2449514G8031421984/85142propproppropProposition 1984/85:142PropositionProposition14201985-02-28 00:00:002024-12-27 15:12:162008-06-13 08:42:26om förbättrade boendeförhållanden för gamla, handikappande långvarigt sjuka;importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G803142/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G803142https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G803142
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:240.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1984/85:142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>om
förbättrade boendeförhållanden för gamla, handikappade och långvarigt sjuka;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 28 februari 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen atl anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:292.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar OLOF PALME</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:201.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>HANS
GUSTAFSSON</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen läggs fram förslag som syfiar fill att förena strävanden inom
socialpolitiken och bostadspolitiken och atl vidareutveckla den sociala
bostadspolitiken. Avsikten är alt ge fler människor möjlighet att, trots funktionsnedsättningar
eller sjukdom, bo och leva etl aktivt liv i vanliga bosladsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
för förslagen är att alla människor - även de som behöver slöd, hjälp och vård
i sin dagliga livsföring - bör ha räll till en egen boslad av god kvalilet där
friheten och integriteten är skyddad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
syfte att kommunens ansvar för bostadsförsöijningen för alla i kommunen skall
komma till tydligl uttryck föreslås en ändring i lagen (1947:523) om kommunala
åtgärder för bostadsförsörjningens främjande m. m. Tillämpningsområdet för
statens stöd till bosladsanpassning vidgas i vissa avseenden. Ett statskommunalt
bidrag införs för återställning av vissa lägenheter som har anpassats till
handikappade boende. Ett statligt stöd till ålgärder för att göra närmiljön lillgänglig
för handikappade föreslås. Reglerna om räntebidrag som avser bostadsanknutna gemensamhets-utrymmen
preciseras så alt räntebidrag förbehålls utrymmen som betalas via hyran eller
avgiften för bosladen. Vidare föreslås en försöksverksamhet under fem år med
ett statligt initialstöd för atl stimulera till uppbyggnad av inlegrerad
boendeservice. Slutligen införs etl särskilt slöd lill utveckling av billigare
hissinstallationer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagändringen
saml reglerna för statligt stöd till bostadsanpassning, för återställning av
anpassade lägenheler och för stöd till ålgärder för att förbättra
tillgängligheten i den yttre miljön föreslås träda i kraft den I juli 1985.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:95.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:142</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens
främjande m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs alt 3 § lagen (1947:523) om kommunala ålgärder till bostadsförsörjningens
främjande m. m.' skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3f<br>
En kommun skall fortlöpande be-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>En kommun skall fortlöpande be-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>driva
bosladsförsöijningsplanering driva bosladsförsöijningsplanering<br>
i syfte alt främja att ändamålsenliga i syfte atl främja atl alla i kom-<br>
åtgärder för bostadsförsörjningen munen får en egen boslad av god<br>
inom kommunen förbereds och ge- kvalilet samt att ändamålsenliga ät-<br>
nomförs.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>gärder för bosladsförsöijningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inom
kommunen förbereds och genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostadsförsörjningsplaneringen
skall komma till uttryck i etl program som skall antas av kommunfullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
kommunen ingår i ett område som kan anses ulgöra en enhet i bostadsförsörjningshänseende,
skall samråd om bosladsförsöijningspla-neringen ske med övriga kommuner i
området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
skall lämna redovisning av bostadsförsörjningsplaneringen enligt beslämmelser
som regeringen meddelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i krafl den 1 juli 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:53.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 131. Senasle lydelse 1984:35.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:142</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
BOSTADSDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:190.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanlräde 1985-02-28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: Statsministern Palme, statsråden 1. Lundkvist,
Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peierson, Boslröm, Bodsiröm, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Gustafsson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om förbättrade boendeförhållanden för gamla,
handikappade och långvarigt sjuka</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När jag redovisade förslaget om etl tioårigt
bostadsförbättringsprogram (prop. 1983/84:40 bil. 9) pekade jag pä behovel av ell
ulredningsarbele angående formerna för att anpassa bostadsbeståndet och
bostadsmiljön lill behoven hos äldre människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen beslutade därför i december 1983 alt inrätta en
arbetsgrupp' inom regeringskansliet med uppgift all överväga vissa frågor
rörande de äldres och handikappades boende. Beslutet grundades på elt behov av
att samlat överväga vad som kan göras inom olika samhällssektorer för atl förverkliga
de mål som anges i bl.a. socialtjänstlagen (1980:620), hälso-och sjukvårdslagen
(1982:763) och i bostadsförbättringsprogrammel. Härmed avses målen nämligen
alt ge fler människor möjlighet alt, trots funktionsnedsättningar eller
sjukdom, bo och leva i vanliga bostadsområden och få förutsättningar att leva ell
rikare liv än del som del traditionella inslitutionsboendet kan erbjuda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen avlämnade i september 1984 betänkandet (SOU
1984:78) Bo på egna villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Arbetsgruppen beslår av statssekreteraren i bostadsdepartementei
Bengt Owe Birgersson, ordförande, saml statssekreterarna Sture Korpi och
Ingemar Lindberg, socialdepartementet, Berit Rollen,
arbetsmarknadsdepartementet och Claes Örtendahl, civildepartementet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter remiss har yttrande över belänkandet avgetts av
socialstyrelsen, statens handikappråd, handikappinstitutet, statskontoret,
statistiska cenlralbyrån, riksrevisionsverkel (RRV), arbelarskyddsstyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), slatens invandrarverk (SIV), bostadsstyrelsen
efter hörande av länsbostadsnämnder, slatens råd för byggnadsforskning, slatens
institut för byggnadsforskning, statens planverk, länsstyrelserna i Stockholms,
Östergötlands, Malmöhus saml Göteborgs och Bohus län, landstingen i
Södermanlands, Blekinge, Skaraborgs, Värmlands, Örebro och Norrbottens län.
Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Sjukvårdens och socialvårdens
planerings- och rationaliseringsinsfitut (SPRI), Landsorganisationen i Sverige
(LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Cenlralorganisalionen SACO/SR,
Fasfighetsanslälldas förbund. Svenska Kommunalarbetareförbundet (SKAF), Hyresgäslernas
Riksförbund, Sveriges Fastighetsägareförbund, Svenska Riksbyggen, HSB:s
Riksförbund, Sveriges allmännyttiga bostadsförelag (SABO), SHIO-familjeföreiagen,
Kooperaliva Förbundet (KF), Köpmannaförbundet, Pensionärernas Riksorganisation
(PRO), Sveriges Folkpensionärers Riksförbund, Sveriges Villaägareförbund,
Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation (SBC), Stockholms
kooperativa bostadsförening (SKB), De Handikappades Riksförbund (DHR),
Handikappförbundens Centralkommitté (HCK), samt Stockholms, Haninge,
Eskilstuna, Linköpings, Norrköpings, Jönköpings, Vetlanda, Sölvesborgs,
Kristianstads, Klippans, Malmö, Helsingborgs, Göteborgs, Töreboda, Örebro, Fagersta,
Sundsvalls, Skellefteå och Gällivare kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO har bifogal etl yllrande från Svenska
Byggnadsarbetareförbundet, och SACO/SR har bifogal yttranden från Sveriges
Läkarförbund samt Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessutom har yttranden inkommit från ICA-förbundet,
Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB) och Neurologiskt
Handikappades Riksförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppens sammanfattning av förslagen i betänkandet
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga. En sammanslällning av
remissyttrandena har gjorts inom bostadsdepartementet och finns lillgänglig i ärendel
(Dnr: B 1661/84).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den moderna bostadspolitiken har sina rötter i social- och
arbetsmarknadspolitiken. Bostadspolitiken har under många år utgjort en del av
den socialpolitik som har lagt grunden för det svenska välfärdssamhället. Sambanden
mellan olika områden inom politiken är alltjämt slarka. Inledningsvis vill jag
kort redogöra för grunddragen i den förda politiken. De är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utgångspunkterna för de mäl och synsätt som enligt min
mening bör gälla för inriklningen av bostadspolitiken och för mina förslag i
det följande för all förbättra boendeförhållanden för gamla, handikappade och
långvarigt sjuka. Förslagen innebär ell närmande mellan bostadspolitiska och
socialpolitiska strävanden och en utveckling av den sociala bostadspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.1 Bostadspolitiken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla människors rätt till en god boslad ulgör en av
hörnstenarna i välfärdspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samhällets mål för bostadspolitiken är atl hela
befolkningen skall beredas sunda, rymliga, välplanerade och ändamålsenligt
utrustade bostäder av god kvalitet lill skäliga koslnader. Insalser för alt
främja en tillräcklig och planmässigt genomförd nyproduktion av bostäder har
under lång tid varit del främsla medlet för att uppnå delta mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under första hälften av 1970-talel togs de avgörande slegen
för att uppnå standardmålen för efterkrigstidens bostadspolitik. De har idag i
det närmaste uppnåtts. Huvuddelen av bosladsbeslåndel är modernt och flertalet
hushåll har en god utrymmesstandard. Gamla, handikappade och långvarigt sjuka
människor har emellertid inte i samma omfattning som andra fält möjlighel alt
tillgodogöra sig den allmänna standardhöjningen inom bostadssektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I början av 1970-talel vidtogs flera åtgärder för alt
anpassa bostadspolitiken till en siluation dä förnyelsen av bostadsbeståndet
skulle fä allt större betydelse. Samtidigt byggdes den kommunala
bostadsförsörjningsplaneringen ut och vissa kommuner ålades skyldighet all
upprätta särskilda bostadssaneringsprogram. Sedan är 1978 skall den kommunala
bostadsförsörjningsplaneringen ge ullryck för en samlad syn pä behovel av
nybyggnad, förnyelse och andra bosladsförsörjningsätgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under de senasle åren har förutsättningarna för
bostadspolitiken förändrats på ett avgörande sätt. Möjligheterna alt få en
bostad som tillgodoser rimliga krav begränsas numera inte av någon allmän
bostadsbrist. Varken invånarantalet eller antalet hushåll i landet väntas under
kommande år öka i samma lakt som tidigare. Däremol kommer befolkningens
sammansättning att förändras i riklning mot fler gamla och en ökning av
andelen mycket gamla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I denna nya bostadspolitiska situation blir nyproduktionen
av bostäder inte längre den helt dominerande frågan. Även om nyproduktion
alltjämt är viklig, måste större uppmärksamhel än tidigare ägnas ål hur del
befintliga bostadsbeståndet utnyttjas och fördelas och hur det bör värdas,
utvecklas och kompletteras. Tyngdpunkten i politiken har förskjutits från
bostadsbyggnadspolitik till bostadsförsörjningspolitik. Medan de grundläggande
bostadssociala målen ligger fast, måsle bostadspolitikens medel inriktas mera
på bostädernas fördelning, förvaltning och förnyelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
grundläggande inslag i den nyorientering av bostadspolitiken som nu sker är det
bostadsförbättringsprogram som antogs av riksdagen i december 1983. Bostadsförbättringsprogrammel
är ell tioårigt program för atl höja kvaliteten i del befinlliga
bostadsbeståndet genom att öka insatserna för att underhålla, reparera och
bygga om samt hushålla med energi. En viktig utgångspunkt för förnyelsen av
bostadsmiljöerna är att öka möjligheterna för människor med funktionshinder
att leva ell normall liv och att bo kvar i sin invanda miljö. Genom bl.a.
ändrade bestämmelser för kommunernas bostadsförsörjningsplanering och
särskilda insalser för att främja installationer av hissar och öka
tillgängligheten i övrigt verkar statsmakterna för alt bosladsförbättringsålgärderna
skall ges en sådan inriktning. Det finns nu skäl atl överväga vad som
ytterligare kan göras inom bostadspolitiken för atl särskilt stödja gamla,
handikappade och långvarigt sjuka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.1.2
Socialpolitiken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialpolitiken
syfiar lill atl ge den enskilde trygghet i olika situationer och därvid lillgodose
säväl maleriella behov som behov av personlig värd och omvårdnad. Den
ekonomiska tryggheten för den enskilde garanleras genom lagstiftning. Det
allmännas insalser för vård och omvårdnad har byggts upp och utvecklats på två
frän varandra av tradition skilda områden, nämligen socialvården samt hälso-
och sjukvården. Ansvarel för socialtjänsten åvilar primärkommunerna. För
sjukvården svarar landstingskommunerna och de primärkommuner som står uianför
landstingsorganisationen. Genom lagstiftning och med ekonomiska styrmedel
påverkar statsmakterna socialtjänstens saml sjukvårdens inrikining och finansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialtjänstlagen
och hälso- och sjukvårdslagen, som trädde i krafl 1981 respektive 1983, sladgar
all kommunerna respektive landslingen är skyldiga att erbjuda den som så
behöver stöd, hjälp eller vård. I lagen (1967:940) angående omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda (omsorgslagen) regleras landstingens ansvar för
vissa psykiskt utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
socialtjänsten och hälso- och sjukvården finns en gemensam syn på hur vården
och omsorgen om gamla, handikappade och långvarigt sjuka skall utformas. Den
innebär att de social-, hälso- och sjukvårdspoliliska insatserna bör utformas
utifrån principerna om normalisering och självbestämmanderätt. Med
normalisering avses att insaiserna skall underlätta för den enskilde att bo och
verka i sin vanliga miljö under så normala förhållanden som möjligl.
Självbestämmande förutsätter elt differentierat utbud av slöd och service, ur
vilket individen själv kan välja, samtidigt som den personliga integriteten
respekteras. En annan gmndläggande princip är helhetssynen, som innebär all
individens olika behov skall tillgodoses i ell sammanhang och alt människor
skall ges inflytande och delaktighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
hälso- och sjukvårdslagen skall vården vara lätt tillgänglig och bygga på
respekt för patientens självbestämmande och integritet. Värden och behandlingen
skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. 1
silt anförande till prop. (1981/82:97) om hälso-och sjukvårdslag m.m. framhöll
föredragande statsrådet bl.a. alt den allmänna utgångspunkten i hälso- och
sjukvärden bör vara atl värd i första hand ges i hemmet och att
institutionsvård skall undvikas. En fömtsättning härför är dock atl värdens
kvalitet inte ävenlyras. Vidare anfördes atl insfitutionsvård bör bedrivas
under så hemliknande och decentraliserade former som möjligl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
socialtjänstlagen skall även samhällets socialtjänst bygga på respekt för
människornas självbestämmanderätt och integritet. I lagen föreskrivs att
kommunen genom socialnämnden har del yttersta ansvaret för alt de som vistas i
kommunen får del stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden bör bl.a.
genom hjälp i hemmet, färdtjänst och annan service underlätta för den enskilde atl
bo hemma och ha konlakler med andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
betydelsefullt inslag i strävan efter normalisering är atl göra det möjligt för
äldre och handikappade att bo kvar i sina bostäder. Det sker genom att de
erbjuds stöd och hjälp genom den sociala hemtjänsten, hemsjukvård och annan
primärvård. Kommunernas insatser i form av hjälp i hemmet och aktiviteter för
gamla och handikappade har ulvecklals kraftigt. Elt nytt bidragssystem för den
sociala hemhjälpen som infördes år 1984 (prop. 1983/84:9, SoU 12, rskr 43) ger
kommunerna ökad frihet i valet av serviceform för gamla och handikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Målet
för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en värd på lika villkor för hela
befolkningen. Genom ett nytt ersättningssystem från den allmänna försäkringen till
sjukvårdshuvudmännen (prop 1983/84:190, SfU 31, rskr 393) fullföljs hälso- och
sjukvårdslagens intentioner med inriktning mot primärvård och annan öppen värd.
En särskild ersättning lämnas för aU stimulera landstingen till att utveckla
hemsjukvården och därmed öka möjligheter för gamla, sjuka och handikappade att
bo kvar hemma. Även till en fortsatt ulveckling av öppnare vårdformer inom
psykiatrin lämnas särskild ersättning till landstingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.1.3
Handikapp-politiken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med FN:s handikappår 1981 angavs etl av målen för handikapp-politiken
vara alt nå "full delaktighet och jämlikhet". Detta stämmer väl med
målen för den svenska politiken på detta område under 1970- och 1980-talen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
råder stor politisk enighet kring de handikapp-politiska målen. Detla kommer
till uttryck i det handlingsprogram i handikappfrågor som utarbetades av
beredningsgruppen för det internationella handikappåret (SOU 1982:46).
Företrädarna för samlliga riksdagspartier liksom handikapprö-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>relsens
representanter slöder detla handlingsprogram. Regeringen har i skrivelse
1982/83; 131 gett riksdagen tillfälle alt la del av regeringens överväganden
med anledning av programmet (SoU 1982/83: 27, rskr 262).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Synen
på människor med funktionshinder grundar sig på uppfattningen om allas lika
värde. Goda och ändamålsenliga bostäder, arbele, god hälsa, ekonomisk trygghet,
yttrande- och informationsfrihet för alla är viktiga mål för politiken kring
vilka det råder slor enighet. Tryggheten och gemenskapen i samhällel skall
omfatta alla medborgare. Människor med funktionshinder har samma räll som
andra atl få del av välfärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
skrivelsen 1982/83:131 lill riksdagen framhöll regeringen bl.a. all arbelet
inom alla samhällsområden måsle ta hänsyn till handikappades situalion,
problem och behov för att de handikapp-politiska målen skall förverkligas.
Handikapp-politiken är inte skild från annan politik. Arbelet måste utgå från atl
handikapp är uttryck för brister i miljö och verksamhel. Föredragande
statsrådet framhöll som väsenlligl för tillämpningen av handikapp-politiken
inom olika samhällsområden all detla synsätt slås fasl. I vad mån en skada
eller sjukdom kommer atl utgöra ett handikapp för en människa är således
beroende av förhållandena i omgivningen. Detta betraktelsesätt innebär all de
handikappades förhållanden bör förbättras främsl genom anpassning av miljö och verksamhel
i samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.1.4
Mål och synsätt inom bostadspolitiken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
övergripande mål som jag nyss har redovisal utgår från den grundläggande
principen att alla människor har samma rättigheter i samhället och skall ges
möjligheter till ell meningsfullt liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
belänkandet Bo på egna villkor, som är etl resultat av den första etappen av
arbetsgruppens arbete, framgår atl många människor som har funktionshinder på gmnd
av sjukdom, skada eller ålder hindras frän alt leva i vanliga bostäder och bosladsområden.
Det krävs därför att åtgärder vidtas inom bostadspolitiken för att de skall få
möjligheter härtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsekvenserna
för bostadspolitikens del av de övergripande målen är enligt arbetsgruppen atl
alla har räll lill frihet och integritet i boendet, rätl till slöd, hjälp och
vård i bostadsmiljön samt rätt Ull en god boendestan-dard. Remissinstanserna
instämmer i detla synsätt. Även jag delar arbetsgruppens uppfattning. Jag vill
dock för tydlighetens skull stryka under att praktiska och ekonomiska
förhållanden givetvis bestämmer den takt i vilken målen kan förverkUgas för
alla dem som är beroende av stöd, hjälp och värd. Jag är också medveten om all
det kan finnas sädana fall dä det inte heller på lång sikt blir möjligt att fulll
ut förverkliga dessa mål. Jag kommer i det följande all närmare uiveckla min
syn på dessa mål som enligt min mening bör läggas lill gmnd för de
bostadspolitiska insatserna för att förbättra boendeförhållandena för gamla,
handikappade och långvarigt sjuka.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill dock först kort beröra vissa begrepp som jag
kommer all använda i det följande. Arbelsgmppen redogör för olika bostadstyper
och/eller omsorgsinsalser för gamla, handikappade och långtidssjuka och
konstaterar all det på senare år har tillkommit en omfattande terminologi på
området. Ibland utgår begreppen från skillnader i bostädernas fysiska
utformning, ibland från skillnader i den organisatoriska uppläggningen av
hjälpinsatserna eller i förhällandet mellan den boende och den huvudman som
svarar för hjälpen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förekomsten av denna vida begreppsflora leder till behov
av att från bostadspolitiska utgångspunkter definiera vissa begrepp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En distinktion som är nödvändig att göra och som ligger lill
gmnd för mina överväganden i det följande är den mellan självständigt boende
och instilulionsboende.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Etl självständigt boende förutsälter enligt min mening all
bosladen upplåts med hyresrätt, bostadsrätt eller äganderätt och alt den är
väl inlegrerad i bostadsbebyggelsen saml att stöd, hjälp och vård som ges,
lämnas med respekt för den boendes integritet och självbestämmanderätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med stöd, hjälp och värd menar jag hemsjukvård, hemhjälp
och annan omsorg och service lill den boende som faller inom socialtjänstens
och hälso- och sjukvårdens verksamhel. Vem som upplåter bostaden eller
förekomsten i bostaden av vissa begränsade utrymmen för att tillgodose behoven
av stöd, hjälp och vård bör inle tillmätas någon större betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i del här sammanhanget också beröra begreppet
gruppbostad (i vissa fall, t.ex. i ett förslag fill ny omsorgslag, som nyligen
har överiämnats lill lagrådet för granskning, kallat grupphem). 1
gruppbostäder kan de boende ha tillgång fill vissa gemensamma ytor och
funktioner. De former av gruppboende som i delta sammanhang är av särskilt
intresse är sådana som betingas av gemensamma önskemål om stöd, hjälp och vård
i kollektiva former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är viktigt att underslryka au självständigt boende kan
föreligga också i gmppbostäder. För atl självständigt boende skall föreligga i
gruppbostäder med kollektivt boende krävs emellertid an bostaden har en god
standard, alt gruppen inte är för stor och atl de boende - eller i vissa fall
deras företrädare - har möjlighet att påverka gruppens sammansättning. Vad som
är lämplig storiek och sammansättning på en gmpp som delar bostad är svårt att
ange. Förutsättningarna kan vara mycket olika i olika fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall i det följande närmare precisera vad jag menar
med dessa tre mål för bostadspolitiken nämligen, rätten lill frihet och
integritet i boendet, rällen fill stöd, hjälp och vård i bostadsmiljön och
rätten till en god boendestandard. Därefier kommer jag att redovisa min syn på
genomförandet och på behovet av att följa utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag börjar med målet att alla har rält tiU en bostad där
friheten och integriteten är skyddad.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen pekar i belänkandet på alt många människor
under läng tid vislas på olika slags institutioner - ålderdomshem, cenirala
sjukhem, vårdhem för psykiskt utvecklingsstörda, mentalsjukhus m. m. - utan all
i egentlig mening betraktas som boende. De allra flesta av dem har ingen egen
bostad uianför den institution där de vistas. De saknar ofla den grundläggande
rätten att rå sig själva och de har bara begränsade möjligheter att umgås med
egna vänner och anhöriga och omge sig med egna tillhörigheler. Som regel har de
en utrymmes- och utrustningsstandard som är myckel lägre än den minimistandard
som annars accepteras i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många människor som idag vislas på institutioner skulle
kunna lämna institutionerna och bo i en egen bostad. Enligt
Landstingsförbundets pa-tientinvenlering skulle cirka 20 % av de mer än 50000 patienterna
inom långtidsvärden kunna skrivas ut. Enligt socialstyrelsens bedömningar skulle
6- 10000 av de cirka 25 000 patienterna inom den psykiatriska värden kunna
flytta ul frän institutionerna till en normal boslad om de kunde fä
tillräckligt slöd och hjälp av hemtjänsten och av en decentraliserad sjukvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Atl dessa patienter inte skrivs ut anser arbetsgruppen kan
ha flera orsaker: bostaden har avvecklats, bostadsförhållandena är dåliga,
primärvården och hemtjänsten är otillräckligt utbyggda, anhöriga som kan
hjälpa till med vård och omvårdnad saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även boendemiljöns kvalitet har betydelse för
möjligheterna till ett egel boende. Brisler i bostadsmiljöns ulformning och
tillgänglighet skapar social isolering och gör handikappade mera beroende av
hjälp och stöd. Detta förhållande kan enligt arbetsgruppen anses vara
bakgrunden till atl bl. a. ca 47000 rörelsehindrade bor på någon form av inslitufion.
Under senare år har man böljat uppmärksamma att även svårt rörelsehindrade kan
klara ett eget boende. En fömtsättning härför är förutom teknisk anpassning av bosladen
alt del finns lillgäng till personlig service. Vad gäller psykiskt
utvecklingsstörda har ulflyttnirig från institutioner till någon form av eget
boende pågått under flera är och pä mänga häll i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att ställa upp som mål alt alla skall ha rätl till ett
självständigt boende får ganska långtgående konsekvenser för huvudmännen för
bostadsförsörjningen, socialtjänsten samt hälso- och sjukvården, eftersom
människor har varierande behov av stöd, hjälp och vård. Jag vill i del här
sammanhanget underslryka att när rätten till frihet och integritet i boendel
tillgodoses, delta naturligtvis inte innebär någon inskränkning i samhällets
skyldigheter enligt olika speciallagar gentemot dem som av olika skäl behöver samhällels
stöd. Den praktiska innebörden inom bostadspolitikens område av denna
målsättning återkommer jag till i samband med att jag tar upp frågan om
kommunens ansvar för bostadsförsörjningen (avsnitt 2.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det andra mål sotn enligt min mening följer av samhällets
övergripande mål för välfärdspolitiken är att de som behöver stöd och hjälp i
sin dagliga</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>livsföring
eller som mer än lUlfälligl behöver medicinsk eller annan vård har rält atl få
sådan hjälp i bostaden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
betänkandet konslaleras alt Sverige i jämförelse med de flesla andra länder har
elt högl antal inslilulionsplatser i förhållande lill antalet gamla.
Arbetsgruppen anser att omsorgen om gamla, handikappade och långlids-sjuka i
vårt land fortfarande i alltför hög grad präglas av uppfattningen att ett nära
nog totalt omhändertagande är den lämpligasle formen för samhällels omsorg och
värd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya lagarna om socialljänslen och hälso- och sjukvärden ger uttryck för ett
annat synsätt som har fält utvecklingen atl vända. En ulbyggnad och utveckling
av bostadsanknulna och bosladsnära vårdformer pågår nu på mänga håll i landel.
Av kommunernas och landslingens planer framgår all resurser och verksamheler
för alt öka möjligheterna för gamla, handikappade och långtidssjuka atl bo
kvar hemma prioriteras alll slarkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
de övergripande mål som jag lidigare har redogjort för torde bakgrunden härför
även vara överväganden av ekonomisk natur. Kostnaderna för vård och omsorger
är höga. Arbetsgruppen anger att insatser för ålderspensionärer år 1981 uppgick
till ca 30 miljarder kr. (i 1982 års priser). Den somatiska långtidssjukvärden
svarar för 30 % av totalkostnaden medan ålderdomshemmen svarar för 18 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
oförändrade förhållanden kan kostnaderna komma att öka avsevärt. Arbetsgruppen
anger i elt räkneexempel atl koslnaderna för värd och omsorg om äldre kan öka
med drygl en fjärdedel frän 1980-talels början fram till sekelskiftet. Detla
kan ske enbari lill följd av utvecklingen av befolknings- och
ålderssammansättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppgifier
om kostnaderna för olika värd- och omsorgsalternativ samt framskrivningen av
totalkostnaderna är enligt min mening av inlresse främst mot bakgmnd av att
många gamla har fömtsättningar atl klara elt eget boende med stöd, hjälp och
vård och att samhällels kostnader härför kan bli lägre. Jag delar också
arbetsgruppens uppfatlning alt slutsatsen bör vara atl resurser så långt
möjligt bör omfördelas från institutionsvården fill hemtjänsten, hemsjukvården
och andra öppna värdformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
står också allt mer klart att många människor med sådana hjälpbehov som idag
leder lill intagning pä institution skulle mä bättre i en egen bostad. En fömtsättning
härför är dock givetvis att bostaden är tillräckligt rymlig, lättillgänglig och
bekväm och au tillräcklig vård kan erbjudas där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del är jag också hell övertygad om all de flesta människor hellre vill bo
kvar hemma än flytta till en institution, när de blir gamla eller på annat sätt
beroende av stöd och hjälp. De flesta sätter stort värde på en bibehållen
självständighet. I ett eget boende kan man undvika den passivi-sering som ofta
blir en följd av det mera totala omhändertagande som institutionerna i många
fall erbjuder. Också anhöriga och vänner har glädje av all gamla och
handikappade bor i en egen bostad, eflersom det underlättar och stimulerar ett
ömsesidigt umgänge.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tror inle heller alt man bör underskatta insaiserna för den värd och omsorg som
bedrivs uianför de professionella systemen och som ges av anhöriga och vänner.
Det är insatser av stort mänskligt värde för dem som ger och får dem. Det är
därför väsentligt att samhällets vård och omsorg samt dessa frivilliga anhörig-
och väninsatser i ökad utsträckning ses som ett stöd och komplement till
varandra. Samtidigt bör man uppmärksamma och underlälta även de insalser som
görs inom olika folkrörelser och organisationer. Jag vill i detta sammanhang
understryka att det inte är min mening all dessa frivilliga insalser skall vara
en fömtsättning för atl gamla, sjuka och handikappade skall kunna bo kvar hemma
eller att anhöriga ull följd av bristfällig samhällelig service skall tvingas
att äta sig vårduppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
överväganden med anledning av detla mål för bostadspolitiken ligger till gmnd
för mina förslag i det följande om viss vidgning av tillämpningsområdet för slalligl
stöd för bostadsanpassning samt om försöksverksamhet med boendeservice
(avsnitt 2.4 respektive 2.6.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Det
tredje av de mål som bör följa av välfärdspolitiken är att alla människor,
oberoende av behovel av stöd, hjälp och vård har rän till en boslad med god lillgänglighet
och god utrymmes- och utrustningsstandard i en miljö som ger förulsättningar
för ell aklivi dellagande i samhäUsllvel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen
pekar på att gamla människor och människor med funktionshinder i genomsnitt
har sämre bostadsstandard än andra, trots att deras behov av en god bostad i en
väl fungerande fysisk och social miljö är särskilt stora.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av arbetsgmppens
redogörelse för boendeförhållandena framgår att de flesta gamla och
handikappade bor i vanliga bostäder. Brisler i bostadens och bostadsmiljöns
utformning, innehåll och funktion medför dock att sociala kontakler kan
försvåras, att många i onödigt hög grad blir beroende av stöd och hjälp från
vänner och anhöriga eller från samhällsorganen samt att deras mänskliga
resurser dåligt tas till vara. Därtill kommer att många människor som behöver
hjälp och stöd vislas pä institutioner, t. ex. ålderdomshem, sjukhem,
långvårdskliniker, psykiatriska kliniker och vårdhem för psykiskt
utvecklingsstörda. Dessa institutioner erbjuder ofta en långt sämre kvalilet i
boendet än den som för övrigl accepteras i vårl land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
god utrymmesstandard och fullständig bostadsutmslning är naturligtvis särskilt
viktigt för människor som behöver hjälp och stöd. Goda boendeförhållanden är
ofta en förutsättning för en framgångsrik rehabilitering och för atl människors
mentala och fysiska resurser skall kunna tas fill vara. Vidare är del
självklart atl människor i behov av hjälp och stöd för en självsländig
livsföring i minst lika hög grad som andra vill kunna umgås med anhöriga och
vänner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätlen
till en god boendestandard avser inte bara förhållandena i den enskilda
lägenheten. Ocksä Ullgängligheten till lägenheten och i den yttre miljön har
stor betydelse, liksom integreringen i bostadsbebyggelsen i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>övrigl,
förekomslen av olika slag av service samt möjligheterna till grannkontakter,
fritidsverksamhet elc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns en lång rad studier som lalar för att en bostadsmiljö som leder lill
social isolering bidrar till psykisk och psykosomatisk ohälsa. Del är särskilt
påtagligt för människor med små resurser. Boendemiljöns betydelse för den
psykiska hälsan beror bl. a. på vilka förutsättningar den skapar för social
gemenskap. Gemensamma frågor som kan lösas genom kollektiv verksamhet kan vara
en sammanhållande krafl mellan de boende som är utvecklande för den sociala
gemenskapen i bostadsmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
synsätt ligga till gmnd för mitl förslag om försöksverksamhel med integrerad
boendeservice som jag senare kommer att lägga fram (avsnitt 2.6.2). De
överväganden som jag redogjorde för lidigare ulgör ocksä motiv för ett statligt
bidrag för att öka tillgängligheten i den yttre miljön som jag kommer atl
föreslå senare (avsnill 2.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nämnde inledningsvis utgör remissinstansernas yttranden ett slarkt slöd för
del synsätt och de mäl som jag nu har redogjort för. Vidare har
remissinstanserna samma uppfattning som arbelsgmppen om den önskvärda
utvecklingen för atl förbättra boendeförhållandena för gamla, handikappade och
långvarigt sjuka. Mänga framhåller alt de på olika sätl redan medverkar i en
sådan utveckling. Ell slort antal remissinstanser uttrycker sin
tillfredsställelse med att gamlas, handikappades och långvarigt sjukas boende
nu ägnas ökad uppmärksamhet. Många remissinstanser är också av den
uppfattningen att de åtgärder som har föreslagits i betänkandet — och som jag
kommer alt behandla i det följande - kan öka fömlsättningarna för människor med
särskilda behov av stöd och hjälp att kunna bo i en egen bostad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
remissinstanser efterlyser mera ingående analyser, bl.a. av de vårdmässiga och
vårdorganisatoriska konsekvenserna. Andra instanser, bl.a. RRV, anser att de
ekonomiska konsekvenserna av ett påtagligt ökat kvarboende behöver analyseras
ytterligare. RRV anser det inte vara möjligl alt la ställning fill arbetsgmppens
förslag innan innehållel i olika stödformer och samhällets ansvar härför har klarlagls.
SKAF, som tillstyrker de mål och utgångspunkter som anges i betänkandet, avslyrker
arbetsgruppens förslag lill åtgärder. Förbundet anser atl dessa frägor är av
så slor betydelse att de bör hänskjutas fill en parlamenlarisk utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
slorl antal remissinslanser påpekar atl inriktningen i social- och
bostadspolitiken mot ökat egel boende med slöd och hjälp kommer alt la lång tid
att genomföra. Det påpekas också atl den ulveckling som skisseras i betänkandet
innebär att stora krav ställs på samordning och samarbete mellan olika
verksamheter och huvudmän. Vissa remissinstanser, bl.a. statens institut för
byggnadsforskning, befarar atl avvecklingen av inslitu-Uonsplalser kan komma
att genomföras snabbare än uppbyggnaden av alternativa vård- och boendeformer,
med sämre boende och vård som resullat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>prop. 1984/85:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av de nu nämnda synpunkterna vill jag framhålla följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är med Ullfredsställelse som jag noterar samstämmigheten om de grundläggande målen
för den sociala bostadspolitiken och om inriklningen av det förändringsarbete
som redan pågår på många håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har förståelse för remissinsiansernas synpunkler på svårigheterna vid
genomförandet och pä behovel av fortsatt ulredning. Jag anser emellerlid inte
att den pågående utvecklingen mot egel boende med slöd och hjälp bör stoppas
upp i avvaklan på ytterligare ulredningar. Bakgmnden till mina förslag är att
vissa gmpper har en mycket låg boendestandard och jag är inte beredd alt ge
avkall pä del grundläggande och sedan lång lid gällande målel för
bostadspolitiken att hela befolkningen skall beredas sunda, rymliga, välplanerade
och ändamålsenligl utrustade bostäder av god kvalilet till skäliga koslnader.
Att vissa befolkningsgrupper inte skulle omfattas av detta mål är inte
förenligt med min syn på solidariteten i ett välfärdssamhälle som vårt. En
utveckling av den sociala bostadspolitiken — med uigångspunkt i de rättigheter
som jag har angett lidigare — till atl omfatta dem som saknar en egen bostad
och dem som behöver stöd och hjälp för sin livsföring kan inte anslå. Ocksä
samhällsekonomiska skäl talar enligt min mening för att det inle kan vänta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att della mål skall förverkligas för alla krävs del vissa åtgärder inom bostadspolitiken.
Det krävs också en närmare samverkan mellan bostadspolitiska och
socialpolitiska åtgärder på alla nivåer. Enligt vad jag har erfarit pågår sådani
samarbete på många håll och med gott resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är medveten om att målet kan uppnäs först på läng sikt. För atl det skall kunna
förverkligas krävs elt omfattande förändringsarbete inom flera sektorer. Det
kan la olika läng tid att uppnå och det kan bedrivas i olika takt i skilda
delar av landet. Del kan också resultera i olika lösningar beroende på lokala
behov och fömtsättningar att tillgodose dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
är en följd av regeringens allmänna politik på olika områden alt föra beslulen
till kommunerna och närmare dem som besluten angår. En annan följd härav är
emellertid atl det inte är möjligl alt nu överblicka alla organisatoriska och kostnadsmässiga
konsekvenser av delta förändringsarbete. Regeringen och huvudmännen inom de
berörda sektorerna bör därför noga följa utvecklingen pä området och dra lärdom
av den. Jag vill också erinra om att arbetsgruppens belänkande och de förslag
som jag nu lägger fram är en första etapp i delta förändringsarbele. Som en
information kommer jag senare alt redovisa vissa frågor som kräver fortsaita överväganden.
I dessa frägor har jag samrått med statsrådet Sigurdsen och cheferna för
social- samt civildepartementen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
anser jag att det i hög grad är brisler i bostäderna, bosladsförsöijningen, de
bostadssociala förhållandena samt i boendeservi-cen som leder till instilulionsboende
för många gamla, sjuka och handikappade. Många människor som egenlligen bara
behöver omvårdnad och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>service
vislas pä olika insfitufioner, eftersom andra, mer ändamålsenliga, sätt att
tillgodose behoven av lämplig boslad samt stöd, hjälp och vård inle står till
buds i tillräcklig omfattning. Därför måste enligt min mening åtgärder snabbt
inriktas på att avhjälpa dessa brister. Det innebär krav på en förnyelse av
våra bostadsområden. Förnyelsen mäste särskilt inriktas pä att öka Ullgängligheten
för människor med funktionshinder, atl stärka grannkontakterna och gemenskapen,
alt förbättra förvallningen av byggnader och anläggningar och atl bygga ut
närservicen inom bostadsområde-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2
Kommunens ansvar för bostadsförsörjningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.1
Ansvar för alt alla får en egen bostad av god kvaliiei</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Bostadsförsöijningslagen skall kompletteras med en beslämmelse som
slår fast kommunens ansvar för att alla i kommunen fär en egen bostad av god
kvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppens
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Remissutfallet beträffande frågan om det kommunala ansvaret för bostadsförsörjningen
är positivt. Nära nog alla remissinstanser som har yttrai sig i frågan anser
att kommunernas bostadsförsörjnings-planering bör avse alla, även dem som på
grund av ålder, handikapp eller sjukdom har speciella behov. När det gäller
synen på kommunernas resurser och kompetens anför dock företrädarna för de
privata fastighetsägarna atl det inte är realistiskt att lägga ytterligare
uppgifter på den kommunala planeringen, eftersom planeringsberedskapen redan är
otillräcklig i förhållande till statsmakternas ambitioner. Bosladsstyrelsen
och Hyresgäslernas Riksförbund anser att den kommunala planeringen ännu inte är
tillräckligt aktiv för att önskvärda förändringar skall komma till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
remissinstanser är positiva lill en precisering av kommunens ansvar i
bostadsförsörjningslagen, bl.a. flertalet kommuner och landstingskommuner som
har yttrat sig i denna fråga saml de handikappades intresseorganisationer.
Svenska kommunförbundel är dock tveksamt till atl detla ansvar lagregleras. Om
del ändå sker anser förbundet atl lagparagrafen bör formuleras i måltermer och
inle som en ansvarsparagraf. SKAF ifrågasätter om inte kommunens bosladsförsörjningsansvar
redan gäller även gamla, sjuka och handikappade och om en närmare precisering
av kommunernas ansvar härvidlag kan innebära någon förbättring.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:142</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>17</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Uppgiftsfördelningen mellan slaten och kommunerna innebär
all kommunerna har ansvaret för planeringen och genomförandet av
bostadsförsörjningen, medan statens ansvar avser den lagstiftning och de
ekonomisk-politiska åtgärder som behövs för att ge förulsättningar för det
nödvändiga byggandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kommunala bostadsförsörjningsplaneringen är reglerad i bl.a. bosladsförsörjningslagen,
som innehåller bestämmelser om kommunernas grundläggande befogenheter och
skyldigheter på bostadsförsörjningens område. I lagen åläggs kommunerna att
bedriva en fortlöpande bosladsförsöijningsplanering. Planeringen skall komma lill
uttryck i etl program som skall antas av kommunfullmäktige och som skall vara
kommunernas samlade handlingsprogram for bostadsförsörjningen. Programmet
utgör också en viklig informationskälla för statsmakterna och är därmed ett
underlag för beslut i olika bostadspolitiska frågor av övergripande nalur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag redan har sagl måsle vi nu ägna större uppmärksamhel än tidigare åt hur del
befintliga bostadsbeståndet ulnylljas och fördelas och hur del bör vårdas,
utvecklas och kompletteras. Våra planeringsinslm-ment är fortfarande i hög grad
inriklade på utbyggnad och nyexploatering. Med anledning av vad
Fastighetsägareförbundet har anfört vill jag för egen del framhålla alt en viss
nedgång i planeringsaklivitelerna i kommunerna får anses vara naturlig i ett sädant
skede av nyorientering som det vi nu befinner oss i. Enligt min mening har
kommunerna bäde förmåga och resurser alt motsvara statsmakternas ambitioner. De
insatser som krävdes för att genomföra det tioåriga miljonprogrammet under 60-
och början av 70-talel visar tydligl att så är fallet. Mina förslag bygger på
förvissningen om samma effektiva samarbete mellan statliga organ och kommunema
som hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag påpekade inledningsvis har omsorgerna om de gamla, sjuka eller handikappade
som behöver stöd, hjälp och vård tidigare präglats av uppfattningen att ett
nära nog totalt omhändertagande är den lämpligasle formen för samhällets
omsorger. Därför har också planeringen av särskilda bostadstyper och
institutioner, t. ex. ålderdomshem, sjukhem, servicehus, tilldragit sig störst inlresse
i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dag vet vi aU det i långt större utsträckning än vad man tidigare har tänkt sig
är möjligt för gamla, sjuka och handikappade att bo i vanliga lägenheter i den
vanliga bostadsmiljön. Arbetsgruppens genomgång av gällande tekniska och
finansiella regler visar att få människor har så specifika krav på bostäder alt
de inte kan tillgodoses vid nybyggnad eller vid ombyggnad, eventuellt i kombination
med särskild anpassning. För de allra flesta kan behoven således tillgodoses i
vanliga bostäder under fömtsättning all de har en god standard saml all slöd,
hjälp och vård i boendet kan ges i erforderlig omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare sagt atl ett mål för bostadspolitiken mäste vara atl alla har en
egen bostad. Samma uppfattning gav dåvarande chefen för socialde-</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr
142</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>partemenlel
uttryck för i sitt anförande lill propositionen om socialljänslen (prop.
1979/80:1, s. 300). Gmndtanken i socialtjänstlagen är alt behoven av
ändamålsenliga bostäder måste beaktas i kommunernas bostadsförsörjningsplanering.
Det är också detta synsätt som präglar hälso- och sjukvårdslagen. Därav följer
atl landslingen skall tillhandahålla sjukhusplatser bara i de fall då vården inle
kan beredas i öppna former. Institutionsvården bör bedrivas under sä hemlika
och decenlraliserade former som möjligl. Primärvården, som bl. a. innefattar
mottagning vid vårdcenlraler och sjukvård i hemmen, skall ges förstahandsansvaret
för befolkningens hälsa och sjukvård inom ett begränsal geografiskt område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
övergripande ansvaret atl tillgodose bostadsbehoven åvilar kommunstyrelsen
enligt kommunallagen (1977: 179). I planeringsansvaret ligger all samordna
olika facknämnders synpunkler. På socialljänslen ankommer det bl. a. all
medverka i planeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
konstaterar emellertid att det som regel inte finns någon utvecklad planering i
kommunerna för att främja tillkomsten av bostäder som är lämpade för gamla,
sjuka och handikappade, vare sig genom en medvetet styrd ombyggnadsverksamhet
eller genom kompletteringsbebyggelse i befintliga områden. Denna uppfattning
bekräftas indirekt av många remissinslanser och torde enligt min mening i hög
grad vara bakgrunden till den påtagliga uppslutningen bakom arbetsgruppens
förslag atl slarkare poängtera kommunernas ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är det en nödvändig fömtsättning för att boendeförhållandena för
gamla, sjuka och handikappade skall kunna förbällras att kommunerna i sin
planering uppmärksammar deras behov, liksom konsekvenserna för
bostadsförsörjningen av en successiv minskning av antalet vårdplatser på
institutioner. En bostadsproduktion med om- och nybyggnad som har inriklningen
att stödja dessa gmppers boende i vanliga bostäder bör fä mycket större
omfattning än hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser påpekar atl en utveckling i denna riklning är önskvärd men att
den också är förenad med påtagliga risker vid en bristfällig samordning mellan
kommunens och landstingens åtgärder. Farhågor med denna innebörd har framförts
av bl. a. Kommunförbundet, HCK och LO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utveckling mot etl självständigt boende får naturligtvis inte innebära att
människor, som för sin livsföring är beroende av olika samhällsorgan, överges
pä gmnd av oklara ansvarsförhållanden. Människor som på gmnd av ålder, sjukdom
eller handikapp hindras från att leva ett normalt liv har dessutom sämre
möjligheter att påverka beslutsprocessen i kommunen. Enligt min mening är det
angeläget alt allas rätl lill goda boendeförhållanden kommer till tydligt
uttryck i bostadsförsörjningslagen. Del medför bl.a. att olika gruppers behov
av bostäder med stöd, hjälp och värd blir föremål för offentlig debatt och att
förslagen att fillgodose behoven far en god polifisk förankring.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av del nu anförda föreslår jag alt 3 § första
slyckel i bosladsförsörjningslagen kompletteras så atl där slås fast atl
kommunens bostadsförsörjningsplanering skall syfta till att alla i kommunen får
en egen bostad av god kvalitet. Den nya beslämmelsen bör träda i kraft den 1
juli 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
klarhetens inlresse vill jag framhålla att med uttrycket "alla i kommunen"
avses inle bara de som är medlemmar av kommunen utan också andra som vislas i
kommunen, l.ex. pä institutioner av olika slag. Del innebär atl den kommun där
en institution är belägen skall la elt första-handsansvar för atl lillgodose
bostadsbehoven hos de patienter som saknar bostad. Med uttrycket "egen
bostad av god kvalilet" menar jag en bostad som upplåts på sedvanligt sätl
och som har god uirymmesstandard och modern utrustning i en miljö som ger
förutsättningar för gemenskap och etl aktivt deltagande i samhällslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förhållandet att önskvärda förändringar kan uppnås försl
på längre sikt medför atl särskild uppmärksamhet bör ägnas åt vad som kan göras
för all förbättra situationen för dem som inte kan få del av förändringarna.
Jag tänker då främst på många av dem som redan nu vislas på olika institutioner
och som inte längre har förutsättningar atl flytta därifrån. Det är nödvändigt
att i förändringsarbelet fortlöpande uppmärksamma dessa människors förhållanden
och att sträva efter att förbättra levnadsvillkoren också inom institutionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är uppenbart att möjligheterna till kvarboende och
boende i vanliga bosläder för människor med behov av stöd, hjälp och värd
skiljer sig mellan olika bosladsområden och kommundelar. Den kommunala planeringen
och bostadsförsörjningsåtgärderna för äldre, långvarigt sjuka och handikappade
måste bygga pä dels kunskaper om de lokala förutsättningarna alt lösa uppkommande
boslads- och servicebehov saml dels långtgående samordning mellan olika
huvudmän, dvs. fastighetsägarna, de kommunala förvaltningarna och landstinget,
för alt genomföra olika åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sådan kunskap fömtsätter ofta en omrädesvis, sektorsövergripande
planering baserad pä s. k. bosladssociala inventeringar. Atl planeringen bör
bygga på analyser av bl. a. bosladssociala förhållanden i olika bostadsområden
har tidigare framhållits i prop. (1977/78:93) om riktlinjer för
ansvarsfördelningen inom bostadsförsörjningen m.m. Del bör understrykas atl bosladssociala
inventeringar bör omfatta även dem som bor på institutioner inom kommunen. Det
är med tillfredsställelse som jag noterar atl denna syn på behovet av planering
delas av flera kommuner och intresseorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.2 Samråd med landstingen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgmppen föreslår all bosladsförsörjningslagen skall
kompletteras med en beslämmelse om skyldighel för kommunen alt samråda med lands-fingskommunen
om bostadsförsörjningsplaneringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovel
av samordning mellan kommunerna och landslingen bekräftas av en majoritet av de
remissinslanser som har yttrai sig i frågan. Flera inslanser understryker
kommunens roll som samordnare mellan mänga offentliga och privata inlressen i
bostadsområdena. Handikapporganisationerna anser att lagregleringen av
kommunens samrådsskyldighet bör kunna förbättra förutsättningarna för
samverkan. Några inslanser, bl.a. Svenska kommunförbundet, är dock Iveksamma till
behovel att lagreglera kommunens samrådsskyldighet med landstinget. Landsiingsförbundei
avstyrker lagreglering och anser atl förslaget rimmar illa med regeringens slrävan
att förenkla regler m. m. om relationerna mellan slaten och kommunerna.
Norrköpings kommun anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag lidigare har anfört innebär all kommunerna bör la ell större ansvar för
bostadsförsörjningen även för befolkningsgrupper med speciella bostadsbehov.
Den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen skall därför bl.a. inbegripa
bedömningar av förutsättningarna all bereda dem som vistas på institutioner
möjligheter atl få etl självständigt boende. Elt nära samråd med landstinget,
andra kommuner, kommunala sektorsorgan, organisationer och enskilda är en
förutsättning för att denna planering skall bli meningsfull. Pensionärs- och
handikappråden bör kunna spela en aktiv roll i utvecklingen av planeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingets
planering av värden, lika väl som kommunens planering av insatserna för stöd
och hjälp, förulsäller kunskaper om boendeförhållandena. Det gäller bäde de
aktuella förhållandena och planerade förändringar i kommunens boslads- och
serviceutbud. Den kommunala planeringen utgör således en viktig utgångspunkt
för landstingens verksamhetsplanering. Kommunernas samråd med landstinget bör bl.a.
gälla frågan om landstingets förutsällningar all - med hänsyn lill vårdarbetets
krav och till samordningen med hälso- och sjukvårdsverksamheten i övrigl -
tillhandahålla vård i sådana former att kommunens bostadspolitiska mål kan förverkligas.
Landstingens verksamhel kommer att påverkas starki av den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen
som kan fä konsekvenser för säväl driften och personalbehovet som koslnaderna
för verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
det jag nu har sagt följer alt samråd och samverkan mellan kommuner och
landsting är en fömtsättning för att boendeförhållandena för gamla,
handikappade och långvarigt sjuka skall kunna förbättras. Det får inte råda någol
tvivel om att huvudmännen har ett ömsesidigt ansvar för detta. Jag delar arbetsgmppens
uppfattning i denna del. Jag finner emellertid i motsats till arbetsgmppen att
det inte nu är befogat atl i lag reglera kommunens samrådsskyldighet. Som en
information vill jag något kommentera grunderna för mitt ställningstagande i
denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anserjag att remissutfallet visar att det råder allmän enighet om
behovet av samverkan mellan landsting och kommuner både i fråga om insalser för
stöd, hjälp och vård till den enskilda människan och i planeringen och
organisationen av de samlade insatserna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Krav på samverkan slås fast i 8 § hälso- och
sjukvårdslagen där det anges att landstingskommunen i planeringen och
utvecklingen av hälso-och sjukvården skall samverka med samhällsorgan, organisalioner
och enskilda. I propositionen om hälso- och sjukvårdslag m. m. betonas angelägenhelen
av att planeringen av bl.a. äldreomsorgen sker i samarbete mellan landsting och
kommuner mol bakgrund av ett så långt som möjligt gemensamt planeringsunderlag (s.
60).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägledning för hur sådan samverkan praktiskt kan ulformas
finns i ett antal skrifter som Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundel,
socialstyrelsen och Spri gemensamt har utarbetat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lokala överenskommelser om formerna för samarbetet mellan
primärvården och socialtjänsten inom en kommun föreligger på flera håll. 1
vissa fall har de inneburil atl verksamheten bedrivs med gemensam personal och
med omfördelning av skattemedel. Jag vill också påminna om all del sedan 20 år
tillbaka bedrivs en förnyelse av psykiatrin i samarbete mellan landsting och
kommuner som har inneburit all vårdplatserna pä mentalsjukhus har minskal med
14 000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samråd är en förutsättning för denna samverkan. Den
allmänt rådande insikten om delta och de hittills gjorda erfarenhelerna av
samverkan mellan huvudmännen pekar enligt min mening pä att det inle finns
skäl att nu, som arbelsgmppen föreslär, närmare reglera ansvarsfrågan i denna
samrådsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i della sammanhang även erinra om att formerna
för detta samarbete framgent kan komma atl ulvecklas och fördjupas ytterligare.
Enligt vad jag har erfarit avser chefen för civildepartementet att under
innevarande riksmöte lägga fram förslag lill en ny lag om kommunalförbund.
Lagförslaget bygger på elt utredningsförslag av stal-kommunberedningen. Enligt
förslaget kommer kommunerna och landstingskommunerna att erbjudas en enklare
form av kommunalförbund som ett alternativ till del hittillsvarande
kommunalförbundet. Det nya alternativa kommunalförbundet kan översiktligt
beskrivas som en slags mellankommunal nämnd med ställning som offenfligrätlslig
juridisk person. Huvudsyftet är alt främja det inlerkommunala samarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om fördjupad samverkan kommun/landsting har ocksä aklualiserals
inom ramen för försöksverksamheten med s. k. frikommuner. I första hand gäller
det försök med kommunall ansvar för primärvården, omsorgs-verksamheten och den
lokala psykiatrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.3 Redovisning lill regeringen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen föreslår alt regeringen lar upp
överläggningar med Kommunförbundel och Landstingsförbundet om en särskild
redovisning är 1988 av kommunernas planerade åtgärder för atl förbättra
bostadsförhållandena för gamla, handikappade och långvarigt sjuka.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många remissinstanser, bl.a. bostadsstyrelsen,
socialstyrelsen, Sveriges Folkpensionärers Riksförbund, HCK och flera
kommuner, slöder förslaget. Kommunförbundet anser att inrapportering av
uppgifter till staten bör minimeras. Vissa instanser anser all den redovisning
som arbetsgruppen har föreslagil bör kunna samordnas med redovisningen år 1986
av bosladsförbältringsverksamhelen. Norrköpings kommun anser det tveksamt om
en ny redovisning är 1988 kan tillföra något nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en information vill jag redovisa min syn i denna fräga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med all bostadsförbättringsprogrammel antogs,
infördes en bestämmelse i bostadsförsörjningslagen, som ger regeringen möjlighel
atl frän kommunerna begära särskilda redovisningar av bostadsförsörjningsplaneringen.
Regeringen förklarade vid del tillfället all denna möjlighel skall utnyttjas sä
atl en samlad redovisning av kommunernas planering för all genomföra bosiadsförbältringsprogrammet
skall lämnas år 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min uppfattning bör statsmakterna ta ell aktivt
ansvar för all bostadsförsörjningen för gamla, handikappade och långvarigt
sjuka får den omfallning och inriktning som är nödvändig med hänsyn lill de
samhällsmål som jag har redogjort för. Kommunernas planering för delta bör
därför löpande följas upp. Bosladsstyrelsen har enligt sin instruktion ansvar
för att följa utvecklingen inom bostadsförsörjningen och uppmärksamma
statsmakterna på eventuella behov av åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidigare i min föredragning har jag redogjort för de
farhågor som vissa remissinstanser har gelt uttryck för när del gäller
kommunernas möjligheter att tillräckligt snabbi anpassa sig lill de nya krav
som de nu slälls inför. Därför är det angeläget att effekterna av den pågående
utvecklingen snabbi utvärderas. I delta syfte bör en samlad redovisning göras
av de kommunala planerna för att förbällra bostadsförhållandena för gamla,
handikappade och långvarigt sjuka. Därigenom ges också en impuls lill de
ansvariga myndigheterna i kommunerna att med förtur ta sig an detta arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är inte beredd all nu redogöra för uppläggningen och
innehållet i en sådan redovisning. Det bör lämpligen anstå till dess alt
kommunernas bedömningar av förnyelseätgärderna inom ramen för
bostadsförbättrings-programmen har utvärderats. Jag avser alt samråda med
Kommunförbundet och Landstingsförbundet i denna fråga och därefter återkomma
till regeringen med förslag om bl.a. tidpunkten och närmare riktlinjer för
redovisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.4 Försöksverksamhel med friare resursanvändning inom bosladssek-torn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i detta sammanhang även beröra arbeisgruppens
förslag om en försöksverksamhel med en friare lillämpning av del slalliga
bostadsfinansieringssystemet. Enligt arbetsgmppen skulle en sådan verksamhet
kunna bedrivas inom ramen för försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse.
Flertalet remissinslanser som behandlar frågan är i huvudsak</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>posiiiva.
Handikapporganisationerna betonar dock atl den friare resursanvändningen inte
får leda till avsleg från kraven på tillgänglighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Våren
1984 godkände riksdagen (prop. 1983/84: 152, KU 32, rskr 368) riktlinjer för en
försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse. 1 propositionen anges nägra
huvudområden som bör kunna ingå i försöksverksamheten. De frågor som berörs
gäller bl.a. möjlighelen att använda statsbidragen friare, alt pröva friare
former för den kommunala planeringen och atl lämna dispens från vissa
föreskrifter som har meddelats av slatliga myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna försöksverksamhel bör enligt min mening kunna ingå också all pröva möjligheterna
till avsleg från vissa regler i det statliga bostadsfinansieringssyslemel.
Finansieringsreglerna är utformade sä att de skall ge utrymme för olika
prioriteringar. Det kan dock inte uteslutas atl de styr byggandet pä ell sätl
som inte ger den bästa helhetslösningen i det enskilda fallet. Om en kommun får
befogenhet att göra avsteg frän vissa utformnings- och standardkrav inom
finansieringssystemets ram, kan kommunerna prioritera sädana åtgärder som ger
de största effekterna och som är bäst anpassade till de lokala
förutsättningarna och behoven, när det gäller atl lillgodose gamlas,
handikappades och långvarigt sjukas behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan friare resursanvändning bör kunna ge erfarenheler av vilka regler som evenluellt
är eller upplevs vara lill hinders för elt ändamålsenligt byggande. Den kan
också belysa vilka svårigheier som en kommun kan ställas inför vid en friare
resursanvändning och vilka åtgärder som bedöms vara särskilt angelägna och
värda att prioritera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
beslut med anledning av den förul nämnda propositionen innebär att medgivande
om avsteg frän slatliga föreskrifter och om tilldelning av medel för projekt
inom försöksverksamhetens ram beslutas av regeringen efler ansökan av kommunen.
Jag avser atl i etl annat sammanhang återkomma till regeringen i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Allmänt om bostadsbebyggelsens kvalitet och användbarhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
presenterar en utförlig redogörelse för lekniska och finansiella regler av
betydelse för bostadsmiljöns utformning. Gruppens överväganden i denna del
utmynnar i ställningstagandet att gällande regler ger goda möjligheter alt
åstadkomma en god bostadsstandard även för flertalet människor som på grund av
funktionsnedsättning eller sjukdom har speciella krav pä bostadens utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
remissinslanser har yttrat sig i dessa frågor i huvudsak i överensstämmelsen
med arbetsgruppens synpunkter. För egen del anser jag all vissa ändringar i del
tekniska regelsystemets bestämmelser kan bli akluella. Dessulom krävs enligt
min mening vissa preciseringar i nu gällande läneregler. Som en information
vill jag redogöra för mina överväganden i dessa frågor. Jag vill också meddela aU
jag i ett annal sammanhang kommer att föreslå regeringen atl ändra vissa
föreskrifter med anledning härav.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.1
Tekniska regler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggnadsstadgan
(1959:612, omtryckl 1981:873) och Svensk byggnorm (SBN) innehåller en rad krav
i fråga om bl.a. byggnaders tillgänglighet, utrymmen och utrustning. Beslämmelserna
är generella. De gäller m. a. o. i princip all bostadsbebyggelse, både vid ny-
och ombyggnad. De syfiar till all åstadkomma en hög och jämn slandard i
bostadsbeståndet i dess helhel. Vid ombyggnad ger reglerna vissa möjligheter atl
anpassa kraven lill omständigheterna i del enskilda fallet. Byggbeslämmelserna
i SBN är f n. föremål för översyn med anledning av del inom
bostadsdepartementet utarbetade förslagel till ny plan- och bygglag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen
anser att byggbeslämmelserna ger en tillräckligt god standard och rymlighel i
bostäderna även för flertalet människor med funktionsnedsättningar. Inga
särskilda normkrav behöver därför införas vad gäller bostäder för gamla, sjuka
och handikappade. Enligt arbetsgmppens mening behöver inte heller SBN
kompletteras med särskilda krav betingade av arbelsmiljöaspekler. Gruppen anser
dock all del i samband med översynen av SBN bör övervägas om man inte bör
ställa något högre generella krav pä utrymmen i hygienrum och sovmm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser, bl. a. bosladsstyrelsen, planverket, HCK, Hyresgästernas
riksförbund och flera kommuner, delar i huvudsak arbetsgruppens uppfattning i fräga
om de tekniska reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
jag har den uppfattningen atl vi också fortsättningsvis skall sträva efler
generellt verkande byggbestämmelser för den hell övervägande delen av de
lägenheter som byggs eller byggs om. Speciella krav för bosläder för gamla,
handikappade och sjuka bör i princip undvikas. Det är enligt min mening en
naturlig följd av den gmndsyn som präglar lagstiftningen inom socialpolitiken
och de mål som jag inledningsvis redogjorde för. De byggbestämmelser som
gäller idag ger en hög boendestandard med god rymlighet, om de tillämpas fullt
ul. Det innebär atl bostäderna är väl användbara också för flertalel människor
med funktionsnedsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Generella
krav på en god standard bör emellertid inte hindra alt hänsyn las fill fömtsättningarna
i det enskilda fallet. Det kan gälla den akluella byggnaden eller området där
den är belägen. Möjligheter bör finnas till en flexibel tillämpning av vissa byggbestämmelser.
I förslaget till ny plan- och bygglag finns regler som innebär att kommunen
genom bestämmelser i en detaljplan skall kunna ställa lägre krav i skilda
avseenden för ombyggnader än vad som följer av de generella byggbeslämmelserna.
Lägre krav vid ombyggnad fömtsätter enligt förslaget atl bebyggelsen i området
ändå kan anses fä långsiktigt godtagbara egenskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.2
Låneregler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vanliga
bostäder och bostadsmiljöer byggs eller byggs om och förbättras lill största
delen med hjälp av statliga län och bidrag. Särskilda lyper av bostäder, t. ex.
lägenheter i servicehus, gmppbostäder m. m., och gemen-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samma
utrymmen i anslutning till dessa, byggs likaså med statlig finansiering. 1
lånesammanhang jämställs med bostäder också vissa bostadsanknutna gemensamhetsutrymmen
för begränsade grupper av hushåll. För län till bostadsutrymmen lämnas
räntebidrag. En fömtsättning för atl lokaler skall få belånas är i princip all
de fyller ell normall behov av boendeservice och i huvudsak är avsedda för dem
som bor i områdel. För lån lill lokaler lämnas inle räniebidrag. Reglerna om slatliga
lån och räntebidrag lill bosläder finns i bostadsfinansieringsförordningen
(1947:946).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
konstaterar atl finansieringsreglerna ger goda möjligheter att slödja en sådan
omstrukturering av vården som följer av de mål som jag inledningsvis redogjorde
för. Vissa ändringar och kompletteringar bör dock enligt gruppens mening göras.
Jag ålerkommer senare till dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller vissa nya boendeformer anser arbetsgruppen att förutsättningarna
för slalliga lån och bidrag är oklara. Det gäller främsl vissa bosläder som
ersättning för långvårdens och psykiatrins institutioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbelsgmppen
föreslär att som villkor för bostadslån skall gälla bl. a. att byggandet skall
resultera \ fullvärdiga bosläder, permanenia bosläder och bostäder som medger självsiändigi
boende. Vårdinsatsens omfattning bör enligt arbeisgruppens mening inle påverka
möjligheterna till slalliga bosladslån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinstanser som har yttrat sig i frågan anser överlag att begreppet
fullvärdig bostad är för oklart för atl det skall kunna läggas till grund för tillämpningen
av lånebestämmelsema. Självständigt boende som villkor för bostadslän stöds av
flera instanser, bl.a. HCK, Riksförbundet FUB saml vissa kommuner, t. ex.
Göteborg och Örebro. Stockholms och Linköpings kommuner samt Svenska
kommunförbundet befarar atl dessa villkor leder till svårigheter att bygga nya
servicehus och bygga om befintliga ålderdomshem med bostadslän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anlägga följande synsätt på de krav som bör ställas för att
bostadslån skall lämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
bosladsslyrelsens föreskrifter lill bostadsfinansieringsförordningen
(1974:946, senast ändrad 1984:1044) gäller som villkor för bostadslån bl.a. alt
en bostad skall innehålla minst I mm och kök, alternalivi I 1/2 rum och kokvrå.
När del gäller gmppbostäder godtas en lägre privat standard, om bostäderna är
kompletterade med gemensamma utrymmen. Arbelsgmppen har föreslagil att dessa
föreskrifter ersätts av elt krav på att byggandet skall resultera i fullvärdiga
bosläder. Som motiv härför har arbelsgmppen angett att valel av
utrymmesstandard bör vara en kommunal angelägenhet och bedömas utifrån de
boendes behov, den fysiska miljöns fömtsättningar och de ekonomiska möjlighetema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om utrymmesstandard behandlas av bostadskommittén (Bo 1982:02). Jag vill ändå
nu framhålla att för atl det skall vara frågan om en fullvärdig bostad krävs en
bostad med alla primära boendefunktioner. Bosladen bör m.a.o. uppfylla alla nu gällande
krav i fräga om ytor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utformning, utrustning och tillgänglighet. Förutom att
uppfylla dessa krav anser jag att en bostad för att vara fullvärdig också skall
vara så väl integrerad i bebyggelsen all de boende får fömtsättningar för
delaktighet och gemenskap med andra. Begreppel fullvärdig boslad är - med den
innebörd som jag nu har angett - enligt min mening lämpligl att läggas till
grund för den ändring i bostadsfinansieringsförordningen som jag kommer alt
föreslå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del nu sagda innebär all bosläder för gamla, handikappade
och långtidssjuka bör utformas efter i huvudsak samma regler som gäller för bostadsbeståndet
i övrigt. Det är elt krav som redan idag ställs för att bosladslån skall
lämnas. Vissa villkor måste dock ställas även belräffande bostadens integrering
i bebyggelsemiljön. Enligt min mening bör bostadslän normalt inte lämnas lill
ombyggnader av exempelvis ålderdomshem och sjukhem som ligger uianför tätort
och har dålig tillgång till vanlig boendeservice. Bostadslän för ombyggnad bör
alltså i princip lämnas endast om bostäderna efter ombyggnad blir i alla
avseenden fullvärdiga. Principen om en fullvärdig boslad som villkor för
bostadslån bör dock inte hindra att hänsyn tas lill särskilda omständigheler i
de enskilda fallen eller till de krav på boendemiljö och bosladsulformning som
i vissa fall kan behöva ställas för att säkerställa en god vård. Därmed torde
också behoven av att anpassa kvalitetskraven till de lokala förutsättningarna
i viss utsträckning kunna tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett av moliven för att inte acceptera standardskillnader i
bostäder är att behoven av bostäder för gamla, handikappade och långtidssjuka
kan variera mellan olika områden och över tiden. Om gmndläggande krav på
bostadsstandard är uppfyllda, kan bostäderna ställas till den ordinarie
bostadsmarknadens förfogande utan större ändringar, när behovet av dem för
särskilda grupper inte längre föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Viss flexibilitet i tillämpningen av kravet på fullvärdig
bostad bör dock medges i fräga om gmppbostäder. Det kan gälla fördelningen av
boende-funktioner på privat respektive kollektiv del av bostaden. Det är dock
enligt min mening viktigt atl utvecklingen av olika former av gmppboende följs,
så att man får ett erfarenhetsunderlag som kan ligga till gmnd för fortsatta
överväganden vad gäller utformning och standard. Information om goda lösningar
bör utarbetas. Jag anser att del ligger inom ramen för uppgifterna för
bostadsstyrelsens bostadssociala råd att följa denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell villkor för statliga bostadslån som gäller redan idag
är att lån i princip bara lämnas till permanentbostäder (ärsbostäder). Enligt
min mening bör denna princip gälla även framgent. Det finns emellertid fall då
undantag frän huvudregeln måsle kunna göras. Jag länker då i första hand på s.
k. avlastningslägenheter ("sviktlägenheter") och små omvårdnadslägenheter.
Dessa lägenheter är till för att personer som behöver omfattande hjälp och stöd
skall kunna vistas där, t.ex. när anhöriga som normalt ger dem den hjälpen
behöver en tids vila. Vistelsetiden är i regel begränsad till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>högst
någon månad. Även om dessa bostäder inle ulnyttjas som perma-nentbosläder, bör
de i länesammanhang jämställas med sådana. Detta torde för övrigl förekomma
redan idag, då.lägenheler i vanlig bostadsbebyggelse ofla hyrs för detla
ändamål eller som exempelvis kommunala genomgängsbostäder för utländska medborgare
som har sökl asyl i Sverige. En förulsättning för alt lån och räniebidrag
skall lämnas bör dock vara alt lägenheterna har en sådan standard alt de kan
användas som vanliga bostäder, när behoven ändras. Enligt vad jag har erfarit
avser bosladsstyrelsen att förtydliga sina tillämpningsföreskrifter så att
bosläder för de ändamål som jag nu har angett kan belånas som
permanentbostäder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som ytterligare ett
villkor för statliga bostadslån gäller att självsiändigi boende skall vara
garanterat genom direkl upplålelseavlal av normalt slag. Detta gäller dock inle
för sådana lägenheter i vanliga bostadsområden som förhyrs eller ägs av en
kommun eller ett landsting för att övergångsvis eller permanent användas för
personer med psykiskt, fysiskl eller socialt handikapp. Med upplålelseavlal av
normalt slag avses sedvanliga hyreskontrakt och bostadsrättsupplåtelser. Enligt
min mening bör huvudprincipen således även fortsättningsvis vara att bostaden,
för atl den skall grunda rätt lill slalliga bosladslån, skall upplåtas på etl sådani
sätt att de boende omfattas av samma rättigheter och skyldigheter som boende i allmänhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tre villkor för bostadslån som jag nu har redogjort för är enligt min mening av
en sådan betydelse för en utveckling mol bättre boendeförhållanden för
människor i behov av slöd, hjälp och värd att de bör komma till tydligt uttryck
i förordningen. Jag avser att i annal sammanhang föreslå regeringen alt ändra
förordningen i enlighet härmed. De ändrade reglerna bör träda i kraft den 1
juli 1985 och gälla i ärenden som kommer in till kommunernas förmedlingsorgan
fr. o. m. detta datum.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Att möjligheterna till elt
eget boende nu skall förbättras genom ny- och ombyggnad får naluriigtvis inle
leda till att bostadsförhållandena försväras för dem som redan har en egen
bostad. Det är därför angelägel att erforderliga förnyelseätgärder planeras
omsorgsfullt och atl särskild uppmärksamhet ägnas åt förhållandena för de
boende under den tid då förnyelsearbetet genomförs. Enligt min mening bör
sädana merkostnader, som uppslår till följd av atl de boende bor kvar i sina
lägenheter eller i tillfälliga bostäder i områdel under ombyggnadstiden, kunna
belånas pä samma villkor som evakueringskostnader. Enligt vad jag har erfaril
avser bosladsstyrelsen all ändra sina tillämpningsföreskrifter så att detta
klart framgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
bosladsslyrelsens föreskrifier till 24 § bosiadsfinansieringsförord-ningen får
tillägg till låneunderlaget för bostäder göras för vissa exlra anordningar för
rörelsehindrade m. m., t. ex. trygghetslarm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1983/84:9 om statsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp framhöll
chefen för socialdepartementet bl.a. atl ett av syftena med det nya
statsbidragssystemet var atl öka friheten för kommunerna i valet av serviceform
för äldre och handikappade. Han nämnde som exempel alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bidraget kunde användas till atl installera
larmanordningar. Riksdagen hade inga erinringar mot vad som anfördes i delta
avseende (SoU 12, rskr 43).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen påpekar all slaten således genom det nya
bidragssystemet ger ett slöd till installation av larmanordningar. Av denna
anledning bör enligt arbeisgruppens uppfattning möjlighelerna att finansiera
sädana inslallalioner med statligt bostadsstöd avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel att slopa möjligheten atl finansiera
trygghetslarm med bostadslån har fått etl blandal gensvar. Bosladsstyrelsen
tillstyrker förslaget med hänvisning lill del nya systemel för statsbidrag till
social hemhjälp. HSB och några kommuner avstyrker förslaget, de senare med
motiveringen att de nya reglerna innebär en kostnadsöverföring till kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har samma uppfallning i denna fråga som arbetsgruppen.
Enligt vad jag har erfarit avser bosladsstyrelsen att ändra sina
tillämpningsföreskrifter sä all bostadslån och räntebidrag inle längre lämnas
för installation av larmanordningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nu nämnda preciseringarna av fillämpningsområdel för
det slatliga stödet till bostadsinvesteringar medför enligt min bedömning alt
anspråken på medel från statsbudgeten i form av räntebidrag sammantaget kan komma
att öka med högsl 1-2 milj. kr. det första året. Med hänsyn till att räniebidrag
utbetalas försl sedan byggnadsarbetena är avslutade och bostadslånet har belalats
ut räknar jag inle med något ökat medelsbehov för budgelåren 1985/86 och
1986/87.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Individuell bostadsanpassning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.1 Bostadsanpassning med hänsyn lill såväl den
handikappade som hushållsmedlem eller hjälpare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitl förslag: Bostadsanpassningsbidrag skall lämnas även
för sådana kostnader som uppkommer på grund av att anpassningsåtgärderna inte
väsentligt skall försvåra bostadens användning för övriga medlemmar av den
handikappades hushåll eller för andra som regelbundet hjälper den handikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: De remissinstanser som har berört
frågan, bl.a. arbetarskyddsstyrelsen och vissa kommuner, har tillstyrkt den
föreslagna utvidgningen av tillämpningsområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Idag lämnas bostadsanpassningsbidrag
enligt förordningen (1982:639) om bostadsanpassningsbidrag för sådana
individuella anpassningsåtgärder inom och i anslulning till en bostadslägenhet
som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>behövs för alt den skall vara ändamålsenlig som bostad för
den handikappade. Bidrag lämnas med elt belopp som motsvarar skälig kostnad
för anpassningsätgärden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kravet på
skälig kostnad kan emellertid leda till all vissa anpassningsålgärder uiförs
på etl sätt som försvårar förhållandena för anhöriga, hemtjänstens personal
eller andra som hjälper den handikappade i bostaden. Så kan vara fallet t. ex.
vid installation av trapplLft eller inredning av kök för en rullstolsbunden.
Det billigaste utförande kan i dessa fall innebära att andra boende får svårt
att använda trappan på ett ur säkerhetssynpunkt godtagbart sätt eller arbeta i
köket på grund av atl bänkhöjderna är för låga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid bedömning
av vad som skall anses vara skälig kostnad bör därför, enligt min mening,
hänsyn ocksä las lill atl åigärden bör utformas på ett sådani sätt alt bostaden
kan användas även av icke handikappade medlemmar av den handikappades hushåll
eller av en person som regelbundet hjälper den handikappade i bostaden. Tillämpningsområdel
för statligt stöd till bostadsanpassning bör därför vidgas i delta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag räknar med att anspråken pä medel i form av bostadsanpassningsbidrag
kommer all öka med högsl I milj. kr. per är till följd av mitl förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.2 Slatligl stöd lill anpassning av bostäder för
avlösning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Bostadsanpassningsbidrag skall kunna lämnas
även för anpassningsåtgärder i bostäder som används för avlösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppens förslag: Överensslämmer med mitl förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Nära nog samtliga remissinstanser som
har yttrat sig i frågan, bl. a. Riksförbundet FUB saml Norrboltens läns
landsting, tillstyrker den föreslagna ulvidgningen av tillämpningsområdet. DHR
avstyrker och kräver i stället en ulbyggnad av lägenheler med service dygnet
runt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Slatligl stöd för anpassning
lämnas f. n. endast när del är frågan om permanenlbostäder som bebos av
personer med funktionsnedsättningar. Avsteg från denna beslämmelse kan göras i
tvä fall. Om föräldrar till ett handikappat barn inte bor tillsammans men har
gemensam vårdnad om barnet, kan båda fä sina bosläder anpassade. Vidare lämnas
bidrag för anpassning av s. k. avlaslningsfamiljers bosläder. Med
avlastningsfamilj avses i detla sammanhang en eller flera personer som
regelbundet tar hand om elt svårt handikappat barn i sin bostad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många vuxna, svårt handikappade har inle möjlighel alt bo
eller vistas i exempelvis föräldrars eller barns hem på grund av alt dessa
bosläder inle är handikappanpassade och eftersom stöd för anpassning av sådana
bosläder inte kan lämnas enligt gällande bestämmelser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som ett led i normaliseringssträvandena bör kontakter
mellan handikappade och andra underlättas. Dessulom är det, som jag tidigare
har framhållit, viktigt alt stödja anhörigas och andra närslåendes medverkan i
om-sorgsarbetel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser därför att lillämpningsområdet för statens slöd
till bostadsanpassning bör vidgas sä att del blir möjligl att lämna bidrag och
lån för anpassning av alla bostäder för permanent bmk där en svårt handikappad
person regelbundet vistas under vissa perioder. En förulsättning bör dock vara
dels all det gäller svåra funktionsnedsättningar, dels att den handikappades
periodiska vistelse i en sådan bostad bedöms vara regelbunden och av långsiktig
karakiär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill med anledning av DHR:s yllrande understryka alt
bostäder för avlösning bör ses som elt komplement till och inte som en
ersättning för permanenta bosläder för människor med behov av slöd och hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgningen av tillämpningsområdet bör ske den 1 juli 1985
och gälla i ärenden som kommer in till kommunernas förmedlingsorgan fr. o. m.
detta datum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag beräknar att statens kostnader i form av bosladsanpassningsbidrag
ökar med ca I milj. kr. per år lill följd av förslaget. Ökningen av medelsanspråken
uppkommer dock först fr. o. m. budgelåret 1986/87.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.3 Utvärdering av kommunens räll atl beslula om bostadsanpassningsbidrag
m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I prop. (1981/82:126) om vissa ändringar i reglerna om
stöd för individuell handikappanpassning av bostäder m.m. uttalade
föredraganden bl.a. (s.l6) alt en utvärdering borde ske av effekterna av de
föreslagna ändringarna i fråga om bostadsanpassningsbidrag och av förslagel
att beslutande-rätlen i vissa bidragsärenden skall ligga hos kommunens
förmedlingsorgan. En ulvärdering borde enligt föredraganden göras bl. a. för all
ge underlag för en bedömning av om kommuner och landsting bör svara för en viss
del av kostnaderna för slödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgmppen redovisar i belänkandel sin syn på frågan om
kommunall kostnadsansvar. Gruppen anser att kommunerna är bäst lämpade atl svara
för beslulen om bosladsanpassning och alt de också bör ha ett ekonomiskt ansvar
för de beslut som fattas. Ell slort antal remissinstanser har yttrat sig med
anledning härav. De är genomgående negativt inställda till etl kommunalt
kostnadsansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kommunala beslutanderätten har nu gällt sedan den 1
januari 1984. Tiden är nu enligt min mening mogen för att genomföra den ulvärdering
som förutskickades i den nyss nämnda propositionen. Utvärderingen bör göras av bosladsstyrelsen.
Enligt vad jag har erfarit har bostadsstyrelsen redan påbörjat planeringen
härför. När utvärderingen är genomförd avser jag att återkomma till regeringen
bl. a. i fräga om det framtida kostnadsansvaret.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:142</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>31</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.4 Översyn av reglerna för bostadsanpassning för atl underlälta
kvarboende</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgmppen föreslär i betänkandet att möjligheterna att
systematiskt och i förebyggande syfte förbättra handikappanpassningen av
bostäder och närmiljö ulreds. Få remissinslanser har yttrat sig med anledning
härav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare nämnde lämnas bostadsanpassningsbidrag
till sädana anpassningsålgärder inom och i anslutning lill en bostadslägenhet
som behövs för att den skall vara ändamålsenlig som boslad för den handikappade.
Bl. a. krävs det således att det finns ett aktuellt behov av anpassning och atl
behovel kan anses vara av långvarig eller bestående art. Bidrag lämnas också
för åtgärder som behövs för att underlätta utvecklingen mot elt självständigt
liv i en egen boslad. Bosladsanpassningsbidrag fömtsätter således alt handikapp
redan föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åldrandet medför normalt funktionsnedsättningar. Gamla
möter med stigande ålder ökade svårigheter alt bo kvar i sin bostad.
Svårigheterna är påtagliga för många gamla innan handikappet blir sä omfallande
att en anpassning av bostaden måste göras för att den skall vara ändamålsenlig
för den boende. Möjligheten atl i tid kunna göra vissa förbättringar i bosladen
kan ofta vara utslagsgivande för en gammal människas möjligheter atl bo kvar i
sin boslad och sköta sig själv. Det är som regel fråga om enklare åtgärder, t.
ex. anordnande av särskilt utformade ledstänger, handtag, strömbrytare o. d.
Det är dessutom ofta ålgärder som vidias i samband med en senare anpassning av bosladen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till strävan att underlätta eget boende och kvarboende
är del vikligt all ålgärder för anpassning av boendemiljön kan sättas in i lid.
Det är enligt min mening därför önskvärt att bostadsanpassningsbidrag kan
lämnas för alt anpassa bostaden för en boende med begynnande funktionsnedsättningar
som på sikt kan leda till beslående handikapp. Jag anser därför att en vidgning
av tillämpningsområdet för bostadsanpassningsbidraget bör övervägas. Jag avser
atl i annal sammanhang föreslå regeringen atl bostadsstyrelsen får i uppdrag
att bl. a. utreda formerna för statens slöd till handikappanpassning av
bosläder och närmiljö i dessa avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.5 Återställning av anpassad bostad</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Elt statligt bidrag skall lämnas för
återställning av åtgärder för bostadsanpassning i flerbosladshus och i småhus
som upplåts med hyresrätt. Bidragel skall lämnas för ålgärder som har utförts
med slatligt stöd till bostadsanpassning. Vad gäller åtgärder som har vidlagits
inom en lägenhet lämnas bidrag endasl i de fall lägenheten upplåts med
hyresrätt. I sädana fall skall som villkor för bidrag dock gälla atl kommunen
har erhållit anvisningsräit till lägenheten. Slatligt bidrag lämnas bara under
förutsättning att kommunen bidrar med minst hälften av den kostnad som
kommunen har godkäni. Slatligl bidrag lämnas endast om den av kommunen godkända
kostnaden översiiger 5 000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppens
förslag: Överensslämmer i stort med mill men innebär atl bidrag lämnas om
kostnaderna överstiger 1000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Remissutfallet är övervägande posilivt. Länsstyrelserna i Malmöhus samt
Göteborgs och Bohus län samt Eskilstuna kommun är dock Iveksamma till behovel
av bidrag. Flera kommuner, bl.a. Linköping och Skellefteå, anser alt bidraget
helt skall betalas av staten. RRV däremol finner det naturligt atl kommunerna
på egen hand bär kostnaderna för bidragel. Eskilsluna kommun befarar all regeln
om kommunal anvisningsräit kan leda till onödig byråkrati.
Kommunalarbetareförbundet avstyrker med hänvisning till atl förbundet anser atl
kommunen bör förhyra lägenheter där hyresvärden inle vill medverka lill
handikappanpassningen. Bosladsstyrelsen anser att bidragsgivningen bör vara
restriktiv. Med hänsyn till de villkor som är förknippade med bidraget och av adminislraliva
skäl anser styrelsen att den nedre gränsen för koslnader som kan ersättas bör
vara 5 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Enligt gällande bestämmelser är det en förutsättning för bostadsanpassningsbidrag
atl fastighetsägaren skriflUgen medger alt den handikappade inle skall behöva
återställa lägenheten i ursprungligt skick vid avflyttning eller i annal fall.
1 flera fall har fastighetsägare inte anseti sig kunna tillgodose detta krav.
Följden härav har blivit att anpassning inte har skett och att den
handikappade har tvingats flytta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
behandlades senast i samband med översynen av bidragssystemet (Ds Bo 1981:5). Nägon
ändring av bestämmelserna ansågs dä inte erforderlig. Situationen ter sig dock
annorlunda i dag. Om målet att gamla, handikappade och sjuka skall bo i egna
bostäder skall främjas, behöver allt fler anpassningsätgärder vidtas i
bostäder, bosladshus och boendemiljöer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är det främsta skälel lill att en fastighetsägare motsätter sig all
anpassningsåtgärder vidias all han ibland kan drabbas av slora koslnader för
att återställa en lägenhet i normalskick. Om fastighetsägarna kan erbjudas ersällning
för större återställnings kostnader, borde möjligheterna atl erhålla
medgivande lill anpassning underlättas väsentligt. Därmed kan fler människor
med svåra funktionshinder fä möjlighet inte bara lill en egen bostad utan till etl
självständigt boende med eget kontrakt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser därför att ell bidrag för ålerställning av sädan anpassning som har
gjorts inom eller i anslutning lill den handikappades bostad bör införas. Som
förutsättning för återställningsbidraget bör gälla att bosladsanpassningsbidrag
har lämnats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
åtgärder för individuell handikappanpassning kan vara till fördel även för
andra boende med eller utan funktionshinder. Återställning av en anpassad
bostad bör naturligtvis ske endast om den utförda anpassningen är till nackdel
för andra boende. När den anpassade bostaden blir hyresle-dig bör möjlighelen atl
anvisa denna lill bostadssökanden därför försl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prövas. Enligt min mening bör kommunen således fä anvisningsräit
lill lägenhelen. Om kommunen vid den lidpunkl då den anpassade lägenhelen blir
ledig inte har kunnat anvisa den lill en annan person bör fastighetsägaren
under vissa förulsällningar kunna få ett ålerställningsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn lill bidragels syfte anserjag det inle
motiverat att bidrag lämnas för bostäder som upplåts med äganderätt eller
bostadsrätt. Ocksä i en bostadsrättsförening kan emellerlid svårigheter uppstå
att genomföra en anpassning lill följd av alt ålerslällningskosinaderna kan bli
belungande för föreningen. Jag anser därför alt även en bostadsrättsförening
skall kunna få bidrag men då enbart för ålerställning av sådana
anpassningsåtgärder som har gjorts för atl den handikappade skall komma in i
och ul ur bostaden samt för atl underlälta förflyttningen till och från husel
eller inom lomlen. Krav på anvisningsrätt blir därmed inte aktuellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till vad jag nyss har framhållit föreslår jag
alt etl statligt bidrag införs för återställning av åtgärder för bosladsanpasssning.
Del bör ankomma på kommunernas förmedlingsorgan atl besluta i ärenden av denna
typ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är enligt min mening rimligl att kommunerna också tar
del i det ekonomiska ansvaret för dessa bidrag som de ges ell så slorl inflytande
över. En förutsättning för ell slatligt ålerställningsbidrag bör därför vara atl
kommunen lämnar ett lika stort bidrag. Det statliga bidraget bör därför ulbelalas
till kommunen med ell belopp molsvarande 50 % av de kostnader för återställningsätgärderna
som kommunen godkänt. Bidraget bör utbetalas när återslällningsarbelena har
utförts och godkänts av kommunen. Jag delar bosladsslyrelsens uppfatlning att
bidrag bör lämnas endasl om åter-ställningskoslnaderna överstiger 5 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna om ålerställningsbidrag bör träda i kraft den I
juli 1985. Jag beräknar statens kostnader för ålerslällningsbidragel lill ca 5 milj.kr.
per år. Kommunernas koslnader blir lika slora. Jag förordar atl medel för ändamälel
anvisas under anslaget B 8. Viss bostadsförbättringsverksamhet m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Tillgängligheten i den yttre miljön</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Etl statligt bidrag skall införas för tillgänglighetsskapande
åtgärder på kvartersmark. Bidraget skall lämnas med ett belopp som motsvarar
högst 30 % av kostnaden. Beslut om bidrag meddelas av regeringen. En medelsram
om 10 milj. kr. ärligen skall faslslällas för ändamålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppens föreslag överenstämmer
i huvudsak med milt. Gruppen har dock som yllerligare villkor föreslagil att
kommunen skall ha upprättat en lillgänglighelsplan för det berörda bostadsområdet
saml att kommunen bidrar med minst 20% av kostnaden. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr
142</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:142</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalel av de remissinslanser som har yttrat sig i frågan, bl. a. AMS, HCK
och DHR saml flera kommuner, anser alt frågan om förbättrad tillgänglighet i
den yttre miljön är angelägen. När del gäller finansieringsformen och
administrationen av bidragel finns en del kriliska synpunkler. Vissa
remissinstanser, l.ex. socialstyrelsen och Fastighetsägareförbundet, anser,
bl. a. med hänsyn till de adminislrativa svårigheterna med ytterligare ett
bidragssystem, all tillämpningsområdet för det nuvarande hissbidragel bör
utvidgas att gälla även åtgärder på tomtmark. Bosladsstyrelsen förordar av främsl
administrativa skäl alt miljöförbättrings-bidraget ges en vidgad lillämpning
och all ramen för detta utökas i molsvarande omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Som jag tidigare har framhållit är det angeläget att inte
bara bostäderna anpassas för alt främja kvarboende. Behovet av anpassning
gäller i hög grad också den omgivande miljön. Åtgärder för all förbättra tillgängligheten
vidtas som regel endast i samband med ombyggnad. Ombyggnad genomförs faslighelsvis
och i de flesta fall ulan samordning av lidpunkten för ombyggnad. Därför lorde
stora delar av bostadsbebyggelsen och viktiga bostadskomplement, säsom butikslokaler,
fritidslokaler och liknande, inte komma atl förbättras i detta avseende under förhållandevis
lång tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt min mening önskvärt alt ålgärder vidias för alt förbättra tillgängligheten
i den ytlre miljön. Jag anser därför, liksom remissinslanserna, alt en
stimulans för sådana åtgärder bör införas. Jag föreslär därför ell statligt
bidrag för tillgänglighetsskapande ålgärder i den yttre miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bidraget
bör slimulera till samordnade insatser för all göra bostadsmiljön som helhet inom
flera bostadskvarter eller ett bostadsområde tillgänglig och användbar för
personer vilkas rörelse- eller orienteringsförmäga är nedsatt till följd av
ålder, sjukdom eller handikapp. Bidraget bör således avse generella åtgärder
som vidias samordnat, oftast av flera fastighetsägare, t. ex. för att
underlätta förflyttningar mellan bostadshusens entréer och till olika fritids-
och servicelokaler i området. Det bör alltså inte lämnas för individuella
anpassningsåtgärder inom en fastighet för en viss person eller en viss grupp av
handikappade. Bidraget avser ålgärder på kvarlersmark för bostadsändamål.
Bidrag bör således inte lämnas för åtgärder på parkmark eller gatumark i
kommunens ägo eller på områden för allmänl ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bidrag
bör lämnas högst med etl belopp som motsvarar 30 % av den godkända kostnaden
för åtgärderna. Ålerslående del bör falla pä fastighetsägaren. I de flesla
fall lorde bosladslån kunna lämnas. Kommunerna torde i vissa fall få ta ett ekonomiskl
ansvar för att åtgärderna genomförs. Del anserjag för egen del kan vara mofiverat
med hänsyn till de besparingar som kommunerna kan göra när tillgängligheten
inom ell område ökar och möjlighelerna till självständigt boende förbättras. I
vissa fall lorde</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>även
faslighelsägare kunna avkrävas ersättning för kostnader för vissa förbättringsåtgärder
på kommunal mark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Någol
krav på kommunal lillgånglighetsplanering anserjag i molsals till arbetsgruppen
inte nödvändigt all ställa nu, eftersom del bör ligga i kommunens egel
intresse atl göra sådana samlade överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansökan
om bidrag bör göras av kommunen för de av kommunen godkända ålgärderna och koslnaderna
härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har sagt föreslår jag atl ett statligt bidrag införs
för tillgänglighetsskapande ålgärder på kvartersmark. Bidraget skall lämnas till
kommunen på ansökan av denna och med etl belopp som motsvarar högsl 30 % av den
godkända koslnaden. Bidraget bör belalas ul när ålgärderna har vidtagits. En
ram pä 10 milj. kr. årligen bör fastställas för detla ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
remissinstanser har påtalat nackdelarna ur adminislraliv synpunkt med en ny
bidragsform. I viss utsträckning kan jag ha förståelse för dessa synpunkter.
Efter närmare överväganden har jag dock funnit att nu gällande bidragsformer inle
kan utnyttjas för ett bidrag av denna typ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min uppfattning torde sådana tillgänglighetsproblem i den yttre miljön som här
avses i slor utsträckning sammanfalla med andra förnyelseproblem i äldre
bostadsområden, t. ex. problem med handikappanpassning och lillgänglighet i
bostäderna, bristfälligt utbud av service m.m. Problemen uppträder alltså
vanligtvis inom sådana områden där kommunerna har anledning atl göra mer
samlade överväganden i fräga om förnyelse, bosladsförbätlring och andra
åtgärder för att underlätta etl självständigt boende för gamla, sjuka och
handikappade. Jag har lidigare i flera sammanhang poängterat belydelsen av
samordning och helhetssyn områdesvis när det gäller åtgärder för alt förbättra boendeförhållandena.
Det föreslagna bidraget kan i hög grad ses som ett stimulansbidrag för en
områdesvis, sektorsövergripande planering. Jag anser alt detta talar för att
bidraget administrativt knyts samman med frågorna om planering för och försök med
integrerad boendeservice i bostadsområdena som jag kommer att behandla senare
(avsnitt 2.6.3). Enligt min mening kan detta bidra lill atl både planering och försöksverksamhel
vinner i inlresse och effekiiviiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansökan
om bidrag bör prövas av regeringen. Mot bakgrund av vad jag nu har anförl anserjag
all bidragsärenden tills vidare skall beredas av den delegation för försöksverksamhel
med boendeservice som jag senare kommer att föreslå regeringen alt inrätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
vill jag framhålla, vilket också AMS har anförl i sitt yttrande, atl
upprustnings- och ombyggnadsarbeten som främjar tillgängligheten i den yttre
miljön lämpar sig väl att användas i sysselsättningsskapande syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medel
för ändamålet bör anvisas under anslag B 8. Viss bostadsförbättringsverksamhet
m. m. Jag räknar dock inle med att några utbetalningar kommer atl ske under budgetårel
1985/86. Till frågan om medel för utbe-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lalning
av bidrag under budgetårel 1986/87 återkommer jag i samband med budgetpropositionen
för detta budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.6
Boendeservice</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.6.1
Utrymmen Jör boendeservice</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
redovisar i belänkandet vissa överväganden belräffande möjligheterna all fä räniebidrag
för län lill vissa gemensamma utrymmen. Arbetsgruppen anser aU räntebidrag bör
lämnas endasl för lån till sådana utrymmen som ingår i hyresförhållandet, bostadsupplålelsen
eller dylikt och betalas av de boende via hyran eller avgiften för bostaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en informalion vill jag redogöra för remissinstansernas uppfattningar och för
min syn på denna fräga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flerlalel
remissinstanser, l.ex. bostadsstyrelsen, socialstyrelsen. Kommunförbundet, LO,
HSB saml flera kommuner, motsätter sig inskränkningar i möjligheterna alt
erhålla bosladslån med räntebidrag för servicelokaler. RRV och
Fastighetsägareförbundet tillstyrker förslaget. Förbundet anser att förslaget
innebär att villkoren på lokalhyresmarknaden blir mera likvärdiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nu gällande bestämmelser lämnas räniebidrag för lån till vissa bostadsanknutna gemensamhetsutrymmen
för begränsade grupper av hushåll. Som villkor för räniebidrag gäller enligt bosladsslyrelsens
föreskrifter att utrymmena fär betjäna högsl 100 hushåll och ha en yta
motsvarande högsl 10 m' per lägenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vad jag har erfaril har många av dessa gemensamhetsutrymmen tagils i anspråk
som kommunala servicelokaler. För egen del anserjag inle alt detta slär i
överensstämmelse med gällande beslämmelser. Räniebidrag bör inle lämnas för lån
som avser lokaler av detla slag. Syflel med räntebidraget är främst att hålla
nere hushållens bostadskostnader. Som grundprincip bör därför enligt min
mening gälla att rällen lill räntebidrag förbehålls sådana gemensamma utrymmen
som omfattas av upplåtelseavlalet belräffande bostadslägenheterna. Som regel
torde del vara fråga om utrymmen som utgör nalurliga komplement till ordinära
bostäder, t.ex. tvättstugor eller närlokaler, som de boende förfogar över. Det
kan också gälla boendefunktioner som har brutits ul ur den individuella bosladen
och förts samman lill gemensamma funktioner för de boende. Grundprincipen
innebär att räntebidrag bör medges bara för utrymmen för vilka de boende betalar
hyra eller liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
tydlighetens skull vill jag framhålla atl denna princip inte innebär någon
inskränkning i möjligheterna all erhålla räntebidrag för lån till bostadskomplement
i form av t.ex. gemensamma tvättstugor, kök. matrum eller andra lokaler och
utrymmen för vilka koslnaderna tas ul av de boende i form av hyra eller avgift
för bostaden. Däremot skall räntebidrag inle lämnas för län som avser lokaler
av typen restaurang, restaurangkök samt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lokaler
för förmedling av varor eller tjänster, t.ex. hår- och fotvård, personallokaler,
reception o. d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
avser alt i annat sammanhang återkomma lill regeringen med förslag till en
precisering av bestämmelserna i bostadsfinansieringsförordningen i det nu
berörda avseendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande tillämpningen av bestämmelserna bör gälla för projekt som har
fortskridit så långt atl koslnadsförulsättningarna inte kan ändras utan att
allvarliga olägenheter uppkommer. Den precisering av bestämmelserna som jag
avser att föreslå regeringen bör därför komma i tillämpning först den 1 januari
1986 och gälla i ärenden i vilka ansökan om lån ges in till förmedlingsorganet
efter utgången av år 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nya beslämmelser
med den innebörd som jag nu har angett medför besparingar för slalen. Jag
beräknar att de uppgår lill 5-lOmilj.kr. del försia året. Besparingarna ökar
för varje år. Efter fem är kan besparingen beräknas uppgå till 25-50milj.kr.
och totalt för en femårsperiod till 75-150 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.6.2
Försöksverksamhet med boendeservice</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Försöksverksamhet skall bedrivas med slatligt bidrag för att stimulera
till uppbyggnad av integrerad boendeservice. Bidraget skall vara elt engångsbidrag
för att täcka en del av investerings-och/eller driftskostnaderna under ett
inledningsskede. Försöksverksamheten skall bedrivas under fem är. Beslut om
bidrag meddelas av regeringen. En medelsram på 10 milj.kr. per år skall
fastställas för ändamålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinslanser som har yttrat sig i frågan är positiva Ull en
försöksverksamhet och till atl ett statligt bidrag lämnas. Nägra inslanser
befarar dock en ulveckling mot flera parter och oklara ansvarsförhållanden i
omsorgsarbetet. Vissa, bl.a. TCO, Hyresgäslernas riksförbund.
Fastighetsägareförbundet samt några kommuner, stödjer förslagel med motivet
att bidraget kan slimulera en ulveckling mol bättre samordning av resurserna
och minskad sektorisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Jag vill inledningsvis underslryka att jag fäster stort avseende
vid de invändningar som har sin grund i frågan om ansvarsförhållandena. Jag
vill betona alt välfärdssamhällets uppgift är atl svara för all människor får
del stöd och den hjälp och vård som de behöver. Mina överväganden, som jag
redogjorde för inledningsvis, innebär elt förtydligande i dessa avseenden.
Samtidigt finner jag del också angelägel atl </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1984/85. 1 samt. Nr
142</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>slödja
en utveckling som innebär att människor fär så slor valfrihet som möjligl när
del gäller formen och omfattningen av den hjälp för självsländig livsföring som
de behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
bra boendeservice är en av de viktigaste förutsättningarna för en självständig
livsföring. Servicen är också en viktig del av del sociala nätverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brisl
på god närservice påverkar starkt behovel av hemtjänst och annan kommunal
service. Etl områdes olika servicesystem är ömsesidigt beroende; brister i etl
utbud påverkar efterfrågan i ell annat. När l.ex. kvarters-bufiken slår igen,
ökar belastningen på den sociala hemtjänsten. När servicehuset öppnar
matservering, mäste bostadsområdets restaurang slänga etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan viktig förutsättning för atl gamla, handikappade och långlids-sjuka skall
vilja och kunna bo i vanliga bostäder är atl de, liksom deras anhöriga, inte
känner någon risk för isolering och otrygghet. En rad undersökningar och de prakfiska
erfarenheter som har vunnits genom de senaste årens satsningar på kvarboende
och öppenvård visar enligt min mening på belydelsen av den sociala miljön och
av möjlighelerna alt snabbi kunna få den hjälp som man behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
kan vi konstatera alt utvecklingen under de senaste åren har inneburit att
såväl närservicen som de sociala nätverken hartunnats ut och att ensamhet och
isolering har blivit etl stort och växande problem. Dessutom har den kommunala
verksamheten blivit påtagligt sektoriserad även pä bostadsomrädesnivå med olika
utbud riktade mot olika gmpper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
här utvecklingen är oroande från bostadssociala utgångspunkter. Skall del bli möjligl
att genomföra den omstmkturering av vården och omvårdnaden som vi önskar, måste
trenden brytas. Detta är emellerlid ingen lätt uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
betänkandet redogör arbetsgruppen för försök som pågår på vissa håll i landet
med områdesbaserad, integrerad, kommunal service och för det intresse som finns
hos kommuner, landsting, handelns organisationer och större bostadsföretag för
att utveckla nya samarbetsformer på områdesnivå. Arbetsgmppens slutsats är att
samverkan kan ske på många olika sätt. De flesta är dock ännu oprövade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är enligt min mening angeläget att samhällets insatser för att tillhandahålla
tjänster i högre grad utformas sä att de ger stöd för att utveckla även den
sociala närmiljön. Genom den stora utbyggnad av skolväsendet och barnomsorgen
som har skett tidigare och genom den utbyggnad av socialtjänsten och den öppna
vården som nu sker, är samhällets insatser i närmiljön numera betydande. Genom
en ökad samverkan mellan samhälle, föreningsliv, bostadsförvaltare och
näringsliv kan dessa insatser ytterligare förstärkas. En förutsättning för att
detta skall kunna ske är dock att den sektorisering som i så hög grad präglar
insatserna idag kan brytas. Den fortsatta utbyggnaden av den sociala hemhjälpen
och den öppna vården</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
därför enligt min uppfattning ulnylljas lill alt också förbättra den sociala
miljön i allmänhet i bostadsområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner del angeläget atl underlätta och slimulera en sådan utveckling. Därför
föreslår jag alt ell statligt bidrag lämnas under en femårsperiod för uppbyggnad
av integrerad boendeservice.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
villkor för bidrag bör gälla att verksamhelen har en tydligt lokal prägel - det
skall verkligen vara frågan om närservice. Ansvaret för försöksverksamhelen bör
kunna ligga pä kommunen eller en bostadsförvallare, en sammanslutning av de
boende eller någon annan part eller en organisation av en eller flera parter,
t. ex. i kooperativ form. För att säkra en god samordning mellan olika
verksamheter och skapa garantier för alt utvecklingen sker i linje med den
övergripande planeringen för bebyggelseutvecklingen m. m. bör en förutsättning
för bidrag vara atl verksamheten har tillstyrkts av kommunen. Kommunen lorde i
regel även komma atl medverka i den tilltänkta verksamheten inom ramen för
socialtjänsten, fritids- och kulturverksamheten etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bidragel
bör konstrueras som ett engångsbidrag för att täcka en del av investerings-
och/eller driftskostnaderna under etl inledningsskede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angelägel att ett stimulansbidrag av detla slag administreras i former som
ger möjlighet att överblicka utvecklingen och att följa upp och sammanställa erfarenhelerna
av projekt med olika fömtsättningar och ulformning. Jag anser därför all beslut
om bidrag bör meddelas av regeringen efler beredning i en delegation knuten
till bostadsdepartementet med ansvar också för att följa utvecklingen och atl
sammanställa och redovisa erfarenheterna. Dessulom bör denna delegation, i enlighet
med vad jag har nämnl tidigare, svara för beredning av ansökningar om bidrag
för tillgänglighetsskapande åtgärder på kvartersmark. I delegationen anser jag atl
företrädare för berörda myndigheter och organisationer bör beredas fillfälle atl
ingå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Effekterna
av slödet till uppbyggnad av integrerad boendeservice bör enligt min mening
utvärderas. Bl. a. bör en utvärdering kunna ge underlag för att bedöma hur
boendeservice skall kunna utvecklas under permanenta betingelser. Jag avser att
i annal sammanhang lägga fram förslag för regeringen angående formerna för en
sådan utvärdering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Totalt
ca 20 milj. kr. bör avsättas per år under en femårsperiod för att försöksverksamheten
skall kunna ske med tillräcklig bredd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan efter samråd med chefen för socialdepartementet och statsrådet Sigurdsen
anmäla att medel för denna försöksverksamhel kan erhållas från de särskilda
medel som har anvisats under socialdepartementets anslag G 1. Bidrag till
social hemhjälp för ulveckling och förnyelse av hemhjälpen. 1 vissa fall kan
regeringen även bevilja understöd ur allmänna arvsfonden för sådan försöksverksamhel.
Ytteriigare medel erfordras dock. En särskild ram pä 10 milj. kr. pr. budgetär
bör därför fastställas av riksdagen. Den bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vara
så utformad att eventuellt outnyttjade delar vid ett budgetårs ulgång fär
disponeras påföljande budgelår, dock längst t. o. m. budgetåret 1989/90. Utbetalningar
av medel avräknade mol den särskilda ramen pä 10 milj.kr, bör ske frän anslaget
B 8. Viss bosiadsförbättringsverksamhet m.m. I årels budgetproposition (prop.
1984/85: 100 bil. 13) har regeringen begärl atl 240 milj. kr. anvisas på della
anslag. Jag förordar nu att beloppet höjs med 10 milj. kr. för detta ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.7
Arbetsgruppens fortsatta arbete</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
har i sitt betänkande påpekat angelägenheten av atl etl fortsatt arbete bedrivs
inom de sektorer som berörs av arbeisgruppens överväganden. Behovet av fortsatt
utredning och ulvärdering betonas ocksä av flertalet remissinstanser. Dessutom
anges en del ytterligare frågor som behöver utredas närmare. Utredningsarbete
har också redan påbörjats på flera håll. Bl.a. har Kommunförbundel och
Landstingsförbundet ell gemensamt ulredningsarbele om konsekvenserna av vård-
och omsorgsseklorns strukturförändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt min mening naturligt all behovet av fortsall ulredning är stort.
Spridning av kunskaper om möjligheter och gjorda erfarenheler är också av vital
betydelse för en snabb utveckling. Jag fömtsätter atl Kommunförbundet,
Landstingsförbundet, planverkel, socialstyrelsen och bostadsstyrelsen
fortlöpande följer utvecklingen pä området och bislår kommunerna och
landslingen med råd och erfarenheler. Jag vill ocksä erinra om alt statens råd
för byggnadsforskning har ett särskilt ansvar för att, på det sätt som har angetts
i prop. (1982/83:151) om byggnadsforskning m.m., samverkan etableras mellan
staten och olika intressenter så alt forsknings- och ulvecklingsarbete kan
genomföras på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förslag som jag nu har lagt fram avser bostadsförsörjningen, bostäderna och
boendemiljöerna. De utgör vikliga delar i arbelet med all förverkliga de mål
och synsätt som jag har angett inledningsvis. Andra vikliga områden måste också
uppmärksammas för att den avsedda utvecklingen skall kunna ske tillräckligt
snabbt. Som en information vill jag i del följande kort redovisa vissa av de
områden som arbetsgruppen anser det särskilt angeläget att uppmärksamma i del
fortsatta arbetet. 1 samråd med chefen för socialdepartementet och statsrådet Sigurdsen
inslämmer jag i allt väsentligt i arbetsgruppens bedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undersökningar
från mitten av 1970-lalet visar alt boendestandarden pä institutionerna har
stora brister. En förnyad kartläggning bör ske genom bostadssociala
inventeringar inom institutionerna. Förslag till åtgärder för att förbättra
standarden bör redovisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Formerna
för att planera och organisera olika slag av hjälpinsatser i bostadsmiljöerna
behöver utvecklas. Genom det stimulansbidrag som jag har föreslagit kan många
olika former för atl lokalt erbjuda vård, omvärd-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nad och service i öppna och inlegrerade former ulvecklas,
samtidigt som en fortlöpande erfarenhetsåterföring kan ske. Det är angeläget
att en utvecklingsverksamhel med omrädesvis planering och resursuppbyggnad
följs upp och att formerna för samarbetet särskilt mellan kommuner och
landsting i säväl planering som löpande verksamhet uppmärksammas speciellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändrade boendeformer för människor med olika
funktionshinder innebär helt nya krav pä vårdorganisationen. Förutsättningarna
för en förändrad vårdorganisation måste studeras närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F.n. är huvuddelen av vårdpersonalen utbildad för eller
har sin huvudsakliga erfarenhet från arbete inom institutioner. Utvecklingen
mot öppna vårdformer medför behov av utbildning. Kompetenskrav för nya verksamheter
behöver formuleras och omsättas i grundutbildning och vidareutbildning för
olika personalgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omstmktureringen av vården och boendel bör följas upp
genom en både bred och inträngande studie av konsekvenserna med avseende pä
såväl samhällsekonomin som fördelningen av koslnaderna mellan slaten, landstingskommunerna,
primärkommunerna och enskilda. En sädan studie bör ligga lill grund för en
samlad översyn av hur aktuella avgifts-, transfererings- och bidragssystem
påverkas av förändringar inom vård- och om-sorgsseklorn. Därvid bör också beaktas
inkomstutvecklingen för olika grupper. De ekonomiska analyserna bör läggas upp
så att de sä långt möjligl tar hänsyn lill hela förändringsförloppet och
således inte bara redovisar skillnaderna mellan nuvarande och önskade framtida
förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den önskade omstmktureringen av hälso- och sjukvårdens och
socialtjänstens verksamheter fär i vissa fall betydande återverkningar pä
arbetsmarknad och regionalpolitik. Effekterna för sysselsättningen bör analyseras
och förutsättningarna för atl genom arbelsmarknadspoliliska och regionalpolitiska
insatser stödja en omstrukturering av vården bör övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förulom de områden för fortsatt utredning som
arbetsgruppen har föreslagit har flera remissinstanser pekal på behovel av att
utveckla vissa frågor ytterligare i del fortsatta arbetet. Socialstyrelsen
nämner bl. a. innehåll och former för behovsbaserad planering. HCK tar upp
frågorna om orienterbarheten i bebyggelsen, kommunernas möjligheter atl styra
lokalisering av detaljhandel saml utbyggnaden av kollekfivtrafik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förslag som jag nu har redovisat och de överväganden
som jag har redogjort för är, som jag tidigare har nämnl, en följd av
arbetsgruppens försia arbetselapp. I denna etapp har reformarbetet inriktats pä
bostadsförsörjningen, bostäderna och boendemiljöerna. Arbetsgruppens fortsatta
arbele bör övervägas i samråd med berörda parter, myndigheter, intresseorganisationer
m. fl. Jag kommer att i annal sammanhang redovisa resultatet av dessa
överväganden för regeringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Utveckling av billigare hissinstallationer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Slöd till utveckling av billigare
hissinstallationer skall medges intill elt belopp av sammanlagt 6 milj. kr.
under åren 1985 och 1986. Kostnaderna för detla skall las inom ramen för de
medel som riksdagen har anvisat för bidrag lill hissinstallationer och belasta anslagel
B 8. Viss bosiadsförbätiringsverksamhel m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag gär nu över till behovet av insalser för all minska
kostnaderna för hissinstallationer. Frågan har inle berörts av arbetsgruppen.
Mina förslag har emellertid ett slarkt samband med de målsättningar om kvarboende
m. m. som jag har behandlat i det föregående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I anslutning lill riksdagens beslut om elt bostadsförbätlringsprogram
(prop. 1983/84: 40 bil. 9, BoU 11, rskr 63) uppdrog regeringen åt statens råd
för byggnadsforskning (BFR) atl initiera, samordna och utvärdera en verksamhet
med teknikupphandling för hissar m. m. I den proposition som låg till grund för
riksdagsbeslutet förutsatte jag atl teknikutveckling kring konstruktion och
installation av hissar prövas i full skala inom ramen för BFR: s experimentbyggnadsverksamhei.
För statens bidrag lill verksamheten med teknikupphandling anvisades elt
engångsbelopp pä 2,5 milj. kr. till BFR. Jag anförde vidare att det borde
ankomma på styrelsen för leknisk utveckling (STU) atl svara för att
utvecklingsarbetet tas om hand så att det kan leda till praklisk tillämpning
hos hisslillverkare och byggföretag. Koslnaderna för experimentbyggnads- och demonstralionsverksamheten
liksom för övrigt FoU-arbete i anslutning till teknikupphandlingen förutsattes
kunna finansieras inom ramen för myndigheternas lillgängliga resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFR har filisatt en särskild hissgrupp för att samordna
insatserna i samband med teknikupphandling av hissar. Den hittillsvarande
verksamheten har främst ägnats ål hissinstallafioner i trevånings smalhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min uppfattning har gruppens arbele varit framgångsrikl.
1 ell antal demonstrationsprojekt har gruppen visat hur hissar kan installeras
med kort evakueringslid, nya säkerhetslösningar, minskade maskinutrymmen, nya
hisskonstruktioner m. m. Syftet är alt på olika sätl minska koslnaden för hissinstallationen.
I vissa fall prövas även hur minskade mått pä hiss och trapphus inverkar på
möjligheterna till utrymning vid brand, bårtransporter m. m. Dämtöver prövas
möjligheten alt pressa kostnaderna genom alt tillverka något större serier.
Även dessa provserier bedrivs som teknikupphandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hissgruppen konstaterar all man med nu lillgänglig
alternativ teknik kan sänka koslnaden för att installera en hiss med i
genomsnitt 100000 kr. Genom fortsatt utvecklingsarbete bör koslnaderna kunna
sänkas med ytteriigare ca 100000 kr. fram till år 1988. DeUa föruisäuer att
både hissle-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>verantörer
och fastighetsägare engageras i arbetet. 1 samverkan mellan flera beställare
bör särskilda kravspecifikationer tas fram till gmnd för upphandling av några
större serier. Enligt gruppen bör del härulöver också i fortsältningen finnas
möjligheter att ge stöd till ett antal mindre projekt som ligger tidigare i
utvecklingskedjan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bosladsstyrelsen
har, efler samråd med BFR och STU, i skrivelse den 14 febmari 1985 föreslagil
att 10 milj.kr. av den fastställda beslutsramen för statsbidrag till
hissinstallationer i bostadshus får användas för att slödja de ytterligare
insatser som gruppen har föreslagit. Av detta belopp beräknas uppemot hälften
avse sådan verksamhet som faller inom STU:s ansvarsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt min uppfattning utomordentligt angeläget att öka satsningen på alt
utveckla kostnadsbesparande hissinslallationer. Del är elt samhällsekonomiskt
intresse - oavsett hur finansieringsbilden ser ul vid olika lidpunkter — alt kostnadema
är sä låga som möjligl. Jag förordar därför alt särskilda medel ställs lill
förfogande för atl, på det sätl som har föreslagits, stödja projekt som syftar till
en bredare introduktion av billigare hisstyper och nya tekniska lösningar för
hissinstallationer främst i tre våningshus. Stödet bör avse koslnader i skedet
mellan sädant FoU-arbete som kan finansieras inom ramen för BFR:s och STU:s
ordinarie verksamhet och sådana byggplalsarbelen som kan finansieras med
bostadslån och hissbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill, efter samråd med chefen för industridepartementet, framhålla att etl sädant
stöd ocksä har ett industripolitiskt inlresse. Det är i mänga fall småföretag
som deltar i utvecklingsarbetet på området. Utvecklings-kontrakt innebär för
dem en möjlighet alt med begränsat risklagande öka kompelensen i företaget och
utveckla nya eller förbättrade produkter. Stödet bör på sikt kunna leda till
att importen av hissar kan minskas. Utvecklingen av billigare hissar för ombyggnadsverksamhei
bör vidare kunna ge intressanta exportmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såviit
jag har erfaril kan koslnaderna för den verksamhel som jag förordar tas inom
ramen för de medel som riksdagen har anvisat för bidrag till hissinslallationer,
utan atl delta menligt påverkar den planering som nu pågår. Jag förordar atl
sammanlagt 6 milj.kr. fä tas i anspråk för detta ändamål fram till utgången av
år 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag leder till atl de medel som anvisas för bidrag till installation av
hissar får en effektivare användning. Totalt sett flera hissar kommer att kunna
inslalleras inom ramen för de bidrag som statsmakterna har beslutat om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
den fömt nämnda skrivelsen har föreslagits att bosladsstyrelsen skall beslula
om stödel. Enligt min uppfatlning bör regeringen besluta om fördelningen av
medlen. Del finns enligt min mening ingen anledning atl ändra den nuvarande
uppgiftsfördelningen mellan myndigheterna i detta utvecklingsarbete.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:142</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>44</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.9
Kostnadskonsekvenser för staten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag har redovisat i det föregående medför alt slatens kostnader ökar med 15 milj.kr.
under nästa budgetär. Säväl besparingarna som vissa av utgiftsökningarna har
ackumulerande effekter, dvs. de ökar år från år. Enligt mina beräkningar ökar
statens kostnader till 22 milj. kr. budgetåret 1986/87. Därefter minskar de år
från år. Fr.o.m. budgelåret 1990/91 blir nettoresultatet en intäkt för staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Upprättat lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag nu har anförl har inom bostadsdepartementet upprättats ett
förslag till lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder lill
bostadsförsörjningens främjande m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
yttrande av lagrådel har inte inhämtats på grund av atl de frågor som behandlas
i lagförslaget är av en sådan lagtekniskt enkel beskaffenhet att lagrådets
hörande skulle sakna betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag har anfört hemsläller jag alt regeringen föreslår
riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
att anta förslagel till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:42.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. lag
om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till<br>
bostadsförsörjningens främjande m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:42.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna vad jag har förordat i
fråga om mål och synsätt inom bostadspolitiken för att förbättra boendeförhållandena
för gamla, handikappade och långvarigt sjuka,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna vad jag har förordat i
fråga om ändringar i tillämpningsområdet för statligt stöd till
bostadsanpassning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna vad jag har förordat i
fråga om bidrag för återställning av en boslad som har anpassats till en
handikappad boende,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna vad jag har förordat i
fråga om bidrag för tillgänglighetsskapande åtgärder på kvartersmark,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>medge alt sådant under 5
angivet bidrag får beviljas inom en ram av 10000000 kr. under budgetåret
1985/86,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna vad jag har förordat i
fräga om bidrag för försöksverksamhet med uppbyggnad av integrerad
boendeservice.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>medge atl sådana under 7
angivna bidrag får beviljas inom en ram av lOOOOOOO kr. under vart och elt av budgelåren
1985/86-1989/90, samt alt evenluellt outnyttjad del av ramen för elt budgelår
får utnyttjas påföljande budgelår,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>anvisa 15000000 kr. lill
anslaget B 8, Viss bostadsförbättrings-verksamhet m.m. för budgelärel 1985/86,
utöver vad som har föreslagils i prop 1984/85:100 bil. 13 under elfte
huvudtiteln,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna vad jag har förordat i
fräga om bidrag lill samupphand-Ung och teknikutveckling avseende hissinslallationer
saml medge alt sammanlagl 6000000 kr. får disponeras för detla ändamål under
åren 1985 och 1986,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>medge all kostnaderna
för bidrag enligt 10 får belalas av de medel som har anvisats för statsbidrag
till hissinstallationer i bostadshus inom det under elfte huvudtiteln uppförda
anslaget B 8. Viss bostadsförbättringsverksamhet m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom proposilion
föreslå riksdagen all anta de förslag som föredraganden har lagl fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:68.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:268.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av betänkandet SOU 1984:78 Bo på egna
villkor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
här betänkandet handlar om hur boendel kan förbättras för gamla, handikappade
och långvarigt sjuka. Inriklningen är all del skall bli möjligt för långt fler
att, trots funktionsnedsättningar eller sjukdom, bo kvar i vanliga
boendemiljöer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att detla skall bli möjligt krävs alt lägenheler och bostadsmiljöer förbättras
och görs tillgängliga och atl bostadskomplement och boendeservice finns i
tillräcklig omfattning. I del avseendet utgör det arbete vi här redovisar en
vidareutveckling av det tioåriga program för att förbättra bostadsbeståndet som
riksdagen beslöt om i december 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
blir också nödvändigl att bygga ut den sociala hemtjänsten och atl omfördela hälso-
och sjukvårdens resurser frän den slulna lill den öppna värden. I del avseendet
innebär arbetet etl led i arbetet med att förverkliga de mål för socialtjänsten
och hälso- och sjukvården som anges i de lagar som nyligen har trätt i kraft
för dessa verksamheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsammantagel
utgör vårt arbete etl samlat initiativ för atl konkrel och handfast förena
strävandena inom socialpolitiken och bostadspolitiken -att vidareutveckla den
sociala bostadspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
delta betänkande redovisas den första etappen av värt arbete. Vi har under
denna definieral gemensamma mål, synsätt och principer. Utifrån övergripande
beskrivningar av den önskvärda utvecklingen av formerna för boende, vård,
omvårdnad och service för människor med speciella behov av stöd och hjälp samt
studier av utvecklingsmöjligheterna i nägra typiska bostadsområden lämnar vi
förslag till åtgärder inom ramen för bostadspolifiken. Vi redovisar ocksä hur
vi anser att det fortsatta arbelet, vars tyngdpunkt kommer att ligga inom
socialpolitiken, bör inriktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I kapilel
1 anger vi som en övergripande utgångspunkt för vårt arbete att alla människor
skall ha samma rättigheter i samhället och ges möjligheter fill ett
meningsfullt liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att detla skall kunna förverkligas menar vi att boende, service, omsorg och
vård skall planeras utifrån följande principer:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Alla människor har rätt till en
bostad där friheten och integriteten är skyddad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>De som behöver stöd och hjälp i
sin dagliga livsföring eller som mer än tillfälligt behöver medicinsk eller
annan värd skall erbjudas sådan i bostadsmiljön och i former som ger den
enskilde slor självständighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Alla människor har, oberoende
av behovet av vård, omsorg och service, rätt till en bostad med god
tillgänglighet och god utrymmes- och utmstningsstandard i en miljö som ger förulsättningar
för ett aktivt deltagande i samhällslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att dessa mål skall kunna förverkligas krävs ett omfatlande förändringsarbele
som kommer att ta lid. Del är därför nödvändigt att också sträva efter atl
förbättra levnadsvillkoren för dem som inte kan få del av förändringarna, t.ex.
de som nu vistas på olika institutioner och inle har fömtsättningar att flytta
till en annan boendeform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapdel 2 diskuterar vi olika bostadsformer och former för hjälp i hemmet och
hur ansvaret bör fördelas för atl människor med speciella behov skall få
lämpliga bostäder och den hjälp de behöver. Vi slår fast att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gamla, sjuka och handikappade i försia hand bör beredas
möjlighet till självständigt boende inom ramen fördel ordinarie
bostadsbeståndet. I den mån speciella bostäder tillhandahålls för dessa
grupper, t.ex. i form av stödbostäder eller gruppbostäder bör dessa vara
utformade och utrustade med utgångspunkt i deras funktion som bostad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsekvensen av detta synsätt blir all kommunernas bostadspolitiska
ansvar enligt bostadsförsörjningslagen skall omfatta även dem som p.g.a. älder,
sjukdom eller handikapp har speciella behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller olika former av hjälp i hemmel konstaterar
vi, utifrån en diskussion av begreppen sjukvård, omvårdnad och service, att del
är svårt alt entydigt avgränsa olika parters ansvar. Vi understryker betydelsen
av att insaiserna präglas av respekt för den enskildes självständighet, att de an-.iassas
direkl till faktiska behov och alt de inriklas så alt de ulgör etl slöd för all
vidmakthålla och utveckla de egna resurserna hos den hjälpbehö-vande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl sä flexibla insatser skall bli möjliga krävs en
god samverkan mellan olika parter, främst kommuner och landstingskommuner. I etl
långsiktigare tidsperspektiv blir det nödvändigt alt se över vård- och om-vårdnadsverksamhelen
i syfte alt fortsätta en ulveckling mol mindre och självständigare
verksamhetsområden under bibehållet huvudansvar hos lämpliga samhällsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rena servicefunktioner av typen städning, inköp,
matlagning, tvätt etc. bör kunna erbjudas i former som dels gör dem mer allmänt
tillgängliga, dels bältre samordnade med annan lokal verksamhel i
bostadsområdena som fastighelsskötsel, detaljhandel, föreningsliv elc. Vi tror
all en sädan ulveckling skulle kunna underlälta och stimulera det omsorgsarbele
som sker genom bl.a. anhöriga, vänner och ideella organisalioner och därigenom
bidra till alt förstärka de sociala kontakterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kapilel 3 redovisar vi hur pensionärer, handikappade och
långvarigt sjuka bor i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi konstaterar alt antalet ålderspensionärer ökar och alt
ökningen är störst i de högsta åldrarna, där hjälpbehoven är störst. De äldre
bor fortfarande genomsnittligt något sämre än befolkningen i övrigt och en hög
andel bor ensamma. Sämst bor de som bor på äldre vårdinsUtufioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med elt växande antal gamla ökar ocksä antalet personer
med olika slag av handikapp. Ocksä handikappade bor genomsnittligt sämre än
befolkningen i övrigt. Elt slort antal rörelsehindrade och psykiskt
utvecklingsstörda bor fortfarande på olika slag av institutioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del helt övervägande antalet äldre bor i vanliga bostäder.
Ännu upp i slutet av 80-årsäldern bor inle mindre än 60 % i en vanlig boslad.
Men ändå bor många på institutioner. Tillsammantaget kan man uppskatta antalet
gamla, handikappade och långvarigt sjuka som f n. bor på institutioner som t.
ex. ålderdomshem, långvårdskliniker, psykiatriska institutioner och sjukhem lill
över 100000 personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kapUel 4 belyser vi samhällets koslnader för vård,
omvårdnad och service. Där konstaterar vi all en stor del av resurserna går lill
omsorgerna om de allra äldsta. Näslan alla som fyllt 90 år får samhällets slöd
i nägon form. De som är över 85 år utgör knappt 8 % av ålderspensionärerna, men
de lar i anspråk ca 35 % av resurserna för värd och omvårdnad för äldre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samhällets kostnader för omsorgerna om äldre kan lillsammantaget
beräknas uppgå till drygl 30 miljarder kronor. Huvuddelen av resurserna las i
anspråk av långvården och ålderdomshemmen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I kapUel
5 skisserar vi den önskade utvecklingen av vård- och boendeformer för
människor med särskilt behov av slöd. Vi konstaterar alt gamla och handikappade
i ökad utsträckning kan bo kvar hemma och all det bör vara möjligt för många
alt flytta från insfilutioner lill etl självsiändigi boende med slöd och hjälp
i hemmel. Utvecklingen går mol atl den personal som arbeiar med vård och
omvårdnad elc. i slörre utsträckning kommer att arbeta i arbelslag inom
bostadsområdena och i samverkan med andra samhällsorgan, anhöriga,
folkrörelser, bosladsförvaltning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
bedömer atl det på längre sikt bör vara möjligt för flertalel gamla alt bo i
vanliga bostäder eller i slödbosläder som erbjuder boendeförhållanden
likvärdiga med dem som råder i samhällel i övrigt. Nägra nya ålderdomshem
byggs inte längre och de befintliga byggs i ökande takt om till bostadsstandard.
Antalet platser vid långvårdsenheter bör i det närmaste kunna halveras (frän ca
50000 i dag) och antalet platser på psykiatriska institutioner skulle kunna
minskas med uppemot 10000. Denna omstrukturering mot självständigt boende och
öppna vårdformer bör kunna ge utrymme för att förändra verksamheten och
förbättra boendeförhållandena vid de institutioner som även pä längre sikl
kommer atl behövas. Inriktningen är alt dessa som regel bör vara små och väl
integrerade i samhällsmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kapilel
6 redovisar studier av hur en ulveckling i denna riktning kan förverkligas, med
tillämpning på tre bostadsområden av olika typ, belägna i Jönköping, Umeå och
Kungsbacka kommuner. Av områdena representerar det första äldre bosladsområden
med flerbostadshus och splittrat ägande, det andra nyare bosladsområden i mer
sammanhållen förvaltning och det iredje småhusbebyggelse i mindre serviceorter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
förbättringar av befintliga bostäder, kompletteringsbebyggelse, utbyggnad av bostadsanknuten
service, omvårdnad och sjukvård och genom etl förändrat utnyttjande av de
befintliga vårdresurserna är det möjligt att i alla tre områdena ge fler
möjligheter atl bo självständigt än vad man tidigare hade tänkt sig. Della fömtsätter
emellertid samlade insatser från olika parter. Insatserna måste inriktas på atl
ge de gamla och handikappade bäde en lämplig bostad, en god social förankring
i bostadsområdet och en tillräcklig hjälp i form av sjukvård, omvårdnad och
service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
att studera kostnaderna vid nuvarande respektive skisserade, framlida
förhållanden i främst exemplet från Jönköping, har vi kunnat konstatera att det
torde vara ekonomiskt fördelakligl såväl i samhällsekonomisk mening som för
staten, kommunerna och landstingskommunerna atl skapa fömtsättningar för fler
att bo självständigt, trots särskilda behov av vård, omvårdnad och service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I kapUel
7 redovisar vi pågående förändringsarbete inom socialsektorn, vilket är
inriktat på att stödja en utveckling i den riktning vi har angett här. Det
gäller bl.a. den nyligen publicerade utredningen om hälso- och sjukvårdens
inriktning inför 1990-talet (HS 90), det nya system för statliga ersättningar
till sjukvårdshuvudmännen som trädde i kraft den 1 januari 1985 (Dagmar), med
särskilda satsningar på hemsjukvård, öppen psykiatrisk värd och förebyggande
insatser saml pågående beredningsarbete rörande omsorgerna om psykiskt
utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att främja eget boende och motverka behovet av omhändertagande på institutioner
disponerar regeringen under innevarande budgetår 30 milj. kronor för stöd till
utvecklingsprojekt inom den sociala hemtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
arbetar den parlamentariskt sammansatta äldreberedningen med etl framtidsinriktat
program som skall visa på utvecklingsvägar för samspelet i äldreomsorgerna
mellan samhälle, vardagsomsorg och offenllig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>omsorg. Beredningen, vars arbele skall vara slutfört under
år 1985 har också uppdrag alt överväga om statligt stöd bör utgå till drifien
av ålderdomshem. Efter samråd med beredningen har vi kommit till slutsatsen atl
del inle bör komma ifråga att införa ett nytt statligt slöd för en verksamhetsform
som är under avveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KapUel 8 behandlar bostadsförsörjningsplaneringen. Vi
konstaterar där atl kommunernas omsorger om äldre och handikappade i ökad
utsträckning inriktas på öppna vårdformer och att planera för utbyggnad av
servicehus etc. minskar. Motsvarande satsningar på all förbättra det
befintliga bosladsbeslåndel har däremol inte skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om kommunerna skall kunna leva upp till ett
bostadsförsörjningsansvar som omfattar alla behövs en utvecklad planering som
bygger på analyser av behov och förutsättningar i olika bostadsområden. Kommunernas
bosladsförsöijningsplanering bör utvecklas så alt den omfattar ocksä dem som
vistas på olika former av instilulioner och som saknar en självsländig permanenlbostad.
Detta ställer krav på att samarbetet mellan primärkommuner och landstingskommuner
utvecklas ytterligare. Planeringen bör ske i samverkan också med
hyresgästernas, pensionärernas och de handikappades organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En planering av delta slag bör inte regleras till formen
genom lagstiftning, den måste kunna utvecklas utifrån förutsättningarna i
olika delar av landet. Vi föreslår dock att bosladsförsörjningslagen
kompletteras så att den dels tydligare uttrycker kommunernas ansvar för
bostadsförsörjningen för alla gmpper inom kommunen, dels ger kommunerna skyldighel
att i planeringen samråda med landstingskommunen. Vi föreslår också atl regeringen
tar upp överläggningar med kommun- och landslingsförbunden om en särskild
redovisning år 1988 av kommunernas bostadsförsöijningsåt-gärder för gamla,
handikappade och långvarigt sjuka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadens och den yttre miljöns egenskaper behandlas i kapilel
9. Där konstaterar vi alt nuvarande bestämmelser i byggnadsstadgan och Svensk
Byggnorm i huvudsak väl läcker gamlas och handikappades behov av en god boslad.
I vissa fall kan särskilt ulformade och utrustade bostäder behövas, men ulformningen
av sådana bör inte regleras i statliga normer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det pågående arbetet med att se över Svensk Byggnorm
inför den nya plan- och bygglag som avses träda i krafl under år 1986 bör
emellertid de generella kraven på hygienrummens och sovmmmens ulformning kunna
övervägas speciellt med tanke på behoven hos dem som behöver vård och hjälp i
bostaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belydelsen för människor med funktionsnedsättningar av en
god yttre miljö har uppmärksammats i elt uppdrag som regeringen nyligen har
gett statens planverk att bedriva en utvecklings- och informationsverksamhet
rörande den yttre miljöns gestaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kapUel 10 redovisar vi en genomgång av hur del stafliga
bostadsfinansieringssystemet kan utvecklas för att främja en utveckling mot
självständigt boende för människor med funktionshinder eller som behöver
särskilt stöd. Vi konstaterar inledningsvis alt nybyggnad och ombyggnad av
bosläder kan ske med slatliga bosladslån, oberoende av i vilken utsträckning
den boende behöver vård, omvårdnad och service. Förulsällningen är atl bosladen
har föreskriven sloriek och utrustning, att den är väl inlegrerad i närmiljön
och all den är avsedd för självständigt boende. Det får inte heller vara fråga
om lillfälliga bosläder, lyp hotell, fritidshus eller vårdanläggningar för
tidsbegränsade behandlingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:142</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi föreslår, vid sidan av vissa smärre förbättringar i
reglerna rörande statliga bostadslån respektive bostadsanpassningsbidrag, ell ulvidgal
slatligl slöd i följande avseenden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>o Som stöd för åtgärder som förbättrar tillgängligheten i
den yttre miljön på tomtmark bör 10 milj. kr. per är redovisas. Regeringen bör ha
möjlighet atl anvisa mera pengar om del är befogal av sysselsältningsskäl. o
Ett nytt stats-kommunalt bidrag bör införas för all återställa en handi-kappanpassad
boslad om den ulförda anpassningen inte längre kan utnyttjas. Koslnaden för
delta beräknas till 10 milj. kr. per år, lika fördelat på staten och
kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare vill vi öppna en möjlighel för kommunerna alt, inom
ramen för försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse, utnyttja det
statliga finansiella stödet lill bostadsbyggandet på ett friare sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I etl avseende föreslär vi en inskränkning i de statliga
subventionerna till bostadsbyggandet. Det gäller finansiering av lokaler för
service m. m. som i fortsättningen helt bör ske utan statliga räntebidrag.
Enligt tidigare praxis har räntebidrag getts lill kommunala servicelokaler i bl.a.
servicehus, vilkel lelt lill gränsdragningsproblem och till en enligt vår
mening olämplig stimulans till att förlägga sädana lokaler till servicehusen i slället
för all sprida dem i bostadsområdena. Den besparing som en snävare tillämpning
av bestämmelserna medför bör utnyttjas för all i andra former slimulera ulbyggnad
av inlegrerad och öppen service i bostadsområdena (se kapilel 12).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kapilel 11 tar vi upp frågor om formerna för all upplåta
bostäder som speciellt är anpassade för bl.a. gamla och handikappade. Vi
förordar atl, i den män det är fråga om självständigt boende i permanenlbostäder,
upplåtelsen så långt möjligl sker pä vanligt sätt, dvs. med hyresrätt eller
bostadsrätt. Några särbestämmelser för äldrebosläder e.dyl. anser vi inte att
del behövs. Vi redogör vidare för vad hyreslagsliflningens och bostadsrällsla-gens
bestämmelser innebär för möjlighelerna att reservera vissa bostäder för
människor med särskilda behov och för besittningsskyddet, överlåtelserätten
samt inflytandet över koslnaden för bostaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kapitel 12 behandlar bostadskomplement och service. Vi
konstaterar alt en god social förankring och en lätl tillgänglig service är en
grundläggande fömtsättning för att gamla och handikappade skall känna den
trygghet som krävs för att de skall kunna bo kvar i vanliga bostäder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den lokala butiks- och hantverksservicen i bostädernas
närområden har under lång tid tunnats ul, samtidigt som bostadsförvaltningen
har inriktats mot stordrift och specialisering. I stället har samhällels
service lill avgränsade grupper som barn, skolungdomar och gamla byggts ul i
bostadsområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu finns det ett ökat intresse för atl förstärka
närservicen till de boende. Bostadsförvaltare bygger ut en mera aktiv och serviceinriktad
bostadsförvaltning pä områdesnivå över vilken de boende ges etl ökal
inflytande. Samarbete har inletts med detaljhandelns och hantverkets
organisationer för alt öka möjligheterna alt bibehålla och förstärka den
kommersiella servicen. Olika delar av den kommunala servicen samordnas och
bedrivs i öppnare former och i samverkan med brukare och föreningsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser all dessa tendenser är positiva och bör
understödjas. Med tanke på de gamlas och handikappades speciella behov såväl
som från allmänna bostadssociala utgångspunkter finns det anledning att
stimulera en ökad samverkan mellan samhälle, föreningsliv, bostadsförvallare
och näringsliv</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
alt utveckla en bra social gemenskap och en lätt lillgänglig service i våra
bostadsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vi föreslår därför att
uppbyggnad av öppen och inlegrerad lokal tjänsteproduktion under en
femårsperiod skall stimuleras genom statliga bidrag. Statsbidraget skall syfta till
alt fä igång en bred utvecklingsverksamhet. Vi bedömer alt en ärlig bidragsram
på ca 20 milj. kr. behövs för att utvecklingen skall kunna ske med den bredd
som behövs för att olika parter skall vinna nödvändiga kunskaper och erfarenheler.
För att del skall bli möjligl atl överblicka utvecklingen och att följa upp och
sammanställa erfarenhelerna av projekt med olika fömtsättningar och utformning
föreslår vi alt bidragsgivningen kanaliseras genom en delegation, knulen fill
bostadsdepartementet och sammansatt av föreirädare för närmast berörda myndigheler
och organisalioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
längre sikl måste goda betingelser för öppen och integrerad lokal
tjänsteproduktion skapas på annal sätt än genom särskilda statsbidrag. Vi föreslår
alt olika vägar all skapa sådana betingelser blir föremål för överväganden i
former som medger alt de kan leda lill konkreta resultat innan det nu
föreslagna stimulansbidraget avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det material som vi nu
redovisar är resultatet av en första arbelsetapp under vilken reformarbetet har
inriktats på bostäderna och boendemiljöerna. I kapUel 13 ger vi förslag på sex
områden som bör bli föremål för fortsatta studier och överväganden, nämligen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kartläggning av
bostadsförhållandena vid institutioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Former för områdesvis planering
och gemensam resursuppbyggnad i samarbeie kommun-landstingskommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förändrad vårdorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utbildning av personal för vård
och omvårdnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ekonomi och finansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmarknad och
regionalpolitik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:65.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:142</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>52</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
lagförslag ................................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>...... </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden ......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>...... </span><span style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1 Bakgrund
</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bostadspolitiken ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>...... </span><span style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Socialpolitiken ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>...... </span><span style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Handikapp-politiken ............................ </span><span
style='font-family:Verdana'>...... </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Mäl och synsätt inom
bostadspolitiken .... </span><span style='font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2 Kommunens
ansvar för bostadsförsörjningen </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ansvar för atl alla får en egen
bostad av god kvalitet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Samråd med landslingen ..................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Redovisning till regeringen ................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Försöksverksamhel med friare
resursanvändning inom bostadssektorn </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3 Allmänl
om bostadsbebyggelsens kvalitet och användbarhet</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tekniska regler ................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Låneregler ........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4 Individuell
bosladsanpassning </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bostadsanpassning med hänsyn
till säväl den handikappade som hushållsmedlem eller hjälpare </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statligt stöd till anpassning
av bostäder för avlösning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ulvärdering av kommunens rält
att besluta om bostadsanpassningsbidrag m.m </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Översyn av reglerna för
bostadsanpassning för att underlätta kvarboende </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ålerställning av anpassad
bostad ........... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tillgänglighet i den yttre
miljön .................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Boendeservice ......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utymmen för boendeservice ................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Försöksverksamhet med
boendeservice . </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppens fortsatta
arbete ................. </span><span style='font-family:Verdana'>.... </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utveckling av billigare
hissinstallationer .......... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kostnadskonsekvenser för slaten
.................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Upprättat lagförslag ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan .................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut ....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga:</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av betänkande SOU 1984:78 Bo på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:55.0pt'><span style='font-family:Verdana'>egna
villkor.......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G803142prop_198485__142.pdf2346612pdfom förbättrade boendeförhållanden för gamla, handikappande långvarigt sjuka;https://data.riksdagen.se/fil/A834CD89-0DCD-4424-ABC6-575974C75E13