<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2449536</hangar_id>
 <dok_id>G803166</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>166</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1984/85:166</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>166</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-03-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 15:12:26</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 08:43:03</publicerad>
 <titel>om livsmedelspolitiken</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G803166/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G803166</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G803166</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166 Regeringens proposition 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om livsmedelspolitiken;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beslutad den 14 mars 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i
bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de åtgärder och de ändamål som
framgår av föredragandens hemslällan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pä regeringens vägnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;OLOF PALME&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:193.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SVANTE LUNDKVIST&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen läggs fram förslag till riktlinjer för en
samlad livsmedels­politik. Dessa grundar sig på förslag som avgetts av 1983 års
livsmedels­kommitté.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De av riksdagen år 1984 fastlagda målen för
livsmedelspolitiken bör gälla också i fortsättningen. Således bör huvudmålet
för livsmedelspoliliken vara att trygga vår livsmedelsförsörjning såväl i fred
som under avspärr­ning och krig. Vissa preciseringar görs i fräga om målen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Resurserna i jordbrukel bör i slort sett överensstämma med
vad som behövs för att trygga vår livsmedelsförsörjning och för de utfästelser
Sverige gjort i det internationella samarbetet mot världssvälten. För de
kostnader som uppslår lill följd av att åkerarealen översiiger detla behov
föreslås alt samhällel under en övergångsperiod tar ett delansvar. Det bör i
försia hand ankomma på jordbrukel alt aktivt arbeta för alt anpassa pro­duktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konsumenlmålet. som innebär atl konsumenterna skall få
tillgång lill livsmedel av god kvalilet och lill rimliga priser ligger fast.
Som inkomstmål för jordbrukarna bör som tidigare fastslagits gälla alt dessa
får en med andra jämförbara grupper likvärdig standard. Därutöver föreslås som
ell delmål att jordbrukel och livsmedelsproduktionen måste la hänsyn till
kravet på en god miljö och lill behovet av en långsiktig och planerad
hushållning med våra natunesurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett prisstöd måsle även i fortsättningen utgå lill
jordbruket vilket liksom hittills i huvudsak bör lämnas genom etl gränsskydd.
Regleringen bör &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1   
Rik.sdagen 1984/85. 1 sand. Nr 166&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fortlöpande ses över i syfte att förenkla och begränsa
den. Ordningen med obundna överläggningar om priserna på jordbruksprodukter bör
bibehål­las.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omfattningen av jordbruksproduktionen i norra Sverige bör
bibehållas i ungefär nuvarande omfattning. En uppräkning av prisstödet till
jordbruket i norra Sverige föreslås ske den Ijuli 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 propositionen föreslås att jordbruksnäringen tar ett
belydande ansvar i fråga om produktionens anpassning. Investeringsförbudet inom
animalie­produktionen föreslås bli förlängt med ett år. De differentierade
avgifterna och pristilläggen inom ägg- resp. slaktsvinsproduktionen föreslås
tills vi­dare inle lillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förhållandena inom induslri- och handelsleden bör utredas
ytterligare. Likaså bör en samlad utvärdering ske av frågan om livsmedlens
kvalitet. De kostförändringar som kommittén förordat, dvs. främst minskad kon­sumtion
av fett och socker och ökad konsumtion av spannmålsprodukter och potatis, bör
beaktas inom livsmedelspolitiken. Ell förstärkt konsu­mentinfiytande förordas
inom jordbruks- och fiskprisregleringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen betonas behovet av en ökad inhemsk
produktion av ammoniak i syfte att trygga vår livsmedelsförsörjning i en kris.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om dels fortsatt giltighet av lagen (1983:147) om förbud under viss tid mot
nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä, dels ändring i
samma lag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1983: 147) om förbud under viss tid mot nybyggnad
av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä, vilken gäller till uigången
av juni månad 1985,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
atl lagen skall äga fortsatt giltighet till utgången av juni månad 1986,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
att 1 § skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1§'&lt;br&gt;
För att molverka överskott inom&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att motverka överskott inom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;jordbrukets
animalieproduktion är jordbrukets animalieproduktion är nybyggnad av djurstallar
för nöt- nybyggnad av djurstallar för nöt­kreatur, svin och fjäderfä förbjuden
kreatur, svin och fjäderfä förbjuden intill utgången av juni månad 1985.      
intill utgången av juni månad 1986.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse 1984:86,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
JORDBRUKSDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanlräde 1985-03-14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Lundkvisl, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Boström, Bodström, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Hellström,
Thunborg, Wick­bom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Lundkvist Proposition om
livsmedelspolitiken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riktlinjer för jordbrukspolitiken faslslälldes av
riksdagen år 1977 (prop. 1977/78: 19, JoU 10, rskr 103). Utvecklingen av
samhällsekonomin under slutet av 1970-talet och början av 1980- talet medförde
emellertid att jordbrukspolitiken inte längre fungerade på det sätt som
riksdagen förut­satte när den fattade sitt beslut år 1977. Samtidigt hade det blivit
alllmer angeläget att sälta in jordbrukspolitiken i ett samlat
livsmedelspoliliskt sammanhang. Med stöd av regeringens bemyndigande den 9
december 1982 tillkallade jag därför en kommitté med uppgift att ulforma en
livsme­delspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén, 1983 års livsmedelskommitté', lade i oktober
1983 fram betänkandet (DsJo 1983: 10) Vissa jordbrukspolitiska förtursfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen fastställde i februari 1984 övergripande mål för
en samlad livsmedelspolitik och antog en ny ordning för överläggningarna om jord­bruksprisregleringen
(prop. 1983/84:76, JoU 20, rskr 141). Den nya ord­ningen med obundna
överläggningar har tillämpats under regleringsåret 1984/85.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelskommittén har den 9 november 1984 avlämnat sitt
huvudbe­tänkande (SOU 1984:86) Jordbruks- och livsmedelspolitik. Belänkandel
har remissbehandlals. Till protokollet i detta ärende bör fogas dels kom­mitténs
sammanfattning av betänkandet som bilagal, dels en förteckning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Generaldirektören Ingvar Lindström, ordförande,
riksdagsledamoten Arne An­dersson i Ljung, lantbrukaren Eric Enlund,
journalisten Birgitta Gustafson, riks­dagsledamöterna Egon Jacobsson, Einar
Larsson, Grethe Lundblad. Ake Selberg och Aina Westin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;över remissinstanserna och en sammanställning av
remissyttrandena över betänkandet som bilaga2. Belräffande en närmare
redovisning av nuva­rande förhållanden m.m. samt kommitténs närmare
överväganden hänvi­sas till betänkandet. 1 det följande kommer jag även att ta
upp vissa frågor som inte kräver riksdagens ställningslagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I prop. 1984/85: 100 (bil. 11 s.21 och 42) har regeringen
föreslagit riksda­gen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till
Bidrag till jordbru­kets rationalisering, m.m, för budgetåret 1985/86 beräkna
elt förslagsan­slag av 50000000 kr, och till Prisstöd till jordbruket i norta
Sverige för budgetåret 1985/86 beräkna elt förslagsanslag av 330000000 kr. Jag
an­håller att nu få la upp dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    Föredraganden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1.1 Livsmedclsseklorn i samhällel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den del av vårt näringsliv som producerar, förädlar och
distribuerar våra livsmedel och de insalsvaror som behövs härför,
livsmedelssektorn, sysselsätter i dagens Sverige ungefär en halv miljon
människor. Samman­taget utgör livsmedelssektorn en betydande del av det svenska
näringsli­vet. Konsumtionen av livsmedel uppgår till ca 80 miljarder kr., dvs.
runt 20% av den lolala privata konsumtionen av varor och tjänster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelssektorn brukar ofla beskrivas som en kedja med
olika led. Livsmedelskedjans första led är råvaruledel som främsl omfattar
jordbru­ket, fiskei och trädgårdsnäringen. Sedan följer induslri- eller
förädlingsle­det, handelsledel med både parti- och detaljhandel samt sist men
inte minst hushållsledei som dels lagrar, dels tillagar livsmedlen så att de
kan konsu­meras. Hushållsledet består inte bara av enskilda hushåll utan också
av offentliga och privata storhushåll, dvs. främst sjukhus och skolbespisning­ar
resp. restauranger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Längs hela livsmedelskedjan finns företag som förser
kedjans olika led med de insatsvaror som behövs, l.ex. handelsgödsel och
maskiner lill jordbruket och trädgårdsnäringen, redskap och utrustning till
fisket, ma­skiner och förpackningar till livsmedelsindustrin och handeln samt
kylskåp och hushållsmaskiner till hushållen. Alla leden förbrukar också energi
i form av t.ex. drivmedel och elström,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Äv råvarorna för våra livsmedel är den alldeles
övervägande delen inhemsk. Trots delta är livsmedelssektorn inte en isolerad
inhemsk nä­ringsgren. Såväl de olika delarna av livsmedelskedjan som den
insatsva-ruinduslri som förser livsmedelssektorn med maskiner, förnödenheter,
energi och lekniskl kunnande är genom utrikeshandeln sammanlänkade med andra
länder. Utrikeshandeln med livsmedel är viklig för alt vi skall få tillgång
till varor som inte kan framställas i vårt land och därmed öka&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;konsumenlernas valmöjligheter; Den är också viktig för att
stimulera kon­kurrensen och föp att ge vår egen livsmedelsindustri tillgång
till en större marknad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I takt med samhället i övrigt har livsmedelssektorn, sett
över några årtionden, genomgått slora förändringar. Vid 1900-ialets början var
jord­bruket i stor utsträckning baserat på självhushåll vid små enheter med
mycket arbelskraftskrävande produktionsformer. Beredningen av livs­medlen
gjordes till största delen i hushällen eller vid små mejerier, slakteri­er,
kvarnar och bagerier, spridda över hela landet. Alt framställa och bereda del
nödvändiga behovet av livsmedel var ett hårt och slitsamt arbete som gav
sysselsättning och i bästa fall etl nödtorftigt uppehälle åt den övervägande
delen av befolkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ännu vid slutet av det andra världskriget karakteriserades
sektorn av småjordbruksföretag med begränsad mekanisering och ett betydande be­hov
av manuell arbetskraft, av hantverksmässig berednings- och föräd­lingsindustri
och av att hushållen fortfarande svarade för en mycket stor del av beredningen
av livsmedlen.'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den utveckling som ägt rum inom livsmedelssektorn under
efterkrigsti­den har för jordbrukel inneburit all avkastningen för vissa grödor
och djurslag i stort sett fördubblals. Arbetskraften har under samma period
minskat med 80%. Arealen åker minskade slarkt under 1950- och 1960-la­len men
har varit i slort sett oförändrad de senaste tio åren. Utvecklingen i
jordbrukel särskilt under 1950- och 1960-lalen har alltså inneburil att den
totala produktionen har kunnat hållas oförändrad eller l. o. m. öka trots atl
produktionsresurserna, främst i form av åker och arbetskraft, har minskal. Även
inom trädgårdsnäringen har produktiviteten förbättrats genom ra­tionella
meloder och bältre sorter. När det gäller produktionen kan dock noteras att den
inhemska odlingens andel av konsumtionen av köksväxter har sjunkit under 1960-
och 1970-lalen. Inom fisket har en utveckling liknande den inom jordbruket ägt
rum. Fångsterna av fisk ökade fram lill mitten av 1960-talel trots att antalet
verksamma yrkesfiskare minskade. Under det senaste årtiondet har minskningen av
produktionsresurserna i jordbruket och fisket bromsats upp och i fråga om åkerarealen
i jordbruket i stort sett avstannat. Med en fortsatt produktivitetsökning har
den totala produktionen ökal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under efterkrigstiden har också de efterföljande leden i
livsmedelsked­jan genomgått en snabb omvandling. En effektiv livsmedelsindustri
har vuxit fram och tagit över en mycket stor del av den förädling, beredning
och även tillagning av livsmedel som tidigare gjorts inom primärproduk-tionen
eller i hushållen. Samtidigt har främst förpackningstekniken och
självbetjäningssystemet inom detaljhandeln revolutionerat varudistribu-tionen.
Här har hushållen fått ta över uppgifter som tidigare sköttes av handeln, t.ex.
ihopplockning och transport av varorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den beskrivna utvecklingen har inneburit att en allt
mindre del av våra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;resurser las i anspråk för alt klara försörjningen med
livsmedel. Maskiner, kemikalier och på senare lid datorer ersätter arbetskraft
och ökar avkast­ningen per hektar eller djurenhet och höjer produktiviteten i
förädlings-och handelsleden. Hela denna process har medfört att vi fått stora
ekono­miska resurser frigjorda för andra produktions- och konsumtionsbehov
-boslad, bilar, resor, sjukvård m.m. Denna ulveckling gäller inte enbart
Sverige utan är lypisk för hela västvärlden under motsvarande period och är närmast
en förutsättning för det moderna välfärdssamhället,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1.2 Samhällsekonomiska utgångspunkter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under perioden från andra världskrigets slul fram lill år
1973 känneteck­nades utvecklingen i industriländerna av en snabb ekonomisk
tillväxt med måttliga konjunkturvariationer. En vändpunkt i utvecklingen ägde
rum med början år 1973. initierad främst av den första oljekrisen och det
efter-frågebortfall som denna skapade. För Sveriges del dämpades BNP:s ök­ningstakt
betydligt vid 1970-talets mitl. Den privata konsumtionen var i stort sett
oförändrad medan bruttoinvesteringarna minskade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under 1970-talel skedde en omfatlande överföring av
arbetskraft från näringslivets varuproduktion lill sektorn offentliga och
privata ijänsler, samiidigi som varuproduktionen fortsatte alt stiga. Under
1980-lalets förs­ta år accentuerades sysselsättningsminskningen inom industrin,
samtidigt som den offenlliga tjänstesektorns sysselsättningsexpansion något
hölls tillbaka. Den totala sysselsättningen i vårl land minskade under åren
1981 och 1982 men har under åren 1983 och 1984 ökal med närmare 40000 personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbrukels och fiskels andel av del totala antalet
sysselsalla har mins­kal från 6,4% år 1970 till 3,9% år 1983. Även inom
trädgårdsnäringen har sysselsättningen minskat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ända fram till mitten av 1970-talet förbättrades både
jordbrukels och indusirins arbetsproduktivitet med 6 ä 7% per år. Inom
jordbruket ligger produktiviietsialen fortfarande kvar pä 1960-talets höga
nivå, medan ut­vecklingen inom industrin har varit sämre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den gynnsamma ekonomiska utvecklingen i Sverige under
slörre delen av efterkrigstiden ledde bl.a. till att den privata konsumtionen
ökade kraftigt. Härigenom sjönk även den andel av hushållens ulgifler som be­hövde
användas till livsmedel avsevärt eller från ca 30% vid 1950-laleis början till
ca 20%- i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under perioden 1970-1976 ökade fortfarande den toiala
privata kon­sumtionen räknat per capita, men därefter har den sjunkit.
Reallönerna har sjunkit kraftigt sedan mitten av 1970-talel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under de senasle två åren har den ekonomiska utvecklingen
i Sverige på ett pålagligl sätl vänt till det bällre. Efter flera års
stagnation och nedgång har vi fåtl en god tillväxt i ekonomin. Underskottet i
vår handelsbalans har vänts till ett överskoll. Induslrin visar god lönsamhei
och industriinveste­ringarna ökar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inflationen är på väg ned, liksom arbetslösheten. Även om
det ännu återstår mycket innan vi uppnått de mål som regeringen har ställl upp,
kan vi nu konstatera alt utvecklingen i Sverige är på räll väg. Detla är av
stor betydelse eftersom problemen inom livsmedelssektorn inte kan lösas utan en
tillfredsställande allmän ekonomisk utveckling i vårl land. Utrymmet för privat
konsumtion kommer dock att vara begränsat för lång lid fram­över. Samtidigt
måsle livsmedelspolitiken ulformas så att den främjar det allmänna målet för
regeringens ekonomiska politik att föra Sverige ur krisen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En god grund har lagls genom 1984 års riksdagsbeslut om
obundna överläggningar om ersäiiningen till jordbruket och viss
förädlingsindustri. Detta beslut har inneburit att riskerna för en
inflationsdrivande kostnads­utveckling till följd av systemet med automatisk
kostnadskompensation har kunnat brytas lill fördel för både konsumenter och
jordbrukare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under innevarande regleringsår har ersättningen
fastställts enligt den nya ordningen i samförstånd med lantbrukarnas
företrädare och på en nivå som ligger inom ramen för regdingens inflationsmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1.3 Behovet av en livsmedelspolitik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 det föregående (avsnitt 2.1.1) har jag i stora drag
redogjort för utveck­lingen inom livsmedelssektorn under de senasle årtiondena.
Denna ut­veckling har inneburit att en alll mindre del av resurserna i
samhällel las i anspråk för livsmedelsproduktionen. De frigjorda resurserna har
kunnat användas för produktion av andra varor och tjänster som behövs och
efterfrågas i samhället och har på så sätt bidragit till välståndsökningen. Atl
livsmedelssektorn i sin helhel är ralionell och effektiv är självfallet ett
intresse för hela samhällel, inle minst för producenter och konsumenter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt har det särskilt under senare år blivit
uppenbart alt utveckling­en inom livsmedelssektorn ocksä har lett till
förhållanden som inte i alla avseenden är positiva. Detta har inte bara
konsumenlerna utan också de som arbetar inom livsmedelssektorn fått erfara. Som
ett led i rationalise­ringsprocessen har en slark koncentration skett inom
främst förädlings-och handelsleden. Koncentrationen har medfört att en tidigare
geografiskt väl spridd verksamhet har samlats till större enheter, som förser
hela regioner med varor. En sådan utveckling har t.ex. ägt rum inom mejeri-och
slakteriinduslrin och även i bageribranschen. Koncentrationen medför att
råvaror måste samlas upp från ett stort område och de färdiga varorna transporteras
långa vägar innan de når konsumenterna. Detla kan innebära risker för
livsmedlens kvalitet och färskhel. För de anslällda i livsmedels­industrin har
koncentrationsprocessen ofta inneburil alt mindre, lokala anläggningar har
lagts ned med flyttning eller längre arbetsresa till en större, central
anläggning som följd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ell fätal stora ägargrupper dominerar livsmedelsindustrin.
Lantbruksko­operalionen som är störst svarar för nästan hela uppsamlingen av
råvaror och för slörre delen av det försia förädlingsledet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Koncentrationen gäller också i hög grad varudistribuiionen
både geogra­fiskt och vad gäller ägarinflytande. Tre stora kedjor dominerar,
nämligen ICA, KFochDAGAB,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ägarkoncentrationen inom livsmedelsindustrin och -handeln kan
inne­bära risker från konkurtenssynpunkt. Begränsas konkurtensen finns det risk
alt konsumenten får betala ett högre pris. Koncentrationen kan också innebära
atl urvalet av varor begränsas, så att olika smakriktningar och kvalitetskrav
inte kan tillgodoses. Specialiteter och importerade varor med otillräcklig
omsättning kan komma att utgä ur de stora kedjornas sorti­ment. Dessa varor kan
därmed bli svåra att hålla kvar på marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En koncentration av viss livsmedelsproduktion till ett
fåtal stora enheler med stora transportavstånd som följd kan också innebära
hälsorisker. Jag tänker särskilt på olika slag av tillsatser som används inom
livsmedelsin­dustrin för att förlänga hållbarhetstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Många konsumenter känner oro för att kemikalier och andra
tillsatsäm­nen i maten skall innebära hälsorisker. Denna oro måste las pä
allvar. Även i de fall där inga risker kan påvisas är det naturligt att
konsumenterna känner olust inför bruket av s. k. livsmedelskosmeiika.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även vissa av de produktionsformer som tillämpas inom
jordbruket kan ifrågasällas från hälso- eller miljösynpunkt. Med olika tekniska
hjälpme­del, förbättrat avelsmaterial, nya utsädessorter och omfatlande använd­ning
av kemikalier har mark och djur kommit alt utnyttjas allt intensivare. Ulan
dessa förändringar i produktionsformerna hade vi inte uppnått da­gens höga
avkastning och effektivitet. De nuvarande produktionsfor­merna, som i stor
utsträckning utformats med utgångspunkt i förelagseko­nomiska bedömningar, har
emellertid från samhällssynpunkt visal sig leda lill vissa negativa effekter.
Användningen av handelsgödsel har medfört ökad förorening av grund- och
ytvatten och bidrar till försurningen av mark och vatten och lill övergödning
av vattendrag. Den omfallande användningen av bekämpningsmedel kan innebära
risker från hälso- och miljösynpunkl. Den tillämpade brukningstekniken har
ibland gåtl ut över naturvårdens inlressen, I fråga om växtodlingen har
framförts farhågor om atl dagens odlingsformer på lång sikt kan försämra
markens produktions­förmåga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom animalieproduktionen har effektivitetssträvandena i
stor utsträck­ning inriktats på teknisk utveckling för att spara arbetskraft
saml på alt genom avel och utfodring höja djurens avkastningsförmåga. Genom att
inte i tillräcklig omfattning beakla djurens nalurliga beteende vid produk­tionens
utformning har negaliva effekler beträffande djurens tålighet och
motståndskraft mot sjukdomar uppkommit. För all motverka produk-lionssjukdomar
har vid utfodringen använts kemikalier som genom livs­medlen kan inverka på
människors hälsa. Våra kunskaper om hur produk­tionen bör utformas för att
negativa effekter skall undvikas är otillräckliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är mot den här bakgrunden som regeringen i den förta
året fram-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lagda forskningspropositionen har föreslagit en omfattande
satsning på forskning om alternativa produktionsformer som motverkar
miljörisker men bibehåller en hög effektivitet. Syftet är bl.a. att finna
alternativ till dagens produktionsformer som bevarar markens produktionsförmåga
och minimerar användningen av kemikalier. Vi måste också öka möjligheterna att
kunna konlrollera sjukdomar, skadegörare och ogräs med förebyggan­de åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag framhöll i min anmälan till
forskningspropositionen krävs för att förbättra djurens hälsotillstånd, ökade
forskningsinsatser om den moderna djurhållningens inverkan på djurens beteenden
och välbefinnande. Tekni­ken bör bl.a. inriktas på alt minska djursjukdomarna
genom bäure stall-miljöer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen inom livsmedelssektorn under de senaste årtiondena
har ocksä ökat sårbarheten i vår livsmedelsförsörjning. Del moderna jordbru­ket
är beroende av importerade produktionsmedel, såsom kvävegödseime-del och
proteinfodermedel. Även livsmedelsindustrins beroende av impor­terade insats
varor har ökal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För konsumenterna har utvecklingen under senare delen av
1970-talet och början av 1980-lalel inneburil kännbara prishöjningar på
livsmedel bl.a. som en följd av kraftiga kostnadsökningar både inom jordbruket
och efterföljande led. Under perioden 1977—1982 steg livsmedelspriserna i
konsumenlledel med i genomsnitt 10,7% per år. Samiidigi föll reallönerna med
över 8% på sex år. Prisökningarna och den minskade köpkraften har lett lill all
konsumtionen av vissa livsmedel, främsl kött och fläsk, har minskat. Samtidigt
har produktionen ökat bl.a. genom att jordbrukarna sökt kompensera en sjunkande
lönsamhet med ökade arbetsinsatser och störte besättningar. Jordbruket kan
därför inle avsätta hela sin produklion inom landel utan måsle i alll högre
grad sälja produkterna utomlands med ökade exportkoslnader som följd. Delta
innebär försämrad lönsamhei för jordbrukel och verkar på sikl höjande på den
inhemska konsumentprisni­vån. Från i slort sell balans år 1979 ökade t. ex.
överskotten av nötkött lill ca20 milj. kg år 1982, vilket motsvarar ca 15% av
produktionen. Även överskotten av fläsk, ägg och mjölkprodukter ökade. De
sammanlagda exportkostnaderna för överskotten beräknas innevarande regleringsår
uppgå till 3ä3,5 miljarder kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inflationen och ränteläget har också vållat ekonomiska
problem inom jordbruket. Inle minsl gäller delta för nyelablerade jordbrukare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För slora grupper av konsumenler, inte minst barnfamiljer
och andra grupper med små ekonomiska resurser, är prisel avgörande för vilka
livsmedel man kan köpa. Samtidigt som många konsumenter här i landet på grund
av prisnivån tvingas avstå från atl köpa t. ex. kött i den utsträck­ning som de
skulle önska, måste svenskl kött säljas till utlandet till priser som ligger
långt under produktionskostnaden. Detta är enligt min mening en orimlig
situalion som lätt kan leda till en ond cirkel: dyrare kött,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;minskad konsumtion, minskade inkomster föi'jordbrukarna,
höjda priser för att kompensera de minskade inkomsterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad jag nu har anfört visar au livsmedelssektorn i vårt
samhälle inte fungerar på ett i alla avseenden tillfredsställande sätt. Jag har
i detta avsnitt pekat på en rad problem. Vissa produktionsformer i jordbruket
och föräd­lingsindustrin främjar inte en god livsmedelskvalitet och kan i vissa
fall medföra risker för hälsa och miljö. Den starka koncentrationen i för­ädlings-
och liandelsleden medför risker för konkurrensbegränsningar, ökar vår sårbarhet
och försämrar den regionala balansen. Bruket av kon­serveringsmedel, andra
livsmedelstillsatser och bekämpningsmedel som bäde är en förutsättning för och
en följd av moderna distributionsformer oroar konsumenterna. De växande
överskotten pressar jordbrukets lön­samhet och leder på sikt till ökade priser
för konsumenterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera av de problem som jag har berört är gemensamma för
flera led i livsmedelskedjan. Livsmedlens kvalitet beror t.ex. på åtgärder
genom hela livsmedelskedjan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På motsvarande sätt beror konsumentpriset på livsmedel på
effektivite­ten i alla leden. En åtgärd som sänker kostnaderna i elt led i
livsmedelsked­jan kan &amp;quot;ätas upp&amp;quot; av otillräcklig konkurrens eller
överkapacitet i ett annal led. Del är mot denna bakgrund nödvändigl all se
livsmedelskedjan som en helhet. Samhällels åtgärder, som hiuills har varil
inriklade på vissa delar av denna kedja, måsle på ett bättre sätt samordnas och
inriklas på hela livsmedelssektorn. Uppmärksamheten måste enligt min mening
mera än hittills riktas mol samspelet och beroendei mellan de olika leden i
livsmedelskedjan när det gäller framställningen och distributionen av våra
livsmedel. Vad som således behövs är enligt min mening en samlad syn på
livsmedelssektorn, en livsmedelspolitik. Detla behov vitsordas bl.a. av
socialstyrelsen, statens livsmedelsverk och jordbruksnämndens konsu­mentdelegation.
Flertalet remissinslanser är posiiiva till tanken på en samlad
livsmedélspolitik eller lämnar den utan erinringar. Lantbrukarnas riksförbund
(LRF) har dock en annan uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser att samhällets syn på produktionen och
distributionen av livsmedel och de samhälleliga åtgärder som berör
livsmedelssektorn bör samordnas i en gemensam livsmedélspolitik. Jag skall i
det följande åter-Komma till målen för en livsmedelspolitik och lill dess
närmare utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2 Den internationella bakgrunden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2.1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Liksom vid lidigare jordbrukspoliiiska slällningslaganden
bör den inter­nationella situationen på livsmedelsområdet tillmätas betydelse
vid ut­formningen av vår egen livsmedels- och jordbrukspolitik. Även om denna
politik sikiar lill alt bibehålla en hög självförsöijningsgrad och en hög grad
av internationellt oberoende på detla område är del ofrånkomligt atl ut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vecklingen på det jordbrukspolitiska området i vår omvärld
fär betydelse också för vår egen livsmedelspolitik - en betydelse som ökat i
takt med det växande överskott som under senare år fått avsättas på
exportmarkna­derna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under senare år har de jordbrukspoliiiska frågorna alltmer
hamnat i centrum för såväl den handelspolitiska som den utvecklingspolitiska ut­vecklingen.
Spänningarna mellan skyddade och i många fall starkt subven­tionerade
hemmamarknader och de fria världsmarknaderna har vuxit och lett lill alltmer
öppna motsättningar mellan olika ländergrupper. Samtidigt har skillnaden mellan
den industrialiserade väriden och u-världen i fråga om situationen på
livsmedelsområdet blivit alltmer drastisk. Medan flerta­let länder i
Nordamerika och Västeuropa har betydande överskott av jordbruksprodukter räknar
man med att ca 500 miljoner människor i u-län­derna lider en allvarlig brisl på
livsmedel. Rena svältkatastrofer har i växande utsträckning drabbat människor i
såväl Afrika som Asien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruksfrågorna spelar därför en allt större roll i det
internationella förhandlingsarbetet. Olikheterna i stödsystem har t.ex. föranlett
ett tillta­gande antal konflikter som måsle finna sin lösning under de närmaste
åren. Den växande överproduktionen av såväl animaliska som vegetabiliska
livsmedel i länder som skyddar och/eller subventionerar sin egen jord­bruksproduktion
har lett lill allvarliga slörningar på världsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Förenta Staterna diskuteras f. n. omfattande
omläggningar av jord­brukspolitiken, vilket framkallat stor oro inom bl.a. EG.
Många utveck­lingsländer ser även en omläggning av jordbrukspolitiken inom
industrilän­derna som ett viktigt medel för en utveckling för deras eget
vidkommande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den nya förhandlingsrunda inom det allmänna tull- och
handelsavtalet (GATT) som nu tar allt fastare former förväntas
jordbruksfrågorna bli centrala. Det finns ett betydande internationellt tryck
för att skapa en slörre handelspolitisk disciplin på jordbruksområdet. De nu
allt större handelspolitiska spänningarna och konflikterna på detta område
måste lösas upp. Ett viktigt element i en bällre ekonomisk ordning i världen är
att åstadkomma en effekiivare produklion av jordbruksvaror och en rättvisare
fördelning av livsmedelsförsörjningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är i dag svårt att säga vart utvecklingen kommer att
leda. En sak torde dock vara klar, nämligen att de ekonomiska och
handelspolitiska förutsättningarna för livsmedelsproduktionen internationellt
sett kommer att förändras under de närmast framförliggande åren. Den nuvarande
bris­ten på fasta handelspolitiska regler på detta viktiga område kan inte
bestå någon längre lid ulan att detta i så fall leder till allvariiga
slörningar på vikliga marknader och i många produktionsländer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den svenska livsmedelspolitiken måsle därför läggas upp på
ett sådant sätt atl man har en flexibel beredskap inför vad som kan bli
reslutatet av många olika internationella diskussioner och förhandlingar som nu
pågår eller som kan komma alt inledas inom kort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2.2 Den globala livsmedelsförsörjningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt kommittén ger akluella bedömningar av den
ekonomiska utveck­lingen i världen inte stöd för antaganden om någon mera
väsentlig ökning av tillväxttakten i världen som helhet under 1980- talet.
Myckel lalar för att BNP-tillväxten snarare blir lägre än under 1970-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén framhåller att livsmedelsproduktionen i världen
under åren 1971-1982 trendmässigl ökade med i genomsnitt 2.3% per år. Detta var
något lägre än under närmast föregående tioårsperiod, Räknal per capita
minskade ökningstakten från 0,8 % till 0,5 % per år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppbromsningen i tillväxttakten i livsmedelsproduktionen
under 1970-talet ägde rum i i-länderna och framför allt i Sovjelunionen och
Östeuropa, För u-länderna som grupp noterades däremot en inte oväsent­lig
ökning av tillväxttakten både totalt och per capita. Ett undantag utgjor­de
Afrika, som bl. a. till följd av svåra torrperioder uppvisade en trendmäs­sig
nedgång i produktionen per capita.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med stöd av elt flertal internationella studier framhåller
kommittén all livsmedelssituationen för de fattigaste länderna har försämrats
under sena­re år, trots en stigande tillgång på livsmedel globalt sett. Detta
understry­ker att del globala livsmedelsproblemel är ett fattigdomsproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det råder emellertid enligt kommittén inte något tvivel om
all världens resurser i sig räcker för att mätta en befolkning som är avsevärt
större än den nuvarande. Hur många som kan försörjas finns det flera
uppfattningar om, men ett stort antal undersökningar pekar på att jordens
fysiska och ekonomiska resurser inte ulgör någon verklig begränsning inom
överskåd­lig framlid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det faktum att resurserna kan beräknas räcka lorde
emellerlid inte innebära att en tillräcklig produklion verkligen kommer att äga
rum. De produktionsökningar som kommer att krävas torde i försia hand liksom
hittills kunna uppnås genom en förbättrad avkastning. Samiidigi är det inte
realistiskt att räkna med atl svälten kommer att ha utrotats eller ens minskat
om 15 år. Nuvarande trender pekar på alt antalet allvarligt under­närda
människor kommer atl öka ytterligare och uppgå lill nära 600milj. år2000,
jämfört med drygt 400milj, åren 1974-1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De prognoser som gjorts över befolkningsutvecklingen samt
den ekono­miska utvecklingen ger vid handen att den totala effektiva
efterfrågan på livsmedel kommer att öka väsentligt fram till år 2000. Världens
konsum­tion av spannmål vid sekelskiftet kan komma att uppgå till närmare 2 200
milj. ton. vilket kan jämföras med omkring 1450 milj. ton är 1980. Det säger
sig självt att det är i u-länderna som de stora ökningarna i så fall kommer att
äga rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det får enligt kommiltén anses mycket osäkert om u-länderna
själva förmår öka sin produktion i samma utsträckning som efterfrågan ökar.
Utvecklingen hittills pekar snarast på motsatsen. Sannolikt är att liksom
hittills en del av konsumtionsökningen kommer att behöva täckas genom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;import, vilket ställer krav på produktionsökningar även
utanför u-län­derna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovet av atl importera främsl spannmål vänlas enligt
kommittén komma att öka främst i de s.k. låginkomslländerna och i
statshandelslän­derna i Asien men även i de något rikare u-länderna. En viktig
reservation får dock enligt kommittén göras med hänsyn lill hur de f. n. stora
betal­ningsbalansproblemen i ett stort antal av dessa länder kommer alt utveck­las.
Beträffande den framtida importen av spannmål lill Sovjelunionen och Östeuropa
råder enligt kommittén stor osäkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det svenska livsmedelsbiståndet omfattar ca lOOOOO ton
vete och ca 10000 ton rapsolja per år. Kommillén bedömer en ökning av detla
bistånd under 1980-talet vara möjlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinslanserna delar i huvudsak kommitténs bedömningar.
Många understryker behovet av att bygga upp den inhemska
livsmedelsförsöri-ningen i berörda länder, men menar samtidigt att det under
överskådlig tid också finns behov av bislånd i form av livsmedel lill
svältdrabbade områ­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För egen
del vill jag framhålla följande. Den enda varaktiga lösningen på
livsmedelsproblemet i u-länderna är, som också kommittén påpekar, att dessa
länders förmåga atl producera sina egna livsmedel ökar. Detta ställer stora
krav på u-landsregeringarnas vilja och förmåga att politiskt prioritera
jordbruk och landsbygdsutveckling. Delta ställer också krav på störte insatser
från den rika världen för utbildning och uppbyggnad av infrastruk­turer m. m.
för ulveckling av jordbruk och landsbygd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Äv detta resonemang följer att Sverige på sikt inte bör
bevara och utveckla kapacitet för omfatlande livsmedelshjälp och u-landsexport.
Icke desto mindre kommer det även under de närmaste åren att behövas livsme­delsbistånd
både för att avhjälpa akuta svältkatastrofer som dem vi har bevittnat i Afrika
och för att stödja utvecklingsprojekt i de allra fattigaste länderna. Liksom
kommittén anserjag alt en viss ökning av livsmedelsbi­ståndet kan förutses för
resten av 1980-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 detta sammanhang vill jag understryka alt
livsmedelsbiståndet måste ges under starkt hänsynstagande till det lokala
jordbrukels situation och ges en sådan utformning alt det inte motverkar
strävandena att bygga upp u-ländernas egen livsmedelsproduktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2.3 Världsmarknaden för jordbruksråvaror och livsmedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Världshandeln för de flesla varor utgör endasl en mindre
del av värids­produktionen. DeUa förhållande bör enligt kommittén bl.a. ses mot
bak­grund av att jordbrukspolitiken i de flesta länder har som mål att upprätt­hålla
en relativt hög självförsörjningsgrad, samtidigt som prisstabilisering och
skäliga inkomster för jordbrukarna eftersträvas. För att uppnå detla stöder
flertalet länder sin jordbruksproduktion med gränsskydd eller andra
importbegränsningar och stödåtgärder eller andra slag av subventioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nästan hela världsproduktionen - och konsumtionen - av
livsmedel äger således rum inom ramen för nationellt eller regionalt (EG)
avgränsade system. Förekomsten av gränsskydd och andra subventioner ger upphov
till nationellt reglerade marknader, som är mer eller mindre avskärmade från
världsmarknaden. I nästan alla länder ligger de nationella priserna normalt
över världsmarknadspriserna och tillfälliga, eller mer permanenia, överskott
måste avsättas på världsmarknaden med hjälp av exportstöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Etl lilet antal länder svarar för en dominerande del av
världsexporten av jordbruksprodukter. Förenta staterna, Kanada, Australien,
Argentina och Nya Zeeland är några av de viktigaste. EG har en betydande exporl
men importerar samtidigt stora kvantiteter, främst fodermedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Världshandeln med spannmål har genomgått stora
förändringar sedan början av 1960-lalet. De västliga industriländernas
exportöverskott har ökat kraftigt och Förenta stalerna har befäst sin slällning
som världens dominerande exportör med en andel av världsexporten på omkring
50%. EG har utvecklats till neltoexportör av spannmål. Förenta stalerna har
sedan länge periodvis tillämpat olika slag av produktionsreglerande åtgär­der
(främst arealbegränsningsprogram). Även i EG har på senare lid ålgär­der
vidlagits för atl dämpa produktionsutvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;U-ländernas nettoimport har ökal avsevärt och snabbast i
de s. k. nyin-duslrialiserade länderna (NIC-länderna) och OPEC- länderna'.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statshandelsländerna har blivit betydande nettoimportörer
efter alt ut­bud och efterirågan i dessa länder varit i balans i början av
1960-talel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den begränsning av spannmålsexporten till Sovjelunionen
som Förenta staterna av politiska skäl tillämpade under perioden januari 1980
lill april 1981 fick belydande effekler på Sovjetunionens importmönsler, vilka
del­vis kvarstår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En under senare år ökande del av världshandeln med vete
och fodersäd sker inom ramen för bilalerala långtidsavtal såsom t.ex. det
mellan Förenta staterna och Sovjetunionen. F. n. uppges ett tjugotal sådana
avtal föreligga omfatlande tillsammans mer än 30 milj. ton, eller i runda tal
15% av världshandeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andel av produktionen av animaliska livsmedel som går
i internatio­nell handel är normalt betydligt mindre än motsvarande andel för
de vegetabiliska stapelvarorna. 1 allmänhet omsätts endast några få procent av
produktionen på världsmarknaden (mjölkpulver utgör dock ett undan­tag).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Världshandeln med animalier är vad gäller nötkött, ost och
i viss mån fläsk i prakliken uppdelad i delmarknader på grund av kvalitetsskäl,
vete­rinära bestämmelser och handelspolitiska skäl, vilket bl.a, innebär att
representativa världsmarknadspriser är svåra atl fastställa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De länder som är medlemmar i De Oljeexporterande Ländernas
Organisalion,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under den senaste tioårsperioden har OPEC- och
NIC-länderna utveck­lats till importmarknader av allt störte betydelse i takt
med en stigande konsumtion. Karakteristiskt för utvecklingen vad gäller de
spannmålsba-serade produkterna är dock alt i många länder en ökad konsumtion
åtföljts av en ökad inhemsk produktion. Detta har medfört att handeln med foder­säd
kommit alt få en ökad betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kännetecknande för den internationella marknadssituationen
inom me­jerivaruområdet är de tilllagande överskotten inom i-länderna.
Väridslag-ren av l.ex. skummjölkspulver överstiger med bred marginal ett års om­sättning
på världsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under störte delen av 1960-talel och de försia åren av
1970-talet sjönk världsmarknadspriserna på livsmedel svagt realt sett, dvs.
bytesvärdet på den internationella marknaden försvagades något. 1 början av
1970-talet började priserna att stiga och nådde sin kulmen åren 1973- 1974 vid
en nivä som i löpande priser låg mer än dubbelt så högl som prisnivån under
1960-lalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras all
världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter under tiden efler år 1970 uppvisat
betydligt större variation än under 1960-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det övervägande intrycket av elt flertal internationella
framtidsstudier, som komittén har lagit del av, är enligt kommiltén att
stigande realpriser på livsmedel i världshandeln är den mest sannolika
utvecklingen. Denna slutsats är dock inte reservationslös. Det är angeläget att
betona den slora osäkerhet man har att räkna med när det gäller
väridsmarknadsprisernas utveckling såväl på lång som på kort sikt. Fortsatt
sjunkande realpriser framsiår dock, enligt kommittén, som osannolika.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller förhållandet vegetabilier/animalier synes
enligt kommittén världsmarknaden för spannmål långsiktigt komma att utvecklas
något gynnsammare, från exportörernas synpunkt sett, än marknaderna för ani­malieprodukler.
För detta talar enligt kommittén bl. a. en sannolikt fortsatt strävan i många
av de mer industrialiserade u-länderna (inkl. NIC-län­derna) all öka
självförsörjningen med animalier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övervägande skäl talar vidare för alt man får räkna med en
fortsatt instabilitet i priserna på världsmarknaden för samlliga viktiga
slapelvaror inom jordbruksområdet. Bland förhållanden som ger stöd för denna
slul­sals kan nämnas Sovjetunionens antagligen även fortsättningsvis starkt
varierande import, sannolikt fortsatta svängningar i växelkurserna för viktiga
valutor samt de mycket små utsikterna att få till stånd etl effektivt globalt
slabiliseringsarrangemang för spannmål åtminstone under de när­maste åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt kommittén talar mycket för atl
världsmarknadspriserna liksom hittills normalt under överskådlig framtid kommer
att ligga under de svens­ka. Priser på världsmarknaden som i framtiden
temporärt överstiger de svenska kan dock inte uteslutas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De remissinstanser som har tagit upp den internationella
marknadssitua­tionen för jordbruksprodukter och livsmedel delar i allmänhet
kommitténs bedömningar och understryker att osäkerheten är stor vad gäller
världs­marknadsprisernas utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För min del kan jag i huvudsak dela livsmedelskommitténs
bedömningar i fråga om utvecklingen av den internationella marknaden för
jordbruks­produkter och livsmedel. Som kommittén har framhållit utgör världshan­deln
med jordbruksprodukter i de flesta fall endast en mindre del av produktionen.
Den internationella prisbildningen påverkas starkt av detta förhållande liksom
av de subventioner som ulgår i de flesla länder, anting­en direkt på
produktionen eller vid export av överskott. Jag delar därför kommitléns
bedömning atl övervägande skäl talar för att världsmarknads­priserna även i
framtiden normalt torde komma att ligga under de svenska priserna. En forlsall
stor instabilitet kan emellertid också förväntas och därför kan del inte uleslulas
all priserna på världsmarknaden vid vissa lillfällen kan bli högre än i
Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Världsmarknaden för spannmål synes, som kommiltén har
påpekal, långsiktigt kunna komma att utvecklas något gynnsammare för exportlän­derna
än molsvarande marknader för animalieprodukler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt vill jag understryka att de ökande
internationella motsättning­arna förstärker osäkerheten i de bedömningar som
görs i dag. Della gäller också med hänsyn till de diskussioner som pågår i USA
om en omläggning av jordbrukspolitiken samt all jordbruksfrågorna förvänlas bli
cenirala i den förutsedda nya förhandlingsrundan inom GATT.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2.4 Utrikeshandel och handelspolaiska förhållanden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges imporl av jordbruksråvaror och livsmedel uppgick
år 1983 till 13 miljarder kr. eller 7% av vår totala varuimport. Exporten
uppgick till 6 miljarder kr. vilket motsvarade 3% av vår toiala varuexport
detta år. Sedan år 1970 har värdet av vår livsmedelsimpori ungefär tredubblats
(i löpande priser) medan exportvärdet har sexdubblats. Exporten av livsme­del
ulgörs till närmare 70% av jordbruksreglerade varor och till omkring 10% av
fisk och fiskprodukler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbrukssektorn har gells en viss särbehandling i samband
med de internationella strävandena all liberalisera världshandeln. Även inom
den­na sektor förekommer emellertid handelspolitiska åiaganden och andra
överenskommelser som i viss mån begränsar möjligheterna atl tillgripa
handelshinder. 1 försia hand bör härvid nämnas åtagandena inom ramen för GATT,
EFTA och frihandelsavtalet med EG. Åtagandena gäller såväl gränsskyddet som
användningen av stödåtgärder lill inhemsk produktion och till export. Därutöver
förekommer inom t.ex. FAO, UNCTAD och OECD en rad resolutioner,
överenskommelser etc. av mindre bindande karakiär men som lägger elt moraliskt ansvar
på länderna att söka leva upp till föresatserna. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr
166&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén anför i fräga om förutsällningar för svensk
exporl av jord­bruksråvaror och livsmedel att sådan export i allmänhet mäste
ske till priser som ligger under de svenska. Så kommer sannolikt att vara
fallet också under överskådlig framtid, även om internationella priser som tem­porärt
överstiger de svenska inte kan uteslutas. Således kommer liksom hiuills
exportbidrag eller råvarukostnadsutjämning för livsmedelsindustri­varor i regel
att behöva tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På längre sikt är enligt kommittén exportutsikterna något
bättre för spannmål och oljeväxtfröer än för animaliska produkter, i synnerhet
me­jeriprodukter. Detta utesluter dock inte att beträffande animalieprodukler
goda avsättningsmöjligheter kan förekomma temporärt, liksom inte heller atl för
enskilda produkter under vissa förutsättningar mer permanenta marknader kan
upparbetas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Relativt
goda exportförutsättningar föreligger för vissa mera förädlade livsmedel till
marknaderna inom EG och EFTA. En målinriktad och kost­sam marknadsföring krävs
dock vid export av högförädlade livsmedel. Kommittén understryker vikten av att
alla möjligheter tillvaratas för att främja en pä sikt lönsam export av
jordbruksråvaror och livsmedel och att åtgärder härför övervägs. Denna
uppfattning delas av etl stort antal re­missinstanser. Kommittén har i ett
särskilt betänkande närmare behandlat åtgärder för att främja exporten av vissa
livsmedel. Till denna fråga avser jag att återkomma vid ett senare tillfälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En successiv allmän liberalisering av världshandeln med
jordbrukspro­dukter borde - enligt kommittén som bl. a. åberopar studier av
OECD — ge teoretisk möjlighet till en sädan prisnivå att de nationella regleringarna
efter hand skulle kunna minskas och den internationella handeln öka. En ensidig
avveckling av skyddet för det svenska jordbruket är enligt kommit­téns mening
nu ej möjlig ulan alt detta skulle få allvarliga konsekvenser för näringen och
för landets försörjningsberedskap. Kommittén anser emeller­lid att Sverige bör
verka för att åtgärder i liberaliserande riktning vidtas, omfattande alla
länder och med hänsyn tagen lill det grundläggande målet om
försöijningstrygghet. Härigenom skulle utöver gränsskyddet även övri­ga
nationella regleringar kunna minskas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även om en sådan avveckling skulle dröja - vilket anses
troligt - är det enligt kommittén angeläget att upprätthålla en import av
jordbruksrävaror och livsmedel för att uppfylla bl, a, handels-, bistånds- och
konsumenlpoli­liska mål samt för att främja utvecklingen inom
livsmedelsindustrin. Med hänsyn till livsmedelsberedskapens krav måste
emellertid enligt kommit­tén även under överskådlig framtid den helt
övervägande delen av de livsmedel som konsumeras inom landet härröra från
svenskl jordbruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett flerlal remissinslanser delar kommitténs uppfattning
att Sverige bör verka för en internationell liberalisering av handeln med
jordbruksvaror, bland dem kommerskollegium, NO, LO, KF, Industriförbundet samt
LRF. Remissinstanserna instämmer i allmänhet också i kommitténs be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dömning att någon ensidig avveckling av det svenska
gränsskyddet inte kan komma i fråga. Många remissinstanser belönar också
behovet av att Lipprätthålla en import av livsmedel, inte minst för att öka
konsumenternas valmöjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även jag anser att Sverige bör fortsätta att stödja de
ansträngningar som görs för att liberalisera den internationella handeln, sä
långt detta kan ske utan att det grundläggande målet om försörjningstrygghet
rubbas. Sådana ansträngningar måste emellertid inte bara gälla gränsskydd och
direkt stöd till exporten. De måsle även omfatta andra former av stöd till
jordbruket vilka har samma verkan som exportstöd. Om de internationella ansträng­ningar
som jag nu har berört skulle bli framgångsrika finns det enligt studier av
bl.a. OECD teoretisk möjlighet lill en sådan internationell prisnivå att de
nalionella regleringarna efter hand skulle kunna minskas. Liksom kommiuén och
flera remissinslanser bedömer jag emellertid att en ensidig avveckling av
skyddet fördel svenska jordbruket inte är möjlig. En sådan avveckling skulle få
allvarliga konsekvenser för näringen och för landets försöriningsförmåga i en
kris.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till bl.a. livsmedelsberedskapens krav måste
enligt min uppfatlning den helt övervägande delen av de livsmedel som
konsumeras inom landet härröra från svenskl jordbruk. Inte minst av hänsyn lill
konsu­menternas berättigade krav på goda valmöjligheter bör en imporl av livs­medel
och jordbruksråvaror upprätthållas även i framtiden. En viss import kan också
främja en sund konkurrens inom livsmedelsindustrin och är vidare nalurlig om vi
vill främja exporten av svenska livsmedel. Vidare kan andra länder, inte minsl
u-länderna, ställa berättigade krav på tillträde till den svenska marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3 Livsmedelskedjan och dess olika led&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innan jag redovisar mina ställningstaganden i olika frågor
vill jag lämna en närmare redovisning av livsmedelskedjan och dess olika led.
Min redo­visning bygger på den belysning av förhållandena och utvecklingen inom
livsmedelskedjan som kommittén på ell mycket förtjänstfullt sätt har gjort.
Belysningen visar det nära samband och det ömsesidiga beroende som finns mellan
de olika leden. Den visar också att livsmedelssektorn sam­mantaget har stor
betydelse både värdemässigt och från sysselsättnings­synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.1 Allmänl om livsmedelskedjan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammantagna ulgör livsmedelskedjans olika led en belydande
del av del svenska näringslivet. Konsumtionen av livsmedel (exkl.
alkoholdrycker och tobak) svarar för ca 20% av den totala privata konsumtionen
av varor och tjänsler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det sammanlagda värdet av livsmedelskonsumlionen (exkl.
alkohol-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;drycker och tobak) år 1982 uppgick till ca 73 miljarder
kr. Härav svarade de livsmedel som härrör från jordbruksprisreglerade produkter
(exkl. soc­ker) för 42,4 miljarder kr. eller 58%. Värdel av konsumtionen av
jord­bruksprisreglerade livsmedel har följande fördelning på de olika leden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbrukarna tillfördes år 1982 totalt 20,4 miljarder kr.,
varav merparten eller 16,5 miljarder kr. uigjorde ersättning för
jordbruksföretagens inköp av olika slags produktionsmedel. Resten, eller 3,9
miljarder kr., uigjorde jordbrukarnas ersällning för egel arbele och eget
kapital. Den del av konsumenlernas livsmedelsutgifter som är föremål för s. k.
jordbrukspris­överläggningar omfattar ulöver ersättningen lill jordbruket också
den s. k. primärförädlingens kostnader, 3,8miljarder kr. Däremol ingär inte
export­delen av den svenska produktionen, 3,3 miljarder kr., i
jordbruksprisöver­läggningarna. Värdevolymen i överläggningarna uppgår således
lill ca 21 miljarder kr. eller knappi hälften av de totala livsmedelsutgifterna
för de livsmedel som härrör från jordbruksprisreglerade produkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Värdet av de jordbruksprisreglerade livsmedlen i
prisregleringsledet minskas med livsmedelssubventionerna över statsbudgeten,
som år 1982 uppgick till 3,6miljarder kr. För att erhålla konsumenlernas
totalulgifier för jordbruksprisreglerade livsmedel får vidare lillägg göras för
import med 1,8miljarder kr., förädling i leden efler prisregleringsledet
4,7miljarder kr., kostnader i parti- och detaljhandel 11,1 miljarder kr. och
slulligen mervärdeskatt 7,5miljarder kr. Totalt erhålls således 42,4miljarder kr.,
varav 39,3 miljarder kr. utgör ulgifter för inhemska livsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I takt med industrialiseringen och urbaniseringen har
ökade arbetsinsat­ser inom livsmedelsförädlingen och distribulionen ersatt en
del av de arbetsuppgifter som lidigare i fråga om råvarorna låg på jordbruket
och fisket och i fråga om matberedningen på hushållen. Del är svårt alt ange
antalet sysselsatta inom livsmedelskedjans olika delar, eftersom elt enhet­ligt
statisiikbegrepp som täcker hela detta område saknas. Enligt förelagna beräkningar
skulle ca 400000 årsverken direkt kunna hänföras lill den egentliga
livsmedelskedjan. Därtill kommer de arbetsinsatser som utförs indirekt för
produktion av insatsvaror till de olika leden om ca 95000 årsverken och
offenllig förvaltning ca 9000 årsverken, tolall ca 500000 årsverken. Eftersom
det toiala antalet årsarbetsinsalser i näringsliv och förvaltning kan
uppskattas till ca 3,5 miljoner skulle alltså sysselsättningen inom
livsmedelskedjan i vid bemärkelse svara för 14% därav. En Qärdedel härav kan hänföras
lill del egenlliga jordbruket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.2 Jordbruket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Resurserna i jordbrukel - förelrädesvis arbetskraft och
åkermark -minskade under efterkrigsliden till förmån för en mer kapilal- och
förnö-denhelsintensiv drift. Denna utveckling fortsatte under 1970-talels
försia hälft. Utflödet av resurser har därefter avtagit. Jordbruksproduktionen,
vars sloriek länge varil oförändrad, har börjat öka. Samtidigt har den inhemska
efterfrågan börjat vika vilket har lett till ökande överskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åkerarealens minskning, som var betydande under både 1950-
och 1960-talen, blev under 1970-lalel liten. Under perioden 1961-1971 minska­de
arealen med totalt 8,5 %, vilket var ungefär lika myckel som under det närmasl
föregående decenniet. Under perioden 1971-1982 stannade där­emot nedgången vid
2,2%. Arealnedgången har varil koncenlrerad lill skogs- och mellanbygderna i
södra och mellersta Sverige saml lill Nort­land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt har medelarealen åker per brukningsenhet ökal
fortlöpande. Medelarealen sleg från 14.1 ha år 1961 till25,4haår 1982. Den
nedläggning som skett av företag har endast i mindre utsträckning inneburil att
åker­marken lagts igen. Den har i stället lillförls utvecklingsbara enheler,
mes­tadels i form av artenden. Andelen brukningsenheter med sidoartenden har
således ökat från 29% år 1970 lill 35% år 1982. Andelen artenderad åkermark har
stigit från 22% år 1961 till 42% år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändelen förvärvsarbetande inom jordbruk, skogsbruk och
fiske minska­de från 20% av samlliga förvärvsarbetande i landel år 1950 till 8%
år 1970. Under 1970-lalel har denna andel minskat yllerligare och ulgör nu
5,5%. Inom det egentliga jordbruket har antalet stadigvarande sysselsatta mins­kat
från 260000 år 1972 till 203 000 år 1982. Minskningen avser i huvudsak företagare
och familjemedlemmar. Del bör påpekas all de i jordbruket sysselsatta även gör
betydande arbetsinsatser i andra näringsgrenar, t. ex. skogsbruket, varför
antalet årsverken i jordbruket är betydligt lägre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen av arbelsproduktivilelen har varit hög. Den
årliga ökning­en var under 1960-lalel 8,1 %. Även under 1970-lalet och åren
därefter har arbelsproduktivilelen inom jordbruket i motsats till vad som gällt
för induslrin fortsatt alt ligga på en förhållandevis hög nivå. Under åren
1973-1983 var den årliga ökningen 6,3 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbrukets beroende av insalsvaror från andra sektorer
har ökal kraf­tigt under efterkrigstiden i samband med de genomgripande
förändringar av produktionstekniken som ägl rum. En fortlöpande övergång har
skett från arbetsintensiv lill kapilalintensiv produktion, innebärande en hög
mekaniseringsgrad inom både växt- och djurproduktion saml alltmer hög­avkastande
växt- och djurmaterial. Delta har inneburil en intensifiering av driften och en
ökad användning av sådana insatsvaror som dnvmedel och annan energi,
köpfodermedel samt handelsgödsel. Denna utveckling gick snabbt under 1950- och
1960-talen men har därefter fortsatt i en något långsammare lakt. Bl. a. har
ökningen av handelsgödselanvändningen upp­hört efler år 1973.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Värdet av jordbrukels totalproduktion uppgick år 1982 lill
ca 21 mil­jarder kr., medan dess bidrag till BNP, dvs. förädlingsvärdet,
utgjorde 12miljarder kr., motsvarande 1,9% av hela BNP.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fördelningen mellan vegetabilier och animalier har under
hela efter­krigstiden varit slabil, Vegelabilierna har värdemässigt utgjort
drygt 20% av det toiala produktionsvärdet. Del bör härvid observeras all
huvuddelen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av vegetabilieproduktionen används som foder och därför
inte ingår i det redovisade procenttalet, som enbart omfattar
avsaluproduktionen. Mjölk­produktionen bidrog under hela 1970-talet med knappt
hälften av jordbru­kets bruttointäkter från animaliska produkter, slaktdjuren
gav 40-45% saml ägg och fjäderfä resterande 7-8%..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Spannmålsodlingen har arealmässigt varit ungefär
oförändrad lill omfatt­ningen under hela perioden, men pä grund av
avkastningsökningar har tolalskördarna sligil. Förbrukningen av fodersäd (inkl,
majsimport, men exkl. brödsäd till foder) har fortlöpande stigit, och i
medeltal föreligger ungefär balans i försörjningen med fodersäd. För brödsäd
råder däremot ett belydande överskott. Överskottet är normalt ca 1 milj, ton,
vilket i medeltal motsvarar nära hälften av den totala brödsädsskörden och ca
15% av den lotala spannmålsskörden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller sockerbetsodlingen har avkastningsökningen
och goda skördeår de senaste åren medföri att den svenska produktionen kommil
alt närma sig nivån för den svenska konsumtionen. En fortsatt produktivitets­ökning
förvänlas. Konsumtionen har inte förändrats nämnvärt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även konsumtionen av vegetabiliskt matfett har under tiden
efter år 1970 varit relativt oförändrad. Samtidigt har skördarna av inhemskt
olje­växtfrö gradvis ökat så att numera nära full självförsörjning råder. Huvud­delen
av den svenska oljeväxtfröskördens oljeinnehåll exporteras anlingen som frö
eller som utvunnen olja. Endast ca 30% används för inhemsk margarintillverkning
och annan humankonsumtion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Matpolatisodlingen täcker vid normala skördar det inhemska
behovet av ca 700milj.kg. i vilken siffra ingår hushållsodling som skattats
till 125 milj. kg. Fabrikspolatisodlingen läcker mer än väl behovet av
stärkelse för humankonsumtion. För sådant ändamål åtgår knappt 20 milj, kg av
en lolal tillverkning av 50milj, kg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nötköllskonsumtionen har varierat under 1970-talet. Från
en relativt hög och svagt sjunkande nivå under 1960-talet noterades en lägsta
nivå under år 1972, Därefter steg konsumtionen påverkad av en gynnsam köp­kraftsutveckling
och ökade livsmedelssubvenlioner. Sjunkande köpkraft och minskade
livsmedelssubventioner har bidragit till att köitkonsum-lionen åter minskal.
Produktionen av nölköti, som under 1960-ialei var hög i samband med minskningen
av antalet mjölkkor, nådde sin lägsta nivå år 1972. Efler år 1972 har
nötköttsprodukiionen successivi ökat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konsumtionen av fläsk steg successivt under 1970-talet men
har därefter minskal. Produktionen har hela tiden legat betydligt över
konsumtionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mjölkproduktionen nådde sin lägsta nivå regleringsåret
1970/71. Denna produktion var lägre än det inhemska försöijningsbehovet. Genom
kraftiga höjningar av avräkningspriset på leverantörsmjölken vändes
utvecklingen. Under 1970-talels mitt skedde sedan betydande investeringar i
ladugårdar. Mjölkproduktionen steg med 32%'jämfört med miniminivån regleringsåret
1970/71 till 3735 milj. kg regleringsåret 1982/83. Minskningen av antalet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kor bromsades och fr. o.m. år 1979 har t.o.m. en svag
ökning skett. Mjölkavkastningen per ko stiger i snabb takt med i medeltal drygt
130 kg per ko och år. Produktions- och konsumtionsökningarna på mjölkområdet
följde varandra rätt väl fram till år 1980, 1 stort sett rådde balans med
undantag av att det förekom viss import av ost och viss export av smör och
mjölkpulver. Under åren 1981 - 1984 har mjölkinvagningen fortsatt alt öka
starkt, samtidigt som den inhemska efterfrågan på konsumtionsmjölk och vissa
andra mjölkprodukter stagnerat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För ägg har under 1970-talet perioder med god balans
avbytts av perio­der med stora överskott. Under de senaste åren har överskotten
varit betydande. När det gäller fjäderfäkött föreligger en kraftig ökning av
både produktion och konsumlion. Produktionen har mestadels varit större, vil­ket
inneburit överskottstendenser, stigande lager och låga priser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Relativt sell är produktionsuppgången under perioden 1970-
1982 störst för fjäderfä (81 %), fläsk (34%) och mjölk (27%). Även
äggproduklionen har dock stigit betydligt (19%). Produktionsutvecklingen har
för många produkter inneburit att överskottskostnaderna numera är betydande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.3 Trädgårdsnäringen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till trädgårdsnäringen räknas produktion av köksväxter,
frukt och bär, men även produktion av blommor, krukväxter och plantskolealster.
Pro­duktionen av trädgårdprodukter är i hög grad inriklad på hemmamarkna­den.
Störte delen av den svenska produktionen förbrukas i anslutning till skörden
under sommaren och hösten. Under resterande del av årel impor­teras en stor
andel av konsumtionsbehovet. Av de trädgårdsprodukter som kan odlas i Sverige
importeras ca hälften av behovet. Exporten är obetyd-lig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De utnyttjade arealerna på friland och i växthus uppgår
till omkring 25000 ha. Produktionsvärdet inom trädgårdsodlingen uppskattas för
1981/82 till 1.7 miljarder kr., varav ca 800 milj. kr. avser ätliga produkter.
Näringens förädlingsvärde torde uppgå lill knappi 800milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Totalkonsumiionen av köksväxler i färsk, fryst eller
beredd form utgör ca 370milj.kg i produkiionsviki, varav 300milj.kg utgör s.k.
direktkon-sumtion i färsk eller fryst form. Av denna direklkonsumiion är omkring
två tredjedelar av inhemskt ursprung, en andel som har sjunkit under de senaste
decennierna. Konsumtionen av flera trädgårdsväxter har under en följd av år
ökal snabbare än vad som gäller för flertalet övriga livsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den yrkesmässiga fruktodlingen ger ca 45 milj. kg och
hemmaodlingens omfattning kan uppskattas lill 70 milj. kg frukt per år. Den
yrkesmässiga bärodiingen beräknas ge 32 milj. kg per är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Näringen omfattar knappt 5 000 förelag, av vilka 4000
ägnar sig åt frilandsodling och 900 åt växthusodling. Antalet förelag har
minskat med 1 000 under den senaste femårsperioden. Enligt tillgängliga
uppgifter är ca 17000 personer sysselsatta inom fri-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;landsodlingen. Inom växthussektorn fanns vid den senaste
undersökning­en ca 7500 personer. Eftersom växihusarealen har minskat sedan
dess torde anlalel sysselsatta i dag vara lägre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.4    Fiskei&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fiskerinäringen har f.n. ett bruttoproduktionsvärde av ca
700milj.kr. Havsfisket, som bedrivs med elt större tonnage ute lill havs,
svarar för ca 75% härav och kustfisket för ca 20%. Resterande 5% härrör från
insjöfis­ket som i allmänhet är arbelsinlensivi och sker med låg insats av
realkapi­tal. Fiskodling har fåtl en viss omfattning i Sverige under senare år.
Värdet härav uppgår till ca 45 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Havsfisket hade goda konjunkturer under 1950-ialel och i
början av 1960-lalet. Fångsterna minskade därefter och uppgick under senare
delen av 1970-talet till knappi 200 milj. kg per år. Under de senasle åren har
dock fångsterna stigit och uppgick år 1983 lill 247 milj. kg. Hälften av
fångsterna eller ca 130milj. kg ulgörs av sill/strömming. Torskfiskel ger ca
60milj. kg per år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom fiskerinäringen finns mellan 3 500 och 4000 personer
sysselsatta som har fiske som enda yrke eller huvudyrke. Härtill kommer ca 2000
personer som bedriver fiske som binäring. Under perioden 1970—1979 minskade
sysselsättningen inom fisket med ca 1 800 personer, men under senare år har
sannolikl någon ökning åter skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utrikeshandeln med fisk och fiskprodukter är betydande. Av
totalfångs­ten exporteras mer än hälften, främst i form av sill/strömming.
Totalt sett är dock värdel av imporlen av fisk och fiskprodukter långt slörre
än exporten. År 1984 uppgick värdet av importen till 1,6 miljarder kr., medan
exportvärdet var drygt 0,6 miljarder kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.5    Indusiriledei&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelsindustrin kan indelas i etl femtontal
delbranscher med sins­emellan olika sloriek och struktur. De största
branscherna är slakteri- och charkuteriindustrin, bageriindustrin samt
mejeriindustrin. Från handelspo­litiska och jordbrukspolitiska utgångspunkter
brukar åtskillnad göras mel­lan skyddad och konkurtensulsatt
livsmedelsindustri. Den skyddade livs­medelsindustrin omfaUas av
jordbruksprisregleringen, dvs. den är skyd­dad från utländsk konkurtens genom
införselavgifter och i vissa fall im­portreglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelsindustrin är mindre konjunkturkänslig än den
övriga svenska tillverkningsindustrin, inom vilken den utgör en av de större
branscherna. Den sysselsatte år 1982 ca 70000 personer eller ca 9% av det toiala
antalet sysselsatta inom hela tillverkningsindustrin. Under perioden 1970-1982
har antalet sysselsatta minskat med 8% inom livsmedelsindustrin, vilket kan
jämföras med siffran 13% för hela tillverkningsindustrin. Relativt sett mest
eller med drygl en tredjedel har sysselsättningen minskat inom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dryckes- och tobaksinduslrin. Den kraftigaste
sysselsättningsminskningen inom den skyddade livsmedelsindustrin har under
perioden skett inom bageribranschen, med ca 25%, Inom mejeriindustrin har en
sysselsätt­ningsökning ägt rum med uppemot 20% under 1970-talet, vilken dock
stagnerat under de allra senaste åren. Även sysselsättningen i sockerindu­strin
har ökal något.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såväl tillverkningsindustrin som livsmedelsindustrin i
Sverige har under efterkrigsliden undergått en stark koncentration till färte
och störte anlägg­ningar. 1 medeltal har antalet arbetsställen inom
livsmedelsindustrin med minst fem sysselsatta minskat med 40% under perioden
1970-1982. Kon-centralionstendensen har varit kraftigare inom
livsmedelsindustrin än inom tillverkningsindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett fåtal stora ägargrupper dominerar livsmedelsindustrin.
Lantbruksko­operalionen är störst och svarar för ca 45 % av
livsmedelsindustrins toiala produktion. Därefier följer den privata svenskägda
livsmedelsindustrin med en andel av ca 31%, konsumentkooperationen med ca 12%,
de utlandsägda företagen med ca 7% och staten med ca 6%,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Saluvärdet av livsmedelsindustrins produklion (exkl.
spritdrycks- och tobaksindustri) uppgick år 1982 till 51 miljarder kr.
Förädlingsvärdet inom livsmedelsindustrin var ca 15 miljarder kr. Under
perioden 1970-1982 har livsmedelsindustrins produktionsvolym ökat med totalt
7%, vilket är mindre än ökningen inom hela tillverkningsindustrin. I fråga om
produkti­viteten var förädlingsvärdet per sysselsatt år 1981 högre inom hela
livsme­delsindustrin än inom tillverkningsindustrin. Dess årliga ökning under
åren 1970-1982 var dock ca 1% lägre än inom tillverkningsindustrin och ca 2,5 %
lägre än inom jordbruket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Värdet av livsmedelsindustrins export uppgick år 1983 lill
nära 6 mil­jarder kr. medan importen samma år var 12,7miljarder kr. S.k. övriga
livsmedel, dvs. kaffe, färsk frukt, färsk fisk samt fisk- och skaldjurskon­server
utgjorde hela 9 350000000kr. av imporlen. Exporten från den kon-kurtensutsatla
livsmedelsindustrin har nära nog fördubblats under 1970-ta-let. Även imporlen
av den konkurtensulsatla indusirins produkter har ökal kraftigl under
1970-lalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.6 Handelsledel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Partihandeln med livsmedel uiförs numera lill den hell
övervägande delen av s. k. fullsortimenlsgrossisler. Dessa fyller inle enbart
den tradhio-nella distributions- och lagringsfunklionen ulan bistår härulöver
sina kun­der genom alt kombinera och leverera etl nästan fullsländigl
dagligvaru­sortiment samt ge hjälp med marknadsföring, krediter, utbildning,
etc. För vissa varugrupper, l.ex. kaffe, frukt och grönsaker, kött, fisk m.m.,
förekommer specialgrossister. Del förekommer också alt vissa färskvaru­producenter
och andra lillverkare (t. ex. mejerierna) själva ombesöijer
partihandelsfunktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;År 1982 omsatte partihandeln med dagligvaror (dvs. utöver
livsmedel också kemisk-tekniska produkter, papper, tobak, lidningar, blommor
m.m,) 43 miljarderkr, exkl, moms, varav ca 33 miljarder kr. utgjordes av
livsmedel. Av partihandeln med dagligvaror förmedlades år 1983 76% av de tre
stora handelsblocken ICA, KF resp, DAGAB, vilket innebar en betydande ökning av
deras marknadsandel jämfört med år 1973, dä den var 52%, Verksamheten inom dessa
handelsblock omfattar bäde parti- och detaljhandelsleden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detaljhandeln omfattar utöver den ordinarie butikshandeln
också torg-och kioskhandel samt hemförsäljning. Av den lotala privata
konsumtionen av livsmedel år 1982, 67 miljarderkr,. passerade 62 miljarder kr.
detaljhan­deln. Utöver privat konsumlion finns även en offentlig konsumtion i
sko­lor, sjukhus elc. Dessa inrättningar köper normalt sina livsmedel direkt
från partihandeln eller förelag inom livsmedelsindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Butiksstrukturen har under efterkrigstiden förändrats
kraftigt i riklning mot ökad stordrift. År 1950 fanns således närmare 30000
butiker inom dagligvaruomrädet jämfört med ca 20000 år 1964 och knappt 9000 år
1982. Denna utveckling har möjliggjorts genom övergången till självbetjäning, för
vilken den näslan lolala övergången lill paketerade varor spelat en stor roll,
samt av ökningen av antalet fullsortimentsaffärer i stället förgångna tiders
specialaffärer av olika slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fördelningen av antalet dagligvaruaffärer mellan de tre
slora handels­blocken har knappasl förändrals under tiden efter år 1970.
Däremot har en klar förskjutning ägt rum av blockens relativa andelar av den
totala daglig­varuhandeln till förmån för ICA-blocket. KF har byggt upp en
omfattande egen tillverkning av livsmedel och andra dagligvaror. Ca 50%' av
sortimen­tet i en Konsum-affär härtör således från egna industrier. Motsvarande
siffra för ICA-affären är knappt 5%.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.7 Konsumenlledel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Huvuddelen eller drygl 80% av den slutliga
livsmedelsförädlingen sker inom de enskilda hushållen. Den tid som hushållen
lägger ned på mathåll­ning, dvs. planering, inköp, matlagning, disk etc, har
för år 1977 beräknats till drygt I milj, årsverken eller 0,3 årsverken per
hushåll. Parallellt med de senaste decenniernas ökande förvärvsfrekvens bland
kvinnorna har en omflyttning av arbetsuppgifter skett från hushållen till
livsmedelsindustrin. Således uppvisar de livsmedel som hushållen inköper en
allt högre föräd­lingsgrad. Denna långsiktiga utveckling har dock brutits under
de senaste åren, främsl på grund av hushållens sjunkande realinkomster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Storhushållssektom har expanderat kraftigt under de
senaste 25 åren. Antalet skolmåltider har t.ex. mer än fördubblats under
perioden. Perso-nalreslauranger för lunchservering har blivit en nödvändig
följd av utveck­lingen på arbetsmarknaden, eflersom numera alll färre har
möjlighel att äta lunchmåltiden i hemmet. Storhushållen serverade år 1981 i
genomsnitt 4,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;milj, måltider varje dag, vilket innebar att drygt
varannan svensk dagligen ål ett mål mat utanför hemmet, Koslnaden för
storhushållens inköp av livsmedel och livsmedelsråvaror var detta är 7
miljarder kr. Storhushålls-sektorns storlek ökar fortfarande. År 1981 var
antalet sysselsatta inom denna seklor 121000, eller 5000 fler än år 1979.
Ökningen skedde till största delen i form av flera deltidsanställda inom den
kommunala sektorn. Flertalel anställda, eller två tredjedelar av samtliga, var
deltidsarbetande. Antalet årsverken kan uppskattas till 80000.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.8 Insaisvaniicdet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till livsmedelskedjan bör även räknas de industrier som
förser kedjans olika led med insatsvaror, dvs. maskiner, redskap och annan
ulruslning, förnödenheter samt olika slag av investeringsvaror.
Bedömningsmässiga uppskattningar för är 1983 pekar på ett sannolikt totalvärde
lor dessa inköp på närmare 25-30miljarder kr. Antalet sysselsatta kan
uppskattas till ca 95 000.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbrukets inköp av produktionsmedel motsvarar nästan
hälften av hela livsmedelskedjans inköp av insalsvaror. Förnödenheter är den
största posten. Bland förnödenheterna dominerar köpfodermedel och handelsgöd­sel.
Fodermedlen omfauar endasl sådant foder som produceras uianför
jordbrukssektorn, således ingår ej svensk fodersäd. Del betyder att det i
huvudsak är fråga om koslnader för importerade fodermedel, främst pro­teinfodermedel
men även majs. Dominerande lillverkare av köpfoderme­del är de
lantbrukskooperaliva lantmannaföreningarna inom Svenska lant­männens
riksförbund. Näst största företag i foderbranschen är Sollebola-gen,
dotterbolag till Pripps AB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På handelsgödselområdet är Supra AB marknadsdominerande,
ett före­tag som till 75%; ägs av Norsk Hydro och 25% av Svenska lantmännens
riksförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av jordbrukets lotala inköp av traktorer, maskiner och
övriga redskap lill ett värde av 2,8 miljarder kr. år 1982 levererades endast i
genomsnitt 37% från svenska maskininduslriföretag. För traktorerna var
importande­len så hög som 82%. Importens betydelse har ökat betydligt under
liden efter år 1970. Jordbrukets investeringar i såväl maskiner och redskap som
byggnader m. m. har minskat under 1970-talels senare del efter alt ha legat på
en hög nivå under mitten av 1970-talet. Byggnadsinvesteringarna upp­gick år
1982 lil! 913 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelsindustrins invesleringar uppgick år 1981 till
1,8 miljarder kr., vilket innebär en volymökning av 12% jämfört med år 1973.
Därmed svarade livsmedelsindustrin för knappt 10% av hela
tillverkningsindustrins invesleringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De svenska förelag som utvecklar och säljer maskiner till
livsmedelsin­dustrin hör till de mesl exportinlensiva delarna av svenskt
näringsliv. Uppskattningsvis säljer dessa företag ca 75% av sin produktion utom­lands.
Exportvärdet kan uppskattas till ca 1,5 miljarder kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.9 Livsmedelsutgifternas fördelning på olika led&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt sina direktiv skulle kommittén ägna särskild
uppmärksamhet åt hur kostnadsförändringar i det jordbruksprisreglerade ledet
förs vidare i efterföljande led fram lill konsumenten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De beräkningar som kommiltén redovisar av de olika ledens
andel av hushållens konsumtionsutgifter för livsmedel, den s. k. matkronan,
bygger på de tidigare lämnade uppgiflerna om den värdemässiga betydelsen av
livsmedelskedjans olika led. Uppgifterna har dock bl.a. justerats med hänsyn
till livsmedelssubventionerna över statsbudgeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelsuigiflerna svarar för ca en femtedel av den
lolala privata konsumtionen av varor och Ijänster. Av den totala
livsmedelskonsum­tionen år 1983 om ca 80 miljarderkr. gick ca 60% till sådana
livsmedel som i råvaruledel omfatlas av jordbruksprisregleringen. Äv de
sislnämnda livs­medlen uigjorde år 1982 i sin tur jordbruksandelen av
konsumenlernas malkrona ca 37%, varav ca 7% beräknas motsvara jordbrukarnas
inkoms­ler, Indusiriledei tog 17%, handeln 24%, importvaror stod för 4% och
mervärdeskatten slutligen tog 18% av matkronan vad gäller jordbrukspris­reglerade
livsmedel. För övriga livsmedel, som omfattar ca 40% av livsme­delsuigiflerna,
var handelns, indusirins och mervärdeskattens andelar re­lativt likartade,
medan importandelen var betydligt större och primärpro-duklionens andel
betydligt mindre än vad som gäller för de jordbrukspris­reglerade livsmedlen.
Räknat för samtliga livsmedel log primärproduk­tionen 27% av matkronan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbrukets andel - inkl. eventuella
prisregleringsavgifter - för de jordbruksprisreglerade livsmedlen varierar frän
omkring 50% för vissa kött- och mejeriprodukter ner lill 20% eller lägre för
falukorv och mjukt matbröd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den allmänna bilden är atl jordbrukets andel av matkronan
sjunker. Mellan åren 1961 och 1983 har l.ex. jordbrukels andel för kött, fläsk
och charkuteri varor sjunkit från 60% till 46%.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För fiskprodukter ligger primärproduklionens andel av
konsumentpriset i intervallet 10-35%, dvs. den är lägre än för flertalet
jordbruksprisregle­rade livsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller industrins andel av matkronan registreras
höga andelar för mjukt matbröd (40%) och konserverad sill (43%) samt strösocker
(36%). Låga industriandelar föreligger för kött och fläsk, kaffe samt vissa
mejeri­produkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handelsledels andel av matkronan är stor för matpoialis
(ca 52%) och färsk fisk (ca 50%), dvs. färskvaror med en hög kassationsprocenl
och ulan industriell förädling. Andelarna för falukorv, ost och importerade
tomater är resp. 38%, 32% och 39%. För mjölk, grädde och smör är andelen låg vilkel
sammanhänger med all mejerierna står för partihandels­funktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén redovisar också de faktorer som har bidragit
till konsumenl-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;prishöjningarna på livsmedel under åren 1977-1983.
Uppgången av konsu­mentpriserna på livsmedel lolall var i medeltal 12,1% per år
och större än ökningen av konsumentprisindex totalt, 10,4% per år. Den
kraftigaste prishöjande effeklen, i medeltal 5,1 procenlenheler per år, härrör
från övrig livsmedelsindustri inkl. importerade livsmedel. Övrig livsmedelsin­dustri
omfattar dels indusiriledei efter det jordbruksprisreglerade ledet, dels
livsmedelsindustri baserad på andra än jordbruksprisreglerade rå­varor.
Jordbrukel, inkl. primärförädlingen, var den näst största prishö­jande faktorn
med i medeltal 3,4 procenlenheler per år, medan handelns marginalhöjningar
betydde i medeltal 3,0 procenlenheler per år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ser man enbart till de över statsbudgeten subventionerade
baslivsmed­len kan konslateras alt prisökningen i konsumentledet var störte än
för hela posten livsmedel. För dessa produkter svarade jordbrukel inkl. pri­märförädlingen
för den största delen, bl. a. på grund av att prisregleringen för
mejeriprodukter avser partipriser som registrerar leveranser frilt detalj­handeln,
dvs. parliledets marginal ingår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4 Staten och livsmedelssektorn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4.1 Den hittillsvarande jordbrukspolitiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nuvarande jordbrukspolitiken - såväl i Sverige som i
flertalet industriländer — har silt ursprung i de svårigheter som drabbade
jordbru­ket vid den stora ekonomiska krisen som började år 1929. Före denna
tidpunkt fanns statliga åtgärder i Sverige som berörde jordbruket, men syftena
med dessa var i stort sell andra än med dagens jordbrukspolitik. För att skydda
jordbrukel mol krisens verkningar - starka prisfall och hård inlernationell
konkurrens av dumpingkaraktär - införde man i de flesta industriländer under
1930-lalei reglering av priserna på jordbruks­produkter. Regleringarna skulle
också skydda konsumenlerna vid livsme­delsbrist och höga internationella
priser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom 1947 års riksdagsbeslut om jordbrukspolitiken
samordnades för försia gången de jordbrukspolitiska åtgärderna i vårt land.
Inriktningen av jordbrukspolitiken omprövades sedan av riksdagen åren 1967 och
1977. Nu gällande mål för livsmedelspolitiken fastställdes av riksdagen år
1984.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbrukspolitikens mål&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alltsedan år 1947 har tre cenirala mål ingått i
jordbrukspolitiken, nämli­gen inkomstmålei, produktionsmålet och
effektivitelsmålel. Dessa mål har getts varierande tyngd i de olika besluten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt 1967 års riksdagsbeslut skulle jordbrukspolitiken
inriktas pä en fortsalt snabb rationalisering samtidigt som en viss
samhällsekonomiskt moliverad minskning av produktionens omfattning genomfördes.
Vidare skulle prissättningen på jordbrukets produkter fortlöpande avvägas med
beaktande av samhällets, jordbrukarnas och konsumenternas intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta innebar att jordbrukspolitiken fick samma
huvudsyften som den allmänna ekonomiska politiken, nämligen atl främja fortsatt
välståndsök­ning och att medverka till atl alla grupper blev delaktiga härav.
För jordbruket blev målel att till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad
åsladkomma en jordbruksproduktion av önskad storlek och samtidigt ge de i
jordbrukel sysselsatta delaktighet i den allmänna standardstegringen samt ge
konsumenlerna bra livsmedel lill så låg kosinad som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1977 års jordbrukspolitiska riktlinjer kom, liksom de
tidigare besluten åren 1947 och 1967, atl präglas av den tekniska, ekonomiska
och sociala utvecklingen under närmast föregående årtionden.
Samhällsutvecklingen i Sverige under försia delen av 1970-lalet utmärktes
således av fortsall relativt god ekonomisk tillväxt, ökad köpkraft och snabb
teknisk utveck­ling i jordbruket. Till skillnad mol förhållandena under 1960-talet
rådde i mitten av 1970-talel i slort sett balans mellan produklion och
konsumtion. Livsmedelssubventionernas införande motverkade prisstegringarna,
vilket gynnade avsättningen av jordbruksprodukter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från mitten av 1970-talel försämrades den allmänna ekonomiska
utveck­lingen, vilket bl. a. ledde lill au industrins efterfrågan på
arbetskraft mins­kade och därmed möjligheterna till alternativa
sysselsättningar utanför jordbruket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt 1977 års riktlinjer var utgångspunkten för
jordbrukspolitiken att landets naturliga resurser för jordbruksproduktion
skulle utnyttjas och att familjejordbruket skulle vara den dominerande
företagsformen. Ett huvud­syfte med jordbrukspolitiken var att tillförsäkra de
inom jordbruket syssel­satta i alla delar av landel en ekonomisk och social
slandard som skulle vara likvärdig med den som jämförbara grupper uppnår.
Vidare skulle jordbrukspolitiken ha lill mål alt lillgodose konsumenlernas
berältigade krav pä säker lillgång till livsmedel av hög kvalilet lill rimliga
priser. Ell viktigt led i de statliga insatserna blev därför att främja
uppbyggandet och vidmakthållandet av rationella familjeföretag och att genom
slöd till forsk­ning, försök och rådgivning medverka lill att en teknik
utvecklas som kan utnyttjas vid sådana företag. De ekologiska och miljömässiga
aspekterna på jordbruket skulle därvid särskilt beaktas. Jordbrukspolitiken
skulle vidare ges en sådan inriktning alt jordbruket och därlill knulna verksam­heler
kunde medverka i en aktiv regionalpolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller inkomstmålei anfördes i 1977 års
jordbrukspolitiska beslut som nämnts alt elt huvudsyfte med jordbrukspolitiken
skulle vara att tillförsäkra dem som är sysselsalla inom jordbrukel i alla
delar av landet en ekonomisk och social standard som är likvärdig med den som
jämförbara grupper uppnår. Delta syfte skulle särskilt beaktas vid
prissättningen av jordbruksprodukterna. I försia hand skulle inkomstmålei avse
heltidssys­selsatla inom jordbrukel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande effektivitelsmålel angavs alt
raiionaliseringspoHliken i förs­ta hand skulle främja uppbyggandet och
vidmakthållandet av effektiva&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;familjeföretag. Härigenom skapas enligt beslutet
förutsättningar för att framställa jordbruksprodukter till en acceptabelt låg
produktionskostnad och samtidigt uppnå inkomstmålei för de i jordbruket
yrkesverksamma. Detta skulle vara ralionaliseringspolitikens huvudsyfte.
Därutöver skulle enligt beslutet rationaliseringspolitiska medel liksom
lidigare kunna använ­das för all nå andra från samhällelig synpunkt angelägna
mål. Bl. a. skulle rationaliseringspolitiken kunna fungera som elt
regionalpolitiskt instru­ment.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Produktionsmålet utformades med hänsyn lill kraven på en
god livsme­delsberedskap, den internationella livsmedelssitualionen,
regionalpoliliska och samhällsekonomiska hänsyn saml miljövårdsskäl. I
produktionsmålet skulle ingå delmål avseende åkerarealen, mjölkproduktionen och
driftsin­riktningen i övrigt. Beträffande åkerarealen skulle gälla alt den
bruknings-värda åkerjorden skulle utnyttjas för jordbruksproduktion, vilket
innebar ett bibehållande av ungefär dåvarande åkerareal. Den fredstida mjölkpro­duktionen
skulle med hänsyn till dess stora betydelse för livsmedelsbe­redskapen
upprätthällas vid en nivå som ungefäriigen motsvarar konsum­tionsbehovet av
mjölk och mjölkprodukter. För övriga animalieprodukler skulle eftersträvas i
stort sett balans mellan produktion och avsättnings­utrymme inom landel. Det
överskott som uppkommer till följd av målsätt­ningen i fråga om åkerarealen
skulle i försia hand ulgöras av spannmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbrukspolitikens medel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För alt nå de jordbrukspoliiiska målen har alltsedan år
1947 följande medel använts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;- Jordbruksprisreglering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rationaliseringsverksamhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Forskning,
försök och utbildning på jordbrukets område Jordbruksprisregleringen, som är
det främsla medlet atl uppnå avsedd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;produktionsnivå, innebär att priser på och marknader för
alla viktigare jordbruksprodukter och s. k, baslivsmedel regleras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regleringen av jordbrukspriserna går i slorl sett till på
följande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruksprodukternas prisnivå fastställs av statsmakterna
efter över­läggningar mellan staten (normalt företrädd av statens
jordbruksnämnd) samt producenternas föreirädare och jordbruksnämndens
konsumentdele­gation. Regeringen avgör inför varje prisregleringsperiod vem som
skall företräda staten. Överiäggningarna är i princip av två olika typer, dels
överläggningar om prissättning och prisreglering inför en ny prisreglerings­period,
dels överläggningar om samma frågor under löpande period.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid överläggningar inför en ny prisregleringsperiod
behandlas bl, a. sy­stem för prissättning och prisreglering (bl, a.
kompensationssystem) under perioden. Vidare behandlas periodens längd, som kan
vara ett- eller fler­årig. Dessa överläggningar förs med utgångspunkt i de
jordbrukspoliiiska målen. Regeringen kan också ange ytteriigare utgångspunkter.
Vid över-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;läggningarna analyseras i vad mån de jordbrukspolitiska
målen uppfyllts under den gångna perioden samt diskuteras och föreslås
eventuella korti­geringar som kan behöva göras. Bl. a. läggs stor vikt vid
inkomsijämfö-relser mellan jordbrukare och andra befolkningsgrupper. Resultatet
av överläggningarna redovisas till regeringen. På grundval av detta förslag
lägger regeringen fram en proposilion för riksdagen angående regler, finan­siering,
m. m, för kommande prisregleringsperiod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överiäggningarna under löpande prisregleringsperiod har
under de se­nasle perioderna skelt två gånger per år. Vid dessa överläggningar
lämnas förslag till förändringar av jordbrukspriserna för det närmaste
halvåret. Resultatet av överläggningarna redovisar jordbruksnämnden för
regering­en, som har bemyndigande av riksdagen all besluta i dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den inom landel avsedda prisnivån söker man uppnå dels
genom elt s. k. gränsskydd, som utgår i form av avgifter på sådana importerade
livsmedel som konkurterar med livsmedel baserade på svenska jordbruksprodukter,
dels genom en marknadsreglering, som går ut på all dra bort prislryckande
överskoll från marknaden, främsl genom lagring och exporl. Produktionen inom
landel kan nämligen, även vid en produktion som moisvarar den i
produktionsmålet förutsatta, lillfälligl bli för stor i förhållande till
efterfrå­gan inom landet och därmed prislryckande. Jordbruksproduktionen är
vidare spridd på tusentals jordbruksföretag som har svårt att samplanera sin
produklion och också påverkas av väder och biologiska faktorer. Överskotten
exporteras i regel till andra länder. Delta sker vanliglvis lill lägre priser
än vad man uppnår inom landel. Skillnaden mellan det pris den svenska
jordbrukaren får och det pris man får vid export brukar benämnas exporlkoslnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De marknadsreglerande åtgärderna åvilade från böijan
jordbrukets egna organisationer men har sedan åtskilliga år tillbaka överförts
till sju s.k. regleringsföreningar. Till formen är regleringsföreningarna
ekonomiska föreningar, vars medlemmar är intressenter från
jordbrukskooperaiionen, konsumentkooperationen samt den enskilda handeln och
industrin. 1 för­eningarnas styrelser ingår förutom föreirädare för nämnda
intressenter representanler för slaten och konsumentintresset, vilka utses av
regering­en. Föreningarnas verksamhet står under slatens jordbruksnämnds överin­seende
och nämnden utfärdar direktiv för dem. På fiskets område finns för övrigt en
molsvarande regleringsförening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4.2 Övrig livsmedelspolitik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom ramen för en livsmedelspolitik bör utöver rent
jordbrukspolitiska beslut även redovisas ett antal beslut som på olika säll
påverkar efterföl­jande led i livsmedelskedjan. Vidare bör beslutade rikUinjer
för fisket och trädgårdsnäringen räknas in i livsmedelspoliliken. De regler som
fastlagts genom livsmedelslagstiflningen beträffande livsmedlens hygieniska be­skaffenhet
och handeln med livsmedel bör även inrymmas i livsmedelspoli-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;liken. För övriga delar av livsmedelskedjan finns
egenlligen inga samhälle­liga riktlinjer som gäller specifikt för
livsmedelsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riktlinjer
för fiskeripolitiken fastställdes av riksdagen år 1978 (prop. 1977/78:112,
JoU23, rskr272). Enligt riksdagens beslut skall målet för fiskeripolitiken vara
att skapa förutsättningar för att de som är sysselsatta i fiskerinäringen kan
få både ekonomisk och social standard som är jämför­bar med den som erbjuds
inom andra näringar och trygghet i arbetet samtidigt som konsumenterna erbjuds
fisk av god kvalitet till rimliga priser. Inom de gränser som ges av en
ansvarsfull hushållning med fisktill­gångarna bör fisket bedrivas så effeklivi
som möjligt och fångsterna be­stämmas av möjligheterna lill lönsam och stabil
avsättning. Samtidigt bör hänsyn las lill behovel av sysselsättning främst i
kust- och skärgårdsområ­den där fisket har slor regionalpolilisk betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även för trädgårdsnäringen har fastlagts särskilda
rikllinjer. År 1979 beslutade riksdagen (prop. 1978/79: 136, JoU 29, rskr 399)
atl som riktlinjer för trädgårdsnäringspolilikens ulformning skall gälla all de
som arbetar inom trädgårdsnäringen skall ha en ekonomisk och social standard
som är likvärdig med den som erbjuds inom andra näringar. Näringen skal) också
erbjuda trygg sysselsättning och god arbelsmiljö. Samiidigi skall konsu­menlerna
tillförsäkras produkter av god kvalitet till rimliga priser. 1 anslut­ning
härtill framhölls vidare all mål rörande ekonomisk och social slan­dard,
sysselsättning, arbetsmiljö och konsumentpolitik inte annat än un­danlagsvis
kan eller bör lösas med enbart sekiorpoliiiska medel. Sådana mål borde främsl
nås med hjälp av generella politiska medel. Selekliva medel kunde emellertid
tillgripas för atl lösa problem som är speciella för näringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bland övriga ställningstaganden på livsmedelsområdet märks
de beslut som fattats om livsmedelskontrollen, senast i samband med atl
livsmedels­lagen (1971:51&lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1) &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;antogs
av riksdagen och beslut fattades om inrättande av statens livsmedelsverk (prop.
1971:62, JoU42, rskr219). Därvid framhölls atl lagstiftningen närmasl syfiar
till atl skydda konsumenterna mot skad­liga eller på annal sätt från
hälsosynpunkt oljänliga livsmedel. Vidare skall konsumenlernas inlresse av all
få livsmedel med en från näringssynpunkl så lämplig sammansättning som möjligt
tillgodoses. Genom livsmedelsla­gens tillkomst skärptes också kraven på saklig
konsumentupplysning i fråga om livsmedel. Livsmedelskontrollen är f.n. föremål
för översyn genom en särskild kommitté.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om sambanden mellan folkhälsan och livsmedel
berördes ocksä i 1977 års jordbrukspolitiska beslut varvid anfördes all ökade
insalser för att förbättra kostvanorna var angelägna och atl informations- och
upplys­ningsverksamhet borde vara huvudmedel i dessa strävanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För övriga led i livsmedelskedjan, dvs. industri, handel
och distribution, gäller all de omfattas av allmänna politiska riktlinjer för
resp. område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Storhushållen har på senare år kommil alt svara för en
alll störte del av &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3   
Rik.sdagen 1984/85. 1 saml. Nr 166&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;livsmedelskonsumtionen. Slorhushållsfrågor behandlades av
riksdagen år 1966, då ett avtal om bildande av Institutet för storhushållens
rationalise­ring träffades. Chefen för finansdepartementet anförde därvid
(prop. 1966:72) alt det är väsentligt att del sker en fortgående
rationalisering i storhushållen samt alt nya rön och rationaliseringsåtgärder
karlläggs och samordnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under höslen 1984 uppdrog regeringen ål statskontoret att
utreda vissa frågor inom den offenlliga storhushållssektom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En betydelsefull del av en samlad livsmedelspolitik ulgör
naturligtvis forskningen på livsmedelsområdet. Riksdagen har lidigare angelt
forskning som avser livsmedelsområdet som högl prioriterad (prop. 1981/82: 106,
UbU 37, rskr 397). Ulredningen om svensk livsmedelsforskning har i upp­drag all
göra en översyn av olika forskningsfrågor som är av betydelse för de delar av
livsmedelskedjan som följer efier råvaruproduktionen. Ulred­ningen har lagt
fram elt delbetänkande och riksdagen har nyligen förelagts en proposition
(prop. 1984/85: 121) om livsmedelsforskning som bl. a. inne­håller förslag om
livsmedelsforskningens inriktning, organisation och fi­nansiering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Äv inlresse all nämna i delta sammanhang är också
beredningen för livsmedels- och näringsfrågor, som inrättades år 1978.
Livsmedelsbered­ningen är ett samrådsorgan och ett forum för överläggningar och
diskussio­ner mellan regering och experter på livsmedelsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4.3 Annan politik av betydelse för livsmedelspolitiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtskilliga beslut av statsmakterna som i första hand avser
andra sam­hällsområden berör också i högre eller lägre grad livsmedelsområdet.
Detta gäller bl.a. försvarspolitiken, konsumentpolitiken, regionalpoliliken och
energipolitiken. Målet för konsumentpolitiken är t.ex. att stödja kon­sumenterna
och förbättra deras ställning på marknaden. Bland konsumen­ternas utgifter
utgör livsmedel den näst efter bosläder största posten och det är därför
naturligt att konsumentpolitiken till en inte oväsentlig del berör livsmedlen.
Flera av de frågor som behandlas i denna proposition berör också
konsumenlpoliliken. Det gäller bl.a. konsumenternas infor­mation om och
inflytande på prissättningen i livsmedelskedjans olika led. Även
kvalitetsfrågorna spelar här en viklig roll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sambanden mellan livsmedélspolitik saml naturvårds-,
miljö- och nalur-resurspolilik är flera. Dels ulgör primärprodukiionen av
livsmedel etl utnyttjande av våra naturtillgångar, dels kan verksamhelen i
livsmedels­kedjans olika led ske på sådani säll att slörningar i miljön
inlräffar. Ett exempel där sambandel kommer till uttryck är frågan om
jordbruksarea­lens omfattning och jordbrukets betydelse för landskapsbilden.
Ell annat exempel är användningen av kemiska medel i jordbrukel och dess effekler
för miljön. Sambanden mellan energipolilik och livsmedelspolitik rör dels
frågan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om energiförbrukningen inom livsmedelsproduktionen, dels
frågan om det svenska jordbruket kan bidra lill alt landets oljeberoende
minskar. Den senare frågan har också samband med frågan om vissa
jordbruksarealer kan användas till odling av energigrödor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Biståndspolitiken förutsälter elt visst svenskt
livsmedelsbistånd även fortsättningsvis. Därmed föreligger etl samband mellan
livsmedelspolili­ken och biståndspolitiken. Detla samband framgår också av alt
den svens­kajordbruksproduktionen bör avpassas så atl ulrymme ges för att
Sveriges åtaganden i det internationella samarbetet mot världssvälten skall
kunna uppfyllas. Som jag tidigare har anfört finns det däremot inle skäl alt
långsikiigi upprätthålla en överskolisproduklion för avsättning i u-län­derna.
Avsikten med vår biståndspolitik måste i stället vara att medverka lill att en
fungerande livsmedelsproduktion finns i dessa länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns också klara samband mellan livsmedelspolitiken
och hälso-och sjukvårdspolitiken, t. ex. när det gäller livsmedlens kvalitet
och frågor om kost och hälsa. 1 proposition om vissa hälso- och sjukvårdsfrågor
som statsrådet Sigurdsen senare kommer att anmäla behandlas bl.a. koslens
samband med olika sjukdomar. 1 propositionen framhålls hälso- och sjuk­vårdshuvudmännens
ansvar och hälsoupplysningens betydelse för bältre kostvanor samt pekas på
behovet av ökade insatser inom kostforskningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.5 Mål för livsmedelspolitiken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.5.1  1984 års riksdagsbeslut&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag inledningsvis har nämnt fattade riksdagen våren
1984 beslut om övergripande mål för en samlad livsmedelspolitik (prop.
1983/84:76, JoU20, rskr 141).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagens beslut innebäratl huvudmålet för en samlad
livsmedélspoli­tik och därmed också för jordbrukspolitiken skall vara atl
trygga vårt lands livsmedelsförsörjning såväl i fredstid som under avspärrning
och krig. Detla skall ske genom en långsiktig och planerad hushållning med de
naturtesurser som utnyttjas i jordbruket och under hänsynstagande till miljön.
Som likställda delmål under del nyss angivna huvudmålel skall gälla alt
konsumenlerna får tillgång till livsmedel av god kvalilet till rimliga priser
och att jordbrukarna får en med andra jämförbara grupper likvärdig Slandard.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt riksdagsbeslutet skall inkomstmålei i första hand
avse heltidssys­selsatla vid rationellt drivna jordbruksföretag. Som hittills
skall del gälla i alla delar av landet. Det är enligt riksdagsbeslutet
angeläget att främja en bällre och mer solidarisk inkomstfördelning mellan
olika kalegorier jord­brukare. Inte minst gäller della inkomstfördelningen
mellan nyelablerade och äldre jordbrukare. Samtidigt skall en önskvärd
rationalisering främjas. Familjejordbruket kommer också framöver all vara den
dominerande före­tagsformen inom ramen för en geografiskt väl differentierad
jordbrukspro-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;duklion. Den roll som jordbruket spelar för
sysselsättningen i bygder där del råder brist på andra arbetstillfällen
understryks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att konsumentmålet skall uppnås kravs att
jordbruksproduktionen bedrivs rationellt. En fortlöpande rationalisering av
jordbruksnäringen är därför nödvändig. Rationaliseringspolitiken skall syfta
till att bygga upp och vidmaklhålla effektiva jordbruksförelag. Olika former av
samverkan mellan jordbrukare, l.ex. gemensamt utnyttjande av maskiner, som inne­bär
lägre kostnader, liksom sambruk skall främjas. Konsumentmålet skall också
innefatta goda möjHgheter att välja mellan livsmedel av olika slag, varför
möjligheter till produktutveckling bör tas till vara. Kvalitetskravet
innefattar enligt riksdagsbeslutet givetvis atl livsmedlen är fullgoda från
kost- och näringssynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.5,2 Övergripande mål&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelskommiiién har vid utformningen av sina förslag
utgått frän riksdagens beslut om övergripande mål för livsmedelspoliliken.
Kommit­tén har också i enlighet med sitt uppdrag föreslagit vissa preciseringar
av det övergripande målet och lämnal förslag om den närmare utformningen av de
olika delmålen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Huvudmålel för livsmedelspoliliken, dvs. alt trygga vårt
lands livsme­delsförsörjning såväl i fredstid som under avspärtning och krig
(försörj­ningsmålet), bör enligt kommittén givetvis i lillämpliga delar gälla
för alla led i livsmedelskedjan, såväl jordbruk och annan primärproduklion som
insatsvaru-, industri- och handelsleden. Försötjningsmålet bör däremol inte
uppfattas så att den svenska livsmedelsproduktionen måsle ha en sådan
omfattning atl landels fredslida försörjning med livsmedel uteslutan­de skall
ske med svenskproducerade varor. Försörjningsmålel liksom övri­ga
livsmedelspolitiska mål bör också harmoniera med samhällels allmänna ekonomiska
politik. Landels resurser bör därvid utnyttjas så effektivt som möjligt och
främja det ekonomiska framåtskridandet. Vid den närmare utformningen av
försörjningsmålet bör man också enligt kommittén beakta livsmedelsproduktionens
regionala betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén understryker atl kravel på ralionell produktion
bör gälla inte bara jordbruket ulan livsmedelskedjans alla led.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa remissinslanser har berört de övergripande målen för
livsmedels­politiken. Till dem hör KF, LO, TCO samt Handelns samarbetsorgan i
jordbruksfrågor, som alla uttrycker tillfredsställelse över atl konsument­målet
och jordbrukarnas inkomsimål gells samma tyngd. LRF anser att en tryggad
livsmedelsförsörjning inte kan godias som enda utgångspunkten för
jordbrukspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konsumentdelegationen och industriförbundet erinrar i sina
remissvar om atl de tidigare framfört förslag om andra målformuleringar. Konsu­mentdelegationens
förslag innebär atl konsumenlmålet görs till huvudmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del anserjag att de mål för livsmedelspolitiken,
som riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fastställde år 1984, bör gälla också i fortsättningen.
Vissa preciseringar bör emellerlid nu göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom det ekonomiska försvaret studeras f.n, olika lyper av
krissitua­tioner inför 1987 års försvarsbeslut. Härvid har begreppel
avspärrning kommit alt anses alltför onyanserat som beskrivning av de olika
störningar i utrikeshandeln som kan förekomma. Beteckningen kriser, som täcker
in olika situationer, allt ifrån en total avspärrning till lättare störningar i
vår utrikeshandel ger däremot en mera nyanserad beskrivning av länkbara
slörningar och har därför kommit atl användas inom del ekonomiska försvaret i
övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 avvaktan på kommande försvarsbeslut bör dock uttrycket
avspärrning användas i detta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett huvudmål för livsmedelspoliliken bör således vara alt
trygga vårt lands livsmedelsförsörjning såväl i fredstid som under avspärrning
och krig. Ur della försöijningsmål bör härledas produktionsmål för viktigare
produktionsgrenar inom jordbruket. Som likställda delmål under det nyss angivna
huvudmålet bör vidare gälla att konsumenterna får tillgång till livsmedel av
god kvalilet lill rimliga priser och alt jordbrukarna får en med andra
jämförbara grupper likvärdig standard. Verksamheten i livsmedels­kedjans alla
led bör bedrivas så effektivt och rationellt som möjligt samti­digt som andra
vikliga samhälleliga krav beaklas. Jordbruket och livsme­delsproduktionen måste
således liksom all annan verksamhet la hänsyn lill kravel på en god miljö och
lill behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våra naturtesurser.
Konsumenterna måste vidare kunna lita på alt de produktionsmetoder som används
inte innebär några risker för livsmedlens kvalitet eller för människors hälsa.
För att främja en god regional balans och med hänsyn till den betydelse som
jordbrukel har för sysselsättningen i bygder där del råder brisl på andra
arbetstillfällen, bör jordbruket liksom hittills bedrivas i hela landet.
Härigenom får vi också en god försötjningsberedskap. Jag vill även underslryka
alt familjejordbruket också i framliden kommer all vara den dominerande
företagsformen i jordbruket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet av de mål som jag nu har berört gäller
livsmedelskedjans alla led. Inkomstmålet bör emellertid endasl gälla
jordbruket. Riksdagen har i annat sammanhang behandlat riktlinjer för fisket
och trädgårdsnäringen. Mina förslag här gäller således endasl jordbrukel. I
fråga om målen för fiskepolitiken vill jag hänvisa till min anmälan till prop.
1984/85:143.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbrukspolitik har hittills definierats som statliga
åtgärder som påver­kar jordbrukets förhåUanden. Med livsmedelspolitik bör som
kommillén har föreslagit, i analogi härmed avses åtgärder från samhällets sida
som berör livsmedelssektorn hell eller delvis. Livsmedélspolitik har därmed ett
vidare syfte än alt enbart påverka jordbrukets förhållanden. Redan av
målbeskrivningen framgår atl syftet är att trygga vårt lands livsmedelsför­sörjning.
1 livsmedelspolitiken står konsumenten i centrum. Det är konsu-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mentens krav på säker tillgång till fullgoda och
hälsosamma livsmedel lill rimliga priser som skall tillgodoses. Samtidigt skall
jordbrukarnas krav på en med andra jämförbara grupper likvärdig slandard väga
lika tungt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbrukspolitiken kommer med detta synsätt att i huvudsak
ingå som en del i livsmedelspolitiken. Jag vill emellertid understryka att ett
jord­bruksförelag också kan omfatta verksamhel som ligger uianför livsmedels­sektorn,
t.ex. skogsbruk. 1 många sammanhang måste självfallet detta förhållande liksom
hittills beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det livsmedelspolitiska synsätt som jag nu föreslår
innebär att de tradi­tionella jordbrukspolitiska medlen får samverka med
samhällets insalser i förhållande lill induslri- och handelsleden, med
konsumentpolitiken i öv­rigt, l.ex. kost- och näringsfrågor samt med
beredskapsplanering och andra åtgärder till en samlad livsmedelspolitik i syfte
alt trygga vär försörj­ning med fullgoda och hälsosamma livsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill emellertid starkt understryka att det
livsmedelspolitiska synsätt som jag föreslår inle innebär att samhället tar på
sig någol ansvar för l.ex. inkomsterna i leden efter primärprodukiionen. Del
innebär således inte alt jordbruksprisregleringen uividgas när det gäller
efterföljande led. I stället innebär mina förslag på flera punkter
avregleringar och förenklingar i jordbruksprisregleringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.5.3 Livsmedelsberedskap och produktionsmål för
jordbruket — vissa utgångspunkter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redan del förhållandel att försötjningsmålet har gjorts
till huvudmål för livsmedelspolitiken visar den utomordenlligl stora betydelse
som vi i Sve­rige fäster vid vår livsmedelsberedskap. För att vi skall kunna
fullfölja vår utrikespolitiska linje under kriser och krig är det av stor
betydelse att vi inom landet har sådana tillgångar av förnödenheter och en
sådan produk­tionskapacitet atl nödvändig försörjning kan upprätthållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grunden för vår livsmedelsberedskap är de fredstida
resurserna inom livsmedelssektorn och förmågan hos alla dem som arbetar med vår
livsme­delsförsörjning till anpassning och omslällning allt efler krisens
karakiär och situationens krav. De åtgärder som i fred vidtas inom ramen för
det ekonomiska försvaret kan endast vara etl komplement till de resurser och
den anpassningsförmåga som fmns hos livsmedelssektorn. Icke desto mindre kan
dessa åtgärder vara av avgörande betydelse för att en nödvän­dig omslällning
och anpassning skall komma lill stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad jag nu har sagl innebär att vi när vi fastställer
produktionsmål för jordbrukel måste la hänsyn lill bl.a. livsmedelsberedskapens
krav. Det råder elt nära samband mellan vår försörjningsberedskap och
produktions­mål för jordbrukel. Som en utgångspunkt för mina överväganden
rörande produktionsmål tar jag därför upp den allmänna inriktningen av vår
försötj­ningsberedskap på livsmedelsområdet och vissa frågor som hänger sam­man
härmed. Jag ålerkommer i elt senare avsnitt till frågorna om sårbarhe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ten i vår livsmedelsförsörjning och om de förberedelser
som vi måsle göra redan i fredslid för alt i en kris kunna anpassa vår
förbrukning och ställa om vår livsmedelsproduktion till situationens krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inriktningen i stort av del ekonomiska försvaret och
därmed av livsme­delsberedskapen fastställdes senasl av riksdagen i samband med
1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82: 102, FöU 18, rskr 374 och 403).
Beslutet innebär bl. a. alt minimibehovet av livsmedel måsle kunna tillgodoses
med hög säkerhet även i långvariga försörjningskriser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelskommittén har för sina beräkningar rörande
försörjningsbe­redskapen utgått från vissa antaganden när det gäller krisers
längd, möjlig­heterna till imporl, kriskostens sammansättning och skördeutfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den kriskosi som livsmedelskommittén föreslår skall ligga
lill grund för planeringen innehåller minimibehovet av energi (2 900
kcal/person och dag) och av alla viktiga näringsämnen. 1 jämförelse med den
normala fredslida kosten innehåller kriskosten betydligt mer potatis, bröd och
andra spannmålsprodukter och klarl mindre kött och fläsk. För atl säkra
proteinförsöriningen innehåller kriskosten mer mjölk än den fredslida kos­len.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kriskoslen är utformad med tanke på alt vi skall kunna få
en fullt godtagbar kost som kan framställas med elt minimum av de produktions­medel
för vilka vi normall har elt slorl importberoende. Del gäller dels
kvävegödselmedel och bekämpningsmedel som har slor betydelse för ve­getabilieproduktionen,
dels proieinfodermedel som behövs i animaliepro­duktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att vi i en situalion med stort importbortfall skall
kunna framslälla de jordbruksprodukter som behövs för kriskoslen krävs enligt
livsmedels-kommittén en betydande omslällning av jordbrukel. Produktionen av
nöt­kött, fläsk och fjäderfä minskas under omställningstiden successivt och
samtidigt ökar produktionen av mjölk. Också produktionen av potatis, oljeväxter
och baljväxter ökar medan odlingen av brödsäd och sockerbetor hålls oförändrad
och fodersädsodlingen kan minskas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera remissinslanser har kommenterat kommitléns
anlaganden. De flesla av dem anser att en treårig kris med total avspärrning
från omvärlden är elt osannolikt krisfall. Till dem hör överstyrelsen för
ekonomiskt försvar (ÖEF), KF, LO och Industriförbundet. ÖEF anser emellertid
alt del kan vara motiverat all ha en särskilt hög säkerhet när det gäller
livsmedelsför­sörjningen. Överbefälhavaren (ÖB) framhåller atl del är vikligt
att landel har en för beredskapssilualioner och krig erforderlig
självförsörjningsför­måga och uthållighet vad avser livsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LRF hävdar alt Sverige f.n. inte har den
försötjningsförmåga som avsågs med 1982 års försvarsbeslut och anser atl de
beräkningar och bedömningar som görs, bygger på förulsättningar som f.n. inte
föreligger eller som måsle anses som mindre sannolika.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera remissinslanser, bl.a. ÖB, ÖEF och vissa
länsstyrelser tar också upp behovet av regional balans i
livsmedelsproduktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett par remissinstanser anser att kommittén borde ha
redovisat flera alternativ när det gäller kriskosten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet vill jag
för egen del anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1982 års försvarsbeslut innebären delvis ny inriktning av
det ekonomis­ka försvaret. Inom ett fålal prioriterade områden, av vilka
livsmedelsområ­det är etl, skall beredskapsålgärder vidias i fred för att med
hög säkerhel trygga befolkningens överlevnad och samhällets funktion i kriser
och krig genom alt Ullgången på oundgängligen nödvändiga förnödenheter och
tjänsler säkerställs. Del uttalas särskilt att minimibehovet av livsmedel måsle
kunna tillgodoses med hög säkerhet även i långvariga försörjnings-kriser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom ramen för perspeklivsiudierna pågår etl arbete med
atl överväga vilka utgångspunkter och antaganden som i fortsättningen skall
gälla för det ekonomiska försvarets olika program. Bl. a. dessa sludier kommer
alt ligga till grund för del arbele som bedrivs av 1984 års försvarskommitté
rörande totalförsvarets inriktning fr. o. m. budgetåret 1987/88.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För alt trygga livsmedelsförsörjningen vid en långvarig
kris med stort importbortfall måsle som kommittén framhåller produktionen av
jord­bruksprodukter och livsmedelskonsumtionen ställas om. Den kriskosi som
kommittén har redovisat överensstämmer nära med den som hittills har utgjort
planeringsunderlag och godtas av flerlalel remissinslanser. Den bör därför i
huvudsak även i fortsältningen ligga lill grund för planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad jag nu har sagl innebär alt jag i likhet med kommittén
anser att försörjningen med livsmedel även i fortsättningen i enlighet med 1982
års försvarsbeslut bör inriktas på alt ge hög säkerhet även vid långvariga
kriser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelskommiiién har vidare analyserat vårt behov av
produktions­resurser i fred för vår livsmedelsförsörjning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av animalieprodukterna är det främst mjölkproduktionens
storlek som har betydelse för livsmedelsberedskapen. Kommitténs analyser visar,
med vissa antaganden om avkastningen per ko, att anlalel kor efler omställning
bör uppgå till 600000 för alt den mjölkproduktion som behövs för kriskos­len
skall kunna uppnås. Della förutsätter atl tillgången på främst kväve­gödselmedel
och proieinfodermedel är tillräcklig. Till sistnämnda fråga skall jag återkomma
senare. Kommitténs expertgrupp för särbarhetsfrågor har beräknat alt koantalet
i fred på längre sikt inte bör understiga 550000 för atl det i en kris skall
vara möjligt att öka anlalel till 600000.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Produktionen i fred av andra animalieprodukler än mjölk är
avsevärt störte än den som beräknats för en kris. Krisbehovet av dessa behöver
därför enligt kommittén inte styra den fredslida produktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitléns beräkningar accepleras eller lämnas utan
erinran av flerla­lel remissinstanser. ÖEF anser emellertid att det med hänsyn
lill mjölkens slora betydelse i kriskoslen vore önskvärt med etl större
fredstida koantal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;än 550000. LRF anser alt koantalet i fred inle bör
tillåtas understiga 625 000.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del vill jag erinra om att vi f.n. har ca 660000
kor. Del överstiger det antal som kommittén bedömt behövas för alt klara
mjölkför­sörjningen under en krissituation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag återkommer i samband med produktionsmålet till mina
ställningsta­ganden rörande den fredstida animalieproduktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén framhåller att del framtida behovet av åkerareal
i stor ut­sträckning blir beroende av utvecklingen i fråga om teknik och kemika­lieanvändning.
Om nuvarande trender läggs lill grund för prognoser har kommitléns experter
beräknat att den åkerareal som — med hänsyn tagen lill skördevarialioner — på
sikt behövs för vår livsmedelsförsörjning upp­går lill ca 2,6 milj. ha, Della
förutsätter att tillgången på kvävegödselmedel och bekämpningsmedel i en kris
är tillräcklig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén pekar också på vissa andra faktorer — bl.a. den
regionala obalansen i vårt jordbruk och vår livsmedelsindustri — som kan göra
vår försörjning sårbar i vissa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissinslanserna
godtar i allmänhet kommitténs bedömning all en åkerareal på ca 2,6 milj. ha är
tillräcklig med hänsyn till livsmedelsförsörj­ningens krav under förulsättning
att tillgången på kvävegödselmedel kan tryggas inom landet. LRF och
Hushållningssällskapens förbund anser emellertid att nuvarande åkerareal bör
bibehållas bl.a. med hänsyn lill försöijningsberedskapen. Såväl ÖEF som ÖB
anser det nödvändigt att jordbruket i Nortland upprätthålls på nuvarande nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del vill jag i likhet med flera remissinstanser
betona viklen av en geografiskt väl differentierad jordbruksproduktion.
Härigenom får vi också en god försörjningsberedskap. Vidare är det av vikt att
vi kan trygga vår försöijning med produktionsmedel i en kris. Detla gäller
särskilt för kvävegödselmedel. Jag återkommer senare till hur detla bör ske.
Jag vill också i likhet med vissa remissinslanser understryka den betydelse som
idlingen av potatis, oljeväxter och baljväxter har för vår
livsmedelsbered-sKap, Jag ålerkommer i samband med produktionsmålet till mina
ställ-ni ' slaganden i fråga om vegetabilieproduktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.5.    Produktionsmål för Jordbrukel
JorOLruksproduktionens omfattning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Miu förslag: Vi bör även i fortsättningen i vårt land ha
en fredslida jordbruksproduktion som i stort sett motsvarar den inhemska konsum­tionen.
Resurserna i jordbrukel bör i slort sett överensstämma med vad som behövs för
vår fredstida konsumlion, vår livsmedelsberedskap i enlighet med 1982 års
försvarsbeslut och för de utfästelser Sverige gjort i det internationella
samarbetet mot världssvälten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag: Överensslämmer med milt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Flertalel av de remissinstanser som lar
upp frågan om jordbrukels lolala omfattning tillstyrker i huvudsak kommitléns
förslag eller lämnar det utan erinran. Flera remissinstanser understryker alt
det också bör finnas utrymme för viss import. LRF, som delar uppfattningen att
vår fredstida jordbruksproduktion i slorl sett bör motsvara den inhems­ka konsumtionen,
anser att utgångspunkten för produktionsmålet bör vara de nuvarande resurserna
i jordbruket och hur dessa bäst kan användas i framliden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Av kommitténs analyser i fråga om
bl.a. livsme­delsberedskapens krav och sårbarheten framgår alt vi även
fortsättnings­vis måste ha en fredstida jordbruksproduktion, som i stort
motsvarar den inhemska konsumtionen. Kommittén har mol denna bakgrund i sina
analy­ser sökt fastställa vilken jordbruksproduktion som är lämplig med hänsyn
lill dessa förutsättningar och direktivens anvisningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till den internationella bedömningen, dvs. så
länge man inle långsiktigt kan erhålla priser på världsmarknaden som behövs för
att ge de svenska producenterna täckning för deras koslnader och nödvändiga ar­betsersättningar,
bör från denna uigångspunkl eftersträvas att resurserna i jordbruket i stort
sett överensstämmer med vad som behövs för vår freds­lida konsumtion, vår
livsmedelsberedskap i enlighet med 1982 års för­svarsbeslut och för de utfästelser
Sverige gjort i del internationella samar­belel mol världssvällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Näringen måsle själv bära koslnaderna för en produktion
utöver den samhällsekonomiskt motiverade. Därför bör näringen i princip ges en
slor frihet att producera den volym som utifrån näringens utgångspunkter fram­står
som fördelaktig. Kommittén understryker vikten av att alla möjlighe­ter
tillvaratas att främja en lönsam export av jordbruksråvaror och livsme­del. Jag
delar denna uppfattning liksom uppfattningen atl det också måsle finnas utrymme
för viss import i försia hand av kompletleringskaraklär men även en viss
ulbylesexporl. I likhet med kommiltén anserjag alt det liksom hittills torde
bli nödvändigt alt staten medverkar i en marknadsreg­lering. Statens medverkan
bör även fortsättningsvis bl. a. avse reglerings­verksamhet och avgiflsuppbörd.
Detta ingick också i 1967 och 1977 års jordbrukspolitiska beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:40.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Animaliska produkter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Mjölkproduktionen bör på sikl, under
hänsynstagande till den produklion som behövs för atl klara försörjningen med
mjölk och mejeriprodukter i en kris, anpassas till en nivå som ungefärligen mot­svarar
konsumlionsutrymmet för mjölk och mejeriprodukter i fred samt lönsam export. En
geografiskt väl differentierad mjölkproduktion är angelägen. För en produktion
utöver våra egna behov bör jordbruket och berörd livsmedelsindustri själva ha
ansvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 fråga om övriga animalieprodukler bör någon mera exakl
produk­tionsvolym inle anges. Liksom hittills bör näringen själv bära kostna­derna
för en produktion av kött, fläsk, ägg och broiler utöver den samhällsekonomiskt
motiverade. Näringen bör då enligt min mening ha frihet atl producera den volym
som är fördelaklig uiifrån näringens egna utgångspunkter. Anpassningen av
produktionen bör ske under hänsynslagande till den enskildes sociala och
ekonomiska trygghet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag: Överensslämmer med milt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinslanserna: Flertalel remissinstanser lillslyrker
en anpassning av produktionen i enlighet med kommitténs förslag. Några anser
alt anpass­ningen bör ske i snabbare takt och vissa efterlyser mer preciserade
produk­tionsmål. LRF anser att också säsongvarialionerna, regionala aspekler
samt möjlighelerna till bistånd i form av animalier bör beaktas. LRF anser
också all samhället måste la del övergripande ansvarel för all
produktions-balansproblemen kan lösas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Kommitténs analyser av förväntad
världsmark­nadsprisutveckling ger vid handen atl det samhällsekonomiskt är
betydligt kostsammare med en permanent överskolisproduklion i form av animalier
än i form av vegetabilier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mjölkproduklionen har slor betydelse för
livsmedelsberedskapen. Från regionalpolitisk synpunkl, särskilt för norta
Sverige, är vidare mjölkpro­duktionen den viktigaste produktionsgrenen inom
jordbruket. Mjölkpro­duktionen är dessutom den viktigaste inkomstkällan för etl
myckel slorl antal jordbrukare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från beredskapssynpunkt är det inte nödvändigl att
bibehålla nuvarande resurser i mjölkproduktionen. Produktionen bör därför på
sikl, under hänsynstagande till Hvsmedelsberedskapens krav, anpassas till en
nivå som ungefärligen motsvarar konsumlionsutrymmet för mjölk och mejeri­produkter
i fred samt självklart lill lönsam export. Därvid bör dock beaktas alt del av
flera skäl även framöver kommer att finnas ell behov av viss import — främsl
ost — samt utrymme för utveckling och marknadsföring&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av nya produkter. Liksom kommittén vill jag understryka
angelägenheten av att mjölkproduktionen är geografiskt väl differentierad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från beredskapssynpunkl är produktionen av kött, fläsk,
ägg och broiler av mindre betydelse än mjölkproduktionen. Produktionen av mjölk
är dessutom från planeringssynpunkt mer långsiktig än produktionen av övri­ga
animalier och har störte betydelse för såväl jordbrukarnas ekonomi som
samhällsekonomin än de övriga produktionsgrenarna. Del finns därför anledning
all ha ett annat synsätt på mjölkproduktionen och dess styrning än på övriga
animalieproduktionsgrenar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs analyser visar all betydande produktionsomställningar
måste göras vid en långvarig avspärrning. Della innebär alt kött-, fläsk-, ägg-
och broilerproduktionen vid en långvarig avspärrning beräknas mins­ka till en
nivä som betydligt understiger den fredstida produktionen och konsumtionen.
Inga nämnvärda kvantiteter av dessa produkter efterfrågas heller för
biståndsverksamhet. Fläsk-, ägg- och broilerproduklionen är produktionsgrenar
som från planeringssynpunkt är av mer kortsiktig natur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En anpassning av kött-, fläsk-, ägg- och broilerproduktionen
lill den inhemska konsumtionen beräknas enligt kommittén, med hänsyn lill redan
gjorda invesleringar och till förväntad konsumtionsutveckling, ta en bety­dande
tid. Med beaklande av de svårigheier för den enskilde producenten och näringen
som denna anpassning torde medföra förordar kommillén att den volym som under
anpassningsperioden bör slödjas genom prisregle­ringen i stort sett bör
motsvara konsumtionen. Jag delar denna bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill emellerlid underslryka att del även under
anpassningsperioden måste finnas ulrymme för viss import av utbytes- och
kompletleringska­raklär samt möjligheter att utveckla och marknadsföra nya
produkter. De generella principer som hittills gällt för ulbytesexporien bör få
finnas kvar. Den närmare utformningen torde få behandlas vid
prisöverläggningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under den relativt långa lid som behövs för
anpassningsprocessen för nämnda produkter bör man tid efler annan pröva taklen
i anpassningen med särskild hänsyn tagen lill den ekonomiska utvecklingen i
Sverige och produkternas efterfrågan saml de internationella förhållandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Protein- och oljeväxter saml energigrödor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Del är angeläget alt produktionen av
proteinfoder inom landet ökar. Frågan bör därför ägnas störte uppmärksamhel
inom ra­men för jordbruksprisregleringen och i rådgivningen till jordbruket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs bedömning: Kommittén har bedöml alt odlingen av
protein­grödor kommer all öka ulan några särskilda åtgärder från samhällets
sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Såväl lanlbruksstyrelsen som LRF och
Hushållnings­sällskapens förbund anser att en ökad inhemsk produktion av
proieinfo-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dermedel är angelägen. Enligt LRF: s mening är det
nödvändigt atl begrän­sa användningen av fiskmjöl om en ökning skall komma till
slånd. Flera remissinslanser tar upp frågan om energigrödor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitl förslag: Kommittén har bedömt all svensk
proteinfoderpro-duklion kan förväntas öka framöver. Odlingen av ärter har ökat
från ca 5000ha i böijan av 1970-talel lill omkring 25000 ha år 1983. Utan att
någon särskild styråtgärd sätts in beräknas ärtarealen år 1990 komma att uppgå
till 55000-60000 ha.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Odlingen av oljeväxter ger både olja och protein. Den har
sedan 1960-ta­lel ökat från ca 100000 ha till ca 170000 ha år 1983. Den
förbättring av kvalilelen som pågår genom övergång till s.k. dubbellåga sorter
har dels givit bällre oljekvalileler, dels medföri alt rapsmjöl numera i stor
utsträck­ning kan användas som proteinfoder, vilket kan förväntas medföra en
ökad efterfrågan på rapsmjöl. Forskning och leknisk utveckling som ytterligare
kan öka användningen av rapsprotein pågår,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Oljeväxtodhngen beräknas därför ta ytterligare viss
åkerareal i anspråk och år 1990 öka till ca 200000 ha. Liksom kommittén
anserjag att export av rapsolja liksom oljeinnehållel i exporterat rapsfrö inom
prisregleringen bör betraktas som utbytesexport.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De analyser kommittén lålil ulföra tyder enligt kommittén
på atl andelen inhemskt producerat proteinfoder kommer alt öka från nuvarande
nivå -ca 25% - till omkring 40% år 1990. Därutöver finns stora möjligheter atl
öka proteininnehållet i vallfodret. Kommittén anför alt möjlighelerna att
ytterligare öka baljväxtodlingen genom olika styr- och stimulansåtgärder enligt
lantbruksuniversitetels analyser synes vara mera begränsade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De proieinfodermedel som används i jordbruket är f.n. lill
stor del importerade. Del gäller i första hand sojaprotein och fiskmjöl. Inte
minsl med hänsyn lill den stora betydelse som mjölkproduktionen har för kris­kosten
är det mycket angeläget att vi kan öka produktionen av proteinfo­dermedel inom
landet. Också ur produktionsbalanssynpunkl bör protein-foderproduktionen öka.
Mot denna bakgrund anserjag del motiverat att frågan ägnas störte uppmärksamhet
både inom jordbruksprisregleringen och i rådgivningen lill jordbrukarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Imporlen av lupinfrö har under senare år ökat kraftigt
vilket utgör etl allvarligt hol mot den inhemska proteinfoderproduktionen,
särskilt foder­ärter och bönor. Lupinfrö användes ursprungligen som utsäde men
kan efter förädling nu utnyttjas som foder. Imporlen av lupinfrö beläggs inle
med införselavgifi eftersom Sverige har gjort etl åtagande om tullfrihet i
GATT. Den 1 mars 1985 infördes övervakningslicens vid import av lupin­frö.
Detla ger goda möjligheter alt följa utvecklingen av importen. Utveck­lingen
får utvisa i vad mån överläggningar inom ramen för GATT om detta åtagande
behöver initieras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt kommittén är förutsättningarna för produktion av
energigrödor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;f. n. svårbedömbara. Jag delar denna uppfattning.
Samtidigt vill jag under­stryka att frågan bör ägnas fortsatt uppmärksamhet.
Jag vill i detla sam­manhang erinra om alt statsrådet Dahl i prop. 1984/85: 120
om riktlinjer för energipolitiken aviserat sin avsikt att föreslå regeringen
att tillkalla en utredning för alt närmare studera förutsättningarna för
låginblandning av motoralkoholer i bensin. Efler samråd med mig kommer
statsrådet Dahl au föreslå regeringen alt ulredningen också får överväga
förulsällningarna för odling av energigrödor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socker och poiaiis&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Frågan om produklion av socker och andra
sölmedel, sprit saml stärkelse bör utredas. Del ankommer på regeringen att ta
ställning i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovet av malpotatis bör liksom hittills täckas av
inhemsk produk­tion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som tar upp frågan
om en utredning om sockerbets- och fabrikspolatisodlingen m.m. tillstyrker
kommitténs förslag eller anger atl de inle motsätter sig en sådan ulredning.
Några invändningar mol kommitténs förslag i fråga om matpoialis finns inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt beslut av 1977 och 1978
års riksdagar skall den inhemska sockerbetsarealen avpassas så att den vid
normalskörd ger ell importutrymme på 10-15% av vår totala sockerkonsumtion. Della
skall ses som ett riktmärke för de genomsnittliga förhållandena under en följd
av år. Imporlutrymmel har särskild betydelse för sockerproduce-rande u-länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sockerbetsarealen för nu löpande prisregleringsperiod
fastställdes av riksdagen våren 1983. Beslutet innebären areal är 1985 på högst
51 500 ha, vilket vid normalskörd f. n. beräknas motsvara 95 %
självförsörjningsgrad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Produklion av sötmedel ur andra svenska råvaror än
sockerbetor (främst vete) är akluell i Sverige. Betydande tekniska framsteg har
gjorts på detta område under senare år. Man kan också räkna med ytterligare
framsteg framöver. Därvid kan konkurrenssituationen för sockerbetor som råvara
för sötmedel komma atl förändras till sockerbetornas nackdel. Sådana
förändringar av sockerbetsodlingens förutsättningar kan få stor betydelse för
berörda regioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller fabrikspotatisodlingen bör denna enligt
kommittén med hän­syn till den fortlöpande avkastningsökningen framgent anges i
form av ett volymmålt och inte som hillills i form av elt arealmåtl. Jag delar
denna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;uppfatlning. De förändringar av fabnkspolatisodlingens
förutsättningar som kan komma alt bli följden av konkurtens från andra råvaror
vid sprit-och stärkelsetillverkning kan komma att leda till en minskning av
fabriks­polatisodlingen. Mol denna bakgrund bör, som kommittén har föreslagit,
hela frågan om framslällning av socker och andra sötmedel, sprit samt stärkelse
göras lill föremål för en särskild ulredning. Jag avser alt åter­komma lill
regeringen i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Matpoialis ingår i kriskosten och har stor betydelse för
energiintaget i en kris. En tillräcklig fredstida matpotatisodling är därför
etl slarkt bered­skapsinlresse. Som kommittén har föreslagit bör konsumtionen
av malpo­tatis som hittills i huvudsak täckas med inhemsk produklion.
Prisstödet bör ulgå med delta syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åkerarealen och spannmålsodlingen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Miu förslag: En produktion på överskottsarealen bör tills
vidare liksom hittills utgöras av spannmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samhället bör ta ett delansvar för överskottsarealens
kostnader. An­delen för samhället bör vara 40%, medan näringen svarar för 60%,
räknat vid normalskörd. Samhällels kostnader beräknas försia året bli 160milj.
kr. för alt därefter minska. En uppskattning av kostnaderna beräknas för en
femårsperiod till 600milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det bör i första hand ankomma på jordbruket att aktivt
arbela för att anpassningsätgärderna på vegetabilieområdet leder till att
samhällets delansvar i finansieringen av överskottsprodukiionen kan upphöra. En
utvärdering av anpassningsåtgärderna bör ske efler femårsperiodens slul, varvid
en bedömning görs om uppslällda anpassningsmål uppnåtts också beträffande
kostnadsansvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En lotalfinansiering av samhällets koslnader skall ske.
Denna bör ske inom jordbrukssektorns ram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De kvantiteter av spannmål som behövs för våra
internationella utfästelser i kampen mot svälten i världen bör ingå i den
prisreglerade volymen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinslanserna: Remissinslanserna är delade i frågan om
åkerarealens sloriek, LRF, Hushållningssällskapens förbund. Sveriges
lantbruksuniver­sitet samt planverkel anser alt nuvarande åkerareal bör
bibehållas. Konsu­mentdelegationen motsätter sig bestämt kommitléns förslag
belräffande åkerarealen och spannmålsöverskotten och anser i försia hand alt
samhäl­let bör verka för en åkerareal om högst 2,6 milj. ha. KF, LO och
Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor anser att den åkerareal som på sikt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;behövs för vår livsmedelsförsörjning uppgår lill 2,6milj.
ha. TCO förordar en förutsättningslös utredning om åkerarealens framtida
användning. Kon­sumentdelegationen kan tänka sig att bevara en störte åkerareal
under en övergångstid, medan förutsättningarna för l.ex. alternativa
odlingsformer m, m. kan klarläggas. Flera länsstyrelser pekar på de regionala
konsekven­serna av en minskad åkerareal och tar liksom naturvårdsverket upp
åker­arealens betydelse för ett öppet landskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Belräffande finansieringen av överskoUsarealens kostnader
anser LRF att slaten bör ta det fulla ansvarel för åkerarealen medan Handelns
samar­betsorgan i jordbruksfrågor ifrågasätter om inte producenterna själva
borde svara för överskottsprodukiionen genomgående, alltså också beträf­fande
spannmål. Ell delat kostnadsansvar tillstyrks av lanlbruksstyrelsen, TCO,
Lantarbetareförbundei, Livsmedelsarbelareförbundet, Nästan alla remissinslanser
som tar upp frågan anser att samhällets del i kostnaderna för
spannmålsöverskotten inte bör finansieras genom höjda livsmedels­priser eller
minskade livsmedelssubvenlioner. Flertalel av dem anser all kostnaderna bör
belasla statsbudgeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Kommillén anför följande:
&amp;quot;Produklion av spann­mål — såväl för humankonsumtion som till foder -
kommer även framöver alt vara dominerande inom vegetabilieproduktionen. Behovet
av fodersäd är främsl beroende av animalieproduktionens storlek.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag om en anpassning av
animalieproduktionen innebär atl arealen på sikt kan förväntas minska något
främsl avseende vallarealen. Om inga begränsningar sker genom t. ex.
miljörestriktioner lorde produk­tionen från i slorl sett nuvarande areal komma
att avsevärt överstiga vad som behövs för vår livsmedelskonsumtion, I 1977 års
beslut ansåg stats­makterna att den då beräknade överskottsarealen — ca 300000
ha - i försia hand borde användas för överskottsproduklion av spannmål. Kom­mitténs
analyser visar nu att den samhällsekonomiska koslnaden för överskollen
minimeras om de tas ut i form av spannmål. Som kommittén tidigare framhållit
kan emellertid denna areal också komma till en lönsam­mare användning för andra
ändamål, t.ex. energigrödor. Enligt experter­nas bedömning torde del dröja
några år innan en rad ekonomiska och tekniska frågor rörande detla område kan
klariäggas. Vad kommillén här anfört rörande osäkerheten kan också sägas gälla
kemikalieanvändningen och de s.k. alternativa odlingsformerna. Enligt
kommitténs mening bör mot angiven bakgrund en produktion på överskoilsarealen
tills vidare liksom hittills utgöras av spannmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta spannmålsöverskott kan, om animalieproduktionen i
enlighel med kommitléns förslag anpassas, komma alt med nuvarande avkastningsut­veckling
ytterligare öka.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag delar kommitténs bedömningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén anför vidare:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Analysen visar atl vårt behov av åkerareal för vår
egen livsmedelsför­sörjning med nuvarande trender i fråga om arealavkastning
understiger den nu brukade arealen. Frågan om åkerarealens sloriek bör
emellerlid inle ses enbart från vår egen försöijning med livsmedel utan rymmer
flera ytterliga­re aspekler som bör vägas in i bilden såsom alternativa
användningsmöj­ligheter för åkerarealen, restriktioner i användningen av
handelsgödsel och växtskyddsmedel, åkerarealens betydelse för landskapsbilden,
sysselsätt­ning och regionalpolitik m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den samhällsekonomiska kostnaden för den beräknade
överskottsarea­len är som kommittén angett relativt begränsad. Samtidigt medför
över­skottsarealen icke obetydliga fördelar för samhället i form av etl öppet
odlingslandskap och förbättrad livsmedelsberedskap samt från sysselsätt­nings-
och regionalpolitisk synpunkl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är vidare svårt att f. n. bedöma den framlida
belydelsen av energi­produktion i form av etanol eller annan arealbaserad
energiproduktion. Likaså är det svårt alt bedöma huruvida ytterligare restriktioner
för an­vändning av t. ex. handelsgödsel och växtskyddsmedel kommer att införas
vilka påverkar behovet av åker. Den närmaste framtiden rymmer dessul­om
åtskilliga möjligheter för jordbrukel att utöver nuvarande användning av
åkerarealen finna lönsamma alternativ för användning av den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samhällel bör ta ett delansvar för överskoUsarealens
koslnader. Ände­len för samhällel bör vara 40%, medan näringen svarar för 60%,
räknat vid normalskörd. Samhällets kostnader beräknas försia årel bli 160 milj.
kr. för au därefter minska. En uppskattning av kostnaden beräknas för en femårs­period
lill 600 milj.kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det ankommer i första hand på jordbruket att aktivt arbeta
för all anpassningsåtgärderna på vegetabilieområdet leder fram till att
samhällets delansvar i finansieringen av överskottsprodukiionen kan upphöra. En
Ulvärdering av anpassningsåtgärderna skall ske efler femårsperiodens slut,
varvid en bedömning görs om uppställda anpassningsmål uppnåtts också
beträffande kostnadsansvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En lotalfinansiering av samhällets kostnader skall ske.
Denna bör ske inom jordbrukssektorns ram t.ex. genom minskade livsmedelssubven­lioner
eller prispåslag med avräkning av mervärdeskalieffekterna på pris­höjningarna.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag biträder kommitténs förslag. En lotalfinansiering inom
jordbruks­sektorns ram bör ske. I fråga om den närmare finansieringen avserjag
alt återkomma i min anmälan till proposilion om reglering av priserna på vissa
jordbruksprodukter, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De kvantiteter spannmål som åtgår för att uppfylla
Sveriges utfästelser i det internationella samarbetet mol världssvälten bör
ingå i den prisregle­rade volymen. De utfästelser som jag avser i detta
sammanhang gäller årligen f. n. 40000 ton vete lill internationella
beredskapslagret (lEFR) och 40000 ton vete inom ramen för livsmedelshjälpskonveniionen.
Frågan hur &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;4   
Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 166&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kostnaderna för dessa åiaganden skall fördelas avserjag
återkomma till vid elt senare lillfälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.5.5 Konsumenimål&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;MiU förslag: Konsumentmålet, som innebär alt konsumenterna
skall få lillgång lill livsmedel av god kvalitet och lill rimliga priser,
ligger fast och skall även fortsättningsvis vara ett med inkomstmålei för
jordbru­ket likställt delmål under livsmedelspolitikens huvudmål. Konsumenl­målet
innefattar vidare alt konsumenterna skall ges goda möjligheter att välja mellan
livsmedel av olika slag och all livsmedlen är fullgoda från kost- och
näringssynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Förslagel tillstyrks av remissinslanserna,
som i allmän­het uttrycker sin lillfredsställelse över att konsumentintressena
har givils en ökad tyngd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Det är vikligt alt
förutsällningar skapas för att det av riksdagen år 1984 fastlagda
konsumentmålet uppfylls. Både kvalitels-och prisfrågor är av central betydelse
för konsumenlerna. Det är av största vikt att livsmedelspolitiken utformas på
etl sådant sätt att konsumenterna får goda möjligheter all välja mellan
livsmedel av olika slag. Jag vill vidare i delta sammanhang understryka all det
fria valet av livsmedel även bör innebära all goda förutsättningar skapas för
konsumenlerna all sätta sam­man en ur näringssynpunkt fullgod kost.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att konsumenlmålet skall kunna uppfyllas förutsattes
enligt 1984 års riksdagsbeslut atl jordbruksproduktionen bedrivs rationellt.
Det är nalur­liglvis, som kommillén framhåller, nödvändigt att rationell
produktion bedrivs i alla livsmedelskedjans led. Alla möjligheter måste
naturligtvis tas lill vara för att på olika sätt tillgodose konsumenternas
berättigade inlresse av atl livsmedelspriserna hålls på en rimlig nivå. Olika
former av kvalitets-påverkan på livsmedel inom livsmedelskedjans olika led
måste också följas med uppmärksamhel. Jag ålerkommer lill den frågan i elt
särskilt avsnitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.5.6 Inkomsimål för jordbrukel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Som inkomstmål för jordbrukarna bör som
lidigare fastsla­gits gälla alt dessa får en med andra jämförbara grupper
likvärdig slandard. Vid inkomstjämförelser bör hänsyn las till att jordbruket
skall bära kostnaderna för produklion ulöver den samhällsekonomiskt moti­verade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna delar
kommitténs för­slag i fråga om atl kostnaderna för överskotten skall beaktas
vid inkomst­jämförelserna och därmed bäras av jordbruket. LRF accepterar
emellertid inle delta förslag, LRF menar bl. a. att inkomstmalerialet entydigt
visar all jordbrukaren under en följd av år haft klart lägre inkomster än såväl
jämförda löntagare som småförelagare. Några av remissinslanserna no­terar att
inkomstjämförelserna är svåra att göra eftersom mer än hälften av jordbrukarnas
inkomster kommer från källor utanför jord- och skogsbru­ket. Förslagel om att
la fram ytterligare malerial för inkomstjämförelserna får ett blandat
mottagande. Lantbruksstyrelsen, LRF, Svenska livsme­delsarbetareförbundet och i
viss mån TCO delar kommitténs förslag, me­dan SPK och RRV ställer sig
tveksamma. Statskontoret biträder förslaget om man skall tillmäta inkomstmålei
någon betydelse. Konsumentdelega­tionen anser att man måsle prioritera arbetet
med att förbättra inkomstma­terialet för småförelagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Nuvarande inkomstmål fastlades,
som jag tidigare nämnde, av riksdagen år 1984 i samband med behandlingen av
vissa livsmedelspolitiska frågor. Inkomstmålet fick därvid en med konsumenl­målet
likvärdig ställning under försötjningsmålet. Jag har inle för avsikt atl nu
föreslå några ändringar i detta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av livsmedelskommitiéns redogörelse framgår de svårigheter
som finns när det gäller alt göra jämförelser mellan jordbrukarnas och andra
gruppers inkomst- och levnadsslandardförhållanden. Den analys som utförts ger
inte heller någon entydig bild av de skillnader som i dessa avseenden kan
finnas. Jag anser, i likhel med vad kommiltén framför, att man översiktligt och
fortlöpande får göra avstämningar av dessa förhållanden i efterhand och då
malerial föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt kommillén är det angelägel att ytterligare material
tas fram som belyser jordbrukarnas inkomsler i jämförelse med andra
småföretagar-gruppers. Vidare anser man att det material som finns tillgängligt
till vissa delar är bristfälligl. Livsmedelskommiiién anser att ett arbete med
fortsalt metodutveckling bör bedrivas samt möjligheterna prövas atl utföra s.
k. typgårdsberäkningar för att förbättra underiagel för inkomstjämförelserna.
Jag delar kommitléns uppfattning och anser atl detta arbete bör kunna ske inom
ramen för de resurser som disponeras av SCB och lanlbruksekono-miska
samarbetsnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommiltén anser att vid inkomsljämförelser hänsyn måste
tas till att jordbruket skall bära koslnaderna för produktion ulöver den
samhällseko­nomiskt motiverade. Härvid bör beaktas samhällets delansvar
beträffande överproduktionen av spannmål. Jag biträder kommitténs förslag i
denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inkomslfördelning inom jordbrukel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;MiU förslag: Del är angeläget med en bättre och mer
solidarisk inkomst­fördelning mellan olika kalegorier jordbrukare. I detta
syfte bör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;leveranslillägget
för mjölk kvarstå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de sociala
stödformerna vara kvar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-stöd kunna lämnas till jordbrukare som är myckel bundna,
t.ex.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mjölkproducenier, så alt dessa kan la ul längre
sammanhängande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ledighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare bör en ulvärdering ske av eiableringsslödet saml en
översyn göras belräffande högl skuldsatta jordbrukares problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med miu förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Delar i allt väsentligt kommitténs
förslag. Lantbruks-styrelsen ifrågasätter dock om leveranslillägget bör vara kvar
med hänsyn till överskottssiluationen och avvecklingsersättningen. När det
gäller eiab­leringsslödet anser styrelsen alt man bör överväga en avskrivning
av stödbelopp. LRF accepterar nuvarande omfaUning av etableringsslödel men
menar alt det inte finns utrymme för ytterligare omfördelningar. Förbundel
anser alt andra vägar mäste sökas för att ytterligare utjämna
kapitalkostnaderna över liden. Samhällel bör vidare la slörre ansvar när del
gäller ulbyggnaden av avbytarverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Som komplement till det generella
prisstödjordbru­ket erhåller förekommer dels särskilda prisstöd, dels andra
stöd av både ekonomisk och social karaktär. Till de särskilda prisstöden hör
leverans­lillägget för mjölk och det differentierade pristillägget på fläsk.
Även det s.k. nortlandsstödet kan sägas ingå här. Till de övriga stöden hör
ränte-och elableringsslöd, socialförsäkringsskydd, förelagshälsovård samt
avby-larverksamhet. Produktionsavgiften på ägg har samma effekl som etl diffe­rentierat
prisstöd men är tekniskt konstruerad som en avgift. Härulöver utgår f. n.
stödformen lån med uppskjulen ränta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det differentierade prisstillägget på fläsk och
produktionsavgiflen på ägg, liksom nortlandsstödet återkommer jag lill i senare
avsnitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mina överväganden belräffande de i detta avsnitt
behandlade stödfor­merna sker med utgångspunkt i atl medel omfördelas mellan
olika jordbru-karkalegorier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Äv kommitténs redovisning framgår alt leveranslillägget
för mjölk har lilen effekl när del gäller inkomstomfördelningen men är av viss
betydelse för mindre producenter. Det bör därför, som kommittén har föreslagil
behållas lills vidare. Däremot finns det - med hänsyn till överskottslägel i
fråga om mjölk - inte anledning att nu höja stödbeloppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
av stöden lill jordbrukel riktas till grupper, som i ekonomiskl hänseende är
särskilt utsatta. Sådana stöd är t. ex. s. k. lån med uppskjulen ränta samt
ränte- och elableringsslöden. Dessa är direkla ekonomiska slöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stödformen
lån med uppskjuten ränla infördes år 1978. Låneformen infördes på förslag av
1972 års jordbruksutredning. Lånet syftar till att minska behovet av eget
kapital för alt personer med i övrigl goda förutsätt­ningar skall kunna
etablera sig som jordbrukare. Jag har, i enlighel med vad livsmedelskommittén
nu gör, redan konstaterat atl låneformen under senare år kommit lill användning
i mycket begränsad omfattning. Rege­ringen har bl.a. därför i 1985 års
budgetproposifion (prop. 1984/85:100 bil. 11) föreslagit riksdagen att
stödformen lån med uppskjuten ränta skall upphöra fr. o. m. den Ijuli 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ränlestöd
infördes år 1980 som en tillfällig åigärd i syfte att hjälpa jordbrukare som
drabbats av de mycket slora räntehöjningarna i slutet av 1970-talet. Detta stöd
häller nu på att avvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Etableringsslödel
infördes år 1982 och avsåg att underiätta etablering för lantbrukare ulan stort
egel kapilal. Svårighelerna för sådana lantbrukare atl etablera sig torde i
slort sett kvarslå, vilkel enligt kommillén talar för atl stödformen tills vidare
bibehålls. Kommillén föreslår dock all slödet nu utvärderas, varefter en
prövning kan ske om det bör kvarstå och också av formerna för slödel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
har inte gjort någon närmare analys av den utsatta situation som vissa
nyelablerade och högt skuldsatta jordbrukare befinner sig i. För atl åstadkomma
en nödvändig förbättring för dessa kalegorier jordbrukare bör enligt kommillén
övervägas om möjlighelerna lill finansiell rekonstruk­tion av företagen kan
ökas yllerligare. Problemen är enligt kommitténs mening av en sådan omfallning
atl det därutöver är angeläget atl det snarasl görs en särskild översyn av de
utsatta jordbrukarnas situation. Översynen bör även omfatta hur man i framtiden
med risk för stigande kapitalkostnader skall få till slånd en nyetablering ulan
lillgång lill etl myckel stort eget kapilal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening är del väsenlligl att en skyndsam översyn kommer lill slånd i syfte
atl föreslå åtgärder för vissa nyelablerade och högt skuldsatta jordbrukare. I
denna översyn bör också ingå en utvärdering av etablerings­slödel. Del ankommer
på regeringen att beslula i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar vidare kommitténs uppfatlning att de sociala stödformerna dvs. stödet
till avbytarverksamheten, socialförsäkringsskyddet och före­lagshälsovården bör
kvarslå även i fortsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
har också lagil upp möjlighelen av all ge slöd lill jordbrukare som är
arbeism.ässigt mycket bundna, l.ex. mjölkproducenlerna, så atl dessa kan la ut
längre sammanhängande ledighet. Ell sådant stöd torde dock enligt kommitténs
mening få ges genom en omfördelning mellan olika jordbrukargrupper. Kommillén
anser all det bör ankomma på berörda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop,
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;parter i jordbruksprisöverläggningarna atl vid behov ta
upp frågan om ett sådant stöd. Jag delar denna uppfallning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i delta sammanhang ånyo betona del angelägna i
all särskild uppmärksamhet ägnas fördelningsfrågorna inom ramen för
prisöverlägg­ningarna. Därvid bör enligt min mening frågan om ytterligare
utjämning för särskilt utsatta jordbrukare beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i delta sammanhang också ta upp frågan om
gemensam maskin­samverkan mellan jordbrukare. Kommiltén har bl.a. haft i
uppgift att skaffa sig en överblick över den invesieringsuiveckling som skett
på ma­skinsidan samt all överväga hur olika former av samverkan och sambruk
skulle kunna främjas inom rationaliseringsslödets ram. Enligt de undersök­ningar
kommittén refererar kan man inte generellt sett påstå att jordbruket är
övermekaniserat. Man konstaterar vidare atl maskinsamverkan före­kommit under
relativt lång tid och vuxit fram successivt. Det kan vidare noteras att det
statliga finansieringsstödet är utformat så atl det även skall främja gemensam
maskinanvändning och annan samverkan mellan enskil­da jordbrukare eller mindre
grupper av jordbrukare. Enligt kommittén synes inte några ytteriigare
förbättringar av lånegarantivillkoren eller infö­rande av nya stödformer vara
motiverade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min uppfattning är det viktigt att man fortlöpande
eftersträvar samverkan mellan jordbrukare för att därmed sänka produktionskostna­derna.
Jag delar emellertid kommitténs bedömning att det f.n. inte synes motiverat att
ändra på det stöd som finns. Frågor rörande samverkan mellan jordbrukare bör
emellertid ges hög prioritet i rådgivningen lill jordbrukel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.5.7 Miljö- och resursmål&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Au trygga alla människors rätt till en god livsmiljö och
att bevara och hushålla med naturens resurser är viktiga mål för de
samhälleliga slrävan­dena. Det råder bred enighet i vårt land om alt all
verksamhet i samhället måsle så långt möjligl la hänsyn lill detta mål, även om
del innebär vissa kortsiktiga uppoffringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbrukel har under århundraden bidragit till att forma
det svenska kulturlandskapet med dess öppna och ljusa karaktär. Fortfarande är
jord­brukel ell värdefulll inslag i vår livsmiljö. Samiidigi är del uppenbart
all vissa moderna produktionsformer i jordbruket kan innebära risker för miljön
eller slå i motsättning till kravet på en god hushållning med nalurte-surserna.
Jag har i del föregående (avsnitt 2.1.3) pekat på riskerna med användningen av
handelsgödselmedel l.ex. när det gäller försurningen av mark och vatien. Den
omfattande användningen av kemiska bekämpnings­medel kan innebära risker för
vår miljö och för människors hälsa. Vi kan inte helt avstå från atl använda
gödselmedel och bekämpningsmedel i jordbruket och inte heller från alla andra
produktionsmetoder som kan innebära risker för vår miljö. Del är emellerlid
enligt min mening nödvän-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;digt alt sä långt det är möjligt och rimligl väga in
miljö- och resurshushåll­ningsaspekter i jordbruks- och livsmedelspolitiken.
Det är mol den bak­grunden som jag i del föregående (avsnitt 2.5.2) har
föreslagit att det bör ingå i det övergripande målel för livsmedelspolitiken
all jordbrukel och livsmedelsproduktionen måste ta hänsyn till kravel på en god
miljö och till behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våra
naturresurser. Enligt min mening bör detla miljö- och resursmål beaktas inom
ramen för jordbruks- och livsmedelspoliliken. Jordbruket bör således i möjlig
utsträckning använda miljövänliga odlingsmetoder som också bidrar lill en god
hushållning med mark, vatien och växtnäring. 1 rimlig utsträckning bör
jordbruket bedrivas så att det bidrar till att bevara genetisk variation och
värdefulla delar av fauna och flora i odlingslandskapet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.6 Medel för livsmedelspoliliken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.6.1 Prisstöd och jordbruksprisreglering Behov av
prisstöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitl förslag: Elt ekonomiskt stöd måsle även i
fortsältningen lämnas lill det svenska jordbrukel, Slödet bör liksom nu lämnas
som etl prisstöd i huvudsak genom ett gränsskydd som vid behov kompletteras med
marknadsreglerande ålgärder (jordbruksprisreglering). Regleringen bör
fortlöpande ses över i syfte att förenkla och begränsa den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitl förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser ansluter sig
lill kommitténs förslag. NO, statskontoret, riksrevisionsverket och
lantbruksuniversitetet anser att möjligheterna att begränsa regleringen borde
ha analyserats utför­ligare och att en sådan analys nu bör göras.
Konsumentdelegationen anslu­ter sig till kommitténs förslag men framhåller atl
det är angeläget aU regleringarna begränsas och atl marknadskrafterna ges ökat
spelrum. Lik­nande tankar framförs från TCO och Grossistförbundel. Även
lanlbruks­styrelsen ansluter sig till kommitténs förslag men framhåller att för
en sund utveckling av både jordbruksnäringen och berörd livsmedelsindustri bör
förenklingar i prisregleringen eftersträvas i riklning mol att slörre ansvar
läggs på näringen och induslrin, men alt dessa också får större frihet och
incilamenl alt genomföra nödvändiga omslällningar och förändringar. På grund av
systemets komplexitet bör enligt lantbruksstyrelsen översyner av syslemel i
angivet syfte genomföras produkiionsgrensvis. Enligt LRF: s uppfattning kan en
prisreglering inte undvaras om de jordbrukspoliiiska målen skall kunna infrias.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: 1 likhel med andra länder i
induslriväriden har Sverige sedan lång tid lillbaka haft ell ekonomiskl slöd
lill jordbrukel för alt upprätthålla en önskvärd jordbruksproduktion. Stödet
ges som etl prisstöd i huvudsak genom ell gränsskydd. Deua innebär atl slödet i
huvudsak belalas av konsumenterna genom priserna på livsmedel. Med de priser
som råder och kan förväntas råda på världsmarknaden bedömer jag i likhet med
kommittén atl detta stöd måste finnas kvar. Som jag har framhållit tidigare är
det inle möjligt att ensidigt avveckla skyddet för det svenska jordbrukel så
länge andra länder upprätthåller regleringar till skydd för jordbruket. Denna
inslällning delas också av flertalet remissin­stanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén har liksom lidigare jordbruksutredningar även
diskuterat andra vägar för alt lämna erforderiigt stöd, t. ex. genom övergång
till s. k. världsmarknadsprislinje där jordbrukarna av skattemedel eller genom
av­gifter på konsumtionen garanleras en viss inkomst, l.ex. i form av
areal-eller pristillägg. Jag delar kommitténs bedömning au förutsättningarna
för att övergå till en sådan prislinje inte är störte nu än tidigare. Såväl
statsfi­nansiella skäl som behovet av omfallande regleringar för själva
jordbruks­företagen talar mol en världsmarknadsprislinje, Alll emellanåt reses
krav pä en avreglering av det svenska jordbruket. Jag välkomnar en fortlöpande
diskussion om de medel som används inom jordbrukspolitiken, av vilka
prisregleringen är ett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i likhel med flera remissinstanser understryka
att de möjligheter som kan finnas att förenkla och begränsa
jordbruksprisregleringen måste tillvaratas. Jordbruksnämnden bör liksom
lidigare fortlöpande se över regleringen i delta syfte. Del kan också finnas
skäl atl göra särskilda granskningar för vissa produktområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i detta sammanhang också beröra vissa frågor som
har samband med jordbruksprisregleringen. Kommiltén har tagit upp frågan om for­merna
för finansieringen av den del av överskoltskoslnaderna för spann­mål som
jordbrukel själv skall svara för. Enligt kommittén har det i olika sammanhang
diskuterats om inte även annan spannmål än brödsäd, främst foderspannmål, borde
belaslas med viss del av kostnaderna för spannmåls­överskotten. Jag anser i
likhet med kommittén atl hithörande frågor lämpli­gen bör behandlas vid
jordbruksprisöveriäggningarna. Vidare har kommit­tén lagit upp frågan om
avvägningen av priserna på olika malfeller. Jag delar kommitténs uppfattning
atl denna fråga ånyo bör prövas vid pris­överläggningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Val
av prisregleringsled&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: Prisregleringen för jordbruksprodukter bör liksom f. n. i huvudsak
avse partiledel för animalieprodukler och odlarledel för vege-tabilieprodukler.
Inom ramen för den nuvarande regleringen bör föl­jande ålgärder genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som etl försia steg bör förelag
med inlegrerad produklion snarasl möjligt dela upp redovisningen mellan
verksamhet inom och utom jordbruksprisregleringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som etl andra sleg bör berörd
förädlingsindustri frivilligt pröva möj­lighelerna att dela upp verksamheten i
fristående juridiska enheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
jordbruksprisöverläggningarna bör i fortsättningen anges hur mycket
producentpriserna kan förväntas sliga till följd av den före­slagna
partiprishöjnigen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppföljningen av de föreslagna
ålgärderna bör åläggas statens jord­bruksnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
förslag: Överenstämmer i huvudsak med mill förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser tillstyrker kommitléns förslag alt behålla
prisregleringen i nuvarande led. NO, SPK, industriverket och Industriförbundet
föreslår att prisregleringen generellt eller för vissa pro­dukter flyllas lill
producentledet. Konsumentdelegationen framhåller all principiella skäl lalar
för en flyttning av prisregleringen till jordbrukarledel men atl en sådan
flyllning skulle kunna leda till ökade kostnader för konsumenterna, bl.a. på
grund av den bristande konkurtensen i första förädlingsledet. Liknande tankar
framförs av LO, TCO, KF och Handelns samarbelsorgan för jordbruksfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
ålgärder inom prisregleringen som föreslås tillstyrks nästan genom­gående av
samlliga remissinstanser. Även LRF lillslyrker de föreslagna förändringarna men
framhåller atl man bestämt avvisar varje åtgärd som syftar till tvångsmässig
uppdelning av företag i skilda juridiska enheler. Industriverket och
Industriförbundet förordar atl frågor om konkurtensbe-gränsning inom
prisregleringen bör handhas av de vanliga konkurtensvår-dande myndigheterna. NO
tillstyrker all man i jordbruksnämndens in­struktion starkare än f. n. markerar
nämndens skyldighel alt la hänsyn till konkurtensaspekler. SPK framhåller att
den beredning för frågor om kon-kurtensbegränsning som finns inom
jordbruksnämnden bör aktiveras. Lik­nande synpunkler framförs av NO.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
för mitt förslag: Prisregleringsledet är del led där priserna bestäms i
jordbruksprisöverläggningarna. För animalieprodukler besläms priserna i
huvudsak i partiledel och för vegetabilieprodukler i allmänhet i odlariedei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prisregleringen för animalieprodukler omfattar därför
också en viss del av förädlingen. Skälet till valel av prisregleringsled är bl.
a. atl möjlighelerna att fastställa eu korrekt gränsskydd underiättas av om
regleringen ligger i det led där internationell handel med joidbruksprodukter
sker. Mol denna utformning av prisregleringen har riktats kritik. Del har bl.a.
hävdats att företag som bedriver verksamhet såväl inom som utom regleringen får
konkurrensfördelar gentemot förelag som enbari verkar utanför reglering­en.
Kommittén har därför dels analyseral etl alternativ där priserna regle­ras i
producentledet, dels diskuterat ett alternativ med förändringar inom ramen för
nuvarande reglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prisstödet är i första hand avsett för jordbrukarna och
förädlingen borde därför i största möjliga utsträckning hållas utanför
regleringen. Principiella skäl lalar för en flyttning av regleringen. Jag delar
dock den bedömning som gjorls av kommiltén och flertalet remissinstanser att
del nu bör vara möjligl all komma till rätta med en stor del av problemen genom
åtgärder inom den nuvarande regleringen. I nuvarande system får konsumenterna
vid prisöverläggningarna en förhållandevis stor insyn i förädlingsindustrins
verksamhet genom alt kostnaderna särredovisas och granskas för sig. Som har
påtalats av bl, a. konsumentdelegationen och LO skulle en flyttning av
regleringen kunna leda till ökade kostnader för konsumenterna bl.a. pä grund av
den brislande konkurtensen i första förädlingsledet. Del är dess­ulom tveksamt
om några förenklingar skulle uppnås vid en flyttning av regleringen eflersom
gränsskyddet även i detta alternativ måste avse för­ädlade produkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att komma till rätta med de olägenheler som diskuteras
i samband med nuvarande utformning av regleringen anser jag atl en uppdelning
snarasl möjligl bör ske av redovisningen på reglerad resp. icke reglerad
verksamhel inom företag med inlegrerad produklion i likhet med de rikt­linjer
som gäller i den uppgörelse som har träffals mellan NO och Sveriges
slakteriförbund. Härigenom bör man få en bild av hur koslnaderna fördelar sig
mellan reglerad och icke reglerad verksamhet. Som etl andra sleg bör berörd
förädlingsindustri frivilligt pröva möjligheterna alt dela upp verk­samheten i
frislående juridiska enheler för att eliminera den misstro som rikias mot
förelag med verksamhet såväl inom som utom jordbruksprisreg­leringen. Om en
uppdelning eller särtedovisning inle kommer lill stånd i önskvärd omfallning
och man finner alt verkningarna av sådana uteblivna ålgärder från allmän
synpunkt har skadlig verkan får vid senare tidpunkl övervägas om andra ålgärder
med anledning härav behöver vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är vidare nödvändigt att ålgärder i enlighel med de
överenskom­melser som träffats mellan NO och Slakteriförbundet genomförs
snarast möjligt. Därvid bör bl. a. avseende fästas vid att de fördelningsnormer
och värderingsprinciper som skall användas vid särtedovisningen blir enhetligt
utformade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag nyss har anfört är prisstödet i första hand avsett
för jordbrukar-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;na. Enligt min mening bör det därt&amp;quot;ör vid
prisöverläggningarna i fortsätt­ningen anges vilken höjning av
producentpriserna den föreslagna partipris-höjningen kan vänlas leda lill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén har föreslagit att jordbruksnämnden ges
befogenhet att före­lägga vite för alt komma lill rälla med
konkurrensbegränsningar. För egen del kan jag inte finna att det redovisats etl
tillräckligt underiag för en sådan ordning. Jag kan därför inte biträda
förslaget. Skulle jordbruksnämnden i det fortsatia arbetet finna alt
yllerligare former för ingripande behövs i syslemel, bör nämnden självfallel
anmäla delta lill regeringen, som då kan la upp saken lill förnyad prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De ålgärder som föreslagils bör i försia hand gälla inom
animalieproduk­tionen och avse såväl lantbrukskooperaliva som övriga företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppföljningen av de föreslagna åtgärderna inom
prisregleringen bör åläggas jordbruksnämnden. Jordbruksnämnden har tillsatt en
särskild ex­pertgrupp för atl bereda frågor angående konkurrensbegränsning. Det
åvilar jordbruksnämnden att besluta om de arbetsformer som bäst lämpar sig för
en effektiv uppföljning av de föreslagna ålgärderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kompensalionsmelod&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Miu förslag: Ordningen med obundna överläggningar om
priserna på jordbruksprodukter bör bibehållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remfssinstanserna: Kommitténs förslag har näslan
genomgående till­styrkts. LRF understryker nödvändigheten av att i allt
väsentligt behålla den kompensationsmodell som tillämpats sedan början av
1970-talet I.o.m. år 1983,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Riksdagen fastställde i februari
1984 rikllinjer för överläggningarna om jordbruksprisregleringen för liden
efler den 30 juni 1984, Enligt riksdagsbeslutet skulle en ordning med obundna
överiäggning­ar prövas, såväl i fråga om koslnadskompensation lill jordbrukel
och viss förädlingsindustri som beträffande jordbrukarnas inkomslföljsamhet.
Riksdagen godkände i april 1984 förslag om prisregleringen på jordbruks­produkter
för regleringsåret 1984/85. Förslagen hade på regeringens upp­drag utarbelats
av en särskild kommitté efler överläggningar och i samför­slånd med
Lantbrukarnas förhandlingsdelegation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övergången till ordningen med obundna överläggningar skall
ses som ett led i regeringens strävan all bekämpa inflationsutvecklingen och
minska riskerna för en ur jordbrukels synvinkel ogynnsam kostnadsutveckling på
produktionsmedel. 1 sådana överläggningar kan även andra faklorer än
koslnadsulvecklingen beaktas, l.ex. marknadsförhållandena och förhål-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;landena i jordbrukel och samhällsekonomin i övrigt. Hänsyn
kan också tas lill angelägenhelen av att kunna begränsa jordbrukels starka
beroende av importerade produktionsmedel för alt därigenom minska sårbarheten
vid en avspärrning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag finner atl ordningen med obundna överläggningar har
fungeral väl. De överiäggningar som ägde rum såväl våren som höslen 1984 kunde
också avslutas i samförstånd. Jag förordar således att ordningen med obundna
överläggningar bibehålls. Jag vill i delta sammanhang erinra om all jag i prop.
1983/84:76 om vissa livsmedelspoliliska frågor framhöll, atl del är orimligt
att lolka innebörden av en ordning med obundna överläggningar så, att
jordbrukel därmed inte längre skulle få någon kompensation för ökade kostnader.
Vidare borde del i första hand ankomma på parterna vid prisöveriäggningarna att
i samband härmed överväga på vilket sätl kosl-nadskompensationen skall
beräknas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prisregleringens förhällande tUl nya produkter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Miu förslag: Jordbruksprisregleringen bör ulformas så all
den inle försvårar eller hindrar utvecklingen av nya produkter och alt de
införs på marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag: Överenstämmer med milt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Tillstyrker i huvudsak kommitténs förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Det är ell självklart intresse
för konsumenlerna alt del finns ulrymme för nya produkter och metoder på
livsmedelsområdet. Till följd av den snabba utvecklingen inom biokemin och
livsmedelstekni­ken kan jordbruksråvaror nu användas i fler produkter än
lidigare. Detta släller krav på en anpassning av jordbruksprisregleringen.
Enligt min me­ning bör en positiv inslällning intas till nya produkter och det
bör finnas så få restriktioner som möjligt. Jordbruksprisregleringen bör därför
vara ut­formad så att den inle försvårar eller hindrar utvecklingen av nya pro­dukter
och att de införs på marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Introduktionen av nya produkter kan medföra all
prissättningen inom jordbruksprisregleringen behöver modifieras. Jag delar
kommitténs stånd­punkt att sådana modifieringar av gällande priser och avgifier
bör kunna göras som etl led i prisöverläggningarna på jordbrukels område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommillén har särskilt berört de jordbruksprodukter som
används för tekniska ändamål, dvs. annan användning än som livsmedel eller
foderme­del. Kommiuén anser atl etl utnyttjande av varor/produkter, vilka inord­nats
i jordbruksprisregleringen, för framställning av tekniska varor/pro­dukter
eller annan användning än som livsmedel eller fodermedel bör i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;princip få ske frill eller med andra ord vara fri från
restriktioner. Före­komsten av en jordbruksprisreglering bör inle heller leda
lill att den försvå­rar eller hindrar användning av nämnt slag. Jag finner atl
denna syn på lekniska produkter i samband med jordbruksprisregleringen
överenstäm­mer med den inställning till nya produkter jag lidigare har
redovisat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare framhåller kommittén alt den är införstådd med all
del är angelä­get atl spannmålsregleringens finansiering så långt möjligt inte får
ge nega­liva effekler vad gäller möjligheten att inlroducera nya produkter av
spannmål. Jag delar denna inslällning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.6.2 Stödel lUl jordbrukel i norra Sverige Utgångspunkter
för stödet tiU jordbruket i norra Sverige&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Milt förslag: Jordbruksproduktionen i norra Sverige bör
bibehållas i ungefär nuvarande omfattning. Stödet till jordbrukel i norta
Sverige bör liksom hillills ulgå i form av prisstöd och raiionaliseringsstöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag: Överensslämmer med mill förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser delar
kommitténs förslag att norta Sveriges speciella förhållanden måste beaktas i
jordbrukspolitiken. Jordbrukets omfattning i norta Sverige bör enligt dessa
förbli ungefär oförändrat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Med hänsyn lill jordbrukets stora
betydelse för befolkning, sysselsättning, service, miljö, m.m. i norta Sverige
finns del anledning alt även fortsättningsvis behålla ett regionalpolitiskt
motiverat stöd för näringen i denna del av landel. Detta är betydelsefullt även
från försörjningsberedskapssynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andelen sysselsatta i jordbruket under senare decennier
har minskat kraftigt av skäl som har redovisals i del föregående. Denna
omvandling av samhället har blivit särskilt kännbar i de delar av landet där
jordbruket har stor betydelse för sysselsättningen. I de områden del här är
fråga om har även skogsbruket slor betydelse för sysselsättningen. Skogsbruket
har genomgått en liknande rationaliseringsprocess som jordbruket. Jord- och
skogsbruksdominerade områden utan eller med en begränsad tillgång på andra
arbetstillfällen än i jord- och skogsbruket har därför blivit känsliga för
ålgärder som väsenlligt ändrar förulsäuningarna för de areella näring­arnas och
då främsl jordbrukels utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelsindustrins lokalisering besläms huvudsakligen av
två faklo­rer, nämligen behovel av närhel lill råvaruproduktion resp. till
konsu­menler. Avgörande för vilken faklor som är styrande för livsmedelsindu­strins
lokalisering är i många fall råvarans resp. den färdiga produktens känslighet
och lämplighet för lagring och transport.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andelen sysselsatta i livsmedelsindustrin är lägre i
samtliga län i norta Sverige, undantaget Värmland, än som svarar mot dess andel
av totalbe­folkningen, I Nortbottens och Västerbottens län är andelen särskilt
låg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller sysselsättningen i jordbruket är andelen
något lägre i norra Sverige än i riket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När del gäller ralionaliseringsutvecklingens
regionalpolitiska konse­kvenser kan man notera bl.a. följande. 1 norta Sverige
finns endast 0,5 milj. ha åker, vilkel motsvarar 17%' av landets toiala
åkerareal. Åker­arealen är dessutom koncentrerad till kustbygden och de södra
delarna av området. Dessa speciella förhållanden gör att
rationaliseringsverksamhe­ten måste bedrivas på ett annat sätl än i övriga
delar av landel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av del malerial kommiltén presenterar framgår att i
inlandsområdena, som geografiskt omfaltar ungefär hälften av landet, finns
drygt 2%' av den lotala åkerarealen, 7 % av brukningsenheterna och 3 % av
mjölkkorna. Del framgår också alt såväl åkerarealen och anlalel
brukningsenheter som antalet mjölkkor har minskat snabbare i dessa områden
under 1970-talet än i kustlandet. I kustlandet överensstämmer jordbrukels
utveckling i stort sett med utvecklingen i riket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även om jordbrukel i norra Sveriges inland är av liten
omfattning i förhållande till områdets geografiska storlek kan det ha slor
beiydelse som en bas för betydelsefull kombinationssysselsällning. Inkomster
från jord­bruket kan ge ett väsentligt sysselsättnings- och inkomsttillskolt
som till­sammans med andra förtjänstmöjligheter i området bidrar till
upprätthål­lande av befolkningsunderlag, näringsliv, service m. m. Detta får
även till följd alt vår beredskapssituation förbättras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skillnader i jordbrukets förutsättningar mellan norra
Sverige och övriga delar av landet samt skillnader i norra Sverige mellan
områden med goda resp. svaga förutsättningar för jordbruksproduktionen har
gjort det nöd­vändigt alt utforma stödformer som tar hänsyn till de speciella
förhållan­den som råder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I såväl 1967 och 1977 års jordbrukspoliiiska som 1984 års
livsmedelspoli­tiska beslut har framhållits att samhället är berett alt göra
insatser för att upprätthålla ett jordbruk av betydelse i norra Sverige. I 1984
års livsme­delspoliliska beslut framhålls bl.a. betydelsen av en geografiskt
väl diffe­rentierad jordbruksproduktion och den roll jordbrukel spelar i bygder
där det råder brist på andra arbetstillfällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén redovisar bl. a. effeklerna av det statliga
finansieringsstödet till jordbrukel som regionalpolitiskt instrument. Av denna
studie framgår att de speciella insatser som samhällel gjort i norta Sverige
för atl bygga upp rationella företag har haft en positiv effekt på jordbrukets
utveckling. Utan denna typ av speciella insatser skulle enligt kommiltén
företagsned­läggningen gått betydligt längre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare har slödet hafl en avsevärd effekl på
produklionsbefrämjande åtgärder inom växtodling, skörd och utfodring saml
hjälpt lill att införa nya produktionsmetoder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sludien visar vidare alt förelag som ort stora
investeringar finansiera­de med främmande kapital blir ekonomiskt känsliga vid
vikande konjunk­turer och ökade räntekostnader. Det framhålls alt i en sådan
situation kan speciella selektiva stödåtgärder erfordras, såvida man inte redan
i stödul-formningen garderat sig mol förändringar i konjunkturen. I studien
fram­hålls att olika former av anpassad ränta - t, ex, trappstegslån eller
uppbyg­gande av någon form av inveslerings-(risk)fond - förefaller kunna vara
en utgångspunkt för nya diskussioner om ålgärder från samhällels sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är enligt min mening viktigt att de speciella
förhållanden som råder i norta Sverige särskilt beaktas vid jordbrukspolitikens
utformning. Del finns flera skäl som lalar för en geografiskl väl
differentierad jordbrukspro­duktion av i stort sett nuvarande storlek i norta
Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag anser
det däremot inle möjligt att, som framhållils från regionalt håll, f. n. ha som
mål att yllerligare öka jordbruksproduktionen i norta Sverige. Det är inte
heller möjligl att, med hänsyn lill bl. a. den fortsatta rationalise­ringen som
sker i jordbruket, garantera alt en viss resursmängd bibehålls i jordbruket
inom detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prisstödet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;MIU förslag: Prisstödet bör i huvudsak vara utformat som
f. n. En viss ändring bör ske av prisstödsområdena. Prisstöd bör även utgä för
potatis. En uppräkning av prisstödet bör ske från den Ijuli 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitléns förslag: Livsmedelskommitiéns förslag
belräffande den all­männa utformningen av prisstödet och gränserna för prisstödsområdena
överensslämmer med mill förslag. Detsamma gäller beträffande prisstöd för
potatis. När det gäller justeringen av prisslödel med hänsyn till kost­nadsförändringar
föreslår kommittén att sådana justeringar bör baseras på PM-index.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna delar i allmänhet
kommitténs för­slag belräffande prisstödet. Flera av länsstyrelserna inom
prisstödsområ­det har dock synpunkter på områdesgränserna och storleken av
prisstödet. Konsumentdelegationen framhåller alt finansieringen av del
regionalpoli­tiska stödel inte får ske via livsmedelspriserna, LRF och
Hushållningssäll­skapens förbund betonar utifrån delvis andra utgångspunkter
att finansi­eringen måste ske av budgetmedel, Riksrevisionsverkel anser alt om
slö­det lill jordbruket i norta Sverige skall ses som elt regionalpolitiskt
stöd och om det anses önskvärt atl samordna rationaliseringsslödel med annal
regionalpolitiskt stöd är del viktigt att göra klart vilka eventuella organisa­toriska
förändringar som krävs för all det sektoriella intresset skall kunna
underordnas det regionalpolitiska intresset och slödgivningen verkligen få den
avsedda inriktningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Stödel lill jordbrukel i norta
Sverige har hittills differentierats på olika områden så alt stödet ökar
successivt längre nortut och är högst i nordligaste Sveriges inland. De
geografiska gränserna vid denna differentiering bygger på
produktionskostnadskalkyler för olika om­råden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag finner kommitténs förslag beträffande stödområdesindelningen
väl avvägda. Förslagel innebär i likhet med vad Norrlandskommillén föreslog att
det bör finnas fyra prisstödsområden som är gemensamma för mjölk, kött, fläsk
och modersuggor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prisstödsområde I bör omfatta nuvarande prisstödsomräde I
för mjölk. Prisstödsområde 2 bör omfatta nuvarande prisstödsomräde 2 och 3 för
mjölk. Prisstödsområde 3 och 4 bör omfalla nuvarande prisstödsomräde 4 resp. 5
för mjölk,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norrbottens län har en i förhållande till konsumtionen låg
mjölkproduk­tion. I Västerbottens län har antalet mjölkkor minskat kraftigt
under sena­re år. Prisstödet till mjölk bör därför utgå med ett högre belopp i
den del av prisstödsområde 2 som tillhör Nortbottens län och Västerbottens län
än i övriga delar av prisstödsområde 2. Den del av prisstödsomräde 2 som
tillhör Norrbottens och Västerbottens län benämns 2a och resterande del 2b.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prisstödet till getskötseln bör baseras på de beräkningar
som görs beträf­fande mjölkstödet i prisstödsomräde 2a och 2b. Prisstöd bör
endast utgå lill förelag med minst tio och för högst 50 mjölkproducerande
getter per företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prisstöd bör även lämnas till potatisodlingen och föreslås
ulgå inom två prissiödsområden. Område 1 ulgörs av Nortbottens län och område 2
av Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det bör liksom hillills få ankomma på slatens
jordbruksnämnd att pröva lokala förändringar i områdesindelningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag föreslår atl prisstödet bör utgå med följande belopp
från den 1 juli 1985. Vid beräkningen av öreslalen har jag utgått från kommitténs
förslag med den justering uppåt som kostnadsutvecklingen motiverar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:15.85pt'&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=107 valign=top style='width:79.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2a     2b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.15pt'&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;57,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=107 valign=top style='width:79.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;42,2    39,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;26.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;478&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=107 valign=top style='width:79.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;323&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;198&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=107 valign=top style='width:79.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;745&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=107 valign=top style='width:79.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;495&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;250&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prisstödsområde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Produki&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mjölk öre/kg'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kött öre/kg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fläsk öre/kg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Modersugga kr./sugga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Getter   kr,   per   mjölkprod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;djur&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;250-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Beloppen avser mjölk med 4,0% fetthalt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;#9632; Prisstödsområdet omfattar Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands, Västernorr­lands, Gävleborgs, Kopparbergs och
Värmlands län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prisstödet för potatis bör utgå med 1 735 kr./ha i
Norrbollens län och 990 kr./ha i Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands och
Gävleborgs län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Liksom hittills bör stöd utgå för att underiätta
omhändertagande av värphöns i norta Sverige. 275000 kr. bör få användas åriigen
för della ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medelsbehovet för prisstödet kan med hänsyn till de
justeringar jag nu har redovisat och vid oförändrad produktionsvolym beräknas
bli ca 340 milj.kr. för budgetåret 1985/86. Härutöver tillkommer prisstödet
till ren­näringen med drygt I2milj.kr. Finansieringen av del ökade prisstödet
till norta Sverige bör ske genom en minskning av vissa budgetmedel som
anslagits till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Jag återkom­mer
till delta i min anmälan till proposilion om reglering av priserna på vissa
jordbruksprodukter, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rationaliseringsslödel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Miu förslag: En översyn bör vidtas belräffande
utformningen av finan­sieringsstödet. Del ankommer på regeringen att besluta i
denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag: Slöd till störte invesleringar i
ekonomibyggnader vid utvecklingsbara förelag bör utgå i form av räntebidrag,
investeringsbidrag och Slartbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommillén lar upp frågan om behovel av investeringar i
markanlägg­ningar! norta Sverige. Enligt kommittén bör stöd till varaktiga
inveslering­ar i markanläggningar på beslående åker kunna ulgå ulan prövning av
företagets möjligheter att beslå och utvecklas som en självsländig enhet. Den
enda prövning som behöver ske vad gäller åtgärden och företaget är alt det är
fråga om en varakiig och från allmän synpunkl lämplig åtgärd som uiförs på
bestående åker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén förslär även en samordning av glesbygdsstödet
och rationali­seringsslödel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Flera av remissinslanserna bilräder
kommitléns för­slag. Lanlbruksstyrelsen föreslår att en överarbetning bör ske
av del föreslagna ränteslödet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Investeringarna i jordbruket i
norra Sverige bör i huvudsak utgöras av ersätlningsinvesteringar för alt
bibehålla nuvarande produktionsvolym. Med hänsyn härtill och då investeringarna
i betydande utsträckning förväntas ske successivt finner jag det lämpligt all del
före­slagna ränteslödet ytterligare ulreds. Samspelet mellan de föreslagna rän­tebidragen
och del räniebidrag som ingår i det s.k. etableringsslödel bör också närmare
studeras. Frågan om utformningen av finansieringsstödet till jordbrukel i norta
Sverige bör behandlas i samband med den översyn av &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;5    Riksdagen 1984/85. I satnl. Nr
166&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;de utsatta jordbrukarnas situation som jag föreslår i
annat sammanhang. 1 avvaktan härpå bör nuvarande regler för finansieringsstöd
till företag i norta Sverige kunna bibehållas oförändrade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller frågan om invesleringar i markanläggningar
på bestående åker framgår av vad jag nyss sagt att kommittén föreslagit atl
stöd bör kunna utgå utan prövning av företagets möjligheter all bestå och utvecklas
som en självsländig enhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om invesleringar i för flera fasligheler gemensaml
huvudavlopp i Norrbottens län har tagils upp av lanlbruksstyrelsen i samband
med an­slagsframslällningen för budgetårel 1985/86. Regeringen anvisade för bud­getåren
1982/83 och 1983/84 Smilj.kr. för bidrag lill huvudavlopp. Stödel
administrerades av lantbruksstyrelsen. I kombination med företrädesvis
raiionaliseringsstöd har bidrag kunnat medges med sammanlagt högst 75%.
Raiionaliseringsstöd kan högst ulgå med 40%.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag förordar beträffande de frågor som rör investeringar i
markanlägg­ningar och huvudavlopp atl även dessa tas upp och belyses
ytterligare i anslutning lill den översyn jag lidigare aviserat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller samordningen mellan glesbygdsstödet och
rationalise­ringsslödel är jag f. n. inte beredd att föreslå nägon förändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ålerkommer i det följande till anslagsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.6.3 Ålgärder för produktionsanpassning Allmänna
synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Jordbruksnäringen bör la ett betydande
ansvar i fråga om produktionsvolymens anpassning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs överväganden: Överensstämmer i huvudsak med
mitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Flera av remissinstanserna anser all
ansvarel för pro­duktionsanpassningen bör åvila näringen. Dessa synpunkter
framförs bl. a. av lanlbruksstyrelsen, slatens pris- och kartellnämnd. Svenska
lantarbeta­reförbundei och industriförbundet, Eu ökal genomslag av marknadskraf­terna
förordas av bl. a. konsumentdelegationen, KF och LO. Från LRF: s sida framhålls
all kommitténs förslag kommer att innebära en smärtsam prispress som slår blint
mol olika jordbrukargrupper. Vidare framhålls all jordbrukel måsle ges de
styrmedel som erfordras för att kunna påverka produktionens storlek. Denna
synpunkl framförs också av SPK och Hus­hållningssällskapens förbund. NO anför
alt det är en allvariig brisl all kommiuén inte anvisar medel för all komma
till rätta med överskotten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Den obalans som råder mellan
produktionen och konsumtionen av jordbruksprodukter har sin grund dels i en
vikande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;konsumtion, dels i en ökande produklion. Den anpassning
som måsle ske bör således åstadkommas dels genom atl konsumtionen ökas, dels
genom en begränsning av produktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt kommillén är den rådande obalansen lill inle
obelydlig del orsa­kad av att konsumtionen av flera viktiga jordbruksprodukter
vikit. Både från konsumenlernas och näringens ulgångspunkler måsle del vara
angelä­get att man så långt möjligt inom landet avsätter överskotten av främst
animalieprodukter. Detta bör kunna ske genom t.ex. fortsatt rabattering av
prisel på kött lill bl.a. skolbespisningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I enlighel med vad som angavs i direkliven lill kommiltén
skall näringen själv bära kostnaderna för en produktion utöver den
samhällsekonomiskt motiverade. Därmed understryks del ansvar jordbruksnäringen
måste kän­na för alt anpassa produktionen till de mål som ställs upp för
jordbrukspoli­tiken i vär livsmedelsförsörjning. Eftersom jordbruket är en
reglerad nä-nng, som genom sin producenlkooperaiiva organisalion företräder nä­ringsutövarna
vid bl.a. prisöveriäggningarna med slalen, bör förutsätt­ningar föreligga för
näringen alt ta ett sådant ansvar. Detla förutsätter all marknadsekonomin bör
ges betydande spelrum. Del kan dock i särskilt besväriiga
anpassningssituationer krävas atl samhällel medverkar i särskil­da
produktionsstyrande åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller mjölken bör elt delvis annat synsätt
användas än på övriga jordbruksprodukter. Mjölkproduklionen är från
planeringssynpunkt av långsiktig karaktär. Samhällets insatser i denna produktionsgren
i form av bl.a. investeringsstöd är dessutom betydande. Produktionsgrenen känne­tecknas
vidare av en slark produktivitetsutveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om åtgärder för att anpassa produktionen har till
viss del behand­lals lidigare. I regeringens prop. 1983/84: 182 om reglering av
priserna på jordbruksprodukter anmälde jag atl vissa förändringar skulle ske av
regler­na för avvecklingsersättningen saml att giltighetstiden skulle förlängas
t. o. m. år 1985. Förändringen av reglerna för avvecklingsersättning synes ha
inneburit alt etl ökande antal jordbrukare anslulil sig lill syslemel. Mol
denna bakgrund finner jag det rimligt alt avvecklingsersältningen lills vidare
bibehålls med nuvarande villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När del gäller ell s. k. Ivåprissystem för mjölk anfördes i
propositionen att de tekniska möjligheterna att införa ett sädant system, dock
tidigast fr.o.m. den Ijanuari 1985, borde övervägas av slatens jordbruksnämnd
och näringen. Förslag lill etl sådani syslem har lämnals till regeringen och
bereds f. n. i regeringskansliet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Invesleringsförbudet inom animalieproduktionen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Invesleringsförbudet inom
animalieproduktionen förlängs ell år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag: Något behov av fortsatt
investeringsförbud föreligger inle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Flera av remissinslanserna delar
kommitténs förslag. LRF och Hushållningssällskapens förbund anser atl
invesieringsförbudei bör vara kvar. Lanlbruksstyrelsen delar i och för sig
kommitténs förslag men menar alt del förutsätter att andra åtgärder vidtas.
Flera av lantbruks­nämnderna har förordat etl bibehållande av förbudei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för milt förslag: Jag föreslår all giltighetstiden
för lagen (1983: 147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för
nötkreatur, svin och fjäderfä förlängs ytterligare ell år. Det är inle möjligt
att med någon störte säkerhet ange vilken effekt lagen haft hittills. Man kan
emellerlid konstatera att de redovisade nettoökningarna av antalet djurplatser
har varit relativt begränsade jämfört med de uppgifier som finns om planerade
utbyggnader för år 1983. Genom de möjligheter som finns enligt lagen att lämna
dispens har en viss inveslering kunnal ske även under liden för
investeringsförbudet. Dispenser har lämnals främst på grund av
över-gängsbestämmelser, regionala hänsyn och arbelsmiljö- eller djurskydds­skäl.
Del finns således anledning tro alt invesleringssloppel verkat återhål­lande på
investeringsaktiviteten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En förlängning av invesleringsförbudet bör också ses som
en ytterligare hjälp lill näringen när det gäller produktionsanpassningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 enlighel med vad jag nu förordal har inom
jordbruksdepartementet upprättats etl förslag till lag om dels fortsatt
giltighet av lagen (1983: 147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av
djurslallar för nötkreatur, svin och fjäderfä, dels ändring i samma lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till att föriängningen avser en begränsad lid
och att frågan från lagteknisk synpunkt är av enkel beskaffenhel är lagrådels
hörande enlig min mening inte påkallal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Differentierade avgifier och pristillägg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Milt förslag: De differentierade avgifterna och
pristilläggen inom ägg resp. slaktsvinsproduktionen bör lills vidare inte
tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som tagit upp
frågan har alla utom LRF och Hushållningssällskapens förbund tillstyrkt
kommitténs för­slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Fr. o. m. den 1 januari 1979
infördes en differentie­rad avgift för innehav av värphöns och fr.o.m. den I
januari 1981 ell&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;differentierat särskilt pristillägg för slaktsvin. Syftet
med avgiften resp. tillägget är bl. a. atl begränsa ulbyggnaden av slörte
förelag och ge utrym­me för ökad animalieproduktion vid utvecklingsbara
förelag. Enligt riks­dagsbeslutet år 1977 borde de störte producenterna slå för
en störte del av exportkoslnaden när prislryckande överskoll föreligger inom
fläsk- och äggproduklionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt den ulvärdering som kommillén gjort beträffande
ifrågavarande avgifl resp. pristillägg framgår att del är svårt all med
bestämdhet uttala sig om de haft avsedd effekl. Kommillén håller dock inte för
troligt all dessa avgifter på något avgörande sätt påverkat utbyggnaden av de
störte företa­gen. Vidare kan man konstatera att den avsedda effeklen
neulraliserais genom alt förädlingsföretagen i sin prissätining kompenserat de
störte företagen. Härutöver föreligger en hel del administrativa
komplikalioner. Jag föreslår därför alt differentieringen vad avser avgifterna
och tilläggen las bort fr, o, m. den I januari 1986. Finansieringen av den del
av äggregle­ringen som f.n, sker genom den differentierade produktionsavgiflen
för ägg bör i stället kunna ske genom en icke differentierad avgift av lämplig
storlek.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.6.4 Industri- och handelsleden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom livsmedelskedjan spelar industri- och handelsleden en
viktig och ökande roll såväl sysselsättnings- och värdemässigt som för de
slutliga konsumentpriserna på livsmedel. Detla ulgör enligt min mening ell
slarkl skäl för att i ökad ulslräckning uppmärksamma även induslri- och handels­leden.
Tolall sysselsätts närmare 190000 personer inom dessa led, vilket kan jämföras
med ca 130000 sysselsalla inom primärproduktionen. Antalet sysselsatta har ökat
betydligt alll eftersom ökade arbetsinsatser inom förädlingen och
distribulionen har ersatt en del av de arbetsuppgifter som lidigare utfördes
inom primärproduktionen och hushållen. Denna utveck­ling ålerspeglas också i
andelen av konsumenlernas livsmedelsulgifter. För sådana livsmedel som i
råvaruledel omfatlas av jordbruksprisregleringen är enligt kommitténs
beräkningar industri- och handelsledens andel av konsumenternas
livsmedelsulgifter drygt 40% och är därmed störte än jordbrukets andel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen inom livsmedelsindustrin kännetecknas av en
fortgående koncentration av ägandet. Utvecklingen under 1970-talet innebar
framför allt att de privata företagens andel minskade myckel pålagligl, medan
lantbrukskooperationen ökade sin andel. Mycket betydelsefull var också ökningen
av de statliga företagens andelar. Ökningen för de utlandsägda företagen framsiår
som mindre dramatisk. Förelagsköp efler år 1980 har inneburil en fortsall
ökning för de lantbrukskooperaliva och de utlands­ägda förelagsgrupperna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom en
stor del av livsmedelsindustrin har lantbrukskooperalionen en dominerande
slällning. De kooperativa företagen har ofta verksamhet så-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;6    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr
166&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;väl
innanför som uianför jordbruksprisregleringen. Ägarkoncentrationen gäller inte
endasl de lantbrukskooperaliva företagen. Även på andra områ­den inom
livsmedelssektorn finns förelag med liknande dominans. Del är enligt min mening
angeläget alt del finns en väl fungerande konkurtens inom indusiriledei. Jag
anser därför i likhet med kommittén alt det är viktigt alt
lantbrukskooperalionen inte utnyttjar sin dominerande ställning i vissa
branscher på etl otillbörligt sätt. Detla gäller självfallet även övriga
livsmedelsföretag med en liknande ställning. Enligt konkurtenslagen görs ingen
ålskillnad mellan olika förelagslyper. Jag finner alt lantbrukskoope­ralionen i
likhet med vad som har uttalats i tidigare jordbrukspoliiiska beslut i
konkurtenshänseende skall bedömas enligt samma normer och från samma
utgångspunkter som allmänt gäller enligt konkurrenslagstift­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
intresse är vilken roll de stora multinationella livsmedelsföretagen spelar för
utvecklingen mol en ökad koncentration. Kommittén har vid sin analys funnii alt
dessa spelar en internationellt sell begränsad roll inom det svenska
livsmedelssystemel. Andelen är ca 7 %. Inom vissa enskilda bran­scher och
varuområden är dock deras andelar betydelsefulla. De utlands­ägda företagen är
i stor utsträckning verksamma inom delbranscher som ligger uianför
jordbruksprisregleringen. Att de har en så begränsad bety­delse inom det
jordbruksprisreglerade områdel torde enligt kommitténs mening få tillskrivas
lantbrukskooperationens starka slällning där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
slarka koncentrationen gäller i hög grad också distribution och handel. De tre
stora handelsblocken, ICA, KF och DAGAB har enligt kommitténs redovisning ökat
sin andel av handeln med dagligvaror under de senasle 10 åren från 52% lill
76%. Enligt kommillén påverkar den slarka koncentrationen inom handeln
konkurtensförhållandena. Beslut om sortiments- och marknadsföringsåtgärder
beslutas i hög grad på nivån ovanför de individuella butikerna. Bindningarna är
vanligen ganska slarka mellan butikerna och partihandelsledet och köptroheten
hög. Kommittén anför atl en ökad röriighet i detla avseende borde kunna vara en
möjlighet att förbättra konkurrensen inom handelsledel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
kommiltén har utvecklingen mol ökad koncentration inom han­delsledet påtagligt
förändrat relationerna inom livsmedelskedjan. Industrin möter i dag elt litet
antal väl organiserade motparter i stället för elt slort antal individuella
köpare. Detla leder lill en växelverkan mellan koncentra­tionstendenserna inom
induslrin resp. handeln. En ökad centralisering av inköps- och
marknadsföringsfrågor ger också handeln störte möjligheter atl påverka
utvecklingen inom industrin och kan leda lill alt möjligheterna till en
fungerande konkurtens allvarligt försämras. Marknadsföringen av livsmedlen har
alltmer inriktats på butikernas tillfälliga prisnedsätlningar vilket kan få
belydande konsekvenser för hela livsmedelskedjan. Det finns också risk alt det
blir svårt för mindre, lokalt arbetande producenter att hävda sig i
konkurrensen. Så är t.ex. den koncentration till stora rikstäc-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kände bagerier som ägl rum en följd av de tre stora
handelsblockens krav på rikstäckande leveranser av hela brödsortimentei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del vill jag betona att en väl fungerande
konkurtens måste eftersträvas också inom handelsledet. Det är angelägel all
handeln inte utnyttjar sin starka ställning inom livsmedelskedjan på ett sådant
sätt att konkurtensen försämras. I likhet med kommillén vill jag understryka
atl det är angeläget med en decentralisering av besluten i inköps- och mark­nadsföringsfrågor
inom handeln för att motverka riskerna för en försämrad konkurtens. Handeln bör
också efterslräva atl ge olika producenter likvär­diga möjligheter atl
distribuera varor lill butikerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ägarkoncentrationen och den lekniska utvecklingen har
påverkat ut­vecklingen mol koncentration av tillverkningen lill störte och
färre pro­duktionsenheter. Antalet arbetsställen inom livsmedelsindustrin med
minst fem sysselsatta har sedan år 1965 mer än halverals, från drygl 2000 lill
drygl 900 år 1982. Koncenlralionslendensen har varit kraftigare inom
livsmedelsindustrin än inom tillverkningsindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handeln har genomgått en motsvarande utveckling mot ökad
stordrift när del gäller distributionscentraler och butiker. Antalet
distributionscen­traler inom de tre handelsblocken minskade från ca 200 år 1960
till ca 50 år 1983. Butiksstrukturen har under efterkrigstiden också förändrats
kraftigt i riklning mol ökad stordrift. År 1950 fanns således närmare 30000
butiker inom dagligvaruområdet jämfört med ca 20000 år 1964 och knappt 9000 år
1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ökad storskalighet i produktion och distribution ger
normalt möjlighet till lägre priser men det finns en risk all detta sker på
bekosinad av färskhet och sortiment. De varor som når konsumenterna från slora
anläggningar är genomsnittligt sett mindre färska än varor som produceras i
mindre anlägg­ningar. Jag anser atl del är viktigt från konsumentsynpunkt all
tillverkning och distribution inte centraliseras i sådan utsträckning att
hållbarhetsbe­handling återkommande måsle tillgripas. Del finns också risk för
höjda livsmedelspriser om transport- och förpackningskoslnaderna stiger oro­väckande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För all
konsumenlerna skall få lillgång lill livsmedel till rimliga priser är det
viktigt att tillverkningen och distributionen fungerar effektivt. Kom­mitténs
undersökningar om produktiviieten visar atl inom livsmedelsin­dustrin var
förädlingsvärdet per sysselsatt år 1981 något högre än inom
tillverkningsindustrin. Den årliga ökningen av förädlingsvärdet per arbets­timme
inom livsmedelsindustrin var under perioden 1970—1981 2,9%, vilket dock är
lägre än inom såväl tiilverkningsindustnn som jordbruket. Av sin analys av
livsmedelsindustrin drar kommillén slutsatsen atl den erbjuder ett slort utbud
av produkter med i huvudsak god kvalitet och atl den i stort skulle klara sig
bra vid en internationell jämförelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För handeln har det varit svårl all få fram såväl rättvisande
produktivi-lelsmålt som data. För partihandeln har inte några uppgifter över
produkti-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vitetsutvecklingen redovisats. I fråga om detaljhandeln
har omsättningen per sysselsatt, mätt i oförändrat penningvärde, stigit med ca
1% per år medan omsättningen per m&amp;quot; under samma tid har sjunkit. Det finns
lokalt en inle obelydlig överkapacitet i fråga om buiiksyta. Av inlresse i
detta sammanhang är också handelns marginaler pä dagligvaror, Sammanlagel var
den genomsnittliga marginalen i parti- och detaljhandeln på dagligvaror 30% i
seplember 1983. Kommiltén har inte lämnat någon redovisning av hur
handelsmarginalerna har utvecklats över tiden, men framhåller atl
livsmedelshandelns andel av de lolala livsmedelskostnaderna har tenderat alt
öka. Enligt kommittén behöver det inte innebära att handeln är ineffek­tiv och
att dess kostnader stigit mer än som varit rimligl. Sammanfattnings­vis
konstaterar kommiuén alt handeln i stort sett fungerar väl men att det inte är
rimligt atl uppfatta den som höggradigt effektiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser framhåller att kommittén har gjort
en värdefull karlläggning av induslri- och handelsleden men påpekar samtidigt
att det hade varit värdefullt om dessa led kunde ha behandlats mera ingående.
Jag delar denna bedömning och anser därför all induslri- och handelsleden bör
ägnas ökat intresse med hänsyn lill deras ökande betydelse i livsmedels­kedjan.
Del är därför bl. a. som kommittén har framhållit angeläget att del slalistiska
underlaget förbättras samt att forskning rörande livsmedelsin­dustrins och
handelns förhållanden prioriteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller konsumentekonomiska följder av
koncentration och stor­drift framhåller kommittén att dessa frågor bör kunna
bli föremål för en närmare översyn i samband med en utvärdering av frågan om
livsmedlens kvalitet. En sådan översyn tillstyrks också av remissinstanserna.
Även jag anser alt den angivna översynen bör komma till stånd. Jag härför
avsikt atl föreslå regeringen att frågan studeras närmare i samband med den
samlade ulvärdering av livsmedlens kvalitet som jag senare kommer atl beröra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser framhåller atl förhållandena inom
industri- och handelsleden behöver ulredas ytterligare även i andra avseenden.
Bl.a. TCO, Handelsanställdas förbund och Livsmedelsarbelareförbundet anser all
effekterna för särskilt indusiriledei av den slarka koncentrationen i
handelsledet bör studeras närmare. LO är, med hänsyn till att så många problem
inte är utredda, tveksam till kommitléns slulsals alt-livsmedels­handeln i
stort sett fungerar väl. Flera remissinstanser har också påtalat behovel av en
mera ingående belysning av effektiviteten i industri- och handelsleden. För
egen del bedömer jag att förhållandena inom industri-och handelsleden behöver
belysas ytteriigare. Detta gäller särskilt vilka effekter den slarka
ägarkoncenlrationen har för konkurtensförhållandena inom livsmedelskedjan. Jag
har för avsikl all återkomma lill regeringen med förslag till lämpliga former
för en sådan ulredning. Utredningen bör ske i nära samråd med utvärderingen av
koncentrationens effekler för livsmedlens kvalitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.6.5 Livsmedlens kvalitet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: En samlad utvärdering av frågan om
livsmedlens kvalitet bör genomföras. Det ankommer på regeringen alt beslula i
denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är posiiiva lill
förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Livsmedelspolitiken syftar bl.a.
lill att konsumen­terna skall ha tillgång till livsmedel av god kvalitet.
Kvalitetsfrågorna är naturligtvis särskilt viktiga för konsumenterna. Dessa
frågor är självfallet också viktiga för primärproducenterna och de
efterföljande leden i livsme­delskedjan. Inom ramen för en samlad
livsmedelspolitik utgör frågan om våra livsmedels kvalilet en viktig del. Det
finns därför skäl att för riksda­gens informalion redogöra för frågans
behandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Begreppet kvalitet på livsmedel är inte entydigt. Det
innehåller så vitt skilda aspekler som hygien, sammansättning, näringsinnehåll,
färskhel, smak och utseende. Vad beträffar den hygieniska aspekten konstaterar
kommittén atl livsmedlen i Sverige håller en hög hygienisk slandard. Denna höga
slandard avser såväl frånvaron av främmande ämnen som frånvaron av skadliga
mikroorganismer i livsmedlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ell viktigt medel i strävan mol en förbättrad
livsmedelskvalitet är livs­medelslagens beslämmelser och de föreskrifter som
utfärdas med stöd av denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver de baskrav på livsmedlens kvalitet som ställs inom
livsmedels-lagstiftningens ram finns även inom jordbruksprisregleringen vissa
kvali­tetskrav på jordbruksprodukter m.m. Sålunda finns inom prisregleringen på
mjölk vissa minimikrav belräffande t.ex. mjölkens renhet som skall vara
uppfyllda för all prisstöd skall utgå. Liknande bestämmelser finns rörande
t.ex. spannmål och fisk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det förekommer i debatten etl flertal aktuella
kvalitetsfrågor. Jag anser att det är av intresse att särskilt beröra några av
dem. Diskussionen om användning av kemiska medel vid produktion av livsmedel
tilldrar sig ett stort intresse. Undersökningar har här pekal på konsumenternas
stora oro inför de kemiska medlen. Konsumenternas oro måsle givelvis tas på
allvar och redan av del skälel är återhållsamhet med kemiska medel i
livsmedels-framställningen väl moliverad. En minskad kemikalieanvändning inom
hela kedjan bör också eftersträvas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan aktuell kvalitetsfråga är produktsortimentet. Det
kan härvid konslaleras atl de senasle 10-15 årens utveckling inneburil bl.a.
ett ökal sortiment av mjölkprodukter, vilket ökat konsumenternas
valmöjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtidigt
finns på marknaden t. ex. charkuterivaror där man med använd­ning av enklare
råvaror så långt möjligt söker efterlikna en orginalprodukt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Yllerligare
en aktuell fråga är livsmedlens färskhel. Frågan har aktuali­serats på grund av
den ökade storskaligheten inom livsmedelsindustrin. Storskaligheten i sig har
inneburil alt man kunnat producera varorna lill lägre koslnader än vad som
annars varit fallel. Dislribulionsavslånden har emellertid ökal som en följd av
storskaligheten. Varan är därmed mindre färsk när den når konsumenten och del
har därför blivit nödvändigt med tillsals av konserveringsmedel i t. ex. bröd.
Som kommittén nämner är ett sätl alt öka brödets färskhet givelvis slörte
tillgång till lokala bagerier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
akluella kvalitetsaspekter på kötlområdet rör l.ex. strävandena lill ett ökat
kvalilelsmedvetande inom primärproduktionen l.ex. av slakt­djur. Den främsla
garantin för en fortsatt hög och förbättrad livsmedels-kvalitet är ett gott kvalitetsmedvetande
hos såväl konsumenler som hos dem som är verksamma i livsmedelskedjans olika
led. Denna slrävan mot förbättrad livsmedelskvalitet bör understödjas, något
som ell flertal re­missinstanser starkt understryker behovet av. Trols den
allmänl sett goda situationen i fråga om svenska livsmedels kvalilet finns
givetvis ulrymme för förbättringar inom ålskilliga områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
gemensam salsning för förhöjd svensk hvsmedelskvaliiei finner jag vara
angelägen. Frågan om livsmedlens kvalilet är av allra största betydel­se.
Samtidigt innehåller den åtskilliga aspekter av vilka flera är myckel
komplicerade, vilkel bl. a. kommit fram i den aktuella debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om livsmedelskvalitel är mycket komplex och har också från olika utgångspunkter
varit och är föremål för ett antal utredningar. Kvali­tetsfrågan bör därför i
enlighet med mitt förslag knytas samman i hela dess vidd och göras till föremål
för en samlad utvärdering. Remissinslanserna har också i allmänhel framfört att
kvalitetsfrämjande ålgärder är angelägna och har tillstyrkt förslagel om en
samlad ulvärdering av kvalitetsfrågorna. Jag avser att senare återkomma till
regeringen med förslag om i vilka former en sådan utvärdering lämpligen bör
bedrivas. Som framgått av vad jag hittills framfört har olika företeelser inom
livsmedelskedjans industri-och handelsled stor betydelse för frågor rörande
livsmedels kvalitet. Vid utvärderingens genomförande är det därför väsenlligl
att man noga följer arbetet med översynen av de konsumenlekonomiska följderna
av koncen­tration och stordrift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:43.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:190.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.6.6 Kost och hälsa Kostrekommendaiioner&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: De av kommitténs expertgrupp för kost- och
hälsofrågor förordade kostförändringarna, dvs, främsl minskad konsumlion av
fett och socker och ökad konsumtion av spannmålsprodukter och potatis, bör
beaktas inom den framlida livsmedelspoliliken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag: Överensslämmer med mitt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser släller sig helt
bakom de fram­lagda kostrekommendalionerna. Några vill emellertid göra vissa
nyanse­ringar belräffande socker- och feltkonsumtionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Kostens stora betydelse för
folkhälsan har konsta­lerals i olika sammanhang. 1 en samlad livsmedélspolitik
ingår naturligtvis åtgärder för att förbättra folkhälsan. Kommitténs
redovisning av samban­den mellan våra nuvarande kostvanor och vissa sjukdomar
visar med all tydlighet all förändringar i vår livsmedelskonsumlion är
önskvärda. En felaktig kost och felakiiga dryckesvanor leder lill att
sjukvården belastas i slor utsträckning. Enligt vetenskapens nuvarande
ståndpunkt skulle de rekommendationer om sammansättning av en näringsriktig
kost som kom­mittén lagt fram leda till en avsevärt förbättrad folkhälsa. De
kostrekom­mendationer som kommillén lagl fram överensstämmer i stort med de
rekommendationer som slatens instilut för folkhälsan gav ut år 1963 i samband
med atl kostcirkeln introducerades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén och dess expertgrupp för kost- och hälsofrågor
konstaterar i likhel med flera andra expertgrupper på områdel såväl i Sverige
som i andra industriländer att del väsentligaste felet med vår kost är atl den
innehåller för myckel fett och socker. Rekommendationerna om förändrad kost
innebär att konsumtionen av fett och socker bör minska och konsum­tionen av spannmålsprodukter
och potatis öka. Del är vikligt atl della beaklas inom ramen för
livsmedelspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medel för förändrade kostvanor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Miu förslag: För atl åstadkomma de förändrade kostvanor
som jag tidigare förordat bör i första hand följande medel användas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;informalion och
ulbildning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;produktutveckling
inom livsmedelsindustrin&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;livsmedelslagstiflningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av dessa medel är informalion och ulbildning viktigast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinslanserna: Ällmänt anses utbildning, upplysning
och produktut­veckling vara de bästa vägarna atl påverka konsumtionen. Flera
remissin­slanser kritiserar kommitténs förslag alt slyra konsumtionen med hjälp
av priser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt min mening bör de vikligasle
medlen för att nå dessa önskvärda förändringar av kostvanorna vara informalion
och utbildning. Frågor om kostens betydelse för hälsan bör ha sin naturliga
plats på alla olika nivåer i skolan. Skolmåltidernas slora betydelse när det
gäller att i praktiken ge eleverna sunda matvanor förtjänar att framhållas i
detta sammanhang. Även övriga storhushåll spelar cn viktig roll när det gäller
kostvanor. Man räknar med all storhushållen under 1981 i genom­snitt serverade
4,4 miljoner måltider varje dag, vilket innebar att drygt varannan svensk
dagligen ål ell mål mal utanför hemmet. En viklig förul­sättning för ändring av
otillfredsställande kostvanor är att konsumenterna har tillräckliga kunskaper
på koslområdel och förmåga atl omsätta vetan­det i praktisk handling när det
gäller atl sälta samman sin kost på elt ur näringssynpunkt riktigt sätl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även om informalion och utbildning får anses vara de
viktigaste vägarna fram mol målel ett sunt kosthåll får man naturligtvis även
söka sig fram på andra vägar för all nå del målet. Kommiuén har t.ex. pekal på
produktut­veckling, marknadsföring, prispolilik och livsmedelslagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som kommittén redovisat föreligger vissa svårigheter alt
använda pris­politiken i detla syfte mot bakgrund av alt efterfrågan på många
livsmedel inte är särskilt priskänslig. Vidare omfattas endast vissa livsmedel
av jordbruksprisregleringen, genom vilken man inle kan reglera det slutliga
priset till konsumenl. Enligt kommittén bör strävan emellertid vara att
prispoliliken inle skall molverka önskvärda koslförändringar. Kommiuén anger
prisrelationerna mellan mjölk av olika fetthalt som ett exempel där
prispolitiken kan användas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser har emellertid framfört
betänkligheter inför att aktivt använda prispolitiken som ett slyrmedel för att
ändra kostvanorna. Framför alll har förslagel att fördyra mjölk med högre
felihall avstyrkts och remissinstanserna har framhållit att förslagel är
diskriminerande för barnfamiljer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även jag vill framhålla svårighelerna med priset som
styrmedel för atl uppnå förändrade kostvanor. Man bör emellerlid å andra sidan
vara vak­sam så all prissättningen inom jordbruksprisregleringen inle molverkar
sådana koslförändringar som är önskvärda från folkhälsosynpunkl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom ramen för livsmedelslagstiflningen föreslår kommillén
all etl nytt märkningssyslem som underlättar för konsumenterna att välja
livsmedel med låg halt av fett eller socker prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare pekar man på möjlighelen all i ökad ulslräckning
använda livs-medelsstandards för all uppnå önskvärda kostförändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från remissinstansernas sida har kommitténs förslag om
nytt märk­ningssystem mottagits med slor tveksamhet. Från flera håll har
däremol behovet av någon forrrrav kvalitetsmärkning av livsmedel framförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening finns del skäl alt närmare undersöka i
vilken mån förändrade märkningsregler kan underiätta för konsumenlerna att
välja livsmedel och sätta samman en fullvärdig kost. Jag avser att inom kort
föreslå regeringen atl ge slatens livsmedelsverk i uppdrag atl undersöka
möjligheterna och formerna för ett sådant märkningssystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kosiinformaiion&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: För alt åstadkomma en rationell och effektiv
kostinforma­tion bör de resurser som finns tillgängliga för della ändamål
samordnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med milt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker
förslaget eller läm­nar det ulan erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: 1 fråga om information på
koslområdel konstaterar kommillén all det finns behov av samordning av de
slatliga insaiserna på området. För egen del vill jag framföra alt jag ser det
som myckel väsenl­ligl all konsumenterna ges rimliga förutsättningar att frill
kunna välja livsmedel efler lycke och smak och alt de har tillräckliga
kunskaper för atl sätta samman livsmedlen till en ur näringssynpunkl fullvärdig
kost. För detta krävs det utöver den ulbildning i kostfrågor som bör
tillhandahållas i skolan en tillföriitlig kosiinformaiion. För alt nå ut lill
den enskilde konsu­menten med information i olika kostfrågor krävs en samlad
plan för verk­samhelen liksom troligtvis massiva punktinsatser vid vissa
lillfällen. Med lanke på all drygl varannan svensk dagligen äter ett mål mat
utanför hemmel har nalurliglvis de som ansvarar för måltiderna inom
storhushålls-sektorn etl speciellt ansvar. I del sammanhanget intar mållider
inom barn­omsorgen och i skolan en särslällning eflersom det är viktigt att
goda kostvanor grundläggs redan i barnaåren. Storhushållssektorn är således en
viktig målgrupp för kostinformationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För all åstadkomma en rationell kostinformation krävs en
samordning av de resurser som nu finns lillgängliga för detla ändamål. De olika
leden i livsmedelskedjan bör emellertid också i varierande omfattning ha behov
av och önskemål om att konsumenterna är välinformerade i kostfrågor och vara
beredda att la etl visst ansvar på detta område. Jag avser att tillkalla en
arbeisgrupp med föreirädare för berörda myndigheler med uppdrag att kartlägga
behovet av kosiinformaiion och lämna förslag om samordnings­möjligheter och
ansvarsfördelning, &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;7   
Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 166&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.6.7
Konsumentinflyiande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: En översyn av konsumentdelegationens sammansättning och arbetsformer
bör göras i syfte atl stärka konsumentintresset inom jordbruks- och
fiskprisregleringen. Det ankommer på regeringen att beslula i frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
förslag: Konsumentintresset bör ges etl belydande inflytande inom
prisregleringen och konsumentdelegationens resurser förslärkas med bl.a.
näringsfysiologisk expertis. Delegationens sammansättning i övrigt bör vara
oförändrad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
Förordar en förstärkning av konsumentintresset inom prisregleringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
för mitt förslag: I fråga om konsumentdelegationen vill jag för riksdagens
informalion nämna följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruksnämndens
konsumentdelegation inrättades år 1962 och hade till en början en mer
rådgivande funklion. Sedan 1970-talels början har delegationen i prakliken
varil en med Lantbrukarnas förhandlingsdelega­tion likvärdig överläggande part.
I delegationen ingår företrädare för all­mänintresset och del direkta
konsumentintresset samt företrädare för för-bmkarsidan inom livsmedelssektorn.
Konsumentdelegationens samman­sättning har tagits upp till diskussion vid
åtskilliga liHfällen. Bl.a. har framförts att konsumentintressena antingen
borde renodlas eller förstär­kas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del vill jag framföra alt det finns skäl atl ytteriigare understryka
delegationens roll som företrädare för konsumentintressena.
Konsument-inflytandet i delegationen bör därför stärkas. Jag ålerkommer senare
till regeringen med förslag om hur della bör ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till den slrävan som lidigare redovisals atl genomföra
kostförändringar anser kommittén atl delegationen bör förstärkas med
näringsfysiologisk expertis. Jag delar uppfattningen alt del är av värde atl
delegationen har möjlighel anlila näringsfysiologisk expertis med hänsyn till
den ökade uppmärksamhet som kost- och hälsofrågorna föreslås få. Sådan expertis
finns att tillgå t.ex. vid statens Hvsmedelsverk som vid behov kan bistå
delegationen på della område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om konsumentdelegationens lillgång till resurser finns del anled­ning all
erinra om att delegationen är knuten till jordbruksnämnden och därvid har
möjlighel att vid behov utnyttja nämndens resurser för bl.a. utredningar.
Enligt min mening är det också angelägel med en viss för­slärkning av de
särskilda sekretarialsresurser som delegationen f. n. dispo­nerar. Denna
förslärkning bör åstadkommas inom ramen för de medel som jordbruksnämnden
disponerar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Möjlighet lill konsumentinfiytande i livsmedelskedjans
senare led, dvs, inom industri och handel, är naluriigtvis också av slor vikt.
Atl finna former för ett sådant inflytande är angeläget. Konsumentinflytandet
på dessa områden kan säkerligen förstärkas genom förbältrad konsumentin­formation.
Konsumenlerna bör därigenom få störte möjlighet alt göra avvägningar mellan
pris och kvalitet och i övrigt agera på etl genomtänkt sätt vid val av olika
livsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.6.8 Sårbarhets- och beredskapsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårt lands säkerhets- och försvarspolitik förutsätter en
godtagbar livs­medelsberedskap. Kommittén bedömer all försörjningen med
nödvändiga livsmedel vid en avspärtning torde bli acceplabel under försia - och
iroligen andra - krisåret. En längre avspärtning skulle enligt kommittén
medföra svåra påfrestningar på livsmedelsförsörjningen. Om Sverige blir
indraget i krig måste man enhgt kommittén lila lill all ell långlgående
samarbeie mellan myndigheter, näringsliv och försvarsmakt kan klara de
omedelbara behoven för befolkningens försörjning. Att i delalj planera för hur
man skall handla i en krissituation har inte bedömts som meningsfullt. I ett
sådant läge kommer del att krävas en stor flexibilitet och okonventio­nella
lösningar kommer alt behöva tillgripas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om Sverige blir indraget i krig tillkommer ytterligare
påfrestningar, särskilt inom områden där krigshandlingar förekommer. Beroende
på kri­gets föriopp finns också risker för att vissa delar av landet kan komma
att skäras av från landet i övrigt. Möjlighelerna all regionaU kunna klara
befolkningens försörjning både genom produktion och lagring blir då av
avgörande betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har i det föregående (avsnitt 2.5.3 och 2.5.4)
behandlat Hvsmedels­beredskapens inriktning och utformningen av
produktionsmålen för de viktigaste jordbruksprodukterna. Utöver resurserna i
det fredslida jord­bruket, som är grunden för vår livsmedelsberedskap, behöver
vi redan i fred förbereda de omställningar och andra åtgärder som kan bli
nödvändiga för alt i en kris trygga vår livsmedelsförsörjning. Dessa
förberedelser ulgör en del av vårt ekonomiska försvar. Jag övergår nu lill atl
med utgångs­punkt i kommitténs analys av sårbarheten i vår
livsmedelsförsörjning behandla dessa förberedelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom del ekonomiska försvaret bedrivs arbetet med alt
trygga vår för­sörjningsberedskap i form av s.k. programplanering, som på
myndighets­nivå samordnas av överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Ansvarig myn­dighet
för livsmedelsberedskapen är statens jordbruksnämnd. Jordbruks­nämnden har
samordningsansvaret för livsmedelsprogrammet, i vilkel också lanlbruksstyrelsen
och statens livsmedelsverk dellar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planeringen av försörjningsberedskapen på
livsmedelsområdet måsle bygga på kunskaper om sårbarheten i jordbruket och
övriga led i livsme­delskedjan. Del var bl.a. mot denna bakgrund som
livsmedelskommittén&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fick i uppdrag atl göra en samlad översyn av
livsmedelsförsörjningens sårbarhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för all trygga jordbrukels försörjning med
produktionsmedel I en kris&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna att i en kris upprätthålla en
jordbruksproduktion som är tillräcklig för en godtagbar kriskost beror främsl
av tillgången på handels­gödselkväve, växtskyddsmedel och utsäde samt
proteinfoder. Vid bedöm­ning av behovel av beredskapsåtgärder bör. som
kommittén har föreslagit, kunna förutsättas att en viss krisimport är möjlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försörjningen med kvävegödselmedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitl förslag: Det är angelägel alt få till slånd en ökad
inhemsk produk­tion av ammoniak. Frågan bör särskilt uppmärksammas av försörj­ningsansvariga
myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitléns förslag: Överensslämmer i huvudsak med milt
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Remissinslanserna delar i allmänhel
kommitténs upp­fallning all det är angelägel alt tillräckliga inhemska
produktionsresurser för ammoniak finns inom landel så alt krisbehovel av
handelsgödselkväve kan tryggas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för milt förslag: Av gödselmedlen har kväve
särskilt slor betydelse för skördeutfallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den årliga förbrukningen av handelsgödselkväve i Sverige
beräknas år 1990 uppgå till 270 milj. kg. Genom omställningen av jordbruket och
genom alt skogsgödslingen upphör kan, enligt livsmedelskommiiién, del toiala
behovet i en kris sänkas till 30-40% av del normala. Enligt kommitténs
bedömning är det av avgörande betydelse för livsmedelsförsörjningen vid en
längre kris att den nyss angivna mängden kväve finns lillgänglig för
jordbruket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kvävegödselmedel tillverkas ur ammoniak som i sin lur
framställs av eldningsolja. Landels enda kvarvarande ammoniakfabrik i Köping
kan maximalt producera ammoniak molsvarande ca 15% av den normala för­brukningen
av handelsgödselkväve, dvs. mindre än halva krisbehovet vid en längre
avspärtning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag delar kommitléns uppfattning alt det från
beredskapssynpunkt bästa allernativet är atl en tillräcklig inhemsk produktion
av ammoniak finns redan under normala förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det bör ankomma på försörjningsansvariga myndigheler att
särskilt uppmärksamma möjHgheterna att få till slånd en ökad inhemsk produklion
av ammoniak och föreslå erforderliga ålgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Växtskyddsmedel. utsäde och proieinfodermedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mill förslag: Försörjningen med växtskyddsmedel och
proteinfoderme­del bör i ökad utsträckning tryggas genom inhemsk produktion.
Uppmärksamhet bör även ägnas försörjningen med utsäde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag: Kommitténs förslag i fråga om
växtskyddsmedel och proteinfodermedel överensstämmer i huvudsak med milt
förslag. Kommit­tén har inte lagl fram något förslag när det gäller utsäde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna redovisar i allmänhel
inga invänd­ningar mot kommitléns förslag om hur försörjningen med växtskyddsme­del
hör tryggas. När det gäller proieinfodermedel delar remissinslanserna i
allmänhet kommitténs bedömning atl del är angelägel alt öka de inhemska
produktionsmöjligheterna i en kris. Många understryker att det ännu är för
tidigt all bedöma om s. k. pekiloprolein är ell realistiskt alternativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: En tillräcklig försörjning med
växtskyddsmedel under kris är med nuvarande produktionsmetoder i jordbruket och
träd­gårdsnäringen nödvändig för livsmedelsberedskapen. Ulan växtskyddsme­del
förökas ogräsen och insekisslammarna snabbt. Växtsjukdomarna får slor
spridning. Grödornas ulveckling hämmas med markanta produktions-sänkningar som
följd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den inhemska tillverkningen av växtskyddsmedel för
jordbrukel begrän­sar sig normall till vissa belningsmedel.
Beredskapsåtgärderna på växt-skyddsområdet kan baseras antingen på
beredskapslagring av färdiga pre­parat eller på produklionsförberedelser.
Produklionsalternalivet är som regel förknippat med beredskapslagring av vissa
bassubstanser som inte kan framslällas inom landel men som är nödvändiga all ha
för alt man skall kunna tillverka olika preparat. Med ett mindre undantag har
beredskapsåt­gärderna hillills inriklals på beredskapslagring av färdiga
preparat. Sludier pågår f. n. av möjligheterna atl producera fenoxisyrepreparal
inom landet. Det finns anledning alt studera produktionsmöjligheterna även för
vissa andra preparatlyper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De grödor för vilket ulsädesförsörjningen kan komma alt
inge bekym­mer i en kris är främsl vallväxter, köksväxler, baljväxter och
potatis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Försörjningen
med vallväxtfrö vållar redan i nuläget bekymmer, efter­som tillgången på
vallväxtfrö är starkt årsmånsbetingad och delvis beroen­de av import. I slort
sett allt köksväxtfrö importeras utom frön för bruna bönor och gula ärter. För
baljväxter och potatis planeras en kraftig areal­ökning under en kris samtidigt
som uppförökningskvoten är låg. För köks­växter påbörjas f, n. en
beredskapslagring av fröer för morot, vitkål, kålrot och gul lök. För
vallväxlfrö och utsäde lill baljväxter vidtas f.n. inga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;åtgärder i beredskapssyfte. För potatis måste utsäde i etl
krisläge erhållas ur den löpande produktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enbart det inhemska energifodret kan inte ge en
tillräcklig animaliepro­duktion. Härtill krävs även proteinfoder, framför alll
för alt uppnå en tillräcklig mjölkavkastning. Ungefär 75% av proteinet i
proteinfodermed­len importeras f. n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Minskningen av animalieproduktionen genom omslällning av
jordbruket medför atl behovel av proieinfodermedel minskar under en kris. En
över­gång till foderslaler som så långt möjligt baseras på inhemska fodermedel
minskar dessutom behovel av proteinfodermedel som inte kan odlas inom landel.
Jag har i del föregående (avsnitt 2.5.4) betonat hur angeläget det är all den
inhemska odlingen av proieingrödor ökar. Även om denna ökning kommer lill stånd
behöver särskilda ålgärder vidias för all i en kris trygga försörjningen med
proteinfodermedel. F. n. vidias beredskapsålgärder vad gäller proieinfodermedel
genom beredskapslagring av fiskmjöl och soja­mjöl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommiltén behandlar också möjlighelerna alt i en kris ta
upp inhemsk produktion av s.k. pekiloprolein. Några mera noggranna kalkyler
kring möjligheterna och koslnaderna att i etl krisläge starta produktion av
delta fodermedel har inte gjorts. Del är därför enligt min mening för tidigt
atl bedöma om pekiloprolein kan anses vara etl realistiskt alternativ. Ytterli­gare
studier behövs för alt närmare penetrera dessa möjligheter saml
pekiloproleinels användbarhet. Jag vill emellertid inle heller utesluta andra
alternativ som kan trygga försörjningen med proteinfodermedel i en kris. Det
bör ankomma på myndighelerna inom det ekonomiska försvaret alt arbela vidare
med dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetskraft, maskiner och energi&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Jordbrukels behov av arbetskraft och
traktorer vid krig eller krigsfara tillgodoses liksom hittills genom
blockorganisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närdet gäller maskiner och reservdelar m.m. bedömer jag
atl del vid en långvarig kris bör vara möjligl alt la upp viss produktion inom
landel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag: Överensslämmer i huvudsak med mitt
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Remissinslanserna synes i huvudsak
godta kommitténs bedömningar. ÖEF betonar behovet av arbetskraft och pekar på
vapenfria Ijänstepliktiga som en outnyttjad resurs. Lantbruksstyrelsen har
tagit upp jordbrukets försörjning med arbetskraft och traktorer och anser att
gene­relll uppskov bör övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
för mitt förslag: För atl begränsa verkningarna av inkallelser av lantbrukare
och ultagning av traktorer m.m. lill försvarsmakten och civil­försvaret har en
särskild organisalion, jordbrukets blockorganisation, planlagts.
Blockorganisationen skall kunna träda i verksamhel vid främsl krig eller
krigsfara m. m. 1 organisaiionen ingår jordbruk med mer än 2 ha åker,
trädgårdsförelag med yrkesmässig odling saml förelag med slörre
djurbesättningar. Blockorganisalionen omfaliar f. n. ca 115000 förelag. Jag
delar remissinsiansernas uppfattning atl behovet av arbetskraft i jordbru­ket
för all trygga livsmedelsförsöijningen i en kris bör ges hög prioritet. Frågan
bör tas upp av berörda lolalförsvarsmyndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
jordbruksproduktionen är tillgången på maskiner och reservdelar av myckel slor
betydelse. Del krävs därför atl berörda myndigheler noga följer utvecklingen
och vidtar erforderliga ålgärder för atl i en kris säker­ställa erforderlig
kapacitet inom dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller mera komplicerade jordbruksmaskiner (störte traktorer, skördelröskor
m. m.) måste främsl reparalions- och underhållsresurser för befintlig
maskinpark säkerställas. Att räkna med att i fred vidta ålgärder i syfte att
kunna uppta en inhemsk tillverkning av sådana maskiner är knappast realistiskt.
Med hänsyn till att den svenska bilexporten kan förväntas minska vid en
allvarlig kris bör ledig kapacitet tillsammans med tillgången till hög teknisk
kompetens inom landet göra det möjligl att vid en lång kris uppta produktion av
vissa väsentliga reservdelar och evenluelll också traktorer och andra jordbruksmaskiner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruket svarar för
knappi 10% av den lotala fredstida förbrukningen av dieselolja. Gengastekniken
har hittills inte kunnal anpassas till moderna traktorer - bl.a. reduceras
motoreffekten radikalt. Jordbrukets behov av flylande drivmedel måste därför
prioriteras högl i en kris. Endasl om tillgången på flytande drivmedel blir
myckel knapp bör gengasdrifl för jordbrukels traktorer bli aktuell. Vid en
långvarig kris kan del dock bli nödvändigt alt åtminstone för mindre traktorer
införa gengasdrift. I syfte atl åstadkomma mindre effektförluster vid
gengasdrifl bedrivs utvecklings­arbele av ÖEF i samarbete med bl. a.
bilindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om drivmedel vill
jag efler samråd med chefen för försvarsdepar­tementet och med statsrådet Dahl
underslryka att del är angelägel all jordbrukels behov kan tillgodoses även om
krisen blir långvarig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommillén
lämnar inga förslag belräffande elförsöriningen ulan hänvi-s.ar till
kommissionen om elförsörjningens sårbarhet, som nyligen avgett sina förslag i
betänkandet (SOU 1984:69) Säker elförsörjning. Jag vill i detta sammanhang
erinra om atl statsrådet Dahl i propositionen (1984/85: 120) om riktlinjer för
energipolitiken har förordat en försöksverk­samhet med gemensamma
reservkraftverk inom ramen för jordbrukets blockorganisalion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sårbarheten inom förädlings- och distributionsleden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 fråga om livsmedelsindustrins och -handelns roll vid en
avspärrning anser kommittén att förelagens flexibililel ger en god grund för
atl de snabbt skall kunna anpassa sig till ändrade förhållanden. Med ett
minskal varusortiment — vilkel sannolikt skulle bli följden av en långvarig
kris -beräknas livsmedelsindustrin och handeln kunna bemästra de problem som
krisen för med sig. Ett särskilt problem utgör den tilllagande datorise­ringen
i näringslivet. Behov av att vid en kris ersätta datoriserade ruliner med
manuella sådana kan uppkomma. Livsmedelsindustrin och handeln bedöms dock ha
relativt goda förutsättningar att klara detta. F. n. är också datoriseringen
relativt begränsad vad gäller de egenlliga tillverknings­processerna. 1 de fall
tillverkningen är datorstyrd finns del möjligheter all styra produktionen
manuellt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera remissinslanser, bl.a. ÖB, ÖEF, länsstyrelsen i
Södermanlands län och LRF, har tagit upp koncentrationen i förädlings- och
distributions­leden och de regionala obalanserna och påtalat den ökade
sårbarhet som dessa förhållanden innebär. ÖEF pekar på beroendet av
elektronikkom­ponenter i vissa delar av livsmedelskedjan. KF delar för sin del
kommit­téns bedömning att industrin och handeln har en betydande flexibilitet
och att goda samarbeismöjligheler kan påräknas i en kris.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del vill jag i likhet med kommittén och flera
remissinslanser understryka den sårbarhet som följer av livsmedelsindustrins och
varu-distribulionens slarka geografiska koncentration. Denna fråga bör upp­märksammas
i samhällsplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruksnämnden svarar för planläggningen och övriga
beredskapsför­beredelser rörande förädlings- och distributionsleden.
Verksamheten syf­tar till atl försörjningsvikliga företag skall kunna fortsätta
sin verksamhet i kriser och krig, varvid myndighelerna skall stödja
verksamheten och vid behov reglera produktionen genom att fördela knappa
resurser, ransonera färdiga varor och prioritera olika behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De företag som är viktiga för försörjningen registreras
som s. k. K-före-lag. Myndigheter och företagen själva vidlar åtgärder för att
företagen skall kunna fortsätta sin verksamhet även i krig. Behovel av
arbetskraft säkras så långt som möjligl, företagens fordon fritas från
ultagning och sambandsmedel (t.ex. telefon) prioriteras i televerkets
planering. Behov av bränsle, drivmedel, elkraft, service och reparationer,
transporter m. m. beaklas översiktligt av de ansvariga myndighelerna.
Standardisering och begränsning av sortiment förbereds översiktligt. Denna
verksamhet är enligt min mening av stor betydelse för en tryggad
livsmedelsförsörjning och bör därför fortsätta att bedrivas på i huvudsak samma
sätl som hittills.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang vill jag för riksdagens information
nämna att jag har för avsikt atl föreslå regeringen all ge jordbruksnämnden och
överstyrel­sen för ekonomiskt försvar i uppdrag att fortsätta arbetet med etl
nytl och mera flexibelt ransoneringssyslem för dagligvaror i enlighet med myndig­heternas
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3   Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen dels att anla inom jordbruksdepartementel
upprättat förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:35.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1,         lagom dels forlsall gillighel av lagen (1983:
147) om förbud under&lt;br&gt;
viss lid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och&lt;br&gt;
fjäderfä, dels ändring i samma lag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:35.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;godkänna vad
jag har förordat i fråga om mål för livsmedelspoliti­ken (avsnitt 2.5),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:35.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;godkänna vad
jag har förordat om prisstöd och prisreglering på jordbrukets område (avsnitt
2,6.1),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:35.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;godkänna vad
jag har förordat om stödet till jordbruket i norra Sverige (avsnitt 2.6,2),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:35.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;godkänna vad
jag har förordal om ålgärder för produktionsan­passning (avsnitt 2.6.3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen
tillfälle alt ta del av vad jag i övrigl har anfört om livsmedelspoliliken,
häribiand den inter­nationella bakgrunden, industri- och handelsleden i
livsmedelskedjan, livs­medlens kvalitet, kost och hälsa, konsumentinflyiande
samt sårbarhets-och beredskapsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4    Anslagsfrågor för budgetåret 1985/86&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;NIONDE HUVUDTITELN&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;B.
Jordbrukets rationalisering m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;B 3. Bidrag till Jordbrukets rationalisering, m. m,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1983/84 Utgift&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;34 769733&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1984/85 Anslag&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50000000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985/86 Förslag&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50000000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från anslagel ulbelalas bidrag lill yttre och inre
rationalisering enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd lill
jordbrukels rationalisering (ändrad senasl 1983:209). Därulöver används
anslaget för vissa speciella ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:12.95pt'&gt;
  &lt;td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bidrag
  till jordbruke&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;#9632;Is
  rationalisering&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=175 valign=top style='width:131.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:15.1pt'&gt;
  &lt;td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Budgetår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Ram&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=175 valign=top style='width:131.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Beviljade bidrag m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:34.8pt'&gt;
  &lt;td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:34.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1983/84 1984/85 1985/86 (förslag)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:34.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;50000000 40 000000 40000000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=175 valign=top style='width:131.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:34.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;48626 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lantbruksstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anslaget
bör föras upp med 50 milj. kr. och därav bör få tas i anspråk medel för
speciella ändamål i samma utsträckning som för innevarande budgelår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
beräkningen av medelsbehovel under anslaget har beaktats bl. a. de överskott
som lillförs anslagel i samband med försäljningen av jordfonds-fasligheler och
alt beviljade, ej utbetalda bidragsbelopp per den 30 juni 1984 uppgår lill 67,6
milj.kr. Vidare har beaktats det medelsbehov som erfordras för alt under
budgetåret 1985/86 beslrida slalsbidrag lill ålgärder mol översvämningar i
Emån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bidragsramen
för yttre rationalisering uppgick under budgetåret 1983/84 till 9 milj. kr.
Anspråken under motsvarande tid uppgick dock till närmare 15 milj.kr.
förorsakade av etl antal myckel omfatlande omarronderings-projekt främst i
Kopparbergs län. Nya omartonderingsprojeki förbereds också av lanlmäleriverkel
i samråd med länsmyndigheterna, däribland lantbruksnämnderna och
skogsvårdsslyrelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
atl lanibruksverkel även fortsällningsvis skall kunna medverka i nya
omartonderingsprojeki krävs ökat ramutrymme. Lantbruksstyrelsen fin­ner del
myckel angelägel alt denna verksamhel som främsl resullerar i storieks- och
artonderingsförbällringar i skogsmark kan fortsätta som hit­tills. För bidrag
till yttre rationalisering behövs därför 12 milj.kr. för budgetåret 1985/86.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bidragsramen
för inre rationalisering uppgick till 41 milj.kr. för år 1983/84. Ramen har
oaktat alt den sänkts jämfört med tidigare år likväl täckt behoven beroende på
den kraftiga nedgång i investeringsverksamhe­ten som skett på grund av högt
ränteläge och försämrad lönsamhei. Att den under 1983/84 helt förbrukats beror
främst på den salsning på olika tort-läggningsåtgärder som f. n. sker i
Norrbottens och Västerbollens län. För 1984/85 har ramen sänkts till 31
milj.kr. Detta innebär att bidragsbeviljan-dei måsle skäras ned i samma grad,
dvs. med 25%. Lantbruksslyrelsen anser atl en höjning med 1 milj. kr. bör ske
för budgelåret 1985/86.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Norrbottens
län har behov av en långsiktig finansiering av det statliga stödel till
huvudavlopp. Regeringen har i beslut den 19 augusti 1982 anvisat 5 milj.kr. för
bidrag till huvudavlopp under budgelåren 1982/83 och 1983/84. Kombinerat med
annat stöd, företrädesvis raiionaliseringsstöd, har stöd kunnat lämnas med
högsl 75%. De medel som anvisats får enligt lanlbruksstyrelsen betraktas som
me-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;del för igångsättning av verksamhelen. Del är nu angeläget
atl frågan om finansieringen får en mera långsiktig lösning. Styrelsen föreslår
därför att medlen fr. o. m. budgetåret 1985/86 får las ur anslaget B 3 och att
bidragsni­vän 75% får gälla även i fortsättningen. Lantbruksnämnden i
Nortbottens län uppskattar det totala medelsbehovel för slatligl slöd lill
huvudavlopp för budgetåret 1985/86 till 6milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lantbruksslyrelsen föreslår att ramen för statsbidrag lill
jordbrukets rationalisering under budgetårel 1985/86 faslslälls lill SOmilj.kr.
varav 12 milj. kr. lill yttre och 38 milj. kr. till inre rationalisering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragandens överväganden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning lill vad jag har anfört i det föregående
belräffande en översyn av frågor rörande del regionala rationaliseringsslödel
och investe­ringar i markanläggningar bör rationaliseringsslödel utgå
oförändrat under näsla budgelår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;medge att under
budgelåret 1985/86 slalsbidrag beviljas till jord­brukets rationalisering med sammanlagl
högsl 40000000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lill Bidrag tiU
jordbrukets rationaUsering, m.m. för budgelåret 1985/86 anvisa ett
förslagsanslag av 50000000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;C. Jordbruksprisreglering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;C 6,
Prisstöd till jordbruket i norra Sverige&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1983/84 Ulgift&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;271879057&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1984/85 Anslag&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;330000000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985/86 Förslag        352000000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens jordbruksnämnd disponerar anslaget för pristillägg
enligt förord­ningen (1978:472) om prisstöd till vissa jordbruk (omlryckt
1980:490, ändrad 1982:960, 1984:474) och enligt kungörelsen (1973:508) om
prisstöd lill rennäringen (ändrad senast 1984:475).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens jordbruksnämnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom riksdagens beslut våren 1984 (prop. 1983/84:100 bil.
11, JoU 26, rskr 238) har slödet räknats upp med ca 15%. Del av regeringen
anvisade beloppet för budgetåret 1984/85 uppgår lill 330 milj. kr. Den framlida
ul­formningen av slödet kommer all prövas av riksdagen i samband med 1983 års
livsmedelskommittés förslag. I avvaklan därpå och efter gjorda bedöm­ningar av
produktionsutvecklingen beräknar nämnden medelsbehovet för budgetåret 1985/86
till 330milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragandens överväganden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har i det föregående föreslagit del prisstöd som bör
utgå per den 1 juli 1985. Medelsbehovet på anslaget beräknas därmed uppgå till
352milj.kr. vid antagande om oförändrad produktionsvolym. Jag hemställer alt
regeringen föreslår riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;au lill Prisstöd till jordbrukel i norra Sverige för
budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 352000000kr,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ärendel bör behandlas under innevarande riksmöle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5    Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och beslular atl genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har
anfört för de åtgärder och de ändamål som han har hemställt om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:72.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionen................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;...... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll   ........................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;...... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till Lag om dels fortsatt giltighet av lagen
(1983: 147) om förbud under viss tid mol nybyggnad av djurstallar för
nötkreatur,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;svin och fjäderfä, dels ändring i samma lag   ................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning  ..................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föredraganden ............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1                                                                                  Allmänna
utgångspunkter             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Livsmedelssektorn i samhället   ....................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;...... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samhällsekonomiska utgångspunkter  
........... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behovet av en livsmedelspolitik   ..................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;...... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2                                                                                  Den
internationella bakgrunden                &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning  ......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den globala
livsmedelsförsörjningen   ............. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Väridsmarknaden för jordbruksråvaror
och livsmedel  ,,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utrikeshandel och handelspolitiska
förhållanden       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3                                                                                  Livsmedelskedjan
och dess olika led         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänt om livsmedelskedjan   ......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jordbruket   ............................ '........................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Trädgårdsnäringen    ....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fisket    ............................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Industriledet  ................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handelsledet    ................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konsumentledet    ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Insatsvaruledet   .............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Livsmedelsulgifternas fördelning på
olika led   . &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4                                                                                  Slaten
och livsmedelssektorn        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.4.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den hittillsvarande
jordbrukspolitiken    .......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.4.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övrig livsmedelspolitik    .................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.4.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Annan politik av betydelse för
livsmedelspolitiken    , ,.,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.5                                                                                  Mål
för livsmedelspolitiken             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1984 års riksdagsbeslut .................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övergripande mål   .......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Livsmedelsberedskap och
produktionsmål för jordbruket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;- vissa utgångspunkter   ................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Produktionsmål för jordbruket   ....................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konsumenimål    .............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inkomsimål för jordbruket    ............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Miljö- och resursmål  ........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.6                                                                                   Medel
för livsmedelspolitiken        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.6.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prisstöd och
jordbruksprisreglering   ............... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.6.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stödet lill jordbruket i norra
Sverige   .............. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.6.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för produktionsanpassning................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.6.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Industri- och handelsleden    ........................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.6.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Livsmedlens kvalitet    ..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.6.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kost och hälsa   ............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.6.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konsumentinflytande  ...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.6.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sårbarhels- och beredskapsfrågor   ................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hemslällan   .................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anslagsftågor
för budgetåret 1985/86    ...................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut   .......................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1984:86) Jord­bruks-
och livsmedelspolitik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelskommittén har hafl till uppgift att utforma
förslag till en jordbruks- och livsmedelspolitik. Huvudmålel för en samlad
livsmedels-politik och därmed också för jordbrukspolitiken är enligt gällande
riks­dagsbeslut atl trygga vårl lands livsmedelsförsörjning såväl i fredstid
som under avspärrning och krig. Vidare gäller enligt riksdagsbeslutet som
likställda delmål att konsumenlerna får lillgång lill livsmedel av god kvalité
lill rimliga priser och all jordbrukarna får en med andra jämför­bara grupper
likvärdig standard. 1 kommitléns uppdrag ingår alt belysa och analysera
förhållandena i hela livsmedelskedjan, dvs. alla de led som medverkar i produklion,
förädling och distribution av livsmedel. Della skiljer sig från de uppdrag som
lidigare utredningar haft inom områdel. Dessas arbeie har nämligen främsl
avsett jordbrukets förhål­landen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén har haft att ulreda frågor om bl. a,
produklionsmålTör jordbruket, förhållandena inom livsmedelsindustrin och
-handeln, in­komstmål för jordbruket, konsumentinnytande m. m., livsmedelsför­sörjningens
sårbarhet och jordbruksprisregleringens utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén har haft att med förtur behandla vissa frägor om
bättre balans mellan produklion och konsumlion av jordbruksprodukter saml
kompensationsystem för jordbruket. Beträffande dessa frägor har kom­mittén
avlämnat ell förtursbelänkande, vilket bl. a. utgjort underlag för
statsmakternas överväganden rörande prissättningen på jordbrukspro­dukter för
regleringsåret 1984./85.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammantagna utgör livsmedelskedjans led en belydande del
av det svenska näringslivel. Konsumtionen av livsmedel (exkl. alkoholdrycker
och tobak) uppgår till ca 80 miljarder kronor, dvs. runl 20 %av den lolala
privata konsumtionen av varor och tjänsler. Sysselsättningen inom livs­medelskedjan
omfattar ca 15% av det totala antalet årsarbetsinsalser eller ca 500 000
personer, varav ca 130 000 inom jordbruk, trädgårdsnä­ring och fiske, ca 75 000
inom livsmedelsindustrin och ca 115 000 inom livsmedelshandeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan ca 50 år tillbaka har vi i vårt land en reglering av
priserna på jordbruksprodukter. Denna har kombinerats med andra ålgärder på
jordbruksområdet och därigenom har en jordbrukspolitik formats, vars syfte och
inriktning varierat under åren. Grundläggande faktorer har varit produktionens
omfattning med hänsyn tagen till beredskap och avsättningsmöjligheter inom
landet, prissättningen på jordbrukspro-1    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 166.
Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dukter under hänsynstagande till konsumenternas intresse
av livsmedel av god kvalité lill rimliga priser och inkomstmälsätiningen för
jordbru­karna samt en fortgående rationalisering av jordbruksnäringen, D   I
kap. 2 redovisar kommittén livsmedelssekiorns slällning och utveck­ling i det
svenska samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som är typiskt för utvecklingen i de industrialiserade
länderna är att livsmedelsproduktionen tar i anspråk en allt mindre del av våra
resurser (ör att klara försörjningen med livsmedel. Avtagande köpkraft hos
konsumenlerna som lett lill fallande kon­sumtion av främst animaliska livsmedel
och minskade sysselsätt­ningstillfällen inom andra sektorer i förening med en
ökad livsme­delsproduktion har under de senasle åren lett till
överskottsproblem. Denna obalans utgör i dag etl problem för både jordbruket
och livsmedelsindustrin. Läget bland övriga västeuropeiska industrilän­der är
likartat, olika tendenser kan skönjas i den akluella debatten om livsmedel. Som
exempel på myckel akluella frågor kan nämnas matens kvalité. Elt mycket
diskuterat ämne är livsmedelstillsatsernas nödvändighet och deras effekter. En
annan aktuell kvalitetsfråga är stordriftens för- och nackdelar inom
livsmedelsindustrin. Jordbrukets produk­tionsmetoder är ytterligare en fråga
som är föremål för debatt. Hit hör användningen av handelsgödsel,
bekämpningsmedel, fodertillsatser m. m. Även djuruppfödning i slora enheter har
diskuterats. Mycket av denna utveckling innebär all kostnaderna för att fä fram
våra livsmedel har kunnat begränsas. Denna fördel måste emellerlid vägas mol de
nackdelar för livsmedelkvalilén som kan uppstå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelskedjans olika led har under efterkrigsåren
blivit alllmer beroende av varandra. Jordbrukel behöver en livsmedelsindustri
med sådan kapacitet atl dess produkter kan förädlas och föras vidare lill
konsumenterna. Samtidigt är slörre delen av livsmedelsindustrin be­roende av
ett jordbruk som kontinuerligt kan förse den med behöv­liga råvaror av god
kvalité. Beroendet förslärks av den prisreglering som främsl omfattar
råvaruproduktionen inom jordbruk och fiske. Denna reglering påverkar emellerlid
i hög grad även de efterföljande leden. En annan viktig faklor i sammanhanget
är de ägarsamband som finns mellan olika led. Ett exempel på detla är
lantbrukskoope­rationens starka slällning. Blockbildningen inom
livsmedelshandeln utgör etl annat exempel på sådani samband. n Jordbrukspolitik
har hittills definierats som de slalliga åtgärder som direkl påverkar
jordbrukets förhållanden. Jordbrukspolitiken omfat­tar en pris- och
marknadsreglering av jordbruksprodukter, en av staten stödd
rationaliseringsverksamhet med syfte atl effektivisera produktionen och en
särskild jordlagstiftning. I vidare bemärkelse kan även inräknas forskning,
undervisning och rådgivning på jord­brukets område. Kommittén anger i kap. 3
all med livsmedélspolitik bör i analogi härmed avses de statliga ålgärder som
direkt påverkar hela livsmedelssektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Della innebär alt de statliga åtgärder som vidtas
beträffande jord­bruket och som mer direkt tar sikle på livsmedelskedjans
övriga led.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;t, ex, livsmedelslagstiftning, kommer utt ingå i en
livsmedelspolitik,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D Vad gäller den globala livsmedelsförsörjningen
konstateras (kap. 4/att omkring en halv miljard människor i dag ar allvarligt
undernärda. Det är realistiskt att räkna med en 50-procentig ökning av antalet
svältande människor fram till kommande sekelskifte. Det råder sam­tidigt inte
något tvivel om att världens resurser i sig räcker för att mätta en befolkning
som är avsevärt större än den nuvarande. Indu­striländerna har i regel en väl
fungerande livsmedelsförsörjning, U-ländernas försörjning är mycket ojämnt
fördelad mellan fattiga och rika befolkningsgrupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D Del övervägande intrycket av elt antal studier är att
stigande realpri­ser i världshandeln med jordbruksråvaror och livsmedel är den
mest sannolika utvecklingen på längre sikt. Faktorer finns emellertid ock­så
som talar emot stigande priser. Priserna på spannmål kan komma ätt utvecklas mera
fördelaktigt frän exportörernas synpunkt sell än priserna på animalier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D Stödel till det svenska jordbruket utgörs i dag främst
av ett skydd mot kraftiga störningar frän låga priser pä världsmarknaden. Det
är enligt kommitléns mening nu ej möjligt att ensidigt avveckla stödet utan
allvarliga konsekvenser för näringen och för landets försörjningsbe­redskap.
Kommillén anser emellerlid att Sverige bör verka för att åtgärder i
liberaliserande riktning vidtas, omfattande alla länder men med hänsyn tagen
till det grundläggande målet om försörjningstrygg­het. Även om en sådan
avveckling skulle dröja — vilket förefaller troligt — är det angeläget alt
upprätthålla en import av jordbruksrå­varor och livsmedel för att uppfylla bl.
a. handels-, bistånds- och konsumentpolitiska mäl. Med hänsyn till
livsmedelsberedskapens krav måste emellertid även under överskådlig framtid den
helt över­vägande delen av de livsmedel som konsumeras inom landet komma från
svenskt jordbruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D I kap. 5 lämnar kommittén en utförlig ekonomisk-statistisk
analys av hela livsmedelssektorn. Bl. a. redovisas olika leds andel av konsu­menternas
livsmedelsulgifter, den s. k, maikronans fördelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D Äv den totala livsmedelskonsumtionen 1983 om ca 80
miljarder kro­nor går ca 60% till sådana livsmedel som i råvaruledel omfattas
av jordbruksprisregleringen. Av de sislnämnda livsmedlen utgjorde 1982 i sin
tur jordbruksandelen av konsumenternas matkrona ca 37 %, varav ca 7
&amp;quot;/bgick till jordbrukarnas inkomster. Industri ledet tog 17%, handeln 24%,
importvaror slod för 4% och mervärdeskatten slutligen tog 18% av matkronan vad
gäller jordbruksprisreglerade livsmedel. För övriga livsmedel, som omfaltar ca
40 % av livsmedels-utgifterna, är handelns, indusirins och mervärdeskattens
andelar re­lativt likartade, medan imporiandelen är betydligt slörre och primär­produktionens
andel betydligt mindre än vad som gäller för de jord-brukprisreglerade
livsmedlen. Räknat för samlliga livsmedel lar pri­märprodukiionen 27 % av
matkronan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D   I kap.6 redovis'ds förhållandena inom del svenska
jordbrukel.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D 1 kap. /behandlas frägor om livsmedelskvalité och
konsumentinfiy­tande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D Den främsta garanlin för en fortsatt hög och förbättrad
livsinedelskva-liiéär ett gott kvalitetsmedvetande hos såväl konsumenter som
dem som är verksamma i livsmedelskedjans olika led. Ett omfattande
kvalitetsarbete bedrivs av såväl myndigheterna genom bl, a, livsme­delslagstiftningen
och prisregleringen som företagare och arbetstaga­re inom näringslivet. Denna
slrävan mol förbältrad livsmedelskvalité bör enligt kommitléns uppfattning
starkt understödjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trols det allmänt sett goda lägel i fråga om svenska
livsmedels kvalité finns givelvis ulrymme för förbättringar inom åtskilliga om­råden.
Kommittén vill i sammanhanget peka på de risker för kvali­tetsarbetet som vissa
utslag av marknadsföringen medför saml genom de strukturförändringar som skelt
i livsmedelskedjan mot ökad stor­skalighet. Kommillén vill också understryka
att man så långt möjligt vidtar ålgärder som minskar användningen av kemikalier
i hela livs­medelskedjan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om livsmedlens kvalité bedömer kommittén därför
vara av allra slörsla betydelse. Samtidigt innehåller den åtskilliga aspekter
av vilka flera är myckel komplicerade. Dessutom pågår andra utred­ningar som
berör hela kvalitetsproblemet. Kommittén anser därför atl hela denna fråga nu
bör göras lill föremål för en samlad utvärde­ring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D Kommiltén anser det angeläget au konsumentintresset även
fortsätt­ningsvis ges etl betydande inflytande vid jordbruksprisöverläggning­arna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller konsumentdelegationens sammansättning anser
kommit­&lt;br&gt;
tén att delegationen bör förslärkas med näringsfysiologisk expertis.&lt;br&gt;
Del är vidare angeläget all delegationen ges sådana resurser att den&lt;br&gt;
kan fylla sin roll som en med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation&lt;br&gt;
jämställd part.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D Kommittén har också haft atl pröva om förändringar är
önskvärda i vår livsmedelskonsumtion med hänsyn till folkhälsosynpunkter (kap.
8). Kommitténs medicinska och näringsfysiologiska expertis har lagl fram rekommendationer
som förulsäller förändringar av nuvarande kostvanor, främsl minskningar i
konsumtionen av fett och socker. Konsumtionen av spannmålsprodukter och potatis
bör ökas. Även konsumtionen av alkoholdrycker bör ytterligare begränsas. Rekom­mendationerna
syftar i första hand till att förbättra hälsa och vitalitet under människornas
livslopp. Enligt kommitténs mening bör de av expertisen förordade
kostförändringarna i stort kunna utgöra riktlin­jer i della avseende inom den
framlida livsmedelspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D Kommittén utgår från att livsmedelsindustrin i sin
produkluiveckling beaktar kostrekommendationerna liksom att företagen anpassar
sin marknadsföring, såväl när det gäller reklam som prissättning. Kom­mittén
anser atl livsmedelsverket bör få i uppdrag att undersöka möjligheterna alt
pröva etl nytt märkningssystem för fett- och socker­haller för någon eller
några lämpliga varugrupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D Prispoliliken utgör generellt sett enligt kommitténs
mening ett relativt trubbigt vapen för atl genomföra koslförändringar.
Möjlighelerna att med prisel som medel ändra kosten är dock olika för skilda
livsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prispoliliken bör emellertid när så är möjligt användas i
syfte att ändra konsumtionen enligt de riktlinjer för koslförändringar som
kommittén redovisat. Självklart är också att prispoliliska åtgärder som
motverkar koslförändringar i gynnsam riktning inte bör komma till användning.
Ett område där akliva prispolitiska ålgärder bör kunna komma lill användning är
prisrelationema mellan mjölk av olika fetthalt. Här bör enligt kommitténs
mening vid jordbrukspris­överläggningarna hänsyn tas till de rekommendationer
om minskad fettkonsumtion som kommiltén redovisat,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D Kommittén anser det myckel angeläget all statsmakterna
verkar för atl en samordning sker av berörda myndigheters informationsverk­samhet
inom livsmedelsområdet. Härvid skulle befintliga resurser kunna utnyttjas på
etl betydligt effektivare sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av vad kommittén anfört om behovet av
kostföränd­ringar behövs en samordning av de åtgärder som vidtas i syfte alt
åtstadkomma ändrade kost- och dryckesvanor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Q I kap. /W behandlar kommittén livsmedelsförsörjningens
sårbarhet vid avspärrning och krig. Kommittén har som en utgångspunkt haft den
inriktning av försörjningsberedskapen som fastlades i 1982 års för­svarsbeslut.
Delta innebär bl. a. att samhällets minimibehov av livs­medel skall kunna
tillgodoses med hög säkerhet i kriser och krig. Del önskvärda målet är alt
livsmedelsproduktionen kan ställas om till i huvudsak självförsörjning. Härvid
understryks vikten av en geogra­fiskt väl differentierad produktion. Kommittén
anser det angelägel alt försörjningsberedskapen även i framtiden har della
syfte bl. a. med hänsyn lill trovärdigheten i vår säkerhetspolitik såväl inål
gent­emot den egna befolkningen som utåt genlemol omvärlden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid en längre kris måste omslällningar ske både av vår
konsumlion och produklion av livsmedel. Konsumtionen måsle genom bl. a. ran­soneringar
ställas om mot en kost med mera vegetabilier och mindre animalier. Mjölkkonsumtionen
bör dock behållas ungefär oföränd­rad. Denna s. k. kriskost utgör en från
näringsfysiologisk synpunkl acceptabel miniminivå. Produktionen måste också
ställas om mot en mera resurssnål vegetabilieproduktion. Vissa faktorer är
särskilt be­tydelsefulla för att klara livsmedelsförsörjningen vid en kris.
Delta gäller särskilt tillgången på arbetskraft, handelsgödsel och vissa and­ra
kemikalier, proteinfoder samt reservdelar och utsäde. Tillgången på bl. a,
råvaror för handelsgödsel samt proleinfoder och vissa ma­skiner är i stor
utsträckning irnportberoende. Vid en långvarig kris räknar kommittén med ett
mycket slorl imporlborlfall, vilket innebär alt tillgången på de nämnda
produktionsmedlen kommer alt starkt begränsas med ålföljande minskningar i
jordbruksproduktionen. Genom nämnda omställningar av såväl konsumtion som
produktion beräknas emellertid befolkningens nödvändiga livsmedelsbehov kunna
tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;n Kommiltén vill särskilt framhålla den ulomordenligt
viktiga roll som tillgången till handelsgödselkväve spelar för vår
livsmedelsberedskap. För tillverkningen är ammoniak den mest betydelsefulla
råvaran. Tillverkningen av ammoniak i Sverige täcker f. n. bara ca 15 % av vårl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fredsbehov. Kommittén anser därför att de planer som finns
på atl starta ytterligare ammoniakproduktion inom landet bör understöd­jas.
Dessa planer, bl. a. del s. k. Nynäshamnskombinatet, avser pro­duktion av
ammoniak som en biprodukt. Om en ökad tillverkning av ammoniak kan komma till
slånd, minskar behovet av och koslnader­na för atl beredskapslagra
handelsgödsel. Enligt kommitténs mening bör försörjningsansvariga myndigheter
få i uppdrag alt söka nä en uppgörelse med berörda företag och övriga
intressenter om en ökad fredstida ammoniakproduktion inom landel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D I fråga om livsmedelsindustrins och -handelns roll i en
avspärrning anser kommittén all företagens flexibilitet ger en god grund för
all de snabbt skall kunna anpassa sig till ändrade förhållanden. Som exem­pel
härpå kan nämnas ett slarkt minskat livsmedelssortiment och samtransporter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D Kommitténs genomgång har visat att försörjningen med
nödvändiga livsmedel vid en avspärrning lorde bli acceptabel under första — och
troligen andra — krisåret. En längre avspärrning skulle medföra svåra påfrestningar
på försörjningen. Om Sverige blir indraget i krig mäste man lita lill all elt
långtgående samarbeie mellan myndigheter, näringsliv och försvarsmakt kan klara
de omedelbara behoven för befolkningens försörjning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D I kap. 11 lar kommittén slällning till
jordbruksproduktionens lämpliga omfallning med hänsyn till våra behov såväl i
fredstid som under avspärrning och krig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D Kommittén skall enligt direktiven utgå från att näringen
själv måste bära kostnaderna för en produktion utöver den samhällsekonomiskt
motiverade. Stöd skall ges för den mängd jordbruksprodukter som behövs för vår
fredstida konsumtion, vår livsmedelsberedskap i en­lighel med 1982 års
försvarsbeslut och för de utfästelser Sverige gjort i det internationella
samarbetet mot världssvälten. För överskjutande mängd jordbruksprodukter skall
jordbruket bära kostnaderna. Nä­ringen bör i princip ges slor frihet all
producera den volym som utifrån näringens utgångspunkter framsiår som
fördelaktig, främst då för en lönsam export. Kommittén anser all del liksom
hittills lorde bli nödvändigt att stålen också medverkar i en
marknadsreglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D För kött-, fiäsk-, agg- och broilerproduktionen förordar
kommittén att den volym som bör slödjas genom prisregleringen i slort sett bör
molsvara konsumtionen. Kommittén vill emellertid understryka alt det måste
finnas ulrymme för viss imporl av utbytes- och kompletle­ringskaraklär saml
möjligheter atl utveckla och marknadsföra nya produkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D Mjölkproduktionen bör på sikt, under hänsynstagande till
kravet på en god livsmedelsberedskap, anpassas till en nivå som ungefärligen
motsvarar konsumlionsutrymmet för mjölk och mejeriprodukter i fred samt
självklart till lönsam exporl. Därvid bör dock beaklas behovet av viss import —
främsl ost — samt utrymme för utveckling och marknadsföring av nya produkter.
Kommittén vill i detta sam­manhang understryka angelägenhelen av au
mjölkproduklionen är geografiskt väl differentierad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D Kommitténs analyser visar att den inhemska
proteinfoderproduktio­nen kan förvänlas öka framöver. Utan atl någon särskild
slyrålgärd sätts in beräknas ärtarealen öka. Även oljeväxtodlingen beräknas
framöver ta ytterligare viss åkerareal i anspråk, D Kommittén anser det
lämpligt att frågan om framslällning av socker och andra sölmedel. sprit samt
stärkelse görs lill föremål för en sär­skild ulredning innan slällning mer
långsiktigt las lill omfallningen av sockerbets- och fabrikspolatisodlingen
liksom till frågan om stär-kelseframsläl I ningen, D Enligt kommitléns mening
bör en produklion på överskoilsarealen t. v. liksom hittills utgöras av
spannmål. Detta spannmålsöverskott kan, om animalieproduktionen i enlighel med
kommitténs förslag anpassas, komma alt med nuvarande avkastningsulveckling
ytterli­gare öka. Analysen visar atl vårl behov av åkerareal för vår egen
livsmedelsförsörjning med nuvarande trender i fräga om arealavkast­ning
understiger den nu brukade arealen. Frågan om åkerarealens storlek bör
emellertid inle ses enbari från vår egen försörjning med livsmedel utan rymmer
flera ytterligare aspekter som bör vägas in i bilden såsom alternativa
användningsmöjligheter för åkerarealen, restriktioner i användningen av
handelsgödsel och växtskyddsmedel, åkerarealens betydelse för landskapsbilden,
sysselsättning och regio­nalpolitik m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den samhällsekonomiska koslnaden för den beräknade
överskotts-arealen är relativt begränsad. Samtidigt medför den ökade arealen
icke obetydliga fördelar för samhället i form av etl öppet odlingsland­skap och
förbältrad livsmedelsberedskap saml från sysselsällnings-och regionalpolitisk
synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är vidare svårl all f. n. bedöma den framtida
betydelsen av energiproduktion. Under vissa förutsättningar kan dock produklion
av etanol eller annan energigrödeproduklion på sikl bli ell konkur­renskraftigt
alternativ. Likaså är det svårt att bedöma huruvida ytter­ligare restriktioner
för användning av t. ex. handelsgödsel och växt­skyddsmedel kommer att införas
vilka påverkar behovel av åker. Den närmaste framtiden rymmer ålskilliga
möjligheter för jordbrukel atl utöver nuvarande användning av åkerarealen finna
lönsamma alter­nativ för användning av den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samhällel bör ta ell delansvar för överskoUsarealens
koslnader. Andelen för samhällel bör vara 40%, medan näringen svarar för 60 %,
räknat vid normalskörd. Samhällets kostnader beräknas försia året bli 160
milj.kr. för all därefier minska. En uppskattning av kostnaden beräknas för en
femårsperiod till 600 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det ankommer i första hand på jordbrukel att aktivt arbeta
för au anpassningsåtgärderna på vegetabilieområdet leder fram till att sam­hällets
delansvar i finansieringen av överskottsprodukiionen kan upphöra. En
ulvärdering av anpassningsätgärderna skall ske efler femårsperiodens slut,
varvid en bedömning görs om uppställda an­passningsmål uppnåtts också
beträffande kostnadsansvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En lotalfinansiering av samhällets kostnader skall ske.
Denna bör ske inom jordbrukssektorns ram, t. ex. genom minskade livsmedels-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;subventioner eller prispåslag med avräkning av
mervärdeskatteeffek­terna på prishöjningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller de spannmålskvantiieter som ålgår för att
uppfylla Sve­riges ulfäslelser i del internationella samarbetet mot
världssvälten anger direktiven all de bör ingå i den volym för vilka priserna
fast­ställs inom ramen för jordbruksprisregleringen. Det bör ankomma på
statsmakterna att precisera dessa kvantiteter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Q Del omfallande arbete som under åren lagts ned på au
analysera jordbrukarnas inkomsl- och levnadsstandard och fämföra denna med
andra gruppers redovisas i kap. 12. Den analys av jordbrukarnas inkomster som
lämnats ger inle någon entydig bild av jordbrukarnas inkomster och
levnadsstandard i relation lill andra gruppers. Huru­vida inkomstmålet
uppfyllts eller ej kan heller enligt kommitténs uppfallning aldrig exakl faslslällas.
Del blir här endasl fråga om översiktliga och fortlöpande avstämningar dels
gentemot andra yr­kesgrupper, dels mellan olika jordbrukarkategorier. Dessa
bedöm­ningar kan endasl ske i efterhand när malerial föreligger. De bör då avse
en följd av år som bör ses i ett sammanhang. Jordbrukarnas inkomster påverkas
av exportkoslnaderna för överskotten. Vid in­komsljämförelser måsle hänsyn tas
lill alt jordbrukel skall bära kosl­naderna för en produktion utöver den
samhällsekonomiskt motive­rade. Detta innebär att jordbrukarnas inkomster kan
vara lägre än jämförelsegruppernas på grund av exportkoslnader. Lämplig korri­gering
av exporlkoslnadens inverkan på inkomsten bör därför göras för här akluella
inkomsljämförelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D Det är enligt kommitténs mening angeläget att
ytterligare material kan tas fram som belyser jordbrukarnas inkomsler jämförda
med andra småföretagargruppers. Härvid bör också prövas möjligheterna att
utföra s. k. typgårdsberäkningar (modelljordbruk).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D Kommiltén anser all stödformen lån med uppskjuten ränla
bör av­vecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommiltén vill i detta sammanhang särskilt peka på den
utsatta situation som vissa nyelablerade och högt skuldsatta jordbrukare
he-finner sig i. För atl åstadkomma en nödvändig förbättring för dessa
kategorier jordbrukare bör övervägas om möjlighelerna lill finansiell
rekonstruktion av förelagen kan ökas ytteriigare. Problemen är enligt
kommitténs mening av en sådan omfallning att det därutöver är angeläget att del
snarast görs en särskild översyn atl de utsatta jord­brukarnas situalion.
Översynen bör även omfatta hur man i framli­den med risk för stigande
kapitalkostnader skall få lill stånd en nyetablering utan att den som etablerar
sig har elt mycket slorl egel kapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D Kommittén har, som framgår av kap. 13, funnii att både
livsmedels­industrin och -handeln, trots vissa brister, i stort fungerar bra.
En utgångspunkt för analyserna har varit atl konkurrensen är en förul­sällning
för all dessa led skall fungera effektivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Q Det är enligt kommitténs mening väsentligt all slora
företag inte utnyttjar sin dominerande slällning i vissa branscher till att
påverka konkurrensen inom andra områden på ell otillböriigt sätt. Ägarkon-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ceniralionen har påverkal utvecklingen mot ökad
storskalighet i till­verkningsprocesserna. En nackdel kan därvid vara riskerna
för mins­kad variationsrikedom och i vissa fall minskad färskhet. Om produk­tion
och lagerhållning fjärmas från de konsumentmarknader de skall betjäna kan det
medföra atl transport- och förpackningskosinader stiger oroväckande och att
hållbarhetsbehandling blir elt återkom­mande inslag i hanteringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D Kommittén har också haft till uppgift all belysa de
utlandsägda förelagens roll på livsmedelsomrädel. Kommiltén kan konslalera atl
dessa spelar en internationellt sett begränsad roll inom del svenska
livsmedelssystemel. Inom vissa enskilda branscher och varuområden är dock deras
andelar betydelsefulla. De utlandsägda företagen är i stor ulslräckning
verksamma inom delbranscher som ligger uianför jordbruksprisregleringen, Atl de
har en så begränsad betydelse inom det jordbruksprisreglerade området torde
enligt kommitténs mening få tillskrivas lanlbrukskooperationens starka
ställning där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;a Kommittén har särskilt låtit studera hur
livsmedelshandeln fungerar. Kommittén har därvid funnii att den i stort sett
fungerar väl. Atl på samma självklara sätt som var vanligt på 1960-lalel
uppfatta den svenska dagligvaruhandeln som höggradigt effektiv är dock enligt
kommitténs mening knappast rimligt. En slutsats från den genomför­da analysen
ar att det i fråga om buiiksyta lokalt finns en inte obetydlig överkapacilet.
All konsumentpriserna totalt sell av delta skulle ha påverkats mer än ytterst
marginellt förefaller enligt kom­mitténs analyser dock knappast troligt.
Analysen av handelns förhål­landen har dock försvårats av bristen på
ändamålsenliga data, varför del enligt kommitténs mening är angeläget att det
statistiska under­laget förbättras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;O Kommittén anför i kap. 14 all de speciella förhållanden
som råder i norra 5ven'ge5a&amp;gt;iA;i7f 6or tiea/c/as vid jordbrukspolitikens
utformning. Främst beredskapsskäl men även sysselsättnings- och miljöskäl lalar
enligt kommitléns mening för atl en jordbruksproduktion av i stort sett
nuvarande omfattning bibehålls i norra Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stödet till jordbruket i norra Sverige bör enligt
kommitléns mening liksom hittills ulgå i form av prisstöd och regionalt
rationaliserings-stöd. Prisstöd bör utgå till mjölk, kött, fläsk, modersuggor
och getter samt till potatis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det regionala rationaliseringsslödel bör utformas så atl
likviditeten och den ekonomiska stabiliteten i företagen förbättras framför
alll under de första åren efter en investering har utförts. Stöd bör utgå i
form av räntebidrag, investeringsbidrag och slartbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén föreslår även en samordning av glesbygdsstödet
och rationaliseringsslödel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om kommitténs förslag beträffande Norrlandsstödet skall
kunna genomföras, vilket innebär att jordbruksproduktionen i norra Sveri­ge i
ston måste bibehållas framför allt från regionalpolitisk synpunkl och av
beredskapsskäl, måsle man räkna med ökade medel för detla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Q I kap. 15 redovisas kommitténs olika ågärder för att
anpassa jord­bruksproduktionen lill konsumtionen. När del gäller begränsningar
av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;produktionen är det svårt alt finna åtgärder som samtidigt
har en snabb verkan och dessutom verkar på längre sikt. Kortsiktiga selek­tiva
åtgärder, t. ex, utslaktningspremier, bör användas restriktivt och i princip
endast i kombination med åtgärder som också har en lång­siktigt verkande
effekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande produktionsanpassning för mjölkproduklionen
ställer sig kommittén med hänsyn till dess slora regionala betydelse tveksam
lill generell lönsamhetsförsämring för denna produktionsgren. Frå­gan om ett
Ivåprissystem för mjölk har diskuterats inom kommittén bl. a. som etl medel för
att åstadkomma långsiktig balans. Kommittén erinrar härvid om att riksdagen
våren 1984 bemyndigat regeringen att beslula om etl eventuellt ivåprissystem
för mjölk. Jordbruksnämnden och jordbrukel skall härvid först undersöka de
tekniska möjligheter­na att införa ett sådant system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller övriga produktionsgrenar inom animalieområdet
skall, som framgår av kap. 11, kommittén enligt direkliven ulgå från att
näringen själv mäste bära koslnaderna för en produklion utöver den
samhällsekonomiskt motiverade. Därför bör jordbrukel ges stor fri­het atl
producera den volym som utifrån näringens utgångspunkter framstår som
fördelaklig. Della innebär all marknadsekonomin bör ges betydande spelrum. Det
kan dock uppkomma särskilt besvärliga anpassningssiiuaiioner där samhällels
medverkan i särskilda produk-lionsstyrande åtgärder är påkallad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommillén har funnit all någol behov av fortsatt
investeringsförbud inte föreligger. Invesleringsförbudet bör därför upphöra den
30 juni 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén har utvärderat den styrning av ägg- och
fläskproduktio-nens utbyggnad som sker genom differentierade avgifter och
prislill-lagg. Kommittén ifrågasätter det befogade i au fortsättningsvis
till-lämpa differentieringen. Kommittén föreslår därför att de angivna
differentierade avgifterna och tilläggen las bort så snart som möjligt,
förslagsvis fr.o, m, den 1 januari 1986. Finansiering av den del av
äggregleringen som f. n. sker genom den differentierade produktions­avgiften
för ägg bör i stället kunna ske genom en icke differentierad avgift av lämplig
storlek, D Frågor rörande stödel till jordbrukel och prisregleringens
ulformning behandlas i kap. 16. Kommittén har som framgår av kap, 4 ansett att
de förhållanden som råder på den internationella marknaden innebär alt
jordbruket måsle ges ell särskilt slöd. Detla stöd har hittills utgått i form
av ett prisstöd samt en pris- och marknadsreglering på jord­brukets produkter
(s. k. producenlprislinje eller högprislinje). n Alternativet till ett prisstöd
är att ge jordbrukarna önskvärda inkoms­ter på annat sätt än som nu där slödet
i huvudsak belalas via höjda konsumentpriser. Ett sådani allernativt stöd kan
utgä t. ex. i form av inkomsltillägg eller genom subventionering av
produktionfaktorer­na. En väg som grundligt diskuterats i lidigare
jordbruksuiredningar är att övergå till en s. k. världsmarknadsprislinje
(ibland benämnd lågprislinje eller frihandelslinje) i vilken priserna frilt
anknyts lill den internationella prisnivån. Stödel till jordbrukarna
finansieras då ge-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nom skattemedel eller genom avgifter på konsumtionen.
Slödel kan sedan utbetalas lill jordbrukarna t. ex. i form av areal- eller
pristil­lägg. Även direkta inkomstöverföringar har diskulerats. Frågan om införandel
av en världsmarknadsprislinje har vid samtliga tidigare tillfällen som frågan
prövals av lidigare ulredningar avvisats av ut­redningarna och statsmakterna,
både av statsfinansiella och andra skäl. Kommittén har inte bedömt att
förutsättningarna för införande av en sådan prislinje är större nu än tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D Kommittén anser att en åtskild redovisning för förelag
med verksam­het såväl inom som utom prisregleringen bör genomföras snarast
möjligt, Kommiltén anser det vara rimligt att den berörda förädlings­industrin
frivilligt prövar möjligheterna att dela upp verksamheten i fristående
juridiska enheter. Om uppdelning eller särredovisning inte kommer till slånd i
önskvärd omfattning och man finner att verkning­arna av sådana uteblivna
åtgärder från allmän synpunkt har skadlig verkan får vid senare tidpunkt
övervägas om andra åtgärder med anledning härav behöver vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid prisöverläggningarna bör fortsättningsvis anges hur
den före­slagna parliprishöjningen förvänlas höja producentpriserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del vanligasle medlet som jordbruksnämnden har att tillgå
för atl rälla till uppkommande konkurrensproblem inom prisregleringen är
förhandling med aktuella företag. Detla har hittills i huvudsak fun­geral väl.
Nämnden har också vissa begränsade medel alt ingripa mot konkurrensbegränsningar
som förekommer inom prisregleringen ge­nom alt utnyttja de instrument som finns
inom regleringen. Kommit­tén föreslår atl nämnden ocksä ges möjligheter till
vitesföreläggan­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;n Jordbruksnämnden bör i fortsättningen särskilt följa i
vilken ul­slräckning förelagsuppdelningar kommer till stånd liksom övriga
konkurrensfrågor inom prisregleringens område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Q Jordbruksprisregleringen bör enligt kommittén vara
utformad så att den inle försvårar eller hindrar ulveckling av nya produkter
och deras införande pä marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommiltén anser atl styrning av nya produkter dock bör äga
rum i de fall en okontrollerad utveckling hotar det övergripande livsme­delspoliliska
försörjningsmålet som fastlagts av siaismakterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan hävdas alt prissättningen inom regleringen
bidragit lill en högre prisnivå för vissa produkter medan prisnivån för andra
hållils nere. Kommitléns ståndpunkt är atl sådana modifieringar av priser och
avgifier, vilkel redan nu gäller, bör kunna göras som elt led i prisöverläggningarna
på jordbrukels område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommillén anser att utnyttjande av varor, vilka inordnats
i jord­bruksprisregleringen, för framställning av lekniska produkter eller för
annan användning än som livsmedel eller fodermedel bör få ske fritt eller med
andra ord vara fri från restriktioner,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D Kommittén förordar att ordningen med i princip obundna
överlägg­ningar inom jordbruksprisregleringen bibehålls t. v. för att man bl.
a. skall få större erfarenheler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;D   En
undersökning vid lanlbruksuniversiletet om maskinkapacitel ty-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;der som anges i kap. 17 inte på att jordbruket har en
olämplig maskinkapacitel. Det finns en viss tendens att man vid mindre gårdar
har för hög kapacitet oftare än vad fallet är för de större gårdarna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D Någon ytterligare förbäliring av länegarantivillkoren
eller införande av nya stödformer för att främja samverkan synes inte vara
motiverat. Rådgivning i samverkansfrågor bör emellerlid ges hög prioritet i bl,
a. den verksamhet som lanbruksnämnderna bedriver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D Nu gällande riktlinjer för raiionaliseringspoHliken har
enligt kommit­téns mening i stort sett fungeral väl under den tid de har
tillämpats. Kommittén anser del därför inte motiverat, att med anledning av de
överväganden som kommittén gör beträffande jordbrukspolitiken i övrigt, föreslå
nägon förändring av principerna för rationaliserings-politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En begränsning av inflödet av vissa resurser i jordbrukel
är enligt kommitténs mening nödvändig under de närmaste åren för att åstad­komma
en bättre balans mellan produktion och behov av främst animalieprodukter. Delta
bör komma till uttryck i såväl rådgivningen som tillämpningen av den
markpolitiska lagstiftningen och det stat­liga finansieringsstödet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissammanställning — 1983 års livsmedelskommittés
huvudbetänkande (SOU 1984:86) Jordbruks- och livsme­delspolitik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förteckning
över remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänna
synpunkler&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mål och medel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa speciella synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Internationell bakgrund&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handelspolitik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Exportfrågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bistånd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Konsumentfrågor och livsmedlens kvalitet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Livsmedlens kvalitet - allmänt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kvalitet och pris&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Märkning av livsmedel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konsumentinflytande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Information om prisregleringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Kost- och hälsofrågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kostrekommendationer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulbildning och upplysning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Livsmedelslagstiflning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prispoliliska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samordnad informalion och fortsatt
ulveckling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Livsmedelsberedskapen
- sårbarhets- och omställningsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Produktionsmål
för jordbrukel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jordbruksproduktionens omfallning -
animalier&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vegetabilier och åkermark&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konsekvenser av resursanpassningen samt
överskoUsarealens fi­nansiering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Miljörestriktioner och alternativa
odlingsformers inverkan på be­hovel av produktionsresurser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förutsättningar för produktion av
proteinfoder och energigrödor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inkomstmål för
jordbruket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Induslri- och
handelsleden i livsmedelskedjan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inriklningen av utredningsarbetet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Strukturfrågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Effektivitet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sambanden mellan jordbrukspolitiken
och förhållandena inom in­duslri- och handelsleden saml lanlbrukskooperationens
ställning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konkurtens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prismärkning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behov av förbättrat slatisliskl
material saml fortsatt ulredning och forskning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stödel till
jordbruket i norta Sverige, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ålgärder för
att åsladkomma bäure balans mellan produktion och konsumlion av
jordbruksprodukter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prisstöd och
jordbruksprisreglering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behov av fortsatt prisreglering och
regleringens allmänna utform­ning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Val av prisregleringsled&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Särredovisning av verksamhel inom
resp, utom prisregleringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vitessanklioner vid
konkurrensbegränsningar lill följd av prisreg­leringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jordbruksnämndens
konkurtensberednings uppgifter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nya produkter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kompensationssystemet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prisregleringen för vissa produkter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13       Vissa rationaliseringsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Förteckning över remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgelts av
styrelsen för inlernationell utveckling, kommerskollegium, överbefälhavaren,
översty­relsen för ekonomiskt försvar, socialstyrelsen, generaltullstyrelsen,
kon­junkturinstitutet, näringsfrihetsombudsmannen, statens pris- och kartell­nämnd,
konsumentverket, universitets- och högskoleämbelel, skolöver­styrelsen,
lantbruksslyrelsen, statens livsmedelsverk, statens jordbruks­nämnds
konsumentdelegation, statens naturvårdsverk, statens planverk, statens
industriverk, statens energiverk, slalskonioret, riksrevisionsver­ket,
statistiska centralbyrån, Sveriges lantbruksuniversitet, skogs- och jordbrukets
forskningsråd, länsstyrelserna i Södermanlands, Östergöt­lands, Jönköpings,
Kronobergs, Gotlands, Kristianstads, Malmöhus, Gö­teborgs och Bohus, Älvsborgs,
Skaraborgs, Värmlands, Gävleborgs, Väs-ternortlands, Jämtlands och Nortbottens
län. Centralorganisationen SACO/SR, Familjejordbrukarnas riksförbund,
giesbygdsdelegationen. Handelns samarbelsorgan i jordbruksfrågor,
Handelsanställdas förbund, Hushållningssällskapens förbund, Institutet för
storhushåll, Kooperaliva förbundet. Landsorganisationen i Sverige,
Landstingsförbundet, Lantbru­karnas riksförbund. Svenska
fabriksarbelareförbundel. Svenska lantarbe­tareförbundei. Svenska
livsmedelsarbelareförbundet, Sveriges livsmedels­handlareförbund. Svenska
livsmedelsinslitulel. Svenska sockerfabriks AB, Sveriges betodlares
cenlralförening, Sveriges fiskares riksförbund, Sveriges grossisiförbund,
Sveriges industriförbund, Sveriges livsmedelsin­dustriförbund, Tjänsiemännens cenlralorganisalion
samt Trädgårdsnäring­ens riksförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa remissinslanser har överlämnat av dem inhämtade
yttranden. Skrivelser har dessutom inkommit från ett antal institutioner,
företag och organisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen, slatens jordbruksnämnd, länsstyrelsen i
Blekinge län. Svenska arbetsgivareföreningen och sårbarhetsberedningen har
meddelat att de beslulal avslå från atl avge yllrande. Remissyttranden som
inkom­mit efter remisstidens ulgång har inte kunnat beaklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1 Mål och medel&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2,1.5 Socialstyrelsen:-- Mot denna bakgrund välkomnade
socialsty­&lt;br&gt;
relsen tillsättandet av en livsmedelskommitlé med uppdrag alt ge underiag&lt;br&gt;
för en samlad livsmedelspolitik där hela kedjan skulle beaktas. Särskilt&lt;br&gt;
positivt ansåg styrelsen det vara att de hälsopolitiska aspekterna på livs-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;medelspoliliken
skulle belysas. Socialstyrelsen ansåg det också vara av stort värde alt
konsumenlmålet skulle vara likställt med producentmålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
socialstyrelsens mening har betänkandet Jordbruks- och livsme­délspolitik
knappast blivit det underlag för en samlad livsmedélspolitik som
förutskickades. Socialstyrelsen anser därför atl det finns behov av yllerligare
ulredning, så att samlliga led i livsmedelskedjan blir lillfreds­ställande belysta
och, inle minst, alt konsumentperspektivet i högre grad blir beaktat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1.8------------------------ Näringsfrihetsombudsmannen:
NO har i samband med tidigare ulred­&lt;br&gt;
ningar på detta område framfört principiella uppslag och efterlyst idéer lill&lt;br&gt;
syslem som utan administrativt krångel och snedvridande effekter kan&lt;br&gt;
uppfylla jordbrukspolitikens mål.---- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;NO
anser--- atl del bör övervägas att lillsätia en ny utredning med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppdrag
att förutsättningslöst pröva olika vägar lill avreglering av jordbru­kel så all
man kommer ur den onda cirkeln alt reglering föder reglering allt längre och
längre in i elt krävande regelsyslem. Utredningens uppgifier skulle med
nödvändighet innefatta också överväganden beträffande målen för
livsmedelssektorn. Utredningen borde ges uppdraget all lägga fram alternativa
förslag till olika grader av successiv liberalisering. De i utred­ningen
engagerade personerna borde ha en fristående ställning ulan bind­ningar lill
några intressenter i jordbruk eller förädlingsindustri. Reglerings­myndigheter
och partsintressen skulle dock vara företrädda, de senare evenluelll som
referensgrupp. Del är vidare väsentligt all rimlig tid för utredningens arbete,
remissbehandling och övrig beredning av slutliga förslag inplaneras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1.9--------------------------------- Statens
pris- och kartellnämnd: Den allmänna utgångspunkten för&lt;br&gt;
ulformningen och omfattningen av den framlida jordbrukspolitiken bör,&lt;br&gt;
enlig SPKs mening, vara atl jordbruksområdet avregleras så långt della är&lt;br&gt;
möjligt ulan alt väsenlliga samhällsmål åsidosätts. Den långlgående regle­&lt;br&gt;
ringen och nuvarande ulformning av denna har en mängd nackdelar och&lt;br&gt;
negaliva bieffekter. Regleringen är idag så omfallande all en lolal avregle­&lt;br&gt;
ring i ett slag framsiår som närmast utopisk.         &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
SPKs uppfattning innebär inle LMKs förslag en samlad livsme­délspolitik, bl. a.
saknas explicita målformuleringar för leden i livsmedels­kedjan mellan
jordbrukare och konsumenler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1.10          Konsumentverket:
Tyngdpunkten i utredningen ligger på primärpro­&lt;br&gt;
duktionen inom jordbruket, dvs. del som innefattas av jordbrukspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;---- Bl.a.
saknas hell en hushållsekonomisk ansals som visar hur den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslagna
jordbrukspolitiken återverkar på olika hushållslypers ekonomi.&lt;br&gt;
---- Belänkandet har-- inle givit etl tillfredsställande bedömnings­&lt;br&gt;
underlag för en samlad livsmedelspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1.13&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lantbruksstyrelsen:-- anser del----- angelägel
att samban­den mellan jordbruks- och regionalpolitik vad gäller mål och medel
preci­seras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1.14&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Slatens livsmedelsverk:- Det är
därför etl sleg i rält riktning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;när livsmedelsutredningen (LMK) fått i uppdrag atl sätta in
jordbrukspoli­&lt;br&gt;
tiken i elt vidare sammanhang och se den i ett livsmedelspoliliskt perspek­&lt;br&gt;
tiv som siräcker sig ända fram lill konsumenlerna.       &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1.17&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statens jordbruksnämnds
konsumentdelegation: Produktionen syf­tar till konsumlion - del är en
självklarhel, som man dock ibland lenderar att glömma bort i jordbrukspoliiiska
sammanhang. Det är tillfredsställande att den nu avslutade utredningen haft som
direktiv att sätta in jordbrukspo­litiken i elt vidare, livsmedelspoliliskt
perspektiv och därmed föra in konsumenternas inlressen i centrum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1.18&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statens naturvårdsverk:- finner det
angeläget att ell jord-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;brukspolitiskt beslut även innehåller etl miljömål. Della
bör i princip innehålla:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bevarande av
genetisk variation i odlingslandskapet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hushållning med
resurserna mark, vatien och växtnäring&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;användning av
miljövänliga odlingsmetoder och -tekniker&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bevarande av
värdefulla delar av fauna och flora i odlingslandskapet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-       bevarande av värdefull landskapsbild och
värdefulla natur- och kultur­&lt;br&gt;
miljöer för att bl. a. främja friluftsliv och rekreation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1.23&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statskontoret: Enligt
statskontorets mening har utvecklingen inom del jordbrukspoliiiska området
under den senasle tioårsperioden medfört ökade inslag av offentligrättslig
siyrning och regleringar. Statskontoret anser alt LMKs arbele har förbättrat
förutsättningarna för en mer allsidig offentlig debatt om livsmedelspolitikens
inrikining, även om det hade varit värdefullt om ett mer radikalt
förändringsalternativ till nuvarande regle­ringsekonomi kunnat presenteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1.24&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksrevisionsverket: Enligt RRVs
mening borde LMK- ha&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;försökt att förutsättningslöst analysera existerande
regelsystem för pris­reglering och rationalisering av jordbruket. En sådan
analys kunde sedan ha legat till grund för vidare överväganden om hur
regelsystemen skall kunna förenklas och de offentliga insatserna skall kunna
minskas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1,26 Sveriges lantbruksuniversitet: finner det särskilt
anmärk­&lt;br&gt;
ningsvärt att utredningen inte redovisar en samlad modell över det syslem&lt;br&gt;
man avser att analysera. Av en sådan modell bör framgå systemets del­&lt;br&gt;
komponenter, deras inbördes beroende, avgränsningar mot andra system,&lt;br&gt;
2    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 166. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;systemets mål, dess problem, hur del kan styras och
slulligen hur förslagen från ulredningens alla arbetsgrupper kan inpassas för
alt förbättra syste­mets funklion. Utan ett sådani försök till
systembeskrivning är det inte möjligl att analysera förändringar i
livsmedelssystemel på ett effektivt sätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;eller ge
förslag lill en samlad livsmedélspolitik.            .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;----- mol bakgrund av del dynamiska skede som
livsmedelssektorn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;befinner sig i liksom svårigheterna all överblicka
framlida utveckling, ifrågasätter vi om det nu är möjligt all på grundval av
ulredningens betän­kande ulforma en ralionell och mera beslående livsmedelspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1.33 Länsstyrelsen i Kronobergs län: Med hänvisning lill     väsent­&lt;br&gt;
liga områden som inte alls eller endast knapphändigt blivit belysta anser&lt;br&gt;
länsstyrelsen atl livsmedelskommitiéns utredning inte kan läggas lill grund&lt;br&gt;
för en framtida jordbrukspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1.37&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Kristianstads län:
Trädgårdsnäringen har endasl be­rörts i lilen utsträckning av kommittén. Enligt
länsstyrelsens uppfattning borde näringen getts störte utrymme eflersom delar
av trädgårdsnäringen t. ex. fältmässig köksväxlodling i Kristianstads län ofta
ulgör en inlegrerad del av lantbruksföretagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1.38&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län: En
långsiktig målsättning bör vara all minimera antalet regleringar och
styrinstrument inom livsmedelssektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1.53 Familjejordbrukarnas riksförbund: Faktum är alt del
kvarstår många frågetecken alt räta ul, varför denna utredning inte kan Hgga
till grund för elt politiskl beslut - åtminstone inle i nuvarande form - om
utformningen av jordbrukels struktur och den framtida jordbrukspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1.56 Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor:------- vill fram­&lt;br&gt;
hålla angelägenheten av atl den framlida jordbruks- och livsmedelspoli­&lt;br&gt;
tiken i ökad grad utformas efler marknadsekonomiska värderingar&lt;br&gt;
med konkurtensneulralitel och effektivitet som givna ulgångsförulsäll-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ningar.----- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi vill också understryka det angelägna i atl den
omfattande byråkrati som successivt ulformais inom jordbruksområdet medvetet
och konsek­vent begränsas och all regleringar och styrinstrument av alla de
slag så långt möjligl reduceras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1.63 Landstingsförbundets styrelse:--------- vill       underslryka
vikten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av ell hälsopolitiskt synsätt och anser all hälsopolitiska
aspekter bör ulgöra en grund för bestämningen av livsmedlens kvalitet och
prissättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1.64 Lantbrukarnas riksförbund: LMK har inle inventerat
möjlighelerna och aktivt sökt se på jordbruket som en utvecklingsbar resurs i
samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LMK har enligt LRFs uppfatlning inte tagit fram
beslutsunderlag som&lt;br&gt;
kan läggas lill grund för en samlad livsmedelspolitik.  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;----- det är enligt LRFs uppfatlning motiverat alt som
lidigare ulforma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en sammanhållen politik för den areella produktionen med
inrikining på&lt;br&gt;
rationella familjeföretag inom jord- och skogsbruket. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1.66-------------- Svenska fabriksarbetareförbundet:
Marknadskrafterna måsle därför&lt;br&gt;
i ökande grad ersätta olika slatliga regleringar och liknande för atl uppnå&lt;br&gt;
balans mellan produktion och marknad vad gäller jordbruks- och livsme­&lt;br&gt;
delsprodukler. --- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De särskilda mål som samhällel kan ha liksom de evenluella
stödåtgär­der dessa kan motivera bör därför behandlas inom ramen för
molsvarande mål och stödverksamheter inom andra delar av samhällel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1.67&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska lantarbetareförbundet: För
alt del rådande syslemet inle skall förhindra eller försvåra en sund ulveckling
av jordbruksnäringen, är del angeläget alt förenklingen i regleringsmekanismen
kan genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1.68&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska  
livsmedeisarbetareförbundet:            livsmedelspolitiken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;måste omfatta alla offentliga sly råtgärder som berör
sektorn, inklusive livsmedelssubvenlioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare måsle livsmedelspolitiken vara långsiktig saml
inriklas på atl balansera sekiorn och inte förstärka svängningarna i marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1.70 Svenska livsmedelsinslitulet: Del förefaller som om
livsmedelssek­torn, irols sin sloriek ändå är för snäv. Den hade vunnil på atl
behandlas i ell större agro-aqua-sammanhang. En sådan behandling hade gett
yllerli­gare någon frihetsgrad genom atl livsmedelsproduktionen kunde ingå i en
jämvikt med annan produktion, baserad på samma råvaror eller alternativa
råvaror från areal av samma art,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1,75 Sveriges grossistförbund: Vi har redan i lidigare
sammanhang påpe­&lt;br&gt;
kat att vår jordbrukspolitik i sig inrymmer förhållanden och värderingar,&lt;br&gt;
som egentligen bort beaklas separal och därmed kanske också värderats&lt;br&gt;
annorlunda.---- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;----- snarast bör en förändring i delta hänseende
genomföras sålunda,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att ovan nämnda företeelser blir föremål för separata
värderingar och inle&lt;br&gt;
som nu ofta får en avgörande betydelse för jordbrukspolitiska beslut och&lt;br&gt;
åtgärder - inte alla gånger rationella,  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;----- vi vill peka på det angelägna i att ökade inslag av
marknadsekono-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;miskl tänkande och en successiv avveckling av den nu
synnerligen kompli­cerade regleringsapparaten blir bärande utgångspunkter för
en ny jord-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bruks- och livsmedelspolitik. Såväl vårt effeklivajordbruk
som konsumen­terna skulle vinna på en sådan ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1.76 Sveriges   industriförbund:   Förbundel   anser alt  
följande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;grundläggande krav måsle ställas på jordbruks- och
livsmedelspoliliken: Konkurrensneutralitet bör råda mellan olika förelag och
produkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Produktionen i alla led skall ske så effektivt och till så
låga kostnader&lt;br&gt;
som möjligt.---- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En breddning av jordbrukspolitiken får inte innebära flera
regleringar och styrinstrument och ökad byråkrali. Tvärtom måste strävan vara
atl inskränka regleringsekonomin lill elt minimum och låla marknadsekono­min
fungera i största möjliga utsträckning i avvaktan på atl en fullständig
avreglering skall bli möjlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1.80&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Trädgårdsnäringens riksförbund: En
samlad livsmedélspolitik enligt 1984 års riksdagsbeslut kan       rimligen inle
genomföras utan alt träd­gårdsnäringen innefattas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1.81&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sveriges allmänna hypoleksbank: På
grund av de brisler, som &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;måsle anses vara förknippade med kommitléns förslag,
finner banken del svårt alt ta en definiliv ställning till förslaget. Detla kan
därför inte utan ytterligare och omfatlande omarbetning läggas till grund för
en proposition till riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2 Vissa speciella synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2.11 Universitets- och högskoleämbetet:    vill särskilt
framhålla vik­&lt;br&gt;
len av ökad samordning av forskningen utmed hela kedjan från primärpro­&lt;br&gt;
duktion lill konsumlion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2.21 Statens industriverk: Då många regleringsfrågor i
stor utsträckning direkl berör den privala induslrin bör även denna enligt
industriverkets mening vara representerad i jordbruksnämndens styrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2.58 Hushållningssällskapens förbund: Om man nu
verkligen vill hjälpa konsumenterna till atl få pengar över lill mal av
högvärdig kvalilet, skall vi då här i landel ha en mervärdeskall på
baslivsmedel som vida översiiger vad man har i flertalet jämförbara länder?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2,64 Lantbrukarnas riksförbund:     vill erinra om all
Sverige jämfört&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med andra länder har en mycket hög moms på livsmedel.
Detta skapar en dålig grund för alt uppnå den vällovliga ambitionen all få fram
livsmedel lill &amp;quot;&amp;quot;rimliga priser&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.67&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska lantarbetareförbundei:----------------- efterlyser           elt
genom­arbelal förslag lill forskning som griper genom alla led, från
primärproduk­tion och förädling till distribution och handel för all verkligen
få en reell bedömning av de olika ledens roll fram lill den färdiga produklen
såväl i kvalitelsavseende som beträffande prissättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.68&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska
livsmedelsarbetareförbundet: Ur Livs perspektiv är det na­lurligl att
befinlliga livsmedelssubvenlioner belraktas som ett livsmedels­poliliskt medel
av försia rang, likväl behandlas det ej inom ramen för LMK.        &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ur Svenska Livsmedelsarbelareförbundets perspektiv är det
centralt all forskning kring framlida produktion och konsumtion av mat ökas.
Livs syfte är att uppnå bättre varor i en mer småskalig produklion under former
som bättre tillvaratar och utvecklar livsmedelsarbetarnas yrkeskunskaper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En viklig förutsättning för ökat konsumentinflyiande och
bällre livsme-delskvalité är fristående resurser för forskning och ulveckling
med della som mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelsarbelareförbundet förordar också att ett
särskilt utvecklings­&lt;br&gt;
bolag bildas med representation från samhällel, de anställda och livsme­&lt;br&gt;
delsindustrin. Utvecklingsbolagets inriktning bör vara att underiätta infö­&lt;br&gt;
rande av ny teknik med den inrikning som      angivits kring forskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.76&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sveriges industriförbund: Förbundet
vill ännu en gång uppre­pa det sedan lång tid lillbaka framförda önskemålet atl
den enskilda indu­strin får en egen representant i jordbruksnämndens slyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.77&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sveriges livsmedelsindustriförbund:
SLIM anser alt enskild industri skall vara representerad i Jordbruksnämndens
styrelse, där viktiga och betydelsefulla frågor för livsmedelsindustrins
ekonomi och konkurrensför­hållanden beslutas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2.79 Tjänstemännens centralorganisation: Enligt TCOs
mening bör kon­sumentintresset i jordbruksnämndens styrelse förstärkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Internationell bakgrund&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1 Handelspolitik&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1.2 Kommerskollegium: Svensk jordbrukspolitik bör enligt
kollegiets&lt;br&gt;
uppfatlning så vitt möjligl ulformas i överensslämmelse med den principi­&lt;br&gt;
elll frihandelsvänliga inslällning som generellt hävdas från svensk sida.&lt;br&gt;
Om Sverige internationellt vill verka för en liberalisering synes det också&lt;br&gt;
vara angelägel att man kan visa på svenska liberaliseringsålgärder. Del kan&lt;br&gt;
noteras att del svenska jordbruket - om samma förulsällningar gäller - är&lt;br&gt;
konkurtenskrafligt vid en inlernationell jämförelse, framförallt vad gäller&lt;br&gt;
brödsäd. --- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LMK föreslår------ att möjligheterna till reglering av
importen av kött&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;av åsna,
buffel och get prövas. Kollegiet har inget atl invända mot&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att en
sådan prövning företas. Härvid får en utvärdering av importulveck-&lt;br&gt;
ling och konkurtensförhållanden utvisa om behov föreligger av eventuella&lt;br&gt;
ålgärder och om den handelspolitiska koslnaden för en evenluell sådan&lt;br&gt;
åigärd - bl.a. i form av kompensalionserbjudanden som i första hand&lt;br&gt;
lorde få sökas inom jordbrukssektorn - är motiverad med hänsyn lill&lt;br&gt;
marknadssituationen.-- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det bedöms som angeläget alt begränsa användningen av
fiskmjöl kunde man bl.a. med hänsyn till EFTA-åtagandena överväga att söka
begränsa användningen genom ålgärder som inie enbart riklar sig mol importen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1.8 Näringsfrihetsombudsmannen:   kan tillstyrka all
Sverige bör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verka för
ålgärder i liberaliserande riktning. NO kan också - liksom i sitt tidigare
yttrande - instämma i uppfattningen att det är angelägel atl upprätthålla en
import av jordbruksråvaror och livsmedel för att uppfylla bl.a. handels-,
bistånds- och konsumenlpoliliska mål. Däremol kan NO inle anslula sig till LMKs
mening när man ulan närmare motivering anser att möjligheten att reglera
importen av vissa produkter som nu saknar gränsskydd (fiskmjöl, kött av åsna,
buffel och get) bör prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1.14 Statens livsmedelsverk: kommillén noterar att
Sverige hell&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;saknar gränsskydd för bl.a. kött av åsna, buffel och get.
Det nuvarande systemel medför problem ur redlighelssynpunkl. Livsmedelsverket
till­styrker därför att möjligheterna till en reglering av denna import under­söks.
Della bör genomföras snabbi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1.58 Hushållningssällskapens förbund: Enligt kommitléns
mening är en ensidig avveckling av skyddet för det svenska jordbruket inte
möjlig utan allvarliga konsekvenser för näringen och landels
försörjningsberedskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förbundet
delar självfallet denna uppfattning, särskilt som detta skydd ofla är
väsentligt sämre utvecklat här i landet än i många andra jämförbara
industriländer. Över huvud tagel måsle man ifrågasätta, varför man inle också i
Sverige kan slå vakt om en inhemsk jordbruksproduktion på det betydligt mer
betryggande sätl som i exempelvis övriga nordiska länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1.61&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kooperativa förbundet:-- tillstyrker
atl Sverige även interna­tionellt försöker arbeta i liberaliserande riktning
också inom jordbruks-och livsmedelsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1.62&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landsorganisationen i Sverige: Lö
instämmer i LMKs re­kommendation alt Sverige i möjligaste mån liksom hillills
internationellt försöker atl arbela i liberaliserande riklning även inom
jordbruks- och livsmedelsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1.64 Lantbrukarnas riksförbund: LMK anser alt Sverige
bör ver­&lt;br&gt;
ka för att åtgärder i liberaliserande riktning vidias som omfattar alla länder,&lt;br&gt;
dock med hänsyn tagen till de grundläggande målen om försörjningstrygg­&lt;br&gt;
hel. Samtidigt uttrycker LMK att inget talar för att en sådan avveckling&lt;br&gt;
skulle komma till stånd under överskådlig lid. LRF inslämmer i detta och&lt;br&gt;
vill också betona att förhållandena på den internationella marknaden inte&lt;br&gt;
kan få bli avgörande för den inhemska jordbruksproduktionens omfattning&lt;br&gt;
och inriktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3,1,66 Svenska fabriksarbetareförbundet: Rent principiellt
borde även fiskmjölsfoder inrymmas i del regleringssystem som finns för
livsmedels­försörjningen. Enligt förbundels uppfattning bör det allvarligt
prövas att åsladkomma delta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1.76 Sveriges induslriförbund:------- instämmer
helhjärtat i kommitténs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;åsikt alt Sverige bör verka för atl ålgärder i
liberaliserande riklning vad gäller handeln med livsmedel vidtas, omfattande
alla länder och med hänsyn lagen lill del grundläggande målel om
försöijningslrygghel. Härige­nom skulle ulöver gränsskyddel även övriga
nalionella regleringar kunna minskas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1.80  Trädgårdsnäringens riksförbund: Belräffande de
handelspolitiska&lt;br&gt;
bindningarna enligt bl.a. GATT-avialet, har Sverige gjort betydligt fler&lt;br&gt;
åtaganden än våra grannländer. Norge och Finland har kvantitativa im­&lt;br&gt;
portbegränsningar. EG har för flera produkter högre lullar än Sverige.&lt;br&gt;
Dessulom tillämpar man exportsubvenlioner på en så viktig produki som&lt;br&gt;
tomater.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tyvärr är alltså inle nuvarande GATT-överenskommelser
ömsesidiga och därför kan inte ett fritt varuutbyte ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1.81---------------------------------------- Sveriges
allmänna hypoleksbank:      delar kommitténs uppfall­&lt;br&gt;
ning, all Sverige bör verka för att åtgärder vidias i liberaliserande riklning
i&lt;br&gt;
alla länder och med hänsyn tagen till del grundläggande målet om försörj­&lt;br&gt;
ningstrygghel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2 Exportfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2.37 Länsstyrelsen i Kristianstads län:         vill
kraftigt underslryka atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;exportmöjligheierna las tillvara både för all öka
livsmedelsindustrins ex­pansionsmöjligheter och för atl öka jordbrukels
avsätining lill livsmedels­industrin samt alt högförädling och export
stimuleras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2.62 Landsorganisationen i Sverige: I likhel med
kommittén vill också LO understryka vikten av att alla möjligheter tillvaratas
för all främja en på sikt lönsam export av jordbruksråvaror och all ålgärder
härför övervägs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2.64 Lantbrukarnas riksförbund: enligt LRFs mening har
export­&lt;br&gt;
frågorna inte fåtl den allsidiga och förutsättningslösa behandling, som de&lt;br&gt;
förtjänar. Livsmedelsexportens betydelse och möjligheterna att förbällra&lt;br&gt;
dess villkor är en viklig byggslen i en jordbruks- och livsmedelspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt LRFs uppfallning måste del svenska jordbrukets helt
domineran­&lt;br&gt;
de uppgift även framöver vara att förse den inhemska marknaden med de&lt;br&gt;
livsmedel som efterfrågas. Detta kan synas självklart, men efterden senas­&lt;br&gt;
le lidens diskussioner om frihandelsjordbruk, jämförelser med Danmark&lt;br&gt;
m.m,, så måsle noleras all livsmedelssektorn inte kan specialiseras och&lt;br&gt;
ingå i del internationella varuutbytet på del säll som vårt övriga näringshv&lt;br&gt;
har gjort.----- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detla utesluter inle alt det samtidigt förekommer en
ganska omfallande&lt;br&gt;
export av jordbruksråvaror och livsmedel. Enligt LRF är en sådan angelä­&lt;br&gt;
gen, men del gäller alt ha proportionerna klara för sig.          &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LRF ser huvuddelen av jordbruksöverskolten och därmed
också huvud­&lt;br&gt;
delen av vår livsmedelsexport som en följd av vår jordbrukspolitik, särskilt&lt;br&gt;
då försötjningskravet. Exporten ger samiidigi samhällel en rad fördelar.&lt;br&gt;
Enligt LRFs uppfallning motiverar detta statens medverkan. Omfattning­&lt;br&gt;
en och finansieringen härav bör prövas i särskild ordning. Med hänsyn till&lt;br&gt;
alt överskotts- och exportproduklionen moliveras med bl.a. beredskaps­&lt;br&gt;
skäl, regionalpolitik och sysselsättning, synes det rimligt atl vissa delar las&lt;br&gt;
över budgeten och inle över livsmedelspriserna.        &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelsexporten har ofla kommil i skymundan i de
handelspolitiska sammanhangen och i några fall t.o.m. hamnat i strykklass. Ett
fastare agerande till förmån för livsmedelsexporten är nödvändigl framöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2.68 Svenska livsmedelsarbetareförbundet: Exporten har
på vissa håll i&lt;br&gt;
den livsmedelspolitiska debatten setts som lösningen på överskoltsproble-&lt;br&gt;
men. Delta är en orealistisk syn som måsle tillbakavisas. Däremot kan&lt;br&gt;
ökad export ha stor betydelse för utvecklingen av många livsmedelsindu-&lt;br&gt;
slriföretag med inriktning på högförädlade produkter.           &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De flesta svenska livsmedelsföretagen är för små för att
etablera sig&lt;br&gt;
själva på mer än någon enstaka utländsk marknad.  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En väg atl lösa problemet är all ell gemensaml exportbolag
bildas. Delta skulle då vara gemensaml för flera svenska företag som tillverkar
högför­ädlade livsmedel. Dessa förelag borde ingå som delägare tillsammans med
slalen. Elt sådani företag skulle kunna få en så stor volym atl det borde kunna
vara representerat på de flesta marknader som är intressanta ur svensk
synpunkt. De tillverkande företagens utvecklingsmöjligheter i svensk ägo skulle
då tryggas. Cenlrall är att della bolag dels arbetar på kommersiella villkor
dels inle får la ansvar för olönsam överskottsexport av råvaror.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2.76 Sveriges industriförbund:         vill särskilt
understryka angelägen­&lt;br&gt;
heten av ett ökat statligt engagemang vad gäller handelspolitiska åtgärder&lt;br&gt;
med syfte alt minska olika former av handelshinder - såväl lariffära som&lt;br&gt;
icke lariffära.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2.80 Trädgårdsnäringens riksförbund:------ det är
viktigt atl också&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;irädgårdsråvarorna innefattas i de exportålgärder som
vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3 Bistånd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3.1 Styrelsen för Internationell utveckling: Styrelsen
finner del inte orim­ligt att räkna med elt ökande utnyttjande av svenska
livsmedel, främst vete och vegetabilisk olja, för kataslrofändamål. Någon
kraftig ökning av livs­medelsbiståndet torde dock inle kunna bli aktuell på
grund av del ökande behovel av andra biståndsformer finansierade från
katastrofanslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3.21 Statens industriverk:- förordar atl frågan om slöd
lill svensk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;spannmålsexport till u-länder analogt med del stöd som
utgår till svensk induslriexport lill u-länder utreds.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3.41-------------------------------------------------------- Länsstyrelsen
i Älvsborgs län: Länsstyrelsen vill            peka på den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;obalans som fmns mellan världens länder när del gäller
tillgången på mat. Så länge Sverige har ett produktionsöverskott på livsmedel
bör det övervä­gas om inte svenska jordbruksprodukter i störte omfattning än nu
borde användas för internationella hjälpinsatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3.42  Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Enligt
länsslyrelsens uppfattning&lt;br&gt;
finns det anledning atl ytterligare höja beredskapen när del gäller bislånd&lt;br&gt;
med livsmedel i samband med kalaslrofsiiuationer. En angelägen forsk­&lt;br&gt;
ningsuppgift borde vara atl framslälla en &amp;quot;kalastrofhjälpkost&amp;quot; i
granulerad&lt;br&gt;
form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3.58 Hushållningssällskapens förbund: Allt talar      för
atl del krävs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fortsatta och betydligt störte insalser i form av
livsmedelsbistånd från de rikare länderna, till vilka också vårl land hör.
Förbundel anser därför, alt vi skall utnyttja våra produktionsresurser till ett
ökal sådant bistånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3,3.62 Landsorganisationen i Sverige: Kommitléns slutsals,
vilken LO helt delar, är att världens svältproblem endast marginellt kan
påverkas genom biståndsinsatser av traditionellt slag. Vad som krävs är
mångdubblade insatser för uppbyggnad av infrastrukturer i de fattiga länderna,
som ökar deras ekonomiska styrka och ger störte möjligheter till egen
varuproduk­tion och ökad andel i del internationella handelsutbytet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3.64 Lantbrukarnas riksförbund: Den på längre sikt bästa
lösningen på livsmedelsproblemet i u-länderna är, enligt såväl internationella
som svenska biståndsorgan, att söka bygga upp ländernas egen förmåga atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;producera livsmedel. LRF delar helt denna uppfallning,-------- LRF
ser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;emellertid ingen motsättning mellan dessa ansträngningar
och ett utökat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;svenskt livsmedelsbistånd.- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt LRFs uppfallning bör därför Sverige spela en aktiv
roll i bistånds­verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3.67 Svenska lantarbetareförbundet: Vad gäller den
globala livsmedels­försörjningen slår visserligen kommillén fast atl del
svenska biståndet till utvecklingsländerna även i fortsättningen bör vara
inriktal på slöd till utvecklingen pä landsbygden. Det hade emellertid varit
värdefullt om kommiltén på etl mer eftertryckligt sätt slagit fast att den
svenska över­skottsprodukiionen av livsmedel inle på sikt kan vara en
acceptabel form för svenskt bistånd lill de fattiga länderna. Från många håll
anförs atl Sverige bör odla all åkermark för all skänka livsmedel lill
utvecklingslän­derna för avhjälpande av svällsiluationen i dessa länder.
Förbundet anser detla vara en felaktig metod, som i grunden endasl skulle
bidraga lill att konservera — eller renl av försämra den redan dåliga
slandarden. Däremol borde insatser i form av katastrofhjälp i störte
utsträckning ske med i Sverige producerade livsmedel i stället för all göra
upphandlingar på världsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3.81 Sveriges allmänna hypoleksbank: Hypoteksbanken
finner del själv­klart all jordbruksprodukter, som inte vinner användning för
inhemsk konsumlion eller export inom ramen för reguljära internationella
handels­förbindelser, i störte utsträckning bör utnyttjas som en belydande del
av det svenska U-landsbiståndet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Konsumentfrågor och livsmedlens kvalitet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1 Livsmedlens kvalitet — allmänt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1.7 Konjunkturinstitutet: Omfattningen av den i
direktiven anförda oron för hälsorisker är på del hela taget okänd och kan i
slort sell endasl bli föremål för spekulation. Till sin karaktär är den
iroligen delvis irrationell och delvis rationell. Oavsett vilkel, innebär den
givelvis i sig förlusl i välfärd. Är den irrationell och därtill leder till alt
allmänheten antingen undviker delar av ulbudel av livsmedel till förmån för
alternativ som är onödigt dyra att producera eller väljer en sammansättning av
kosten som ur näringsfysiologisk synpunkt är mindre välavvägd, adderas
ytterligare välfärdsföriuster. Till dessa får slutligen adderas de förluster i
välfärd som eventuella faktiska giflskador skapar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om man inle anser det tillfyllest att söka begränsa
sislnämnda lyp av välfärdsförluster, måste man tydligen införskaffa direkl
informalion från allmänheten via exempelvis intervjuundersökningar angående
attityderna lill livsmedelsulbudet. Endast med sådana som grund blir det
möjligt att effektivt styra samhällets insatser i form av forskning, upplysningsverk­samhet
och livsmedelskontroll så atl irtalionell oro och därmed samman­hängande
snedvridande och således slandardsänkande konsumtionsmöns­ter elimineras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4,1.10 Konsumentverket: Konsumentverket anser atl
livsmedelssystemet uppvisar flera från konsumentsynpunkt allvarliga brisler med
avseende på utbudets kvalitet och pris. Klagomål från konsumenter visar också
all varuutbudet är dåligt målgruppsanpassai.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av gjorda konsumentundersökningar framgår att
konsumenterna vär­derar färska livsmedel särskilt högt, liksom att
konsumenterna är rädda för att livsmedlen innehåller olika giftiga ämnen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På grund av stordriften i livsmedelssysiemels olika led är
önskemålet om&lt;br&gt;
färskhet svårt att tillgodose. Produktionen har i stället inriktats på all med&lt;br&gt;
hjälp av bl.a. hållbarhetsbehandling samt lagring, transport och distribu­&lt;br&gt;
tion under låga temperaturer förlänga den lid, under vilken livsmedlen&lt;br&gt;
håller sig fräscha, Brisler i kylkedjan under transport och saluhållande&lt;br&gt;
samt brisler i detaljistledel gör emellerlid all många varor är långt ifrån&lt;br&gt;
fräscha då de når konsumenien,         &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konsumenlernas välgrundade rädsla för gifter i maten
motiverar enligt Konsumentverkels uppfattning atl användningen av kemikalier i
hela livs­medelskedjan drastiskt minskas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konsumentverket delar kommitténs uppfatlning alt
kvalitetsfrågan är mycket komplicerad och alt en samlad utvärdering behövs för
atl på sikt komma tillrätta med problemen. I dag erbjuds konsumenterna köttfärs
med innehåll av kycklingdelar, häst m. m., kyckling med fisksmak liksom korvar
där innehållel inle moisvarar innehållsdeklaralionen. Verket menar att det
redan nu finns anledning för producenter, förädlingsindustri och detaljister
all praktiskt påverka situationen. Så sker också på sina håll. Del förtjänar
exempelvis alt framhållas alt fier bagerier övergått till att märka silt bröd
med bakningsdag för alt tillförsäkra konsumenien ett färskt bröd. Vidare alt
etl ökande antal dagligvarubutiker börjat tillhandahålla allerna­tivt odlade
grönsaker och rolfrukler vid sidan av de Iradilionellt odlade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4,1,13 Lantbruksslyrelsen: vill------- framhålla atl
sambanden mel­&lt;br&gt;
lan livsmedlens kvalitet och olika produktionsmetoder inom jordbrukel&lt;br&gt;
bör ägnas särskild uppmärksamhel vid ulredningar och forskning om kvali­&lt;br&gt;
tetsproblemen. Härulöver måsle självfallel även kvalitetsfrågor i föräd­&lt;br&gt;
lingsledet uppmärksammas. Härvid bör även kvalitelspåverkan lill följd av&lt;br&gt;
miljöpåverkan från omvärlden, l.ex. luftföroreningarna ingå. En vidareut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;veckling av livsmedelsråvarornas kvalitet kan positivt
påverka avsätt­ningsmöjlighelerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1.17 Statens jordbruksnämnds konsumenldelegalion:         anser
alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;konsumenlernas oro för livsmedlens kvalitet är berättigad
och bör las på allvar. KD vill särskilt framhålla användningen av kemiska
preparat i primärproduktionen och den vidare tillverkningen. Storskaligheten i
livs­medelsindustrin innebär längre distributionsvägar och därmed större krav
på hållbarhet, vilkel i sin lur lelt till ökad användning av konserveringsme­del.
Även andra aspekler förijänar alt framhållas, l.ex. den minskande proteinhalten
i det svenska vetet. Generellt kan sägas alt kvaliteten inle premieras
tillräckligt inom jordbruksregleringen bl.a. vid avräkningen till jordbrukarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KD instämmer i LMKs uttalande att en gemensam satsning för
förhöjd livsmedelskvalitel bör göras och alt frågan i hela sin vidd bör bli
föremål för en samlad ulvärdering. KD menar dock all en sådan ansals inte får
fördröja åtgärder som redan nu kan planeras eller vidtas. Forskningen på detla
område bör ges hög prioritet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1.24 Riksrevisionsverket: RRV anser alt det kan vara
värdefullt alt kvali­&lt;br&gt;
tetsfrågorna ulreds närmare. Utgångspunkten för elt forlsall utredningsar­&lt;br&gt;
bete bör emellertid tas i de resonemang som ulredningen för           om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;olika orsakssamband som kan förklara eventuella
imperfektioner i livsme­&lt;br&gt;
delssysiemels funktionssätt.- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RRV vill-------- framhålla alt en förutsättning för atl
den föreslagna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;utvärderingen skall bli framgångsrik är all de som
genomför utvärderingen&lt;br&gt;
förmår beskriva och analysera- i ell &amp;quot;&amp;quot;utifrånperspekiiv&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1.37 Länsstyrelsen i Kristianstads län:----------------- lillslyrker         förslagel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att frågan om livsmedlens kvalité görs lill föremål för en
samlad utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1.42 Länsstyrelsen i Skaraborgs län:          inskränker
sig lill att konsta­&lt;br&gt;
tera att det är ett gemensamt intresse från konsumenler och producenter&lt;br&gt;
atl kvalitetskraven skärps. Del finns l.ex. anledning atl överväga om inte&lt;br&gt;
fler produkter än falukorv borde namnskyddas. Differentierade kvalitets­&lt;br&gt;
krav kan vidare få stor betydelse för de mindre livsmedelsföretagen. Högre&lt;br&gt;
kvalitet till högre priser kan vara ett fruktbart verksamhetsfält för dessa&lt;br&gt;
företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pågående ulredning om livsmedelskontrollen kan komma all
skärpa kvalitetskraven, vilket kan siärka den inhemska produktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1.52 Centralorganisationen SACO/SR: 1 prisel till
jordbrukarna bör i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;högre utsträckning än nu vägas in kvalitetsaspekter.            &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Veterinärmedicinska aspekter avseende miljö, skötsel och
djurhälsa i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop,
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;stordrifissystem måste beaktas i avsikt att stimulera en
djurhållning som garanterar friska djur och därmed en god livsmedelskvalitel
och hygien,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1.55------------------------------ Glesbygdsdelegationen:          anser
atl en ökad satsning bör ske på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kvalitet i livsmedelsproduktionen. Insalser bör också
göras för all påverka konsumenterna i denna riktning. Enligt delegationens
mening är färska, lokall framtagna livsmedel producerade med elt minimum av
bekämp­ningsmedel och innehållande ett minimum av tillsalser allt mer efterfrå­gade
av konsumenterna. Det är av största vikt att företrädare för de olika leden i
livsmedelskedjan tillvaratar konsumenternas inlressen vad gäller
valmöjligheterna och synen på kvalité.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1.56---------------------------------------------------- Handelns
samarbelsorgan i jordbruksfrågor:          vill i della sam­&lt;br&gt;
manhang också understryka angelägenheten av att kvaliieisaspekierna i&lt;br&gt;
råvaruproduktionen ägnas ökad uppmärksamhel. 1 dagsläget kan åtskilliga&lt;br&gt;
exempel redovisas som understryker behovet härav. Sålunda har t.ex.&lt;br&gt;
under senare år slora delar av vår produklion av brödspannmål varit av&lt;br&gt;
sådan kvalitet, att mjölet knappast varit bakningsdugligt. För fläsk förelig­&lt;br&gt;
ger också ett klart behov av kvalitetsförbättringar: bl. a. kan noleras att ett&lt;br&gt;
ökat inslag av fiskmjöl i foderblandningarna ger fläsket fisksmak.      &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt vår mening har aldrig konsumenlernas valmöjligheter
varit större&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;än nu.----- Den genomsnittliga livsmedelsbutiken erbjuder
sina kunder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en valmöjlighet mellan olika pris- och kvalitetsnivåer
inom snart sagt varje&lt;br&gt;
varugrupp.---- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi tycker också att det är betydelsefullt atl underslryka
att de långa&lt;br&gt;
transportavstånden i sig inle behöver innebära att varornas färskhet för­&lt;br&gt;
sämras. --- En vara som lillverkas i Skåne, transporteras under natten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;till Norrland och når butikerna näsla dag, är inle mindre
färsk än en vara som produceras och distribueras i Nortland under samma
tidsmässiga betingelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén föreslår en särskild utvärdering av
kvalitetsfrågorna. Vi har&lt;br&gt;
inget att invända mol della förslag---- .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1.58 Hushållningssällskapens förbund: I detla sammanhang
borde del&lt;br&gt;
också varit på sin plats atl framhålla, att våra svenskodlade jordbrukspro­&lt;br&gt;
dukter har en mycket hög kvalitet. Detla kan bl. a, belysas av de lusentals&lt;br&gt;
analyser som gjorts av livsmedelsverket belräffande förekomslen av even­&lt;br&gt;
tuella restsubstanser,- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom borde man ha klart för sig, att bekämpningsmedel
inom jord­bruket inte bara används för atl nå höga skördar utan också för att
garanle­ra friska produkter utan rester av exempelvis giftiga ämnen från olika
mögelsvampar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1.61--------------------------------------------------------------------- Kooperativa
förbundet: KF vill betona viklen av goda och bra&lt;br&gt;
råvarukvaliteter. Hur omsorgsfull förädling av råvarorna induslrin eller&lt;br&gt;
hushållen än presterar är det svårt att eliminera brister hos råvaran,           &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KF delar LMKs slutsatser atl ökade krav på större
kvalitetsmedvetande måste ställas / alla led och att ett närmare samarbeie i
kvalitetsfrågorna mellan berörda parter måsle komma lill slånd för att
lillgodose konsumen­lernas berättigade krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;----- del är KFs mening alt för produkter där det ur
konsumenlens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;synpunkt är ändamålsenligt med kort tid mellan produktion
och konsum­tion - exempelvis för de flesta brödsorter - skall della också i
största möjligaste mån tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-------- kvalitets- och hygienkraven är ofla lättare alt
lillgodose i mo­&lt;br&gt;
derna produktionsanläggningar än i mindre och äldre tillverkningslokaler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1.62----------------------------- Landsorganisationen i
Sverige: — — — anser att svenska livsmedel&lt;br&gt;
på det hela taget har en internationellt sett god kvalité och att de har en hög&lt;br&gt;
hygienisk standard. Kvalitetsfrågan har dock varit föremål för en debatt&lt;br&gt;
som är viktig att la på allvar.-- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO delar LMKs slutsats alt frågan om livsmedelskvalilé bör
knylas samman i hela dess vidd och nu göras lill föremål för en samlad utvärde­ring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1.64 Lantbrukarnas riksförbund: LRF vill - - - nämna all
det från&lt;br&gt;
näringens och lantbrukskooperationens sida görs belydande insatser för&lt;br&gt;
att upprätthålla och utveckla produkter och kvaliteter anpassade lill kon­&lt;br&gt;
sumenternas varierande efterfrågan.            &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LRF ser kvalitetsförbättringar liksom annan
produktutveckling i försia&lt;br&gt;
hand som elt resultat av elt samspel mellan konsumenlerna och livsme­&lt;br&gt;
delsproducenterna. På vissa områden kan dock lagsliflning eller andra&lt;br&gt;
ingripanden från samhällets sida vara nödvändiga för alt skydda konsu­&lt;br&gt;
menten mol skadliga eller i övrigl olämpliga livsmedel och för atl garantera&lt;br&gt;
redlighet i produktion och handel. Etl självklart krav därvidlag är konkur­&lt;br&gt;
rensneutralitet såväl mellan olika inhemska producenter som mellan&lt;br&gt;
svensk produktion och import.- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt LRFs uppfattning är det angelägel alt ytterligare
ålgärder vidtas i&lt;br&gt;
syfte att förbättra produktkvaliteten.            &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LRF anser det självklart alt man inte skall tillföra mer
växtnäring och växtskyddsmedel än vad som moliveras av växternas behov med
beaktan­de av kvalitetskraven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén föreslår med hänvisning till kvalitetsfrågans
stora betydelse&lt;br&gt;
och komplexitet alt den blir föremål för en samlad utvärdering. LRF har i&lt;br&gt;
och för sig ingel alt erinra mot della. Ökade statliga insatser på såväl&lt;br&gt;
forsknings- och utvecklingsområdet som för rådgivning och utbildning&lt;br&gt;
synes oss dock mer angelägna än ytterligare offenlliga ulredningar.            &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LRF vill betona att de krav som ställs på produkternas
kvalité måste följas upp i de ekonomiska och andra villkor som gäller för
produktionen. Det är också angelägel atl de budskap och råd som ulgår från bl.
a. slalliga myndigheler lill producenterna harmoniserar med de
kvaliletsslrävanden som samhället vill främja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1.67 Svenska lantarbetareförbundet: Kommittén lar upp
begreppel stor­&lt;br&gt;
skalighet i produktionen och tenderar därvidlag att sätta likhetstecken&lt;br&gt;
mellan storskalighet och miljöovänlighet. Även i fråga om kvalilé på pro­&lt;br&gt;
dukterna anses storskalig drift innebära en försämring.         &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förbundet är kritiskt lill kommitténs ytliga
ställningstagande i dessa&lt;br&gt;
frågor.----- att t. ex. kyckling smakar fisk, kan ju inte vara produktions­&lt;br&gt;
formens fel. Det ärj stället resultatet av en felaktig utfodringsmelod  .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del lorde - - - vara så att de störte jordbruksföretagen
oftast har en&lt;br&gt;
bällre företagsekonomisk planering och av detla skäl på ell bältre sätt&lt;br&gt;
optimerar givoma av handelsgödsel och bekämpningsmedel. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det bör också observeras att användningen av kväve i det
svenska jordbrukel är genomsnillligl klarl lägre per arealenhel än vad som är
fallet i flertalet länder i Europa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;----- en ökad forskning i leden efter primärprodukiionen
är angelägen i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avseende på kvalitén. Det hade varit välkommel om
kommillén fåll möjlig­het att mer ingående belysa förädlings- och handelsledels
roll både vad gäller kvaliletsfrågor och kostnader för konsumenterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den omfattande diskussionen kring kvalitén på livsmedlen
har mjöl­kens kvalité glömts bort. - — - Vad gäller bakteriehalten borde andra
klass sättas vid 100000 och varningsklass vid 60000 bakterier per ml mjölk. Det
kan nämnas atl ell flertal andra länder i Europa redan har denna
klassificering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Många kor har också en mycket hög cellhall i mjölken. Om
en sanering&lt;br&gt;
av djur med en cellhalt överstigande 500000 kunde ske, skulle såväl&lt;br&gt;
mjölkkvalitén som djurhälsoiillståndel avsevärt kunna förbällras,       &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förbundet vill------- peka på all användning av kemiska
bekämpnings­&lt;br&gt;
medel inle enbart avser alt säkerställa hög skörd utan också en viss kvalité&lt;br&gt;
på produkterna, som t, ex. för att skydda grödan för angrepp av mögel­&lt;br&gt;
svampar m.m. Detla faktum borde ägnas mer uppmärksamhet i informa­&lt;br&gt;
tionen lill konsumenlerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1.68 Svenska livsmedelsarbetareförbundet:           kan
i stort instämma i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LMKs analys men anser atl åtgärdsförslagen inte är
tillräckligt långlgåen­de. Konsumenlernas möjlighet atl i sina inköp beakla
kvalitén på livsmed­len förutsätter en begriplig kvalitetsinformation direkt på
varan i butiken. Detta måste alltså vara den lägsta acceptabla ambitionsnivån
för en samlad översyn av kvalitetsfrågorna. Livs instämmer i viklen av ett högt
kvalilelsmedvetande hos de verk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;samma i livsmedelskedjan. Det måste emellertid framhållas
att den fort­gående koncentrationen, parat med den tekniska utvecklingen,
försvårar för livsmedelsarbetarna alt la sitt ansvar i denna del.
Livsmedelsarbetar­nas yrkeskunskaper förskjuts från inriktning på varan och
produkten till en inriktning på kunskaper om maskiner och processteknik
samtidigt som överblicken minskar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1,70 Svenska livsmedelsinslitulet:    att livsmedels
kvalitet &amp;quot;görs till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;föremål för en samlad utvärdering&amp;quot;' vill vi gärna
tillstyrka       , samt atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;man därvid speciellt beaklar definiering, mätning och
siyrning av kvalitets­egenskaper, samspel mellan olika kvalitetsegenskaper och
hur de påverkas av råvara, process, beredning etc, liksom sambandet mellan
fysikalisk­kemiska målningar av kvalitet och konsumenlernas attityder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.1.76&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sveriges industriförbund: - - -
instämmer i kommitléns uppfatt­ning att möjligheterna alt i ökad omfattning
använda kvalitelsbelalning inom prisregleringen bör las tillvara,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.1.77&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sveriges livsmedelsindustriförbund:
Den främsta garanlin för en fortsatt hög och förbältrad livsmedelskvalitel är
enligt kommitléns mening ell gott kvalilelsmedvetande såväl hos konsumenler som
hos dem som är verksamma i livsmedelskedjans olika led. SLIM instämmer i
kommitténs uppfattning all denna strävan mol förbättrad livsmedelskvalitet bör
starkt understödjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.1.79&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänstemännens centralorganisation:
TCO delar LMKs uppfattning att livsmedlens kvalilet bör göras till föremål för
en samlad utvärdering. TCO vill i sammanhanget understryka betydelsen av en
effekiiv och välut­byggd livsmedelskontroll när det gäller att upprätthålla
kvaliteten, inte minst på det som importeras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.1.80&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Trädgårdsnäringens riksförbund: Det
är viktigt att man, inte minst från offentliga myndigheler, lalar om att
svenska livsmedel håller en hög kvalitativ slandard. Detta gäller i särskilt
hög grad frihet från främmande ämnen och bakteriologisk renhet.--------------- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande speciella konsumentönskningar beträffande
produkter fram­ställda på vissl sätl, bör del vara näringens uppgifl alt ta
fram dessa produkter. Däremol kan det inte vara statens uppgift alt stimulera
en produktionsform gentemot en annan så länge dessa ryms inom de ramar
samhället angelt för producenterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TRF har inga avvikande synpunkter ifråga om salsning på
kvalilet. Del är dock nödvändigl alt staten också hjälper lill att informera om
de spe­ciella kvalitetskrav som gäller i Sverige och atl dessa krav också
skyddas på ett sådant sätt alt inle salsningen blir verkningslös genom att
svenska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;produkter ersätts av importerade, för vilka inte samma
kvalitetskrav gäl­ler, Detla gäller 1, ex, när vi förbjuder användning av vissa
kemiska medel, men dessa får användas på produkter som exporteras till Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4,2 Kvalitet och pris&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2.8 Näringsfrihetsombudsmannen: Man kunde        vänta
sig atl LMK&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mot den angivna målsättningen skulle ha gjort en
summerande analys av orsakerna lill alt priserna på livsmedel i Sverige under
en följd av år stigit&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mer än priserna på lotala konsumtionen.        &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I stället
för att göra en sådan, i och för sig svår, analys riklar LMK när det gäller
konsumenternas inlressen mera in sig på varukvalilé och kostfrå­gor, trols atl
prisfrågan för flertalet konsumenler i dagens läge lorde vara mera akluell. När
konsumtionen av t. ex. kött i Sverige är avsevärt lägre än i andra länder beror
detla sannolikt i försia hand på just de höga priserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;NO vill------- erinra om atl priset är etl vikligt
konkurrensmedel, inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;minst på
livsmedelsområdet. Svenska livsmedelslagstiftningen torde vi­dare effektivt
molverka påtagliga kvalitetsförsämringar. Förutsättningarna för
kvalitelskonkurrens försämras emellerlid av den slarka koncentra­tionen i
förädlingsledet men kanske i ännu högre grad av gränsskyddet som hindrar det
stora internationella utbudet atl komma in på den svenska marknaden annat än i
begränsad omfallning, Elt breddat utbud är sanno­likt den effektivaste vägen
att höja kvaliteten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2.56 Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor: I
belänkandel hävdas, alt handeln och induslrin i marknadsföringen fokuserat
intresset lill varor­nas pris snarare än deras kvalitativa egenskaper. Det är
här angelägel alt underslryka, alt samhällel genom olika åtgärder underbyggt en
sådan ökad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fokusering, både från näringslivets och konsumenternas
sida.           &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulredningen hävdar också, alt elt särskilt problem i fråga
om pris och&lt;br&gt;
kvalitet är att handeln i stor utsträckning använder procentuella margina­&lt;br&gt;
ler. ----- Avgörande för en varas pris i detta avseende är inle procenttek­&lt;br&gt;
niken i sig, ulan snarare den marginalnivå som åsätts varje vara. Man kan&lt;br&gt;
inte efter ett studium av handelns prissällningsprinciper ensidigt hävda, atl&lt;br&gt;
dyrare varor har en högre marginalnivå än billigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2.61 Kooperativa förbundet: KFs principiella inställning
är atl konsu­menten skall ha så stor valfrihet som möjligt i avvägningen mellan
pris och kvalitet, och alt valet skall kunna baseras dels på en
tillfredsställande varu-och prisinformation, dels på ett acceptabelt utbud vad
avser sortiment, service m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 166. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2.67 Svenska lantarbetareförbundet: Kommiuén anför all
del gamla syn­sättet om etl billigt pris på livsmedlen som lockmedel måste
omvärderas. Störte vikl måsle läggas på kvalitetsaspekten. Detta resonemang är
säkert riktigt. Vad man vill ställa sig frågande lill är kommitténs slutsats
atl bättre kvalilé också alltid måsle medföra elt högre pris pä produkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förbundet anser nämligen inte all förhållandet mellan bra
kvalité och högl pris måste vara parallelll. Ulan en bältre konlroll och en
bältre upplysning i kvalitetsfrågorna kan uppenbar risk föreligga att förädlings-och
handelsledet drar fördelar genom oskäliga prishöjningar på produk­terna med
betoning på kvalité.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2.75 Sveriges grossistförbund: Redan i
råvaruproduktionsledet råder för­hållanden, som vare sig ur kvalitets- eller
prissynpunkt kan sägas vara konsumentvänliga. Au det yttersl bör vara
konsumentens prioriteringar och val som blir vägledande för
produktionsinriktning och prisavvägning har ännu inle i tillräcklig hög grad
vunnit gehör och uppriktig förståelse i sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.3 Märkning av livsmedel&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.3.68 Svenska livsmedelsarbetareförbundet: — - -
konsumenten själv har svårl au bedöma kvalilelen. Delta gäller speciellt olika
typer av indu­striellt förädlade, ofla blandade livsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna fråga är viklig och Livsmedelsarbelareförbundet kan
inte accep­tera atl den avfärdas med hänvisning till praktiska svårigheter. Kan
vi inte få ett för konsumenien informativt märkningssystem finns slor risk för
ökad misstro mol livsmedel i allmänhel och industriellt bearbetade livsme­del i
synnerhet. På sikl skulle en sådan misstro allvariigt hota
livsmedels-induslriutvecklingen och sysselsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Etl syslem för kvalitetsmärkning måste vara enkell,
konsumenlorien-terat och omfalla alla eller näslan alla industriellt bearbetade
livsmedel. Det bör fånga upp aspekter av objektiv typ. Däremot bör subjekiiva
egenskaper inle las in. Kvalitetsmärkningen bör utformas enkelt och slag­kraftigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kvalitetsmärkning måste vara konsumenlorienlerad också i
det avseen­det alt det är hög kvalitet ur konsumentsynpunkt som beaklas. Del
kan vara svårare atl kontrollera kvalilelen på en importerad produkt. Detta
kontrollproblem kan angripas genom att importören åläggs uppgiflsskyl-digheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som komplement till kvalitetsmärkningen bör ett system med
ur­sprungsmärkning införas. Della bör kunna ulformas med beklädnadsområ­del som
förebild.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.4 Konsumentinflyiande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.4.5 Socialstyrelsen:-- delar kommitténs uppfatlning att
konsument­&lt;br&gt;
intresset bör ges ett betydande inflytande inom prisregleringen. Socialsty­&lt;br&gt;
relsen tillstyrker förslaget att konsumentdelegationen utökas med närings­&lt;br&gt;
fysiologisk expertis. Styrelsen vill därtill föreslå atl delegationen förstärks&lt;br&gt;
med ekonomisk expertis så att konsumentintressena får en än starkare&lt;br&gt;
slällning genlemol bl. a. lantbruket och handeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.4.8----------------------------------------------------- Näringsfrihelsombudsmannen:
Konsumentdelegationen bör enligt&lt;br&gt;
LMK - - - få sådana resurser att den kan fylla sin roll som en med&lt;br&gt;
Lantbrukarnas förhandlingsdelegation jämställd part. NO kan instämma i&lt;br&gt;
den - - - synpunkten, eftersom konsumentintressena enligt NOs upp­&lt;br&gt;
fatlning bör få betydligt slörre tyngd än de har nu.     Etl sätt alt stärka&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;konsumentdelegationen kan vara att utöka dess ekonomiska
expertis,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.4.9---------------------------------------- Statens
pris- och kartellnämnd:           det är nödvändigt att slå fasl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vilken roll konsumentdelegationen skall spela.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.4.10------------------------- Konsumentverket:            önskar framhålla
att konsumentin­&lt;br&gt;
tressena i en framtida livsmedelspolitik måste beaktas på ett helt annat sätt&lt;br&gt;
än vad hittills varit fallet inom jordbrukspolitiken. Verkel menar atl del är&lt;br&gt;
nödvändigl att kunskaperna om konsumenternas behov och situation&lt;br&gt;
byggs upp och får utgöra underlag för alt i framtida förhandlingar lillgodo­&lt;br&gt;
se konsumentintresset. Hushållsekonomiska analyser kan tillsammans&lt;br&gt;
med Jordbruksnämndens statistik ge konsumentdelegationen stöd alt häv­&lt;br&gt;
da förbrukarsidans intressen i kommande överläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konsumentverket anser mot ovannämnda bakgrund alt
konsumentsidan kraftigt måste förslärkas inom konsumentdelegationen.
Konsumentverket ser med tillfredsställelse att livsmedelskommiiién föreslår alt
delegationen förstärks med näringsfysiologisk expertis. Enligt verkels åsikt är
del från konsumenlsynpunkl av synnerlig vikl atl delegationen även förslärks
med hushållsekonomisk expertis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.4,14 Statens livsmedelsverk: Säsom LMK föreslagit bör en
näringsfysio­logisk expert ingå i konsumentdelegationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.4,17 Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation:       konstaterar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med lillfredsställelse au konsumentintresset enligt LMK
även framöver&lt;br&gt;
bör ha en betydande funktion inom prisregleringen och atl KD bör ges&lt;br&gt;
sådana resurser att delegationen kan fylla sin roll som en med Lantbrukar­&lt;br&gt;
nas förhandlingsdelegation jämslälld part.     &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KD föreslår alt instruktionen för delegationen ändras till
bättre överens­slämmelse med de faktiska förhållandena, bl,a, beträffande KDs
roll i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;prisöverläggningarna. Därvid bör också namnet ändras från
jordbruks­&lt;br&gt;
nämndens konsumentdelegation lill enbari konsumentdelegationen. Det&lt;br&gt;
bör påpekas atl KD inte med dessa förslag avser alt släppa den organisato­&lt;br&gt;
riska samhörigheten med statens jordbruksnämnd (JN). KD bör även i&lt;br&gt;
fortsättningen få repliera på JNs resurser.      &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KD är väl medveten om viklen av en god kosthållning men
anser att en&lt;br&gt;
sådan bättre uppnås genom information lill och ulbildning av konsumen­&lt;br&gt;
lerna än genom atl näringsfysiologisk expertis deltar i jordbruksprisöver­&lt;br&gt;
läggningarna. KD förutsätter då att, liksom hittills, experthjälp på detta&lt;br&gt;
område slälls lill delegationens förfogande vid behov.            &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KD anser del önskvärt att ell närmare samarbete etableras
mellan KD och SPK, bl, a. som etl informationsutbyte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.4.21 Statens industriverk: Konsumentdelegationen bör - -
- ges etl betydande inflytande vid jordbruksprisöverläggningarna och ges sådana
resurser alt den kan fylla sin roll som en med Lantbrukarnas förhandlings­delegation
jämslälld part.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.4.26 Sveriges lanlbruksuniversitet: I utredningens
betänkande betonas behovel av ökat inflytande för konsumenterna i
livsmedelssystemel. Efter­som vissa förändringar i systemet, bl.a. de som beror
på FoU, har en långsiktig verkan, är det en viklig fråga hur detta
konsumentinflyiande skall organiseras. SLU viH i detla sammanhang framhålla
behovet av konsumentinflytande såväl över jordbruks- som livsmedelsforskningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.4.37 Länsstyrelsen i Kristianstads län:----------------- tillstyrker        förslagel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;alt näringsfysiologisk expertis bör ingå i
konsumentdelegationen. Vidare tillstyrks förslaget all denna ges sådana
resurser alt denna kan fylla sin roll som en med lantbrukarnas
förhandlingsdelegation jämställd part.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser del också viktigt med ett ökal
konsumentinflyiande utanför det prisreglerade områdel. Länsstyrelsen delar
därför kommitténs uppfattning atl del är angelägel atl finna fasta former för
ett sådant infly­tande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.4.52 Centralorganisationen SACO/SR: Konsumenlernas roll
kan inte vara betydande i etl så detaljerat regleringssystem. Även om konsumen­terna
ges en - i formell mening - stärkt roll genom ökad representation i de olika
organ som hanterar jordbruksregleringen, så kommer konsumen­ternas inflytande
aldrig alt kunna bli betydande i verklig mening eller i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;jämförelse med deras inflytande på en fungerande marknad.            &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om vi emellertid ulgår från att den nuvarande regleringen
beslår så är del nödvändigt au konsumenterna represenleras i de vikliga
beslutsor­ganen och att de ges resurser så all de kan fylla sin roll som
konsumenlfö-reträdare och som förhandlingspart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4,4.56 Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor:
Kommittén föreslår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;------ att Konsumentdelegationen bör förstärkas i olika
avseenden för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bli mer jämställd med Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation. Vi under­stödjer detta förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slörte tveksamhet känner vi inför förslaget att - på något
av kommittén&lt;br&gt;
outtalat sätl - tillskapa etl &amp;quot;'utökat konsumentinflyiande för atl bättre&lt;br&gt;
kunna följa upp avvägning mellan pris och kvalitet i livsmedelskedjans&lt;br&gt;
olika led&amp;quot;&amp;quot;.----- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såvitt vi förslår skulle--- industrins och handelns frihet
att prissatta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;produkterna från marknadsmässiga utgångspunkter begränsas.
Vi ställer oss helt främmande inför en sådan åigärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.4.61------------------------------- Kooperativa
förbundet:-------- vill framhålla Konsumentdelegatio­&lt;br&gt;
nens stora betydelse i samband med jordbruksprisöverläggningarna med&lt;br&gt;
jordbrukarsidan (med förhoppningen atl den direkta förhandlingsformen&lt;br&gt;
mellan jordbruket och staten endast blir en parentes). Samtidigt får vi&lt;br&gt;
framhålla atl Konsumentdelegationen i försia hand replierar på Jordbruks­&lt;br&gt;
nämndens utredningsresurser. Detta bör man la hänsyn till vid den till­&lt;br&gt;
tänkta förstärkningen av sekretariatets resurser som KF tillstyrker.   &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kooperationen är - - - den enda konsumentorganisationen i
landel som för 1,9 milj. medlemshushålls räkning driver verksamhel såväl inom
livsmedelsindustri och -handel och därigenom har en samlad överblick över hela
livsmedelsområdet. Vi fäster mycket stor vikl vid KFs vidare medverkan i delegationens
arbete för alt den vägen stärka konsumenlinfly-landel. - - - KF får - - -
framhålla atl näringsfysiologisk expertis liksom hittills i olika sammanhang
kan ulnylljas — eventuelll genom en adjungering lill Konsumentdelegationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.4.62  Landsorganisationen I Sverige: LO anser liksom
kommittén det&lt;br&gt;
angeläget all konsumentintresset fortsättningsvis ges ett betydande infly­&lt;br&gt;
tande såväl vid överläggningarna som i övrigl inom prisregleringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LMK föreslår all delegationen bör förslärkas med
näringsfysiologisk&lt;br&gt;
expertis. LO anser att erforderlig expertis av olika slag bör kunna kontak­&lt;br&gt;
tas i förekommande fall.- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO stöder kommitléns mening alt det är angeläget att
delegationen ges sådana resurser alt den kan fylla sin roll som en med
Lantbrukarnas förhandlingsdelegation jämslälld part.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.4.64 Lantbrukarnas riksförbund: kan endast betrakta
slalen som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;motpart vid jordbruksprisöveriäggningarna. Del ankommer
sålunda på staten all överlämna erforderiiga befogenheter ål del organ som
förelräder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;slalen vid dessa överiäggningar lill grund för ömsesidiga
utfästelser.            &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LMK föreslår all konsumentdelegationen skall ulökas med
näringsfysio­logisk expertis. LRF ställer sig tveksamt till att sådan expertis
kopplas till en partsroll. Denna lyp av expertis bör vara gemensam.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LMK föreslår alt ett utökat konsumentinflyiande vad gäller
avvägning&lt;br&gt;
mellan pris och kvalitet på livsmedlen i livsmedelskedjans olika led bör&lt;br&gt;
eftersträvas.--- LRF anser att även produceniintressena bör ges mol­&lt;br&gt;
svarande möjligheier,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.4.67&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska lantarbetareförbundet:
Kommittén föreslår att konsument­delegationen förstärks med näringsfysiologisk
expertis. Förbundet vill inte motsätta sig detla men vill påpeka alt del inte
kan ses som någon absolut garanti för att konsumenlerna får etl större inflytande          .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.4.68&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska
livsmedelsarbetareförbundet: Det måsle slås fast all livsme­delssektorn trots
alll är till för konsumenlerna och all de verksamma inom sekiorn är en
försumbar minoritet den dag konsumenlernas förtroende för livsmedelspolitikeri
gått föriorad!   &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelspolitiken, eller snarare jordbrukspolitiken,
domineras av&lt;br&gt;
lantbrukarna samt deras intressen och organisalioner.         &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det måsle skapas elt mer balanserat syslem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett vikligt första sleg är alt siärka konsumenlernas
slällning i sektorn. De skall kunna agera mer på jämbördig fot med lanibrukets
och företagens intressen. Det skulle kunna göras genom atl konsumenlsidan i
jordbruks­nämnden och i jordbruksprisförhandlingarna förslärks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En allmän utbyggnad av konsumentinflytandet bör ske genom
att konsu­&lt;br&gt;
mentdelegationen vid slatens jordbruksnämnd byggs ut och förstärks.&lt;br&gt;
Konsumentdelegationens informationsmöjligheter bör förslärkas och byg­&lt;br&gt;
gas ut genom att delegationens kansli får utökade resurser. Dessa resurser&lt;br&gt;
bör möjliggöra för konsumentsidan alt analysera utvecklingen samt kom­&lt;br&gt;
ma med egna förslag och krav. Konsumentsidans resurser bör kunna&lt;br&gt;
balansera lantbrukarsidans. En översyn bör ske av delegationens samman­&lt;br&gt;
sättning, syftande till att bygga ut representationen för konsumentintres­&lt;br&gt;
set. Det bör vidare övervägas om inte konsumentdelegationen bör erhålla&lt;br&gt;
en i förhållande lill jordbruksnämnden självständigare slällning.        &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konsumentsidans möjligheter alt påverka utvecklingen inom
livsme­delsförsörjningens område är vidare beroende av utvecklingen inom livs­medelsindustri
och distribution. Etl inflyiande i delta led måsle utformas med beaklande av
den kooperativa karaktären inom betydande delar av förelagen. Kvalitetsmärkning
är vidare centralt för konsumenlens påver­kan via produktval.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För atl stärka och samordna konsumenlsidan såväl i
samhällsdebatten som i olika organ, bör del enligt Livs övervägas all uppräita
ell särskilt organ. Detla bör vara folkrörelsebaserat och ha karaklären av en
frislåen­de konsumenirörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.4.72 Svenska sockerfabriks AB: Vi är mycket frågande -
och negativa -lill förslagel atl delegationen bör förstärkas med
näringsfysiologisk exper-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tis. Vid de överläggningar som här avses och där
delegationen är en part är ju syftet att komma fram lill uppgörelser belräffande
hur den efterfrågan som finns på olika produkter skall kunna tillgodoses på
sätt som kan godtagas av både konsumenter och producenter. All / detta
sammanhang blanda in evenluella synpunkter på hur denna efterirågan borde se ul
och hur den skulle kunna förändras ser vi som både orationellt och direkt
felaktigt. Den typen av frågor - liksom en mängd andra frågor inom
livsmedelsområdet - bör behandlas i andra sammanhang där de hör bättre hemma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.4.76&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sveriges industriförbund: Förbundel
noterar med lillfredsställelse att kommittén anser att den enskilda
livsmedelsindustrin även i fortsätt­ningen bör vara representerad i
Konsumentdelegationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.4.77&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sveriges livsmedelsindustriförbund:----------------- anser
del     angelä­get att Konsumentdelegationen även fortsättningsvis ges ell betydande
inflytande säväl vid överläggningarna som i övrigt inom prisregleringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.4.79---------------------------------------------------- Tjänstemännens
centralorganisation: I den reglerade delen av livs­&lt;br&gt;
medelskedjan utövas konsumenlinflytandet bäsl på reglerings- eller plan­&lt;br&gt;
ekonomins villkor, det vill säga genom direkl inflyiande pä de strategiska&lt;br&gt;
besluten. Inom den icke reglerade delen utövas konsumenlinflytandet bäst&lt;br&gt;
på marknads- eller biandekonomins villkor, del vill säga dels genom de&lt;br&gt;
individuella konsumenternas köpbeslut, dels i mer indirekla former, ge­&lt;br&gt;
nom lagstiftning och myndighelsbeslui som drar upp de ramar inom vilka&lt;br&gt;
de olika förelagen skall konkurtera med varandra.     &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är enligt TCOs mening viktigt atl siärka
konsumenlinflytandet i det&lt;br&gt;
regleringssystem som måste finnas.  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skall del ligga något i statsmakternas uttalande atl
konsumenlmålet i livsmedelspolitiken är lika vikligt som inkomstmålei bör
konsumentdele­gationen och lantbrukarnas förhandlingsdelegation både formellt
och reellt betraktas som likvärdiga parter. Del är därför önskvärt atl återgå
till den tidigare förhandlingsordningen och nödvändigl all ge konsumentdelega­tionen
väsentligt förstärkta kansliresurser. Enligt TCOs mening bör också
konsumentdelegationen renodlas, del vill säga handels- och
induslriföre-trädarna ulgå. Handelns och indusirins berättigade inlresse av
insyn och inflytande i regleringssystemet bör kunna tillgodoses i andra former.
I en renodlad konsumentdelegation bör ordföranden utses på förslag av konsu­mentintressets
företrädare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.4.80 Trädgårdsnäringens riksförbund: I
konsumentdelegationen finns i&lt;br&gt;
dag företrädare för vissa led i livsmedelskedjan. Eftersom man kan förut­&lt;br&gt;
sätta att denna delegation framdeles får vidgade befogenheler inom livsme­&lt;br&gt;
delspolitiken, är del vikligt att delegationen får en sammansättning som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;representerar konsumenterna. I dag består den till stor
del av företrädare för led i kedjan som redan har stort inflytande och
möjligheter atl påverka beslulsprocessen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.5 Informalion om prisregleringen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.5.8 Näringsfrihetsombudsmannen: NO kan instämma i
synpunk­&lt;br&gt;
ten att det finns ett stort informationsbehov hos olika intressenter i hela&lt;br&gt;
livsmedelssektorn, inle minst rörande jordbruksprisregleringen och dess&lt;br&gt;
effekler, som bör tillgodoses.-- Också insynen i jordbruksförhand­&lt;br&gt;
lingarna borde förbättras. Hittills har konsumeniinsynen varit begränsad&lt;br&gt;
lill i stort sett resultatet av förhandlingarna ullryckl i prisförändringar på&lt;br&gt;
enskilda produkter. Redan innan överenskommelse iräffas borde parternas&lt;br&gt;
ståndpunkter presenteras offentligt och så lättförståeligt som möjligt. En&lt;br&gt;
sådan ordning skulle ge upphov till en offenllig debatt som speglade konsu­&lt;br&gt;
mentreaktionerna och gav konsumentdelegationen viss vägledning för sitt&lt;br&gt;
fortsatta agerande i förhandlingarna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.5.17 Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation: KD har
inte tillde­lals medel för informalion och JNs resurser härvidlag är
begränsade. Det slår i stark kontrast till de betydande resurser och den väl
fungerande informationsapparat, som jordbrukels organisationer förfogar över.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Informalion om prisregleringen på jordbruksprodukter m. m.
får i första hand ses som en slatens angelägenhet. KD instämmer med LMK i att
en samordning skulle vara av värde mellan de myndigheler som nu informerar på
detla område. Del gäller främsl JN, SPK, SCB, lantbruksekonomiska
samarbetsnämnden och konsumentverket. Del är emellerlid också angelä­gel att
särskilt KD och JN ägnar informationsfrågan ökad uppmärksamhet. När den
föreslagna ökningen av KDs sekretariat realiseras, skulle KD kunna ägna en del
av sina personella resurser åt informalion. JNs anslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för information höjdes-- i samband med atl slatens
lantbruksinforma-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tion upphörde--- . KD föreslår alt dessa medel får
användas för konsu-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;menlinriktad information.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.5.56 Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor: Vi vill
gärna under­slryka behovel av en kraftigt förbättrad konsumentinformation
rörande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;jordbruksprisregleringens effekter.--- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt vår mening borde det ankomma på i försia hand
Statens jord­bruksnämnd att svara förde erforderliga informationsresurserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.5.61 Kooperativa förbundel: När det gäller
konsumentinformation om jordbruks- och livsmedelsfrågor instämmer KF i
utredningens åsikt att sådan informalion lill slor del är en statlig
angelägenhet, men frågan om hur detta bäsl skall ske bör närmare övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därutöver anser KF det väsentligt att KF och övriga
intresseorganisa­tioner informerar sina resp. medlemmar genom tillgängliga
media om jord­bruksprisregleringen och dess problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.5.62 Landsorganisationen i Sverige:           anser att
informationsresur­&lt;br&gt;
serna bör ökas då elt stort informationsbehov rörande jordbruksprisregle­&lt;br&gt;
ringen föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.5.64 Lantbrukarnas riksförbund: Ett ökat
konsumentinflytande bör ock­så kopplas med ökade kunskaper om
jordbrukspolitiken och dess mål och medel. Samhällel har ell övergripande
ansvar härför. Därför föreslår för­bundel alt statsmakterna satsar mer på bred
konsumentupplysning vad gäller jordbruks- och livsmedelspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.5.79 Tjänstemännens centralorganisation: Många
myndigheler har an­svar för delar av livsmedelspoliliken och den informalion
som behöver ges, bland annat livsmedelsverket, konsumentverket,
lanlbruksstyrelsen, jordbruksnämnden och socialstyrelsen. Det bör enligi TCOs
mening prö­vas om informalionen skulle kunna förbättras genom samverkan mellan
dessa myndigheter. Lämpligen skulle Konsumentverket kunna ges i upp­drag att
svara för en sädan samordning av informationsinsatser och anvisas de resurser
som skulle krävas. Den av Konsumentverket utgivna tidskrif­ten Råd och Rön
skulle kunna utnyttjas i sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Kost- och hälsofrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1 Kostrekommendationer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1.5 Socialstyrelsen:-- ställer sig bakom
rekommendalionerna om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;koslförändringar. Etl förverkligande av dessa skulle på
längre sikl ge betydande vinster för folkhälsan. Kommittén framhåller att man i
samman­hanget inle får bortse från matens kulinariska betydelse och måltidens
värde för trivsel och samvaro. Enligt socialstyrelsens mening finns det inga
motsättningar mellan dessa aspekter och kraven på bra näringskvalitel. Snarare
är de förutsättningar för att de rekommenderade målen skall nås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1.14 Statens livsmedelsverk:           tillstyrker LMK:s
förslag. Enligt ver­&lt;br&gt;
kets mening kan det vara svårt att uppnå de skisserade målen men målsätt­&lt;br&gt;
ningen är inte orealistisk under förutsättning all statsmakterna är beredda&lt;br&gt;
till massiva informationsinsatser och andra ålgärder. De vinster som står&lt;br&gt;
all finna i form av minskad sjuklighel och ökat välbefinnande hos medbor­&lt;br&gt;
garna motiverar att en allvariig satsning på kostfrågorna nu kommer i gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1.26 Sveriges lantbruksuniversitet:------------ vill     framhålla
alt nä­&lt;br&gt;
ringsinlag och matvanor sannolikl varierar starkt mellan olika grupper.&lt;br&gt;
Jämfört med den omfatlande karlläggningen av och datainsamlingen från&lt;br&gt;
primärproduktionens område, finns här en brisl på kunskap om vad olika&lt;br&gt;
grupper faktiskt äter, vilket gör det svårl atl på etl underbyggl sätt behand­&lt;br&gt;
la kostfrågorna i livsmedelspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1.48 Länsstyrelsen i Västernorrlands län:   från
folkhälsosynpunkt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;är tillgången lill god och näringsriklig kost synnerligen
viklig och kosifak-torer återfinns ofta bakom uppkomst av ohälsa.
Väslernortlands län har i förhållande lill riket t. ex. en orsaksspecifik
överdödlighet i magcanceroch hjärt- och kärisjukdomar. Likaså är diabetes
övcrtepresenterad i länet. LMK:s förslag att i ökad grad föra in hälsoaspekter
vid produktion av livsmedel är därför utomordentligt välmotiverat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen delar---- [uppfattningen] att
folkhälsoaspekterna i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ökad grad blir vägledande för samhällets jordbruks- och
livsmedélspolitik. På olika sätl bör från denna uigångspunkt produklion och
konsumtion av grovt bröd, frukt, grönsaker och rotfrukter stimuleras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1.61 Kooperativa förbundet: KF delar LMKs uppfallning
atl de förorda­de kostförändringarna kan ulgöra allmänna rikllinjer i della
avseende för den framlida livsmedelspoliliken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1.64 Lantbrukarnas riksförbund: LRF har-- ingen
anledning alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ifrågasätta de förslag till förändringar av den svenska
folkkosien som&lt;br&gt;
rekommenderas, i försia hand en minskad konsumlion av fett och socker.&lt;br&gt;
Förbundet vill dock anföra synpunkter på avvägningen mellan å ena sidan&lt;br&gt;
generella kosländringar och å andra sidan ändringar för särskilda riskgrup­&lt;br&gt;
per samt på vilka medel som bör användas.  :&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LRF ulesluler inle alt en viss minskning av flertalet
individers fettkon­sumtion är moliverad. En sådan strävan bör dock kompletteras
med insal­ser riktade mot särskilda riskgrupper. Della skulle snabbare leda
till de önskade målen. Väsenlligt är också på vad sätt fetiminskningen sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konsumtionen av matfett har alltid stått i centrum i
diskussionerna om minskal fettiniag. Anledningen lill detla är all del är
enklast atl där göra en minskning. Däremot ifrågasätter LRF lämpligheten med en
kraftig minsk­ning av feltintaget från mjölk, ost och delvis även vissa
charkvaror.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1.67 Svenska lantarbetareförbundet: Förbundel inslämmer
i kommitténs bedömning av att koslen är av slor betydelse för folkhälsan.
Förändrade kostvanor kan emellertid på sikt också förändra
produktionsinriktningen. Del är därför angelägel att tillskapandet av en svensk
nutritionspolitik inle blir en från svensk jordbrukspolitik isolerad
företeelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1,70 Svenska livsmedelsinstitutet:--- stöder varmt de- fram­&lt;br&gt;
lagda förslagen, med viss reservation- när del gäller komplexet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;smörfett,   fettimport   etc,--- sockerkonsumlionens  
verkliga   nivå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;----- [samt  sockrets] effekter----- på hållbarhel, 
konsistens  och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;smaklighel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1.72--------------------------------------------------------------------- Svenska
sockerfabriks AB: Del statistiska underiagel för         &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rekommendationer 
beträffande  förändringar  i   sockerkonsumtionen  är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bristfälligt och bör----- utredas närmare.----- Först när
denna är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;utredd kan några egenlliga rekommendationer utfärdas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rekommendationerna att sänka konsumtionen av
&amp;quot;&amp;quot;produktgruppen hushållssocker'&amp;quot; motiveras inte. Socker används
i hushållen framför allt till konservering och bakning. Denna del av
sockerförbrukningen bidrar i väsentlig grad lill all frukt- och andra
irädgårdsprodukler tillvaratas och lill inbesparade koslnader för hushållen. En
sänkning av konsumtionen av &amp;quot;hushållssocker&amp;quot; skulle därför sannolikt
snarare negativt påverka hushål­lens ekonomi än positivt hushållsmedlemmarnas
hälsotillstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sockret är viktigt inte enbart som konserveringsmedel utan
det ger också volym och konsistens, framhäver arom och färg, ger näring åt jäst
m.m. Hittills har inget ersättningsmedel visat sig kunna ersätta sockrets
mångsidiga egenskaper i livsmedelssammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1.73------------------------------------------- Sveriges
betodlares centralförening:         vill påpeka, att man in­&lt;br&gt;
ternationellt räknar med en svinnandel på 25%, dvs. alt sockerinlagel&lt;br&gt;
utgör 75% av totalförbrukningen inom kosisektorn (enl. World Sugar&lt;br&gt;
Research Organizalion). Svinn är då inte bara lika med &amp;quot;spill&amp;quot; ulan
inne­&lt;br&gt;
fattar framförallt det socker, som gör ijänsl som jäslnäring, konserverings­&lt;br&gt;
spad m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att undvika missförslånd föreslår SBC alt ordel
&amp;quot;konsumlion&amp;quot; förbehålles det socker som intages med födan och att för
totala socker­mängden användes antingen lermen &amp;quot;förbrukning&amp;quot;&amp;quot;
eller &amp;quot;användning&amp;quot;&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1.77 Sveriges livsmedelsinduslriförbund:     anser del
vara en allvar­&lt;br&gt;
lig brist, att konsumtionsulvecklingen inte mer i detalj har redovisals under&lt;br&gt;
en period av t. ex. de senasle trettio åren. En sådan redovisning kunde ha&lt;br&gt;
möjliggjort en analys av vilka faktorer - ekonomiska, attilydmässiga och&lt;br&gt;
andra - som påverkar vårt val av livsmedel och därmed sammansättning­&lt;br&gt;
en av kosten.--- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi vill påpeka alt fetlreduklionsmålei är onödigi högl
ställt, och all stora, långsiktiga och systematiska insatser i så fall måsle
göras för all inom ramen för etl fritt val av livsmedel kunna nå fram lill del
målel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SLIM anser att---- [förslagen] i fråga om matfettet är
motstridiga och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;orealistiska. Margarinet är för närvarande det enskilda
livsmedel som ger&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;det största bidraget till konsumtionen av fleromätiat
fett, samtidigt som del ger relativt litel mättat fett. En förbättring av
fettets sammansättning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;----- är inle möjlig, om konsumtionen av margarin minskas
avsevärt. Vi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommer att få en minskning i konsumtionen av fieromäiiat
fett samtidigt&lt;br&gt;
som vi konsumerar i stort sett lika myckel mättat fett som nu            .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SLIM finner------ [förslagen] i fråga om matfettet mer
dikterade av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;strävan att finna avsätining för det mättade mjölkfell som
produceras inom landel än omsorg om folkhälsan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;----- LMK anser atl de av experterna förordade
koslförändringarna i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;slort kan ulgöra rikllinjer för den framlida
livsmedelspolitiken. Vi delar&lt;br&gt;
denna uppfatlning men beträffande sänkning av sockerkonsumtionen vill&lt;br&gt;
vi dock framhålla, att denna är motiverad främsl i den mån delta eri'ordras&lt;br&gt;
för atl medge en acceplabel nåringslälhel i kosten. Socker är en beprövad&lt;br&gt;
livsmedelskomponent och en av våra viktigaste och billigaste energikällor.&lt;br&gt;
Konsumtion av socker och sockertika produkter ligger inom ramen för ett&lt;br&gt;
bra kosthåll. En omåltlig konsumlion av vilken produki som helsl är icke&lt;br&gt;
att rekommendera, eftersom den kan leda lill alt individen inte får fullvär­&lt;br&gt;
dig kost.----- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SLIM anser inte att det föreligger ett klart samband
mellan socker och&lt;br&gt;
tandsjukdomarna karies och parodontit och inle heller atl det betydelse­&lt;br&gt;
fulla för bakterieangrepp på tänderna är hur ofta man äter sackaros utan&lt;br&gt;
hur ofta man äter föijäsbara kolhydrater (bl. a. stärkelse).    Kommit­&lt;br&gt;
tén ----- antyder att en minskning av sackaros automatiskt leder till en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förbättrad tandhälsa, vilket är helt missvisande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1.79 Tjänsiemännens centralorganisation: LMK har
uppmärksammat matens och matvanornas betydelse för hälsotillståndet. Detla är
enligt TCOs mening en viktig aspekt på livsmedelspoliliken. Kommitténs huvud­rekommendation
all fett- och sockerkonsumiionen bör minska och kostfi-berkonsumtionen öka är
välgrundad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2 Utbildning och upplysning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2.5 Socialstyrelsen:-- delar------- uppfattningen alt
kostfrågorna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bör uppmärksammas i högre grad i skolan och i olika former
av utbildning. Även skolmåltiderna bör användas för atl skapa goda kostvanor
hos ele­verna. Inom förebyggande hälsovård och sjukvård bör koslen beaklas mer
än vad som är fallet i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del gäller såväl upplysning och rådgivning som kosthållet
inom institu­tioner av olika slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2.10 Konsumentverket: Livsmedelskommiiién anser all
informalion och ulbildning saml produktutveckling inom livsmedelsindustrin bör
ulgöra de främsla vägarna för all uppnå en förbäliring av koslen.
Konsumentverket delar denna uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller kosiinformaiion måsle konstaleras att de kampanjer
som&lt;br&gt;
genomförls under mer än lio år inte lett till önskvärda konsumtionsföränd­&lt;br&gt;
ringar. ---- Konsumentverket ser därför som nödvändigt att den framti­&lt;br&gt;
da kostinformaiionen görs mer målgruppsinriklad än tidigare.            &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom ulbildningen är det enligt Konsumentverkets mening av
stor vikt atl grundskolans läroplan ändras så att det inom undervisningen blir
möj­ligt att förmedla prakliska kunskaper om hur livsmedel lämpligen skall
lagras, förvaras, beredas och kombineras för att ge både näringsmässigt och
kulinariskt bra måltider. Konsumentverket menar atl jusl bristen på praktiska
kunskaper hos många av dagens unga hushåll utgör en orsak till alt
mathållningen blivit onödigt resurskrävande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konsumenlverkei önskar framhålla skolmåltiden som ett
viktigt pedago­giskt instrument. Schemalagda måltider, där eleverna deltar i
tillagning och servering av maten, bör därför utökas. Skolmåltiden, som för
många skolungdomar ulgör dagens enda mera fullständiga måltid, har också stor
hushållsekonomisk betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2.12 Skolöverstyrelsen: SÖ anser    atl goda kunskaper i
kosikun-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skap är en förutsättning för atl förstå sambandet mellan
kost och hälsa och för den enskildes möjligheter all förstå och tillämpa olika
typer av kostråd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SÖ instämmer i kommitténs åsikt att skolan har etl stort
ansvar för att kostvanorna i landet förbättras men vill understryka atl skolan
inte ensam kan åta sig hela delta ansvar. Samverkan mellan skolan och andra
berörda lokala och regionala organ borde etableras och tillgängliga resurser
gemen­samt utnyttjas bättre tex inom konsumentvägledning och konsumentinfor­mation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SÖ anser alt den utbildning som anordnas i kost- och
hälsofrågor inom såväl ungdomsskolan som vuxenulbildningen är mycket värdefull.
Den resurs som de välutbildade eleverna från ovannämnda gymnasie- och
vuxenutbildningar ulgör borde utnyttjas betydligt bättre än vad som sker i dag
bl.a. för all åsladkomma bättre kostvanor hos befolkningen. Utbild­ning i kost-
och hälsofrågor borde efterfrågas vid anställning inom hela livsmedelssektorn i
högre utsträckning än vad fallet är för närvarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förutom att göra goda insatser inom yrkeslivet har elever
från konsum­tionslinjen, livsmedelsteknisk linje m.fl. utomordentliga
möjligheter atl i sina egna hem, på arbetsplatser av skilda slag, i
föreningsverksamhet och i lokala och regionala organ verka för bättre kostvanor
och bättre konsu­mentkunnande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen vill SÖ instämma i den åsikt som
livsmedelskommittén framför i flera olika sammanhang i sill belänkande nämligen
att ulbildning inom kostområdet är av största vikt. SÖ anser alt de
ulbildningar som i dag anordnas i bl. a. gymnasieskolan fyller en viklig
funklion och atl de utbil­dade ungdomarna ulgör en värdefull resurs i
samhällets samlade strävan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mot goda kostvanor och bättre hälsa. SÖ följer med
intresse utvecklingen inom områdel och arbetar kontinuerligt för all anordna
adekvata ulbild­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.2.13&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lantbruksstyrelsen: Enligt
lantbruksslyrelsens bedömning tar an­passning av kostvanor förhållandevis lång
lid med hänsyn till att en sådan anpassning knappasl kan ske genom annal än
upplysning och rådgivning lill konsumenlerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.2.14&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statens livsmedelsverk:
Informationskampanjer för bättre kostvanor har nu pågått i mer än lio år. Dessa
kampanjer har säkerligen gjort svenska folket mer kosimedveiei och ökat
kunskaperna på nutritionsområdet. Konsumiionsmönsiren lycks dock samtidigt vara
svåra au rubba. Inlaget av fett och socker har således inte förändrats. Som LMK
föreslagil måsle flera samverkande ålgärder komma lill slånd för all ändra
kostvanorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Information i olika former kommer alt bli del bästa medlet
alt föra ut&lt;br&gt;
kostbudskapel.--- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolväsendel kommer alt få en grundläggande betydelse i
delta sam­manhang. Kost- och näringsfrågor bör såsom LMK föreslagil få en ökad
plats i undervisningen. Skolan har ocksä möjlighel att genom skolmålti­derna
påverka elevernas koslintresse och -kunskaper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2.17 Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation:       delar
LMKs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;uppfattning att information och utbildning är de
viktigaste styrmedlen för en näringsriktig kosthållning. KD vill särskili
framhäva skolans stora bety­delse, inle bara med avseende på undervisningen
utan också på skolmålti­derna. De senare bör ha en kvalitet och inrikining som
kan lägga grunden till goda kostvanor. Ett slort ansvar vilar här på kommunerna.
Det är angeläget att den ekonomiska åtstramningen inte får negativa konsekven­ser
på detla område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2.27 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Enligt
kommitténs uppfatt­ning bör information och utbildning samt produktutveckling
inom livsme­delsindustrin utgöra de främsta vägarna för atl uppnå en förändring
av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kosten----- . SJFR vill betona alt även forsknings- och
utvecklingsarbele&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inom primärprodukiionen har slor betydelse från
hälsosynpunkt. Så bör det l.ex. finnas möjligheter att med hjälp av avel och lämplig
utfodring förändra djurens fellansättning och minska animaliernas feltinnehåll.
Del bör också finnas möjligheter alt med växtförädling och odlingstekniska
ålgärder väsenlligt förbättra en rad olika vegetabiliers kvalitet på ett sådant
säll att det även sell från hälsosynpunki är acceptabelt atl konsumtionen ökar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2.42 Länsstyrelsen i Skaraborgs län:           vill
särskili framhålla bely­&lt;br&gt;
delsen av skolmaten som en möjlighet att hos eleverna inskärpa värdel av&lt;br&gt;
goda kostvanor. Det är bl, a. av detla skäl olyckligl all pågående bespa­&lt;br&gt;
ringar riklar sig mot skolmåltiderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2.52 Cenlralorganisalionen SACO/SR: Konsumenterna skall
ha valfrihet bland marknadens livsmedel - enligt direktiven för LMK. SACO/SR
anser all elt val som skapar efterfrågan på mat som är värd sill pris,
förutsätter att konsumenterna har kunskaper om del egna behovel av mal, av
energi och näring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är angelägel all på olika sätt slimulera lill ökad
konsumtion av baslivsmedlen. En förulsällning för del är att konsumenterna har
kunskap om hur man kan öka sin egen omsättning genom motion, val av fibertika
livsmedel, att man äter tillräckligt många mållider och all dessa är allsidigt
sammansatta. Kunskaper behövs också om vilka livsmedel som svarar mot behovel
av näring och volym som ger mättnad och hur maten lillagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rådgivningen från dieiisler verksamma inom primärvården
och upplys-ningsverksamhel via den kommunala konsumenlrådgivningen bör kunna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;utvecklas ytterligare för informalion pm mat. Enligt
socialstyrelsen     &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;har endasl elt fålal konsumentvägledare kompetens för
rådgivning i kosl-och näringsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2.56 Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor: Vi delar
helt kommit­téns uppfatlning, att information och utbildning är de mest
effektiva sätten atl på sikl åsladkomma varaktiga förändringar i
livsmedelskonsumtionen och malvanorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi anser, att kostfrågorna borde få en betydligt mer
framträdande plals i skolundervisningen, liksom också att skolmåltiderna är
viktiga när det gäller att grundlägga elevernas matvanor. Del är från denna
uigångspunkt olyckligt, om kommunerna drar ner på anslagen till dessa - en ökad
satsning vore mer motiverad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2.59 Institutet för storhushåll: Utredarna har uttalat
att utbildning i kost­frågor inom skolan och hälso- och sjukvården är av stor
betydelse. ISR delar denna uppfallning, men vill peka på storhushållens
möjligheter all nå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;andra mycket  stora grupper av konsumenter.- drygt 
varannan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;svensk äter dagligen ett mål mal uianför hemmet. Della ger
storhushållen lillfälle alt genom lämpliga förändringar i matsedlar och recept
servera näringsriktiga måltider enligt avgivna rekommendationer och därigenom
påverka kostvanorna hos dessa konsumenler. Möjlighelen alt i anslutning lill
dessa mållider dessutom ge lämplig information om kost och kostvanor är mycket
goda och bör tillvaratas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulbildning av personal i storhushållen i Sverige har under
många år varil eftersatt. En viss förbättring kan konstaleras under senare år,
men yllerli­gare kraftfulla åtgärder erfordras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Möjligheten atl fortbilda nu yrkesverksam personal bör
beaktas     ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Institutet för Storhushåll m. fl. organisationer arbeiar
intensivt med sådan&lt;br&gt;
ulbildning, främsl genom framtagning av utbildningsmaterial, men ytterli­&lt;br&gt;
gare resurser borde avdelas för uppgiflen.     &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;----- en utökning av FoU-insatser förordas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ISR inslämmer i delta och vill betona alt forskning och
utveckling behövs såväl inom livsmedelsområdet som belräffande utrustning,
lillag-ningsmetoder och förvaringsleknik m.m. inom storhushållsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2.61-------------------------------------------------------------------- Kooperativa
förbundet: Det är enligt KFs mening betydligt viktigare&lt;br&gt;
[än ändrade märkningsbestämmelser] att man bedriver en genomtänkl&lt;br&gt;
Utbildning och information om näringsfrågor lill alla konsumenler alltifrån&lt;br&gt;
grundskolan och gymnasiet lill arbetsliv och hem, storhushåll elc.      &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KF vill fäsla uppmärksamheten på alt den
konsumenlkooperaiiva livs­medelsindustrin beaklar näringsaspekier vilket bl. a,
framgår av alla de relativt magra, sockerfria och andra nya produkter som
framkommil under senare år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2.62-------------------------------------- Landsorganisationen
i Sverige:            delar kommitténs uppfatlning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;all informalion och utbildning saml produktutveckling inom
livsmedelsin­dustrin bör ulgöra de främsla vägarna för alt uppnå en förändring
av kosten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2.63  Landstingsförbundet: Beträffande hälso- och
sjukvårdens roll i kosl-&lt;br&gt;
och hälsofrågor understryker kommittén bl.a. viklen av kunskaper hos&lt;br&gt;
sjukvårdens personal om koslens betydelse för hälsa och tillfrisknande.&lt;br&gt;
Styrelsen konstaterar för sin del alt del för närvarande pågår en&lt;br&gt;
kompetensuppbyggnad i det här avseendet inom landstingen. Detta sker&lt;br&gt;
parallellt med att funktioner ulvecklas för information i enhghet med&lt;br&gt;
landstingens vidgade ansvar för befolkningens hälsa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2.64------------------------------------ Lantbrukarnas
riksförbund:        delar kommitténs uppfattning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;atl målgruppsanpassad information och utbildning samt
produktutveckling inom livsmedelsindustrin är de främsta medlen alt uppnå vissa
koständringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2,67 Svenska lantarbetareförbundet: En bällre
information i skolorna och till allmänheten om värdet av rätl kost anser
förbundet mycket viklig. För närvarande är information i kostfrågor alltför
myckel betingad av mer eller mindre seriösa forskares eget tyckande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2,70 Svenska livsmedelsinstitutet: Vi anser-------- det         befogat
alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rekommendera omedelbara klarläggande undersökningar av
sockerkon­sumlionens verkliga nivå för att snarast konfirmera [rekommendationer­na],
samt atl sänkning bör ske som ett resultat av nära samarbeie mellan
myndigheler, forskare och induslri, inriktat på utbildning, informalion,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;forskning och produktutveckling.-- Hellre än atl ersälla
sötnings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;effeklen från socker med sötningsmedel borde man i så fall
informations­vägen försöka påverka konsumenterna att välja mindre söta
produkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2.72 Svenska sockerfabriks AB:- drar------- liksom
kommittén,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;slutsatsen all information och utbildning saml
produktutveckling bör utgö­ra de främsla vägarna om man vill uppnå en
förändring av kosten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;I &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5.2.77 Sveriges
livsmedelsindustriförbund: - -,— stöder förslagel alt teo­retisk koslkunskap
borde kunna vara obligatorisk på alla gymnasielinjer. Praktisk koslkunskap
skulle kunna vara tillval.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De specialutbildade hushållslärarna bör kunna användas i
slörre ut­sträckning i undervisningen. Fortbildning av lärare och produkter av
lämp­liga läromedel har också stor betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LMK trycker på skolmåltidernas betydelse för grundläggande
av goda&lt;br&gt;
kostvanor. Vi tror alt man skall ulvidga detta lill atl gälla också för&lt;br&gt;
mållider inom den offenlliga sekiorn i övrigl. ,  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av LMKs
skrivning kan man få intrycket att utveckling av nya pro­dukter är nödvändig
för att nå de kostmål som angivits. Inom dagligvaru­handeln finns i stort sell
redan nu hela det sortiment av livsmedel som LMK önskar i detla hänseende. Man
får inle heller glömma bort all vid produktutveckling av t.ex. etl
lätlsortiment, den nya produkten i kulina­riskt hänseende måste vara lika bra
som förebilden. Vad som behövs är information som kan behöva vara mer konkret
än dagens mera allmänt hållna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2.79 Tjänstemännens centralorganisation: TCO har inle
samma tilltro&lt;br&gt;
som LMK till att livsiViedelsnäringens olika led i tillräcklig grad beaklar&lt;br&gt;
kost- och kvalitetsaspekterna når dessa kommer i konflikt med de kom­&lt;br&gt;
mersiella hänsynen. - &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det år viktigt att den mal storhushållen serverar är god,
vällagad och näringsriktigt sammansatt. På den punkten finns av allt att döma
många brisler. Inte minst brukar krilik rikias mol den mal som serveras i många
skolmatsalar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Storhushållen är vikliga när del gäller att påverka
människors smak och matvanor. Det är också jämförelsevis lätl att nå
storhushållen med närings-information. TCO delar LMKs uppfattning alt det är
vikligt att kost- och näringsfrågor får ökad plats i utbildningen av
storhushållspersonal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 166. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2.80 Trädgårdsnäringens riksförbund:         instämmer i
önskemålen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om mer forskning inom kost- och hälsoomrädet och att man
då också speciellt beaklar irädgårdsprodukternas roll i sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3 Livsmedelslagstiftning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3.2 Kommerskollegium:-- finner del angelägel alt man i
Sverige i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;görligaste mån undviker all införa nya nationella
märkningskrav som av­viker från internationella rekommendationer och/eller
motsvarande regel­system i l. ex. Norden eller Västeuropa i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3.5 Socialstyrelsen:-- delar------ kommitléns
uppfatlning att livs­&lt;br&gt;
medelslagstiflningen bör ulnyttjas för att i möjligaste mån främja kostre­&lt;br&gt;
kommendalionerna. Möjligheterna atl fastställa livsmedelsstandards bör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;då i första hand användas.--- Styrelsen tillstyrker------ att
(det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;föreslagna nya märkningssystemel] prövas av livsmedelsverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3.10 Konsumentverket: Varje åtgärd för atl förbättra och
förenkla den produktanknuina informalionen, t.ex. om varans kvalitet och samman­sättning,
är utomordentligt viklig. Konsumentverket ser myckel posilivt på förslaget att
livsmedelslagstiflningen t.ex. genom all faslslälla livsme-delssiandard eller
alt införa en förenklad märkning med L, M och H utnyttjas för att i möjligaste
mån främja kostrekommendationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3.14 Statens livsmedelsverk: De nuvarande principerna
för såväl inne­hålls- som näringsdeklarationer följer de förslag som arbetats
fram inom Codex Alimentarius och som redan lillämpas inom många länder.
LMH-märkningen avviker däremol från internationella regler och kan - om den
införs obligatoriskt - medföra handelshinder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelsverket kommer att ta upp hela frågan om
förenkling av&lt;br&gt;
innehålls- och näringsdeklarationerna för alt försöka att göra dessa mer&lt;br&gt;
lättförståeliga för konsumenterna. Därvid kommer verket också alt disku­&lt;br&gt;
tera LMH-märkningen.--- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verket ställer sig positivt lill förslaget alt använda
livsmedelsstandarder som etl redskap att minska feltintaget hos konsumenterna.
Standarderna för smör och margarin, glassvaror, namnskyddade charkvaror och
grädd-produkler kan vara lämpliga för della syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3.52 Centralorganisationen SACO/SR:        kan inte
finna att [LMH-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;systemet] underlättar för konsumenterna att kunna välja
bra mat. Det är inte ytterligare detaljkunskaper om enslaka livsmedels
särskilda egenska­per konsumenterna behöver utan övertygelsen om alt mat har
grundläg­gande betydelse för hälsa, humör och allmän trivsel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3.56 Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor: LMK
föreslår att ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nytt märkningssystem för livsmedel skulle övervägas . Åven
om det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;är angeläget med en enkel och informativ märkning känner
vi en viss tveksamhet till all ytterligare bygga ul livsmedelsinformalionen
ulöver den som redan finns. Dessulom skulle ell system av ovan angivna innebörd
medföra en mängd definitions- och avgränsningsproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vi tror,
atl det är bällre att satsa mer på den information som redan finns - bl, a.
innehålls- och näringsdeklarationer - och göra den mer lättillgäng­lig och
begriplig,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3.61 Kooperativa förbundet: Kommittén anser att
livsmedelsverket skall undersöka möjlighelen alt pröva [LMH-systemel] för någon
eller några lämpliga varugrupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;KF
motsäller sig inle alt livsmedelsverket gör en sådan undersökning, men vill
framhålla atl man härvid även beaklar andra märkningsförslag som har kommit
fram under del senaste året så att man inte får flera märkningssyslem på
paketerade livsmedel. KF anser alt den vikligasle informationen på förpackade
livsmedel i dessa hänseenden är innehålls-och näringsdeklarationer som ger
konsumenlerna behövliga basfakta. KF ifrågasätter starkt om en L, M, H-märkning
som är så relativ lill sin karakiär överhuvud laget kan få något förnuftigt
innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3.64 Lantbrukarnas riksförbund: ser såväl vissa
principiella som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;praktiska problem med [LMH-sysiemet] och tillstyrker
därför atl slatens livsmedelsverk närmare utreder förutsättningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3.67 Svenska lantarbetareförbundet: Kommillén föreslår
också genom­förande av ell märkningssyslem som anger halten av t.ex. fett i
graderna Låg (L), Medel (M) eller Hög (H) i förhållande till normal nivå.
Förbundel ställer sig iveksaml till värdet av detta, då det säkeriigen kommer
all vara svårl alt få en riktig definition och jämförbarhet av vad som är
normalt för varje vara. Del kan läll leda till en felaklig sammansättning av
kosten, då konsumenten kan föriedas alt överdriva inköp av livsmedel som är
L-märkla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5,3.77 Sveriges livsmedelsindustriförbund:----------- anser,
all [LMH-märk­&lt;br&gt;
ning] leder lill oklarheter och missuppfattningar ibland t.o.m, är vilsele­&lt;br&gt;
dande för konsumenten, eftersom den skulle bygga på konsumenlens&lt;br&gt;
förväntan på socker- och fetthalt i den enskilda produkten. Det nuvarande&lt;br&gt;
vedertagna systemet för näringsdeklaration med angivande av protein,&lt;br&gt;
fett, kolhydrat och energi måste på lång sikt vara det system som ger den&lt;br&gt;
mest kortekla och bästa informalionen lill konsumenten. En mer konse­&lt;br&gt;
kvenl användning av detta märkningssyslem - som dessutom överens­&lt;br&gt;
slämmer med internationell praxis - kombinerad med en ökad utbildning&lt;br&gt;
är att föredra framför den föreslagna LMH-märkningen.         &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LMK föreslår också att livsmedelslagstiftningen bör ändras
så all mini-mihalten fell i smör och margarin sänks från nuvarande 80% till
75%.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förändringen---- innebär en höjning av vattenhalten med
30%. Denna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;höjning försämrar de användningslekniska egenskaperna både
vid matlag­ning och vid bakning. Man bör komma ihåg all vid matlagning används
ca 40% av matfettet och alt det då inle är mängden matfett utan mängden fell
som är avgörande. Vidare skulle Sverige avvika från den norm som Codex
Alimentarius fastlagt och som hittills följts. SLIM vill erinra om atl konsu­menterna
redan i dag kan välja mellan olika matfetialternativ med lägre feithalier -
både 60% och 40% -, vilka är resullat av företagens produkt­utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3.79 Tjänsiemännens centralorganisation: Ett väl
genomtänkt och enkelt utformat system för obligatorisk produktinformation är
angelägel för att upprätthålla en god kvalitetsnivå på produkterna. TCO
tillstyrker därför förslagel att livsmedelsverket ges i uppdrag all undersöka
möjligheterna au pröva elt nytt märkningssyslem som visar lill exempel fett-
och socker­halten i produkterna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.4 Prispolitiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.4.5 Socialstyrelsen:-- instämmer i kommitléns
uppfattning alt pris-&lt;br&gt;
politiken är ett trubbigt vapen för all genomföra koslförändringar.    &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hushållen är olika känsliga för prisförändringar. Man vet
dock inte hur inköpsvanorna och koslkvalitelen i enskilda hushåll påverkas av
generella prisförändringar. Dessa förhållanden bör utredas närmare.
Socialstyrelsen delar dock kommitténs uppfattning alt man inte bör använda
prispolitiska ålgärder som motverkar koslförändringar i gynnsam riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.4,14 Slatens livsmedelsverk: Enligt livsmedelsverkels
mening lorde pris­sättningen vara ett av de mest effektiva medlen att ändra
kostvanorna och bör — som en följd av de nya livsmedelspolitiska signalerna -
kunna användas i betydligt ökad utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.4.17 Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation: Även
om jord­bruksprisregleringen inle kan få slor betydelse i dessa sammanhang är
del dock givel att näringsfysiologiska aspekter i görligaste mån bör beaktas
vid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;prissättningen.--- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av [omtanke om barnfamiljernas ekonomi] kan KD inle
tillstyrka LMKs förslag atl den 3%-iga mjölken skulle fördyras på
näringsfysiologiska grunder. En i sig önskvärd reducering av feltintaget kan
bättre åvägabring­as genom minskad förbrukning av i andra avseenden mindre
nyttiga pro­dukter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5,4.56 Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor: Vi har
en generellt tveksam inslällning lill all använda livsmedelspriserna som
slyrmedel för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;konsumtionen.--- Konsumenterna måste---- ha rält all välja
i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;utbudet, utan alt behöva drabbas av prismässiga pekpinnar
från samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.4.61  Kooperaliva förbundet: KF har ofla konstaterat att
prispoliliken är&lt;br&gt;
ett myckel ofullständigt instrument för att styra människors matvanor över&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;till en mera näringsriktig sammansättning.      KF anser
dock att där&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;del är möjligl och lill nytta för konsumenten bör man
främja kostföränd­ringar i gynnsam riktning genom prissättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Däremot anser KF det olämpligl att följa LMKs
rekommendaiion att&lt;br&gt;
man vid jordbruksprisöverläggningarna skulle göra den 3-procentiga mjöl­&lt;br&gt;
ken avsevärt dyrare än den 0,5-procenliga lättmjölken enbart i syfte atl&lt;br&gt;
minska den toiala feltkonsumtionen. En sådan politik blir diskriminerande&lt;br&gt;
för barnfamiljer--- .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.4.62-------------------------- Landsorganisationen i Sverige:
I belänkandet förs också en diskus­&lt;br&gt;
sion huruvida man med hjälp av prissättningar och prispoliliken kan ge­&lt;br&gt;
nomföra koslförändringar.- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lö vill------- varna för all använda
jordbruksprisregleringen i dessa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därtill anser LO det helt fel att följa LMKs
rekommendaiion alt man vid jordbruksprisöverläggningarna skulle påverka
prisrelationema mellan mjölk av olika fetthalt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.4.64 Lantbrukarnas riksförbund: Förbundet vänder sig       mol
tan­&lt;br&gt;
ken all använda prisel som slyrinsirumenl. Detta gäller i särskilt hög grad&lt;br&gt;
om man som LMK väljer ul en enda produktgrupp - mjölk - och i denna&lt;br&gt;
en egenskap - mjölkens fetthalt - lill en s. k. näringsfysiologisk prissätt­&lt;br&gt;
ning. ---- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt LRFs bedömning måste prisskillnaderna mellan
varianterna vara mycket stora för alt man skulle kunna uppnå de
konsumiionsändringar som eftersträvas. De prishöjningar som därvid kommer på
standardmjölk kan uppfattas som orättvisa mol vissa konsumentgrupper.
Prishöjningarna kan också få till följd att konsumtionen av slandardmjölk hos
skolbarn och kroppsarbetande blir lägre än vad som ur kost- och näringssynpunkl
re­kommenderas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.4.66 Svenska fabriksarbetareförbundet: Den föreslagna
särskilda pris­höjningen på 3-procentig mjölk i förhållande lill 0,5-procenlig
mjölk skulle ytterligare öka överproduktionen av smör. En ur hälsosynpunki
önskvärd minskad fettkonsumtion bör i stället uppnås genom elt totalt minskat
fettiniag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.4.68 Svenska livsmedelsarbelareförbundet:            släller
sig tveksamt lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om prisdifferentiering på mjölk efter fetthalt är ett
effektivt medel för au sänka feltkonsumtionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.4.72 Svenska sockerfabriks AB: Det kan inte anses belagt
atl ålgärder som påverkar konsumentpriset på socker och sockerrika produkter
har någon effekt på längre sikt på konsumtionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.4.77 Sveriges livsmedelsindustriförbund:     delar
kommitténs upp­&lt;br&gt;
fattning alt prisel är etl trubbigt vapen för atl genomföra koslförändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;----- Ell område där aktiva prispoliliska åtgärder, enligt
kommiltén, bör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;användas är alt få till stånd vissa prisrelationer mellan
mjölk och olika&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fetthalt----- , SLIM vill ifrågasätta om detla resonemang
från-- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommitténs sida är tillämpligl för alt styra
feltkonsumtionen via mjölken. Den feta standardmjölken bör i första hand
konsumeras av barn, som på grund av sin aktivitet, gör av med fettet.
Lätlmjölken bör konsumeras av vuxna om de över huvud tagel skall konsumera
mjölk. Genom all stan­dardmjölken skulle vara dyrare enligt kommitténs förslag
blir barnfamil­jerna ekonomiskt lidande, medan hushåll bestående av vuxna som
dricker lältmjölk skall premieras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.4.80 Trädgårdsnäringens riksförbund: Under alla
förhållanden bör del inle ske en prismässig favorisering av andra produkter än
de som man ur folkhälsosynpunkt anser skall ha en ökad konsumlion. Grönsaker,
frukt och bär är därvidlag i lika stor ulslräckning baslivsmedel som de jord­bruksreglerade
livsmedlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.5 Samordnad information och fortsatt utveckling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.5.5 Socialstyrelsen: En förändring av opinioner och
normer är       &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nödvändig om bra kostvanor skall kunna grundläggas i störte
delar av befolkningen. Detla är etl arbete på lång sikl som kräver medverkan av
många intressenter. Del är också ett område för tvärvetenskaplig forskning och
utveckling för vilket det enligt socialstyrelsens uppfallning krävs öka­de
insalser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen instämmer med kommittén all del är
angelägel med samordning av berörda myndighelers informalionsverksamhel i kost­frågor.
Viss samordning men i synnerhet samverkan förekommer redan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;----- . Samordningen och samarbetet kan naluriiglvis bli
effekiivare. Del&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kan också finnas skäl atl utöka samarbelel   ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen och livsmedelsverket har sedan en lid
diskuterat möjlig­helen all gemensaml tillsätta en medicinsk expertgrupp för
kost och hälso­frågor. Gruppen skulle förslagsvis följa kunskapsutvecklingen på
områden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section286&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section287&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som har samband med kost-hälsa; uiarbeta och vid behov
revidera kost-och näringsrekommendationer; påtala eventuella behov av åtgärder.
Ge­nom en sådan grupp skulle kontakter med universitet och forskningsinsti­tutioner,
vetenskapsakademi elc. kunna kanaliseras. Ledamöterna skulle också kunna svara
för viss bevakning av den internationella utvecklingen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 fråga om det samlade ansvaret för åtgärder för atl
förändra kost­&lt;br&gt;
vanorna vill socialstyrelsen påminna om all hälso- och sjukvården ge­&lt;br&gt;
nom hälso- och sjukvårdslagen har fått ell delvis nyll ansvar för folkhäl­&lt;br&gt;
san. ---- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med tanke på att det skett etl långvarigt och omfatlande
uppbyggnadsar­bete, att verksamheter på olika nivåer har förankrats och syns
expandera, saml att socialstyrelsen under alla förhållanden kommer att bedriva
kost-upplysning som ett huvudområde inom hälsoupplysningen, anser styrelsen att
den som hittills bör ha del samordnande ansvaret för upplysnings- och
informationsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen vill också erinra om förslagel från HS 90
om all hälso-&lt;br&gt;
och sjukvårdsberedningen fär funklionen av nationellt hälsopolitiskt råd.&lt;br&gt;
Rådet skulle följa utvecklingen av sektorövergripande hälsopolitiska frå­&lt;br&gt;
gor, i enlighet med rekommendationer av WHO. Detta arbete skulle givel­&lt;br&gt;
vis i tillämpliga delar samordnas med livsmedelsberedningen.            &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen vill underslryka vad kommiltén anför om
behovel av ytterligare forskning inom kost och hälsoomrädet och särskilt
behovel av kontinuerliga kostvaneundersökningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.5.10 Konsumentverket:- delar kommitléns uppfallning all
del be­&lt;br&gt;
hövs en samordning av de ålgärder som vidias i syfte all förbällra kost­&lt;br&gt;
vanor. Samordningsansvaret bör kunna ges lill Livsmedelsverkel eller&lt;br&gt;
Socialstyrelsen. Dessulom behövs elt statligt vetenskapligt organ för alt ta&lt;br&gt;
fram sakunderlag för samhällels kostupplysning. Dess uppgifl skulle vara&lt;br&gt;
alt sammanställa forskningsresultat på området samt atl initiera forskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.5.13--------------------------- Lantbruksstyrelsen:        delar
kommitténs uppfallning att det är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;myckel angeläget all en samordning sker av berörda
myndighelers infor­mationsverksamhet inom livsmedelsområdet. Lantbruksslyrelsen
vill sär­skilt framhålla behovel av relevanl och välgrundad information lill
allmän­heten om bl.a. olika kvalitetsfrågor inom livsmedelsområdet och samban­del
mellan kvalitet och produktionsmetoder inom jordbruket och träd­gårdsnäringen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.5.14  Statens livsmedelsverk: Genom del initiativ som
regeringen lagil&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;----- och som innebär alt livsmedelsfrågorna ses i elt
samlal perspektiv&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;har elt centralt ansvar lagts inom regeringskansliel på
jordbruksdeparte­&lt;br&gt;
mentet. En följd härav blir atl detla departements myndigheter får molsva­&lt;br&gt;
rande ansvar på verksnivå-- , Livsmedelsverkel blir därigenom det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section288&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section289&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sammanhållande organ på [kost- och näringsområdei] som LMK
efterly­&lt;br&gt;
ser. ----- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alt livsmedelsverket får dessa uppgifter ler sig
naturiigl. Verket spelar&lt;br&gt;
redan nu en central roll i dessa frågor. Verket ger ut kostrekommenda­&lt;br&gt;
iioner och del har en vid erfarenhel av kostundersökningar. Verkel har&lt;br&gt;
skaffat sig ett särskilt datasystem på området med en omfattande data­&lt;br&gt;
bank. Verkel dellar också i del nordiska och del övriga internationella&lt;br&gt;
samarbetet. På verket finns också ett kvalificerat livsmedelslaboralorium&lt;br&gt;
samt basresurser inom informalion och administration.          &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till livsmedelsverket tillsammans med socialstyrelsen bör
knytas ell råd för kosl- och hälsofrågor med uppdrag att initiera, slimulera
och följa de många slag av ålgärder som behövs på del nutrilionspoliliska
områdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som tidigare nämnls har livsmedelsverket en
basorganisation lämplig för atl la emot uppgifier inom kost- och
näringspolitiken. Omfaltningen av de åligganden som läggs på verket får avgöra
de förstärkningar och omfördel­ningar av slatliga och andra resurser som kan
bli nödvändiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.5.17 Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation: KD
vill här begag­na tillfället att upprepa sitt i andra sammanhang ofla framförda
önskemål om mer frekvenla men enklare hushållsbudgelundersökningar. Härigenom
skulle man bl.a. erhålla värdefull information om konsumtionsulveck­lingen för
olika kategorier av konsumenler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LMK har lagl fram en plan för utökad information om kost
och hälsa. I&lt;br&gt;
detta sammanhang vill KD gärna framhålla det intressanta initiativ som&lt;br&gt;
lagits av ALA-gruppen vid Sveriges lanlbruksuniversitet. Representanler&lt;br&gt;
för olika konsumentgrupper och skribenter på livsmedelsområdet har sam­&lt;br&gt;
lats lill seminarier för information och diskussion kring konsumenternas&lt;br&gt;
synpunkler och önskemål beträffande forskningen om livsmedel. Forlsall&lt;br&gt;
verksamhel på della område bör stödjas        .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.5.42 Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Länsstyrelsen
instämmer i betän­kandets synpunkter när del gäller viklen av all i ökad
utsträckning avdela resurser för information till konsumenlerna i kost- och
hälsofrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.5.52 Centralorganisationen SACO/SR:        den
offentliga verksamhe­&lt;br&gt;
tens och livsmedelskedjans informationsresurser borde samordnas för&lt;br&gt;
rikstäckande upplysning om atl svensk mat, inle minsl inlernationellt sell,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;är av god kvalitet och har en god hygienisk slandard.           &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LMK föreslår alt elt nytt upplysningsorgan om kost
inrättas och knyts lill livsmedelsberedningen. Del måste vara mer ekonomiskt
och rationellt att livsmedelsverkel får del statliga övergripande ansvaret för
informatio­nen om mat. Denna bör ha en mera positiv inriktning än vad den nu
har och handla om belydelsen av alt äta mat som man mår bra av - livsmedel från&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section290&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section291&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kostcirkelns alla grupper - i slället för om vad man inte
skall äta eller minska på. Åler man den '&amp;quot;näringsläla&amp;quot;' mat man
behöver orkar man inte den &amp;quot;energiläta&amp;quot;, näringsfattiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5,5,56 Handelns samarbelsorgan i jordbruksfrågor: Vi delar
hell LMK's uppfattning, att en samordning av myndigheternas
informationsinsatser är nödvändig. Enligt vår uppfattning bör det främsl
ankomma på Statens livsmedelsverk atl svara för dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.5.61---------------------------------------------- Kooperaliva
förbundet: KF tillstyrker       utredningens förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att en
samordning om möjligt bör ske av berörda myndigheters informa­&lt;br&gt;
lionsverksamhel om livsmedel, deras egenskaper, näringsriktighet osv.&lt;br&gt;
KF anser att Jordbruksdepartementets livsmedelsberedning bör ges deua&lt;br&gt;
samordningsansvar.- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;KF
tillstyrker LMKs rekommendation att man satsar på mera forskning&lt;br&gt;
och utvecklingsarbele inom kost- och hälsoomrädet. KF får härvid särskilt&lt;br&gt;
peka på angelägenhelen av alt det görs kontinuerliga kostundersökningar&lt;br&gt;
där del klarare än hittills framgår hur konsumtionsvanorna inom olika&lt;br&gt;
befolkningsgrupper utvecklas. KF får dock här framhålla att forsk­&lt;br&gt;
ning inom hälsoomrädet lill slor del är elt statligt ansvar - inle minsl med&lt;br&gt;
hänsyn lill matvanornas betydelse för hälsa resp. sjukdom och med hänsyn&lt;br&gt;
lill att ökade hälsoinsatser genom en näringsriklig kostordning minskar&lt;br&gt;
sjukvårdskostnaderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.5.62  Landsorganisationen i Sverige: LO tillstyrker — —
— utredningens&lt;br&gt;
förslag all en samordning bör ske av berörda myndighelers informalions­&lt;br&gt;
verksamhel om livsmedel, deras egenskaper, näringsrikiighel osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;LO anser
alt Livsmedelsberedningen bör ges delta samordningsansvar. Vi tillstyrker
givelvis också LMKs rekommendaiion alt man satsar på mera forskning och
utvecklingsarbele inom kost- och hälsoomrädet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.5.63  Landstingsförbundet: - - - kan notera atl
cancerkommillén före­&lt;br&gt;
slagit att en rådgivande hälsodelegation knyls till regeringskansliel. Beho­&lt;br&gt;
vet av en sektorövergripande samordning har också identifierats av HS 90.&lt;br&gt;
För att åsladkomma en samlad lösning hör det förslag som nu lämnas av&lt;br&gt;
livsmedelskommiiién beredas tillsammans med de förslag som HS 90 och&lt;br&gt;
cancerkommittén presenterat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.5,77 Sveriges livsmedelsindustriförbund: SLIM anser del
vara ulomor-dentligt angelägel au få klarhei i vad vi egentligen komsumerar och
vill föreslå att Livsmedelsverket åläggs ansvaret för kontinuerliga kostunder­sökningar.
- - -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SLIM delar
uppfattningen att en samordning [av information] är nödvän­dig och anser, alt en
enda myndighet - Statens livsmedelsverk - bör ha&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section292&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section293&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;det övergripande informationsansvaret i kosl- och
näringsfrågor. Livsme­delsverket blir därigenom den sammanhållande länk i dessa
frågor som den enskilda livsmedelsindustrin länge önskat. Den medicinska
expertgrupp i kost- och näringsfrågor som håller på atl bildas bör enligt vår
bestämda åsikt knylas lill Livsmedelsverkel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.5.80 Trädgårdsnäringens riksförbund: Kommiltén har i
allmänna orda­&lt;br&gt;
lag framhållit behovel av information i kostfrågor. Man förutsätter atl delta&lt;br&gt;
skall lösas genom handelns och livsmedelsindustrins ålgärder. Vissa insat­&lt;br&gt;
ser från slatens sida förutsätts och alt dessa samordnas.     [Del] borde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;övervägas om man kan få till stånd elt
informalionsrådgivningsorgan för hela livsmedelssektorn i den form som
främjandena inom irädgårdsseklorn i dag har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Livsmedelsberedskapen — sårbarhets- och
omställningsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.3 Överbefälhavaren: Från försvarsmaktens utgångspunkter
är det viktigt att landel har en för beredskapssilualioner och krig erforderiig
självförsörj­ningsförmåga och uthållighet vad avser livsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver ovanslående övergripande krav är del av största
betydelse alt även landels olika regioner har en lillfredsställande
självförsöijningsför-måga. Del är ocksä synnerligen angelägel alt produktions-
och distribu­tionsresurserna har en låg sårbarhet och känslighet för
slörningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landel i sin helhet bedöms för närvarande ha en
lillfredsställande själv­försörjningsförmåga och uthållighet jämföri med del
lotala behov som föreligger vid beredskap och krig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regionalt föreligger det dock en påtaglig obalans såväl
vad avser jord­bruksproduktionen som förädlingsindustrin. Detta har bl.a. lett
till atl Norrland i flera avseenden måsle bedömas vara elt underskottsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förädlingsindustrin har koncentrerats till ett fåtal
anläggningar främst placerade inom södra delarna av Sverige. Flera vikliga
industrier är dess­ulom förlagda lill områden som måste bedömas som sannolika
operations­områden i händelse av krig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försörjningen av livsmedel bygger på och förutsäller ett
väl utvecklat och väl fungerande distributionssystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med ovanslående som grund bedömer Överbefälhavaren atl
landels&lt;br&gt;
livsmedelsförsörjning i vidaste bemärkelse är sårbar och känslig för de&lt;br&gt;
störningar som kan komma atl inlräffa vid krig. Dessulom har Nortland&lt;br&gt;
begränsad självförsörjningsförmåga vilkel kan allvarligt reducera försvars­&lt;br&gt;
förmågan inom denna region.- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är mol denna bakgrund viktigt alt åtgärder vidtas för
atl nuvarande obalans i den regionala basproduktionen inte förstärks
ytterligare. Så långt det är möjligl bör obalansen elimineras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section294&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section295&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen inom livsmedels- och förädlingsindustrin mot
ökande kon­centration och föriäggning lill Syd- och Mellansverige måste hejdas.
Det är angeläget alt åtgärder i detla syfte vidias. Om möjligt bör trenden
brytas för atl lillgodose regionala beredskapsbehov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.4 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar:
Livsmedelsprogrammet är eu av&lt;br&gt;
de prioriterade programmen inom det ekonomiska försvaret. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från strikt beredskapssynpunkt har de av LMK redovisade
variationer­na i åkerareal (2,9 milj. ha, 2,6 milj. ha resp. 2,4 milj. ha) inte
någon avgörande betydelse. Detta förutsätter dock tillgång till nödvändiga
insals­varor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ÖEF anser del nödvändigl att jordbrukel i Nortland kan
upprätthållas på minst nuvarande nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn lill mjölkens stora betydelse i den s.k.
kriskoslen bör ett&lt;br&gt;
störte fredstida koantal än 550000 behållas. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovet av kvävegödselmedel i kris bör främsl tillgodoses
genom freds­tida inhemsk produktionskapacitet, krisimport och ev.
beredskapslagring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ÖEF framhåller atl den slarka centralisering som
kännetecknat utveck­&lt;br&gt;
lingen inom livsmedelsindustrin under senare år har medfört en sårbarhet&lt;br&gt;
som inte är acceplabel från beredskapssynpunkl. ÖEF pekar också på det&lt;br&gt;
problem som betingas av industrins växande beroende av elektronik. För&lt;br&gt;
all en störte tålighet ska uppnås måste större hänsyn tas till beredskapen i&lt;br&gt;
den fredslida samhällsplaneringen och industriulvecklingen.   &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planeringsförutsättningar. — — — Livsmedelsprogrammet
skiljer sig från huvuddelen av övriga program genom all arbela med en treårig
om­ställningsperiod utan någon import av insatsvaror efler det första krisåret.
Övriga program arbeiar med kortare krisperspektiv och räknar med viss import -
20% om inte särskilda skäl föreligger för någol annat antagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Självfallel kan det vara motiverat med en särskilt hög
säkerhet när det gäller livsmedelsberedskapen. Enligt ÖEFs mening måste
emellertid en treårig kris ulan någon imporl alls anses vara etl mycket
osannolikt fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är - - - inte säkert all man i avvägningsprocessen
inom hela del ekonomiska försvaret kan avdela medel så alt nivån 90% [säkerhet]
kan nås eftersom det, som nämnls tidigare, handlar om en politisk bedömning av
vilka risker man är beredd atl ta och vilken balans man vill ha inom det
ekonomiska försvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1982 års försvarsbeslut innebar att ökad hänsyn ska las
lill riskerna för elt angrepp med mycket kort förvarning - s. k. övertaskande
angrepp. Detta krav har enligt ÖEFs mening inte beaktats nöjaktigt av LMK. Det
accentuerar behovet av regional balans i produklion och konsumlion lik­som
behovet av lagring av livsmedel i Nortland. - - -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section296&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section297&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sårbarheten inom jordbruket. - — — En fortsatt minskning
av anlalel sysselsatta inom jordbruket på sikt kan få allvarliga
beredskapskonsekven­ser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom behovet av specialkunskaper är stort blir
tillgången på reserv-&lt;br&gt;
arbetskraft liten. Della kan få allvarliga konsekvenser för produktionen i&lt;br&gt;
kris och krig. Från försörjningssynpunkt är det en fördel om värnpliktiga&lt;br&gt;
och civilförsvarspliktiga sysselsatta i jordbrukel som hillills kan få upp­&lt;br&gt;
skov med sin tjänstgöring vid försvarsmakten och civilförsvaret. En hittills&lt;br&gt;
för jordbrukel outnyttjad resurs utgör vapenfria tjänsleplikliga. Hur dessa&lt;br&gt;
ska kunna användas bör övervägas.  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad avser växtskyddsmedel och växtnäringsämnen vill ÖEF
underslry­ka att med något ändrade beräkningsgrunder, bl.a. avseende
krisimporl, som bättre ansluler lill dem som används för det ekonomiska försvaret
i övrigt, minskar lagringsbehoven i betydande grad, - — —&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ÖEF anser att förslaget atl basera beredskapsplaneringen
på byggandet av en elektrolysbaserad ammoniakfabrik i krislid inte är
realistiskt. I stället bör eftersträvas en fredslida inhemsk produktion. De
förslag härvidlag som presenterals om ammoniaktillverkning i Nynäshamn är
synnerligen intressanta ur beredskapssynpunkl. - — —&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;MöjHgheterna att framslälla pekiloprolein i kris och
evenluelll även i&lt;br&gt;
fred bör analyseras närmare.- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inhemsk etanolproduktion.- Etanolens beredskapsbeiydelse
är —&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;--- störsl som basråvara för den kemiska induslrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om en eventuell etanolproduktion skulle baseras på
jordbruksprodukter får detla dock inle inkräkta på erforderlig
livsmedelsproduktion i en kris. Från den synpunklen är en etanolproduktion
baserad på skogsråvara för­delaktigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.13 Lantbruksslyrelsen: Vid en bedömning av
livsmedelsberedskapen vill lantbruksstyrelsen framhålla skillnaden i
planeringsförutsättningar mellan en situation med avspärtning och en akut krigssituation.
De beredskapsåt­gärder som kan vidtagas är främsl ägnade att klara
livsmedelsförsörjning vid längre avspärtning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt lantbruksstyrelsens uppfattning är nuvarande och av
kommillén föreslagna beredskapsåtgärder otillräckliga. Utvecklingen inom jordbruket
och Irädgårdsnäringen har under senare år kännetecknats av en ökad
specialisering samtidigt som produktionen blivit tekniskt sett alllmer kom­plicerad.
Delta förhållande har inte uppmärksammats t tillräcklig utsträck­ning vid
beredskapsplanläggningen. Lanlbruksstyrelsen vill peka pä atl tillgången på i
första hand handelsgödsel, bekämpningsmedel, prolein­foder, reservdelar,
utsäden och drivmedel har en hell avgörande beiydelse för möjlighelerna atl
klara livsmedelsförsörjningen vid en avspärrning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En avgörande förulsättning för all försörjningen skall
kunna uppräuhål­las i ett läge med partiell eller total mobilisering är att
arbetskraft och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section298&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section299&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;traktorer i största möjliga utsträckning stannar i
jordbruket. Livsmedels­försörjningens behov beaktas enligt styrelsens
erfarenheter f. n. inte på etl lillfredsställande sätt vid planläggningen av
försvarsmaktens ultagning av traktorer. Lanlbruksstyrelsen vill i sammanhanget
föreslå att jordbruket och trädgårdsnäringen fortsättningsvis blir föremål för
generella uppskov och undanlag vad gäller arbetskraft och traktorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lantbruksstyrelsen vill-- kraftigl understryka betydelsen
av atl en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ökad inhemsk tillverkning av ammoniak kommer till slånd.
Vidare krävs ökade insalser för alt trygga försörjningen med bekämpningsmedel
och proteinfoder. Åtgärder bör även vidtagas för att trygga elförsörjningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.17 Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation: LMK har
i sina be­&lt;br&gt;
räkningar- - - Ulgåll från ett s. k. grundalternativ. - - - Antagandena&lt;br&gt;
speglar - - - en myckel extrem situation och avviker från dem, som&lt;br&gt;
lillämpas vid övrig toialförsvarsplanering. — — - KD anser att det hade&lt;br&gt;
varit till fördel om dessa redan från början utformats i enlighet med&lt;br&gt;
försvarsdepartementets anvisningar. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;------ KD är tveksam till att planeringen - - - binds lill
en kosl som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;del av naturliga skäl kan bli många variationer kring i
prakliken. KD menar atl en störte öppenhet inför möjliga alternativa kriskosier
bör prägla del fortsatta arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-------- Vid en fullsländig avspärtning är tillgången på
kvävegödselme­&lt;br&gt;
del eller råvaran ammoniak - otillräcklig även vid nuvarande åkerareal&lt;br&gt;
och kan inle åberopas som skäl emot en minskning av åkerarealen. Om en&lt;br&gt;
kristillverkning skall igångsättas kan den lika gärna dimensioneras för en&lt;br&gt;
åkerareal av 2,4 eller 2,6 milj. ha som 2,9 milj. ha.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LMK framhåller att den bästa lösningen av problemen med
kvävetillför­&lt;br&gt;
seln i kris är en redan i fredstid utökad ammoniakproduktion. KD vill&lt;br&gt;
mycket starkt understryka angelägenhelen av atl frågan får en snar och&lt;br&gt;
ändamålsenlig lösning.-- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KD vill här framhäva vad LMK anförl om osäkerhelen i
beräkningarna som avser behovet av animalieprodukter. Vidare redovisas
alternativa beräkningar med mindre mjölk i kriskosten och antagande om viss
krisim­port, vilka leder lill elt mindre behov av resurser i mjölkproduktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.26 Sveriges lantbruksuniversitet: Trots den mycket
omfatlande genom­gången av sårbarhelsfrågorna som ulredningen har gjort,
präglas behand­lingen ändå av brist på studier av alternativa
handlingsmöjligheter. Här behövs en mera genomgripande analys av
livsmedelssektorns möjligheter atl tillgodose de krav som ställs på den vid
olika slag av yttre hot. Del­samma gäller frågan om fredslida anpassning av
produktionen som alterna­tiv lill traditionella lagrings- och beredskapsålgärder.
Sårbarheten i insats­varuledet behöver yllerligare sluderas. - - -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section300&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section301&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SLU anser - - — att frågan om kväveförsörjning fåtl en
alltför sum­marisk behandling av utredningen. Det är ännu oklart hur det så
kallade Nynäshamnskombinatet kan ulvecklas. En närmare analys av kostnaderna
för en ulbyggd kväveproduktion inom landet jämfört med beredskapslag­ring hade
varit av stort värde. Delta gäller även andra delar av insatsvaru­ledet, inte
minsl andra gödselmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del råder en belydande osäkerhel om vad som händer på
nationell nivå med avkastningen vid begränsad kvävetillgång. De anpassningar
som kan länkas ske, bl.a. på grund av alt tillgängliga kväveresurser, inklusive
stallgödsel och biologiskt fixerat kväve, får ett ökat värde, har inte stude­rats
i någon slörre omfattning. Klart är alt resultaten från enskilda
kväve-gödslingsförsök ger en alltför pessimistisk bild av
försörjningssituationen, om de extrapoleras lill riksnivå. De försök som har
gjorts att analysera de toiala effeklerna av en begränsad kvävetillgång tyder
på della. SLU vill i detta sammanhang peka på behovel av fördjupade sludier
kring anpass­ningsmekanismer på delta område. Innan detta har gjorts, är det
svårt alt på elt adekvat säll utforma ett politiskt ställningstagande till
beredskaps­frågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.30 Länsstyrelsen i Södermanlands lan: F. n, är vi helt
importberoende av kväve. Vid landets enda kvarvarande ammoniakfabrik i Köping
produ­ceras som kommittén påpekar mindre än hälften av krisbehovet eller ca 15%
av normala åtgången. Länsstyrelsen anser del därför nödvändigt alt snara
ålgärder vidtages för alt utöka den fredslida inhemska ammoniak-produklionen
ålminslone lill de 40% som anses vara elt minimibehov i ell krisläge. - - -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén anser det möjligt med en viss krisimport av
bl.a. protein­foder. Länsstyrelsen släller sig iveksam lill alt räkna med detta
i krispla­neringen. Målet bör i stället vara att i den fredslida produktionen
planera för en inhemsk försörjning av proteinfoder, som täcker behovet i krislägel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen vill - — — starkt underslryka vad kommittén
anlyder all beredskapsaspeklerna ges störte betydelse i del regionala
utvecklingsarbe­te som länsstyrelserna bedriver, men också att näringslivet
självt inkl. jordbrukets egna organisationer ålägger sig elt hänsynslagande
lill bered­skapsaspeklerna i sin planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.38 Länsstyrelsen i Malmöhus län: Länsstyrelsen
lillslyrker LMK:s för­slag all den fredstida ammoniakprodukiionen inom landel
byggs ut exem­pelvis genom alt Nynäshamnskombinatet och andra liknande projekt
reali­seras. Även när det gäller växtskyddsmedel och proteinfodermedel är det
en fördel för vår beredskap med en fredstida produktion inom landel.
Länsstyrelsen föreslår därför atl ansvariga myndigheter får i uppdrag alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section302&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section303&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;studera möjligheten av att få till stånd sådan produktion
i slörre omfattning än vad som nu är fallet inom landel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.42 Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Det är viktigt au
arbetet fortsätter med alt finna inhemska substitut och produklionsmöjligheier
för viktiga importerade insatsvaror - t.ex, ammoniak, proleinfoder, etanol. En
ökad forskning för att utveckla odlingsformer som kräver en mindre insals av
handelsgödsel och växtskyddsmedel bör stimuleras. Därtill kommer
vila-minpreparat, mineralfodertåvaror och foder-urea. Brislen på inhemsk pro­duktion
av handelsgödsel framstår i sammanhanget som det största proble­met.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 betänkandet redovisas att utvecklingen inom
livsmedelsproduktionen bl.a. inneburit allt slörre produktionsenheter. Delta
konslaterande borde kompletteras med synpunkten alt omlokaliseringar eller
nedläggningar av sådana enheter i fredstid bör prövas även ur
beredskapssynpunkt. På samma säll är det viktigt att mjölkproduktionens
geografiska spridning, inle minst inom rena glesbygdsområden, även bedöms ur
beredskapssyn­punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6,47 Länsstyrelsen i Gävleborgs län: Ell längre avbrott i
iransportverksam-&lt;br&gt;
heten kommer att drastiskt försämra försörjningssituationen i de avskurna&lt;br&gt;
delarna av landel. Åtgärder för att öka transporiförmågan i krigstid skulle&lt;br&gt;
väsenlligl förbättra beredskapen på livsmedelsområdet. Av särskild bety­&lt;br&gt;
delse är därvid atl öka uthålligheten i transportsystemen lill Nortland.&lt;br&gt;
Mycket skulle vara vunnet i beredskapshänseende om lagerhållningen på&lt;br&gt;
livsmedelsområdet spreds bättre över landet.            &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
anser att det är av slor betydelse atl man slår vakt om den
jordbruksproduktion, livsmedelsindustri och de lagerceniraler, som i dag finns
i länet och i övriga delar av norta Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen vill också understryka betydelsen av atl
självförsörjning­&lt;br&gt;
en med handelsgödselkväve förbättras och vill i detla sammanhang peka&lt;br&gt;
på riskerna att en eventuell kväveindustri i etl krigstillstånd lätt slås ut.
Då&lt;br&gt;
kväve kan kompenseras med åkerareal är det angeläget att detta beaktas&lt;br&gt;
när det gäller bedömning av det framlida behovet av åkermark.        &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då proteiniillgången spelaren avgörande roll för att i ett
krisläge uppnå en tillräcklig mjölkproduktion vill länsstyrelsen peka på
riskerna om koan­talet sjunker för kraftigt. Ett störte koantal kan kompensera
en viss brisl pä proteinfoder. Dä länel och övriga delar av norta Sverige i dag
inte är hell självförsörjande med mjölkprodukter anser länsstyrelsen atl del är
viktigt ur beredskapssynpunkt att slå vakt om och verka för en viss ökning av
mjölkproduktionen i denna landsända.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section304&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section305&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.49 Länsstyrelsen i Jämtlands län: Från
beredskapssynpunkt är det           &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;angelägel att ylleriigare utglesning och nedläggning av
enheter ej tenderar atl öka. Del innebär inte bara försämringar vad avser
livsmedelsproduk­tionen ulan även att befolkningsunderlaget för närtekryterade
militära&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förband försämras.--- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ur allmän beredskapssynpunkt är det- viktigt att den
fredslida&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;produktionen och förädlingen kan ske så nära konsumtionen
som möjligl och då lägst till de kvantiteter som ingår i en kriskonsumtion. Det
är därför bl.a. angelägel alt bibehålla förädlingsindustrier i t.ex. Norrlands
inland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande förhållanden med redan i fredslid kontinueriig
tillförsel av vissa livsmedel från andra delar av landet är inle
lillfredsställande från beredskapssynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.51                                                                                        Länsstyrelsen
i Norrbottens län: Under tiden 1965-83 har folkmäng­&lt;br&gt;
den i glesbygdskommunerna i öslra Nortbotten minskal med över 30%,&lt;br&gt;
samtidigt som ålderssammansättningen blivit alll ogynnsammare.    &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För bl.a. försvaret får de allvariiga
befolkningsförändringarna svåra följder. Militärbefälhavaren har framhållit atl
befolkningen i öslra Nortbot­ten och Malmfälten inte får uttunnas ytteriigare.
1 övre Tornedalen saknas för närvarande i slor utsträckning människor i
värnpliktsåldern. Fortsätter utvecklingen hotas våra säkerhetspolitiska
intressen och det blir en oba­lans på hela Nordkalotten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.52&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Centralorganisationen SACO/SR: Vid
kris förutsätts konsumtionen av mjölk öka med ca 25% jämföri med fredstida konsumtion.
Med denna förutsättning så kan den fredstida mjölkproduklionen inle sjunka
särskilt myckel under nuvarande nivå. Samtidigt föreslår emellertid kommitténs
majoritet atl avvecklade mjölksubvenlioner skulle vara elt sätl för slaten att
finansiera spannmålsöverskotten. Enligt SÄCö/SR:s uppfallning ver­kar inte deua
helt konsekvenl,------------------------ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.53&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Familjejordbrukarnas riksförbund:
Livsmedelskommitténs övervä­gande och förslag anser vi är för optimistiska och
vilar inte på säker grund och baseras lill stor del på prognoser och teoretiska
beräkningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.55 Glesbygdsdelegationen: anser att kommittén inte
dragit riktiga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;slutsatser av de studier som gjorts av jordbrukets
sårbarhet. Detta gäller förmågan att producera vissa insatsvaror i kristid och
särskilt möjligheter­na att hålla en god beredskap med den nuvarande
centraliserade förädling­en av livsmedlen. Delegationen anser alt en lokal
vidareförädling är en förutsättning för en effektiv försörjning i kristid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section306&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section307&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.56 Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor: Vi menar
att det vore&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rimligl alt man från samhällets sida--- tog ett samlat
ekonomiskt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ansvar för beredskaps- och sårbarhetsaspekterna, vilka
ytterst är en ange­lägenhet, som berör samhällel totalt. Vi är medvetna om att
finansieringen härav är ell i dagsläget besvärligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;slalsfinansielll problem.--- Delta skulle kunna ske på så
säll, alt vissa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;belopp av den nu inflyiande mervärdeskatten fick ulgöra
samhällels sam­lade ekonomiska ansvar för beredskaps- och sårbarhelsaspeklerna
i vår livsmedélspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.58 Hushållningssällskapens förbund: Mycket lalar för alt
sårbarheten i vårt lands jordbruk och därmed försörjningsmöjligheterna vid en
mer omfatlande krisavspärtning underskattats av utredningen. Det ringa anta­let
sysselsatta inom jordbruket, vårt beroende av importerade produk­tionsmedel,
koncentrationen till störte enheter och specialisering är exem­pel på faktorer
som gjort vårt jordbruk mycket sårbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta gäller inte minst jordbrukets försörjning med olika
produktionsme­&lt;br&gt;
del, varav tillgången på handelsgödselkväve spelar en väsenllig roll vid&lt;br&gt;
bedömning av arealbehovel vid en mera långvarig krissituation. Den nuva­&lt;br&gt;
rande produktionskapaciteten av handelsgödselkväve inom landet är inte&lt;br&gt;
tillräcklig vid en kris. Vid en mera långvarig sådan lorde inte heller en ökad&lt;br&gt;
beredskapslagring vara tillräcklig. Förbundet vill därför tillstyrka kommit­&lt;br&gt;
téns förslag om en ökad fredslida ammoniakproduktion i landel. Del­&lt;br&gt;
samma bör för övrigl gälla produktionen av olika växtskyddsmedel.   &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Potatisodling och sockerbetsodling är mycket angelägna ur
beredskaps­synpunkl. Skall vi klara en övergång till kriskosi, gäller del all
slå vakl om nuvarande arealer av dessa grödor. Alt exempelvis hell plötsligt
tredubbla potatisarealen måsle vara i det närmaste omöjligl, om man inte i
fredslid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ser lill att bibehålla nuvarande arealer av mat- och
fabrikspotalis,     &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det synes--- angeläget alt utveckla jordbrukets
möjligheter till en ökad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;proteinproduktion, med t, ex. ärter och dubbellåga
rapssorter samt som biprodukt vid elanolframställningen, än att förlila sig på
det hittills helt oprövade pekiloproleinel, som enligt förbundet är att
betrakta som en skrivbordsprodukt. Däremot skulle en satsning på
etanolproduktion trygga en slor del av proteinförsörjningen. Samtidigt måste
förbundel varna för en övertro på ärtodlingens möjligheter i en krissituation.
Inga andra grödor är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;så känsliga för årsmånsvariationer som ärter.            Förbundet
vill också&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;betona viklen av all man inom landet stimulerar
utvecklingen av foder-sädsorter med högre proteinhalt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.61 Kooperativa förbundet: 1 grundaliernativet för
kommitténs beräk­ningar förutsätts atl ingen krisimport förekommer. KF anser
delta vara en osannolik siluation under någon längre tid och anser att det
kommer atl kunna ske en viss om än oförulsebar imporl av flera olika varor -
såväl &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;5   
Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 166. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section308&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section309&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;jordbruksvaror och livsmedel som insatsvaror. Det är dock
omöjligt all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med någon säkerhel planera en sådan imporl.------------------- KF
anser det  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mindre troligt att en kris blir så långvarig att man får 3
års avspärtning. Man bör därför med relativt hög säkerhet i planeringen kunna
utgå från en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;någol kortare varaktighet.- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KF vill i likhel med LMK förorda att man söker förverkliga
planer på något projekl med ammoniakproduktion i kombination med en
gasprodu-cerande induslri, varigenom man skulle få en fredstida ammoniakproduk­tion
i landet. KF föreslår därför att frågan ytterligare utreds och atl man
överväger en från sårbarhetssynpunkl lämplig lokalisering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.62 Landsorganisationen i Sverige: 1 grundalternativet
för kommitténs beräkningar förutsätts atl ingen krisimport förekommer. LO anser
detla vara en osannolik situalion under någon längre lid och anser alt det
kommer atl kunna ske en viss om än oförulsebar import av flera olika varor -
såväl jordbruksvaror och livsmedel som insalsvaror m.m. men att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;det är omöjligl alt med någon säkerhel planera en sådan
import.      &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För tillverkning av kvävegödsel är ammoniak den mesl
betydelsefulla råvaran. LO anser i likhet med LMK att de planer som finns på
atl starta ytterligare ammoniakproduktion inom landet måste understödjas och
upp­muntras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.64 Lantbrukarnas riksförbund:-- konstaterar------ alt
Sverige&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;f. n. inle har den försötjningsförmåga för livsmedel, som
förutsätts i 1982&lt;br&gt;
års försvarspolitiska beslut.- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De beräkningar och bedömningar av produktionen som görs i
det s. k.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;grundaliernativet kan--- inle anses sakligt underbyggda.
De ulgår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;visserligen från ungefär dagens åkerareal, men lägger
därtill förutsättning­&lt;br&gt;
ar som f. n. inte föreligger eller måste anses som mindre sannolika. LRF&lt;br&gt;
anser alt utgångspunkten borde varit de olika resurser som finns tillgäng­&lt;br&gt;
liga inom landet i det fredstida utgångsläget (resursalternalivel).      &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med uigångspunkt härifrån skulle egentligen behövas en
åkerareal om&lt;br&gt;
3,3-3,4 milj. ha för att producera kriskoslen. Att utöka arealen till denna&lt;br&gt;
nivå är självfallel inte möjligt, men illustrerar saklägel vad gäller livsme­&lt;br&gt;
delsförsörjningen. -- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Olika tilläggsberäkningar visar också alt sårbarheten ökar
vid mins­kande areal. Del får bl. a. av delta skal därför anses vara i hela
nationens intresse att all brukningsvärd åker bevaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens jordbruksnämnd har tidigare slagit fast att del
vid beräkning av&lt;br&gt;
behovel av beredskapslager inle kan förutsättas en krisimport av ammo­&lt;br&gt;
niak. Inte heller den försvarspolitiska ulredningen införde sådana antagan­&lt;br&gt;
den. ---- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även om viss import av varor kan förekomma i ett krisläge
torde det vara mindre sannolikl all ammoniak kan importeras. Denna vara är
nämli-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section310&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section311&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gen strategisk och används vid tillverkning av sprängämnen
och plaster.&lt;br&gt;
Det alternativ, där sådan import (10%) förutsätts, får därför bedömas som&lt;br&gt;
mindre trovärdigt. Trots delta antagande är det inte möjligt att uppnå den&lt;br&gt;
miniminivå som kriskosten utgör. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruksproduktionen måste ställas om radikalt för att
kriskoslen skall&lt;br&gt;
uppnås. Någon analys av de redovisade styrmedlens effektivitet har inte&lt;br&gt;
gjorts. Erfarenhelerna från andra väridskrigel visar all möjlighelerna lill en&lt;br&gt;
mer belydande omslällning var ganska begränsad. Alt idag göra en kraftig&lt;br&gt;
omställning skulle vara ännu svårare. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LRF vill också peka på jordbrukskooperalionens stora
betydelse för omställningsprocessen under andra väridskrigel - en resurs som
kommit­tén synes ha förbisett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid bedömningen av omställningen av produktionen och
konsumtionen&lt;br&gt;
har de regionala förhållandena inte analyserals. Inte heller har följdverkan&lt;br&gt;
av atl delar av landel utsätts för krig eller ockupation tagits med i bedöm­&lt;br&gt;
ningarna. Det lorde stå helt klart att produktionsmedel och jordbrukspro­&lt;br&gt;
dukter inte kan utnyttjas på det optimala sätt som beräkningarna förutsät­&lt;br&gt;
ter, beroende på den regionala obalans mellan produktion och befolkning&lt;br&gt;
som råder redan i dagsläget. Som en följd härav borde i beräkningarna&lt;br&gt;
produktionen ha dimensionerats för en slörre volym än den som kriskosten&lt;br&gt;
kräver. De regionala balansproblemen ökar samtidigt som åkerarealen&lt;br&gt;
minskar - ett förhällande som inte beaktats vid diskussionerna om möjlig­&lt;br&gt;
heterna all försörja befolkningen vid en åkerareal om exempelvis 2,4 eller&lt;br&gt;
2,6 milj. ha.---- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LRF anser av ovan redovisade skäl all kommiltén inle gjort
sådana analyser av sårbarhelsfrågorna atl resultatet kan ligga till grund för
beslut om etl produktionsmål, om delta skall ligga i linje med vad som krävs
enligt 1982 års försvarsbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LRF vill särskilt underslryka alt kraven på tryggad
livsmedelsförsörj­ning i ofred och avspärrning starki motiverar att nuvarande
åkerareal bibehålls. Dessutom bör koantalet under tiden fram till omkring 1990
inte tillåtas aU understiga 625000.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.66 Svenska fabriksarbelareförbundel: Ett långvarigt krig
med åtföljande avspärtning av den typ som vi upplevde under andra väridskrigel
synes vara ett orealistiskt framtida antagande. Det gäller också andra typer av
mångåriga toiala avspärrningar. Etl politiskt spänningstillslånd med för­svårad
imporlförsörjningssituation under en begränsad tid synes vara ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mer
realistiskt krisalternativ.- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I samband med förbundets agerande för all rädda
ammoniakfabriken i Kvarntorp genom atl göra denna lill ett förgasningsforskningscenlrum
konstaterades att del vid Studsvik pågick en myckel lovande forskning på
biomassaförgasning (det s.k. MINÖ-projektei). Del kan finnas skäl alt diskutera
en samordning av MINÖ-konceplet med ett fortsatt utvecklings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section312&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section313&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;arbele av SKFs plasmaprocess för ammoniakproduktion
baserad på torv-och biomassa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förbundel konstaterar också med förvåning att ett så
totalt orealistiskt projekt som en elektrolysbaserad krislidsammoniakfabrik
fortfarande över huvud taget diskuieras som etl alternativ. Enligt förbundets
uppfallning bör della &amp;quot;alternativ&amp;quot;' snarast föras bort ur
diskussionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tre idéer lill ammoniakproduktion i landet diskuteras för
närvarande: Nynäshamns ammoniakcenlrum, Malmö ammoniakproduktion och Malm­fältens
ammoniakproduktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nynäshamns ammoniakcenlrum är del klart intressantaste
projektet. Förbundel bedömer att dess etablering skulle siärka den långsikliga
över­levnaden av Supras gödselmedelsproduklion i Köping. Nynäsprojeklel har
möjlighet all elableras på kommersiell grund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.67 Svenska lantarbetareförbundet: Kommittén har
diskuterat bered­&lt;br&gt;
skaps-, sårbarhets- och omslällningsfrågor uiifrån samma uigångspunkt&lt;br&gt;
som gällde för situationen under andra väridskrigel. Del måsle belecknas&lt;br&gt;
som förvånande och verklighetsfrämmande. Del torde vara högst osanno­&lt;br&gt;
likt atl en avspärtningssituation på tre år skall uppslå med den krigs­&lt;br&gt;
utrustning som supermakterna i dag besitter.            &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är tillgången på handelsgödsel, bekämpningsmedel,
drivmedel och reservdelar som har en avgörande betydelse för våra
försörjningsmöjlig­heter. Förbundel vill bedöma tillgången lill dessa
förnödenheter som mer betydelsefulla för livsmedelsförsörjningen vid
avspärtning än åkerarealens omfattning i fredslid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.74 Sveriges fiskares riksförbund: Utredningens tro på
del kustnära fiskei&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;är------ betydligt överdriven. Det är trälfisket, som
svarar för de slora&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fångsterna och det är därför av största vikt alt detla
fiske kan upprätthål­las. Trålfiskarna som utgör ca 40% av kåren fångar 80-90%
av den fisk som landas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om fisket, genom att fartygen las i anspråk av marinen,
reduceras allt&lt;br&gt;
för kraftigt kommer detta all få återverkningar på folkförsörjningen. Ul­&lt;br&gt;
redningen säger-- all &amp;quot;En omslällning av fiskei vid kris blir lättare om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;del fredslida fiskei sker med mindre båtar lämpade även
för kusinära&lt;br&gt;
fiske&amp;quot;. Att dra en sådan slulsals blottar den slora okunnighet som utred­&lt;br&gt;
ningen äger. Det är inte möjligt all nämnvärt öka denna flottas infiskning,&lt;br&gt;
då del på många områden är alll för trångt om utrymmet      .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.76 Sveriges industriförbund: [Kommillén har] som s. k.
grundallernaliv valt etl scenario, vars realism slarkl kan ifrågasättas och som
dessulom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inle är konsistent med planeringen i andra delar av
totalförsvaret.   &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Etl sådant krisscenario - med praktiskt tagel tolal
avspärtning under tre&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section314&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section315&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;år - är säkerligen ett av de mest osannolika i dagens och
framtidens&lt;br&gt;
situation och tillämpas inte heller för andra sektorer av näringslivet. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förbundel anser att beredskapspolitiken på
livsmedelsområdet bör ut­&lt;br&gt;
formas efter samma grunder och krisscenarier som gäller för andra delar av&lt;br&gt;
totalförsvaret.--- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såväl åkerarealen som anlalel mjölkkor är mer än
tillräckligt för atl klara&lt;br&gt;
försörjningen även vid en lång avspärtning. Vad gäller produktionsmedlen&lt;br&gt;
- främst kvävegödsel, växtskyddsmedel och proleinfoder - mäste till­&lt;br&gt;
gången tryggas genom beredskapslagring och ökad fredstida produklion&lt;br&gt;
inom landel.---- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi vill------- slarkl underslryka vikten av att redan i
fredstid säkra en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inhemsk ammoniaktillverkning. Della kan ske genom atl det
s.k. Nynäs-kombinatet och/eller andra liknande projekt snarast realiseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.77 Sveriges livsmedelsindustriförbund:        finner det
anmärknings­&lt;br&gt;
värt att LMK, när det gäller kriskostens sammansättning, endast arbetar&lt;br&gt;
med ett alternativ, nämligen en kriskost som främst är baserad på mjölk&lt;br&gt;
och vegetabilier. Utredningen borde ha utarbetat flera olika - näringsfy-&lt;br&gt;
siologiskt och kalorimässigt fullt acceptabla — alternativ för kriskoslens&lt;br&gt;
sammansättning. Därefter borde koslnaderna för de olika alternativen ha&lt;br&gt;
jämförts både vad avser koslnaderna under normala tider och i elt avspärt-&lt;br&gt;
ningsläge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Produktionsmål för jordbruket&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.1 Jordbruksproduktionens omfattning — animalier&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.1.13 Lantbruksstyrelsen: Investeringarna i
[mjölkjproduktionen är            &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;omfattande och av långsiktig karakiär. Därför är del
moliveral att även i fortsättningen mera preciserat ange gränserna för
produktionens omfall­ning. Lanlbruksstyrelsen finner alt de senasle 5-10 årens
konsumlion av mjölk och mejeriprodukter inom landet har motsvarat en
mjölkproduktion som gott och väl lillgodoser de resursbehov som kommiltén
bedöml vara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nödvändiga från beredskapssynpunkl.           &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lantbruksslyrelsen vill----- understryka
mjölkproduktionens betydel­&lt;br&gt;
se i norta Sverige samt i skogs- och mellanbygderna. I dessa områden finns&lt;br&gt;
knappasl något alternativ till mjölk- och köttproduktion inom jordbruket.&lt;br&gt;
Sysselsätlningsalternativen utanför jordbrukel är dessutom färte än i de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bättre jordbruksbygderna.- En trolig utveckling är------- att
en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;anpassning av denna produktion leder till en viss fortsall
minskning av den&lt;br&gt;
sämre jordbruksmarken i skogs- och mellanbygderna.           Lanlbruks­&lt;br&gt;
styrelsen anser-- att ytterligare åtgärder för att styra mjölkproduktion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lill skogs- och mellanbygder f.n. inle bör vidias under
förutsätining att prisrelationema mellan mjölk- och vegetabilieprodukler hålls
sådan alt vegetabilieproduktion förblir konkurtenskraftig i slättbygderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section316&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section317&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.1.17 Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation: KD
tillstyrker LMKs förslag atl resurserna i mjölkproduktionen bör anpassas lill
den fredstida konsumtionen med beaktande av importutrymme för framför allt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ost.----- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Trols alt
LMK anger all dessa produktionsgrenar [kött, fiäsk, broiler och ägg] ur
planeringssynpunkt är av kortsiktig natur, antar man atl pro­duktionsanpassningen
kommer att ta en betydande tid. Del hade enligt KD varit önskvärt att ett mer
preciserat program uppställts, i syfte framför allt atl balans snabbare skulle
kunna uppnås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.1.38 Länsstyrelsen i Malmöhus län: Länsstyrelsen anser
att mjölkpro­&lt;br&gt;
duklionen bör vara väl fördelad över landel. Länet har f.n. ett lågt antal&lt;br&gt;
kor per invånare och produktionen är i stor utsträckning förlagd till områ­&lt;br&gt;
den som inle lämpar sig för ren vegetabilieproduktion. Av ovanstående&lt;br&gt;
skäl bör en produktionsminskning ske endast i mycket begränsad omfatt­&lt;br&gt;
ning i länel,---- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 länet sker en betydande produktion [av övriga animalier]            men&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;produktionen är inle överdimensionerad i förhållande lill
foderarealerna. Neddragningar inom dessa produktionsområden bör enligt
länsstyrelsens mening i försia hand styras av produktionsenheternas
konkurtensförmåga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.1.47--------------------------------------------- Länsstyrelsen
i Gävleborgs län: Länet är i dag nästan självförsör­&lt;br&gt;
jande på mjölkprodukter. Med hänsyn lill sårbarhelsaspekten är dock en&lt;br&gt;
viss ökning av mjölkproduklionen önskvärd.    &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fläskproduklionen täcker endasl ca 15 % av behovel i
länel. Om fläsk-produktionen skall kunna fungera i framliden är del nödvändigt
med en viss ökning. Samtidigt har länel etl belydande överskott av
foderspannmål som ur såväl sårbarhetssynpunkl som sysselsättningssynpunkt i
större utsträckning borde förädlas inom länel. Därigenom skulle också störte
förulsällningar skapas för all behålla och förbättra den förädlingsindustri som
finns bl. a. slakteriet i Bollnäs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.1.48  Länsstyrelsen i Västernorrlands län: Oroande
tecken vad gäller&lt;br&gt;
mjölkinvagningen har konstaterats. Ändra halvåret 1983 och första halv­&lt;br&gt;
året 1984 redovisades en nedgång av invägningen samtidigt som landet som&lt;br&gt;
helhet uppvisade en ökning. Under det andra halvåret 1984 har en viss&lt;br&gt;
återhämtning skett men fortfarande ökar invägningen i hela landet mera än&lt;br&gt;
i Väslernortlands län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mol denna bakgrund är del av mycket slor vikt hur
Västernorriands län liksom även övriga norriandslän kan komma atl behandlas vid
etl eventu­ellt införande av elt ivåprissystem på mjölk. Ytterligare
störningar, som orsakar ännu mer försämrad lönsamhet och minskad produktion
inom länel, kan få allvarliga konsekvenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section318&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section319&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.1,56 Handelns samarbelsorgan i jordbruksfrågor: Vi har
naturiigtvis inga invändningar mot principen, atl den erforderliga anpassningen
sker med hänsyn till den enskildes sociala och ekonomiska trygghet under
förutsätt­ning dock att den ofrånkomliga anpassningsprocessen inte av olika
anled­ningar med hänvisning härtill fördröjs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under de
senasle åren harobalansen mellan produktion och konsumlion&lt;br&gt;
av främst kött och fläsk förvärtats pä ett sådant sätt, att omgående och&lt;br&gt;
radikala åtgärder erfordras för att åsladkomma en anpassning av produk­&lt;br&gt;
tionen mot vad konsumenterna i Sverige efterfrågar. En sådan anpassning&lt;br&gt;
måste ske medelst säväl produktionsbegränsande åtgärder som konsum­&lt;br&gt;
lionsstimulerande insalser av långsiktig karakiär.        &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I
dagslägel är enligt vår mening produktionsresurserna för mjölkproduk­tion
väsentligt störte än vad som erfordras såväl med hänsyn till behovet vid en
avspärtning som för vårt fredslida behov av mjölk och mjölkpro-dukler. Den av
sårbarhetsgruppen angivna beräkningen angående behovel av antalet kor för att
tillgodose värt behov vid en avspärtning — ca 550000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;st -
finner vi rimlig.------ Därigenom minskar produktionen av såväl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mjölk som nötkött,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.1.58 Hushållningssällskapens förbund: Framförda förslag
all man under en krissiluaiion skulle klara den så viktiga mjölkproduklionen
med etl koantal på 550.000 i initialskedet, anser förbundet orealistiskt. Även
mjölkkorna måsle i ett sådant läge nöja sig med en &amp;quot;kriskosi&amp;quot; med de
följder della får för avkastningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.1.61------------------------------------------- Kooperativa
förbundet:  KF anser   all förslagen är oklart&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;definierade och föreslår alt produktionen av i försia hand
kött och fläsk -men även av ägg — så skyndsamt som möjligt anpassas till
konsumtionsbe­hovet så alt den önskvärda balansen uppnås. Denna målsättning
måsle prioriteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Medlet för
att nå balans bör i huvudsak vara priset. Det råder redan i dag&lt;br&gt;
en Slark prispress på produkterna utan att delta för den skull kommer&lt;br&gt;
konsumenlerna tillgodo.-- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KF uppfattar kommitténs konsumtionsprognpser för
i990-talet på 3,2-&lt;br&gt;
3,3 miljarder kg mjölk per år som realistiska vid oförändrade subventioner.&lt;br&gt;
Om subventionerna las bort beräknar kommiltén att konsumtionen kom­&lt;br&gt;
mer att minska med 100 miljoner kg mjölk per år, vilket KF anser vara i&lt;br&gt;
underkant.---- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KF vill------- framhålla den slora osäkerhel som finns i
behovel av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mjölkrävara
på längre sikl. Det synes dock vara fler faktorer som lalar för ell någol
mindre behov av mjölk under 90-lalel än ivärtom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.1.62  Landsorganisationen i Sverige: LO anser alt
anpassningen av pro­&lt;br&gt;
duktionen av kött, fläsk och ägg skyndsamt måste anpassas efter konsum-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section320&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section321&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tionen. Vi bedömer att en fördröjd anpassning på sikl ökar
svårigheterna för berörda parter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.1.64 Lantbrukarnas riksförbund: Produktionsmålet för
mjölk, vilket är den viktigaste proleinkällan i en krissituation, kan enligt
LRF:s mening inle grundas på bedömningar om vare sig tillverkning av pekiloprolein
eller krisimport. Enligt förbundets mening måsle den realistiska slutsatsen ut­ifrån
LMKs eget material dras alt antalet mjölkkor år 1990 inte får under­stiga
625000. I annal fall saknas trovärdighet i vår livsmedelsberedskap och därmed
uppfylls varken 1982 års försvarspolitiska beslut eller riks­dagsbesluiei från
1984 angående livsmedelspoliliken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.1.77 Sveriges livsmedelsindustriförbund: Antalet
mjölkkor är en föga lämplig utgångspunkt när det gäller att beräkna de framtida
överskottens storlek. Med hänsyn bl.a. till den framtida
produkliviietsutvecklingen -som vi anser att kommiltén underskattat vad gäller
mjölk - är en definilion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i kvantitativa former av lolal mjölkproduktion alt
föredra.       &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 försia hand bör balansen återställas när det gäller mjölkproduktionen.
Därigenom löses också i stort sett problemen inom köttproduktionen. Genom den
kraftiga produktiviteisförbältring som det finns polential för inom
mjölkproduklionen, kommer en alll mindre koslam atl svara för tillräckliga
mängder mjölk. Kalvproduktionen kommer alt minska och därmed kötlöverskotlen -
såvida inle en utökning sker av de rena köttra­serna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2 Vegetabilier och åkerareal&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2.2 Kommerskollegium: Preciserade uttalanden rörande
åkerarealens&lt;br&gt;
omfattning görs såvill kollegiel kunnal finna inle i belänkandet. Belänkan­&lt;br&gt;
del kan emellertid tolkas så- atl det finns etl samhällsintresse av all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bibehålla en överskotlsareal som används för en
överskolisproduklion av spannmål. En sådan överskottsproduklion som med hjälp
av subventioner måsle avsällas på exportmarknaden ulgör ell handelspolitiskt
problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2.13 Lantbruksstyrelsen: Lanlbruksstyrelsen finner det
osannolikt alt enbart en anpassning av animalieproduktionen totalt kommer all
leda lill en snabbt ökad arealminskning. Det är i stället Iroligt att
spannmålsarea­lerna kommer alt öka något. Därmed kan gapet mellan behovel av
åker­areal för livsmedelsförsörjningen inom landet och den totalt brukade area­len
komma alt växa. Kommittén pekar på flera osäkra faktorer vad gäller del
framtida arealbehovet för såväl livsmedelsproduktion som annan pro­duktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section322&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section323&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.2.17&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statens jordbruksnämnds
konsumentdelegation: Enligt LMKs be­räkningar skulle beredskapsmålet kunna
tillgodoses med en åkerareal av 2.4 milj ha. Med myckel hög säkerhet beträffande
skördevariationerna skulle en areal av 2,6 milj ha vara tillräcklig. LMK
föreslår emellertid inte att åkerarealen skall minskas. Samtidigt förutsälter
man dock alt näringen skall genomföra en alternativ användning av
överskoilsarealen och alt detla tili slor del skall kunna ske på fem år. Enligt
KDs mening bör samhället i en så betydelsefull fråga inte undandra sig
ställningstagande och anvisande av handlingsvägar, gemensamt med näringen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.2.18&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statens nalurvårdsverk:
Naturvårdsverket anser inle alt det utifrån miljösynpunkter går atl hävda all
åkerarealen skall uppgå lill en viss, besiämd sloriek. Toiala åkerarealen bör
besiämmas med hänsyn till andra ting än miljövård. Däremol har verket
synpunkter på hur och i viss mån var jordbrukel bör bedrivas ur miljösynpunkt
och vilka biotoper i jord­brukslandskapet som det är mest angeläget atl
bibehålla. Landskapets utseende i stort måste rimligen avspegla efterfrågan på
eller värderingen av olika varor, miljöer och ijänster i samhället. Den
hillillsvarande jordbruks­politiken har inle varil särdeles gynnsam för
miljövården i alla avseenden: specialisering, monokulturer, kemikalisering,
utlakning av kväve och fos­for lill grundvatten, vattendrag, sjöar och
kustvatten. En slor del av från natur- och friluflslivssynpunkt särskilt
värdefulla marker har försvunnit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ålgärder inle snabbt sätts in kommer snart hela den
naturliga ängs-och hagmarken atl försvinna. Det handlar om i storleksordningen
50 000 ha i syd- och mellansverige som på sikl endast kan bevaras genom riktade
ålgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt nalurvårdsverkets mening är del myckel angeläget
atl dessa&lt;br&gt;
marker bevaras för framliden.- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom riksdagens beslut förta året reserverades
inkomslerna från den s.k. handelsgödselavgifien till särskilda insatser för
forskning m.m. be­träffande bl. a. jordbrukets miljöfrågor. Inkomsterna från
denna avgift vars användning f. n. övervägs i regeringskansliel, borde vara väl
lämpade alt finansiera också bevarandet av det utdöende gamla
odlingslandskapet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa statsbidrag ulgår f.ö. redan idag lill landskapsvård
i odlingsbygd (betes- och hagmarker). Det är dock fråga om helt otillräckliga
belopp (tolall ca 1/2 mkr/år) som på etl olyckligl säll måsle konkurrera med
skötseln av våra nationalparker och naturteservat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7,2.23 Statskontoret: Om- marken inle------ kan brukas
lönsamt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för andra ändamål (energigrödor, nya slag av
specialodlingar etc) kan det bli aktuellt atl ta olönsam åker ur produktion i
störte omfallning än som förutsattes, när skötsellagen beslutades. Fråga
uppkommer då om samhäl­let - stal eller kommun - kan lämna slöd för alt ha kvar
åkermark, t, ex.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section324&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section325&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av naturvårdsskäl, eller om staten enligt § 10 skall lösa
in marken. Mot denna bakgrund anser statskontoret atl konsekvenserna för
statsbudgeten av denna lagreglering bör belysas närmare. Statskontoret anser
också alt lagens krav pä myndighetsingripanden för atl styra inriklningen av
driften på enskilda företag dåligt stämmer överens med LMKs överväganden och
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2.30 Länsstyrelsen i Södermanlands län: Länsstyrelsen
instämmer i kom­mitténs bedömning alt nuvarande åkerareal bör bibehållas.
Styrelsen anser härvid det viktigt atl ta fasta på de möjligheter nya rön inom
forskningen ger all med åkerjorden som basresurs även framslälla produkter för
ener­giändamål och för industrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2.35 Länsstyrelsen i Gollands län: Genom [att]----- sockerproduk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lionen på Golland ges en sådan långsiktighet alt
nödvändiga investeringar&lt;br&gt;
kan genomföras i jordbruksföretagen torde det gotländska jordbrukets&lt;br&gt;
avgörande betydelse för länet---------------------- kunna beaktas        .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2.38 Länsstyrelsen i Malmöhus län: Länsstyrelsen har        konstaterat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den betydelse potatis- och sockerbetsodlingen har för
Malmöhus län och också för landel som helhet i elt avspärrningsläge.
Länsstyrelsen tillstyr­ker därför att den föreslagna särskilda utredningen
genomförs innan en mer långsiktig slällning tas till produktionsmålen för såväl
fredstid som etl avspärtningsläge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Malmöhus län utgörs den jordbruksmark som har störst
betydelse från nalur- och landskapsvårdssynpunkl av mark som i försia hand
skulle komma all las ur produklion vid en minskning av jordbruksarealen. Sär­skilt
gäller detta betesmarker för kött- och mjölkproduktion. De marker som i
generalioner ulnylljals för belesdrifl innehåller biotoper av stort
naturvetenskapligt intresse och utgör en framtida genbank genom sitt stora
inslag av kulturberoende växt- och djurarter. Länsstyrelsen förulsäller alt
även överväganden av detta slag ligger bakom utredningens slällningsla­gande
för ett bibehållande av nuvarande åkerareal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2.42 Länsstyrelsen i Skaraborgs län: En omvandling
alternativt nedlägg­ning av åkermark i länet kommer sannolikl att i första hand
beröra margi­nalmarker i kanlzonerna mellan odlingslandskapet och skogsmarken.
Des­sa marginalmarker ger variationer i landskapsbilden och har vissa ekolo­giska
naturvärden. Därtill kommer en icke önskvärd påverkan på kulturhistoriskt
värdefulla naturmiljöer. Det bör dock observeras atl så­dana
omvandlingsprocesser är ständigt pågående utan att alllid stå i direkl samband
med jord- och skogsbruksnäringens ekonomiska förulsällningar. En minskning av
djurhållningen skulle på samma säll på sina håll få en icke önskvärd påverkan
på landskapsbilden och naturmiljön. Det är inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section326&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section327&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;osannolikt alt landskapsvårdande insatser i efterhand kan
komma att bli relativt kostnadskrävande beroende på vilka ambitioner man har i
detta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2.47 Länsstyrelsen i Gävleborgs län: Potatisodlingen,
som har goda pro-duklionsförulsättningar i länet, bör minst fördubblas. Detta
främst ur sårbarhetssynpunkt men även ur jordbruks- och konsumentsynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2.56 Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor: Av LMK:s
värdering­ar framgår att livsmedelsförsörjningens krav på längre sikt i och för
sig skulle kunna tillgodoses med 2,4 milj. ha åker. Med hänsyn till att den
svenska försörjningen med handelsgödselkväve år starkt begränsad vid en
evenluell avspärrning uttalar LMK atl del av främst detta skäl är motiverat atl
bibehålla en åkerareal om 2,6 milj. ha. Vi delar denna uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2.58 Hushållningssällskapens förbund: Med anledning        [av]
den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;stora sårbarheten vid en krissiluaiion, del globala
ansvarel, landskapsvår­den m. m. anser förbundel, alt den nuvarande åkerarealen
bör bibehållas. Åven om man med nuvarande produklionsleknik har möjligheter all
klara landets självförsörjning under fredstid med en mindre åkerareal, är det
viktigt, all hela arealen brukas på ett sådani säll alt en omställning lätl kan
äga rum vid en krissiluaiion eller om förutsättningarna i övrigt ändras på
marknaden. Av denna anledning hade del varil tacknämligt, om LMK lagt fram mera
konkreta och framätsyftande förslag beträffande alternativa möjligheter atl
utnyttja delar av nuvarande åkerareal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2.61 Kooperativa förbundel: Av utredningen framgår all
livsmedelsför­sörjningens krav på längre sikl kan tillgodoses med 2,4 milj. ha
åker. Med hänsyn till att särskilt handelsgödselkväve kan bli en bristvara vid
en eventuell avspärtning har kommitténs experter beräknat alt den åkerareal som
- med hänsyn tagen till skördevarialionen - på sikl behövs för Sveriges
livsmedelsförsörjning uppgår till ca 2,6 milj. ha. KF delar expert­gruppens
uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;----- Motiven för att inte föreslå någon anpassning av
åkerarealen efter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;del behov som expertgruppen räknat fram är frågor av
allmänpoli­&lt;br&gt;
tisk karaktär och har en myckel ringa anknylning till vårt behov av livsme­&lt;br&gt;
del. Måhända kan Sveriges befolkning vara villig all belala för ell öppel&lt;br&gt;
landskap liksom för olika regionala och sysselsättningspolitiska stöd­&lt;br&gt;
former. ----- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KF tillstyrker LMKs förslag om en särskild utredning av
sockerbets-och foderpotatisodlingen liksom till hela frågan om
stärkelseframställning­en. KF delar LMKs uppfattning beträffande
produktionsmålet för malpo­tatis nämligen att konsumtionen i huvudsak skall
täckas med inhemsk produklion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section328&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section329&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2.62  Landsorganisationen i Sverige: Av ulredningen
framgår att livsme­&lt;br&gt;
delsförsörjningens krav på längre sikt kan tillgodoses med 2,4 milj. ha&lt;br&gt;
åker. Med hänsyn lill atl särskilt handelsgödselkväve kan bli en bristvara&lt;br&gt;
vid en eventuell avspärtning har kommitléns experter beräknat atl den&lt;br&gt;
åkerareal som - med hänsyn lagen till skördevarialionen - pä sikt behövs&lt;br&gt;
för Sveriges livsmedelsförsöijning uppgår till ca 2,6 milj, ha. LO delar&lt;br&gt;
expertgruppens uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;----- Motiven för atl inte föreslå någon anpassning av
åkerarealen efter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;det behov som expertgruppen räknat fram är således frågor
av allmänpoli­&lt;br&gt;
tisk karakiär och har en myckel ringa anknylning lill vårt behov av livsme­&lt;br&gt;
del. Måhända kan Sveriges befolkning vara villigt all betala för etl öppet&lt;br&gt;
landskap liksom för olika regionala och sysselsällningspoliliska stöd­&lt;br&gt;
former. ---- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO tillstyrker LMKs förslag om en särskild ulredning av
sockerbeis-och fodeipolalisodlingen liksom lill hela frågan om
slärkelseframställning-en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi delar LMKs uppfallning beträffande produktionsmålet för
matpoialis nämligen all konsumtionen i huvudsak skall läckas med inhemsk produk­tion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.2.63&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundet:
Landstingsförbundets styrelse finner det — - angelägel att ell kommande beslut
om produktionsmål för jordbrukel innebär ett klarare ställningstagande lill
konsekvenser ifråga om syssel­sättnings-, miljö- och nalurvårdsaspekler och hur
dessa skall hanteras, än vad som framgår av livsmedelskommitiéns belänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.2.64&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lantbrukarnas riksförbund: Enligt
förbundets mening har kommit­tén inte gett några som helsl belägg för all vår
livsmedelsförsöijning i en krissiluaiion kan ske med hög säkerhel vid en areal
om 2,6 milj ha. Skälen som talar för ell bibehållande av nuvarande åkerareal är
ur beredskapssyn­punkt starkare nu än 1977 och 1982 då de senaste
jordbrukspoliiiska och försvarspolitiska besluten togs. Så länge kriskoslen
inle ens kan tillgo­doses med nuvarande areal och ammoniakproduktion är det
helt oförklar­ligt att LMK diskulerar elt produktionsmål som skulle kunna
tillåla en nedläggning av åker och därmed en försvagning av
livsmedelsförsöijning­en i en krissituation.         &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förbundel [anser] alt samhället på sikl måsle ta del fulla
ansvaret för åkerarealen samt lägga fast detla som en mera långsiktig politik. LRF
föruisäuer all finansieringen sker med budgetmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förbundel delar----- uppfattningen, att
spannmålskvantiieter som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;åtgår för alt uppfylla Sveriges internationella
ulfäslelser och bistånds-åtaganden bör belalas med inhemskt pris,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2.66 Svenska fabriksarbetareförbundet: Regeringen bör
ställa krav på Cardo/Sockerbolagel all utveckla nya verksamheter vid
sockerbruksor-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section330&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section331&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lerna och samiidigi genom fortsatt stödpolitik ge dem etl
tidsmässigt Ulrymme att uppfylla kraven, 1 avvaktan på en långsiktig förnyelse
förblir förbundets krav: fortsatt lOO-procenlig inhemsk självförsörjningsgrad
och drift av samtliga nuvarande sockerbruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelskommittén föreslår alt frågan om sockernäringen
tas upp till&lt;br&gt;
förnyad utredning tillsammans med frågorna om vetesocker samt stärkelse&lt;br&gt;
från spannmål eller fabrikspotalis. Förbundet tillstyrker detta.            &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bl.a. bör frågan om en koppling av sockerbaserad och
spannmålsba-serad etanolproduktion då ulredas. Då stärkelse- och
foderproduktionen i ell spannmålskombinat ger de största ekonomiska bidragen,
kan en sådan koppling vara intressant för alt minimera användningen av
stärkelse till etanolproduktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En ersällning av sockerfoderimporten med inhemsk
produktion av soc-kerbaserat foder skulle också ge ökade möjligheter alt bevara
produk­tionen vid samtliga sockerbruk och bör också ses över i detta samman­hang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2.67------------------------------------------------------------- Svenska
lantarbetareförbundet: Förbundel anser del rimligl alt pro­&lt;br&gt;
duktionen anpassas till den omfallning som vi behöver i fredslid. Åkerare­&lt;br&gt;
alen skulle därmed kunna minskas med ca 300 000 ha. Med hänsyn till atl&lt;br&gt;
beräkningarna av den samhällsekonomiska vinst som skulle uppstå vid en&lt;br&gt;
nedläggning av åkerarealen är beroende på möjligheten alt finna ny pro­&lt;br&gt;
duktiv sysselsättning för den i jordbrukel överflödiga arbetskraften, kan&lt;br&gt;
dock förbundet acceplera en i princip oförändrad åkerareal.   &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 fråga om sockerbetsodlingen och fabrikspolatisodlingen
föreslår kom­mittén en särskild utredning. Förbundet vill inte molsälla sig
detta. Dessa odlingar är av mycket slor betydelse i södra delarna av landet
samt på Gotland. Inte minsl ur sysselsättningssynpunkt är det viktiga inslag.
För­bundel finner del märkligt alt regeringen 1983 beslulade sänka den av
Sockernäringskommiltén föreslagna arealen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2.68  Svenska livsmedelsarbetareförbundet: Beträffande
sockerbets- och&lt;br&gt;
fabrikspotatisodlingen m. m. instämmer Livs i behovel av en särskild&lt;br&gt;
samlad långsiktig översyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7,2,72 Svenska sockerfabriks AB: Vi beklagar atl kommiltén
inle anselt sig kunna avge något mera konkrel förslag lill beslut beträffande
sockernä­ringen. Vi hade behövt etl sådani. Nalurliglvis dellar vi gärna i den
föreslagna ulredningen men anser egenlligen att en sådan är onödig. Soc­kernäringen
har nyligen utretts (enligt betänkandet SOU 1982:6) och de intressanta
sambanden självförsöijningsgrad - fabriksulnyttjande - till­verkningskostnader
— fabriksstruklur - sysselsättning är tillräckligt väl kända för atl rationella
beslut om näringens framlid skulle kunna tagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section332&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section333&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2.73 Sveriges betodlares cenlralförening: Enligt SBC:s
uppfatlning kan&lt;br&gt;
nyttan av en ny särskild sockerutredning starkt ifrågasättas, när så pass&lt;br&gt;
nyligen som ijanuari 1982 Sockernäringskommiuén lade fram sill belän­&lt;br&gt;
kande &amp;quot;Sockernäringen&amp;quot;. Där föreslås en sockerbetsodling baserad på
en&lt;br&gt;
självförsörjningsgrad av 95 %, vilket SBC ansluter sig till och därmed delar&lt;br&gt;
den uppfattning, som framförs av LMK-ledamoten Einar Larsson i sin&lt;br&gt;
reservation till LMK-betänkandet- .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att bibehålla en belodling av ungefär nuvarande omfattning
är av stor betydelse för jordbruk, näringsliv och sysselsättning i berörda
delar av landet. Vi anser del inle nödvändigl att här upprepa alla
sockerbetsodling­ens posiiiva sidor men vill rent allmänt göra refleklionen,
att del i en situation präglad av överskoltsprobiem inom många
produktionsgrenar av lantbruket synes egendomligt atl föreslå nedskärning av en
underskotts­gröda som sockerbetorna och därmed ytterligare förvärra
överskotlspro-blemet för andra växislag, SBC motsätter sig därför besläml
Sveriges uttalande på sockerkonferensen i Geneve om en minskning av odlingen
till &amp;quot;85-90 % av konsumtionen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På en punkt, som tidigare inle så myckel observerats, vill
vi fäsla uppmärksamhet på sockerbetsodlingens värde, nämligen i fråga om
miljön. Senare års undersökningar vid lantbruksuniversitetet har visal, att
socker­betorna genom sin långa vegetationsperiod bällre än de flesta andra
grödor hämmar urlakningen av kväve (Börje Linden, Insl. för markveienskap).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2.76 Sveriges industriförbund: Industriförbundet vill,
vad gäller spann­målsarealens omfattning, redovisa följande synpunkter: I
princip bör även i fråga om vegetabilieprodukler eftersträvas bättre balans
mellan produk­lion och inhemsk konsumtion. Kommillén lorde avsevärt ha
underskattat den framtida produktivitetsutvecklingen inom spannmålsodlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Växtförädlare i USA har för spannmål konstaterat en årlig
avkaslnings­ökning om 1,5 %/år under perioden 1970-1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under perioden 1985-2000 räknar man med en motsvarande
åriig ök­ning om 1,7 %/år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svensk växtförädlingsexperlis håller för sannolikt alt vi
kan räkna med en molsvarande ökning av produktiviteten i vårt land, någol som
ytterliga­re avsevärt skulle öka de förvänlade spannmålsöverskotten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om man bibehåller en större areal än den som erfordras för
all med tillräcklig säkerhetsmarginal täcka våra försöijningskrav i fred och
kris bör de alternativ som i så fall måste redovisas för att motivera
överskottsarea­len vara på sikl ekonomiskl försvarbara såväl ur jordbrukels som
samhäl­lets synpunkl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2.79 Tjänstemännens centralorganisation: Åkermarken är
en viklig na-turtesurs som bör användas på bästa sätt. Vad detta i praktiken
innebär är en politiskt känslig fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt TCOs mening är det nödvändigt all statsmakterna
föruisätlnings-lösl utreder och tar ställning lill den nuvarande åkermarkens
framtida&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section334&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section335&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;användning. Att fortsätta som hillills med växande
överskott som följd kan efter en tid skapa en samhällsekonomiskt och
statsfinansielll ohållbar situalion som tvingar fram en planlös nedläggning av
jordar som med en mer förulseende inslällning hade kunnat få en alternativ
användning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2,81 Sveriges allmänna hypoleksbank: En utgångspunkt för
jordbrukspo­litiken bör vara atl den brukningsvärda åkerarealen bibehålls och
utnyttjas maximalt för jordbruksproduktion. Med denna utgångspunkt tryggas en
maximal försörjning inom lantbruket samtidigt som en god livsmedelsbe­redskap
upprätthålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3 Konsekvenser av resursanpassningen samt
överskoUsarealens finan­siering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.3.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Näringsfrihetsombudsmannen: Ifråga
om finansieringen av samhäl­lets delansvar för överskottsarealens kostnader
delar NO den uppfallning som Ullrycks i del särskilda yttrandet av Walter
Brangmo m. fl. (s 521). På ytterligare en punkt vill NO anslula sig till della
yllrande, nämligen röran­de frågan om utlagningen av förmalningsavgifi för
finansiering av spann­målsöverskotten som nu belastar endast brödsäd. LMK anser
all denna fråga bör ägnas uppmärksamhet och alt yllerligare malerial bör las
fram. LMK anser att hilhörande frågor lämpligen behandlas vid jordbrukspris­överläggningarna.
Walter Brangmo m.fl. vill peka pä atl koslnaderna bör få belasla all spannmål,
vilkel NO från flera synpunkler anser rimligl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.3.9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statens pris- och kartellnämnd: Hur
överskollskoslnader [för mjölk] ska finansieras framgår inte klart.
Jordbruksnäringen ska generellt sett bära överskollskoslnader, utom i viss mån
för spannmål, samtidigt som lönsamhetsförsämringar anses olämpligl för
mjölkproduklionen. Del är enligt SPKs uppfatlning angeläget att denna
finansieringsfråga klargörs. -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För övriga animalieprodukter säger kommittén att näringen
själv ska&lt;br&gt;
bära koslnaderna för överskotten. Därför bör den ges slor frihei att själv&lt;br&gt;
bestämma produktionsvolymen. Enligt kommittén finns det för dessa pro­&lt;br&gt;
dukter inga samhällsekonomiska moliv all upprätthålla en produktion som&lt;br&gt;
översiiger den inhemska konsumtionen. Enligt SPKs mening bör därför&lt;br&gt;
statsmakterna ange medel som syftar till atl sänka produktionen till denna&lt;br&gt;
nivå.----- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén föreslår--- atl samhället ska stå för en del av
överskotls-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kostnaderna under en femårsperiod. Kostnaden föreslås
tolalfinansieras. Kommittén ger exempel på hur finansieringen kan ske, men ger
inget förslag, SPK anser att det måsle konkretiseras hur finansieringen ska
ske. De två exempel LMK har gelt skulle båda innebära alt konsumentpriserna
skulle höjas, SPK är bl.a. mol bakgrund av den vikande livsmedelskon­sumtionen
och de nuvarande överskotten av jordbruksprodukter negativ lill alt
konsumenlerna via livsmedelspriserna ska bära dessa koslnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section336&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section337&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3.10 Konsumentverket: Utredningens förslag lill
produktionsmål har ut­ifrån ett konsumentpolitiskt perspekliv klara brisler.
Förslaget innebär bl.a. all ökad produktivitet inom cerealieproduktionen
föranleder prishöj­ningar och ökade levnadskostnader i konsumenlledel. Detla är
hell oac­ceptabelt frän konsumenlsynpunkl. Konsumentverkels uppfallning är atl
efterfrågan skall vara avgörande för produktionens sloriek. Verket anser
dessutom all detla bör uppnås på kortare lid än fem år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelskommittén uppger all en lotalfinansiering av
samhällels koslnader skall ske och anser atl den bör ske inom jordbrukssektorns
ram, l.ex. genom minskade livsmedelssubventioner eller prispåslag. Konsu­mentverket
släller sig synnerligen tveksamt till att de enskilda hushållen genom minskade
livsmedelssubvenlioner på mjölk eller genom prispåslag på säd och
sädesprodukter för human konsumlion skall belastas med kostnaderna för
överskottsprodukiionen. Ansvaret för eventuellt över­skott måsle framgent vara
jordbruksnäringens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare anser verkel alt en totalfinansiering genom höjda
matpriser skul­le träffa barnhushåll och hushåll med låg disponibel inkomst
hårt. Nämnda grupper tvingas redan i dag alt lägga en störte andel av sina
disponibla medel pä matkontoi än de 20 % som ulgör genomsnitt för befolkningen.
Det är inle rimligt atl dessa grupper skall lägga större delar av sina dispo­nibla
inkomster än den övriga befolkningen på alt bekosta försvars-, sys­selsättning-,
regional- och naturvårdspoliliska insatser. Konsumentverket föreslår därför atl
finansieringen till dessa delar sker över budgeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3.13 Lantbruksstyrelsen: Livsmedelskommitiéns
samhällsekonomiska analyser anlyder att samhällels marginalkoslnader är
relativt små för en forlsall spannmålsodling på den areal på 200-300 tusen
hektar som över­stiger de redovisade beredskapsbehoven. Lantbruksslyrelsen
bedömer förulsällningarna vara goda för all under en relativt lång period
bedriva en sådan produktion lill relativt låga samhällsekonomiska koslnader. En
snabb minskning av åkerarealen som i så fall kommer all avse de sämst
avkastande arealerna, medför också problem i de ulpräglade glesbygderna där
jordbrukel är av störst betydelse ur regionalpolilisk synpunkl. Enligi
styrelsens mening lalar därför flera skäl för all särskilda åtgärder ej är
motiverade för all från samhällels sida påskynda nedläggning av bruk­ningsvärd
jordbruksmark. Å andra sidan bör om vitala samhällsintressen ej motverkas
hinder ej uppställas mot all sämre jordbruksmark las ur produk­lion. Styrelsen
vill i detla sammanhang framhålla att erfarenhelen visar att nedlagd
jordbruksmark med användning av modern teknik på relativt korl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lid kan sättas i slånd.-- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mol bakgrund av del anförda samt med hänsyn lill
osäkerheten om de framtida marknadsulsikterna och arealbehoven tillstyrker
lantbruksstyrel­sen kommitléns förslag om gemensaml ansvar för slalen och
näringen att lösa finansieringen av koslnaderna för vegetabilieexporien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section338&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section339&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3,17 Statens jordbruksnämnds  konsumentdelegation:   KD   vill    &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;framhålla alt jordbrukarna och deras organisalioner måsle
la sill ansvar för&lt;br&gt;
produktionsmålet och ställa upp även när del gäller förpliktelser inom&lt;br&gt;
jordbruksregleringen.-- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt LMKs förslag skulle samhällets finansieringsansvar
(för spann­mål] utvidgas lill 40 % av koslnaderna vid normalskörd. (Om
&amp;quot;vid nor­malskörd&amp;quot; även gäller när faktisk skörd är lägre än normalt,
blir samhällels delansvar störte än 40 % av den fakiiska kostnaden.) LMK
beräknar kostnaderna lill 160 milj kr försia året och totalt över en
femårsperiod till 600 milj kr. Del förefaller vara en orealistiskt låg
uppskattning av kostna­derna, både med hänsyn till den troliga exportkostnaden
per dt och till möjligheterna att reducera spannmålsöverskotten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansieringen förutsätts ske antingen genom överföring
från livsme­delssubventionen på mjölk eller genom prishöjningar på andra
livsmedel. Finansieringen skulle alltså belasta medborgarna i deras egenskap av
livs-medelskonsumenler och inte som skattebetalare. KD har i andra samman­hang
motsatt sig alt konsumenlerna via priserna på livsmedel skall belala för
koslnader av regionalpolitiska eller andra skäl, som inte sammanhänger med
själva livsmedelskonsumtionen. KD intar samma ståndpunkt belräf­fande
spannmålsöverskotten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beloppen ovan gäller den regleringsekonomiska kostnaden
för spann­målsöverskotten. Det kan ifrågasällas om inle LMKs förslag leder lill
atl konsumenlerna får betala två gånger för spannmålsöverskotten. Har jord­brukel
uppnått inkomslföljsamhet vid &amp;quot;normall&amp;quot; överskott på spannmål, vilket
KD anser är fallel, bör del åvila jordbruket att självt ordna den interna
utjämningen mellan del pris som uppnås inom landet och exportpri­set.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt LMK ankommer del på jordbruksnäringen att aktivt
arbeta för alt anpassningsätgärderna inom vegetabilieproduktionen leder fram
till atl &amp;quot;&amp;quot;statens&amp;quot; delansvar kan minskas. Som tidigare
anmärkts, ges inga mer konkrela anvisningar hur della skall gå lill och del
finns heller inga garanli­er för atl näringen agerar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis molsäller sig KD bestämt LMKs förslag
beträffan­de åkerarealen och spannmålsöverskotten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KD kan tänka sig två alternativa handlingsvägar
belräffande åkerarea­len:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av slrikl
samhällsekonomiska skäl bör samhället verka för en åker­areal om högst 2,6 milj
ha. Det bör anmärkas alt även vid denna areal uppkommer etl exportbehov i
normalfallet, som vid balans i animaliepro­duktionen kan uppskattas till 600- 1
000 milj kg per år. Ärealmålet får givetvis lid efler annan omprövas med
beaktande av avkasiningsföränd-ring och dylikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1977 års
beslut om åkerarealen kvarstår under ytterligare några år medan man utreder
förutsättningarna och kostnaderna för en övergång lill alternativa
odlingsformer. KD utesluter nämligen inle att konsumenterna långsiktigt kan
vara beredda alt slödja en odlingsform som tar större &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;6    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr
166. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;

&lt;div class=Section340&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ekologiska
hänsyn och vid vilken kemikalieberoendet minskas. Även när det gäller
husdjursuppfödningen finns en opinion för förbättrad uppföd­ningsmiljö. Detla
skulle också leda lill förbättrad kvalitet hos slutproduk­ten. Etanolfrågan,
kring vilken många frågetecken fortfarande finns, kan då också penetreras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7.3.23
Statskontoret: Statskontoret saknar en samlad analys av konse­kvenserna av att
jordbrukel får bära en störte del av koslnaderna för överskollen. En ökad press
på lönsamhelen kan väntas leda till all de enskilda producenlerna försöker höja
produktiviteten för all hålla nere koslnaderna. Dessa
effekiiviseringsslrävanden kommer enligt statskonto­rets bedömning sannolikt
atl gynna en geografisk koncentration lill de bästa jordbruksområdena och
stordrift i specialiserade förelag. Förutsatt atl jordbrukel i norta Sverige
även i fortsättningen får särskilt stöd, torde omställningsproblemen komma alt
öka påtagligt i mellersta och södra Sveriges skogsbygder. En sådan ulveckling
ställer särskilda krav på regio­nalpoliliska insatser i dessa områden, bl.a.
föran skapa förutsättningar för kombinationssysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7.3.26
Sveriges lantbruksuniversitet: Utredningen har främst behandlat frågorna kring
produktionsmål och arealbehov i elt relativt kortsiktigt perspekliv. SLU har
ingen anledning att ta ställning till den politiska kompromiss som har blivit
resultatet när del gäller att kortsiktigt finansiera spannmålsöverskottet. Vi
noterar dock att förslagen inte överensstämmer med utredningens direktiv enligt
vilka kommittén skall utgå ifrån atl nä­ringen själv skall bära koslnaderna för
en produktion utöver den samhälls­ekonomiskt motiverade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
samhällsekonomiska beräkningar som expertgruppen har gjort kring&lt;br&gt;
överskoilsarealen lider av slora brister. Detsamma gäller den utredning&lt;br&gt;
som gjorts av lantbrukets utredningsinstitut och som finns som bilaga till&lt;br&gt;
livsmedelskommitiéns betänkande. En välfärdsteorelisk analys vilken är&lt;br&gt;
del vanliga sättet att beräkna samhällsekonomiska effekter, bör också&lt;br&gt;
innefatta skattebetalarnas och konsumenternas koslnader, liksom framlida&lt;br&gt;
producenters ökade produktions- och etableringskostnader. De samhälls­&lt;br&gt;
ekonomiska koslnaderna har mot den bakgrunden underskattats i kommit­&lt;br&gt;
téns analyser.-- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
finns inle--- någol som lyder på alt utredningens förslag skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;medföra
en förbättrad balans. Vi kan därför antagligen räkna med
&amp;quot;över-skotlsarealer&amp;quot;&amp;quot; på mellan en halv och en miljon ha kring
eller strax efler sekelskiftet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av della perspekliv, har de val som görs inom livsmedels­poliliken i
dag en avgörande betydelse för utvecklingen inom jordbruks­näringen och på
landsbygden under de kommande decennierna. Om man väljer alt efler hand krympa resurserna
inom näringen, skulle del bli fråga om att fortlöpande minska areal och
arbelskraftinsals med belydande effekler för såväl landskap som samhällsekonomi
inom många regioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section341&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section342&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta gäller även södra och mellersta Sverige. All behålla
och utnyttja produktionsresurserna i jordbruksnäringen fullt ut framöver,
kräver å and­ra sidan en offensiv satsning på bl.a. export och alternativ
produktion. SLU noterar all livsmedelskommiiién undviker all la ställning i
denna strategiska fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SLU förordar den senare handlingslinjen med hänsyn lill de
slora möjlig­heter vi ser atl genom FoU långsiktigt utnyttja våra biologiska
produk­tionsresurser på ett för samhällel fördelakligl sätt. Vad gäller
exportsats­ningar krävs dessutom sannolikl en ökad anpassning till
världsmarknaden och nya organisatoriska lösningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3.32  Länsstyrelsen i Jönköpings län: LMK har ägnal de
regionalpoliliska&lt;br&gt;
konsekvenserna av en krympning av jordbrukets resurser myckel litel&lt;br&gt;
ulrymme i sin utredning. Länsstyrelsen tycker detta är anmärkningsvärt,&lt;br&gt;
särskilt som LMK själv konstaterar alt en kraftig minskning av jordbrukel i&lt;br&gt;
vissa områden kan få från samhällsekonomisk synpunkl negaliva effekler.&lt;br&gt;
Man säger också atl en fullständig samhällsekonomisk kalkyl borde upp­&lt;br&gt;
rättas varvid negativa effekter skulle beräknas och ställas emol den sam­&lt;br&gt;
hällsekonomiska vinst som enligt ulförda beräkningar skulle kunna uppnås&lt;br&gt;
om produktionen i jordbrukel minskas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Någon kalkyl för glesbygderna har dock inle presenlerats.
Länsstyrel­&lt;br&gt;
sen är helt enig med LMK all en fullsländig samhällsekonomisk totalana­&lt;br&gt;
lys borde genomföras men vill skärpa ordvalet lill atl den måste genom.fö-&lt;br&gt;
ras. Annars löper vi risken all oersättliga värden i glesbygden förslösas&lt;br&gt;
utan bärande ekonomiska moliv. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En begränsning
av Sveriges jordbruksproduktion torde i första hand drabba de områden där
spannmålsproduktionen är mindre konkurtenskraf­tig. Smålands skogs- och
mellanbygder har goda betingelser för produklion av nötkött och mjölk men
hävdar sig sämre i fråga om spannmålen. Goda beten, ulan alternativt värde om
dessa produktionsformer försvinner, samt ett klimat som ger goda resultat för
grovfoderproduktion på åkern utgör de faktorer som gör dessa bygder lämpade för
boskapsskötsel. Slättbygderna har möjlighet all nå god ekonomi med andra
alternativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3.33  Länsstyrelsen i Kronobergs län: Länsstyrelsen
anser del självklart&lt;br&gt;
atl man i den samhällsekonomiska kalkylen även måsle ta med kostnader&lt;br&gt;
för de regionalpolitiska effekterna, landskapsbilden, serviceförsörjningen&lt;br&gt;
m. m. Situationen på arbetsmarknaden är sådan atl länsstyrelsen känner&lt;br&gt;
tveksamhet till om frigjorda produktionsresurser kan finna en lönsam&lt;br&gt;
användning inom andra områden. I övrigl avslår länsstyrelsen från atl&lt;br&gt;
vidare värdera den samhällsekonomiska kalkylen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om jordbrukarna inte kan finna lönsamma alternativ lill
nuvarande produklion, kommer åkermark att tas ur produklion i länet. Med hänsyn
till slrukluren och inriktningen saml all jordbrukel i sju län skall skyddas
särskilt kan Kronobergs län komma atl drabbas särskilt hårt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section343&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section344&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3.37 Länsstyrelsen i Kristianstads län: Förutom
animalieproduktion har sockerbels- och fabrikspotatisodling slor betydelse för
länets jordbruk. Kommittén har föreslagit att hela frågan om framslällning av
socker och andra sölmedel, spril och stärkelse görs till föremål för en
särskild utred­ning. Länsstyrelsen anser det ytterst viktigt att en sådan
utredning beaktar konsekvenserna för den regionala sysselsättningen inte enbart
inom jord­bruket utan även för andra näringar som är beroende av denna
produklion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt länsstyrelsens mening är det elt framsteg - i
förhållande lill nu gällande jordbrukspolitiska beslut - att statens ansvar för
överskottspro-dukiionens koslnader preciserats. Länsstyrelsen tillstyrker därför
kommit­téns förslag i denna del under förutsättning alt kostnadsfördelningen
gäller oavsett skörderesultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En väsenllig fråga i sammanhanget är hur nuvarande areal
skall kunna behållas. Enligt länsslyrelsens mening är det vikligt atl nuvarande
åker­areal behålls. Länsstyrelsen delar därför ulredningens syn att
åkerarealens sloriek inte enbart bör ses från vår egen försörjning av livsmedel
utan rymmer flera ytterligare aspekter som bör vägas in i bilden såsom alterna­tiva
användningsmöjligheter för åkerarealen, restriktioner i användningen av
handelsgödsel och växtskyddsmedel, åkerarealens betydelse för land­skapsbilden,
sysselsättning och regionalpolitik m.m. Länsstyrelsen vill särskilt betona
jordbrukets betydelse för etl öppet landskap liksom för viltvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3.55  Glesbygdsdelegationen: Kommittén har gjort en
samhällsekonomisk&lt;br&gt;
kalkyl över kostnaderna för överproduktionen. Det är fråga om en partiell&lt;br&gt;
kalkyl, där vissa faklorer som regionalpoliliska effekter samt belydelsen&lt;br&gt;
för landskapsbilden inte åsätts någol värde. Delegationen vill fästa upp­&lt;br&gt;
märksamheten på atl elt sådani tillvägagångssätt riskerar att förringa dessa&lt;br&gt;
svårmälbara faktorers betydelse, vilket givetvis är olillfredslällande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med lanke på de allvariiga konsekvenser som en krympning
av jord­bruksnäringen kan få borde enligt delegationens mening kommillén
klarare ha markerat behovet av utvecklingsinsatser av olika slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3.56  Handelns samarbelsorgan i jordbruksfrågor: Enligt
vår uppfatlning&lt;br&gt;
föreligger en uppenbar risk för atl de kostnader samhällel måste ikläda sig&lt;br&gt;
för spannmålsöverskotten framöver blir betydligt högre än det av LMK&lt;br&gt;
beräknade totalbeloppet 600 miljoner kronor under en femårsperiod. En&lt;br&gt;
förutsätining för alt åkerarealen successivi skall kunna begränsas och&lt;br&gt;
spannmålsproduktionen reduceras är atl begränsningar på grund av natur­&lt;br&gt;
lig avgång kompletteras med prispolitiska åtgärder under den angivna&lt;br&gt;
femårsperioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillägget i LMK's skrivning all samhällels koslnader för
spannmåls­överskotten skall finansieras l.ex. genom minskade livsmedelssubven­lioner
eller genom prispåslag på andra produkter lar vi besläml avslånd ifrån. Åtar
sig samhällel ell delansvar enligt LMK&amp;quot;s förslag, som förulsäl-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section345&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section346&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ter att en störte åkerareal bevaras än vad som erfordras
ur livsmedelsför­sörjningssynpunkt vid en eventuell avspärrning, menar vi atl
detta slag av kostnader i princip skall belalas över budgeten och inte
överföras i pris­hänseende på andra produkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller jordbrukets andel av exportkostnaderna för
spannmål finansi­eras dessa regelmässigl lill belydande del via en s, k,
förmalningsavgifi för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;brödspannmål.--- Vi
vill dock redan nu peka på, atl andra former för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;finansering måste sökas. Den nuvarande ordningen är enligt
vår mening i&lt;br&gt;
realiteten en beskattning av brödpriserna, som vi anser uppenbart negativ&lt;br&gt;
ur konsumentsynpunkt.-- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;EnUgt vår mening borde i della sammanhang ett alternativt
betraktelse­sätt kunna vara värt att redovisa, innebärande att principen om alt
produ­centerna själva svarar för överskollsproduktionen tillämpas genomgåen­de,
alltså också belräffande spannmål. Samhällels ansvar i sammanhanget skulle
kunna fullgöras på annat sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbrukspolitik är---- tyvärr ingel entydigt begrepp.
Inom denna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ram återfmns olika värderingar rörande regionalpoliliska
hänsyn, miljö­aspekter, sysselsättningshänsyn samt i botten beredskaps- och
sårbarhets-aspekterna. Genomgående för dessa aspekler och hänsyn är att de
samtliga inte prismässigt värderats - de saknar &amp;quot;prislapp&amp;quot;. I
dagsläget belastar de därför genomgående livsmedelspriserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna ordning är för framtiden knappast hållbar. Nämnda
företeelser bör därför, så långt deUa är möjligl, värderas och anges till sill
beräknade värde och redovisas separal. I annal fall fiyttas kostnaderna utan
alt man från det allmännas sida redovisar de ekonomiska konsekvenserna automa­tiskt
över på livsmedelskonsumenlerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3.58 Hushållningssällskapens förbund: En bantning av
jordbrukel får myckel stora konsekvenser för sysselsättningen i alla de led som
är invol­verade i livsmedelskedjan och ingalunda är av betydelse enbari för
jord­bruket. En minskning av primärproduktionen får dessutom en rad andra
samhällsekonomiska och sociala konsekvenser, som i betydligt högre grad borde
ha beaklals av ulredningen än vad som framgår av del framlagda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;betänkandet.--- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till all hela samhällel medverkat lill att
skapa nuvarande överskoltssiluation, förefaller del uppenbarl, att det
ekonomiska ansvaret för denna överskottsproduklion inle enbart får belasta
primärproduk­tionen, d.v.s. jordbrukarna. Lika uppenbarl är alt
jordbruksnäringen mås­te ha stöd och styrmedel för atl på sikl uppnå en bällre
produktionsbalans. Behovet av en sådan medverkan torde vara särskilt utpräglat
i fråga om animalieproduktionen. Problemel blir inte mindre av atl
produktionsbe­gränsande ålgärder kan få icke önskvärda konsekvenser för många
effekti­va jordbrukare liksom för sysselsättningen i olika insats- och
förädlingsled. Härtill kommer frågor som rör landskapsbild, naturvård,
regional- och försvarspolitik m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section347&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section348&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3.61 Kooperativa förbundet: Förmalningsavgifien som icke  har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;direkt
samband med vårt behov av spannmål betalas            av brödkonsu-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;menlerna. I rak motsats lill vad som föreslås av
näringsexperterna belaslas brödel med en avgift som skall täcka koslnader för
ökad beredskap, sysselsättning eller andra uianför de renl livsmedelspoliliska
frågorna lig­gande moliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är naturiigtvis en orimlig belaslning på brödel. LMK
före­&lt;br&gt;
slår all denna fråga blir föremål för en särskild siudie, vilkel KF tillstyrker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KFs inslällning alt koslnader för regionalpoliliken eller
beredskapskosi-&lt;br&gt;
nader icke bör belasta livsmedel gäller även för denna fråga. Därest en&lt;br&gt;
sådan förändring icke bedömes som möjlig för förmalningsavgifien bör&lt;br&gt;
dock all spannmål belaslas således även foderspannmål.      &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LMK förväntar sig atl jordbrukel skall anpassa
produktionen inom vegeiabilieområdel så all samhällels delansvar upphör inom 5
år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KF finner inga konkrela förslag i utredningen som skulle
innebära all&lt;br&gt;
jordbrukel vidtar de förvänlade ålgärderna. Del synes därför troligt atl&lt;br&gt;
överskotten kvarstår eller kommer att öka under 1980-lalel. Den överopli-&lt;br&gt;
misliska bedömningen som LMK gör synes vara tillkommen i den politiska&lt;br&gt;
kompromissens tecken. KF bedömer därför atl kostnaderna kommer att&lt;br&gt;
bli slörre än de angivna 600 milj kr och föreslår att den föreslagna utvärde­&lt;br&gt;
ringen icke bör skjutas upp så länge som 5 år.           &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KF anser all del principiellt är oriktigt all
spannmålsexporten skall finansieras genom minskade livsmedelssubventioner på
mjölk varvid man till slor del skulle belasta barnfamiljerna i landel med
exporlföriuster för spannmål. Väljer man meloden &amp;quot;prispåslag&amp;quot; blir
del produkter som kött, fläsk och ost etc. som får bära koslnaden och en sådan
överföring anser KF också felaktig. KF hävdar all dessa samhällets kostnader
skall belalas över budgeten, särskilt som de till slor del är motiverade av
beredskaps­skäl och i varje fall av en önskan all ha en slörre areal än som
erfordras frän försörjningssynpunkt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3.62 Landsorganisationen   i   Sverige:   Förmalningsavgifien  
som   icke&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;----- har direkl samband med vårt behov av spannmål
belalas således av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;brödkonsumenlerna. I rak motsats till vad som föreslås av
näringsexper-terna belastas brödet med en avgift som skall läcka kostnader för
ökad beredskap, sysselsättning eller andra utanför de rent livsmedelspolitiska
frågorna liggande moliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är naturligtvis en orimlig belaslning på brödet. LMK
före­&lt;br&gt;
slår att denna fråga blir föremål för en särskild siudie, vilkel vi
lillslyrker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vår inslällning atl koslnader för regionalpoliliken eller
beredskapskosi-&lt;br&gt;
nader icke bör belasla livsmedel gäller även för denna fråga. Däresl en&lt;br&gt;
sådan förändring icke bedömes som möjlig för förmalningsavgifien bör&lt;br&gt;
dock all spannmål belastas således även foderspannmål.     &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LMK förväntar sig all jordbruket skall anpassa
produktionen inom vegetabilieområdet så all samhällets delansvar upphör inom 5
år. LO finner inga konkrela förslag i ulredningen som skulle innebära alt
jordbru-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section349&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section350&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ket vidtar de förväntade åtgärderna. Det synes därför som
troligt att&lt;br&gt;
överskotten kvarslår eller kommer att öka under 1980-talet. Den överopii-&lt;br&gt;
mistiska bedömningen som LMK gör synes vara tillkommen i den politiska&lt;br&gt;
kompromissens tecken. LO bedömer därför att kostnaderna kommer alt&lt;br&gt;
bli störte än de angivna 600 milj kr och föreslår atl den föreslagna utvärde­&lt;br&gt;
ringen icke bör skjutas upp så länge som 5 år.           &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;LO anser
alt det principiellt och praktiskt är oriktigt atl spannmåisex-porten skall
finansieras genom minskade livsmedelssubvenlioner på mjölk varvid man till slor
del skulle belasta barnfamiljerna i landet med spann­målsexporten. Väljer man
metoden &amp;quot;prispåslag&amp;quot; blir det produkter som kött, fläsk och ost etc.
som fär bära koslnaden och en sådan överföring anser vi ocksä felaktig. LO
hävdar all dessa samhällels koslnader skall belastas över budgeten, särskilt
som de till stor del är motiverade av beredskapsskäl och i varje fall av en
önskan atl ha en störte areal än som ert'ordras frän försöijningssynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3.63  Landstingsförbundet: De förslag som redovisas
innebär att en&lt;br&gt;
successiv neddragning av mjölkproduktionen är motiverad och att staten&lt;br&gt;
under en övergångstid bör dela kostnadsansvaret med jordbruksnäringen&lt;br&gt;
för produktion pä den överskotlsareal som man anser föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundets styrelse har ingel alt invända mol
principen att den samhällsekonomiskt motiverade produktionen bör vara
vägledande för statens kostnadsåtaganden inom ramen för jordbrukspolitiken.
Styrel­sen ser heller ingen anledning att ifrågasätta bedömningen all ålgärder
bör vidias som begränsar samhällets kostnader för överskottsproduklion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3.64--------------------------------------------------------------------- Lantbrukarnas
riksförbund: Trots vad direkliven anger har    &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LMK, främsl av tidsskäl, inte kunnat redovisa heltäckande
beräkningar över de lolala samhällseffekterna av en resursneddragning i
jordbrukel, LMKs partiella analyser beaktar l.ex. inie omslällningskostnaderna
och övriga negaliva effekler för samhället i sammanhanget. Tidsperspektivet
berörs knappast heller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LRF har gelt Lantbrukels utredningsinstitut, LUI, i uppdrag
att kom­plettera kommitténs material och i övrigl granska resultatet. Förbundel
vill hänvisa till sammanfattningen av LUI-sludien, som ingår i betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;LUIs
analys visar till en början atl de negaliva effekterna av den resurs­överföring
LMK räknat med överväger fram till början av )990-ta!et. Det är först i bönan
av 1990-talet som intäkterna av resursöverföringen kan beräknas överstiga de
kostnader som den ger upphov lill. Den fulla effek­len av en omslällning uppnås
först år 2000. Nuvärdet av denna vinst är enligt beräkningarna knappt 550 Mkr.
Del bör också noteras att inte heller LUI har haft möjlighet att på den korta
tid som slåll lill förfogande analysera alla effekler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LMK har inte dragit några operativa slutsatser av sina
partiella kalkyler. Därför finner förbundel ingen anledning alt här ytterligare
kommenlera LMKs analys ulan hänvisar till LUl-studien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section351&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section352&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förbundet anser sammanfattningsvis atl LMKs
samhällsekonomiska kalkyler inte kan tas som utgångspunkt för nedläggning av
åkerareal eller animalieproduktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten för LMKs överväganden om produktionsmålet
är att&lt;br&gt;
resurserna i jordbruket bör anpassas till den nivå som kan moliveras för att&lt;br&gt;
trygga landets livsmedelsförsörjning i såväl fredslid som under krig eller&lt;br&gt;
kan moliveras av andra skäl. Vad som avses med andra skäl har inle LMK&lt;br&gt;
närmare utvecklat. Sådana andra skäl är enligt förbundets mening att&lt;br&gt;
jordbrukel är en tillgång i samhället med betydelse för regionalpoliliken,&lt;br&gt;
miljö- och nalurvården, vår framtida handlingsfrihel m. m. I detla samman­&lt;br&gt;
hang efterlyser LRF i belänkandet analyser, överväganden och slutsatser&lt;br&gt;
angående jordbrukets och livsmedelsproduktionens betydelse för övrigt&lt;br&gt;
näringsliv, samhällsservicen, infraslrukluren särskilt i glesbygden osv.&lt;br&gt;
Enligt förbundels uppfattning måsle även sådana förhållanden beaklas vid&lt;br&gt;
överväganden om produktionsmålets utformning.      &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid faslslällande av produktionsmålet ifråga om
åkerarealen bör enligt LRFs uppfattning beaktas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beredskapsförhållanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inhemskt behov
av vegetabilier, särskilt proieingrödor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skördevariationer
(risken för missväxt)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sveriges
internationella åiaganden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;regionala effekler
inklusive miljö, turism elc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;handlingsfrihet
beträffande framtida möjligheter lill t.ex. energiodling eller annan alternativ
användning av jordbruksprodukter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sysselsätlningsförhållanden
i jordbruk och annat näringsliv&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.3.67&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska lantarbetareförbundet:
Förbundet vill som helhet tillstyrka kommitléns förslag alt samhällel under en
femårsperiod tar elt delansvar för koslnaderna för överskoilsarealen. Under
denna tid bör del ankomma på jordbruket och samhället att gemensamt finna
lösningar för en omställ­ning av produktionen lill en mer för alla parter
rimlig situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.3.68&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska
livsmedelsarbetareförbundet: Förbundet instämmer i att den redan etablerade
principen att näringen skall bära kostnaderna för överskottsprodukiionen slås fasl.
Livs inslämmer också i behovet av alt under en anpassningsperiod göra avsteg
från denna princip så all samhällel tar ett delansvar för spannmålsöverskottets
kostnader enligt kommitténs förslag. Det föreligger emellertid enligt Livs slor
risk för alt dels samhällels koslnader under den tänkta övergångsperioden blir
betydligt störte än de 600 mkr kommittén anger, dels problemen ej kunnat lösas
genom anpass­ningsåtgärder inom den föreslagna perioden. Beträffande
finansieringen av samhällets koslnader lar Livsmedelsarbelareförbundet besläml
avstånd från kommitténs förslag. Samhällets kostnader bör i första hand ses som
en regional- och sysselsältningspolitisk insals vilken bör bekoslas över bud­geten.
Att belasta konsumenterna med ytterligare prishöjningar på livsme­del, för alt
finansiera samhällets kostnadsansvar, är oacceptabelt i en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section353&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section354&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;siluation där konsumtion och köpkraft redan utvecklas
svagt, livsme­delspriserna stiger snabbare än andra priser samt låg- och medelinkomsita-garnas
standard urholkats. En finansiering över livsmedelspriserna bidrar dessutom lill
alt hålla uppe inflationsnivän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3.76  Sveriges industriförbund: Vad gäller finansiering
av kostnaderna för&lt;br&gt;
de överskott som uppkommer inom spannmålssektorn vill vi anföra föl­&lt;br&gt;
jande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Koslnaderna för
de överskott som kan uppkomma inom ramen för den areal som anses erforderlig
för alt med viss säkerhetsmarginal klara vår livsmedelsberedskap kan sägas
utgöra etl slags &amp;quot;försäkringspremie&amp;quot; för atl garantera försörjningen
i en krissituation. Det kan då vara rimligt att finansiera dessa överskott via livsmedelspnserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överskott som
blir följden av all man bibehåller en störte areal än den som behövs av ovan
nämnda skäl är emellertid av en annan karakiär. De är resultatet av
regionalpolitiska, sysselsällningspoliliska, miljöpolitiska m.fl. överväganden.
Koslnaderna för sädana överskoll måste finansi­eras på annat sätt än via
livsmedelspriserna, dvs över statsbudgeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 nuvarande finansieringssystem för spannmålsöverskotten
intar för­&lt;br&gt;
malningsavgifien för brödsäd liksom prisregleringsavgiften på handelsgöd­&lt;br&gt;
sel en central roll. Om nuvarande åkerareal bibehålls, och i än högre grad&lt;br&gt;
om hekiaravkastningen ökar mera än vad kommiltén räknat med, kommer&lt;br&gt;
en kraftig ökning av dessa avgifter atl krävas. En sådan finansiering är inle&lt;br&gt;
rimlig. En neutral finansieringskälla - i första hand budgetmedel — är&lt;br&gt;
därför nödvändig.--- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[I en bilagd promemoria redovisas] en alternativ metod att
finansiera exportkostnaderna för spannmål som innebär atl förmalningsavgifi las
ul på all spannmål, således inle enbart på brödsäd. Vid ell sådant syslem
skulle förmalningsavgifien för brödsäd kunna sänkas från nuvarande 80 öre per
kg till 10 öre per kg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3.77  Sveriges livsmedelsindustriförbund: Förmalningsavgifien,
som re­&lt;br&gt;
dan i dag ulgör en väsenllig del av konsumentpriset på mjöl och bröd,&lt;br&gt;
kommer alt öka kraftigt om nuvarande åkerareal bibehålls och i än högre&lt;br&gt;
grad om hekiaravkastningen ökar mera än vad kommiltén räknat med. En&lt;br&gt;
kraftig ökning av konsumentpriset på mjöl och bröd är då ofrånkomlig,&lt;br&gt;
vilket med största sannolikhet medför en minskad konsumtion. Konsu­&lt;br&gt;
menterna och berörd industri får således belala dyrt för avsättningen på&lt;br&gt;
export av jordbrukets spannmålsöverskott medan producenterna kan fort­&lt;br&gt;
sätta producera till samma pris oavsett om spannmålen avsätts på den&lt;br&gt;
inhemska eller exportmarknaden och oavsett volym. Detla är inte rimligt&lt;br&gt;
enligt SLlMs bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommillén har kortfattat berört förmalningsavgiften på
spannmål och aviserat en översyn. Med hänsyn lill den inträffade och förväntade
kraftiga utökningen av förmalningsavgifien och dess konsekvenser för prisulveck-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section355&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section356&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lingen på mjöl- och brödprodukler, vill SLIM betona
nödvändigheten av att denna översyn genomförs snarast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3.79 Tjänstemännens centralorganisation: Del är   inte
självklart atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;det alltid är bäst all en oundviklig
produktionsbegränsning sker långsamt och under lång tid. En utdragen
strukturomvandling kan ibland vara plåg­sammare än en relativt snabb omslällning.
Del kan gälla både de anslällda som inte kan bedöma sin framtid och de
effektivaste företagen, som kan utsållas för ökade finansiella påfrestningar
och ivingas falla investerings­beslut under exlra stor osäkerhel så länge
strukturomvandlingen pågår. -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget om att samhället bör ta etl delansvar för överskoUsarealens&lt;br&gt;
koslnader innebär med LMKs sätt att räkna ett stöd till jordbruket på 600&lt;br&gt;
miljoner kronor under fem år. Del vore orimligl om etl sådani &amp;quot;omsläll-&lt;br&gt;
ningssiöd&amp;quot;&amp;quot; endasl skulle ges till en del av dem som drabbas. Medel
bör&lt;br&gt;
således även utgå lill de sysselsältningsdrabbade i förädlingsleden. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innan välgrundad ställning tagils lill åkermarkens lämpligasle
framlida användning måsle del enligt TCOs mening accepteras all över­skoilsarealen
används för produktion av spannmål. Kostnadsansvaret för denna överskottsproduklion
bör som utredningen föreslagit delas mellan staten och näringen så atl båda
parter känner ansvar för problemels lång­sikliga lösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget atl samhället bör ta elt delansvar under en
övergångsperiod på fem år för vad det koslar att producera spannmål på överskoilsarealen
vore poänglöst om det skulle finansieras inom ramen för jordbruksregle­ringen
eller genom minskade livsmedelssubvenlioner. Det skulle bara vara detsamma som
högre matpriser. Då vore det lika bra att lägga hela ansva­ret på näringen med
den övervällring av kostnaden på konsumenterna och den minskade efterfrågan som
skulle bli den i stort sett oundvikliga följden av detla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samhällels delansvar för överskottsprodukiionen bör i
stället ses som etl tidsbegränsat och arbetsmarknadspolitiskl motiverat omslällningsstöd,
vars koslnader bör bäras direkl över slalsbudgelen i form av bland annal vissa
statsbidrag till regleringsorganen men också i form av mer framtidsin­riktade
insatser i syfte all finna alternativa användningsområden för över­skoilsarealen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3.80 Trädgårdsnäringens riksförbund: I den
samhällsekonomiska analy­sen för så relaiivi kort lid som 5 år, kan ingel annal
än marginalkostna­derna vara en rimlig värderingsgrund. Först på längre sikt,
10 år och längre, är det meningsfullt att uppräita den form av
samhällsekonomisk analys som kommillén försökt göra. Skall samhället göra denna
form av värderingar, måsle också jordbrukspolitiken ges en långsiktigare målin-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section357&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section358&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;riklning. Kortsiktiga ändringar, på grund av
opinionsyttringar eller externa påverkningar, måste då också begränsas,
åtminstone inom målinriktning­ens ram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3.81 Sveriges allmänna hypoleksbank: Hypoteksbanken kan inle
dela uppfattningen, att staten skall undandra sig ansvar för en produktion, för
vilken slaten är ansvarig genom olika former av produktionsstyrning ge­nom
begränsningar, importrestriktioner, prisreglerande åtgärder elc. Ef­tersom
jordbruksnäringen på grund av statliga regleringar inte kan åstad­komma en
produktion, som är baserad på renl marknadsmässiga lönsam-helsbedömningar, bör
staten la sin del av det ekonomiska ansvaret. Hypo­teksbanken anser att en
lösning av denna fråga är av central betydelse och att livsmedelskommittén
borde ha grundligt analyserat hithörande pro­blem. Delta har inte gjorls. Även
i andra avseenden, t.ex. vad gäller konsekvenserna med tanke på
sysselsättningen inom jordbruket i händelse av en nedskärning av delta med
exempelvis 15 lill 20 %, har några djupare analyser inte gjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7,4 Miljörestriktioner och alternativa odlingsformers
inverkan på behovet av produktionsresurser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7,4.18 Statens nalurvårdsverk: Den ökade specialiseringen
i jordbruket har nödvändiggjort en ökad användning av bekämpningsmedel och han­delsgödsel.
Specialiseringen har försvårat en balanserad lillförsel av växt­näring, vilket
medfört övergödning i sjöar, vattendrag och i kustområden. Grundvattnet har
påverkats av nitralullakning i vissa områden med inten­siv växtodling. De stora
maskinernas krav på ökade åkeryior med rena geometriska mönsler har medt&amp;quot;ört
alt åkerholmar, öppna diken, små vat­tensamlingar, våtmarker m. m. eliminerats
varvid särskilt i helåkersbygd fauna och flora utarmats. De stora maskinerna
för spridning av handels­gödsel och bekämpningsmedel har inte kunnal hanteras
så exakl all sprid­ning uianför åkern kunnal undvikas t. ex. på uddar, i diken,
på åkerholmar, i skogsbryn. Här hade reslbioloper från del myckel anrika äldre
odlings­landskapet annars kunnal överleva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De senare olägenheterna bör kunna minskas genom
tillämpning av den nyligen beslulade kompletteringen i skötsellagen om nalurvärdshänsyn.
Olägenheterna med bekämpningsmedel och växtnäringsläckage bör kunna motverkas
med en rad åtgärder bl.a. med ändrade odlingsformer som förutom effektivitet
tar sikte på miljövänlighet. Rådgivning och informa­tion om miljövårdsålgärder
bör integreras i anvisningarna för jordbrukels rationalisering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bekämpningsmedel innehåller ämnen som är biologiskt aktiva
vars in­verkan på miljön samt människors hälsa inle med säkerhet kan över­blickas.
Naturvårdsverket har därför en restriktiv syn på användningen av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section359&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section360&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bekämpningsmedel. Verkel stöder principerna om ett
integrerat växlskydd&lt;br&gt;
som innebär alt man gör sig så långt möjligl oberoende av kemisk bekämp­&lt;br&gt;
ning. Delta innebär atl odlingsmetoderna successivi bör inriktas på system&lt;br&gt;
där kemisk bekämpning kan reduceras.          &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Användningen av handelsgödselmedel kan medföra
miljöproblem på grund av utlakning av näringsämnen till sjöar, vattendrag och
kuster och på genomsläpplig mark orsaka höga nitrathalter i grundvatten. 1
ytvattnen innebär della bl.a. kraftig igenväxining, algblomning, fiskdöd och
sämre möjligheter för bad och fiske. För höga nitrathalter i dricksvattnet kan
göra delta otjänligt för både människor och husdjur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ytterligare en miljöeffekt från handelsgödselmedel utgörs
av kadmium­innehållet i fosforgödselmedel. Importerade råfosfat håller relativt
höga kadmiumhaller jämfört med svensk apatit. Fortsatt utredning om möjlighe­terna
att utnyttja svensk apatit fordras, bl. a. med hänsyn lill arsenikhalten i den
svenska råvaran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.4.20 Slatens planverk: Kommitténs förslag syftar till
att nuvarande åker­areal skall bibehållas. Staten föreslås ta ett särskilt
ansvar för all en jordbruksproduktion av i slort sett nuvarande omfattning vidmaklhålls
i norra Sverige. Denna huvudinriktning tillstyrks. Alt den kan förverkligas
genom de mer detaljerade beslulen inom jordbrukspolitiken är av avgöran­de
betydelse för många av de värden som skall skyddas genom riksplane­ringen.
Bibehållandet av åkerarealen är också av betydelse för möjligheter­na lill produklion
av energigrödor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Användningen av handelsgödsel och växtskyddsmedel,
övergödning och förorening av ytvatten och grundvallen är elt stort problem i
vissa regioner. Planverkel slöder kommitténs förslag all en begränsning av
kemikalieanvändningen tas upp till ytterligare prövning. De ökade produk­lionskoslnader
delta kan medföra skall vägas mol förbättrade förulsätt­ningar ekonomiskt och
kvalitativt för andra verksamheter som fiske och vattenbruk, bättre tillgång lill
friskt grundvatten m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.4.26 Sveriges lantbruksuniversitet: Naturtesurshushållning,
energiför­sörjning och skydd av den fysiska miljön kräver ökad hänsyn i
livsmedels­produktionen. Den stora insatsen av hjälpenergi i jordbruket, tunga
maski­ner, handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel har på flera sätt med­fört
effekter på miljön. Samtidigt har de senaste årtiondenas snabba ul­veckling
inom jordbrukel också lell till vissa problem inom odling och djurhållning. Del
gäller markslruktur, djurhälsa och livsmedelskvalitel. Marknadernas
prismekanismer har ej kunnal hanlera dessa sidoeffekter. Detsamma gäller iradilionella
jordbrukspolitiska ålgärder. I stället krävs insalser för att öka kunskaperna
och bättre använda forskning, utbildning och rådgivning. Dessulom krävs nya
politiska slyrmedel för skydd av naturresurser och miljö. En balanserad syntes
mellan traditionella ekono-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section361&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section362&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85: J66&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;miska strävanden och &amp;quot;ekologiska&amp;quot;&amp;quot; hänsyn
har blivit en alll viktigare uppgift för en fungerande livsmedelspolitik,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.4.27 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: SJFR är
medvetet om att specialiseringen i många fall har varit nödvändig för att kunna
förena konsumenlernas mål om rimliga livsmedelspriser och jordbrukarnas in­komsimål.
Frågan är dock om ytterligare specialisering t.ex. i form av ökad koncentration
av djurhållningen är samhällsekonomiskt motiverad under beaklande inle bara av
det traditionella effektivitetsmålet utan också av bl.a. beredskaps- och
miljömål, SJFR finner det angeläget med en utökad forskning dels om
specialiseringens samhällsekonomiska konse­kvenser, dels om uppbyggnad av
välbalanserade förelag med allsidig och mindre kemikalieberoende produktion,
vilka dessutom uppfyller högl ställda effektivitetskrav. Utan ökad satsning pä
sådana företag blir del svårl och dyrt atl minska beroendei av handelsgödsel
och kemiska be­kämpningsmedel. SJFR anser alt kommiltén har lagl ett alltför
statiskt betraktelsesätt på möjlighelerna alt minska kemikalieberoendet. Man in­skränker
analysen alltför mycket till nu känd teknik och nuvarande pro­duktionsstruktur.
Den forskning om alternativa produktionsformer som nu förbereds inom SJFR kan
leda till kunskap som gör det lättare att minska kemikalieberoendet, särskilt
på lång sikt. Men möjlighelerna till sådana långsiktiga anpassningar påverkas
av bl.a. den jordbrukspolitik som förs och av storleken på de resurser som
ställs lill forskningens förfogande. Så blir det l. ex. svårare atl minska
kemikalieberoendet om vi får företag med ensidigare växtföljder och ökal
särskiljande av växtodling och djurskötsel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.4.37 Länsstyrelsen i Kristianstads län: Kommittén
förordar alt en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;försöksverksamhel i bred skala bedrivs med odlingsformer
som kräver mindre insals av handelsgödsel och växtskyddsmedel. Länsstyrelsen
stäl­ler sig positiv lill delta förslag, som skulle främja en god miljö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.4.41&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Älvsborgs län:
Länsstyrelsen anser       atl alter­nativa odlingsformer och ökad odling av
energi- och proieingrödor bör stimuleras. Bl.a. kan detla åstadkommas genom intensifierade
utveck­lings-, rådgivnings- och utbildningsinsatser. Dessa insalser kunde öka möj­lighelerna
lill att både bibehålla delar av nuvarande jordbruksareal - något som är
fördelaktigt när det gäller alt bevara del gamla kulluriandskapet -samtidigt
som livsmedelsproduktionen kan minskas. Lantbruksnämnden bör få personella
resurser för att öka sina rådgivningsinsatser vad gäller alternativa
odlingsformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.4.42&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Skaraborgs län: I
betänkandet antyds att en minsk­ning av kemikalier inom jordbrukel skulle kunna
vara en väg lill produk­tionsminskning. 1 Skaraborgs län skulle man i vissa
områden med hög kvävebelastning kunna införa begränsningar i tillförseln av
kväve.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section363&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section364&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En yllerligare mer teoretisk produktionsbegränsning skulle
kunna ske genom den nya vallenlagen. 1 samband med'bildande av bevaltningssam-fälligheter
bör del finnas möjligheier lill begränsning av vallentillgång för
spannmålsproduktion samiidigi som man ger mer ulrymme för vallen lill l.ex.
trädgårdsodling i olika former. Detla förutsätter dock en kraftig prishöjning
på växinäringsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Både när det gäller minskat kemikaliebruk och
vallenreglering måste givetvis frågan om ersättning lill markägaren ulredas
mycket ingående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.4.49 Länsstyrelsen i Jämtlands län: Länsstyrelsen vill         erinra
om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en begränsning i den alternativa användningen av
åkermarken som förelig­ger i norta Sverige. Åkerarealen används näslan
uteslutande för produk­lion av foder för animalieproduktion och
förutsättningarna för avsalupro­duktion av någon omfallning är begränsade. I slora
delar av länet är dessutom spannmålsproduktion av klimatiska skäl ej möjlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.4.55 Glesbygdsdelegationen: Delegationen finner del        anmärk­&lt;br&gt;
ningsvärt all kommillén inte uttryckt någon klar uppfatlning när del gäller&lt;br&gt;
önskvärdheten av all så långt möjligt minska användning av handelsgödsel&lt;br&gt;
och kemiska bekämpningsmedel. Någon offensiv salsning för alt utveckla&lt;br&gt;
den &amp;quot;naturenliga'&amp;quot; odlingen föreslås heller inte. Delegationen ser
denna&lt;br&gt;
defensiva hållning som en stor brist i ulredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En relativt omfatlande forskning om
&amp;quot;&amp;quot;alternativa produktionsformer'&amp;quot; har nu påbörjats vid
lantbruksuniversitetet. Delegationen ser delta som myckel posilivt och därför
värt att uppmuntra och slödja. Delegationen vill vidare framhålla atl praktiska
experiment i glesbygden bör slödjas. Ell exempel är del s.k. ekoprojektet som
planeras i Övertorneå. I detla sammanhang bör också nämnas all växtförädlingen
måste få en inriktning som bällre gynnar glesbygdsjordbrukel och den
naturenliga odlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7,4.64 Lantbrukarnas riksförbund: Under senare lid har alll
störte upp­märksamhel riktats mot de effekter på bl.a. miljö- och ekosystemet
som den moderna jordbrukstekniken har. Också livsmedelskvalitel har blivit mer
uppmärksammad. Del gäller inle minsl effekterna av användningen av
bekämpningsmedel och kemoterapeulika. Mycket lalar för en ökad försik­tighet
vid introduktion av ny leknik, Della bör rimligen leda lill en dämpad avkaslningsökning
både inom växtodling och djurskötsel i framliden. I Sverige har statsmakterna
också infört skatter i direkl syfte att reducera användningen av handelsgödsel
och bekämpningsmedel i jordbrukel. öm man bortser ifrån alt detla från
statsmakternas sida skell som en ensidig pålaga på jordbrukel, som LRF inle kan
acceplera, talar dock själva åtgärden med ökad tyngd för elt bevarande av
åkerarealen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om landskapsbilden någorlunda skall bevaras krävs ökade nalurvårdsin-salser.
Enligt beräkningar ulförda av LUl skulle del vid en nedläggning av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section365&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section366&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;300000 ha åker och 75000 ha betesmark bli nödvändigt alt
utföra land­skapsvård på 42000 ha åker och 17 000 ha betesmark. Det skulle vara
inkonsekvent och ekonomiskt oförsvarligt att försl ta åker ur jordbruks­produktionen
och sedan lägga ner slora koslnader på alt av nalurvårdsskäl hålla landskapet
öppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LRFs bedömning är alt naturvårdsskäl, hänsynen lill
landskapsbilden m. m. även nu lalar för elt bibehållande av åkern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.4.66 Svenska fabriksarbelareförbundet: Förbundets
slutsals är all ökad markkartering och individuell rådgivning synes vara de
viktigaste ålgärder­na för att både förbällra del ekonomiska utbytet av
handelsgödseln och minska de negativa miljöeffekterna av övergödsling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverkels
förslag om differentierade avgifier bör också seriösl prövas, särskilt mot bakgrund
av atl del är lokal och individuell övergöds­ling som är problemel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.4.68 Svenska livsmedelsarbetareförbundet: Enligt Livs
måste en inrikt­ning mot mer extensiv drift i jordbruket övervägas. Detta
innebär mindre användning av kemikalier, minskad sårbarhet och minskat
utlandsbe­roende. Men del innebär också att den odlade arealen och antalet kor
inte minskar på samma sätt som med den nuvarande utvecklingen mot en allt
intensivare drift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konsumenterna skulle också möla ell livsmedel producerat på
delta sätt med störte förtroende. Kvaliteten skulle i många fall bli bältre och
prisel behöver inle bli högre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Della kan
komma alt innebära en utveckling mol ett relativt sett väsent­ligt lägre pris
på jordbruksmark och mera mark per jordbrukare saml effekiivare mekanisk bearbelning
inom lantbruket. Enligt Livs överväger sammanlaget de posiiiva effeklerna av en
sådan utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.4.80 Trädgårdsnäringens riksförbund: Ulredningen har i elt
korl avsnitt berört alternativa odlingsformer. En stark opinionsbildning har,
på ett ibland olyckligt sätt, aktualiserat denna frågeställning. Det hade varit
bra om kommittén närmare analyserat samhällels uppgift inom detla område. Detta
borde innefatta att bedöma vad som är nyttigt-skadligt ur samhällets synpunkt.
Man borde har klargjort vilka åtgärder som står till förfogande, hur de bör
användas och vilka effekter delta kan ha på jordbrukspolitikens framtida
utformning. Ur jordbrukets synpunkl bör man självfallel på alla sätt se lill
all tillfredsställa det konsumentbehov som finns av produkter av olika
&amp;quot;kvalitet&amp;quot;. Bedömer ett tillräckligt stort antal konsumenler atl s.k.
biologiskt eller biodynamiskt odlade produkter är intressanta, bör de na­turligtvis
kunna köpa dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Däremot
kan del inle vara statens eller samhällels uppgifl att vrida
jordbruksproduktionen mol alternativa odlingsformer såvida det inte före-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section367&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section368&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ligger starka t, ex. miljö- och hälsoaspekter som talar
för detta. 1 övrigt måsle konkurrensneutralitet få råda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.5 Förutsättningar för produktion av proteinfoder och
energigrödor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.5,13 Lantbruksstyrelsen: Styrelsen delar kommitténs
uppfattning atl en&lt;br&gt;
viss ökning av den inhemska produktionen av proteinfoder är både önsk­&lt;br&gt;
värd och möjlig att uppnå under resten av 1980-lalet.           Enligt styrel­&lt;br&gt;
sens samlade bedömning kommer inle under den närmaste femårsperioden&lt;br&gt;
en ökad proteinproduklion, en introduktion av energigrödor eller föränd­&lt;br&gt;
rad produktionsinriktning i övrigt att mera radikalt kunna påverka arealbe­&lt;br&gt;
hovel för avsättning på hemmamarknaden. Inte heller en i övrigt önskvärd&lt;br&gt;
ulveckling av grönsaksodlingen kommer alt öka arealbehovel i någon&lt;br&gt;
nämnvärd utsträckning. På något längre sikt kan däremol nya produktions-&lt;br&gt;
alternativ bli ekonomiskt intressanta både för jordbrukel och samhällel.&lt;br&gt;
Elt fortsatt samhällsstöd för utveckling och introduktion av nya marknader&lt;br&gt;
och produklionsallernaliv bör ske genom forskning, försök och rådgiv­&lt;br&gt;
ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.5.21--------------------------------------------------------------------- Slatens
industriverk: En utvärdering av nuvarande försöksproduk­&lt;br&gt;
tion, speciellt biprodukternas pris- och avsättningsmöjligheter, bör  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;göras innan slutlig ställning kan tas lill elanolproduktionens
framtida möj­ligheter i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.5.22 Statens energiverk: Frågan om etanolproduktion från
jordbruksrå­&lt;br&gt;
vara i Sverige [bör] behandlas med utgångspunkt från flera aspekler än de&lt;br&gt;
som redovisas av kommittén. Bland annat måste avnämarsidans hante­&lt;br&gt;
rings- och distributionskostnader beaktas i högre grad. Vidare måsle frå­&lt;br&gt;
gan om etanolens ekonomiska konkurtenskraft som drivmedel sättas in i&lt;br&gt;
ett internationellt sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt verkets bedömning är sannolikheten för reala
prissänkningar på&lt;br&gt;
drivmedel (bensin, diesel) inle obetydlig del närmaste decenniel. Bortom&lt;br&gt;
della tidsperspektiv ter sig utvecklingen mera osäker. Oljeindustrins an­&lt;br&gt;
passning till etl förändrat eflerfrågemönsler som alll mer domineras av&lt;br&gt;
transportsektorn gör dock atl även den långsiktiga tillgången på drivmedel&lt;br&gt;
kan väntas bli god.-- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av de råvaror från jordbrukel som kan användas för
framställning av&lt;br&gt;
etanol är enligt kommittén spannmål den från ekonomisk synpunkt mest&lt;br&gt;
intressanta om nu överskottsarealer skall behållas. Slatens energiverk&lt;br&gt;
delar denna uppfattning men vill samtidigt fästa uppmärksamhelen på alt&lt;br&gt;
etanolproduktion i Sverige baserad på skogsråvara framöver kan visa sig&lt;br&gt;
vara väsentligt billigare från såväl företagsekonomisk som samhällsekono­&lt;br&gt;
misk synpunkt.---- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section369&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section370&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens energiverk----- anser all frågan om etanol som
drivmedels­&lt;br&gt;
komponent måste underkastas en mera ingående samhällsekonomisk ana­&lt;br&gt;
lys i vilken särskilt möjligheterna att finna avsätining för etanol och bipro­&lt;br&gt;
dukter granskas. En sådan analys bör göras även om den av flera skäl är&lt;br&gt;
svår atl genomföra. Detta beror bl.a, på alt den s,k. regleringsekonomin&lt;br&gt;
inom jordbrukssektorn och konkurrensbegränsningar i förädlingsleden&lt;br&gt;
medför atl rådande priser knappasl kan uppfattas som samhällsekonomiskt&lt;br&gt;
korrekta. Därtill kommer alt värderingen av miljöeffekter i samband med&lt;br&gt;
jordbruksproduktionen är komplicerad.           &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[Preliminära kalkyler] antyder atl en eianollillverkare
som baserar sin&lt;br&gt;
tillverkning på Biostilmetoden och betalar ell spannmålspris molsvarande&lt;br&gt;
de kortsiktiga samhällsekonomiska koslnaderna för jnhemsk produktion&lt;br&gt;
kan framslälla etanol lill ell pris som kan konkurrera med importerad&lt;br&gt;
etanol. Förutsättningen är då alt arbetskraft och kapital i jordbruket vär­&lt;br&gt;
deras till sina samhällsekonomiska allernativkosinader.         På längre&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sikl ökar sannolikt de samhällsekonomiska
produktionskostnaderna för etanol. 1 vilken lakt detla sker blir beroende på
den relativa produktivitets­utvecklingen inom olika näringsgrenar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av stor betydelse för lönsamheten i etanolkalkylen är
avsättningen av&lt;br&gt;
biprodukterna och då särskilt stärkelsen. Kommittén anför också alt mark­&lt;br&gt;
naden för de ekonomiskt viktiga biprodukterna bedöms begränsa produk­&lt;br&gt;
tionsmöjligheterna av etanol från spannmål till ca 200 000 m/år. Detla&lt;br&gt;
begränsar etanolmarknaden till molsvarande ca 4 procent av den årliga&lt;br&gt;
bensinanvändningen i landet. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-------- Enligt [verkets] bedömningar-- kan inte etanol ersälla
bly-&lt;br&gt;
tillsatsen i dagens bensinkvalileler. Av tillgängliga alternativ har etanol det&lt;br&gt;
lägsla tekniska och ekonomiska värdet som oktantalshöjare. Ett beslut om&lt;br&gt;
att införa blyfri bensin bör därför enligt verkets mening frikopplas från&lt;br&gt;
frågan om låginblandning av etanol i bensinen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Raffinaderierna kommer vid framställning av blyfri bensin
bland annat au öka användningen av MTBE för all ersätta blyet. På längre sikt
kan andra ålgärder komma ifråga. Den ökade användningen av MTBE och specifikalionskraven
på bensin kommer all begränsa utrymmet för etanol-inblandning i bensin. Detta
skulle enligt verkels bedömning då högsl kunna bli omkring 3 procent av
bensinvolymen eller ca 150000 m\ vilket skulle molsvara ca en tredjedel av överskoltarealen.
På längre sikt kan dock ytterligare några procentenheters ulrymme lillkomma i
takt med att raffi­naderiindustrin investerar i isomeriserings- och
reformeringsenheter, vil­kel minskar behovet av MTBE.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De bedömningar som görs av kommittén beträffande
halmbränsle över­&lt;br&gt;
ensslämmer i huvudsak med slatens energiverks uppfatlning om bränslets&lt;br&gt;
ekonomiska konkurtenskraft med olja. När det gäller konkurtenskraften&lt;br&gt;
med kol och el är detta ej lika säkert. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 166. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section371&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section372&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Äv de framlida alternativa markanvändningarna inom
jordbruket som f. n. kan förutses anser statens energiverk med utgångspunkt
från resulta­ten av den genomförda utvärderingen av energiskog, alt
energiskogsodling skulle kunna bli särskilt intressant. Resultaten av
utvärderingen visar all bränsle från energiskogsodling på jordbruksmarker i
södra och mellersta Sverige på sikt skulle kunna produceras såväl
samhällsekonomisk som företagsekonomiskt lönsami och kunna konkurtera med andra
bränslen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens energiverk menar att villkoren för
energiskogsodling är särskilt gynnsamma för små och medelstora jordbrukare.
Genom atl energiskogs­odlingen kan kompletlera det traditionella jord- och skogsbruket
kan ma­skinutrustningar och andra produktionsresurser som finns tillgängliga ut­nyttjas
effekiivare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare skulle energiskogsodlingen kunna bidra till att
stärka småjord­brukets ekonomiska förutsällningar och dessutom medverka till
utveck­lingen av landsbygden i hotade områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund föreslår statens energiverk atl
energiskogsodling redan nu försöksvis införs som en intressant alternativ
användning av den akluella överskollsmarken inom jordbrukel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.5.26&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sveriges lantbruksuniversitet: Elt
exempel på nya avsättningsområ­den är energigrödor. De analyser som har gjorts
vid SLU om energigrödor, ger vid handen all dessa för närvarande inte är
samhällsekonomiskt mer fördelaktiga än spannmålsodling lill världsmarknadspris.
Ändra faklorer, l.ex. beredskapsmässiga. kan likväl molivera en sådan odling.
Dock be­hövs en belydande insats av forskning och utvecklingsarbele rörande
grödor för energi eller induslriella ändamål om man väljer att bevara
åkerarealen och satsa på export eller alternativ produklion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.5.27&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skogs- och Jordbrukets
forskningsråd: SJFR vill understryka all en fantasirik och långsiktig forskning
på olika sätt kan bidra lill etl bättre och mer varierat utnyttjande av den slora
resurs som bördig åkermark ulgör. Del kan ske inte bara genom ulveckling när
det gäller livsmedelsproduk­tionen ulan också genom framsteg inom t. ex. fyiokemin
och genom ulnyll­jande av åkermarken för produktion av energiråvaror.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.5.31 Länsstyrelsen i Östergöfiands län: Styrelsen vill         peka
på de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;goda förulsättningar som finns i länel alt odla råvaror
som kan användas för produktion av drivmedel. Möjligheten att i länet
lokalisera en etanol-fabrik grundad pä råvaror som framställs i jordbrukel måsle
betraktas som mycket god. Odling av energiskog är en annan möjlig användning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.5.37 Länsstyrelsen i Kristianstads län: Länsstyrelsen
vill    förorda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;atl importerat proteinfoder i slörsla ulslräckning ersätts
med inhemsk&lt;br&gt;
foderproduktion.---- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section373&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section374&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser atl statsmakterna i samband med etl
beslut om den framlida livsmedelspolitiken också tar ett beslut som främjar
produktion av bl. a. energigrödor. Ett sådani beslut skulle vara mycket
gynnsamt för Kristianstads län, där goda förutsättningar finns för produklion
av energi­grödor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.5.38 Länsstyrelsen i Malmöhus län: Ärtodlingen i länel
har ökat kraftigt under de senaste åren. Erfarenheterna av denna odling visar
alt del finns behov av bättre odlingsmaierial. Målmedvetna insatser inom
växtföräd­lingen är däri&amp;quot;ör önskvärda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 länet pågår både jämförande försök med olika
energigrödor och omfat­tande försöksodlingar av energiskog. Länsstyrelsen anser
att denna för­söksverksamhet bör fortsätta och utvidgas till att i ökad
omfattning avse hur dessa energigrödor, inklusive halm, skall kunna omvandlas
till lämpli­ga energiprodukler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Elt samlat erkännande av och etl politiskl handlande som
ger jordbrukel den roll i energiproduktionen, som elanollillverkning av bl.a.
spannmål och sockerbetor innebär, är synnerligen angeläget. Förstärkt
försvarsbe­redskap, grund för effektivt utnyttjande av nuvarande åkerareal,
minskat behov av proteinimport och därtill ell miljövänligare drivmedel, är främsla
effeklerna av en sådan utveckHng.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.5.42 Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Länsstyrelsen anser
alt det finns&lt;br&gt;
myckel inlressanta utvecklingsmöjligheter inom områdel växtkemikalie-&lt;br&gt;
teknik (fytokemi).--- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Atl framslälla etanol av (överskotts-) spannmål- är-------- etl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mycket inlressani framtidsperspektiv och utvecklingen vid
försöksanlägg­&lt;br&gt;
ningen i Lidköping bör följas med största uppmärksamhet. Samtidigt är det&lt;br&gt;
viktigt au uppföljningen av försöksverksamheten inte fördröjer angelägna&lt;br&gt;
åtgärder inom områdel. Länsstyrelsen konstaterar med lillfredsställelse all&lt;br&gt;
riksdagen föreslagil regeringen all återigen pröva frågan om skaltefrihet&lt;br&gt;
för etanol. Genom en skallebefrielse skulle etanolen behandlas likvärdigt&lt;br&gt;
med andra inhemska energislag.        &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen är medveten om atl etanolproduktion från
spannmål och inblandning i bensin är ett lekniskl komplicerat område. Ett annat
problem är att det fodermedel som erhålls som delprodukt vid etanolframställning-en
har en begränsad marknad i sin egenskap av ersättningsmedel för import av bl.a.
soja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om etanolens framlida betydelse är ur skilda
aspekter f. n. före­&lt;br&gt;
mål för flera delutredningar och överväganden inom bl.a. regeringskans­&lt;br&gt;
liel. ----- Det finns enligt länsslyrelsens uppfatlning anledning att tillsätta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en särskild ulredning med uppgifl att framlägga ell
sammanhållet förslag lill beslut om elanolens framtid. Som framgått ovan bör
utredningen påbör­jas innan försöksverksamhelen vid etanolfabriken i Lidköping
har avslu­tats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section375&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section376&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna utredningen måste med nödvändighet anlägga etl
mycket brett synsätt. Utgångspunkten bör vara all man med kraft griper sig an
med all lösa de tekniska problemen och därefter framlägger förslag som är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sektorsövergripande.- Inhemsk
produktion av etanol som drivmedel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;berör alla dessa om.råden och därför krävs resolut
samordning i syfte att förhindra att motstridiga sektorsintressen lamslår
utvecklingen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.5.58 Hushållningssällskapens förbund: Med ledning av
hittills gjorda för­sök och lesianläggningar borde det inte vara omöjligt att
redan nu målmed­vetet satsa på en produktion av olika energigrödor för
framställning av etanol, metanol, fastbränsle m.m. och därmed minska landels
oljebe­roende. En förulsällning härför är dock, att denna inhemska energi inte
belastas med höga skatter och atl man från samhällets sida formulerar en klar
målsättning för en sådan produktion och som sedan också genomförs. Della borde
på elt mer konkret sätl ha behandlals av LMK. Vidare har man i årtionden diskuleral
möjligheter all använda olika jordbruksgrödor som råvaror till olika induslriella
produkter, men mycket litel har gjorts för all realisera della. En kraftig och
målmedveten salsning på sådana, alter­nativa användningsområden för
jordbruksprodukter efteriyses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.5.61 Kooperaliva förbundet: Innan vidare utbyggnad sker
till fullskale-&lt;br&gt;
projekt är det enligt KFs mening etl oeftergivligt krav atl ett flertal viktiga&lt;br&gt;
frågor klarlägges genom fördjupade ulredningar. Det synes exempelvis&lt;br&gt;
inle ulan vidare självklart att etanolen kan ersälla blyet och dess oktan­&lt;br&gt;
höjande effekt i bensin. Som ytteriigare exempel på frågeställningar kan&lt;br&gt;
nämnas problemen som uppslår för befinllig proteinfoderproduklion inom&lt;br&gt;
landel, hur de ökade distributionskostnaderna för den etanolblandade ben­&lt;br&gt;
sinen skall tas ul saml om förlorade statliga inläkler vid skattesubvenlio-&lt;br&gt;
neringen av etanol skall tas ul direkt av konsumenterna genom ökad&lt;br&gt;
bensinskall eller på annal sätl. Del är således mycket ovisst om etanolpro­&lt;br&gt;
duktionen kan bli elt konkurtenskrafligt alternativ till spannmålsexport.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KF vill även i denna fråga och på detla tidiga stadium kraftigl
underslry­ka all livsmedlen icke får belaslas med koslnader som är hänförbara lill
annan produktion än livsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.5.62 Landsorganisationen i Sverige: LO vill [i fråga om
energigrödor]&lt;br&gt;
framföra som sin mening att livsmedlen icke bör belaslas med exlra kosl­&lt;br&gt;
nader som är hänförbara lill helt andra moliv än livsmedelsproduktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.5,64 Lantbrukarnas riksförbund: Enligt LRF:s mening är elanolfram-ställning  
ur jordbruksprodukter  en   fråga   av   brett   samhällsintresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En storskalig etanolproduktion minskar vårl oljeberoende
och förbättrar försörjningsläget för drivmedel, teknisk sprit och proleinfoder.
Elanolen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section377&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section378&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section379&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ersätter importerad bensin samt i viss utsträckning de
tillsatser som kan behövas vid ev övergång till blyfri bensin. Sverige är också
netloimportör av spril som induslriråvara och har en klart olillfredsslällande
krisbered­skap på delta område. Det proteinfoder som erhålles som en
sidoprodukt vid etanolproduktionen blir också en värdefull ersättare för
importerade fodermedel. Del finns anledning att framhålla att del härulöver
finns ut­rymme för en ökad inhemsk produktion och avsätining av rapsmjöl och
foderärter. Strävanden att genom dessa specialodlingar förbättra vär pro­teinfoderförsörjning
hotas alltså inte av etanolproduktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver etanol och letanolprotein är det möjligt att ta
fram en rad andra &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'&gt;I &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;produkter ur processen, exempelvis nativstärkelse,
gluten och kolsyra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Produkterna kan vidareförädlas för såväl teknisk som
livsmedelsanvänd­ning. En genomgång av alternativa produkter visar all Sverige
idag är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;netloimportör av sarntliga.- Storskalig etanolproduktion
kan bli en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bas för en ny industribransch med möjligheter lill exporl
av utrustning, know-how och specialprodukter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt LRFs uppfatlning finns det goda samhälleliga skäl
för en storska­lig etanolproduktionJ Etanolen måsie emellerlid vara ekonomiskt
intres­sant för alla berörda parter inkl. jordbruksnäringen, elanolproducenien
och bensinbranschen. Grundläggande härför är att etanolen har etl genl­emol
bensin konkurtenskrafligt pris. För atl åsladkomma delta krävs ändrade
principer för beskattning av etanol framställd av inhemska jord­bruksprodukter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LRF delar uppfattningen alt ökad inhemsk proteinodling har
många positiva effekter, t.ex. säker tillgång på fodertåvaror av hög kvalitet,
mindre importberoende, allsidigare utnyttjande av åkerarealen. Dessa möjligheter
bör tillvaratas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.5.66 Svenska fabriksarbetareförbundet:      del är
förbundets uppfatt­&lt;br&gt;
ning atl spannmålsråvara lill världsmarknadspris är tillräckligt för atl göra&lt;br&gt;
elanolen konkurtenskraftig som induslriråvara. Av energipoliliska och&lt;br&gt;
långsikiigi induslripolitiska skäl kan det dessulom vara intressant att med­&lt;br&gt;
verka lill alt etanolen finns med i bilden pä 1990-lalel som en inblandnings-&lt;br&gt;
komponent bland flera andra. Om inte världsmarknadspris på spannmålrå­&lt;br&gt;
varan är tillräckligt för all skapa ekonomiska drivkrafter för atl möjliggöra&lt;br&gt;
della, bör ell stöd i form av borttagande eller reduklion av skatten på&lt;br&gt;
etanol ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detla slöd bör dock klart anges som en övergångslösning
under den tid som behövs för all de mer långsiktiga förhållandena på lillsalsmarknaden
skall utkristallisera sig, vilket bör ske under 1990-talel. Det bör också vara klarl
angivel alt statsmakterna vid den lidpunkien (eller så snarl de lång­siktiga ulvecklingsdragen
klarnar) har för avsikt att skapa en mellan olika tillsatser och del rena
bensinalternativet konkurtensneutral beskattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:82.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section380&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section381&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett ytterligare villkor bör vara all den reducerade
beskattningen enbart gäller en viss begränsad lolal elanolproduklionsvolym i landel
för inbland­ning och atl den bara gäller för att möjliggöra etanol som oktanhöjande
tillsats (upp till en viss procentsats) och inte som drivmedelsersätlning för
bensin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7,5.67 Svenska lantarbetareförbundet: Kommiltén ger inga direkla
anvis­ningar om hur den svenska jordbruksproduktionen för framtiden kan se ul.
Tvärtom är man yttersl försiktig i sina bedömningar om möjlighelen atl övergå
till en annan produktionsform, l.ex. energigrödor. Detla är att beklaga,
eftersom det försvårar en konkret och effektiv rådgivning för den nödvändiga
produktionsförändringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om elanollillverkning skall bli lönsammare än export av
spannmål lill världsmarknadspris, måsle politiska beslut till förmån för etanoltillverk-ningen
fattas. Förbundet förutsätter all sä blir fallet. För att medverka lill en
omställning av jordbruksproduktionen i en såväl för producenterna som för samhällel
i slort gynnsam riklning föruisäuer förbundel all ett sådant beslui fattas utan
onödigt dröjsmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.5.76 Sveriges industriförbund: Odling av energigrödor
resp konvertering av spannmål lill etanol är i dagslägel - och inom en rimlig
framtid - inte konkurtenskraftiga alternativ. Att nu falla beslut om etanolframställning
i stor skala är inle försvarbart. Det är mer ekonomiskt och mindre riskfyllt
alt exportera spannmålen. Under alla förhållanden måsle kompletterande
utredningar göras beträffande etanolbiprodukternas effekter på bl.a. fo­dermarknaden
och slärkelsemarknaden. En evenluell framlida skattebe­frielse (=subvention) av
etanol får givelvis inle leda lill att etanolfodrel (agroproteinei) drabbar rapsproleinel
och därmed oljeväxtodlingen, som är en viktig beredskapsgröda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är likaså anageläget atl närmare ulreda de möjligheter
som sannolikt finns all utnyttja åkerarealen för andra lekniska ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.5,79 Tjänstemännens centralorganisation: LMK diskulerar
bland annat produklion av etanol och andra energigrödor i detta sammanhang.
Härtill kommer olika möjligheter till följd av framstegen inom biotekniken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TCO anser del myckel angeläget med ökade slalliga salsningar
pä grund­läggande forskning inom dessa områden. När det gäller den lika
angelägna tillämpade forskningen och utvecklingen har näringen etl klart ansvar
för alt erforderiiga resurser anslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section382&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section383&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Inkomstmål för jordbruket&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.7 Konjunkturinstitutet: Exportkoslnaderna, definierade
som skillnaden&lt;br&gt;
mellan det pris jordbrukel erhåller på den svenska marknaden och det man&lt;br&gt;
får ut på export, skall räknas bort vid inkomstjämförelserna. Inkomstmålet&lt;br&gt;
innebär alltså atl jordbrukarna före avräkning av exportförlusler skall få en&lt;br&gt;
med andra jämförbara grupper likvärdig standard - ett mäl som av olika&lt;br&gt;
skäl är myckel svårl au precisera. Inslitulel anser det iroligl att det vid&lt;br&gt;
stora exportförluster finns en stor risk att kostnaderna övervältras på&lt;br&gt;
konsumenlerna, eflersom jordbruksinkomslerna i det föreslagna systemel&lt;br&gt;
med obundna förhandlingar inle lorde kunna pressas för lågl och inkomst-&lt;br&gt;
målet dessulom i sig är obestämt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om slor överskottsproduklion
uppslår och denna — tvärtemot den av kommittén angivna inkomsimålsättningen -
ej leder lill sänkt standard för jordbrukarna utan lill höga priser för konsumenlerna,
förblir överskotts-produktionen slor. Denna kan ju bringas alt upphöra endast
genom sänkta produktpriser, dvs. genom sänkning av jordbrukarnas inkomster. Del
av kommittén föreslagna systemet att dels ange inkomstmål för jordbrukarna räknal
före exportförlusler dels rekommendera obundna förhandlingar kan med andra ord
misslyckas med all eliminera överskottsproduktion av jordbruksprodukter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.8 Näringsfrihetsombudsmannen: NO vill göra den kommenlaren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;alt del förefaller myckel svårl all klarlägga hur man med
priset på jord­bruksprodukter kan påverka jordbrukarnas inkomster och standard
när mindre än hälften av jordbrukarnas inkomsler härtör från jord- och skogs­bruk.
Inkomstvariationerna torde vara mycket stora och det kan ifrågasät­tas om det
finns något rättvisande medelvärde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.9 Statens pris- och kartellnämnd: Kommillén har den
uppfattningen all&lt;br&gt;
del aldrig är möjligl all exakt fastställa huruvida inkomstmålei uppfylls,&lt;br&gt;
d.v.s. om en &amp;quot;likvärdig slandard&amp;quot; uppnås. Med tanke på della, och alt
i&lt;br&gt;
begreppel slandard lorde inbegripas så mycket mer än inkomst, är det&lt;br&gt;
något förvånande all LMK finner del angeläget atl la fram ytterligare&lt;br&gt;
material som belyser jordbrukarnas inkomsler. Detta är förvånande speci­&lt;br&gt;
ellt med tanke på det omfattande material som redan producerats i denna&lt;br&gt;
fråga för kommitléns räkning, och alt det av della framgår att mindre än&lt;br&gt;
hälften av den svenska jordbrukarfamiljens inkomsler kommer från jord-&lt;br&gt;
och skogsbruk.---- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessulom framgår del enligt SPKs uppfatlning inte hur
standard ska värderas eller hur inkomsijämförelserna ska användas. SPK vill
poänglera viklen av all det klart preciseras hur inkomstmålei ska nås och atl
del definieras vad som avses med jordbrukarnas standard och inkomster vid inkomsljämförelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section384&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section385&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
SPKs uppfallning framsiår slulligen inle priset på jordbrukspro­dukter som det
bästa medlet för att söka påverka jordbrukarnas inkomsler väsenlligen och
därmed uppnå målel &amp;quot;all jordbrukarna får en med andra jämförbara grupper
likvärdig standard&amp;quot; eftersom, som sagts, mindre än hälften av jordbrukels inkomsler
kommer från jord- och skogsbruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8.13
Lantbruksslyrelsen: Styrelsen framhöll i sitt yttrande över livsme­delskommitiéns
betänkande (DsJo 1983:10) Vissa jordbrukspolitiska för­tursfrågor att det finns
anledning atl pröva om nuvarande metodik för analyser av jordbrukarnas
inkomstförhållanden är tillfyllest mol bakgrund av utvecklingen under senare
år. Härmed avses den förändring som skelt genom specialiseringen av
produktionen under senare år. Numera är ofta en produktionsgren, l.ex,
växtodling för avsalu, mjölkproduktion, fläsk­produktion etc, av dominerande
betydelse för det enskilda företagets eko­nomi. Vidare har skillnader i
kapitalkostnader för företag i olika utveck­lingsstadier blivit alll mer
framträdande. Delta förhållande har för övrigt lett till särskilda åtgärder i
form av räntestöd och elableringsslöd. Lanlbruksstyrelsen vill även peka på de
betydande skillnader i arbetsin­tensitet som kan föreligga mellan företag med
olika produktionsinriktning. Särskilt inom mjölkproduklionen är del långsikliga
beroendei av inkoms­terna från enbart jordbrukel stort. Lantbruksslyrelsen vill
också under­stryka den ökade betydelse som deltidsjordbruket fått under senare
år. Den andel av jordbruksföretagen som är helt beroende av inkomster från
jordbruket har därför successivt minskat. Över huvud taget bör utveck­lingen av
jordbruksföreiagarnas inkomsler vid sidan av jordbruket tillmä­tas störte
betydelse än för närvarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
här i korthet skildrade utvecklingen och de inträffade förändringar­&lt;br&gt;
na bör enligt styrelsens uppfallning beaktas i ökad utsträckning vid fortsat­&lt;br&gt;
ta analyser av inkomslförhållanden inom jordbrukel. I likhet med kommit­&lt;br&gt;
tén anser lantbruksslyrelsen alt ylleriigare material som belyser jordbru­&lt;br&gt;
kets inkomstförhållanden behöver tas fram. Av inlresse i sammanhanget är&lt;br&gt;
förutom jämförelser med andra småföretagargrupper även jämförelser mel­&lt;br&gt;
lan olika grupper av jordbrukare. Likaså bör de ändrade inkomstförhållan­&lt;br&gt;
dena, som sannolikl blir beslående under en relativt lång tid beaklas vid&lt;br&gt;
överväganden om förändringar behöver ske i prisregleringssyslemels ul­&lt;br&gt;
formning i syfte alt nå en jämnare ekonomisk fördelning mellan olika&lt;br&gt;
grupper av jordbruksföretagare. Även om selektiva åtgärder med syfte atl&lt;br&gt;
påverka inkomstfördelningen mellan olika grupper av jordbrukare kräver&lt;br&gt;
förhållandevis slora adminislrativa resurser kan ytterligare åtgärder i den­&lt;br&gt;
na riktning ändå behövas.-- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn lill överskottssiluationen inom mjölkproduktionen och den
avvecklingsersättning som f.n. ulgår lill mjölkproducenier som upphör med
produktionen ifrågasätter lantbruksslyrelsen om leveranstillägget skall
bibehållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section386&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section387&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ränteslödet lill jordbrukare med särskilt höga
räntekostnader är f.n. under avveckling och upphör med uigången av år 1985.
Enligt lantbruks­slyrelsens bedömning kommer lönsamhetssitualionen inom
jordbruket att vara pressad så länge belydande överproduktion föreligger. Den
återbetal­ning av del av stödbeloppen som skall ske enligt gällande regler
kommer därför att medföra belydande problem för en stor del av de jordbrukare
som erhållit ränlestöd. Enligt lantbruksstyrelsens uppfatlning kan del där­för
finnas anledning att överväga en avskrivning av stödbeloppen eller atl senarelägga
återbetalningen. Denna fråga hör tas upp i den av kommillén föreslagna
översynen av de utsatta jordbrukarnas situalion. Återbetalning av ränteslödet
bör generellt anstå i avvaktan på resultatet av en sådan översyn. Eftersom
återbetalning av de först utbetalda stöden skall börja under höslen 1985 behövs
elt ställningstagande i denna fråga under våren 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt lantbruksslyrelsens hillillsvarande erfarenheler
har etablerings­slödel förbättrat de nystartade lantbrukarnas situation.
Styrelsen delar dock kommitléns uppfallning att stödet bör utvärderas och att
formerna ses över. Denna fråga bör behandlas i samband med den av kommittén
föreslagna särskilda översynen av de utsatta jordbrukarnas situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att åsladkomma en förbättring av den siluation som
vissa nyelable­rade och högt skuldsatta jordbrukare befinner sig i bör enligt
kommitténs uppfatlning möjlighelerna till finansiell rekonstruktion av
företagen ökas ytterligare. Lanlbruksstyrelsen delar i princip denna
uppfattning men vill samiidigi framhålla att rekonstruktion endast bör komma i
fråga i de fall den besvärliga ekonomiska situationen har förorsakats av
omständigheter som den enskilde jordbrukaren inte har kunnat råda över. Vidare
bör möjligheterna till varaktig förbäliring av lönsamheten bedömas vara goda om
en rekonstruktion skall genomföras med slatliga insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Problemen
för vissa nyelablerade och högl skuldsalla jordbrukare är enligt kommitléns
uppfattning av en sådan omfattning alt del är angeläget att det snarasl görs en
särskild översyn av de utsatta jordbrukarnas situa­tion. Översynen bör enligt
kommitténs förslag även omfatta hur man i framliden med risk för stigande
kapitalkostnader skall få till stånd en nyetablering utan att den som etablerar
sig har ett mycket stort egel kapilal. Enligt lantbruksslyrelsens mening bör
den av kommittén föreslag­na översynen uividgas lill all ge en samlad bild av nyelableringen
vid olika lyper av företag inom jordbruket. Härvid bör bl. a. formerna för
nyetable­ring och de nyetablerades kapitalsitualion belysas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.17 Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation: Redan i
sill yttrande över LMKs förtursbelänkande framhöll KD att jordbrukarna är
företagare och alt de beträffande inkomster och levnadsstandard följaktligen
främst bör jämföras med andra småförelagare och inle med löntagare. Hög priori­tet
bör därför ges åt det arbele, som påbörjats inom lantbruksekonomiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section388&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section389&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;samarbetsnämnden, i syfte att förbättra inkomstmaterialet
för småföreta­&lt;br&gt;
gare. ---- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KD har vid prisöverläggningarna hävdat all hänsyn måsle
tas till export­kostnaderna vid inkomsijämförelserna. Delta innebär all
jordbrukarens inkomsler kan vara lägre än jämförelsegruppernas på grund av exportkosl­nader.
Del är tillfredsställande att LMK har kommil till samma ståndpunkt med sitt
förslag alt lämplig korrigering av exportkosinadernas inverkan på jordbrukarnas
inkomster bör göras vid nämnda jämförelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.21 Statens induslriverk: Industriverket förordar      all
som en konse­&lt;br&gt;
kvens av att jordbrukel skall bära koslnaderna för en produktion utöver&lt;br&gt;
den samhällsekonomiskt motiverade, får jordbruket som helhet vid över­&lt;br&gt;
produktion acceptera en sämre inkomst- och slandardulveckling än de&lt;br&gt;
grupper inkomslföljsamhelen kopplas lill .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.23&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statskontoret: Med hänsyn lill den
stora betydelse som inkomstmålei har tillmätts i jordbrukspolitiken under lång
lid, är del förvånande atl del inle har varit möjligl att få fram någol mått på
måluppfyllelsen. Om det inte är möjligt alt göra några rimliga jämförelser, kan
enligt statskontorets mening ifrågasällas om inkomstmålei bör tillmätas den
betydelse, vid sidan av konsumenlmålet, som det nu har. Vill man ta inkomstmålei
på allvar, måsle del tas fram material som möjliggör jämförelser. Statskon­toret
ansluler sig lill kommitténs förslag atl ulföra s. k. typgårdsberäkning­ar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.24&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksrevisionsverket: Enligt RRVs uppfallning
kan det ifrågasättas om det är meningsfullt all sträva mot mer exakta
jämförelser mellan jordbru­kare och andra grupper än vad nuvarande statistik
medger. För del försia är jordbrukare i likhel med andra förelagare en myckel helerogen
grupp. Della medför alt rättvisa jämförelser är svåra all göra. För del andra
skiljer sig enligi RRVs uppfattning jordbrukarnas situation från både andra
företa­gargruppers och löntagares. Förulom de sysslor som genererar de fakiiska
intäkterna i jordbruket spelar även andra sysslor en viktig roll för många
jordbrukare. Del är sysslor som syftar till att minimera jordbrukarhushål-lels ulgifler,
1. ex. egna reparaiioner eller tjänster och gentjänster gentemot andra
jordbrukare. Man skulle kunna uttrycka det så att jordbrukarna jämföri med
andra grupper ulför en slörre andel av sitt arbete inom vad som brukar kallas
den informella ekonomin. RRV släller sig mot den här redovisade bakgrunden
tveksamt lill värdet av alt avsätta yllerligare re­surser för inkomsljämförelser
mellan jordbrukare och andra grupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.25&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statistiska centralbyrån: SCB delar
kommitléns uppfattning vad gäl­ler behovet av underlag för atl belysa inkomster
och inkomslutveckling i jordbrukel. Införandet av det nya lypklassificeringssystemel
i de lanl-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section390&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section391&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bruksekonomiska undersökningarna påbörjas i samband med
urvalsdrag­&lt;br&gt;
ningen under 1984/85. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén återger i sill belänkande resultat från de
försöksvisa bear­&lt;br&gt;
betningar som SCB ulförl av JEU-malerialel enligt nya kalkylmodeller.&lt;br&gt;
SCB anser det önskvärt att de nya kalkylmodellerna ersätter hittillsvaran­&lt;br&gt;
de JEU-beräkningar, vilka inle på elt konsekvenl sätt beaktar inflationens&lt;br&gt;
effekter. Frågan rörande införandet av de nya kalkylmodellerna i JEU&lt;br&gt;
kommer att behandlas i inkomstgruppen under vintern 1984/85.       &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SCB vill i detta sammanhang understryka atl införandet av
den nya&lt;br&gt;
typklassificeringen i de lanlbruksekonomiska undersökningarna i hög grad&lt;br&gt;
förbättrar förutsättningarna för ulveckling av lypgårdar/modelljordbruk.&lt;br&gt;
Behovet av en gruppering av jordbruksföretagen efler lyp torde ha ökat&lt;br&gt;
under senare år, då förelagen sinsemellan blivii alllmer olika vad gäller&lt;br&gt;
driflsinriktning, kapital- och arbetsinsats etc.  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SCB vill i della sammanhang framhålla att nyelablerade
jordbrukare är&lt;br&gt;
en grupp för vilken det finns flera olika relevanta avgränsningar. SCB vill&lt;br&gt;
peka på det projekt med syfte all förbättra den statistiska redovisningen av&lt;br&gt;
ägare-/brukareförhållanden i lantbruket som genomförts vid SCB på upp­&lt;br&gt;
drag av lanlbruksekonomiska samarbetsnämnden. Bakgrunden lill projek­&lt;br&gt;
tet har varil brisler i den nuvarande statistiken orsakade av svårigheier att&lt;br&gt;
kombinera data för företag, förelagare resp ägare.    &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller inkomstgruppens inkomstjämförelser mellan
jordbrukare och löntagare anser SCB atl de i fortsättningen främst bör baseras
på HINK-material. Kommittén pekar på problemet som följer av skillnaderna i
resursinsats (arbete, kapilal) mellan de båda grupperna. Det är av vikt att det
i olika resultatredovisningar klart anges till vilken resursinsats resulta­tet
skall relateras, d.v.s. om det är fråga om en arbetsinkomst eller en arbets-
och kapitalinkomst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;----- överslagsmässiga kortigeringar av jordbrukarnas
inkomster för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;exportkoslnader torde kunna ulföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.26 Sveriges lanlbruksuniversitet: När det gäller
inkomstmålet, vill SLU peka på ytterligare svårigheier som tillkommit genom all
jordbruksnäring­en lenderar atl bli alllmer helerogen. Della har bl.a. orsakats
av atl deltidslanlbrukel har ökal och della har medföri all en allt större del
av familjeinkomsten vid många jordbruk kommer från källor uianför lant­bruksföretaget.
Samiidigi sker en utveckling mol nya förelagsformer. Be­hovet av och moliven
för ett allmänl inkomstskydd är därför inte lika framlrädande som lidigare.
Lönsamhetsproblemen är dock pålagliga för många yngre, högl skuldsatta
jordbrukare. Detla är delvis en sidoeffekt av prisregleringen. Vi noterar alt LMK
skjuter även dessa frågor lill en särskild översynsulredning. Detta gör all
belänkandet på ytterligare en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section392&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section393&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;punkt inte kan utgöra underiag för en mera långsiktig livsmedélspolitik,
ej heller för att lösa de kortsiktiga problemen inom sekiorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.30 Länsstyrelsen i Södermanlands län: Länsstyrelsen är
medveten om svårigheterna att jämföra jordbrukarnas inkomster som företagare
med löntagares och tillstyrker förslagel all i slället jämförelser göres med
andra småföretagare. Det är angeläget att material för sådana jämförelser fram­tages
och att metodiken utvecklas för atl utföra s. k, typgårdsberäkningar
(modelljordbruk).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen är tveksam till en permanentning av
nuvarande elable­ringsslöd och tillstyrker förslaget atl en ulvärdering av
nuvarande stöd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sker.------ Styrelsen anser---- atl i etl mer långsiktigt
perspektiv en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;slrävan bör vara all nyelableringar kan ske inom ramen för
en normall fungerande kapiialmarknad men där så visar sig nödvändigt statliga garan­lilån
ulan selekliva slöd lill vissa nyetablerare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.41&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Älvsborgs län:
Länsstyrelsen är medvelen om de ny­startade jordbrukarnas besvärliga ekonomiska
situation. Nuvarande låne­former och elableringsslöd synes inle vara
tillräckligt slöd för nystartande Utan egel stort kapilal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.42&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Del
är också önskvärt alt kommitléns förslag om en översyn av de särskilt utsatta
jordbrukarnas situation snarast kommer till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.47&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Gävleborgs län:
Länsstyrelsen vill slarkl underslryka all en analys av de högl skuldsalla
jordbrukarnas situation kommer lill slånd. Speciellt för många av dem som
investerade eller nyelablerade sig i slulel av 70-talel och senare är ekonomin
hårt ansträngd. Förslag lill åtgärder bör föreligga i så god lid alt de kan
ersätta nuvarande ränleslöd fr.o.m. 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.48&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Västernorrlands
län: Länsstyrelsen anser att    &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LMK:s förslag om en översyn av förhållandena för
nystartade och högt skuldsatta företag är mycket angeläget och bör skyndsamt
genomföras. -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.51 Länsstyrelsen i Norrbottens län: Länsstyrelsen
tillstyrker atl den av&lt;br&gt;
LMK föreslagna lönsamhetsutredningen omgående tillsätts  .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.55 Glesbygdsdelegationen: Delegationen vill framhålla atl
ell glesbygds­förelag som byggs ut i enlighet med allmänna rikllinjer kan komma
all få en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section394&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section395&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kapilalkoslnadsbelaslning som gör förelagen ytterst
känsliga och som mot­verkar möjlighelerna lill en slabil uppbyggnad.
Delegationen förordar en successiv förelagsuppbyggnad. I glesbygden är vidare kombinaiionsföre-tag
oftast betydligt mer ändamålsenliga än stora ensidigl inriktade företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.58 Hushållningssällskapens förbund: Förbundet vill understryka&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nödvändigheten av att man noga analyserar de effekter som
kan förväntas uppslå som en följd av olika, av kommittén aktualiserade
anpassningsåt­gärder. Enligt förbundets uppfattning saknas utrymme för
generella ålgär­der, som leder till en ytteriigare försämring av lönsamheten i
produk­tionen. Sådana åtgärder kan förväntas leda lill atl många företag som
nyligen bytt brukare, eller på vilka störte investeringar genomförts, ham­nar i
mycket stora ekonomiska svårigheter. Risk föreligger därmed för att ett antal
av våra mest rationella förelag slås ut. De nyelablerade lantbru­karnas problem
måsle i delta sammanhang särskilt beaktas. Del är således av väsentlig
betydelse för jordbruket, atl ersättning fortsättningsvis er­hålles för fakiiska
koslnadsökningar i produktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som myckel
illavarslande vill förbundet också påtala del förhållande att allt fler av
dagens familjejordbrukare måste söka sig inkomstmöjligheter utanför det egenlliga
jordbrukel för all kunna klara räntor och andra myckel höga fasta kostnader,
som är utmärkande för dagens jordbruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.61                                        Kooperativa
förbundet: Vid inkomstjämförelser med andra företagar­&lt;br&gt;
grupper och löntagargrupper inslämmer KF i bedömningen au jordbrukel&lt;br&gt;
skall bära koslnaden för den icke samhällsekonomiskt motiverade över­&lt;br&gt;
skottsprodukiionen, varför deras inkomster kan vara lägre än jämförelse­&lt;br&gt;
gruppernas som följd härav.- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KF tillstyrker i övrigt även LMKs förslag att leveranslillägget
för mjölk lill mindre producenter kan bibehållas, alt lån med uppskjuten ränla
av­vecklas, att etableringsslödel utvärderas och alt man snarast gör en sär­skild
översyn av vissa nyelablerade och högt skuldsatta, jordbrukarnas siluation.
Likaledes bör givetvis de sociala stödformerna, stöd till avbytar­verksamheten,
företagshälsovården elc kvarslå. LMK har diskuterat möj­ligheterna alt ge stöd
till jordbrukare som är myckel bundna, särskilt mjölkproducenter, så atl man
kan ta ut längre sammanhållande ledighet, LMK ser della främst som etl internt
problem för jordbrukel som kan lösas genom en omfördelning mellan olika jordbrukargrupper.
Därför föreslår kommittén atl hithörande frågor vid behov tas upp vid
jordbruksprisöver­läggningarna vilket KF tillstyrker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.62     Landsorganisationen i Sverige: Vid
inkomstjämförelser med andra&lt;br&gt;
företagargrupper och löntagargrupper instämmer LO i bedömningen att&lt;br&gt;
jordbrukel skall bära koslnaden för den icke samhällsekonomiskt motive-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section396&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section397&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rade överskottsprodukiionen, varför deras inkomster kan
vara lägre än&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jämförelsegruppernas
som följd härav.           &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO tillstyrker i övrigl även LMKs förslag att leveranslillägget
för mjölk lill mindre producenter kan bibehållas, att lån med uppskjuten ränla
av­vecklas, att etableringsslödel utvärderas och atl man snarast gör en sär­skild
översyn av de utsålla, som vissa nyelablerade och högl skuldsalla,
jordbrukarnas situation. Likaledes bör givetvis de sociala slödreformerna, slöd
till avbytarverksamheten, förelagshälsovården elc kvarslå. LMK har diskuterat
möjligheterna all ge slöd till jordbrukare som är myckel bundna, särskilt
mjölkproducenter, så alt man kan ta ut längre sammanhållande ledighet. LMK ser detla
främst som ell internt problem för jordbruket som kan lösas genom en omfördelning
mellan olika jordbrukargrupper. Därför föreslår kommittén atl hilhörande frågor
vid behov tas upp vid jord­bruksprisöverläggningarna vilkel vi tillstyrker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.64 Lantbrukarnas riksförbund: Trols alt LMK förklaral
alt den sett som en av sina uppgifter atl precisera de mål som fastlagts av
riksdagen, genomförs inte någon analys av eller företas några överväganden över
hur l.ex. avvägningen skall ske gentemot &amp;quot;det likställda konsumenlmålet&amp;quot;.
Någon diskussion om jordbrukarnas möjligheter atl nå inkomstmålei och i vilken
mån ansvarel för överskotten påverkar förutsättningarna all nå inkomstmålei
förekommer heller inte. Enligt LRFs uppfattning är detta en slor brist. Vid
inkomstjämförelser måste enligt LMK hänsyn las lill atl jordbrukel skall svara
för koslnader för produklion ulöver den samhälls­ekonomiskt motiverade. LMK har
emellerlid inte ens försökt precisera de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kvantiteter av olika produkter som ligger inom
produktionsmålet.     &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna all uppnå inkomstmålei, som det formulerats
av LMK, har ett direkt samband med produklionsbalansen, LRF konstaterar alt LMK
inle beaktat detla viktiga samband. LMK accepterar i stället en direkl
prispress med de konsekvenser della får för jordbrukarfamiljen. En jord­brukares
konkurs är ofta lika med personlig ruin. LRF kan inte acceplera den brist på
ansvar gentemot jordbrukarna som ett genomförande av LMKs förslag kommer att
innebära.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inkomstmålei bör sålunda enligt LRFs uppfallning för del
första avse en&lt;br&gt;
godtagbar inkomst- och slandardnivå för jordbrukarna i nuet och följsam-&lt;br&gt;
hel i fortsättningen med andra grupper i samhällel.   &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I inkomslmålet [bör] ingå alt jordbruket skall ges sådana
villkor att&lt;br&gt;
fullgod företagsekonomisk lönsamhet uppnås vid rationellt skötta familje­&lt;br&gt;
jordbruk, där brukaren med familj utför 1,5 ä 2 årsverken mätt med en för&lt;br&gt;
andra näringar normal arbetsinsats. Sådana villkor är nödvändiga för att&lt;br&gt;
livsmedelsförsörjningen skall kunna tryggas på lång sikt.      &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För del försia visar del av LMK redovisade inkomstmaterialet
entydigt alt jordbrukarna under en följd av år hafl klart lägre inkomsler än
såväl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section398&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section399&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;jämförbara grupper löntagare som andra småföretagare.
Detta är fallet&lt;br&gt;
trols all del i jämförelserna inle har tagils full hänsyn lill insatsen av eget&lt;br&gt;
arbete och eget kapital. Fördel andra visar materialet att inkomstklyftorna&lt;br&gt;
ökat och att lönsamhetsutvecklingen under senare år varit alltmer ogynn­&lt;br&gt;
sam i jordbruket.--- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redan tidigare har gällt att produklionsöverskoit och
exportkostnader&lt;br&gt;
fåll återverka på jordbrukarnas inkomster, LMK lycks nu mena, all ex­&lt;br&gt;
portkoslnader för produklion utöver den samhällsekonomiskt motiverade&lt;br&gt;
skall bekostas av jordbrukarna genom något slags avräkningsförfarande&lt;br&gt;
vid prisöverläggningarna. Enligt detla skulle man vid inkomsijämförel­&lt;br&gt;
serna addera exportkoslnaderna till jordbrukarinkomsierna. Ett sådant&lt;br&gt;
förfarande kan LRF självfallet inte acceptera. Exportkostnader kan inte&lt;br&gt;
utan vidare jämställas med icke samhällsekonomiskt moliverad produk­&lt;br&gt;
lion. LMK har enligt förbundets mening inte klarlagt vad som menas med&lt;br&gt;
icke samhällsekonomiskt moliverad produktion.          &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulöver produklion för inhemsk konsumtion framkommer ifråga
om ani­&lt;br&gt;
maliska produkter överskott för atl läcka säsongvariationer, ett överskott&lt;br&gt;
som jordbruket enligt LRFs uppfattning inle skall behöva bära det ekono­&lt;br&gt;
miska ansvaret för. Vidare kan viss &amp;quot;&amp;quot;överproduktion&amp;quot;' moliveras
av regio­&lt;br&gt;
nalpoliliska och andra skäl. LMK har tyvärt underlåtit att belysa alla dessa&lt;br&gt;
frågor, trots atl kommittén varit väl medveten om alt inkomstmålet ej har&lt;br&gt;
infriats. LRF anser alt dessa frågeställningar måsle ges en hög prioritet i&lt;br&gt;
kommande överläggningar mellan näringen och staten.         &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt LRFs uppfattning bör ett system med ell antal
modelljordbruk utvecklas och användas för att belysa såväl
lönsamhetssituationen som inkomslutvecklingen vid företag med olika
produktionsinriktningar. Mo­delljordbruk kan också användas som underlag för
bedömning över vilka prishöjningar som fordras för att lantbruk med olika
produktionsinriktning­ar skall få tillfredsställande lönsamhei. Del är därför
med lillfredsställelse LRF noterar, all LMK föreslagil att man i fortsättningen
bör pröva sådana beräkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LRF delar också LMKs bedömning att det är angeläget atl
ytterligare malerial tas fram som belyser andra småföretagares inkomslsituation
på ett sådant sätt att jämförelse kan göras med jordbrukarnas inkomster, trots
att della som förul framhållits kommer att erbjuda slora svårigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inkomslmalerial från andra företagargrupper kan i försia
hand användas&lt;br&gt;
för alt jämföra inkomstnivåer inför nya avtalsperioder. Inkomslutveckling­&lt;br&gt;
en under avtalsperioderna torde även fortsättningsvis i första hand böra&lt;br&gt;
baseras på jämförelser med löntagarkollektiv.            &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LMK behandlar särskilt problemen för nyelablerade och högt
skuldsatta lantbrukare och betonar angelägenheten av att en särskild översyn
snarast görs av dessa jordbrukares situalion. LRF vill framhålla att den främsla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section400&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section401&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;åtgärden för att stärka bl. a. de nyetablerades situation
är att generelll sett&lt;br&gt;
förbättra lönsamheten i jordbrukel, &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[Det] bör prövas att ge dem som planerar att starta
företag möjlighet att&lt;br&gt;
under ett antal år i förväg avsätta obeskattade medel på någon form av&lt;br&gt;
elableringskonlo.--- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Etableringsstödeis nuvarande omfallning kan accepteras men
andra vä­gar måsle sökas för alt ytterligare utjämna kapitalkostnaderna över
tiden. LRF vill i della sammanhang erinra om den form av &amp;quot;&amp;quot;slaristöd&amp;quot;&amp;quot;
som Norrlandskommillén föreslagil som ell nyll inslag i ralionaliseringspolili-ken
i norta Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även räntestödet, som nu är under avveckling, finansieras
med kollek­tiva medel. LRF förutsätter atl delta slöd avvecklas enligt
föreliggande plan, LRF kan också acceptera att lån med uppskjuten ränla
avvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samhällel bör aktivt medverka till en utbyggnad av avbytarverksamhe­ten
som ger animalieproducenterna bällre möjligheter lill ledighet, som någol sä
när kan jämföras med andra yrkesgruppers semester. Del skulle samtidigt medföra
ell belydande sysselsätiningstillskoll på landsbygden. LRF vill erinra om all i
både Norge och Finland har samhället tagit på sig ett betydligt störte ansvar
för detla område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.68 Svenska livsmedelsarbetareförbundet: Förbundet instämmer
i kom­&lt;br&gt;
mitténs synpunkter-- men vill särskilt framhålla atl det centrala är etl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bältre standardmått för lantbrukare så atl jämförelse med
andra grupper blir meningsfulla. Risken för en överkompensering åt
lantbrukarna, även vid jämförelse med småföretagargrupper, måsle beaklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.79 Tjänstemännens centralorganisation: Ett skäl lill
svårigheterna alt&lt;br&gt;
göra slandardjämförelser mellan bönder och löntagare är dålig statistik.&lt;br&gt;
Den brislen bör vara möjlig all komma till rätta med. Svårare är det atl&lt;br&gt;
göra något åt förhållandet att jämförelser mellan jordbrukare och företaga­&lt;br&gt;
re å enda sidan och anslällda å den andra lätt snedvrids. Företagarna har&lt;br&gt;
genom juslering av lager och avskrivningar möjlighel atl påverka resultatet&lt;br&gt;
mellan de olika åren, vilket är en påtaglig skillnad i beskattning av jordbru­&lt;br&gt;
kare/företagare och löntagare. Löntagarnas arbetsinkomster beskattas ge­&lt;br&gt;
nomgående hårdare.-- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LMK pekar på den svåra situalion som vissa nyelablerade
och högl&lt;br&gt;
skuldsatta jordbrukare befinner sig i. Kommiltén föreslår atl det bör prö­&lt;br&gt;
vas om möjlighelerna till finansiell rekonstruktion av sådana företag kan&lt;br&gt;
förbättras ytterligare.-- TCO lillslyrker förslagel alt en särskild över­&lt;br&gt;
syn av de utsatta jordbrukens situalion görs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid en sådan översyn borde man pröva möjligheterna atl
göra det nuvarande ulpräglade generella stödel någol mer selektivt och inriktat
på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section402&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section403&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;de jordbruksföretag som är i störsl behov av stöd. Med en
sådan förändrad inrikining av slödet borde del vara möjligt att åstadkomma en någol
mer dämpad prisutveckling på livsmedel utan att sätta produktiva, men finansi­ellt
svaga förelag i svårigheier,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.80 Trädgårdsnäringens riksförbund: Eflersom
trädgårdsnäringen, mer än någon annan yrkesgrupp, är beroende av hur
jordbrukspolitiken utfor­mas, är det också vikligt att man blir delaktig av
samma förmåner. Delta gäller såväl företagsstöd i form av lån och bidrag som
sociala stödformer. De former av slöd lill avbyiarverksamhel,
socialförsäkringar och förelags­hälsovård som finansieras inom
jordbruksregleringen, borde för trädgårds­näringens utövare bekoslas av
statsmedel. Bundenheten är också i många trädgårdsförelag att jämföra med
mjölkproduktion. Motivet för atl dessa åtgärder också bör gälla trädgårdsnäringens
utövare, är att jordbruksreg­leringarna höjer kostnadsnivån även för
trädgårdsnäringens förnödenheter utan att producentpriserna, som är
konkurrensberoende, höjs på motsva­rande sätl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9    Industri- och handelsleden i livsmedelskedjan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.1 Inriklningen av utredningsarbetet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.1.24 Riksrevisionsverket: RRV konstaterar att LMK i sin
genomgång av de senare leden i livsmedelskedjan inle lyckats integrera detla
material med det betydligt mer omfatlande materialet om primärproduktionsledel.
Enligt RRVs uppfallning var utredningens möjligheter att göra detta små på
grund av den korla utredningslid som kommittén haft lill förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.1.37 Länsstyrelsen i Kristianstads län: Kommiltén borde
i störte ut­sträckning behandlat förädlings-, distributions- och handelsledens
betydel­se för konsumentpriserna. Konkurtensbegränsningar i alla dessa led bör
ägnas större uppmärksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.1.53 Familjejordbrukarnas riksförbund: Vi finner alt livsmedelskommii­&lt;br&gt;
ién har ingående analyseral och diskuterat jordbruket och dess del i livs­&lt;br&gt;
medelskronan. -- När det gäller övriga led i livsmedelskedjan, så är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;del endast de bondekooperativa företagen som blivit mera
ingående grans­kade, medan övrig livsmedelsindustri behandlats mera summariskt
— de­taljhandelsledet allra minst. Det beror säkerligen pä den tidspress som
kommittén arbetat under.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.1.58 Hushållningssällskapens förbund: Del hade     funnits
mycket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;slor
anledning för LMK alt verkligen undersöka, om det inte går att göra någonling
åt de stora andelar av livsmedelspriserna som förädling, dislri-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;8    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr
166. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section404&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section405&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bution och handel belastar dessa priser med i stället för
att koncentrera sig på jordbrukels ringa andel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.1.64 Lantbrukarnas riksförbund: LMK har emellertid inte
tagit fram något egentligt nyll material på [effekiiviietsområdei] eller
fördjupat analy­sen av befinllig statistik. Förbundet hade med hänsyn lill
direktivens formuleringar förväntat atl kommillén skulle tränga djupare in i
dessa frågor än vad som nu blivit fallel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En svårighei är all bedöma vilken effekliviielsutveckling
som kan anses som rimlig för livsmedelskedjan som helhet och för de olika
leden. LMK pekar därvid på möjligheten lill internationella jämförelser. LRF
beklagar alt kommittén inle gjort några allvarliga försök till sådana
jämförelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bristerna kan till stor del förklaras av den korta tid som
stått lill utredar­&lt;br&gt;
nas förfogande. Uppenbart är också att analyserna av i vart fall handeln&lt;br&gt;
försvårats av brislen på ändamålsenliga dala.            &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt LRFs uppfattning har kommillén inle heller ägnal
tillräcklig upp­märksamhet åt hur kostnadsförändringen i det jordbruksprisreglerade
le­det förs vidare i efterföljande led fram lill konsumenien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.2 Allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.2.8 Näringsfrihetsombudsmannen: NO kan instämma i LMKs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;slutsals atl både livsmedelsindustrin och -handeln trots
vissa brister i slort&lt;br&gt;
fungerar bra. De brisler som enligt NO i första hand föreligger samman­&lt;br&gt;
hänger med frågan om koslnadsövervältring mellan olika verksamhets­&lt;br&gt;
grenar i förädlingsindustrin- .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.2.57 Handelsanställdas förbund: Med anledning av del
stora antalet out­redda problem och avsaknaden av relevant statistiskt malerial,
finner förbundet det tveksamt att man, som kommittén gör, dra slulsalsen alt
livsmedelshandeln i stort fungerar väl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.2.62 Landsorganisationen i Sverige: Med anledning av del
stora anlalel outredda problem och avsaknaden av relevant statistiskt material,
finner LO det tveksamt att man, som kommittén gör, dra slutsatser att livsme­delshandeln
i stort fungerar väl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.2.68 Svenska livsmedelsarbetareförbundet: Förbundets
bild av effektivi­&lt;br&gt;
tet, struktur och funklion inom livsmedelsindustri och handel är en annan&lt;br&gt;
än kommitléns.---- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section406&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section407&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9,3 Strukturfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.3.42 Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Länsstyrelsen
noterar med en viss förvåning atl kommittén inle behandlat de problem som
ibland uppkommer i samband med etableringar av s. k. stormarknader med
livsmedelsförsälj­ning. 1 de fall detta sker i områden där täckningsgraden
redan är hög utsätts de mindre butikerna för stora påfrestningar. Della går i
sin lur ut över de konsumenter som inle har möjligheter alt förflytta sig över slora
avstånd. Därtill kommer givetvis problem ur sysselsättningssynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskilt i samband med butiksnedläggningar i
glesbygdsområdena upp­kommer kostnader för staten och kommunerna i form av
färdtjänst och hemsändningssiöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ell par uppmärksammade fall i länet under senare tid har
visat atl lagstiftningen inte alllid förfogar över tillräckliga instrument för
att hindra en ur allmän synpunkt inte önskvärd etablering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De olika myndigheter som är engagerade i
planeringsprocessen inom detta område är givetvis medvetna om problemet och det
finns en bred enighet all man här måsle hävda den allmänna nyttan före del
enskilda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;affärsintresset. Del finns anledning att framhålla det
ansvar som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;särskilt kommunerna måste la för att planeringsprinciperna
skall få ell konkrel innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.3.55  Glesbygdsdelegationen: Den slrukluromvandling som
fortfarande&lt;br&gt;
pågår inom livsmedelsindustrin är enligt delegationen ett allvariigt hol mol&lt;br&gt;
förädlingsföretagen främst i norra Sverige. Det är myckel viktigt alt livs­&lt;br&gt;
medelsindustrin har en betydande regional spridning och därför måste&lt;br&gt;
åtgärder övervägas från samhällels sida för atl inle koncenlrationsproces-&lt;br&gt;
sen skall fortsätta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt som denna process tycks fortgå finns tecken som
tyder på en motsatt utveckling. Förulsällningarna för atl driva verksamhet i
små enhe­ter förbättras igen. De förhållanden som lalar för detla är främsl den
nya lekniken, höjda fraklkoslnader och krav på ökad kvalitet på livsmedlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är enligt delegationens mening främsl en uppgift för
producent- och konsumentkooperationen all finna former för en utveckling av
småskalig decentraliserad livsmedelshantering. Det är emellerlid ändå
anmärknings­värt att utredningen inle uppmärksammat och än mindre analyserat
dessa nya lendenser och möjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.3.56  Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor: Del är
naturligtvis rik­&lt;br&gt;
ligt att förelagskoncenlration i vid mening automatiskt medför vissa risker&lt;br&gt;
— om den drivs för långt. En monopolisering av dagligvaruhandeln vore&lt;br&gt;
exempelvis hell otänkbar ur alla synvinklar. Å andra sidan kan en koncen­&lt;br&gt;
tration också innebära stora fördelar inom en bransch, om den sker i&lt;br&gt;
balanserad och välmotiverad omfattning.  Den företagsgruppering som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section408&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section409&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skett inom dagligvaruhandeln har sin grund i den starka effeklivisering
som ägt rum inom partihandeln under efterkrigstiden. Inom delaljhandelsområ-det
är slrukluren småföretagsdominerad, och på den enskilda sidan är parti- och deialjhandelsverksamheterna
klart åtskilda, även om del före­kommer funklionsorienlerad samverkan om olika
områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen har medfört bl. a. utökade resurser för alla
parter på mark­naden atl vidmakthålla en intensiv konkurtens, liksom också alt
betjäna hela den svenska marknaden med butiker och livsmedelsprodukter. Det är inle
säkert alt glesbygdshandeln skulle kunna beslå på del säll som nu sker, om del
inte funnits rikstäckande partihandelsföretag som möjliggjort en effektiv glesbygdsdistribulion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De som är uttalat kritiska mot sirukturutvecklingen inom
handeln har — oss veterligen - aldrig uttalat några konkreta önskemål om hur
det idealis­ka alternativet skulle se ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.3.61----------------------------------------------------------------- Kooperaliva
förbundet: Kommillén framhåller den slora ägarkon­&lt;br&gt;
centrationen inom livsmedelsindustrin och livsmedelshandeln           och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den ömsesidiga påverkan som ägt och äger rum mellan
industrin och handeln. KF vill erinra om all della i och för sig är naturligt
med hänsyn till all livsmedelsindustrin huvudsakligen är en
hemmamarknadsindustri och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;atl den svenska marknaden är liten och geografiskl
utspridd.- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KF tillstyrker kommitténs förslag all man gör en översyn
av olika länkbara&lt;br&gt;
konsumenlekonomiska följder av en långlgående koncentration och ut­&lt;br&gt;
veckling av stordrift inom livsmedelsområdet - inte minsl i samband med&lt;br&gt;
en utvärdering av--- kvalilelsrisker------ .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.3.62 Landsorganisationen i Sverige: LO tillstyrker
kommitténs förslag atl&lt;br&gt;
man gör en översyn av olika länkbara konsumenlekonomiska följder av en&lt;br&gt;
långtgående koncentration och ulveckling av stordrift inom livsmedelsom­&lt;br&gt;
rådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.3.64 Lantbrukarnas riksförbund: LRF vill i likhet med
kommittén fram­&lt;br&gt;
hålla den växelverkan som finns mellan koncenlrationslendenserna inom&lt;br&gt;
industrin resp handeln. Enligt förbundels uppfattning är en samverkan&lt;br&gt;
mellan kooperativa föreningar på olika nivåer nödvändig för atl säkerställa&lt;br&gt;
rimliga avsäilningsvillkor för producenlerna. De enskilda jordbrukarna&lt;br&gt;
kan var för sig inte hävda sig mot de fåtaliga, specialiserade och ekono­&lt;br&gt;
miskt starka uppköparna.- Kooperativ samverkan ökar också förul­&lt;br&gt;
sällningarna för kostnadsbesparande effeklivisering och produktutveck­&lt;br&gt;
ling, vilkel gagnar såväl producent som konsument. Detta är grunden för&lt;br&gt;
lanlbrukskooperationens uppbyggnad och expansion. Utvecklingen inom&lt;br&gt;
livsmedelskedjans övriga led gör atl behovet av samverkan snarare ökar än&lt;br&gt;
minskar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section410&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section411&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Situationen är delvis likartad för mindre och lokalt
arbetande förädlings­företag och kan säkert förklara en slor del av den
koncentration som nu sker inom den privata livsmedelsindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.3.68 Svenska livsmedelsarbelareförbundet: Förenklat ser LMK
inget&lt;br&gt;
problem i koncentrationen inom handelsledel eftersom man menar att en&lt;br&gt;
fungerande konkurtens föreligger. Med Livs synsätt kan detta starkt ifrå­&lt;br&gt;
gasättas. --- Grossistledet är det hårdast koncentrerade ledet i hela&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;livsmedelskedjan. Därigenom har del etl makiövertag i hela
systemel. Butikernas självsländighel undergrävs. De blir för kapital,
marknadsfö­ring, service och leveranser alltmer beroende av en enda grossist.
Livsme­delsindustrin håller på atl hamna i en underleveraniörssituation till
grossis­terna. Denna sänker på sikt lönsamheten och hämmar industrins utveck­lingsförmåga,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 detta perspekliv måsle koncentrationen inom
livsmedelsindustrin, främst lill lantbrukskooperalionen, ses. Koncentrationen i
industriledet är en följd av maktkamp med grossisterna där industrin verkar
förlora allt­mer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.3.79--------------------------------------------------------------------- Tjänstemännens
centralorganisation: Det finns enligt TCOs mening&lt;br&gt;
två dominerande problem förknippade med livsmedelsindustrins nuvaran­&lt;br&gt;
de struktur. Del ena är ägarkoncentrationen, främst men dock inte enbart&lt;br&gt;
lanlbrukskooperationens fullsländiga dominans av vissa branscher.  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det andra problemet är den långt gående koncentrationen av
produk­&lt;br&gt;
tionen lill elt fåtal enheler. Denna koncentration är delvis ell ullryck för&lt;br&gt;
slrävan att uppnå teknisk rationalitet men det kan inle uteslutas all den&lt;br&gt;
ibland mera varil en effekl av ägarkoncenlrationen än av effektiviietsöver-&lt;br&gt;
väganden. -- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åven om LMK pekar på de risker som är förknippade med den
ökande koncentrationen tar utredningen förvånansvärt lätt på konsekvenserna av
en sådan. Enligt TCOs uppfallning kan delta bero på atl LMKs analys inle går
tillräckligt djupt in i problemställningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén har t.ex. endast kortfattat berört grossistblockens
roll i livsmedelskedjan. TCO menar atl dessa i mycket hög grad styr livsmedels­industrin,
med klara negativa effekter på bl, a. produkternas kvalitet och prissättning. I
detta avseende har LMK inte levt upp till direktiven,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.3.80------------------------------------------ Trädgårdsnäringens
riksförbund:     inom trädgårdsnäringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;----- skall även små lokala leveranser lill lagerceniraler
&amp;quot;'redovisas&amp;quot;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;genom de stora kedjornas grossistförelag. På grund av de
stora volymer som erfordras vid försäljning lill dessa kommer därför slora
inhemska förelag eller importörer alt få en fördel även för produkter som på
grund av närproduktion borde favoriseras. Detla förhållande förstärks
ytterligare genom all de slörre företagen liksom importörerna har väsenlligt
störte möjligheter till marknadsföring än små och lokala leveranlörer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section412&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section413&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.4 Effektivitet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.4.56 Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor: Del
saknar enligt vår mening värde atl analysera utvecklingen inom en servicenäring
med tillämpning av samma synsätt som på produktion och tillverkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbudet av butiker, varor och ijänsler styrs av
konsumenternas - hela&lt;br&gt;
liden - föränderliga behov. Avgörande för detaljhandelns
&amp;quot;effektivitet'&amp;quot;&lt;br&gt;
är dess anpassningsförmåga till konsumenternas krav på exempelvis när­&lt;br&gt;
het, öppethållande, service etc. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom deialjhandelsområdet kan vi konstatera att del
alternativa butiks-&lt;br&gt;
utbudet aldrig varit så stort som nu,  Gårdagens butiker var mycket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mer likartade i storlek och profil, och priskonkurtensen
avsevärt svagare,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.4.61 Kooperativa förbundel: KF instämmer i LMKs slutsats
att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den svenska livsmedelsindustrin har ett stort utbud av
produkter med i huvudsak god kvalitet och all produktutvecklingen är akliv, KF
har i olika sammanhang kunnal konstatera alt den svenska livsmedelsindustrin
och livsmedelshandeln vid en jämförelse med andra i-länder får anses vara
synnerligen effekiiv,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.4.64 Lantbrukarnas riksförbund: LRF vill betona all del
är både ett konsument- och ell producenlintresse atl effektiviteten är hög även
i ledet efter jordbruksregleringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.5 Sambanden mellan jordbrukspolitiken och förhållandena
inom industri-&lt;br&gt;
och handelsleden samt lantbrukskooperationens ställning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.5.9 Statens pris- och kartellnämnd: SPK delar kommitténs
mening all del&lt;br&gt;
är väsentligt att lantbrukskooperationen inte utnyttjar sin dominerande&lt;br&gt;
slällning i vissa branscher lill att påverka konkurtensen inom andra områ­&lt;br&gt;
den på ett otillbörligt sätt- .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.5.61&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kooperativa förbundet: KF får underslryka
alt del är önskvärt alt jordbrukspolitiken ulformas med hänsyn lill del
ömsesidiga sambandet mellan denna och förhållandena inom förädlings- och
distributionsleden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.5.62&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landsorganisationen i Sverige:
Enligt kommitténs mening är det väsentligt all lantbrukskooperalionen inle
utnyttjar sin dominerande släll­ning i vissa branscher till all påverka konkurtensen
inom andra områden på ett otillböriigt säll. LO inslämmer naturligtvis i della------ .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.5.64 Lantbrukarnas riksförbund: Renl allmänl synes LMK
ha en klart positiv inställning till lantbrukskooperationen såväl vad gäller
dess grund­läggande syfte och principer som vad den uirättal för del svenska jordbru-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section414&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section415&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ket och livsmedelssystemel i övrigl. Förbundet saknar dock
en samlad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;redovisning och värdering av dessa förhållanden.      LRF
anser alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;konkurtenslagsliflningen inle får hindra lantbrukskooperalionen
all verka i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;enlighet
med sina grundsatser och förutsättningar.    &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LRF vill starkt betona atl jämställdhet ännu inle råder
mellan kooperali­&lt;br&gt;
va föreningar och aktiebolag vad gäller statlig stimulans för uppbyggnad av&lt;br&gt;
riskkapital. En förbättring av betydelse skulle härvid kunna ske om koo­&lt;br&gt;
perationsutredningens  förslag genomförs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.5.80 Trädgårdsnäringens riksförbund: Utredningen pekar
på all jord­bruksregleringen och dess ulformning kan ha bidragit lill den slarka
kon­centrationen och minskat konkurtenstryck, Samma och om möjligl slar­kare
koncentration har också skett inom områden som inle varit reglerade, t, ex.
läskedrycks- och öltillverkning och frukt- och grönsaksindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.6 Konkurrens&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.6.9 Slatens pris- och kartellnämnd: SPK anser         all
del är mycket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;väsentligt att det finns så slort ulrymme som möjligl för
fungerande kon­kurtens på livsmedelsområdet och att jordbruksprisregleringen i
minsta möjliga utsträckning inskränker detta utrymme. SPK anser att dessa för
konsumenterna och företagen på dessa marknader så viktiga frågor borde få
störte ulrymme i en samlad livsmedelspolitik än vad kommitténs förslag innebär.
Med hänsyn till bl.a. den korta utredningstiden är det dock förklarligt att kommiltén
lagl tonvikten påjordbruksledel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;------- en väl fungerande konkurtens bör eftersträvas inom
livsmedels­&lt;br&gt;
kedjans industri- och handelsled. Samhälleliga ålgärder som påverkar des­&lt;br&gt;
sa led bör därför anpassas så alt de inle mer än nödvändigl försämrar&lt;br&gt;
konkurtensens funktionsförmåga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SPK vill------ framhålla att det varil en fördel om LMK
hade preciserat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vilka ålgärder som bör vidias för atl befrämja den önskade
utvecklingen på dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.6.17 Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation: KD
instämmer i alt en väl fungerande konkurtens bör eftersträvas inom
livsmedelskedjan. Det bör liksom hittills ankomma på de konkurtensvårdande
myndigheterna, NO och SPK, att bevaka detla och vidla de åtgärder som kan
rymmas inom gällande konkurtenslagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.6.38 Länsstyrelsen i Malmöhus län: LMK- betonar----- att
en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;väl fungerande konkurtens är en förutsättning för     effektivitet.
Läns­&lt;br&gt;
styrelsen inslämmer i kommitténs synpunter i delta avseende och vill&lt;br&gt;
samtidigt poängtera vikten av att även samhälleliga åtgärder som på olika&lt;br&gt;
säll påverkar livsmedelskedjans induslri- och handelsled i slörsla möjliga&lt;br&gt;
utsträckning vidtas på ell konkurrensneutralt sätl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section416&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section417&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.6,57 Handelsanställdas förbund:      förbundet menar alt
kommuner­&lt;br&gt;
nas ansvar för en väl fungerande varuförsörjning och konkurrens bör&lt;br&gt;
stärkas. Vi menar atl obligaloriska varuförsörjningsplaner som fastställer&lt;br&gt;
slrukluren på varuhandeln skulle vara posilivt för både konsumenlerna&lt;br&gt;
och handeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.6,61 Kooperativa förbundel: KF tillstyrker LMKs förslag
all inom indu­stribranscher med begränsad konkurtens bör en särskild bevakning
kunna ske från samhällels sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.6.64 Lantbrukarnas riksförbund: En- viklig konkurtensfråga
är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;slatliga och kommunala bidrag till industrietableringar. Sysselsällnings-och
regionalpolitiskl motiverat stöd lill enskilda företag får läll snedvri­dande effekler
och bör så långt som möjligt undvikas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.6.76 Sveriges industriförbund: Kommiltén anser      all
en väl funge­&lt;br&gt;
rande konkurtens bör eftersträvas inom livsmedelskedjans induslri- och&lt;br&gt;
handelsled. Samhälleliga ålgärder som påverkar dessa led bör därför av­&lt;br&gt;
passas så att de inte mer än nödvändigt försämrar konkurtensens funk­&lt;br&gt;
tionsförmåga. Förbundel instämmer i detta uttalande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.7      Prismärkning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.7.57 Handelsanställdas förbund: Förbundet----------- anser del
vara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ytterst betänkligt atl i samband med införandel av
datoriserade kassaier-minaler slopa prismärkningen på enskilda varor inom
dagligvaruhandeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.8      Behov av förbättrat statistiskt material samt
fortsatt utredning och&lt;br&gt;
forskning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.8.13&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lantbruksstyrelsen: Mol bakgrund av
alt en ökande andel av konsu­menternas lolala koslnader för livsmedel härrör
från förädlings- och han­delsleden vill lanlbruksstyrelsen understryka vikten
av att produktiviteten inom dessa led av livsmedelskedjan i fortsättningen
fortlöpande analyse­ras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.8.14&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statens livsmedelsverk: En fortsalt
undersökning av livsmedelsin­dustrin och -handeln finner livsmedelsverket         önskvärd.---------------------------------- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bl.a. gäller della urvalsmöjlighelerna och varornas kvalilet
till följd av&lt;br&gt;
de långa distributionsvägarna. En annan intressant fråga är hur de storska­&lt;br&gt;
hga grossistföretagen förhåller sig till mer småskaliga svenska produk­&lt;br&gt;
tionsgrenar såsom trädgårdsnäring saml fisk- och musselodling. Även be-&lt;br&gt;
redskapsaspekter kan tas in. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section418&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section419&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns flera exempel på livsmedel som legotillverkas vilkel
gör all en eller elt fåtal producenter svarar för praktiskt tagel all
produktion. Sådan &amp;quot;dold&amp;quot;' koncentration bör naluriigtvis också omfatlas
av undersökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.8.17 Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation:
Utredningen om in­dustri- och handelsleden har försvårats av brislen på dala. KD
instämmer med LMK atl det är angeläget att det statistiska underlaget förbällras
och att forskning rörande dessa led prioriteras. Det bör kunna få ankomma på SCB
och SPK atl tillsammans med handel och industri lägga fram en plan för arbetet
med de mest angelägna uppgiflerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.8.26 Sveriges lantbruksuniversitet: SLU stödjer den
uppfattning som -&lt;br&gt;
--- LMK anför alt det är nödvändigt all i framliden ägna forskningsfrå­&lt;br&gt;
gorna inom leden efter råvaruproduktionen ökat inlresse. Dataunderlag&lt;br&gt;
och analyser saknas för alt bl. a, kunna jämföra effektiviteten i det svenska&lt;br&gt;
livsmedelssystemel med andra länders. Delsamma gäller för- och nackde­&lt;br&gt;
lar med den kooperaliva förelagsformens dominerande ställning i det&lt;br&gt;
svenska syslemel. Sådana analyser är av cenlral betydelse för att klarare&lt;br&gt;
än utredningen gjort, belysa handels- och industriledens roll i livsmedels­&lt;br&gt;
systemel, särskilt dess produktivitetsutveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.8.38 Länsstyrelsen i Malmöhus län: Länsstyrelsen inslämmer         i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LMK:s krav på alt del statistiska underiagel för analyser
av handelns förhållanden snarast bör förbättras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.8.57 Handelsanställdas förbund: Förbundet----------- menar           det
väl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;motiverat alt---- föreslå all &amp;quot;&amp;quot;Vidare bör
forskning rörande livsmedels­&lt;br&gt;
industrins och handelns förhållande prioriteras&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Etl sätt alt snabbt initiera och samordna utrednings- och
planeringsfrå­&lt;br&gt;
gor för varuhandeln vore att ge del av Industridepartementet tillsatta&lt;br&gt;
Rådet för handels- och distributionsfrågor direktiv, status och resurser så&lt;br&gt;
att della kan komma lill slånd.- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelshandeln kännetecknas av en mycket stark
koncentration till tre stycken block. Konsekvenserna av denna starka maktkoncentration,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som har betydelse både för indusiriledei och konsumentledel,
är      ell&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;exempel på frågor som bör utredas.   &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillgång lill bällre statistiskt malerial behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.8.61&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kooperaliva förbundel: KF får
understryka angelägenhelen av alt man får fram enhetliga och ändamålsenliga
grunddata inom livsmedelshan­delns område liksom alt i framtiden en ulökad
forskning rörande livsme­delsindustrins och handelns förhållande prioriterats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.8.62&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landsorganisationen i Sverige: Vi
ser nalurliglvis fram emot atl del&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;statistiska underlaget förbättras. LO anser också alt
forskning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rörande livsmedelsindustrins och handelns förhållanden bör
prioriteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section420&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section421&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.8.64 Lantbrukarnas riksförbund: LRF instämmer i kommitléns
uppfatt­ning atl det är angeläget all del statistiska underiagel förbällras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.8.67&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska lantarbetareförbundet: förädlings-
och handelsle­dels betydelse för prisutvecklingen framgår inle på ett
tillfredsställande sätt. Förbundel vill ifrågasätta om del inte är nödvändigl
all snarasl lillsät­ia en ny ulredning med uppgift atl behandla dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.8.68&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska
livsmedelsarbetareförbundet: många observatörer i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;USA förutser all partihandelsledets makt i relation lill
livsmedelsindustrin kommer atl öka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt Livs mening måste denna utgångspunkt vara central
vid fördjup­&lt;br&gt;
ning av livsmedelspolitiken vad avser induslri- och handelsledet. Vid en&lt;br&gt;
sådan fördjupning av livsmedelspolitiken är, förulom maktförhållandena,&lt;br&gt;
styrmedlen och målstrukturen av cenlral betydelse.   &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ur Livs perspektiv är delta problem den centrala livsmedelspoliliska&lt;br&gt;
frågan. Ett fortsalt ulredningsarbele kring handels- och indusirifrägor med&lt;br&gt;
denna utgångspunkt är nödvändigt.   &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det behövs fortsatt utredning inom industri- och
handelsledet. En grundlig genomlysning av dessa sektorers funklion i hela
livsmedelssyste­met är nödvändig för alt kunna formulera en helläckande livsmedélspolitik
i Sverige. Livs inslämmer i kommitténs krav på bättre stalisliskt underlag och
ökad forskning inom della område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.8.79------------------------------------------------- Tjänstemännens
centralorganisation: En särskild siudie av makt­&lt;br&gt;
strukturen inom grossisl- och handelsleden bör          ingå i en fördjupad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;analys av livsmedelskedjans samtliga led. Del synes vara
nödvändigt för all få etl ordentligt underlag för valet av slyrmedel på det här
områdel av livsmedelspoliliken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.8.80  Trädgårdsnäringens riksförbund:
Livsmedelskommitténs slulsals&lt;br&gt;
alt analysen av handeln försvårats på grund av brist på dala, är i detta&lt;br&gt;
sammanhang förvånande. Av denna anledning finner vi del angeläget all&lt;br&gt;
kommitténs förslag om att forskning rörande livsmedelsindustrins och&lt;br&gt;
handelns förhållanden prioriteras. Det är då viktigt all undersökningarna i&lt;br&gt;
slörre utsträckning än hittills görs vertikala för atl på begripligt sätl redo­&lt;br&gt;
göra för konsumenterna vilka olika funktioner som konstituerar konsu­&lt;br&gt;
mentpriserna. Del borde också vara rimligt atl en samhällsekonomisk&lt;br&gt;
analys över handelsledel och dess olika funktioner görs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section422&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section423&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10    Stödet till jordbruket i norra Sverige, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.13 Lantbruksslyrelsen: Vad gäller jordbrukel i norra
Sverige vill lanl­&lt;br&gt;
bruksstyrelsen -- framhålla att produktionen i dessa delar av Sverige&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;är relativt sell känsligare för lönsamhelsförsämringar än
vad den är i landet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i övrigt. Lantbruksnämnderna i norta Sverige har påtalat
att om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inga
särskilda åtgärder vidtas kommer nu exlensivt utnyttjade åkerarealer i dessa
delar av landet att tas ur produklion även vid en i stort sett bibehål­len
produktionsvolym. Med hänsyn till belydelsen för sysselsättningen m.m. vill lantbruksslyrelsen
underslryka att produktionen i norra Sverige bör bibehållas på i stort sett
oförändrad nivå. Styrelsen anser del däremot inte möjligt atl — såsom framhållils
som önskemål från regionala inslanser - f.n, ha som mål all ytterligare öka
jordbruksproduktionen i norra ' Sverige genom uppbyggnad av nya
jordbruksföretag i någon mera belydan­de omfattning. Detla och den ökade
sysselsättning som därigenom kan nås bör enligt lantbruksstyrelsens mening
anstå lills produktionslaget inom jordbrukel nått en bättre balans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det särskilda prisstödet till norta Sverige bör dock
successivt räknas&lt;br&gt;
upp så att del reall bibehålles oförändrat. Lanlbruksstyrelsen tillstyrker&lt;br&gt;
kommitténs förslag till områdesindelning för prisslödel.         &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt lantbruksslyrelsens bedömning bör investeringarna i
jordbruket i norta Sverige i huvudsak ulgöras av ersätlningsinvesteringar för atl
bibe­hålla nuvarande produktionsvolym. Med hänsyn härtill och då investering­arna
i betydande utsträckning förväntas ske successivt bör en överarbet­ning av det
föreslagna ränteslödet göras innan det införs. Samspelet mellan de föreslagna
räntebidragen och det räntebidrag som ingår i del s.k. etableringsslödel bör
också närmare studeras. Lanlbruksstyrelsen föreslår därför atl
finansieringsstödet lill jordbrukel i norta Sverige behandlas i samband med den
av kommiltén föreslagna översynen av de utsatta jord­brukarnas situation. I avvaklan
härpå bör nuvarande regler för finansie­ringsstöd till företag i norta Sverige
kunna bibehållas oförändrade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lantbruksslyrelsen delar uppfattningen atl slöd lill
markanläggningar i form av invesieringsbidrag till företag i norra Sverige i
fortsättningen bör kunna ulgå ulan föregående prövning av förelagets utvecklingsmöjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lantbruksslyrelsens erfarenheler frän administration av slödgivningen
lill jordbruket i norta Sverige talar för all glesbygdsstöd och raiionalise­ringsstöd
bör vara väl samordnat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.17 Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation: KD gör
inga invänd­ningar mol LMKs förslag angående slödel lill jordbruket i norta
Sverige. Det finns skäl som talar för en geografiskt differentierad
jordbruksproduk­tion. I direktiven till LMK understryks den roll, som
jordbruket spelar för sysselsättningen i bygder där del råder brisl på andra
sysselsättningstillfäl­len. KD vill i detla sammanhang, liksom LMK, peka på att
liknande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section424&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section425&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;problem inte bara finns i norta Sverige. Här kan Golland
nämnas. Förhål­landena där kan behöva beaktas vid en neddragning lolall sett av
jord­bruksproduktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller finansieringen av det regionalpolitiska
stödet vill KD än en gäng starkt betona atl denna inte får ske över
livsmedelspriserna utan bör vara en samhällets angelägenhet (budgetmedel).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KD är inte främmande för alt en del av Norrlandsstödet
finansieras genom omfördelning av jordbruksstödet. 1 den mån det toiala stödet
är påverkal av den högre kostnadsnivån i t.ex. norta Sverige kan en sådan
omfördelning väl motiveras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.21 Slatens industriverk: Ulredningen föreslår        dels
vissa jusle­&lt;br&gt;
ringar i slödgivningen, dels en klarare prioritering av inlandet gentemot&lt;br&gt;
kustområdet. SIND tillstyrker dessa förändringar, som ligger väl i linje&lt;br&gt;
med de långsiktiga prioriteringar som föreslås av regionalpoliliska ulred­&lt;br&gt;
ningen (SOU 1984:77).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulredningen föreslår avslulningsvis en ökad samordning
mellan delar av jordbruksstödet och glesbygdsstödet som ulgör en del av ålgärderna
för regionala utvecklingsinsatser. En ökad samordning framstår enligt SIND som
motiverad. Del finns en klar risk för all de jämförelsevis små medel som anslås
för regionala utvecklingsinsatser skall användas för olika lyper av
förelagsutvecklande ålgärder snabbt skulle urholkas om man som för stödet till
jordbruket medger direkla driflssubventioner. Sådana samord­ningsformer
avstyrks därför. En ökad samordning kan tillgodoses genom en närmare samverkan
mellan de regionala myndigheter som hanterar dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10.23&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statskontoret: Statskontoret
ansluter sig till kommitténs förslag be­lräffande slödel lill jordbrukel i norta
Sverige, inbegripet förslaget all samordna glesbygdsstödet och rationaliseringsslödel.
De bidrag lill över­skollsproduktionen som kommer från norta Sverige är
marginella. Enligt statskontorets mening måsle de slalliga insaiserna för att
främja jordbruket i glesbygderna och överhuvud i skogslänen utformas främsl
från regional­poliliska utgångspunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10.24&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksrevisionsverket: Om slödet lill
jordbruket i norra Sverige väsent­ligen skall ses som ett regionalpolitiskt
stöd och om det - i enlighet med kommitténs förslag - anses önskvärt alt
samordna rationaliseringsslödel med annat regionalpolitiskl slöd är del vikligt
atl göra klarl, vilka eventuel­la organisatoriska förändringar som krävs för
att del sektoriella inlressel skall kunna underordnas del regionalpoliliska inlressel
och slödgivningen verkligen få den avsedda inriktningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om regionalpolitiska överväganden skall ligga lill grund
för del statliga agerandet inom jordbruksområdet i norra Sverige är det vidare vikligt,
att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section426&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section427&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;såväl slödgivningen som tillämpningen av
jordförvärvslagstiftningen grun­das på en helhetsbedömning av de speciella
förutsättningar som gäller för glesbygdsjordbruket. Detla skall ses mot
bakgrund av att jordbruket i glesbygderna ofta är en del av och en viktig bas
för kombinerad verksam­het jordbruk - skogsbruk/annan verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.26 Sveriges lanlbruksuniversitet: Om man vill uppnå
jämnare inkomster mellan brukarna, prioritera de regionalpolitiska aspekterna
högre eller hålla markarealer öppna där så önskas av hänsyn lill
landskapsbilden, är direktstöd till producenterna, t.ex. i form av arealbidrag,
sannolikt alt föredra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.31 Länsstyrelsen i Östergötlands län:       i länets
glesbygder finns&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sådana jordruksföretag som kan jämställas med de i norra
Sverige. Efter­&lt;br&gt;
som länet saknar särskilt regionalt raiionaliseringsstöd är del angeläget all&lt;br&gt;
länet tilldelas pengar till regionall ulvecklingsarbele som möjliggör effekti­&lt;br&gt;
va glesbygdsinsalser.- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.33 Länsstyrelsen i Kronobergs län: Kraven på omslällning
inom jord­brukel leder sannolikl lill ökade behov av slalliga insalser. Del är
därför angelägel all tillräckliga medel, t. ex, inom glesbygdsstödels ram,
ställs till förfogande för all främja alternativa sysselsättningar i
kombination med jordbruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.35 Länsstyrelsen i Gotlands län: Om kommitténs förslag
att upphäva rådande investeringsförbud inle kompletteras med någon form av invesle-ringsbegränsning
för stora enheler kan det emellertid medföra all de mind­re, invesleringssvaga
familjejordbruken, vilka dominerar den gotländska jordbruksnäringen, kommer all
få svårt att klara sin fortsatta exislens genlemol fåtalet slörre resursslarka
jordbruksföretag. De slatliga garanti-lånen bör därför användas som ett regionalpolitiskl
slyrmedel. Det är vidare nödvändigt atl animalieproduktionen anpassas lill
jordbruksfastig­heternas åkerareal. Om inte sådana åtgärder vidias uppkommer
sannolikt en ytterligare styrning av storproduktion och en ökad koncentration
av animalieproduktionen till de sydligaste länen i landet, vilket ur
beredskaps-synpunkter inle är önskvärl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10,40 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Om en
produktionsminsk­ning - av den storleksordning som kan förväntas uiifrån
kommitténs förslag - bedöms nödvändig finner länsstyrelsen det inle moliveral
alt en sådan minskning i första hand skulle tillåtas inlräffa i &amp;quot;södra och
mellersta Sveriges skogsbygder&amp;quot;. En sådan utveckling kan heller inle
stämma över­ens med den i belänkandel understrukna vikten av en geografiskl väl
differentierad produktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section428&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section429&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.41   Länsstyrelsen i Älvsborgs län: Kommitténs förslag
kommer att påtag­&lt;br&gt;
ligt motverka länsslyrelsens arbete med glesbygdsfrågorna i norra Dals­&lt;br&gt;
land och södra Svenljunga kommun. För alt motverka den redovisade&lt;br&gt;
negativa utvecklingen i glesbygd fordras enligt länsstyrelsen ett kraftigare&lt;br&gt;
regionalpolitiskl stöd än det som för närvarande gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norrlandskommilléns förslag till slöd till glesbygder -
där Dalsland ingår - bedömer länsstyrelsen inle vara tillräckliga. Mjölkprislilläggei
blir i det område dil Dals-Eds, Bengtsfors och Åmåls kommuner hör 9,6 öre/ kilo
och på andra sidan gränsen mol Värmland 23 öre/kg. Med hänsyn lill att
förutsättningarna för jordbruksproduktion i stort sett är lika vore det rimligt
alt mjölkprislilläggei höjdes för Dalslandskommunerna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mjölkproduklionen är i Älvborgs län av stor betydelse både
för jordbru­karnas sysselsättning och inkomsler. För alt få balans fordras en
produk­tionsminskning med ca 10%. I våra skogs- och mellanbygder finns få
alternativ till mjölkproduktionen. Den eftersträvade minskningen kan en­ligt
länsstyrelsens mening i dessa bygder få en icke önskad regionalpolitisk effekt.
Förutom minskad jordbruksbefolkning kan en sådan utveckling leda till belydande
förluster från såväl nalurvårdssynpunki som från kul­turminnessynpunkt. Från
beredskapssynpunkt är det viktigt med både spridd bebyggelse och produktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.42------------ Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Produklionsförändringar
inom jord­&lt;br&gt;
brukel bör------ ta vederbörlig hänsyn till de förhållanden som råder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inom glesbygdsområdena. Äv regionalpoliliska skäl finns
det anledning att&lt;br&gt;
i dessa områden acceplera dellidsjordbruket i den mån det inte försämrar&lt;br&gt;
möjligheterna för familjejordbruket. Elt sådani synsätt bör komma till&lt;br&gt;
uttryck i en modifiering av jordförvärvslagen. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen instämmer i betänkandets förslag om att
jordbruket i norra Sverige av fiera skäl bör särbehandlas. Denna ståndpunkt
gäller även i de fall detla kan komma atl leda till indirekta negativa
konsekvenser för näringen i Skaraborgs län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen har tidigare framfört åsiklen alt rationaliseringsslödel
och glesbygdsstödet bör samordnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.43  Länsstyrelsen i Värmlands län: Enligt länsslyrelsens
mening är den&lt;br&gt;
slora skillnad som den föreslagna områdesindelningen anger mellan Värm­&lt;br&gt;
land och t. ex. stora delar av nortlandskusten förvånande. Dessa skillnader&lt;br&gt;
kan inte återspegla de verkliga förhållandena utan måste enligt länsstyrel­&lt;br&gt;
sens bedömning mer grunda sig på ett synsätt om atl en successiv minsk­&lt;br&gt;
ning av bidraget är önskvärd. Länsstyrelsen kan ha viss förståelse fördetia&lt;br&gt;
men vill samtidigt underslryka att de skillnader i bidrag mellan olika delar&lt;br&gt;
av Värmland och slora delar av Nortlands kustland som finns i den s. k.&lt;br&gt;
Norrlandskommitténs förslag är orimligl slora.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section430&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section431&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.47---------------------------------------------------- Länsstyrelsen
i Gävleborgs län: Genom prisstöd sker en uljämning&lt;br&gt;
mellan vissa mellansvenska områden och norra Sverige, Slödet irappas av&lt;br&gt;
från nort till söder även om det beräkningsmässiga underiagel enligt läns­&lt;br&gt;
styrelsen inte ger slöd för storleken på avtrappningen. Vid införandet av&lt;br&gt;
etl ivåprissystem på mjölk, som kommillén ställt sig positiv till, är del&lt;br&gt;
enligt länsstyrelsen angelägel alt de irappstegseffekler som finns i prisslö­&lt;br&gt;
del inte förslärks ytteriigare genom kvoteringssystemel. Länsstyrelsen vill&lt;br&gt;
även understryka viklen av årlig uppräkning av prisstödet varvid den&lt;br&gt;
fakiiska kostnadsutvecklingen bör ligga lill grund för uppräkningen. 1&lt;br&gt;
annal fall är risken stor all slödet snabbt urholkas.     &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svinproduktionen
i norta Sverige och speciellt i Gävleborgs län är av myckel obetydlig
omfattning. Länsstyrelsen anser del dock angeläget atl den produktion som finns
kan behållas. Det kan dock komma att kräva en viss utbyggnad om erforderlig
service skall kunna upprätthållas och föräd­lingssidan fungera effektivt och
med den hygieniska standard och köllkon­troll som krävs av ett konirollslakteri.
För att investeringarna för fläskpro­duktion f. n. skall vara ekonomiskt
försvarliga behöver enligt lantbruks­nämndens beräkningar stödet till
fläskproduktion öka med ca 2 kr per kg griskött eller atl investeringsstödet
ökar sä atl del ger molsvarande effekl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;----- Länsstyrelsen föreslår all invesleringssloppel
bibehålls t. v. ulom i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;norra Sverige, alt slartbidragel i norta Sverige uividgas
alt gälla även vid nyetablering, att prisstödet eller investeringsstödet till fläskproduklionen
läggs på en sådan nivå alt en viss ökning av produktionen är möjlig i norta
Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.48   Länsstyrelsen i Väslernorrlands län: Vad gäller
områdesindelningen&lt;br&gt;
för prisstöd lill mjölk, kött, fläsk och modersuggor finner länsstyrelsen att&lt;br&gt;
de föreslagna gränsändringarna, som berör Väslernortlands län, bör ge­&lt;br&gt;
nomföras. De föreslagna gränserna för mjölkpristilläggen följer de fram­&lt;br&gt;
slällningar som under en följd av år framförts från länel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen finner del vidare väsenlligl att prisslöd enligi
LMK:s förslag införes även för polalisodling. Denna produktionsgren har minskal
i omfattning under en följd av år, vilket är negativt inle minst ur bered­skapssynpunkl.
Den stimulans, som ett prisstöd kan ge för att bryla denna negativa trend, får
anses väsenllig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LMK föreslår vidare atl en uppräkning av prisstödet bör
göras varje år.&lt;br&gt;
Länsstyrelsen finner även deua förslag mycket väsenlligt för att därmed&lt;br&gt;
reducera riskerna för en värdemässig urholkning av stödel. Det är härvid&lt;br&gt;
angeläget all kompensation sker med full hänsyn lill utvecklingen av&lt;br&gt;
PM-index. Detla har inte skett vid uppräkningen för perioden okt 1981-&lt;br&gt;
sept 1983. -- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LMK föreslår vidare ell samordningssyslem mellan raiionaliseringsstöd
och glesbygdsstöd. Länsstyrelsen lillslyrker kommitténs förslag i denna fråga.
Länsstyrelsen anser det väsentligt, alt jordbruket inte skall behöva&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section432&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section433&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot; konkurrera&amp;quot; med andra angelägna
regionalpolitiska satsningar. Ett av de lunga argumenten härför är norrlandsjordbrukets
särskilda betydelse un­der avspärrningsförhållanden till följd av beredskap,
oljekriser o.dyl. Vi­dare bör särskilt satsas på kvalitet, eftersom
förutsättningarna för detta måsle belraktas såsom relativt gynnsamma med hänsyn
till klimatet under vegetationsperioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.49 Länsstyrelsen i Jämtlands län: Det statliga slödet lill
jordbruket i&lt;br&gt;
norta Sverige bör därför ha en sådan inriktning och ligga på en sådan nivå&lt;br&gt;
alt jordbruksproduktionen kan upprätthållas oberoende av alt anpassning&lt;br&gt;
av totalproduktionen är aktuell. Det av kommillén uttalade produktions­&lt;br&gt;
målet för hela landel innebär dock att resurserna i jordbruket i slorl sett&lt;br&gt;
bör överensstämma med vad som motiveras för att trygga livsmedelsför­&lt;br&gt;
sörjningen i fredstid och vid avspärrning och krig,       &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Effekterna av en sådan utveckling skulle innebära en
snabbt accelererad&lt;br&gt;
avveckling av jordbruket i länet som helhet samtidigt som det skulle få&lt;br&gt;
svåröverskådliga konsekvenser för övrigl näringsliv och samhällsservice.&lt;br&gt;
Jordbruksproduktionen borde i stället tillåtas öka i dessa delar av landet&lt;br&gt;
även om del skulle ske genom en minskning i andra delar.     &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulredningens förslag beträffande områdesindelningen är
identiskt med&lt;br&gt;
det av bl.a. länsstyrelsen så hårl kritiserade förslagel som lades fram av&lt;br&gt;
kommiltén för översyn av slödet lill jordbrukel i norta Sverige. Vid lant­&lt;br&gt;
bruksnämndens genomgång och analys av de beräkningsmodeller som&lt;br&gt;
legal till grund för alt räkna fram produktionskostnadsskillnaderna kunde&lt;br&gt;
påvisas direkla felakligheter i underlagsmaterialet.    &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelsulredningen innehåller i likhet med nortlandsulredningen
inget förslag lill prisstöd för äggproduktionen. Av norrlandsutredningen
framgår atl belydande produktionskostnadsskillnader föreligger mellan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nortlandslänen och övriga delar av landel.     Länsstyrelsen
anser alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;det därför är väl motiverat att likaväl som för andra
produkter kompensera&lt;br&gt;
äggproduklionen för dessa skillnader och föreslår alt prisslöd införs för&lt;br&gt;
äggproduktionen.--- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag ifråga om rationaliseringsslödets ulformning
och kopplingen till glesbygdsstödet är identiskt med vad som norrlandsutred­ningen
föreslog. Länsstyrelsen delar kommitténs uppfattning alt syftet med slödel
skall vara så att likviditeten och den ekonomiska stabiliteten förbättras i samband
med att investering sker och de närmaste åren däref­ter. En garanlerad lägre
ränta med möjlighel atl erhålla s. k. slartbidrag kommer atl förbättra förulsällningarna
för invesleringar. Beräkningar vi­sar dock all direkla nyinvesteringar i t.ex.
ekonomibyggnader trots de förändrade villkoren, ej är ekonomiskt genomförbara
med nuvarande mjölkpris. Förändringarna av slödel för markanläggningar lillslyrks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section434&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section435&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.51 Länsstyrelsen i Norrbottens län: Även om LMK i detla
sammanhang&lt;br&gt;
inle föreslagil några konkreta åtgärder           anser länsstyrelsen det myc­&lt;br&gt;
ket positivt all kommillén klart betonar vikten av en regionalpolitisk syn i&lt;br&gt;
fråga om jordbrukets ulveckling. Detta har bl. a. kommit till ullryck när det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gäller
produktionsmålet för mjölk.- Några konkreta åtgärder för all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;slimulera
till en sådan utveckling har LMK som ovan nämnts inte framlagt.&lt;br&gt;
Däremot diskuieras ålgärder som lar sikte på alt minska mjölkproduk­&lt;br&gt;
lionen i landel. Bl. a. framgår att kommittén har sympatier för elt Ivåpris­&lt;br&gt;
system, någol som för Nortbottens del direkl skulle strida mol de uppställ­&lt;br&gt;
da produktionsmålen.-- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt den mening styrelsen hävdat vid flera lillfällen
måste en avväg­ning ske mellan nackdelarna för jordbruksnäringen i slort av en
ökad produktion i Nortbotten och de fördelar en sådan produktion medför för
samhället i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eflersom länel haren mycket liten andel av den lolala
jordbruksproduk­&lt;br&gt;
tionen i rikel - för mjölkproduklionen är andelen 2 % och för övriga&lt;br&gt;
produktionsgrenar ännu mindre - kan en ökad satsning på länets jordbruk&lt;br&gt;
endasl få en ytterst marginell inverkan på överproduktionen och därmed&lt;br&gt;
på produktprisbildningen. Länsstyrelsen har därför svårt att förslå att&lt;br&gt;
denna marginella inverkan kan tillålas förhindra atl från regionalpolitisk&lt;br&gt;
synpunkt ytterst angelägna sysselsättningstillfällen etableras. Della sär­&lt;br&gt;
skilt som dessa arbetstillfällen kan tillskapas lill förhållandevis små sam­&lt;br&gt;
hällsekonomiska koslnader samiidigi som länets lillgångar i form av bruk­&lt;br&gt;
ningsvärd åker och oulnylljad kapacitet i förädlingsindustrin kommer till&lt;br&gt;
användning.---- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommillén har-------- inle gjort någol försök alt bryta
ned den jord­&lt;br&gt;
brukspoliiiska målsättningen till regional nivå. Ej heller föreslår kommil­&lt;br&gt;
tén, Ulöver vad Norrlandskommittén föreslagit, några konkreta åtgärder&lt;br&gt;
som skulle stimulera till en regional anpassning av jordbrukets ulveckling.&lt;br&gt;
Enligt länsstyrelsens mening måste i det fortsatta arbetet kommitténs&lt;br&gt;
målsättning leda lill särskilda ålgärder för atl slimulera jordbruket i länel.&lt;br&gt;
Om så ej sker framstår talet om en regionalpolilisk syn i jordbrukspolitiken&lt;br&gt;
närmast som tomma ord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.55 Glesbygdsdelegationen: Delegationen tillstyrker i
huvudsak kommit­&lt;br&gt;
téns förslag om prisstödels ulformning. Delegationen vill särskilt framhålla&lt;br&gt;
betydelsen av att slödet årligen räknas upp med hänsyn till kostnadsut­&lt;br&gt;
vecklingen samt att stöd kan ulgå till potatisodlingen i norta Sverige.&lt;br&gt;
Beträffande områdesindelningen har emellertid delegationen några avvi­&lt;br&gt;
kande synpunkler.--- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande kommitléns förslag om en samordning mellan
glesbygdsstö­det och rationaliseringsstödet vill delegationen framhålla atl
detta i och för sig är en möjlig lösning, men atl det vore bättre att utforma
bestämmelser­na för det regionala rationaliseringsstödet så atl subvenlionsnivån
jäm-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;9   
Riksdagen 1984185. I saml. Nr 166. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section436&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section437&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ställs med glesbygdsstödets inom de av länsstyrelserna
avgränsade gles­bygdsområdena, öm möjligheterna dessutom förbättras all lämna
regio­nalt ralionaliseringsslöd till kombinerade förelag skulle konsekvensen
bli att väsenlligl fler jordbruksinvesteringar i glesbygderna genomfördes med
denna lyp av slöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Delegationen vill också påpeka atl kommitténs förslag
innebär ökade anspråk på de medel som avsatts för glesbygdsstöd. Kommittén
föreslår emellertid inte någon ökning av dessa anslag. Eftersom efterfrågan på
dessa medel är stor finns risk för att de slora jordbruksinvesleringar som
föreslås ske med glesbygdsstödets hjälp överhuvudlaget inle kan genomfö­ras.
Delegationen vill därför understryka att om en samordning sker måste antingen
medlen för investeringarna i sin helhet tas ur rationaliseringsslö­dets ram
eller medlen lill glesbygdsstöd ökas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.58 Hushållningssällskapens förbund: LMK anför, alt de
speciella för­hållandena i norta Sverige bör beaklas vid jordbrukspolitikens ulformning.
Främsl beredskapsskäl men även sysselsätlnings- och miljöskäl talar för all en
jordbruksproduktion av i stort sett nuvarande omfallning bibehålls i norta
Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förbundel finner det glädjande, atl LMK antagit denna
utgångspunkt och konstaterar, atl LMK ansluler sig till nortlandskommitléns
förslag om årlig uppräkning av prisstödet enligt PM-index, regionalt
rationaliserings-stöd samt införande av prisslöd även till potatisodlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10.61&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kooperativa förbundet: KF delar
kommitténs uppfattning atl norta Sverige har speciella förhållanden som måste beaklas
i jordbrukspolitiken och att en jordbruksproduktion av ungefär nuvarande omfallning
bör bibe­hållas därstädes. KF tillstyrker att stödet även fortsättningsvis
utgår i form av prisslöd till bl.a. mjölk, kött, fläsk, potatis saml elt
regionalt rationali­seringsstöd bl.a. i form av investeringsbidrag under
särskilda förulsätt­ningar. LMK framhåller att om dess förslag beträffande nortlandsstödet
skall kunna genomföras av regionalpoliliska och av beredskapsskäl måsle man
räkna med ökade statliga medel för detla, vilket KF tillstyrker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10.62&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landsorganisationen i Sverige: LO
delar kommitténs uppfattning all norta Sverige har speciella förhållanden som måsle
beaktas i jordbrukspo­litiken och atl en jordbruksproduktion av ungefär
nuvarande omfattning bör bibehållas i norta Sverige. LO tillstyrker att stödet
även i fortsättning­en ulgår i form av prisstöd lill bl.a. mjölk, kött, fläsk,
potatis saml ell regionalt raiionaliseringsstöd bl.a. i form av invesieringsbidrag
under sär­skilda förutsättningar. LMK framhåller all om dess förslag belräffande
nortlandsstödet skall kunna genomföras av regionalpoliliska och av be­redskapsskäl
måsle man räkna med ökade statliga medel för detta, vilkel vi lillslyrker.
Skulle jordbruksproduktionen i Nortland minska innebär del dessulom snabbi
konsekvenser i förädlingsledet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section438&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section439&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.64
Lantbrukarnas riksförbund: LRF vill i sammanhanget erinra om att&lt;br&gt;
såväl giesbygdsdelegationen som den regionalpoliliska ulredningen har&lt;br&gt;
bedöml atl särskilda regionalpolitiska hänsyn bör tas i etl betydligt störte&lt;br&gt;
område än vad LMK utgått ifrån.     &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LMK
föreslår alt prisslöd och regionall raiionaliseringsstöd liksom hit­tills bör ulgå
lill jordbruket i norta Sverige. LRF delar denna uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LRF
delar LMKs uppfallning, att flera skäl lalar för en produklion av nuvarande
omfattning i norta Sverige. Del är därför av avgörande betydel­se att
prisstödet upprätthålls på en sådan nivå, att del verkligen ger full kompensalion
för de högre produktionskostnaderna i denna del av landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är positivt, all LMK föreslår en samordning av glesbygdsstödet och&lt;br&gt;
rationaliseringsslödel. Förbundet anser det lämpligasl, atl lantbruksnämn­&lt;br&gt;
derna handhar denna stödverksamhet. LMKs förslag beträffande uppräk­&lt;br&gt;
ningen av prisstödet är i detaljutformningen klart olillräckligt. Enligt&lt;br&gt;
LMKs förslag skall vid den årliga uppräkningen &amp;quot; beaklas au det förekom­&lt;br&gt;
mer en fortgående rationalisering i jordbrukel. Detta innebär atl PM-index&lt;br&gt;
i regel inte bör slå igenom fullt ut vid justeringen.&amp;quot; Förbundet kan inte&lt;br&gt;
tolka denna skrivning på annal sätt än atl det &amp;quot;ralionaliseringsavdrag&amp;quot;
och&lt;br&gt;
därtill ell godtyckligt sådani skall reducera den årliga uppräkningen. Detta&lt;br&gt;
kan förbundel inte acceplera. LMKs synsätt strider här mot den inledande&lt;br&gt;
moliveringen om behovel av särskili slöd till jordbrukel i norta Sverige&lt;br&gt;
men framför allt mot glesbygdsdelegationens uppfallning: &amp;quot;Delegationen&lt;br&gt;
vill också betona, atl koslnadsulvecklingen inle får urholka det slatliga&lt;br&gt;
stödet lill jordbrukel i norta Sverige.&amp;quot;         &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Belräffande
prisslödel lill potatisodlingen kan förbundel inle förstå mo­liven för
föreslagen indelning i prisstödsområden. Förbundet anser, all prisslödsområdena
för potatisodlingen bör sammanfalla med prisstödsom­rådena för mjölk, då denna
indelning bättre motsvarar odlingsbelingel-serna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbundel
ivingas vidare konstatera all den handlingsmodell för jord­bruket i norta
Sverige som LMK skisserar leder till att betydande arealer jordbruksmark las ur
bruk och alt detla kommer att ske i icke ordnade former, d.v.s. åkermark
förbuskas eller återgår i bästa fall till skogsmark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LRF
delar också LMKs uppfattning, att prisslödel bör räknas upp en gång per år och
all justeringen bör baseras på förändringen av PM-index. Kommittén föreslår
vidare att man vid de årliga justeringarna bör beakta den fortgående
rationaliseringen genom atl inte låta PM-indexutfallei slå igenom fulll ul. LRF
förulsäller all överväganden om eventuella avdrag skall ske uiifrån hur
rationaliseringseffekterna hanteras i jordbruksavtalet. LMKs förslag får inle
innebära all jordbrukel i norta Sverige åläggs ell högre rationaliseringskrav
än jordbrukel i övriga delar av landel. De exlra koslnadsökningar på service,
transporter m.m. som uppstår till följd av uiglesningen inom stödområdena bör
också beaktas i detta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section440&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section441&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förbundet vill framhålla att del är angeläget alt
jordbruksnämnden lik­&lt;br&gt;
som hittills fortlöpande kan pröva motiverade förändringar i områdesindel­&lt;br&gt;
ningen, såsom LMK också föreslagil.- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SMR har i sitt förslag till Ivåprissystem för mjölk
presenterat etl förslag lill leknisk lösning för en särbehandling av övre
Norrland, som skulle ge möjlighet all bibehålla nuvarande produktionsvolym av
mjölk i området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En förutsättning för all särteglerna skall kunna införas
är alt mjölkreg­&lt;br&gt;
lering (Föreningen för mejeriprodukter) tillförs de medel som fordras.&lt;br&gt;
Erforderligt belopp kan--- uppskattas lill ca 20 Mkr per år.- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LRF föreslår därför all del regionalpoliliska prisstödet
utökas med en&lt;br&gt;
särskild anslagspost fördetia ändamål,-------- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är därför angelägel alt samhället avsätter
tillräckliga resurser&lt;br&gt;
för växtförädling och sortprovning inom områdel. Det bör tilläggas att för&lt;br&gt;
den norrländska växtodlingen är odlingssäkerhei en mycket viklig egen­&lt;br&gt;
skap. ---- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LMK anför, utan att föreslå en sådan ordning, all det är
möjligt atl&lt;br&gt;
finansiera det regionalpolitiska nortlandsstödet genom olika former av&lt;br&gt;
omfördelning av medel som tillerkänts jordbrukarkolleklivel i kostnads-&lt;br&gt;
kompensation. -- LRF avvisar därför bestämt eventuella förslag lill en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sådan lösning av finansieringen av uppräkningen av norrlandsstödet.
För­bundel vill här också erinra om all riksdagen i början av 1984 avvisade etl
sådani förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är LRFs beslämda uppfallning all slödel lill jordbruket
i norta Sverige även fortsättningsvis skall finansieras fullt ul genom särskilt
anslag under jordbruksdepartementets huvudtitel. Även förhållandel alt
inkomst-målet, enligt 1984 års riksdagsbeslut, skall gälla i alla delar av landel
lalar för all nortlandsstödet även framgent finansieras på delta sätt. Det får
inte bli så alt uppräkningar av nortlandsstödet går ul över andra angelägna regionalpoliliska
salsningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10.67&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska lantarbetareförbundet:
Motiven för jordbrukets bibehål­lande i Nortland är främst försvarspolitiska
och regionalpolitiska. Det är därför logiskt alt medel för slödel tas över
budgeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10.68&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska
livsmedelsarbetareförbundet: En regionalt väl spridd livs­medelsproduktion är
enligt Svenska Livsmedelsarbetareförbundet cenlrall för sysselsättningen i sysselsältningssvaga
områden. Atl upprätthålla den nuvarande spridningen av livsmedelsproduktionen
är också etl billigt re­gionalpolitiskl medel. Atl skapa nya
sysselsättningstillfällen om verksam­heten inom livsmedelsproduktionen drogs
ner skulle troligen ställa sig mycket dyrare. Dessulom &amp;quot;importerar&amp;quot; Nortland
redan idag belydande kvantiteter livsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section442&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section443&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skulle jordbruksproduktionen i Nortland minska innebar det
dessulom&lt;br&gt;
snabbi konsekvenser i förädlingsledet. Minskad lillförsel av råvaror skulle&lt;br&gt;
öka redan allvarliga problem och påskynda koncentrationsprocessen inom&lt;br&gt;
livsmedelsindustrin. Del medelsbehov kommitléns förslag resulterar i&lt;br&gt;
måste därför anses vara väl använda pengar.           &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitléns förslag garanterar i princip oförändrad
jordbruksproduk­tion och kan även lyckas garanlera en vidareförädling av
livsmedel i norta Sverige. Vi finner alt så inte är fallel på förädlingssidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den affärsdrivande delen av jordbrukskooperaiionen i form
av föräd­lingsindustrin motverkar i praktiken LMKs målsättning vad gäller en
väl differentierad och regionalt spridd produklion. Statsmakterna måsle säker­slälla
sina regionalpoliliska mål. Delta skulle kunna ske genom de regiona­la koslnadslilläggen
lill induslrin. Dessa lillägg borde, enligt vår mening, även i detalj utredas
då fördelningsformen ej prövats i ulredningen. Fördel­ningen sker idag länsvis
och följer dåligl de uppsamlingsmerkostnader som industrin åsamkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 Åtgärder för att åstadkomma bättre balans mellan
produktion ocb konsumtion av jordbruksprodukter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konjunkturinstitutet: Institutet
har under hand inhämtat alt elt Ivå­prissystem för mjölk är under utarbetande
med sikte på att införas vid halvårsskiftet 1985. 1 yttrandet över betänkandet Ds
Jo 1983:10 Vissa jordbrukspoliiiska förtursfrågor, anförde institutet, att ett Ivåprissystem
som generell melod vid prissättning ulan Ivekan är ell kraftigt styrmedel för
produktionen. Nackdelen är atl ell sådani syslem med åtföljande nya regleringar
kräver en betydande administration. Däijämte bidrar det till atl låsa slrukturen
inom såväl producent- som mejerileden. Institutet anser därför all etl sådant
syslem, om del införs, bör göras försöksvis och utvärderas noggranl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Näringsfrihetsombudsmannen:--------------------------------- Den
översikt som gjorls         &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;visar atl alla redovisade meloder är förenade med
nackdelar och i vissa fall&lt;br&gt;
dessulom ineffektiva med avseende på ändamålet. Analysen stöder knap­&lt;br&gt;
past ett antagande att den prispress, som bör följa av all jordbruket&lt;br&gt;
långsiktigt skall bära sina egna kostnader, verkligen leder till en reduktion&lt;br&gt;
av överskotten. Tvärtom kan man befara att prispressen på kort sikt leder&lt;br&gt;
lill alt den enskilde jordbrukaren ökar sin produklion trots all del kollek­&lt;br&gt;
tivt sett skulle varit fördelaktigt för hela näringen att minska produktionen.&lt;br&gt;
Enligt kommittén är del vid nuvarande betalningssystem näslan alllid&lt;br&gt;
lönsami att öka produktionen i vart fall om della kan ske ulan belydande&lt;br&gt;
invesleringar---- .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section444&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section445&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitléns överväganden leder ändå fram till att
jordbruket bör ges&lt;br&gt;
slor frihei all producera den volym som uiifrån näringens ulgångspunkler&lt;br&gt;
framsiår som fördelaklig. Endast ifråga om mjölk tar ulredningen vagt&lt;br&gt;
slällning för elt ivåprissystem.- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande produktionsbegränsande ålgärder framförde NO i
sill tidi­gare yttrande att man i försia hand borde utarbeta en differentierad
pris­sättning eller någon annan form av ersättning baserad på marginalkost­nader.
Man skulle därmed få en prissättning som bättre avspeglar produk­ternas
faktiska värde på olika marknader och som mera rättvisi fördelar de
regleringsekonomiska koslnaderna för all avsälla överskoltskvaniiteierna. NO
ansåg också atl erfarenheter från utlandet av ivåprissystem borde inhämlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;NO kan nu bara konstalera att någol egentligt nytänkande i
dessa frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inte presenterals,-- LMK diskuterar i stort sett samma ålgärder
som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lidigare. Del är möjligt atl del inle går alt finna
lösningar för atl rälla lill negativa effekter av regleringen ulan alt
samtidigt skapa nya regleringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;NO tillstyrker LMKs förslag alt det tillfälliga invesleringsförbudet
-som enligt NO aldrig bort införas - slopas vid halvårsskiftet 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande den styrning som sker av animalieproduktionens
ulbyggnad genom differentierade avgifter och pristillägg för fläsk och ägg
anför LMK all del är svårt alt bestämt säga om den haft avsedd effekt. LMK
föreslår därför att avgifterna och tilläggen tas bort så snart som möjligt. NO
ansluter sig lill förslagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 och för sig finns del goda skäl för att ge jordbruket frihei
all själv beslämma den volym som skall produceras. Samtidigt måste man dock
befara all den nödvändiga reduktionen av överskotten inle kommer till stånd om
man måste förlila sig enbart på att jordbruket skall klara den på egen hand.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tvåprissyslem är etl sätt att fördela ett kollektivt prislryck
på de enskil­da jordbrukarna. Etl sådani syslem kan därför vara elt sätt atl
komma till rätta med jordbrukets överproduktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;NO är i grunden slarkt negativ till ivåprissystem och
liknande system&lt;br&gt;
såsom konlraklsproduklion.- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skall överskollsproblematiken lösas med hjälp av ivåprissystem
är del&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;----- enligt NO nödvändigl all syslemet blir temporärt.
Det måsle från&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;böljan göras klart alt systemet skall upphöra vid en viss
bestämd tidpunkt. Om della fastslås redan från början så kommer kvoternas
kapitalvärden dels att bli mindre än om de kan få gälla på obestämd lid, dels
alt sjunka för all nå värdet noll vid tidpunkten för upphörandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;NO har svårt atl la ställning till ivåprissystem eller
liknande syslem ulan&lt;br&gt;
en mer ingående analys. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är förståeligt alt kommillén tvekat inför ivåprissystem
särskilt på områden där det finns goda möjligheter för den enskilde
lantbrukaren alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section446&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section447&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;själv sälja på marknaden uianför systemet, NO ser det dock
såsom en förutsättning för att behålla den nuvarande jordbruksprisregleringen atl
man kan lägga fast någon ordning som effektivt bromsar överskottspro­duktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.13 Lantbruksstyrelsen: Det av Svenska mejeriernas
riksförening nyli­gen framlagda förslaget lill ell frivilligt tvåprissyslem
inom mjölkproduk­lionen för att åsladkomma produktionsbalans inom denna
produktionsgren är enligt lantbruksslyrelsens mening välbehövligt. Tvåprissystemel
som del nu föreslås bli utformat kan innebära nackdelar för inle minsl de nyelablerade
jordbrukarna, som kommer alt få svårt alt finna en ekono­misk grund för sina
företag. Blir systemet långvarigt kan del därför behöva kompletteras med andra ålgärder.
Del bör ankomma på näringen alt kom­ma med förslag till sådana ålgärder. 1
sammanhanget vill lanlbruksstyrel­sen framhålla all införandel av etl tvåprissyslem
principielll är atl se som ett sleg mol konlraktsbunden produklion. Styrelsen
anser att på sikt en mera allmän övergång till konlraklsproduklion i fråga om animalier
vore ell verksaml medel för all produktionen skall kunna hållas i balans. Samti­digt
vill dock styrelsen peka på atl ett administrativt hanterbart syslem för konlraklsproduklion
inom andra produktionsgrenar är störte än inom mjölkproduklionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom fläskproduklionen är det enligt lantbruksstyrelsens
mening angelä­&lt;br&gt;
get alt möjlighelerna all bringa produktionen i balans genom tvåprissyslem&lt;br&gt;
eller s.k. stallbankssystem eller på annat sätt, undersöks genom berörda&lt;br&gt;
organisationers försorg. Om man föriitar sig till att balans skall åstadkom­&lt;br&gt;
mas genom en successivt försämrad lönsamhei föreligger betydande risker&lt;br&gt;
för att den nödvändiga produktionsminskningen får lill effekt - förutom&lt;br&gt;
sociala konsekvenser för berörda producenter - en ulslagning av &amp;quot;fel&amp;quot;&lt;br&gt;
enheter.---- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera lantbruksnämnder har framhållit atl skäl kan finnas
för ell fortsalt investeringsförbud. Vid en anpassning av produktionen genom siyrning
av produktionsvolymen på sätt nyss berörts föreligger enligt lantbruksstyrel­sens
uppfattning inte längre samma behov av förbud mot nyinvesteringar. Styrelsen,
som förutsätter att ulöver mjölkproduklionen även fläskproduk­lionen, kommer atl
styras på sådant sätt, tillstyrker därför kommitténs förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De differentierade avgifterna och pristilläggen inom
fläsk- och äggpro­duktionen har såvill styrelsen kan bedöma inte haft någon
nämnvärd effekt på dessa produktionsgrenars omfallning eller struktur. Med hänsyn
härtill och till de lättnader i regleringssystemet som blir följden tillstyrker
lanl­bruksstyrelsen att de avvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén anser att avvecklingsersältningen lill
jordbrukare som upp­hör med sin mjölkproduktion tills vidare bör bibehållas med
nuvarande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;villkor.------ Avvecklingsersältningen kan--- bedömas vara
regle-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ringsekonomiskt moliverad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section448&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section449&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avvecklingsersältningen är enligt lantbruksslyrelsens
erfarenheter rela­&lt;br&gt;
tivt enkel all administrera. Syslemel, som har sociala inslag, år frivilligt&lt;br&gt;
och därför atlrakiivi sell från producenternas synpunkl. Syslemel innebär&lt;br&gt;
att ersättning belalas för mjölk som inte produceras. Inkomsten är sålunda&lt;br&gt;
arbetsfri och den enda motprestationen som krävs är att produktionen&lt;br&gt;
upphör. En annan nackdel är atl syslemel medför regleringskoslnader&lt;br&gt;
även om produktionsbalans skulle uppnås under de närmaste åren. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammantaget är enligt lantbruksslyrelsens bedömning systemel
ett ef­&lt;br&gt;
fektivt instrument för att på korl sikt minska överproduktionen. Lanl­&lt;br&gt;
bruksstyrelsen delar därför kommitténs uppfattning att avvecklingser-&lt;br&gt;
sältning bör bibehållas tills vidare. Enligt nuvarande regler är åldersgrup­&lt;br&gt;
pen 60-65 år berättigade lill ersättning. Några lantbruksnämnder anser att&lt;br&gt;
för alt ytterligare förbättra systemels effektivitet kan övervägas all sänka&lt;br&gt;
den bidragsberättigade åldern med 2—5 år. Med hänsyn till all en sådan&lt;br&gt;
utvidgning medför regleringskostnader under ännu längre tid framöver är&lt;br&gt;
lantbruksslyrelsen tveksam till delta förslag och anser alt erfarenhelerna&lt;br&gt;
av tvåprissystemel bör avvaktas. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skölsellagen innebär också en viss möjlighet för siyrning
av jordbruks­produktionens omfallning genom lagens principiella krav på all bruknings­värd
åkermark skall användas för jordbruksproduktion. Enligt lantbruks­slyrelsens
mening är emellertid avsikten med skötsellagen att den liksom övrig jordbrukspolilisk
lagstiftning skall tillämpas med utgångspunkt i de allmänna jordbrukspolitiska
riktlinjerna. Begreppel brukningsvärd åker innebär för övrigl inle endasl alt
hänsyn skall tas till åkerjordens lekniska och biologiska beskaffenhet utan
även till dess samhällsekonomiska bety­delse. Styrelsen har i det föregående
uttalat sig för att en ur samhällseko­nomisk synpunkt moliverad avveckling
eller extensifiering av produk­tionen på viss åker ej bör förhindras. Detla i
viss mån ändrade synsätt ryms inom tillämpningen av skötsellagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.17 Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation: KD har
redan tidi­gare deklarerat sin principiella inställning att produktionsbalansen
endast kan uppnås och upprätthållas genom en väl avvägd pris- och lönsamhets­nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KD hyser myckel starka principiella betänkligheter mot ett
tvåprissy­slem för mjölk. Del medför en krånglig administration och verkar häm­mande
på rationaliseringsulvecklingen. KD anser det felaktigt atl bygga ul
regleringssystemet ytterligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KD tillstyrker förslagen atl invesleringsförbudet upphävs
och alt de differentierade avgifterna/tilläggen på ägg och fläsk tas bort. KD reservera­de
sig mol införandet av differentieringen och påpekade alt den skulle inverka
negativt på rationaliseringsutvecklingen. Därmed skulle den på sikl leda till
högre konsumentpriser än som annars skulle uppnås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section450&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section451&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.21 Statens industriverk: När det gäller
produktionsbalansen på mjölk­&lt;br&gt;
området stödjer--- industriverket införandel av ett tvåprissyslem för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mjölk för atl
nå en balanserad mjölkproduktion och därmed en på sikt eliminering av den
samhällsekonomiska kostnaden för överskottsproduk­iionen. Ifråga om övriga
produktionsgrenar på animalieområdet bör mark­nadsekonomin ges elt avgörande
inflytande enligt verkets mening. Invesle­ringsförbudet bör därför, som
utredningen föreslår, upphöra den 30 juni 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11.23&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statskontoret: Slalskontorel stöder
LMKs förslag atl bibehålla av­vecklingsersältningen, som är ett ändamålsenligt
medel för att underlätta anpassning och rationalisering inom jordbruket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11.24&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksrevisionsverket:
Sammanfattningsvis anser RRV all del material angående medel för att åstadkomma
balans mellan produktion och kon­sumtion liksom de analyser av vilka effekter
olika medel skulle få är behäftat med slora brisler. LMK har varken förmått
presentera lämpliga åtgärder eller redovisa konsekvenser av sådana.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.26 Sveriges lantbruksuniversitet: Ulredningen [har]
diskuterat     &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ett tvåprissyslem
för mjölkproduktionen som en möjlighet alt uppnå pro­duktionsbalans på detta
område. Detla kan förväntas leda lill minskat kapacilelsutnyttjande och färre
antal kor och därigenom de effekter som åsyftas. En snabb utveckling av ny
teknik kan dock minska dessa effekter. Erfarenheterna från andra länder är
entydiga när det gäller nackdelarna av systemet, vilkel ulredningen också
påpekar. Syslemet med tvåpris gynnar dem som redan är etablerade inom mjölkproduklionen.
Dessulom leder det lill en fastlåst företagsstruktur och efler hand lill ökade
spänningar mellan möjlighelerna som finns med ny leknik och den struktur som prissyslemel
genererar. Svårighelerna all avskaffa elt sådant regleringssystem om del införs
är också ulomordenligt stora.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.30 Länsstyrelsen i Södermanlands län: Med hänsyn lill
mjölkproduk­tionens slora regionala betydelse anser dock kommiltén all
selektiva åtgär­der är befogade och förordar ell bibehållande av nuvarande avvecklingser-sältning
med nuvarande villkor. Länsstyrelsen konstaterar atl intresset ökat för en
anslutning lill syslemet och anser atl man bör la tillvara della inlresse och
undersöka möjlighelerna alt bygga ut systemel alt omfatta även gruppen
jordbrukare över 65 år och mellan 55-60 år. Ell sådani utbyggt
avvecklingssystem kan innebära atl utrymmet ökar för effektivi­seringar och ger
fördelar för dem som nyligen startat i rationellt drivna anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.33 Länsstyrelsen i Kronobergs län: Länsstyrelsen förutsälter
att den framtida jordbrukspolitiken ulformas så alt jordbrukel även i
Kronobergs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section452&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section453&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;län kan beslå och ulvecklas. Om det för della erfordras
någon typ av kontroll för etablering av mycket stora djurbesättningar och/eller
någon form av prisstyrning till de mindre enheternas fördel kan länsstyrelsen inle
avgöra, men ulgår från atl detta klarläggs innan nuvarande syslem för styrning
upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avvecklingsersällningen lill äldre mjölkproducenter
föreslås vara kvar i nuvarande omfallning. Eftersom denna ersättning nu synes
få effekt i länel tillstyrker länsstyrelsen förslagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11.37&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Kristianstads län: Invesleringsförbudet
och differen­tierade avgifter och pristillägg inom ägg- och fläskproduklionen
bör av­skaffas då de haft begränsad effekt, men det är dock tveksamt om balans
kan uppnås om näringen inte får lillgång lill slyrmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11.38&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län: Kommiltén
föreslår atl inveslerings­förbudet inom animalieproduktionen och
differentierade avgifter och pris­tillägg inom ägg- och fläskproduklionen
avskaffas. Länsstyrelsen tillstyr­ker dessa förslag då invesleringsförbudet och
de differentierade avgifterna och pristilläggen inom ägg- och fläskporduktionen
enligt länsstyrelsens mening hafl begränsad effekt men är tveksam till om
balans kan åstadkom­mas om näringen inte får tillgång till slyrmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om sådana saknas ålerslår möjlighelerna all påverka
produktionen ge­nom produktpriset. Om lönsamheten för jordbrukaren försämras
kan del omedelbara resultatet bli atl jordbrukaren för all kompensera sig mol
lägre priser ökar produktionen. Resultatet blir då alt den toiala produktionen
på kort sikt stiger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.40 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:        länsstyrelsen
till­&lt;br&gt;
styrker kommitléns förslag om att samhället och jordbruksnäringen delar&lt;br&gt;
kostnaden för överskottet inom vegetabilieområdet och atl ell ivåprissy­&lt;br&gt;
stem införs för mjölkproduktionen. Samhällel bör dessulom medverka i&lt;br&gt;
ansträngningarna atl utnyttja en del av åkermarken för andra ändamål än&lt;br&gt;
livsmedelsproduktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.42------------------------------------------------------- Länsstyrelsen
i Skaraborgs län: Länsstyrelsen    [förordar] alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den avvecklingsersätlning lill mjölkproducenlerna som
infördes 1983 bör utgå även i fortsättningen. Ersättningen bör lemporärt kunna ulökas
lill att gälla även för mjölkproducenier som är yngre än 60 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.43  Länsstyrelsen i Värmlands län: Enligt länsslyrelsens
mening är del&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;----- för tidigt alt uttala sig om l.ex. invesleringsförbudets
effekter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen om tillfälligt investeringsförbud bör därför
förlängas. Även sysle­met med differentierade avgifter och pristillägg bör
enligt länsslyrelsens mening finnas kvar. Erfarenhelerna hittills bör således
inte leda till sluisal-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section454&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section455&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sen all de skall slopas ulan snarare lill all de bör
justeras för all fylla sin tänkta uppgift. Enligt länsslyrelsens mening bör
såväl ett system med invesieringsförbud och differentierade avgifter kunna ges
en tydlig regio­nal anpassning och därmed vara ett konkret uttryck för statens inlresse
all ha en regionalt spridd jordbruksproduktion inte minst i skogslänens inre&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;delar.----- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt länsstyrelsens mening bör ett ivåprissystem för
mjölkproduk­&lt;br&gt;
tionen kunna ges en klar regionalpolitisk profil. Skogslänen som helhet&lt;br&gt;
eller skogslänens inre delar borde enligt länsstyrelsens mening kunna göras&lt;br&gt;
till en frizon när det gäller tillämpningen av ett tvåprissyslem.           &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11.47&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Gävleborgs län:
Länsstyrelsen har inle någol all erinra mot att ett tvåprissyslem på mjölk
införes under förutsättning att vissa regionala hänsyn tas    .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11.48&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Västernorrlands
län:      länsstyrelsens mening är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;------ att, om tvåprissystemel införes i mjölkproduklionen,
norrlands­&lt;br&gt;
länen bör ges möjlighet att producera nuvarande kvantiteter till den högre,&lt;br&gt;
inhemska prisnivån. Kostnadsansvaret för della bör lösas genom förhand­&lt;br&gt;
lingar mellan slaten och jordbrukels företrädare. Staten bör dock ha hu­&lt;br&gt;
vudansvaret för att nortlandslänen särbehandlas i detta avseende på grund&lt;br&gt;
av nortlandsjordbrukets stora betydelse av regionalpolitiska, miljömässiga&lt;br&gt;
och beredskapspolitiska orsaker. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I och med att överskollsproduktionen har blivit så belydande,
atl etl komplicerat tvåprissyslem för mjölkproduklionen kan komma alt införas,
är det motsägelsefullt atl just i elt sädant läge ta bort invesleringssloppel.
Även om effeklerna av ett investeringsstopp för mjölkproduktionen är mindre
klara, bör dock förbudei fortsätta all gälla lills utvecklingen för
mjölkproduktionen har vänt. Samma betraktelsesätt bör enligt länsstyrel­sens
mening gälla invesleringssloppel för kött-, fläsk-, ägg- och ijäderfä-produklion,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.49----------------------------------------------------------------- Länsstyrelsen
i Jämtlands län: Länsstyrelsen avstyrker  att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;man lar bort nuvarande investeringsförbud och de avgifter
och pristillägg&lt;br&gt;
som tillämpas inom fläsk- och äggproduklionen.         &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen avstyrker----- att tvåprissyslem införs för norta
Sveri­&lt;br&gt;
ge. På samma sätt påverkas de enskilda företagens ekonomi negativt av&lt;br&gt;
den kvotering av osllillverkningen som myckel ogynnsamt drabbat till­&lt;br&gt;
verkningsindustrin i Östersund på grund av produktionsökningarna i södra&lt;br&gt;
och mellersta Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.52 Centralorganisationen SACO/SR: Elt införande av tvåprissyslem
för mjölk, vilkel LMK ser som en möjlighet, skulle innebära att produktions­volymen
regleras på tusentals enskilda gårdar. De redan etablerade skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section456&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section457&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gynnas och det skulle hämma rationaliseringsutvecklingen.
SACO/SR är&lt;br&gt;
av principiella skäl emol en sådan reglering.   &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eu system som finns i bl.a, Kanada är individuella
produktionsrätter. De ger prisgaranii för en viss producerad kvantitet, t, ex,
av mjölk, Pro-duktionsrätterna kan, lill skillnad från det eventuella tvåprissystemel,
köpas och säljas på en öppen marknad. Produktionsstrukturen låses inle som i tvåprissystemel.
LMK verkar avvisa ett sådant syslem med atl det är främmande för hillillsvarande
synsätt i svensk jordbrukspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligi SACO/SR hade del dock varil värdefullt om LMK
kunnat analy­sera hur elt syslem med produklionsräuer skulle ha verkat i
Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.53 Familjejordbrukarnas riksförbund: 1 nuvarande sysselsällningspoli­liska
läge skulle del vara högsl olyckligl för landel i sin helhel, om vi minskade
produktionen av animalier till del beräknade behovel. Della kommer alt slå hårt
på sysselsättningen inom livsmedelssektorn. Därför bör andra ålgärder lillgripas.
Del synes oss att det mesl angelägna vore alt komma med ålgärder som slimulerar
konsumtionen och det ojämförligt bästa i den riktningen vore atl slopa momsen
på kött, fläsk, mjölk och spannmålsprodukter. Samtidigt som della ulgör en slor
inflalionsdäm­pande effekl, skulle det bliva en rejäl standardförbättring för samlliga
grupper i samhället och i synnerhet för barnfamiljerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11.55&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Glesbygdsdelegationen: Delegationen
menar att någon form av inve-sleringskonlroll för att undvika en geografisk
koncentration av storskahga animalieanläggningar inte skall uleslulas.
Delegationen beklagar all kom­mittén inte tillräckligt analyserat möjligheterna
till ålgärder i denna rikt­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11.56&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handelns samarbetsorgan i
jordbruksfrågor: Vi har i tidigare sam­manhang redan framhållit, atl den
ofrånkomliga anpassningsprocess av produktionen, som i första hand erfordras
för alt balans skall uppnås, förutsätter en ökad användning av prisel som
styrmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Likaså förutsätter vi, atl en mera flexibel användning av prisinslrumen-tel
också böljar tillämpas för alt stimulera konsumtionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då del gäller kött och fläsk delar vi LMKs värderingar,
all kortsiktiga, selektiva åtgärder, t. ex. utslaktningspremier etc, skall
användas restriktivt och i princip endasl i kombination med åtgärder, som också
har en långsik­tigt verkande effekl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förulsällningarna för atl klara en s.k. prispress är självfallel
olika för olika kalegorier av jordbrukare. Della lill trots anser vi priset som
slyrme­del vara enda möjlighelen för atl successivi åsladkomma en förbättring
av balansen mellan produktion och konsumlion. Prisstyrande åtgärder bör
utformas så, all det är de svenska konsumenlerna som gynnas och inle -som för
närvarande - ulländska köpare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section458&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section459&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande del i dagslägel rådande invesleringsförbudet
inom animalie­produktionen föreslår LMK all delta inte förlängs vid dess utgång
den 30 juni 1985, Vi delar denna uppfallning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.58 Hushållningssällskapens förbund:        förbundel
anser alt staten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;själv i hög grad bidragit till nuvarande obalans, och atl
därför staten också måste ta på sig sin del av ansvaret för att komma lill
rätta med dessa problem och tillsammans med jordbrukel utarbeta konkrela
styrmedel för genomförandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några allmänna lönsamhelssänkande ålgärder för all påverka
produk­&lt;br&gt;
lionsbalansen kan förbundel inle ur jordbrukets synpunkt acceptera med&lt;br&gt;
hänsyn lill del mycket kärva ekonomiska läge många lantbrukare redan nu&lt;br&gt;
befinner sig i. Införandet av sådana åtgärder skulle dessulom i slället&lt;br&gt;
kunna leda till all överskotlsproblemen ökar.  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det aviserade tvåprissystemel för mjölk bör ses som etl
försök all begränsa mjölkproduklionen och därför utvärderas efter några år.
Syste­met bör utformas så atl mjölkproducenlerna i norta Sverige och liknande
bygder, där alternativ till mjölkproduklionen saknas, ej drabbas av syste­mets negaliva
konsekvenser. Likaså anser förbundel, att avvecklingser­sällningen lill vissa
mjölkproducenter bör bibehållas tills vidare, eventuellt med en sänkning av nu
gällande åldersgräns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Däremot anser inte förbundel, all man nu skall avveckla
investeringsför­&lt;br&gt;
budet inom animalieproduktionen. Etl långvarigt investeringsförbud fram­&lt;br&gt;
står visseriigen inte som ändamålsenligl, men i nuvarande läge anser&lt;br&gt;
förbundel, alt det kan vara väl moliveral all föriänga förbudet ytterligare&lt;br&gt;
några år. Administrationen av förbudei är inle särskilt belungande och vid&lt;br&gt;
behov finns del möjligheter alt ge dispenser för ersättningsbyggnader, som&lt;br&gt;
är helt nödvändiga ur t.ex. djurmiljö- eller arbetsmiljösynpunkl. Skärpta&lt;br&gt;
krav bör övervägas på arealunderiagel för animalieproduktion. Detla kan&lt;br&gt;
bli lill fördel för en icke önskvärd utökning av produktionsvolymen samti­&lt;br&gt;
digt som del molverkar en negativ inverkan på miljön.           &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förbundet anser därför, atl den styrning av ägg- och fiäskprodukiionen
som sker genom differentierade avgifter och lillägg skall vara kvar. Dessa
skall dessutom anpassas så att de dels följer den fortlöpande penning­värdesförsämringen
och dels kortigeras nominellt för atl nå avsedd effekl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.61 Kooperaliva förbundel: KF vill inle motsätta sig att
ett  [två­&lt;br&gt;
prissyslem för mjölk] införs i syfte alt minska mjölkproduklionen, men får&lt;br&gt;
framhålla alt det används under en relativt begränsad lid och högst så länge&lt;br&gt;
som obalansen kvarslår. Del finns nämligen en viss risk alt ett sådant&lt;br&gt;
syslem hämmar effektiviietsutvecklingen inom mjölkproduktionen. I en&lt;br&gt;
krissituation som den nuvarande anser KF att man dock måsle acceptera&lt;br&gt;
denna nackdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section460&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section461&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KF
anser samtidigt att det är en mycket grannlaga uppgift all konstruera&lt;br&gt;
och tillämpa etl tvåprissyslem på sådant säll atl man inte slår ut många&lt;br&gt;
effektiva producenter av olika sloriek. Det är också angeläget all man inle&lt;br&gt;
åstadkommer en överorganisation med slora inslag av byråkrali och admi­&lt;br&gt;
nistration. KF tillstyrker LMKs förslag all de differentierade avgifterna&lt;br&gt;
och prislilläggen för ägg- och fläskproduklionen las bort från I januari&lt;br&gt;
1986.--- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KF
hävdar att marknadskrafterna - pris, konkurrens och lönsamhet - i ökad grad
måste ersälla olika statliga regleringar och liknande för att uppnå bällre
balans mellan inhemsk konsumtion och produktion av jord­bruksråvaror.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11.62
Landsorganisationen i Sverige: LO vill inle molsälla sig alt etl        &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;[tvåprissyslem
för mjölk] införs i syfte alt minska mjölkproduktionen, men får framhålla all
del används under en relativt begränsad lid och högst så länge som obalansen
kvarstår. Det finns nämligen en viss risk atl etl sådant system hämmar effektiviietsutvecklingen
inom mjölkproduktionen, men i en krissituation som den nuvarande anser LO alt
man måsle acceplera denna nackdel. Vi är dock klara över all det är en mycket grannlaga
uppgift atl konstruera och lillämpa elt tvåprissyslem på sådani sätl all man inle
slår ul många effektiva producenter av olika sloriek. Det är också angeläget
all man inle åsladkommer en alltför stor överorganisation med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stora
inslag av byråkrali och administration.         &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
hävdar atl marknadskrafterna - pris, konkurtens och lönsamhet - i ökad grad måsle
ersätta olika statliga regleringar och liknande för alt uppnå bällre balans
mellan inhemsk konsumtion och jordbruksråvaror.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11.64
Lantbrukarnas riksförbund: Med hänsyn till den rådande silua­&lt;br&gt;
lionen är del enligt förbundels uppfallning mycket angeläget att finna dels&lt;br&gt;
styrmedel som långsikiigi anpassar produktionen lill produklionsutrym-&lt;br&gt;
mel, dels slyrmedel som snabbi kan förbättra produktionsbalansen. Därför&lt;br&gt;
bör befinlliga styrmedel inte avvecklas. I stället bör man pröva om de kan&lt;br&gt;
förbättras och göras effekiivare. Även nya former av slyrmedel måsle&lt;br&gt;
prövas.--- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LRF
delar LMKs uppfatlning, att del är angeläget alt så långt möjligl avsätta
överskotten inom landel. Därför bör ökade insalser göras för alt slimulera
konsumtionen. Eflersom samhällel på elt högst pålagligl sätt aktivt påverkal konsumtionsulvecklingen
bör ansvarel för sådana ökade insatser i första hand åvila samhället, t. ex.
genom återslällande av subven­tionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
ramen för nuvarande jordbruksavtal har vissa medel avsalls för konsumlionsstimulerande
åtgärder. LRF är självfallet berett atl även i fortsättningen i rimlig omfallning
medverka i sådana salsningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section462&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section463&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt LMKs faktaredovisning har investeringarna minskal
under den lid som invesieringsförbud rått. Likväl anförs atl del inte finns
något behov av etl fortsalt invesieringsförbud. Denna uppfattning kan förbundel
inle dela. Del är först nu sedan förbudet variii kraft en tid som åigärden kan
börja ge avsedd effekl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LRF hävdar att förbudei mol nyinvesteringar inle skall las
bort förtån&lt;br&gt;
det kan ersättas med andra långsikiigi verkande åtgärder som reglerar&lt;br&gt;
inflödet av nya produktionsresurser. Då nu en viss erfarenhel vunnits bör&lt;br&gt;
en utvärdering ske av tillämpnings- och påföljdsreglerna.      &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligi förhandlingsuppgörelsen våren 1984 fick jordbrukel möjlighel
all införa ell ivåprissystem för mjölk lidigasl fr. o. m. 1 januari 1985,
förutsatt att näringen och jordbruksnämnden kunde anvisa lämplig teknik härför.
SMR har nu utarbetat förslag till regler för ett frivilligt system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Etl tvåprissyslem bör kompletteras med en lämpligt avvägd avveck­lingsersätlning.
LRF delar LMKs uppfallning atl den nuvarande avveck­lingsersällningen bör
bibehållas lills vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En produktionsneddragning inom griskötlsproduklionen måsle
gälla så­väl smågrisproduklionen som slaktsvinsproduktionen. 1 första hand bör stallar
i sämre kondition tas ur produktion lidigare än vad som planerats. Vidare är
del en förulsällning att invesieringsförbudei lillämpas som avsell för all
övriga anpassningsätgärder skall vara verkningsfulla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LRF anser atl del inte föreligger förutsättningar för tvåprissyslem
inom grisköltsprodukiionen. Skälen är många, framför allt kan man peka på att avsätiningskanalerna
är flera till skillnad från mjölkproduktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LRF föreslår att ett system med riktad omställnings/avvecklingsersätt­ning
införs för smågrisproducenter äldre än 60 år. Del bör prövas om även andra
åldersgrupper bör komma ifråga. Molsvarande åtgärd bör erbjudas
slaktsvinsproducenter. Även andra åtgärder bör prövas om
omställnings-ersättningen inle ger tillräcklig effekl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är nödvändigt med en följsamhet i anpassningen av
smågrisproduk­tionen och slaklsvinsproduktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Möjlighelerna lill punktinsatser av typ smågrisslakl, suggslaki
bör finnas kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Möjligheter bör finnas inom slaktsvinsproduktionen att
ändra struktur­stödet så alt eu belopp om förslagsvis 20 kr per gris belalas ul
upp lill 1 500 årssvin. Strukturstödet bör i princip höjas i takt med
kostnadsutvecklingen (inflationssäkras).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Systemet med differentierade produktionsavgifier [i
äggproduktionen]&lt;br&gt;
måsle behållas, vilkel innebär alt störte företag får bära en störte del av&lt;br&gt;
överskoltskoslnaderna vad gäller den del näringen skall bekosta. Produk­&lt;br&gt;
tionsavgift bör kunna uttas redan vid förelag med 500 höns. Vidare bör&lt;br&gt;
frivillig kläckningsbegränsning understödjas.  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fältmässig odling av grönsaker är en arbetsintensiv
produktion som i ökad Ulslräckning borde kunna ulgöra etl alternativ lill animalieproduktion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section464&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section465&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och import. För detta fordras dock att åtgärder vidias i
syfte all erbjuda tryggare förhållanden för dem som satsar på denna
produktionsgren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.67  Svenska lantarbetareförbundet: En anpassning av
produktionen på&lt;br&gt;
animaliesidan till konsumtionen är nödvändig all åstadkomma på relativt&lt;br&gt;
kort sikl. Förbundel delar därvidlag kommitténs uppfattning all ansvaret&lt;br&gt;
för sådana ålgärder i princip skall åvila näringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förbundet har lidigare anfört tveksamhet till genomförande
av det av Svenska mejeriernas riksförbund framlagda förslagel om ell ivåprissystem
på mjölk. Dels är det administrativt betungande, eflersom reglering av
produktionen måsle ske på varje enskild gård, dels har tveksamhet rått om
huruvida elt sådani syslem kan vara konkurtensneulralt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förbundel vill emellerlid nu inle motsätta sig
genomförandet av elt&lt;br&gt;
sådani syslem, under förutsättning atl formerna blir sådana att fortsatta&lt;br&gt;
effeklivitelsslrävanden och en ralionell produklion alltjämt kan främjas.&lt;br&gt;
Ändra åtgärder såsom stimulerande av konsumtionen måsle emellertid&lt;br&gt;
drivasjämsides såväl vad gäller mjölk som andra animalieprodukter.            &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förbundel hälsar vidare med lillfredsställelse kommitléns
förslag om avskaffande av de differentierade produktionsavgifier på ägg och
fläsk som klart missgynnat de störte och rationella producenterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.68--------------------------------------------- Svenska
livsmedelsarbetareförbundet:    förbundel delar i slorl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommitténs överväganden i berörda avseenden. Del är
emellertid angelä­gel att föreslagna ålgärder följs upp noggrant från samhällels
sida. Av största betydelse är därvid de långsikliga effeklerna ur
regionalpolitiska aspekler och effektivitetssynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Centralt är vidare enligt Livs atl de politiska åtgärderna
inom livsme­delspolitiken är långsiktigt inriktade och syftande till balans.
Därvid måste effeklen av alla samhälleliga ålgärder beaktas. Utan en sådan
stabil ram är det omöjligt för näringen att ta ansvar för balans inom sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.76 Sveriges industriförbund: Förbundel vill - — — underslryka,
atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;----- [tvåprissyslem för mjölk] måsle ha karaktären av ett
försök atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;komma till rätta med mjölköverskotten. Systemel bör därför
inte behållas som ell permanent regleringsinslag ulan skall avvecklas så snart syflel
med densamma uppnåtts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.80 Trädgårdsnäringens riksförbund: Avsnittet innefattar
i huvudsak kortsiktiga åtgärder för en anpassning. Den del som behandlar konsum­lionsstimulerande
ålgärder förbigås ulan förslag. Satsning på konsumtions-stimulans vid
skolmåltiderna borde inle få begränsas lill animalier. Dels snedvrids konkurtenssilualionen
yllerligare gentemot vegelabilierna, dels grundläggs ur folkhälsosynpunkl felakiiga
kostvanor redan på skolstadiet. Alla ålgärder som vidias med slalliga medel måsle
la hänsyn till dessas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section466&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section467&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;påverkan på konkurtensberoende produklion och verksamhet
och inver­kan på konsumlionsmönstret ur folkhälsosynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12    Prisstöd och jordbruksprisreglering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.1 Behov av fortsall prisreglering och regleringens
allmänna utformning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.1.2 Kommerskollegium: Med elt lågprissyslem skulle enligi
kollegiel&lt;br&gt;
problemen med prisreglering och rävarukostnadsutjämning undvikas lik­&lt;br&gt;
som de speciella kontrollproblem som sammanhänger med prisregle­&lt;br&gt;
ringsled högre upp i livsmedelskedjan. Del är dock läll all inse            alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;det lorde vara förenat med avsevärda komplikationer att
som enda land i Västeuropa övergå lill en &amp;quot;världsmarknadsprislinje&amp;quot;,
vid priser betydligt under ländernas faktiska produktionskostnader. För alt säkerslälla
bered­skapsmålen och andra inrikespolitiskt angelägna mål om regional utveck­ling,
sysselsättning, inkomstnivå för jordbrukarna m.m. skulle ell nyll stödsystem
och en ny administration behöva inrättas, varvid nya kompli­cerade
finansieringsfrågor skulle få behandlas. Del synes således för dagen ytterst
svårt atl bedöma alla de praktiska och ekonomiska konsekvenser en autonom
svensk avreglering skulle kunna fä. Bilden kompliceras ytterli­gare av rådande
syslem med flylande valutakurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.1.7 Konjunkturinstitutet; Något försök görs ej att kvaniifiera
effekterna på svensk jordbruksproduktion av en anpassning av de inhemska
priserna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lill världsmarknadens nivå.-- Om det t. ex. skulle visa
sig alt Sverige&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skulle ha en betydande jordbruksproduktion även vid
världsmarknadens prisnivå kanske riktade stödåtgärder är ett mindre kostsamt sätt
au realise­ra de jordbrukspolitiska målsättningarna än de nuvarande generella
sub­ventionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12,1,17 Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation: LMK
anser inle all förutsättningarna för en övergång till världsmarknadsprislinje
skulle vara större nu än vid de tidigare tillfällen frågan diskuterats och
avvisats av riksdagen. KD kan i och för sig acceptera denna bedömning. Det är
dock angelägel att regleringarna begränsas och att marknadskrafterna ges ökal
spelrum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12,1.23 Statskontoret: Statskontoret utgår----------- från
att det svenskajord­&lt;br&gt;
bruket måste få någon form av ekonomiskt stöd som skapar stabila förut­&lt;br&gt;
sättningar för en långsiktig planering av produktionen.          Ell slarkl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skäl för att ifrågasätta det nuvarande omfattande och
svårgenomträngliga regleringssystemet är, enligt stalskonlorels mening, att det
är svårt all få klarhet i jordbruksstödets kostnader. Statskontoret anser det
önskvärt att en mer långsiktigt ifrågasättande analys av jordbruksstödets ulformning
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;10    Riksdagen
1984/85. I saml. Nr 166. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section468&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section469&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;görs som underlag för den ulvärdering av
anpassningsåtgärderna inom jordbrukel som föreslås komma till slånd efler fem
år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12,1.24 Riksrevisionsverkel: RRV har- utfört vissa
modellstudier för&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att undersöka prisregleringens effekter på velemarknaden i
olika avseen­&lt;br&gt;
den. Ett resultat av dessa modellförsök är atl odlarnas veleintäkter under&lt;br&gt;
den senasle 16-årsperioden inte svängt nämnvärt mindre än vad de skulle&lt;br&gt;
gjort under elt system där priserna svängt i takt med världsmarknadspri­&lt;br&gt;
serna, ---- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bara misstanken att det är möjligl alt uppnå i huvudsak samma
odlarin-&lt;br&gt;
täkter som dem som uppnås under nuvarande system men med ett dras­&lt;br&gt;
tiskt förenklal regleringssystem bör emellertid, enligt RRVs mening, vara&lt;br&gt;
tillräckligt för att ägna frågan uppmärksamhet,          &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;----- det------- saknas grundmaterial för en diskussion
med reella&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beslutsallernativ om jordbrukspolitikens framlida
utformning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.1.26 Sveriges lantbruksuniversitet: Det kan starki
ifrågasättas om det stöd lill jordbruksnäringen som i försia hand bygger på en
reglering av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;produktpriserna är optimalt- .------- nuvarande prisslöd,
särskilt för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;spannmål, gynnar i första hand producenlerna i de delar av
landel som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;redan har goda förulsällningar att bedriva
jordbruksproduktion.       &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;direktstöd lill producenlerna, t.ex. i form av
arealbidrag, är sannolikl alt&lt;br&gt;
föredra. Denna stödform skulle också vara till fördel om man vill åslad­&lt;br&gt;
komma en marknadsanpassning genom atl producenterna får kontakt med&lt;br&gt;
de internationella priserna.- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SLU efterlyser en mera förutsättningslös analys av olika jordbrukspoli­&lt;br&gt;
iiska medel, dess för- och nackdelar. Särskilt gäller detta prisslöd jämfört&lt;br&gt;
med andra lyper av stöd till jordbruksnäringen.         &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi är därför----- av den bestämda uppfattningen att tiden
nu är mogen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för en förutsättningslös prövning av regleringssystemet
inom livsmedels­sektorn. Det borde vara möjligt all förenkla syslemet och
begränsa det lill särskilt utsatta områden där man klarl kan bedöma effeklerna
av en regle­ring,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.1.56 Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor: Även om
vi sympati­serar med grundprinciperna för en lågprislinje, inser vi de i
dagsläget prakliska och i synnerhet statsfinansiella svårigheterna för
övergången lill en sådan jordbrukspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.1.61  Kooperativa förbundet: KF anser--------------- all
man          i princip&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;får lillämpa ett sådant högprislinjesyslem som Sverige har
hafl sedan 1930-lalet med etl gränsskydd, införselavgifier m.m. Enligt KFs uppfatl­ning
måsle man dock ständigt söka begränsa gränsskyddet och minska de
protektionistiska inslagen i jordbruksregleringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section470&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section471&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.1.66 Svenska fabriksarbelareförbundel:-- konsumentintresset&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skulle
gynnas omedelbart och vi skulle ha en bibehållen beredskapsnivå om vi riktade
in den jordbruks- och livsmedelspolitiska ambitionsnivån sä att det svenska skyddel
riklade sig mol dumpingpriserna och de kortsiktiga prissvängningarna på
världsmarknaden. Samtidigt bör del inle vara högre än vad som behövs för all
etablera ett pris i nivå med vad det inhemska jordbruket skulle leva med vid en
normalt fungerande jordbruksmarknad inom Västeuropa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.1.76 Sveriges industriförbund: Sett i etl längre perspekliv
är förmodli­gen en total avveckling av såväl gränsskydd som prisregleringar på
jord­bruks- och livsmedelsområdet den bästa lösningen. Förbundel instämmer
emellertid i kommitténs uppfattning alt en ensidig avveckling av skyddet för
det svenska jordbruket nu ej är möjlig ulan alt detta skulle få allvarliga
konsekvenser. Vi vill emellerlid beklaga all livsmedelskommittén inle närmare
analyserat möjligheterna till och konsekvenserna av atl i elt längre perspektiv
helt avveckla regleringarna på jordbruks- och livsme­delsområdet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.Mot bakgrund av industrins krav på konkurtensneulralitel saml
färte&lt;br&gt;
regleringar och styrinstrument inom livsmedelssektorn vill vi dock framfö­&lt;br&gt;
ra att----- skyddet till jordbrukel i princip bör begränsas till ett rimligl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avvägi gränsskydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.1.79------------------------------------- Tjänsiemännens
centralorganisation: Sverige kan inte avstå från en&lt;br&gt;
jordbruksreglering så länge andra länder har en sådan och så länge världs­&lt;br&gt;
marknadspriserna besläms av överskottsproduklion som säljs långt under&lt;br&gt;
produktionskostnaderna. Ett annat skäl för jordbruksregleringen är öns­&lt;br&gt;
kan att trygga en inhemsk produklion.            &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;----- TCO förespråkar att en del av kostnaden för
jordbrukspolitiken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;finansieras av skattebetalarna via statsbudgeten i stället
för av konsumen­terna i form av högre matpriser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.1.80            Trädgårdsnäringens riksförbund: Utöver
de primära orsakerna till&lt;br&gt;
att det behövs en prisreglering lillkommer all alla närliggande länder har&lt;br&gt;
någon form av reglering. Övergång till en världsmarknadsprislinje är av&lt;br&gt;
denna anledning, och att del inte finns en riktig världsmarknad för livsme­&lt;br&gt;
del, inte realistisk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.2 Val av prisregleringsled&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.2,8 Näringsfrihetsombudsmannen: NO har------------- tidigare       fram­&lt;br&gt;
hållit all jordbruksstödet borde koncentreras till producentledet och alt&lt;br&gt;
denna fråga nu bör ingående analyseras. Orsaken härtill är främsl alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section472&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section473&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;jordbruksprisreglering av förädlingsverksamheien är onödig
och medför&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;risker för snedvridande effekler på konkurtensen.      &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;NO kan inte finna atl LMK visat några bärande skäl mol allernäliv
I.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.2.9 Statens pris- och kariellnämnd: SPK anser - främst
med hänsyn till risken för negaliva och snedvridande effekler på konkurtensen -
all jordbruksprisregleringen bör begränsas  till  primärproduktionen,  vilket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nämnden ocksä tidigare har hävdat vid ett flertal
tillfällen.    &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del tyngsta motivet för nuvarande regleringsled har tidigare
varit att det är nödvändigl alt prisstödet avser produkter av den
förädlingsgrad som de har i internationell handel. SPK är nu som tidigare
tveksam till denna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;motivering.----- SPK har inte heller funnit att kommittén redovisal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;några andra avgörande sakliga skäl som talar mot att
regleringen avgränsas lill primärprodukiionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.2.17 Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation:
Principiella skäl lalar för en flyllning av prisregleringen till jordbrukarledel.
Jordbrukarna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;är målgrupp för slödel. Emellerlid finner KD alt en sådan
flyttning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skulle kunna leda till ökade kostnader för konsumenlerna,
bl. a. på grund av den brislande konkurrensen i första förädlingsledet. KD
bedömer del som fördelaktigare för konsumenlerna att alternativ II genomförs
och tillstyrker delta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.2.21 Statens industriverk: Industriverket är          principiellt
för en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förläggning av prisregleringen på kölivaruområdet till jordbrukarledel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.2.24 Riksrevisionsverkel: RRV noterar atl utredningen
föreslår ålgärder för att ändra gränserna för prisregleringsleden beträffande
kött och fläsk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;----- RRV saknar möjlighel alt bedöma huruvida
förändringen medför all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;det nuvarande systemet förenklas eller kompliceras ytteriigare.
Under alla omsländigheter är del en lilen reform med lanke på de utomordentliga
reformmöjligheler som det finns utrymme för enligt kommitténs direktiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.2.56 Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor: Vi har
i tidigare sam­&lt;br&gt;
manhang då frågan varit akluell belonal viklen av att jordbruksstödet&lt;br&gt;
begränsas lill alt omfatta jordbrukarna. Denna vär uppfattning kvarstår i&lt;br&gt;
dagsläget oförändrad.- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi vill lillsiyrka LMKs alternativ 11 innebärande att
nuvarande prisreg­&lt;br&gt;
leringsled bibehålles men atl de av kommittén föreslagna åtgärderna sna­&lt;br&gt;
rast vidias. Anledningen lill della vårt ställningslagande är främsl att&lt;br&gt;
flyllas prisregleringsledet lill producentledet finns uppenbara risker för -&lt;br&gt;
om konkurtensen inte blir tillräckligt stor - atl konsumenterna skulle&lt;br&gt;
kunna belastas med högre priser.      &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi vill i sammanhanget lillägga, att vi anser del
angelägel alt de av LMK&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section474&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section475&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;föreslagna förändringarna inom den nu tillämpade ordningen
snarast ge­nomföres och att man noggrant följer upp åtgärdernas genomförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12,2.62 Landsorganisationen i Sverige: 1
förhandlingsdiskussionerna fanns&lt;br&gt;
inom LO slarka sympatier för all övergå från partiprisledel till jordbrukar­&lt;br&gt;
ledel och analyserna visade också att del i och för sig förelåg lekniska&lt;br&gt;
möjligheter härtill. Emellertid framkom också all man inle skulle uppnå de&lt;br&gt;
förenklingar som man hade tänkt sig och atl man även enligt alternativ I&lt;br&gt;
skulle tvingas beakta partipriserna med risk för att detta skulle drabba&lt;br&gt;
konsumenterna. Lö har därför i utredningen anslutil sig till alternativ 2,&lt;br&gt;
som alltså ulgår ifrån nuvarande partiprissyslem, och under förutsättning&lt;br&gt;
av en komplellering med-- särskilda krav----- .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.2.64 Lantbrukarnas riksförbund: Om inle alternativ I
skall få förödande konsekvenser för dels enskilda lantbrukare, dels för
förutsättningen atl bedriva animalieproduktion i slora delar av landet måsle slalen
ikläda sig ell belydligi störte ansvar vad gäller lantbrukarnas
avsättningstrygghet och prisgaranlier för de producerade kvantiteterna. Detta
kommer all leda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lill en
mer invecklad och en mer omfatlande statlig administration.     &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommillén
anför att de problem som framförts som skäl för en prövning av frågan inte
löses bättre med alternativ I - ändring av prisregleringsledet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;- än med alternativ &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;LRF delar i princip denna uppfatlning.  LRF&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vill dock underslryka alt förbundel är posilivi lill en
fortlöpande översyn som kan förbällra och öka förtroendet för prissystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.2.76----------------------------------------------------------- Sveriges
industriförbund: Som elt försia sleg förordar induslrin att&lt;br&gt;
prisregleringen för kött och fläsk flyllas till jordbrukariedet.    &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En
flyttning till jordbrukarledel även av prisregleringen för mejeripro­dukter
medför speciella problem, främst beroende på all denna sektor är praktiskt
laget hell monopoliserad och synneriigen delaljreglerad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.2.77            Sveriges livsmedelsindustriförbund: SLIM
anser, all utgående pris­&lt;br&gt;
stöd i slörsla möjliga utsträckning verkligen skall tillfalla jordbrukaren.&lt;br&gt;
Kostnader eller investeringar i förädlingsledet i syfte alt uppnå konkur­&lt;br&gt;
rensfördelar bör inle kunna övervällras på jordbrukaren genom all hans&lt;br&gt;
avräkningspris naggas i kanten. Detta kan enligt indusirins uppfattning&lt;br&gt;
bäst tillgodoses om prisregleringen ligger i jordbrukariedet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.2.79 Tjänstemännens centralorganisation: Allmänl sett
är det enligt TCOs mening angelägel all regleringsekonomin inom
livsmedelssektorn begränsas lill vad som är oundvikligt. Slrävan bör vara alt
lägga gränsen för prisregleringen så nära primärprodukiionen som möjligl. Minsla
möj­liga del av förädlingsindustrin bör ingå i regleringssystemet. Del bör till
exempel prövas i vilken ulslräckning det är möjligt atl avreglera mejeripro­duktionen.
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;) 1   
Riksdagen 1984/85. I .saml. Nr 166. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section476&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section477&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12,2.80 Trädgårdsnäringens riksförbund:       ett
överförande av pris­&lt;br&gt;
regleringen till producentledet för vissa produkter [borde] övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.3 Särredovisning av verksamhet inom resp. ulom
prisregleringen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.3.8--------------------------------------------------------------------- Näringsfrihelsombudsmannen:
Den nuvarande kostnadsgranskning­&lt;br&gt;
en av förädlingsindustrin innefattar problem av olika slag, bl.a. ifråga om&lt;br&gt;
kostnadsfördelningen mellan reglerad och icke reglerad verksamhel. För&lt;br&gt;
delta krävs en särtedovisning av olika verksamhetsgrenar. Denna bör&lt;br&gt;
genomföras enligt de riktlinjer som gäller i uppgörelser mellan NO och&lt;br&gt;
slakteriorganisationen, där särredovisning får ses som etl försia sleg mol&lt;br&gt;
en uppdelning av de inlegrerade förelagen i skilda juridiska enheler. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan här nämnas att det förhållandet att
konkurrenslagen inte medger uppdelning av existerande företag gäller fall där
de nybildade enheterna skall ha olika ägare. En uppdelning inom samma ägargrupp
får ses som elt avsevärt mindre ingrepp som bör kunna ske med stöd av
konkurrenslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.3.9  Statens pris- och kartellnämnd: SPK anser att det inle
är tillräckligt&lt;br&gt;
alt föreslå atl företagen i den del av förädlingsindustrin som omfattas av&lt;br&gt;
jordbruksprisregleringen bör ha en åtskild redovisning. Målet bör då vara&lt;br&gt;
att den jordbruksprisreglerade förädlingsverksamheien bedrivs i separala&lt;br&gt;
bolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.3.17 Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation: När
del gäller ål-skild redovisning för reglerad resp icke-reglerad sektor förordar
KD att detla sker genom uppdelning av verksamhelen i frislående juridiska enhe­ter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.3.61---------------------------------- Kooperativa
förbundet: KF          tillstyrker          all en åtskild&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;redovisning snarast genomförs för företag både inom och ulom
prisregle­ringen [och alt] förädlingsindustrin dessulom frivilligt prövar
möjligheter­na all dela upp verksamhelen i fristående juridiska enheter (l.ex.
slakteri-, styckning, charkuleritillverkning). Om en sådan uppdelning eller särtedo­visning
inle kommer lill stånd inom rimlig lid och i rimlig omfattning får särskilda
åtgärder vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.3.62------------------------------------------ Landsorganisationen
i Sverige: LO            lillslyrker           all en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;åtskild redovisning snarast genomförs för förelag både
inom och utom prisregleringen [och att] förädlingsindustrin dessutom frivilligt
prövar möj­ligheterna att dela upp verksamheten i fristående juridiska enheler (t.ex.
slakteri-, styckning, charkuleritillverkning). Om en sådan uppdelning eller särredovisning
inle kommer lill stånd inom rimlig tid och i rimlig omfatt­ning får särskilda
åtgärder vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section478&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section479&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.3,64 Lantbrukarnas riksförbund: LRF delar kommitténs
uppfattning&lt;br&gt;
att det är lämpligl att företag med både prisreglerad och icke prisreglerad&lt;br&gt;
verksamhet så långt möjligt gör en uppdelning av redovisningen på regle­&lt;br&gt;
rad respeklive icke jordbruksprisreglerad verksamhet.           Det kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nämnas atl fr.o.m. 1985 kommer samtliga slakteriföreningar
utom en atl&lt;br&gt;
lillämpa en åtskild redovisning. Inom mejeriindustrin tillämpas redan en&lt;br&gt;
långtgående särtedovisning.   &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;LRF finner
det också rimligt att den berörda förädlingsindustrin frivilligt&lt;br&gt;
prövar om det är ändamålsenligt atl dela upp verksamhelen i frislående&lt;br&gt;
juridiska enheter.-- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LRF avvisar bestäml varje åtgärd som syftar lill tvångsmässig
uppdel­&lt;br&gt;
ning av företag i skilda juridiska enheler.        &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingen svensk lag innehåller bestämmelser avsedda all ivinga
förelag atl&lt;br&gt;
byla företagsform för delar av verksamhelen för all lillgodose insynsinlres-&lt;br&gt;
sen. Sådana krav anses strida mol grundläggande svenska näringsfrihets-&lt;br&gt;
principer. ---- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Krav på tvångsmässig uppdelning av företag som bedriver
verksamhet såväl inom som uianför jordbruksprisregleringen innebär att företagsfor­men
ekonomisk förening sätts i strykklass, eftersom tvånget praktiskt taget bara
skulle drabba lantbrukskooperativa föreningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12,3,68 Svenska   livsmedelsarbetareförbundet:   Livs  
vill   särskilt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;framhålla att de integralionsvinster och stordriflsfördelar,
som kan finnas genom alt ha verksamhet såväl inom som utom
jordbruksprisregleringen, inte får motverkas. Sådana effektivitetsvinster måste
också fortsättnings­vis få göra sig gällande på marknaden lill konsumenlernas
fromma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.3.72 Svenska sockerfabriks AB: 1 bolagel bedrivs även
viss oreglerad&lt;br&gt;
verksamhel. Vi har--- den uppfattningen atl uppdelningen av redovis­&lt;br&gt;
ningen på reglerad och oreglerad verksamhel hillills fungeral utan några&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;störte problem. Vi vill--- framhålla atl den i belänkandet
diskuterade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;uppdelningen i skilda juridiska enheler&amp;quot; inle
bör ses som någol slags universalmedel som löser alla problem på det här områdel.
T.ex. frågan om hur man på ett rättvist sätt fördelar kostnaden för resurser
som an­vänds gemensamt av de olika verksamheterna lösesju inte lättare om man
inför skilda juridiska enheter!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12,3.79 Tjänstemännens centralorganisation: TCO stöder
utredningens tanke att prisreglerad verksamhet bör juridiskt skiljas från icke prisreg­lerad.
Det skulle minska risken för snedvridning av konkurrensen inom icke prisreglerade
delar av livsmedelskedjan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section480&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section481&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.4    Vitessanktioner vid konkurrensbegränsningar till
följd av prisregle­&lt;br&gt;
ringen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.4.8 Näringsfrihetsombudsmannen: NO har            ingen
erinran mol att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en vitesmöjlighet införs i jordbruksprisregleringslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.4.21 Statens industriverk: Renl principielll kan det
ifrågasättas om den prisreglerande och konkurtensvårdande funktionen inom
prisregleringen ska ligga inom samma myndighet. Det naturiiga vore snarare atl
konkur­rensaspekterna åvilade våra vanliga konkurtensvårdande myndigheler -NO, SPK
och Marknadsdomslolen. Dessa organ kunde i sä fall komplet­teras med en
särskild beredning för prisregleringsfrågor med företrädare för statens jordbruksnämnd,
enligt verkets mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.4.61&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kooperativa förbundet: KF-- tillstyrker------ alt
jordbruks­nämnden får möjligheter till vitesförelägganden i samband med uppkom­mande
konkurtensproblem inom prisregleringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.4.62&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landsorganisationen i Sverige: LO-- lillslyrker-------- att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;jordbruksnämnden får möjligheter lill vitesförelägganden i
samband med uppkommande konkurtensproblem inom prisregleringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.5    Jordbruksnämndens konkurrensberednings uppgifter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.5.8 Näringsfrihetsombudsmannen: Sjävfallet är rollen
hos beredningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;----- inte &amp;quot;överprövande&amp;quot; utan problemuppfångande.
Del måsle vara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;närmast omöjligl att i delalj förulse alla effekter av en
reglering i dess&lt;br&gt;
inledande skede. Det kan väl visa sig efter en lids tillämpning atl man bör&lt;br&gt;
göra viss justering i syfte atl undanröja eller minska vissa olägenheter av&lt;br&gt;
regleringen som kan vidias ulan alt syflel med regleringen förfelas.   &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;NO anser det angeläget alt konkurtensberedningen
bibehåller den roll&lt;br&gt;
som den fick enligt 1977 års beslut. Redan existensen av ett sådani organ&lt;br&gt;
har etl värde i sig. Denna resurs skall endasl användas när del föreligger&lt;br&gt;
behov av informella kontakler mellan jordbruksnämnden och de pris- och&lt;br&gt;
konkurtensvårdande myndighelerna. De uppgifter LMK skisseral kan i&lt;br&gt;
och för sig vara lämpliga.-- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[NOs och SPKs prövning av eventuella åtgärder mot nya
produkter]&lt;br&gt;
----- skulle lämpligen kunna ske i konkurtensberedningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.5.9 Statens pris- och kartellnämnd: SPK anser del vara
angelägel atl&lt;br&gt;
formerna preciseras på etl sådani säll atl delta organ i framtiden på ett&lt;br&gt;
aklivi sätt kommer atl ta del i beredningen av konkurrensfrågor inom&lt;br&gt;
ramen för jordbruksprisregleringen. Hittills har emellertid mycket få frågor&lt;br&gt;
behandlals i della forum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section482&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section483&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;153&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.5.61&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kooperativa förbundet: KF-- tillstyrker------ atl
jordbruks­nämnden i framtiden särskilt bör följa omfallningen av
företagsuppdelning­en och andra konkurtcnsfrågor inom prisregleringens område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.5.62&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landsorganisationen i Sverige: LO-- tillstyrker------- atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;jordbruksnämnden i framtiden särskilt bör följa
omfattningen av företags­uppdelningen och andra konkurtensfrågor inom
prisregleringens område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.5.76 Sveriges industriförbund: Förbundel ställer sig
mycket tveksamt till Konkurtensberedningens nuvarande placering, sammansättning
och befogenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi finner del stötande alt en sammanblandning sker av de prisreglerande
och konkurtensreglerande momenten. Jordbruksprisregleringen som sä­dan är i sig
inte konkurtensneutral. För att i möjligaste mån minska skadeverkningarna av
denna reglering, borde konkurtensaspeklerna sna­rare åvila de vanliga konkurtensvårdande
myndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.6 Nya produkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.6.2 Kommerskollegium: Kollegiel inser att det med
hittillsvarande pro-&lt;br&gt;
duklionsmålsätlningar kan uppstå problem i samband med alt &amp;quot;nya&amp;quot;, i&lt;br&gt;
jordbruksprisregleringen inle förutsedda, substiiulsprodukler expanderar&lt;br&gt;
på den svenska markanden. De internationella marknadsförhållandena och&lt;br&gt;
uppmärksamheten på ålgärder inom jordbrukssektorn talar dock för alt&lt;br&gt;
man bör vara ytterst återhållsam med nya skyddsåtgärder    .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.6.6 Generaltullstyrelsen: Styrelsen vill påpeka alt den
svenska tullklas-stficeringen baseras på en internationell, konvenlionsbunden
tullnomen­klatur som överförts till svensk lag i form av lagen (1977:975) med
tulltaxa. Eftersom jordbruksprisregleringslagen omfattar endasl en mindre del
av tulltaxans positioner (tulllaxenummer) ligger del i sakens nalur alt
&amp;quot;nya&amp;quot; produkter ibland rätteligen måste klassificeras enligt etl
nummer som inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;omfattas av regleringen.- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitléns slulsals atl osäkerheten &amp;quot;till slörsla
delen&amp;quot; bör försvinna om förhandsbesked kan erhållas kan inle delas av
styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.6.8---------------------------------------------- Näringsfrihetsombudsmannen:
NO vill    starkt understryka all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nuvarande inställning bör liberaliseras för att möjliggöra
produktutveck­&lt;br&gt;
ling och produktförnyelse som är elt betydelsefullt konkurrensmedel. In­&lt;br&gt;
nan eventuella åtgärder tillgrips mot nya produkter bör         NO och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SPK har pröval frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.6.9--------------------------------------- Statens
pris- och kartellnämnd:          SPK är positiv till den mer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;liberala hållning LMK intagit gentemot nya produkter. Det
är väsentligt för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section484&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section485&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;154&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;konkurtensen och för konsumenlerna atl det ges utrymme för
nya pro­dukter trots jordbruksprisregleringen. Kommittén föreslår att förhands­besked
ska kunna ges. Del är dock oklart vad della innebär. Dessa föreslås inle vara
bindande, varför SPK är tveksamt lill förhandsbeskedens reella värde. SPK anser
all del är nödvändigt atl klara och liberala spelregler ges, för alt undanröja osäkerhelen
så alt förelag vågar utveckla och satsa på nya produkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.6.17 Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation:     KD
instäm­&lt;br&gt;
mer i de förslag som framlagts av LMK. Jordbruksprisregleringen bör vara&lt;br&gt;
utformad så att den inle försvårar eller hindrar utvecklingen av nya pro­&lt;br&gt;
dukter. Detta är etl vitalt intresse för konsumenterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.6.37 Länsstyrelsen i Kristianstads län: Länsstyrelsen
tillstyrker   &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[förslagen].&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12,6.42 Länsstyrelsen i Skaraborgs län;        inskränker
sig lili all fram­&lt;br&gt;
hålla viklen att de eventuella prisstöden och jordbruksprisregleringen inte&lt;br&gt;
utformas så alt de hindrar nya produkter pä marknaden. Detla är en viklig&lt;br&gt;
del i en länets slralegi för tillväxt av produktion och sysselsättning inom&lt;br&gt;
livsmedelsindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.6.56 Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor: LMK
uttalar enty­digt, all jordbruksprisregleringen bör vara uiformad så, alt den inle
försvå­rar eller hindrar ulveckling av nya produkter och deras införande på
marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi delar denna grundinställning. Emellertid kvarslår
enligt vår uppfall­ning den känsla av osäkerhel, som ändock föreligger, baserad
på inte minst jordbruksprisregleringens yttersl komplicerade ulformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitléns mening att erforderliga modifieringar av priser
och avgifter bör kunna göras inom ramen för de normala prisöverläggningarna på
jordbrukets område kan erfarenhetsmässigt ulgöra i hög grad osäkra ele­ment för
en producent av med de etablerade jordbruksprodukterna kon­kurterande varor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot nämnda bakgrund vill vi bestäml betona viklen av atl
nya produkter lämnas tillfredsställande möjligheter såväl i pris- som
avgiftshänseende. I annal fall är risken betydande att med svenska
jordbruksprodukter kon­kurterande varor aldrig får reella möjligheter atl
introduceras, än mindre alt få en bärande marknad i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.6.61 Kooperativa förbundet: KF får understryka alt
jordbruks­&lt;br&gt;
prisregleringen inte skall försvåra eller hindra utvecklingen av nya pro­&lt;br&gt;
dukter; dock får nya produkter inte hota det övergripande livsmedelspoli­&lt;br&gt;
tiska försörjningsmålel som fastlagts av statsmakterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section486&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section487&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KF
delar LMKs syn atl man liksom hillills som elt led i prisöverlägg­ningarna
skall kunna göra modifieringar av priser och avgifter så att man kan uppnå
rimliga prisrelationer mellan olika produkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12.6,62
Landsorganisationen i Sverige:      LO får understryka att jord­&lt;br&gt;
bruksprisregleringen inle skall försvåra eller hindra utvecklingen av nya&lt;br&gt;
produkter; dock får nya produkter inte hota det övergripande livsmedels­&lt;br&gt;
politiska försörjningsmålel som fastlagts av statsmakterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO
delar LMKs syn all man liksom hittills som ell led i prisöverlägg­ningarna
skall kunna göra modifieringar av priser och avgifter så att man kan uppnå
rimliga prisrelationer mellan olika produkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12.6.64
Lantbrukarnas riksförbund:  LRF vill framhålla att förbun­&lt;br&gt;
det anser del positivt att nya produkter kan ulvecklas och introduceras på&lt;br&gt;
marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LRF vill särskilt underslryka
all i den mån del är jordbruksprisreglering­en som skapar l.ex. ett prismässigt
manöverulrymme för ersättningspro­dukter, måsle parterna i överläggningarna
kunna vidla lämpliga åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;---- En
av utgångspunkterna för de överväganden som måste ske i detta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sammanhang
bör vara atl nya produkters introduktion på marknaden inle bör få äventyra
åsyftat resultat av de partsöverenskommelser som träffals mellan jordbrukel och
slalen. Del är också enligt förbundets uppfattning nalurligl alt olika
bedömningar kan behöva göras beroende på vad för slags produkter det är fråga
om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommiltén förulsäller
vidare atl samhället tillhandahåller de medel som krävs för att neutralisera de
brister i gränsskydd, lullklassificering m. m. som kan komma alt visa sig när
en ny produki blir tillgänglig. LRF vill här understryka atl del redan idag
finns klara brister i såväl gränsskydd som lullklassificering, som är angelägna
att avhjälpa. Därför bör en kartlägg­ning av sådana brister göras och
erforderliga åtgärder vidtas snarasl möj­ligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12.6.66
Svenska fabriksarbetareförbundet: Med de priser på bioråvara som kommer fram
inom ramen för det svenska jordbrukets regleringssystem blir det som regel omöjligl
alt producera industriella slutprodukter som kan konkurtera på en fri marknad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
motiverar enligt förbundets uppfallning en klar uppdelning av svensk
jordbruksproduktion på en reglerad och en oreglerad del. Endast för produkter
som ingår i den inhemska livsmedelssektorn bör jordbruks-råvaruproduktionen
fördyras genom gränsskydd. I övrigt bör världsmark­nadspris slyra produktion
och avsättning, anlingen del gäller för export&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eller lill inhemska
teknisk/industriella producenter.  kostnadsläget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(inte
minsl på marginalen) för flerlalel jordbrukare är sådani alt även väridsmarknadspriser
skulle leda till produklion av industriråvaror från&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section488&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section489&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;156&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;jordbrukel, (Det är för övrigl förbundets övertygelse all
det i praktiken kommer aU visa sig atl många kemiskt induslriella verksamheter
baserade på jordbruksråvara kommer alt kunna bära ell råvarupris som är klart
bättre än vad som går att få ut på exportmarknaden.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.6.68 Svenska livsmedelsarbetareförbundet: Möjligheterna
alt utveckla och marknadsföra nya produkter är av central betydelse för
dynamiken inom livsmedelsindustrin. Av allra största vikl i detta avseende är atl
spelreglerna görs klara och entydiga. I dagens syslem är osäkerhelen slor om
var gränsen går, där en ny produkt kommer att beläggas med avgifter. Denna
osäkerhet innebär en mycket allvariig hämning av inlressel alt investera i
forskning, utveckling och produktion med sikle på nya pro­dukter. Denna oklarhel
måsle enligt Livs snarast undanröjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.6.72 Svenska sockerfabriks AB: Del bör fastslås all om
en jordbruksrå­vara användes lill alt framställa produkter som ligger inom
eller konkurte­rar med produkter som ligger inom det reglerade
livsmedelsområdet (och foderområdel) så skall råvaran belalas med fuhl svenskl
pris. Del bör också snarasl klariäggas hur denna viktiga fråga skall hanleras
om vid samma företag (kanske t.o.m. i samma process) framställs både produkter
för leknisk användning och produkter för användning som livsmedel (och
fodermedel).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.6.76           Sveriges industriförbund: Förbundet
hälsar självfallel med till­&lt;br&gt;
fredsställelse kommitténs ställningslagande atl man bör inla en liberal syn&lt;br&gt;
på nya produkter och ha så få restriktioner som möjligl fastlagda från&lt;br&gt;
början. - —&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi anser emellertid inle att detta kommitténs principiella
ställningslagan­&lt;br&gt;
de skapar tillräckliga garantier för en sådan konkurrensneutralitet.  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi vill särskilt underslryka angelägenheten av att de evenluella
styråt­gärder som kan behöva sättas in om del övergripande försöijningsmålet ävenlyras
skall beslulas av regering eller riksdag och således inle kunna förhandlas fram
vid exempelvis de årliga jordbruksprisöverläggningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konkurtensen snedvrids också genom den tillverkningsavgift
som drab­&lt;br&gt;
bar vissa fetlemulsioner. Vi anser att denna avgift- snarast bör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avvecklas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.6.77------------------------------------------------------------ Sveriges
livsmedelsindustriförbund: SLIM anser del           myckel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;angeläget, alt den kommande jordbruks- och
livsmedelspolitiken ulformas så att nya produkter kan tillverkas i konkurtens
med traditionella jord­bruksprodukter utan all de bestraffas med särskilda tillverkningsavgifier.
Befinlliga avgifier bör avskaffas snarasl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section490&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section491&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är väsentligt för konsumenlerna att kunna välja mellan
livsmedel av olika slag. Värnar man icke om denna möjlighel minskas incilamenlen
lill produktutveckling lill skada för konsumenien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.6.79&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänstemännens centralorganisation:
TCO vill också understryka del för konsumenterna angelägna i alt jordbruksprisregleringen
inte utfor­mas så att den onödigtvis försvårar utveckling av nya produkter och
deras införande på marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.6.80&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Trädgårdsnäringens riksförbund:
Inom elt reglerat område är det viktigt alt regleringarna ulformas så konkurtensneulralt
som möjligt. Reg­leringar och därigenom högre priser kan vara en extra
stimulans till all ta fram &amp;quot;billigare&amp;quot; alternativ. 1 den mån detta
sker tack vare regleringarna, bör produkterna kunna belastas med samma avgifier
som de reglerade produkterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.7 Kompensationssystemet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.7.7 Konjunkturinstitutet: Institutet anser del troligt
att det vid stora exportförluster finns en stor risk att kostnaderna övervällras
på konsu­menlerna, eftersom jordbrukarinkomsierna i del föreslagna syslemel med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;obundna
förhandlingar inle torde kunna pressas för lågl-- .   Del&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av kommittén föreslagna systemel all dels ange inkomstmål
för jordbru­karna räknal före exportförlusler dels rekommendera obundna förhand­lingar
kan med andra ord misslyckas med att eliminera överskottsproduk­lion av
jordbruksprodukter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.7.9 Statens pris- och kartellnämnd: Kommillén förordar
obundna för­handlingar. SPK slöder detta men vill samiidigi påpeka atl det är
ytterst angelägel all formerna för hur överläggningar och förhandlingar skall
äga rum preciseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.7.17 Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation: I silt
yttrande över LMKs förtursbetänkande förordade KD ett system med obundna över­läggningar
om prissättningen på jordbruksprodukter. KD anser atl sysle­met bör tillämpas
framöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.7.21 Statens induslriverk: Industriverket förordar atl
ordningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med i princip obundna överläggningar inom
jordbruksprisregleringen bibe­hålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.7.61 Kooperativa förbundet: KF förordar    alt en
förhandlingsord­&lt;br&gt;
ning med i princip obundna överiäggningar inom jordbruksprisregleringen&lt;br&gt;
bibehålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section492&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section493&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.7.62 Landsorganisationen i Sverige: LO förordar  att en
förhand­&lt;br&gt;
lingsordning med i princip obundna överläggningar inom jordbruksprisreg­&lt;br&gt;
leringen bibehålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.7,64 Lantbrukarnas riksförbund: LRF vill-- framhålla
alt del alltid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;finns skäl att, liksom hittills, löpande se över systemels
lekniska utform­&lt;br&gt;
ning, så att det fungerar på avsett sätt.        &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Etl kompensationssystem som ger jordbruket och
förädlingsindustrin en&lt;br&gt;
rätt avvägd kompensation för inträffade kostnadsökningar är en förutsätt­&lt;br&gt;
ning för att man skall kunna bedöma och värdera innehållel i ell avialsför­&lt;br&gt;
slag. Eu kortekl kompensationssystem är också en förutsättning för att&lt;br&gt;
avtal skall kunna sluias för en längre period.  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LRF vill slarkl underslryka nödvändighelen av att i alll
väsentligt behål­la den kompensationsmodell som tillämpats sedan böljan av 1970-lalet
t.o.m. 1983. Erfarenheterna av de s.k. obundna överläggningarna som förts
enligt 1984 års nya rikllinjer visar att en överenskommelse även då måste bygga
på en kortekt konstruerad kompensationsmodell. Jordbruket har rält atl kunna
påräkna den grundtrygghet det innebär för en näring med krav på långsiktig
planering alt kostnadsökningar på produktionsmedel skall kompenseras på ell
företagsekonomiskt kortekt säll för den produk­tionsvolym som motsvarar de
uppsatta målen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.7.67&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska lantarbetareförbundet:
Förbundet har tidigare uttalat sig för ett system med obundna förhandlingar.
Del synes heller inle nu förelig­ga skäl alt överge detla system, i vart fall
inte förtån ytterligare erfarenhe­ter vunnits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.7.68&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska
livsmedelsarbetareförbundet:           förbundel delar kom­mitténs bedömning
all syslemet med obundna förhandlingar bör fortsätta tillsvidare. Utfallet måsle
emellertid utvärderas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.7.76 Sveriges industriförbund: I silt remissyttrande
över betänkandet (Ds Jo 1983:10) rörande vissa jordbrukspoliiiska förtursfrågor
förordade förbundel etl kompensationssystem med begränsade inslag av
automatiskt verkande regler och med sektorsvisa förhandlingar. Vi hänvisar lill
della vårl tidigare yttrande och vill här endasl tillägga atl vid etl syslem
med seklorsvisa förhandlingar bör självfallet transferering av regleringsmedel
från en seklor lill en annan inle få förekomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.7.80 Trädgårdsnäringens riksförbund:      del är
viktigt atl syslemet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fasislälles gälla för så lång tidsperiod atl tillräcklig
stabilitet uppnås även för långsiktiga invesleringar och satsningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section494&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section495&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;159&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.8 Prisregleringen för vissa produkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.8.61 Kooperaliva förbundet: KF- [föreslår] att en
särskild över­&lt;br&gt;
syn görs av hela mjölk- och feitvaruregleringen, varvid även prisutveckling&lt;br&gt;
och prisrelationer mellan olika mejeriprodukter sluderas inklusive pris-&lt;br&gt;
kvoten smör/margarin och att en förenkling av mjölkregleringen eftersträ­&lt;br&gt;
vas ---- .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.8.66 Svenska fabriksarbelareförbundet: Förbundet anser att
hela&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mjölk- och feitvaruregleringen görs till föremål för en
särskild översyn och att man i samband därmed också studerar prisutveckling och
prisrelatio­nerna mellan de olika produkterna vid mjölkproduktionen av smör,
ost, mjölk och fil saml priskvolerna mellan smör och margarin och hur detla
påverkat hela prisbilden, I direkliven för en sådan översyn borde också ingå
all förenkla mjölkregleringen och undvika den belydande rundgången i della
system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.8.76 Sveriges industriförbund:  Vi vill- föreslå all en
översyn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;snarast göres av gällande system [för mejeriprodukter] med
syfte all åslad­&lt;br&gt;
komma en radikal förenkling, så att nuvarande rundgång av utjämningsav­&lt;br&gt;
gifter och utjämningsbidrag undvikes. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi finner det likaså angeläget atl vissa förändringar
genomförs inom&lt;br&gt;
regleringen för oljeväxter och fetlvaror. Vi är medvetna om att de ändring­&lt;br&gt;
ar som här föreslås delvis slår i motsättning till indusirins principiella&lt;br&gt;
förord för total avreglering.- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En försia åtgärd borde vara att foderproteinet åsätts ell
högre värde, eventuellt med hjälp av en avgifl på foderprolein. Ett högre värde
på proteinet ger två fördelar, dels verkar del hämmande på animalieproduk­tionen
och kan bidra till alt minska överskotten i animaliesektorn, dels ges den
inhemska proteinfoderodlingen ett ökat slöd vilkel på sikt leder till minskad
import saml minskade överskott av spannmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Importen av proteinfodermedel bör betraktas som
utbytesimport i likhet med importen av vegetabiliska oljor. För
införselavgifter på vegetabiliska oljor gäller atl dessa skall finansiera den
inhemska produktionen av sådana oljor. Ell med detta konsistent förfarande är atl
importavgifter på protein­fodermedel skall finansiera den inhemska produktionen
av proieinfoder­medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi vill i detta sammanhang också framhålla att enligi vår
uppfattning talg och isler erhållil en någol säregen position inom prisregleringen.
De är klassade som biprodukter och skall således ej erhålla något gränsskydd.
Trots detla ulgår fettvaruavgifter på importen och stundtals ganska bety­dande
exportbidrag. Dessa produkters ställning i prisregleringen bör inle vara
annorlunda än vad som gäller för de felter och oljor som de konkurte­rar med.
Vi vill därför föreslå att fettvaruavgifi även utgår på inhemsk konsumtion av
talg och isler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section496&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section497&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13    Vissa rationaliseringsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.13 Lanlbruksstyrelsen: Styrelsen har i sina direktiv
till lant­&lt;br&gt;
bruksnämnderna angående rådgivningens inriktning prioriterat rådgivning&lt;br&gt;
rörande bl. a. produktionsbalansfrägorna. Styrelsen har således sedan flera&lt;br&gt;
år tillbaka i huvudsak genomfört vad livsmedelskommiiién framhållit rö­&lt;br&gt;
rande rådgivningens och rationaliseringsverksamhetens inriktning. Härut­&lt;br&gt;
över avser styrelsen bl.a. i samband med införande av ell tvåprissyslem&lt;br&gt;
för mjölkproduklionen ytterligare inlensifiera verksamheten med all ge­&lt;br&gt;
nom rådgivning slödja åtgärder för bättre produktionsbalans.           &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén har bl.a. behandlat frågan om maskinkapacitelen
inom jord­bruket. Enligt lantbruksslyrelsens bedömning föranleder inte
resultaten från den av kommittén redovisade utvärderingen behov av några
ytterliga­re ålgärder från samhällels sida. 1 sin rådgivning tillmäter
lantbruksnämn­derna frågor som rör den för varje förelag ekonomiskt lämpliga
maskin­kapaciteten stor betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Belräffande samverkan delar lantbruksslyrelsen kommitténs
uppfatt­ning all förbättring av nuvarande villkor för lånegarantier eller nya
stöd­former för att främja samverkan inte är motiverad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.23 Statskontoret: LMK menar nu alt resursinflödet till
jordbruket bör begränsas och att de statliga ralionaliseringsålgärderna bör
anpassas efter dessa förulsällningar. Statskontoret delar denna uppfattning men
vill påpe­ka atl möjlighelerna att påverka jordbrukarnas investeringsbeslut
genom rådgivning eller genom all inle lämna kreditgarantier är begränsade. Där­emot
påverkas invesieringsförulsätlningarna mycket slarkt genom tillämp­ningen av
jordförvärvslagen. I den situalion som råder för jordbruket är det enligt
statskontorets mening uppenbart all regionalpoliliska bedöm­ningar vid
tillämpningen av jordförvärvslagen måste tillmätas avsevärt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;störte vikl än lidigare.-- För övrigl anser statskontoret atl
behovet av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;atl ha kvar jordförvärvslagen kan ifrågasättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.27 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning av
det slag SJFR fåtl regeringens uppdrag att utreda torde få stor betydelse i etl
långsiktigt arbele att finna nya effektiviseringsvägar i jordbruket. Livsmedelskommit­iéns
arbete inklusive dess reservationer och särskilda yttranden visar alt de Iradilionella
effekliviseringsvägarna nu är mera svårframkomliga än tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.30 Länsstyrelsen i Södermanlands län: Länsstyrelsen har
den uppfatt­ningen utifrån erfarenhelerna från länets jordbruk atl näringen nu
är inne i en utvecklingsfas som släller ökade krav på de slatliga insatserna
för rationaliseringsverksamheten och rådgivningen och som i sig rymmer nya
möjligheter och utvecklingsvägar. Länsstyrelsen vill också peka på konse-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section498&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section499&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kvenserna i ett mer långsiktigt perspektiv som växer fram
genom exempel­vis miljö- och nalurvårdsintressenas ökande influens på
primärproduk­tionen, starkare krav på störte regionalpolitiskl inflyiande i
jordbrukspoli­tiken, ökning av s. k. deltidsjordbruk etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De antydda
utvecklingstendenserna och livsmedelskommitténs nu slut­förda arbete får enligt
länsslyrelsens uppfattning konsekvenser för såväl den framlida markpoliliken
som rationaliseringsverksamheten och rådgiv­ningen lill jordbruket. Det finns
därför etl behov av en allmän översyn av raiionaliseringsverksamhelens olika
delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.31 Länsstyrelsen i Östergötlands län: En följd av den
nedskärning av jordbruksproduktionen som kan bli aktuell är atl behovet av
rådgivning från främst lantbruksnämnd och skogsvårdssiyrelse generelll ökar.
Denna rådgivning kan l.ex. avse satsning på alternativ jordbruksproduktion och
kompletterande sysselsättning utanför jordbrukel. Giesbygdsdelegationen
framhåller också i sin rapport (Ds I 1984:20) atl detla i sin tur kan kräva en
omfördelning av resurser inom lantbruksnämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.33 Länsstyrelsen i Kronobergs län: Lantbruksnämnderna
bör i sin råd­givning prioritera sådana ålgärder som främjar ett minskal
beroende av importerade produktionsmedel som elt led i det övergripande målet
all minska överskotlsproblemen. Sysselsättning i verksamheter som kan
kombineras med atl driva ett beslående jordbruk bör också ges hög priori-let i
rådgivningen. Länssiyrelsen ser posilivi på olika former av deltids-jordbruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.35 Länsstyrelsen i Gotiands län: Länsstyrelsen anser
att  [jord­&lt;br&gt;
brukspolitiken bör ge] möjlighet för familjejordbruken alt investera. Lant­&lt;br&gt;
bruksnämnden [bör] ges möjlighel all driva en investeringspolitik - bevilja&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;garanlilån - anpassad lill gotländska förhållanden.     &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lantbruksnämnden bör tillförsäkras rådgivningsresurser som
inriklas på all utveckla familjejordbruket, t. ex. vad gäller odling av andra
grödor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13,43 Länsstyrelsen i Värmlands län: Länsstyrelsen vill          underslryka&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;belydelsen av all också rationaliseringspolitiken i sin lillämpning
anpassas till de regionalt olika förutsättningar som finns. Det särskilda raiionalise­ringsstöd
som utgår lill jordbruket i norra Sverige är ur denna synvinkel av myckel slor
betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommiltén berör i delta sammanhang också förekomsten av
maskin­samverkan och sambruk. Kommiltén har enligt länsstyrelsens mening en
positiv inställning till samverkan inom jordbrukel och betonar de fördelar som
en sådan kan medföra. Eftersom efterfrågan på det slalliga slödet till
samverkan som finns är lilen föreslår dock kommiltén atl stödmöjlighe­terna
upphör. Samtidigt konstaterar kommittén att jordbrukarnas kunska-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section500&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section501&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;162&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;per om hur t. ex. maskinsamverkan organiseras och den totalla
effekten av samverkan synes vara låg. Rådgivning i samverkansfrågor bör därför
ges hög prioritet. Enligt länsstyrelsens mening bör en ökad rådgivningsinsats
kunna återspegla sig i en ökad efterfrågan på slöd. Samverkan bör därför
åtminstone i skogslänen kunna ges en extra stimulans genom ett bibehål­lande av
och kanske t.o.m. förbättring av del ekonomiska slödel till samverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.48  Länsstyrelsen i Västernorrlands län: LMK föreslår i
likhel med nort-&lt;br&gt;
landskommiitén, att reglerna för det regionala rationaliseringsslödel kom­&lt;br&gt;
pletteras med möjligheter till slartbidrag och garanterad ränta vid störte&lt;br&gt;
investeringar i utvecklingsbara företag. De nya reglerna är avsedda all&lt;br&gt;
underlätta mer omfattande invesleringar i jordbruksanläggningar med sär­&lt;br&gt;
skild hänsyn till likvidiletsfrågor under de försia åren efter investeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen finner att dessa nya stödformer bör
genomföras. De bör&lt;br&gt;
ingå bland de åtgärder som måsle lill för all vända den kraftigt nedåtgående&lt;br&gt;
utvecklingen vad gäller investeringar i bl. a. djurslallar.         &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.49  Länsstyrelsen i Jämtlands län: För alt hålla
jordbrukets maskinkost­&lt;br&gt;
nader nere föreslår kommillén en högre grad av maskinsamverkan och&lt;br&gt;
uppdrar åt lantbruksnämnden alt prioritera sin rådgivning i den riktningen.&lt;br&gt;
Trols de praktiska svårigheterna på grund av bl.a. klimatiska skäl anser&lt;br&gt;
länsstyrelsen att en hel del kan göras inom detta område och avser all öka&lt;br&gt;
insatserna för att åstadkomma en mera utbredd samverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.53 Familjejordbrukarnas riksförbund: Om vi i Sverige
skall kunna ha kvar en levande landsbygd och ett uthålligt jordbruk i framtiden
måste den av statsmakterna påbjudna, och av lantbruksnämnderna bedrivna, struk­tur-
och storleksralionaliseringen stoppas, innan det är för sent. Det har skapats
så stora och kapitalkrävande enheler, alt vid generationsväxling är omöjligl
för elt ungt par atl överlaga och driva elt sådant jordbruk, delta oberoende av
hur välutbildade och dugliga de än är. Resultatet av den drivna
strukturpolitiken ser vi nu med dessa skuldtyngda unga lantbruka­re, vars
företag hålls i gång genom konstgjord andning i form av räntestöd. Della leder inle
lill någon sanering av deras ekonomi ulan i slället bara ökar skuldbördan och
uppskjuter den slutliga konkursen, med åtföljande personliga tragedier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En måttlig struklurtalionalisering har varit befogad, men
mindre enheter och deliidsjordbruk måste finnas kvar för alt landsbygden skall
fungera på elt tillfredsställande sätt för de som bor och verkar där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.55 Glesbygdsdelegationen: Delegationen kan inle helt
instämma i kom­mitténs slulsals att raiionaliseringspoHliken i slort sett fungeral
väl under den lid den tillämpats. Delegationen anser att tillräckliga hänsyn inle
tagits till glesbygdens speciella förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section502&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section503&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Delegationen vill betona vikten av att satsa på
kombinerade förelag i glesbygden. Strukturpolitiken syfiar främst lill alt siärka
utvecklingsbara lantbruksföretag i iradilionell mening. Delegationen
ifrågasätter grunderna för denna klassificering. Delegationen menar atl elt
&amp;quot;begränsat utveck­lingsbart&amp;quot; förelag mycket väl kan bli ett
livskraftigt företag om jord- och skogsbruket kan ulvecklas i kombinaiion med
annan verksamhel. Del är därför nödvändigl alt även sådana företag ges ulrymme
och slöd i struktur­politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommiltén antyder all resurserna lill ålgärder för att
förbättra fastig­hetssirukturen bör krympas. Delegationen vill framhålla att
komplicerade ägar- och ägoförhållanden i glesbygden är etl myckel stort hinder
för den utvecklingsinriktade glesbygdspoliliken. En viklig uppgifl är all
minska del passiva och fjärrstyrda ägandet av marken. Mol denna bakgrund kan
inte delegationen ställa sig bakom tankar om alt skära ned resurserna för
insatser i glesbygden. Tvärtom krävs en intensifiering av rådgivning, mark­köp m.
m. i dessa bygder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.64 Lantbrukarnas riksförbund: Uiifrån regionala
aspekter är det viktigt atl inte en sjunkande lönsamhet i jordbrukel tas till intäkl
för en ralionali-seringspolitik som är negaliv för i första hand glesbygdsförelagen.
LRF vill här erinra om alt direkliven understryker betydelsen av en geografiskt
väl fördelad produklion. Del är därför nödvändigl all störte hänsyn än hittills
tas till behov av och krav på kompletterande verksamheter utanför den rena
jordbruksdriften. Mot denna bakgrund är det angelägel alt lantbruks-förelagen
får statens aktiva medverkan när del gäller tillskott av t.ex. skogsmark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är vidare angelägel atl ralionaliseringspoliliken
inriktas på att beva­&lt;br&gt;
ra och utveckla familjeföretag i alla delar av landel. Detta förutsälter en&lt;br&gt;
aktiv medverkan från samhället i form av utbildning, rådgivning, forsk­&lt;br&gt;
ning, ekonomiskt slöd m.m. för att ge lantbrukarfamiljerna möjlighet lill&lt;br&gt;
en varierad sysselsättning inom ramen för det kombinerade företagel.&lt;br&gt;
Enligt LRFs uppfattning är sådana åtgärder nödvändiga för att inte jord­&lt;br&gt;
brukel i de svagare bygderna hell skall slås ut.           &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LMK har i enlighel med direktiven behandlat maskininvesleringar
och maskinsamverkan inom jordbruket. LRF delar kommitténs uppfattning all del
inte är möjligl alt på grundval av befintligl material uttala sig om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;huruvida jordbruket är över- eller undermekaniserat. LRF
finner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;därför, liksom kommittén, atl det inle finns skäl alt
anslå resurser för ytterligare undersökningar för att försöka klarlägga denna
fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LRF kan också dela LMKs bedömning all rådgivning i
samverkansfrå­gor bör ges hög prioritet, bl.a. i lantbruksnämndens verksamhel.
Det är härvid väsentligt atl inte enbart klargöra fördelar ulan också
eventuella svårigheter samt hur olika former av maskinsamverkan och övrig
samver­kan kan och bör organiseras. Denna rådgivning bör integreras i den lö-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section504&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section505&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1984/85:166&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;pande
verksamhelen på elt sådani sätl all resurserna för den övriga rådgiv­ningen inle
reduceras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.80
Trädgårdsnäringens riksförbund: Enligt direkliven har det inte fun­nits
anledning att aklualisera principerna för jordbrukels rationalisering. Del kan
dock ifiågasättas om inle ulredningen bort överväga slatliga lantbruksorganisalionens
framtida omfattning. Den redan långt gångna strukturrationaliseringen borde
innebära all organisationens omfattning kunde minskas. Därigenom skulle störte
resurser kunna användas till rådgivning och effektiviseringsålgärder inom
förelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:81.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Trycken, Stockholm 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section506&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G803166</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_198485__166.pdf</filnamn>
<filstorlek>10740552</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om livsmedelspolitiken</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/9F5DCFD8-D5DA-4133-B626-AE99A47701C8</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>