: Överensslämmer med mill
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: 35 § i 1967 års omsorgslag anger
förutsättningar för att på närmare angivna grunder och efler etl särskili
beslulsförfarande bereda vård oberoende av samtycke i specialsjukhus och
värdhem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslämmelsen har under del senasle årliondel använls i
lilen omfattning. Omsorgskommitlén har lagit fasta på bl.a. detla och
föreslagit all möjligheten all bereda tvångsvis vård las borl på försök. En
genomgång av de olika grunderna för meddelade tvångsbeslut har lelt kommittén
till uppfattningen atl flerlalel är ultryck för en föråldrad syn och all del
saknas behov av atl ha någon av dem kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén delar upp sin argumentation i tre delar efter
behovskategorier; psykiskt utvecklingsstörda under 15 år samt utvecklingsstörda
över 15 år som inle är respektive är i slånd alt uttrycka en egen vilja. Gränsdragningen
vid 15 år ansluter lill de nuvarande reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belräffande unga under 15 år finner kommittén att det inle
finns behov av särskilda bestämmelser om vård oberoende av samlycke vid sidan
av den vård som kan komma lill slånd med vårdnadshavarens medverkan eller med
stöd av lagen (1980:621) med särskilda beslämmelser om vård av unga (LVU). Jag
delar den uppfaiiningen. Jag har i del föregående starkt understrukit
önskvärdheten av att psykiskt utvecklingsstörda barn får växa upp hos sina
föräldrar och behovet av atl genom siödinsalser i hemmen underläila en sådan
utveckling. En möjlighel atl mol föräldrarnas vilja ivinga barnel till en annan
miljö rimmar illa med detta synsätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad därefter gäller psykiskl utvecklingsstörda över 15 år,
som inte är i slånd alt uttrycka en egen vilja, hävdar kommittén all del inte
rör sig om ivångsvård i egenllig mening. Det gäller närmast atl finna rättsliga
garantier för all deras intressen bevakas av någon utomstående. Kommiltén anser
det tillräckligt alt ålgärder av mer ingripande betydelse, l.ex. placering på
etl grupphem, kan vidtas efler godkännande av vårdnadshavare, särskilt
förordnad förmyndare eller god man. Någon remissinstans har uttryckl all
rättssäkerheten inle får sältas ur spel genom all förmyndare och gode män</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alltför lättvindigt medger inskrivningar. Jag tror. liksom
omsorgsberedningen, all en sådan oro är obefogad och atl rättssäkerheten kan
fulll lillfredsställande garanleras genom den ordning som kommillén har
förespråkat Jag har grundal miu förslag lill lag på detta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad
slutligen gäller de psykiskt utvecklingsstörda över 15 år, som kan uilrycka en
egen vilja, menar alliså kommillén all del saknas behov av att ivinga på dem
ålgärder inom omsorgerna, som de själva inle önskar. Störst tveksamhet
uttrycker kommiltén i fråga om möjligheten all avvara den grund, som f.n. ger
möjlighel lill vård av den som är ur stånd au ta vård om sig själv. Kommillén
finner dock all behovel av ivingande ålgärder minskar, om samhällets slöd ges i
en utformning som realisliskl men varsamt förbereder en förändrad hemsilualion
under andra förhållanden, l.ex. i grupphem. För en lilen grupp psykiskl
ulvecklingsslörda med asocialt beleende - missbruk, prostitution, kriminalitet
- menar kommittén atl tillämpningen av annan lagstiftning är bällre ägnad alt
användas. Kommiltén avser här LVU, lagen (1966:293) om beredande av sluten
psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV) och lagen (1981:1243) om vård av
missbrukare i vissa fall (LVM). Flera remissinstanser har ullryckl iveksamhel
lill förslagel i denna del, främst under åberopande av atl förslagel, om det
genomförs, skulle kunna medföra ett oönskat tryck på den slutna psykiatriska
vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgsberedningen har för sin del enhälligt menat att det
saknas behov av vård oberoende av samtycke inom omsorgerna om psykiskt
ulvecklingsslörda. Alt vårdas inom omsorgerna skall vara en rättighet, inte
ett tvång. Omhändertagandefilosofin måste brytas, den enskildes inflytande över
sin egen situation respekteras. Några regler om vård oberoende av samtycke bör
därför enligt beredningen inte återfinnas i en ny omsorgslag. Den bör i stället
klart uttrycka atl alla omsorger skall ges enbari på begäran av den psykiskt
ulvecklingsslörde själv. Undanlag bör medges endast i fråga om dem som på grund
av sin ungdom eller graden av psykisk utvecklingsstörning inte kan avge en
bindande viljeförklaring, dvs. de två första grupperna, som jag nyss har
redogjort för.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Emellertid
har beredningen också konslaleral alt socialberedningen nyligen har avgivii
belänkandel (SOU 1984:64) Psykiatrin, tvånget och rättssäkerheten. I
betänkandet berörs vissa frågor med nära anknytning till den nu akluella. En
sådan fråga är den om påföljder för brolt som begås av psykiskl
utvecklingsstörda, där de nuvarande påföljdsreglerna bygger på reglerna om vård
oberoende av samtycke i 1967 års omsorgslag. Betänkandet bereds f.n. i
socialdepartementet. I avvaktan på ställningstagande till socialberedningens
förslag har omsorgsberedningen valt att föra över de nuvarande reglerna om vård
oberoende av samtycke till en särskild lag om införande av den nya
omsorgslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser
atl omsorgsberedningens val är klokt och föreslår att det följs. Jag har i
frågan samråtl med statsrådet Sigurdsen, som har ulfäsl sig atl särskilt bevaka
frågan om vård oberoende av samtycke av psykiskt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utvecklingsstörda vid den fortsatta beredningen av
socialberedningens ovannämnda förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mina överväganden och förslag avser inte undervisning för
psykiskl utvecklingsstörda barn och ungdomar. Skolplikten innebär etl tvång
både för dem och för andra barn. Hithörande frågor får behandlas i samband med
förslaget till ny skollag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad därefter gäller frågan om samverkan med psykiskt
utvecklingsstördas organisationer, delar jag omsorgsberedningens på
remissinsiansernas grundade uppfattning, att det bör framgå av lagen att de
ansvariga huvudmännen är skyldiga att i utformningen av de särskilda omsorgerna
samverka med dessa. Organisationerna har genom nära kontakt med psykiskt utvecklingsstörda
och deras anhöriga stor kunskap om vad de enskilda individerna behöver för att
målel för omsorgsverksamheten skall uppfyllas. Det är vikfigt att samverkan får
etl reellt innehåll och att organisationerna får eu inflyiande över verksamheten
som gör att befintliga resurser ulnyttjas på bästa säll. En bra samverkansform
kan, som beredningen framhåller, vara atl en representant för organisalionerna
och omsorgsnämnden genom besök följer verksamheten vid institutioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen delar jag omsorgskommitténs och
omsorgsberedningens uppfattning, att det av lagen bör framgå skyldighet för
omsorgshuvudmannen atl hålla kontakt med och aktivt samråda med den psykiskl
utvecklingsslördes anhöriga och andra närstående. Jag hänvisar här till de
närmare uttalanden som görs i specialmofiveringen (10§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.11 Forskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskommitténs förslag: Kommittén föreslår en
fristående programgrupp med representanter från forskarna, huvudmännen,
personalen, intresseorganisationerna, handikappinstitutet, statliga myndigheler
och de som skall initiera forskning. Kommittén föreslår vidare en särskild
professur i habilitering med tvärvetenskaplig inriktning eftersom forskning
kring handikapp berör en rad discipliner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som
kommenterar kommitténs förslag till forskning och utveckling delar
uppfattningen atl detta är ett eftersatt område. Beträffande den särskilda
programgruppen är meningarna delade. Några anser att delegationen för social
forskning och handikappinstitutet bör kunna fylla denna funktion inom sin
ordinarie verksamhet. Universitets- och högskoleämbetet ifrågasätter om del är
möjligt att inrätta en handikapprofessur med de kvalifikalioner som kommittén
anger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mina överväganden: Forsknings- och utvecklingsinsatser
inom handikappområdet är mycket angelägna. Handikappforskningen har utvecklats
olika långt på skilda områden. Beträffande vissa handikappgruppers problem</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>finns
relativt omfattande forskning inom vissa sektorer. För andra grupper har
forskningen främst inriktats på mer speciella frågeställningar. Generellt sett
gäller dock för handikappforskningen att vitala forskningsuppgifter kvarstår
atl lösa på praktiskt taget alla områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Handikappforskningens
slällning behöver därför stärkas. Forskningsrådsnämnden har i detta syfte
bildat en handikappforskningsgrupp - forskningsrådsnämndens handikappkommitté
- vilken är brett sammansatt och består av företrädare för olika
forskningsorgan, handikapprörelsen och olika avnämargrupper. Gruppen skall
bl.a. initiera och stimulera till handikappforskning och medverka vid
samordning och prioritering av olika forskningsuppgifter. Det är angelägel att
denna grupp också mera allmänt kan medverka till att stärka
handikappforskningens ställning, t.ex. genom att åstadkomma en starkare
anknylning av handikappforskning till universitet och högskolor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
har en särskild inifiativgrupp bildats i socialdepartementet för initiering av
handikappforskning. Gruppen har knutits fill delegationen för social forskning
(DSF). Gruppen skall med utgångspunkt från DSF;s verksamhetsområde kartlägga
den forskning som förekommer inom handikappområdet och de problem den brottas
med, ta fram och peka ut områden där forskningen är bristfällig och föreslå
åtgärder för samordning av forsknings- och utvecklingsinsatser m.m. I gruppen
ingår bl.a. företrädare för socialdepartementet, utbildningsdepartementet, DSF,
de båda kommun-förbunden och forskningsrådsnämndens handikappkommitté.
Kommitténs förslag om en särskild programgrupp för initiering av forskning inom
handikappområdet kan härmed anses genomförd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.12
Genomförande och ekonomiska konsekvenser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har bedömt det angeläget att den nya lagen träder i kraft så snart som möjligt.
För ett ikraftträdande den 1 januari 1986 talar att det skulle överensstämma
med förtroendemännens mandattid och underlätta genomförandet av en ny
organisation i vissa landsting. Ett ikraftträdande den 1 juli 1986 skulle å
andra sidan möjliggöra dels en erforderlig förberedelsetid, dels en samordning
med en ny skollag, vilken bör träda i kraft vid ett läsårsskifte. Jag har mot
denna bakgrund stannat för att lagen bör träda i kraft den 1 juli 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingskommunernas
kostnader för den nuvarande omsorgsverksamheten enligt 1967 års omsorgslag kan
beräknas uppgå till ca 5,9 miljarder kronor (år 1983). Statsbidraget till
särskolan uppgick budgetåret 1983/84 till ca 450 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkterna
för omsorgsberedningens och mina överväganden har varit att de skulle leda fram
till förslag om förbättringar för psykiskt utvecklingsstörda samtidigt som
samhällets totala kostnader inom detta område till följd av denna reform inte
får öka.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har föreslagil att särförskolan upphör och all
psykiskl ulvecklingsslörda förskolebarn bereds plals i kommunernas
förskoleverksamhel. Jag beräknar en kostnadsökning med ca 160 milj. kr. för
kommunerna. Denna ökning motsvaras av en kostnadsminskning med ca 170 milj. kr.
för landstingskommunerna. Skillnaden på 10 milj. kr. är de föräldraavgifler som
kommunerna enligt mitt förslag kommer att kunna ta ut Medel molsvarande
nuvarande statsbidrag till särförskolan bör även i fortsättningen stå till
förfogande för pedagogiska stödinsatser inom barnomsorgen för psykiskl
ulvecklingsslörda. Dessa medel kan beräknas f.n. ulgöra drygl 30 milj. kr. per
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag om landstingskommunernas ansvar för barn och
ungdomar över 12 år före och efler skoldagen samt under lov och helger kommer
att medföra vissa ökade koslnader för landstingskommunerna. Dessa kostnader
kommer enligi min uppfatlning dock alt motsvaras av atl färre ungdomar kommer
att behöva omsorgen elevhem därför att de får bättre förulsättningar att bo i
föräldrahemmet. I detta sammanhang bör man också beakta möjligheten för
kommunerna att ta upp föräldraavgifler för kommunal barnomsorg och alt resor
till och från barnomsorgen inle längre blir avgiftsfria.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slödel till familjer med psykiskt utvecklingsstörda barn i
form av korttidsvistelse, rådgivning, annat personligt stöd samt stöd av en
kontaktperson syfiar till att undvika del permanenta kollekliva boendet under
uppväxtåren. De ökade kostnader detta kan medföra får vägas mot de besparingar
som görs för varje barn som får möjlighet alt bo hemma i stället för att vistas
på institution. Förändringen innebär således i princip en övergång från omsorg
i elevhem till en mindre kostnadskrävande omsorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till de viktigaste frågorna inom omsorgerna hör
avvecklingen av de stora institutionerna. Jag har betonat atl denna avveckling
bör ske i planerade former och inom ramen för de personella, ekonomiska och
andra resurser som vid varje lidpunkt står lill förfogande för
omsorgsverksamheten. Det är viktigt att de största institutionerna avvecklas
först medan de mindre och moderna institutionerna kan användas längre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är mycket svårt atl bedöma de samlade ekonomiska
konsekvenserna av denna utveckling. Detta sammanhänger bl.a. med att del råder
en betydande osäkerhet om fillförlilligheten i fillgänglig slalistik över
kostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sammanhanget bör också konstateras att omfattningen av
vårdbehovet hos dem som finns kvar på vårdhemmen och specialsjukhusen är större
än hos de omsorgstagare som bor i grupphem. Vidare för själva omstruktureringen
med sig vissa övergångs- och omslällningskoslnader genom alt kostnaderna för
nya grupphem och dagcentra i tiden sammanfaller med awecklingskostnaderna för
vårdhem och specialsjukhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Boendeformen grupphem är svår att kostnadsberäkna. Olika
grupphem koslar väsentligt olika bl.a. beroende på vårdbehovet hos de som bor
där och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>på variationer i kapitalkostnaderna. Även kostnaderna för
all bereda omsorgslagare SysselsäUning varierar krafiigi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har föreslagil en viss ulökning av personkretsen. En
del av dem som ingår i den tillkommande personkretsen får redan nu omsorger
enligt 1967 års lag. Andra vårdas nu i sluten sjukvård, främsl vid sjukhem och
fristående f.d. mentalsjukhus. Insatserna för dessa personer innebär i alll
väsentligt en överföring av koslnader från en landslingskommunal vårdform lill
en annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen under den senasle fioårsperioden visar ett
minskande boende i vårdhem och specialsjukhus (för vuxna från 52 lill 33 %, för
barn och ungdom från 21 lill 6 %). Denna minskning har lill slor del
möjliggjorts lack vare övergång lill boende i föräldrahem eller egel boende och
boende i grupphem/elevhem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Atl så
många har kunnal flyita lill egen boslad beror i slor utsträckning på
utbyggnaden av grupphem. I dessa förekommer en träning och en anpassning till
samhällel som har gjort del möjligl för många att flytta vidare till egen
bostad. Man kan grovt räkna med all mer än hälflen av de som f.n. bor i egen
bostad flyttat dit från grupphem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De vuxna utvecklingsstörda som bor i föräldrahem består
idag i större utsträckning av unga i åldern 21-30 år och i mindre utsträckning
av äldre psykiskt utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna
ulveckling är hell en följd av de öppna omsorger som utvecklats under 70-talel
och som jag föreslår skall byggas ut. Det är framför allt de särskilda
omsorgerna rådgivning, annal personligt stöd samt stöd av kontaktperson, daglig
verksamhel för dem som inte förvärvsarbetar eller Ulbildar sig och
kortidsvislelse utanför det egna hemmel som jag räknar med kommer att
underlätta och påskynda denna ulveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Syftet med
mitt förslag - att så långt möjligt undvika ell kollektivt boende och i de fall
detta inle är möjligl all det kollektiva boendet skall ske i grupphem under så
hemlika förhållanden som möjligt - utgår främst från alt jag anser detta vara
lill fördel för psykiskt utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Företrädare för Landstingsförbundet har vid
underhandskontakter förklarat att landstingskommunerna är beredda att
fortsätta atl verka för en utveckling mot dessa mål. Detla får ske i medvetande
om all del i än högre grad än lidigare kommer alt ställas stora krav på
anpassningar och prioriteringar för att inte den föreslagna reformen skall öka
samhällets totala kostnader för verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Upprättade lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighel med vad jag nu har anförl har inom
socialdepartementet upprättals förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om särskilda omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda m.fl.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om införande av lagen om
särskilda omsorger om psykiskt</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utvecklingsstörda m.fl.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har beträffande utformningen av förslaget under 3
samrått med statsrådet Sigurdsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga 5.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Förslaget till lag om särskilda omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda m.fl.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande beslämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Denna lag innehåller föreskrifter om särskilda
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i lagen sägs om psykiskt utvecklingsstörda gäller även
personer som på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig
sjukdom, har fått ett betydande och bestående begåvningshandikapp samt personer
med barndomspsykos.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket. I första stycket anges att lagen handlar
om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda. Begreppet särskilda
omsorger avser att uttrycka att det rör sig om insatser som är speciellt
anpassade till behov hos dem som hör till den genom lagen berättigade
personkretsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handikapp kan ses som en återverkan av den omgivande
miljön på en människa med funktionsnedsättning. Genom förbättringar i miljön
kan handikapp lindras eller elimineras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Psykisk utvecklingsstörning är en intellektuell
funktionsnedsättning som beroende på grad och miljö utgör ett handikapp. Den
sammanhänger med en under individens utvecklingsperiod inträffad brist eller
skada som i många fall är så betydande att personen behöver stöd och hjälp i
sin livsföring genom särskilda omsorger för att kunna delta i samhällslivet
(jfr. 5 §). Med utvecklingsperioden avses i allmänhet åren före 16 års ålder.
Vid bedömningen av den intellektuella förmågan skall psykologiska, sociala och
pedagogiska faktorer vägas samman. Någon ändring av innebörden i begreppet
psykisk utvecklingsstörning jämfört med 1967 års omsorgslag åsyftas inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begåvningshandikappade är ett begrepp som omfattar fler
grupper än psykiskt utvecklingsstörda. I begreppet innefattas dels psykiskt
utvecklingsstörda, dels människor med lindrigare former av intellektuell
funktionsnedsättning och dels människor som drabbas av sådan nedsättning
senare i livet än under utvecklingsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av 7 § framgår att det är landstingskommunerna och de
landsfingsfria kommunerna som primärt svarar för de särskilda omsorgerna. Den
som -eventuellt med stöd av socialtjänsten och hälso- och sjukvården - klarar
sig utan särskilda omsorger, omfattas inte av landsfingskommunens ansvar enligt
denna lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
närmare beskrivning av de särskilda omsorgerna lämnas i 4 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andrastycket.
I andra styckel anges två nya grupper som är berättigade till särskilda
omsorger. Båda grupperna har en behovssituation likartad med psykiskt
utvecklingsstördas. Båda grupperna har hittills tagits om hand i varierande
vårdformer vilka inte alltid på eft adekvat sätt har svarat mot de speciella
behoven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den/ö«w
gruppen är människor som, i allmänhet efter utvecklingsåren, har fåtl en
hjärnskada och lill följd härav en intellektuell funktionsnedsättning som har
lett lill etl betydande och bestående begåvningshandikapp. De utlösande
faktorerna som avses är sjukdomar av kroppslig art - tumörer, hjärnblödningar,
inflammationer osv. - samt skador som har föranletts av yttre våld, l.ex.
irafikskador. Däremot avses inte olika psykiska sjukdomstillstånd, som också
kan medföra begåvningshandikapp, t.ex. åldersdemen-ser, och sjukdomar som är en
följd av missbruk av olika beroendeframkallande medel. De hänförs lämpligen
alltjämt Ull de vårdformer som tillämpas för dem - främst den psykiatriska
verksamhelen i nära samarbete med bl.a. socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
grupp begåvningshandikappade med hjärnskador som nu skall få rätt fill
landstingskommunernas särskilda omsorger förutsätts ha fått del av
rehabiliterande och andra behövliga insatser fram fill ett i stort sett
stafionärt tillstånd. De har hittills framför allt vårdats inom långvården
eller i den psykiatriska vården, dvs. inom landstingens hälso- och sjukvård.
Skillnaden blir att de nu får en för dem särskilt anpassad vårdform. Enligt de
beräkningar som omsorgskommitlén har gjort består gruppen av omkring 2 000
personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra gruppen är personer med barndomspsykos. Den avser både barn och de vuxna
som har allvarliga psykiska defekter av en barndomspsykos. Gruppen är liten,
omkring 50 barn med debuterande psykos per år i hela landet. Med barndomspsykos
avses här en djupgående personlighetsstörning med debut i regel före 7 års
ålder och vars konsekvenser tar sig uttryck i bl.a. omfattande avvikelser i
sociala och känslomässiga relationer och i svåra störningar i språkförmågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta barn och ungdomar med en barndomspsykos är eller blir psykiskl
utvecklingsstörda. Även den återstående gmppens behov är i regel så speciella
att den genom särskilda omsorger behöver stöd och hjälp i sin livsföring för
att kunna delta i samhällets gemenskap. Det skall dock observeras att dessa
personer - liksom psykiskt utvecklingsstörda - samtidigt eller enbart kan ha
behov av insatser bl.a. genom hälso- och sjukvården och socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
I socialtjänstlagen (1980:620) och i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) finns
föreskrifter om kommunernas och landstingskommunernas ansvar för socialtjänst
respekfive hälso- och sjukvård åt alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen erinras om att socialtjänstlagen (1980:620;SoL) och hälso-och
sjukvårdslagen (1982:763;HSL) reglerar kommunernas respekfive</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>landstingskommunernas ansvar för sociala tjänsler
respektive hälso- och sjukvård. Det innebär atl dessa verksamhetsgrenar svarar
också för psykiskt ulvecklingssiördas behov. Först när det föreligger ell behov
av extra insatser i form av särskilda omsorger, som kräver särskili kunnande
eller särskilda resurser, iräder omsorgslagen in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämnderna svarar alltså för bislånd i form av
ekonomisk hjälp, färdljänst, hemhjälp osv. enligt samma grunder som för övriga
kommuninvånare. Likaså skall psykiskt utvecklingsstörda barn ha rätl lill
plats i förskola och fritidshem på samma villkor som andra barn med behov av
särskilt stöd. Hälso- och sjukvården svarar för atl psykiskl ulvecklingssiördas
medicinska vårdbehov lillgodoses. För alt stryka under hälso- och sjukvårdens
grundläggande ansvar också för psykiskl ulvecklingsslörda vad gäller medicinsk
förebyggande verksamhet och medicinsk utredning och behandling föreslås atl
det nuvarande andra styckel i 1 § HSL skall upphävas (se lagförslag nr. 3). I
den bestämmelsen erinras om att det finns särskilda regler om omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda, vilkel kan ge intryck av att psykiskl ulvecklingsstörda inte
omfattas av HSL. Alt skyldigheten all svara för all tandvårdsbehovet, liksom
andra personliga behov som tillgodoses genom del allmänna, gäller i förhållande
till psykiskt utvecklingsstörda likaväl som till alla andra, har inte ansetts
behöva nämnas särskilt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gränserna mellan den nya omsorgslagen å ena sidan och SoL
och HSL å den andra är inte helt skarpa. En och samma person kan behöva och få
hjälp från alla tre verksamhetsgrenarna samtidigt. Liksom hittills kan det
uppkomma tvister mellan de olika verksamhetsgrenarna, om vilken av dem som är
skyldig att svara för en insats i del enskilda fallel. Della är särskilt
olillfredsslällande om del går ul över den enskilde hjälpbehövande. Den nya
omsorgslagen ger, liksom SoL gör det i fråga om rätten till bistånd, möjlighet
all genom överklagande få en domstolsprövning av rätten till särskilda
omsorger. Domstolsprövningen kan dock ta sin lid. I ett sådani fall medför
socialtjänstens yttersta ansvar (3 § SoL) en skyldighel för socialnämnden att
se till att den enskilde i avvaktan på domstolens avgörande får det stöd och
den hjälp som han behöver inom ramen för de insatser som socialtjänsten skall
och kan ge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingskommunen åläggs att planera för verksamhelen
efler samråd med kommunerna (9 §). Härigenom läggs en god grund för all
fortlöpande reda ul de kompelenskonflikler som kan uppstå. Landstings- och
kommunförbunden ger fortlöpande råd åt sina medlemmar. Slufligen spelar
socialstyrelsen i egenskap av tillsynsmyndighet en betydelsefull roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya omsorgslagen reglerar inte särskilda
ulbildningsformer för psykiskl utvecklingsstörda. Föreskrifter om utbildning av
psykiskt utvecklingsstörda i särskolan eller, i vissa fall, i specialskolan
avses ingå i den nya skollagen. S.k. särvux är en försöksverksamhet med
vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda, som inte heller den regleras av
omsorgslagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamhetens mål</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § De särskilda omsorgerna skall syfta lill au ge
psykiskl ulvecklingsslörda<br>
möjlighel atl leva som andra och i gemenskap med andra. Omsorgerna skall<br>
vara inriktade på all uiveckla den enskildes egna resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamheten skall vara grundad på respekt för den
enskildes självbe-slämmanderäll och inlegrilel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafens försia stycke avser att uttrycka grundsatserna
normalisering och inlegrering. Möjlighel all leva som andra betyder alliså en
möjlighet alt-trots handikapp - leva etl liv likvärdigl med människors i
allmänhet. Möjlighel alt leva i gemenskap med andra betyder inte atl del räcker
alt få dela sin tillvaro med personal och med andra med samma handikapp.
Möjlighel skall ges all få delta i olika sammanhang tillsammans med människor i
allmänhel. Vidare undersiryks viklen av all den enskildes egna resurser
ulvecklas. Insalser som inle filialer den enskilde att själv ta aktiv del i och
aklivi ansvar för sin livsföring passiviserar och ger ell liv med sämre
kvalitet. Alla människor har resurser, också de med svår psykisk utvecklingsstörning.
Ju svårare begåvningshandikappet är, desto viktigare atl ta till vara och
utveckla dessa resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket ger ultryck för den vikliga grundsatsen alt
den enskilde psykiskl ulvecklingsslörde har rält att själv bestämma över sig
och sin situation. De regler om vård oberoende av samlycke som 1967 års
omsorgslag innehåller saknar motsvarighet i den nya lagen. Det ligger i den
psykiska utvecklingsstörningens natur att det ibland kan vara svårl, t.o.m.
omöjligt, för omvärlden att veta om den psykiskt utvecklingsstörde har förstått
innebörden av vad som händer omkring honom. Än svårare är det för den enskilde
att själv ta fill vara sin rätt I dessa situationer måste han företrädas av
någon annan (vidare om detta, se 6 §). Oberoende av den enskildes egen förmåga
måsle dock all verksamhet ha sin grund i respekl för individen och för dennes
integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De särskilda omsorgerna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § De särskilda omsorgerna är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rådgivning, annal personligt stöd
samt stöd av en kontaktperson,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>daglig verksamhet för dem som inte
förvärvsarbelar eller utbildar sig,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>korltidsvislelse uianför del egna
hemmet i syfte främsl alt avlösa anhöriga i vård och tillsyn,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bostad i familjehem eller i elevhem
för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bostad i grupphem för vuxna som
inte kan bo självständigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De som får särskilda omsorger enligt första stycket 2-5
skall också erhålla omvårdnad. Åt dem som bor i elevhem eller grupphem skall
erbjudas fritidsverksamhet och kullurella aktiviteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första stycket räknas upp de särskilda omsorger som
landstingskommunerna är skyldiga att fillhandahålla de persongrupper, som har
angivits i 1 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppräkningen är på det sättet fullständig att den anger de
insalser som omsorgshuvudmannen måsle erbjuda. Della hindrar inte att
omsorgshuvudmannen - av egel initiativ eller efter överenskommelse med andra
huvudmän - erbjuder även andra insatser åt de behövande persongrupperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkl 7. De första särskilda omsorger som anges här
(rådgivning och annat personligl slöd) är av övergripande natur. Regeln avser
att ge uttryck för skyldigheten atl tillhandahålla expertstöd åt alla som
tillhör denna lags personkrets. Här avses t.ex. insatser av kurator, psykolog,
sjukgymnast, logoped, förskolekonsulent, lekotekpersonal m.fl. yrkeskategorier,
som kan behövas för all erbjuda ett fullgott stöd. På sätt som omsorgskommittén
har visat kan verksamheten med fördel organiseras i och utföras av s.k.
distriktslag. Del är däremot inte avsikten att landstingskommunen skall
tillhandahålla den typ av social service som socialtjänsten normalt skall
erbjuda kommuninnevånarna vid behov. De rådgivande insatserna skall erbjudas,
förutom psykiskt ulvecklingsstörda själva, deras anhöriga -föräldrar, syskon,
make och barn - samt även familjehemsföräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som särskild omsorg anges också slöd av en kontaktperson.
I socialljänsllagen (10 § tredje stycket) anges att socialnämnden kan utse en
särskild person (kontaktperson) eller en familj med uppgift att hjälpa den
enskilde och hans närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilde begär
eller samtycker till det. Det stöd av en kontaktperson som den nya lagen anger
som en särskild omsorg skiljer sig från socialtjänstens. Dels bör en
kontaktperson regelmässigt erbjudas den psykiskt utvecklingsstörde, dels skall
kontaktpersonen spela en mera varierad och omfattande roll än vad som
vanligtvis är fallet med socialtjänstens kontaktperson. Det måste understrykas
att den psykiskt utvecklingsstörde själv, eller naturligtvis i förekommande
fall hans behöriga företrädare, avgör om han skall ha denna särskilda omsorg
Hksom övriga omsorger. Kontaktpersonen skall vara en medmänniska som kan
ersätta eller komplettera kontakten med anhöriga. Kontaktpersonen kan ge råd
tiU eller vara förespråkare för den psykiskt utvecklingsstörde i olika
situationer. Det kan gälla att besvara skrivelser från myndigheter, tala med
arbetsgivare osv. Kontaktpersonen kan vara till stöd även för medlemmarna i den
psykiskt utvecklingsstördes familj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kontaktpersonens uppgifter ter sig olika beroende på om
den psykiskt utvecklingsstörde bor på en institution eller i egen bostad. För
den som bor på institution blir kontaktpersonens viktigaste uppgift att ge
gemenskap med någon utanför institutionen. För den som bor i egen bostad kan
kontaktpersonens uppgift i större utsträckning vara att hjälpa till i
kontakterna med olika samhällsorgan och att medverka till att den psykiskt
utvecklingsstörde får en meningsfull fritid. Kontaktpersonen bör hålla nära
kontakt med den psykiskt utvecklingsstörde, helst genom regelbundna besök. Han
skall dock respektera den psykiskt utvecklingsstördes integritet och först och
främst vara ett stöd för dennes eget handlande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>All en kontaktperson har utsetts av landstingskommunen
utesluter inte att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en förmyndare eller en god man kan behövas.
Kontaktpersonen är alliså inte att jämställa med ställförelrädare eller ombud i
räiisligl hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 2. Bestämmelsen ger utlryck för skyldigheten atl
anordna daglig verksamhet för psykiskt utvecklingsstörda som inte
förvärvsarbetar eller utbildar sig. Främst avses här verksamhelen i dagcenter.
Dagcenter skall som omsorgsform ge psykiskt utvecklingsstörda möjlighet att
utveckla sina resurser och delta i samhället. Som en del av den dagliga
verksamheten kan ingå att vid behov bistå den psykiskl ulvecklingsslörde så att
han kan ta sig till och från dagcentret. 18 § anges härutöver atl
landsiingskommunen är skyldig att medverka till att psykiskl ulvecklingsstörda
får en meningsfull sysselsättning genom förvärvsarbele. Detta skall
självfallel vara det yllersla målel för alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen gör i och för sig inle undantag för någon
åldersgrupp. Avgränsningen lill dem som inte förvärvsarbetar eller utbildar sig
skall dock uttrycka att bestämmelsen tar sikte särskilt på dem som är i
yrkesverksam ålder, dvs. över skolåldern, och som inte har fåtl förvärvsarbete.
Del kan också framhållas att psykiskt utvecklingsstörda som har uppnått
pensionsåldern men önskar fortsätta i dageenier liksom hittills kan ges
möjlighet till det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 3. Bestämmelsen reglerar landstingskommunens
skyldighel att tillhandahålla avlösningshjälp i form av korilidsvistelse
utanför det egna hemmet. Det är anhöriga (föräldar, syskon osv.) som främst kan
behöva avlösning. Men även familjehemsföräldrar bör i detta sammanhang anses
vara anhöriga och ha rätt alt få sådan hjälp. Det bör i tydlighetens intresse
poängteras att avlösningshjälp ål anhöriga kan gälla anhöriga lill både barn,
ungdomar och vuxna psykiskt utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Korttidsboendet kan förläggas i olika miljöer - i ett
särskilt korttidshem eller i en annan familj, en s.k. stödfamilj. Avlösning kan
också ges i den psykiskt utvecklingsslördes egel hem. Delta är en uppgift som
utförs av socialtjänsten. Om så behövs skaU landstingskommunen därvid förstärka
socialtjänstens insatser med behövlig experthjälp. ("Annal personligt
slöd" enligt punkten 1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterst måste behovet av insatser för den psykiskt
ulvecklingsslörde få avgöra vem som skall ge hjälpen. I valel mellan olika
avlösningsformer bör de anhörigas eget önskemål spela en betydande roll. Önskar
de avlösningen i hemmel, bör delta önskemål så långt möjligt lillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som har framgåll av den allmänna moliveringen (avsniU 2.5)
avser bestämmelsen också atl ålägga landstingskommunerna skyldighel all svara
för det behov av korllidslillsyn före och efler skoldagen och under lovdagar
som barn över 12 år kan ha och som alltså moisvarar omhändertagande i
fritidshem för yngre barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkl 4 och 5. Bestämmelserna reglerar landstingskommunens
skyldighel all lillhandahålla aliernaiiva boendeformer för barn och vuxna, som
inte kan bo hos föräldrar eller i en egen boslad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För barn bör i försia hand erbjudas boslad i en annan
familj, i ell familjehem. Termen familjehem motsvarar samma begrepp inom
socialtjänsten men det är landsiingskommunen som engagerar familjen och
ansvarar för barnets välfärd där. Däremot saknas i omsorgslagen molsvarighel
lill socialtjänstlagens bestämmelser om möjlighet atl meddela förbud för
föräldrarna atl ta hem barnet (s.k. flyliningsförbud) m.m. Likaså saknas
möjlighet all med slöd av omsorgslagen placera etl barn uianför den egna
familjen mol föräldrarnas vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elevhem respeklive grupphem används som beteckning för
mindre bostadsenheler som finns i vanlig samhällsmiljö men som inle är all
belrakia som enskild boslad. Grupphemmen skall ersätta såväl nuvarande inackorderingshem
som vårdhem och specialsjukhus. Del rör sig här om bosläder för grupper med
speciella behov. Av della följer att den för boendel ansvarige huvudmannen är
skyldig all se lill all de boende får del slöd och den stimulans som de behöver
för att leva etl värdigt liv. Denna skyldighel anges närmare i andra slyckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>All de nuvarande vårdhemmen och specialsjukhusen finns
kvar under en övergångstid saml att nuvarande inackorderingshem och elevhem
skall anses vara grupphem respeklive elevhem enligi den nya lagen redovisas
närmare i övergångsbestämmelser lill denna (se lagförslag nr. 2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket. Bestämmelsen uttrycker det omvårdnadsansvar
som omsorgshuvudmannen har främst för psykiskt ulvecklingsstörda som inte bor
hemma. I omvårdnaden ligger skyldighet att stödja och hjälpa psykiskt
ulvecklingsslörda med dagliga personliga behov som de kan ha svårigheter all
själva klara. Exempel på sådana behov kan vara hjälp att sköta hygien, all äta,
atl klä sig, atl nå och förflytta sig liksom hjälp med inköp av t.ex. glasögon,
kläder, skor och hygienarfiklar. I ansvaret för omvårdnaden ligger också alt se
till alt den psykiskt utvecklingsstörde får den hälso- och sjukvård, tandvård
saml de lekniska hjälpmedel han behöver. Bestämmelsen avser också atl garantera
psykiskl ulvecklingsstörda som får särskild omsorg i form av daglig verksamhel
(p. 2) den omvårdnad de behöver i samband härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 8 § åläggs landsiingskommunen all verka för atl det
allmänna fritids- och kulturutbudel blir lillgängligl även för psykiskl
ulvecklingsslörda. Ibland räcker dock inle della utbud till. Särskilt svårt all
få del av del allmänna ulbudel har psykiskl ulvecklingsslörda som är
flerhandikappade och därför oflast återfinns i slörre eller mindre kollektiva
boendeformer. Landstingskommunen åläggs därför atl som komplement till det
allmänna utbudet själv anordna fritidsverksamhet och kulturaktiviteter för
elevhems- och grupphemsboende. Del bör framhållas atl andra psykiskt
utvecklingsstörda naturligtvis kan ges tillträde till kulturaktiviieler som
anordnas för elevhems-och grupphemsboende.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätlen till särskilda omsorger</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Psykiskl utvecklingsstörda, som behöver sådant slöd
och sådan hjälp i sin livsföring som avses i 4 §, har rätl lill särskilda
omsorger enligt denna lag, om deras behov inte tillgodoses på något annal säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Psykiskl utvecklingsstörda skall genom de särskilda
omsorgerna tillförsäkras goda levnadsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De särskilda omsorgerna skall anpassas lill moltagarens
individuella behov saml ulformas sä atl de är läll lillgängliga för de
människor som behöver dem och slärker deras förmåga all leva ell självsiändigi
liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslämmelsen ullrycker \ försia stycket all psykiskl
ulvecklingsslörda har rätt atl få slöd och hjälp i form av särskilda omsorger.
De förulsättningar som skall föreligga är dels atl den psykiskl
ulvecklingsslörde behöver detla slag av slöd och hjälp i sin livsföring, dels
all han själv saknar förmåga all tillgodose det föreliggande behovel och detla
inle heller blir lillgodoseii på annan väg. Den som alltså klarar atl bo själv
utan hjälp, all utföra etl arbete i öppna marknaden osv. har inle behov av och
därför inte heller rätt till särskilda omsorger. Behöver han i och för sig stöd
och hjälp från andra i sin livsföring, kan det hända att han får tillräckligt
stöd ändå genom insatser av socialtjänsten (t.ex. hemhjälp, färdljänsl) eller
av någon nära anhörig som är beredd atl svara för hjälpen lill den psykiskt
ulvecklingsslörde som ett led i familjerelationen. Men den som inle har dessa
möjligheter har rält lill särskilda omsorger i de former som anges i 4 § i den
utsträckning han har behov av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra stycket anges en inriktning för kvalitetsnivån på
de särskilda omsorgerna. Omsorgerna skall tillförsäkra psykiskt
ulvecklingsslörda goda levnadsvillkor. Vid beslämningen måsle hänsyn las lill
det behov av extra insatser som handikappet kan medföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslämmelsen påminner i sin ulformning om 6 §
socialtjänstlagen, den s.k. biståndsparagrafen. Enligt 6 § SoL har den enskilde
rätl lill ekonomiskl och annat bistånd för sin försörjning och sin livsföring i
övrigt, om hans behov inte kan tillgodoses på annat sätl. Genom biståndet skall
den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Socialnämndens beslut i
frågor om bislånd får överklagas av den enskilde lill domstol. Detta motsvarar
alltså vad som nu föreslås gälla i fråga om rätt all överklaga omsorgsnämndens
beslut om särskilda omsorger (se 20 §). I jämförelse med vad som gäller enligt
SoL, där de former i vilka socialnämnden kan vara skyldig alt lämna bislånd
inle är precist angivna, är omsorgsnämndens ansvar tydligare avgränsat i den
här lagen. Skyldighelen gäller all lillhandahålla de särskilda omsorger som
anges i 4 §. Det kan naturiigtvis ändå uppkomma tvist om vilken eller vilka
särskilda omsorger den enskilde måste anses ha rätl till inom ramen för 4 §.
Della får då avgöras enligt en liknande bedömning som den som görs enligt SoL,
dvs. omsorgerna skall tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor (jfr.
skälig levnadsnivå). Det blir alltså här, liksom enligi SoL, en bedömning som
måsle ske individuelll men uiifrån mera generella bedömningsnormer. Med den
avgränsning av de särskilda omsorgernas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>innehåll
som görs, bör dock utrymmet för domstolarnas prövningar bli mer begränsat
enligt omsorgslagen än enligt SoL. I bedömningarna skall naturligtvis också
vägledning hämtas i tredje slyckel i paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
styckel, som motsvarar 9 § och sista meningen i 5 § andra slycket i
omsorgsberedningen lagförslag, understryker det grundläggande för de särskilda
omsorgerna. De skall anpassas till moltagarens individuella behov. Att
omsorgerna skall vara lätl tillgängliga är elt uttryck för den s.k.
närhetsprincipen, dvs. de omsorger som erbjuds skall så långt möjhgt med hänsyn
till geografiska förhållanden ligga nära den psykiskt utvecklingsstördes
normala hemmiljö. Vidare understryks atl omsorgerna skall utformas så att de ökar
en psykiskl utvecklingsstörds möjligheter att leva etl självständigt och därmed
normalt liv. Omsorgerna får alltså inte ges formen av ett beskyddande
omhändertagande där allting ordnas/ör den psykiskl utveck-hngsstörde och inte
av eller tillsammans med denne. En aktiverande prägel bör utmärka omsorgerna i
vilken form de än ges. Del yttersta målet med verksamheten skall därför vara
att även den som har en betydande psykisk utvecklingsstörning skall kunna klara
ett självständigt boende, ett vanligt arbete osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§ Särskilda omsorger skall ges den psykiskt ulvecklingsslörde endast om han
begär det Om han är under 15 år eller annars ur stånd att avge en bindande
viljeförklaring skall de särskilda omsorgerna ges på begäran av vårdnadshavare,
förmyndare eller god man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har sin motsvarighet i 10 § första stycket i omsorgsberedningens lagförslag.
Den nya lagen medger inte - till skiUnad från 1967 års omsorgslag - att
särskilda omsorger ges mot den psykiskt utvecklingsstördes vilja. Om en
psykiskt utvecklingsstörd har nått en sådan förståndsmognad och omdömesförmåga
att han är i stånd till en bedömning av innebörden och verkan av ett erbjudande
om särskilda omsorger och om han motsätter sig erbjudandet, så måste del givna
erbjudandel falla. Detta innebär inte att landstingskommunen kan lämna den
psykiskt utvecklingsstörde helt. En fortlöpande kontakt med förslag till
alternafiva lösningar av etl hjälpbehov bör som regel kunna lösa föreliggande
problem. Kontakterna måste dock alltid ske så att den grundläggande regeln i 3
§ om respekt för den enskildes självbestämmanderätt och inlegritel iaktlas. 16
§ uttrycks huvudregeln så att särskilda omsorger skall ges den psykiskl
ulvecklingsslörde endasl om han begär det. I detta ligger samtidigt atl
omsorgen skall upphöra, om och när den psykiskt utvecklingsstörde förklarar sig
inte längre vilja ha den. Som framgått av del sagda måste med en begäran
likslällas ett uttryckligt samtycke till ett erbjudande om särskilda omsorger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
vissa psykiskt utvecklingsstörda gäller dock atl de anlingen på grund av sin
ungdom eller just på grund av sill handikapp inle förstår innebörden av ett
erbjudande om särskilda omsorger och därför inte heller kan anses vara i stånd
att uilrycka en egen vilja. Hit hör mindre barn men också vuxna med en djup
psykisk utvecklingsstörning. För dessa grupper, som i lagen beskrivs</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vara ur stånd atl avge en bindande viljeförklaring,
föreskrivs all de särskilda omsorgerna skall ges på begäran av vårdnadshavare,
förmyndare eller av god man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I beslämmelsen anges liksom i nuvarande lag en åldersgräns
vid vilken en minderårig psykiskl utvecklingsstörd skall kunna anses vara
tillräckligt mogen för atl hans viljeyttring skall ha självsländig betydelse. I
1967 års omsorgslag angavs all den som hade fylll 15 år och nåll sådan mognad
all hans vilja borde beaklas själv kunde begära eller samlycka lill omsorger. I
den nya bestämmelsen skall anses ligga samma innebörd, nämligen alt en 15-åring
som själv förstår vad saken gäller och kan uttrycka en vilja inle kan beredas
särskilda omsorger enbart på vårdnadshavarens eller annan legal
ställföreträdares begäran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya lagen innehåller alltså ingen molsvarighel lill 35
§ i 1967 års omsorgslag, dvs. den bestämmelse som på närmare angivna grunder
och efler etl särskilt beslulsförfarande medger vård oberoende av samlycke i
specialsjukhus och vårdhem. I den allmänna moliveringen. avsnillen 2.6 och
2.10, har förulsalls all frågorna om vård oberoende av samlycke av psykiskl
ulvecklingsslörda samt brottspåföljder för dessa får en enhellig lösning i
samband med en föreslående reformering av den psykiatriska
ivångslagslift-ningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingskommunens ansvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Varje landstingskommun skall svara för de särskilda
omsorgerna ål psykiskt ulvecklingsslörda som är bosatia inom
landsiingskommunen. Psykiskl utvecklingsstörda som vistas i landsiingskommunen
under en kortare tid skall ges del slöd som de omedelbarl behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som i denna lag sägs om landstingskommuner gäller
också kommuner som inle ingår i en landstingskommun. Föreskrifier om
förvaliningsulskoUet skall därvid avse kommunstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket. 1 paragrafen, som överensslämmer med 6 § i
omsorgsberedningens lagförslag, anges huvudregeln om del landstingskommunala
ansvaret för särskilda omsorger. Ansvaret omfattar främsl dem som är bosalla
inom landsiingskommunen. Delta motsvarar vad som gäller enligt 1967 års
omsorgslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bedömningen av frågan var en person skall anses bosatt
kan ledning hämtas från folkbokföringens beslämmelser om rält kyrkobokföringsorl.
En person kan alltså i regel anses bosatt på den orl där han är kyrkobokförd.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Givelvis
har en psykiskl utvecklingsstörd liksom andra medborgare rätl att flytta såväl
inom landstingskommunen som lill en annan landstingskommun. Del måsle förutsättas
alt landstingskommunerna i samarbete med varandra skall göra det möjligl för
psykiskl utvecklingsstörda att flytta till annan bostadsort genom atl särskilda
omsorger slälls lill förfogande i den landslingskommun lill vilken den psykiskl
ulvecklingsslörde önskar flytta. 5 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 176</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafen har tagits in en beslämmelse i fråga om en
landstingskommuns ansvar för särskilda omsorger ål den som mera tillfälligt
vislas i landstingskommunen. En vistelse under en kortare lid kan gälla såväl
en tillfällig genomresa som några månaders boende i en sommarbostad. Det är
viktigt atl psykiskl ulvecklingsslörda liksom andra människor kan resa och
vistas utanför sill hemlandsting. Den landstingskommun som de besöker
förutsätts kunna ställa upp med de tillfälliga stödinsatser i form av särskilda
omsorger som de behöver omedelbarl. Det bör närmast vara fråga om tillfälliga
bostadserbjudanden och de insalser som avses under 4 § första stycket 1. Del
ansvar som avses här är ansvarel för att resurser ställs till förfogande vid
akuta situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andrastycket. Beslämmelsen avser de ire s.k.
landsfingsfria kommunerna Gotland, Malmö och Göteborg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Till landstingskommunens uppgifier hör alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>göra sig förlrogen med psykiskt
utvecklingsstördas levnadsförhållanden saml verka för all de får sina behov
allsidigl lillgodosedda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>informera om verksamhelens mål och
medel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i samverkan med kommunerna i
landsiingskommunen samordna den verksamhet som behövs för psykiskt
utvecklingsstörda och deras familjer saml verka för all den utvecklas på ett
tillfredsställande sätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medverka lill att psykiskl
utvecklingsstörda får en meningsfull sysselsättning genom förvärvsarbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>samverka med organisationer som
företräder psykiskt ulvecklingsslörda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verka för att del allmänna fritids-
och kulturutbudet blir lillgängligl för psykiskl utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 paragrafen anges de uppgifter av övergripande slag som
åvilar landstingskommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 1. Bestämmelsen ger uttryck för uppgiften att
bedriva en aktivt uppsökande verksamhet samt all vidta åtgärder för att de
behov som blir kända också blir lillgodosedda. Behoven skall lillgodoses
allsidigl. Häri ligger en erinran om landslingskommunens uppgifl att verka för
att även andra huvudmän med uppgifter i förhållande lill psykiskl
ulvecklingsstörda -stat och kommun - liksom andra verksamhetsgrenar inom
landstingskommunen, t.ex. hälso- och sjukvården, fullgör sina förpliktelser i
förhållande lill dem. Del kan alltså betyda hjälp att söka socialförsäkringsförmåner,
särskild utbildning eller socialtjänstens slöd- och hjälpinsatser - helt enkelt
hjälp atl hitta rält bland samhällets hjälporgan. Landsfingskommunen har
således ett samordningsansvar i förhållande lill den enskilde hjälpbehövande.
All landsiingskommunen också har ett ansvar för atl i samverkan med kommunerna
se till att de kommunala och landstingskommunala resurserna samordnas på ett
effektivt sätt framgår av tredje punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkl 2. I beslämmelsen föreskrivs skyldighet för
landstingskommunen att informera om verksamhetens mål och medel. Regeln tar
sikle främst på behovet av alt informera psykiskt utvecklingsstörda,
deras anhöriga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>personer i allmän ijänsl saml allmänhelen i övrigl om de
särskilda omsorgerna, nägol som är en viklig åigärd för alt nå fram lill alla
dem som har behov av omsorgsverksamheiens ijänsler. Regeln lar också sikle på
behovet au informera om psykiskl ulvecklingsstörda och deras levnadsvillkor i
syfte alt underlälta den eftersträvade normaliseringen och integreringen i
samhällel av dessa grupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 3. Bestämmelsen uttrycker landstingskommunens
skyldighel all la inilialiv i förhållande lill kommunerna i landstingsområdet i
syfte all samordna de landstingskommunala och de kommunala slöd- och hjälpresur-serna
för psykiskt utvecklingsstörda och deras familjer. Bestämmelsen har ell vidare
syfie än bestämmelsen om planering av de särskilda omsorgerna enligi 9§. Den
här regeln tar sikle på behovel att fortlöpande aktivt samordna verksamhelen
mellan olika huvudmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskommiilén föreslog alt landstingskommunerna skulle
svara för vad kommiltén kallade en samordnad habililering. Härmed avsåg kommillén
ett ansvar för samordningen av verksamhelen inom landstinget och mellan
landstinget och andra huvudmän för alla barn och ungdomar med handikapp. Men
begreppet avsåg också en samordning lill en verksamhetsgren och en nämnd av
landslingens förpliktelser gentemot alla handikappade barn och ungdomar inom
landstingens kompetensområde. Som har framgått av den allmänna moliveringen har
del senare ledet av kommilléförslaget inle ansetts böra lagfästas liksom inte
heller skyldigheten för landstinget all samordna sin egen verksamhel. Delta
innebär emellerlid inle något ställningslagande till komminéns rekommendafioner
om hur landsfingskommunernas insatser för handikappade barn och ungdomar
lämpligen kan organiseras. Landslingen bör naiurligen organisera sin verksamhet
så all den, tillsammans med andra insatser, blir så effektiv och heltäckande
som möjligl. Ett bra sätt atl hjälpa psykiskl ulvecklingsstörda - som ofla
också har andra handikapp - kan självfallel vara alt samordna verksamheten för
dem med verksamhelen för andra handikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkl 4. I 4 § första slycket 2 har som en särskild omsorg
angivits daglig verksamhel ål den som inte förvärvsarbetar eller utbildar sig.
Som har framgålt av specialmoliveringen lill denna bestämmelse lar den främsl
sikte på dageenier och annan motsvarande verksamhet som omsorgshuvudmännen är
skyldiga att anordna. Men målel för psykiskt ulvecklingsstörda är självfallel,
liksom för alla andra, förvärvsarbete om än ibland i skyddade former. För att
människor skall få arbete har arbevsmarknadsmyndigheierna' huvudansvarel. Men
omsorgshuvudmannen skall på olika sålt medverka lill all psykiskl
ulvecklingsslörda kan få arbete på den öppna marknaden. Detla kan ske på olika
sätt: genom förberedelsearbete i dageenier, genom aktiv samverkan med
arbetsförmedlingen och Sliflelsen Samhällsförelag saml genom handledning i
övergångsstadiet sedan en utvecklingsstörd har kommil ul i vanligl arbele osv.
För denna uppgift ger beslämmelsen i fjärde punkten uttryck.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkl 5. Bestämmelsen föreskriver skyldighet för
landstingskommunen att samverka med psykiskt utvecklingsstördas intresseorganisationer.
Sam-verkansskyldigheten är värdefull såväl för huvudmannen som för psykiskt
ulvecklingsslörda. Del får anses vara en självklarhel all de som är närmasl
berörda av en verksamhet också får vara med och lämna förslag och synpunkler på
verksamhelens uppläggning och bedrivande. I detta hänseende är psykiskt
utvecklingsstörda ofla svårt hindrade på grund av sill handikapp. Samverkan bör
ske både i mer övergripande frågor, l.ex. i planeringsarbelet, men kan även
vara av betydelse i någol enskill fall. Formerna för samverkan får bestämmas av
landstingskommunen och organisationerna tillsammans inom ramen för de gällande
sekretessbestämmelserna. Sekretessfrågorna berörs i allmänna råd från
socialstyrelsen 1982:4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pimkl6. I 4 § andra stycket har som en del av den
särskilda omsorgen bostad i grupphem eller elevhem föreskrivits rätl all få
tillgång lill fritidsverksamhet och kulturella akiivileler, Della innebär
alliså en skyldighel för omsorgshuvudmännen atl själva anordna sådan
verksamhel för dem som bor i grupphem eller elevhem, om inle del allmänna
kulturutbudel är tillgängligt för dem. Den här beslämmelsen ålägger
landstingskommunen alt också verka för atl det frilids- och kullurulbud som är
avsett för allmänhelen blir tillgängligt även för psykiskl ulvecklingsslörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Landstingskommunen skall efler samråd med
kommunerna inom<br>
landstingskommunen planera för de särskilda omsorgerna om psykiskt<br>
ulvecklingsslörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen, som överensstämmer med 12 § i
omsorgsberedningens lagförslag, föreskriver skyldighet för omsorgshuvudmannen
alt planera för de särskilda omsorgernas ulveckling. Planeringen skall ske
efler samråd med kommunerna i landstingsområdet Della sammanhänger med atl
lagen (12 §) öppnar möjlighet lill all på sikl föra över verksamhelen helt till
kommunerna men också med behovel av atl samordna resurserna på bästa sätt.
Planeringen bör ske fortlöpande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Samråd skall fortlöpande ske med den psykiskl
utvecklingsslördes<br>
närstående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I bestämmelsen föreskrivs atl landsiingskommunen skall ha
fortlöpande samråd med den psykiskt utvecklingsslördes närslående. Beslämmelsen
är främst avsedd att garantera att människor, som står en psykiskt utvecklingsstörd
nära genom släktskap eller på annat sätt, forllöpande hålls informerade och får
möjlighel att ta lillvara dennes rätl även i fall där han själv kan ha
svårigheter atl göra detta. Begreppet närstående innefallar här dels nära
släktingar (föräldrar, syskon, make. barn), dels kontaktperson, förmyndare
eller god man. I samrådsskyldigheten ingår skyldighet atl informera om tänkta
eller redan vidtagna åtgärder saml att rådgöra om den psykiskt
utvecklingsstörde och hans behov. Även här är del naluriigtvis vikligt atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>erinra om respeklen för den psykiskl ulvecklingsslördes
självbeslämmande-räli och inlegrilel. Samrådel med de närslående bör så långt
möjligt ske i sådana former all den psykiskl ulvecklingsslörde själv får
medverka i del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § Landstingskommunen skall anmäla lill
överförmyndaren när en psykiskl<br>
ulvecklingsslörd kan anias behöva förmyndare eller god man samt när en<br>
omyndigheisförklaring bör kunna hävas eller elt godmanskap kunna<br>
upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldrabalkens beslämmelser om förmyndare och god man har
särskilt stor betydelse när del gäller de personer som avses i denna lag. Det
har därför anseus viktigt att med en särskild beslämmelse erinra
landstingskommunen om all den bör vara uppmärksam på en psykiskl
ulvecklingsslörds behov i dessa avseenden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § Landsiingskommunen får lill kommun i
landsiingskommunen överlåla<br>
uppgifl enligt denna lag beträffande psykiskt ulvecklingsstörda som är<br>
bosalla i kommunen eller vistas där under kortare tid, om landstingskom<br>
munen och kommunen har kommit överens om del saml regeringen medger<br>
det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en sådan överiålelse sker, skall föreskrifierna i denna
lag om landslingskommun i lillämpliga delar gälla för kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen har sin motsvarighet i 7 § i
omsorgsberedningens lagförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket. Vissa av de uppgifter som enligt lagen
läggs på landstingskommunerna är nära besläktade med uppgifier som kommunerna
har enligt främst socialtjänstlagen. En utveckling i riktning mol ett ökat
kommunall ansvar för psykiskl ulvecklingsslörda bör lättast kunna förverkligas
genom en successiv överföring av de särskilda omsorgerna från landstingskommunerna
till kommunerna. Därför öppnas genom denna bestämmelse möjlighel för
landstingskommunen att Iräffa överenskommelse med en, flera eller alla kommuner
inom landsiingskommunen om atl överta ansvaret för någon, flera av eller alla
omsorgerna enligt denna lag. Varje kommuns åtagande kan därvid naturligtvis
enbart avse psykiskt ulvecklingsslörda som är bosatta i kommunen samt dem som
enligt 7 § har rätl lill särskilda omsorger vid en korlare lids vistelse där.
För att så långt som möjligl få en samordning och därigenom undvika eventuella
oönskade effekler slälls också som villkor att regeringen medger en övergång av
ansvaret. Bestämmelsen innebär inte all den träffade överenskommelsen behöver
bli gällande för all framtid. Den bör, som andra avtal, kunna tidsbegränsas
eller gälla fills vidare med uppsägningsrätt. Även sådana villkor bör lämpligen
övervägas vid regeringens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra styckel. När en kommun övertar ansvarel för en
särskild omsorg gäller reglerna i lagen för kommunens verksamhel. Del innebär
bl.a. all kommunen skall ha en omsorgsnämnd men kan uppdra ål en annan nämnd,
lämpligen socialnämnden, atl vara omsorgsnämnd. Del innebär också exempelvis
att kommunen blir skyldig atl planera sin del av verksamheten</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligt 9§. Det bör dock understrykas atl planeringen är en
gemensam angelägenhel för landsiingskommunen och alla kommunerna inom den.
Planarbelei bör därför samordnas mellan dem och bedrivas i likartade former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 § Avgift skall inle tas ut för särskilda omsorger
enligt denna lag. Av dem som inte är berältigade till folkpension i form av hel
förtidspension eller hel ålderspension och som har inkomst av eget arbete får
dock, när de har stadigvarande boslad på landstingskommunens bekosinad, skäliga
avgifter för kost och logi tas ut enligt de grunder som landsiingskommunen
beslämmer. Avgifterna skall bestämmas så atl de boende förbehålls lillräckliga
medel för sina personliga behov. Regeringen meddelar yllerligare föreskrifter
om sådana avgifier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om rätl för landsiingskommunen att i vissa fall uppbära
folkpension och barnbidrag finns särskilda bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försia styckel. Bestämmelsen överensstämmer i sak med 56 §
i 1967 års omsorgslag. Inledningsvis anges huvudregeln, nämligen atl de
särskilda omsorgerna är avgiftsfria. Del gäller alltså de omsorger som anges i
4 §. Liksom hittills får dock huvudmannen ta ut skäliga avgifter för kost och
logi av dem som har stadigvarande boslad på huvudmannens bekostnad, om de inle
har rätt till hel förtidspension (varmed jämställs hell sjukbidrag) eller hel
ålderspension samt har inkomst av eget arbete. Liksom avsikten har varit med
nuvarande bestämmelse bör regeringen vid behov kunna meddela föreskrifter om
avgifternas sloriek på det sättet att de boende garanteras att få behålla medel
till sina personhga behov. Dessa beslämmelser bör motsvara reglerna om
förbehållsbelopp i 47 § socialtjänslförordningen (1981:750), vilka gäller vid
helinackordering i servicehus för äldre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närmare föreskrifter om vad som skall ingå i de avgiftsfria
omsorgerna enligt gällande lag har givits i 106 § omsorgsstadgan. Där anges att
bl.a. följande omsorger alltid skall vara avgiftsfria, nämligen behövliga
dagliga resor till och från sysselsättningshem, tandvård, talbehandling och
sjukgymnastik samt sådan hälso- och sjukvård som kan meddelas vid den
inrättning där den psykiskt ulvecklingsslörde bereds omsorger. För den som bor
utanför det egna hemmet eller föräldrahemmel (i familjehem, elevhem,
inackorderingshem, vårdhem eller specialsjukhus) gäller dessulom rätt till
avgiftsfri omvårdnad, behövlig sjukvård och resor i viss minsta omfattning. Om
huvudmannen uppbär barnbidrag, bidragsförskott eller folkpension för den
psykiskt ulvecklingsslörde skall denne få "skälig
beklädnadsutrusl-ning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen och skolöverstyrelsen har i ett gemensamt
cirkulär (SÖ 1969-11-12) närmare utvecklat vad som skall anses ingå i
omvårdnaden vid institutioner. Bl.a. anges att i omvårdnaden ingår, där det
behövs, glasögon, fotvård hos specialist och artiklar för personlig hygien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 specialmotiveringen till 4 § har utvecklats vad som
skall ingå i de särskilda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>omsorgerna. Som exempel på rådgivning och annat personligl
slöd (p. l)har där angelts bl.a. hjälp av sjukgymnast och talpedagog. Sådana
insatser blir alltså, liksom f .n., avgiftsfria. Vidare har givils exempel på
vad som skall ingå i begreppet omvårdnad (4 § andra stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver dessa särskilda omsorger är som framgåtl tidigare
f.n. vissa yllerligare insatser från huvudmannens sida avgiftsfria. Denna fråga
bör liksom hittills inte regleras i lagen. Avsikten är emellertid att sådana
insatser även i fortsättningen skall vara avgiftsfria. För andra insatser från
huvudmannens sida skall avgifter i princip kunna tas ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra styickel. I 10 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring (AFL) finns bestämmelser om rätl för de kommunala huvudmännen för
vissa vårdinrättningar all uppbära folkpension som ersällning för vården enligi
regeringens beslämmande. Regeringen har meddelal föreskrifter härom i
kungörelsen (1962:393) om rätl i vissa fall för kommun eller annan all uppbära
folkpension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I bestämmelsen erinras också om rätten för huvudmannen atl
i vissa fall uppbära barnbidrag. Detta regleras i 7 § lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har under senare år blivit allt vanligare att
huvudmannen inte vill direkl ulnyttja sin rätl atl automatiskt uppbära
pensionen från dem som bor i inackorderingshem utan - av i huvudsak
normaliserande och pedagogiska skäl - vill atl pensionen först betalas ut till
den pensionsberältigade för att sedan denne skall erlägga betalning för kost
och logi. Del har därvid ifrågasatts om detla överensslämmer med omsorgslagens
regler. Därvid kan endasl framhållas att, så länge huvudmannen håller sig inom
ramen för det lillålna belopp som denne har rätt att tillgodogöra sig ur
pensionen, kan ett sådant förfaringssätt inte anses stå i strid med försia
slycket. Del kan av pedagogiska och även psykologiska skäl vara av värde alt på
grupphem använda detta förfaringssätt. Lämpligheten måste självfallet avgöras
från fall till fall och efler samråd med den psykiskt ulvecklingsslörde och
hans evenluella legala ställföreträdare. Möjligheten för huvudmannen att uppbära
pensionen behöver dock finnas kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i detta sammanhang beröra en fråga som har
diskuterats av bl.a. justitieombudsmannen vid flera tillfällen, nämligen frågan
om äganderätten lill de pensionsbelopp som utgår till den som vårdas vid
vårdinrättningar inom omsorgerna, närmare bestämt äganderätten till de medel som
enligt kungörelsen (1962:393) skall förbehållas den psykiskt utvecklingsstörde
för hans eget behov, del s.k. förbehållsbeloppet Enligt en uppfatlning
lillkommer förbehållsbeloppet huvudmannen, enligt en annan den psykiskt
ulvecklingsslörde. Osäkerheten har ansetts påverka bl.a. förmyndarens och
överförmyndarens hantering av medlen och ha betydelse för arvfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att frågan bör besvaras på följande sätt. Den
folkpension som en psykiskt utvecklingsstörd har rätt till är hans egendom
oberoende av var han bor. Den bestämmelse som reglerar huvudmannens rätt att
uppbära viss del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av pensionen för att täcka sina kostnader för vården kan
inle anses ändra på delta förhållande. Bestämmelsen är tillkommen för atl
möjliggöra elt enkell och smidigt förfarande vid överförandel av medlen från
den pensionsberältigade till huvudmannen i fall av långvarigt boende på
huvudmannens bekostnad. De belopp som skall förbehållas den psykiskl
ulvecklingsslörde är alltså alltid att anse som dennes egendom. De skall
avskiljas på lämpligt sätl och får användas av honom själv,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I särskilda fall har dock fömtsetts all en psykiskl
ulvecklingsslörd på grund av sitt tillstånd inte kan begagna sig av kontanta
medel. Då skall enligt nuvarande regler i den nämnda kungörelsen etl belopp
molsvarande förbehållsbeloppet användas för atl öka hans trivsel eller eljest
lill hans personliga nylla. Kan han uppenbarligen inle heller tillgodogöra sig
nyttigheter för detla belopp, får förbehållsbeloppet sättas ned till lägst 500
kr. om året. Avgörandet fattas av omsorgshuvudmannen. Del är främst i de båda
sist redovisade fallen som iveksamhel har uppslån om vem medlen tillhör, om de
inte kan utnyttjas helt, eller vem inköpt egendom tillhör, om den psykiskt
utvecklingsstörde flyttar eller avlider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även här menar jag atl medlen vare sig det rör sig om hela
förbehållsbeloppet eller ett nedsatt belopp tillhör den psykiskt
utvecklingsstörde. De bör avskiljas pä konto som tillhör honom. Inköpt egendom
blir den psykiskt utvecklingsstördes. Möjligheten att sätta ned
förbehållsbeloppet under det som gäller som huvudregel bör användas sparsamt
och efter samråd med förmyndare eller god man. En sådan nedsäUning bör omprövas
regelbundet. Om nedsättning sker innebär det alt huvudmannen får möjlighel att
tillgodogöra sig en större del av pensionen. Mellanskillnaden övergår då helt
till omsorgshuvudmannen och egendom inköpt med hjälp av detta belopp tillhör
alltså omsorgshuvudmannen. I många landstingskommuner har man vall att använda
dessa medel för att öka de boendes trivsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 § Ledningen av omsorgsverksamhelen skall ulövas av en
omsorgsnämnd i den mån inte annat följer av sådant beslut som avses i 3 kap. 14
§ kommunallagen (1977:179).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingskommunen får tillsätta en särskild omsorgsnämnd
eller uppdra åt en annan nämnd att vara omsorgsnämnd. Har detla inte sketl, är
förvaltningsutskottet omsorgsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom i 1967 års omsorgslag förutsätts att
landsfingskommunerna i första hand har en nämnd som är särskilt ansvarig för de
särskilda omsorgerna. Nämnden kallas omsorgsnämnd. Frågor om verkställighet och
förvaltning av fast egendom och om personal får dock efler särskilt beslut
läggas på en annan nämnd (3 kap. 14 § kommunallagen). Omsorgsnämndens uppgifter
kan också delas upp på flera organ under omsorgsnämnden. Beslämmelse härom
kommer att finnas i lagen om särskilda organ i landstingskommunerna (prop.
1984/85:98).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslämmelsen i andra slycket moisvarar i huvudsak vad som
gäller enligi 6 § andra slycket 1967 års omsorgslag samt 10 § andra styckel
HSL. Landstingskommunen lämnas frihet i valel mellan atl ha en självständig
omsorgsnämnd eller atl låta en annan nämnd vara omsorgsnämnd. Det innebär all
landsfingskommunerna kan bibehålla den ordning som ofta gäller nu, dvs. att
omsorgsnämndens uppgifter utförs av den sociala nämnden eller av
habilileringsnämnden. Omsorgsnämnden enligt den nya lagen är alltså inte någon
obligalorisk landslingskommunal nämnd ulan liksom förut endast en fakultativ
nämnd som utför en obligatorisk landstingskommunal funklion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 § I fråga om särskild omsorgsnämnd gäller
beslämmelserna i 3 kap. 2-12 §§ kommunallagen (1977:179) i lillämpliga delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild gäller
dock 4 och 5 §§ förvaltningslagen (1971:290) om jäv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försia styckel. Bestämmelsen motsvarar 14 § 1967 års
omsorgslag. I denna paragraf har samlats de allmänna hänvisningar lill
kommunallagen (1977:179) som behövs i fräga om omsorgsnämnden. Vad som gäller
om förvaltningsutskottet enligt 3 kap. 2-12 §§ kommunallagen skaU alltså gälla
i tillämpliga delar också beträffande nämnd som nämns i den nya omsorgslagen.
Bestämmelserna innehåller regler om antal ledamöter, valbarhet, rätt till
ledighet från anslällning, mandatlid, verkan av ledamots avgång, ordförande och
viceordförande, tid och plats för sammanlräde, suppleants tjänsigöring,
beslulförhet, beslutförfarande och protokoll, delgivning, reglemente och
delegation m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra styckel. De nya omsorgsnämnderna får till uppgift
bl.a. atl besluta om särskilda omsorger ål enskilda personer. Besluten kan
överklagas fill domstol genom förvallningsbesvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av 2 § 2. förvaltningslagen (1971:290) följer då atl den
lagens bestämmelser blir lillämpliga på omsorgsnämndens handläggning. Eftersom
del rör sig om myndighetsutövning mot enskild enligt 3 § förvaltningslagen blir
även 14-19 §§ i den lagen om parts rätl atl delta i handläggningen och få
motiverade beslui m.m. lillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra styckel görs dock en särskild hänvisning till atl
förvaltningslagens jävsregler skall tillämpas vid nämndens behandling av frågor
som avser myndighetsutövning mol enskild. Detta innebär atl den hänvisning som
görs i första stycket lill kommunallagens mindre slränga jävsregel sätts ur
kraft vid vissa typer av ärenden, dvs. främst dem som gäller att bevilja
särskild omsorg åt en enskild person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personal</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 § För verksamheten enligt denna lag skall del finnas
den personal som behövs för atl meddela god omsorg. Regeringen bemyndigas att
meddela föreskrifter om behörighet till</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ijänsler inom omsorgerna om psykiskl ulvecklingsslörda och
om ijänsternas lillsäUning. Regeringen får överlåla åt socialstyrelsen atl
meddela sädana föreskrifier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen överensslämmer i sin innebörd med 13 och 16 §§
HSL,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 7 § 1967 års omsorgslag anges all del hos
omsorgsslyrelsen skall finnas ijänster som bl.a, vårdchef och överläkare. Den
nya lagen innehåller inte några sådana anvisningar om skyldigheten all ha vissa
adminislrativa befattningar. I stället återfinns en allmän regel om
skyldigheten att ha den personal som behövs för att meddela god omsorg i
paragrafens försia stycke. I andra stycket finns etl bemyndigande för
regeringen eller, efler regeringens bestämmande, socialstyrelsen atl meddela
föreskrifier om behörighel lill Ijänster inom omsorgsverksamheten och
ijänsternas tillsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslämmelsen i försia stycket avser inte endasl personal
som ulför arbetsuppgifter som direkt avser särskilda omsorger ät psykiskl
ulvecklingsstörda - t.ex. föreståndare för och vårdare vid grupphem,
sjukgymnaster, kuratorer, förskollärare och dagcenlerpersonal - ulan all
personal som behövs för att bedriva en rationell och ändamålsenlig
omsorgsverksamhet. Vid sidan av omsorgspersonalen vid grupphem kan det också
finnas centralt placerad personal som svarar för administration m.m. Något krav
på att anställa personal av det ena eller andra slagel slälls dock inle upp.
Det får ankomma på landstingskommunerna all själva organisera verksamheten på
etl ändamålsenligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen i andra stycket om möjlighel atl meddela
behörighetsbestämmelser tar sikte på särskilt vikliga befattningar. Vissa av
de befattningshavare som skall finnas enligt 1967 års omsorgslag - i detla
sammanhang vårdchef och överläkare - har befogenhel all fatta beslut om t.ex.
intagning i olika vårdinrättningar. Behörighelsbeslämmelser har utfärdats för
innehav av de nämnda befattningarna (17, 95, 102 och 105 §§ omsorgsstadgan).
Några motsvarande regler om krav på alt ha vissa särskilda befattningshavare
finns inte i den nya lagen. Den ulgår ifrån att det är omsorgsnämnden som
fattar alla beslut i fråga om särskilda omsorger. För att göra det möjligt alt
föreskriva enhetliga kompetenskrav för särskilt ansvarsfulla befattningar inom
omsorgsverksamheten, t.ex. föreståndare för grupphem, ges regeringen möjlighet
att utfärda regler om behörighet till sådana tjänster. Regeringen ges också
möjlighet att delegera beslut om behörighetsregler lill socialsiyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enskild omsorgsverksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 § Om en enskild yrkesmässigt vill bedriva sådan
verksamhet för psykiskt ulvecklingsslörda som anges i 4 § försia stycket 2-5,
skall den enskilde söka tillslånd hos socialstyrelsen. Tillstånd får inte
lämnas utan att omsorgsnämnden i den landslingskommun där verksamhelen skall
bedrivas har tillstyrkt det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enskild verksamhet skall stå under tillsyn av
omsorgsnämnden. Nämnden har rätt att inspektera verksamheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslämmelsen är avsedd all molsvara vad som gäller i fråga
om privai verksamhet - frånsett undervisning - inom omsorgerna om psykiskl ulvecklingsslörda
enligi 10 § försia stycket 1967 års omsorgslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya bestämmelsen avser yrkesmässigt bedrivande av alla
särskilda omsorger enligt 4 § första slyckel 2-5. Kravel på yrkesmä.ssighel
avser all från kravel pä socialslyrelsens lillslånd undanla l.ex. enskilda
familjer, som lar emol enstaka barn för stadigvarande boende eller för koriiidsvisielse.
Tillslåndspliklen gäller alltså för dagcenterverksamhel och för kollekliva bosladsformer
molsvarande kortiidshem, grupphem och elevhem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingskommunens inflyiande över den privala verksamhelen
har ulformais som en velorätl mol godkännandet Vidare har omsorgsnämnden lillagls
en lillsynsskyldighet och en däri ingående inspeklionsräll genlemol den privala
omsorgsverksamheten. Della moisvarar vad som gäller om socialnämndens roll i
förhållande lill enskilda insliiulioner (hem för vård eller boende) inom socialljänslen
(69 § SoL) och, åtminstone delvis, omsorgsstyrelsens enligt 10 § omsorgsstadgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skyldiga atl söka lillstånd är enskilda huvudmän. Del kan
vara en fysisk eller en juridisk person. Tillslånd meddelas liksom hillills av
socialstyrelsen. Socialstyrelsen är också tillsynsmyndighet och har rält att
förbjuda olämplig verksamhet (21 §),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TUlsyn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 § Socialstyrelsen har tillsyn över verksamhet enligt
denna lag. Styrelsen skall därvid följa och stödja verksamhelen. Styrelsen har räll
all inspektera verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen moisvarar i sak vad som gäller för hälso- och
sjukvårdens område enligi 18 § HSL. Socialslyrelsens roll som högsta
tillsynsmyndighet över de sociala omsorgerna enligt 1967 års omsorgslag
återfinns i 13 § den lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 olika sammanhang har under senare år eftersträvats en
ökad handlingsfrihel för kommuner och landstingskommuner. Avsiklen har varil
all genom en minskad slatlig detalj kontroll stärka kommunernas och landsfingskommunernas
roll i samhället saml öka effektiviteten inom såväl den statliga som den
kommunala sekiorn. Samiidigi måste självfallel de övergripande mål som
statsmakterna beslutat om förverkligas. Kraven på en likformig service medför
också i vissa fall behov av att bibehålla den statliga tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid utformningen av den statliga tillsyns- och konlrollfunkiionen
gäller således delvis molsiridiga intressen. En avvägning måste ske för varje
verksamhetsområde mellan olika intressen, t.ex. intresset av elt ökat lokalt
inflytande och kraven på rättssäkerhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En statlig tillsyn har därför behållits med socialsiyrelsen
som ansvarig myndighel. I lillsynen ligger all följa och slödja verksamhelen saml
all forllöpande inhämia de uppgifier som är en förulsällning härför. En</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>huvuduppgift för socialstyrelsen blir all bevaka och att
ge råd om sociala, medicinska och rättsliga säkerhetskrav såväl för enskilda
psykiskt ulvecklingsslörda som för verksamheten och se lill all gällande beslämmelser
inom områdel följs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I lillsynen läggs alll större vikt vid atl följa och
stödja huvudmännens verksamhet. En aktiv tillsyn innebär en forllöpande
uppföljning av omsorgsverksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen bör kunna fullgöra dessa uppgifter genom bl.a.
överläggningar med huvudmännen och allmänna råd i olika ämnen till ledning för
huvudmännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I tillsynsfunktionen ligger av hävd en rätt att vid behov
inspektera verksamheten. Socialstyrelsen har utnyttjat denna rätt, då
omständigheterna har påkallal det. Vidare har det förekommil all huvudmännen
har begärl inspeklion då de önskat få slyrelsens uttalande i någon fråga
rörande verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ulirycklig, mer allmän inspeklionsräll över den
landstingskommunala verksamheten med särskilda omsorger ges nu i 18 §. Med den ulveckling
som skett är inspektionsverksamheten enligt den nya lagen främst tänkt att
fungera som elt informations- och erfarenhetsutbyte mellan styrelsen och
huvudmännen. Inspeklionsrällen gäller även i förhållande till enskilda som
bedriver verksamhet med stöd av 17 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom inspektionerna tillförs socialstyrelsen kunskap och
ges således även på detta sätt möjligheter att följa utvecklingen inom
omsorgsverksamheten. Slyrelsens inspekfionsverksamhel vad avser kvaliteten i
verksamheten bör i första hand ha karaktären av erfarenhetsåterföring till
fältet och elt utnyttjande av erfarenheterna inom den praktiska verksamheten
som underlag för forskning, utbildning och försöksverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan betydelsefull melod atl samla information och
därmed ge grund för en ålerföring av erfarenheler är inhämtande av statistik.
Jag har inhämtat atl Landstingsförbundet har för avsikl att medverka till att
socialstyrelsen får fillgång till sådan statistik som gör det möjligt att följa
och analysera utvecklingen inom omsorgsverksamhelen. En motsvarande ordning
gäller på hälso-och sjukvårdens område. Någon anledning att i omsorgslagen ta
in föreskrifter i delta hänseende förehgger alltså inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskommittén har föreslagil en bestämmelse i lag om atl
landstingskommunerna själva skall svara för vad kommiltén kallar den lokala
tillsynen. Detta skulle ske genom enskilda ledamöter (tillsynsmän) i den
ansvariga nämnden eller genom en grupp av personer (tillsynsgrupp). Jag har
funnit alt del inle bör föreskrivas i lagen om vilket sätl landstingskommunala
nämnder skall arbeta på. Däremol anser jag att del naluriigtvis är angeläget
alt landstingskommunerna nära följer verksamheten vid de insfilutioner som
drivs av dem. Den verksamheten kan med fördel organiseras på det sätt kommittén
har förordat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yllerligare föreskrifier</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 S Regeringen bemyndigas alt i fråga om verksamhel
enligt denna lag meddela yueriigare föreskrifter till skydd för enskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får överlåla ål socialstyrelsen atl meddela
sådana föreskrifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligi 59 § i 1967 års omsorgslag meddelas närmare föreskrifier
för tillämpningen av lagen av regeringen eller, efler regeringens bemyndigande,
av huvudlillsynsmyndigheien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har meddelal sådana beslämmelser i stadgan
(1968:146) angående omsorger om vissa psykiskl ulvecklingsslörda (omsorgssladgan).
Även socialstyrelsen har meddelat föreskrifter i olika ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 paragrafens/örj-to.?ryc/ce bemyndigas regeringen all
meddela yllerligare föreskrifter belräffande skydd för enskilda. Beslämmelsen
avser att ge regeringen befogenhet alt vid behov ulfärda föreskrifier för all garanlera
psykiskt ulvecklingsslörda, som i många avseenden har svårare än andra alt
själva bedöma sin situalion, ell skydd lill liv, personlig säkerhet eller hälsa
inom verksamheten med de särskilda omsorgerna. I 16 § finns i samma syfte
bestämmelser som avser all garanlera kvalitetsnivån på personalen inom
omsorgerna. Regeringens befogenhel att utfärda rena verkställighelsföreskrifier
följer av 8 kap. 13 § regeringsformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt bestämmelserna i andra stycket får regeringen överlåla
ål socialsiyrelsen all meddela föreskrifier till skydd för enskilda. Även ulan
sådan överlåtelse får socialstyrelsen ulfärda allmänna råd lill ledning för verksamhelen
m.m. Meddelar socialstyrelsen föreskrifter eller utfärdar den allmänna råd
skall styrelsen som andra myndigheler beakla beslämmelserna om begränsning i
myndighels rätt alt meddela föreskrifier, anvisningar och råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överklagande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 § Oinsorgsnämndens beslui om särskilda omsorger ål enskilda
enligi 4 § får överklagas hos länsrällen. Talan får föras av den på vars
begäran särskilda omsorger skall ges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialslyrelsens beslut om tillstånd enligt 17 § eller om
föreläggande eller förbud enligi 21 § får överklagas hos kammarrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De beslut som omsorgsnämnden, socialstyrelsen, länsrällen
eller kammarrätten meddelar enligt denna lag gäller omedelbarl. Länsrällen
eller kammarrätten får dock förordna att dess beslut skall gälla först sedan
det har vunnil laga krafl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försia Slyckel. Efler mönsler från socialtjänstlagen skall
lalan mol omsorgsnämndens beslui i fråga om särskilda omsorger åt enskilda
personer enligt 4 S kunna föras av den enskilde - eller naturligtvis av behörig
slällförelrädare för denne - genom förvallningsbesvär. Del innebär alliså all besvärsmyndighelen
skall kunna pröva ärendel i dess helhet och i förekommande fall sätta in ell nyll
beslut i det överprövades slälle. Enbart möjlighet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till kommunalbesvär - där besvärsprövningen är begränsad lill
alt avse sådana förhållanden som när beslutet slrider mol lag eller annan förfallning,
kränker klagandens enskilda räll eller annars vilar på orättvis grund och som
inte kan leda till annat än elt undanröjande av del felaktiga besluiei - har inle
ansells vara tillräcklig garanli för en allsidig prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vänder sig den enskilde eller hans slällförelrädare lill
nämnden för all få hjälp med särskilda omsorger, har nämnden i första hand att
pröva om räll till särskild omsorg föreligger i enlighet med lagens beslämmelser.
Finner nämnden vid sin prövning atl sådan rält inte föreligger lämnas begäran
utan bifall. Finner nämnden å andra sidan att räll lill särskild omsorg
föreligger men i en annan form än den begärda, kan framsiällningen bifallas försl
om den enskilde ändrar sin begäran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som besvärsmyndighel har - i enlighet med omsorgskommitléns
förslag och i överensstämmelse med den besvärsordning som gäller i fråga om bislånd
enligt socialtjänstlagen - angetts allmän förvallningsdomslol, dvs. länsräii.
Enligt 1967 års omsorgslag har beslui all vägra omsorger överklagats till
socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har nämnden avslagil den enskildes begäran, skall nämnden
ge besvärshänvisning. Överklagar den enskilde besluiei, kommer även länsrätiens
prövning att i första hand avse frågan om rätlen till särskilda omsorger. Finns
det enligt domstolens bedömning inle någon sådan rätt, skall besvären ogillas.
Finner domslolen all den enskilde har räll till särskilda omsorger skall domslolen
enbari pröva om räll finns lill den eller de särskilda omsorger som den
enskilde begärl. Domstolens prövning skall i dessa fall enbari avse frågan om rälten
lill den särskilda omsorgen, inle ulformningen. Bedömningen skall göras på
grundval av vad som i målel har blivit upplyst om den enskildes behov och om de
resurser som finns inom landsiingskommunen. Vid besvärsprövningen måsle rimlig
hänsyn las lill de resurser som landsiingskommunen har au tillgå. På samma säll
som dåvarande statsrådet och chefen för socialdepartementet framhöll i
proposition (1979/80:1) om socialtjänsten kan det vid bifall lill besvären
ibland vara påkallal atl återförvisa ärendel till omsorgsnämnden för all
nämnden skall kunna besluta om insalsernas närmare ulformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra beslut av omsorgsnämnden än sådana som avser
särskilda omsorger ål enskild kan bara överklagas genom kommunalbesvär.
Delsamma är förhållandel om eil beslui om särskilda omsorger ål en enskild
överklagas av någon annan än han själv eller hans legala ställförelrädare. En
erinran om alt del är den enskilde själv eller den som annars har rätt all
begära särskilda omsorger som har rätl all klaga genom förvallningsbesvär har gjorls
i försia stycket Della innebär bl.a. all den regel som finns i 1967 års
omsorgslag (46 §) om atl socialnämnden har rätt alt överklaga etl negativt
beslut genom förvallningsbesvär inte längre gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra och iredje styckena. Socialstyrelsen kan avslå en
begäran om atl få driva enskild omsorgsverksamhet enligt 17 §, Styrelsen kan
också förbjuda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>forisatt verksamhet eller ulfärda ell föreläggande atl
avhjälpa brister i en verksamhel inom de särskilda omsorgerna enligt 21 §,
Sådana beslut får överklagas till kammarrätten i Slockholm,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut om föreläggande eller förbud mol forisatl
verksamhet grundas regelmässigl på allvarliga missförhållanden. Sådana beslui
har anseus böra gå i omedelbar verkställighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I överensstämmelse med vad som gäller i fråga om bistånd
enligt SoL bör som huvudregel gälla atl omsorgsnämndens och domstolarnas beslut
om omsorger ål enskilda skall gå i omedelbar verkslällighei (jfr. 73 § Iredje
stycket SoL; lydelse enligt SFS 1984:365). På samma sätt som enligt SoL bör
domstolarna i vissa fall kunna förordna atl verkställigheten får anstå till
dess beslutet har vunnil laga krafl. Della lär främst kunna bli fallel när kammarrällen
upphäver eti beslut om all bevilja särskilda omsorger som har meddelals av länsrällen.
I sådana fall kan det av sociala skäl vara moliveral atl inte låta beslutet gå
i omedelbar verkställighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den angivna bestämmelsen innebär inle någon inskränkning i
domsiolarnas möjlighel atl tillämpa 28 § förvaltningsprocesslagen (FPL) i
avvaktan på att slutligt beslut fattas. Om l.ex. omsorgsnämnden har vägrat
omsorger och länsrällen bedömer behovel därav som akut men inte har möjlighel
all omgående meddela dom eller slutligt beslut, bör rätlen kunna meddela ett
interimistiskt beslut enligt 28 § FPL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 S Om det föreligger något missförhållande inom
enskild omsorgsverksam<br>
het som avses i 17 §, skall socialstyrelsen förelägga den som har ansvarel för<br>
verksamhelen all avhjälpa missförhållandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om missförhållandet är allvarligl och socialstyrelsens
föreläggande inle följs, får socialstyrelsen förbjuda verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med missförhållande som kan föranleda ell föreläggande
eller förbud avses givelvis inte från vårdsynpunkt mindre brisler i miljön
eller vissa ojämnheter i standarden på l.ex. ell grupphem. Syflel med
förbudsbestämmelsen är atl den statliga myndigheten skall ha en möjlighet att
ingripa om del i något fall skulle visa sig föreligga sådana förhållanden atl
man kan lala om vanvård. Självfallel ingår del i socialslyrelsens lillsyn all
påpeka missförhållanden även på landslingskommunala och kommunala inräilning-ar.
Del måsie kunna förulsällas all en offenllig huvudman räiiar sig efler sådana
påpekanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 § Den som är eller har varil verksam inom
enskild omsorgsverksamhel<br>
som avses i 17 § får inte obehörigen röja vad han därvid har erfarit om någons<br>
personliga förhållanden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I del allmännas omsorgsverksamhel lillämpas beslämmelserna
i sekretesslagen (1980:100).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen överensstämmer i stort med 58 § i 1967 års
omsorgslag i dess lydelse enligt SFS 1980:994.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Förslaget till lag om införande av lagen (1985:000) om
särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Lagen (1985:000) om särskilda omsorger om psykiskl
ulvecklingsslörda<br>
m.fl. och denna lag iräder i krafl den 1 juli 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid ikraftträdandet skall lagen (1967:940) angående
omsorger om vissa psykiskl utvecklingsstörda upphöra att gälla med de undanlag
som framgår av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om annan undervisning för psykiskl ulvecklingsslörda
än undervisning i förskola skall ulfärdas särskilda övergångsbeslämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1986. Samiidigi
upphör den nuvarande omsorgslagen att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till skillnad från den nuvarande lagen innehåller den nya
omsorgslagen inga bestämmelser om skolplikt och undervisning för psykiskl ulvecklingsstörda
barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan. Sådana
bestämmelser las i stället in i den nya skollagen. Behövliga
övergångsbestämmelser i fråga om undervisning (annan än förskolans) får
fastställas i samband med tillkomsten av den nya skollagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nuvarande omsorgsstyrelserna påbörjar en ny
mandatperiod vid ingången av år 1986. En övergångsbestämmelse i fråga om dem
behövs därför (12 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa bestämmelser i den upphävda lagen har ansetts behöva
vara kvar under en övergångsperiod. Detta hänger främsl samman med alt specialsjukhus
och vårdhem ges en viss avvecklingslid. På grund av den relativt omfattande
övergångsreglering som blir följden av bl.a. detta, har del ansetts lämpligt atl
ha en särskild s.k. promulgationslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Den som vid lagens ikraftträdande erhåller
omsorg enligt den upphävda<br>
lagen skall ulan särskilt beslut anses ha fortsatt rätl till motsvarande
särskilda<br>
omsorg enligt den nya lagen. Om någon erhåller omsorg i former som saknar<br>
motsvarighet i den nya lagen, är landstingskommunen skyldig alt tillhanda<br>
hålla den enskilde samma omsorg så länge behovet kvarslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera tiotusen människor bereds omsorger enligt nuvarande
omsorgslag. De är därvid "förtecknade" eller "inskrivna" i
omsorgerna. Någon svårighet atl klargöra för vilka övergångsbestämmelsen gäller
föreligger därför inle. I bestämmelsen förutsätts atl den som en gång enligt
1967 års lag har kommit i åtnjutande av en omsorg som får en molsvarighel i den
nya lagen, automatiskt fortsätter atl ha rätl till den omsorgen på grund av det
gamla beslutet även efler den nya lagens ikraftirädande. Upphör behovet av
omsorgen, upphör naturligtvis rälten. Dämtinnan råder överensslämmelse mellan
den upphävda och den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De omsorgsformer som ulan vidare måsle anses få en
motsvarighet i den nya lagen är sysselsättningshem (daglig verksamhel),
inackorderingshem och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>elevhem. Men även sådana omsorgsformer som inle direkl kan
utläsas ur den nuvarande lagen men ändå har meddelals den som är inskriven i
omsorgerna, t ex. råll lill korltidsvislelse uianför del egna hemmet bör kunna
anses vara en sådan omsorg enligt den gamla lagen som aulomatiskl fortsäller
all gälla för den personen även efler den nya lagens ikrafllrädande. Vad slulligen
gäller vård i vårdhem och specialsjukhus är del omsorgsformer, som förulsalls
bli avvecklade och ersatta av främst boslad med därlill hörande omvårdnad i
grupphem eller elevhem. Den som är inskriven i en sådan institution bör ha räll
alt vara kvar där utan särskilt beslut men vara skyldig all godla motsvarande
omsorg i ell grupphem eller elevhem, när detla erbjuds honom (jfr
specialmotiveringen lill 5 S andra styckel).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Emellerlid
finns det omsorgsformer i 1967 års omsorgslag som inle alls får någon molsvarighel
bland de särskilda omsorgerna enligi den nya lagen. En av dem är s.k, hemmavård
(4 § andra slyckel omsorgslagen), en annan bostad i familjehem för vuxna psykiskl
ulvecklingsslörda (5 § omsorgslagen). Med hemmavård avses omsorger som en psykiskl
ulvecklingsslörd egenlligen skulle ha fåll i ell vårdhem eller molsvarande men
som han av särskilda skäl i möjlig omfattning i stället får i sitt hem. Den
vård som meddelas av föräldrar eller andra anhöriga belecknas inte som
hemmavård. Vårdformen har använls i minskande omfallning, men ett lilel antal
psykiskt ulvecklingsslörda får ännu omsorgen i form av hemmavård. De bör så
länge behovet kvarslår få behålla den rätlen. Delsamma gäller vuxna psykiskt
utvecklingsstörda som kanske hela livet har bott hos en enskild familj. Även om
familjehem inle har angivils som en särskild omsorg för vuxna i den nya lagen
vore det olämpligt all bryla möjlighelen för den enskilde som redan finns i ell
sådani hem all slanna i sin invanda miljö. Av dessa skäl föreskrivs här all om
någon erhåller omsorger i former som saknar molsvarighel i den nya lagen, så är
landsiingskommunen skyldig atl lillhandahålla den enskilde samma omsorg så
länge behovel kvarslår.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I den
allmänna moliveringen (avsnitt 2.4 och 2.7.1) har föreslagits atl förskola och
daghem för barn inte längre skall ingå i särskolan respektive vara någon
särskild omsorg. Psykiskl ulvecklingsstörda förskolebarn skall beredas plais i
den kommunala barnomsorgen enligt socialtjänstlagens regler. Övergången av
ansvaret för förskolebarnen från landstingskommunerna lill kommunerna har
förutsatts kunna ske omedelbart vid lagens ikraftträdande och gå smidigt, eflersom
flertalet barn redan är inlegrerade i kommunernas barnomsorg. Om det i någol
fall ändå skulle visa sig alt ett förskolebarn, som fåll omsorger i förskola
eller daghem enligi 1967 års lag, inle omedelbarl efler den nya lagens ikrafllrädande
kan beredas plats i kommunens barnomsorg får della inle drabba barnel. Beslämmelsen
innebär då att landstingskommunens ansvar kvarstår för del barnels förskola lill
dess behovel bortfaller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 S Landsfingskommunerna skall, i samband med atl
planeringen enligt 9 § i den nya lagen görs, även planera för avveckling av befinlliga
specialsjukhus och vårdhem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 176</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Infill dess avveckling av specialsjukhus och vårdhem har ägl
rum får omsorg alltjäml tillhandahållas vid sådana institutioner. Ledningen av verksamhelen
skall utövas av den nämnd som är omsorgsnämnd enligt den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första styckel. Som har framgått i flera sammanhang i det
föregående skall de nuvarande specialsjukhusen och vårdhemmen för psykiskl ulvecklingsstörda
avvecklas och ersättas med andra boendeformer. Att avvecklingsperiodens längd
ytterst blir beroende av de personella och ekonomiska resurser som vid varje
lidpunkt kan avdelas har framhållils i den allmänna motiveringen. För atl
påskynda utvecklingen föreskrivs att landstingskommunerna skall planera för
avvecklingen. Avvecklingsplaneringen bör samordnas med planeringen enligt
regeln i 9 § i den nya omsorgslagen. Om så sker följer därav all även
avvecklingsplaneringen kommer all göras i samråd med berörda kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket. I bestämmelsen ligger att
landstingskommunerna även under avvecklingstiden skall ansvara för
specialsjukhus och vårdhem. Del innebär t.ex. alt de är skyldiga att ha kvar ell
lillräckligi antal plalser i specialsjukhus så länge brottspåföljden
överlämnande lill vård i specialsjukhus (31 kap. 3 § broltsbalken) finns kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I bestämmelsen har angivits atl den nämnd som är
omsorgsnämnd enligt den nya lagen svarar för ledningen av specialsjukhus och
vårdhem. Delta har ansetts vara väsenlligl för att säkerställa en samordning av
hela verksamheten med särskilda omsorger för psykiskl utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § För innehållet i verksamheten vid
specialsjukhus och vårdhem och för<br>
verksamhetens bedrivande i övrigt under avvecklingsliden gäller den nya<br>
lagens bestämmelser om särskilda omsorger. För specialsjukhusen fillämpas<br>
därutöver bestämmelserna i 13-14 §§ och 16 § försia slycket hälso- och<br>
sjukvårdslagen (1982:763).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen avser att uttrycka att vård i specialsjukhus
och vårdhem under avvecklingstiden så långt möjligt skall jämställas med
särskilda omsorger enligt den nya lagen. Det är naturligtvis angeläget att l.ex.
reglerna om kontaktperson, omvårdnad, fritids- och kulturutbud (4 § den nya
lagen) kommer också dem som bor i dessa institutioner till del. I anslulning lill
beslämmelsen bör också erinras om alt kvalitén på omsorgerna för dem som är
intagna i institutioner som skall avvecklas inte får eftersäilas under avvecklingsliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 paragrafen föreskrivs också att vissa bestämmelser i hälso-
och sjukvårdslagen skall tillämpas vid specialsjukhusen. Detta moisvarar vad
som nu gäller enligt 12 § 1967 års omsorgslag. De bestämmelser som skall gälla
är 13 § om personal, 14 § om överläkare saml 16 § försia stycket om
föreskrifter om behörighet till tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Nyintagning i vårdhem för barn och ungdom får inle
ske. Nyintagning i<br>
specialsjukhus eller i vårdhem för vuxna får ske om det finns synnerliga<br>
skäl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med avseende på den som bor i specialsjukhus eller i
vårdhem skall omsorgsnämnden regelbundel och minsl en gång om årel pröva om
boendel kan fortsäiia i någon annan boendeform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första styckel. I bestämmelsen förbjuds nyintagning i
vårdhem för barn och ungdom. Begreppet nyintagning belyder här iniagning för elt
sladigvarande boende. Förbudei mol nyiniagning skall alliså inle hindra renl fillfälliga
placeringar som görs i akutsituationer i avvaktan på mer permanenta lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 1967 års omsorgslag används bara ett samlingsbegrepp
vårdhem. I praktiken gäller emellertid att den som är under 21 år inte annat än
undanlagsvis får beredas plals på värdhem tillsammans med dem som är äldre.
Begreppen vårdhem för barn och ungdom respeklive för vuxna, som används här,
avser atl uilrycka samma gränsdragningsprincip.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vårdhem för vuxna och specialsjukhus får nyiniagning ske
även under avvecklingstiden. Förutsättningen härförärdock att det föreligger synneriiga
skäl. Ell sådani synnerligl skäl kan tex. vara att etl omhänderlagandebehov
uppslår på grund av en ändrad hemsilualion för en svårl psykiskl
utvecklingsstörd vuxen som dittills vårdats av föräldrarna och del inte
omedelbart går atl finna etl lämpligt grupphem på grund av de särskilda
behoven. Ett annal synnerligt skäl kan vara att den psykiskt utvecklingsstörde
är föremål för lagföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket. För att ytterligare påskynda den önskvärda
utvecklingen mot ett normaliserat, inlegreral boende för dem som bor i
specialsjukhus och vårdhem föreskrivs, alt omsorgsnämnden regelbundet och minst
en gång om årel måsle ta ställning i frågan om boendel kan fortsätta i någon
annan boendeform dvs. främst i grupphem eller i elevhem. Prövningen skall avse
varje person individuellt Den får inte bli slentrianmässig och skall
dokumenteras på lämpligt sätt. Prövningen leder inle lill någol beslut som går
all överklaga, vare sig den leder lill au den psykiskt ulvecklingsslörde blir
kvar i vårdhemmet eller att han bereds plals i en annan boendeform. Den som är
inlagen i en inslilution, som enligt den nya lagen skall avvecklas, måsle finna
sig i att flytta lill en boendeform som enligt statsmakternas beslut skall ersäua
dem som läggs ner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § För specialsjukhus och vårdhem för vuxna gäller
fortfarande i tillämpliga delar 35 § om beredande av vård oberoende av samtycke
saml därlill anslutande bestämmelser i 36-37 a §§ och 39-54 §§ i den upphävda
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som har framgåll av 6 § den nya omsorgslagen och
specialmotiveringen till den beslämmelsen, skall den nya lagen inle ge någon
möjlighet att bereda en psykiskt utvecklingsstörd, som förstår innebörden av
ett erbjudande, särskilda omsorger mot hans vilja. Om han däremot är ur slånd
alt avge en bindande viljeförklaring skall omsorgerna kunna ges på begäran av vårdnadshavare,
förmyndare eller god man. Mol denna bakgrund upptas i den nya lagen inle några
regler om vård oberoende av samlycke motsvarande vad som nu gäller enligt 35 §
1967 års omsorgslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskommiilén har dels föreslagil atl del nya systemel
skulle prövas under en ireårsperiod och därefier omprövas, dels föruisall alt
intagningar som blir nödvändiga i akuta krissitualioner skulle kunna klaras
genom beslut enligi lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i
vissa fall (LSPV) eftersom det i dessa fall regelmässigl också föreligger en
psykisk sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LSPV gäller inle för iniagning av psykiskl ulvecklingsslörda
om dessa inle samlidigt lider av en psykisk sjukdom av så allvarlig natur all
vård på sjukhus är oundgängligen påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LSPV är f.n, föremål för översyn. Socialberedningen har
nyligen i sitl betänkande (SOU 1984:64) Psykiatrin, tvånget och rättssäkerheten
presenleral en hell ny uppläggning av lagsliftningen innefattande också
påföljder för psykiskt störda lagöverträdare. Förslagel, som också innehåller
förslag bl.a, om förändrade påföljder för broll som begåtts av psykiskt ulvecklingsstörda,
är f.n. föremål för övervägande i regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den situalion som sålunda föreligger har jag funnii all
den enda framkomliga vägen är alt övergångsvis, i avvaktan på en samlad
bedömning, behålla 35 § och därlill anslulande regler i 1967 års omsorgslag vid
sidan av den nya omsorgslagen. Det innebär också att intill dess en ändrad
ordning kan genomföras, förulsättningar alltjämt finns atl tillämpa 31 kap. 3 §
broUsbalken om överlämnande lill vård i specialsjukhus för psykiskl ulvecklingsslörda.
Jag förulsäller alltså atl även frågan om brottspåföljder får en adekval
lösning i samband med att socialberedningens förslag om nya regler för vård av psykiskl
slörda genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligi 5 § måsle del föreligga synnerliga skäl för nyiniagning
i vårdhem för vuxna och i specialsjukhus. Kravel på synnerliga skäl måsle i forlsäUningen
vara uppfylll i samtliga fall. Del bör underslrykas all en intagning i vårdhem
eller specialsjukhus i försia hand kan aklualiseras av förmyndare eller god
man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslämmelsen innebär också alt beslut om inskrivning med slöd
av 35 §, som har fallals före ikrafurädandet beslår och all inskrivningen
behandlas enligt nuvarande regelsystem även i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Uppgifier som enligi den upphävda lagen har ålegat
överläkaren och vårdchefen hos omsorgsstyrelsen skall utföras av ijänsleman som
landsiingskommunen utser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut som enligi den upphävda lagen skulle ha fallats av beslulsnämnden
skall i stället fattas av ulskrivningsnämnd enligt lagen (1966:293) om
beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid handläggning inför ulskrivningsnämnden lillämpas 29-30
och 32-34 §§ lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall. Därjämle
har 23 § i den upphävda lagen lillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen meddelar föreskrifter om fördelningen mellan
utskrivnings-nämnderna av ärenden enligi denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försia stycket. Enligi de bestämmelser om vård oberoende
av samtycke som har redovisals under 6 § har vissa angivna befattningshavare
inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>omsorgsverksamheten speciella funktioner. Det är i delta
sammanhang överläkare och värdchef. Enligt den nya omsorgslagen finns inle föreskrivel
om några särskilda befaliningshavare hos omsorgsnämnden. Som har framgåll av 16
§ den nya lagen och specialmoliveringen lill den föruisälts dock atl
omsorgshuvudmännen även forlsäitningsvis kommer att ha väl kvalificerad
personal i beslulsfallande ställning. Del får anses vara tillräckligt all
huvudmännen själva får bestämma vilka befattningshavare som skall utföra de
speciella uppgifter som en evenluell tillämpning av de äldre beslämmelserna om
vård oberoende av samlycke förutsälter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra-fjärde
styckena. I vissa siiualioner skall beslut enligt 1967 års omsorgslag fallas av
en särskild, specialdomslolsliknande nämnd, beslulsnämnden. Del kan inle anses
moliveral all under den övergångsperiod då 35 S och därlill anslulande regler i
1967 års omsorgslag ännu gäller, behålla dessa särskilda nämnder. Deras uppgifier,
som under senare år har varil föga omfattande, kan under den tid del gäller
ulföras av utskrivningsnämnderna enligt LSPV. Dessa har i allt väsentligt
liknande uppgifter redan nu och tillämpar en handläggningsordning som motsvarar
vad som gäller för beslulsnämndernas handläggning av de här aktuella ärendena.
Vid handläggningen tillämpas den ordning som gäller enligt LSPV. Ordföranden i
utskrivningsnämnden skall dock i brådskande fall kunna fatta interimistiskt
beslut på motsvarande sätl som beslulsnämndsordförande f.n. Del ankommer på
regeringen all meddela de verkställighelsföreskrifier som behövs i samband med
övergången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskrivningsnämndernas beslut överklagas hos psykiatriska
nämnden, dvs. samma instans som prövar besvär över beslulsnämndernas beslut
Någon ulökning av psykiatriska nämndens verksamhet blir det därför inte genom
konstruktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialberedningen har i del lidigare nämnda belänkandet föreslagil
att också utskrivningsnämnderna avskaffas. Del får förutsättas atl beslutsfunktionerna
enligt de här akluella reglerna vid behov anpassas till vad som skall gälla för
den psykiatriska tvångsvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Inackorderingshem och elevhem som nämns i den upphävda
lagen skall<br>
anses vara grupphem respektive elevhem enligt den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inackorderingshem enligt 1967 års omsorgslag är små
enheter som ligger i vanlig bebyggelse. Elevhem är också relativt små. De moisvarar
alltså nära de bostadsformer, grupphem och elevhem, som den nya lagen
föreskriver som särskilda omsorger. I beslämmelsen anges därför atl dessa hem
skall anses vara gmpphem respeklive elevhem i samband med den nya lagens ikrafllrädande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Den som har erhållil godkännande att driva enskild verksamhel
enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § i den upphävda lagen skall anses ha tillslånd
att på de villkor som angivits<br>
i godkännandet bedriva verksamheten enligt 17 § i den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns f.n. en inte obetydlig verksamhel inom
omsorgerna om psykiskl utvecklingsstörda som drivs av privata
rättssubjekt - privaipersoner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stiftelser m.fl. Dessa har erhållil godkännande enligt 10
§ 1967 års omsorgslag. Det saknas anledning all pä grund av den nya lagens beslämmelser
ompröva dessa godkännanden, I den mån de givna godkännandena är villkorade - lidsmässigt
eller pä annat sätt - gäller även dessa villkor. Om etl godkännande har
tidsbegränsats skall omprövningen för etl forlsall lillslånd ske enligi beslämmelserna
i 17 § den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Om del i lag eller annan författning hänvisas lill
en föreskrift som har<br>
ersatls genom en bestämmelse i lagen (1985:000) om särskilda omsorger om<br>
psykiskl ulvecklingsstörda m.fl. eller i denna lag, skall hänvisningen i slällei<br>
avse den nya beslämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslämmelsen syfiar lill atl underlätta övergången från
del gamla regelsystemet till del nya.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § Beslut om omsorger, som har överklagats hos
socialstyrelsen enligi 44 §<br>
andra slyckel i den upphävda lagen, prövas enligi beslämmelserna i den<br>
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>144 § 1967 års omsorgslag finns bestämmelser om överklagande
av beslut enligt lagen. Enligt paragrafens andra stycke får lalan föras mol bl.a,
beslut varigenom omsorg enligt lagen vägrats. Talan förs hos huvudlillsynsmyndig-heten,
dvs. socialstyrelsen. I den mån sådana besvär inte har avgjorts vid tiden för
den nya lagens ikraftträdande har det bedömls vara mesl lämpligl att låta
besvärsprövningen fullföljas av socialstyrelsen. Mot socialslyrelsens beslut fär
lalan inle föras (45 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § Omsorgsslyreiser som tillsatts med stöd av den
upphävda lagen skall<br>
fram till uigången av är 1988 fullgöra de uppgifter som enligt den nya lagen<br>
ankommer på omsorgsnämnd, om inte landsiingskommunen dessförinnan<br>
beslular annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nyvalda omsorgsstyrelser träder till den 1 januari 1986.
Bestämmelsen klargör all dessa automatiskt tar över omsorgsnämndens uppgifter
enligt den nya lagen vid dennas ikraftträdande för återstoden av
mandatperioden, om inte landstingskommunen väljer att skapa en annan ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Förslaget till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel innebär atl 1 § andra stycket utgår. I del slyckel
står en hänvisning lill 1967 års omsorgslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som har ulvecklats i den allmänna moliveringen skall hälso-
och sjukvårdslagen (HSL) gälla lika för psykiskt utvecklingsstörda som för
andra människor. Hänvisningen lill omsorgslagen kan ge inlryck av alt HSL ej
gäller för psykiskt utvecklingsstörda. Hänvisningen bör därför ulgå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>87</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer alt lagrådets yllrande inhämtas över förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om särskilda omsorger om psykiskt ulvecklingsslörda
m.fl.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om införande av lagen (1985:000) om särskilda
omsorger om psykiskl ulvecklingsslörda m.fl.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslular i enlighel med föredragandens hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:83.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:263.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oinsorgsberedningens lagförslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 S Denna lag innehåller föreskrifter om
landstingskommunernas ansvar för<br>
särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i lagen sägs om psykiskl utvecklingsstörda gäller även
personer som på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom,
har fåtl ell belydande och beslående begåvningshandikapp saml personer med
barndomspsykos.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 S I socialtjänsflagen (1980:620) och i hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763)<br>
finns beslämmelser om kommunernas och landstingskommunernas ansvar<br>
för socialtjänst respektive hälso- och sjukvård åt alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I lagen (1985:000) om utbildning för vissa psykiskt
utvecklingsstörda finns bestämmelser om särskola och andra utbildningsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamhetens mål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § De särskilda omsorgerna skall syfta till atl ge
psykiskt utvecklingsstörda<br>
möjlighet atl leva som andra och i gemenskap med andra. Omsorgerna skall<br>
vara inriktade på all uiveckla den enskildes egna resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamheten skall vara grundad på respekt för den
enskildes självbestämmanderätt och integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De särskilda omsorgerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § De särskilda omsorgerna är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rådgivning, annal personligl stöd
samt stöd av en kontaktperson,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>daglig verksamhet för dem som inte
förvärvsarbetar eller utbildar sig,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>korltidsvislelse utanför del egna
hemmet i syfte främst atl avlösa anhöriga i vård och lillsyn,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bostad i familjehem eller i elevhem
för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bostad i grupphem för vuxna som inle
kan bo självständigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ål dem som får särskilda omsorger enligt första styckel
2-5 skall också ges omvårdnad. Ål dem som bor i elevhem eller grupphem skall
erbjudas fritidsverksamhet och kultureUa akfiviteter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten till särskilda omsorger</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 S Psykiskl ulvecklingsstörda som behöver slöd och hjälp i
sin livsföring har räll lill särskilda omsorger enligi denna lag, om deras
behov inle lillgodoses pä något annat sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Psykiskl ulvecklingsstörda skall genom de särskilda
omsorgerna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Omsorgerna skall ulformas så all
de slärker deras resurser all leva ell självsiändigi liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingskommunens ansvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Varje landslingskommun skall svara för de
särskilda omsorgerna åt<br>
psykiskt utvecklingsstörda som är bosatta inom landstingskommunen.<br>
Psykiskt ulvecklingsslörda som vistas i landsiingskommunen under en<br>
kortare tid skall ges det slöd som de omedelbarl behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som i denna lag sägs om landstingskommuner gäller
också kommuner som inte ingår i en landstingskommun. Föreskrifier om förvaliningsulskoUet
skall därvid avse kommunstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Landsiingskommunen får lill kommun i landsiingskommunen
överlåta<br>
uppgift enligt denna lag belräffande psykiskl ulvecklingsslörda som är<br>
bosatta i kommunen, om överenskommelse har iräffats mellan landstings<br>
kommunen och kommunen samt regeringen medger del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en sådan överiålelse sker, skall denna lags
föreskrifter om landstingskommun i tillämpliga delar gälla för kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Till landstingskommunens uppgifter hör att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-göra sig förtrogen med psykiskl ulvecklingssiördas
levnadsförhållanden saml verka för all de får sina behov allsidigl
tillgodosedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>informera om verksamhelens
mål och medel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i samverkan med
kommunerna i landsiingskommunen planlägga och samordna den verksamhel som
behövs för psykiskl ulvecklingsslörda och deras familjer samt verka för all den
utvecklas på etl lillfredsställande sätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medverka lill
all psykiskl ulvecklingsslörda får en meningsfull SysselsäUning genom inlräde
i förvärvsarbele,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>samverka med organisalioner
som företräder psykiskl ulvecklingsslörda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verka för all
del allmänna frilids- och kulturutbudel blir tillgängligt för psykiskt
utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § De särskilda omsorgerna skall anpassas till
mottagarens individuella<br>
behov. Omsorgerna skall utformas så atl de är lätt lillgängliga för de<br>
människor som behöver dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § De särskilda omsorgerna skall ges på begäran av
den psykiskl<br>
ulvecklingsslörde själv. Om han är ur stånd atl avge en
bindande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>viljeförklaring skall de särskilda omsorgerna ges på
begäran av vårdnadshavare, särskilt förordnad förmyndare eller god man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samråd skall fortlöpande ske med den psykiskl utvecklingsslördes
närslående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Landsiingskommunen skall anmäla lill
överförmyndaren när en psykiskl ulvecklingsslörd kan antas behöva förmyndare
eller god man saml när en omyndigförklaring bör kunna hävas eller en god man
entledigas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Landsiingskommunen skall efter
samråd med kommunerna inom landsiingskommunen planera för de särskilda
omsorgerna om psykiskl utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 § Avgifl ulgår inte för särskilda omsorger
enligt denna lag. Av dem som<br>
inle är berättigade lill folkpension i form av hel förtidspension eller<br>
ålderspension och som har inkomst av eget arbele får dock, när de har<br>
stadigvarande bostad på landslingskommunens bekostnad, skäliga avgifter<br>
för kosl och logi tas ut enligt de grunder som landsfingskommunen<br>
bestämmer. Avgifterna skall bestämmas så att de boende förbehålls<br>
tillräckliga medel för sina personliga behov. Regeringen meddelar ytterligare<br>
föreskrifter om sådana avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om rätl för landstingskommun att i vissa fall uppbära
folkpension och barnbidrag finns särskilda bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 § Ledningen av de särskilda omsorgerna utövas av
en omsorgsnämnd, i<br>
den mån inte annat följer av sådant beslut som avses i 3 kap. 14 §<br>
kommunallagen (1977:179).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsiingskommunen får lillsalta en särskild omsorgsnämnd
eller uppdra åt en annan nämnd att vara omsorgsnämnd. Har detta inte skett, är
förvaltningsutskottet omsorgsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 § I fråga om särskild omsorgsnämnd gäller
bestämmelserna i 3 kap.<br>
2-12 §§ kommunallagen (1977:179) i tillämpliga delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild gäller
dock 4 och 5 §§ förvaltningslagen (1971:290) om jäv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personal</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 § För verksamheten enligt denna lag skall det
finnas den personal som<br>
behövs för atl meddela god omsorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om behörighel
lill tjänsler inom omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda och om tjänsternas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lillsäUning, Regeringen får överlåta ål socialstyrelsen atl
meddela sådana föreskrifier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enskilda omsorger</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 S Om en enskild huvudman vill driva sådan
verksamhet för psykiskl<br>
ulvecklingsslörda som anges i 4 § första styckel 2-5, skall lillslånd sökas hos<br>
socialstyrelsen, Tillslånd får inle lämnas utan all omsorgsnämnden i den<br>
landslingskommun där verksamhelen skall bedrivas har lillslyrkl del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enskild verksamhel skall stå under tillsyn av omsorgsnämnden.
Nämnden har räll all inspeklera verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 S Socialstyrelsen har lillsyn över verksamhel enligi
denna lag. Styrelsen<br>
skall därvid följa och stödja verksamheten. Vid uiövandel av sin tillsyn har<br>
styrelsen rätt atl företa inspektioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare föreskrifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 § Regeringen bemyndigas att i fråga om verksamhel
enligt denna lag<br>
meddela yllerligare föreskrifier till skydd för enskilda eller belräffande<br>
verksamhelens bedrivande i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får överlåta ål socialstyrelsen atl meddela
föreskrifter till skydd för enskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överklagande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 § Omsorgsnämndens beslut i fråga om särskilda
omsorger enligt 4 § ål<br>
enskilda överklagas hos länsrätten genom besvär. Sådant besvär får inte föras<br>
mot beslui i fråga om särskilda omsorger lill annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialslyrelsens beslui i ärenden om tillstånd enligt 17 §
eller om föreläggande eller förbud enligt 21 § överklagas hos kammarrätten
genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut som avses i försia och andra slyckena gäller
omedelbart. En länsrätt eller en kammarrätt får dock förordna att dess beslut
skall verkslällas försl sedan del har vunnil laga krafl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 § Om del föreligger något missförhållande inom
enskild verksamhel som<br>
avses i 17 §, skall socialstyrelsen förelägga den som har ansvarel för<br>
verksamhelen all avhjälpa missförhållandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om missförhållandet är allvarligl och socialstyrelsens
föreläggande inle efterkoms, får socialstyrelsen förbjuda verksamheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 § Barn som har fylll 15 år har räll att själva
föra sin talan i mål och ärenden<br>
enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barn som är yngre bör höras, om del kan vara lill nylla
för ulredningen och barnet kan antas inle ta skada av del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23 S Den som är eller har varil verksam inom
enskild verksamhel som avses i<br>
17 S får inte obehörigen röja vad han därvid har erfarit om någons personliga<br>
förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det allmännas verksamhel lillämpas bestämmelserna i
sekretesslagen (1980:100).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ikraftträdandel finns föreskrifter i lagen (1985:000)
om införande av lagen (1985:000) om särskilda omsorger om psykiskl ulvecklingsslörda.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:82.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om utbildning för vissa psykiskt utvecklingsstörda</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna föreskrifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 S Denna lag innehåller föreskrifter om
grundläggande utbildning för<br>
psykiskt ulvecklingsstörda barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan<br>
och gymnasieskolan, Beslämmelser om särskilda omsorger finns i lagen<br>
(1985:000) om särskilda omsorger om psykiskl ulvecklingsslörda (omsorgs<br>
lagen).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I denna
lag avses med psykiskl utvecklingsstörda delsamma som i omsorgslagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Varje landslingskommun skall anordna särskola
för psykiskl ulvecklings<br>
slörda barn och ungdomar som är bosalta inom landsiingskommunen. om<br>
inle annal följer av 3 §.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad som i
denna lag sägs om landstingskommuner gäller också kommuner som inte ingår i en
landstingskommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § En landstingskommun får till kommun i landsiingskommunen
överlåta<br>
alt anordna särskola för barn och ungdomar som är bosalta i kommunen, om<br>
överenskommelse har iräffals mellan landsiingskommunen och kommunen<br>
och regeringen medger det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en sädan överlåtelse sker, skall denna lags
föreskrifterom landslingskommun i lillämpliga delar gälla för kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 Slalen anordnar i specialskolan
utbildning för psykiskl utvecklingsstörda barn och ungdomar som på grund av
synskada, dövhet eller hörselskada behöver insalser ulöver dem som erbjuds i
särskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Skolöverstyrelsen skall såsom cenlral
förvaltningsmyndighet ha lillsyn över utbildning enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsskolnämnden skall under skolöverstyrelsen ha lillsyn
över ulbildningen inom länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskolans former m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 S Särskolan omfattar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skola för grundundervisning (gmndsärskola),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>iräningskola för dem som inte kan
följa utbildningen i grundsärskolan och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>yrkesskola (yrkessärskola),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Grundsärskolan och träningsskolan omfattar
tio årskurser fördelade på<br>
lågstadium, mellanstadium och högstadium. Regeringen eller den myndighel<br>
som regeringen beslämmer meddelar närmare föreskrifier härom.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 S Yrkessärskolan bygger på grundsärskolan och
träningsskolan. I yrkes<br>
särskolan får eleverna yrkesutbildning, yrkesträning eller verksamhelslrä-<br>
ning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yrkessärskolan omfattar fyra årskurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Särskolan skall så långt möjligt organiseras
på sådani sätt, atl psykiskl<br>
utvecklingsstörda inle måsle bo uianför del egna hemmel på grund av<br>
skolgången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § I omsorgslagen finns föreskrifier om särskilda
omsorger i form av boslad<br>
i familjehem eller elevhem för barn och ungdomar som behöver bo uianför<br>
föräldrahemmel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den lokala ledningen av särskolan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § 1 omsorgslagen finns beslämmelser om omsorgsnämnd.<br>
Omsorgsnämnden är lokal styrelse för en landsiingskommuns särskola,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om inle annal följer av 12 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ En landslingskommun får med
bibehållande av huvudmannaskapel överlåla ledningen av en särskola på
skolstyrelsen i den kommun där särskolan är belägen, om kommunen medger detta.
I ett sådant fall är skolstyrelsen lokal slyrelse enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 När en kommun anordnar särskola
med stöd av 3 §, skall kommunens skolstyrelse vara lokal styrelse för skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finns omsorgsnämnd i kommunen, får kommunfullmäktige
bestämma all den isiällel för skolstyrelsen skall vara lokal styrelse för
särskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa bestämmelser om specialskolan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 § Grundläggande bestämmelser om specialskolans
uppbyggnad och lokala styrelser finns i skollagen (1962:319).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolplikt m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SI fråga om tid för skolpliktens
inträde och möjlighet att påbörja skolgång i förtid och atl få uppskov med den
skall bestämmelserna i skollagen (1962:319) lillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Psykiskl ulvecklingsslörda som
inte kan della i ulbildningen i grundskolan skall fullgöra sin skolplikl genom
all della i utbildningen i särskolan, om inle annal följer av 17 eller 22 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Psykiskt ulvecklingsstörda som på
grund synskada, dövhet eller hörselskada behöver insatser utöver dem som
erbjuds i särskolan skall fullgöra sin skolplikl genom atl delta i ulbildningen
i specialskolan, om inie annal följer av 22 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S Psykiskt ulvecklingsslörda som
avses i 16 och 17 §§ är skolpliktiga lill dess atl de inhämlal kunskaper och
färdigheter motsvarande de tio årskurserna i grundsärskolan, träningsskolan
eller specialskolan, dock längst till uigången av vårterminen del kalenderår då
de fyller 17 år,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S Elever i särskolan som efler skolplikistidens
ulgång önskar yllerligare ulbildning har rält alt få sådan inom ramen för
särskolan inlill utgången av vårterminen det kalenderår då de fyller 21 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en elev har påbörjal en viss yrkesutbildning eller
motsvarande i särskolan före utgången av den angivna vårterminen, får eleven
fortsätta skolgången i särskolan till dess alt utbildningen är slutförd, dock
längst lill uigången av vårlerminen del kalenderår då eleven fyller 23 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I fråga om vårdnadshavares ansvar
för skolpliklens fullgörande och ålgärder mot vårdnadshavare som inte fullgör
sina skyldigheler därvidlag skall beslämmelserna i skollagen (1962:319)
tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Beslut i frågor som avses i 15-19
§§ fallas av den lokala styrelsen för skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fristående skolor m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 § Barn som avses i denna lag får fullgöra sin skolplikl
även i en skola med<br>
enskild huvudman (frislående skola), om skolan är godkänd för ändamålet<br>
Fråga om godkännande prövas av lokal slyrelse för särskolan eller<br>
specialskolan enligi beslämmelser som regeringen meddelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolplikten får även fullgöras på något annat sätl som av
skolöverstyrelsen i del enskilda fallet bedöms vara etl fullgott alternativ lill
den utbildning som annars står barnet tillbuds enligt lagens föreskrifter.
Skolöverstyrelsen skall i sådana ärenden höra socialstyrelsen. Godkännande får
lämnas endasl efler tillslyrkande från socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolhälsovård</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23 § 1 fråga om elever som enligt denna lag får
utbildning i grundsärskolan,<br>
iräningsskolan eller specialskolan gäller i tillämpliga delar beslämmelserna i<br>
skollagen (1962:319) om skolhälsovård för elever i grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om elever i yrkessärskolan gäller på motsvarande
sätt skollagens beslämmelser om skolhälsovård för eleverna i gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver vad som följer av första och andra slyckena har
eleverna rätt till de yueriigare undersökningar som föranleds av deras handikapp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24 § Den som med stöd av bestämmelser i denna lag
går i särskolan eller<br>
specialskolan skall kostnadsfritt få undervisning och skolhälsovård. Läro-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>böcker
och andra hjälpmedel som andvänds i undervisningen skall vara kostnadsfria för
eleverna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Övriga
föreskrifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(Föreskrifter
om bl.a. överklagande och bemyndiganden; jfr skollagen).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:89.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
införande av lagen (1985:000) om särskilda omsorger</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om
psykiskt utvecklingsstörda</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Lagen (1985:000) om särskilda omsorger om psykiskl
ulvecklingsstörda<br>
träder i kraft den 1 juli 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid ikraftträdandet skall lagen (1967:940) angående
omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda upphöra att gälla med de undantag
som framgår av följande beslämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den som vid lagens ikraftträdande
erhåller omsorg enligi den upphävda lagen skall ulan särskili beslui anses ha forlsall
räll lill molsvarande särskilda omsorg enligi den nya lagen. Om någon erhåller
omsorg i former som saknar molsvarighel i den nya lagen, är landstingskommunen
skyldig att tillhandahålla den enskilde samma omsorg så länge behovel
kvarstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Landstingskommunerna skall, i
samband med atl planeringen enligt 12 8 i den nya lagen görs, även planera för
avveckling av befinlliga specialsjukhus och vårdhem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ledningen av verksamhelen vid specialsjukhus och vårdhem
utövas av den nämnd som är omsorgsnämnd enligt den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För innehållel i verksamhelen vid
specialsjukhus och vårdhem och för verksamhelens bedrivande i övrigl under avvecklingsliden
gäller den nya lagens bestämmelser om särskilda omsorger. För specialsjukhusen
gäller därutöver beslämmelserna i 13-14 §§ och 16 § försia slycket hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763) på molsvarande säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Nyintagning i vårdhem för barn
och ungdom får inle ske, Nyintagning i specialsjukhus och i vårdhem för vuxna
får ske endasl om del föreligger synnerliga skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med avseende pä den som bor i specialsjukhus och i vårdhem
skall omsorgsnämnden regelbundet och minsl en gång om årel pröva om boendel kan
fortsäiia i någon annan boendeform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Tills vidare skall för
specialsjukhus och vårdhem för vuxna allljämi i lillämpliga delar gälla 35 § om
inskrivning oberoende av samlycke och därtill anslulande bestämmelser i 36-54 §§
i den upphävda lagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Uppgifter som enligt den upphävda
lagen har ålegat överläkaren och vårdchefen hos omsorgsstyrelsen skall utföras
av befattningshavare som landsiingskommunen utser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut som det enligt den upphävda lagen har ålegat beslulsnämnden
alt falla skall i slällei fallas av ulskrivningsnämnd enligt lagen (1966:293)
om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1984/85. 1 sand. Nr 176</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 Inackorderingshem och elevhem som
nämns i den upphävda lagen skall anses vara grupphem och elevhem enligt den nya
lagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 Den som har erhållit godkännande
all driva enskild verksamhet enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 8 iden upphävda lagen skall anses ha tillslånd
att pade villkor som angivils<br>
i godkännandet bedriva verksamhel enligi 17 8 i den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 8 öm det i lag eller annan författning hänvisas till en
föreskrift som har ersatls genom en beslämmelse i lagen (1985:000) om särskilda
omsorger om psykiskl ulvecklingsslörda eller i denna lag, lillämpas i slällei
den nya beslämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>118 Besvär över beslui om omsorger, som enligi 44 8 andra slycket
i den upphävda lagen har förls hos socialstyrelsen, prövas enligt äldre beslämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 8 Omsorgsslyreiser som tillsatts med stöd av den
upphävda lagen skall fram till den 1 januari 1989 fullgöra de uppgifter som
enligt den nya lagen ankommer på omsorgsnämnd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:75.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs alt I 8 hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763) skall ha följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hälso- och sjukvård avses i denna lag ålgärder för att
medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och
sjukvården hör sjuktransporter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ fråga om omsorger om vissa psykiskl ulvecklingsslörda
finns bestämmelser i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskl ulvecklingsslörda.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om landvård finns särskilda beslämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:76.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En inom socialdepartementet utarbetad redovisning av
gällande lagstiftning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De grundläggande beslämmelserna på områdel finns i lagen
(1967:940) angående omsorger om vissa psykiskl ulvecklingsslörda (omsorgslagen)
och i sladgan (1968:146) angående omsorger om vissa psykiskl utvecklingsstörda.
För psykiskl utvecklingsstördas förhållanden finns också bestämmelser av
betydelse i bl.a. socialtjänstlagen (1980:620; SoL), hälso-och sjukvårdslagen (1982:763:HSL),
skollagen (1962:319), broltsbalken och rättegångsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgslagen inleds med en beslämmelse som anger lagens lillämpningsoniråde.
Enligt denna avser lagen psykiskt ulvecklingsslörda. som på grund av hämmad förslåndsuiveckling
för sin ulbildning eller anpassning i samhället eller i övrigt behöver
särskilda omsorger genoin del allmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är landstingskommunerna (resp, kommuner som inte hör lill
landstingskommun) som har huvudmannaansvar för i princip alla former av
undervisning och vård av psykiskl utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undervisning av psykiskl ulvecklingsstörda ges i särskola,
som omfattar förskola, grundsärskola, träningsskola och yrkessärskola. I vissa
fall kan undervisningen ges i specialklass eller genom särskild undervisning, t.ex.
i elevens hem. Barn som på grund av syn-, hörsel- eller talskada inte kan följa
undervisningen i grundskolan anvisas enligt skollagen lill specialskolan, för
vilken slaten är huvudman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En psykiskl utvecklingsstörd som kan tillgodogöra sig
undervisning, dock inle i den allmänna skolan, är särskolplikiig från 7 års
ålder, så länge han behöver undervisning dock längsl lill 21 eller vid
synnerliga skäl 23 års ålder, Särskolplikiig psykiskl ulvecklingsslörd skall
skrivas in i särskola. Om elev i särskolan har svärl atl färdas mellan hem och
skola varje dag kan särskolchefen, efler samråd med omsorgsöverläkaren, beslula
all eleven skall bo i annat enskilt hem, i inackorderingshem eller i elevhem.
En särskolelev kan skrivas ut på försök, bl.a, för att pröva om han kan
tillgodogöra sig en mer krävande undervisning eller ulbildning än den som ges i
särskolan. En särskolelev skall skrivas ut slulligi när särskolplikien upphör,
dvs. när någon av förulsällningarna för särskolplikl brisler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsfingskommunerna svarar enligi omsorgslagen för såväl insiilulions-boende
för psykiskt utvecklingsstörda som för boende i annan enskill hem än del egna.
För vård av psykiskl ulvecklingsslörda skall således finnas vårdhem,
specialsjukhus, daghem för barn, sysselsällningshem och specialvårdhem.
Möjlighet finns också all ge vården i del egna hemmel eller i annat enskill
hem, inackorderingshem eller elevhem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsfingskommunerna är inte ålagda all ordna frilidsverksamhel
för psykiskl ulvecklingsslörda. Kommunerna har dock genom SoL fåll ett ökat
ansvar för alt bryta handikappades isolering och förmedla konlakler med
fritids- och kuluirliv.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ledningen av en landsiingskommuns verksamhel ulövas enligt
omsorgslagen av en omsorgsslyrelse. Landstingskommun kan antingen tillsälta en
särskild omsorgsstyrelse eller uppdra ål en annan nämnd all vara omsorgsslyrelse.
I annal fall är del sjukvårdsslyrelsen som är omsorgsslyrelse. Som redan nämnls
ligger undervisningen under landslingskommunall huvudmannaskap. Det är dock
möjligt all överlåla ledningen av en särskola på skolslyrelsen i den kommun där
särskolan är belägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hos omsorgsslyrelsen skall finnas ijänster som
särskolechef, vårdchef och överläkare. Särskolan slår under ledning av en reklor
och för vårdhem och andra insliiulioner skall finnas en föreslåndare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I omsorgslagen anges fem särskilda uppgifier för en omsorgsslyrelse.
För del första skall den verka för all psykiskl utvecklingsstörda får de
omsorger som de behöver, vilkel anses innefaiia all styrelsen skall bedriva en
viss uppsökande verksamhet. För del andra skall den planlägga och samordna verksamhelen
och också verka för all omsorgerna ulvecklas på elt tillfredssiällande säll.
För del iredje skall omsorgsslyrelsen handha ledning av de inrältningar för
psykiskt ulvecklingsslörda som drivs av landslingskommun och - för del fjärde
- ulöva lokal tillsyn över instilulioner som drivs av annan. Som en femte uppgifl
anges all framlägga förslag hos landstinget, som ju är det anslagsbeviljande
organet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varje landslingskommun skall upprätta en plan för
ordnandet av omsorgerna om psykiskl ulvecklingsslörda. Planen, lill den del den
inte avser särskolan, ges in till socialtyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högsla lillsynen över omsorgsverksamhelen ulövas av skolöversiyrelsen
och socialsiyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I landslingskommun skall finnas en beslulsnämnd för psykiskl
utvecklingsstörda. Nämnden består av lagfaren ordförande saml ytterligare två
eller fyra ledamöler. Beslutsnämnd skall i vissa fall pröva bl.a. frågor om
inskrivning i eller utskrivning från särskola, vårdhem eller specialsjukhus
samt frågor om särskolplikl och befrielse från skolgång. Vid sammanlräde i
nämnden skall -om del är möjligl och lämpligl - den som ärendet avser vara
närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgifl ulgår i princip inle för omsorger enligi
omsorgslagen. Skälig ersällning får dock las ul för kosl och logi som
tillhandahålls en utvecklingsstörd, som har inkomsl av eget arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Psykiskt utvecklingsstörd som är i behov av vård på
vårdhem eller på specialsjukhus skall beredas sådan vård efter eget samtycke om
han är myndig och annars efler samlycke av vårdnadshavaren eller förmyndaren
(frivillig inskrivning). Inskrivningen kan dock ske oberoende av den psykiskt ulvecklingsslördes
samtycke. Delta gäller samtliga under 15 år, dem emellan 15-18 år som ej nålt
sådan mognad all deras vilja bör beaklas saml omyndigförklarade som ej nåll
sådan mognad som nyss nämnls. Oberoende av samtycke får också psykiskl ulvecklingsslörd
som fylll 15 år beredas vård i vårdhem eller specialsjukhus om vården är
oundgängligen påkallad med hänsyn lill ulvecklingsslörningens grad och
till atl han lill följd av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uivecklingssiörningen a) är farlig för annans personliga säkerhel
eller fysiska eller psykiska hälsa eller för egel liv, b) är ur slånd all laga
vård om sig själv, c) är ur slånd alt skydda sig själv mot all bli sexuelll ulnyttjad
eller d) har ell för närboende eller andra grovl slörande levnadssäll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med slöd av domslois förordnande enligi 31 kap. 3 8
brottsbalken får vård i specialsjukhus beredas oberoende av samtycke även när
vården är oundgängligen påkallad med hänsyn till, förulom ulvecklingsslörningens
grad. all den ulvecklingsslörde till följd av utvecklingsstörningen är farlig
för annans egendom eller annal av lagsliflningen skyddal inlresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgslagen saknar regler om räll all hindra den som har
tagils in med slöd av lagen atl lämna sjukhuset eller vårdhemmet och om tvång
för att genomföra vårdåtgärder eller för alt skydda patienten själv eller
omgivningen. Likaså saknas reglerom brevgranskning. Däremot finns reglerom
rätt all få bilräde av polismyndighelen för alt återföra den som har avvikil
eller inle inställer sig efler beslui om inskrivning, I praktiken har reglerna
i 24 kap, broltsbalken ansetts kunna användas analogt vid behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjlighet all genom besvär hos psykiatriska nämnden överklaga
beslut i fråga om omsorger enligt omsorgslagen finns i ett antal i lagen
angivna ärenden (bl.a. beslut om inskrivning i eller utskrivning från särskola,
vårdhem eller specialsjukhus). Frågorna prövas i regel således i första hand på
ijänslemannaplanei i andra hand av beslutsnämnd och slulligen av psykiatriska
nämnden, när talan får föras dit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan mot beslut varigenom omsorg vägrats förs hos
socialstyrelsen genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som nämnts inledningsvis finns särskilda regler om
påföljder för utvecklingsstörda i broltsbalken 31 kap. 3 8 och 33 kap. 2 8.
Den som har begått brotl under inflyiande av "sinnesslöhet" får inle
dömas lill fängelse. Domslolen kan överlämna honom lill vård i specialsjukhus,
om han behöver sådan vård, eller beslula om skyddslillsyn. Om det bedöms ändamålsenligl
får han dömas till böler. Han kan också vara fri från påföljd. Även om brollet inle
har begålts under inflyiande av "sinnesslöhel", men förulsättningar
för inskrivning i specialsjukhus finns och behov av sådan vård föreligger, kan
rätten beslula om vård i specialsjukhus. I delta fall krävs dock särskilda skäl
härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skyddstillsyn kan inte annat än om "särskilda
skäl" föreligger komma i fråga när straffminimum för brottet är fängelse i
ett är eller därulöver. Den som döms lill skyddslillsyn kan åläggas atl följa
vissa föreskrifier om t.ex. vård eller behandling. Utvecklingsstörda kan dömas lill
skyddstillsyn med föreskrifter om all motta omsorger enligt omsorgslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regler om åialsunderlålelse finns bl.a. i 20 kap. 7 8 rällegångsbalken.
Därav framgår atl åklagaren kan avstå från atl åtala, om brotlel uppenbarligen
begåtls under inflyiande av "sinnesslöhet" och vård i vårdhem eller
specialsjukhus kommer lill stånd utan lagföring saml ålal inle är påkallat av
särskilda skäl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av omsorgskommitténs betänkande (SOU
1981:26) Omsorger om vissa handikappade</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Principiella utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskommiilén konstaterar inledningsvis all principerna
om normalisering och inlegrering är grundläggande för insalser inom
handikappområdet Normaliseringsprincipen innebär att ågärder skall vidtagas
för att handikappade skall få en livssituation som överensslämmer med andra
människors och principen om inlegrering innebär alt handikappade skall della i
samhället tillsammans med och på samma villkor som andra människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Planeringen av åtgärder för atl avhjälpa brisler måste ske
utifrån en helhetssyn, dvs. hänsyn skall las lill all det kan vara på flera
områden som den handikappade eller dennes anhöriga möler svårigheier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samhällets årgärder måsle vara individualiserade, då
insatserna måste svara mot människornas verkliga behov,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Velskapen om konlinuiiet i omsorgerna utgör en irygghel
både för den handikappade och hans närslående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I alll arbete med människor är det viktigt att den
enskildes inlegritel upprätthålls och skyddas. Handikappades kunskaper och
erfarenheter las till vara genom handikappades möjligheter till medinflytande bl.a.
i planering och genomförande av insatser för handikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén framhåller också alt stöd- och serviceinsatserna
för handikappade skall vara lätta atl nå och fria från krångliga regler.
Huvudregeln måste vara atl insatserna skall finnas på den ort där den
handikappade bor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personkretsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De särskilda omsorgerna skall enligt omsorgskommittén stå
öppna för alla handikappade barn och ungdomar samt vuxna som är barndomspsykoiiska
eller utvecklingsstörda. I denna personkrets ingår även barndomspsykotiska och
utvecklingsstörda som är flerhandikappade saml vissa andra handikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alla gäller all de särskilda omsorgerna skall ställas
till förfogande för den enskilda människan i den mån hon behöver dem och inte
på grund av att handikappet ingår under någon viss diagnos.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bostad och service</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag syftar dels fill en uppbyggnad av små
bostadsenheter och social service, dels till en fortsatt avveckling av stora
institutioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldrar till handikappade barn skall i ett fidigt skede
få tillgång fill en god första information, slöd i krisbearbetning, forllöpande
information, föräld-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rautbildning och kompletterande utbildning, kombinerade
med slödformer som medhjälp i vård och tillsyn saml korllidsvård, Alll slöd
skall göras lällillgängligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår all en beredskap för god försia informalion
byggs upp och omfaltar de mänga personalkategorier som är berörda. Ansvaret för
denna skall åvila habilileringsnämnden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommiltén ser det naturligt all socialljänslen genom silt
ansvar för alla handikappade ger avlösningshjälp (medhjälp i vård och lillsyn)
till familjer med handikappade barn, ungdomar och vuxna. Kommittén föreslår
också alt landstingen svarar för anskaffning av annal enskilt hem, ger dem behörigt
stöd och utövar lillsyn över dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De kollekliva bosladsformer som kan behövas för
handikappade barn, ungdomar och vuxna belecknas grupphem. De kommer successivi atl
ersälla specialsjukhus, vårdhem, vissa inackorderingshem och elevhem i inlernai-form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommillén har beskrivil avvecklingen av de slora inslilutionerna
och belönar lillsynsmyndigheiens betydelse för atl dokumentera och sprida
erfarenheter om avvecklingsprocesser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Specialsjukhusens avveckling bör vara slutförd inom en
femårsperiod efler ikraftträdandet av en ny lag om handikappomsorger - samma
mål gäller vårdhem och elevhem i iniernatform för barn. Vårdhem för vuxna kan
la längre lid att avveckla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undervisning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förskolan för handikappade barn har som för andra barn
både sociala och pedagogiska motiv. Handikappade barn behöver social gemenskap
för sin utveckling och föräldrarna kan behöva avlösning i sin vårduppgift</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen av den individuella integreringen leder nalurligl
lill alt särskolans förskola går upp i den primärkommunala barnomsorgen. Denna
omfattar redan i slor utsträckning daghemsverksamhelen för ulvecklingsstörda
barn. Kommunerna blir huvudmän för förskolan för alla barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommiltén föreslår atl särskolan i övrigt inlemmas i del
allmänna skolväsendel genom alt huvudmannaskapel går över lill kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överförandet till kommunerna måste ske med bibehållande av
de insatser, resurser och den särskilda pedagogik som finns inom dagens
särskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår atl statsbidrag bör utgå lill
kommunerna efler nuvarande normer för klasser och grupper inom särskolan, men
på nivå (procentuell) som gäller för grund- och gymnasieskolan. För resterande
kostnader för särskolan förordas förhandlingar mellan kommuner, landsting och
staten så att kommunerna fullt ul kompenseras för sina åiaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inordnandet av särskolan i det allmänna skolväsendet får
till konsekvens atl allmän skollagsliftning med några föreslagna kompletieringar
bör reglera skolgången för barndomspsykoiiska och utvecklingsstörda elever.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskolplikien bör ersättas av vanlig skolplikt (7-16 år).
Också inskrivningen i särskolan bör överenssiämma med inskrivning i det
allmänna skolväsendet, Kommillén föreslår all den minskade liden i
grundsärskolan och iräningsskolan kompenseras av elt års förlängning inom
yrkesskolan, Särskoleleverna ges rätl lill gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommillén förulsäller all vuxensludier vid folkhögskolor
och inom sludieförbund kan fortgå i minsl nuvarande omfallning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fritid och kultur</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommiltén framhåller atl ett nära samarbete mellan landsling
och kommun belräffande fritidsverksamhet för handikappade är belydelsefulll.
Kommunala frifidshem kan spela en slor roll för handikappade barn och ungdomar
och föruisäuer en fortsatt ulbyggnad av frilidsverksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stödinsatser, hjälpmedel för barn och vuxna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handikappinstitutet har ansvar för hjälpmedelsfrågorna. Kommiltén
föreslår all särskild vikl läggs vid all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uiveckla
hjälpmedel för barn och ungdomar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uiarbeta
hjälpmedel för kompensalion av begåvningshandikapp (särskilt
kommunikationshinder)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- utarbela meloder för träning all använda hjälpmedel<br>
-anpassa hjälpmedel lill den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kanske slörsla svårigheten för flertalel ulvecklingsstörda
är atl meddela sig med andra. Kommillén anser alt utveckling av hjälpmedel för atl
underläila kommunikation för begåvningshandikappade bör prioriteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingens habiliteringsorganisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår en samordnad landstingskommunal habiliteringsorganisation
som skall omfatta de handikappade barn och ungdomar inom landstingsområdet som
behöver särskilt stöd och service och inte kan få del genom kommunernas eller
landslingens ordinarie serviceulbud. Habilile-ringsverksamheien skall ledas av
en polilisk nämnd - habilileringsnämnden. Del bör ligga inom nämndens
ansvarsområde att samverka med andra verksamhetsfäll såsom sjukvården, skolan, socialljänslen
och statlig undervisning för barn och ungdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reguljära arbetsmarknaden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommillén föreslår inget radikalt nytt utan gör en
genomgång av de åtgärder som finns i dag och föreslår en del förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommillén föreslår en obligalorisk anmälan vid skolgångens
slut och ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kontaktnät kring den handikappade för all bevaka möjlighelerna
lill arbelsplacering. ekonomiska bidrag och slödformer, Kommiltén understryker
särskilt arbetsförmedlingens ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommillén föreslår vissa förslärkningar av befinlliga arbelsmarknadspoliliska
ålgärder för vuxna handikappade inom personkrelsen för särskilda omsorger, bl.a.
ulveckling av arbelslekniska hjälpmedel, en förlängning av liden för konianl
arbetsmarknadsstöd, KAS, lill 300 dagar, slopande av åldersgräns hos den
handikappade för bidrag till arbelsbiiräde och förhöjt lönebidrag oavselt
ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen bör i särskild ordning pröva om ytterligare ålgärder
såsom frågan om kvotlagsiiftning skall sällas in för all bereda handikappade arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skyddat arbete</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommillén föreslår all arbeismarknadsverkei ges möjlighel
att för de första sex månaderna efler del all en person lämnal en verkslad för
skyddat arbete för annal arbele belala hela lönekoslnaden pä den nya arbeisplalsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommillén föreslår också etl ulökai samarbeie mellan dageenier
och Samhällsförelagsgruppens verkstäder genom bl.a. produklionssamordning, inlroduklion,
provanställning och deltidsanställning för atl öka möjlighelerna för personer
från dagcenter all få arbele vid verkstäderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dagcenter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den dagcentermodell som förslås är en breddning och
fördjupning av den dagcenterverksamhel som håller på att utvecklas på många
håll i landet. Kommillén lägger fast vissa grundläggande mål för dagcenlerverksamheien:
Rätten lill samhällsdeltagande, räll lill omsorg på hemorten, räll lill
dagverksamhet för alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommillén anser att en personlig assistent för vissa är en
grundförutsättning för meningsfull dagcenterverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handikappades inflytande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För dem som får särskilda omsorger anser kommiltén del viktigt
atl garanlera inflytande genom lagreglering. Alla insalser skall genomföras och
ulformas i samförstånd med den handikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår att habilileringsnämnden bl.a. skall
ägna informationsfrågor ökad uppmärksamhel och all tillsynsmyndigheten bör
stödja</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>huvudmannen genom atl utveckla metoder och framslälla
lämpligt malerial. Stor vikt bör läggas vid all informera den handikappade och
hans anhöriga om besvärsvägar och möjligheier alt överklaga beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I utredningen förslås vidare ell personligl slöd genom
kontaktperson för enskilda som får särskilda omsorger,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldraskap - stöd till begåvningshandikappade föräldrar
och deras barn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I frågan om begåvningshandikappade föräldrar och deras
barn har föräldraskap beiraktals som en situation som kräver vissa särskilda
insatser ulöver del slöd som tidigare beskrivils. Främst gäller det belräffande
samordning mellan olika inslanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommillén anser all ell försia led i ell förbyggande
arbete måsle vara all ulvecklingsstörda ungdomar får stöd i sin personlighelsutveckling.
De måsle få kunskaper och insikt om vuxenlivets möjligheter och krav och om
innebörden av sill individuella handikapp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda omsorger för vuxna/organisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitléns förslag innebär en ulveckling av dagens
organisationsmodell med en habiliieringsnämnd som ersäller nuvarande omsorgsslyrelse,
ell cenlrall lag och lokala lag (dislriktslag),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla särskilda omsorger skall ges efler samråd med den
handikappade och/eller hans föreirädare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiska stödformer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulvecklingsslörda och andra handikappade ungdomar i åldern
16-21 år skall inle förtidspensioneras under sin utbildningstid. Kommittén
föreslår atl behovet av ekonomiskl stöd under gymnasieutbildningen för handikappade
elever utreds och all därvid särskili beaklas de myckel svårt handikappades merkoslnader
och omvårdnadsbehov, framför alll när de bor hemma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverkei föreslås få i uppdrag att särkill se
över reglerna för handikappersättning för personer med flera handikapp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stöd till invandrare med handikapp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda krav måste ställas på ulformning av slöd och
service lill handikappade invandrare och deras familjer. Hänsyn måsle också las
lill att invandrare inle ulgör någon enhellig grupp ulan har sin bakgrund i
myckel skiftande kulturer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ulredningen förslås att hemspråksundervisningen blir
föremål för fortsall ulvecklingsarbete med skolöverstyrelsen som ansvarig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 utredningen förordas all en fristående programgrupp
skapas för initiering av forskning. Programgruppen kan beslå av represenlanier
för forskarna, huvudmännen, arbelsvården, personal, inlresseorganisaiioner, slatliga
myndigheler samt Handikappinslitulet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personalutbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommillén anser alt del är viktigt all handikappkunskap
ingår i basuibildningen för yrkeskalegorier som i sitt arbele berörs av
handikappades siluation. Mest betydelsefullt är det dock att de som arbetar närmasl
handikappade har ulbildning för sina väsenlliga uppgifier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudmannaskap och ekonomiska konsekvenser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår atl huvudmannaskapel för särskilda
omsorger skall ligga pä landslingen, men beträffande undervisning,
fritidsverksamhet och enskilt boende bör kommunerna helt eller delvis ha ansvaret
När det gäller förmedling av arbeislillfällen och erbjudande av arbele inom Samhällsföretagsgruppen
har staten ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De slalliga organens lillsyn övergår alllmer från att ha ell
kontrollsyfte till all innefaiia övergripande uppgifter av mera rådgivande
karaktär. Detla bör även gälla habilileringsnämndernas verksamhel, där del
föreslås all socialsiyrelsen skall vara tillsynsmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna bibehåller
nuvarande tillsyn över undervisningen. Dock övergår tillsynen över
inackorderingshem och elevhem för särskolelever på socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ulredningen föreslås atl landstingskommunerna i samråd
med primärkommunerna skall uppräita plan för verksamheten enligt LHO. Planerna
skall redovisas för socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen föreslås att landstingens förtroendenämnder
skall få sina arbetsuppgifter utökade lill all även omfalla habilileringsnämndernas
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vård oberoende av samtycke</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barn och unga. Kommittén finner inte atl del behövs några
regler om omhändertagande av utvecklingsstörda eller andra handikappade barn
och ungdomar ulöver generell reglering i LVU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxna. Kommillén har kommit till den slutsatsen atl det
bör vara möjligl all undvara särskilda ivångsregler för utvecklingsstörda, men
framhåller alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den nya lagsliflningen bör ses som en försökslagsliftning,
som efler en lid skall uivärderas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagöverirädare, Kommillén föreslår atl möjlighelen all
överlämna lill särskild vård på specialsjukhus skall las borl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Påföljder inom kriminalvården bör kunna komma i fråga om,
vid en samlad bedömning, habilileringsbehovel bäsl anses kunna lillgodoses där.
När ulvecklingsslörda som är psykiskt sjuka begår brolt bör de under samma förulsättningar
som gäller för andra kunna dömas lill sluten psykialrisk vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Besvärsbestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår atl de bestämmelser om barns talerätt m.m,
som finns i 56 8 socialtjänstlagen (1980:620) skall ha motsvarande tillämpning
i mål och ärenden i lagen om vissa handikappomsorger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Habilileringsnämndens beslut i ärenden rörande rätten lill
särskilda omsorger föreslås kunna överklagas hos länsrällen. Socialslyrelsens
och länsslyrelsens beslui om föreläggande eller förbud föreslås kunna
överklagas hos kammarrällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagstiftning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommillén föreslår atl landslingens uppgifter anges i en
särskild lag, lagen om vissa handikappomsorger (LHO), som ersäller omsorgslag,
elevhemslag och omsorgsstadga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De särskilda reglerna om undervisning av utvecklingsstörda
och barndomspsykoiiska som kommiltén anser behövs föreslås införda i
skollagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare föreslås elt tillägg lill 21 8 socialljänsllagen,
som belönar socialnämndens ansvar för människor med svårartade handikapp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen föreslås ändringar i broUsbalken m.fl. förfaltningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnader för genomförande av kommitténs förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommillén beräknar alt de sammanlagda driftkostnaderna för
slal, landsling och kommuner ökar med 280 milj. kr. - räknat i gällande pris-
och penningläge 1980-11-01. Della jämförs med dåvarande driflkoslnader för de
omsorger om ulvecklingsslörda som landslingen är huvudman för och som slalen
bidrar till genom slalsbidrag. vilka uppgick lill ca 3 800 milj. kr. år 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservationer och särskilda yttranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 komminéns belänkande framfördes reservalioner bl.a. mol
förslagen om ändral huvudmannaskap för särskolan, avveckling av
vårdhem saml</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ekonomiska konsekvenser av utredningsförslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda yttranden avgavs om godkännande av inrättning,
bemyndigande för regeringen alt meddela föreskrifier. elevhemsverksamhelen. skolverksamheien
för psykotiska barn, personliga vårdare, personkretsen för särskilda omsorger
om barn och ungdomar m.fl. frågor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:92.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 4 Remissinstanser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskommilléns betänkande (SOU 1981:26) Omsorger om
vissa handikappade, har remissbehandlals. Yttranden över betänkandet har avgetls
av socialsiyrelsen. riksförsäkringsverkei. sialens handikappråd, siyrelsen för vårdartjänst
riksrevisionsverkel, universiieis- och högskoleämbetet cenirala sludieslödsnämnden,
skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsslvrelsen, bostadsstyrelsen, psykiatriska
nämnden. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, samlliga
landstingskommuner, Stockholms kommun, Söderiälje kommun. Östhammars kommun,
Uppsala kommun. Katrineholms kommun, Linköpings kommun, Eksjö kommun. Gotlands
kommun, Ronneby kommun. Klippans kommun, Malmö kommun, Helsingborgs kommun,
Halmstads kommun, Göieborgs kommun, Mölndals kommun. Orusls kommun, Borås
kommun, Skövde kommun, Falköpings kommun, Arvika kommun. Grums kommun, Karislads
kommun, Örebro kommun, Västerås kommun, Faluns kommun, Gävle kommun. Ljusdals
kommun, Östersunds kommun, Skellefleå kommun, Vilhelmina kommun. Kiruna kommun,
Sliflelsen samhällsförelag, Handikappinslilutel, De handikappades riksförbund.
Handikappförbundens centralkommitté. Riksförbundel för rörelsehindrade barn
och ungdomar, Riksförbundel för ulvecklingsslörda barn, ungdomar och vuxna.
Riksföreningen för psykoiiska barn. De enskilda ansiallernas förbund, Läkepedagogiska
samarbelsgruppen. Svenska föreningen för psykisk utvecklingshämning, Folkbildningsförbundel,
Tjänsiemännens cenlralorganisalion. Cenlralorganisalionen SACO/ SR, Landsorganisalionen
i Sverige och Svenska arbelsgivareföreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessulom har inkommil yllerligare nära 60 yllranden från bl.a.
myndigheler, kommuner, skolor, fackliga organisationer och föreningar, handikapporganisalioner
och -föreningar, politiska föreningar, sludieförbund. föräldraföreningar saml
från flera enskilda personer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:53.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BUaga 5</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De remitterade lagförslagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 8 Denna lag innehåller föreskrifter om
särskilda omsorger om psykiskl<br>
ulvecklingsslörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i lagen sägs om psykiskt utvecklingsstörda gäller även
personer som på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig
sjukdom, har fått ett betydande och beslående begåvningshandikapp saml personer
med barndomspsykos.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 8 I socialljänsllagen (1980:620) och i hälso-
och sjukvårdslagen (1982:763)<br>
finns föreskrifier om kommunernas och landstingskommunernas ansvar för<br>
socialljänsl respeklive hälso- och sjukvård ål alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamhetens mål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 8 De särskilda omsorgerna skall syfta lill all
ge psykiskt ulvecklingsslörda<br>
möjlighet alt leva som andra och i gemenskap med andra. Omsorgerna skall<br>
vara inriklade på all utveckla den enskildes egna resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamhelen skall vara grundad på respekt för den
enskildes självbeslämmanderält och integritet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De särskilda omsorgerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 8 De särskilda omsorgerna är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rådgivning, annat personligt stöd
samt stöd av en kontaktperson,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>daglig verksamhet för dem som inte
förvärvsarbetar eller utbildar sig,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>korltidsvislelse utanför det egna
hemmet i syfte främsl all avlösa anhöriga i vård och lillsyn,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bostad i familjehem eller i elevhem
för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bostad i grupphem för vuxna som inle
kan bo självständigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De som får särskilda omsorger enligt första styckel 2-5
skall också erhålla omvårdnad. Ål dem som bor i elevhem eller grupphem skall
erbjudas fritidsverksamhet och kullurella aktiviteter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten till särskilda omsorger</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 8 Psykiskt ulvecklingsslörda, som behöver sådant slöd
och sådan hjälp i sin<br>
livsföring som avses i 4 §, har rätt lill särskilda omsorger enligt denna lag,
om<br>
deras behov inle tillgodoses på någol annal säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Psykiskl utvecklingsstörda skall genom de särskilda
omsorgerna tillförsäkras goda levnadsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De särskilda omsorgerna skall anpassas till mottagarens
individuella behov saml utformas så alt de är lätl lillgängliga för de
människor som behöver dem och slärker deras förmåga atl leva elt självständigt
liv,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 8 Särskilda omsorger skall ges den psykiskl
utvecklingsstörde endast om<br>
han begär del. Om han är under 15 år eller annars ur stånd all avge en<br>
bindande viljeförklaring skall de särskilda omsorgerna ges pä begäran av<br>
vårdnadshavare. förmyndare eller god man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingskommunens ansvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Varje landstingskommun skall svara för de särskilda
omsorgerna ät<br>
psykiskl utvecklingsstörda som är bosatta inom landsiingskommunen.<br>
Psykiskt ulvecklingsslörda som vistas i landstingskommunen under en<br>
korlare lid skall ges del stöd som de omedelbart behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som i denna lag sägs om landstingskommuner gäller
också kommuner som inte ingår i en landstingskommun, Föreskrifier om förvallningsulskottei
skall därvid avse kommunsiyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Till landstingskommunens uppgifter hör atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>göra sig förtrogen med psykiskt
utvecklingsstördas levnadsförhållanden samt verka för att de får sina behov allsidigl
tillgodosedda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>informera om verksamhelens mål och
medel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i samverkan med kommunerna i landsiingskommunen
samordna den verksamhel som behövs för psykiskl ulvecklingsslörda och deras
familjer saml verka för atl den ulvecklas på ell tillfredsställande sätl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medverka lill atl psykiskl ulvecklingsslörda
får en meningsfull sysselsättning genom förvärvsarbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>samverka med organisalioner som förelräder
psykiskl ulvecklingsslörda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verka för att del allmänna frilids-
och kullurutbudet blir tillgängligt för psykiskl utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Landstingskommunen skall efler samråd med kommunerna
inom<br>
landstingskommunen planera för de särskilda omsorgerna om psykiskt<br>
utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 8 Samråd skall fortlöpande ske med den psykiskl ulvecklingsslördes<br>
närslående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 176</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 Landstingskommunen skall anmäla
till överförmyndaren nären psykiskl ulvecklingsslörd kan anias behöva
förmyndare eller god man saml när en omyndigheisförklaring bör kunna hävas
eller ell godmanskap kunna upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 Landstingskommunen får till
kommun i landstingskommunen överlåta uppgifl enligi denna lag belräffande
psykiskt utvecklingsstörda som är bosatta i kommunen eller vistas där under
kortare lid, om landsiingskommunen och kommunen har kommit överens om del samt
regeringen medger det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en sådan överlåtelse sker, skall föreskrifterna i denna
lag om landstingskommun i lillämpliga delar gälla för kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 8 Avgifl skall inle las ul för särskilda
omsorger enligi denna lag. Av dem<br>
som inle är berättigade till folkpension i form av hel förtidspension eller hel<br>
ålderspension och som har inkomst av eget arbele får dock, när de har<br>
sladigvarande bostad på landsfingskommunens bekosinad, skäliga avgifter<br>
för kost och logi tas ul enligi de grunder som landstingskommunen<br>
bestämmer. Avgifterna skall bestämmas så alt de boende förbehålls<br>
tillräckliga medel för sina personliga behov. Regeringen meddelar ytterligare<br>
föreskrifter om sådana avgifier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om rätt för landsiingskommunen atl i vissa fall uppbära
folkpension och barnbidrag finns särskilda bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 § Ledningen av omsorgsverksamheten skall utövas
av en omsorgsnämnd i<br>
den mån inte annat följer av sådant beslut som avses i 3 kap. 14 8<br>
kommunallagen (1977:179).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingskommunen får tillsätta en särskild omsorgsnämnd
eller uppdra ål en annan nämnd att vara omsorgsnämnd. Har delta inte skett, är förvaltningsutskoltel
omsorgsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 § I fråga om särskild omsorgsnämnd gäller
bestämmelserna i 3 kap.<br>
2-12 88 kommunallagen (1977:179) i fillämpliga delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ärenden som avser myndighetsutövning mol enskild gäller
dock 4 och 5 88 förvaltningslagen (1971:290) om jäv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personal</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 8 För verksamheten enligt denna lag skall del
finnas den personal som<br>
behövs för att meddela god omsorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om
behörighet lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tjänsler inom omsorgerna om psykiskl ulvecklingsslörda och
om ijänsiernas lillsäUning. Regeringen får överlåla ål socialstyrelsen atl
meddela sådana föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enskild omsorgsverksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 8 öm en enskild yrkesmässigt vill bedriva sådan verksamhel
för psykiskt<br>
utvecklingsstörda som anges i 4 8 första slyckel 2-5, skall den enskilde söka<br>
lillslånd hos socialsiyrelsen. Tillslånd får inte lämnas utan atl omsorgsnämn<br>
den i den landslingskommun där verksamhelen skall bedrivas har lillslyrkl<br>
del.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enskild verksamhel
skall stå under lillsyn av omsorgsnämnden. Nämnden har räll alt inspeklera
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 8 Socialstyrelsen har lillsyn över verksamhel enligi
denna lag. Styrelsen<br>
skall därvid följa och stödja verksamhelen. Styrelsen har rätt atl inspektera<br>
verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare föreskrifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 § Regeringen bemyndigas alt i fråga om
verksamhet enligt denna lag<br>
meddela ytterligare föreskrifter lill skydd för enskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får överlåla ål socialstyrelsen atl meddela
sådana föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överklagande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 8 Omsorgsnämndens beslut om särskilda omsorger
åt enskilda enligt 4 8<br>
får överklagas hos länsrätten. Talan får föras av den på vars begäran särskilda<br>
omsorger skall ges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialslyrelsens beslut om tillstånd enligt 17 8 eller om
föreläggande eller förbud enligt 21 8 får överklagas hos kammarrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De beslut som omsorgsnämnden, socialstyrelsen, länsrätten
eller kammarrätten meddelar enligt denna lag gäller omedelbarl. Länsrätten
eller kammarrätten får dock förordna atl dess beslut skall gälla försl sedan
det har vunnit laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 8 Om del föreligger någol missförhållande inom
enskild omsorgsverksam<br>
hel som avses i 17 8, skall socialstyrelsen förelägga den som har ansvaret för<br>
verksamheten att avhjälpa missförhållandet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om missförhållandel är allvarligl och socialslyrelsens
föreläggande inle följs, får socialsiyrelsen förbjuda verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 8 Den som är eller har varil verksam inom enskild omsorgsverksamhel
som avses i 17 8 får inle obehörigen röja vad han därvid har erfaril om någons
personliga förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I det
allmännas omsorgsverksamhet lillämpas beslämmelserna i sekretesslagen
(1980:100).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreskrifter om ikraftirädande av denna lag meddelas i
lagen (1985:000) om införande av lagen (1985:000) om särskilda omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda m.fl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:83.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om införande av lagen (1985:000) om särskilda omsorger</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om psykiskt utvecklingsstörda m.fl</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 8 Lagen (1985:000) om särskilda omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda<br>
m.fl. och denna lag träder i krafl den 1 juli 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid ikraftträdandel skall lagen (1967:940) angående
omsorger om vissa psykiskl utvecklingsstörda upphöra atl gälla med de undanlag
som framgår av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om annan undervisning för psykiskt ulvecklingsslörda
än undervisning i förskola skall utfärdas särskilda övergångsbeslämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 Den som vid lagens ikraftträdande
erhåller omsorg enligt den upphävda lagen skall utan särskilt beslut anses ha
fortsall räll lill motsvarande särskilda omsorg enligt den nya lagen. Om någon
erhåller omsorg i former som saknar motsvarighet i den nya lagen, är landsiingskommunen
skyldig atl lillhandahålla den enskilde samma omsorg så länge behovel kvarslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 Landstingskommunerna skall, i
samband med att planeringen enligt 9 § i den nya lagen görs, även planera för
avveckling av befintliga specialsjukhus och vårdhem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Infill dess avveckling av specialsjukhus och vårdhem har
ägt rum får omsorg alltjäml tillhandahållas vid sådana instilulioner. Ledningen
av verksamheten skall utövas av den nämnd som är omsorgsnämnd enligt den nya
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För innehållet i verksamhelen vid
specialsjukhus och vårdhem och för verksamhetens bedrivande i övrigt under avvecklingsliden
gäller den nya lagens bestämmelser om särskilda omsorger. För specialsjukhusen lillämpas
därutöver bestämmelserna i 13-14 88 och 16 8 försia styckel hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 Nyintagning i vårdhem för barn
och ungdom får inte ske. Nyintagning i specialsjukhus eller i vårdhem för vuxna
får ske om det finns synnerliga skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med avseende på den som bor i specialsjukhus eller i
vårdhem skall omsorgsnämnden regelbundel och minst en gång om årel pröva om
boendet kan fortsätta i någon annan boendeform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 För specialsjukhus och vårdhem
för vuxna gäller fortfarande i tillämpliga delar 35 8 om beredande av vård
oberoende av samlycke samt därtill anslutande beslämmelser i 36-37 a 88 och
39-54 88 i den upphävda lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 Uppgifter som enligt den upphävda
lagen har ålegat överläkaren och vårdchefen hos omsorgsslyrelsen skall ulföras
av tjänstemän som landstingskommunen utser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1984/85. 1 sand. Nr 176</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut som enligt den upphävda lagen skulle ha fallats av beslulsnämnden
skall i stället fattas av ulskrivningsnämnd enligt lagen (1966:293) om
beredande av sluten psykialrisk vård i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid handläggning inför ulskrivningsnämnden lillämpas 29-30
88 och 32-34 88 lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall, Därjämle
har 23 8 i den upphävda lagen lillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen meddelar föreskrifter om fördelningen mellan
utskrivningsnämnderna av ärenden enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Inackorderingshem och elevhem som
nämns i den upphävda lagen skall anses vara grupphem respektive elevhem enligt
den nya lagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den som har erhållil godkännande atl
driva enskild verksamhet enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 8 i den upphävda lagen skall anses ha lillslånd
alt på de villkor som angivils<br>
i godkännandet bedriva verksamhelen enligt 17 § i den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om del i lag eller annan förfallning
hänvisas lill en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i lagen
(1985:000) om särskilda omsorger om psykiskt ulvecklingsslörda m.fl. eller i
denna lag, skall hänvisningen i stället avse den nya beslämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Beslut om omsorger, som har
överklagats hos socialstyrelsen enligt 44 8 andra stycket i den upphävda lagen,
prövas enligt beslämmelserna i den lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Omsorgsstyrelser som tillsalts
med slöd av den upphävda lagen skall fram fill utgången av år 1988 fullgöra de uppgifier
som enligi den nya lagen ankommer på omsorgsnämnd, om inte landstingskommunen
dessförinnan beslutar annat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:60.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 1 8 hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763) skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hälso- och sjukvård avses i denna lag ålgärder för atl
medicinski förebygga, ulreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och
sjukvården hör sjukiransporler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:154.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 fråga om omsorger om vissa psykiskl ulvecklingsstörda
finns beslämmelser i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskl ulvecklingsstörda.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om landvård finns särskilda beslämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i krafl den 1 juli 1986.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:76.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
LAGRÅDET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:188.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid sammanlräde 1985-03-18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: f.d. regeringsrådet Paulsson, regeringsrådet Mueller,
juslitierådet Jermsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 21 februari
1985 har regeringen på hemställan av chefen för socialdepariemenlel, statsrådet
Andersson, beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om
särskilda omsorger om psykiskl utvecklingsstörda m.fl.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om
införande av lagen (1985:000) om särskilda omsorger om psykiskt utveckhngsstörda
m.fl.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen har inför lagrådet föredragits av
hovrättsassessorn Gertrud Holmquist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen innehåller en närmare beskrivning av de
särskilda omsorgerna enligt lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första stycket punkt 2 upptas som en särskild omsorg
"daglig verksamhet för dem som inte förvärvsarbetar eller utbildar
sig". Av motiven framgår att den angivna dagliga verksamheten främst
åsyftar SysselsäUning i s.k. dagcenter. Dessa synes i försia hand vara inriklade
på all ge den utvecklingsstörde sådan sysselsättning all hans resurser kan ulvecklas
och atl han kan beredas arbete på den öppna marknaden eller i skyddad
verksamhet. Härtill ansluter ett uttalande i specialmotiveringen att avgränsningen
av denna omsorg till dem som inte förvärvsarbetar eller ulbildar sig skall
uttrycka att bestämmelsen tar sikte särskilt på dem som är i yrkesverksam
ålder; det anges vidare att psykiskl ulvecklingsslörda som har uppnått
pensionsåldern men önskar fortsäiia i dageenier liksom hillills "kan"
ges möjlighet till det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härtill vill lagrådet anföra. Del allmänl hålla ullryckel
"daglig verksamhet" ger föga ledning för atl bestämma karaklären av
verksamheten. I uttrycket synes i och för sig kunna rymmas sysselsättning av
mycket olika slag. Inte heller kan av lagtexien utläsas att verksamheten i försia
hand skulle vara avsedd för personer i yrkesverksam ålder. För att säkerställa
all denna omsorg i rättstillämpningen får den inrikining och omfallning som
åsyftas synes en precisering av lagtexten böra övervägas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande punkl 3 framgår av moliveringen atl ultryckel "korltidsvislelse
uianför del egna hemmel" är avsett att omfatta också sådan korltidstillsyn
före och efler skoldagen och under lovdagar som barn över 12 år kan behöva och
som alltså motsvarar omhändertagande i fritidshem för yngre barn. Del synes lämpligl
all lagtexien komplelteras så att denna innebörd av omsorgen framgår
klarare. Lagrådet förordar därför att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förevarande
punkt ges förslagsvis följande lydelse; "3. korltidsvislelse </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lillsyn
samt korttidstillsyn av skolungdom över 12 år".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra styckel av paragrafen föreskrivs atl de som får
särskilda omsorger enligt försia styckel 2-5 också skall erhålla omvårdnad och
all ål dem som bor i elevhem eller grupphem skall erbjudas fritidsverksamhet
och kulturella aktiviteter. Den avsedda innebörden av styckel torde vara atl ge
ultryck för all omvårdnaden, fritidsverksamheten och de kulturella akiiviieierna
utgör en del av de ifrågavarande särskilda omsorgerna, till vilka den enskilde
i förekommande fall har räll enligt beslämmelserna i 5 8. För att denna
innebörd av styckel skall komma lill tydligare utlryck förordar lagrådet att slyckel
ges förslagsvis följande ulformning: "I de särskilda omsorgerna enligt försia
stycket 2-5 ingår också omvårdnad. För dem som bor i elevhem eller grupphem
ingår vidare fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter i de särskilda
omsorgerna".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet föreslår att första styckel av paragrafen ges en
förenklad språklig utformning enligt följande: "Psykiskl ulvecklingsstörda
har rätt till särskilda omsorger enligt denna lag om de behöver sådant stöd och
sådan hjälp i sin livsföring och behovet inle tillgodoses på annat sätt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av denna paragraf framgår att särskilda omsorger får ges
endast på begäran av den psykiskt ulvecklingsslörde. För fall då han är under
15 år "eller annars ur stånd att avge en bindande viljeförklaring"
skall omsorgerna ges på begäran av vårdnadshavare, förmyndare eller god man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del citerade uttrycket leder tankarna direkt till lagen
(1924:323) om verkan av avtal, som slutils under inflytande av rubbad
själsverksamhet. Det kan enligt lagrådets mening emellertid starkt ifrågasättas
om det är lämpligt eller praktiskt alt kräva all den som på en huvudmans vägnar
tar emot en begäran om särskilda omsorger alltid skall kunna bilda sig en säker
uppfattning om hur en prövning enligt nämnda lag skulle utfalla i praktiken.
Någon vägledning, men ingen säker sådan, kan måhända ibland erhållas från
förhållandet om det är en förmyndare eller en god man som har förordnats att fillvarala
den utvecklingsslördes inlressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligi lagrådets mening skulle tankegångarna bakom berörda
förslag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>komma till minst lika bra ullryck och bestämmelsen
dessutom bli avsevärt lättare att tillämpa om del citerade utlryckel i andra meningen
ersätts med förslagsvis följande ordalydelse "eller, i annal fall, om han
uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen föreskriver i första styckel alt vissa lagrum i
kommunallagen skall gälla i tillämpliga delar beträffande en särskild
omsorgsnämnd. Enligt andra slycket skall dock förvaltningslagens jävsregler
gälla vid myndighetsutövning mot enskild. Regleringen innebär bl.a. att de
vanliga kommunala jävsreglerna skall tillämpas vid annan handläggning mom nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid genomförandet av 1971 års förvaltningsreform intog
lagstiftaren den ståndpunkten belräffande den specialreglerade
kommunalförvaltningen, att förvallningslagens jävsregler skulle gälla inte bara
i ärenden som innebär myndighetsutövning mot enskild utan i alla ärenden hos en
specialreglerad nämnd (se prop. 1971:30 s. 354). Till följd härav infördes i
barnavårdslagen, lagen om socialhjälp och vissa andra specialförfaltningar
uttryckliga föreskrifter härom. Den angivna principen har upprätthållits även
i senare lagstiftning; se 53 § socialtjänstlagen (1980:620) och 5 8
hälsoskyddslagen (1982:1080). Jävsfrågorna synes böra lösas på motsvarande sätl
när det gäller de särskilda omsorgsnämnderna. Lagrådet föreslår all förevarande
paragraf ändras i enlighel härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första styckel av förevarande paragraf har lagits in en
allmän regel om skyldighet att ha den personal som behövs för atl meddela god
omsorg. I andra stycket bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter om
behörighet till tjänster inom omsorgsverksamheten och om tillsättning av sådana
tjänster. Vidare föreslås regeringen få överlåta på socialstyrelsen att meddela
sådana föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett motsvarande bemyndigande finns visserligen i bl.a. 16
8 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Med hänsyn till den allmänna inriktning
som de särskilda omsorgerna skall ha enligt den nya lagen kan emellertid
ifrågasättas om det föreslagna bemyndigandet avser ett sådant ämne atl
delegation är möjlig enligt 8 kap. 7 8 regeringsformen. Däremot kan de avsedda
föreskrifterna meddelas av regeringen med stöd av 8 kap. 13 § första stycket 2
regeringsformen (se särskilt prop. 1973:90 s. 306). Det kan därför övervägas om
inte andra stycket bör omformuleras i enlighet härmed (jfr 24 § andra stycket
socialtjänstlagen).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 </span></i></b><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första styckel föreskrivs alt omsorgsnämndens beslut om
särskilda omsorger åt enskilda får överklagas hos länsrätten. Härlill fogas i
en andra mening beslämmelsen att "talan får föras av den på vars begäran
särskilda omsorger skall ges". Av specialmoliveringen framgår alt sislnämnda
sladgande är avsell att utgöra en erinran om alt - i motsats fill vad som för
vissa fall gäller enligt 1967 års omsorgslag - det endast är den enskilde eller
hans slällförelrädare som har rätl atl klaga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet vill framhålla atl den citerade meningen i försia
styckel inte lorde ulsäga mera om klagorälten än vad som redan följer av den
allmänna regeln i 118 förvaltningslagen. Lagrådel föreslår därför all meningen
utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Specialmotiveringen innehåller vissa uttalanden om
innebörden och omfaltningen av den prövning som domstolen har atl göra i ell
besvärsärende. Sålunda anför depariemenlschefen bl.a. all om domstolen finner
all den enskilde har rätt till särskilda omsorger skall domslolen "enbart
pröva om rätt finns till den eller de omsorger som den enskilde begärl".
Härtill fogas att "domstolens prövning skall i dessa fall enbari avse
frågan om rätten lill den särskilda omsorgen, inle ulformningen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härlill vill lagrådet anföra. Om den enskilde har
förvägrats viss i 4 8 angiven omsorg och besvärsprövningen därför gäller
klagandens påslående att han är berättigad till omsorgen ifråga, torde del inle
finnas anledning för domstolen atl vid bifall till besvären gå närmare in på
utformningen av den avsedda omsorgen. Givelvis bör del i en sådan siiuaiion
ankomma i försia hand på omsorgsnämnden atl, med beaklande bl.a. av de resurser
som slår till förfogande, bestämma det närmare innehållet i omsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan emellertid tänkas fall då den enskilde visserligen
kommer i åtnjutande av viss omsorg enligt 4 8 men gör gällande atl innehållel i
den lämnade omsorgen inle fyller lagens krav på hur en sädan omsorg bör vara
beskaffad. Om exempelvis en person är missnöjd med viss stödinsats som erbjuds
honom och önskar tillgång även till annan eller mer kvalificerad hjälp, måste
han rimligen ha rätl att av domstolen få pröval om vad som erhålls uppfyller
lagens krav eller om denna förutsäller en högre nivä på omsorgen. I sådana fall
kommer alliså domstolsprövningen alt avse just utformningen av den särskilda
omsorgen, i vari fall på del sättel atl domslolen uttalar sig om huruvida den
lämnade omsorgen är tillräcklig med beaklande av innehållel i 3 och 5 88 av
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om införande av lagen (1985:000) om särskilda omsorger
om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra slycket föreskrivs med avseende på dem som bor i
specialsjukhus eller i vårdhem, all omsorgsnämnden regelbundel och minsl en gång
om årel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall pröva om boendet kan fortsätta i någon annan
boendeform. Denna prövning skall, enligt vad som anges i specialmoliveringen,
avse varje person individuelll och dokumenteras på lämpligt sätt. I anslutning
härtill uttalas i remissprotokollet att "prövningen leder inte till något
beslut som går atl överklaga". Häremoi vill lagrådel anmärka att etl
beslut, som på delta sätt avser en dokumenterad och individuell prövning, i och
för sig torde uppfylla de kriterier som uppslälls inom förvaltningsrätten för
att ett beslut skall vara överklagbart. En helt annan sak är i vad mån del kan
finnas utsikt lill framgång för en klagan i sådani fall. Lagrådel vill dock - i
anslutning lill etl uttalande i specialmoliveringen alt den som är intagen i en
institution, som enligt den nya lagen skall avvecklas, måsle finna sig i att
flytta till en boendeform som enligt statsmakternas beslut skall ersätta dem
som läggs ner - påpeka att lagen inte innehåller någon översällningsregel som
jämställer boende i specialsjukhus eller vårdhem med någon form av boende
enligt den nya lagen. Detta torde innebära att varje beslut enligt 5 8 andra
stycket innebär ell ställningstagande i frågan huruvida en annan omsorg skall
beredas den enskilde; särskilt påtagligt är della om annan form av boende än i
grupphem kan vara aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet lämnar förslagel ulan erinran.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:68.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
SOCIALDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985-03-21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Guslafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peierson,
Andersson, Bodsiröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström,
Thunborg, Wickbom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Andersson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition med förslag till lag om särskilda omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda m.fl.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Anmälan av lagrådsyttrande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden anmäler lagrådets yllrande' över förslag lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om särskilda omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda m.fl.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om införande av lagen
(1985:000) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).<br>
Föredraganden redogör för lagrådels yttrande och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till lag om särskilda omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda m.fl.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § försia styckel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkl 2. Lagrådet har efterlyst en precisering av lagtexien
i närmare angivna hänseenden. En precisering bör enligt min mening ske genom
alt beslämmelsen utformas enligt följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"2. daglig verksamhel i dagcenter eller annan
sysselsättning för dem över skolåldern, som saknar förvärvsarbele och inle ulbildar
sig,".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkl 3. Lagrådel har förordat all lagiexten kompletleras
så atl del framgår klarare alt bestämmelsen avser all omfatta också sådan korllidslillsyn
före och efler skoldagen och under lovdagar som barn över 12 år kan behöva och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Beslut om lagrädsremiss fattat vid regeringssammanträde
den 21 februari 1985.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som motsvarar omhänderlagande i fritidshem för yngre barn.
Jag föreslår all beslämmelsen kompleileras på säll lagrådel har föreslagil med
det tillägget atl den aktuella lillsynen skall ske uianför barnets eget hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § andra slycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som lagrådet har framhållit avser slyckel all ge ullryck
för all omvårdnad, frilidsverksamhel och kullurella akiivileler ulgör en del av
de ifrågavarande särskilda omsorgerna. Jag delar uppfattningen atl detta kan
komma till lydligare ultryck och föreslår en omformulering av styckel i della
syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 och 6 §§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådets förslag lill omformuleringar uttrycker klarare
än de remitterade förslagen den innebörd som beslämmelserna är avsedda att ha.
Jag föreslår alt beslämmelserna utformas i enlighet härmed,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådel har, under åberopande av uttalanden i förarbetena
till 1971 års förvaltningsreform saml med hänvisning till motsvarande
bestämmelse i bl.a. socialtjänstlagen, föreslagil alt förvaltningslagens
jävsregler skall gälla enhetligt i alla ärenden hos omsorgsnämnden. Den nya
lagen avser att under vissa förutsättningar göra det möjligt att föra över
uppgifter lill kommunerna och där i första hand socialnämnderna. Med beaktande
av delta och av att det knappast kan vara annal än lill fördel för
omsorgsnämnderna alt ha enhetliga jävsregler atl tillämpa i samlliga fall,
ansluter jag mig till lagrådets förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vidhåller att verksamhelen med de särskilda omsorgerna
- främst med hänsyn lill alt de personer som verksamhelen avser på grund av
sitt handikapp kan vara i särskilt behov av skydd - är etl sådant ämne belräffande
vilket bemyndigande att meddela föreskrifter kan ges enligt 8 kap 7 § första
stycket 1. regeringsformen. Förevarande bestämmelse bör, liksom i lagrådsremissen,
ges en utformning molsvarande 16 8 hälso- och sjukvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har föreslagit atl andra meningen i första slycket
ulgår, eftersom den inte torde ulsäga mer om klagorälten än vad som redan
följer av den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>allmänna regeln i 11 8 förvaltningslagen. Sislnämnda regel
föreskriver alt lalan mot sådani beslui av myndighel som kan överklagas genom
besvär får föras av den som besluiei angår, om det gåll honom emot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftet med den föreslagna meningen har, som lagrådet har
uppmärksammat, varit atl uttrycka all del bara är den enskilde eller hans ställförelrädare
som har rätt atl klaga. 173 8 andra slyckel SoL har för all undanröja ivivel om
den laleberätligade krelsen i s.k. köärenden föreskriviis all besvär inle får
föras mol beslui i fråga om bislånd lill annan. Molsvarande iveksamhel om vem
beslutet angår skulle evenluelll kunna uppslå också i fråga om de särskilda
omsorgerna. Jag har avsell all förebygga detta genom atl ange vem som är laleberältigad.
Jag uppfallar lagrådel så atl ett beslut om särskilda omsorger aldrig kan i
förvaltningslagens mening anses angå någon annan än den enskilde, som själv
eller genom föreirädare har begärl omsorgerna. Jag godtar detta och föreslår i
enlighet med lagrådet atl meningen utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad lagrådel har anfört i övrigl i anslulning lill 20 8
ger inie anledning till några erinringar från min sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till lag om införande av lagen (1985:000) om
särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syflel med den föreslagna regeln i andra slyckel är att
påskynda den avveckling av de slörre institutionerna som skall ske. Det måste i
och för sig kunna förutsättas att omsorgsnämnden forllöpande vidlar ålgärder
som främjar avvecklingen och som alltså innefattar prövningar av möjligheten atl
ändra boendeform för dem som vårdas i dessa instilulioner. Regeln om
regelbunden prövning syfiar enbari till alt markera delta ansvar, atl sätta etl
minimikrav för hur ansvaret skall fullgöras saml all göra det möjligt atl
konstatera att forllöpande överväganden faktiskt görs. Ett övervägande som
enbart leder till slutsatsen att en flyttning f. n. inte kan verkslällas anser
jag, till skillnad från lagrådet, inte samtidigt behöva innebära etl avslag på
en begäran om särskild omsorg i grupphem eller elevhem på sätt detta förutsätts
ske enligt den nya lagen (6 §). För att klarare markera regelns avsedda
karaktär föreslår jag dock att ordet "pröva" ersätts med
"överväga" och orden "annan boendeform" med
"boendeform enligi den nya lagen". Jag vill slulligen erinra om all
den enskilde kan få sin ullryckliga önskan om bostad i grupphem eller elevhem
prövad, även av domstol, genom au begära della enligi den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ö</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>vrigt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver de ändringar som jag har vidtagit med anledning av
lagrådets yttrande, har jag gjort vissa ändringar i lagförslagen av redakfionell
karaktär. Sådana ändringar har gjorts i 4, 7 och 20 8§ i den nya omsorgslagen
samt i 1,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2, 4, 7 och 11 88 promulgationslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med beslutet om lagrådsremiss tog jag upp frågan
om all ulreda behovet av ålgärder för andra grupper barn och ungdomar än dem
som nu föreslås ingå i omsorgslagens personkreis. Jag avser all senare älerkomma
lill regeringen i denna fråga. Med anledning av all personkretsen enligt
föreliggande förslag skall omfatta personer med barndomspsykos vill jag betona,
att den förslärkning för dem som åsyflas härmed enligi min mening blir beroende
av alt omsorgsverksamheten drar nylla av den kunskap och de resurser som finns
på olika håll beträffande denna grupp. Både hos offenlliga huvudmän och inom
enskild verksamhel görs angelägna och framgångsrika insalser för psykoiiska
barn, Avsiklen är all insatserna för dem skall ulvecklas genom den nya lagen.
Jag vill även erinra om alt regeringen förra året i samma syfie ställl medel lill
förfogande för ell omfallande projekl om åtgärder för dessa barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag erinrar slulligen om del förslag i fråga om vissa
regionala insatser på skolområdet, som jag redogjorde för i samband med
beslutet om lagrådsremiss (lagrådsremissen avsnill 2.7,4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels anta de av lagrådel granskade lagförslagen med vidlagna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ändringar, dels godkänna vad jag har föreslagit i fråga om
regionala insatser på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skolområdet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och beslular atl genom proposition föreslå riksdagen all anla de förslag som
föredraganden har lagl fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:52.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>INNEHÅLL</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sid.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposifionen .............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>....... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposifionens huvudsakliga innehåll ........................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>....... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
lagförslag ............................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
lag om särskilda omsorger om psykiskl ulvecklingsslörda m.fl </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag lill
lag om införande av lagen (1985:000) om särskilda omsorger om psykiskt ulvecklingsslörda
m.fl </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 Förslag
lill lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10<br>
Utdrag av protokoll vid regeringssammanlräde 1985-02-21 </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning ................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmän
motivering..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna ulgångspunkler................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Personkrelsen
............................................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Målet för verksamhelen
................................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huvudmannaskapel
...................................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De särskilda
omsorgerna ............................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avveckling av
vårdhem och specialsjukhus m.m </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undervisning ................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förskolan.............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolan ................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vuxenulbildningen
................................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regionala
insatser på skolområdet ..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillsyn............................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa särskilda
frågor .................................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.9.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omsorgsnämnden
............................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.9.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Personal m.m........................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.9.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enskild verksamhel
............................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.9.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överklagande av
beslui .................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Psykiskt
utvecklingsstördas inflytande .......... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning ........................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genomförande
och ekonomiska konsekvenser </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upprällade
lagförslag ............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialmolivering...................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel lill
lag om särskilda omsorger om psykiskl ulvecklingsstörda m.fl </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel lill
lag om införande av lagen om särskilda omsorger om psykiskt ulvecklingsslörda m.fl </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>........................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till
lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemslällan ............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut ...................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bdaga 1 Omsorgsberedningens lagförslag .................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 En inom socialdepariemenlel ularbelad
redovisning av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gällande lagsliflning ........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:176</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3 Sammanfattning av omsorgskommitléns betänkande (SOU</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1981 ;26) Omsorger om vissa handikappade .. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 4 Remissinslanser
.............................................. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Ill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 5 De remitterade lagförslagen ............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uidrag av lagrådels
prolokoll 1985-03-18 ..................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uidrag av prolokoll vid regeringssammanlräde 1985-03-21 </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anmälan av lagrådsyltrande
.................................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemslällan ............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslui ....................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:86.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G803176prop_198485__176.pdf4974231pdfmed förslag till lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecllingsstörda m.fl.https://data.riksdagen.se/fil/852A6CA2-90A5-4B26-B4CB-304269C35DEB