2449528G8031581984/85158propproppropProposition 1984/85:158PropositionProposition15801985-03-14 00:00:002024-12-27 15:12:262008-06-13 08:42:53om vissa telefrågorimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G803158/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G803158https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G803158
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85:158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om vissa telefrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslutad den 14 mars 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen förelägger riksdagen vad som tagits upp i
bifogade uidrag av regeringsprotokoll för de ålgärder och det ändamål som
framgår av föredragandens hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:292.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På regeringens vägnar OLOF PALME</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:218.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CURT BOSTRÖM</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I proposilionen redovisas regeringens syn på televerkets
roll och uppgifler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del föreslås alt lypgodkända (T-märkta) privatägda
telefoner skall få anslutas lill televerkets nät. En basapparat av hög kvalilel
och med underhåll utan extra kostnad skall normalt ingå i abonnemanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det föreslås också att statens aktier i Ericsson
Information Systems AB, som förvaltas av Teleinvest AB, överlåts lill Telefonakliebolaget
LM Ericsson för en köpeskilling av 50 miQ. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligt beslul om verksamhetsformen för televerkets
industridivision, Teli, bör fattas först efler förnyade överiäggningar mellan
televerket och de fackliga organisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1984185. I .saml. Nr 158</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:158</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uidrag
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:182.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanlräde 1985-03-14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
slatsminislern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, LeQon, Hjelm-WaUén, Boström, Bodslröm, Göransson, Gradin, R.
Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg och Wickbom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Boström</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Proposition
om vissa telefrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Teknikutvecklingen ändrar förutsättningarna för telepolitiken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Informationsteknologins,
dvs. dala- och teleteknikens, dynamiska utveckling sätter sin prägel på
samhällsutvecklingen. Den tekniska utvecklingen inom data- och teleområdena är
mycket snabb och medför att fömtsättningarna för telepolitiken i Sverige -
liksom på många andra håll i väriden - också snabbi ändras. Dala- och
teletekniken smäller samman liksom marknaden för data- och teleprodukler och Qänster.
Telepolitiken måste successivt anpassas till dessa nya förhållanden för att
möjliggöra en fortsatt gynnsam utveckling när del gäller t.ex. tillgången lill
väl fungerande nät i hela landel, kvalificerade moderna leleQänster och låga
teletaxor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
för televerkels verksamhel har mol denna bakgmnd ändrats under senare år bl. a.
genom alt verket fåll ökad ekonomisk handlingsfrihel och bäitre möjligheter att
handla marknadsmässigl. Riksdagen har fattat beslut om sådana ändringar både år
1980 (prop. 1980/81:66, TU 9, rskr 132) och år 1984 (prop. 1983/84:100 bil. 8,
TU 16, rskr 249). För en mer omfallande diskussion om fömtsättningarna för
telepolitiken och en redovisning av genomförda åtgärder får jag hänvisa till
dessa propositioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Televerkel
har nu aktualiserat ytteriigare förändringar i en skrivelse till regeringen den
17 januari 1985. I denna begärs bl.a. godkännande av nya avtal som träffats
mellan televerket och Telefonakliebolaget LM Ericsson (Ericsson). Nya regler
för anslutning av telefonapparater till det allmänna telenätet föreslås liksom
inrättandet av en frekvensnämnd för att behandla överklaganden av televerkets beslul
om innehav och användning av radiosändare. Utvecklingen av telenätet under 1980-talel
behandlas också. En särskild förhandlingsman' har på regeringens uppdrag bl.a.
behandlat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Finansborgarrådet i Stockholms kommun, John-Olof Persson.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:158</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>frågan
om samarbetet mellan televerket och Ericsson. Förhandlingsmannen har redovisat
sina bedömningar i en skrivelse till regeringen den 18 februari 1985.
Massmediekommitténs betänkande (SOU 1984:65) "Via satellit och kabel"
samt remissutlåtanden över detta föranleder överväganden angående kabel-TV-nätens
roll i det framtida telenätet och televerkets roll i denna utbyggnad. Jag
anhåller om alt nu få la upp dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Internationell telepolitik i förändring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Telekommunikationernas
internationella karaktär gör atl del inle är praktiskt möjligt för ett land att
bedriva en telepolitik som inte tar hänsyn också lill förhållandena i andra
länder. Jag vill därför i korthet beskriva några viktiga telepolitiska
förändringar och tendenser i andra länder. Jag baserar i allt väsentligl min
redovisning på uppgifler i televerkets skrivelse den 17 januari 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
praktiskt laget alla länder, inklusive USA, har telekommunikationer sedan länge
varit föremål för statlig reglering som bland annat avsett att säkerställa att
alla, oavsett geografiskt läge, får tillgång till kommunikationsmöjligheter på
enhetliga villkor. Detta har i praktiken inneburit en uQämning av taxorna
mellan storstäder och glesbygd, liksom mellan storanvändare och småföretag
resp. hushåll. Telenätet, i vissa fall inkl. apparater, har betraktats som en
odelbar helhet, som av lekniska, sociala och regionalpolitiska skäl måste
regleras i någon form,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
USA, där de institutionella torhållandena är hell annorlunda än i de europeiska
länderna, började man redan i slutet av 1960-talei ifrågasätta denna reglering.
Regleringen har bl, a, omfattat bestämmelser för anslutning av apparater lill
telenätet och bestämmelser om vilka förelag som fär bedriva olika slags telekommunikalionsverksamhel.
Telefonapparater, liksom andra terminaler, har under 1970-talet fiisläppts
från regleringen så all kunderna kan välja mellan alt hyra eller köpa från
flera leverantörer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
början av 1980-talet har en genomgripande förändring genomförts. Den hittills
dominerande Bell-koncernen (American Telephone & Telegraph, ATc&T) fick
år 1984 avhända sig den lokala och regionala teletrafiken. Denna har övertagits
av sju regionala bolag, AT&T får nu, i konkurrens med andra, bedriva längdistansirafik
samt tillverka utrustning. För den lönsamma långdisianstrafiken och den inlernalionella
irafiken skall fri konkurrens råda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>AT&T
var genom lagstiftningen förhindrat au bedriva annan verksamhet än telefoni.
Koncernen producerade själv, genom tillverkande dotterbolag, merparten av den
utrustning man behövde, Detla dollerbolag, som är världens utan jämförelse
största tillverkare på områdel, var förhindrat att sälja till utomstående
kunder. Genom de nu vidtagna ålgärderna har AT&T:s tillverkande dotterbolag
förlorat ensamrätten till den amerikanska </span></i><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ti Riksdagen 1984/85. 1 samt. Nr 158</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:158</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>telemarknaden
som nu öppnats för andra leverantörer. Samtidigt har hindren för AT&T:s
försäljning till utomstående hävts. Det är troligt all detla kommer alt få
konsekvenser för den internationella handeln på områdel. Således har AT&T
inlett samarbete med Philips avseende tillverkning och internationell
försäljning av stora växlar. AT&T har vidare köpl in sig i Olivetti för att
stärka sin position på terminalområdet. Samtidigt har flera europeiska förelag
ökat sin verksamhet i USA. De stora dataföretagen gör vidare massiva anslrängningar
för atl utveckla och tillverka telemateriel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är, som televerket har framhållil, svårt och missvisande atl dra direkta paralleUer
mellan USA och europeiska länder, l.ex. England eller Sverige. USA är en
kontinent, som inte direkl kan jämföras med enskilda länder i Europa. Också de
uppdelade lokala telebolagen i USA är vart och etl av samma format som hela televerksamhelen
i de största europeiska länderna eller 2-3 gånger slörre än svenska televerket
och Sverige har inle slörre folkmängd än en storstad i USA, men spridd över
myckel slörre yta. Del är mol bakgrund av händelseutvecklingen i USA
ofrånkomligt att molsvarande debatt också kommer upp i andra länder. Samlidigt måsle
ett realistiskt vägval beakta landels - och därmed leleverksamhetens — slorlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Storbritannien har på senare år införts ell visst mått av konkurrens när det
gäller att bedriva lelekommunikationsverksamhel. Den brittiska regeringen fann
det därvid nödvändigt atl hålla samman all verksamhel inom British Telecom
(motsvarigheten lUl svenska televerket och med ca 200000 anslällda) i ett
förelag, med hänsyn lill internationell konkurrens från lika stora eller större
företag. Samtidigt begränsade man, åtminslone tills vidare, konkurrensen på nätområdei
genom all ge koncession lill ytterligare endasl etl, brillisklägt, förelag.
Under år 1984 genomfördes också en uppmärksammad försäljning av merparlen av slatens
aktier i British Telecom, vars verksamhet därmed privaliserades såväl vad
gäller nät som terminaler. British Telecoms monopol på telefonapparater avskaffades
i början av 1980-lalel och på lerminalområdet i övrigt har en långtgående
liberalisering genomförls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Frankrike har regeringen under ell anlal år slräval efler all leda den lekniska
förändringen i andra banor. Man har bedrivii en industripolitik, som bl. a.
innebär all man med skattemedel skulle finansiera avancerade tillämpningar på lele-
och dataområdet under samlingsrubriken "Telema-tik". 1 detta ingick
målmedvetna salsningar på utnytQande av bl.a. satelliter, fiberoptik,
elektroniska telefonkataloger m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Franska
televerket har inte och har aldrig haft elt sådanl monopol på anslutning av
telefonapparater som i Sverige. Däremot innebär de rält restriktiva statliga
upphandlingsreglerna all marknadstillträdet är begränsat för utiändska
leverantörer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
del tredje stora europeiska landet, Västtyskland, har ändringarna hillills
inte varil pålagliga. Telefonapparaterna säljs av hävd i viss konkur-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:158</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rens,
medan nätet omges av ett starkt monopolskydd av bl. a. regionalpolitiska skäl.
Under senare år har detla monopolskydd snarast stärkls, bl.a. genom alt alla
typer av modem för datakommunikation förts in under monopolet samt genom ändrad
prispolitik för hyrda ledningar. Till motiveringarna hör all den snabba lekniska
omvandlingen av telenätet kräver ett mer samlal grepp samt alt många småförelag
genom den tyska teleförvaltningen (Bundesposl) har tillgång till en
distributionskanal de i många fall annars — ulan monopolskydd - skulle ha
saknat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även om utvecklingen inom
Europa således inte är entydig vad gäller nätkonkurrens är tendensen att
telefonapparater och andra utrustningar säQs i konkurrens. Detta gäller också
för exempelvis Nederiänderna saml för de övriga nordiska länderna där förslag
om all avskaffa lidigare monopol på telefonapparater och andra lillsalsutmslningar
nu föreligger i såväl Danmark, Finland som Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller konkurrens på terminalområdet finns lång erfarenhei från flera länder,
med varierande grad av öppenhet på marknaden. I Europa har det hittills i prakliken
varit fråga om konkurrens mellan ett fåtal (nationella) leverantörer, medan
USA har en hell öppen marknad för bl. a. telefonapparater. Mycket tyder på att
efterfrågan nu alllmer inriktas på kvalificerade och hållbara apparaler.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller
nätkonkurrens är de internationella erfarenhetema mer begränsade och
kortvariga. Som en följd av förändringarna i USA har taxoma för de långväga
samtalen sänkts. Samtidigt har införandet av konkurrens mellan olika leleföretag
enligt en rapport presenterad av "Con-sumers Federation of America",
en sammanslulning av över 200 konsumentorganisationer, inneburit höjningar av
hushållens teletaxor på mellan 20 och 25%. Enligt en opinionsundersökning
publicerad i lidningen Business Week i december 1984 var 64 % av de
tillfrågade negativa till den nya telepolitiken (uppsplittringen av AT&T),
25 % var positiva medan 11 % var likgiltiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Televerket skall ha en bred verksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en allmän bakgmnd till mina förslag i del föQande villjag här ge min syn på
televerkets roll och uppgifler. Jag ser del också som angeläget, med tanke på
den diskussion som förs i riksdagen och i andra sammanhang om affärsverken och
deras verksamhel, alt tydliggöra det synsäll som jag menar bör anläggas i fråga
om televerkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
statens instmment för all åstadkomma bra telekommunikationer har televerket elt
övergripande ansvar för telekommunikationerna i landel. Verket skall tillgodose
vårt behov av säkra telekommunikationer med god kvalilet och liU lågt pris.
Sociala och regionalpoliliska hänsyn skall därvid las; exempelvis genom all
alla i landel erbjuds samma underhållsservice och belalar samma inträdesavgift
för telefonabonnemang i permanentbo-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:158</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>städer.
Verket skall också beakla lolalförsvarets behov såsom behovet all telesystemet
skall ha låg känslighet för störningar. Verksamheten skall bedrivas inom ramen
för de ekonomiska krav som statsmakterna ställer och verket skall tillämpa de
taxor som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är dessa samhälleliga krav som gör all televerkets huvudsakliga verksamhel
bedrivs i affärsverkels form. En affärsmässighet med lyhördhet för kundernas
önskemål bidrar till att kraven kan tillgodoses. Verket måste ständigt effeklivisera
sin verksamhel och utveckla metoder för att fånga upp kundernas önskemål. En
liten del av verksamheten har karaktär av myndighelsulövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är enligt min mening ytterst viktigt att verkel har goda relationer till sina kunder
ocb håller dialogen med dem levande. Detla gäller verket både i dess
affärsverksamhet och i dess myndighetsutövning. Televerket har i sin skrivelse
den 17 januari 1985 aviserat all verket avser atl vidta ytterligare ålgärder
med detla syfte. Genom Näringslivels lelekommitlé har televerket sedan länge
fungerande kontakter med företagskunder. Verket vill utsträcka dessa kontakter lill
andra konsumentgrupper genom att på prov inrätta lokala s. k. serviceråd.
Serviceråden skall få en bred representation från folkrörelser och andra
organisationer. Råden kommer att vara rådgivande organ för frågor som rör
televerkets sätt atl lillgodose konsumenternas iniressen. Sedan är 1982
bedriver televerket också, i elt särskilt projekl, etl intensivt arbete i hela
organisationen för att bli mer kundorien-lerat. Televerket avser i linje därmed
bl. a. all införa en smidigare praxis i fråga om klagomål från kunder. Jag vill
ocksä nämna atl televerkets informalionsverksamhel är under utveckling bäde
centralt och lokall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Televerket
har en bred verksamhet inom teleområdet och förvaltar bl, a, för statens
räkning det allmänna telenätet men har inte monopol i landet på atl bygga eller
tillhandahålla telenät. Några formella hinder för att bygga upp andra telenät,
privata eller allmänna, vid sidan av televerkets finns således inte. Jag vill
dock klarl markera atl grunden för ett fungerande allmänl
telekommunikationssystem är ett sammanhållet telenät. För alt garantera nätels
funktion måste det alltid finnas regler i fräga om vilken ulrustning som får
anslutas lill televerkets nät. Telefoner, abonnentväxlar och vissa
anslutningsutrustningar för datakommunikation (modem) skall enligt nu gällande
regler ägas och underhållas av televerket för att få anslutas lill nätet. Del
är vad som i dagligt lal åsyftas med "telemonopo-let". För övrig
utrustning fordras att televerkets krav att utrustningen ej skadar nätet och
all den fyller uppgiven funktion uppfylls. Jag återkommer senare till dessa
frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hittills
har televerket, enligt min mening, myckel väl fylll sin telepolitiska uppgift.
En bidragande orsak lill detta anser jag vara atl verkel arbetat på hela
telekommunikationsområdet dvs, inom både nät- och terminalområdet och både som
lillhandahållare, användare och tillverkare. Verksamheten bedrivs i allt högre
grad i konkurrens med privata företag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:158</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är vikligl all verket, som förvaltare av ell telenät, verkar och skaffar sig
breda kunskaper inom hela telekommunikationsområdet. Därigenom kan televerket
på ett bälire sätt bygga ut nätet och anpassa det lill kundernas behov och
utvecklingen på lerminalområdet. Denna inriktning av telepolitiken har medförl
all vi har kunnat bygga upp elt av världens mesl utvecklade
telekommunikationssystem. Vi har nu den högsia telefonlätheten i världen.
Taxorna är intemationelll setl myckel låga. Del är därför min övertygelse att
televerket även fortsättningsvis bör ha denna vida roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
bör, självt eller genom de bolag vars akiier verkel förvallar, också i
fortsättningen få driva leleverksamhel som konkurrerar med prival företagsamhet.
Jag vill i del sammanhanget särskilt påpeka all tillhandahållandet av nälQänster
inte i något industriland hell skiljts från tillhandahållandet av apparaler
som skaU anslutas lill nätet. Televerkel skall bedriva den verksamhel som är konkurrensuisatt
på samma villkor som konkurrenterna. Del bör dock framhållas atl olika förelag
har olika konkurrensfördelar. Televerkel har genom sin slarka ställning på den
svenska telemarknaden givetvis vissa fördelar. Verkels konkurrenter, som i hög
grad ulgörs av inlernationellt verksamma storförelag, har andra fördelar i konkurrensen.
Televerkels konkurrensutsatla verksamhel som bedrivs i verksform särredovisas i
räkenskaperna enligt beslut av riksdagen (prop. 1980/81:66, TU 9, rskr 132).
Riksrevisionsverket granskar och deltar fortlöpande i utvecklingen av
metoderna för särredovisning. Jag anser alt en tillräcklig säkerhel därigenom
skapas alt den konkurrensulsalta verksamhelen inle subvenlioneras av övrig
verksamhet. Självfallel skall konkur-rensverksamheten ge ett överskott. Del har
också varit fallel de båda senasle åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
verksamhel som bedrivs i verkels bolag skall vara etl naturligt slöd och komplemenl
till televerkels egen verksamhet och vara inordnad i en koncernstrategi. Det
bör ankomma på televerkets slyrelse, som skall utgöra koncemstyrelse, alt inom
ramen för av statsmakterna angivna riktlinjer närmare utforma denna strategi.
Strategin bör innebära all televerkskoncernen bedriver en sådan bred
verksamhet somjag förordal. För alt tydligt markera verksstyrelsens roll som koncemstyrelse
bör en del åtgärder vidlas. Jag avser att återkomma med förslag lill regeringen
i den frågan. Därvid är del arbete som utförs av verksledningskommittén (C
1983:04) av slor belydelse. Förhandlingsmannen har i sammanhanget pekal på önskvärdheten
av ålgärder som slimulerar till ökad samverkan inom televerket. Ålgärderna bör
enligt förhandlingsmannen medverka lill att öka de fackliga organisationernas
delaktighet och inflytande. Jag kan instämma i detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Som
förhandlingsmannen vidare har framhållit bör televerket ha en organisation som
kan la vara på de möjligheter som en snabb utveckling av telekommunikationer
innebär. Organisalionen skall också driva på utvecklingen inom sina
intresseområden. Televerkels egen tiUverkning och produktionskunnande har
därvid stor betydelse och är en nationell tiUgång. t2 Riksdagen 1984/85. 1 saml.
Nr 158</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:158</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
svenska televerket har, i motsats till övriga europeiska teleförvaltningar,
sedan länge haft en omfattande egen industriell verksamhet och en därmed
sammanhängande omfattande utvecklingsverksamhet. Denna långtgående vertikala
integration har enligt min mening spelat en väsentlig roll för Sveriges
utveckling till atl bli ett av väridens ledande länder på telekommunikationsområdet.
Det kan noteras alt en motsvarande vertikal integration finns i flera
framstående telekommunikationsnationer som t. ex. USA och Kanada.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Televerket har genom egna
utvecklingsinsatser åstadkommit konkurrenskraftiga produkler och system som
tillverkas inom televerkets industrier (Teli). Därigenom har televerket också
uppnätt en siarkare ställning gentemot andra leverantörer. Resultaten av
televerkets utvecklingsinsatser har även varil till nytta för övrig svensk teleinduslri
och bidragit till svenska exporlframgängar. Det kanske främsta exemplet på detla
under senare år är den roll utvecklingsbolaget Ellemtel AB spelat. Bildandel av
Ellemtel år 1970 hängde samman med dalateknikens växande betydelse för telekommunikationer
under 1960-talet vilket krävde anpassning av både televerkets och
Ericssonkoncernens affärsstrategi. Det väsentligaste resultatet av detta
samgående är alt televerket och Ericsson gemensamt inom Ellemtel utvecklat lelefonstalionssystemei
AXE, vilkel visat sig ha överlägsen internationell konkurrenskraft och
innebära en av svensk industris främsta exportframgångar någonsin. Jag
återkommer till samarbetet mellan televerkel och Ericsson i del föQande. För
televerket innebär engagemanget i Ellemtel att man genom en forlsall kraftig
satsning på utveckling åstadkommer nya inlernationellt konkurrenskraftiga
produkter och syslem, vilka tillverkas hos Teli. Härigenom bibehålls leverantörsoberoendel
och säkerställs Telis roll som prispressare. Att ha en tillverkande enhel inom
televerkskoncernen är således av utomordentlig belydelse. Ulan en egen
tillverkning skulle motiven för televerkets insatser för utveckling, i Ellemtel
eller inom koncernen, kraftigt minska. Därmed skulle också förutsättningarna
för samarbelel med Ericsson förändras avsevärl. Detta vore, enligt min mening, lill
slort men för telekommunikationerna i vårl land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulvecklingen
mot ett ökal konkurrensinslag på teleområdet skärper kraven på televerkels
konkurrensförmåga. Det finns somjag nyss framhållil ingen anledning atl
förändra televerkels väl beprövade affärsstrategi med vertikal integration ner
i lillverkningsledet och därmed sammanhängande UtveckUngsinsatser. Del
kunnande som härigenom skapas inom koncernen blir en siyrkefaklor när den
tekniska utvecklingen går snabbi och släller krav på insiktsfulla bedömningar
av framtida marknadsmöjligheter. För atl fullfölja denna affärsstrategi krävs
dock dds all leleverkskoncer-nen gör stora utvecklingsinsatser, dds all Teli är
mycket konkurrenskraf-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:158</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tigt
beträffande produktion och produkttornyelse. Jag ålerkommer i del följande till
frågan om verksamhetsform för Teli.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkel
har således uppgifler som bäsl lillgodoses genom en bred verksamhet på
teleområdet. Uppgifterna är av den arten atl ell samhällsinflytande är
väsentligt. Det nya treårsplanesystemet ger goda möjligheter för regering och
riksdag all åsladkomma en rationell övergripande styrning av leleverkskoncernen
som inriklas på de väsentliga målen och överlämnar åt verket och dess slyrelse
att beslämma hur de skall uppnås. Servicemål såsom mål för framkomlighet och felavhjälpning
saml ekonomiska mål såsom ränlabilitel och soliditet godkänns ärligen av
riksdagen på grundval av verkets treårsplan liksom investeringarnas och
verksamhetens allmänna inriktning och omfattning. Såsom jag tidigare redovisal
i budgetpropositionen (prop. 1984/85:100, bilaga 8, s. 117) är styrsystemet
under utveckling. Jag vill i sammanhanget särskilt framhålla alt verksslyrelsen
har en mycket viklig uppgifl när del gäller all leda verksamheten. Styrelsens
roll blir som jag ser del alll viktigare i takt med utvecklingen av treårsplanesystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del övergripande ansvarei
för telekommunikationerna innefattar också all televerket skall iniliera,
finansiera och självl driva forsknings- och utvecklingsarbete inom
telekommunikationsområdet. Denna uppgift bör verket, enligt min mening, ha även
framgent i en miljö som alllmer präglas av att verkets Qänster tillhandahålls i
konkurrens. Jag anser all televerket med sina i Sverige överlägsna praktiska erfarenheler
inom telekommunikationsområdet naluriigen bör ha ell sådanl sektorsansvar för
forskningen som riksdagen beslutat om (prop. 1981/82:106, UbU 37, rskr 397).
Enligt riksdagsbeslutel skall sektorsorganen ha en myckel cenlral roll inom sitl
forskningsområde. Verkel bör ha ett ansvar för och medverka till att del inom landel
bedrivs en sådan forskning och utveckling atl Sverige kan behålla sin
framträdande ställning inom telekommunikationsområdet. Det gäller både i fråga
om vårl eget telekommunikationssystem och i fråga om svensk teleinduslri som hillills
varit så framgångsrik på inlernationella marknader myckel tack vare del goda samarbelel
med televerket. Delta innebär enligt min mening alt även forskning och
utveckling som ligger utanför televerkets affärsverksamhet skall omfallas av
verkets ansvar inom telekommunikationssektorn. Forskningen och utvecklingen bör
kunna äga rum både inom televerkel och - på uppdrag av verkel - inom universitet
och högskolor. 1 försia hand bör tillämpad forskning bedrivas inom verkels ram
och grundforskning vid universitet och högskolor. 1 anslutning lill delta
forsknings- och utvecklingsarbete bör exempelvis de handikappades iniressen beaklas
saml beredskapshänsyn las i den mån totalförsvarets intressen berörs. Såsom
sektorsansvarig myndighet bör televerkel ge vid spridning ål resultaten av
forsknings- och ulvecklingsansträngningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
på annal säll har televerket etl ansvar för alt sprida kunskaper</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:158</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inom
området. Den informalionsverksamhel, som verket slött, om le-leanknutna
informationssystem (TELDOK) finner jag myckel värdefull. 1 TELDOK:s
redaktionskommitté finns en bred represenlalion från olika intressenter. Televerkel
bör i liknande eller andra former även kunna bidra lill uppbyggnaden och
spridningen av kunskaper om effekterna i olika avseenden av användningen av nya
leleQänster. Jag återkommer till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
lekniska ulvecklingen på tele- och datateknikens område släller nya och ökade
krav på standardisering och harmonisering, nationellt och internationellt. I
Europa har EG tagit initiativ till att påskynda och effektivisera arbetet i
berörda standardiseringsorgan. Della arbete har inte bara teknisk ulan också
handelspolitisk belydelse för Sverige. Liknande strävanden pågår inom EFTA.
Televerket har beträffande slandardisering inom teleområdet en viklig funkiion
all fylla i erforderiigl samråd med övriga intressenter inom både tele- och
dataområdena, eftersom gränserna mellan dessa områden alllmer suddas ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
strategi på telekommunikationsområdet bör sammanfattningsvis inbegripa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- möjlighel
lill nationell kontroll över telekommunikationsnätet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>en
rörlig och föränderlig organisation av televerket som leder och följer den
fortsatta utvecklingen inom hela lelekommunikationsområdei,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>all
verkets egen produktion är en stor tillgång för den fortsatta utvecklingen av
telekommunikationerna,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>all televerket har etl seklorsansvar
för forskning inom teleområdet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>all televerket i god lid
informerar näringsliv och förvaltning om sina ulbyggnadsplaner och de
möjligheter dessa skapar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— all
televerket har elt ansvar för slandardisering inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Försäljning av televerkets aktier i Ericsson Information Systems</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Jag föreslår alt de 9,5 % av aktierna i Ericsson Informalion Systems
AB (EIS) som förvaltas av televerket genom Teleinvest AB överlåts lill Ericsson
för en köpeskilling av 50 miQ. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Televerkets
förslag: Televerkel har begärt godkännande av försäQningen av aktierna i EIS saml
av ändringsavtal till immalerialrältsavialel om Ellem-lel-samarbetel. En
överenskommelse med bl.a. denna innebörd har träffats mellan televerket och
Ericsson. Televerket framhåller att överenskommelsen innebär atl del framlida
samarbetet i stort kommer alt bibehållas i Ellemtel inom de tunga samarbelsområdena:
telefonstationer, stora abonnenlväxlar och utrustningar för drift och underhåll
av telekommunikationsnät.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Samarbetet inom Ellemtel
har delvis förändrals genom all områdena .terminalutrustningar och små abonnenlväxlar
i del nu föreslagna avtalet tagits borl. Parterna har samtidigt enats om all i
större utsträckning än</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:158</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lidigare
lägga uppdrag hos Ellemtel inom drift- och underhållsområdet. Vidare förulses
ett utökat samarbete framför allt beträffande konstruktionshjälpmedel och inom
ADB-området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
denna överenskommelse får televerkel slörre handlingsfrihet vid utnyttjandet av
tekniskl know-how från Ellemtel för export. Detta har åstadkommits genom att
parterna enats om en definition av grundtekniken från Ellemtel, kring vilkel de
överenskomna exporlbeslämmelserna har knulils. Televerkel får nu räll all med
vissa begränsade undanlag exportera egenulvecklade produkler som innehåller
denna grundteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
områdena abonnentlerminaler. små abonnentväxlar, lokala nät samt
"speciella nättjänster" kommer parterna att agera oberoende av varandra
beiräffande utveckling och marknadsföring. Med "speciella nättjänster"
avses här t. ex. televerkets Dalavisionsljänsl, meddelandehante-ringssyslem m. m.
där man endasl utnylQar en lelefonslation eller abonnentväxel för alt hämta,
lagra eller söka informalion. Parterna fömtser emellertid etl samarbete även
inom dessa områden i framtiden varvid samarbetet regleras i avtal från fall lill
fall och det normall skall gälla att televerkel erhåller en ensamrätt på den
svenska marknaden. Ericsson erhåller en ensamrätt på utlandsmarknaden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:31.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Televerkel
får genom överenskommelsen också möjlighel alt genom Ericssons
marknadsföringsorganisation i utlandet marknadsföra televerkels egna produkler.
1 överenskommelsen ingår också elt induslriellt samarbele. Vidare har angivits
olika lyper av områden där parlerna förulser möjligheter lill elt samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Parlerna
har överenskommit alt delge varandra sina behov och planer inom avtalsområdet
vid regelmässiga samråd mellan de båda företagsledningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhandiingsmannens
bedömning: Förhandlingsmannen konslalerar atl del finns många gemensamma
utvecklingsprojekt inom Ellemtel de närmasle åren då del gäller de dominerande samarbelsområdena
telefonstationer o. dyl. Han har inga invändningar mol att del avtal som
televerket och Ericsson kommii överens om läggs till grund för deras fortsatta
gemensamma utvecklingsarbete. Han lillslyrker även överenskommelsen i fråga om
samarbetet beiräffande utveckling och marknadsföring inom områdena
abonnentterminaler, små abonnentväxlar m. m. Han har förståelse för
företagsledningarnas svårigheter alt bestämma ell fasiare utvecklingssamarbete
och induslriellt samarbele på della område där dynamiken på marknaden är
myckel slark och kundernas behov är så skifiande. Samiidigi konslalerar han all
del redan nu finns långt framskridna planer på etl konkret samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Utvecklingsbolaget Ellemtel bildades år 1970 på basis av ell
omfattande avtalskomplex varav riksdagen godkände etl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:158</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>grundläggande konsortialavial inklusive bolagsordning samt
lill konsortial-avlalet bilagda immalerialrältsavlal och avtal om
produktionssamarbete (prop. 1970:128. slatsulskollet 131, rskr 295). År 1976
godkände riksdagen att avlalet om produktionssamarbete upphörde samt ett
ändringsavtal lill immaterialrällsavlalel. Riksdagen beslutade också atl endast
omfattande och principiella ändringar i avtalen fortsättningsvis fordrar
riksdagens godkännande (prop. 1977/78:4, TU 4, rskr 9). Riksdagens beslut (prop.
1980/81:93, NU 38, rskr 208) om överiåtelse av slalens aktier i Datasaab AB lill
Telefonakliebolaget LM Ericsson m. m. innebar bl.a. att en del av statens
aktieinnehav skulle överföras till televerkets bolag Teleinvest AB. Televerkets
andel av aktierna i Datasaab (numera EIS) blev därmed 9,5 %. Jag bedömer att de
avtal som televerkel nu underställt regeringen, endasl fordrar riksdagens
godkännande i vad avser försäljningen av aktierna i EIS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ellemtel har som nämnts ulvecklal bl.a. AXE-stationssystemel,
som blivil en av Sveriges största exportframgångar genom tiderna. Utvecklingssamarbetet
mellan Ericsson och televerket framstår därför som en av de vikligasle
industripolitiska satsningarna i modern tid. Bäde lekniskl och marknadsmässigl
har emellerlid mycket hänt sedan början av 1970-talet. Parterna har därför
funnit det vara i bådas inlresse alt se över Ellemtel-av-talen och därmed
sammanhängande avtal och göra nödvändiga anpassningar inför framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nya avtalen innebär atl samarbetet skall fortsätta och
fördjupas inom området publik telekommunikation och stora abonnentväxlar.
Samarbetet rörande utrustningar för drifl och underhåll av
telekommunikationsnät skall exempelvis uiökas. Man har också överenskommit om
andra konkreta samarbelsprojekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom lerminalområdet har nya förhållanden inträtt bl.a.
genom att del blivit tekniskl möjligt all konstruera mycket komplexa men ändå
relativt billiga abonnentlerminaler. Dessa terminaler blir myckel olika
beroende på deras uppgifler. En del i dem är utmstning för kommunikation. Många
av dessa lerminaler är redan idag godkända för anslutning till televerkels nät
och lillhandahålls direkl lill kunderna av bäde televerket, Ericsson och andra
leverantörer. Eflersom det finns mycket skiftande behov bland användarna torde
det inte vara möjligt för en leverantör vare sig denne är teleförvaltning eller
tillverkare att tillfredsställa dem alla. För atl verkligen lyckas på terminalmarknaden
krävs såväl korta lider mellan produklul-vecklingsbeslul och produklintroduktion
som snabb reaktion på ändringar i marknadsbilden. Detta leder lill krav på
integration av marknadsföring, konsimktion och tillverkning. Ellemtel vars
huvudinriktning är alt utveckla omfallande syslem och produkler som har lång leknisk
livslängd och kräver slora utvecklingsinsatser är därför i många fall mindre
lämpligt för utveckling av terminaler. Av dessa skäl är del från både
televerkels och Ericssons synpunki fördelaktigt all båda organisalionerna ges möjlighel
all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:158</span><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>agera
oberoende av varandra på terminalmarknaden. Televerkel kan då satsa mer på sin
egen lillverkningsrörelse. För Ericsson är det väsentiigt atl arbeta nära
kunderna för att på så sätt få marknads- och drift.serfaren-heler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
talar således för alt inle bedriva samarbetet i fråga om terminaler inom Ellemlels
ram. Någol sådanl samarbele äger i praktiken inte heller mm trots de
möjligheter som finns enligi nuvarande avtal, Däremoi har parlerna nu funnil
goda skäl all i andra former bedriva ett mer inliml samarbele inom vissa seklorer
av terminalmarknaden. 1 likhei med förhandlingsmannen anser jag alt den nu Iräffade
överenskommelsen kan ligga lill grund fördel fortsatta samarbelel mellan
televerket och Ericsson,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
konsekvens med parternas uppfattning att man i fråga om terminaler bör agera
mer oberoende av varandra och utifrån mer affärsmässiga principer bör
försäljningen av aktierna i EIS godkännas. Överenskommelsen om försäljningen av
aktierna är en integrerad del av del nya samarbelsavta-let. En sådan avveckling
av engagemanget i EIS frigör inom televerket resurser som kan användas i
televerkets egen ulvecklings- och lillverkningsrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya avtalen innebär också ökade exportmöjligheter för Teli som jag finner
värdefulla bl, a. genom att möjligheter skapas att ulnytQa Ericssons väridsomspännande
försäQningsorganisalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Telis verksamhetsform</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Jag föreslår all slutligt beslul om Telis verksamhetsform fattas först
efler förnyade överläggningar mellan televerkel och de fackliga
organisationerna. Ell förslag om induslridivisionens verksamhetsform föreläggs
riksdagen senasl i nästa budgetproposition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhandlingsmannens
bedömning: Förhandlingsmannen konstaterar atl Teli, för all behålla
produktionsvolym och sysselsättning, måste få lillgång lill en slörre marknad
inom den konkurrensutsatta sektorn och med leveranser utanför televerket. En
fortsatt konkurrenskraftig tillverkning kommer all kräva ordentliga ekonomiska
insatser för forskning och utveckling. Teli måsle därför få använda vinsterna
av sin produktion för ulvecklingsverksamhel. Aktiebolagsformen gör della
möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidpunkten
för genomförandet av Telis verksamhetsform måsle avgöras nu. Telis verksamhel
lider av atl leva med oklarhet på denna punkt. Verksamhelen vid Teli mår enligt
förhandlingsmannen inte bra av all del råder motsättningar mellan de två stora
fackliga organisationerna inom televerket och verkel om verksamhetsformen.
Tiden för förhandlingsmannens arbete har varil för korl för alt nä fram lill
praktiska resultat. Del är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:158</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>länkbart
all samstämmighet om handlingslinjerna i organisationsfrågan kan nås mellan alla
de fackliga organisationerna och televerket. Detta kan komma att slälla krav på
någon framflytlning av den tidpunkt som fastlagts av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Enligt riksdagens beslut (prop. 1980/81:66, TU 9, rskr 132)
skall Teli överföras i bolagsform den I juli 1985. En viklig fömlsätlning för
att Teli i framtiden skall kunna arbela framgångsrikt är dock atl televerket
och de fackliga organisalionerna har en gemensam syn på Telis förelagsform. Jag
har erfarii att Statsanställdas Förbund har begärt förnyade överiäggningar med
televerket om Telis verksamhetsform. Med hänsyn lill förhandlingsmannens
bedömning atl del är länkbart att samstämmighet om handlingslinjerna i
organisationsfrågan kan nås anser jag att slutligt beslul om organisationsform
för Teli bör anstå. Jag anser således alt TeH inle bör överföras till
bolagsform den Ijuli 1985. Ett förslag om Telis verksamhetsform bör föreläggas
riksdagen så snart överläggningarna är klara, dock senast i nästa budgetproposition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Slopat anslutningsmonopol för telefoner m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Telefonapparater med typgodkännande (T-märkning) får kopplas in på det
allmänna telenätet från och med den I november 1985. Televerket skall inle
längre äga telefonapparaterna. De telefonapparater som televerket redan
levererat överlåts till kunderna ulan koslnad och med bibehållet
underhållsansvar för verket. En basapparat av hög kvalilet och med underhåll
utan extra kostnad skall normall ingå i abonnemanget. Verkets monopol på ulmstningar
för offenllig lelefon i (telefonautomater o. dyl.) bibehålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Televerkets
förslag: Televerkel föreslår att befintliga basapparater även i fortsättningen
skall ingå i lelefonQänsten och garanteras funktionalitet och underhåll utan
extra koslnad. Nytillkommande abonnenter kommer också att erbjudas denna Qänst
genom det "bassortiment" av telefonapparater, som televerket
garanterar alt tillhandahålla. Alternativt blir del möjligt atl ansluta
typgodkända (T-märkta) telefoner eller lerminaler som kan tillhandahållas av
televerket eller av andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhandlingsmannens
bedömning: Förhandlingsmannen anser alt tiden nu är mogen all överge monopolet
på telefonapparater. Genom alt marknaden är fri för försäQning av
telefonapparater har monopolet avskaffat sig självl. Det har dock inle skelt
under godlagbara former. Tekniskl undermåliga apparaler kopplas in på nätet.
Det finns dock enligt förhandlingsmannen en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:158</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>del
som talar för att det till vaije abonnemang skall höra en basapparat som televerket
har underhållsansvaret för. Enligt förhandlingsmannen kan det kanske vara svårt
att hitta organisatoriska former för etl sådant syslem med basapparal. Del bör
dock inte vara ett olösligt problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Televerkets monopolomräde — i den mening som jag beskrivit
inledningsvis - utgörs av abonnentväxlar, telefoner och viss anslutningsulmslning
för datakommunikation. Moiiven för dessa monopol är bl. a. tekniska, ekonomiska
och regionalpolitiska. Del har ansells rimligl all televerket såsom förvaltare
och byggare av statens allmänna telenät skall ha ett stort inflytande över
kraven på den utrustning som skall få anslutas lill della nät. Del är av
största vikl all ulruslningen inle är sådan atl den stör funktionen i nätet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bibehållandet
av nuvarande ordning har slarki försvarats genom de gränsdragningsproblem som
uppkommer genom all det blir alll vanligare att telefonifunktionen byggs in i
data/textterminaler som inte omfattas av monopolet. Nuvarande regler kan
innebära all televerket får svårigheler att tillgodose kundernas berälligade
önskemål om sådana nya, effektiva, kombinerade kommunikationslösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Likaså
försvåras nuvarande ordning genom förekomslen av s. k. piralte-lefoner som inte
får anslutas till det allmänna telenätet. FörsäQningen av sådana kan i
praktiken inte hindras och de aUra flesta lorde, trols förbudei, anslutas lill
del allmänna telenätet. Enligt verkels bedömning är idag mer än 10% av alla nylevererade
telefoner "pirattelefoner". De flesta uppfyller inle de krav som
måste ställas ulifrån internationella överenskommelser om telefonitjänslens
tekniska kvalitet. En fortsatt ökande spridning kommer atl leda till ökad
andel felringningar, obesvarade anrop, misslyckade uppkopplingar och samlal med
dålig ljudkvalitet, dvs. siörningar inle bara för innehavarna ulan också för
andra telefonabonnenter. Samtidigt finns bland dessa apparater naturligtvis sådana
som tUlfredsställer rimliga tekniska krav och ej skadar nätets funktion och
andra användare av telenätet. Den ordning med typgodkännande (T-märkning) som
jag nu föreslår innebär att televerket får bättre möjligheter all hindra siörningar
i telenätet som förorsakas av apparaler av olillfredsslällande kvalilet. Då del
gäller telefonautomater för offentlig telefoni finns inle de här relaterade
problemen ochjag föreslår därför inga ändrade regler för dessa telefoner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TelefoniQänsten
är enligt min mening en grundläggande nyttighet som bör erbjudas alla till ett
rimligt pris över hela landel. Därför är inträdesavgiften för ell
huvudabonnemang densamma oavsett televerkets kosinader i det enskilda fallel.
Undanlag härifrån görs endasl för abonnemang i vissa fritidshus. Elt slopande
av anslulningsmonopolel ändrar inle detla grundläggande förhållande. Anslulningsmonopolel
har bidragil lill alt televerket kunnal hålla enhelliga priser och enhetlig
service över hela landel. Verket har med vinsler från områden med kommersielll
fördelaktigare förhållan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:158</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
såsom storstadsområdena kunnal läcka föriuster i glesbygd och därmed kunnat
bevara del enhetliga priset och kvalilelen över hela landel på apparaten och
dess underhåll. På det sättet har ekonomiska förutsättningar skapals för verket
atl ge invånarna i glesbygd tillgång lill apparater på samma villkor som i
andra områden trots de ofta högre kostnaderna i glesbygd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
sådant regionalpolitiskt ansvar bör enligt min mening även i fortsättningen
gälla för televerkets tillhandahållande av lelefonapparaler. Till abonnemanget
bör därför normalt höra en basapparat av hög kvalitet. Idag bärs kosinaderna
för underhåll av vanliga telefoner solidariskt av abonnenterna. Mitt förslag
innebär ingen ändring i det avseendet. Basapparaten skall lillgodose sådana
tekniska krav atl den garanteras fungera med bibehållen mycket god talkvalitet
över hela landet. Bassortimentet skall utöver apparaten bestå av nödvändiga komplemenl
för handikappade. Del bör finnas möjlighel atl erbjuda etl abonnemang lill reduceral
pris utan apparat exempelvis till den som redan har en basapparat eller lill
förelag som skaffar abonnemanget för datakommunikation. Del bör ankomma på televerket
alt med utgångspunkt från dessa allmänna riktlinjer bestämma om de närmare
formerna för tillhandahållandet av telefonapparater. Förslaget kombinerar enligt
min mening viktiga och nödvändiga regionalpolitiska och sociala hänsynstaganden
med en större valfrihet för konsumenterna. Det har också handelspolitiska
fördelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Televerkskoncernen
har som tillverkare av telefoner ett allt slörre inlresse av atl kunna
exportera lelefonapparaler. Arbetsinnehållet i telefon-tillverkningen minskar
ständigt och konkurrensen från billiga "pirattelefoner" med
otillfredsställande kvalilel gör all sysselsätlningen i Teli-verk-sladen i
Sundsvall är hotad. Arbetsåtgången är för närvarande 0,7 timme per apparat. Ca
500000 apparaler tillverkas av 250 verkstadsmontörer. Hela den inhemska
marknaden är enligt televerkets bedömning ca 600000 apparater/år. Då
arbetsinnehållet i nästa apparalgeneralion är ca 0,3 timme per apparat kommer sysselsätlningen
alt sjunka till knappl 110 verkstads-montörer om Teli inte kan finna en vidare
marknad. Såsom jag tidigare anförl kan den internationella utvecklingen och del
nya avlalet med Ericsson underiälla detta och bidra lill att motverka
nedgången i sysselsättningen vid Teli. Samma effekl lorde den föreslagna
avvecklingen av apparatmonopolet ha eflersom del Iroligen blir lättare all
sälja ulomlands för Teli liksom för annan svensk teleinduslri om man i andra
länder ser att det inte finns en skyddad hemmamarknad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till att televerket slopat registreringen av lelefonapparaler finner jag
det naturligt atl de telefoner som televerket tillhandahåller i fortsättningen
ägs av kunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
mitt förslag kommer televerkets monopol då det gäller anslutningar lill det
allmänna telenätet all i fortsättningen inskränka sig lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:158</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>abonnentväxlar
och dataanslutningsutrustningar (modem) för höga hastigheter. Dessa
utrustningar utgör på ett annat sätl än telefonapparaterna en del i telenätet
och är närmare knutna till telenätets funkiion. Det är enligt min mening
nödvändigt att bibehälla televerkets samlade ansvar för telenätet inklusive abonnenlväxlarna.
Endast därigenom kan man i ett litet land som Sverige även i framtiden la
tillvara de fördelar som den tekniska ulvecklingen ger inom
telekommunikationsområdet. Det är enligt min mening till fördel för landet att
vi har etl heU dominerande lelenät av hög kvalitet. Som jag framhållil i del
föregående har televerket ingel legalt monopol på att driva telenät. Verkets
dominerande ställning gör dock att ell faktiskt monopol sedan länge föreligger
och jag menar i likhei med förhandlingsmannen att del ulgör den bästa grunden
för all televerket även framgent skall kunna erbjuda sina Qänster till låga
priser, hålla hög framkomlighet och kvalitet i sitt nät saml i övrigl ligga i
främsta ledel när del gäller leknisk utveckling. Denna dominerande ställning är
vidare en förutsättning för att den uQämnande taxeslrukluren för de
grundläggande tele-Qänslerna skall kunna upprätthållas. Jag anser därför inte
all del nu finns någon anledning lill förändringar i dessa avseenden. Den
tekniska ulvecklingen kan dock komma att medföra att fömtsättningarna ändras.
Då det gäller modemer bör televerket självt även fortsättningsvis få göra
anpassningar av anslutningsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning till denna fråga villjag något beröra reglerna för hur telefonerna
och annan teleutrustning, som skall anslutas lill nätet, provas och godkänns av
televerket. Svenska Grossistförbundel har i skrivelser den 25 januari och 8
februari 1985 tagil upp denna fråga. Skrivelserna har remissbehandlats. Även
internationella handelskammarens svenska nationalkommitté har i en skrivelse
till regeringen den 26 januari 1984 tagit upp frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anslulningsgodkännandet
görs nu av ett särskilt konlor inom televerkets centrallaboratorium. Provningen
kan ske i televerket eller i annat laboratorium som verkel bedömi har
erforderlig kompelens och självständighet. Som hjälpmedel för extern provning
har televerkel ularbelal teslformulär, som för elt anlal vanliga produktslag
anger vilka egenskaper som måste mätas och redovisas. De generella tekniska
villkoren för anslutning är kända och publicerade. I den mån proven visar att
villkoren är uppfyllda måste verkel godkänna utmstningen för anslutning. Skulle
kunden vara missnöjd med godkännandekontorets beslut kan det överklagas till
teleanslutningsnämnden. Teleanslutningsnämnden består av två televerksrepresentanter
och tre andra ledamöter som regeringen utsett. Nämnden inrättades som en följd
av riksdagsbeslutel med anledning av prop. 1980/81:66. Hillills har ingen
klagat hos teleanslulningsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Godkännandekontoret
handlar självfallel under ansvar för att sekretessreglerna föQs.
Sekretesslagens beslämmelser om alt uppgifler om prov-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:158</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ningsresullat
m, m. inte får utiämnas inom 20 år utan beställarens tillstånd lillämpas
således såväl internt inom televerket som externt för all uppdragsprovning.
Uppdragsgivaren kan dessulom begära slrängare sekretess än normalt i samband
med provning vid televerket. Exempelvis kan utmstningen plomberas eller alla
provningsmoment ske i närvaro av bestäUaren, Eftersom handläggningstiden vid godkännandekonloret
är mycket kort (i genomsnitt under en månad) innebär det dessulom all
uppgifterna om produklen når kontoret blolt kort tid innan den släpps ut pä
marknaden. Om provning sker utanför televerket blir godkännandekontorets handläggningslider
ännu kortare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
regeringens proposition (1980/81:66, TU 9, rskr 132) om vissa åtgärder på
teleområdet uttalades all televerkels provning av produkler avsedda atl anslutas
till telenätet i princip är atl anse som officiell provning. Dåvarande chefen
för kommunikationsdepartementet ansåg dock atl handläggningen av dessa
provningsärenden tills vidare borde ske i särskild ordning vid televerket. Som
skäl anfördes atl provningen syflar lill alt säkerslälla telenätets funktion
för alla som kommunicerar via nätet, vilket är en av televerkels primära
uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
av de remissinstanser som har yltrat sig över Grossistförbundels skrivelse den
25 januari 1985 har anfört betänkligheter mol all provningen av leleutmstning
skall vara att anse som officiell provning. Remissytlrandena visar också alt
del finns vissa tveksamheier i fråga om de regler som gäller för provning och
godkännande av leleutmstning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Televerkel
har som följd av propositionen 1980/81:66 fåll i uppdrag all redovisa sitt
arbete med dessa frågor. Regeringen har därefler lämnat en redovisning till
riksdagen i budgetpropositionerna åren 1983 och 1984. Med hänsyn till atl den
nuvarande ordningen i praktiken visat sig fungera mycket väl är jag inte beredd
att förorda en förändring av de regler som gäller. Jag anser dock all det ändå
utifrån främst principiella utgångspunkter kan finnas skäl atl se över
handläggningsordningen. Den nya ordningen har tillämpats under drygl tre år och
har under denna tid successivi ändrals. En översyn av lagen om officiell
provning pågår. De europeiska teleförvaltningarna arbetar med all harmonisera
de olika ländernas regler för provning och godkännande. Det kan därför vara
lämpligt atl söka bedöma om utvecklingen eventuellt moiiverar några
förändringar. Jag avser därför all senare, i samråd med chefen för
industridepartementet, föreslå regeringen atl reglerna för provning och
godkännande av teleutrustning ses över av en särskild utredningsman. Översynen
skall syfta till alt bedöma vilket syslem som bäst tillgodoser de iniressen som
är berörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
della sammanhang vill jag även beröra frågan om televerkels myndighetsutövning
i fråga om frekvensförvaltning. Radiofrekvenser är en resurs med begränsad
tillgång. För vatje radiosändare las en del av resursen i anspråk, och
hushållning är därför nödvändig. Televerket har fått regeringens uppdrag alt
svara för den hushållningen genom atl ge tillstånd för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:158</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>innehav
och användning av radiosändare. Verket skall också tilldela frekvenser och
föreskriva tekniska och operativa förutsättningar för användningen. Televerkel
har vidare regelbundel fåll regeringens uppdrag atl förelräda Sverige i inlernalionella
förhandlingar om frekvensfördelningen. Samiidigi efterfrågar televerkels
kommersiella radio frekvenser och konkurrerar om dessa med andra
radioanvändare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl markera alt man önskar hålla sin myndighetsutövning skild från
affärsverksamheten har verkel inrällat en från övrig verksamhel frislående rörelsegren:
frekvensförvallningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Radioleveranlörerna
och de flesla kunderna ser, såvitt jag kan bedöma, positivt på
frekvensförvaltningens verksamhel och anser dess arbetssätt rikligl. Men det
händer all frekvensförvallningen, i övriga radioanvändares intresse, ibland
inte helt kan lillmölesgå en enskild kunds önskemål. Kunden kan då överklaga frekvensförvallningens
beslut, först hos generaldirektören och i näsla insians hos regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande ordningen inbjuder lill ifrågasättande av om denna myndighelsulövning
utnyttjas för atl på elt otillböriigt sätt gynna verkets egna affärsintressen.
För all ge yllerligare garantier för atl frekvensförvallningen sköts på etl
opartiskt säll har televerket föreslagil alt en nämnd inrättas enligt samma
princip som den redan exislerande teleanslulningsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser all den uiredare somjag föreslagit bör tillkallas för att bedöma formerna
för godkännande av privatägd teleutrustning som försia fråga också skall belysa
televerkets myndighetsutövande roll i fråga om frekvensförvallningen och
framlägga de förslag lill eventuella organisatoriska ändringar som uiredaren
kan finna befogade. Utredaren böräven behandla televerkets förslag om en
frekvensnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Utbyggnaden av kabel-TV-nät</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
behandlar jag, efter samråd med statsrådet Göransson, de aspekter som i första
hand är av lelepolilisk nalur i massmediekommitténs förslag och remissinslansernas
yllranden över dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning: Någon särskild plan för utbyggnaden av kabel-TV-nä-ten i landel
behöver enligt min mening inte faslslällas. Etableringsfrihel bör få råda i
fråga om nätanläggning. Den lekniska standardiseringen av näten bör, med hänsyn
lill kosinaderna och osäkerheten om kabel-TV-nätens roll i det framtida
telenätet, t. v. ske på frivillighetens grund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Televerkel
bör konkurrera med andra förelag om kabel-TV-näiul-byggnaden. Det bör ligga i
verkets intresse att vara öppet för samarbete med såväl fastighetsägare som med
andra nälanläggare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:158</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Massmediekommitténs förslag: Kommittén har valt alt
föreslå etl system, där en fortsatt fri etableringsrätl för nätanläggning
kombineras med alt berörd kommun ges möjlighel att yttra sig över näts
utbredning, kapacitet m. m. i samband med att beslul om lillslånd las vid
användning av nätet för vissa Qänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kultur- och mediepoliliska bedömningar är utgångspunkt för
kommitténs överväganden om skäligheten i en utbyggnad av kabelnät efter av
centrala eller lokala poliliska organ fastlagda planer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nalurliglvis kan andra motiv än kultur- och mediepolitiska
anföras för en utbyggnad, men kommittén har inle setl del som sin uppgift all
närmare gå in på dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en ulbyggnad av kabelnät skall ske som ell led i den
allmänna telekommunikaiionsulvecklingen i landet eller av industri- och sysselsällningspolitiska
skäl, kan en annan bedömning göras. Sett i elt vidare perspektiv är, enligt
kommittén, anläggning av kabelnät för i försia hand TV-överföring ell viktigt sleg
i etableringen av elt allmänl bredbandsnäi i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs bedömning är dock, all det i dagens läge inte
är ändamålsenligt atl lägga fast planer som tar sikte på elt visst teknikval
eller vissa specifika systemlösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åven om inga bindande planer läggs fast för tekniskl
utförande av kabelnät, finns det emellerlid ett betydande behov av slandardiseringsar-bele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En slandardisering på frivillighetens grund har inletts
och den kan ha stora fördelar bl.a. med hänsyn till möjligheten att snabbt
genomföra och revidera slandarden. Frågan lorde emellerlid enligt kommiitén
kräva fortsatt uppmärksamhet för evenluella lagstiftningsåtgärder i elt senare
skede om resultaten av del nu inledda standardiseringsarbetet inte bedöms vara
tillfyllest. Man bör överväga att göra ombyggnad av centralantennanlägg: ningar
ränlebidragsgrundande enligt det s. k. ROT-programmel under förutsätlning att
de utformas med en lämplig leknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Massmediekommitlén anser all televerkets
konkurrensfördelar i fråga om nätutbyggnad kommer atl leda lill en viss
marknadsuppdelning så all verkel kan komma all inrikla sig på basnäts- eller orlsnätsutbyggnaden
medan andra nälanläggare inriktar sig på mindre enheler och framför alll
utbyggda centralanlennanläggningar. En sådan uppgiftsfördelning finner kommillén
ändamålsenlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissyttrandena: Jag lämnar här en kortfattad redogörelse
för remisssvaren i frågor som berörs i denna proposition. En fullsländig
remissammanfattning kommer all ingå i den proposition om radio och TV-sändningar
i kabelnät som statsrådet Göransson senare avser att föreslå regeringen alt
framlägga för riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många remissinslanser tillslyrker eller lämnar ulan
erinran förslaget om etableringsfrihel för nätanläggning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:158</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtskilliga pekar emellertid på att kabelnäten kan användas
för andra ändamål än för befordran av TV-program och beklagar att kommillén
inte haft i uppdrag atl uireda också dessa frågor. Hit hör statens induslriverk,
statskontoret, riksrevisionsverkei (RRV), Kalmar kommun. Arbetarnas
Bildningsförbund (ABF) och Värmlands läns landsling. HSB förulsäller att elt
ev. beslut om ett riksomfattande bredbandsnäi kommer all föregås av en ny
remiss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kabelutbyggnadens regionalpolitiska effekler och effekler
på kommunernas markpolitik framhålls av Tjänslemännens Centralorganisation
(TCO), planverket, Borlänge och Luleå kommuner och Norrbottens läns landsting.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En planerad kabelulbyggnad förordas av TCO, statskontoret,
planverket, Luleå kommun. Landsorganisationen, Statsanställdas förbund.
Svenska Journalistförbundet och Filmcentrum. Svenska Industriljänsle-mannaföibiindets
klubb vid Sveriges Radio anser att om kabel-TV skall införas bör det ske planenligl.
Värmlands läns landsting vill ha samhällskontroll över kabelutbyggnaden.
Hyresgästernas riksförbund betonar atl kabelulbyggnaden inle är en angelägenhel
för siaten och Svenska kommunförbundei anser all kommunerna enligt förslagel
får för litel inflytande. Mot bakgrund av bl.a. kabelnätens belydelse för
planfrågorna anser Borlänge, Kalmar och Luleå kommuner alt kommunernas roll
borde slärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens kidtuiråd, Stockholms kommun, Sveriges
frikyrkoråd, ABF och SiiUsansiälldas förbund förordar en geografisk rättvisa i
kabelutbyggnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett fätal inslanser uttalar sig om ROT-programmel. Näriadiokommitién
inslämmer med kommittén, medan Fasiighetsägarföi-bundet menar all ROT-programmet
är ointressant för privata fastighetsägare. Däremoi borde bestämmelserna ändras
så att ombyggnadslån kan erhållas för centralantenner. Bostadsstyrdsen finner
ingen anledning atl i nuvarande läge främja någon viss teknisk lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser har synpunkter på frågan om lekniska
standardkrav på kabelnät. Kommitténs förslag om en frivillig standardisering
stöds av Sveriges standai-diseiingskommission, Centralantennmaterielleveran-lörernas
förening (CANT) och Ericsson. TCO, poslen och Statsanställdas förbund lalar för
lekniska minimikrav. Sveriges Radio anser all åtminstone vissa kanaler bör
kunna ta en C-MAC-signal. Televerkel pekar på störningsrisker från undermåliga
anläggningar och aviserar förslag om lagändringar i samband med en eventuell
översyn av radiolagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller fastighelsnätens utförande förordas sQärnnäl
av televerket, Jönköpings kommun. Statsanställdas förbund, Tidningsutgivareföreningen,
Hyresgäströrelsen och Värmlands läns landsting.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ericsson och Seth's kabel-TV förordar ökade möjligheter
alt använda radiolänk.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:158</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
den formellt fria etableringsrätlen lalar myckel för att televerkel kommer atl
få en stark ställning som nälanläggare. Flera remissinslanser påpekar della och
uttrycker oro och/eller förordar reslriklioner. Bland dessa finns RRV,
Jönköpings kommun. Svenska arbetsgivareföreningen, Tidningarnas
arbetsgivarorganisation, Sveriges Radioleverantörer, Sveriges
elektronikindustriförening. Leverantörföreningen Kontor Dala AB, C ANT, IFPI-VIDEO,
Hyresgästernas riksförbund och Värmlands läns landsting. Statsanställdas
förbund, däremoi, argumenterar för alt televerket skaU äga etl riksomfallande
kabelnät och TCO undersiryker att televerket måste spela en huvudroll i
utbyggnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser, näringsfrihelsombudsmannen (NO), statskontoret, RRV och IFPI-VIDEO
betonar vikten av att televerkets konkurrensutsatla verksamhel särredovisas
och atl principerna för kostnadsfördelningen anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
pekar på bl. a. sekretesskäl för all inte kräva alt televerkel skall upplåta
sina kanalisalioner och kabeltrummor lill andra nälanläggare. Denna uppfallning
möter motstånd hos bl.a. NO, SAF, Sveriges elekiro-nikindustriförening, Riksdataförbundet,
Sveriges industriförbund, CANT, Ericsson, Luxor, HSB och Seth's kabel-TV. Flera
av dessa föreslår olika lösningar för hur sekretessproblemen skall kunna lösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I en
särskild skrivelse till regeringen den 17 januari 1985 har datadelegationen
med anledning av massmediekommitléns belänkande föreslagil all regeringen lar iniliativ
lill atl sludier och utvärderingar genomförs rörande den framlida
kommunikationsteknikens användarproblem. Liknande förslag har framförts av
statskontoret i en skrivelse till regeringen den 7 mars 1985.1 skrivelsen
redovisas kontorels medverkan i utarbetandet av decentraliseringsplaner för
vissa myndigheter. Enligt kontoret bör praktiska försök göras vid någon eller
några myndigheter för all pröva hur ny leknik kan underiätta decentralisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för min bedömning: Som en bakgrund lill och moliv för mina bedömningar i fråga
om kabel-TV-nät lämnar jag en korl redogörelse för olika aspekter på
telekommunikationernas framtida utveckling i landet. För en utförligare
beskrivning av televerkets nätutbyggnad får jag hänvisa lill televerkets
komplettering av sin ireårsplan den 17 januari 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kraftig
utbyggnad av telenätet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Televerkel
har idag ett nät vars värde kan uppskallas till 100 miQarder kr. Praktiskt
tagel varje hushåll i landel har en telefonledning dragen lill sig och många
företag och en del hushåll har flera huvudledningar. Inget annat land i väriden
har tillnärmelsevis elt så utbyggt nät av ledningar lill abonnenterna. Sverige
är också det telefonläiasle landel i världen. Del finns näslan lika många
telefoner som invånare. Vi har också i förhållande lill anlalel invånare mycket
fler anslutningar liU telenätet för dalakommunika-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:158</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tion än något annat västeuropeiskt land och torde ligga på
ungefär samma nivå som USA. En orsak till telekommunikationernas slora
omfattning i Sverige är säkert atl vi inlernationellt sett har mycket låga teleavgifter.
Detta är en utmärkt bas för en ytterligare utveckling av telenätet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Idag erbjuder televerket en mängd olika slags överföringar
av information via vanliga telefontrådar, radiolänk, koaxinlkabel. fiberoptisk
kabel och salellil. Det är telefon, dataöverföring, telefax, teletex. lelex.
telegram, personsökning, mobiltelefon, datavision, sjöfartsradio och TV-(vi-deo)-konferenser.
Dessa Qänster kommer att förändras i framtiden. Nya Qänster - nu närmast röst-
och textbrevlådor samt mobil textkommunika-lion - tillkommer. Vissa Qänster
kommer att vidareutvecklas och bli billigare bl. a. genom användning av ny
teknik och genom de mycket stora investeringar som verket planerar. Teknikutvecklingen
avser, som jag framhållil i det föregående, både n;il (ledningar och växlar)
och anslulna apparater (terminaler). Televerkets industrier arbelar med viss
utveckling av terminaler men det är på nälsidan som staten genom televerkel gör
de klart största utvecklings- och utbyggnadsinsatserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt den Ireårsplan som redovisals för riksdagen i
budgetpropositionen skall ca 20 miljarder kr, investeras under de närmaste Ire
budgelåren varav 12.5 miQarder för alt bygga ul och modernisera telenätet.
Investeringarna kan även under åren därefter förväntas ligga på en mycket hög
nivå. Förändringen av nätet sker dels genom en rent fysisk utbyggnad med nya
teleförbindelser i kablar och radiolänkar, dels genom etl byle lill ny
(digital) teknik i nätet. Utbyggnaden styrs av nuvarande och förutsedd
efterfrågan på olika telcQänster och sker med hänsyn tagen till nuvarande och
förutsedd teknik. Starkt pådrivande är i första hand den ökande datatrafiken. Slora
steg tas därmed i utvecklingen av lelekommunikatio-nerna i landel. Svenskl
näringsliv och förvallning får härigenom bland de första i världen allmän
tillgång till de förbättringar som den nya teletekniken ger. Samtidigt är den
en utmaning och en möjlighet för svensk data-och elektronikindustri att visa sitl
kunnande och sin konkurrenskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom framgår av del nyss anförda kan verket redan idag
erbjuda en lång rad teletjänster till internationellt sett lågt pris. Det som
den nu planerade omläggningen och utbyggnaden kommer atl leda till är framför
allt att dessa Qänster får ett ännu lägre pris. De får dessutom högre kvalilel.
Del blir i första hand förelagen som får glädje av den här utvecklingen.
Samtidigt kommer Qänster som idag bara används av förelag också att bli
intressantare för hushållen. Så småningom kommer de iroligen också atl
utnyttjas av hushåll i en inte obelydlig omfattning. Det gäller l.ex.
överföring av text och sökning av information från dataterminaler
(persondatorer, hemdatorer, "nyttodalorer"). I vilken män detla
kommer att ske beror i hög grad pä prisulvecklingen för persondatorer och andra
terminaler och självklart på hushållens behov och inlresse av sådana Qänster,
Om kvaliteten på Qänstema och deras anpassning lill kundernas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:158</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>behov
leder lill en hög efterfrågan kan långa tillverkningsserier ytterligare sänka
priserna på utmstningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kvalilelen
på Qänstema kommer atl förbältras bl. a. genom all de framkomlighetsproblem
som idag finns vid vissa lider mellan vissa områden kommer alt minska och genom
alt bilder och dala kommer alt kunna överföras myckel snabbare än idag.
Exempelvis kommer en A4-sida som del idag lar 30 sekunder atl överföra med
telefax (Qärrkopiering) att år 1987 kunna överföras på drygt 1 sekund. Dala molsvarande
2 maskinskrivna A4-sidor i sekunden kommer år 1987 all kunna överföras mellan
alla som efterfrågar Qänsten - i försia hand förelag. Idag moisvarar den
vanliga överföringshastigheten I/IO A4-sida i sekunden. De behov hos användarna
som idag finns av mycket snabba överföringar av stora datamängder lillgodoses
genom speciallösningar i telenätet. En väsenllig aspekl på ulvecklingen av
nätet är alltså atl dessa behov kommer alt kunna lillgodoses utan några som helsl
speciella arrangemang. En anslulning av lämpliga apparaler lill del vanliga
telenätet kommer all vara lillräckligl för all klara även myckel kvalificerade
behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
ger regionalpoliliska fördelar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
regionalpoliliska ulredningen har i belänkandet (SOU 1984:74) "Regional
utveckling och mellanregional uQämning" lagil upp frågan om den nya data-
och teleteknikens regionalpolitiska konsekvenser. Chefen för
industridepartementet betonar i propositionen 1984/85:115 om regional utveckling
och uQämning vikten av denna fråga som jag här något vill beröra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
stora salsning på ulbyggnad av telekommunikationerna, som jag redogjort för,
innebär sammanfattningsvis atl vi kommer all få mycket slor telekapacitet —
även för dalakommunikation - var helst i landet där eflerfrågan finns. Den som
efterfrågar del kommer all få lillgång lill alla sorters leleQänster kort lid efler
alt de har begärts. De fasta avgifterna kommer liksom nu atl vara lika i hela landel.
Ingenslans i landel kommer brislen på telekommunikationer atl hindra elablering
och drifl av en verksamhet. Telenätet kommer alt ha så stor kapacitet atl etl
enskilt abonnemang kan användas för exempelvis datavision, textöverföring och
telefon samtidigt. Den teknik som väljs vid ulvecklingen av nätet - optiska
fibrer, koaxialkablar, radiolänk eller annan teknik - blir beroende av vad som bedöms
tekniskt och ekonomiskl bäsl i det enskilda fallet. För all kapaciteten i
telenätet skall kunna ökas krävs således inle atl en och samma teknik används i
alla lägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullgoda
tele- och datakommunikationer utgör en nödvändig förutsättning för att
näringsliv och förvaltning skall kunna utvecklas på etl önskvärt säll. Del
myckel finmaskigt utbyggda telenätet innebär redan idag all produktionsbetingelserna
i delta avseende är betydligt mera likvärdiga i alla delar av landel än vad som
gäller för l.ex. fysiska transporter. Den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:158</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lekniska
ulvecklingen på telekommunikationsområdet gör också att de skillnader som finns
successivt minskar. Överföringskoslnaderna blir t. ex. mindre beroende av
avstånden. Detta kommer successivi all återspeglas i televerkets taxor. Vi får etl
"rundare Sverige".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
av telekommunikationerna gör således all möjligheterna all välja lokalisering
av olika verksamheter inom näringsliv och förvallning, som är beroende av väl
fungerande teleförbindelser, ökar. Däremot har denna utveckling i sig vare sig
decentraliserande eller centraliserande effekl. Många andra fakiorer spelar Iroligen
en betydelsefullare roll än tillgången på goda telekommunikationer då beslut om
lokalisering skall fattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i della sammanhang också erinra om mitl förslag i den regionalpolitiska
propositionen (prop. 1984/85:115) om etl stöd lill vissa telekostnader för
dalaförelag i Malmfälten. En miljon kronor per år under en treårsperiod avsätts
av anslagsmedel för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kabel-TV-näten
— kanske delar i det framtida lelenälet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
leleQänst som kräver störst kapacitet är överföring av rörliga bilder av hög
kvalitet, dvs. TV- eller videokonferenser och bildtelefon. All annan överföring
kommer till rimliga kostnader all klaras med del nät som planeras vara klart
år 1987. Idag sker överföring av rörliga bilder via speciellt uppkopplade
ledningar med hög kapacitet mellan företag som efterfrågar Qänsten och har tUlgång
till studio för TV-konferenser. Del är dyrt trots atl prisei satts med hänsyn tiU
framlida förbilligande leknik. Genom nätutbyggnaden och teknikutvecklingen
kommer TV-konferenser/bildlelefon all kunna erbjudas enligt principen
"alla till alla" om kunderna är intresserade av all skaffa de
apparater och ulruslningar som behövs och om dessa finns all tillgå på
marknaden. Själva nätets utformning eller tillgänglighet kommer alltså inle alt
utgöra någol hinder för omfattande sådan kommunikation. På vilkel säll röriiga
bilder skall överföras i telenätet ända ul lill abonnenterna är emellertid ännu
inle fastiagl. 1 motsats lill andra leleQänster finns det här ingen inlernalionell
slandard. En sådan standard är nödvändig för all TV-konferenser skall kunna
ske meUan abonnenter i olika länder. Ell slandardiseringsarbele pågår inlernationellt
men del försvåras av att den lekniska ulvecklingen går så snabbi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TV-konferenser
och bildtelefon förekommer ännu i mycket liten omfattning såväl i Sverige som ulomlands.
Brislen på efterfrågan och slandard bidrar också till att tillverkningsserierna
av den utrustning som krävs ännu är korta och priserna därför myckel höga.
Därigenom blir konferenserna dyra. Det som kostar mest är bildkodarna och studioutruslningen.
Teknikutvecklingen på del här områdel gäller främsl möjligheterna all koda och
överföra bilder med rimlig kvalitet på ett säll som lar i anspråk allt mindre kapacUel
i kablar och växlar. Därvid används aUl mer avancerade bildkodare. Det finns
redan idag på experimentsladiel leknik som ger möjlighel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:158</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att överföra rörliga bilder med någorlunda kvalilet i det
vanliga telenätet ända ut lill användarna säsom nätet kommer att se ut är 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det helt
dominerande motivet för utbyggnad av kabel-TV-näien är idag att de kan
distribuera TV-program. Frågan är om dessa nät, som byggs lokalt och vid sidan
av det vanliga telenätet, kan få en vidare användning i framliden och inordnas
i telenätet. Det är, vad man nu kan se, just för bildtelefon och TV-konferenser
som del dä kan bli akluelll alt använda de kabel-TV-nät som anläggs. Del är
dessa Qänster som ftämst skulle motivera att kabel-TV-näten inordnas i det
framtida telenätet. Samlidigt planerar, somjag nyss beskrivit, televerkel för elt
k;ipaciieissiarki lelenät vid sidan om de lokala kabel-TV-näten till och i
fastigheterna. Det ordinarie telenätet kommer att genom allt bättre teknik
kunna utnytQas effeklivare. Det är mycket svårl att förulse priser och
efterfrågan pä bildtelefon och TV-konferenser. En aspekt som har betydelse i
sammanhanget är att kabel-TV-nä-len främsl kommer all anläggas i
bostadsområden. Det är inte säkert atl hushållen där i någon större omfattning
kommer alt efterfråga dessa Qänster som är de enda - som vid sidan av vanlig TV-distribution
- eventu-. ellt kräver atl kabel-TV-näten används. Osäkerheten om teknikutvecklingen
och efterfrågan leder i sin tur till en osäkerhet om vilka krav på leknisk
standardisering som idag ur teknisk och ekonomisk synvinkel kan moiiveras för
kabelnäten. Det är enligt min mening uppenbart all man måsle fråga sig både vad
som är tekniskt möjligt och vad människorna kommer all efterfråga vid
prisnivåer som idag är svåra atl förulse. Det råder sammanfaUningsvis en
betydande osäkerhel om kabel-TV-näien i framtiden kommer att användas för annal
än TV-dislribution.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sysiemel för regeringens och riksdagens styrning av televerket
är under utveckling. Såsom jag nyligen framhöll i budgelpropositionen (prop.
1984/85:100, bilaga 8, s. 117) bör det vara av intresse att fördjupa diskussionen
i treårsplanerna om investeringarnas relation till servicemålen, avvägningen
mellan olika servicemål och ekonomiska mål saml uppföljningen av
måluppfyllelsen. Även i andra avseenden bör ireårsplanerna kunna ulvecklas och
anpassas efler vad som under olika perioder är av särskilt inlresse i fråga om
telekommunikationerna. T.ex. bör således de erfarenheter som successivt vinns
om kabel-TV-nätens användning kunna las till vara och behandlas inom treårsplanesystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till osäkerheten om kabel-TV-nätens roll i det
framlida telenätet och med lanke på del utvecklingsarbete som redan bedrivs
inom regeringskansliet i fråga om styrsystemet för televerket ärjag inle beredd
</span><span style='font-family:Verdana'>att i detta sammanhang förorda någon
ny form för planläggningen av </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>kabel-TV-nät eller telenät. I likhet med massmediekommiitén anserjag
att en slandardisering av kabel-TV-näten på frivillighetens grund i detta
osäkra läge t. v. är att föredra framför ett obligatorium, Eu sådanl arbeie
pågår redan under medverkan av televerkel. Jag finner vidare atl etableringsfrihel
bör råda inom området. Utvecklingen av anläggningar för ka-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:158</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bel-TV
kommer då att styras av kundernas efterfrågan och av deras bedömning av hur
väl olika lekniska lösningar moisvarar deras önskemål i koslnadshanseende och i
fråga om tekniska prestanda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är tänkbart att televerket kommer att kunna använda olika anläggningar som
verket förfogar över vid anläggning av kabel-TV-nät och all detta kommer att ge
verkel vissa fördelar i förhållande lill andra anläggare av kabel-TV-nät. En
annan fördel för televerket är verkets erfarenhei och kompelens i fråga om nälanläggning.
Samlidigt skall betydelsen av dessa fördelar inte överskattas. För i varje fall
större fastighetsägare kan det vara ekonomiskl fördelaktigt att anlägga kabel-TV-nät
som endast beQänar det egna fastighetsbeståndet. En sådan kabel-TV-anläggning
kan nämligen visa sig vara billigare än ett allernaliv som innebär att fastighelsnälel
ansluts till televerkets ortsnäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör ligga i televerkels intresse att vara öppet för olika former av samarbele
med såväl fastighetsägare som med andra nälanläggare. Genom sådant samarbele
bör det vara möjligt att bygga ul kabel-TV-näten i lakl med efterfrågan och lill
så låga priser som möjligt. Med hänsyn till att kabel-TV-utbyggnaden är en helt
ny verksamhel är del givelvis viktigt atl erfarenhelerna forllöpande tas
tillvara. Utvecklingen får visa i vilken mån nya ställningstaganden kan krävas
i de frågor jag här har berört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Försök
med avancerad telekommunikation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till den dynamiska ulvecklingen på teleområdet somjag har beskrivii
finner jag alt kunskapsuppbyggnaden inom områdel bör intensifieras. Televerkel
bör därför pä alla sätt söka sprida kunskaper om sina planer och prognoser så
alt en beredskap skapas i samhället för alt på ell positivt och konstruktivt
sätt utnylQa de nya möjligheter som teletekniken ger. Det nya treårsplanesyslemel
spelar givelvis en viktig roll i delta sammanhang. För all svensk dala- och
elektronikindustri i lid skall kunna planera och utveckla produkter och syslem lill
del alllmer kraftfulla telenätet krävs i vissa fall en längre planeringshorisonl
än det här nämnda treårsplaneringssystemet. Även den användande delen av
näringsliv och förvaltning behöver förbereda och beställa de produkter och
syslem som genom telenätet kan förbällra deras konkurrenskrafi och öka
effektiviteten. Dessa aspekler innebär all televerkel. genlemol sina kunder
och mol bakgmnd av det seklorsansvar jag har behandlat, även bör informera om
sina mer långsiktiga bedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
kan jag delvis instämma i daladelegationens förslag beträffande behovel av
studier kring användningen av avancerad telekommunikation. Jag har funnit all
någon form av prakliska försök med användning av den mesl ulvecklade
teletekniken skulle vara av värde. De skulle syfla till all fördjupa
kunskaperna om möjligheterna att utnyttja den nya kommunikationstekniken och
om vilka möjligheter delta i sin lur skapar för i försia hand förelag och förvallning
i olika delar av landet. De projekt med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:158</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avancerad
tillämpning av avancerad telekommunikation som redan bedrivs eller planeras
inom televerket är av särskilt intresse i della sammanhang. Projekien bör
kunna observeras och dokumenteras pä ett systematiskt sätt som ger en
värdefull kunskapsuppbyggnad. Jag avser all i samråd med statsrådet Iigvar Carlsson
och cheferna föv industridepartementet och civildepartementet föreslå
regeringen att uppdra åt televerket, slalskontoret och styrelsen för teknisk
utveckling atl i samråd med andra berörda intressenter utreda förutsättningarna
för och föreslå en lämplig ulformning av försöken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är medveten om att del, då det gäller de framtida telekommunikationerna, finns
stora mått av genuin osäkerhet om teknikutveckling, priser och efterfrågan som
inte kan elimineras genom försök och sludier. Samtidigt som det bör ske en inlensifierad
kunskapsuppbyggnad kring användningen av leleQänslerna bör därför beslulen om
investeringar m. m. fattas på elt sådanl säll alt de så litet som möjligt
inskränker den framtida handlingsfriheten och medger enklast möjliga
anpassningar till nya situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen dds föreslår riksdagen atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bemyndiga regeringen alt
godkänna atl de av televerket genom Teleinvest AB förvallade aktierna i
Ericsson Informalion Syslems AB (EIS) överiåts till Telefonakliebolaget LM
Ericsson,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>televerkets monopol beträffande
lelefonapparaler anslutna till televerkets nät upphävs den 1 november 1985 på
det sätt somjag har förordal,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3. godkänna
vad jag har anförl om Telis verksamhetsform,<br>
dels bereder riksdagen tillfälle all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:41.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4. ta
del av vad jag anförl om televerkets roll, planeringen av<br>
kabel-TV-nät och televerkets myndighetsutövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de älgärder
och dét ändamål som han hemslälll om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G803158prop_198485__158.pdf1278497pdfom vissa telefrågorhttps://data.riksdagen.se/fil/BB499D38-CB64-4FA1-B117-C7F9C4770292